Arkiv

Archive for the ‘Budget 2027’ Category

Vänsterpartiets budgetförslag (3/3)

12 juli, 2026 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på “Vänsterpartiets budgetförslag (2/3)”

Socialnämnden

Socialnämnden har ett grundläggande behov av en ramökning om 40 miljoner kronor, främst till följd av ökade volymer inom individ- och familjeomsorgen. De största utmaningarna finns inom området barn och unga, där kostnadsökningarna i första hand drivs av placeringar. Även kostnader för särskilt förordnade vårdnadshavare samt ekonomiskt bistånd som ligger på en fortsatt hög nivå. Samtidigt ser vi ett växande behov inom äldreomsorgen, LSS och personligt stöd- och omsorg.

Den nya socialtjänstlagen och ytterligare statliga lagkrav kräver omfattande omställningsarbete, utan att tillräckliga resurser tillförs från staten. Verksamheterna brottas parallellt med höga sjukskrivningstal, framför allt inom äldreomsorg och övriga boendeverksamheter – ett långvarigt problem som förvaltningen arbetat med under många år.

Förvaltningen har presenterat flera viktiga omställnings- och så kallade ”satsa-oss-ur”-förslag som vi hoppas ska ge resultat på sikt. Samtidigt ser vi med oro på hur förvaltningen ska kunna klara sitt lagstadgade uppdrag med de nuvarande snäva budgetramarna, som inte speglar verksamheternas faktiska behov eller den demografiska utvecklingen.

Vänsterpartiet menar att återkommande besparingar på personal inom vård- och omsorgsverksamheter, äldreomsorg och LSS inte är en hållbar lösning när budgeten inte går ihop. I stället måste vi värna personalen och våga tänka nytt kring arbetssätt i de verksamheter där sjukskrivningstalen är som högst. En nödvändig prioritering är att avskaffa den omoderna minutstyrningen och skapa bättre förutsättningar för en arbetsmiljö som håller över tid och ger kvalitet för brukare och vårdtagare. Omsorgsarbetet måste uppvärderas om vi på sikt ska klara välfärdsuppdraget.

I december 2025 tog kommunfullmäktige beslut om att kraftigt höja kostavgiften med 14,8 procent utöver den årliga uppräkningen enligt omsorgsprisindex, vilket innebär en total höjning på 18,4 procent. Äldre och personer inom övriga boendeverksamheter som har kommunalt matabonnemang är ofta redan en ekonomiskt utsatt grupp, utan möjlighet att välja billigare alternativ, leta reapriser eller ta del av momssänkningar. Vi menar att äldre och personer med funktionsnedsättning inte ska behöva betala priset för underskott i andra verksamheter – detta är också en fråga om rättvisa.

Personer med funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet har under många år haft en oförändrad och mycket låg dagersättning på 44 kronor per dag. Det är en anmärkningsvärt låg nivå som inte ens täcker kostnaden för lunch, som enligt förvaltningens egna underlag uppgår till 63 kronor per dag, eller resor som kostar cirka 669 kronor per månad. FUB samt enskilda brukare och anhöriga har vid upprepade tillfällen påtalat behovet av en höjning, något vi instämmer i. Som ett första steg vill vi därför fördubbla dagersättningen till 88 kronor per dag. Sommar- och vinterbonus utifrån statsbidrag ska bibehållas.

I dagsläget finns cirka 220 beslut om daglig verksamhet. Budgeten för habiliteringsersättning inom daglig verksamhet uppgår till 890 tkr och redovisar dessutom ett underskott på cirka 200 tkr. Detta är en målgrupp som växer, samtidigt som budgettillskott inte har skett på flera år.

Många av de personer som deltar i daglig verksamhet bidrar dessutom konkret till kommunens nytta, exempelvis genom återbruk av möbler, försäljning på Lyckans Second hand, verkstadsarbete samt kulturskapande verksamhet på Klappteatern. Vänsterpartiets uppfattning är att allas tid är lika mycket värd och att ingen arbetskraft ska utnyttjas – allra minst de som befinner sig i en särskilt utsatt situation.

Att försörjningsstödet under lång tid legat högt och över rikssnittet är ett tecken på alltför hög arbetslöshet och ett omfattande utanförskap bland våra invånare. Vi anser det prioriterat att satsa på att fler får en meningsfull sysselsättning som ger ökad trygghet och större frihet över det egna livet. I stället för att låta hårdare krav och kontroller vara den dominerande inriktningen behöver vi skifta perspektiv och i högre grad fokusera på att skapa bättre förutsättningar och fler insatser som leder till egen försörjning.

Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag:

  • +1,3 mnkr tillförs för att höja dagersättningen – LSS/daglig verksamhet
  • +2,7 mnkr tillförs för att sänka kostavgifterna – Äldreomsorgen och övrig boendeverksamhet.
  • +1 mnkr tillförs för jobbskapande åtgärder för att minska behovet av försörjningsstöd – Arbetsmarknadsenheten (AME)

Ytterligare åtgärder och politiskt inriktning:

  • Avskaffa minutstyrningen i hemtjänsten. Detta skulle ge många vinster på sikt både vad gäller arbetsmiljö, sjukskrivningstal och kvalitet för vårdtagare. Förvaltningens egna beräkningar visar en besparing på 5,5 miljoner utifrån minskad korttidssjukfrånvaro med en 1 %.
  • Använda tillgängliga Säbo-platser i egen regi (Sörbygården) för korttids placeringar istället för att som nu köpa kostnadsdrivande platser i andra kommuner. Skulle kunna spara 0,5-1 mnkr.
  • Satsa på att utveckla fler trygghetsboenden – för att minska belastningen på hemtjänsten samt minska trycket på Säbo platser i linje med den demografiska utvecklingen. Ökad trygghet, gemenskap och minskad ofrivillig ensamhet är också skydds- och friskfaktorer som minskar vårdbehovet. Stora ekonomiska besparingar på sikt, inte minst för folkhälsan.

Samhällsbyggnadsnämnden

Hallevibadet skulle ge skolorna bättre möjligheter att bedriva simundervisning, simklubben bättre tränings- och tävlingsmöjligheter och personer med funktionsnedsättningar tillgång till tillgängliga bassänger. Det skulle också bli en mötesplats för barnfamiljer, ungdomar, pensionärer och föreningslivet i Vargön.

Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag:

  • +1,2 mnkr till driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet

Investeringar

* Ej genomföra gång- och cykelbro över gamla hamnkanalen.

* Flytta fram Brättelänken, Öxnered/Skaven-Brätte utanför planperioden.

Avslutning

Detta var det budgetförslag som Vänsterpartiet lade fram i kommunfullmäktige den 17 juni. (Budgetförslaget kan laddas ner här.) Förslaget fick bara stöd av Vänsterpartiets egna representanter. Det budgetförslag som fick majoritet var förslaget från de styrande partierna, S+C+KD+MP.

Snart är det val och då kan mycket hända. Kanske kommer nya partier att styra kommunen… Det nya kommunfullmäktige ska anta en ny budget i november.

PS. Här kan man läsa Vänsterpartiet Vänersborgs lokala valplattform!

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Kommunfullmäktige 2026, Vänsterpartiet

Vänsterpartiets budgetförslag (2/3)

10 juli, 2026 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på “Vänsterpartiets budgetförslag (1/3)”

Vänsterpartiet föreslår följande förändringar utöver förslaget från de styrande partierna (se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP”).

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsens budget omfattar både den egna förvaltningens verksamhet och kommunövergripande åtaganden såsom bidrag till förbund, bolag och gemensamma funktioner.

Kommunstyrelsens ordförande föreslår ytterligare 10 mnkr (=miljoner kronor) till anslaget för investeringsrelaterade driftskostnader till sammanlagt 30 mnkr. Det är osäkert hur mycket som egentligen behövs till detta anslag.

Kommunens åtagande för driftsbidrag och borgensåtagande för Fyrstads Flygplats AB har ökat och förväntas öka ännu mer kommande år. Vänsterpartiet har genomgående ställt sig mycket negativa till att kommunen ska vara med att finansiera flygplatsbolaget. Att flyga är inte klimatsmart och vi tycker inte att det är rättvist att belasta kommuninvånarna med denna kostnad när det är så få som nyttjar flygplatsen. Om det finns anledning att ha en flygplats av beredskapsskäl så borde staten ta ansvar för finansieringen.

 Vänsterpartiet vill istället satsa mer på kollektivtrafik som buss och tåg. Vi har nu seniorkort från 70 år och vill på sikt sänka till 65 år. Vi har lagt en motion om fritidskort för ungdomar som har fått bifall, men under förutsättning att Västtrafik ändrar zonindelning för kortet. Det drar ut på tiden och vi har inga signaler om att det är på gång. Därför anser vi att kommunen nu ändå behöver ta steget att erbjuda ungdomar Västtrafiks fritidskort. Syftet är att alla ungdomar ska ha möjlighet till en meningsfull fritid oavsett föräldrars bil eller plånbok. Hur stort bidrag och till vilka åldersgrupper behöver kommunen titta närmare på.

Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag:

  • -10 mnkr minskat anslag för framtida investeringsrelaterade driftskostnader.
  • -1,9 mnkr för att stoppa kommunpengar till flygplatsen.
  • -2,8 mnkr för att avsluta stöd till Wargön Innovation.
  • +2 mnkr tillförs för Västtrafiks fritidskort för ungdomar.

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden behöver tillföras medel för att kunna fullgöra sitt uppdrag med bibehållen kvalitet. Även om barn- och elevantalet minskar kan kostnaderna inte reduceras i motsvarande takt. Minskningen är spridd över många förskolor, skolor, klasser och årskurser, vilket gör det svårt att minska personalstyrkan utan negativa konsekvenser för verksamheten. Samtidigt ökar behoven. Fler barn och elever behöver särskilt och extraordinärt stöd, antalet elever i anpassad grundskola ökar och många elever har omfattande frånvaro. Därutöver tillkommer nya statliga krav som inte fullt ut finansieras.

Vänsterpartiet vill behålla personalen i förskola och grundskola.

  • +5,0 mnkr tillförs för att behålla legitimerad personal så att förutsättningar inte försämras för att nå de inriktningsmål fullmäktige beslutat för skolan.

Kultur och Fritidsnämnden

För Vänsterpartiet är fritidsverksamhet en viktig jämlikhetsfråga. Alla barn ska ha möjlighet till en meningsfull fritid, oavsett familjens ekonomi eller bakgrund. I dag finns stora skillnader i barns uppväxtvillkor, där barn i socioekonomiskt utsatta områden oftare riskerar ensamhet, sämre hälsa och begränsade möjligheter att delta i föreningsliv och organiserade aktiviteter.

Ett samhälle som håller ihop byggs genom att alla barn får möjlighet att delta, känna tillhörighet och växa på lika villkor.

Barnens Kastanj är en kostnadsfri fritidsklubb på Kastanjevägen för barn från förskoleklass till årskurs 6. Här erbjuds meningsfull fritid där man kan hitta nya intressen, kompisar eller få hjälp med läxorna. Verksamheten drivs i samverkan med AB Vänersborgsbostäder, som står för viss del av personalkostnaden och lokalen. Många av de barn som kommer har föräldrar som av olika skäl inte arbetar, vilket gör att dessa barn inte har rätt att komma till skolans fritidshem, enligt nu gällande regelverk. Det är mycket olyckligt eftersom det naturliga är att alla barn kan vara på samma ställe och inte exkluderas från gemenskapen med sina klasskompisar. I kommunstyrelsens handlingsplan för barn och unga finns det en åtgärd för att hitta lösning för detta. I väntan på det kan vi inte stänga Barnens Kastanj, den behövs verkligen! 

Föreningarna erbjuder våra invånare en aktiv och meningsfull fritid, som är av stor vikt för folkhälsan, ungas utveckling mm. Ökade kostnader är omöjligt för föreningarna att kompensera med höjda medlemsavgifter.

Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag:

  • +1 mnkr tillförs för undvika stängning av Barnens Kastanj
  • +0,5 mnkr tillförs för höjda föreningsbidrag

Anm. Vänsterpartiets budgetförslag kan laddas ner här.

Fortsättning följer i inlägget ”Vänsterpartiets budgetförslag (3/3)”.

Här kan man läsa Vänsterpartiet Vänersborgs lokala valplattform!

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Kommunfullmäktige 2026, Vänsterpartiet

Vänsterpartiets budgetförslag (1/3)

9 juli, 2026 Lämna en kommentar

På kommunfullmäktiges sammanträde den 17 juni fastställdes MRP 2027–2029, det vill säga budgeten för 2027 och investeringsplanen för perioden fram till 2029. (Se “KF: Wargön Innovation, Brättelänken, olagligt beslut, Hallevibadet och MRP”.)

Budgetbeslutet i juni brukar vara årets viktigaste beslut, men inte i år. Vart 4:e år, när det är valår, ska ytterligare ett budgetbeslut fattas. Det beslutet fattas i november, och då fattas beslutet av den nyvalda fullmäktigeförsamlingen. Och då kan det vara helt andra partier som bestämmer och styr Vänersborgs kommun. Budgetbeslutet i november blir därmed årets viktigaste beslut. Det är ändå viktigt att känna till partiernas budgetförslag inför valet i september. I budgetförslagen måste partierna nämligen visa hur de ska finansiera alla vallöften…

Jag har tidigare presenterat förslaget från de styrande partierna, S+C+KD+MP. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP”.) Det var detta förslag som kommunfullmäktige antog. (Se “KF: Wargön Innovation, Brättelänken, olagligt beslut, Hallevibadet och MRP”.) Moderaterna och Liberalerna hade ett eget budgetförslag och Sverigedemokraternas förslag var i stort sett en kopia av detta. (Se “Budgetförslaget från M+L och SD”.)

Vänsterpartiet är kommunens 4:e största parti. Vänsterpartiet (V) hade naturligtvis också lagt ett budgetförslag. Det var ett ändringsförslag till de styrande partiernas budgetförslag. Det innebär att Vänsterpartiet utgick från de styrande partiernas förslag och föreslog ett antal viktiga ändringar.

Politisk inriktning

I likhet med flera andra partier innehöll Vänsterpartiets förslag en kortare sammanfattande analys av den utveckling i omvärlden som har betydelse för kommunens mål- och resursplan.

Vi konstaterade att Sveriges kommuner och regioner under flera år har mött stora ekonomiska utmaningar till följd av inflation, höga kostnader, lågkonjunktur och ett alltmer osäkert omvärldsläge. Samtidigt har regeringens ekonomiska politik inte gett kommunsektorn de långsiktiga förutsättningar som krävs för att fullt ut möta välfärdens växande behov. De ekonomiska skillnaderna ökar i samhället samtidigt som boende-, mat- och energikostnaderna ökar. När klyftorna växer ökar också otryggheten.

Vänsterpartiet menar att staten måste prioritera välfärden framför skattesänkningar och ta ett större ansvar för kommunernas ekonomi. I en tid av ökande ekonomiska klyftor vill Vänsterpartiet stärka sammanhållningen genom satsningar på skola, vård och omsorg, med särskilt fokus på barns uppväxtvillkor, äldreomsorg, stöd till människor i utsatta situationer och för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Vi vill också stärka stödet för människor som lever i social eller ekonomisk utsatthet, saknar egen bostad eller utsätts för våld, diskriminering eller annan ojämlik behandling.

Vänsterpartiet välkomnar den nya socialtjänstlagens fokus på tidiga och förebyggande insatser och betonar vikten av samverkan mellan kommunen, civilsamhället och andra aktörer. Tyvärr har inte staten tillfört tillräckliga resurser till kommunerna för de nya lagkraven.

Vänsterpartiet prioriterar välfärdens kärnverksamheter. Tidiga insatser, förebyggande arbete och goda arbetsvillkor är investeringar som både förbättrar människors livsvillkor och stärker kommunens ekonomi.

I vårt budgetförslag lyfter vi också fram medarbetarna som kommunens viktigaste resurs. Hög arbetsbelastning, stress och bristande inflytande riskerar både arbetsmiljö och kvalitet i verksamheterna. Därför vill Vänsterpartiet prioritera hållbara arbetsvillkor, tillräcklig personaltäthet och ett närvarande ledarskap. Digitalisering ska vara ett stöd för verksamheten, inte ersätta mänskliga möten eller öka administrationen.

Vänsterpartiet vill också stärka invånarnas inflytande genom dialog och delaktighet. Delaktighet leder till bättre beslutsunderlag, ökad legitimitet och större tillit mellan invånare och kommun.

Klimatförändringarna märks allt tydligare. Skyfall, översvämningar, värmeböljor och andra extrema väderhändelser ställer ökade krav på kommunernas klimatanpassning. Vänsterpartiet vill öka takten i klimat- och miljöarbetet och skydda värdefull natur och se mer tätortsnära grönska. Vi vill bilda naturreservat vid Lillån och utöka Dalbobergens naturreservat. Vi vill stärka kollektivtrafikens attraktivitet och tillgänglighet.

Kommunens ekonomi

Kommunsektorn har under flera år haft en pressad ekonomi med ökade kostnader och minskade statliga bidrag. Precis som andra kommuner brottas Vänersborgs kommun med ökade kostnader, demografiska förändringar, kompetensförsörjning, investeringsbehov och krav på klimatanpassning. Intäkterna från skatter och statsbidrag motsvarar inte de växande behoven, samtidigt som kommunen får nya uppgifter från staten som inte finansieras fullt ut.

Vänsterpartiet i Vänersborg bedömer att vi i detta läge måste prioritera kommunens välfärdsverksamheter. Att förebygga nedskärningar och personalminskningar är inte bara socialt ansvarsfullt utan också ekonomiskt klokt. En väl fungerande skola, omsorg och socialtjänst bidrar till att minska framtida kostnader och stärker kommunens långsiktiga utveckling. Kommunen har dessutom en resultatreserv på 58,6 miljoner kronor som vid behov kan användas för att hantera tillfälliga ekonomiska ”påfrestningar”.

Trots utmaningarna ser Vänsterpartiet försiktigt positivt på framtiden. Ett regeringsskifte efter valet 2026 skulle kunna ge kommunerna bättre ekonomiska förutsättningar och stärka välfärden.

Detta var Vänsterpartiets övergripande syn på kommunens ekonomi och de politiska prioriteringarna. I nästa blogginlägg börjar jag gå igenom de konkreta förslagen i budgeten – nämnd för nämnd och område för område.

Anm. Vänsterpartiets budgetförslag kan laddas ner här.

Fortsättning följer i inlägget ”Vänsterpartiets budgetförslag (2/3)”.

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Kommunfullmäktige 2026, Vänsterpartiet

KF: Wargön Innovation, Brättelänken, olagligt beslut, Hallevibadet och MRP

18 juni, 2026 2 kommentarer

Inledning

Igår onsdag den 17 juni 2026 sammanträdde kommunfullmäktige (KF) för sista gången före höstens val! Det märktes inte minst på alla motioner som hade lämnats in. Kristdemokraterna lämnade in fem och Miljöpartiet två – enbart för att kunna användas i valrörelsen… Eftersom KD och MP inte har setts till på fyra år i den vänersborgska politiken så är det väl dags nu att påminna väljarna om att de finns…

Det blev ett långt fullmäktige. Det började redan kl 09.00 och slutade inte förrän kl 20.26. Det var flera ärenden som tog lång tid, framför allt naturligtvis budgetdebatten. Men även två interpellationer ställda till Dan Nyberg (S).

I detta blogginlägg tänkte jag bara ge en summarisk översyn av några av de ärenden som behandlades. Själva diskussionerna, i synnerhet kring interpellationerna, tänkte jag återkomma till. Hela debatten kan för övrigt som vanligt ses i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här. Det är bara att klicka på de ärenden som du vill lyssna på. Gör gärna det. Det kan underlätta ditt ställningstagande i valet.

Mötet började med två interpellationer. Den första ställdes av Ida Hildingsson (V), men M, L och MBP stod också bakom den. Det gällde Sörbygården. Den andra ställdes av Göran Svensson (MBP) och tog upp frågan om minutstyrning i hemtjänsten. Interpellationsdebatterna tog sammanlagt 2 timmar… De var intressanta. Jag fick bland annat höra att jag hade en “gnällig attityd” och spred osanningar och vilseledande information i mina blogginlägg…  (Gissa från vem.)

Det fattas inga beslut i samband med interpellationerna. Jag återkommer till debatterna i senare inlägg. 

Olagligt beslut

Förvaltningsrätten upphävde som bekant ett av kommunfullmäktiges beslut. Det var efter ett överklagande av Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvling (V). Beslutet var olagligt och måste göras om. (Se “Förvaltningsrätten upphäver KF-beslut”.)

Förvaltningsrättens beslut var helt väntat. Det var så uppenbart att man fullkomligen häpnade att de styrande partierna S+C+KD+MP trodde att de kunde yrka på återremiss i andra hand. Det innebar att de först röstade mot ett återremissyrkande från oppositionspartierna, men när de förlorade omröstningen hade de ju yrkat på återremiss i andra hand – och skulle därmed få motivera varför KF hade återremitterat ärendet.

Rätten ruskade på huvudet av det här okunniga resonemanget och skrev sin dom som en lärobok i vad Kommunallagen sa i ämnet. Från talarstolen rekommenderade jag alla nämnds- och styrelseordförande i de styrande partierna att läsa domen noggrant. Det är för övrigt några i kommunen som behöver fundera på att utöva en “viss självkritik”.

Igår fattade KF ett nytt beslut i ärendet, trots att det var illa förberett. Det förslag till beslut som skrevs under mötet var inte bra. Oppositionspartierna ändrade på förslaget, som sedan ett enhälligt KF godkände…

Wargön Innovation

Kommunfullmäktige fattade beslut om att ställa sig:

“bakom ansökan om projekt Sort2Scale, under 24 månader med planerad start 2026-07-01.”

Det handlar om Wargön Innovation. Kommunen ska medfinansiera projektet genom att betala hyreskostnaden för lokalen (Bruket 7) med ca 2,8 milj per år samt arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100.000 kr per år.

De fyra styrande partierna var oerhört positiva och optimistiska. Man fick nästan intrycket av att Wargön Innovation skulle rädda världen. Mats Andersson (C) sa:

“Wargön Innovation representerar något sällsynt. Ett decennium av konkret industriell kunskapsuppbyggnad inom ett område där Europa fortfarande letar efter svar. Den försvinner om ingen agerar nu.”

Det var “bara” de styrande partierna som röstade för pengarna till Innovation. Moderater och Liberaler lade ner sina röster, medan Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet röstade mot.

Under debatten undrade Anders Strand (SD) varför det inte fanns ett enda företag som var intresserat av att vara med och lägga pengar i Wargön Innovation:

“Ser de inte den här potentialen?”

Sade Strand ironiskt. Strand fortsatte att läsa i Wargön Innovations egna dokument. Innovation förväntade sig inga nya arbetstillfällen eller nya företagsetableringar i kommunen till följd av projektet. Strand ställde den retoriska frågan:

“Vad har kommuninvånarna i Vänersborg för nytta av det här projektet?”

Vänsterpartiets argument för att rösta nej till mer pengar kan du läsa om i inlägget “KS: Vårens sista sammanträde”. Jag framförde dem på sammanträdet och Ida Hildingsson (V) fyllde på med fler argument. Mats Andersson svarade:

“Jag har full respekt för att vi har olika syn på den här saken. Jag kan bara konstatera, återigen, att det är ytterkantspartierna som stå för avveckling.”

Jag förstår inte, vad då “återigen … stå för avveckling”? Och kul för Medborgarpartiet att få reda på att de är med i “ytterkantsgänget”. Jag tror att Mats Andersson (C) var väldigt nöjd med sitt finurliga argument…

Brättelänken

Kommunfullmäktige fattade beslutet att ge:

“samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att gå vidare med projektering av Brättelänken i den södra sträckningen”.

Det var självklart. Det har Vänsterpartiet och jag själv argumenterat för från början. (Se “Brättelänken – genom fornminnet?”, 18 mars 2024.) I gårdagens fullmäktige förde Lutz Rininsland Vänsterpartiets talan.

Rininsland inledde med att undra om den gedigna utredningen verkligen var värd arbetstiden. Slutsatsen att inte anlägga en väg över fornminnet var ju självklart redan från början. Sedan ställde Rininsland den helt logiska och berättigade frågan:

“vad är det för uppdrag, är det ett uppdrag som gäller här och nu eller är det helt enkelt en formulering som ska stå där att nu har vi tänkt att gå vidare?”

Det finns en mängd frågetecken i underlaget. Ska Brättelänken verkligen leda trafik till “Edsvägen”, dvs vägen mellan rondellen vid Volvo Brandt och rondellen i Båberg? Det är en smal väg som inte är lämpad för mer trafik. Rininsland undrade om Brättelänken är tänkt att gå vidare till motorleden genom att gå under eller över Edsvägen. Det finns antydningar om det i underlaget. Och då pratar vi om betydligt mer pengar än de 50 milj kr som projektet beräknas till nu. Och så ställde Rininsland frågan:

“Vad är egentligen denna väg värd i dagens läge?”

Naturligtvis kommer några som bor i Onsjö, fortsatte Rininsland, att ta Brättelänken till Öxnered, men hur många är det…? Och hur många som kommer från Öxnered/Skaven tänker ta denna väg till Edsvägen?

“Vill man inte istället från Öxnered/Skaven ta vägen västerut och ansluta till riksväg 45 på direkten?”

Rininsland ställde helt rimliga och viktiga frågor. Det här är inte utrett menade han och vad är det då vi beslutar om idag. Om det är ett uppdrag vill inte Vänsterpartiet ställa sig bakom ett sådant beslut. Investeringspengarna behövs i dagens läge till mycket viktigare saker. Det handlar ju om minst 50 miljoner…

Jonas Sjöblom (MP) svarade att Brättelänken ska byggas för kollektivtrafiken. Menar verkligen de styrande partierna att Brättelänken ska byggas för minst 50 milj kr för kollektivtrafikens och utsläppens skull? Knappast, det har inte heller Benny Augustsson (S) eller någon annan hävdat i debatten tidigare.

Det var ingen annan som svarade Rininsland. De styrande partierna liksom det största oppositionsblocket vill inte alltid diskutera. Man kan tro att de har en egen agenda som de ska genomdriva utan att riskera att stöta på politiska hinder och “svårigheter”.

Mats Andersson (C) hade för övrigt yrkat, innan Rininslands inlägg, på ett tilläggsbeslut:

“att hänsyn skall i möjligaste mån tas till hästnäringens verksamheter”

Hästnäringen har fått stor betydelse i kommunen den senaste tiden, valet närmar sig…

Hallevibadet

Vänsterpartiet var det enda parti som tog upp Hallevibadet i sitt budgetförslag. Inget annat parti gjorde det! Vi avsatte 1,2 milj kr till driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet. Det framförde jag från talarstolen och talade om varför:

“Hallevibadet skulle ge skolorna bättre möjligheter att bedriva simundervisning, simklubben bättre tränings- och tävlingsmöjligheter och personer med funktionsnedsättningar tillgång till tillgängliga bassänger. Det skulle också bli en mötesplats för barnfamiljer, ungdomar, pensionärer och föreningslivet i Vargön.”

Inget parti kommenterade inlägget.

Det sista ärendet på sammanträdet var en fråga om Hallevibadet från mig till Benny Augustsson (S). Jag ställde frågan efter att ha gett en bakgrund:

“En bakgrund:

  • Den 19 februari 2025 beslutade kommunfullmäktige att Hallevibadet ska hyras ut
  • Den 16 april 2026 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.

Det var omedelbar justering på ärendet i samhällsbyggnadsnämnden. Hans-Peter Nielsen (KD) reserverade sig mot beslutet. Han reserverade sig mot hur uppdraget att hyra ut Hallevibadet hade hanterats. Nielsen ansåg att ett marknadsmässigt försök att hitta hyresgäst inte hade gjorts. Samtliga ledamöter i oppositionspartierna ställde sig bakom den skriftliga reservationen.

Ärendet om avslut av uppdraget uthyrning av Hallevibadet (SBN 2025/263) har fortfarande inte behandlats i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige.”

Min fråga var:

“Håller kommunstyrelseförvaltningen fortfarande på att bereda ärendet?”

Benny Augustsson svarade “ja”. Och förklarade att det bland annat berodde på att handläggaren blev sjukskriven. Han sa vidare att ärendet Hallevibadet kommer till kommunstyrelsen efter semestern.

Budget 2027/MRP 2027–2029

Det ska bli väldigt kort om budgetdebatten, trots att den tog lång tid och innehöll hur många anföranden som helst. Det var inte så mycket nytt som sades egentligen. Partiföreträdare framförde sina respektive partiers budgetförslag och inte sällan tog de upp en del aspekter som kanske inte direkt var någon budgetfråga utan snarare inlägg och vallöften inför den kommande valrörelsen.

Jag har tidigare redogjort för budgetförslaget från de styrande partierna, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP”, två inlägg.) Det var också det förslag som till slut blev antaget av kommunfullmäktige. Jag har också beskrivit förslaget från Moderaterna och Liberalerna samt Sverigedemokraterna. (Se “Budgetförslaget från M+L och SD”.) Min plan är naturligtvis att göra detsamma för Vänsterpartiet och Medborgarpartiet.

Det var knappast ens någon debatt. Det ställdes förvisso några frågor, men de besvarades oftast på ett ganska “abstrakt plan” – eller inte alls. De flesta frågor handlade om de ”effektiviseringar” som M+L+SD ville genomföra. Kritiken var att det handlade om rena besparingar och nedskärningar av personal. Framför allt M kontrade med att de styrande partierna inte tog ansvar för Vänersborgs kommuns ekonomi. De menade att det var nödvändigt att spara inför framtiden. Kommunen levde över sina tillgångar.

Det mest intressanta som hände var kanske att Cecilia Prins (L) utlovade en kram till Mathias Olsson (SD). Det var efter att Prins hade bekräftat att hon och Niklas Claesson (M) hade förhandlat om ett gemensamt budgetförslag tillsammans med Olsson (SD). Ja, kan Simona Mohamsson krama Jimmy Åkesson så varför inte?

Vem vet, jag kanske kommer på andra tankar vid ett senare tillfälle och tycker att jag borde skriva lite mer om budgetdebatten…

Nu tar (de flesta) politiker sommarledigt.

Och till sist, en idolbild…

Kategorier:Brätte, Budget 2027, förvaltningsrätten, Hallevi, Kommunfullmäktige 2026, Vargön, Vänsterpartiet, Wargön Innovation

Budgetförslaget från M+L och SD

16 juni, 2026 Lämna en kommentar

Själva rubriken på det här inlägget, “Budgetförslaget från M+L och SD”, kräver en förklaring. Det har nämligen hänt något i den vänersborgska kommunalpolitiken. Och rubriken speglar denna uppseendeväckande “game-changer”…

Moderaterna (M) och Liberalerna (L) har tillsammans lagt ett budgetförslag. Det är inget nytt, det har hänt de senaste åren. Men när jag sedan läser SD:s budgetförslag… 

SD:s budgetförslag bygger i mycket stor utsträckning på samma grund som M/L:s budget. Faktum är att stora delar av texten är identisk eller nästan identisk. Många formuleringar är ordagrant kopierade, och flera budgetramar, effektiviseringar och uppdrag är exakt desamma. Det finns dock några intressanta skillnader, SD lämnade ju ändå in ett eget förslag.

Samarbetet är emellertid tydligt. Det är naturligtvis så att M+L och SD har suttit vid samma bord vid upprepade tillfällen och jobbat med ambitionen att kunna lägga en gemensam trepartibudget. Men så visade det sig typ i slutet att de inte lyckades komma överens i vissa frågor… Det är min teori. Fast det finns en annan också – att det är M+L:s förslag, som de helt enkelt har skickat till SD – som i stort sett har kopierat det.

Samarbetet är på sätt och vis inget konstigt. Partierna har samarbetat på riksplanet i snart fyra år och för den kommande mandatperioden har statsminister Ulf Kristersson (M) och Jimmy Åkesson (SD) kommit överens om att bilda regering tillsammans, om de vinner valet vill säga. Men i Vänersborgs kommun är det intima samarbetet nytt. (Jag undrar om M+L och SD har försökt få med KD i samarbetet?)

M+L lägger ett budgetförslag som präglas av ekonomisk återhållsamhet, effektiviseringar och minskad skuldsättning. Partierna menar att kommunen har investerat och lånat för mycket. Förslagets viktigaste grepp är, som jag ser det, att de därför vill lägga ett generellt effektiviseringskrav på samtliga nämnder.

Nämnderna ska ”effektivisera” verksamheterna motsvarande 2 procent över två år. För 2027 minskas alla nämndernas budgetramar med 1 procent efter uppräkning av löner och inflation. En procent skulle betyda en nedskärning på drygt 10 milj kr för en nämnd som har en ekonomisk tilldelning på en miljard, ungefär den summa som barn- och utbildningsnämnden har. Det skulle innebära, menar och hoppas M+L, att kostnadsutvecklingen blir lägre och att resurser frigörs för framtida satsningar. SD har precis samma uppfattning som M+L när det gäller effektiviseringarna. Det är viktigt att konstatera.

Jag tror inte på idén att ständigt försöka att effektivisera t ex undervisning, vård och omsorg. Det innebär i stort sett alltid att färre personer ska göra samma jobb som tidigare. Den “kvarvarande” personalen måste använda samma tid till att arbeta ännu mer. Så är det tänkt att fungera. Men blir det så? Jag tror inte det. Arbetsbelastningen kommer att öka, personalen kommer att bli mer stressad och må sämre. Sjukskrivningarna kommer att öka, möjligheterna att rekrytera ny och kompetent personal försämras, kvaliteten i verksamheterna sjunker och undervisningen och vården blir sämre. (Anser M+L att människor inte arbetar på sina jobb? Vilken grund har de för ett sådant antagande?)

M+L är tydliga med att de vill minska kommunens fastighetsbestånd och sälja fastigheter som inte bedöms vara strategiskt viktiga. Exempel som nämns är Ursands camping, Brålanda stationshus, Lindgården och flera centralt belägna fastigheter i Vänersborg.

“Med en försäljningstakt i storleksordningen 20 miljoner kronor per år under 2027-29, tillförs uppskattningsvis 12 miljoner kronor till resultatet årligen. Detta efter försäljningskostnader och avskrivningar av restvärden.”

Jag tror att samtliga partier anser att det finns fastigheter som kommunen kan avyttra, men i vilken omfattning finns det olika meningar om. SD håller med M+L, men intressant nog skiljer det sig något kring vilka fastigheter som ska säljas. SD vill t ex avyttra Wargön Innovation men nämner inte Lindgården.

PFU (=Personal- och förhandlingsutskottet) har diskuterat den kommande politiska organisationen. De styrande partierna och Vänsterpartiet tycks faktiskt kunna komma överens, men det har ännu inte fattats något beslut. M+L, liksom SD, har en helt annan syn på den politiska organisationen i sin budget.

I förslaget förespråkas en kraftigt minskad politisk organisation. De politiska uppdragen minskas med över 60 stycken; alla andre vice ordförande tas bort, ett kommunalråd försvinner, kommunstyrelsen minskas från 15 till 11 ledamöter, Demokrati- och jämställdhetsberedningen samt Personal- och förhandlingsutskotten avskaffas. Dessutom vill partierna att byggnadsnämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden slås ihop. Det ska spara över 3 miljoner kronor per år skriver M+L. Och SD. Men vad innebär det för demokratin? Kommer mindre partier att få plats i nämnder och styrelser? Det diskussionen lyser med sin frånvaro.

M+L och SD anser att kommunen investerar för mycket. De vill minska nyinvesteringarna och prioritera underhåll. Alla tre partier vill att mötesplats Torpa utgår (M+L) eller skjuts på framtiden (SD) och de är också överens om att stoppa bygget av en GC-bro över hamnkanalen. (GC-bron vill samtliga oppositionspartier stoppa.) M+L vill inte bygga någon ny idrottshall på Mariedalskolan. Annars ger varken M+L eller SD så många exempel på vilka investeringar de vill stoppa eller skjuta på framtiden.

M+L vill avskaffa 25-timmars förskola och återgå till lagens 15 timmar i veckan. Det står inget om det i SD:s budgetförslag. Däremot är partierna överens om att de vill införa en obligatorisk språkförskola från tre års ålder för barn med otillräckliga svenskkunskaper. M+L vill finansiera språkförskolan med pengarna från “25-timmars förskola”, men SD skriver bara språkförskolan ska betalas med:

“Delar av resurserna som idag läggs på allmän förskola”

Vilka delar i förskolan vill SD skära ner på?

Mindre klasser i de lägre årskurserna eftersträvas av alla tre. Hur det ska gå till när de samtidigt vill införa en procents ”effektivisering” kan jag inte förstå… Jag är inte säker på att någon annan kan det heller…

Naturligtvis vill de tre partierna satsa på “trygghet”. De har samma krav: fler trygghetskameror, knarkhundar på skolor och analys av narkotika i avloppsvattnet. De står under rubriken ”Trygghetssatsning” i SD:s förslag och i M+L:s förslag “Trygghetssatsning – bort med knarket”. En mindre skillnad, kanske, men intressant.

 På kulturens område vill M+L avskaffa den avgiftsfria kulturskolan. Det ger en besparing. SD vill också avskaffa den, men vill lägga dessa pengar på att anställa dans- och musikpedagoger för att minska köerna. De tre partierna vill också avveckla principen om 1% för konstnärlig gestaltning vid lokalinvesteringar.

Partierna är också överens om att kommunen ska säkerställa att alla medarbetare uppfyller de nationella språkkraven inom äldreomsorgen. Det ska kunna ske under betald arbetstid. Jag ser dock inga pengar som är avsatta för detta. Inom äldreomsorgen vill moderater och liberaler öppna dörrarna för privata aktörer. Det ser jag inte att SD vill.

SD vill saker som inte M+L vill. SD vill avsluta projekt Wargön Innovation, införa friskvårdsbidrag och tillföra barn- och utbildningsnämnden 5 milj kr “extra”. Jag vet inte varför SD skriver “extra”, de vill ju genom ”effektiviseringar” på 1% ta bort åtminstone 10 milj kr för nämnden, så några “extra” pengar är det inte fråga om…

De båda budgetförslagen innehåller flera förändringar och åtgärder som berättar vad partierna vill, men många av förslagen är inte finansierade. Men det är ju snart val, och de flesta partier vill visa väljarna vad de helst önskar – om det funnits pengar. Så också moderater, liberaler och sverigedemokrater.

Det är nog omkring 85–90% av innehållet i de båda budgetförslagen som är gemensamt, men det är intressant att Moderaterna/Liberalerna är betydligt mer marknadsliberala än Sverigedemokraterna.

Anm. Det går att följa kommunfullmäktiges sammanträde på plats i Bojorten, kommunhuset, eller direkt på kommunens webb-TV. Sammanträdet börjar kl 09.00, men planen är nog att budgetdebatten ska börja efter lunch.

PS. Jag hann med att redovisa de styrandes budgetförslag och Moderaternas/Liberalernas samt Sverigedemokraternas förslag. Vänsterpartiets och Medborgarpartiets förslag får jag återkomma till senare. Vänsterpartiets förslag får man emellertid en mycket bra uppfattning om genom att klicka här. 

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Kommunfullmäktige 2026, Liberalerna, M, SD

Budgetförslaget från S+C+KD+MP (2)

14 juni, 2026 Lämna en kommentar

De partier som styr Vänersborgs kommun är Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD) och Miljöpartiet (MP). I torsdags beskrev jag deras budget “i stort”. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)”.) I detta inlägg ska jag gå vidare och beskriva hur de tänker sig att fördela pengarna mellan kommunens nämnder, dvs till de olika verksamheterna.

Vänersborgs kommun har 3.292.519 tkr (tkr=tusen kronor), alltså över 3 miljarder kronor, att fördela. Budgetförslaget börjar med några konstateranden, tilldelningar och omflyttningar av pengar som är gemensamma för samtliga nämnder.

Alla nämnder

För alla nämnder gäller att personalomkostnadspålägget (PO) är nedjusterat jämfört med för ett år sedan, från 40,66% till 40,51%. Det spelar dock ingen roll för nämnderna, det är ett “nollsummespel”. Internräntan är oförändrad och ligger på 2,75%. Nämnderna får 1,9% i inflationskompensation och de kompenseras också för lönehöjningar. Det avsätts sammanlagt 166 milj kr “centralt” för att täcka löneavtalen för 2026 och 2027. Kommunstyrelsen ska i fortsättningen dra pengar från alla nämnder till den avdelning på kommunen som sysslar med film, foto och formgivning. Tidigare betalade varje nämnd vad just deras tjänster kostade. (Det är “småpengar” i sammanhanget.)

De här förändringarna upprepar jag inte för varje nämnd, de gäller alla.

Barn- och utbildningsnämnden

I budgetförslaget tilldelas barn- och utbildningsnämnden (BUN) en budgetram för 2027 på 1.090.448 tkr, dvs drygt 1 miljard. Då är alltså ovanstående förändringar, t ex internränta, PO och lönehöjningar, inräknade i den föreslagna budgeten. BUN har även fått 1.999 tkr för höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll). I den ökade tilldelningen ingår också 4.640 tkr då:

“de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa.”

De drygt 4 miljonerna är alltså pengar som kommer från staten.

Budgetförslaget bygger på antagandet att minskat barn- och elevantal automatiskt frigör resurser, trots att kostnader för lokaler och personal inte kan reduceras i samma takt. De “frigjorda” resurserna beräknas till ca 5,7 milj kr. Så mycket ska “frigöras” genom personalminskningar… Trots att minskningen av barn och elever är utspridd över hela kommunen…

Förvaltningen skriver:

“Bara för att en barngrupp minskar med till exempel 2 barn går det ju inte att minska personalen som arbetar med barnen med 5 % – personalen behövs ju i samma utsträckning som förut för att få verksamheten att fungera.”

Samtidigt behövs det 1,7 milj till den anpassade grundskolan, vars elever ökar i antal. Denna summa omfördelas från grundskolan.

Budgetförslaget innebär alltså att inga som helst nya pengar kommer att gå till barnen i förskolan eller eleverna i grundskolan. Tvärtom så minskas pengarna ut till varje förskole- och skolenhet på grund av barn- och elevminskningen.

BUN skriver vidare att det finns ett omfattande eftersläpande lokalunderhåll, ökade driftkostnader kopplade till planerade investeringar samt osäkerhet kring statliga reformer, beredskap och säkerhet. Nämnden får även ökade kostnader för lokaler och IT. Det kommer sannolikt att betyda ytterligare neddragningar på själva verksamheten. BUN tänker sig att spara genom effektivare lokalutnyttjande samt att moduler och externa lokaler ska sägas upp. Men det kommer alltså att ske “personalanpassningar”, dvs lärare kommer att sägas upp.

Det är inte helt lätt att få orden i den politiska inriktningen (se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)”) att stämma överens med verkligheten… De styrande partierna hänvisar dock, bland annat på Facebook, till att de satsar 9,8 milj kr för att genomföra ett handlingsprogram för barn och unga. Det är ett bra program som bland annat Vänsterpartiet stöder. Men satsningen innebär inga pengar till mindre barngrupper, mindre klasser, fler lärare eller speciallärare etc.

Byggnadsnämnden

Byggnadsnämnden är en liten nämnd. Den föreslås få en budgetram 2027 på 22.013 tkr. Det är 2 milj kr mer än nämnden har i år. Verksamheten är till stor del avgiftsfinansierad. Det betyder att om det blir färre bygglovsärenden nästa år på grund av t ex lågkonjunktur eller den uppdaterade Plan- och bygglagen så minskar intäkterna. Det finns dessutom en osäkerhet i nämnden kring den kommunala lantmäterimyndighetens framtid. Nämnden tänker återkomma med förslag till ny reviderad taxa, men det blir i så fall ett särskilt ärende.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige ska få 2.757 tkr. Det är en minimal ökning jämfört med förra året, +88 tkr. Fullmäktige får lägre kostnader när det efter alla avhopp bara finns 5 av ursprungliga 15 ledamöter och ersättare kvar från SD…

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen föreslås få en budget 2027 på 555.455 tkr. Det är 39 milj kr mer än förra året.

Kommunstyrelsens och kommunstyrelseförvaltningens egen verksamhet upptar endast ca 20% av budgeten. En stor del av kommunstyrelsens budgetanslag går till Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Räddningstjänsten Fyrbodal. Kommunstyrelsen får inga nya pengar för egen del, t ex för att förstärka verksamheterna i ekonomi- eller juridik- och säkerhetsavdelningarna.

I KS budget finns ett tillskott till anslaget för kommande driftskostnader 10 milj kr och 800 tkr för anpassning av kostnader för seniorkort. Driftskostnaderna är ett slags överskott som ska fungera som en reserv om, eller när, det uppstår kostnader för “oväntade” investeringar.

För att hålla budget måste kommunstyrelsen och dess förvaltning spara 0,5 milj. Och hur kan förvaltningen göra det? Jo, genom “effektivisering”. Jaha, och hur “effektiviserar” man? Jo, man vakanshåller en tjänst. Med andra ord, effektivisering innebär att man drar ner på personal. Det var kanske ingen överraskning, men det kan vara bra att ha i minnet – särskilt när jag så småningom ska skriva om budgetförslaget från Moderaterna och Liberalerna… 

Sedan skulle väl kanske kommunstyrelsen kunna göra en liten omfördelning för att behålla tjänsten, t ex genom att ta pengarna riktade till Aqua Blå. (Se “Sponsring och marknadsföringsbidrag 2025”.) Eller från pengarna till flygplatsen.

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämndens budgetram för 2027 föreslås fastställas till 159.427 tkr. Nämnden får 50 tkr för kapitalkostnader som följer av investering i konstnärlig gestaltning.

Nämnden redovisar ett ansträngt ekonomiskt läge. För att nå budget i balans föreslår nämnden åtgärder som sparar 3,2 milj kr. Det handlar bland annat om höjda avgifter i idrottsanläggningar samt avveckling av verksamheter som t ex Barnens Kastanj. Den nya mötesplatsen för unga planeras stå klar 2027. Nämnden saknar 2,9 milj kr till hyran… Får inte nämnden mer pengar är ytterligare besparingar aktuella.

Det blir tufft nästa år för nämnden. Det blir nog till att förbereda besparingar redan nu…

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden är en liten men viktig nämnd. Budgetramen för 2027 hamnar på 12.762 tkr. Samtidigt är stora delar av verksamheten intäktsfinansierad genom avgifter.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden skriver, nästan lite försynt:

“Utrymmet för utvecklings‑ och förbättringsinsatser bedöms vara begränsat inom ramen för befintliga resurser.”

Nämnden får inga ekonomiska tillskott trots att kommunens miljömål lyfts upp i alla möjliga, och omöjliga (höll jag på att skriva), sammanhang.

Revisionen

Det har varit turbulent kring revisorerna den här mandatperioden, men de arbetar vidare. Nästa år blir budgeten på lite drygt 2 milj kr (2.004 tkr).

Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden är den enda nämnden som begär mer pengar än vad de styrande partierna föreslog i budgetanvisningarna i februari. Nämnden begär sammanlagt 16.350 tkr i utökad budgetram 2027 varav 11.350 tkr avser en ramökning och 5.000 tkr är ett tillfälligt anslag under 2027.

Samhällsbyggnadsnämnden skriver att den har:

“… kraftigt ökade kostnader för energi, material och entreprenader samt en växande underhållsskuld inom fastigheter, gator, VA‑anläggningar och annan teknisk infrastruktur. Ett ökat behov av akuta åtgärder tränger successivt undan planerat och förebyggande underhåll, vilket bedöms leda till ökade kostnader och försämrad funktion på sikt. Samtidigt tillkommer nya krav från lagstiftning och EU‑regler, bland annat avseende beredskap, säkerhet, energiprestanda och bibehållen krontäckning i urbana miljöer, vilka medför ytterligare kostnader som inte ryms inom nuvarande ram.”

Nämnden betonar att behovet av fastighetsunderhåll är särskilt stort, den samlade underhållsskulden är redan mycket stor. Nämnden vill ha ett årligt tillskott på 4,8 milj kr för driftunderhåll för att hantera de mest akuta åtgärderna. Ja, det finns många andra stora och dyrbara projekt på gång, t ex bro‑ och kajstabilitet, gång‑ och cykeltunneln i Skaven/Öxnered osv. Nämnden vill, som sagt, ha mer pengar.

Samhällsbyggnadsnämnden kan glömma några extra pengar. Nämnden får dock ett tillfälligt anslag under 2027 om 5 milj kr för rivning av en del av fastigheten på Krickan och 500 tkr för ökade drift- och kapitalkostnader för den del av fastigheten som är kvar.

No more, no less.

Socialnämnden

Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden föreslås få en budget 2027 på 1.319.446 tkr. Det är drygt 93 milj kr mer än i år, ökade statsbidrag bidrar till nästan 12,5 milj av dessa pengar.

Socialnämnden skriver att behoven är betydligt större än de pengar som de föreslås få. Nämnden skulle behöva ytterligare ca 41 milj kr. Det handlar om ökade kostnader inom individ‑ och familjeomsorgen, särskilt för:

“placeringar av barn och unga i familjehem, HVB och SiS samt kostnader för särskilt förordnade vårdnadshavare. Därutöver redovisas ett behov kopplat till ekonomiskt bistånd till följd av ett ackumulerat gap mellan statligt styrd riksnorm och erhållen inflationskompensation samt ökade kostnader för IT‑säkerhet.”

Socialnämnden redovisar ett omfattande sparpaket som börjar verkställas redan i år. Det saknas nämligen pengar i år också. Vi får se hur underskotten utvecklas. Förra året redovisade nämnden i en prognos i april ett underskott på ca 50 milj kr. Några månader senare, efter sommaren, hade det beräknade underskottet halverats.

Socialnämnden har viktiga uppgifter och stora behov. Men kommunens möjligheter att öka anslaget till nämnden tycks vara begränsade. Det blir ett ekonomiskt tufft år för socialnämnden, nästa år också. Förhoppningen står till ökade statsbidrag…

Valnämnden

Valnämnden ska bara få 780 tkr nästa år. Det är en minskning med ungefär 2,8 milj. Men så är det ju inga val nästa år.

Överförmyndarnämnden

Den sista av kommunens nämnder är överförmyndarnämnden. Nämnden har behov av ytterligare ekonomiska medel, det behövs en årsarbetskraft till. Nämnden skriver att en ny lagstiftning träder i kraft den 1 juli i år och den innebär:

”… nya uppgifter, bland annat övertagande av icke‑tvistiga god-manskap från tingsrätterna, ökad granskning, mer dokumentation samt nya krav kopplade till utbildning och register för ställföreträdare.”

Överförmyndarnämnden får inga extra pengar för en sådan tjänst…

Avslutning

De styrande partiernas budget ger ett resultat vid årets slut på +1 milj kr. Det finansiella målet för “årets resultat” är att resultatet bör uppgå till minst 2 % av skatter och generella statsbidrag. Det motsvarar ett resultat på ungefär 70 milj kr. De styrande partierna, S+C+KD+MP, tänker alltså använda det mesta av medlen i pengapåsen till kommunens verksamheter. Förutom då att de har avsatt 10 milj kr till “driftkostnader som följer av framtida investeringar”. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)”.) 

Tiden går och det är oerhört mycket för en fritidspolitiker att stå i under dessa dagar. Och det blir inte heller bättre av att det är val. Frågor och enkäter om det kommande valet fyller mailboxarna…

Om tid medges ska jag presentera några av de andra partiernas budgetförslag också.

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Centerpartiet, KD, Kommunfullmäktige 2026, Miljöpartiet, S

Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)

11 juni, 2026 1 kommentar

Onsdagen den 17 juni ska Vänersborgs kommunfullmäktige fatta beslut om “MRP 2027-2029”. Det är alltså budgeten för nästa år samt en investeringsplan som sträcker sig fram till 2029.

Två budgetbeslut

Budgetbeslutet i juni brukar vara årets viktigaste beslut, men inte i år. Vart 4:e år, när det är valår, ska ytterligare ett budgetbeslut fattas. Det beslutet fattas i november, och då fattas beslutet av den nyvalda fullmäktigeförsamlingen. Och då kan det vara helt andra partier som bestämmer och styr Vänersborgs kommun. Budgetbeslutet i november är med andra ord årets viktigaste beslut.

Novemberbeslutet gör på sätt och vis julibeslutet ganska meningslöst. Det är mycket som kan ändras både i Sverige och världen under ett halvår. Det kan bli fler tullar och fler krig, eller det kan bli frihandel och fred. Det kan bli en borgerlig högerregering med SD vid rodret som skär ner ytterligare på välfärden och sänker skatterna för de rikaste. Det kan bli tvärtom, en rödgrön regering som höjer skatten för miljardärerna och satsar på skola, vård och omsorg. Omvärlden och regeringens politik betyder oerhört mycket för kommunerna.

På sammanträdet om en vecka är det de styrande partiernas budgetförslag som gäller som huvudförslag. Förslaget bifölls i kommunstyrelsen. Alla andra partier röstade på sina egna förslag eller lade ner sina röster. De styrande partierna i Vänersborgs kommun är som bekant Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD) och Miljöpartiet (MP).

Budgetanvisningarna

Redan i februari syntes tydliga konturer av hur de styrande partiernas budgetförslag skulle komma att se ut. Då fastställdes budgetanvisningarna, ”budgetramarna”, till nämnderna inför budgetarbetet 2027. Anvisningarna innebar att nämnderna utifrån dessa “ramar” skulle lägga en budget för nästa år. (Se “Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)

Budgetanvisningarna angav vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kunde förvänta sig för nästa år, 2027. Som vanligt var budgetanvisningarna en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.) Det skarpa förslag som de styrande partierna har utarbetat inför budgetbeslutet utgår från detta förslag med vissa justeringar.

Budgetanvisningarna liksom budgetförslaget till kommunfullmäktige i juni innehåller en hel del annat än pengar. Det finns mycket text och tabeller… Det handlar om ekonomiska analyser, omvärldsbevakning, finansiella mål, inriktningsmål, ambitionsnivåer, koppling till Agenda 2030 osv. I detta inlägg fokuserar jag på pengarna.

Politisk kommentar

Men först några ord om inledningen till de styrande partiernas budgetförslag. Förslaget börjar nämligen med en “politisk kommentar”. Den handlar precis som förra året huvudsakligen om barn och unga:

“Vi i de styrande partierna är enade i en fortsatt politisk inriktning, som handlar om fokus på att barn och unga ska ges så goda förutsättningar som möjligt, att få en bra start i livet och möjligheter till ett bra liv i vuxenålder.”

Och det håller antagligen alla partier med om, det står ju “som möjligt”…

De styrande skriver också om trygghet och tillit, att lägga resurser på det civila försvaret och vikten av att:

“prioritera mellan utgifterna och föra en politik som tar ansvar för kommunens ekonomi och en välfärd av god kvalitet.”

Trots att de styrande partierna skriver om en orolig omvärld så är grundsynen på framtiden mer positiv, i varje fall jämfört med förra året. Då skrev de om en “svår tid” och att den ekonomiska situationen var “svår framöver”.

Hur fördelar då S+C+KD+MP kommunens ekonomiska resurser? Satsar de t ex på förskolan och skolan som man kan tro av den politiska kommentaren? Det ska vi titta på så småningom.

Helheten

De styrande partiernas förslag beskriver att kommunens verksamheter står inför stora ekonomiska utmaningar. De beror bland annat på:

“ökade kostnader för insatser för barn och unga samt på högre driftkostnader till följd av genomförda investeringar.”

De fortsätter med att konstatera att kommunens ekonomi är ansträngd och att de finansiella målen inte kommer att nås fullt ut under planperioden. De styrande drar slutsatsen att:

“Mot denna bakgrund behöver nämnderna även fortsättningsvis arbeta med effektiviseringar och anpassa verksamheten till beslutad budget. Det finns inte utrymme för generella tillskott utifrån behov.”

“Det finns inte utrymme för generella tillskott utifrån behov.” Det är ett viktigt konstaterande och det präglar de styrandes budgetförslag.

De styrande betonar vidare att kommunen behöver prioritera god ekonomisk hushållning. De slår fast att åldersstrukturen i befolkningen förändras. Det blir fler äldre och färre barn och unga. Det innebär, skriver de:

“att resurser behöver omprioriteras mellan verksamheter.”

De framhåller slutligen att årets budget bygger på att skatten inte höjs. Den är och har varit 22.21 kr. (Det innebär 22,21% av inkomsten.)

Budgetförslaget från S+C+KD+MP fördelar kommunens pengar på följande sätt:

Notera gärna totalsumman – över 3 miljarder kronor… 

Kolumnen “Lönerevision 2026” är pengar som tillförts nämnderna efter att löneöversynen blev klar. De pengarna ingår i den grå kolumnen. 10.800 tkr (tkr=tusen kronor), 10,8 milj kr alltså, i kolumnen “Övrigt” är ett “Anslag för kommande driftskostnader” (10 milj) och 800 tkr för Västtrafiks seniorkort. De blev nämligen dyrare än beräknat, så dessa pengar är till “fördyringen”. Pengarna hamnar i kommunstyrelsens pengapåse.

De 5,5 milj kr till samhällsbyggnadsnämnden ska gå till fastigheten Krickan. En del av fastigheten ska rivas nästa år och det kommer att kosta 5 milj kr. En halv miljon kr är för ökade drift- och kapitalkostnader av den del av fastigheten som inte ska rivas.

Anslaget för kommande driftskostnader på 10 milj kr är ett slags överskott som budgeteras på detta vis. Det är tredje året som de styrande avsätter 10 milj kr. “Potten” är därför tämligen stor nästa år. Pengarna ska användas, säger Benny Augustsson (S), till att betala driftskostnader för kommande lån till nödvändiga investeringar. Färjan Linea betalades ur denna pott.

De styrande partiernas budget ger ett resultat vid årets slut på +1 milj kr. Det är i enlighet med lagkraven, en budget får inte gå med minus. Målsättningen är dock ett överskott på 2%, dvs omkring 70 milj kr. Det är alltså tuffa tider… 

Man kan nog säga att S+C+KD+KD använder de pengar som finns till verksamheterna.

Riktade uppdrag

Till sist måste det nämnas att de styrande partierna ger verksamheterna, dvs kommunens styrelser och nämnder, ett antal riktade uppdrag som ska utföras nästa år och ibland också under de två kommande åren. Några av dem får pengar, andra ska utföras “inom ram”. Jag nämner endast de uppdrag som tilldelas pengar:

  • “Genomföra Handlingsprogrammet för förebyggande arbete för barn och unga, och leda implementeringen av nya socialtjänstlagen, avseende samma målgrupp”, 9,9 milj kr.
  • “Sysselsättningsåtgärd med fokus på målgruppen personer med funktionsnedsättning”, 500 tkr.
  • “Stärka befolkningens kunskap, förståelse och beredskapsvilja”, 150 tkr.

Pengarna för de riktade uppdragen finns i posten “kommunstyrelse” (se tabellen ovan). Här finns för övrigt också pengar till Kunskapsförbundet Väst och Räddningstjänsten Fyrbodal. Det är förklaringen till den stora summan.

Det blir extra utförligt kring de styrande partiernas budgetförslag eftersom detta förslag är grunden för att kunna jämföra med de övriga partierna…

I nästa inlägg ska jag redovisa och kommentera tankarna som de styrande har om nämnderna. En stor del av budgetprocessen och det slutliga beslutet handlar om investeringar. Om jag hinner så kommer de i ett eget, avslutande blogginlägg.

Anm. Del 2 hittar du här ”Budgetförslaget från S+C+KD+MP (2)”.

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Centerpartiet, KD, Kommunfullmäktige 2026, Miljöpartiet, S

KS: Vårens sista sammanträde

2 juni, 2026 2 kommentarer

Imorgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen för sista gången innan sommaruppehållet. Det är dock bara ett avstamp inför några intensiva dagar innan kommunfullmäktiges sammanträde den 17 juni. Först efter detta, förmodade långa och intensiva sammanträde, kan politikerna i Vänersborgs kommun dra sig tillbaka till hängmattorna.

Budget

Det stora ärendet så här i slutet av “vårterminen” är naturligtvis budgeten. Den ska beslutas för nästa år, men eftersom det är valår så kommer det nya kommunfullmäktige efter höstens val att fatta beslut om en ny budget i november. De budgetförslag som läggs nu och den budget som tas om två veckor kommer kanske att se helt annorlunda ut om ett halvår. Men man ser tydligt på de budgetförslag som offentliggjorts vilka grundidéer partierna står för. Det kan väl sägas att Vänsterpartiet ligger lite efter de andra partierna, vi är inte riktigt klara med vårt budgetförslag…

Imorgon kommer de styrande partiernas budgetförslag att presenteras för kommunstyrelsen. Några av de andra partierna kanske gör det också, mer eller mindre kortfattat. Det blir antagligen inga debatter eller kritik, partierna sparar på krutet till kommunfullmäktige. Jag tänker därför inte redogöra för några förslag denna gång utan gör det senare.

Morgondagens dagordning har följande utseende:

Det blir ett långt sammanträde. Det är 30 ärenden och underlaget är på 1287 sidor. Och dessutom inleds sammanträdet med inte mindre än 9 föredragningar…

Wargön Innovation

På TTELA:s webbplats kunde vi igår läsa om Wargön Innovation. (Se TTELA “Läget har ljusnat för Wargön Innovation”.) Pengar till Wargön Innovation (WI) är ett ärende på morgondagens dagordning. Förslaget, som ska till kommunfullmäktige, innebär att kommunen ska betala nästan 3 milj kr årligen till WI. Det avser hyreskostnad på omkring 2,8 milj kr för lokalerna i Vargön och arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100.000 kr per år.

Vänsterpartiet har blivit mer och mer tveksamt, för att inte säga skeptiskt, till satsningen på WI ju längre tiden har gått. Det är fina ord om cirkularitet, miljötänk, återvinning osv, men det har vi hört länge nu. Andra företag i landet tycks ha kommit längre i teknikutvecklingen och vi ser inte att pengarna kommer varken kommunen eller miljön till nytta.

WI har nyligen fått nej på en EU-ansökan om pengar, därav varslet om uppsägning av hela personalstyrkan för en månad sedan. (Se TTELA “Wargön Innovation varslar all personal”.) Nu har en ny ansökan tagits fram med annan finansiering, men vem som eventuellt ska finansiera WI framgår inte och vi vet inte heller om ansökan kommer att godkännas. Om inget nytt kring WI meddelas imorgon blir det antagligen ett nej till mer pengar från Vänsterpartiet.

Kollektivtrafik

Västra Götalandsregionen (VGR) har beslutat att revidera Målbild Tåg 2035 inklusive Västtågsutredningen. Kommunen ska lämna synpunkter (“inspel”) inför revideringen.

I förslaget till svar framhåller kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) vikten av “tågstopp” i Brålanda (som “redan” är under planering) och Frändefors. Han betonar även Öxnered stations viktiga roll som knutpunkt för tåg och lyfter också de generellt dåliga kollektivtrafikförbindelserna mellan stråken i Bohuslän och Dalsland. Men inte bara det, Augustsson skriver:

“Vänersborgs kommun har många gånger lyft att pendeltåget mellan Vänersborg och Göteborg bör ha slutstation Vargön station istället för Vänersborgs resecentrum. I Vargön bor ca 5500 personer där en stor andel pendlar söderut eller in till Vänersborg. Utökad tågtrafik till och från Vargön skulle bidra kraftigt till det hållbara resandet.”

Jag tror att kommunstyrelsen enhälligt kommer att stå bakom ordförandes synpunkter (inspel).

Brättelänken

KS ska imorgon diskutera Brättelänken innan ärendet går vidare för beslut i fullmäktige. Jag skrev om Brättelänken för några dagar sedan. (Se “Brättelänken på gång”.) Det positiva med planerna är att kommunen har övergivit tankarna på den norra vägsträckningen, genom fornminnet. Men hela vägdragningen är en dyr investering, den nya vägen beräknas kosta totalt 41 milj kr under en treårsperiod. Det finns några frågetecken kring investeringen, t ex förekomsten av fornminnen, så kostnaden kan bli större.

Vänersborgs kommun har under de senaste åren haft stora investeringar med en allt större låneskuld som följd. Kommunen måste börja prioritera investeringarna på allvar. Och då kan man ställa frågan – behövs det en ny väg mellan Öxnered/Skaven och Brätte/Onsjö just nu? Utbyggnaden av bostäder på Skaven/Öxnered har i princip helt avstannat och en “ny stadsdel” med ökad befolkning ligger flera år framåt i tiden. Och förresten, vilka i området vill åka söderut till vägen mellan Korseberg och Båberg? Vänsterpartiet anser att investeringen i en Brättelänk borde, åtminstone, skjutas på framtiden.

Scenen gågatukrysset

Den 21 mars förra året antogs “Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun”. Det var ett beslut som fattades av dåvarande förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen. I de nya anvisningarna stod det:

“Scenen i gågatukrysset Edsgatan / Sundsgatan får bokas endast för kulturarrangemang och uppträden med låg ljudvolym pga närhet till butiker och bostäder.”

Det handlar alltså om scenen på Gågatan. (Se “Tystnad ska råda på gågatuscenen”.) Det var flera som reagerade på de nya anvisningarna. Julia Sikström lämnade in ett medborgarförslag som avslutades:

“Att scenen skall kunna användas av alla till vilket syfte som än önskas, på ett rimligt och respektfullt vis, bör vara en självklarhet och något kommunen bör uppmuntra och värna om.”

Samhällsbyggnads- och kultur- och fritidsnämnden var positiva till förslaget. Forum Vänersborg hade en lite annorlunda uppfattning:

“När stadsmiljön upplevs som trång, högljudd eller kaotisk minskar besökarnas vilja att stanna, vilket kan påverka centrum negativt. … att scenen används för politiskt oberoende, inkluderande och glädjeskapande aktiviteter, såsom musik- och dansuppträdanden och andra kulturella inslag som sprider glädje och samtidigt stärker stadskärnans näringsliv.”

Imorgon ska KS ta ställning till följande beslutsförslag:

“Kommunstyrelsen bifaller delvis medborgarförslaget på så sätt att samhällsbyggnadsnämnden uppdras ta fram styrning för uthyrning av sina anläggningar som ligger i kommunens och den breda allmänhetens intresse. Styrningen ska tillåta ett bredare utbud av evenemang på scenen i gågatukrysset med hänsyn för de som är boende eller verksamma i området.”

Det är ett något märkligt svar. Det är svårt att förstå varför det står “uthyrning av sina anläggningar”. Medborgarförslaget handlar ju bara om gågatuscenen. Och den “breda allmänhetens intresse”…? Vad menas med det och vem avgör vad som är den “breda allmänhetens intresse”?

Man krånglar av någon anledning till det. Det får nog bli ett annat beslutsförslag från Vänsterpartiet.

Till sist.

Sponsring

Förvaltningen missade att redovisa sponsring och evenemangsbidrag i verksamhetsberättelsen för 2025. I kommunens “Policy för sponsring och donationer” står det nämligen:

“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”

Sponsringen redovisas nu:

  • “Sponsring: 210.000 kr (Kommunstyrelsen)”
  • “Övriga bidrag: 21.000 kr (Kommunfullmäktige)”

Det är inte mycket till transparens och öppenhet kan jag tycka. Självklart bör det ju redovisas vilka föreningar och evenemang som har fått kommunala pengar. Jag mejlade förvaltningen och begärde ut uppgifterna. Och visst fanns de:

De KS-ledamöter som läser detta blogginlägg får därmed lite mer information än de andra i KS…

Men KS föreslås också besluta att:

“ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av styrande dokument och vid behov föreslå nödvändiga justeringar i delegationsordningen för berörda bidragsformer.”

Förvaltningen menar att det finns flera olika styrande dokument som beslutas på olika nivåer och att detta:

“skapar risk för otydlighet gällande gränsdragning mellan stödformer, korrekt beslutsnivå och delegation och enhetlig uppföljning och återrapportering.”

Trogna läsare av denna blogg drar sig säkert till minnes att Jonathan Axelsson (M) och Stefan Kärvling (V) lämnade in en motion 2016 med rubriken “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Se “V och M skriver gemensam motion”.) Det var motionen som var anledningen till det tidskrävande arbetet med styrdokument, riktlinjer och regler…

Motionen var inte populär bland de styrande partierna eller i förvaltningen. Motionen återremitterades ett flertal gånger både i KS och KF, jag tror sammanlagt fyra gånger. Förvaltningen ändrade inte en bokstav trots att det hela tiden medföljde motiveringar till återremisserna. I dessa motiveringar togs bland annat ovanstående brister upp. Men de styrande partierna trummade igenom de nuvarande styrdokumenten med argumenten att dokumenten var utmärkta, och det behövdes inte göra några som helst ändringar…

Nu är det första gången som sponsringen ska redovisas och då ser “man” helt plötsligt att styrdokumenten behöver förändras…

Ja, ja. Ord från Vänsterpartiet väger inte helt sällan lätt i kommunen, oavsett om vi har rätt eller inte… Vi får se om eventuella revideringar kommer att ta 7 år innan de beslutas…

Kategorier:Brätte, Budget 2027, centrum, Föreningar, kollektivtrafik, KS 2026, marknadsföring, sponsring, Vargön, Wargön Innovation

Gårdagens BUN

14 april, 2026 Lämna en kommentar

Gårdagens sammanträde blev ganska kort. Det slutade innan lunch, kl 11.27.

 De flesta ärenden avhandlades tämligen snabbt. Den information som fanns med i underlaget var saklig och bra, tjänstepersonernas föredragningar var som vanligt klargörande och svaren på frågor som ställdes uttömmande. Samtliga ärenden, utom ett, avgjordes i enighet. Jag har beskrivit de flesta ärenden i blogginlägget “BUN (13/4): Allt utom budget (1)”.

Det kan tilläggas att nämnden, som vanligt, fick information om översynen av förskole- och grundskoleorganisationen. Denna gång fick vi veta vad vårdnadshavarna, som var med på dialogerna i kommunhuset i slutet av mars, hade för synpunkter. Tyvärr var det bara 18 vårdnadshavare som var närvarande under de två dagarna. (Missade man dialogen kan man ta del av den information som meddelades. Presentationen kan laddas ner här: ”Presentationen om översyn av förskole- och grundskoleorganisationen” och förklarande och pedagogiska filmer om översynen finns på “Organisationsöversyn – förskola och grundskola”.)

Det var desto fler som svarade på den enkät som har legat ute på kommunens webbplats. Hela 560 svar hade inkommit innehållande mängder med synpunkter. Jag ska inte redogöra för vilka synpunkter som fördes fram, förvaltningen håller nämligen på att sammanställa dem och de kommer att redovisas på nästa nämndsmöte. Redovisningen ska också publiceras på kommunens webbplats när den är klar. Allmänhetens synpunkter och åsikter kommer att beaktas i den fortsatta utredningen.

På nämndens sammanträde i maj ska även några alternativa förslag presenteras på en ny förskole- och grundskolestruktur. Nämnden ska då diskutera och lämna synpunkter på de olika alternativen. Sedan ska vårdnadshavarna på de enheter som kan komma att beröras få tillfälle att delta i fler dialoger och återigen få möjlighet att lämna synpunkter. De dialogerna kommer att hållas efter sommaren. BUN, och kommunfullmäktige, ska inte fatta beslut förrän efter valet.

Det blev som väntat en del diskussioner om “förvaltningens budgetförslag 2027 till Mål- och resursplan 2027-2029”.

Samtliga politiker var nöjda med det arbete som förvaltningen hade lagt ner på budgetförslaget och, kanske framför allt, på den allsidiga och genomtänkta konsekvensbeskrivning som hade sammanställts. (Se “BUN (13/4): Budget 2027 (2)”.)

Representanterna från de styrande partierna (S+C+KD+MP) var inte helt oväntat mer positiva till förvaltningens förslag på “lösningar”, möjligheter och åtgärder än de andra partierna, till och med mer positiva än vad förvaltningen själv var. Förvaltningen var ju mycket tydlig med konsekvenserna. (Se återigen “BUN (13/4): Budget 2027 (2)”.)

Ordförande Bo Carlsson (C) sa i och för sig:

“Samma budget innebär för BUN besparingar.”

Med “samma budget” syftade Carlsson på att budgeten för 2027 var en framskrivning av årets budget utan nominella neddragningar. Men han insåg att färre barn och elever på de olika enheterna skulle innebära personalneddragningar. Det verkade som att andra ledamöter från de styrande inte ville låtsas om detta faktum. BUN:s 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) sa t ex att:

“Det blir samma kvalitet nästa år som i år.”

 Det var framför allt Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna(!) som hade synpunkter på nedskärningarna av personal. En SD-ledamot sa till och med att all personal skulle behållas så att det blev mindre barngrupper respektive mindre skolklasser för att öka kvaliteten. Det ska bli intressant att så småningom få ta del av SD:s budgetförslag för kommunen (MRP 2027-2029). Vänsterpartiet hade samma syn på vikten av att behålla personal. Det kändes lite ovant att ha samma åsikt som SD…

Det skulle fattas beslut om förvaltningens budgetförslag. Samtliga ledamöter i de styrande partierna röstade ja till förslaget, medan samtliga oppositionspartier avstod. Nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) talade även för M när han motiverade varför de inte deltog i beslutet. L+M hade kritiska synpunkter på hela kommunens budgetprocess. Vänsterpartiet förklarade att partiet avstod från att delta i beslutet på grund av synpunkter på innehållet i och konsekvenserna av förslaget. Till skillnad från L+M och SD förklarade och motiverade jag i en protokollsanteckning varför V avstod. Den protokollsanteckningen kan man ladda ner här eller helt enkelt läsa nedan.

Det var allt av vikt på måndagens sammanträde – och här kommer Vänsterpartiets protokollsanteckning.

==

Protokollsanteckning

Vänsterpartiet kan inte ställa sig bakom budgetförslaget för 2027 eftersom de ekonomiska ramarna inte ger barn- och utbildningsnämnden förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag med bibehållen kvalitet. Budgetförslaget innebär i praktiken att verksamheten måste minska personalstyrkan motsvarande cirka 5,7 miljoner kronor samtidigt som behoven av stöd till barn och elever ökar. Förvaltningen konstaterar att nuvarande resursnivåer inte är tillräckliga och att grundbemanningen inte motsvarar behoven i barn- och elevgrupper. Detta riskerar att försämra måluppfyllelsen och försvåra arbetet med att fler elever ska nå gymnasiebehörighet.

Vidare bygger budgetförslaget på antagandet att minskat barn- och elevantal automatiskt frigör resurser, trots att kostnader för lokaler och personal inte kan reduceras i samma takt. De fackliga organisationerna har också påpekat att minskad personal oundvikligen får negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande och lärande.

Samtidigt står nämnden inför flera osäkra och sannolikt ökade kostnader, bland annat för lokaler, städning, reformer inom skolområdet, beredskap och ökade stödbehov. Dessa kostnader är inte fullt ut finansierade i budgetramen. Det finns också omfattande underhållsbehov i skolornas lokaler som riskerar att påverka arbetsmiljö och lärmiljö negativt.

Mot denna bakgrund anser Vänsterpartiet att budgetförslaget innebär sämre förutsättningar för verksamheten och riskerar att leda till försämrad kvalitet, minskad måluppfyllelse och sämre arbetsmiljö. Det finns därmed också en påtaglig risk att kommunens inriktningsmål om att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat och fullfölja sina studier inte kommer att uppnås. Vänsterpartiet kan därför inte ställa sig bakom budgetförslaget.

Vänersborg 13 april 2026
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

Kategorier:Budget 2027, BUN 2026, protokollsanteckning, skolstruktur, Vänsterpartiet

BUN (13/4): Budget 2027 (2)

12 april, 2026 Lämna en kommentar

Barn- och utbildningsnämnden sammanträder imorgon måndag. I mitt första blogginlägg beskrev jag alla de ärenden som inte hade med budgeten för 2027 att göra. (Se “BUN (13/4): Allt utom budget (1)”.) Men det ska jag råda bot på nu.

På barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde ska tjänstepersonerna på barn- och utbildningsförvaltningen presentera sitt förslag till hur budgeten för nästa år kan se ut. Det gör förvaltningen utifrån de budgetanvisningar (“budgetramar”) som de styrande partierna beslutade i kommunstyrelsen i februari. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.)

BUN:s budgetram för 2027 grundar sig på den beslutade budgeten för 2026. Det är med andra ord i stort sett en “framskrivning” av årets budget till nästa år, precis som 2025 års budget var det för årets. BUN, liksom de andra nämnderna, har fått kompensation för inflationen (1,9%) och löneökningar. Budgetramen för BUN är fastställd till 1.066.120.000 kr, dvs strax över en (1) miljard kronor.

I samband med KS beslut om budgetramen fick alla nämnder följande medskick:

“Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse.”

Och det har förvaltningen gjort. Till punkt och pricka.

Barn- och elevantalet beräknas fortsätta minska nästa år. Det “frigör resurser” motsvarande 5,7 milj kr skriver förvaltningen, om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. Och det gör man. 

Att “frigöra resurser” är ett på många sätt missvisande uttryck. Men visst är det så att om förvaltningen centralt delar ut 70.000 per elev, och en skola får en elev färre, så har förvaltningen 70.000 kr kvar som kan användas till annat. Men kan skolan ifråga spara 70.000 kr bara för att skolan har en elev färre? Nej, skolan kan spara in på någon lärobok och på skolmåltider, men knappast på de “tunga” kostnadsposterna som lärare, lokalhyror, skolskjutsar etc.

Personalorganisationerna (Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet) påpekade också detta i förvaltningens samverkansgrupp, FSG, den 31 mars (min fetstil):

“I prognosen för det kommande året minskar antalet barn i förskolan med 36 barn, i F–9 med 53 barn, i fritidsplaceringarna med 32 barn och i AGR (anpassad grundskola; min anm) ökar antalet med 3 barn. Kombinerat med den demografiska utmaningen, med en utspridd minskning av barn och elever över hela kommunen, innebär detta att nödvändiga lokal- och personalkostnader inte kan reduceras i samma takt som elevantalet. Bara för att en barngrupp minskar med till exempel 2 barn går det ju inte att minska personalen som arbetar med barnen med 5 % – personalen behövs ju i samma utsträckning som förut för att få verksamheten att fungera.”

Barn- och utbildningsförvaltningen är naturligtvis medveten om denna problematik. Den skriver på flera ställen i konsekvensbeskrivningen:

“För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”

Personalstyrkan måste minskas – motsvarande 5,7 miljoner kronor… Men av dessa pengar föreslår förvaltningen att 1,7 milj används för att täcka kostnader för fler elever i den anpassade grundskolan. Det återstår alltså 4 “frigjorda” miljoner.

På grund av barn- och elevminskningen har förvaltningen också arbetat med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Organisationen behöver anpassas till det krympande antalet. Förvaltningen tittar på flera parametrar men syftet är naturligtvis att lämna lokaler och på det sättet spara (frigöra) pengar. Förvaltningen vill kunna skapa förutsättningar för:

“en långsiktigt hållbar organisation med höjda kunskapsresultat där fler elever når gymnasiebehörighet.”

“Långsiktigt hållbar organisation” betyder alltså att förvaltningen undersöker vilka lokaler som nämnden kan “gå ur”, och därmed slippa lokalhyror. De frigjorda pengarna kan sedan användas till undervisningsnära resurser som t ex personal och läromedel. Redan nästa år räknar förvaltningen med att säga upp moduler och andra externa lokaler som skulle spara 1,3 milj kr. Det betyder alltså 4+1,3=5,3 – dvs totalt  5,3 “frigjorda” miljoner.

Förvaltningen föreslår att dessa pengar ska gå till:

  • “ökade lokalkostnader för investeringar och underhåll, 2 mnkr”
  • “ökade kostnader för tjänstekatalogen (IT), 1,0 mnkr”
  • “resursinsatser för ökad måluppfyllelse, 2,3 mnkr”

Resursinsatser för ökad måluppfyllelse innebär en satsning på framför allt elever i årskurs 9 – en ökande andel ska bli behöriga till gymnasiet. I praktiken innebär denna konstruktion att elever i andra årskurser, genom mindre tillgång till särskilt stöd, större klasser osv, får betala för att elever i åk 9 ska få extra stöd och hjälp för att bli behöriga. Vilket, förmodar jag, riskerar att det kommande år behövs ännu mer extra stöd i åk 9 för att elever ska bli behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet…

Det finns stora utmaningar inom BUN:s olika verksamheter. I den nyligen lämnade verksamhetsberättelsen för 2025 konstaterade förvaltningen att särskilt stöd inte alltid kan ges i tillräcklig omfattning, att budgetramarna inte matchar behoven och att elevgrupper med stora stödbehov ökar. I konsekvensbeskrivningen skriver förvaltningen att den framåt ser:

“ökade behov av personella resurser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd och extra ordinärt stöd för att nå ökade kunskapsresultat.”

Och senare i texten är förvaltningen ännu tydligare:

“Nuvarande resursnivåer är inte tillräckliga för att möta behoven. Detta riskerar att påverka måluppfyllelsen och försvåra arbetet med att fler barn och unga ska nå bättre skolresultat och fullfölja sina studier. En central utmaning är att grundbemanningen inte motsvarar behoven i barngrupper och elevgrupper, vilket påverkar möjligheten att anpassa undervisning och lärmiljö samt ge stöd i rätt tid.”

Det här avsnittet borde samtliga partiföreträdare läsa ett par gånger och verkligen sätta sig in i vad det betyder. Vilka förutsättningar ger Vänersborgs kommun den uppväxande generationen? (Med extraordinärt stöd avses ett mycket omfattande personligt stöd, exempelvis minst 1 personal och/eller mycket omfattande behov av hjälpmedel för att barnet/eleven ska kunna delta i den ordinarie verksamheten.)

Det föreligger bristande underhåll av flera lokaler i kommunen t ex Dalboskolan, Onsjöskolan, Tärnanskolan och Frändeskolan. Underhållsbehoven på 10 års sikt för de lokaler som BUN hyr idag uppgår inom förskolan till cirka 54,1 milj kr, för årskurs F-6 till 282,1 milj och för årskurs 7-9 till 194,7 milj. Totalt alltså ca 500 milj kr, en halv miljard! Dåligt underhållna lokaler påverkar arbetsmiljö och lärmiljö och därmed skolresultaten. Och om lokaler ska underhållas och renoveras mm och om delar av lokaler inte utnyttjas kan det leda till ökade hyreskostnader, pengar som nämnden inte har. (De fristående skolorna ska sedan ha motsvarande kompensation, 12%, för sina lokalkostnader även om dessa inte ökar…)

Folkhälsomyndigheten har krav på tätare frekvens av storstäd på förskolor och skolor. En uppskattad ungefärlig kostnad för utökning av det dagliga städet beräknas till ca 4 milj kr för 2027.

Det finns flera osäkerhetsfaktorer för BUN. En av dem är Restad Gård. Det finns indikationer på att antalet boende på Restad Gård kommer att öka. Det är också barn och ungdomar som har både stora och skiftande behov av hjälp och stöd. Det finns inga pengar avsatta till en ökning av barn- och elevantalet på Restad Gård.

Utvecklingen av AI och digitaliseringen är också en osäkerhetsfaktor. Samtidigt som utvecklingen kan innebära effektiviseringar så behövs det ökade resurser för t ex kompetensutveckling.

Nämnden står inför ökade kostnader relaterade till beredskap och säkerhet. Det finns behov av investeringar i kommunen till civilt försvar som t ex exempel reservkraft, nödvatten, livsmedelsförsörjning och drivmedel.

Det pågår en reformstorm inom utbildningsområdet. Redan från hösten nästa år föreslår regeringen att förskollärares och lärares arbetstid ska regleras. Statsbidraget på 3,5 milj kr för denna reform:

“bedöms vara långt ifrån tillräckligt för att leva upp till kraven som föreslås gälla.”

Reformen medför behov av fler lärare. De pengarna har inte nämnden.

För 2028 föreslår regeringen troligen ett nytt betygssystem, nya läroplaner, ändringar gällande stödinsatser, tioårig grundskola, obligatorisk språkförskola och förändringar i stödinsatser och förbättrad elevhälsa. Det verkar inte som om staten tänker finansiera dessa förändringar i tillräcklig omfattning. Ytterligare kostnader för BUN…

Personalstyrkan måste i nuläget alltså minskas med motsvarande 5,7 milj kr. Som vi ser ovan kan BUN dessutom stå inför tämligen stora extra, ej finansierade, kostnader. Nämnden som redan nu saknar ekonomiska resurser för att ge alla elever i behov av stöd det stöd de behöver och har laglig rätt till…

Kommunen har fem inriktningsmål. Det framgår av budgetunderlaget. De ska ge en strategisk och övergripande styrning av den politiska viljeriktningen. Ett av kommunens inriktningsmål är:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

Ambitionsnivån gällande ”Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)” är satt till 85,0% för 2027.

“Den elevgrupp som förväntas lämna årskurs 9 våren 2027 hade hösten 2025 i årskurs 8 en behörighet på 67,0% (kommunal verksamhet). För att nå ambitionsnivån till 2027 behöver behörigheten till gymnasiet öka med ytterligare 18 procentenheter under de återstående 1,5 åren. Liknande utmaning finns för den elevgrupp som förväntas gå i årskurs 9 höstterminen 2027.”

Jag kan i ärlighetens namn inte förstå varför kommunen har detta inriktningsmål och denna ambitionsnivå samtidigt som personalstyrkan måste minskas med motsvarande 5,7 milj kr och barn och elever i både förskola och grundskola behöver mer stöd. Samtidigt som fackförbunden inom förskola och skolans område skrev:

“En minskning av personalen skulle oundvikligen få negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande, lärande och att måluppfyllelsen minskar.”

Kommunen säger och skriver en sak – och gör något helt annat…

Till sist en framtidsspaning.

Barn- och elevminskningen tycks inte vara en tillfällig svacka. Det är en strukturell demografisk förändring som kommer att prägla kommunen i minst ett decennium. De styrande partierna har redan signalerat att de i budgetarbetet för 2028 ska använda sig av en befolkningsbaserad resursfördelningsmodell. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skrev i förordet till budgetanvisningarna nu i februari:

”Då det inte finns nya pengar att dela ut till nämnderna, kommer fortsatt arbete ske inför 2027 där behov av omfördelningar av resurser mellan verksamheter och mellan nämnder i Mål- och resursplan 2027-2029 ses över. Kommunens befolkningsprognos kommer att ligga till grund för kommande beslut.”

En sådan befolkningsbaserad modell kommer att slå orättvist och oproportionerligt hårt mot BUN:s verksamheter. (Se “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (1/2)” och “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (2/2)”.)

Jag befarar att kommunledningen och de styrande partierna efter att ha läst underlaget från BUN kommer att säga, ”BUN klarar budgeten inom ram”. Det är formellt sant, men också oerhört vilseledande. För att klara budgeten inom ram måste barn- och utbildningsnämnden minska antalet anställda, lämna några lokaler, sänka ambitionsnivån, acceptera en sämre arbetsmiljö och en sämre måluppfyllelse.

Jag hoppas istället att de styrande har modet att erkänna vad konsekvensbeskrivningen från barn- och utbildningsnämnden faktiskt säger.

Det här är en politisk värderingsfråga…

Kategorier:Budget 2027, BUN 2026, Skola och utbildning, Skollokaler, skolstruktur