Arkiv
Gårdagens BUN
Gårdagens sammanträde blev ganska kort. Det slutade innan lunch, kl 11.27.
De flesta ärenden avhandlades tämligen snabbt. Den information som fanns med i underlaget var saklig och bra, tjänstepersonernas föredragningar var som vanligt klargörande och svaren på frågor som ställdes uttömmande. Samtliga ärenden, utom ett, avgjordes i enighet. Jag har beskrivit de flesta ärenden i blogginlägget “BUN (13/4): Allt utom budget (1)”.
Det kan tilläggas att nämnden, som vanligt, fick information om översynen av förskole- och grundskoleorganisationen. 
Denna gång fick vi veta vad vårdnadshavarna, som var med på dialogerna i kommunhuset i slutet av mars, hade för synpunkter. Tyvärr var det bara 18 vårdnadshavare som var närvarande under de två dagarna. (Missade man dialogen kan man ta del av den information som meddelades. Presentationen kan laddas ner här: ”Presentationen om översyn av förskole- och grundskoleorganisationen” och förklarande och pedagogiska filmer om översynen finns på “Organisationsöversyn – förskola och grundskola”.)
Det var desto fler som svarade på den enkät som har legat ute på kommunens webbplats. Hela 560 svar hade inkommit innehållande mängder med synpunkter. Jag ska inte redogöra för vilka synpunkter som fördes fram, förvaltningen håller nämligen på att sammanställa dem och de kommer att redovisas på nästa nämndsmöte. Redovisningen ska också publiceras på kommunens webbplats när den är klar. Allmänhetens synpunkter och åsikter kommer att beaktas i den fortsatta utredningen.
På nämndens sammanträde i maj ska även några alternativa förslag presenteras på en ny förskole- och grundskolestruktur. Nämnden ska då diskutera och lämna synpunkter på de olika alternativen. Sedan ska vårdnadshavarna på de enheter som kan komma att beröras få tillfälle att delta i fler dialoger och återigen få möjlighet att lämna synpunkter. De dialogerna kommer att hållas efter sommaren. BUN, och kommunfullmäktige, ska inte fatta beslut förrän efter valet.
Det blev som väntat en del diskussioner om “förvaltningens budgetförslag 2027 till Mål- och resursplan 2027-2029”.
Samtliga politiker var nöjda med det arbete som förvaltningen hade lagt ner på budgetförslaget och, kanske framför allt, på den allsidiga och genomtänkta konsekvensbeskrivning som hade sammanställts. (Se “BUN (13/4): Budget 2027 (2)”.)
Representanterna från de styrande partierna (S+C+KD+MP) var inte helt oväntat mer positiva till förvaltningens förslag på “lösningar”, möjligheter och åtgärder än de andra partierna, till och med mer positiva än vad förvaltningen själv var. Förvaltningen var ju mycket tydlig med konsekvenserna. (Se återigen “BUN (13/4): Budget 2027 (2)”.)
Ordförande Bo Carlsson (C) sa i och för sig:
“Samma budget innebär för BUN besparingar.”
Med “samma budget” syftade Carlsson på att budgeten för 2027 var en framskrivning av årets budget utan nominella neddragningar. Men han insåg att färre barn och elever på de olika enheterna skulle innebära personalneddragningar. Det verkade som att andra ledamöter från de styrande inte ville låtsas om detta faktum. BUN:s 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) sa t ex att:
“Det blir samma kvalitet nästa år som i år.”
Det var framför allt Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna(!) som hade synpunkter på nedskärningarna av personal. En SD-ledamot sa till och med att all personal skulle behållas så att det blev mindre barngrupper respektive mindre skolklasser för att öka kvaliteten. Det ska bli intressant att så småningom få ta del av SD:s budgetförslag för kommunen (MRP 2027-2029). Vänsterpartiet hade samma syn på vikten av att behålla personal. Det kändes lite ovant att ha samma åsikt som SD…
Det skulle fattas beslut om förvaltningens budgetförslag. Samtliga ledamöter i de styrande partierna röstade ja till förslaget, medan samtliga oppositionspartier avstod. Nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) talade även för M när han motiverade varför de inte deltog i beslutet. L+M hade kritiska synpunkter på hela kommunens budgetprocess. Vänsterpartiet förklarade att partiet 
avstod från att delta i beslutet på grund av synpunkter på innehållet i och konsekvenserna av förslaget. Till skillnad från L+M och SD förklarade och motiverade jag i en protokollsanteckning varför V avstod. Den protokollsanteckningen kan man ladda ner här eller helt enkelt läsa nedan.
Det var allt av vikt på måndagens sammanträde – och här kommer Vänsterpartiets protokollsanteckning.
==
Protokollsanteckning
Vänsterpartiet kan inte ställa sig bakom budgetförslaget för 2027 eftersom de ekonomiska ramarna inte ger barn- och utbildningsnämnden förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag med bibehållen kvalitet. Budgetförslaget innebär i praktiken att verksamheten måste minska personalstyrkan motsvarande cirka 5,7 miljoner kronor samtidigt som behoven av stöd till barn och elever ökar. Förvaltningen konstaterar att nuvarande resursnivåer inte är tillräckliga och att grundbemanningen inte motsvarar behoven i barn- och elevgrupper. Detta riskerar att försämra måluppfyllelsen och försvåra arbetet med att fler elever ska nå gymnasiebehörighet.
Vidare bygger budgetförslaget på antagandet att minskat barn- och elevantal automatiskt frigör resurser, trots att kostnader för lokaler och personal inte kan reduceras i samma takt. De fackliga organisationerna har också påpekat att minskad personal oundvikligen får negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande och lärande.
Samtidigt står nämnden inför flera osäkra och sannolikt ökade kostnader, bland annat för lokaler, städning, reformer inom skolområdet, beredskap och ökade stödbehov. Dessa kostnader är inte fullt ut finansierade i budgetramen. Det finns också omfattande underhållsbehov i skolornas lokaler som riskerar att påverka arbetsmiljö och lärmiljö negativt.
Mot denna bakgrund anser Vänsterpartiet att budgetförslaget innebär sämre förutsättningar för verksamheten och riskerar att leda till försämrad kvalitet, minskad måluppfyllelse och sämre arbetsmiljö. Det finns därmed också en påtaglig risk att kommunens inriktningsmål om att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat och fullfölja sina studier inte kommer att uppnås. Vänsterpartiet kan därför inte ställa sig bakom budgetförslaget.
Vänersborg 13 april 2026
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
BUN (13/4): Budget 2027 (2)
Barn- och utbildningsnämnden sammanträder imorgon måndag. I mitt första blogginlägg beskrev jag alla de ärenden som inte hade med budgeten för 2027 att göra. (Se “BUN (13/4): Allt utom budget (1)”.) Men det ska jag råda bot på nu.
På barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde ska tjänstepersonerna på barn- och utbildningsförvaltningen presentera sitt förslag till hur budgeten för nästa år kan se ut. Det gör förvaltningen utifrån de budgetanvisningar (“budgetramar”) som de styrande partierna beslutade i kommunstyrelsen i februari. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.)
BUN:s budgetram för 2027 grundar sig på den beslutade budgeten för 2026. Det är med andra ord i stort sett en “framskrivning” av årets budget till nästa år, precis som 2025 års budget var det för årets. BUN, liksom de andra nämnderna, har fått kompensation för inflationen (1,9%) och löneökningar. Budgetramen för BUN är fastställd till 1.066.120.000 kr, dvs strax över en (1) miljard kronor.
I samband med KS beslut om budgetramen fick alla nämnder följande medskick:
“Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse.”
Och det har förvaltningen gjort. Till punkt och pricka.
Barn- och elevantalet beräknas fortsätta minska nästa år. Det “frigör resurser” motsvarande 5,7 milj kr skriver förvaltningen, om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. Och det gör man.
Att “frigöra resurser” är ett på många sätt missvisande uttryck. Men visst är det så att om förvaltningen centralt delar ut 70.000 per elev, och en skola får en elev färre, så har förvaltningen 70.000 kr kvar som kan användas till annat. Men kan skolan ifråga spara 70.000 kr bara för att skolan har en elev färre? Nej, skolan kan spara in på någon lärobok och på skolmåltider, men knappast på de “tunga” kostnadsposterna som lärare, lokalhyror, skolskjutsar etc.
Personalorganisationerna (Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet) påpekade också detta i förvaltningens samverkansgrupp, FSG, den 31 mars (min fetstil):
“I prognosen för det kommande året minskar antalet barn i förskolan med 36 barn, i F–9 med 53 barn, i fritidsplaceringarna med 32 barn och i AGR (anpassad grundskola; min anm) ökar antalet med 3 barn. Kombinerat med den demografiska utmaningen, med en utspridd minskning av barn och elever över hela kommunen, innebär detta att nödvändiga lokal- och personalkostnader inte kan reduceras i samma takt som elevantalet. Bara för att en barngrupp minskar med till exempel 2 barn går det ju inte att minska personalen som arbetar med barnen med 5 % – personalen behövs ju i samma utsträckning som förut för att få verksamheten att fungera.”
Barn- och utbildningsförvaltningen är naturligtvis medveten om denna problematik. Den skriver på flera ställen i konsekvensbeskrivningen:
“För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Personalstyrkan måste minskas – motsvarande 5,7 miljoner kronor… Men av dessa pengar föreslår förvaltningen att 1,7 milj används för att täcka kostnader för fler elever i den anpassade grundskolan. Det återstår alltså 4 “frigjorda” miljoner.
På grund av barn- och elevminskningen har förvaltningen också arbetat med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Organisationen behöver anpassas till det krympande antalet. Förvaltningen tittar på flera parametrar men syftet är naturligtvis att lämna lokaler och på det sättet spara (frigöra) pengar. Förvaltningen vill kunna skapa förutsättningar för:
“en långsiktigt hållbar organisation med höjda kunskapsresultat där fler elever når gymnasiebehörighet.”
“Långsiktigt hållbar organisation” betyder alltså att förvaltningen undersöker vilka lokaler som nämnden kan “gå ur”, och därmed slippa lokalhyror. De frigjorda pengarna kan sedan användas till undervisningsnära resurser som t ex personal och läromedel. Redan nästa år räknar förvaltningen med att säga upp moduler och andra externa lokaler som skulle spara 1,3 milj kr. Det betyder alltså 4+1,3=5,3 – dvs totalt 5,3 “frigjorda” miljoner.
Förvaltningen föreslår att dessa pengar ska gå till:
- “ökade lokalkostnader för investeringar och underhåll, 2 mnkr”
- “ökade kostnader för tjänstekatalogen (IT), 1,0 mnkr”
- “resursinsatser för ökad måluppfyllelse, 2,3 mnkr”
Resursinsatser för ökad måluppfyllelse innebär en satsning på framför allt elever i årskurs 9 – en ökande andel ska bli behöriga till gymnasiet. I praktiken innebär denna konstruktion att elever i andra årskurser, genom mindre tillgång till särskilt stöd, större klasser osv, får betala för att elever i åk 9 ska få extra stöd och hjälp för att bli behöriga. Vilket, förmodar jag, riskerar att det kommande år behövs ännu mer extra stöd i åk 9 för att elever ska bli behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet…
Det finns stora utmaningar inom BUN:s olika verksamheter. I den nyligen lämnade verksamhetsberättelsen för 2025 konstaterade förvaltningen att särskilt stöd inte alltid kan ges i tillräcklig omfattning, att budgetramarna inte matchar behoven och att elevgrupper med stora stödbehov ökar. I konsekvensbeskrivningen skriver förvaltningen att den framåt ser:
“ökade behov av personella resurser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd och extra ordinärt stöd för att nå ökade kunskapsresultat.”
Och senare i texten är förvaltningen ännu tydligare:
“Nuvarande resursnivåer är inte tillräckliga för att möta behoven. Detta riskerar att påverka måluppfyllelsen och försvåra arbetet med att fler barn och unga ska nå bättre skolresultat och fullfölja sina studier. En central utmaning är att grundbemanningen inte motsvarar behoven i barngrupper och elevgrupper, vilket påverkar möjligheten att anpassa undervisning och lärmiljö samt ge stöd i rätt tid.”
Det här avsnittet borde samtliga partiföreträdare läsa ett par gånger och verkligen sätta sig in i vad det betyder. Vilka förutsättningar ger Vänersborgs kommun den uppväxande generationen? (Med extraordinärt stöd avses ett mycket omfattande personligt stöd, exempelvis minst 1 personal och/eller mycket omfattande behov av hjälpmedel för att barnet/eleven ska kunna delta i den ordinarie verksamheten.)
Det föreligger bristande underhåll av flera lokaler i kommunen t ex Dalboskolan, Onsjöskolan, Tärnanskolan och Frändeskolan. Underhållsbehoven på 10 års sikt för de lokaler som BUN hyr idag uppgår inom förskolan till cirka 54,1 milj kr, för årskurs F-6 till 282,1 milj och för årskurs 7-9 till 194,7 milj. Totalt alltså ca 500 milj kr, en halv miljard! Dåligt underhållna lokaler påverkar arbetsmiljö och lärmiljö och därmed skolresultaten. Och om lokaler ska underhållas och renoveras mm och om delar av lokaler inte utnyttjas kan det leda till ökade hyreskostnader, pengar som nämnden inte har. (De fristående skolorna ska sedan ha motsvarande kompensation, 12%, för sina lokalkostnader även om dessa inte ökar…)
Folkhälsomyndigheten har krav på tätare frekvens av storstäd på förskolor och skolor. En uppskattad ungefärlig kostnad för utökning av det dagliga städet beräknas till ca 4 milj kr för 2027.
Det finns flera osäkerhetsfaktorer för BUN. En av dem är Restad Gård. Det finns indikationer på att antalet boende på Restad Gård kommer att öka. Det är också barn och ungdomar som har både stora och skiftande behov av hjälp och stöd. Det finns inga pengar avsatta till en ökning av barn- och elevantalet på Restad Gård.
Utvecklingen av AI och digitaliseringen är också en osäkerhetsfaktor. Samtidigt som utvecklingen kan innebära effektiviseringar så behövs det ökade resurser för t ex kompetensutveckling.
Nämnden står inför ökade kostnader relaterade till beredskap och säkerhet. Det finns behov av investeringar i kommunen till civilt försvar som t ex exempel reservkraft, nödvatten, livsmedelsförsörjning och drivmedel.
Det pågår en reformstorm inom utbildningsområdet. Redan från hösten nästa år föreslår regeringen att förskollärares och lärares arbetstid ska regleras. Statsbidraget på 3,5 milj kr för denna reform:
“bedöms vara långt ifrån tillräckligt för att leva upp till kraven som föreslås gälla.”
Reformen medför behov av fler lärare. De pengarna har inte nämnden.
För 2028 föreslår regeringen troligen ett nytt betygssystem, nya läroplaner, ändringar gällande stödinsatser, tioårig grundskola, obligatorisk språkförskola och förändringar i stödinsatser och förbättrad elevhälsa. Det verkar inte som om staten tänker finansiera dessa förändringar i tillräcklig omfattning. Ytterligare kostnader för BUN…
Personalstyrkan måste i nuläget alltså minskas med motsvarande 5,7 milj kr. Som vi ser ovan kan BUN dessutom stå inför tämligen stora extra, ej finansierade, kostnader. Nämnden som redan nu saknar ekonomiska resurser för att ge alla elever i behov av stöd det stöd de behöver och har laglig rätt till…
Kommunen har fem inriktningsmål. Det framgår av budgetunderlaget. De ska ge en strategisk och övergripande styrning av den politiska viljeriktningen. Ett av kommunens inriktningsmål är:
“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
Ambitionsnivån gällande ”Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)” är satt till 85,0% för 2027.
“Den elevgrupp som förväntas lämna årskurs 9 våren 2027 hade hösten 2025 i årskurs 8 en behörighet på 67,0% (kommunal verksamhet). För att nå ambitionsnivån till 2027 behöver behörigheten till gymnasiet öka med ytterligare 18 procentenheter under de återstående 1,5 åren. Liknande utmaning finns för den elevgrupp som förväntas gå i årskurs 9 höstterminen 2027.”
Jag kan i ärlighetens namn inte förstå varför kommunen har detta inriktningsmål och denna ambitionsnivå samtidigt som personalstyrkan måste minskas med motsvarande 5,7 milj kr och barn och elever i både förskola och grundskola behöver mer stöd. Samtidigt som fackförbunden inom förskola och skolans område skrev:
“En minskning av personalen skulle oundvikligen få negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande, lärande och att måluppfyllelsen minskar.”
Kommunen säger och skriver en sak – och gör något helt annat…
Till sist en framtidsspaning.
Barn- och elevminskningen tycks inte vara en tillfällig svacka. Det är en strukturell demografisk förändring som kommer att prägla kommunen i minst ett decennium. De styrande partierna har redan signalerat att de i budgetarbetet för 2028 ska använda sig av en 
befolkningsbaserad resursfördelningsmodell. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skrev i förordet till budgetanvisningarna nu i februari:
”Då det inte finns nya pengar att dela ut till nämnderna, kommer fortsatt arbete ske inför 2027 där behov av omfördelningar av resurser mellan verksamheter och mellan nämnder i Mål- och resursplan 2027-2029 ses över. Kommunens befolkningsprognos kommer att ligga till grund för kommande beslut.”
En sådan befolkningsbaserad modell kommer att slå orättvist och oproportionerligt hårt mot BUN:s verksamheter. (Se “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (1/2)” och “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (2/2)”.)
Jag befarar att kommunledningen och de styrande partierna efter att ha läst underlaget från BUN kommer att säga, ”BUN klarar budgeten inom ram”. Det är formellt sant, men också oerhört vilseledande. För att klara budgeten inom ram måste barn- och utbildningsnämnden minska antalet anställda, lämna några lokaler, sänka ambitionsnivån, acceptera en sämre arbetsmiljö och en sämre måluppfyllelse.
Jag hoppas istället att de styrande har modet att erkänna vad konsekvensbeskrivningen från barn- och utbildningsnämnden faktiskt säger.
Det här är en politisk värderingsfråga…
KS (25/2): Flera intressanta ärenden
Tiden går fort och de politiska sammanträdena avlöser varandra. Man har inte ens hunnit bearbeta och analysera onsdagens kommunfullmäktige än. Det utspelade sig, precis som decembermötet, till stor del i “sandlådan”. Det finns mycket att blogga om från den tillställningen…
Imorgon onsdag har kommunstyrelsen sammanträde. Det måste prioriteras. Det är i och för sig relativt få ärenden, bara 18, och ganska få sidor att läsa igenom, även om de 436 sidorna måste studeras.
Dagordningen har följande utseende:
Som vanligt döljer det sig ett flertal informationspunkter under ärende 1. Kommunstyrelsen (KS) ska få information om “Beslut om yttrande över detaljplan för Nabbensberg västra”, “Kompetensutvecklingsprogrammet”, “Förslag till Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029”, “Ny socialtjänstlag” och “IT”.
Dagordningen innehåller ganska många “formella” ärenden, som, tror jag, inte kommer att föranleda särskilt mycket politisk debatt eller ens diskussion. Det innebär emellertid inte att ledamöter och ersättare inte behöver sätta sig in i frågorna.
Arena Vänersborg mm
Ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget och omfördelning av investeringsbudget 2026” innebär i huvudsak att beslutade investeringspengar ska flyttas. Det är investeringsprojekt som är påbörjade före 2026 men som inte har blivit klara. Den del av budgeten som då inte förbrukades förra året ska enligt beslutsförslaget få tas med till 2026.
Men kommunen är mycket, mycket tyngd av alla stora investeringar som har utförts under de senaste åren och andra som kommunen har framför sig. Det gäller att prioritera och flytta fram investeringar som är mindre nödvändiga. Det är ett budskap som trummas ut av de styrande, och ekonomiavdelningen säger inte emot.
Bläddrar man i underlaget hittar man “Bro hamnkanalen”. Det avser nybyggnation av gång- och cykelbro som binder ihop Sanden och Sundsgatan. Projektet är försenat och tilläggsbudget föreslås på ca 0,5 milj kr. Bron beräknas kosta totalt ca 15 milj kr inklusive vissa nödvändiga förstärkningar. Vänsterpartiet liksom några andra partier tycker inte att pengar ska läggas på en ny GC-bro i dessa tider.
Det föreslås att nästan 17 miljoner (16.993.000 kr) ska flyttas till i år (2026) för att byta tak på arenan. I budgeten har avsatts totalt 22 milj kr. Då ingår också byte av invändig belysning (har utförts) samt omläggning av takduk, takförstärkning vid snöficka och snösäkra entréer. De sistnämnda arbetena återstår.
“Ett omtag för projektet avseende takbyte av Arena Vänersborg har krävts då inga anbud kom in under 2024. Ny upphandling blev klar våren 2025 och produktionen har fått flyttas fram på grund av upphandlingen.”
Vi i Vänsterpartiet var som bekant starkt kritiska mot bygget av arenan (och det är ändå snällt sagt). Den blev alldeles för dyr och den fortsätter att kosta stora summor. (Den kostar även om den skulle rivas, kommunen håller fortfarande på att avbetala lånen som togs för att bygga arenan för snart 20 år sedan.)
Problemet imorgon är att samhällsbyggnadsnämnden har sammanträde på torsdag och ska behandla ärendet “Förfrågan om utökning av projektmedel för Arena Vänersborg”. Beslutsförslaget i ärendet lyder:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar om 14 mnkr i utökning av totalbudget för investeringsunderhåll av Arena Vänersborg”
22+14=36 miljoner…
Det blir alltså ännu dyrare att åtgärda arenan än vad som framgår av underlagen till KS…
Samhällsbyggnadsnämnden har i underlaget en del alternativ, t ex att dela upp de olika delmomenten i etapper. Samhällsbyggnadsförvaltningen rekommenderar inte detta, eftersom:
“kostnaden för att utföra enskilda delmoment är hög och ineffektiv, och en uppdelning i etapper skulle leda till ytterligare kostnadsökningar på minst 5,6 mnkr, utöver kostnader för temporära lösningar och risk för fastighetsskador.”
22+14+5,6=41,6 miljoner…
Förvaltningen påpekar också att:
“Arbetena är komplexa och kräver särskild kompetens, vilket gör det svårt att få entreprenörer att åta sig mindre delprojekt. Tidigare upphandlingar har också saknat anbud.”
Och ett takbyte innebär att det inte behöver göras något åt taket förrän om ca 10 år. Då måste taket åtgärdas igen…
De här uppgifterna om att kostnaderna för arenan blir ännu större finns alltså inte med i underlaget till morgondagens sammanträde med kommunstyrelsen…
När ska de styrande stanna upp och ställa sig frågan, är det värt att lägga så mycket pengar på Arena Vänersborg? (När de samtidigt anser att det inte är värt att satsa 3-4 miljoner för brandskyddsåtgärder på Sörbygården…)
Parkeringsutredning
En parkeringsutredning har genomförts på uppdrag av KS och ska nu redovisas. Utredningen är på 83 sidor. Det skulle definitivt ha behövts en föredragning av utredningen från någon av författarna innan politikerna tar sig an den…
Syftet med parkeringsutredningen är att ge:
“en samlad bild av parkeringssituationen i Vänersborgs kommun och ta fram underlag för att uppdatera kommunens styrdokument inom parkering.”
Och utredningen ger en samlad bild, helt klart. Det är både en diger och gedigen utredning. Slående för Vänersborg är att invånarna upplever parkeringssituationen i centrala Vänersborg som relativt god. Vid dialoger och på enkäter svarar invånarna att det fungerar bra.
“För att vara en kommun med relativt stor centralort sticker svaren från Vänersborg ut som oväntat positiva. Endast 11 % svarade negativt medan mer än två tredjedelar instämde i att det finns goda möjligheter att parkera bil.”
Beläggningsmätningar visar också att det finns relativt gott om lediga parkeringsplatser i Vänersborgs innerstad. 
(Jag noterar för övrigt att Lovisebergsgatan hör till de mest fullbelagda gatorna i norra delarna av centrala Vänersborg – se karta. Rött betyder ”hög beläggning.) Det är nästan så att man kan fråga sig, tänker jag, om varför det då skulle behövas några förändringar. Det förväntas emellertid att antalet parkeringsplatser kommer att minska. Det blir fler bostäder och det tillkommer fler verksamheter i centrum.
“På sikt kommer det därför troligtvis att bli högre tryck på många av parkeringsplatserna och kommunen behöver ha beredskap för att hantera det.”
Utredningen ger förslag på åtgärder. Den stora förändringen som föreslås är att avgifter införs för parkering på allmän plats och kommunala parkeringar i centrala Vänersborg. Förslaget är att den som vill använda P-skiva och stå gratis kan fortsätta precis som förut. Avgifterna ska endast tas ut för den som vill parkera längre tid t ex mer än 2 timmar. Ett annat förslag är att ta bort fri 4-timmarsparkering på vardagar under arbetstid:
“Dessa platser används i hög utsträckning av kontorsarbetande i innerstaden som då kan gå ut och flytta bilen en gång under dagen.”
Utredningen föreslår också förlängd P-tid på lördagar och fri parkering på kvällar, nätter och söndagar.
Det ska sägas att utredningen även tar upp parkeringssituationen i andra delar av kommunen. Det visar sig att det finns och kommer att finnas parkeringsproblem på t ex Holmängs hage, Sanden södra och Vänerparken. Utredningen ser ett parkeringshus framför sig på Sanden södra.
Wargön Innovation
Ärende 8, “Beslut om avtal för andrahandsupplåtelse Bruket 7”, handlar om Wargön Innovation. Vänersborgs kommun står för hyresavtalet med Fastighets AB Vänersborg för den fastighet, Bruket 7, som Wargön Innovation ligger på. I underlaget ges en förklaring till ärendet:
“Ansökan för nytt ERUF-projekt (ERUF=Europeiska regionala utvecklingsfonden; min anm) lämnas av Wargön Innovation in i februari 2026 och beslut förväntas meddelas under juni månad 2026. Vid beviljat projekt upprättas förslag på nytt avtal för andrahandsupplåtelse av Bruket 7 under beviljad projektperiod.”
Ett sådant avtal för andrahandsupplåtelse har funnits sedan tidigare. Beslutsförslaget kommer därför att antas av KS, trots att SD säkerligen kommer att rösta mot. De vill ju att hela Wargön Innovation ska läggas ner.
Det intressanta, eller skrämmande, är om ansökan för ERUF-projektet avslås. Då:
“…behöver Wargön innovation presentera annat finansieringsupplägg för att kunna bibehålla verksamhet i befintliga lokaler.”
Det låter som om ett avslag kan äventyra hela Innovations framtid.
Detaljplan Nabbensberg västra
En detaljplan för Nabbensberg västra ska upprättas. Planen, som nu är ute på samråd, möjliggör nya småhus och lägenheter i området. Det ska också kunna uppföras butiker, restaurang eller särskilt boende. (Se kommunens webbplats “Detaljplan för Nabbensberg Västra”.)
KS ska ställa sig bakom ett yttrande över detaljplanen. Det verkar för en amatör vara ett bra och genomtänkt yttrande. Det pekar bland annat på att vägarna för GC-trafik inte är helt genomtänkta, att det finns mark i området som inte utnyttjas på ett effektivt sätt och att det borde avsättas mark för en förskola.
Norra skolan
Kommunstyrelsen tänker avslå ett medborgarförslag om att göra om Norra skolan till ett museum. Byggnadsnämnden har redan fått i uppdrag att i en planprocess pröva möjligheten att tillåta ändamålen bostad, handel och kontor i stället för nuvarande allmänna ändamål för Norra skolan. Kommunen tänker sälja fastigheten eftersom kommunen inte längre har användning av den eller pengar till att renovera den.
Budgetanvisningar till nämnderna
Det på sätt och vis viktigaste ärendet imorgon är ärende 16, “Förslag till Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029”. Det är de så kallade ”budgetramarna” som ska beslutas. Anvisningarna innebär att nämnderna utifrån dessa “budgetramar” ska lägga en budget för nästa år.
Budgetanvisningarna anger alltså vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kan förvänta sig för nästa år, 2027. Som vanligt är budgetanvisningarna en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.)
Det finns aldrig några andra förslag till budgetanvisningar än förslaget från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Det är ett förslag som man förmodar att samtliga ledamöter från de styrande partierna står bakom. Förslaget har, efter åtminstone vissa anvisningar från ordförande Augustsson, utarbetats av tjänstepersonerna på ekonomiavdelningen. Det är omöjligt för andra partier att “på egen hand” utarbeta ett sådant här förslag.
Det skulle dock vara intressant om t ex Vänsterpartiet gav tjänstepersonerna i uppdrag att utarbeta alternativa budgetanvisningar/”budgetramar” enligt V:s uppfattning. Jag tror knappast att det skulle vara möjligt… (Men jag har faktiskt inte frågat.) Eller… Tänk om samtliga partier i opposition skulle lägga ett förslag om att redan i detta läge tilldela barn- och utbildningsnämnden ytterligare 20 milj kr utöver förslaget från ordförande Augustsson… Hmmm. Det kanske skulle leda till att ordförande Augustsson avgick som ordförande…
Jag återkommer till budgetanvisningarna i ett senare blogginlägg. Det kan också tilläggas att i år, precis som under alla valår, kommer en ny budget att antas av det nyvalda kommunfullmäktige efter valet i september.
Övrigt
Samtliga beskrivna ärenden, utom ärendet under rubriken “Arena Vänersborg/GC-bro”, avgörs på morgondagens KS-sammanträde. De går alltså inte vidare till kommunfullmäktige.
Men någon kanske är intresserad av hur KS tänker att kommunfullmäktige ska besluta i frågan om en ny rondell i Vargön (vid Fyrkanten). Beslutsförslaget är att det inte ska bli någon ny rondell i Vargön.
Det är svårt att avgöra hur lång tid sammanträdet kommer att vara. Det beror på hur lång tid de olika informationspunkterna tar. Men klart är att det borde sluta före kl 18.00 – för då är det ett annat möte inbokat.
KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet
Det har varit en tung vecka.
Flera har faktiskt efterlyst information från onsdagens kommunstyrelsesammanträde. Men det har varit budgetberedning tisdag, torsdag och idag fredag. En kort förklaring, budgetberedningen består av ledamöterna från KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott). De partier som inte har representation i KSAU har insynsplatser. Jag deltar i beredningen som gruppledare för Vänsterpartiet. Budgetberedningen har börjat arbetet med budgeten för 2027.
De tider som har varit “schemafria” från möten under veckan har ägnats åt partimöten, inläsning, mejlande med partikamrater, skrivande av yrkanden och 
protokollsanteckningar etc. Veckan har med andra ord varit som ett heltidsjobb med övertid för den gamle pensionären.
Det blev en lång sittning i onsdags. Sammanträdet med kommunstyrelsen (KS) slutade inte förrän kl 15.52. Det var många intressanta ärenden som avhandlades och det går inte att redogöra för alla i ett inlägg. (Det kommer alltså åtminstone ett till.)
Södra Sanden
Kommunstyrelsen (KS) skulle yttra sig om detaljplanen för Södra Sanden. Det har visat sig att privata fastighetsägare har backat ur och därmed har stadsdelsomvandlingen på Sanden Södra hamnat i malpåse. Det nuvarande förslaget till detaljplan är därför mycket begränsad:
“Detaljplanens syfte är att möjliggöra utbyggnad av järnvägsanläggningen, ny gång- och cykelbro över Trafikkanalen, att ta bort del av utfartsförbudet mot kvarteret Galeasen, ombyggnad av Vassbottenleden samt de följdprojekt som erfordras för detta för att förbereda framtida omvandling till en ny stadsdel.”
Det kan väl också nämnas att Kustbevakningen, som har sin verksamhet på den södra delen av hamnområdet, ska omlokaliseras till den norra delen.
Diskussionen i KS kom dock att handla mest om Dalbobron, eller rättare sagt – var ska en ny bro anläggas? Alla har ju, på ett ganska bryskt sätt får man väl säga, blivit medvetna om att den tiden kommer, förr eller senare, när det måste byggas en ny bro. Och en ny bro kan inte byggas där den finns idag. Men den måste byggas någonstans mellan Blåsut och Sanden…
Det visade sig att en ny bro inte hade inarbetats i detaljplanen. Det ingick inte i uppdraget. Därför ställde sig KS enhälligt bakom ett tillägg till yttrandet från Henrik Harlitz (M). Tillägget handlade om att man i det fortsatta arbetet med utvecklingen av Sanden Södra måste beakta en framtida ersättning för nuvarande Dalbobron.
Riktlinjer för upphandling
Det var i stort sett ett bra förslag till nya reviderade riktlinjer som förvaltningen hade tagit fram. Vänsterpartiet ansåg dock att kommunen borde tydliggöra riktlinjerna ytterligare. Vänsterpartiet föreslog därför en återremiss med följande motivering:
“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till kommunstyrelseförvaltningen med uppdrag att arbeta in förstärkande formuleringar i riktlinjerna för upphandling i syfte att förebygga och motverka välfärdsbrott, ekonomisk brottslighet och organiserad kriminalitet. Det bör även arbetas in en förstärkning kring etisk upphandling som säkerställer att kravställning och uppföljning motverkar att varor och tjänster produceras eller tillhandahålls på ett sätt som strider mot folkrättsliga principer eller innebär allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.”
Vi trodde nog att åtminstone Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle ställa sig bakom återremissen, men icke. Vänsterpartiets yrkande avslogs.
Pengar till Fyrstads Flygplats?
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Medborgarpartiet deltog inte i beslutet att bevilja 1.962 tkr till Fyrstad Flygplats AB för täckning av förluster under år 2026. Det är i sammanhanget av intresse att det i budgeten för Fyrstads Flygplats bland annat står:
“Flygplatsen ser ett fortsatt behov av att arbeta med marknadsföring kopplat till namnbytet på regional nivå för att öka kännedomen och utöka upptagningsområdet.”
Det är, i eftertankens kranka blekhet, kanske viktigt att få flygresenärer att förstå att Göteborg-Stallbacka flygplats ligger i Trollhättan-Vänersborg… Det tyckte i varje fall de övriga partierna, S+C+KD+M+L+SD, och beviljade Fyrstads Flygplats pengarna.
Kommunens bad- och simanläggningar
Kommunfullmäktige ska ta ett inriktningsbeslut om “strategisk inriktning för kommunens bad- och simanläggningar”. Ärendet väcktes den 19 december 2015(!) när en motion från Moderaterna bifölls i fullmäktige. Uppdraget i motionen var att ta fram en långsiktig strategi för kommunens simhallar.
Beslutsförslaget var nu att KS skulle föreslå kommunfullmäktige att:
“den strategiska inriktningen för kommunens bad- och simanläggningar för kommande 20-årsperiod är att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid två utbudspunkter, Vattenpalatsets anläggning vid Vänerparken samt Brålandabadet.”
Det blev spretigt. De styrande partierna ville bifalla förslaget. Moderaterna däremot yrkade på återremiss. De menade att det här inte alls var en strategi. Och det var det ju egentligen inte. Sverigedemokraterna yrkade att Hallevibadet skulle bli en 3:e utbudspunkt. Det tyckte Medborgarpartiet var bra. Vänsterpartiet höll inte med. Anledningen till det var att vi inte trodde att Hallevibadet skulle kunna fungera långsiktigt, i 20 år, utan stora och dyrbara kommunala investeringar. 
Och ska Vattenpalatset byggas ut med en 25-metersbassäng med åtta banor så har kommunen helt enkelt inte råd med ett “nytt” Hallevibad. Vänsterpartiet var därför beredda att stödja det liggande förslaget, men vi lämnade en protokollsanteckning med följande lydelse:
“Vänsterpartiet anser att Hallevibadet ska hålla tillfälligt öppet under 5-6 år med ett driftsbidrag på 1-2 mnkr beroende på öppettider mm.
Ett öppet Hallevibad skulle ge möjlighet för simskola året runt, skolornas simundervisning, föreningsliv, rehabilitering, äldres träning och ökad simkunnighet. Det är verksamheter som skulle minska vårdkostnaderna, öka tryggheten och göra kommunen attraktiv för barnfamiljer i och kring Vargön. Det skulle också kunna bli en naturlig mötesplats i området.”
Hallevibadets öde ska snart, tror jag, upp i samhällsbyggnadsnämnden för behandling. Kommunfullmäktige har ju bestämt att hyra ut Hallevibadet. Det har emellertid omöjliggjorts av ett orimligt avtalsförslag. (Se ”Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.) Det finns inga intressenter att driva Hallevibadet under de förutsättningar som avtalsförslaget anger.
Förvaltningen vill t ex att den som hyr Hallevibadet ska betala 465.000 kronor per år i hyra till kommunen. Det ska jämföras med Brålandabadet, där den privata entreprenören i stället får ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr för tre sommarmånader. Och, betala hyra för ett Hallevibad som när det var igång i kommunal regi gick med ett underskott på, enligt den reviderade badutredningen från juni 2023, netto 3,6 milj kr per år… (Se ”Blir Hallevibadet uthyrt? (5)”.)
Vi får se vilka beslut samhällsbyggnadsnämnden tar i frågan. Anser en majoritet i nämnden att avtalsförslaget ska omarbetas och att driftsbidrag ska kunna utgå kommer Hallevibadet tillbaka till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som ett eget ärende.
“Bad- och sim-ärendet” avbröts av en kaffepaus. När alla kom tillbaka till sina platser visade det sig att de styrande partierna hade ändrat åsikt. Det var nog ingen som riktigt förstod varför. De yrkade bifall till återremissförslaget. Det blev med andra ord inget beslut utan hela ärendet skickades tillbaka till förvaltningen för ytterligare utredning. Det följde inte med någon skriftlig motivering till återremissen, så jag vet inte riktigt vad som ska utredas.
Det var några av ärendena i onsdagens kommunstyrelse. Jag återkommer med fler ärenden.
Och till sist, glöm inte Vänersborgs födelsedagsfirande imorgon lördag! Kom gärna till kommunhuset och prata med politiker och kommunens tjänstepersoner. 
Eller se när Magnus Larsson i Sikhall tar emot sitt välförtjänta “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” av stadsarkitekt Martin Staude kl 11.30 för renoveringen av Sikhalls Magasin. (Se “Vad händer i stan?”.)
Det bjuds förresten på tårta också… (Se kommunens webbplats, ”Välkommen att fira Vänersborgs födelsedag!”.)
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer