Stefan Kärvlings blogg

En gång för 7,5 år sedan skrev Jonathan Axelsson (M) och jag en motion om att kommunen ska bringa ordning och tydlighet, transparens och likvärdighet i hur de olika kommunala bidragen till föreningarna, som t ex sponsring och marknadsföring, fördelas och används. Vi menade bland annat att reglerna för kommunens alla typer av bidrag/utbetalningar ska vara tydliga och transparenta, så att allmänheten och föreningarna upplever att en likabehandlingsprincip råder. Vi skrev också att det är viktigt att beslut följs upp och nyttan/effekten utvärderas. Och inte minst, att rutiner tas fram för hur de olika bidragen till föreningarna ska handläggas och beslutas.

En av orsakerna till motionen var att många föreningar ansåg att kommunen favoriserade vissa föreningar. Det talades om att representanter för kommunen lät vänskaps- och andra band avgöra vilka föreningar som skulle gynnas. Det är för övrigt uppfattningar som fortfarande är levande än idag. Och det är tråkigt att det är så. Samtidigt vill kommunen, som jag skrev i mitt blogginlägg i fredags (se “KF beslutade att…”), öka förtroendet för den lokala demokratiska processen genom bland annat invånardialoger…

Förtroendet för politiker och tjänstepersoner är förhållandevis lågt i Vänersborg jämfört med andra kommuner. Om förtroendet ska öka, så måste öppenheten och transparensen öka. Invånarna ska veta vad som händer i kommunen. Då räcker det inte med kommunala dokument som policies och riktlinjer, det måste ske något i praktiken.

Onsdagens kommunfullmäktige visade att det är lång väg kvar att vandra i Vänersborgs kommun. Det var dags för ärende 12, “Policy och riktlinje för sponsring och donationer”.

Jag inledde debatten i kommunfullmäktige. Jag började med att kortfattat beskriva historiken bakom motionen som lämnades in den 23 september 2016. (Se “KS: Sponsring och donationer v. 2024”.) Det var 7,5 år sedan! Sedan nämnde jag, faktiskt kortfattat även denna gång, vad fullmäktiges motivering till återremissen för ett år sedan gick ut på.

Det hade inte hänt något överhuvudtaget. Från talarstolen sa jag:

“Jämför man dokumenten för ett år sen med dom som ligger nu, så är det exakt samma dokument. Exakt samma! Det är inte ett ord som har ändrats. Ingenting, utan det är samma.”

Det har alltså inte gjorts någonting med det uppdrag som kommunfullmäktige beslutade om.

“Det händer inte nånting, ingenting ändras. Man struntar i återremissen.”

Jag undrade varför dokumenten överhuvudtaget fanns på bordet när det var exakt samma dokument som förra året, och som då återremitterades av en majoritet i kommunfullmäktige. Och eftersom det inte hade skett något med fullmäktiges beslut och dokumenten, dvs policyn respektive riktlinjen för sponsring och donationer, så återstod det bara ett alternativ – ytterligare en återremiss.

Henrik Harlitz (M) gick upp i talarstolen:

“Kommunens högsta styrande organ tar ett beslut om att återremittera med motivering. Det är ett majoritetsbeslut som är taget i fullmäktige här och det kommer tillbaka ordagrant. Inte ens ett kommatecken är ändrat i det här. Jag vill nog hävda att detta är ett demokratiskt problem. … Jag hoppas att fler utav ledamöterna i fullmäktige inser hur allvarligt detta egentligen är.”

Det skulle senare visa sig att det gjorde inte ledamöterna i kommunfullmäktige…

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) gick i svaromål. Hans första ord var:

“Tillit. Förtroende.”

Då studsade man onekligen till. Vad menade han?

Benny Augustsson är ju den som egentligen är den ansvarige för hela ärendets hantering. Det är han som bestämmer dagordningen i kommunstyrelsen och därigenom också, indirekt, vilka ärenden som ska avhandlas i kommunfullmäktige. Och Augustsson släppte igenom ett ärende som inte hade verkställt ett beslut av Vänersborgs kommunfullmäktige, kommunens högsta beslutande organ. Hur tänkte Augustsson? Tänkte Augustsson att eftersom han själv inte hade röstat för återremiss så var han inte bunden av fullmäktiges beslut…?

Benny Augustsson (S) försvarade dokumenten och tyckte att de var bra. Det sa han inte för ett år sedan i kommunfullmäktige, och nu låg samma exakt samma dokument på ledamöternas bord. Han kommenterade inte med ett ord sin och förvaltningens “passivitet” när det gällde att utföra fullmäktiges beslut. Eller rättare sagt, obstruktionen och vägran att göra det. 

Augustsson drog en underlig slutsats, som inte heller har hörts tidigare under de här 7,5 åren. Han sa att om motionens krav på t ex utvärdering och öppenhet skulle bli verklighet så:

“Det kommer också att bidra till att det kommer inte att vara föreningar som kommer att söka dom här bidragen och pengar för evenemang och så här.”

Jag vet inte riktigt vad han menade, skulle föreningarna ha något att dölja för allmänheten?

Och sedan ytterligare ett argument, som även det var nytt.

Motionen skulle innebära en “grannlaga uppgift”, i form av mer arbete. Jag tror att Augustsson menade bland annat mer arbete för kommunens tjänstepersoner om policyn och riktlinjerna utarbetades enligt kommunfullmäktiges beslut. Augustsson (S) menade uppenbarligen att tjänstepersonernas arbetsbörda gick före den kommunala demokratin.

Jag kan dock inte se att just kontroll på kommunens utbetalningar av skattebetalarnas pengar till enskilda föreningar skulle vara fel. Då finns det nog andra typer av uppföljningar och kontrollverksamhet i kommunen som borde analyseras, och avvecklas.

Augustsson menade att det också skulle bli för krångligt för föreningarna att söka bidrag. Jag förstår inte hur han kunde uttala sig om det när han inte kunde veta hur nya ansökningar skulle se ut. Förvaltningen och det politiska styret ville ju inte jobba med att ta fram sådana. Jag skulle dessutom vilja påstå att vissa föreningar tycks få pengar alltför lätt och att öppenhet kring kommunens utbetalningar är väsentlig. För kommuninvånarnas tillit och förtroende för kommunen… Det finns det flera föreningar som håller med om.

Augustsson menade att öppenheten är tillräcklig, alla avtal kring sponsring är tillgängliga som allmänna handlingar för alla. Augustsson sa ordagrant:

“Dom avtal som skrivs kring sponsring och dom andra bitarna, dom är tillgängliga som allmänna handlingar. Dom finns tillgängliga för dom som behöver dom.”

Fast det är de inte. Det återkom jag till i ett senare anförande.

Det som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) talade om stod inte i underlaget och han hade inte nämnt det under de 7,5 år som passerat sedan motionen lämnades in. Och kommunfullmäktige hade återremitterat ärendet med krav på omarbetningar. Jag konstaterade liksom Harlitz (M) att detta var:

“ett stort demokratiskt problem.”

Benny Augustsson begärde genmäle och nu förklarade han vad han menade med tillit och förtroende:

“Så som Stefan har lagt upp det här med motionen och det som ska göras och allting däremellan, det saknar fullständigt tillit och förtroende till vår tjänstemannaorganisation, till våra delegationsordningar och det som finns. Vi måste börja jobba mer i vår kommun med tillit och förtroende om vi ska komma nån vart.”

Jag förstår fortfarande inte vad Augustsson menade. Sakna “fullständigt tillit och förtroende till vår tjänstemannaorganisation”? Och det därför att tjänstemannaorganisationen inte gjorde det som kommunfullmäktige hade beslutat? Det är ju den kommunala demokratins kärna att kommunfullmäktige bestämmer. Då ska inte bara “tjänstemannaorganisationen” följa dessa beslut utan också kommunstyrelsen. Och där är Benny Augustsson själv ordförande…

”saknar fullständigt tillit och förtroende till vår tjänstemannaorganisation”

Går inte Augustssons (S) uttalande över gränsen…?

Jag tycker även, så här i efterhand, att det var förvånande och “konstigt” att Benny yrkade bifall till den nya policyn och riktlinjen för sponsring och gåvor – det fungerade ju tydligen bra med de dokument som hade funnits i alla år…

Jag äntrade talarstolen en sista gång. Det skulle sägas några ord om “tillit och förtroende”. Jag berättade att jag för nästan exakt ett år sedan, den 14 februari 2023, ställde fyra frågor till kommunstyrelseförvaltningen:

• IFK resp IBK Vänersborg får marknadsföringsbidrag från kommunen. Jag undrar om det finns några andra föreningar som får detta marknadsföringsbidrag?
• Vilka kriterier måste en förening uppfylla för att få marknadsföringsbidrag?
• Hur vet föreningarna att kommunen delar ut marknadsföringsbidrag och att det går att söka? Hemsidan?
• Hur finansierar kommunen marknadsföringsbidragen och hur mycket finns det i ”potten”?

Jag berättade att jag hade påmint förvaltningen om mailet, vid flera tillfällen, men ändå inte fått något svar. Och nu hade det gått ett år. Jag skickade samma mail för en och en halv vecka sedan och jag har fortfarande inte fått något svar. 

“Ska jag inte som politiker kunna få dom svaren, vilka sponsringsbidrag delas ut till våra föreningar. Och då börjar jag undra lite…”

Det visade, menade jag, att de här dokumenten som ärendet handlade om borde förändras enligt fullmäktiges beslut för ett år sen. Det borde onekligen behövas mer öppenhet och transparens… Och på tal om svar på mina fyra frågor:

“Jag hoppas på bättre tur i år än förra året.”

Avslutade jag anförandet. Det har fortfarande inte kommit några svar på mina fyra ganska enkla frågor, men det har getts ett löfte av en chefstjänsteperson att det ska komma.

På sätt och vis har diskussionen kring motionen och de två sponsringdokumenten blivit mindre viktiga i sammanhanget. Den viktigaste frågan har utvecklat sig till att bli frågan om demokrati. De styrande partierna och tjänstemannaorganisationen har vägrat att följa ett beslut av kommunfullmäktige, kommunens högsta beslutande organ. Det är, som jag tidigare skrev, ett stort demokratiskt problem.

Det visade sig dock att det bara var tre partier som såg det så, Moderaterna, Liberalerna och Vänsterpartiet.

De styrande partierna, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, följde kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Det är inte första gången som de styrande partierna nonchalerar och struntar i kommunfullmäktiges beslut när de inte själva har röstat för dem. Det har hänt så många gånger att Dan Åberg (M) har myntat ett bevingat uttryck för hur det fungerar i Vänersborg under socialdemokraternas och centerpartiets styre:

“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”

Dan Åbergs uttryck har återigen bevisat sin riktighet. Demokratin fungerar inte som den ska i Vänersborgs kommun.

Det kan noteras att Benny Augustsson var den ende från de styrande partierna som var uppe i talarstolen. Det är ovanligt. Mats Andersson (C) brukar som regel begära ordet och understryka vad Augustsson har sagt. Även Dan Nyberg (S) brukar yttra sig och bekräfta riktigheten i Augustssons argumentation, ofta med ytterligare argument. De båda satt tysta kvar på sina platser under debatten. Jag undrar varför.

I voteringen som följde på debatten var alternativen att säga nej till återremissen, vilket i praktiken innebar att de liggande dokumenten blev godkända, eller att lämna tillbaka dem till kommunstyrelseförvaltningen med uppmaningen “gör om, gör rätt”.

Det var Sverigedemokraternas och Medborgarpartiets röster som skulle avgöra.

Ingen från de två partierna hade sagt något från talarstolen. Däremot röstade de förra året för en återremiss och eftersom det var exakt samma dokument denna gång med samma motivering för återremiss så trodde väl alla att de hade kvar sin tidigare uppfattning.

Det hade de inte…

Sverigedemokraterna (SD) och Medborgarpartiet (MBP) avstod från att rösta. Det innebar att de styrande partierna fick majoritet.

Jag kan inte förstå hur SD och MBP kan ändra sig utan att motivera sitt nya ställningstagande. Och, framför allt, de två partierna visste ju konsekvensen av att avstå från att rösta. De förstod ju att det innebar att de godkände och legitimerade hela förfarandet som innebar att de styrande partierna, och ”tjänstemannaorganisationen”, struntade i förra årets beslut i kommunfullmäktige.

I sin “aktiva passivitet” meddelade de Vänersborgs kommuninvånare att det är ok för de styrande partierna att strunta i fullmäktiges beslut.

Det är allvarligt. Det är allvarligt att SD och MBP legitimerar inskränkningar i den kommunala demokratin. Det är så man undrar om Vänersborg har sett en ny styrande koalition… Särskilt när man noterar att i synnerhet SD på sistone har stött Socialdemokraterna och Centerpartiet i flera frågor. Men det är väl något som deras alltför många väljare får fundera på fram till nästa val…

Det var med tunga steg jag gick från kommunfullmäktiges sammanträde förra onsdagen. Jag kunde inte släppa att demokratin i Vänersborgs kommun hade fått sig ytterligare en törn, med röstsiffrorna 23 ja och 15 för återremiss. Hela 12 ledamöter avstod alltså. Det hade räckt att två till hade röstat för återremiss så hade det blivit det (minoritetsåterremiss kräver 17 röster i fullmäktige).

Två röster avgjorde denna synnerligen viktiga principiella fråga. Vad sysslar kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun med?

Tillägg 19/2: Jag fick till slut svar på mina frågor. I blogginlägget ”Vilka föreningar sponsrar kommunen?” kan du se vilka föreningar i kommunen som har fått sponsring och evenemangsbidrag det senaste året.