Arkiv
Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?
Vänersborg har producerat en jubileumsfilm. Den heter “Vänersborg 375 år” och kan ses på YouTube (klicka här). I skrivandes stund är det bara 46 visningar, och det är faktiskt väldigt få, alldeles för få. Fast marknadsföringen har kanske inte riktigt kommit igång än.
Filmen beskriver vad som hände i Vänersborg under jubileumsåret 2019 då Vänersborg fyllde 375 år. Filmen beskriver de olika arrangemangen som stadens invånare kunde glädja sig åt. Den är stundtals intressant med en del både historiska och nutida fakta. Och det finns även många vackra vyer över vår fina stad.
För det handlar om Vänersborgs stad, det handlar inte om kommunen. Även om det finns med en bild från Nordkroken. Det finns dock ingenting från Dalslandsdelen eller Västra Tunhem. Men det är klart, det är ju egentligen staden och inte kommunen som fyllde 375 år… 
Ett återkommande tema i filmen, liksom under jubileumsåret, är och var – “Tillsammans”.
Kommunfullmäktiges ordförande Annlena Levin (C) talar en hel del i filmen om – “tillsammans”… Det kanske man måste säga som ordförande i stadens och kommunens högsta beslutande församling. Jag vet inte, men i mina öron som äldre politiker låter det i dessa coronatider tämligen falskt.
Det finns äldre politiker i kommunen, inte bara jag. Och det finns många som tillhör en riskgrupp, det finns många som har anhöriga som tillhör en riskgrupp. Det finns även personer som helt enkelt inte vill ta några risker att smittas av Covid-19. Det finns alltså många personer som inte vill och kan träffas fysiskt. Dessa politiker 
utestängs från att delta i Vänersborgs politiska liv.
Tillsammans?
De styrande i Vänersborg har sjösatt en “lösning” för dessa politiker, men den är i det närmaste pinsam. Det är helt enkelt ingen lösning.
“Lösningen” går ut på att politikerna inte ska behöva finnas i själva sammanträdesrummet när det är politiska möten, t ex sitta i samma rum som presidiet i kommunstyrelsen eller barn- och utbildningsnämnden. Istället kan de, och måste, vara fysiskt närvarande i ett angränsande rum i Vänersborgs kommunhus.
“… har det därför iordningställts fem sammanträdesrum till förfogande för sammanträde på distans i kommunhuset. … I rummen kommer olika antal ledamöter kunna delta på distans … I varje rum kommer en tjänsteperson att närvara för att säkerställa att inga obehöriga personer vistas i rummet…”
Delta på distans är alltså för de styrande i Vänersborg att det ska vara en vägg mellan de olika partigrupperna i kommunhuset… Det är alltså inte möjligt att delta på distans hemifrån eller från annan plats än kommunhuset.
Det är som ordförande i kommunstyrelsen och ordförande i PFU skrev i en skrivelse angående fysisk närvaro i kommunhuset:
“för vissa ledamöter och ersättare är detta inte ett alternativ”
Virus överlever ju på ytor som andra har tagit på, sprids via ventilationen, aerosoler svävar – beroende på storlek – längre eller kortare tid i rummet. Ju längre man befinner sig i samma rum som andra desto större är spridningsrisken.
Vänersborgs “lösning” innebär med andra ord att politiker i riskgrupper mm i praktiken utestängs från att delta i det politiska livet. Och det är som jag ser det en slags diskriminering.
Tillsammans?
Det får enligt min mening inte gå till så här. Syftet med deltagande på distans är och måste ju vara att alla ledamöter ska ha möjlighet att delta på sammanträden och i det politiska livet.
Vänersborg är, tycks det, tämligen ensam om sin definition av sammanträden och deltaganden på distans. “Distans” betyder att det råder ett fysiskt avstånd mellan personer. Tegnell talar om 2-3 meter när Folkhälsomyndigheten rekommenderar “social distans”. När gymnasieskolorna införde undervisning på distans innebar det att eleverna studerade hemifrån, och läraren kunde också befinna sig hemma. Det betyder det också för Västra Götalandsregionen och Kunskapsförbundet Väst som tillåter politikerna att närvara på sammanträdena på distans via “länk”, t ex hemifrån.
Den 3 juni hade Dagens Samhälle, tidningen från och för Sveriges Kommuner och Regioner, en artikel om digitala möten – “Så ska digitala möten genomföras säkrare”. Artikeln slutade med orden:
“Nu blir det lättare för dem att vara politiskt engagerade och delta hemifrån.”
Artikeln handlade till stor del om Karlskronas kommun. Karlskrona har nämligen haft två helt digitala kommunfullmäktigesammanträden. På distans, endast presidiet har varit fysiskt närvarande i en lokal.
Jag skrev till Karlskrona kommun och frågade om digitala möten på distans innebar att ledamöterna inte 
behövde vara fysiskt närvarande i ett rum på kommunhuset. Det var tydligen lite svårt att förstå frågan, så jag fick upprepa den och göra den ännu tydligare. Då fick jag svaret:
“Du kan sitta var du vill, vi hade en ledamot som deltog från sin traktor.”
Jag har i (minst) två bloggar beskrivit hur de styrande har bestämt sig för att utforma och organisera Vänersborgs politiska liv under corona-pandemin – se “Den politiska Corona-krisen (1/2)” och “Den politiska Corona-krisen (2/2)”.
Och utifrån bloggarna skrev jag fyra interpellationer om sammanträden och deltagande på distans till det senaste sammanträdet med kommunfullmäktige. Tre av dem ställdes till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).
Interpellationer ska ju vara förhållandevis korta och kärnfulla och ha fokus på en fråga. Det är därför det blev tre interpellationer till Augustsson. Interpellationerna hade även lite olika infallsvinklar på de skrivelser som Augustsson tillsammans med kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) respektive PFU:s ordförande Kenneth Borgmalm (S) hade författat. Och skickat ut som officiella och gällande bestämmelser för Vänersborgs kommun. Du kan ladda ner de tre interpellationerna här: 1. “Sammanträde på distans”, 2. “Särbehandling av ledamöter” och 3. “Lyssna på distans”.
Den 4:e interpellationen ställdes till Mats Andersson (C). Som ordförande i barn- och utbildningsnämnden kan ordförande Andersson själv bestämma hur deltagande på distans får gå till. Du kan läsa interpellationen till Mats Andersson här: “Sammanträde på distans”.
Jag kommer senare att redovisa de skriftliga svar som jag har fått av Benny Augustsson (S), Kenneth Borgmalm (S) och Mats Andersson (C).
Tillsammans?
Anm. Du kan läsa del 2 här: ”Politik på distans 2: Interpellationssvar” och del 3 här: ”Politik på distans 3: Interpellationssvar från KSO”.
Vad beror badförbudet på?
I torsdags tog jag som vanligt ett, av ett flertal, dopp under dagen, precis som jag gjort varje dag under veckan. Bor man på Skräcklan så bor man vid sjön och bor man vid sjön så ska man bada. I varje fall när det är nästan 30 grader i skuggan och till och med fiskmåsarna är tysta på grund av utmattning i värmen.
Doppet visade sig emellertid bli det sista doppet under veckan. När jag kom upp ur vattnet vid badtrappan inte långt från Fridastatyn, så mötte jag nämligen en fd lärarkollega med sitt barnbarn. Hon undrade var man kunde bada. Jag var lite frågande, men det visade sig att ett plakat nyligen hade satts upp vid barnbadet vid Norra skolan:
“Avrådan från bad”
På ett annat A4-plakat på samma skylt upplyste Miljö- och byggnadsförvaltningen om orsaken:
“Vattnet vid Skräcklan Barnbadet innehöll vid senaste provtagningen höga halter bakterier, bl.a. E.coli, som kan orsaka magsjuka. Vi avråder speciellt barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar från att bada. Omprov har tagits och provsvar väntas i början på nästa vecka. Till dess avråder vi från bad.”
Det är inte bara Coronan som vi gamlingar ska akta oss för. Det är också vattnet utanför Skräcklan… Det rådde för övrigt också “avrådan från bad” på ytterligare två ställen vid Skräcklan, bland annat på Jacoben. Eller Jacobs udde som det heter officiellt. Fast det fanns inget plakat där jag badade… Men, det var alltså badförbud på hela Skräcklan.
Vid hemkomsten läste jag på TTELA:s hemsida (se TTELA “Här avråder kommunen från bad – bakterier i vattnet”):
“I måndags gjordes provtagningar av vattnet vid flera badplatser i Vänersborg. När kommunen nu har fått svar på proverna visar de att vattnet var otjänligt och innehåller för höga halter av tarmbakterier.
– Proverna visar att vattnet var förorenat av bakterier som finns i avföring och spillning. … säger Kajsa Wegberg, miljö- och hälsoskyddsinspektör i Vänersborgs kommun.”
TTELA var tydligare än vad anslagen vid Skräcklan var. Dessutom, skrev TTELA, avrådde kommunen från bad även på Sikhall och i Nordkroken.
Orsaken till badförbudet är alltså tarmbakterier, som finns i “avföring och spillning” – främst E.coli-bakterier. E.coli-bakterier förklaras så här på Wikipedia (se här):
“Escherichia coli, förkortas ofta E. coli (kolibakterie) … E. coli lever i de nedre delarna av tarmarna hos varmblodiga djur, inklusive fåglar och däggdjur. Det klarlades tidigt att den kan orsaka olika typer av infektioner i bland annat urinvägar, blodbanor, hjärnhinnor och tarmar. … E. coli är nödvändig för normal matsmältning och utgör en stor andel av tarmfloran (intestinala floran). Antalet E. coli-bakterier i en människas avföring varierar mellan 100 miljarder och 10 biljoner per gram avföring.”
På kommunens hemsida (se “Otjänligt badvatten”) sägs det också att provtagningen även visade på för höga halter av enterokocker. Enterokocker verkar inte vara några roliga tarmbakterier, men det kan jag väl i och för sig inte påstå att E.coli är heller…. Enterokocker beskrivs på Wikipedia (se här), men också på Folkhälsomyndighetens hemsida (se “Sjukdomsinformation om vancomycinresistenta enterokocker (VRE)”):
“Enterokocker är en grupp tarmbakterier som ibland förekommer i sår, urinkatetrar med mera. Mest besvär orsakar de i samband med infektion av främmande material inne i kroppen, till exempel hjärtklaffar och proteser. … VRE sprids lätt i sjukhusmiljö då de är, eller kan bli, resistenta mot alla kända antibiotika. … En infektion eller ett bärarskap av VRE ska enligt smittskyddslagen anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten. Fyndet ska även föranleda en smittspårning.”
Det är förhoppningsvis en liten risk att någon ska drabbas av de här bakterierna, men bara att de finns och att kommunen därmed avråder från bad gör mig lite orolig. Nu brukar jag sällan svälja något vatten, men alla småbarn…
Orsaken till att bakterierna finns i badvattnet vid Skräcklan, Nordkroken och Sikhall beskriver TTELA genom att citera miljö- och hälsoskyddsinspektör Wegberg:
“Det var ett ordentligt skyfall och i samband med det sköljs marker av och bäckvatten rinner ut i sjön.”
Och visst var det ett ordentligt skyfall. Regnet formligen öste ner på söndagskvällen, skyfallet gav 51,2 millimeter. Ingemar Vänerlöv, känd lokal klimatexpert, sa till TTELA (se TTELA “Hela juni månads regnmängd föll på en timme”):
“Det här är den näst största dygnsmängden i Vänersborg sedan mätstarten 1860.”
Men finns det en massa E.coli och Enterokocker i markerna och i bäckvatten? På t ex Skräcklan finns det väl ingen bäck och gatorna är fulla av brunnar där vattnet kan rinna ner…? Och inte kunde väl Canadagässen, och alla andra gäss, förorena vattnet på hela Skräcklan på en gång? Kan det “otjänliga badvattnet” bero på något annat? På kommunens VA-ledningar? Avloppsvatten brukar nämligen innehålla tarmbakterier…
I “Miljörapport Holmängen 2019” (kan laddas ner här) som skrivs och publiceras av Kretslopp & Vatten står det:
“Avloppspumpstationer på ledningsnätet kan brädda i samband med driftstopp, avstängning vid planerat underhåll eller i samband med större regn.”
Bräddning innebär att (se Wikipedia):
“mer eller mindre utspätt avloppsvatten från ett överbelastat ledningsnät avleds direkt och utan rening till ett vattendrag, hav eller en sjö”
Det blev ett mail till samhällsbyggnadsförvaltningen. Och jag fick svaret:
“Vänersborgs Kretslopp och vatten har inga bräddar som går ut vid de drabbade badstränderna.”
Men jag trodde mig sedan tidigare veta att kommunen kan brädda i hamnkanalen, och den ligger ju nära barnbadet på Skräcklan.
I miljörapporten beskrivs pumpstationerna på ledningsnätet och i en bilaga har de märkts ut på en karta – se kartan till vänster.
Och vad jag förstår så är det i pumpstationerna som bräddning kan ske. Eller? I en bilaga strax efter så finns det en karta som visar bräddar på ledningsnätet.
Men vad jag förstår så visar de båda kartorna samma sak, även om de inte riktigt överensstämmer. Det tycks dock oavsett vilken karta man föredrar att använda, som att Skräcklan är omgiven av pumpstationer och bräddar.
Tyvärr finns inga kartor över Nordkroken, men i en tabell finns Nordkroken upptaget under rubriken “Bräddar vid pumpstationer”. (Däremot finns inte Sikhall med i “Miljörapport Brålanda 2019”. Huruvida en bräddning vid pumpstationerna i Södra och Norra Timmervik och Sannebo kan påverka Sikhallsbadet har jag inte en aning om.)
Hade det bräddats på kvällen eller natten i söndags/måndags? Jag fick följande svar från Kretslopp och Vatten:
“Naturligtvis har det bräddat, nederbördsmängden var den näst största för ett dygn sedan 1860. Hur och var det bräddat kan jag inte svara på i detta mail. För att få fram dessa uppgifter krävs en utredning och uppgifterna tas fram i samband med miljörapporten.”
Visst har det bräddats, men enligt mailet så lär vänersborgarna och undertecknad få reda på var och hur mycket först om ett år…
Jag är inte personen att säga vad orsaken till de förhöjda värdena av tarmbakterier i badvattnen i kommunen egentligen beror på, men det vore förvånande om inte kommunens avloppsledningar hade något med det att göra. Mycket förvånande… Jag hade hoppats på ett klargörande svar från Miljö- och byggnadsförvaltningen redan i fredags, som kanske hade skingrat mina okunniga tankar. Men det kom inget svar. Kanske kommer det imorgon måndag, och kanske får jag då reda på mer.
Men jag kan inte heller låta bli att fundera över kommunens febrila jakt på enskilda avloppsanläggningar… För inte är det godkända enskilda avloppsanläggningar på landsbygden som är boven i dramat om det förorenade Vänervattnet… Varför ska kommunen tvinga fastighetsägare att för dyra pengar koppla in sig på det kommunala VA-nätet – så att kanske ännu mer orenat avloppsvatten ska kunna rinna ut i sjön vid våra badstränder? (Det är svårt att säga vad föroreningarna i Sikhall beror på. Det kan enligt vissa bero på att VA-ledningarna som går alldeles vid sjökanten är enkelmantlade och inte dubbelmantlade – och att ledningarna helt enkelt läcker… Jag vet inte, men jag kan garantera att det inte beror på Solvarms naturhus…)
Det är viktigt att kommunen är öppen, tydlig och ärlig om vad som händer. Om det bräddas, vilket kan vara nödvändigt i ett ej fullt fungerande VA-nät för att förebygga skador i t ex byggnader, så måste detta kommuniceras med kommuninvånarna. Utan prestige.
Till sist.
Jag, liksom säkerligen många andra, badade i början på veckan, flera gånger varenda dag, i det förorenade vattnet på Skräcklan. För förorenat blev det på grund av störtregnet på söndagskvällen. Om det råder ingen som helst tvekan. Och det visste säkert kommunen om redan samma kväll/natt att det skulle bräddas vid pumpstationerna. (Det är ju inte första gången det händer att vattnet blir förorenat efter regn!) Varför sattes inte plakaten med avrådan från bad upp redan i måndags? Varför väntade kommunen ända till torsdag? Varför lät man barn bada på Norra skolan fast vattnet var fullt av tarmbakterier?
I torsdags, samma dag som plakaten sattes upp, tog Miljö- och byggnadsförvaltningen nya vattenprov. Provsvaren kommer i början på denna vecka, kanske redan imorgon måndag. Säkerligen har bakteriehalterna sjunkit successivt under måndag till torsdag, så att det går att bada igen. Det vill säga, det hade kanske gått att bada på Skräcklan mellan torsdag-söndag, men då har det rått “badförbud”…
Så när plakaten tas bort imorgon, och badandet “släpps fritt”, samtidigt som kommunen tar nya prov, vars svar kommer på torsdag, som kanske återigen visar förhöjda värden av tarmbakterier, eftersom det har regnat idag söndag igen, och det kanske kommer ännu mer nederbörd, så sätts plakaten upp igen. På torsdag, då halterna kanske har sjunkit…
Det är upp och ner i Vänersborg. Men jag hoppas innerligt att ingen blir sjuk av Vänerns vatten. Det är kanske bäst att använda badkaret…
Punkt för Kindblom. Och Buccis reservation
Historien om det lilla skogsområdet vid Kindblomsvägen har bjudit på många turer genom åren. Nu är den största delen av skogsområdet borta – skövlat av Brunbergs Bygg. Men historien är inte riktigt slut. Det återstår att sätta punkt – på en oväntad epilog.
På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 19 maj skulle, lika plötsligt som oväntat, ett förlikningsavtal godkännas mellan Vänersborg kommun, en av de nuvarande fastighetsägarna och Salamandern ekonomisk förening (=Brunbergs Bygg). (Se “Kindblom och kommunala avtal”.) Lika oväntat lyfte ordförande Anders Wiklund (MP) i sista stund bort hela ärendet från dagordningen…
I handlingarna inför sammanträdet stod det:
“När markarbetena på den tomt som numera heter Fiolen 9 påbörjats uppdagades en fylld branddamm. … Det var inte något som köparna kunnat upptäcka genom den undersökningsplikt enligt jordabalken som föreligger vid ett fastighetsköp.”
Det var bara det att branddammen var känd sedan många, många år tillbaka – både av kommunen, de boende i området – och några politiker… Det påpekade vissa vänsterpartister i några bloggar innan sammanträdet. Kanske hade det en viss betydelse i sammanhanget. (Se “Ingenting förvånar längre” (av Lutz Rininsland), “Mariedal, Kindblom, hamn, Norra och mutor” och “Veckans möten: BUN+SHB+BN+MH. Och fiskmåsar.”.)
Fast det stod faktiskt i handlingarna:
“Enligt uppgifter från tidigare anställda på kommunen och boende i området har där vart en så kallad branddamm.”
Precis. Branddammen var välkänd för alla inblandade.
Den 16 juni var förlikningsavtalet uppe på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde, igen. Exakt samma ordalydelse stod kvar i handlingarna inför sammanträdet som tidigare:
“Det var inte något som köparna kunnat upptäcka genom den undersökningsplikt enligt jordabalken som föreligger vid ett fastighetsköp.”
Denna gång valde emellertid ordförande Anders Wiklund (MP) att låta ärendet “ha sin gång”. Och en överväldigande majoritet beslutade:
“Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förlikningsavtalet om ersättning för grävarbete med anledning av branddamm inom fastigheten Vänersborg Fiolen 9.”
Beslutet innebär att Vänersborgs kommun ersätter den nye markägaren för merkostnaden som branddammen medfört med 189.800 kr.
Hela nämnden, dvs ledamöterna från S+MP+C+M+L+KD+SD+MBP, stod bakom beslutet, alla utom en – James Bucci (V). Bucci lämnade in en skriftlig reservation.
Reservationen är mycket välformulerad och talar för sig själv (du kan ladda ner reservationen i pdf här):
===
Reservation – Förlikningsavtal fastigheten Fiolen 9 (som är det som tidigare hette Fiolen 3)
I detta ärende har majoriteten fattat ett beslut som innebär att 189.800 skattekronor rinner ur kommunens kassa. Min reservation går ut på att förklara varför jag yrkade avslag på denna utbetalning. Jag väljer att börja min reservationsresa med Kommunfullmäktiges beslut den 2015-11-18.
Den viktiga biten mark som omfattades 2015-11-18 och som är relevant för detta förlikningsärende är Fiolen 3. Fiolen 3 syns på kartan som den triangelformade markbit på 896 kvm som är nederst av den markerade del. (Se pil på kartan nedan; min anm Kärvling.) Denna triangelformade Fiolen 3 var känd redan vid tiden för fullmäktiges beslut att ha tidigare haft en branddamm på denna markbit. Att några större vattensalamandrar hade sin hemtvist i området dokumenterades redan i september 2011. Mig veterligen gillar vattensalamandrar vatten och fukt, kan också ligga något i namnet. Branddamm – större vattensalamandrar, koppling?
I detta förlikningsärende vet vi att ifyllda branddammar ibland kan innehålla miljöfarliga överraskningar. Hade kanske därför varit klokt att inte tillåta husbyggnation på kända ifyllda vattendammar. Och det var precis det som någon klok tjänsteman förmodligen tänkte när man i ett förste köpeavtal med Brunberg Vänersborg AB 2016-03-11 skrev ”Köparen skall bygga och bekosta en vändplan för personbilar på kvartersmark på Fiolen 3” Alltså vändplan för bilar på Fiolen 3 och inte hus för människor. Brunberg Vänersborg AB hann inte uppfylla viktiga villkor i förste köpeavtalet så avtalet löpte ut och de bytte skepnad till Salamandern ekonomisk förening och ingick ett nytt köpeavtal med Vänersborgs kommun. De skulle fortfarande ”bygga och bekosta en vändplan för personbilar på kvartersmark på Fiolen 3”. Hus – no! Vändplan – yes!
Och med så enkla avtalsinstruktioner vad gör nu då Salamandern ekonomisk förening? Ansöker om bygglov som omfattar Fiolen 3.
Bara det att ansökan hade ingenting med en vändplan att göra utan de ansökte om att få bygga ett hus. Byggloven beviljades och tomten sedan såldes vidare till köpare som sedan upptäckte en ifylld branddamm innehållande miljöfarlig avfall. SURPRISE!
Och nu skall majoriteten i Vänersborgs samhällbyggnadsnämnd betala ut 189.800 kronor baserat på uppgifter i en aktuell tjänsteskrivelse som menar att den ifyllda branddammen på Fiolen 3 inte har varit känd vid fullmäktiges beslut i november 2015, inte ha varit känd vid köpeavtalen 1 och 2 och inte ha varit känd vid efterföljande tomtförsäljningen till köparna som sedan byggde på Fiolen 3.
Min uppfattning är klar. Kännedom om en branddamm har funnits när kommunen ingick köpeavtalet med Salamandern ekonomisk förening. Salamandern ekonomisk förening hade åtagit sig att anlägga en vändplan på Fiolen 3 och inte ett hus. Att Salamandern ekonomisk förening struntade i att anlägga en vändplan på Fiolen 3 borde förstås angå Vänersborgs kommun. Att Salamandern ekonomisk förening uppenbarligen inte informerade efterföljande köparen av Fiolen 3s mark att det fanns en ifylld branddamm på deras tomt är inte Vänersborgs kommuns problem.
Hursomhelst nu vet undrande skattebetalarna berättelsen om varför 189.800 av deras skattekronor försvinner ur den kommunala kassan.
James Bucci 2020-06-17
===
(Tillägg 30/6.)
Och som om inte allt detta vore nog… I köpeavtalet från den 25 januari 2017 mellan Vänersborgs kommun och Salamandern ekonomisk förening (Brunbergs) står det klart och tydligt i punkt 3:
”Fastigheten och området överlåtes i det skick de har på tillträdesdagen.”
Kan det bli tydligare? Och så beslutar samhällsbyggnadsnämnden att i efterhand betala ut 189.800 kr i ersättning för grävarbete. Det är beklämmande.
(Slut tillägg 30/6.)
Det är ibland svårt att se en logik och/eller konsekvens på kommunens agerande. Ibland rider kommunen på varenda möjlig och omöjlig paragraf den kan hitta för att få sin vilja igenom och upprätthålla “sin ordning”. Vid andra tillfällen, mot vissa personer och företag, så är kommunen hur medgörlig och tillmötesgående som helst. Det tycks dock sällan vara mot ”vanliga” vänersborgare….
Det har faktiskt även satts en annan punkt i ärendet Kindblom. Och den har satts av Brunbergs Bygg. På en hemsida (se “Brunbergs Bygg AB (Globonus AB) i konkurs”) kan man läsa:
“Brunbergs bygg AB drevs av Michael Brunberg och hans bröder. Det hade en omsättning på cirka 250 miljoner kronor de sista tre boksluten innan konkursen.
När konkursen genomfördes så byttes namn till Glubonos AB och efter konkursen fanns bara lösöre för 1’500 kronor i boet: en sliten släpvagn och fyra mobiltelefoner värda 125 kronor styck. Kvar stod stora skulder till staten och några större skulder till börsnoterade bolag, som knappast kommer att vara kunder hos Michael Brunbergs nya bolag: Brunbergs.”
På hemsidan kan man även ladda ner konkursansökan och konkursbouppteckning.
Och med denna information så tror jag att även jag sätter punkt i mitt bloggande om Kindblomsvägen – och Brunbergs…
BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!
Den 15 juni hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. I måndags denna vecka kom protokollet.
Budgeten för 2021 var det stora ämnet för sammanträdet. Kommunstyrelsen hade ju fattat beslut om den budgetram som nämnden skulle hålla sig inom. Och ramen var alldeles för trång. Förvaltningen hade därför tagit fram ett förslag för 2021 som innehöll besparingar. Det ska emellertid noteras att det är förvaltningens skyldighet, den måste följa (lyda!) kommunstyrelsen. (Jag nämner detta därför att det finns vänersborgare som har den felaktiga uppfattningen att barn- och utbildningsförvaltningen vill spara. Så är det inte.)
Jag beskrev förvaltningens besparingsförslag mycket utförligt i en blogg och också, i vanlig ordning, argumenterade jag
mot det… (Se “Besparingar och nedskärningar 2021”.) I en efterföljande blogg återgav jag fackens syn på budgetförslaget. De var också mycket negativa och kritiska. (Se “Fackens syn på budget 2021”.)
För att göra en lång historia kort. Barn- och utbildningsnämnden har fått kommunstyrelsens uppdrag att spara 12,9 milj kr år 2021. Och så här såg förvaltningens förslag till politikerna ut:
Barn- och utbildningsförvaltningen lämnade 5 möjliga besparingsåtgärder, se “övriga möjliga åtgärder” (bilden ovan), som tillsammans skulle spara 10,5 milj kr. Om politikerna bestämde sig för att genomföra alla dessa 5, så skulle resten av verksamheten ”bara” behöva spara 2,4 miljoner. Om politikerna inte ville spara genom att genomföra några av de 5 åtgärderna, så skulle resten av verksamheten behöva spara alla 12,9 miljoner – genom minskad personaltäthet (förtätning av barn och elever samt personalminskning). Sedan kunde politikerna också kombinera dessa förslag på olika sätt. Det avgörande var att besparingssumman uppgick till 12,9 milj kr.
Förvaltningen hade också kopplat dessa åtgärder till konsekvenser. Och förvaltningen var mycket tydlig och hänvisade till både Skollag, Arbetsmiljölag och Barnkonventionen. Så beskrivs konsekvensen av t ex minskad personaltäthet:
“stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”
Och:
“Den minskade personaltätheten riskerar att minska attraktiviteten för oss som arbetsgivare och försvårar även vår rekrytering av behörig personal. Detta minskar möjligheten att uppfylla de nationella mål som föreskrivs.”
Förvaltningen fortsätter:
“Åtgärden står i strid med Skollagen i flera punkter … samt Arbetsmiljölagen…”
Jag har beskrivit åtgärderna och konsekvenserna utförligare tidigare. (Se “Besparingar och nedskärningar 2021”.)
Så vad hände på nämndens sammanträde?
Här måste jag utgå från protokollet eftersom jag inte var närvarande.
Ordförande Mats Andersson (C) yrkade för de styrande partierna, S+C+MP, liksom Magnus Ekström (KD) för den borgerliga oppositionen, M+KD+L, att ställa sig bakom förvaltningens skrivningar och förslag om budgeten 2021 och bilagan om åtgärder och konsekvenser samt barnkonsekvensbeskrivning för att uppnå en budget i balans. Men sedan skilde sig förslagen åt när det gällde vad nämnden skulle spara på.
Vad ville partierna spara på?
De styrande partierna, S+C+MP, ville minska budgeten till verksamheten med 6,2 milj kr samt stänga helg-, kväll- och nattomsorg på Lanternan och också minska öppethållande på alla förskolor och fritidshem med 1 timme per dag. På det sättet sparade S+C+MP 12,9 milj kr.
Den borgerliga oppositionen, M+L+KD, yrkade att BUN skulle spara in på alla de 5 åtgärder som beskrivs under rubriken “Övriga möjliga åtgärder”. Med andra ord skulle Laternan läggas ner och öppethållandet på förskolor och fritidshem minska med en timme per dag. Även skolorna i Mulltorp och Rösebo skulle läggas ner, de fria busskorten tas bort och samverkan med kultur- och fritidsnämnden upphöra. Och då behövde man bara minska personalen med 2,4 milj kr.
Jag antar att det blev diskussion, kanske så hetsig och högljudd att inte mikrofonerna och högtalarna i de olika rummen behövdes. Vad vet jag. (Distans i Vänersborg betyder ju att det bara är någon vägg som skiljer partierna i kommunhuset…)
Hur som helst, det blev så småningom votering.
Förslaget från S+C+MP ställdes mot förslaget från M+L+KD. S+C+MP hade tillsammans 4 ledamöter, M+L+KD bara 3 stycken. Hur skulle SD:s 2 ledamöter rösta?
SD röstade med den borgerliga oppositionen…
Det betyder att förslaget från M+L+KD, framlagt av Magnus Ekström (KD), “vann” med 5 röster mot Mats Anderssons och de styrandes 4 röster.
Det betyder också att Vänersborgs kommun står inför nedläggningar av tre enheter nästa år – Laternan samt skolorna i Mulltorp och Rösebo. Såvida inte kommunfullmäktige antar en annan budget i oktober, med mer pengar till BUN, än den som S+C+MP har föreslagit och som antogs av kommunstyrelsen. Det finns också en möjlighet att kommunstyrelsen ändrar i budgetramarna, efter förslag från budgetberedningen, inför fullmäktiges behandling.
Jag vet inte hur den borgerliga oppositionen tänker, men jag antar att de säger nej till all neddragning (eller så mycket som möjligt) i de lagstadgade verksamheterna, t ex personalen/lärarna, och sparar på det som inte är lagstadgat.
Eller också är det “Göran Ericson-taktik” (uppkallad efter den legendariske chefen på fritidsförvaltningen). Den borgerliga oppositionen tror helt enkelt inte att kommunfullmäktige i oktober går med på de föreslagna nedläggningarna och ökar därför istället anslaget till BUN. Det är en möjlighet, men jag tror inte att de tänker så. KD har ju t ex tidigare drivit att Mulltorps skola ska läggas ner.
Det återstår att redovisa hur Vänsterpartiet agerade. V representerades endast av Magnus Lilja, eftersom undertecknad inte var närvarande och inte heller Eva Lindgren. (Vänsterpartiet har annars två ordinarie ledamöter i BUN.)
Vänsterpartiet står inte bakom de budgetramar som kommunstyrelsen har antagit. Det betyder att vänsterpartiet inte heller har röstat för besparingar i barn- och utbildningsnämnden. Därför hade Lilja (V) tänkt lägga ett yrkande där V sa nej till BU-förvaltningens besparingsförslag och istället yrka ytterligare 12,9 milj kr i budgetram. Med andra ord, samma summa som förvaltningen ansåg krävdes för att bibehålla samma kvalitet nästa år som i år.
Varför yrkade inte vänsterpartiet detta då? Jo, av den anledningen att ordförande Mats Andersson (C) visade en tydlig motvilja mot att acceptera yrkandet. Det uppfattades av flera ledamöter som om ordförande Andersson helt enkelt tänkte vägra att godta eller ”godkänna” det. Under en ajournering framförde också Mats Andersson sin ”motvilja” mot yrkandet i ett enskilt samtal med Magnus Lilja.
Resultatet blev att yrkandet inte behandlades i nämnden, trots att Lilja faktiskt hade framfört det. Betyder det att Lilja formellt inte yrkade eller att ordförande Andersson förvägrade honom att göra det? I protokollet står det inte en rad om detta, så för en utomstående är det inte möjligt att avgöra frågan.
Det vore kanske istället något för Förvaltningsrätten att ta ställning till… Ordförande Mats Andersson har ju varit föremål för överklaganden tidigare – och fått bakläxa av Förvaltningsrätten… (Se “Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.)
Resultatet av “strulet” blev att Lilja (V) inte deltog i nämndens budgetbeslut.
Ordförande Andersson (C) skulle dock visa sig “snäll” (eller nåt) och tillät därför Lilja (V) att reservera sig mot beslutet. Och då gjorde ordförande Andersson ytterligare ett fel. Denna gång var det mycket tydligt och klart. Enligt kommunallagen kan man nämligen bara reservera sig om man har deltagit i ett beslut.
Kommunallagen 4 kap 27 §:
“En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet.”
Och det gjorde alltså inte Magnus Lilja. Ur BUN:s protokoll:
“Magnus Lilja (V) deltager ej i beslutet.”
Jag vet inte riktigt hur ordförande Mats Andersson (C) tänker just nu. Igår ifrågasättandet av distansmötet och distansdeltagandet i Kunskapsförbundet. (Se “KFV 23/6 (1): Möte på distans, Corona och ekonomi”.) Och i förra veckan det här…
Som “avrundning” på denna blogg så återger jag Magnus Liljas reservation. Det är en bra och läsvärd reservation.
“Jag vet att förvaltningen vänder på varje sten för att hitta möjligheter till besparingar och effektiviseringar. Frågan är om inte vägs ände är nådd här? Förvaltningen själv skriver ju att förslaget får ”stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter.” Med det här förslaget ifrågasätter jag om vi verkligen följer skollagen och arbetsmiljölagen? Är det någon som har räknat på vad det här kommer att kosta i ett samhällsekonomiskt perspektiv i form av ökade sjukskrivningar för personalen och barn som inte uppfyller kunskapskraven och därför kan hamna i utanförskap, för att nämna några tänkbara konsekvenser. Dessutom anser jag att det faktum att alla fyra arbetstagarorganisationerna har reserverat sig mot beslutet väger mycket tungt. För övrigt tycker jag att det är underligt att när det ska sparas så är det lätt att ta från dom minsta och svagaste. Antagligen för att man räknar med att denna grupp inte kan försvara sig.
Mot den här bakgrunden så reserverar jag mig.”
KFV 23/6 (1): Möte på distans, Corona och ekonomi
Visst gick det!!
.
Möte på distans
Det gick alldeles utmärkt att sitta hemma vid sin dator med Microsoft Teams och via länk delta i ett politiskt sammanträde med direktionen i Kunskapsförbundet Väst. Och vad jag kan se fungerade allt – det gick att se ledamöterna i presidiet, de deltagare som begärde ordet, tjänstemännens presentationer och deltagarna kunde ställa frågor, diskutera osv. Det var bara synd att alla ledamöter var överens om allt så att det inte blev någon votering. Det hade varit kul med en omröstning via skärmarna.
Och jag är helt övertygad om att säkerheten var lika bra som på ett fysiskt sammanträde. Även om ersättaren Mats Andersson (C) inte var överens, han var istället mycket kritisk.
Mats Andersson är som bekant också ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg. Som ordförande har han inte tillåtit möten och deltagande på distans, dvs deltagande från t ex hemmet. Vilket inte heller andra ordförande i de styrande partierna, S+C+MP, har gjort i Vänersborg. I stället har man i Vänersborg omdefinierat ordet “distans” till att betyda – “ett annat rum i kommunhuset än det vanliga mötesrummet”.
I Vänersborgs kommun sitter därför de olika partigrupperna i 4 eller 5 olika rum bredvid varandra, endast åtskilda av vanliga väggar, och har möten via dator eller platta.
Att vara kritisk till Kunskapsförbundets sammanträde och deltagande på distans var med all sannolikhet tvunget för Mats Andersson. Det var ju ett sätt att försvara Vänersborgs kommuns säregna sätt att hantera de politiska sammanträdena under coronan…
Mats Andersson var så kritisk så att han till och med ifrågasatte om förbundsdirektionens möte skulle betraktas som ett riktigt möte… Andersson ville på sin höjd att mötet skulle vara ett rent informationsmöte, ett möte helt utan beslut. Och denna ståndpunkt ville han även ha förd till protokollet…
Ordförande Maud Bengtsson (S, Trollhättan) tycktes helt oförberedd på denna kritik och många, inklusive undertecknad, var nog också mycket förundrade. En ledamot i direktionen framförde t ex att regionen har sådana här digitala möten och länken till mötet hade bara skickats till direktionens ledamöter och ersättare. Det var ingen som höll med Andersson.
Mats Anderssons kärnfråga visade sig vara om ordförande Bengtsson kunde garantera att ingen obehörig kunde lyssna av mötet. Det var nämligen ingen enskild ledamots ansvar menade Andersson.
Det var inte helt lätt att förstå vad Andersson menade. När Andersson utvecklade sina tvivel så framgick det att det inte var dataintrång som det handlade om. Nä, det handlade om att det kunde finnas obehöriga personer hemma hos mötesdeltagarna…
Det är alltså så de styrande i Vänersborg resonerar och det de befarar – att det finns risk för att enskilda ledamöter bjuder in obehöriga för att lyssna på sammanträdena.
I vilket syfte, kan man undra… För att få råd och stöd under sammanträdet? Men vad är i så fall skillnaden med att tala med sådana “obehöriga” personer, t ex en ”vanlig” kommuninvånare, strax före ett möte?
Eller är det kanske så att Andersson, och de styrande i Vänersborg, tror att det finns obehöriga personer som tvingar sig in hos ledamöter för att lyssna på mötet? Kanske för att påverka ledamoten att rösta på ett visst sätt mot sin vilja? Eller att framföra vissa åsikter?
Anderssons, och de styrandes i Vänersborg, sätt att angripa frågan om möten och deltagande på distans låter för mig som ett trotsigt “jag vill inte, så det så!”…
Ordförande Bengtsson “löste” frågan genom att deltagarna vid uppropet skulle dels ropa ja för närvaro och dels ja för att ingen obehörig fanns “bakom kamerorna” hemma hos deltagarna. De enskilda ledamöterna skulle få ta sitt ansvar.
Alla ropade “Ja. Ja” vid uppropet. Ingen markerade missnöje eller någon avvikande mening på något sätt. Jag tyckte mig dock höra endast ett “jodå” från Mats Andersson (C)…
Information från ordförande
Det var länge sedan Kunskapsförbundet hade sammanträde, den 25 februari var senaste gången. Av respekt för Covid-19 ställde ordförande Maud Bengtsson (S) in två möten och sköt på en del ärenden, samtidigt som hon tog nödvändiga ordförandebeslut för att saker och ting skulle flyta på i förbundet.
Men idag tisdagen den 23 juni, en dag där den föregående dagen var längre och natten kortare, var det alltså dags.
Det var en diger dagordning, det var en hel del information. Faktiskt väldigt mycket information – men både viktig och intressant.
Ordförande Bengtsson inledde som vanligt med att berätta lite om vad som hade hänt sedan sist. Det var naturligtvis en del om konsekvenserna av Covid-19. Hon berättade också vilka ordförandebeslut som hade fattats.
Det hade också varit ägarråd. (På riktig distans!) Ägarråd kallas det när de tre ordförande i Kunskapsförbundet, Maud Bengtsson (S), Madelaine Karlsson (S) och Henrik Josten (M), möter de olika ordförandena från ägarkommunerna Trollhättans och Vänersborgs kommunstyrelser. Denna gång blev Kunskapsförbundet lovade mer pengar, men mer om det senare.
Ledamöterna fick också reda på att man i Fyrbodal, på initiativ från Uddevalla, hade lyft frågan om ett nytt samverkansavtal mellan kommunerna och gymnasieskolorna. Ägarsamrådet visade sig emellertid inte vara helt positivt till detta. Parterna ville avvakta statens steg och var förslagen från den nyligen presenterade gymnasieutredningen skulle landa innan något samverkansavtal kunde diskuteras. Det kan noteras att utredningen skickades ut på remiss just idag och att utbildningsministern har satt den 30 november som deadline för alla yttranden.
KFV och coronan
Direktionen fick självklart en rapport om läget och konsekvenserna av Coronapandemin. Det var utvecklingschef Maria Hildefors som på ett som vanligt mycket kunnigt och engagerat sätt redogjorde för övergången till distansundervisning i förbundets skolor.
Övergången skedde över en natt, den 18 mars. Då började förbundet att följa rekommendationerna från regeringen och både gymnasiet och vuxenutbildningen övergick till distansundervisning. 6.000 elever berördes. (Och för att vara tydlig, särskilt gentemot styrande politiker från Vänersborg, distansundervisning innebär inte i skolans och utbildningens värld att eleverna är i en annan lokal på skolan – utan t ex hemma.)
Direktionen fick veta att det hade varit en del mindre strul i början. Förbundet hade fått göra vissa inköp, som headset och annan utrustning som behövdes för att elever skulle kunna jobba hemifrån. Elever kunde få denna utrustning, men förvånansvärt många hade redan all teknik hemma. Det fanns även elever på framför allt vuxenutbildningen som fick extra undervisning i att använda tekniken.
Hildefors berättade att eleverna till en början tyckte att distansundervisning var spännande. Elevernas närvaron var också hög. Men med tiden falnade elevernas motivation och några “kroknade”. Det visade sig även att eleverna saknade sina kompisar, och sina lärare. De sociala aspekterna (kollegiala lärandet, kamratlärandet etc) blev lidande.
Det har under denna tid fallit mer ansvar på eleverna, det har krävts god disciplin och egen planering från deras sida. Det har varit en del problem med likvärdigheten. Vissa elever har inga bra studiemiljöer hemma. Det har även varit en del utmaningar kring elever i behov av särskilt stöd.
Personalen skulle till en början komma till jobbet som vanligt och utföra arbetet på skolan. Tanken från ledningen var att lärarna skulle lära varandra, och av varandra, om distansundervisning. Efter påsk fick däremot personalen möjlighet att bedriva undervisningen hemifrån, vilket 30-40% gjorde. Det visade sig dock att efter någon vecka så kom fler lärare tillbaka till skolan. Då var det bara ca 15% som arbetade hemifrån.
För lärarna har corona-tiden inneburit en mer noggrann planering och mer förarbete. Det har även blivit färre praktiska moment. Lärare uppger också att det blev osäkrare runt bedömningar.
Lärarna har också sett vissa fördelar med distansundervisningen, som t ex större ordning och reda. Undervisningen har även blivit mer effektiv.
Utvecklingschef Maria Hildefors var helt övertygad att Kunskapsförbundet inte kommer att “backa” och gå tillbaka till det som var innan pandemin. Hon är säker på att det blir mer distansundervisning från början i höst. Hon anser att det bästa från både det “analoga” och det “digitala” spåret kommer att behållas.
Hildefors avslutade med att:
“Skolan kommer aldrig att bli sig lik.”
Jag måste väl ändå flika in att jag själv inte är lika positiv. Undersökningar från både Skolverket och Lärarförbundet har visat på många brister med distansundervisningen. Men visst, tar man det bästa från de båda spåren…
Ekonomi
De ekonomiska rapporterna är alltid viktiga, i synnerhet i dessa tider när Coronan har “skakat om” alla planeringar och förändrat förutsättningarna. Direktionen fick inte en fullständig delårsrapport, men lite mer än en “vanlig” månadsrapport.
Följande beslut i Stockholm har påverkat Kunskapsförbundet:
- “Nedsättning av arbetsgivaravgifter från mars till juni”
- “Ersättning för sjuklönekostnader upp till dag 14 från april till september”
- “Kravet på att kommunerna finansierar lika många platser som staten finansierar inom yrkesvux tas bort för att öka antalet platser”
- “Utökat antal platser inom yrkeshögskolan”
- ”Äldreomsorgslyftet”
I grunden fem positiva besked för förbundet, men för vuxenutbildningen är det svårt att snabbt ställa om verksamheten till de nya förutsättningarna. Det råder även stor osäkerhet kring vilka regler som gäller:
“En utbildning inom yrkesvux är vanligtvis längre än en termin och om antalet platser snabbt ska utökas, hur påverkar detta 2021 om den slopade medfinansieringen inte fortsätter?”
Det är också svårt att göra prognoser, men som det ser ut nu så kommer Kunskapsförbundet att göra ett överskott år 2020 på 9 milj kr. Pandemin har minskat förbundets kostnader – “ersättning för arbetsgivaravgifter och sjuklönekostnader” minskar med 2,0 milj, kostnaderna för skolmat med 2,5 milj och kostnaderna för läromedel med 2,0 milj. Kostnaderna minskar alltså med sammanlagt 6,5 milj kr.
Allt är dock inte riktigt “frid och fröjd” ur ekonomisk synvinkel. Gymnasieverksamheten redovisar ett underskott den 30 april på 802.000 kr. Personalkostnaderna överstiger budget med nästan 4 milj kr.
“Inför 2020 minskades personalbudgeten med 10.200 tkr eftersom fler elever väljer att studera på friskolor eller i andra kommuner som leder till högre kostnader. Det minskade budgeten har medfört att gymnasieverksamheten inte längre är i balans…”
Gymnasiets prognos för året är ett underskott på 2 milj kr.
Den 27 maj var det ägarsamråd. Då lämnade Trollhättan och Vänersborg ett förslag på förbundsbidrag för 2021. Och glädjande nog hade de båda ägarkommunerna kommit överens om att öka bidraget med 35 milj kr.
Nu är inte alltihop “rena vinsten”. Den obligatoriska justeringen för ett ökande antal ungdomar i åldrarna 16-18 år är på 8,6 milj kr och lön- och inflationsuppräkningen (=2,4%) på 11,6 milj kr. Själva det extra tillskottet är på 15 miljoner kr. Och det tackar och bugar vi alla i Kunskapsförbundet för. Det är helt nödvändigt för förbundet att få mer pengar för att kunna finansiera undervisningen för alla dom som väljer andra skolor än Kunskapsförbundets. Och äntligen inser kommunledningarna det. Vi får se om pengarna räcker.
De här pengarna är tills vidare förslag. Förbundsbidraget fastställs inte förrän i oktober (Vänersborg) och i november (Trollhättan), då respektive kommunfullmäktige beslutar om budgeten. Trollhättan ska, om förslaget godkänns, betala 297,9 milj kr (60,03%) och Vänersborg 198,4 milj kr (39,97%).
Det var mycket mer information under sammanträdet. Jag tänkte skriva åtminstone en blogg till, kanske två, för att berätta för alla intresserade om läget i Kunskapsförbundet.
PS. Lutz Rininsland (V) bloggade innan sammanträdet – se “Det går om man vill”.
Sommarsolståndet
Idag infaller sommarsolståndet på det norra halvklotet. I varje fall enligt min Samsung. En Google-sökning ger dock vid handen att det var igår kl 23.43. Det var då solen stod i zenit över den norra vändkretsen, Kräftans vändkrets.
Sommarsolståndet är det speciella tillfälle på året då dagen är som allra längst och natten som allra kortast. Den riktiga midsommaren.
Sommarsolståndet har varit känt sedan urminnes tider. Konstruktörerna av Stonehenge i England kände till det för drygt 4000 år sedan, precis som pyramidbyggarna i Egypten, och sannolikt också, ännu tidigare, våra egna byggare av gånggrifter.
Sommarsolståndet, midsommar, har alltid varit magiskt och haft stor betydelse i många religioner. Inte alltför sällan var dagarna kring solståndet kopplade till fruktbarhet, som det var i Norden kring kulten av Frej och Freja. Och då firade människorna särskilt intensivt och engagerat…
Fruktbarhetskulter var något som kristendomen inte kunde acceptera och kyrkans män försökte tidigt omforma dyrkan av solen och fruktbarheten till något mer hedervärt och civiliserat. Folket skulle glömma de hedniska gudarna som Frej och Freja, Oden och Tor. Nu var det Jesus, Fadern och den Helige Anden som gällde.
Men vem skulle kyrkan fira på midsommar? Det fick bli den näst viktigaste personen i bibeln, efter Jesus. Nämligen han som inledde Jesus gärning, genom att döpa honom – Johannes Döparen. Men vem i Sverige vet att midsommardagen, som förr i tiden alltid inföll den 24 juni, är Johannes 
Döparens dag…? (I andra länder lyckades kyrkan betydligt bättre med denna ”omformning”.)
Hur som helst, eftersom sommarsolståndet inföll igår (eller idag?), så innebär det att dagarna nu blir kortare och nätterna längre. Vi går mot mörkare tider…
För övrigt anser jag att midsommar är den riktiga nationaldagen…
PS. För ett antal år sedan gjorde IKEA i Tyskland en reklamfilm. Den stoppades snabbt av IKEA:s huvudkontor. Men den är sevärd, eftersom den visar en del av de fördomar (eller?) som andra länder har om Sverige – ”Midsommar in Schweden”.
KF 17/6 (2): Lugn tillställning. För lugn?
I onsdags sammanträdde fullmäktige i Vänersborg. Ett av de viktigare besluten, och det dyraste, var att en ny sessionssal ska uppföras – på samma plats som den gamla. (Se “Ny sessionssal klubbad”.) Bloggen gav också upphov till en debatt mellan bland annat Dan Nyberg (S) och mig om arenan. Jag tror att kommentarerna och diskussionen kan vara av intresse – klicka här.
Fullmäktige skulle också ta ställning till frågan om ägartillskott till Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB. Det blev ju som bekant tämligen dyrt för Kungajaktmuséets styrelse att sparka sin VD. Så dyrt att muséet skulle gå i konkurs om inte kommunen skickade nya pengar till aktiebolaget. (Se “Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten.”)
Och det beslutade onsdagens fullmäktige att göra. Dock inte utan vissa motsättningar. Fast de handlade inte om pengarna, de var alla eniga om. Nä, det var Lidells tilläggsförslag om att uttala ett minskat förtroende för muséets styrelseordförande Kent Javette (S) som gav upphov till delade meningar.
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C) ansåg att vice ordförande i Kungajaktmuséet Henrik Harlitz (M) hade lika stort ansvar som ordförande. Carlsson framförde sin mening att om inte Lidells yrkande gentemot ordförande avslogs, så yrkade Carlsson att det minskade förtroendet även skulle gälla för vice ordförande.
Gunnar Lidell gav sig inte. Han menade att det är ordförande som har ansvar för kallelser och dagordning. Javette hade inte kallat ersättarna till sammanträden och han hade inte meddelat kommunfullmäktige styrelsens avsikt att sparka VD:n. Vilket står i bolagsordningen att man ska göra när beslut är av principiell betydelse. Det kan dock noteras att vice ordförande Harlitz var med och beslutade om att VD:n skulle sparkas. (Se “Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten”.) Senare under sammanträdet beviljade fullmäktige att hela styrelsen på egen begäran entledigades. Så just nu består styrelsen enbart av ordförande Javette…
Det var bara vänsterpartiet och medborgarpartiet som röstade med moderaterna om att uttala ett minskat förtroende. Så det blev inget sådant uttalande från kommunfullmäktige. Moderaterna lämnade då in en reservation.
Fullmäktige beslutade helt enligt förslaget när det gällde “corona-åtgärder”. Kommunens föreningar ska få ett extra stöd och varje anställd i kommunen ska få ett presentkort på 500 kr via Forum Vänersborg. (Se “Extra pengar till föreningar mm” och “Presentkort till personal och avsägelser på berget”.)
Det som förvånade mig storligen var att ingen yppade ens ett uns av ifrågasättande eller kritik. Varför ska t ex välavlönade chefer på kommunhuset få 500 kr extra precis som personalen på äldreboendena och i hemtjänsten, som arbetar mitt bland smittade. Och som dessutom är lågavlönade. Eller pedagogerna som i många fall har dubbelarbetat under våren. De har undervisat de elever som har varit närvarande i skolan och via distansundervisning de som inte har varit det. (I skolans värld betyder distansundervisning att eleverna är hemma vid sin dator – inte i ett rum på skolan…) Dessa personalgrupper hotas även av nedskärningar under hösten. Jag begriper inte varför ingen kunde framföra några tvivel på om beslutet var riktigt.
Som vanligt hade inte ordförande Annalena Levin (C) delat upp ärendet “Årsredovisning 2019 för Kunskapsförbundet Väst” – en punkt för information och en för själva beslutet. Om hon hade gjort det så hade församlingen sluppit att återigen ha diskussionen om jäv. Men ordförande skulle skärpa sig till nästa gång meddelade hon. För övrigt redogjorde Kunskapsförbundets 1:e vice ordförande Madelaine Karlsson (S) på ett föredömligt sätt för förbundets ekonomiska situation, läget under coronan, uppstarten av den nya naturbruksutbildningen etc. (Se TTELA “Hästutbildning öppnar i Vänersborg”.)
Karlsson avslutade med att berätta att Kunskapsförbundets politiska direktion ska ha möte på distans på tisdag. Riktig distans alltså! Vilket betyder dels att de ordinarie ledamöterna får delta på sammanträdet hemifrån, precis som om de hade varit på plats rent fysiskt, och dels att ersättarna också får vara med – hemifrån.
Det som inte går i Vänersborg – det går med en ordförande från Trollhättan!
Under resten av ärendena var det ingen politisk diskussion överhuvudtaget. Det var några frågor och synpunkter av formell karaktär, men inget politiskt. Och då var det ändå en del som kunde och borde ha sagts. Det märks att vissa ledamöter inte är närvarande…
Kommunfullmäktige beslutade att införa “verksamhetsområde för VA, Vatten, spillvatten och dagvatten i Gaddesanna, Vänersnäs”. Jag har inte hört några synpunkter eller protester från Gardesanna. Men, häromdagen så återfanns helt plötsligt en insändare i TTELA (se “Nu är det stugägare på Gardesannas tur”), som visade att även på Gardis finns det människor som protesterar. Och det förstår jag. Men det är lite sent…
Under ärendet där kommunfullmäktige biföll en motion från Gunnar Lidell (M) och beslutade att ansöka hos Länsstyrelsen om att “upphäva vattenföreskrifter och vattenskyddsområde för Elgärde” yttrade Bo Carlsson (C):
“Gamla regler som vi inte har nytta av ska vi inte ha kvar.”
Det fick nog både en och annan att dra på smilbanden – och tänka på Carlssons totala nonchalans av vissa regler och lagar som inte passar honom…
Mina fyra interpellationer hade besvarats av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) respektive barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). Tråkigt nog nämnde inte ordförande Annalena Levin (C) vem det var som hade skrivit dom. Det brukar ordförande göra. Inte heller nämnde Levin att de två frågor som hade ställts var skrivna av en annan vänsterpartist, Lutz Rininsland.
På förslag av Anders Strand (SD) beslutade fullmäktige att interpellationerna och svaren ska läggas ut på kommunens hemsida. Jag hoppas att det kommer att fungera. (Jag tänkte återkomma till innehållet i interpellationerna och svaren senare.)
Nu kommer det att dröja ett tag innan nästa sammanträde den 23 september. Det är dagen efter höstdagjämningen, dygnet då dagen och natten är lika långa över hela jordklotet – 12 timmar. Förhoppningsvis dock utan covid-19. Det behöver bli lite fart i fullmäktige.
PS. Jag vill återigen påpeka att jag inte var fysiskt närvarande i kommunhuset, och därför inte deltog på sammanträdet. Jag satt hemma och lyssnade på Radio Trollhättan. Men eftersom jag känner till de olika ledamöterna kunde jag hänga med när ordförande Levin (C) tilltalade de olika ledamöterna, t ex när hon fördelade ordet, med enbart förnamn eller enbart efternamn – och utan partibeteckning. Jag vet ju vilka partier de olika personerna tillhör och följaktligen kunde jag också räkna ut vilket parti som tyckte vad. Det är helt förståeligt om andra radiolyssnare hade svårt att ”hänga med”. Jag hoppas att någon påpekar för ordförande Levin att det är viktigt att hon i fortsättningen tänker på ”vanliga” radiolyssnare.
PPS. Läs gärna den diskussion som bröt ut efter min förra blogg mellan Dan Nyberg (S) och undertecknad – klicka här.
KF 17/6 (1): Ny sessionssal klubbad
Efter några dagars politisk semester i Värnamo tillsammans med barnbarnet var det då dags att lyssna på vårsäsongens sista kommunfullmäktige.
Det är tur att Vänersborgs kommun har Radio Trollhättan, annars hade det inte gått att lyssna på fullmäktige. Inte ens för fullmäktigeledamöter, som tillhör de äldre eller andra riskgrupper för Coronan. Eller för vänersborgare som ville utnyttja offentligheten för att få reda på vad som hände eller sades på sammanträdet. För övrigt ett sammanträde som enligt de styrande hölls på “distans” – i fem olika angränsande rum på kommunhuset i Vänersborg…
Vänersborg styrande politiker har en tämligen hemmasnickrad definition på vad sammanträden och närvaro på “distans” betyder. Jag återkommer dock till ämnet eftersom jag skrev fyra interpellationer till gårdagens fullmäktige som nu har besvarats. Jag kan väl bara nämna att kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) genom sitt uttalande i början av sammanträdet visade det “absurda” i hennes och de styrandes definition av “distans”.
Levin skulle i traditionell anda gratulera några jubilarer, dvs några ledamöter som hade fyllt jämna år. Alla kunde hon dock inte gratta med blommor, utan blommor fick bara de ledamöter:
“som är här idag.”
Distans?
För övrigt meddelade ordförande Levin att Vänersborg skulle börja sända sammanträdena på webben i höst. Bättre sent än aldrig, skulle man kunna säga. Det var ett tag sedan som vänsterpartiet motionerade om detta. (Senast var det i januari 2019, se “Motion: Webbsändning från KF”.)
Kommunfullmäktige hade en tämligen diger agenda att ta sig igenom. Flera ärenden börjar emellertid i en nämnd, behandlas i kommunstyrelsen för att avgöras i kommunfullmäktige. Ärendegången gör att en del tunga beslut som fattades igår redan har beskrivits i både en och två bloggar.
Igår beslutade kommunfullmäktige att bygga en ny sessionssal på samma plats som den förra stod på. (Se “Ny sessionssal”.) Och det till en kostnad på beräknade 40 milj kr. Gunnar Lidell (M) tycktes tveksam till om budgeten skulle hålla, han trodde att det kunde bli dyrare. Och det skulle väl i så fall inte bli någon större överraskning. Det blir i 9 av 10 fall alltid dyrare att bygga i Vänersborg än beräknat. Och denna gång verkar kostnadskalkylen vara särskilt dåligt underbyggd.
Fast det tyckte inte Dan Nyberg (S). Han kände tillförsikt till samhällsbyggnadsnämndens beräkningar. Det var andra som räknade:
“än de glada amatörer som räknade på arenan.”
Det var ett ovanligt tydligt och självkritisk uttalande för att komma från en socialdemokrat som var ordförande i fullmäktige då beslutet om att bygga arenan fattades. Och som var så positiv att han gav klartecken till att göra en film om det ”fantastiska” arenabygget… (Se “Arena Vänersborg”.) Det handlade då som nu om tro och förhoppningar…
Moderaterna, med framför allt Dan Åberg i spetsen, sa att han var mycket kritisk till kommunledningens behandling av ärendet. Åberg hade aldrig tidigare varit med om ett ärende som varit så dåligt behandlat i en kommun som detta. Och Åberg är en rutinerad politiker.
Det som Åberg framför allt reagerade mot var den behandling som de styrande partierna visade en motion som han och Henrik Josten (M) lämnade in till fullmäktige redan 2016 – och som antogs av kommunfullmäktige den 28 mars 2018. Eller rättare sagt, som de styrande i kommunen underlät att 
beakta, och behandla. Ingenting har nämligen hänt med motionen, absolut ingenting. Det fick moderaten Tor Wendel att utbrista:
“Vad är ett beslut i KF värt?”
Motionen handlade om att samordna bygget av en ny sessionssal med konsertsal – och Huvudnässkolans aula. Åberg befarade att det nu fanns risk för att salen inte kommer att användas i särskilt stor omfattning. Och dessutom har kommunen flera tomma lokaler.
Även Anders Strand (SD) gick hårt åt förslaget. Strand sa ungefär så här:
“Varför ska Vänersborgs skattebetalare bygga en sessionssal åt kommunfullmäktige? Vi sammanträder ju på Folkets Hus, vi behöver ingen ny sessionssal. Regionhuvudstadstänket har inget med sessionssalen att göra. Bygget borde vara en fråga för folkomröstning.”
De styrande menade nämligen att en ny sessionssal är en förutsättning för att Vänersborg ska kunna fortsätta att vara “regionhuvudstad” i Västra Götaland. Och då kunna behålla de arbetstillfällen som det skulle innebära. De styrande menade också att blev det inte ett ja idag, så skulle bygget av en ny sessionssal försenas och risken att regionen skulle “flytta” vara överhängande.
Fullmäktige röstade ja. M+SD+MBP avstod från att rösta.
De styrande partierna lyckades återigen att “baxa igenom” ett ärende som är kantat av tvivelaktig hantering…
KF onsdag: Extra pengar till föreningar mm
De politiska sammanträdena duggar tätt så här innan semestrarna. På måndag är det barn- och utbildningsnämnden (se “BUN (15/6): Besparingar och nedskärningar 2021”) och på onsdag är det kommunfullmäktige. Flera andra nämnder avslutar också “vårterminen” med möten nästa vecka. Det är väl bara Kunskapsförbundet Väst som sammanträder efter midsommar…
Tyvärr har som bekant Vänersborgs kommun visat, och fortsätter visa, en unik stelbenthet när det gäller nya digitala mötesformer på distans. Men vem är egentligen förvånad? På Kunskapsförbundet Väst har i varje fall jag och andra “gamlingar” möjlighet att delta i mötet hemifrån, men så är ju förbundets ordförande från Trollhättan. Fullmäktige går att lyssna på hemifrån, men det är tack vare att Trollhättans Närradio (se här) står för utsändningen, som de alltid brukar göra.
Jag har för övrigt lämnat in fyra interpellationer om deltagande i sammanträden på distans till onsdagens fullmäktige – tre till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och en till barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). Jag ska senare publicera interpellationerna här på bloggen, och även svaren. (Svaren har inte kommit än.)
Kommunfullmäktiges dagordning har följande utseende:
Det är väldigt många avsägelser som ska tas upp i fullmäktige denna gång, inte mindre än 8 stycken. Avsägelse betyder att en politiker inte vill fortsätta med sitt politiska uppdrag, i t ex en nämnd. Det kan ha olika orsaker – personen kan t ex flytta till en annan kommun, få ändrade arbetsvillkor, tycka att det är hopplöst eller helt enkelt bli sur på något eller någon. Det finns alla möjliga orsaker. Det viktigaste är väl emellertid, eller borde vara, att personerna strävar efter att sätta partiets och väljarnas intressen främst, före t ex sina egna personliga. Men det är nog inte alltid att det är så…
Några av de som avsäger sig sina uppdrag skriver en motivering. Ofta står det då något neutralt som typ “av personliga skäl” etc. Denna gång finns det dock två motiveringar som “står ut”, och där en politisk markering har gjorts. Henrik Harlitz (M) och Ann-Helen Selander (M) avsäger sig båda sina uppdrag som styrelseledamot respektive ersättare i Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB.
Harlitz motiverar sin avgång så här:
”Härmed ber jag om att få bli entledigad från mitt uppdrag i styrelsen för Hunnebergs Kungajakt och Viltmuseum AB, på grund av att jag inte delar den syn på vilket styrelsearbetet bedrivs i bolaget.”
Selander skriver:
”Härmed ber jag om entledigande som ersättare i styrelsen för Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB, på grund av bristande förtroende för ordföranden i styrelsen.”
Det finns egentligen en hel del ärenden på fullmäktiges dagordning som jag redan har bloggat om. Ärende 9 “Uppförande av ny sessionssal” har jag skrivit om ett par gånger (se “Kommunhuset och ny sessionssal” och “Ny sessionssal”), ärende 11 “Ägartillskott till Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB” (se “Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten”) och ärende 12 “Delårsrapport april 2020” (se “Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”). Ja, jag har faktiskt också skrivit om ärende 15 “Medborgarförslag om att rena vattnet i Vassbotten” (se “KF imorgon”).
Det man skulle kunna komplettera med är att i ärendet om Kungajaktmuséet så står det i underlaget:
“Kommunstyrelsen beslutar vidare att uppdra åt kommundirektören att upprätta ett avtal mellan bolaget och Kommunstyrelseförvaltningen, där kommunen tillfälligt och mot en faktisk debiterad kostnad, bistår bolaget med ledningsstöd.”
Det är nog inte som TTELA har skrivit upprepade gånger att kommunens näringslivschef Jill Stor ska bli ny VD för muséet… Däremot att bistå “med ledningsstöd”.
Ärendet “Redovisning av personalstatistik 2019” är intressant. Jag blir dock inte riktigt klok på om redovisningen denna gång gäller endast tertial 3, dvs september-december, eller hela året. I handlingarna står det:
“Kommunstyrelseförvaltningen redovisar personalstatistik till personal- och förhandlingsutskottet efter varje tertial. Föreliggande redovisning gäller för tertial 3, 2019.”
Jag återkommer när jag vet att det är hela år 2019 som redovisas. Personalredovisningen är värd en egen blogg.
Delårsrapporten ska behandlas på onsdag. Det brukar vara en tämligen rutinartad tillställning. Denna gång följer emellertid två extra beslutsförslag med ärendet. Det första handlar om att kommunen ska köpa in:
“presentkort via Forum Vänersborg till ett värde av 500 kronor per anställd i Vänersborgs kommun för att visa uppskattning mot personalen och för att främja näringslivet i Vänersborgs kommun.”
I bloggen “Presentkort till personal och avsägelser på berget” skrev jag om min uppfattning i denna fråga. Det vore absurt om personalen fick ett engångsbelopp på 500 kr, samtidigt som barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden ska spara och göra nedskärningar på personal i höst… Men visst, om all personal får behålla sina jobb och dessutom få extra pengar vore det väl ok. Även om jag skulle vilja påstå att det framför allt är personalen inom socialtjänsten, förskola och skola som har fått slita allra mest under Corona-pandemin…
Det andra beslutsförslaget i ärendet om delårsrapporten lyder:
“Kommunfullmäktige dubblar grundbidraget som alla föreningar får. Detta görs för året 2020 till en kostnad av 266.000 kronor. Kommunfullmäktige förstärker aktivitetsstöd till föreningar tillfälligt under 2020 med 600.000 kronor. Pengarna ska endast gå till verksamheter för barn och unga. Summan 866.000 kronor tillförs Kultur och Fritidsnämndens budget som ett tillfälligt tillskott under 2020.”
Vad ska man säga? Annat än att det är ett – utmärkt förslag! Ja, det skulle väl i så fall vara – dubbla pengarna en gång till!
Och det var väl roligt att få avsluta bloggen med att för en gångs skull vara åtminstone hyfsat överens med de styrande partierna och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Det händer ju inte särskilt ofta. För när det gäller de andra ärendena, som inte har tagits upp här, så tycks det mig som om att inga som helst misshälligheter råder mellan partierna. Eller med undertecknad bloggare.
PS. När jag skrev bloggen så utgick jag från den dagordning och de underlag som fanns till hands i torsdags. När jag nu på söndag eftermiddag tar en “dubbelkoll” på dagordningen och handlingarna så ser jag att det har tillkommit en hel del nya ärenden. De kom enligt uppgift i och för sig redan i fredags, men det känns inte riktigt som att man ska behöva 
kolla varenda dag att det kommer kompletterande utskick. Kanske borde någon ansvarig skriva ett mail till alla det angår, i detta fall ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, om att handlingarna har kompletterats. Som det faktiskt görs i barn- och utbildningsnämnden…
Nu är kommunsekreteraren förvisso sjukskriven, men det är ungefär så här som det tyvärr brukar fungera. Det är samma med kommunstyrelsen…
Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig. När är det enligt de styrande i kommunen tänkt att de politiska partierna, intresserade vänersborgare etc ska hinna läsa och diskutera de nya ärendena?
Jag får känslan att de styrande i kommunen (S+C+MP) tycker att det viktigaste är att hinna med så många ärenden som möjligt. Demokratin är mindre viktig. De styrande, de som ständigt uppehåller sig i kommunhusets lokaler, de som bestämmer vilka ärenden som ska avhandlas – de vet vad det handlar om. Och de vet hur “alla borde rösta”… Och ofta blir det så om folk inte får tid att förbereda sig.
Det får banne mig inte gå till så här. Jag blir trött.
De “nya” ärendena är:
- Årsredovisning för Samordningsförbundet Vänersborg Mellerud 2019
- Årsredovisning 2019 för Kunskapsförbundet Väst
- Prissättning för fastigheterna på Östra Mariedal
- Avgift vid användning av externa laddpunkter för elbilsladdning
- Utökat verksamhetsområde Dyrehög, Källeberg och Tån
- Utökat verksamhetsområde, Källeberg 1:6
- Införande av verksamhetsområde för VA, Vatten, spillvatten och dagvatten i Gaddesanna, Vänersnäs, Vänersborgs kommun
- Medborgarförslag om att förbättra trafiksäkerhet vid Östebyn, korsningen Tånvägen-E45 Brålanda
- Motion om ökad självförsörjningsgrad av livsmedel i Vänersborgs kommun
- Motion om upphävande av vattenskyddsområde
- Fråga till kommunstyrelsens ordförande – När tidsplanen nu ändras, varför väljer vi inte november som slutpunkt?
- Fråga till kommunfullmäktiges ordförande om mötesprotokoll
De som har intresse av eller synpunkter på något ärende får kontakta “sin” politiker. Det går nämligen inte för vänersborgarna att ladda ner underlagen från kommunens hemsida…
BUN (15/6): Fackens syn på budget 2021
Igår skrev jag tämligen utförligt om barn- och utbildningsnämndens budget för nästa år, 2021. (Se “Besparingar och nedskärningar 2021”.) Budgeten ska ju behandlas på nämndens sammanträde nu på måndag.
Budgetbeslutet är, som de flesta naturligtvis känner till, det viktigaste politiska beslutet som fattas under året. Det avgör vilka verksamheter som kan bedrivas i respektive nämnd/förvaltning och i vilken omfattning. Därför är det, eller borde vara, mycket viktigt att budgeten diskuteras noggrant i varje parti, mellan partier och mellan invånarna i Vänersborg.
Budgetförslag ”förhandlas”, snarare presenteras, alltid på ett MBL mellan arbetsgivaren och personalorganisationerna. I BUN:s fall är det Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Kommunal och Vårdförbundet som förhandlar med huvudmannen, dvs Vänersborgs kommun representerad av barn- och utbildningsförvaltningen.
MBL-förhandlingen kring BUN:s budget för 2021 gick av stapeln den 2 juni och ”förhandlingarna” slutade med:
“Personalorganisationerna är inte överens med arbetsgivaren.”
Det innebär att personalorganisationerna avvisade budgetförslaget. De tyckte inte att det var någon “bra” budget…
Fackförbunden brukar alltid ha mycket bra synpunkter. Och det är naturligtvis ganska självklart – deras medlemmar kan ju verksamheterna bäst av alla. De ”är” ju typ verksamheten… Därför bör också deras åsikter väga tungt för alla politiker. Vilket de alltför sällan gör. Istället tycks det ofta som om fackens synpunkter nonchaleras.
De fyra personalorganisationerna är överens med varandra och lämnade över ett gemensamt yrkande till arbetsgivaren – det vill säga till oss politiker i barn- och utbildningsnämnden. Och egentligen till alla politiker i hela kommunen.
Yrkandet innehåller så många värdefulla fakta och synpunkter, så jag väljer att återge hela yrkandet.
==
Fackförbundens gemensamma yrkande angående budget 2021 samt mål-och resursplan 2021-2023
Ett av kommunfullmäktiges sex inriktningsmål är ”fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Ett annat är att ”sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”.
Verkligheten är en annan. År 2018 var det 180 anmälningar om tillbud i grundskolan och 79 i förskolan. 2019 var det 327 anmälningar om tillbud i grundskolan och 90 i förskolan och från den 1 januari till 17 mars har det redan kommit in 130 tillbud varav 99 av dem handlar om hot och våld. Det genomsnittliga antalet tillbud per månad bara i grundskolan ökar alltså från 15 st/mån 2018, ca 27 st/mån 2019 och hittills i år ca 52 st/månad.
Mellan 2017 och 2019 har sjukskrivningarna i grundskolan har ökat från 5,1 % till 6,1 %, det vill säga en ökning med 20 %. Motsvarande period för sjukskrivningar för fritidshem är 7,6 % till 10,7 % vilket motsvarar nästan 41 %!
Enligt skolforskning som all personal i grundskolan har tagit del av genom utbildningen ”Det globala klassrummet” är det en förutsättning för en lyckad inkludering av nyanlända att det finns tillgång till studiehandledning i klassrumssituationerna. Idag är det stor brist på studiehandledning och även om eleverna har varit här så länge att de inte längre räknas som nyanländ, så är behovet mycket stort.
Då förvaltningschefen Sofia Bråberg presenterade uppföljningen av verksamhet, mål och ekonomi för 2019 och 2020 vid de gemensamma presidieöverläggningarna pekade hon på att ”antalet elever med behov som är svåra att möta i gruppsituation ökar. I verksamheten är det fler elever med behov av individuell undervisning eller undervisning i mindre grupp”. För att uppfylla det här kravet i Skollagen krävdes det 81 extra tjänster 2019, många av dem visstidsanställda.
Redan innevarande år planerar man att minska antalet tjänster genom att inte förlänga visstidsanställningarna och nästa år befarar vi att läget försämras ytterligare. Dessa åtgärder kommer att leda till att arbetsbelastningen för medarbetarna ökar och arbetsmiljön blir sämre.
Vi har mycket svårt att se hur skolresultaten ska förbättras utan resurspersonerna samt sjukfrånvaron minska utifrån ovan nämnda statistik, tilldelade samt föreslagna resurser.
Vi konstaterar att samtliga nämnder i år ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt vid förbättrade skolresultat. Våra förväntningar blir att Vänersborgs kommun vill fortsätta ligga i framkant när det gäller det senaste inom skolforskningen som visar hur man ska organisera för ökad måluppfyllelse i alla skolformer.
Detta kräver en god, långsiktig ekonomi. Det kräver kontinuitet och stabilitet. Det kräver goda relationer mellan alla parter i skolan. Det kräver en god arbetsmiljö med balans mellan krav och resurser, så att alla personalkategorier väljer att stanna kvar på arbetsplatserna.
Eftersom samtliga nämnder nu ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt vid förbättrade skolresultat yrkar fackförbunden att Barn- och Utbildningsnämnden äskar de medel som krävs för att kunna uppnå detta.
Eftersom den föreslagna budgetramen för 2021 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet oeniga till förslaget om budget för 2021.
Vänersborg den 2 juni 2020
Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer