Stefan Kärvlings blogg

Imorgon, måndag den 16 november, är det återigen dags för barn- och utbildningsnämnden (BUN) att sammanträda. Dagordningen har följande utseende:

Hälsa i fokus

Enligt nämndens plan för systematiskt kvalitetsarbete ska olika delar av verksamheten följas upp under året. Vid novembermötet är det dags för temat ”Hälsa i fokus”.

Nämnden ska få information om årets hälsosamtal och vad som har framkommit när resultaten har analyserats. Det blir också en presentation av logopedernas arbete och deras uppdrag inom barn- och elevhälsan. Förskolan kommer dessutom att informera om projektet ”Make a Move”. Bland de medverkande finns verksamhetschefen för förskolan, barn- och elevhälsochefen, medicinskt ledningsansvarig, skolpsykolog och skollogoped.

Det blir som alltid, tror jag, intressanta och kunskapshöjande föredragningar.

Information om skolpliktsbevakning

Skolplikten innebär att barn måste gå i skolan. Är eleverna frånvarande ska de ha giltiga skäl, t ex vara sjuka eller fått beviljad ledighet.

Om en elev inte fullgör sin skolgång kan kommunen under vissa förutsättningar förelägga vårdnadshavarna att se till att eleven kommer till skolan, även med vite som påföljd. (Skollagen 7 kap 23 §.)

På sammanträdet ska nämnden få information om hur kommunen arbetar med skolpliktsfrågorna. Även en representant från socialförvaltningen ska delta i föredragningen.

Internkontroll – appar, särskilt stöd och lokaler

BUN ska få en redovisning av den interna kontrollen för 2026. Internkontroll handlar om att säkerställa att verksamheten fungerar som den ska, att lagar och regler följs och att risken för allvarliga fel minimeras. I årets granskning har bland annat följande områden ingått: Barns och elevers rätt till särskilt stöd, interna avtal, dataskydd och informationssäkerhet samt lokalförsörjning.

Det har skett en granskning av appar som används i verksamheten. Granskningen har resulterat i att cirka 170 appar har bedömts kunna användas, men 62 appar har bedömts som olämpliga. De har därför inte godkänts för användning. Jag måste säga att jag är ganska nyfiken på vilka appar det kan vara…

Granskningen visar att 362 användare, motsvarande 30 procent, inte har genomfört något utbildningsmoment om dataskydd och informationssäkerhet. Jag vet inte om vi politiker också räknas in i siffrorna. Vi får annars också uppmaningen att delta i de digitala kurserna. Det behövs med andra ord fortsatta utbildningsinsatser och kontroller av att medarbetarna, och kanske också politikerna, genomför utbildningarna. 

Elevernas rätt till särskilt stöd är ett område som är särskilt viktigt. Nämnden har ju tidigare fått kritik från revisorerna på detta område. (Se “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”.) Den uppföljande kartläggningen 2026 visar enligt rapporten att arbetet med särskilt stöd har utvecklats positivt. Andelen elever där rektor har fattat beslut om att inleda en utredning av behovet av särskilt stöd har ökat, framför allt i årskurs 7–9.

En kvalitetsgranskning av 43 åtgärdsprogram visar att programmen i huvudsak håller god kvalitet. Det finns dock utvecklingsområden skriver förvaltningen, bland annat när det gäller kopplingen mellan elevens behov, de åtgärder som sätts in och de mål som ska uppnås. Det finns också elever som fortfarande väntar på pedagogisk utredning. Det innebär att förvaltningen inte med säkerhet kan slå fast att alla elever som behöver särskilt stöd redan har fått beslutade stödinsatser.

Rapporten konstaterar vidare att kvaliteten och rättssäkerheten har stärkts, men att det behövs fortsatt utveckling. Det gäller bland annat likvärdigheten mellan skolenheterna, rektorernas förutsättningar att leda arbetet med särskilt stöd och att minska antalet elever som väntar på utredning.

Förvaltningen bedömer trots detta att kontrollmålet är uppfyllt. Jag har svårt att invända mot förvaltningens bedömning, men visst kan bra bli bättre.

Även lokalförsörjningen har granskats. I samband med översynen av skolstrukturen i kommunen finns det nu en dokumenterad bild av styrkor, brister och utvecklingsbehov i form av enhetskort för samtliga lokaler inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter.

 Kartläggningen visar betydande skillnader mellan verksamheterna när det gäller lokalernas kapacitet, ändamålsenlighet och långsiktiga hållbarhet. Vissa verksamheter har goda förutsättningar att bedriva utbildning av hög kvalitet, medan andra har lokaler som innebär utmaningar. Det är egentligen inget nytt. Det har både förvaltning och politiker vetat länge. Förvaltningen konstaterar också att det i många fall krävs politiska beslut och ekonomiska prioriteringar för att minska riskerna.

Månadsuppföljning visar +9,3 miljoner

Barn- och utbildningsförvaltningens ekonomiska resultat uppgår till +9,3 milj kr i oktober. Prognosen för helåret 2026 är att nämndens budget ska vara i balans.

Det är ett positivt ekonomiskt resultat efter oktober, men ett överskott på drygt 9 miljoner väcker frågor. Det är mycket pengar i en verksamhet där behoven är stora. Det är viktigt att de resurser som fullmäktige har anslagit verkligen kommer verksamheten och barnen till del.

När det gäller antalet barn och elever i nämndens verksamheter visar uppföljningen att antalet elever i fritidshemmen ökar. Den anpassade grundskolan har minskat något jämfört med föregående uppföljning, men ligger högre än förra året. Förskolan och grundskolan har däremot färre barn och elever än motsvarande period föregående år.

Trafiken kring Torpavägen och Krickanområdet

Nämnden ska också yttra sig över en motion från KD (även C har en liknande motion) om en översyn av trafikflöden och tillgänglighet kring Torpavägen och Krickanområdet. KD vill att kommunen undersöker möjligheten att ta bort nuvarande trafikreglering och öppna för ”vanlig” trafik.

Barn- och utbildningsförvaltningen anser att en sådan utredning måste innehålla en analys av barns och elevers trafiksäkerhet. Det handlar bland annat om skolvägar, gång- och cykeltrafik, skolskjutsar och tillgänglighet för elever med funktionsnedsättning.

Det är många barn och ungdomar som rör sig i området. Därför tycker jag att kommunen också borde utreda om det går att underlätta trafiken från andra hållet, från Gropbrovägen.

Fler unga ska ha något i sitt CV – SAO-jobb

En motion med rubriken ”Fler unga ska ha något i sitt CV” handlar om så kallade SAO-jobb, studiemotiverande arbetslivsorientering. Även denna motion är inlämnad av KD.

Modellen innebär att elever i årskurs 8 erbjuds en tidsbegränsad anställning. Eleverna arbetar två timmar per ordinarie skolvecka under ett läsår. Syftet är bland annat att ge ungdomar arbetslivserfarenhet, skapa kontakter med arbetslivet och bidra till social inkludering, fullföljda studier och framtida egenförsörjning.

Förvaltningen har granskat förslaget och är i sitt yttrande ganska tydlig med att den inte anser att SAO-jobb bör införas i nuläget. Det finns flera skäl.

För det första skulle ett införande kräva ett stort antal arbetsplatser, skriver förvaltningen. Det behövs också kommunövergripande samordning, administration, arbetsgivarkontakter, matchning mellan elever och arbetsplatser samt uppföljning. För det andra omfattas ingen av Vänersborgs kommuns högstadieskolor av de kriterier som gäller för det statsbidrag som kan användas för att införa modellen. Kommunen skulle därför i huvudsak behöva finansiera kostnaderna själv. Och de pengarna har helt enkelt inte BUN. Förvaltningen pekar också på att det fortfarande saknas oberoende utvärderingar av SAO-modellens effekter på exempelvis kunskapsresultat och fullföljda studier.

Enligt Skollagen ska eleverna ha minst tio dagars prao från och med årskurs 8. Skolverket har bedömt att huvudmannens ansvar för prao kan fullgöras genom en villkorad anställning enligt SAO-modellen. Men det betyder ändå inte att kommunen kan avveckla den vanliga prao-organisationen. Det måste fortfarande finnas möjlighet att erbjuda traditionell prao till elever som inte deltar i eller fullföljer SAO-jobben.

Förvaltningen lyfter dessutom fram att arbetslivsanknytning redan i dag kan organiseras på olika sätt för enskilda elever utifrån deras behov och förutsättningar t ex anpassad studiegång.

En annan aspekt är att SAO-jobben skulle genomföras under ordinarie skoldag. Det väcker frågor om hur undervisningen ska organiseras och hur elevernas garanterade undervisningstid ska säkerställas.

Förvaltningens samlade bedömning är att SAO-jobb inte bör prioriteras i nuläget. Jag håller helt med. Det är dessutom tveksamt om det skulle vara en bra satsning överhuvudtaget.

Detaljplan för kvarteret Astern

Ett annat remissärende gäller en detaljplan för en del av kvarteret Astern i Vänersborg. (Se “KS (2): Sanden södra bidde en tumme – blir Rösebo skola kvar?”.) Barn- och utbildningsförvaltningen har inget att erinra mot planförslaget. Däremot påpekar förvaltningen att fler bostäder kan innebära ett ökat behov av förskole- och skolplatser.

I dagsläget bedöms det finnas tillräcklig kapacitet inom både förskola och grundskola i närområdet. Den senaste befolkningsprognosen från augusti 2026 visar dessutom på ett minskande antal barn i åldern 1–15 år i centrala Vänersborg. Förvaltningen framhåller också vikten av säkra gång- och cykelvägar till förskolor och skolor.

Som boende i centrum välkomnar jag definitivt fler invånare till centrala Vänersborg. Det skulle inte minst vara bra för centrumhandeln. Men BUN ska förstås bara uttala sig utifrån sitt eget perspektiv…

Tryggare omklädningsrum och ökat elevinflytande

En motion från MBP ska behandlas. Den handlar om bättre trygghet i skolornas omklädningsrum, ökad delaktighet i idrotten och stärkt elevinflytande. Det är en viktig fråga i dessa tider då nästan alla elever – och vuxna – har en kamera i fickan.

Motionen innehåller tre förslag. Det första handlar om dialog med eleverna om trygghet, integritet och delaktighet i samband med omklädning och idrott. De övriga två handlar om långsiktig planering och investeringar för att utveckla kommunens omklädningsrum och idrottsanläggningar.

Förvaltningen ställer sig positiv till motionens ambitioner och vill bifalla den första att-satsen om elevdialog. Det håller jag självklart med om. Det är viktigt att lyssna på eleverna och ta reda på hur de upplever situationen.

I förvaltningens yttrande framhålls att trygghet och integritet är viktiga förutsättningar för att elever ska kunna delta i undervisningen i idrott och hälsa. Omklädningssituationen kan påverka elevernas upplevelse av både undervisningen och skolmiljön. Men det handlar inte bara om lokalernas fysiska utformning och möjligheten till avskildhet. Även gruppklimat, sociala normer, relationer mellan elever, vuxennärvaro och tydliga rutiner har betydelse, skriver förvaltningen. Otrygghet och bristande integritet kan leda till att elever undviker att duscha eller byta om, begränsar sitt deltagande eller helt avstår från viss undervisning.

När det gäller de övriga två förslagen i motionen, om planering och investeringar i själva omklädningsrummen, vill förvaltningen däremot att de avslås.

Motiveringen är att utvecklingen av omklädningsrum och idrottsanläggningar måste hanteras inom kommunens ordinarie lokalförsörjningsprocess och i samverkan mellan berörda nämnder. BUN ansvarar i egenskap av hyresgäst för att beskriva och framföra sina lokalbehov. Det är samhällsbyggnadsnämnden som äger, förvaltar och vårdar kommunens lokaler. Samtidigt är det kommunstyrelsen som har det övergripande ansvaret för lokalförsörjningen. Och i de flesta fall är faktiskt kultur- och fritidsnämnden förstahandshyresgäst och barn- och utbildningsnämnden andrahandshyresgäst. Plus att Kunskapsförbundet Väst ansvarar för de delar som gäller gymnasieskolan. Det är något komplicerat med andra ord.

Vad hände?

Ordförande Bo Carlsson (C) ska informera om vad som har hänt sedan sist. Han borde ta tillfället i akt och förklara, tycker jag, varför han och Centerpartiet har övergett den målsättning om samstämmighet som Carlsson har eftersträvat och arbetat hårt för under det senaste året i arbetet med översynen av skolstrukturen. Det var ju bland annat därför som Carlsson var så bestämd över att inga beslut skulle fattas före valet.

Det respekterade alla partier, men – till vilken nytta?