Arkiv
Gårdagens BUN
Gårdagens sammanträde blev ganska kort. Det slutade innan lunch, kl 11.27.
De flesta ärenden avhandlades tämligen snabbt. Den information som fanns med i underlaget var saklig och bra, tjänstepersonernas föredragningar var som vanligt klargörande och svaren på frågor som ställdes uttömmande. Samtliga ärenden, utom ett, avgjordes i enighet. Jag har beskrivit de flesta ärenden i blogginlägget “BUN (13/4): Allt utom budget (1)”.
Det kan tilläggas att nämnden, som vanligt, fick information om översynen av förskole- och grundskoleorganisationen. 
Denna gång fick vi veta vad vårdnadshavarna, som var med på dialogerna i kommunhuset i slutet av mars, hade för synpunkter. Tyvärr var det bara 18 vårdnadshavare som var närvarande under de två dagarna. (Missade man dialogen kan man ta del av den information som meddelades. Presentationen kan laddas ner här: ”Presentationen om översyn av förskole- och grundskoleorganisationen” och förklarande och pedagogiska filmer om översynen finns på “Organisationsöversyn – förskola och grundskola”.)
Det var desto fler som svarade på den enkät som har legat ute på kommunens webbplats. Hela 560 svar hade inkommit innehållande mängder med synpunkter. Jag ska inte redogöra för vilka synpunkter som fördes fram, förvaltningen håller nämligen på att sammanställa dem och de kommer att redovisas på nästa nämndsmöte. Redovisningen ska också publiceras på kommunens webbplats när den är klar. Allmänhetens synpunkter och åsikter kommer att beaktas i den fortsatta utredningen.
På nämndens sammanträde i maj ska även några alternativa förslag presenteras på en ny förskole- och grundskolestruktur. Nämnden ska då diskutera och lämna synpunkter på de olika alternativen. Sedan ska vårdnadshavarna på de enheter som kan komma att beröras få tillfälle att delta i fler dialoger och återigen få möjlighet att lämna synpunkter. De dialogerna kommer att hållas efter sommaren. BUN, och kommunfullmäktige, ska inte fatta beslut förrän efter valet.
Det blev som väntat en del diskussioner om “förvaltningens budgetförslag 2027 till Mål- och resursplan 2027-2029”.
Samtliga politiker var nöjda med det arbete som förvaltningen hade lagt ner på budgetförslaget och, kanske framför allt, på den allsidiga och genomtänkta konsekvensbeskrivning som hade sammanställts. (Se “BUN (13/4): Budget 2027 (2)”.)
Representanterna från de styrande partierna (S+C+KD+MP) var inte helt oväntat mer positiva till förvaltningens förslag på “lösningar”, möjligheter och åtgärder än de andra partierna, till och med mer positiva än vad förvaltningen själv var. Förvaltningen var ju mycket tydlig med konsekvenserna. (Se återigen “BUN (13/4): Budget 2027 (2)”.)
Ordförande Bo Carlsson (C) sa i och för sig:
“Samma budget innebär för BUN besparingar.”
Med “samma budget” syftade Carlsson på att budgeten för 2027 var en framskrivning av årets budget utan nominella neddragningar. Men han insåg att färre barn och elever på de olika enheterna skulle innebära personalneddragningar. Det verkade som att andra ledamöter från de styrande inte ville låtsas om detta faktum. BUN:s 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) sa t ex att:
“Det blir samma kvalitet nästa år som i år.”
Det var framför allt Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna(!) som hade synpunkter på nedskärningarna av personal. En SD-ledamot sa till och med att all personal skulle behållas så att det blev mindre barngrupper respektive mindre skolklasser för att öka kvaliteten. Det ska bli intressant att så småningom få ta del av SD:s budgetförslag för kommunen (MRP 2027-2029). Vänsterpartiet hade samma syn på vikten av att behålla personal. Det kändes lite ovant att ha samma åsikt som SD…
Det skulle fattas beslut om förvaltningens budgetförslag. Samtliga ledamöter i de styrande partierna röstade ja till förslaget, medan samtliga oppositionspartier avstod. Nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) talade även för M när han motiverade varför de inte deltog i beslutet. L+M hade kritiska synpunkter på hela kommunens budgetprocess. Vänsterpartiet förklarade att partiet 
avstod från att delta i beslutet på grund av synpunkter på innehållet i och konsekvenserna av förslaget. Till skillnad från L+M och SD förklarade och motiverade jag i en protokollsanteckning varför V avstod. Den protokollsanteckningen kan man ladda ner här eller helt enkelt läsa nedan.
Det var allt av vikt på måndagens sammanträde – och här kommer Vänsterpartiets protokollsanteckning.
==
Protokollsanteckning
Vänsterpartiet kan inte ställa sig bakom budgetförslaget för 2027 eftersom de ekonomiska ramarna inte ger barn- och utbildningsnämnden förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag med bibehållen kvalitet. Budgetförslaget innebär i praktiken att verksamheten måste minska personalstyrkan motsvarande cirka 5,7 miljoner kronor samtidigt som behoven av stöd till barn och elever ökar. Förvaltningen konstaterar att nuvarande resursnivåer inte är tillräckliga och att grundbemanningen inte motsvarar behoven i barn- och elevgrupper. Detta riskerar att försämra måluppfyllelsen och försvåra arbetet med att fler elever ska nå gymnasiebehörighet.
Vidare bygger budgetförslaget på antagandet att minskat barn- och elevantal automatiskt frigör resurser, trots att kostnader för lokaler och personal inte kan reduceras i samma takt. De fackliga organisationerna har också påpekat att minskad personal oundvikligen får negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande och lärande.
Samtidigt står nämnden inför flera osäkra och sannolikt ökade kostnader, bland annat för lokaler, städning, reformer inom skolområdet, beredskap och ökade stödbehov. Dessa kostnader är inte fullt ut finansierade i budgetramen. Det finns också omfattande underhållsbehov i skolornas lokaler som riskerar att påverka arbetsmiljö och lärmiljö negativt.
Mot denna bakgrund anser Vänsterpartiet att budgetförslaget innebär sämre förutsättningar för verksamheten och riskerar att leda till försämrad kvalitet, minskad måluppfyllelse och sämre arbetsmiljö. Det finns därmed också en påtaglig risk att kommunens inriktningsmål om att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat och fullfölja sina studier inte kommer att uppnås. Vänsterpartiet kan därför inte ställa sig bakom budgetförslaget.
Vänersborg 13 april 2026
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
BUN (13/4): Budget 2027 (2)
Barn- och utbildningsnämnden sammanträder imorgon måndag. I mitt första blogginlägg beskrev jag alla de ärenden som inte hade med budgeten för 2027 att göra. (Se “BUN (13/4): Allt utom budget (1)”.) Men det ska jag råda bot på nu.
På barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde ska tjänstepersonerna på barn- och utbildningsförvaltningen presentera sitt förslag till hur budgeten för nästa år kan se ut. Det gör förvaltningen utifrån de budgetanvisningar (“budgetramar”) som de styrande partierna beslutade i kommunstyrelsen i februari. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.)
BUN:s budgetram för 2027 grundar sig på den beslutade budgeten för 2026. Det är med andra ord i stort sett en “framskrivning” av årets budget till nästa år, precis som 2025 års budget var det för årets. BUN, liksom de andra nämnderna, har fått kompensation för inflationen (1,9%) och löneökningar. Budgetramen för BUN är fastställd till 1.066.120.000 kr, dvs strax över en (1) miljard kronor.
I samband med KS beslut om budgetramen fick alla nämnder följande medskick:
“Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse.”
Och det har förvaltningen gjort. Till punkt och pricka.
Barn- och elevantalet beräknas fortsätta minska nästa år. Det “frigör resurser” motsvarande 5,7 milj kr skriver förvaltningen, om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. Och det gör man.
Att “frigöra resurser” är ett på många sätt missvisande uttryck. Men visst är det så att om förvaltningen centralt delar ut 70.000 per elev, och en skola får en elev färre, så har förvaltningen 70.000 kr kvar som kan användas till annat. Men kan skolan ifråga spara 70.000 kr bara för att skolan har en elev färre? Nej, skolan kan spara in på någon lärobok och på skolmåltider, men knappast på de “tunga” kostnadsposterna som lärare, lokalhyror, skolskjutsar etc.
Personalorganisationerna (Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet) påpekade också detta i förvaltningens samverkansgrupp, FSG, den 31 mars (min fetstil):
“I prognosen för det kommande året minskar antalet barn i förskolan med 36 barn, i F–9 med 53 barn, i fritidsplaceringarna med 32 barn och i AGR (anpassad grundskola; min anm) ökar antalet med 3 barn. Kombinerat med den demografiska utmaningen, med en utspridd minskning av barn och elever över hela kommunen, innebär detta att nödvändiga lokal- och personalkostnader inte kan reduceras i samma takt som elevantalet. Bara för att en barngrupp minskar med till exempel 2 barn går det ju inte att minska personalen som arbetar med barnen med 5 % – personalen behövs ju i samma utsträckning som förut för att få verksamheten att fungera.”
Barn- och utbildningsförvaltningen är naturligtvis medveten om denna problematik. Den skriver på flera ställen i konsekvensbeskrivningen:
“För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Personalstyrkan måste minskas – motsvarande 5,7 miljoner kronor… Men av dessa pengar föreslår förvaltningen att 1,7 milj används för att täcka kostnader för fler elever i den anpassade grundskolan. Det återstår alltså 4 “frigjorda” miljoner.
På grund av barn- och elevminskningen har förvaltningen också arbetat med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Organisationen behöver anpassas till det krympande antalet. Förvaltningen tittar på flera parametrar men syftet är naturligtvis att lämna lokaler och på det sättet spara (frigöra) pengar. Förvaltningen vill kunna skapa förutsättningar för:
“en långsiktigt hållbar organisation med höjda kunskapsresultat där fler elever når gymnasiebehörighet.”
“Långsiktigt hållbar organisation” betyder alltså att förvaltningen undersöker vilka lokaler som nämnden kan “gå ur”, och därmed slippa lokalhyror. De frigjorda pengarna kan sedan användas till undervisningsnära resurser som t ex personal och läromedel. Redan nästa år räknar förvaltningen med att säga upp moduler och andra externa lokaler som skulle spara 1,3 milj kr. Det betyder alltså 4+1,3=5,3 – dvs totalt 5,3 “frigjorda” miljoner.
Förvaltningen föreslår att dessa pengar ska gå till:
- “ökade lokalkostnader för investeringar och underhåll, 2 mnkr”
- “ökade kostnader för tjänstekatalogen (IT), 1,0 mnkr”
- “resursinsatser för ökad måluppfyllelse, 2,3 mnkr”
Resursinsatser för ökad måluppfyllelse innebär en satsning på framför allt elever i årskurs 9 – en ökande andel ska bli behöriga till gymnasiet. I praktiken innebär denna konstruktion att elever i andra årskurser, genom mindre tillgång till särskilt stöd, större klasser osv, får betala för att elever i åk 9 ska få extra stöd och hjälp för att bli behöriga. Vilket, förmodar jag, riskerar att det kommande år behövs ännu mer extra stöd i åk 9 för att elever ska bli behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet…
Det finns stora utmaningar inom BUN:s olika verksamheter. I den nyligen lämnade verksamhetsberättelsen för 2025 konstaterade förvaltningen att särskilt stöd inte alltid kan ges i tillräcklig omfattning, att budgetramarna inte matchar behoven och att elevgrupper med stora stödbehov ökar. I konsekvensbeskrivningen skriver förvaltningen att den framåt ser:
“ökade behov av personella resurser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd och extra ordinärt stöd för att nå ökade kunskapsresultat.”
Och senare i texten är förvaltningen ännu tydligare:
“Nuvarande resursnivåer är inte tillräckliga för att möta behoven. Detta riskerar att påverka måluppfyllelsen och försvåra arbetet med att fler barn och unga ska nå bättre skolresultat och fullfölja sina studier. En central utmaning är att grundbemanningen inte motsvarar behoven i barngrupper och elevgrupper, vilket påverkar möjligheten att anpassa undervisning och lärmiljö samt ge stöd i rätt tid.”
Det här avsnittet borde samtliga partiföreträdare läsa ett par gånger och verkligen sätta sig in i vad det betyder. Vilka förutsättningar ger Vänersborgs kommun den uppväxande generationen? (Med extraordinärt stöd avses ett mycket omfattande personligt stöd, exempelvis minst 1 personal och/eller mycket omfattande behov av hjälpmedel för att barnet/eleven ska kunna delta i den ordinarie verksamheten.)
Det föreligger bristande underhåll av flera lokaler i kommunen t ex Dalboskolan, Onsjöskolan, Tärnanskolan och Frändeskolan. Underhållsbehoven på 10 års sikt för de lokaler som BUN hyr idag uppgår inom förskolan till cirka 54,1 milj kr, för årskurs F-6 till 282,1 milj och för årskurs 7-9 till 194,7 milj. Totalt alltså ca 500 milj kr, en halv miljard! Dåligt underhållna lokaler påverkar arbetsmiljö och lärmiljö och därmed skolresultaten. Och om lokaler ska underhållas och renoveras mm och om delar av lokaler inte utnyttjas kan det leda till ökade hyreskostnader, pengar som nämnden inte har. (De fristående skolorna ska sedan ha motsvarande kompensation, 12%, för sina lokalkostnader även om dessa inte ökar…)
Folkhälsomyndigheten har krav på tätare frekvens av storstäd på förskolor och skolor. En uppskattad ungefärlig kostnad för utökning av det dagliga städet beräknas till ca 4 milj kr för 2027.
Det finns flera osäkerhetsfaktorer för BUN. En av dem är Restad Gård. Det finns indikationer på att antalet boende på Restad Gård kommer att öka. Det är också barn och ungdomar som har både stora och skiftande behov av hjälp och stöd. Det finns inga pengar avsatta till en ökning av barn- och elevantalet på Restad Gård.
Utvecklingen av AI och digitaliseringen är också en osäkerhetsfaktor. Samtidigt som utvecklingen kan innebära effektiviseringar så behövs det ökade resurser för t ex kompetensutveckling.
Nämnden står inför ökade kostnader relaterade till beredskap och säkerhet. Det finns behov av investeringar i kommunen till civilt försvar som t ex exempel reservkraft, nödvatten, livsmedelsförsörjning och drivmedel.
Det pågår en reformstorm inom utbildningsområdet. Redan från hösten nästa år föreslår regeringen att förskollärares och lärares arbetstid ska regleras. Statsbidraget på 3,5 milj kr för denna reform:
“bedöms vara långt ifrån tillräckligt för att leva upp till kraven som föreslås gälla.”
Reformen medför behov av fler lärare. De pengarna har inte nämnden.
För 2028 föreslår regeringen troligen ett nytt betygssystem, nya läroplaner, ändringar gällande stödinsatser, tioårig grundskola, obligatorisk språkförskola och förändringar i stödinsatser och förbättrad elevhälsa. Det verkar inte som om staten tänker finansiera dessa förändringar i tillräcklig omfattning. Ytterligare kostnader för BUN…
Personalstyrkan måste i nuläget alltså minskas med motsvarande 5,7 milj kr. Som vi ser ovan kan BUN dessutom stå inför tämligen stora extra, ej finansierade, kostnader. Nämnden som redan nu saknar ekonomiska resurser för att ge alla elever i behov av stöd det stöd de behöver och har laglig rätt till…
Kommunen har fem inriktningsmål. Det framgår av budgetunderlaget. De ska ge en strategisk och övergripande styrning av den politiska viljeriktningen. Ett av kommunens inriktningsmål är:
“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
Ambitionsnivån gällande ”Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)” är satt till 85,0% för 2027.
“Den elevgrupp som förväntas lämna årskurs 9 våren 2027 hade hösten 2025 i årskurs 8 en behörighet på 67,0% (kommunal verksamhet). För att nå ambitionsnivån till 2027 behöver behörigheten till gymnasiet öka med ytterligare 18 procentenheter under de återstående 1,5 åren. Liknande utmaning finns för den elevgrupp som förväntas gå i årskurs 9 höstterminen 2027.”
Jag kan i ärlighetens namn inte förstå varför kommunen har detta inriktningsmål och denna ambitionsnivå samtidigt som personalstyrkan måste minskas med motsvarande 5,7 milj kr och barn och elever i både förskola och grundskola behöver mer stöd. Samtidigt som fackförbunden inom förskola och skolans område skrev:
“En minskning av personalen skulle oundvikligen få negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande, lärande och att måluppfyllelsen minskar.”
Kommunen säger och skriver en sak – och gör något helt annat…
Till sist en framtidsspaning.
Barn- och elevminskningen tycks inte vara en tillfällig svacka. Det är en strukturell demografisk förändring som kommer att prägla kommunen i minst ett decennium. De styrande partierna har redan signalerat att de i budgetarbetet för 2028 ska använda sig av en 
befolkningsbaserad resursfördelningsmodell. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skrev i förordet till budgetanvisningarna nu i februari:
”Då det inte finns nya pengar att dela ut till nämnderna, kommer fortsatt arbete ske inför 2027 där behov av omfördelningar av resurser mellan verksamheter och mellan nämnder i Mål- och resursplan 2027-2029 ses över. Kommunens befolkningsprognos kommer att ligga till grund för kommande beslut.”
En sådan befolkningsbaserad modell kommer att slå orättvist och oproportionerligt hårt mot BUN:s verksamheter. (Se “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (1/2)” och “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (2/2)”.)
Jag befarar att kommunledningen och de styrande partierna efter att ha läst underlaget från BUN kommer att säga, ”BUN klarar budgeten inom ram”. Det är formellt sant, men också oerhört vilseledande. För att klara budgeten inom ram måste barn- och utbildningsnämnden minska antalet anställda, lämna några lokaler, sänka ambitionsnivån, acceptera en sämre arbetsmiljö och en sämre måluppfyllelse.
Jag hoppas istället att de styrande har modet att erkänna vad konsekvensbeskrivningen från barn- och utbildningsnämnden faktiskt säger.
Det här är en politisk värderingsfråga…
BUN (13/4): Allt utom budget (1)
På måndag har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det är ett viktigt möte. Barn- och utbildningsförvaltningen ska nämligen presentera sitt förslag till hur budgeten för nästa år kan se ut – utifrån de budgetanvisningar (“budgetramar”) som de styrande partierna beslutade i kommunstyrelsen i februari. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.)
Så här ser dagordningen ut:
Månadsuppföljning
BUN:s månadsuppföljning för mars visar ett ekonomiskt resultat på +6,1 milj kr. Det är dock alldeles för tidigt att dra några slutsatser för hela året. Det man kan konstatera är att verksamheten tycks hålla sig inom budgetramen och att nämnden inte behöver besluta om några korrigerande åtgärder. Det behöver för övrigt nämnden aldrig.
Sänkning av avgifter
Nämnden ska föreslå kommunfullmäktige att anta reviderade ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds” att gälla från 1 juli 2026. Regeringen har nämligen meddelat att det sker förändringar i statsbidraget som reglerar den nationella maxtaxan inom dessa verksamheter.
Syftet är att sänka hushållens avgifter för förskola och fritidshem. Det sker genom en förändring av hur den avgiftsgrundande inkomsten ska beräknas. Och precis som tidigare ska inte den del av 
inkomsten som överstiger ett visst belopp räknas med i den avgiftsgrundande inkomsten. Men:
“Ändringarna i förordningen medför att inte heller den del av inkomsten som understiger 10.001 kronor ska räknas med i den avgiftsgrundande inkomsten. Det innebär att 10.000 kronor räknas av från alla hushålls avgiftsgrundande inkomst. Preliminärt kommer hushåll med en inkomst som understiger 10.001 kronor inte betala någon avgift från och med den 1 juli 2026.”
Ibland händer det saker innan val… Men självklart är det en positiv nyhet för hushållen.
Översyn av organisationen
Barn- och utbildningsförvaltningen har haft information och dialog med vårdnadshavare och andra intresserade under två kvällar i förra veckan. Det var tyvärr inte så många som hade hörsammat inbjudan. Själv var jag där en av kvällarna. De föräldrar som var närvarande hade flera intressanta synpunkter, eller inspel som det kallas nu för tiden.
På måndag kommer inga beslut att fattas av nämnden. Politikerna har inte ens fått några handlingar utskickade i ärendet. Det blir antagligen “bara” information utifrån hur utredningen har fortlöpt sedan sist och vilka inspel som har kommit in till förvaltningen.
Men som alla intresserade känner till vid det här laget så är bakgrunden till översynen och diskussionerna de minskande barn- och elevkullarna. Och kanske, kanske kan det möjligtvis bli lite mer konkreta diskussioner på måndag kring vilka enheter som skulle kunna tänkas läggas ner och vilka som måste finnas kvar etc.
Vi får se. Det kommer inte att fattas några beslut innan höstens val. (För mer information, se “BUN (16/3): Nedläggning av för- och grundskolor?”.)
Delegeringsordning
Nämndens delegeringsordning ska revideras. Det tycks vara ett ganska ointressant ärende, men det är faktiskt mycket viktigt. Det handlar om vem som beslutar om vad. Denna gång ser jag dock bara en förändring. Det har tillkommit en punkt – det är rektor som beslutar om invändig kamerabevakning.
Information
Som vanligt avslutas dagordningen med att förvaltnings- och skolchef Sofia Bråberg respektive ordförande Bo Carlsson (C) informerar BUN om aktuella händelser, pågående projekt, myndighetsbeslut, politiska processer, möten osv.
Jag sparar alltså, som den trogne bloggläsaren märker, det viktiga budgetärendet till ett senare blogginlägg. Det gör jag bland annat för att jag behöver mer tid att fundera. Det är nämligen lite splittrat att samtidigt underhålla ett 5-årigt barnbarn… Även om det är oerhört kul och givande på alla sätt och vis.
Fortsättning följer…
BUN (16/3): Nedläggning av för- och grundskolor?
På måndag är det dags igen. Kommunens “one-and-only” barn- och utbildningsnämnd (BUN) sammanträder. Och det börjar bli allt mer spännande på förskole- och grundskolefronten…
Det är TTELA som ser till att höja temperaturen. Idag publicerades nämligen en spekulativ artikel om vilka skolor i kommunen som ska läggas ner. (Se TTELA “Här är skolorna som kan behöva stänga i Vänersborgs kommun”.)
Bakgrunden till TTELA:s artikel är att barn- och utbildningsförvaltningen under en längre tid har arbetat med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Det är med anledning av prognoser om minskade barn- och elevantal i förskola och grundskola, en utveckling som redan har börjat.
Förvaltningschef Sofia Bråberg säger till TTELA:
“Det är inget unikt för Vänersborg att barn- och elevantalet minskar, med det så behöver man se över hur det ska se ut i framtiden. Vi kommer inte kunna lägga lika mycket pengar på lokaler.”
Och förvaltningschef Bråberg fortsätter:
“Om vi har samma struktur som vi har idag fast vi har ett minskat barn- och elevantal, då får vi mindre pengar över att lägga på personal, läromedel och andra delar som vi behöver för att eleverna ska få bästa möjliga utbildning.”
Det är inga som helst beslut fattade än, det är viktigt att understryka. Nämnden har fått löpande information om översynen och på måndag ska BUN ha en diskussion/dialog. Information ska senare dessutom ges till andra nämnder, men framför allt, det ska bli information och diskussion med vårdnadshavare.
Barn- och utbildningsförvaltningen bjuder redan nu in vårdnadshavare och andra intresserade till öppna informationsträffar och dialog på Bojorten, kommunhuset i Vänersborg. Det sker den 30 respektive 31 mars kl 18.00-20.30. (Det går att anmäla sitt deltagande här. Och du kan få mer information om organisationsöversynen här.)
Den minnesgode, och till åren kommen, kommer kanske ihåg att BUN har haft en diskussion om skolstrukturen tidigare. Det var 2012 när nämnden var “tvungen” att göra besparingar i arenabyggets kölvatten. (Se “Snart dags för medborgardialog – eller nåt…”.) Denna gång är det alltså det minskande barn- och elevantalet som ger upphov till en liknande översyn. Och precis som då är det möjligt, ja till och med troligt, att BUN kommer att föreslå att någon/några förskolor och skolor läggs ner. Eller för att använda socialnämndens vokabulär – “vakanshålls”…
Beslutet ska inte fattas än på ett tag. Förvaltningschef Bråberg säger till TTELA:
“Politiken har varit tydlig med att det inte kommer fattas något beslut innan valet i den typen av frågor. Sedan kommer nya styret på plats första januari 2027, så det är en bit fram.”
Och det stämmer, men “politiken” i det här fallet är ordförande Bo Carlsson (C). Carlsson har säkerligen med sig hela det styrande blocket, men barn- och utbildningsnämnden har inte fattat något beslut om när beslut ska fattas. Jag håller dock med om att beslut kring nedläggningar (eller “vakanshållning”) borde fattas först efter noggranna överväganden och i politisk enighet.
Det måste också sägas att det inte är säkert, om det nu ska ske nedläggningar, att det blir de skolor som TTELA på sätt och vis pekar ut. (TTELA skriver inget om förskolorna, men det gäller dem också.) Det kan ske diverse omflyttningar, t ex kan delar av skolor, som Dalboskolan, byggas om till förskola. Det är sådant som kommer att diskuteras i den dialog som följer.
Barn- och elevantalet sjunker i hela Sverige. Det är dock inte alla kommuner som resonerar på samma vis som Vänersborgs kommun, även om en absolut majoritet antagligen gör det. En kommun som går mot strömmen är Hällefors kommun i nordvästra Västmanland (Örebro län). Hällefors behåller alla pedagoger i förskolan trots ett minskat barnantal. Det blir istället mindre barngupper.
“Det har enorm betydelse för barnen, man hinner se varje barn. … Vi har många barn med stora behov av omsorg, trygghet och tydlighet, många barn med språklig sårbarhet.”
Det säger en av lärarna i förskolan till tidningen “Vi Lärare”. Det är inte bara bra för barnen, det blir också bättre för personalen – arbetsbelastningen minskar.
Barn- och utbildningsnämnden har även andra ärenden på sin dagordning:
Det blir som vanligt en del information. Redan i det första ärendet, “Systematisk kvalitetsarbete och verksamhetsuppföljning” ska nämnden få veta mer om arbetet kring tidiga insatser i förskolan. Sedan följer information om “Mål och resursplan 2027-2029”. Det är ett arbete som pågår i alla nämnder just nu inför budgetbeslutet i juni.
Kommunstyrelsen (KS) har fastställt budgetanvisningarna, de så kallade budgetramarna, inför budget 2027. De antogs i februari av de styrande partierna (S+C+KD+MP), de andra partierna lade inte fram några egna förslag. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.) Som vanligt har BUN fått otillräckligt med pengar och nu ska förvaltningen informera om var den kan hitta “effektiviseringar”, dvs besparingar. 
(Översynen av förskole- och grundskoleorganisationen ska ses mot denna bakgrund.) Informationen ska så småningom mynna ut i ett beslut i nämnden om hur den vill fördela pengarna. Det ska också motiveras vad den tilldelade budgeten ger för konsekvenser, oftast negativa. Inget beslut fattas emellertid på måndag.
De här två ärendena kommer antagligen att leda till både frågor och diskussioner. Kanske kan det även bli diskussion kring de styrandes planer på att använda den befolkningsbaserade reursfördelningsmodellen från och med 2028 års budget. (Se “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell”.)
Det blir som vanligt en månadsuppföljning. Barn- och elevminskningen fortsätter, som sagt. Det är bara inom skolbarnomsorgen, dvs fritidshemmen, och anpassad grundskola som det sker en ökning.
Det ekonomiska resultatet uppgår till +4,4 milj kr för februari. Det kan för övrigt noteras att kommunens resultat samma tid uppgår till +33 milj kr, vilket är en positiv överraskning. Det är dock alldeles för tidigt att dra några slutsatser för resten av året utifrån dessa siffror. Alltför mycket kan hända, särskilt i dessa oroliga tider.
Nämnden ska översända ett yttrande över ett medborgarförslag om att se över skolmatsmenyerna till KS. Förslagsställaren föreslår t ex att eleverna ska erbjudas:
“pasta och köttbullar som ett dagligt alternativ.”
Vilket det faktiskt finns flera kommuner som gör.
Det var inte länge sedan, 2022, som nämnden behandlade ett annat förslag kring skolmaten. Det ledde till att kommunfullmäktige beslutade att elever och bespisningspersonal skulle vara:
“mer delaktiga i skapandet av menyer så att de rätter som serveras är de rätter som eleverna äter.”
Med hänvisning till det beslutet anses det i yttrandet, som BUN föreslås ställa sig bakom, att barn- och utbildningsförvaltningen bör:
“fortsätta att i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen stärka elevråd och matråd på skolor för att förbättra elevernas mående, bidra till en bättre skolmiljö och bättre skolresultat samt för att ge eleverna det inflytande över måltiderna i skolan som de har rätt till.”
Barn- och utbildningsnämnden ska besluta att anta “Internkontrollplan 2026 med risk- och väsentlighetsanalys”. I årets granskning ingår att säkerställa elevers rätt till särskilt stöd och att säkerställa att det finns ändamålsenliga lokaler för utbildning.
Sammanträdet avslutas med att ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informerar om nyheter och annat som har hänt sedan sist.
Det är som vanligt få beslut på sammanträdet men mycket frågor och diskussion.
BUN:s ansvar och organisation
Oväntat nog har jag fått några frågor efter det förra blogginlägget om barn- och utbildningsnämnden – ”BUN: År 2025 i fokus – dyster framtid”. Det är ett par av bloggens trogna läsare som har hört av sig. Och det glädjer mig naturligtvis.
Frågorna handlade just om BUN:s ansvar och organisation (därav rubriken), t ex hur många förskolor och skolor det finns i Vänersborgs kommun och var. Det är en rimlig fråga särskilt som förvaltningen sedan en tid tillbaka håller på med en grundlig översyn av förskole- och grundskoleorganisationen.
Det står en del i nämndens verksamhetsplan för 2026-2028, som faktiskt var uppe för behandling på det senaste BUN-sammanträdet, om ansvar och organisation:
”Barn- och utbildningsnämndens ansvar framgår av reglemente fastställt av kommunfullmäktige och utgår från skollagen. Verksamheten omfattar förskola, öppen förskola, annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem. I kommunens regi finns 26 förskolor, öppna förskolan Sirius och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (Lanternan). Det finns 17 kommunala grundskolor, varav 2 även har anpassad grundskola och vid alla F-6 skolor finns det fritidshem. Det finns 2 fristående aktörer inom grundskolan, 5 fristående förskolor samt 1 aktör för enskild pedagogisk omsorg belägna i Vänersborgs kommun. Dessutom finns det barn och elever folkbokförda i Vänersborgs kommun som går i verksamhet, såväl fristående som kommunal, i andra kommuner. Barn- och utbildningsnämnden är i egenskap av hemkommun ansvarig för resursfördelning till samtliga huvudmän som bedriver verksamhet inom nämndens verksamhetsområde.
Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde omfattar även tillsynsuppdraget för fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg. Tillsynsuppdraget styrs via skollagen. Kommunen ska följa upp fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg för att tillse att dessa verksamheter har god kvalitet och arbetar utifrån gällande styrdokument.
Barn- och utbildningsnämnden beslutar i frågor som nämnden enligt delegation, lag eller annan författning ska ansvara för. Barn- och utbildningsnämnden tar utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål fram förväntade resultat (uppnå och genomföra) till barn- och utbildningsförvaltningen som sedan har i uppdrag att ta fram aktiviteter som ska bidra till att de förväntade resultaten nås.”
När det gäller lokaliseringen av kommunens förskolor så finns det en interaktiv karta på kommunens webbplats där alla kommunens förskolor finns utplacerade. Det går att klicka här för att gå till kartan. Om man följer nedanstående instruktioner så får man ut maximalt av kartan:
”För att få information om respektive enhet, klicka på informationsknappen uppe till vänster i kartbilden och sedan på någon av de färgade prickarna så får du upp ett informationsfönster om den valda enheten. I vissa områden finns det flera enheter som ligger ganska nära varandra, zooma då in ordentligt innan du klickar på den prick/enhet du vill få information om, för att säkerställa att du får information om just den enhet du är intresserad av.
Blåa prickar avser kommunala enheter och röda prickar avser enskilda verksamheter.”
Vill man sedan veta mer om någon förskoleenhet så klickar man på sidan ”Förskolor”. Här hittar man länkar till varenda förskola i kommunen.
Det finns en motsvarande interaktiv karta där alla kommunens grundskolor finns utplacerade. Det går att klicka här för att gå till kartan.
Kommunen ger samma instruktion för användningen av kartan som för förskolorna ovan. Det skiljer sig dock i slutet. Så här lyder ”slutklämmen” i instruktionen för grundskolorna:
”Om du zoomar innanför 1:2000 kommer namn på skolenheterna att visas.
Blåa prickar avser kommunala enheter, röda prickar avser enskilda verksamheter och den gröna pricken avser statlig verksamhet.”
Vill man veta mer om varje skolenhet så klickar man på sidan ”Grundskolor”. På denna sida finns det möjlighet att klicka vidare till varje skolenhet.
De här sidorna kan vara bra att känna till vid t ex val till förskolor och skolor eller om man funderar på att flytta. Det kan också vara bra att veta mer om enheterna när slutsatser ska dras efter översynen av förskole- och grundskoleorganisationen…
BUN: År 2025 i fokus – dyster framtid
För ovanlighetens skull är barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde förlagt på en fredag, i övermorgon den 13 februari. Det brukar alltid vara på en måndag. Det beror på att det är sportlov kommande vecka. Och då är det inte omöjligt att en och annan politiker, och tjänsteperson, ska ta hand om barn, eller barnbarn. För pensionärer med barnbarn boende i en annan del av landet, som har sportlov denna vecka (läs Småland), har flytten av dag bara ställt till besvär… ;)
BUN:s dagordning har följande utseende:
I januari behandlades den korta verksamhetsberättelsen (se “Vårterminen börjar för BUN”), i februari behandlas den långa. Den korta finns så att säga med i den långa verksamhetsberättelsen men den långa innehåller fler punkter och avsnitt och är överlag mer utförlig. I det följande tänkte jag återge en del fakta från den långa verksamhetsberättelsen. Jag ska försöka undvika att upprepa det jag skrev om den korta.
Ekonomiskt redovisade nämnden ett överskott på 3,6 milj kr för år 2025, främst tack vare ökade statsbidrag och högre barnomsorgsintäkter. De sistnämnda förklaras av fler heltidsplaceringar och förändrade avgiftsregler samt ett höjt inkomsttak från Skolverket.
Ekonomin har varit pressad. Kostnader för särskilt stöd ökade liksom de lokalrelaterade utgifterna. Det var, och är, stora svårigheter att anpassa verksamheten till minskat elevantal. Kostnader för måltider ökade och priserna på varor och tjänster steg. Det är värt att notera att barn- och utbildningsförvaltningen betonar att:
“Kostnaderna för barn [i förskolan] i behov av särskilt stöd är höga och innebär en fortsatt utmaning att hantera i förhållande till tilldelad budget.”
Och:
“Vissa enheter [i grundskolan] uppvisar ett negativt ekonomiskt resultat, detta är ofta kopplat till elevers behov av särskilt stöd eller extraordinärt stöd. Det är en utmaning att uppnå både måluppfyllelse och budget i balans.”
Ja, det är en utmaning… Om nämnden bara uppnådde ett av målen så kan vi gissa vilket mål som inte uppnåddes… Det kan i praktiken innebära, eller innebär, att barn och elever som ska ges förutsättningar för ett meningsfullt och lyckligt liv får stå åt sidan för kravet på en budget i balans…
BUN har under år 2025 haft problem med undermåliga lokaler, renoveringar och evakueringar. Det har till och med varit akuta stängningar. Tärnanskolan hade under en längre tid bristande inomhusmiljö. I september 2025 påbörjades ett renoveringsprojekt som kommer att pågå även under 2026. 
Det har skapat stora problem för verksamheten som behövde flytta runt och anpassa sig efter underhållsarbetet. Även på Onsjöskolan var det problem och verksamheten behövde evakuera delar av lokalerna. Öxnereds förskola visade sig vara i så dåligt skick att en totalrenovering inte var möjlig. I stället ska en ny förskola byggas från grunden. Och ombyggnaden av Skördegatans förskola på Onsjö försenades efter Sernekes konkurs.
Lokalproblemen har naturligtvis påverkat kontinuiteten i undervisningen och arbetsmiljön. Det har tagit resurser från kärnuppdraget och bidragit till ökad stress hos både personal och elever.
År 2025 präglades av flera nationella reformer inom skolområdet. Det blev bland annat krav på bemannade skolbibliotek, en ny lag om skolor mot brott och beslut om införande av tioårig grundskola från 2028. Kommunen har tvingats anpassa sig genom bland annat nyanställningar av tre skolbibliotekarier under hösten, och utveckling av nya strukturer.
En av de mest avgörande utvecklingstrenderna är den demografiska förändringen med minskande födelsetal och prognoser om färre barn och elever under kommande år. (Se hur tankarna går i kommunen för att möta detta… – “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell”.) Detta påverkar både resursfördelning och organisation. Förvaltningen har därför arbetat med en omfattande översyn av förskole- och grundskolestrukturen. Syftet är att anpassa organisationen så att en större del av resurserna kan gå till undervisningsnära verksamhet. Samtidigt skapar minskningen av elevantal organisatoriska svårigheter eftersom nedgången ofta är utspridd över flera klasser och enheter. Det gör att det är mycket komplicerat eller omöjligt att göra “personalanpassningar”.
Det blir inte “lättare” av att BUN har ansvarat för ett varierande och delvis snabbt föränderligt barn- och elevunderlag, däribland barn som vistades på Restad Gård samt barn i familjer med tillfälligt skydd, främst från Ukraina. Det har ställt krav på en flexibel organisation och “budgetmässig beredskap”.
Den lägre resurstilldelningen för enheterna på grund av det minskade barn- och elevantalet, osäkert och varierande antal asylsökande barn och elever samt de allt mer ökande behoven hos barn och elever har lett till en ökad etisk stress bland rektorerna. Det gäller säkerligen även lärare och annan skolpersonal som redan tidigare har upplevt en hög arbetsbelastning. Resurserna räcker inte till för att möta alla elevers behov, och särskilt elever i behov av särskilt stöd riskerar att hamna i kläm.
Rektorerna ska följa flera lagar t ex skollagen, kommunallagen och arbetsmiljölagen och inte sällan “krockar” lagarna. Rektorerna har många medarbetare som de ansvarar för och de har skyldigheter och ansvar mot barn, elever och vårdnadshavare. Det är ofta en omöjlig uppgift att få balans mellan förväntningar/krav och förutsättningar/resurser. Jag tror att alla som arbetar i skolan, rektorer, lärare och övrig skolpersonal, upplever att krav och resurser inte går ihop.
Verksamhetsberättelsen handlar till stor del om en redovisning av nämndens alla politiska mål. Det gjorde även den korta verksamhetsberättelsen som jag redovisade i januari. (Se “Vårterminen börjar för BUN”.) Jag hänvisar dit och nöjer mig här med att visa en sammanfattande tabell över barn- och elevresultaten:
Förvaltningen sammanfattar på följande sätt:
“Elevresultaten visar en blandad bild: trygghet och trivsel är fortsatt hög, och flera insatser såsom mindre undervisningsgrupper, förstärkt elevhälsa och riktat stöd har visat god effekt, särskilt i progressionen från årskurs 6 till 9. Samtidigt nås inte samtliga mål kopplade till gymnasiebehörighet, meritvärde och närvaro och resultaten varierar mellan enheter.”
Borde inte Vänersborgs kommun ha större ambitioner? Och om man ser det ekonomiskt – det vi sparar på barnen och ungdomarna idag kommer vi att få betala mångfalt mer i en framtid som inte ligger alltför lång bort.
Det finns ett längre avsnitt om personal. Jag tycker att följande tabell ger en bra sammanfattning.
Barn- och utbildningsförvaltningen har minskat sina sjuktal de senaste åren och ligger nu på en motsvarande nivå som innan pandemin. Det finns dock fortsatt stora utmaningar. Sjukfrånvaron har stor påverkan på såväl effektivitet som kvalitet i verksamheten:
“Detta eftersom tid och personella resurser på samtliga nivåer inom förvaltningen behöver läggas på att hantera sjukfrånvarons effekter på olika sätt. Största utmaningen har varit och är fortsatt att tillse att sjukfrånvaron inte har för stor påverkan på kärnverksamheten och förutsättningarna för de som verkar inom denna då det riskerar att driva sjuktalen ytterligare.”
Inom grundskola F-6, fritidshem och anpassad grundskola 1-6 beror ökningen primärt på att sjuktalen gått upp (se tabell ovan) inom de två största yrkesgrupperna resurspersoner och legitimerade lärare. Det är framförallt psykisk ohälsa som ligger till grund för långtidssjukskrivningar inom yrkesgruppen legitimerade lärare.
Den största arbetsmiljöutmaningen i förvaltningen har under flera år varit hög arbetsbelastning, obalans mellan krav och resurser samt svårigheter att prioritera i arbetsuppgifterna. En annan aspekt på arbetsmiljön är rapporteringen av tillbud:
“Av de 179 tillbudsrapporteringar som inkom under 2025 är 122 från grundskolan och merparten berör hot- och våldssituationer eller händelser där man kunnat bli skadad av annan person.”
Det står väldigt mycket i verksamhetsberättelsen, ändå har jag inte tagit med allt. Den som är intresserad av hela berättelsen kan ladda ner den här.
Till sist vill jag komplettera min framställning genom att lägga till några lösryckta slutsatser ur verksamhetsberättelsen.
-
Majoriteten av elever känner sig trygga i skolan. - Ökad stress och nedstämdhet, särskilt bland flickor i högre årskurser.
- Negativ utveckling kring matvanor.
- Huvudvärk är en vanlig problemindikator.
- Studiero upplevs som låg av många elever.
- Utbyggd elevhälsa och samverkan med socialtjänst bidrar positivt.
- Vårdnadshavare uttrycker hög tillit till förskolans verksamhet.
- Små undervisningsgrupper och riktade stödinsatser har haft effekt.
Jag lät Chat GPT läsa igenom verksamhetsberättelsen och mitt blogginlägg och göra en jämförelse. AI-verktyget ansåg att jag hade underskattat “de riktigt tunga signalerna” i verksamhetsberättelsen:
“psykisk ohälsa hos lärare, hot- och våldstillbud, etisk stress och lokalproblem”
Jag hade också “missat (lite) den största politiska implikationen”:
“kommunen försöker anpassa kostnader snabbare än verksamheten klarar”
Barn- och utbildningsnämndens sammanträde är på fredag. Det finns ganska många fler ärenden på dagordningen…
Vårterminen börjar för BUN
I morgon måndag den 19 januari börjar vårterminen för barn- och utbildningsnämnden (BUN) i Vänersborg. Klockan 08.30 kommer ordförande Bo Carlsson (C) att slå klubban i bordet och förklara årets första sammanträde för öppnat.
Fast vårterminen har egentligen börjat redan under helgen för ledamöterna. De har naturligtvis ägnat några timmar åt att förbereda sig för sammanträdet genom att läsa handlingarna. Det var dock lite mindre att läsa än vanligt, underlaget består ”bara” av 81 sidor.
Årets första dagordning har följande utseende:
Förvaltningschef Sofia Bråberg och antagligen ytterligare några tjänstepersoner börjar sammanträdet med en föredragning om hur hon och förvaltningen tänker lägga upp presentationen av och informationen om 
BUN, dess verksamhet och behov mm, inför budgetberedningen senare i januari. Arbetet med budgeten för år 2027 har nämligen börjat och i slutet av månaden kommer politiken in i arbetet på allvar. Då börjar de 5 ledamöterna i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) tillsammans med 5 politiker från de partier som inte är med i KSAU, och som har insynsplats i budgetberedningen, sitt arbete. Ledamöterna i BUN ska naturligtvis få lyssna på förvaltningens upplägg av presentationen och komma med synpunkter och frågor.
Det är inte alltid så lätt att hålla tungan rätt i munnen så här i början av ett nytt år. Det första ärendet ser alltså framåt mot nästa år medan det andra, “Kort verksamhetsberättelse”, ser tillbaka på det nyss avslutade verksamhetsområdet. Och samtidigt ska beslut fattas för innevarande år. Jag tänkte spara verksamhetsberättelsen, som ligger som punkt 2 på dagordningen, till sist i detta inlägg. Det blir ett längre avsnitt som bland annat tar upp resultaten för de elever som gick ur åk 9 våren 2025.
Två ärenden behandlar två nästan identiska medborgarförslag. Förslagen handlar om att kommunen ska köpa Equmeniakyrkan i Frändefors och starta upp en fritidsgård i den del av lokalen som inte förskolan använder. Fritidsgårdar ligger inte inom BUN:s område och därför har förslaget också gått på remiss till Kultur- och fritidsnämnden. Det är alltså förskoleverksamhet i byggnaden och det hör till saken att Miljö- och hälsoskyddsnämnden har beslutat om förbud att bedriva förskoleverksamhet i dessa lokaler från och med 1 januari 2029.
I dagsläget finns det behov av fler förskoleplatser i Frändefors och barn- och utbildningsnämnden har också haft planer på att utöka antalet platser. Men på grund av nya befolkningsprognoser med minskat antal barn håller förvaltningen på att se över de kommande årens behov. Prognoserna visar nämligen att:
“antalet barn i åldern 1-5 år i Frändefors prognostiseras minska med 37 barn från år 2025 till 2036. Den betydande delen av den minskningen (31 barn) väntas ske redan inom tre år.“
Om det behövs fler platser så anser nämnden att det bästa vore att verksamheten samlas i en byggnad, dvs att Frändefors förskola byggs ut. Och tills utredningen och eventuell nybyggnad är klar kommer förskoleverksamheten att fortsätta använda Equmeniakyrkans lokaler.
Svaren på själva remisserna om fritidsgård torde vara att BUN ser positivt på att samnyttja lokaler med andra verksamheter i kommunen.
BUN ska ha en workshop om “Intern kontroll 2026” – “risk och väsentlighetsanalys samt kontrollområden”. Syftet är att nämnden ska:
“ta fram förslag på kontrollområden som ligger till grund för nämndens kommande plan för intern kontroll 2026.”
Vi politiker ska alltså komma fram till vad som behöver granskas och kontrolleras “lite extra” under året. Och då är det viktigt med en risk- och väsentlighetsanalys så att det blir bra prioriteringar.
Kort verksamhetsberättelse
BUN ska alltså fatta beslut om den korta verksamhetsberättelsen. Den kommer så småningom att ingå i kommunens bokslut och årsredovisning för år 2025.
Den korta verksamhetsberättelsen ser ut att vara kortare än vanligt. Den består bara av fyra sidor. Men naturligtvis finns en resultatavstämning med. (Dock utan det rikliga antal ploppar som brukar finnas med och som trogna följare av denna blogg vet att jag brukar ondgöra mig över…)
Nämnden bidrar till uppfyllelse av fullmäktiges inriktningsmål genom “förväntade resultat – uppnå” och “förväntade resultat – genomföra”. Som helhet bedömer nämnden att 9 förväntade resultat uppnås under året och att 9 inte uppnås.
Förvaltningen kommenterar resultaten och börjar:
“Andelen elever i årskurs 9 med hemkommun Vänersborg som var behöriga till yrkesprogram uppgick läsåret 2024/2025 till 83,6% vilket är lägre än kommunfullmäktiges ambitionsnivå på 85,6%. Det är även lägre än genomsnittet för riket som för läsåret 2024/2025 låg på 84,2%.”
Att vara behörig till yrkesprogram på gymnasiet innebär att eleverna har godkända betyg i svenska, matte och engelska samt fem ämnen till, “vilka som helst”. Det är naturligtvis tråkigt att andelen är lägre i Vänersborg än i riket. Det skulle det inte behöva vara. BUN når inte heller upp till fullmäktiges förväntningar. Man ska dock komma ihåg att fullmäktiges ambitionsnivå är tämligen “random” (slumpmässig), det är mest fromma förhoppningar. Menar fullmäktige allvar med sina “ambitioner” så ska naturligtvis ekonomiska medel följa med till nämnden som gör det möjligt med mer stöd till eleverna, mindre klasser och fler vuxna i klassrum och skolor osv.
Ett ljus i mörkret är emellertid att eleverna som gick ur 9:an våren 2025 hade osedvanligt låga resultat i årskurs 6. Under deras 3 år på högstadiet förbättrades deras resultat, mätt som behörighet till gymnasiet, med cirka 19 procentenheter. Det är en anmärkningsvärd förbättring. Det kan också nämnas att behörigheten putsades till lite uppåt efter lovskolan och slutade på 84,8%. Värt att notera är att:
“skillnaden mellan flickor (85,4%) och pojkar (84,4%) var liten, samtidigt som elevgruppen med annat modersmål inte i lika hög utsträckning var behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet.”
Meritvärde är ett samlat betygsvärde. Det beräknas genom att omvandla bokstavsbetyg (A-F) till poäng (A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10, F=0) och dela med antal ämnen ( 16-17 ämnen beroende på språkval). Meritvärdet uppgick läsåret 2024/2025 till 210. Det var lägre än ambitionsnivån på 217 och det var 17 poäng lägre än riket (227). Det här måste kommunen ta tag i. Meritvärdet i Vänersborg var påtagligt högre för flickorna (216) jämfört med pojkarna (205).
69,0% av eleverna i årskurs 9 uppnådde betygskriterierna i alla ämnen förra året. Det var återigen lägre än ambitionsnivån på 71,0%. En högre andel av pojkarna uppnådde faktiskt kriterierna i alla ämnen (69,8%) jämfört med flickorna (67,1%). Resultatet var bättre än resultaten de senaste tre åren.
Resultaten från förra läsåret utgör ingen rolig läsning, det är helt klart. Förvaltningen skriver:
“En förklaring till resultatet är att stort fokus har legat på att nå gymnasiebehörighet”
Högstadieskolorna har vidtagit organisatoriska insatser fortsätter förvaltningen. I skolorna har man bland annat gjort små undervisningsgrupper och det har riktats stöd till framför allt matematikundervisningen. Det man ska komma ihåg är att pengapåsen till BUN från fullmäktige är densamma. Görs det mindre grupper i matte i åk 9 så betyder det mindre resurser till andra elever (åk 7 och 8) eller andra ämnen…
Det har även skett en ökad samverkan med elevhälsa och socialtjänst skriver förvaltningen vidare. Även tillgång till studie- och yrkesvägledare samt närvarokoordinatorer har varit viktiga för elevers lärande. Självklart är närvaron central för resultaten.
I årskurs 7-9 låg andelen elever med mer än 75% närvaro på 84,9% förra läsåret. Det betyder att 15,1% av eleverna hade en högre frånvaro än 25%. Förvaltningen skriver:
“… fler flickor än pojkar [har] en hög frånvaro. Elever i särskild undervisningsgrupp har en högre frånvaro än elever i ordinarie klass.”
Insatserna för att nå ökad gymnasiebehörighet – små undervisningsgrupper, riktat stöd och lovskola – har visat sig vara effektiva. Samtidigt konstateras det att detta fokus kan ha bidragit till lägre meritvärden och sämre resultat i andra ämnen. Det visar på en målkonflikt mellan ökad behörighet och en bredare kunskapsutveckling. Förvaltningen och skolorna har enligt min mening helt rätt fokus, men politikerna i kommunfullmäktige måste vara medvetna om denna målkonflikt. Vill kommunen att eleverna ska uppnå bättre resultat över “hela linjen” måste ekonomiska medel skjutas till.
I verksamhetsberättelsen konstateras också att särskilt stöd inte alltid kan ges i tillräcklig omfattning, att budgetramarna inte matchar behoven och att elevgrupper med stora stödbehov ökar.
Förvaltningen konstaterar:
“Det är en utmaning att med tilldelade budgetmedel möta barn och elevers behov av särskilt stöd.”
Förskolan och de tidiga skolåren visar tydligt positiva resultat. En hög andel barn lämnade förskolan med god språklig nivå, och läsförståelsen i årskurs 1 översteg ambitionsnivån med nästan 6%-enheter.
“Läsförmågan har generellt förbättrats både för elever i svenska och svenska som andraspråk samt både för flickor och pojkar.”
Det är dock en fortsatt utmaning att elever som läser svenska som andraspråk har lägre resultat än elever som läser svenska (77,0% jämfört med 92,0%).
Vänersborgs kommunala skolor ligger över riket både i årskurs 5 och 8 när det gäller elevers nöjdhet med sin skola och upplevelsen av att få den hjälp man behöver från skolan för att klara skolarbetet. Det är också glädjande att sjukfrånvaron minskar bland personalen. Den totala sjukfrånvaron för barn- och utbildningsförvaltningen var 7,4%.
Barnantalet i förskola och pedagogisk omsorg minskade förra året med 46 barn och i grundskolan minskade elevantalet med 55. Samtidigt blev det 12 elever fler i anpassad grundskola.
Årets resultat, 2025, för barn- och utbildningsnämnden uppgick till +3,6 milj kr. Det kan tyckas lite problematiskt – verksamheten når inte sina mål, samtidigt som ekonomin visar plus. BUN har en budget på över 1 miljard kronor. Det är inte lätt att ha järnkoll på alla siffror, särskilt som en del siffror inte blir klara förrän vid årets slut. Samtidigt är det så i kommunen att ett mycket stort fokus riktas på att hålla budget. Det är inte ovanligt att både nämnder och förvaltningar vill ha en liten marginal för att vara på den säkra sidan. Men självklart ska helst alla pengar som finns i “pengapåsen” användas till det som de är avsedda för.
Till sist ska naturligtvis förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson (C) informera nämnden om vad som har hänt sedan sist.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer