Arkiv
KF: Wargön Innovation, Brättelänken, olagligt beslut, Hallevibadet och MRP
Inledning
Igår onsdag den 17 juni 2026 sammanträdde kommunfullmäktige (KF) för sista gången före höstens val! Det märktes inte minst på alla motioner som hade lämnats in. Kristdemokraterna lämnade in fem och Miljöpartiet två – enbart för att kunna användas i valrörelsen… Eftersom KD och MP inte har setts till på fyra år i den vänersborgska politiken så är det väl dags nu att påminna väljarna om att de finns…
Det blev ett långt fullmäktige. Det började redan kl 09.00 och slutade inte förrän kl 20.26. Det var flera ärenden som tog lång tid, framför allt naturligtvis budgetdebatten. Men även två interpellationer ställda till Dan Nyberg (S).
I detta blogginlägg tänkte jag bara ge en summarisk översyn av några av de ärenden som behandlades. Själva diskussionerna, i synnerhet kring interpellationerna, tänkte jag återkomma till. Hela debatten kan för övrigt som vanligt ses i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här. Det är bara att klicka på de ärenden som du vill lyssna på. Gör gärna det. Det kan underlätta ditt ställningstagande i valet.
Mötet började med två interpellationer. Den första ställdes av Ida Hildingsson (V), men M, L och MBP stod också bakom den. Det gällde Sörbygården. Den andra ställdes av Göran Svensson (MBP) 
och tog upp frågan om minutstyrning i hemtjänsten. Interpellationsdebatterna tog sammanlagt 2 timmar… De var intressanta. Jag fick bland annat höra att jag hade en “gnällig attityd” och spred osanningar och vilseledande information i mina blogginlägg… (Gissa från vem.)
Det fattas inga beslut i samband med interpellationerna. Jag återkommer till debatterna i senare inlägg.
Olagligt beslut
Förvaltningsrätten upphävde som bekant ett av kommunfullmäktiges beslut. Det var efter ett överklagande av Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvling (V). Beslutet var olagligt och måste göras om. (Se “Förvaltningsrätten upphäver KF-beslut”.)
Förvaltningsrättens beslut var helt väntat. Det var så uppenbart att man fullkomligen häpnade att de styrande partierna S+C+KD+MP trodde att de kunde yrka på återremiss i andra hand. Det innebar att de först röstade mot ett återremissyrkande från oppositionspartierna, men när de förlorade omröstningen hade de ju yrkat på återremiss i andra hand – och skulle därmed få motivera varför KF hade återremitterat ärendet.
Rätten ruskade på huvudet av det här okunniga resonemanget och skrev sin dom som en lärobok i vad Kommunallagen sa i ämnet. Från talarstolen rekommenderade jag alla nämnds- och styrelseordförande i de styrande partierna att läsa domen noggrant. Det är för övrigt några i kommunen som behöver fundera på att utöva en “viss självkritik”.
Igår fattade KF ett nytt beslut i ärendet, trots att det var illa förberett. Det förslag till beslut som skrevs under mötet var inte bra. Oppositionspartierna ändrade på förslaget, som sedan ett enhälligt KF godkände…
Wargön Innovation
Kommunfullmäktige fattade beslut om att ställa sig:
“bakom ansökan om projekt Sort2Scale, under 24 månader med planerad start 2026-07-01.”
Det handlar om Wargön Innovation. Kommunen ska medfinansiera projektet genom att betala hyreskostnaden för lokalen (Bruket 7) med ca 2,8 milj per år samt arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100.000 kr per år.
De fyra styrande partierna var oerhört positiva och optimistiska. Man fick nästan intrycket av att Wargön Innovation skulle rädda världen. Mats Andersson (C) sa:
“Wargön Innovation representerar något sällsynt. Ett decennium av konkret industriell kunskapsuppbyggnad inom ett område där Europa fortfarande letar efter svar. Den försvinner om ingen agerar nu.”
Det var “bara” de styrande partierna som röstade för pengarna till Innovation. Moderater och Liberaler lade ner sina röster, medan Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet röstade mot.
Under debatten undrade Anders Strand (SD) varför det inte fanns ett enda företag som var intresserat av att vara med och lägga pengar i Wargön Innovation:
“Ser de inte den här potentialen?”
Sade Strand ironiskt. Strand fortsatte att läsa i Wargön Innovations egna dokument. Innovation förväntade sig inga nya arbetstillfällen eller nya företagsetableringar i kommunen till följd av projektet. Strand ställde den retoriska frågan:
“Vad har kommuninvånarna i Vänersborg för nytta av det här projektet?”
Vänsterpartiets argument för att rösta nej till mer pengar kan du läsa om i inlägget “KS: Vårens sista sammanträde”. Jag framförde dem på sammanträdet och Ida Hildingsson (V) fyllde på med fler argument. Mats Andersson svarade:
“Jag har full respekt för att vi har olika syn på den här saken. Jag kan bara konstatera, återigen, att det är ytterkantspartierna som stå för avveckling.”
Jag förstår inte, vad då “återigen … stå för avveckling”? Och kul för Medborgarpartiet att få reda på att de är med i “ytterkantsgänget”. Jag tror att Mats Andersson (C) var väldigt nöjd med sitt finurliga argument…
Brättelänken
Kommunfullmäktige fattade beslutet att ge:
“samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att gå vidare med projektering av Brättelänken i den södra sträckningen”.
Det var självklart. Det har Vänsterpartiet och jag själv argumenterat för från början. (Se “Brättelänken – genom fornminnet?”, 18 mars 2024.) I gårdagens fullmäktige förde Lutz Rininsland Vänsterpartiets talan.
Rininsland inledde med att undra om den gedigna utredningen verkligen var värd arbetstiden. Slutsatsen att inte anlägga en väg över fornminnet var ju självklart redan från början. Sedan ställde Rininsland den helt logiska och berättigade frågan:
“vad är det för uppdrag, är det ett uppdrag som gäller här och nu eller är det helt enkelt en formulering som ska stå där att nu har vi tänkt att gå vidare?”
Det finns en mängd frågetecken i underlaget. Ska Brättelänken verkligen leda trafik till “Edsvägen”, dvs vägen mellan rondellen vid Volvo Brandt och rondellen i Båberg? Det är en smal väg som inte är lämpad för mer trafik. Rininsland undrade om Brättelänken är tänkt att gå vidare till motorleden genom att gå under eller över Edsvägen. Det finns antydningar om det i underlaget. Och då pratar vi om betydligt mer pengar än de 50 milj kr som projektet beräknas till nu. Och så ställde Rininsland frågan:
“Vad är egentligen denna väg värd i dagens läge?”
Naturligtvis kommer några som bor i Onsjö, fortsatte Rininsland, att ta Brättelänken till Öxnered, men hur många är det…? Och hur många som kommer från Öxnered/Skaven tänker ta denna väg till Edsvägen?
“Vill man inte istället från Öxnered/Skaven ta vägen västerut och ansluta till riksväg 45 på direkten?”
Rininsland ställde helt rimliga och viktiga frågor. Det här är inte utrett menade han och vad är det då vi beslutar om idag. Om det är ett uppdrag vill inte Vänsterpartiet ställa sig bakom ett sådant beslut. Investeringspengarna behövs i dagens läge till mycket viktigare saker. Det handlar ju om minst 50 miljoner…
Jonas Sjöblom (MP) svarade att Brättelänken ska byggas för kollektivtrafiken. Menar verkligen de styrande partierna att Brättelänken ska byggas för minst 50 milj kr för kollektivtrafikens och utsläppens skull? Knappast, det har inte heller Benny Augustsson (S) eller någon annan hävdat i debatten tidigare.
Det var ingen annan som svarade Rininsland. De styrande partierna liksom det största oppositionsblocket vill inte alltid diskutera. Man kan tro att de har en egen agenda som de ska genomdriva utan att riskera att stöta på politiska hinder och “svårigheter”.
Mats Andersson (C) hade för övrigt yrkat, innan Rininslands inlägg, på ett tilläggsbeslut:
“att hänsyn skall i möjligaste mån tas till hästnäringens verksamheter”
Hästnäringen har fått stor betydelse i kommunen den senaste tiden, valet närmar sig…
Hallevibadet
Vänsterpartiet var det enda parti som tog upp Hallevibadet i sitt budgetförslag. Inget annat parti gjorde det! Vi avsatte 1,2 milj kr till driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet. Det framförde jag från talarstolen och talade om varför:
“Hallevibadet skulle ge skolorna bättre möjligheter att bedriva simundervisning, simklubben bättre tränings- och tävlingsmöjligheter och personer med funktionsnedsättningar tillgång till tillgängliga bassänger. Det skulle också bli en mötesplats för barnfamiljer, ungdomar, pensionärer och föreningslivet i Vargön.”
Inget parti kommenterade inlägget.
Det sista ärendet på sammanträdet var en fråga om Hallevibadet från mig till Benny Augustsson (S). Jag ställde frågan efter att ha gett en bakgrund:
“En bakgrund:
- Den 19 februari 2025 beslutade kommunfullmäktige att Hallevibadet ska hyras ut
- Den 16 april 2026 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.
Det var omedelbar justering på ärendet i samhällsbyggnadsnämnden. Hans-Peter Nielsen (KD) reserverade sig mot beslutet. Han reserverade sig mot hur uppdraget att hyra ut Hallevibadet hade hanterats. Nielsen ansåg att ett marknadsmässigt försök att hitta hyresgäst inte hade gjorts. Samtliga ledamöter i oppositionspartierna ställde sig bakom den skriftliga reservationen.
Ärendet om avslut av uppdraget uthyrning av Hallevibadet (SBN 2025/263) har fortfarande inte behandlats i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige.”
Min fråga var:
“Håller kommunstyrelseförvaltningen fortfarande på att bereda ärendet?”
Benny Augustsson svarade “ja”. Och förklarade att det bland annat berodde på att handläggaren blev sjukskriven. Han sa vidare att ärendet Hallevibadet kommer till kommunstyrelsen efter semestern.
Budget 2027/MRP 2027–2029
Det ska bli väldigt kort om budgetdebatten, trots att den tog lång tid och innehöll hur många anföranden som helst. Det var inte så mycket nytt som sades egentligen. Partiföreträdare framförde sina respektive partiers budgetförslag och inte sällan tog de upp en del aspekter som kanske inte direkt var någon budgetfråga utan snarare inlägg och vallöften inför den kommande valrörelsen.
Jag har tidigare redogjort för budgetförslaget från de styrande partierna, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP”, två inlägg.) 
Det var också det förslag som till slut blev antaget av kommunfullmäktige. Jag har också beskrivit förslaget från Moderaterna och Liberalerna samt Sverigedemokraterna. (Se “Budgetförslaget från M+L och SD”.) Min plan är naturligtvis att göra detsamma för Vänsterpartiet och Medborgarpartiet.
Det var knappast ens någon debatt. Det ställdes förvisso några frågor, men de besvarades oftast på ett ganska “abstrakt plan” – eller inte alls. De flesta frågor handlade om de ”effektiviseringar” som M+L+SD ville genomföra. Kritiken var att det handlade om rena besparingar och nedskärningar av personal. Framför allt M kontrade med att de styrande partierna inte tog ansvar för Vänersborgs kommuns ekonomi. De menade att det var nödvändigt att spara inför framtiden. Kommunen levde över sina tillgångar.
Det mest intressanta som hände var kanske att Cecilia Prins (L) utlovade en kram till Mathias Olsson (SD). Det var efter att Prins hade bekräftat att hon och Niklas Claesson (M) hade förhandlat om ett gemensamt budgetförslag tillsammans med Olsson (SD). Ja, kan Simona Mohamsson krama Jimmy Åkesson så varför inte?
Vem vet, jag kanske kommer på andra tankar vid ett senare tillfälle och tycker att jag borde skriva lite mer om budgetdebatten…
Nu tar (de flesta) politiker sommarledigt.
Och till sist, en idolbild…
Budgetförslaget från M+L och SD
Själva rubriken på det här inlägget, “Budgetförslaget från M+L och SD”, kräver en förklaring. Det har nämligen hänt något i den vänersborgska kommunalpolitiken. Och rubriken speglar denna uppseendeväckande “game-changer”…
Moderaterna (M) och Liberalerna (L) har tillsammans lagt ett budgetförslag. Det är inget nytt, det har hänt de senaste åren. Men när jag sedan läser SD:s budgetförslag…
SD:s budgetförslag bygger i mycket stor utsträckning på samma grund som M/L:s budget. Faktum är att stora delar av texten är identisk eller nästan identisk. Många formuleringar är ordagrant kopierade, och flera budgetramar, effektiviseringar och uppdrag är exakt desamma. Det finns dock några intressanta skillnader, SD lämnade ju ändå in ett eget förslag.
Samarbetet är emellertid tydligt. Det är naturligtvis så att M+L och SD har suttit vid samma bord vid upprepade tillfällen och jobbat med ambitionen att kunna lägga en gemensam trepartibudget. Men så visade det sig typ i slutet att de inte lyckades komma överens i vissa frågor… Det är min teori. Fast det finns en annan också – att det är M+L:s förslag, som de helt enkelt har skickat till SD – som i stort sett har kopierat det.
Samarbetet är på sätt och vis inget konstigt. Partierna har samarbetat på riksplanet i snart fyra år och för den kommande mandatperioden har statsminister Ulf Kristersson (M) och Jimmy Åkesson (SD) kommit överens om att bilda regering tillsammans, om de vinner valet vill säga. 
Men i Vänersborgs kommun är det intima samarbetet nytt. (Jag undrar om M+L och SD har försökt få med KD i samarbetet?)
M+L lägger ett budgetförslag som präglas av ekonomisk återhållsamhet, effektiviseringar och minskad skuldsättning. Partierna menar att kommunen har investerat och lånat för mycket. Förslagets viktigaste grepp är, som jag ser det, att de därför vill lägga ett generellt effektiviseringskrav på samtliga nämnder.
Nämnderna ska ”effektivisera” verksamheterna motsvarande 2 procent över två år. För 2027 minskas alla nämndernas budgetramar med 1 procent efter uppräkning av löner och inflation. En procent skulle betyda en nedskärning på drygt 10 milj kr för en nämnd som har en ekonomisk tilldelning på en miljard, ungefär den summa som barn- och utbildningsnämnden har. Det skulle innebära, menar och hoppas M+L, att kostnadsutvecklingen blir lägre och att resurser frigörs för framtida satsningar. SD har precis samma uppfattning som M+L när det gäller effektiviseringarna. Det är viktigt att konstatera.
Jag tror inte på idén att ständigt försöka att effektivisera t ex undervisning, vård och omsorg. Det innebär i stort sett alltid att färre personer ska göra samma jobb som tidigare. Den “kvarvarande” personalen måste använda samma tid till att arbeta ännu mer. Så är det tänkt att fungera. Men blir det så? Jag tror inte det. 
Arbetsbelastningen kommer att öka, personalen kommer att bli mer stressad och må sämre. Sjukskrivningarna kommer att öka, möjligheterna att rekrytera ny och kompetent personal försämras, kvaliteten i verksamheterna sjunker och undervisningen och vården blir sämre. (Anser M+L att människor inte arbetar på sina jobb? Vilken grund har de för ett sådant antagande?)
M+L är tydliga med att de vill minska kommunens fastighetsbestånd och sälja fastigheter som inte bedöms vara strategiskt viktiga. Exempel som nämns är Ursands camping, Brålanda stationshus, Lindgården och flera centralt belägna fastigheter i Vänersborg.
“Med en försäljningstakt i storleksordningen 20 miljoner kronor per år under 2027-29, tillförs uppskattningsvis 12 miljoner kronor till resultatet årligen. Detta efter försäljningskostnader och avskrivningar av restvärden.”
Jag tror att samtliga partier anser att det finns fastigheter som kommunen kan avyttra, men i vilken omfattning finns det olika meningar om. SD håller med M+L, men intressant nog skiljer det sig något kring vilka fastigheter som ska säljas. SD vill t ex avyttra Wargön Innovation men nämner inte Lindgården.
PFU (=Personal- och förhandlingsutskottet) har diskuterat den kommande politiska organisationen. De styrande partierna och Vänsterpartiet tycks faktiskt kunna komma överens, men det har ännu inte fattats något beslut. M+L, liksom SD, har en helt annan syn på den politiska organisationen i sin budget.
I förslaget förespråkas en kraftigt minskad politisk organisation. De politiska uppdragen minskas med över 60 stycken; alla andre vice ordförande tas bort, ett kommunalråd försvinner, kommunstyrelsen minskas från 15 till 11 ledamöter, Demokrati- och jämställdhetsberedningen samt Personal- och förhandlingsutskotten avskaffas.
Dessutom vill partierna att byggnadsnämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden slås ihop. Det ska spara över 3 miljoner kronor per år skriver M+L. Och SD. Men vad innebär det för demokratin? Kommer mindre partier att få plats i nämnder och styrelser? Det diskussionen lyser med sin frånvaro.
M+L och SD anser att kommunen investerar för mycket. De vill minska nyinvesteringarna och prioritera underhåll. Alla tre partier vill att mötesplats Torpa utgår (M+L) eller skjuts på framtiden (SD) och de är också överens om att stoppa bygget av en GC-bro över hamnkanalen. (GC-bron vill samtliga oppositionspartier stoppa.) M+L vill inte bygga någon ny idrottshall på Mariedalskolan. Annars ger varken M+L eller SD så många exempel på vilka investeringar de vill stoppa eller skjuta på framtiden.
M+L vill avskaffa 25-timmars förskola och återgå till lagens 15 timmar i veckan. Det står inget om det i SD:s budgetförslag. Däremot är partierna överens om att de vill införa en obligatorisk språkförskola från tre års ålder för barn med otillräckliga svenskkunskaper. M+L vill finansiera språkförskolan med pengarna från “25-timmars förskola”, men SD skriver bara språkförskolan ska betalas med:
“Delar av resurserna som idag läggs på allmän förskola”
Vilka delar i förskolan vill SD skära ner på?
Mindre klasser i de lägre årskurserna eftersträvas av alla tre. Hur det ska gå till när de samtidigt vill införa en procents ”effektivisering” kan jag inte förstå… Jag är inte säker på att någon annan kan det heller…
Naturligtvis vill de tre partierna satsa på “trygghet”. De har samma krav: fler trygghetskameror, knarkhundar på skolor och analys av narkotika i avloppsvattnet. De står under rubriken ”Trygghetssatsning” i SD:s förslag och i M+L:s förslag “Trygghetssatsning – bort med knarket”. En mindre skillnad, kanske, men intressant.
På kulturens område vill M+L avskaffa den avgiftsfria kulturskolan. Det ger en besparing. SD vill också avskaffa den, men vill lägga dessa pengar på att anställa dans- och musikpedagoger för att minska köerna. De tre partierna vill också avveckla principen om 1% för konstnärlig gestaltning vid lokalinvesteringar.
Partierna är också överens om att kommunen ska säkerställa att alla medarbetare uppfyller de nationella språkkraven inom äldreomsorgen. Det ska kunna ske under betald arbetstid. Jag ser dock inga pengar som är avsatta för detta. Inom äldreomsorgen vill moderater och liberaler öppna dörrarna för privata aktörer. Det ser jag inte att SD vill.
SD vill saker som inte M+L vill. SD vill avsluta projekt Wargön Innovation, införa friskvårdsbidrag och tillföra barn- och utbildningsnämnden 5 milj kr “extra”. Jag vet inte varför SD skriver “extra”, de vill ju genom ”effektiviseringar” på 1% ta bort åtminstone 10 milj kr för nämnden, så några “extra” pengar är det inte fråga om…
De båda budgetförslagen innehåller flera förändringar och åtgärder som berättar vad partierna vill, men många av förslagen är inte finansierade. 
Men det är ju snart val, och de flesta partier vill visa väljarna vad de helst önskar – om det funnits pengar. Så också moderater, liberaler och sverigedemokrater.
Det är nog omkring 85–90% av innehållet i de båda budgetförslagen som är gemensamt, men det är intressant att Moderaterna/Liberalerna är betydligt mer marknadsliberala än Sverigedemokraterna.
Anm. Det går att följa kommunfullmäktiges sammanträde på plats i Bojorten, kommunhuset, eller direkt på kommunens webb-TV. Sammanträdet börjar kl 09.00, men planen är nog att budgetdebatten ska börja efter lunch.
PS. Jag hann med att redovisa de styrandes budgetförslag och Moderaternas/Liberalernas samt Sverigedemokraternas förslag. Vänsterpartiets och Medborgarpartiets förslag får jag återkomma till senare. Vänsterpartiets förslag får man emellertid en mycket bra uppfattning om genom att klicka här.
===
Blogginlägg om MRP 2027-2029:
- ”Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)” – 11 juni 2026
- ”Budgetförslaget från S+C+KD+MP (2)” – 14 juni 2026
- ”Budgetförslaget från M+L och SD” – 16 juni 2026
Budgetförslaget från S+C+KD+MP (2)
De partier som styr Vänersborgs kommun är Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD) och Miljöpartiet (MP). I torsdags beskrev jag deras budget “i stort”. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)”.) I detta inlägg ska jag gå vidare och beskriva hur de tänker sig att fördela pengarna mellan kommunens nämnder, dvs till de olika verksamheterna.
Vänersborgs kommun har 3.292.519 tkr (tkr=tusen kronor), alltså över 3 miljarder kronor, att fördela. Budgetförslaget börjar med några konstateranden, tilldelningar och omflyttningar av pengar som är gemensamma för samtliga nämnder.
Alla nämnder
För alla nämnder gäller att personalomkostnadspålägget (PO) är nedjusterat jämfört med för ett år sedan, från 40,66% till 40,51%. Det spelar dock ingen roll för nämnderna, det är ett “nollsummespel”. 
Internräntan är oförändrad och ligger på 2,75%. Nämnderna får 1,9% i inflationskompensation och de kompenseras också för lönehöjningar. Det avsätts sammanlagt 166 milj kr “centralt” för att täcka löneavtalen för 2026 och 2027. Kommunstyrelsen ska i fortsättningen dra pengar från alla nämnder till den avdelning på kommunen som sysslar med film, foto och formgivning. Tidigare betalade varje nämnd vad just deras tjänster kostade. (Det är “småpengar” i sammanhanget.)
De här förändringarna upprepar jag inte för varje nämnd, de gäller alla.
Barn- och utbildningsnämnden
I budgetförslaget tilldelas barn- och utbildningsnämnden (BUN) en budgetram för 2027 på 1.090.448 tkr, dvs drygt 1 miljard. Då är alltså ovanstående förändringar, t ex internränta, PO och lönehöjningar, inräknade i den föreslagna budgeten. BUN har även fått 1.999 tkr för höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll). I den ökade tilldelningen ingår också 4.640 tkr då:
“de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa.”
De drygt 4 miljonerna är alltså pengar som kommer från staten.
Budgetförslaget bygger på antagandet att minskat barn- och elevantal automatiskt frigör resurser, trots att kostnader för lokaler och personal inte kan reduceras i samma takt. De “frigjorda” resurserna beräknas till ca 5,7 milj kr. Så mycket ska “frigöras” genom personalminskningar… Trots att minskningen av barn och elever är utspridd över hela kommunen…
Förvaltningen skriver:
“Bara för att en barngrupp minskar med till exempel 2 barn går det ju inte att minska personalen som arbetar med barnen med 5 % – personalen behövs ju i samma utsträckning som förut för att få verksamheten att fungera.”
Samtidigt behövs det 1,7 milj till den anpassade grundskolan, vars elever ökar i antal. Denna summa omfördelas från grundskolan.
Budgetförslaget innebär alltså att inga som helst nya pengar kommer att gå till barnen i förskolan eller eleverna i grundskolan. Tvärtom så minskas pengarna ut till varje förskole- och skolenhet på grund av barn- och elevminskningen.
BUN skriver vidare att det finns ett omfattande eftersläpande lokalunderhåll, ökade driftkostnader kopplade till planerade investeringar samt osäkerhet kring statliga reformer, beredskap och säkerhet. Nämnden får även ökade kostnader för lokaler och IT. Det kommer sannolikt att betyda ytterligare neddragningar på själva verksamheten. BUN tänker sig att spara genom effektivare lokalutnyttjande samt att moduler och externa lokaler ska sägas upp. Men det kommer alltså att ske “personalanpassningar”, dvs lärare kommer att sägas upp.
Det är inte helt lätt att få orden i den politiska inriktningen (se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)”) att stämma överens med verkligheten… De styrande partierna hänvisar dock, bland annat på Facebook, till att de satsar 9,8 milj kr för att genomföra ett handlingsprogram för barn och unga. Det är ett bra program som bland annat Vänsterpartiet stöder. Men satsningen innebär inga pengar till mindre barngrupper, mindre klasser, fler lärare eller speciallärare etc.
Byggnadsnämnden
Byggnadsnämnden är en liten nämnd. Den föreslås få en budgetram 2027 på 22.013 tkr. Det är 2 milj kr mer än nämnden har i år. Verksamheten är till stor del avgiftsfinansierad. Det betyder att om det blir färre bygglovsärenden nästa år på grund av t ex lågkonjunktur eller den uppdaterade Plan- och bygglagen så minskar intäkterna. Det finns dessutom en osäkerhet i nämnden kring den kommunala lantmäterimyndighetens framtid. Nämnden tänker återkomma med förslag till ny reviderad taxa, men det blir i så fall ett särskilt ärende.
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige ska få 2.757 tkr. Det är en minimal ökning jämfört med förra året, +88 tkr. Fullmäktige får lägre kostnader när det efter alla avhopp bara finns 5 av ursprungliga 15 ledamöter och ersättare kvar från SD…
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen föreslås få en budget 2027 på 555.455 tkr. Det är 39 milj kr mer än förra året.
Kommunstyrelsens och kommunstyrelseförvaltningens egen verksamhet upptar endast ca 20% av budgeten. 
En stor del av kommunstyrelsens budgetanslag går till Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Räddningstjänsten Fyrbodal. Kommunstyrelsen får inga nya pengar för egen del, t ex för att förstärka verksamheterna i ekonomi- eller juridik- och säkerhetsavdelningarna.
I KS budget finns ett tillskott till anslaget för kommande driftskostnader 10 milj kr och 800 tkr för anpassning av kostnader för seniorkort. Driftskostnaderna är ett slags överskott som ska fungera som en reserv om, eller när, det uppstår kostnader för “oväntade” investeringar.
För att hålla budget måste kommunstyrelsen och dess förvaltning spara 0,5 milj. Och hur kan förvaltningen göra det? Jo, genom “effektivisering”. Jaha, och hur “effektiviserar” man? Jo, man vakanshåller en tjänst. Med andra ord, effektivisering innebär att man drar ner på personal. Det var kanske ingen överraskning, men det kan vara bra att ha i minnet – särskilt när jag så småningom ska skriva om budgetförslaget från Moderaterna och Liberalerna…
Sedan skulle väl kanske kommunstyrelsen kunna göra en liten omfördelning för att behålla tjänsten, t ex genom att ta pengarna riktade till Aqua Blå. (Se “Sponsring och marknadsföringsbidrag 2025”.) Eller från pengarna till flygplatsen.
Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsnämndens budgetram för 2027 föreslås fastställas till 159.427 tkr. Nämnden får 50 tkr för kapitalkostnader som följer av investering i konstnärlig gestaltning.
Nämnden redovisar ett ansträngt ekonomiskt läge. För att nå budget i balans föreslår nämnden åtgärder som sparar 3,2 milj kr. Det handlar bland annat om höjda avgifter i idrottsanläggningar samt avveckling av verksamheter som t ex Barnens Kastanj. Den nya mötesplatsen för unga planeras stå klar 2027. Nämnden saknar 2,9 milj kr till hyran… Får inte nämnden mer pengar är ytterligare besparingar aktuella.
Det blir tufft nästa år för nämnden. Det blir nog till att förbereda besparingar redan nu…
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden är en liten men viktig nämnd. Budgetramen för 2027 hamnar på 12.762 tkr. Samtidigt är stora delar av verksamheten intäktsfinansierad genom avgifter.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden skriver, nästan lite försynt:
“Utrymmet för utvecklings‑ och förbättringsinsatser bedöms vara begränsat inom ramen för befintliga resurser.”
Nämnden får inga ekonomiska tillskott trots att kommunens miljömål lyfts upp i alla möjliga, och omöjliga (höll jag på att skriva), sammanhang.
Revisionen
Det har varit turbulent kring revisorerna den här mandatperioden, men de arbetar vidare. Nästa år blir budgeten på lite drygt 2 milj kr (2.004 tkr).
Samhällsbyggnadsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden är den enda nämnden som begär mer pengar än vad de styrande partierna föreslog i budgetanvisningarna i februari. Nämnden begär sammanlagt 16.350 tkr i utökad budgetram 2027 varav 11.350 tkr avser en ramökning och 5.000 tkr är ett tillfälligt anslag under 2027.
Samhällsbyggnadsnämnden skriver att den har:
“… kraftigt ökade kostnader för energi, material och entreprenader samt en växande underhållsskuld inom fastigheter, gator, VA‑anläggningar och annan teknisk infrastruktur. Ett ökat behov av akuta åtgärder tränger successivt undan planerat och förebyggande underhåll, vilket bedöms leda till ökade kostnader och försämrad funktion på sikt. Samtidigt tillkommer nya krav från lagstiftning och EU‑regler, bland annat avseende beredskap, säkerhet, energiprestanda och bibehållen krontäckning i urbana miljöer, vilka medför ytterligare kostnader som inte ryms inom nuvarande ram.”
Nämnden betonar att behovet av fastighetsunderhåll är särskilt stort, den samlade underhållsskulden är redan mycket stor. Nämnden vill ha ett årligt tillskott på 4,8 milj kr för driftunderhåll för att hantera de mest akuta åtgärderna. Ja, det finns många andra stora och dyrbara projekt på gång, t ex bro‑ och kajstabilitet, gång‑ och cykeltunneln i Skaven/Öxnered osv. Nämnden vill, som sagt, ha mer pengar.
Samhällsbyggnadsnämnden kan glömma några extra pengar. Nämnden får dock ett tillfälligt anslag under 2027 om 5 milj kr för rivning av en del av fastigheten på Krickan och 500 tkr för ökade drift- och kapitalkostnader för den del av fastigheten som är kvar.
No more, no less.
Socialnämnden
Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden föreslås få en budget 2027 på 1.319.446 tkr. Det är drygt 93 milj kr mer än i år, ökade statsbidrag bidrar till nästan 12,5 milj av dessa pengar.
Socialnämnden skriver att behoven är betydligt större än de pengar som de föreslås få. Nämnden skulle behöva ytterligare ca 41 milj kr. Det handlar om ökade kostnader inom individ‑ och familjeomsorgen, särskilt för:
“placeringar av barn och unga i familjehem, HVB och SiS samt kostnader för särskilt förordnade vårdnadshavare. Därutöver redovisas ett behov kopplat till ekonomiskt bistånd till följd av ett ackumulerat gap mellan statligt styrd riksnorm och erhållen inflationskompensation samt ökade kostnader för IT‑säkerhet.”
Socialnämnden redovisar ett omfattande sparpaket som börjar verkställas redan i år. Det saknas nämligen pengar i år också. Vi får se hur underskotten utvecklas. Förra året redovisade nämnden i en prognos i april ett underskott på ca 50 milj kr. Några månader senare, efter sommaren, hade det beräknade underskottet halverats.
Socialnämnden har viktiga uppgifter och stora behov. Men kommunens möjligheter att öka anslaget till nämnden tycks vara begränsade. Det blir ett ekonomiskt tufft år för socialnämnden, nästa år också. Förhoppningen står till ökade statsbidrag…
Valnämnden
Valnämnden ska bara få 780 tkr nästa år. Det är en minskning med ungefär 2,8 milj. Men så är det ju inga val nästa år.
Överförmyndarnämnden
Den sista av kommunens nämnder är överförmyndarnämnden. Nämnden har behov av ytterligare ekonomiska medel, det behövs en årsarbetskraft till. Nämnden skriver att en ny lagstiftning träder i kraft den 1 juli i år och den innebär:
”… nya uppgifter, bland annat övertagande av icke‑tvistiga god-manskap från tingsrätterna, ökad granskning, mer dokumentation samt nya krav kopplade till utbildning och register för ställföreträdare.”
Överförmyndarnämnden får inga extra pengar för en sådan tjänst…
Avslutning
De styrande partiernas budget ger ett resultat vid årets slut på +1 milj kr. Det finansiella målet för “årets resultat” är att resultatet bör uppgå till minst 2 % av skatter och generella statsbidrag. Det motsvarar ett resultat på ungefär 70 milj kr. De styrande partierna, S+C+KD+MP, tänker alltså använda det mesta av medlen i pengapåsen till kommunens verksamheter. Förutom då att de har avsatt 10 milj kr till “driftkostnader som följer av framtida investeringar”. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)”.)
Tiden går och det är oerhört mycket för en fritidspolitiker att stå i under dessa dagar. Och det blir inte heller bättre av att det är val. Frågor och enkäter om det kommande valet fyller mailboxarna…
Om tid medges ska jag presentera några av de andra partiernas budgetförslag också.
Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)
Onsdagen den 17 juni ska Vänersborgs kommunfullmäktige fatta beslut om “MRP 2027-2029”. Det är alltså budgeten för nästa år samt en investeringsplan som sträcker sig fram till 2029.
Två budgetbeslut
Budgetbeslutet i juni brukar vara årets viktigaste beslut, men inte i år. Vart 4:e år, när det är valår, ska ytterligare ett budgetbeslut fattas. Det beslutet fattas i november, och då fattas beslutet av den nyvalda fullmäktigeförsamlingen. Och då kan det vara helt andra partier som bestämmer och styr Vänersborgs kommun. Budgetbeslutet i november är med andra ord årets viktigaste beslut.
Novemberbeslutet gör på sätt och vis julibeslutet ganska meningslöst. Det är mycket som kan ändras både i Sverige och världen under ett halvår. Det kan bli fler tullar och fler krig, eller det kan bli frihandel och fred. Det kan bli en borgerlig högerregering med SD vid rodret som skär ner ytterligare på välfärden och sänker skatterna för de rikaste. Det kan bli tvärtom, en rödgrön regering som höjer skatten för miljardärerna och satsar på skola, vård och omsorg. Omvärlden och regeringens politik betyder oerhört mycket för kommunerna.
På sammanträdet om en vecka är det de styrande partiernas budgetförslag som gäller som huvudförslag. Förslaget bifölls i kommunstyrelsen. Alla andra partier röstade på sina egna förslag eller lade ner sina röster. De styrande partierna i Vänersborgs kommun är som bekant Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD) och Miljöpartiet (MP).
Budgetanvisningarna
Redan i februari syntes tydliga konturer av hur de styrande partiernas budgetförslag skulle komma att se ut. Då fastställdes budgetanvisningarna, ”budgetramarna”, till nämnderna inför budgetarbetet 2027. Anvisningarna innebar att nämnderna utifrån dessa “ramar” skulle lägga en budget för nästa år. (Se “Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)
Budgetanvisningarna angav vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kunde förvänta sig för nästa år, 2027. Som vanligt var budgetanvisningarna en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.) Det skarpa förslag som de styrande partierna har utarbetat inför budgetbeslutet utgår från detta förslag med vissa justeringar.
Budgetanvisningarna liksom budgetförslaget till kommunfullmäktige i juni innehåller en hel del annat än pengar. Det finns mycket text och tabeller… Det handlar om ekonomiska analyser, omvärldsbevakning, finansiella mål, inriktningsmål, ambitionsnivåer, koppling till Agenda 2030 osv. I detta inlägg fokuserar jag på pengarna.
Politisk kommentar
Men först några ord om inledningen till de styrande partiernas budgetförslag. Förslaget börjar nämligen med en “politisk kommentar”. Den handlar precis som förra året huvudsakligen om barn och unga:
“Vi i de styrande partierna är enade i en fortsatt politisk inriktning, som handlar om fokus på att barn och unga ska ges så goda förutsättningar som möjligt, att få en bra start i livet och möjligheter till ett bra liv i vuxenålder.”
Och det håller antagligen alla partier med om, det står ju “som möjligt”…
De styrande skriver också om trygghet och tillit, att lägga resurser på det civila försvaret och vikten av att:
“prioritera mellan utgifterna och föra en politik som tar ansvar för kommunens ekonomi och en välfärd av god kvalitet.”
Trots att de styrande partierna skriver om en orolig omvärld så är grundsynen på framtiden mer positiv, i varje fall jämfört med förra året. Då skrev de om en “svår tid” och att den ekonomiska situationen var “svår framöver”.
Hur fördelar då S+C+KD+MP kommunens ekonomiska resurser? Satsar de t ex på förskolan och skolan som man kan tro av den politiska kommentaren? Det ska vi titta på så småningom.
Helheten
De styrande partiernas förslag beskriver att kommunens verksamheter står inför stora ekonomiska utmaningar. De beror bland annat på:
“ökade kostnader för insatser för barn och unga samt på högre driftkostnader till följd av genomförda investeringar.”
De fortsätter med att konstatera att kommunens ekonomi är ansträngd och att de finansiella målen inte kommer att nås fullt ut under planperioden. De styrande drar slutsatsen att:
“Mot denna bakgrund behöver nämnderna även fortsättningsvis arbeta med effektiviseringar och anpassa verksamheten till beslutad budget. Det finns inte utrymme för generella tillskott utifrån behov.”
“Det finns inte utrymme för generella tillskott utifrån behov.” Det är ett viktigt konstaterande och det präglar de styrandes budgetförslag.
De styrande betonar vidare att kommunen behöver prioritera god ekonomisk hushållning. De slår fast att åldersstrukturen i befolkningen förändras. Det blir fler äldre och färre barn och unga. Det innebär, skriver de:
“att resurser behöver omprioriteras mellan verksamheter.”
De framhåller slutligen att årets budget bygger på att skatten inte höjs. Den är och har varit 22.21 kr. (Det innebär 22,21% av inkomsten.)
Budgetförslaget från S+C+KD+MP fördelar kommunens pengar på följande sätt:
Notera gärna totalsumman – över 3 miljarder kronor…
Kolumnen “Lönerevision 2026” är pengar som tillförts nämnderna efter att löneöversynen blev klar. De pengarna ingår i den grå kolumnen. 10.800 tkr (tkr=tusen kronor), 10,8 milj kr alltså, i kolumnen “Övrigt” är ett “Anslag för kommande driftskostnader” (10 milj) och 800 tkr för Västtrafiks seniorkort. De blev nämligen dyrare än beräknat, så dessa pengar är till “fördyringen”. Pengarna hamnar i kommunstyrelsens pengapåse.
De 5,5 milj kr till samhällsbyggnadsnämnden ska gå till fastigheten Krickan. En del av fastigheten ska rivas nästa år och det kommer att kosta 5 milj kr. En halv miljon kr är för ökade drift- och kapitalkostnader av den del av fastigheten som inte ska rivas.
Anslaget för kommande driftskostnader på 10 milj kr är ett slags överskott som budgeteras på detta vis. Det är tredje året som de styrande avsätter 10 milj kr. “Potten” är därför tämligen stor nästa år. Pengarna ska användas, säger Benny Augustsson (S), till att betala driftskostnader för kommande lån till nödvändiga investeringar. Färjan Linea betalades ur denna pott.
De styrande partiernas budget ger ett resultat vid årets slut på +1 milj kr. Det är i enlighet med lagkraven, en budget får inte gå med minus. Målsättningen är dock ett överskott på 2%, dvs omkring 70 milj kr. Det är alltså tuffa tider…
Man kan nog säga att S+C+KD+KD använder de pengar som finns till verksamheterna.
Riktade uppdrag
Till sist måste det nämnas att de styrande partierna ger verksamheterna, dvs kommunens styrelser och nämnder, ett antal riktade uppdrag som ska utföras nästa år och ibland också under de två kommande åren. Några av dem får pengar, andra ska utföras “inom ram”. Jag nämner endast de uppdrag som tilldelas pengar:
- “Genomföra Handlingsprogrammet för förebyggande arbete för barn och unga, och leda implementeringen av nya socialtjänstlagen, avseende samma målgrupp”, 9,9 milj kr.
- “Sysselsättningsåtgärd med fokus på målgruppen personer med funktionsnedsättning”, 500 tkr.
- “Stärka befolkningens kunskap, förståelse och beredskapsvilja”, 150 tkr.
Pengarna för de riktade uppdragen finns i posten “kommunstyrelse” (se tabellen ovan). Här finns för övrigt också pengar till Kunskapsförbundet Väst och Räddningstjänsten Fyrbodal. Det är förklaringen till den stora summan.
Det blir extra utförligt kring de styrande partiernas budgetförslag eftersom detta förslag är grunden för att kunna jämföra med de övriga partierna…
I nästa inlägg ska jag redovisa och kommentera tankarna som de styrande har om nämnderna. En stor del av budgetprocessen och det slutliga beslutet handlar om investeringar. Om jag hinner så kommer de i ett eget, avslutande blogginlägg.
Anm. Del 2 hittar du här ”Budgetförslaget från S+C+KD+MP (2)”.
KS: Vårens sista sammanträde
Imorgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen för sista gången innan sommaruppehållet. Det är dock bara ett avstamp inför några intensiva dagar innan kommunfullmäktiges sammanträde den 17 juni. Först efter detta, förmodade långa och intensiva sammanträde, kan politikerna i Vänersborgs kommun dra sig tillbaka till hängmattorna.
Budget
Det stora ärendet så här i slutet av “vårterminen” är naturligtvis budgeten. Den ska beslutas för nästa år, men eftersom det är valår så kommer det nya kommunfullmäktige efter höstens val att fatta beslut om en ny budget i november. De budgetförslag som läggs nu och den budget som tas om två veckor kommer kanske att se helt annorlunda ut om ett halvår. Men man ser tydligt på de budgetförslag som offentliggjorts vilka grundidéer partierna står för. Det kan väl sägas att Vänsterpartiet ligger lite efter de andra partierna, vi är inte riktigt klara med vårt budgetförslag…
Imorgon kommer de styrande partiernas budgetförslag att presenteras för kommunstyrelsen. Några av de andra partierna kanske gör det också, mer eller mindre kortfattat. Det blir antagligen inga debatter eller kritik, partierna sparar på krutet till kommunfullmäktige. Jag tänker därför inte redogöra för några förslag denna gång utan gör det senare.
Morgondagens dagordning har följande utseende:
Det blir ett långt sammanträde. Det är 30 ärenden och underlaget är på 1287 sidor. Och dessutom inleds sammanträdet med inte mindre än 9 föredragningar…
Wargön Innovation
På TTELA:s webbplats kunde vi igår läsa om Wargön Innovation. (Se TTELA “Läget har ljusnat för Wargön Innovation”.) Pengar till Wargön Innovation (WI) är ett ärende på morgondagens dagordning. Förslaget, som ska till kommunfullmäktige, innebär att kommunen ska betala nästan 3 milj kr årligen till WI. Det avser hyreskostnad på omkring 2,8 milj kr för lokalerna i Vargön och arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100.000 kr per år.
Vänsterpartiet har blivit mer och mer tveksamt, för att inte säga skeptiskt, till satsningen på WI ju längre tiden har gått. Det är fina ord om cirkularitet, miljötänk, återvinning osv, men det har vi hört länge nu. Andra företag i landet tycks ha kommit längre i teknikutvecklingen och vi ser inte att pengarna kommer varken kommunen eller miljön till nytta.
WI har nyligen fått nej på en EU-ansökan om pengar, därav varslet om uppsägning av hela personalstyrkan för en månad sedan. (Se TTELA “Wargön Innovation varslar all personal”.) Nu har en ny ansökan tagits fram med annan finansiering, men vem som eventuellt ska finansiera WI framgår inte och vi vet inte heller om ansökan kommer att godkännas. Om inget nytt kring WI meddelas imorgon blir det antagligen ett nej till mer pengar från Vänsterpartiet.
Kollektivtrafik
Västra Götalandsregionen (VGR) har beslutat att revidera Målbild Tåg 2035 inklusive Västtågsutredningen. Kommunen ska lämna synpunkter (“inspel”) inför revideringen.
I förslaget till svar framhåller kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) vikten av “tågstopp” i Brålanda (som “redan” är under planering) och Frändefors. Han betonar även Öxnered stations viktiga roll som knutpunkt för tåg och lyfter också de generellt dåliga kollektivtrafikförbindelserna mellan stråken i Bohuslän och Dalsland. Men inte bara det, Augustsson skriver:
“Vänersborgs kommun har många gånger lyft att pendeltåget mellan Vänersborg och Göteborg bör ha slutstation Vargön station istället för Vänersborgs resecentrum. I Vargön bor ca 5500 personer där en stor andel pendlar söderut eller in till Vänersborg. Utökad tågtrafik till och från Vargön skulle bidra kraftigt till det hållbara resandet.”
Jag tror att kommunstyrelsen enhälligt kommer att stå bakom ordförandes synpunkter (inspel).
Brättelänken
KS ska imorgon diskutera Brättelänken innan ärendet går vidare för beslut i fullmäktige. Jag skrev om Brättelänken för några dagar sedan. (Se “Brättelänken på gång”.) Det positiva med planerna är att kommunen har övergivit tankarna på den norra vägsträckningen, genom fornminnet. Men hela vägdragningen är en dyr investering, den nya vägen beräknas kosta totalt 41 milj kr under en treårsperiod. Det finns några frågetecken kring investeringen, t ex förekomsten av fornminnen, så kostnaden kan bli större.
Vänersborgs kommun har under de senaste åren haft stora investeringar med en allt större låneskuld som följd. Kommunen måste börja prioritera investeringarna på allvar. Och då kan man ställa frågan – behövs det en ny väg mellan Öxnered/Skaven och Brätte/Onsjö just nu? Utbyggnaden av bostäder på Skaven/Öxnered har i princip helt avstannat och en “ny stadsdel” med ökad befolkning ligger flera år framåt i tiden. Och förresten, vilka i området vill åka söderut till vägen mellan Korseberg och Båberg? Vänsterpartiet anser att investeringen i en Brättelänk borde, åtminstone, skjutas på framtiden.
Scenen gågatukrysset
Den 21 mars förra året antogs “Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun”. Det var ett beslut som fattades av dåvarande förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen. I de nya anvisningarna stod det:
“Scenen i gågatukrysset Edsgatan / Sundsgatan får bokas endast för kulturarrangemang och uppträden med låg ljudvolym pga närhet till butiker och bostäder.”
Det handlar alltså om scenen på Gågatan. (Se “Tystnad ska råda på gågatuscenen”.) Det var flera som reagerade på de nya anvisningarna. Julia Sikström lämnade in ett medborgarförslag som avslutades:
“Att scenen skall kunna användas av alla till vilket syfte som än önskas, på ett rimligt och respektfullt vis, bör vara en självklarhet och något kommunen bör uppmuntra och värna om.”
Samhällsbyggnads- och kultur- och fritidsnämnden var positiva till förslaget. Forum Vänersborg hade en lite annorlunda uppfattning:
“När stadsmiljön upplevs som trång, högljudd eller kaotisk minskar besökarnas vilja att stanna, vilket kan påverka centrum negativt. … att scenen används för politiskt oberoende, inkluderande och glädjeskapande aktiviteter, såsom musik- och dansuppträdanden och andra kulturella inslag som sprider glädje och samtidigt stärker stadskärnans näringsliv.”
Imorgon ska KS ta ställning till följande beslutsförslag:
“Kommunstyrelsen bifaller delvis medborgarförslaget på så sätt att samhällsbyggnadsnämnden uppdras ta fram styrning för uthyrning av sina anläggningar som ligger i kommunens och den breda allmänhetens intresse. Styrningen ska tillåta ett bredare utbud av evenemang på scenen i gågatukrysset med hänsyn för de som är boende eller verksamma i området.”
Det är ett något märkligt svar. Det är svårt att förstå varför det står “uthyrning av sina anläggningar”. Medborgarförslaget handlar ju bara om gågatuscenen. Och den “breda allmänhetens intresse”…? Vad menas med det och vem avgör vad som är den “breda allmänhetens intresse”?
Man krånglar av någon anledning till det. Det får nog bli ett annat beslutsförslag från Vänsterpartiet.
Till sist.
Sponsring
Förvaltningen missade att redovisa sponsring och evenemangsbidrag i verksamhetsberättelsen för 2025. I kommunens “Policy för sponsring och donationer” står det nämligen:
“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”
Sponsringen redovisas nu:
- “Sponsring: 210.000 kr (Kommunstyrelsen)”
- “Övriga bidrag: 21.000 kr (Kommunfullmäktige)”
Det är inte mycket till transparens och öppenhet kan jag tycka. Självklart bör det ju redovisas vilka föreningar och evenemang som har fått kommunala pengar. Jag mejlade förvaltningen och begärde ut uppgifterna. Och visst fanns de:
De KS-ledamöter som läser detta blogginlägg får därmed lite mer information än de andra i KS…
Men KS föreslås också besluta att:
“ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av styrande dokument och vid behov föreslå nödvändiga justeringar i delegationsordningen för berörda bidragsformer.”
Förvaltningen menar att det finns flera olika styrande dokument som beslutas på olika nivåer och att detta:
“skapar risk för otydlighet gällande gränsdragning mellan stödformer, korrekt beslutsnivå och delegation och enhetlig uppföljning och återrapportering.”
Trogna läsare av denna blogg drar sig säkert till minnes att Jonathan Axelsson (M) och Stefan Kärvling (V) lämnade in en motion 2016 med rubriken “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Se “V och M skriver gemensam motion”.) Det var motionen som var anledningen till det tidskrävande arbetet med styrdokument, riktlinjer och regler…
Motionen var inte populär bland de styrande partierna eller i förvaltningen. Motionen återremitterades ett flertal gånger både i KS och KF, jag tror sammanlagt fyra gånger. Förvaltningen ändrade inte en bokstav trots att det hela tiden medföljde motiveringar till återremisserna. I dessa motiveringar togs bland annat ovanstående brister upp. 
Men de styrande partierna trummade igenom de nuvarande styrdokumenten med argumenten att dokumenten var utmärkta, och det behövdes inte göra några som helst ändringar…
Nu är det första gången som sponsringen ska redovisas och då ser “man” helt plötsligt att styrdokumenten behöver förändras… 
Ja, ja. Ord från Vänsterpartiet väger inte helt sällan lätt i kommunen, oavsett om vi har rätt eller inte… Vi får se om eventuella revideringar kommer att ta 7 år innan de beslutas…
Gårdagens BUN
Gårdagens sammanträde blev ganska kort. Det slutade innan lunch, kl 11.27.
De flesta ärenden avhandlades tämligen snabbt. Den information som fanns med i underlaget var saklig och bra, tjänstepersonernas föredragningar var som vanligt klargörande och svaren på frågor som ställdes uttömmande. Samtliga ärenden, utom ett, avgjordes i enighet. Jag har beskrivit de flesta ärenden i blogginlägget “BUN (13/4): Allt utom budget (1)”.
Det kan tilläggas att nämnden, som vanligt, fick information om översynen av förskole- och grundskoleorganisationen. 
Denna gång fick vi veta vad vårdnadshavarna, som var med på dialogerna i kommunhuset i slutet av mars, hade för synpunkter. Tyvärr var det bara 18 vårdnadshavare som var närvarande under de två dagarna. (Missade man dialogen kan man ta del av den information som meddelades. Presentationen kan laddas ner här: ”Presentationen om översyn av förskole- och grundskoleorganisationen” och förklarande och pedagogiska filmer om översynen finns på “Organisationsöversyn – förskola och grundskola”.)
Det var desto fler som svarade på den enkät som har legat ute på kommunens webbplats. Hela 560 svar hade inkommit innehållande mängder med synpunkter. Jag ska inte redogöra för vilka synpunkter som fördes fram, förvaltningen håller nämligen på att sammanställa dem och de kommer att redovisas på nästa nämndsmöte. Redovisningen ska också publiceras på kommunens webbplats när den är klar. Allmänhetens synpunkter och åsikter kommer att beaktas i den fortsatta utredningen.
På nämndens sammanträde i maj ska även några alternativa förslag presenteras på en ny förskole- och grundskolestruktur. Nämnden ska då diskutera och lämna synpunkter på de olika alternativen. Sedan ska vårdnadshavarna på de enheter som kan komma att beröras få tillfälle att delta i fler dialoger och återigen få möjlighet att lämna synpunkter. De dialogerna kommer att hållas efter sommaren. BUN, och kommunfullmäktige, ska inte fatta beslut förrän efter valet.
Det blev som väntat en del diskussioner om “förvaltningens budgetförslag 2027 till Mål- och resursplan 2027-2029”.
Samtliga politiker var nöjda med det arbete som förvaltningen hade lagt ner på budgetförslaget och, kanske framför allt, på den allsidiga och genomtänkta konsekvensbeskrivning som hade sammanställts. (Se “BUN (13/4): Budget 2027 (2)”.)
Representanterna från de styrande partierna (S+C+KD+MP) var inte helt oväntat mer positiva till förvaltningens förslag på “lösningar”, möjligheter och åtgärder än de andra partierna, till och med mer positiva än vad förvaltningen själv var. Förvaltningen var ju mycket tydlig med konsekvenserna. (Se återigen “BUN (13/4): Budget 2027 (2)”.)
Ordförande Bo Carlsson (C) sa i och för sig:
“Samma budget innebär för BUN besparingar.”
Med “samma budget” syftade Carlsson på att budgeten för 2027 var en framskrivning av årets budget utan nominella neddragningar. Men han insåg att färre barn och elever på de olika enheterna skulle innebära personalneddragningar. Det verkade som att andra ledamöter från de styrande inte ville låtsas om detta faktum. BUN:s 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) sa t ex att:
“Det blir samma kvalitet nästa år som i år.”
Det var framför allt Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna(!) som hade synpunkter på nedskärningarna av personal. En SD-ledamot sa till och med att all personal skulle behållas så att det blev mindre barngrupper respektive mindre skolklasser för att öka kvaliteten. Det ska bli intressant att så småningom få ta del av SD:s budgetförslag för kommunen (MRP 2027-2029). Vänsterpartiet hade samma syn på vikten av att behålla personal. Det kändes lite ovant att ha samma åsikt som SD…
Det skulle fattas beslut om förvaltningens budgetförslag. Samtliga ledamöter i de styrande partierna röstade ja till förslaget, medan samtliga oppositionspartier avstod. Nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) talade även för M när han motiverade varför de inte deltog i beslutet. L+M hade kritiska synpunkter på hela kommunens budgetprocess. Vänsterpartiet förklarade att partiet 
avstod från att delta i beslutet på grund av synpunkter på innehållet i och konsekvenserna av förslaget. Till skillnad från L+M och SD förklarade och motiverade jag i en protokollsanteckning varför V avstod. Den protokollsanteckningen kan man ladda ner här eller helt enkelt läsa nedan.
Det var allt av vikt på måndagens sammanträde – och här kommer Vänsterpartiets protokollsanteckning.
==
Protokollsanteckning
Vänsterpartiet kan inte ställa sig bakom budgetförslaget för 2027 eftersom de ekonomiska ramarna inte ger barn- och utbildningsnämnden förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag med bibehållen kvalitet. Budgetförslaget innebär i praktiken att verksamheten måste minska personalstyrkan motsvarande cirka 5,7 miljoner kronor samtidigt som behoven av stöd till barn och elever ökar. Förvaltningen konstaterar att nuvarande resursnivåer inte är tillräckliga och att grundbemanningen inte motsvarar behoven i barn- och elevgrupper. Detta riskerar att försämra måluppfyllelsen och försvåra arbetet med att fler elever ska nå gymnasiebehörighet.
Vidare bygger budgetförslaget på antagandet att minskat barn- och elevantal automatiskt frigör resurser, trots att kostnader för lokaler och personal inte kan reduceras i samma takt. De fackliga organisationerna har också påpekat att minskad personal oundvikligen får negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande och lärande.
Samtidigt står nämnden inför flera osäkra och sannolikt ökade kostnader, bland annat för lokaler, städning, reformer inom skolområdet, beredskap och ökade stödbehov. Dessa kostnader är inte fullt ut finansierade i budgetramen. Det finns också omfattande underhållsbehov i skolornas lokaler som riskerar att påverka arbetsmiljö och lärmiljö negativt.
Mot denna bakgrund anser Vänsterpartiet att budgetförslaget innebär sämre förutsättningar för verksamheten och riskerar att leda till försämrad kvalitet, minskad måluppfyllelse och sämre arbetsmiljö. Det finns därmed också en påtaglig risk att kommunens inriktningsmål om att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat och fullfölja sina studier inte kommer att uppnås. Vänsterpartiet kan därför inte ställa sig bakom budgetförslaget.
Vänersborg 13 april 2026
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
BUN (13/4): Budget 2027 (2)
Barn- och utbildningsnämnden sammanträder imorgon måndag. I mitt första blogginlägg beskrev jag alla de ärenden som inte hade med budgeten för 2027 att göra. (Se “BUN (13/4): Allt utom budget (1)”.) Men det ska jag råda bot på nu.
På barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde ska tjänstepersonerna på barn- och utbildningsförvaltningen presentera sitt förslag till hur budgeten för nästa år kan se ut. Det gör förvaltningen utifrån de budgetanvisningar (“budgetramar”) som de styrande partierna beslutade i kommunstyrelsen i februari. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.)
BUN:s budgetram för 2027 grundar sig på den beslutade budgeten för 2026. Det är med andra ord i stort sett en “framskrivning” av årets budget till nästa år, precis som 2025 års budget var det för årets. BUN, liksom de andra nämnderna, har fått kompensation för inflationen (1,9%) och löneökningar. Budgetramen för BUN är fastställd till 1.066.120.000 kr, dvs strax över en (1) miljard kronor.
I samband med KS beslut om budgetramen fick alla nämnder följande medskick:
“Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse.”
Och det har förvaltningen gjort. Till punkt och pricka.
Barn- och elevantalet beräknas fortsätta minska nästa år. Det “frigör resurser” motsvarande 5,7 milj kr skriver förvaltningen, om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. Och det gör man.
Att “frigöra resurser” är ett på många sätt missvisande uttryck. Men visst är det så att om förvaltningen centralt delar ut 70.000 per elev, och en skola får en elev färre, så har förvaltningen 70.000 kr kvar som kan användas till annat. Men kan skolan ifråga spara 70.000 kr bara för att skolan har en elev färre? Nej, skolan kan spara in på någon lärobok och på skolmåltider, men knappast på de “tunga” kostnadsposterna som lärare, lokalhyror, skolskjutsar etc.
Personalorganisationerna (Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet) påpekade också detta i förvaltningens samverkansgrupp, FSG, den 31 mars (min fetstil):
“I prognosen för det kommande året minskar antalet barn i förskolan med 36 barn, i F–9 med 53 barn, i fritidsplaceringarna med 32 barn och i AGR (anpassad grundskola; min anm) ökar antalet med 3 barn. Kombinerat med den demografiska utmaningen, med en utspridd minskning av barn och elever över hela kommunen, innebär detta att nödvändiga lokal- och personalkostnader inte kan reduceras i samma takt som elevantalet. Bara för att en barngrupp minskar med till exempel 2 barn går det ju inte att minska personalen som arbetar med barnen med 5 % – personalen behövs ju i samma utsträckning som förut för att få verksamheten att fungera.”
Barn- och utbildningsförvaltningen är naturligtvis medveten om denna problematik. Den skriver på flera ställen i konsekvensbeskrivningen:
“För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Personalstyrkan måste minskas – motsvarande 5,7 miljoner kronor… Men av dessa pengar föreslår förvaltningen att 1,7 milj används för att täcka kostnader för fler elever i den anpassade grundskolan. Det återstår alltså 4 “frigjorda” miljoner.
På grund av barn- och elevminskningen har förvaltningen också arbetat med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Organisationen behöver anpassas till det krympande antalet. Förvaltningen tittar på flera parametrar men syftet är naturligtvis att lämna lokaler och på det sättet spara (frigöra) pengar. Förvaltningen vill kunna skapa förutsättningar för:
“en långsiktigt hållbar organisation med höjda kunskapsresultat där fler elever når gymnasiebehörighet.”
“Långsiktigt hållbar organisation” betyder alltså att förvaltningen undersöker vilka lokaler som nämnden kan “gå ur”, och därmed slippa lokalhyror. De frigjorda pengarna kan sedan användas till undervisningsnära resurser som t ex personal och läromedel. Redan nästa år räknar förvaltningen med att säga upp moduler och andra externa lokaler som skulle spara 1,3 milj kr. Det betyder alltså 4+1,3=5,3 – dvs totalt 5,3 “frigjorda” miljoner.
Förvaltningen föreslår att dessa pengar ska gå till:
- “ökade lokalkostnader för investeringar och underhåll, 2 mnkr”
- “ökade kostnader för tjänstekatalogen (IT), 1,0 mnkr”
- “resursinsatser för ökad måluppfyllelse, 2,3 mnkr”
Resursinsatser för ökad måluppfyllelse innebär en satsning på framför allt elever i årskurs 9 – en ökande andel ska bli behöriga till gymnasiet. I praktiken innebär denna konstruktion att elever i andra årskurser, genom mindre tillgång till särskilt stöd, större klasser osv, får betala för att elever i åk 9 ska få extra stöd och hjälp för att bli behöriga. Vilket, förmodar jag, riskerar att det kommande år behövs ännu mer extra stöd i åk 9 för att elever ska bli behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet…
Det finns stora utmaningar inom BUN:s olika verksamheter. I den nyligen lämnade verksamhetsberättelsen för 2025 konstaterade förvaltningen att särskilt stöd inte alltid kan ges i tillräcklig omfattning, att budgetramarna inte matchar behoven och att elevgrupper med stora stödbehov ökar. I konsekvensbeskrivningen skriver förvaltningen att den framåt ser:
“ökade behov av personella resurser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd och extra ordinärt stöd för att nå ökade kunskapsresultat.”
Och senare i texten är förvaltningen ännu tydligare:
“Nuvarande resursnivåer är inte tillräckliga för att möta behoven. Detta riskerar att påverka måluppfyllelsen och försvåra arbetet med att fler barn och unga ska nå bättre skolresultat och fullfölja sina studier. En central utmaning är att grundbemanningen inte motsvarar behoven i barngrupper och elevgrupper, vilket påverkar möjligheten att anpassa undervisning och lärmiljö samt ge stöd i rätt tid.”
Det här avsnittet borde samtliga partiföreträdare läsa ett par gånger och verkligen sätta sig in i vad det betyder. Vilka förutsättningar ger Vänersborgs kommun den uppväxande generationen? (Med extraordinärt stöd avses ett mycket omfattande personligt stöd, exempelvis minst 1 personal och/eller mycket omfattande behov av hjälpmedel för att barnet/eleven ska kunna delta i den ordinarie verksamheten.)
Det föreligger bristande underhåll av flera lokaler i kommunen t ex Dalboskolan, Onsjöskolan, Tärnanskolan och Frändeskolan. Underhållsbehoven på 10 års sikt för de lokaler som BUN hyr idag uppgår inom förskolan till cirka 54,1 milj kr, för årskurs F-6 till 282,1 milj och för årskurs 7-9 till 194,7 milj. Totalt alltså ca 500 milj kr, en halv miljard! Dåligt underhållna lokaler påverkar arbetsmiljö och lärmiljö och därmed skolresultaten. Och om lokaler ska underhållas och renoveras mm och om delar av lokaler inte utnyttjas kan det leda till ökade hyreskostnader, pengar som nämnden inte har. (De fristående skolorna ska sedan ha motsvarande kompensation, 12%, för sina lokalkostnader även om dessa inte ökar…)
Folkhälsomyndigheten har krav på tätare frekvens av storstäd på förskolor och skolor. En uppskattad ungefärlig kostnad för utökning av det dagliga städet beräknas till ca 4 milj kr för 2027.
Det finns flera osäkerhetsfaktorer för BUN. En av dem är Restad Gård. Det finns indikationer på att antalet boende på Restad Gård kommer att öka. Det är också barn och ungdomar som har både stora och skiftande behov av hjälp och stöd. Det finns inga pengar avsatta till en ökning av barn- och elevantalet på Restad Gård.
Utvecklingen av AI och digitaliseringen är också en osäkerhetsfaktor. Samtidigt som utvecklingen kan innebära effektiviseringar så behövs det ökade resurser för t ex kompetensutveckling.
Nämnden står inför ökade kostnader relaterade till beredskap och säkerhet. Det finns behov av investeringar i kommunen till civilt försvar som t ex exempel reservkraft, nödvatten, livsmedelsförsörjning och drivmedel.
Det pågår en reformstorm inom utbildningsområdet. Redan från hösten nästa år föreslår regeringen att förskollärares och lärares arbetstid ska regleras. Statsbidraget på 3,5 milj kr för denna reform:
“bedöms vara långt ifrån tillräckligt för att leva upp till kraven som föreslås gälla.”
Reformen medför behov av fler lärare. De pengarna har inte nämnden.
För 2028 föreslår regeringen troligen ett nytt betygssystem, nya läroplaner, ändringar gällande stödinsatser, tioårig grundskola, obligatorisk språkförskola och förändringar i stödinsatser och förbättrad elevhälsa. Det verkar inte som om staten tänker finansiera dessa förändringar i tillräcklig omfattning. Ytterligare kostnader för BUN…
Personalstyrkan måste i nuläget alltså minskas med motsvarande 5,7 milj kr. Som vi ser ovan kan BUN dessutom stå inför tämligen stora extra, ej finansierade, kostnader. Nämnden som redan nu saknar ekonomiska resurser för att ge alla elever i behov av stöd det stöd de behöver och har laglig rätt till…
Kommunen har fem inriktningsmål. Det framgår av budgetunderlaget. De ska ge en strategisk och övergripande styrning av den politiska viljeriktningen. Ett av kommunens inriktningsmål är:
“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
Ambitionsnivån gällande ”Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)” är satt till 85,0% för 2027.
“Den elevgrupp som förväntas lämna årskurs 9 våren 2027 hade hösten 2025 i årskurs 8 en behörighet på 67,0% (kommunal verksamhet). För att nå ambitionsnivån till 2027 behöver behörigheten till gymnasiet öka med ytterligare 18 procentenheter under de återstående 1,5 åren. Liknande utmaning finns för den elevgrupp som förväntas gå i årskurs 9 höstterminen 2027.”
Jag kan i ärlighetens namn inte förstå varför kommunen har detta inriktningsmål och denna ambitionsnivå samtidigt som personalstyrkan måste minskas med motsvarande 5,7 milj kr och barn och elever i både förskola och grundskola behöver mer stöd. Samtidigt som fackförbunden inom förskola och skolans område skrev:
“En minskning av personalen skulle oundvikligen få negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande, lärande och att måluppfyllelsen minskar.”
Kommunen säger och skriver en sak – och gör något helt annat…
Till sist en framtidsspaning.
Barn- och elevminskningen tycks inte vara en tillfällig svacka. Det är en strukturell demografisk förändring som kommer att prägla kommunen i minst ett decennium. De styrande partierna har redan signalerat att de i budgetarbetet för 2028 ska använda sig av en 
befolkningsbaserad resursfördelningsmodell. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skrev i förordet till budgetanvisningarna nu i februari:
”Då det inte finns nya pengar att dela ut till nämnderna, kommer fortsatt arbete ske inför 2027 där behov av omfördelningar av resurser mellan verksamheter och mellan nämnder i Mål- och resursplan 2027-2029 ses över. Kommunens befolkningsprognos kommer att ligga till grund för kommande beslut.”
En sådan befolkningsbaserad modell kommer att slå orättvist och oproportionerligt hårt mot BUN:s verksamheter. (Se “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (1/2)” och “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (2/2)”.)
Jag befarar att kommunledningen och de styrande partierna efter att ha läst underlaget från BUN kommer att säga, ”BUN klarar budgeten inom ram”. Det är formellt sant, men också oerhört vilseledande. För att klara budgeten inom ram måste barn- och utbildningsnämnden minska antalet anställda, lämna några lokaler, sänka ambitionsnivån, acceptera en sämre arbetsmiljö och en sämre måluppfyllelse.
Jag hoppas istället att de styrande har modet att erkänna vad konsekvensbeskrivningen från barn- och utbildningsnämnden faktiskt säger.
Det här är en politisk värderingsfråga…
KS (25/2): Flera intressanta ärenden
Tiden går fort och de politiska sammanträdena avlöser varandra. Man har inte ens hunnit bearbeta och analysera onsdagens kommunfullmäktige än. Det utspelade sig, precis som decembermötet, till stor del i “sandlådan”. Det finns mycket att blogga om från den tillställningen…
Imorgon onsdag har kommunstyrelsen sammanträde. Det måste prioriteras. Det är i och för sig relativt få ärenden, bara 18, och ganska få sidor att läsa igenom, även om de 436 sidorna måste studeras.
Dagordningen har följande utseende:
Som vanligt döljer det sig ett flertal informationspunkter under ärende 1. Kommunstyrelsen (KS) ska få information om “Beslut om yttrande över detaljplan för Nabbensberg västra”, “Kompetensutvecklingsprogrammet”, “Förslag till Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029”, “Ny socialtjänstlag” och “IT”.
Dagordningen innehåller ganska många “formella” ärenden, som, tror jag, inte kommer att föranleda särskilt mycket politisk debatt eller ens diskussion. Det innebär emellertid inte att ledamöter och ersättare inte behöver sätta sig in i frågorna.
Arena Vänersborg mm
Ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget och omfördelning av investeringsbudget 2026” innebär i huvudsak att beslutade investeringspengar ska flyttas. Det är investeringsprojekt som är påbörjade före 2026 men som inte har blivit klara. Den del av budgeten som då inte förbrukades förra året ska enligt beslutsförslaget få tas med till 2026.
Men kommunen är mycket, mycket tyngd av alla stora investeringar som har utförts under de senaste åren och andra som kommunen har framför sig. Det gäller att prioritera och flytta fram investeringar som är mindre nödvändiga. Det är ett budskap som trummas ut av de styrande, och ekonomiavdelningen säger inte emot.
Bläddrar man i underlaget hittar man “Bro hamnkanalen”. Det avser nybyggnation av gång- och cykelbro som binder ihop Sanden och Sundsgatan. Projektet är försenat och tilläggsbudget föreslås på ca 0,5 milj kr. Bron beräknas kosta totalt ca 15 milj kr inklusive vissa nödvändiga förstärkningar. Vänsterpartiet liksom några andra partier tycker inte att pengar ska läggas på en ny GC-bro i dessa tider.
Det föreslås att nästan 17 miljoner (16.993.000 kr) ska flyttas till i år (2026) för att byta tak på arenan. I budgeten har avsatts totalt 22 milj kr. Då ingår också byte av invändig belysning (har utförts) samt omläggning av takduk, takförstärkning vid snöficka och snösäkra entréer. De sistnämnda arbetena återstår.
“Ett omtag för projektet avseende takbyte av Arena Vänersborg har krävts då inga anbud kom in under 2024. Ny upphandling blev klar våren 2025 och produktionen har fått flyttas fram på grund av upphandlingen.”
Vi i Vänsterpartiet var som bekant starkt kritiska mot bygget av arenan (och det är ändå snällt sagt). Den blev alldeles för dyr och den fortsätter att kosta stora summor. (Den kostar även om den skulle rivas, kommunen håller fortfarande på att avbetala lånen som togs för att bygga arenan för snart 20 år sedan.)
Problemet imorgon är att samhällsbyggnadsnämnden har sammanträde på torsdag och ska behandla ärendet “Förfrågan om utökning av projektmedel för Arena Vänersborg”. Beslutsförslaget i ärendet lyder:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar om 14 mnkr i utökning av totalbudget för investeringsunderhåll av Arena Vänersborg”
22+14=36 miljoner…
Det blir alltså ännu dyrare att åtgärda arenan än vad som framgår av underlagen till KS…
Samhällsbyggnadsnämnden har i underlaget en del alternativ, t ex att dela upp de olika delmomenten i etapper. Samhällsbyggnadsförvaltningen rekommenderar inte detta, eftersom:
“kostnaden för att utföra enskilda delmoment är hög och ineffektiv, och en uppdelning i etapper skulle leda till ytterligare kostnadsökningar på minst 5,6 mnkr, utöver kostnader för temporära lösningar och risk för fastighetsskador.”
22+14+5,6=41,6 miljoner…
Förvaltningen påpekar också att:
“Arbetena är komplexa och kräver särskild kompetens, vilket gör det svårt att få entreprenörer att åta sig mindre delprojekt. Tidigare upphandlingar har också saknat anbud.”
Och ett takbyte innebär att det inte behöver göras något åt taket förrän om ca 10 år. Då måste taket åtgärdas igen…
De här uppgifterna om att kostnaderna för arenan blir ännu större finns alltså inte med i underlaget till morgondagens sammanträde med kommunstyrelsen…
När ska de styrande stanna upp och ställa sig frågan, är det värt att lägga så mycket pengar på Arena Vänersborg? (När de samtidigt anser att det inte är värt att satsa 3-4 miljoner för brandskyddsåtgärder på Sörbygården…)
Parkeringsutredning
En parkeringsutredning har genomförts på uppdrag av KS och ska nu redovisas. Utredningen är på 83 sidor. Det skulle definitivt ha behövts en föredragning av utredningen från någon av författarna innan politikerna tar sig an den…
Syftet med parkeringsutredningen är att ge:
“en samlad bild av parkeringssituationen i Vänersborgs kommun och ta fram underlag för att uppdatera kommunens styrdokument inom parkering.”
Och utredningen ger en samlad bild, helt klart. Det är både en diger och gedigen utredning. Slående för Vänersborg är att invånarna upplever parkeringssituationen i centrala Vänersborg som relativt god. Vid dialoger och på enkäter svarar invånarna att det fungerar bra.
“För att vara en kommun med relativt stor centralort sticker svaren från Vänersborg ut som oväntat positiva. Endast 11 % svarade negativt medan mer än två tredjedelar instämde i att det finns goda möjligheter att parkera bil.”
Beläggningsmätningar visar också att det finns relativt gott om lediga parkeringsplatser i Vänersborgs innerstad. 
(Jag noterar för övrigt att Lovisebergsgatan hör till de mest fullbelagda gatorna i norra delarna av centrala Vänersborg – se karta. Rött betyder ”hög beläggning.) Det är nästan så att man kan fråga sig, tänker jag, om varför det då skulle behövas några förändringar. Det förväntas emellertid att antalet parkeringsplatser kommer att minska. Det blir fler bostäder och det tillkommer fler verksamheter i centrum.
“På sikt kommer det därför troligtvis att bli högre tryck på många av parkeringsplatserna och kommunen behöver ha beredskap för att hantera det.”
Utredningen ger förslag på åtgärder. Den stora förändringen som föreslås är att avgifter införs för parkering på allmän plats och kommunala parkeringar i centrala Vänersborg. Förslaget är att den som vill använda P-skiva och stå gratis kan fortsätta precis som förut. Avgifterna ska endast tas ut för den som vill parkera längre tid t ex mer än 2 timmar. Ett annat förslag är att ta bort fri 4-timmarsparkering på vardagar under arbetstid:
“Dessa platser används i hög utsträckning av kontorsarbetande i innerstaden som då kan gå ut och flytta bilen en gång under dagen.”
Utredningen föreslår också förlängd P-tid på lördagar och fri parkering på kvällar, nätter och söndagar.
Det ska sägas att utredningen även tar upp parkeringssituationen i andra delar av kommunen. Det visar sig att det finns och kommer att finnas parkeringsproblem på t ex Holmängs hage, Sanden södra och Vänerparken. Utredningen ser ett parkeringshus framför sig på Sanden södra.
Wargön Innovation
Ärende 8, “Beslut om avtal för andrahandsupplåtelse Bruket 7”, handlar om Wargön Innovation. Vänersborgs kommun står för hyresavtalet med Fastighets AB Vänersborg för den fastighet, Bruket 7, som Wargön Innovation ligger på. I underlaget ges en förklaring till ärendet:
“Ansökan för nytt ERUF-projekt (ERUF=Europeiska regionala utvecklingsfonden; min anm) lämnas av Wargön Innovation in i februari 2026 och beslut förväntas meddelas under juni månad 2026. Vid beviljat projekt upprättas förslag på nytt avtal för andrahandsupplåtelse av Bruket 7 under beviljad projektperiod.”
Ett sådant avtal för andrahandsupplåtelse har funnits sedan tidigare. Beslutsförslaget kommer därför att antas av KS, trots att SD säkerligen kommer att rösta mot. De vill ju att hela Wargön Innovation ska läggas ner.
Det intressanta, eller skrämmande, är om ansökan för ERUF-projektet avslås. Då:
“…behöver Wargön innovation presentera annat finansieringsupplägg för att kunna bibehålla verksamhet i befintliga lokaler.”
Det låter som om ett avslag kan äventyra hela Innovations framtid.
Detaljplan Nabbensberg västra
En detaljplan för Nabbensberg västra ska upprättas. Planen, som nu är ute på samråd, möjliggör nya småhus och lägenheter i området. Det ska också kunna uppföras butiker, restaurang eller särskilt boende. (Se kommunens webbplats “Detaljplan för Nabbensberg Västra”.)
KS ska ställa sig bakom ett yttrande över detaljplanen. Det verkar för en amatör vara ett bra och genomtänkt yttrande. Det pekar bland annat på att vägarna för GC-trafik inte är helt genomtänkta, att det finns mark i området som inte utnyttjas på ett effektivt sätt och att det borde avsättas mark för en förskola.
Norra skolan
Kommunstyrelsen tänker avslå ett medborgarförslag om att göra om Norra skolan till ett museum. Byggnadsnämnden har redan fått i uppdrag att i en planprocess pröva möjligheten att tillåta ändamålen bostad, handel och kontor i stället för nuvarande allmänna ändamål för Norra skolan. Kommunen tänker sälja fastigheten eftersom kommunen inte längre har användning av den eller pengar till att renovera den.
Budgetanvisningar till nämnderna
Det på sätt och vis viktigaste ärendet imorgon är ärende 16, “Förslag till Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029”. Det är de så kallade ”budgetramarna” som ska beslutas. Anvisningarna innebär att nämnderna utifrån dessa “budgetramar” ska lägga en budget för nästa år.
Budgetanvisningarna anger alltså vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kan förvänta sig för nästa år, 2027. Som vanligt är budgetanvisningarna en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.)
Det finns aldrig några andra förslag till budgetanvisningar än förslaget från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Det är ett förslag som man förmodar att samtliga ledamöter från de styrande partierna står bakom. Förslaget har, efter åtminstone vissa anvisningar från ordförande Augustsson, utarbetats av tjänstepersonerna på ekonomiavdelningen. Det är omöjligt för andra partier att “på egen hand” utarbeta ett sådant här förslag.
Det skulle dock vara intressant om t ex Vänsterpartiet gav tjänstepersonerna i uppdrag att utarbeta alternativa budgetanvisningar/”budgetramar” enligt V:s uppfattning. Jag tror knappast att det skulle vara möjligt… (Men jag har faktiskt inte frågat.) Eller… Tänk om samtliga partier i opposition skulle lägga ett förslag om att redan i detta läge tilldela barn- och utbildningsnämnden ytterligare 20 milj kr utöver förslaget från ordförande Augustsson… Hmmm. Det kanske skulle leda till att ordförande Augustsson avgick som ordförande…
Jag återkommer till budgetanvisningarna i ett senare blogginlägg. Det kan också tilläggas att i år, precis som under alla valår, kommer en ny budget att antas av det nyvalda kommunfullmäktige efter valet i september.
Övrigt
Samtliga beskrivna ärenden, utom ärendet under rubriken “Arena Vänersborg/GC-bro”, avgörs på morgondagens KS-sammanträde. De går alltså inte vidare till kommunfullmäktige.
Men någon kanske är intresserad av hur KS tänker att kommunfullmäktige ska besluta i frågan om en ny rondell i Vargön (vid Fyrkanten). Beslutsförslaget är att det inte ska bli någon ny rondell i Vargön.
Det är svårt att avgöra hur lång tid sammanträdet kommer att vara. Det beror på hur lång tid de olika informationspunkterna tar. Men klart är att det borde sluta före kl 18.00 – för då är det ett annat möte inbokat.
KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet
Det har varit en tung vecka.
Flera har faktiskt efterlyst information från onsdagens kommunstyrelsesammanträde. Men det har varit budgetberedning tisdag, torsdag och idag fredag. En kort förklaring, budgetberedningen består av ledamöterna från KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott). De partier som inte har representation i KSAU har insynsplatser. Jag deltar i beredningen som gruppledare för Vänsterpartiet. Budgetberedningen har börjat arbetet med budgeten för 2027.
De tider som har varit “schemafria” från möten under veckan har ägnats åt partimöten, inläsning, mejlande med partikamrater, skrivande av yrkanden och 
protokollsanteckningar etc. Veckan har med andra ord varit som ett heltidsjobb med övertid för den gamle pensionären.
Det blev en lång sittning i onsdags. Sammanträdet med kommunstyrelsen (KS) slutade inte förrän kl 15.52. Det var många intressanta ärenden som avhandlades och det går inte att redogöra för alla i ett inlägg. (Det kommer alltså åtminstone ett till.)
Södra Sanden
Kommunstyrelsen (KS) skulle yttra sig om detaljplanen för Södra Sanden. Det har visat sig att privata fastighetsägare har backat ur och därmed har stadsdelsomvandlingen på Sanden Södra hamnat i malpåse. Det nuvarande förslaget till detaljplan är därför mycket begränsad:
“Detaljplanens syfte är att möjliggöra utbyggnad av järnvägsanläggningen, ny gång- och cykelbro över Trafikkanalen, att ta bort del av utfartsförbudet mot kvarteret Galeasen, ombyggnad av Vassbottenleden samt de följdprojekt som erfordras för detta för att förbereda framtida omvandling till en ny stadsdel.”
Det kan väl också nämnas att Kustbevakningen, som har sin verksamhet på den södra delen av hamnområdet, ska omlokaliseras till den norra delen.
Diskussionen i KS kom dock att handla mest om Dalbobron, eller rättare sagt – var ska en ny bro anläggas? Alla har ju, på ett ganska bryskt sätt får man väl säga, blivit medvetna om att den tiden kommer, förr eller senare, när det måste byggas en ny bro. Och en ny bro kan inte byggas där den finns idag. Men den måste byggas någonstans mellan Blåsut och Sanden…
Det visade sig att en ny bro inte hade inarbetats i detaljplanen. Det ingick inte i uppdraget. Därför ställde sig KS enhälligt bakom ett tillägg till yttrandet från Henrik Harlitz (M). Tillägget handlade om att man i det fortsatta arbetet med utvecklingen av Sanden Södra måste beakta en framtida ersättning för nuvarande Dalbobron.
Riktlinjer för upphandling
Det var i stort sett ett bra förslag till nya reviderade riktlinjer som förvaltningen hade tagit fram. Vänsterpartiet ansåg dock att kommunen borde tydliggöra riktlinjerna ytterligare. Vänsterpartiet föreslog därför en återremiss med följande motivering:
“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till kommunstyrelseförvaltningen med uppdrag att arbeta in förstärkande formuleringar i riktlinjerna för upphandling i syfte att förebygga och motverka välfärdsbrott, ekonomisk brottslighet och organiserad kriminalitet. Det bör även arbetas in en förstärkning kring etisk upphandling som säkerställer att kravställning och uppföljning motverkar att varor och tjänster produceras eller tillhandahålls på ett sätt som strider mot folkrättsliga principer eller innebär allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.”
Vi trodde nog att åtminstone Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle ställa sig bakom återremissen, men icke. Vänsterpartiets yrkande avslogs.
Pengar till Fyrstads Flygplats?
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Medborgarpartiet deltog inte i beslutet att bevilja 1.962 tkr till Fyrstad Flygplats AB för täckning av förluster under år 2026. Det är i sammanhanget av intresse att det i budgeten för Fyrstads Flygplats bland annat står:
“Flygplatsen ser ett fortsatt behov av att arbeta med marknadsföring kopplat till namnbytet på regional nivå för att öka kännedomen och utöka upptagningsområdet.”
Det är, i eftertankens kranka blekhet, kanske viktigt att få flygresenärer att förstå att Göteborg-Stallbacka flygplats ligger i Trollhättan-Vänersborg… Det tyckte i varje fall de övriga partierna, S+C+KD+M+L+SD, och beviljade Fyrstads Flygplats pengarna.
Kommunens bad- och simanläggningar
Kommunfullmäktige ska ta ett inriktningsbeslut om “strategisk inriktning för kommunens bad- och simanläggningar”. Ärendet väcktes den 19 december 2015(!) när en motion från Moderaterna bifölls i fullmäktige. Uppdraget i motionen var att ta fram en långsiktig strategi för kommunens simhallar.
Beslutsförslaget var nu att KS skulle föreslå kommunfullmäktige att:
“den strategiska inriktningen för kommunens bad- och simanläggningar för kommande 20-årsperiod är att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid två utbudspunkter, Vattenpalatsets anläggning vid Vänerparken samt Brålandabadet.”
Det blev spretigt. De styrande partierna ville bifalla förslaget. Moderaterna däremot yrkade på återremiss. De menade att det här inte alls var en strategi. Och det var det ju egentligen inte. Sverigedemokraterna yrkade att Hallevibadet skulle bli en 3:e utbudspunkt. Det tyckte Medborgarpartiet var bra. Vänsterpartiet höll inte med. Anledningen till det var att vi inte trodde att Hallevibadet skulle kunna fungera långsiktigt, i 20 år, utan stora och dyrbara kommunala investeringar. 
Och ska Vattenpalatset byggas ut med en 25-metersbassäng med åtta banor så har kommunen helt enkelt inte råd med ett “nytt” Hallevibad. Vänsterpartiet var därför beredda att stödja det liggande förslaget, men vi lämnade en protokollsanteckning med följande lydelse:
“Vänsterpartiet anser att Hallevibadet ska hålla tillfälligt öppet under 5-6 år med ett driftsbidrag på 1-2 mnkr beroende på öppettider mm.
Ett öppet Hallevibad skulle ge möjlighet för simskola året runt, skolornas simundervisning, föreningsliv, rehabilitering, äldres träning och ökad simkunnighet. Det är verksamheter som skulle minska vårdkostnaderna, öka tryggheten och göra kommunen attraktiv för barnfamiljer i och kring Vargön. Det skulle också kunna bli en naturlig mötesplats i området.”
Hallevibadets öde ska snart, tror jag, upp i samhällsbyggnadsnämnden för behandling. Kommunfullmäktige har ju bestämt att hyra ut Hallevibadet. Det har emellertid omöjliggjorts av ett orimligt avtalsförslag. (Se ”Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.) Det finns inga intressenter att driva Hallevibadet under de förutsättningar som avtalsförslaget anger.
Förvaltningen vill t ex att den som hyr Hallevibadet ska betala 465.000 kronor per år i hyra till kommunen. Det ska jämföras med Brålandabadet, där den privata entreprenören i stället får ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr för tre sommarmånader. Och, betala hyra för ett Hallevibad som när det var igång i kommunal regi gick med ett underskott på, enligt den reviderade badutredningen från juni 2023, netto 3,6 milj kr per år… (Se ”Blir Hallevibadet uthyrt? (5)”.)
Vi får se vilka beslut samhällsbyggnadsnämnden tar i frågan. Anser en majoritet i nämnden att avtalsförslaget ska omarbetas och att driftsbidrag ska kunna utgå kommer Hallevibadet tillbaka till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som ett eget ärende.
“Bad- och sim-ärendet” avbröts av en kaffepaus. När alla kom tillbaka till sina platser visade det sig att de styrande partierna hade ändrat åsikt. Det var nog ingen som riktigt förstod varför. De yrkade bifall till återremissförslaget. Det blev med andra ord inget beslut utan hela ärendet skickades tillbaka till förvaltningen för ytterligare utredning. Det följde inte med någon skriftlig motivering till återremissen, så jag vet inte riktigt vad som ska utredas.
Det var några av ärendena i onsdagens kommunstyrelse. Jag återkommer med fler ärenden.
Och till sist, glöm inte Vänersborgs födelsedagsfirande imorgon lördag! Kom gärna till kommunhuset och prata med politiker och kommunens tjänstepersoner. 
Eller se när Magnus Larsson i Sikhall tar emot sitt välförtjänta “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” av stadsarkitekt Martin Staude kl 11.30 för renoveringen av Sikhalls Magasin. (Se “Vad händer i stan?”.)
Det bjuds förresten på tårta också… (Se kommunens webbplats, ”Välkommen att fira Vänersborgs födelsedag!”.)
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer