Arkiv
KF (2): Hallevibadet – S och M släcker hoppet om en uthyrning
Anm. Fortsättning på inlägget “KF (1): Nya ansikten, gamla maktspel”.
Efter debatten om Sverigedemokraternas motion om att inrätta ett kommunalt återvandringsstöd var det dags för Hallevibadet. Frågan var om kommunfullmäktige skulle avsluta uppdraget till samhällsbyggnadsnämnden att hyra ut badet.
Beslutsförslaget från kommunstyrelsen var:
“Kommunfullmäktige avslutar uppdraget till samhällsbyggnadsnämnden angående att hyra ut Hallevibadet som gavs av Kommunfullmäktiges den 19 februari 2025”
Helge Kneese från Kristdemokraterna var den förste att begära ordet. Han menade att Hallevibadet är kommunens enda simanläggning med godkänd bassäng för simsport. Badet var välbesökt med ca 70.000 besökare per år enligt kommunens egna beräkningar. Kneese påminde också om att delar av anläggningen renoverades, bland annat hygienutrymmena, för flera miljoner för bara några år sedan.
Kneese slog vidare fast att badhus är dyra men viktiga. Kommunen har ett badhus och flera andra kommuner är avundsjuka för det. Ett motsvarande nytt badhus skulle kosta 200-300 milj kr. Det är bara att trycka på startknappen på Hallevibadet – och det till förhållandevis små pengar.
Sedan talade Kneese (KD) om samhällsbyggnadsförvaltningens arbete med uthyrningen av badet.
“När anbudet efter många om och men lades ut under hösten 2025 hade man inte fört någon marknadsdialog som brukar vara norm i den här typen av komplexa upphandlingar.”
Kommunen visste alltså inte vilka villkor potentiella hyresgäster kunde tänka sig att acceptera. I stället togs det fram:
“ett upphandlingsunderlag med villkor som i praktiken gjorde att intresset för att lämna ett anbud var obefintligt.”
Det var korta avtalstider och en hyresgäst skulle inte ha någon tillgång till ytor utanför byggnaden, trots att hyresgästen skulle ansvara för snöröjningen.
Helge Kneese (KD) fortsatte med att berätta att det i underlaget fanns en begränsning av antalet personer som fick bada samtidigt. Det saknade lagstöd för denna begränsning, sa Kneese, och 
levererade sedan en nyhet. Han hade varit i kontakt med miljö- och hälsoskyddsnämnden och frågat om det fanns några sådana krav.
“Nä, sa dom. Vi tittar på att badet sköts ordentligt och att man har processer och rutiner att vattnet är rent. Det spelar ingen roll hur många. Det kan räcka med en riktigt bösig person så har man, så att säga, gått över gränsvärdet.”
Och den ofrånkomliga slutsatsen drogs:
“Resultatet blev en upphandling som var gjord för att misslyckas.”
Helge Kneese (KD) avslutade sitt anförande med att lägga följande yrkande:
“1. avsluta uppdraget till samhällsbyggnadsnämnden angående att hyra ut Hallevibadet som gavs av Kommunfullmäktige den 19 februari 2025, § 19.
2. ge kommunstyrelsen i uppdrag att göra ett försök att hyra ut anläggningen genom att skapa bättre förutsättningar för att uthyrningen ska lyckas.
* En strukturerad marknadsdialog ska genomföras där man i direkt dialog med intresserade aktörer försöker hitta lösningar som fungerar för alla parter.
* Detta kan omfatta längre avtalstider, rimliga ekonomiska villkor såsom kommunalt driftsbidrag, samt möjlighet att utnyttja marken runt byggnaden.
* Även alternativet med ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) ska prövas som ett komplement eller alternativ.”
Sedan var det min tur.
Man måste skilja på två saker, menade undertecknad bloggare – om någon vill driva Hallevibadet och om någon vill driva Hallevibadet på de villkor som kommunen hade erbjudit. Det var två helt olika frågor. Sedan räknade jag upp några av de villkor som kommunen hade ställt på en hyresgäst, men som kommunfullmäktige aldrig hade beslutat om.
Det stod inte i fullmäktiges beslut att uthyrningen skulle ske genom en tjänstekoncession. Det stod inte heller att hyresgästen skulle betala 465.000 kronor om året i hyra och att avtalet skulle vara maximalt fyra år, med upplägget två plus ett plus ett år. Fullmäktige hade inte heller beslutat att kommunen inte skulle kunna ge ett driftsbidrag eller att mark i anslutning till badanläggningen inte skulle kunna ingå i upplåtelsen. 
Och fullmäktige hade inte beslutat att en hyresgäst skulle riskera att förlora värdet av sina egna investeringar utan möjlighet till skälig kompensation om kommunen avslutade avtalet.
Dessa villkor hade alltså tagits fram av samhällsbyggnadsförvaltningen, och inte beslutats av kommunfullmäktige. Min slutsats var densamma som Helge Kneeses:
“Det här avtalet var gjort för att ingen skulle kunna anta det.”
Med andra ord hade samhällsbyggnadsförvaltningen inte uppfyllt kommunfullmäktiges uppdrag. Jag avslutade med att fråga Moderaterna om de ansåg att samhällsbyggnads hade följt det beslut som fullmäktige fattade den 19 februari 2025 – ett beslut som det faktiskt var Moderaterna som hade drivit fram.
Jag yrkade bifall till Kristdemokraternas yrkande.
Stefan Lindqvist från det nyinvalda partiet Sunt Förnuft gjorde sin debut i talarstolen. Han betonade särskilt:
“Avsluta uppdraget till samhällsbyggnadsnämnden, ge det till kommunstyrelsen och för en riktig marknadsdialog.”
Lindqvist yrkade också bifall till KD:s yrkande. Detsamma gjorde senare även Elisabeth Johansson (KD), Göran Svensson (MBP) och Mathias Olsson (SD).
Det gjorde dock inte Niklas Claesson (M). Claesson tyckte frågan var större än Hallevibadet:
“Hallevibadet behöver sättas in i en helhet med det utbud av simanläggningar Vänersborgs kommun ska ha.”
Det var att komplicera ärendet till oigenkännlighet. Kommunen har ju bara ”en och en halv” simanläggning, Vattenpalatset, som hyrs av Intea. Vänersborgs kommun betalar Vattenpalatset AB ett driftsbidrag (”årlig uppdragsersättning”) på drygt 11 milj kr om året. Under tre månader på sommaren har kommunen dessutom ett utomhusbad i Brålanda. Här erhåller entreprenören årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr inkl moms (2025).
Det är inte mycket till “helhet”…
Kanske tyckte även Claesson att resonemanget lät lite ihåligt. Han breddade begreppet “helhet” och började prata om den nya badanläggningen i Uddevalla, det nyrenoverade Älvhögsborg i Trollhättan och Oceana i Göteborg som ska öppna om några månader…
Det var nog inte bara Kneese och jag som tyckte att det spårade ur. Vad har t ex Oceana att göra med ett bad i Vargön som under sin tid utnyttjades av funktionshindrade, äldre, skolorna för simundervisning, simklubben och alla vargöbor och andra kommuninvånare?
“Vad ska Hallevibadet stå för i en helhet?”
Undrade Niklas Claesson. Skulle det vara svårt att svara på den frågan? Särskilt om man betänker att kommunen skulle kunna öppna Hallevibadet igen med ett driftsbidrag på bara 1–2 miljoner kronor om året…
Han yrkade istället bifall till kommunstyrelsens förslag. Claesson motiverade med att kommunstyrelsen hade beslutat följande:
“Kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag att utreda möjliga handlingsalternativ för byggnaden om uppdraget att hyra ut Hallevibadet avslutas.”
Claesson menade att kommunstyrelsen nu skulle få bollen. Han försökte väl på något sätt ge sken av att fullmäktiges beslut inte innebar slutet för Hallevibadet, utan att det fortfarande fanns en chans att badet skulle öppnas igen.
Men… Det stod faktiskt tydligt även i Helge Kneeses (KD) yrkande att kommunstyrelsen skulle få uppdraget:
”att göra ett försök att hyra ut anläggningen”.
Claessons inlägg fick mig att tänka på ett gammalt vänersborgsuttryck – att äta smörgåsen och ändå ha den kvar. Det kändes som dimridåer och bortförklaringar. Det handlar ju faktiskt om en extremt billig peng i sammanhanget för kommunen för att öppna Hallevibadet.
Det var ingen bra start av den blivande “statsministern” i Vänersborgs kommun, Det tyckte nog inte heller hans koalitionsvänner i KD… Och jag undrar vad de Vargöbor som röstade på Moderaterna tycker…
Med Niklas Claessons inlägg var utgången av kvällens beslut given. Det blev ännu tydligare när Benny Augustsson (S) deklarerade från talarstolen att han yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag.
Eftersom alla vet att Socialdemokraterna vill riva Hallevibadet kan man ju fråga sig varför både Socialdemokraterna och Moderaterna yrkade bifall till samma beslutsförslag…
Det kan väl nämnas att Augustsson konstaterade att ingen kan hyra Hallevibadet utifrån de premisser som kommunfullmäktige beslutade om. Eftersom två personer, Patrick Lejon och Jonas Mossberg, har varit och fortfarande är intresserade av att hyra badet, torde Benny Augustsson (S) vara fel ute.
Däremot var ingen intresserad av att hyra badet, investera i exempelvis en ny lining för 400.000–500.000 kr och sedan riskera att kommunen sade upp avtalet efter två år, svarade Helge Kneese (KD).
Kneese tyckte också att det var viktigt men en badstrategi, precis som Niklas Claesson. Men, sa Kneese:
“Men nu är det Hallevi. Medan vi väntar på en sådan strategi så är det en bra idé att öppna.”
Det blev votering. Röstsiffrorna blev 30 för kommunstyrelsens förslag att avsluta uppdraget att hyra ut Hallevibadet och 21 för KD:s yrkande. S+M+C+L+MP röstade för kommunstyrelsens förslag, medan KD+V+MBP+SF+SD röstade för KD.
Beslutet var en besvikelse. Det torde innebära en betydande kapitalförstöring. Framför allt missade kommunen en chans att få tillgång till ett tredje bad i kommunen för en mycket billig peng.
Det är svårt att förstå beslutet. Mycket svårt…
==
Anm. Hela fullmäktigesammanträdet kan ses i efterhand på kommunens webb-TV.
KS (7/10): Hallevibadet, en ny bro och fritidskort
I onsdags hade kommunstyrelsen sammanträde. Det blev ett långt möte som dominerades av föredragningar och information.
Jag måste i sammanhanget särskilt framhålla en av föredragningarna, som var oerhört intressant. Det var Erik Granberg, VD och senior projektledare på Lysio Research, som redogjorde för statistik kring företagsklimatet i Vänersborgs kommun.
Granberg hade en förmåga att omvandla siffror och tabeller till begripliga och konkreta bilder av verkligheten. Han kunde också kombinera olika variabler för att förklara kommunens resultat i olika undersökningar – varför vissa faktorer fick höga betyg och andra lägre. Det är synd att sådana här föredragningar inte spelas in och görs tillgängliga för fler.
Dagordningen hade följande utseende:
Det tillkom ytterligare ett ärende, “Beslut om initiativärende – fritidskort för unga”.
Några frågor var särskilt intressanta, tycker jag. Vad händer med Hallevibadet? Behövs det en ny gång- och cykelbro över trafikkanalen just där Trafikverket planerar att bygga den? Och vad händer med fritidskorten?
Hallevibadet – var det verkligen ett försök värt namnet?
Jag har skrivit en hel del om Hallevibadet i Vargön. Kommunfullmäktige beslutade den 19 februari 2025 att badet skulle hyras ut. Tanken var att någon annan skulle kunna driva verksamheten vidare.
Nu ville kommunstyrelsen gå vidare med att avsluta uppdraget.
Bakgrunden är att samhällsbyggnadsnämnden genomförde en upphandling av en så kallad tjänstekoncession. En konsult med upphandlingskompetens anlitades, och ett hyresavtal ingick i underlaget. Resultatet? Inte ett enda anbud kom in.
Men vad sa det egentligen? Det visade att ingen lämnade anbud på de villkor som kommunen erbjöd. Det bevisade däremot inte att det saknades intresse för att driva Hallevibadet under andra förutsättningar.
Kommunfullmäktige beslutade att badet skulle hyras ut. Fullmäktige beslutade däremot inte att uthyrningen skulle ske genom en tjänstekoncession, att hyran skulle vara 465.000 kronor om året eller att avtalet skulle begränsas till högst fyra år. Inte heller beslutade fullmäktige att ett driftsbidrag skulle vara uteslutet eller att mark kring badet inte kunde ingå i upplåtelsen. Det var villkor som utformades i den efterföljande processen.
Kristdemokraterna lämnade nu ett yrkande i kommunstyrelsen som innebar att Hallevibadet skulle få en ny chans. Yrkandet stöddes av Vänsterpartiet, och även MBP och SD stödde det. De styrande partierna (S+C+MP) tillsammans med
Moderaterna röstade emellertid igenom förslaget att avsluta uppdraget till samhällsbyggnadsnämnden att hyra ut Hallevibadet.
Kommunstyrelsen fattade som jag ser det ett olyckligt beslut. Kommunfullmäktiges tidigare beslut borde betyda något även när det visar sig vara svårt att genomföra. Om förutsättningarna som valts för att verkställa beslutet inte fungerade borde det åtminstone prövas om andra förutsättningar kan göra det möjligt.
Ärendet ska slutligen avgöras av kommunfullmäktige den 21 oktober.
En gång- och cykelbro – men måste den ligga just där?
En annan stor fråga gällde den planerade gång- och cykelbron över trafikkanalen, dvs den bro som ska gå från Blåsut till Sanden.
Kommunstyrelsen skulle ta ställning till ett samverkansavtal med Trafikverket. Enligt förslaget ska Trafikverket ansvara för bron, medan kommunen ska äga och förvalta de anslutande gång- och cykelvägarna. Kommunen ska dessutom sköta vissa delar av brons löpande underhåll, exempelvis belysning, renhållning, halkbekämpning och snöröjning.
Det är alltså inte bara en fråga om att bygga en bro. Det handlar också om framtida kostnader och ansvar.
Henrik Harlitz (M) yrkade på återremiss. Han ville att kommunen skulle göra en bredare lokaliseringsanalys för att hålla nere kostnaderna. Jag stödde återremissen.
Det fanns flera frågor som jag tyckte behövde få tydligare svar innan kommunen gick vidare. Hur skulle gång- och cykelvägarna dras på båda sidor om bron? I underlaget saknades fullständiga kostnadsberäkningar för anslutningarna. Riskanalysen pekade dessutom på att de ekonomiska prognoserna var ofullständiga.
Jag höll som sagt också med Harlitz (M) om att en alternativ placering vid det tidigare färjeläget borde undersökas ordentligt. En sådan placering skulle kunna ge bättre trafikflöden och eventuellt minska behovet av vissa andra åtgärder. 
Men även här fanns frågor som måste utredas, bland annat hur ofta bron skulle behöva öppnas för lotsbåtar och vad Sjöfartsverket bedömde vara möjligt.
Det fanns argument åt båda håll. Sjöfartsverket vill ha broarna intill varandra för att underlätta samordningen med den befintliga bron och dess styrsystem. Men det fanns också ett nytt PM från Trafikverket som beskrev hur en eventuell förändring av lokaliseringen skulle kunna hanteras.
Kommunstyrelsen beslutade att godkänna “Samverkansavtal – Gång- och cykelbro över Trollhätte kanal i Vänersborg”. Beslutet innebar att GC-bron ska läggas bredvid järnvägsbron.
Ärendet är avgjort, det ska inte vidare till fullmäktige.
Skolmaten – det viktigaste är att eleverna äter
Kommunstyrelsen behandlade också ett medborgarförslag om att se över skolmatsmenyerna. Förslagsställaren pekade på att många högstadieelever äter lite eller hoppar över lunchen, bland annat för att maten inte upplevs som god eller mättande.
Kommunen har redan olika forum där elever kan framföra synpunkter på maten. Det finns klassråd, elevråd och måltidsråd. Kostenheten följer också upp hur mycket mat som äts och hur stort matsvinnet är. Inför höstterminen 2026 har kommunen exempelvis beslutat att minska antalet soppluncher och serveringar av pytt i panna(!).
Det är bra att sådant arbete pågår.
Men underlaget innehåller också uppgifter som borde få oss att stanna upp. I genomsnitt åt 82 procent av de närvarande eleverna i årskurs 7–9 lunch i skolmatsalen under 2025. (Skillnaderna mellan skolorna var ganska stor.) Hälsosamtalen visade en negativ trend när det gällde lunchintaget över tid för både flickor och pojkar i årskurs 4 och 8.
Varför avstår elever från att äta? Det vet kommunen inte tillräckligt mycket om. Underlaget konstaterade att orsakerna behöver undersökas närmare på de olika skolorna. Det är viktigt. Det räcker inte att hänvisa till att det finns måltidsråd eller att menyerna följer näringsmässiga krav. Maten kan vara näringsriktig på pappret, men om eleverna inte äter den uppfyller lunchen inte sitt syfte.
Kommunen lagar omkring 5.000 portioner varje dag inom förskola och grundskola. Råvarubudgeten för en grundskolelunch är 12,60 kronor per portion under 2026. Det är naturligtvis en utmaning att inom den ramen laga mat som är näringsrik, varierad, hållbar och uppskattad av eleverna.
Men, det viktigaste måste vara att eleverna äter! Därför behöver kommunen inte bara fråga vad eleverna tycker om maten, utan också följa upp om förändringarna gör att fler faktiskt äter lunch. (Idag publicerade TTELA en insändare på sin webbsida om skolmaten – ”Skolmaten måste få kosta mer – i dag åt nästan ingen”.)
Kommunstyrelsen ansåg medborgarförslaget besvarat med hänvisning till det arbete som redan pågår.
Kommunens ekonomi – ett plusresultat med frågetecken
Kommunstyrelsen behandlade också delårsrapporten för augusti 2026. Kommunens prognostiserade resultat för helåret är 27 milj kr, vilket är 17 miljoner bättre än budget.
Nämnderna beräknar tillsammans ett underskott på 9 milj kr. Socialnämnden står för den största negativa avvikelsen och prognostiserar ett underskott på 37 milj kr. Samtidigt beräknas finansförvaltningen ge ett överskott på 26 milj kr, framför allt genom lägre pensions- och räntekostnader. Skatte- och statsbidragsintäkterna väntas däremot bli 22 milj kr lägre än budgeterat. Det är främst skatteintäkterna som har blivit lägre.
Kommunen beräknas alltså göra ett bättre resultat än budget, men det betyder inte att den långsiktiga ekonomin är problemfri. I delårsrapporten konstateras att nettokostnaderna ökar snabbare än skatteintäkterna och de generella statsbidragen.
Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att kräva ytterligare åtgärder från socialnämnden för att begränsa underskottet. Samtliga nämnder uppmanades också att hålla kostnaderna under kontroll.
Det är förstås viktigt att kommunens ekonomi är hållbar. Men när underskott ska hanteras behöver diskussionen också handla om vilka konsekvenser åtgärderna får för verksamheterna och människorna som är beroende av dem.
Fritidskort för unga – utredningen ska bli klar
Jag hade också ett eget initiativärende om fritidskort för unga på dagordningen. (Fast det var egentligen min partivän Gunilla Cederbom som hade skrivit förslaget.)
Bakgrunden är att kommunfullmäktige redan i september 2025 biföll en motion från just Gunilla Cederbom (V) om att utreda olika alternativ för fritidskort till kommunens ungdomar. Frågan gällde bland annat vilka åldersgrupper som skulle omfattas, hur stor subventionen ska vara och vad olika alternativ skulle kosta.
När Västra Götalandsregionens infrastruktur- och kollektivtrafiknämnd i maj 2026 beslutade om möjligheten att utöka fritidskorten till en zon, kunde den efterfrågade utredningen påbörjas.
Kommunstyrelsens underlag angav att målet är att utredningen ska bli klar och lämnas till kommunstyrelsen före årsskiftet 2026/2027. Eftersom arbetet har påbörjats ansågs mitt initiativärende besvarat.
Det är positivt att utredningen nu pågår. Jag ser fram emot att få ta del av den och diskutera hur ett fritidskort ska kunna utformas så att fler unga får möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och resa kollektivt.
Skyddsrum måste fungera för fler
Under kommundirektörens information fanns en punkt om skyddsrum. Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att stärka förmågan att snabbt ställa i ordning skyddsrum vid höjd beredskap. Jag lyfte en fråga som jag tycker förtjänar större uppmärksamhet – tillgängligheten för äldre och personer med funktionsnedsättning.
Det finns en oro inom funktionsrättsrörelsen för att människor inte vet hur de ska kunna använda skyddsrummen. Dessutom saknas information om tillgängligheten. Många äldre och personer med funktionsnedsättning kan möta särskilda hinder.
Under diskussionen framhölls att det kan vara svårt att tillgänglighetsanpassa äldre skyddsrum men att nya skyddsrum ska anpassas. Det konstaterades också att skyddsrummen inte räcker till för alla.
Det är en svår fråga, men just därför måste den tas på allvar. Beredskap handlar inte bara om att ha skyddsrum. Det handlar också om att människor ska veta var de finns, 
hur de fungerar och hur de kan ta sig dit när det verkligen gäller. Och om de är tillgängliga för alla…
Sammanträdet avslutades kl 15.50 med att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) slog klubban i bordet.
PS. Det var ett tag sedan, men idag vill jag uppmärksamma läsarna att James Bucci (V) har publicerat ett inlägg på sin blogg – ”Rätt skall vara rätt”.
Hallevibadet – nu ska uthyrningen avslutas (2/2)
Anm. Fortsättning på inlägget “Hallevibadet – nu ska uthyrningen avslutas (1/2)”.
Vad står det i tjänsteskrivelsen?
Den nya tjänsteskrivelsen som finns i underlaget till kommunstyrelsens sammanträde på onsdag säger att kommunen genom upphandlingen har fått en uppfattning om huruvida det finns intressenter som är villiga att bedriva verksamhet i lokalen utifrån de angivna hyresvillkoren. Och eftersom inga anbud inkommit bedömer kommunstyrelseförvaltningen att uppdraget att hyra ut Hallevibadet ska avslutas.
Men, kommunen har bara prövat om någon vill bedriva verksamhet utifrån de angivna hyresvillkoren. Det är inte samma sak som att kommunen har prövat om någon vill hyra Hallevibadet på andra villkor.
Det är en viktig skillnad.
Kommunstyrelseförvaltningen skriver bland annat:
”En ’renodlad’ uthyrning av lokal förutsätter normalt inte upphandling…”
Om det är så, har kommunen då, efter att ingen visade intresse för tjänstekoncessionen, prövat möjligheten att helt enkelt hyra ut Hallevibadet som lokal? Med ett hyresavtal där de vanliga hyresrättsliga reglerna gäller och där kommunen och en eventuell hyresgäst kan diskutera villkoren…?
Den 19 februari 2025 beslutade kommunfullmäktige att Hallevibadet skulle hyras ut. Det stod inte att uthyrningen skulle ske genom en tjänstekoncession, att hyresgästen måste betala 465.000 kr om året, att avtalet skulle vara maximalt fyra år, att en hyresgäst ska avstå från besittningsskyddet, att någon del av marken runt badanläggningen inte fick ingå i uthyrningen eller att kommunen inte fick ge ett driftsbidrag…
Det fanns faktiskt intressenter
Det är också viktigt att komma ihåg att redan i juni 2023 hade Jonas Mossberg lämnat in en intresseanmälan om att driva Hallevibadet vidare. Patrick Lejon var också intresserad.
När avtalsunderlaget senare presenterades hösten 2025 var båda fortfarande aktuella som intressenter. Jonas Mossberg beskrev då villkoren som så långtgående att han menade:
”Det är inte längre en fråga om drift av badet utan en fråga om att ha ihjäl badet.”
Patrick Lejon sade till TTELA att han fortfarande var intresserad, men inte med avtalet som det var utformat.
Det är deras uppfattningar, naturligtvis. Men det fanns uppenbarligen personer som visade intresse för att hyra och driva Hallevibadet. Att ingen av dem till slut lämnade anbud betyder därför inte att frågan om intresse för Hallevibadet är så enkel som:
”Ingen ville ha badet.”
Det betyder att ingen lämnade anbud på den annonserade modellen.
Ekonomiskt stöd
Benny Augustsson (S) konstaterade i januari 2025 att ett bad som Hallevibadet inte skulle kunna gå runt ekonomiskt för en privat aktör.
Det är egentligen inte särskilt överraskande. Kommunen betalar redan stora summor för badverksamhet på andra håll. Vattenpalatset i Vänerparken får exempelvis en uppdragsersättning på omkring 11 milj kr per år, Brålandabadet får ett kommunalt driftsbidrag och kommunen hade en kostnad på omkring 950.000 kr under 2025 bara för att Hallevibadet stod tomt (t ex el och värme).
Samtidigt har kommunen under flera år diskuterat en ny sim- och badanläggning. Och då pratar vi kostnader på omkring 227–332 miljoner kronor för olika alternativ, med uppskattade årliga nettodriftkostnader på ungefär 14–16 milj kr. Eller en tillbyggnad på Vattenpalatset, som ägs av Intea, med en bedömd årshyra på omkring 12,8 milj kr.
Det är preliminära kalkyler, men det säger något om storleksordningen på de ekonomiska frågor som kommunen står inför när det gäller badverksamheten. I det perspektivet blir frågan om Hallevibadet också en fråga om vad kommunen vill använda sina befintliga anläggningar till under de år som kommer.
Vad händer om uthyrningen avslutas?
Det finns också en mycket konkret ekonomisk fråga – vad händer om fullmäktige avslutar uppdraget? Ja, då ska samhällsbyggnadsnämnden utreda möjliga handlingsalternativ för byggnaden. 
Det behövs, skriver kommunstyrelseförvaltningen, för att undvika onödiga kostnader för tomställda lokaler.
Det är ganska logiskt. Men det innebär samtidigt att Hallevibadet inte blir gratis bara för att uthyrningsuppdraget avslutas. Byggnaden finns kvar. Kostnaderna finns kvar. Och kommunen måste sedan bestämma vad som ska hända med den. Rivning?
Nytt fullmäktigebeslut
I början av 2025 fattade kommunfullmäktige ett beslut om att Hallevibadet skulle hyras ut. Sedan har
kommunen genomfört en viss modell för att försöka göra det.
Den modellen gav inga anbud och nu ska fullmäktige fatta beslut om att avsluta uppdraget i sitt ursprungliga beslut. Men innan kommunfullmäktige gör det så finns det några frågor som, enligt min mening, är högst relevanta att få svar på:
- Har kommunen verkligen prövat alla rimliga möjligheter att hyra ut Hallevibadet?
- Varför blev fullmäktiges beslut om uthyrning i praktiken en upphandling av verksamhetsdrift?
- Varför sattes den årliga hyran till 465.000 kronor när kommunen samtidigt konstaterade att badverksamheten inte skulle kunna bära sig utan ekonomiskt stöd?
- Varför blev avtalstiden maximalt fyra år?
- Varför skulle en entreprenör avstå från sitt indirekta besittningsskydd?
- Hur ska en entreprenör kunna räkna hem investeringar i en badanläggning när investeringarna tillfaller kommunen vid avtalets slut?
Och kanske den mest grundläggande frågan:
Vad betyder egentligen fullmäktiges beslut att hyra ut Hallevibadet, om ett misslyckat försök med en viss uthyrnings- och driftsmodell räcker för att avsluta uppdraget?
Det är den frågan som kommunstyrelsen nu har framför sig. Och därefter kommunfullmäktige.
För Hallevibadet är fortfarande kvar.
Det står där. Tomt. Kommunen har fortfarande kostnader för byggnaden. Och Vargöborna har ingen badanläggning.
Som jag ser det skulle ett Hallevibad ge skolorna bättre möjligheter att bedriva simundervisning, simklubben bättre tränings- och tävlingsmöjligheter och personer med funktionsnedsättningar tillgång till tillgängliga bassänger. Det skulle också bli en mötesplats för barnfamiljer, ungdomar, pensionärer och föreningslivet i Vargön.
Den 21 oktober ska det nyvalda kommunfullmäktige fatta beslut i frågan.
Hallevibadet – nu ska uthyrningen avslutas (1/2)
På onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). Då ska ett förslag behandlas om att inte hyra ut Hallevibadet. Ingen var nämligen intresserad av att hyra och bedriva verksamhet på badet. Och därför läggs följande beslutsförslag till KS:
”Kommunfullmäktige avslutar uppdraget till samhällsbyggnadsnämnden angående att hyra ut Hallevibadet som gavs av Kommunfullmäktiges den 19 februari 2025, § 19.”
Det är alltså inte bara upphandlingen som ska avslutas. Det är fullmäktiges uppdrag att hyra ut Hallevibadet som ska avslutas. Det ska inte vara något bad i Vargön.
Bakgrund
Den 19 februari 2025 fattade kommunfullmäktige beslutet att Hallevibadet skulle hyras ut, men inga kostnader i form av underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kunde uppkomma skulle belasta kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden fick uppdraget att verkställa beslutet. Det var ett beslut som kom efter en ganska lång diskussion om Hallevibadets framtid.
Det hade redan den 27 juni 2023 kommit in en intresseanmälan från Jonas Mossberg i Vargön om att driva Hallevibadet vidare. Patrick Lejon var också intresserad. Hallevibadet stod nämligen tomt – och har gjort så sedan dess. Ändå dröjde det alltså till februari 2025 innan fullmäktige fattade beslutet om uthyrning.
Uthyrning eller tjänstekoncession?
Kommunstyrelseförvaltningen skriver i den aktuella tjänsteskrivelsen inför onsdagens KS att samhällsbyggnadsnämnden, med anledning av fullmäktiges beslut, gav en advokatbyrå i uppdrag att upprätta ett hyreskontrakt utifrån de förutsättningar som fullmäktige hade bestämt. Sedan genomförde samhällsbyggnadsnämnden en upphandling av tjänstekoncession avseende verksamhetsdrift av Hallevibadet. Hyresavtalet blev en del av upphandlingsunderlaget.
I underlaget till onsdagens KS diskuterar kommunstyrelseförvaltningen mycket kring uthyrning och tjänstekoncession. Kommunfullmäktige beslutade om uthyrning, samhällsbyggnadsnämnden upphandlade en tjänstekoncession. Antagligen tas detta upp så utförligt av förvaltningen eftersom det skulle kunna finnas tveksamheter om nämnden verkligen genomförde fullmäktiges uppdrag på ett korrekt sätt.
Förvaltningen förklarar därför orsaken till att samhällsbyggnadsnämnden valde att upphandla en tjänstekoncession. Kommunen ställde i hyresavtalet nämligen krav på prestationer från hyresgästen – och då kunde det bli en annan juridisk situation, dvs en fråga om tjänstekoncession. Även om gränsen mellan uthyrning enligt jordabalken och en tjänstekoncession inte är helt tydlig enligt förvaltningen själv.
I upphandlingsunderlaget ställde samhällsbyggnadsnämnden stora krav på själva driften. Det fanns krav kopplade till kompetens för vattenreningsanläggningen, badbevakning, simlärarutbildning om simskola skulle bedrivas, vattenprovtagning, klordosering, kemikaliehantering, systematiskt brandskyddsarbete, dokumentation och rapportering.
Vad var det som annonserades?
Den som ville hyra Hallevibadet skulle hyra ett mycket omfattande “paket”.
Samhällsbyggnadsnämnden bestämde grundhyran, eller koncessionsavgiften, till 465.000 kr per år. Det motsvarade 38.750 kr i månaden. Hyresgästen skulle också betala bland annat värme, el, vatten och avlopp, yttre skötsel, sophämtning, reparationer, underhåll, kostnader för tekniska installationer, vattenrening, ventilation, säkerhet och andra kostnader för verksamheten.
Kommunens egen historiska driftkostnad för Hallevibadet hade enligt samhällsbyggnadsförvaltningens uppgifter legat på ungefär 1,5 milj kr per år på 2022 års nivå…
Hyresgästen skulle också svara för underhåll och förbättringsåtgärder och även för större reparationer som behövdes för lokalen och verksamheten. Det fanns dessutom ansvar för snöröjning och sandning, inklusive snö på tak, och krav på att avfuktningsanläggningen skulle vara igång hela tiden för att förhindra skador på byggnaden.
Jag menar inte att villkoren på något sätt var juridiskt felaktiga. Och det är fullt förståeligt att kommunen ville att ett bad som är öppet för allmänheten skulle drivas säkert.
Men det är viktigt när man ska förstå varför ingen lämnade anbud. För frågan är – vad erbjöd egentligen Vänersborgs kommun?
465.000 kronor i hyra – för ett bad som kommunen gick med underskott på
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa i januari 2025 att badverksamheten på Hallevibadet aldrig skulle kunna gå runt för en privat hyresgäst. Det är också ett ekonomiskt faktum att kommunen själv hade drivit verksamheten med betydande underskott. Samtidigt skulle den som tog över Hallevibadet betala 465.000 kronor om året till kommunen. Och dessutom bära kostnaderna för själva verksamheten.
Det kan jämföras med Brålandabadet. Det drivs i privat regi under tre sommarmånader, juni-augusti, och entreprenören får ett kommunalt driftsbidrag. För 2025 var bidraget 208.993,75 kronor inklusive moms. Om motsvarande bidrag skulle räknas om till tolv månaders verksamhet skulle det motsvara cirka 836.000 kr.
Det finns också en annan intressant jämförelse. Hallevibadet stod tomt under 2025 och kostnaden för kommunen, bland annat för el och värme, uppgick till omkring 950.000 kronor.
Kommunen betalade alltså betydande pengar för att hålla badet tomt samtidigt som en eventuell privat entreprenör skulle betala kommunen 465.000 kronor om året för att få ta över det – och dessutom stå för verksamhetens alla kostnader.
Och så var det avtalstiden och besittningsskyddet
Kommunfullmäktiges beslut innehöll inget beslut om att uthyrningen skulle begränsas till två eller fyra år. Men i det hyres- och koncessionsunderlag som togs fram av kommunen angavs:
”Avtalstiden löper initialt i två år och kan därefter förlängas av Beställaren med upp till sammanlagt två år…”
Den maximala avtalstiden blev alltså fyra år. Det betydde att den som investerade pengar i verksamheten måste räkna med att avtalet som längst löpte i fyra år. Och då tillkom ytterligare en sak.
I underlaget fanns ett avstående från det indirekta besittningsskyddet… Kommunens skäl var att Hallevibadet kunde behövas för andra ändamål eftersom kommunen hade genomfört en simhallsutredning och det fanns frågetecken kring framtida beslut.
Samtidigt fanns bestämmelser om att investeringar som hyresgästen gjorde i fast inredning skulle tillfalla kommunen när avtalet upphörde – och inte ersättas.
För en entreprenör som övervägde att investera pengar i en badanläggning var naturligtvis detta en faktor att så att säga ta med i kalkylen… Särskilt som det i en kravspecifikation stod att :
”Anläggningens kapacitet är begränsad av reningsverkets nuvarande funktion.”
Den stora bassängen skulle enligt uppgiften maximalt få användas av 27 badande per timme och den lilla av 7 badande per timme. Det var ett krav som, om det nu överhuvudtaget hade funnits tidigare, definitivt inte hade följts av kommunen själv.
Kommunen ville ha maximal kontroll
I underlaget fanns även bestämmelser om kommunens kontroll över verksamheten. Kommunen skulle exempelvis ha rätt att låta en auktoriserad revisor genomföra revision av hyresgästens verksamhet på hyresgästens bekostnad. Hyresgästen skulle också lämna bland annat årsbudget för verksamheten i Hallevibadet.
Det här med att kommunen vill ha maximal kontroll på entreprenörer och fastighetsägare återkommer i många andra dokument också. (Se ”Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar”.) Det behöver inte betyda att kraven är direkt juridiskt felaktiga, men det får ofta, om jag uttrycker det snällt, flera entreprenörer att kontakta Trollhättan istället för Vänersborgs kommun.
Tillsammans med övriga villkor blir bilden av hyres- och koncessionsunderlaget tydligare. Det innebar att det var omöjligt för en hyresgäst/entreprenör att hyra Hallevibadet.
Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadet – nu ska uthyrningen avslutas (2/2)”.
Hallevibadet: Vad är ett politiskt beslut värt?
Nästa söndag är det val i Sverige och i Vänersborgs kommun. På valkvällen kommer vi att få en första bild av vilka partier som har förutsättningar att styra Sverige respektive Vänersborgs kommun de kommande fyra åren.
Men innan valdagen är här vill jag passa på att ställa en fråga:
Vad är ett politiskt beslut värt – om de som ska verkställa det egentligen inte vill genomföra det?
Det handlar om Hallevibadet i Vargön.
Den 19 februari 2025 beslutade kommunfullmäktige i Vänersborg att Hallevibadet skulle hyras ut. De styrande partierna, S+C+MP (inte KD alltså), röstade emot beslutet. Kommunen har efter beslutet nämligen agerat på ett sätt som ger ett mycket tydligt intryck av att de styrande partierna (fortfarande inte KD) och tjänstepersonerna inte vill få badet uthyrt.
De avtalsvillkor som kommunen tog fram gjorde det i praktiken omöjligt för potentiella entreprenörer att hyra Hallevibadet. För att kunna genomföra ett seriöst uthyrningsförsök krävdes realistiska villkor som t ex ett årligt driftsbidrag, en hyrestid på minst 5-6 år, kanske längre, och att investeringar som entreprenören gjorde på anläggningen skulle tillhöra entreprenören vid avtalets upphörande.
I kommunens avtalsförslag var det precis tvärtom.
Hyresnivån för Hallevibadet fastställdes till 465.000 kronor per år, samtidigt som den som hyrde badet skulle betala alla driftskostnader, dvs värme, el, vatten, avlopp, yttre skötsel, sophämtning, alla reparationer och underhåll samt ansvara fullt ut för personal, miljö och säkerhet mm. Avtalstiden skulle löpa i två år och kunde därefter förlängas av kommunen (inte entreprenören!) med upp till sammanlagt två år.
Men inte nog med det. Efter 2 eller 3 år kunde kommunen faktiskt säga tack och hej och utan vidare säga upp avtalet – oavsett om entreprenören hade investerat miljoner i badet. Hyresgästen tvingades nämligen avstå helt från sitt besittningsskydd. Besittningsrätten var bortförhandlad i hyreskontraktet. Och då skulle entreprenörens investeringar frysa inne. Det framgick av en särskild klausul i avtalet:
”Investeringar som Entreprenören gör på anläggningen avseende fast inredning tillhör Beställaren (=kommunen; min anm) vid Avtalets upphörande och ersätts inte på något sätt.”
Jag har skrivit ett flertal blogginlägg om Hallevibadet genom åren. Det går att läsa mer om de omöjliga avtalsvillkoren här – “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.
De styrande och förvaltningen ville uppenbarligen inte att Hallevibadet skulle hyras ut – i strid mot kommunfullmäktiges beslut.
Det är nämligen viktigt att komma ihåg – det fanns entreprenörer som ville driva Hallevibadet vidare. Och trots det ställde alltså kommunen villkor som gjorde det omöjligt. Och Hallevibadet står fortfarande där – tomt. Samtidigt kostar en tomställd kommunal anläggning pengar. Det är svårt att förstå att om kommunen inte själv vill driva badet – varför inte ge entreprenörer som vill försöka en verklig chans?
Vänsterpartiet har varit mycket aktivt i frågan och säger mycket tydligt ja till att hyra ut Hallevibadet. Vänsterpartiet anser att Hallevibadet behövs. 
Badet behövs för barn som ska lära sig simma, för skolornas simundervisning, för föreningslivet, för motion och rehabilitering, för äldre och för alla de människor som vill ha ett bad och en mötesplats i Vargön.
Men det handlar inte bara om Hallevibadet, det handlar också om vad ett politiskt beslut är värt. Det nuvarande styret med socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister verkställer alltså inte beslut som 
de själva har röstat emot och inte gillar. Det innebär, som jag ser det, att de undergräver den kommunala demokratin.
Sverige röstar. Invånarna i Vänersborgs kommun röstar. Den 13 september får vi alla möjlighet att säga vad vi tycker om den politik som har förts.
Vänsterpartiet säger mycket tydligt ja till att hyra ut Hallevibadet. Och vi tycker att demokratiskt fattade beslut ska respekteras.
Vad är ett politiskt beslut värt annars?
KS (26/8): Kassan sinar, byggnader och Hallevibadet förfaller
Det är inte bara Medborgarpartiets motion om att avskaffa minutstyrning i hemtjänsten som kommunstyrelsen (KS) ska ta ställning till på morgondagens sammanträde. (Se “KS (26/8): Det finns ingen minutstyrning”.) Flera andra motioner ska beredas av KS. Gemensamt för dem alla är att de ska vidare till kommunfullmäktige (KF) och avgöras där den 16 september.
Vänsterpartiets Ida Hildingsson föreslog i en motion att KF ska besluta att inkludera hanteringen av skyddade personuppgifter i socialtjänstens systematiska kvalitetsarbete. Beslutsförslaget till KS är att motionen ska anses besvarad, eftersom socialnämnden själv har uppfattningen att den redan idag arbetar på detta sätt.
Tor Wendel (M) yrkar i en motion att kommunen ska underlätta:
“för andra aktörer att ta över kommunala skolbyggnader i syfte att bedriva undervisning där”
Motionen lämnades med anledning av att Norra skolan lades ner som skola. Förslaget från kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) är att bifalla motionen. Det beror dock på att M och SD har majoritet där. I KS och KF är det inte så. Vänsterpartiet är orubbliga i sin uppfattning, vi är motståndare till marknadsskolan. Vi vill inte se att vinstdrivande friskolekoncerner ska etablera sig i kommunen. 
Dessutom måste barn- och utbildningsnämnden (BUN) ha en beredskap för att ta emot alla kommunens elever. Det gör att, skriver BUN i ett ytttrande:
“motionärens yrkande riskerar att driva kommunens kostnader genom en överetablering av skolplatser.”
Kommunens pengar ska gå till utbildning, inte vinster. (Se för övrigt en debattartikel i dagens Expressen “Så går friskolorna med vinst”.)
Det har också lämnats motioner om “lokala insatser mot telefonbedrägerier”, “inköp av portabla metalldetektorer”, “ökad trygghet genom kamerabevakning” och “paus för byggnation av gång- och cykelbro över Hamnkanalen”. Flera av motionssvaren kommer med all säkerhet att leda till debatter. Det kan bli livat nästa fullmäktige…
KS ska fatta beslut om två medborgarförslag som båda yrkar att kommunen ska köpa in Equmeniakyrkans lokal i Frändefors. Förslagsställarna vill se en fritidsgård i byggnaden. Det vill inte kommunens politiker. Det saknas nämligen pengar och lokalerna är idag inte anpassade för denna typ av verksamhet. Luftkvaliteten är dessutom dålig och, skriver Miljö och hälsa, inomhusmiljön är ohållbar.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslår vidare att KF ger nämnden i uppdrag att:
“utreda möjligheterna att begära medicinskt intyg eller journalkopia vid ansökan om specialkost och behovskost med medicinsk grund.”
KS ska konstatera att detta redan ingår i samhällsbyggnadsnämndens befogenhet.
TTELA skrev för ungefär en månad sedan om en förfallen lada. (Se “Förfallen lada får inte rivas – måste rustas upp för miljonbelopp”.)
“Ladan har drabbats av sättningar, saknar portar och har omfattande röt- och väderskador i såväl panel som bärande konstruktion.”
Det handlar om Fredrikslunds gård på Holmängen som är ett landeri från 1800-talet. Ladan anses ha sådana kulturhistoriska värden att Länsstyrelsen säger nej till rivning. Samhällsbyggnadsnämnden begär därför extra pengar till underhåll av ladan. KS ska föreslå KF att säga nej till denna begäran. Kommunen har dels inga pengar och nämnden borde istället försöka sälja ladan.
Samhällsbyggnadsnämnden äskar också mer pengar för driftkostnader av tomställda lokaler. Det handlar om Kyrkogatan 22, Huvudnässkolans aula, Hallevibadet, Frode, Björkholmsgatans förskola och del av Lindgården. Även här är förslaget att säga nej. KS och KF uppmanar nämnden att finansiera kostnaderna inom tilldelad ram i budget 2026.
Det ”tomställda” Hallevibadet beror på kommunen själv, eller rättare sagt på de styrande partierna S+C+MP. De följer inte kommunfullmäktiges beslut att hyra ut Hallevibadet. De har förhalat processen och sedan ställt totalt omöjliga villkor för intresserade entreprenörer att ta över och driva Hallevibadet.
En stor majoritet av fullmäktiges ledamöter är för att hyra ut Hallevibadet. Vänsterpartiet var dock det enda parti som tog upp Hallevibadet i sitt budgetförslag för 2027 i juni. Inget annat parti gjorde det! Vi avsatte 1,2 milj kr till driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet.
Det verkar som det är dags för en ny flytt av IT-avdelningen. Jag vet nog ingen verksamhet i kommunens hägn som har flyttat så ofta som IT-gänget. För närvarande finns IT i Kulturhuset/Folkets hus. En förstudie har nu kommit fram till att en flytt till Lindgården är det mest fördelaktiga alternativet. (IT-enheten har varit lokaliserad där tidigare…) Det är under förutsättning att fastigheten renoveras och det beräknas kosta 128 milj kr. Det är mycket pengar och för att det ska vara ekonomiskt hållbart tänker man att socialnämnden ska flytta några av sina verksamheter till Lindgården.
Kommunstyrelsen ska yttra sig om barn- och utbildningsnämndens utredning “Förskolor och skolor i Vänersborgs kommun – Översyn av organisationen utifrån förändrade behov”. Kommunstyrelseförvaltningen anser att utredningens förslag ligger i linje med kommunens lokalförsörjningspolicy och att förslagen bidrar till ett mer effektivt resursutnyttjande. Sedan behöver utredningen kompletteras, fortsätter KS-förvaltningen, med mer detaljerade ekonomiska analyser. Det tror jag att barn och utbildning faktiskt redan har tänkt sig. Sedan står det i underlaget:
“För de förslag som innebär utökade lokalkostnader behöver eventuella alternativ belysas och investeringsbehov samt tidplaner utredas närmare. Kommunstyrelsen betonar även vikten av att handlingsalternativ för de lokaler som kan komma att omställas utreds snarast.”
Det undrar jag om det är barn- och utbildningsnämndens uppgift…
I huvudsak tycks det som att kommunstyrelsen ska förklara sig nöjd med utredningen imorgon.
Det ser ut som att det ska bli en invånardialog i oktober. Det är en följd av att kommunstyrelsen i våras beslutade att inrätta en årligen återkommande invånardialog under namnet Utvecklingsforum. Kommuninvånare som är intresserade av samhällsbyggande ska få:
“träffa beslutsfattare och tjänstepersoner för gemensamma samtal om olika utvecklingsfrågor.”
Förslaget är att ämnet för dialogen denna gång ska vara ”Mot en arkitekturpolicy”. Det ska bli intressant att se hur detta initiativ faller ut. Det är viktigt att kommunen öppnar för allmänhetens inflytande över de politiska besluten i kommunen.
Kommunstyrelsen ska bereda många ärenden till kommande kommunfullmäktige och också fatta en del egna beslut. Nästa gång kommunstyrelsen sammanträder är det samma personer som finns runt borden i konferensrum Vänersborg, men då är några glada och andra mindre glada. Jag hoppas att vi i Vänsterpartiet tillhör dem som är glada efter valet…
Anm. I blogginlägget ”AVSLAG på att avskaffa minutstyrningen!” kan du läsa om hur motionen om att avskaffa minutstyrningen blev avslagen i kommunstyrelsen – och om en mycket uppseendeväckande protokollsanteckning av Mats Andersson (C).
KF: Wargön Innovation, Brättelänken, olagligt beslut, Hallevibadet och MRP
Inledning
Igår onsdag den 17 juni 2026 sammanträdde kommunfullmäktige (KF) för sista gången före höstens val! Det märktes inte minst på alla motioner som hade lämnats in. Kristdemokraterna lämnade in fem och Miljöpartiet två – enbart för att kunna användas i valrörelsen… Eftersom KD och MP inte har setts till på fyra år i den vänersborgska politiken så är det väl dags nu att påminna väljarna om att de finns…
Det blev ett långt fullmäktige. Det började redan kl 09.00 och slutade inte förrän kl 20.26. Det var flera ärenden som tog lång tid, framför allt naturligtvis budgetdebatten. Men även två interpellationer ställda till Dan Nyberg (S).
I detta blogginlägg tänkte jag bara ge en summarisk översyn av några av de ärenden som behandlades. Själva diskussionerna, i synnerhet kring interpellationerna, tänkte jag återkomma till. Hela debatten kan för övrigt som vanligt ses i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här. Det är bara att klicka på de ärenden som du vill lyssna på. Gör gärna det. Det kan underlätta ditt ställningstagande i valet.
Mötet började med två interpellationer. Den första ställdes av Ida Hildingsson (V), men M, L och MBP stod också bakom den. Det gällde Sörbygården. Den andra ställdes av Göran Svensson (MBP) 
och tog upp frågan om minutstyrning i hemtjänsten. Interpellationsdebatterna tog sammanlagt 2 timmar… De var intressanta. Jag fick bland annat höra att jag hade en “gnällig attityd” och spred osanningar och vilseledande information i mina blogginlägg… (Gissa från vem.)
Det fattas inga beslut i samband med interpellationerna. Jag återkommer till debatterna i senare inlägg.
Olagligt beslut
Förvaltningsrätten upphävde som bekant ett av kommunfullmäktiges beslut. Det var efter ett överklagande av Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvling (V). Beslutet var olagligt och måste göras om. (Se “Förvaltningsrätten upphäver KF-beslut”.)
Förvaltningsrättens beslut var helt väntat. Det var så uppenbart att man fullkomligen häpnade att de styrande partierna S+C+KD+MP trodde att de kunde yrka på återremiss i andra hand. Det innebar att de först röstade mot ett återremissyrkande från oppositionspartierna, men när de förlorade omröstningen hade de ju yrkat på återremiss i andra hand – och skulle därmed få motivera varför KF hade återremitterat ärendet.
Rätten ruskade på huvudet av det här okunniga resonemanget och skrev sin dom som en lärobok i vad Kommunallagen sa i ämnet. Från talarstolen rekommenderade jag alla nämnds- och styrelseordförande i de styrande partierna att läsa domen noggrant. Det är för övrigt några i kommunen som behöver fundera på att utöva en “viss självkritik”.
Igår fattade KF ett nytt beslut i ärendet, trots att det var illa förberett. Det förslag till beslut som skrevs under mötet var inte bra. Oppositionspartierna ändrade på förslaget, som sedan ett enhälligt KF godkände…
Wargön Innovation
Kommunfullmäktige fattade beslut om att ställa sig:
“bakom ansökan om projekt Sort2Scale, under 24 månader med planerad start 2026-07-01.”
Det handlar om Wargön Innovation. Kommunen ska medfinansiera projektet genom att betala hyreskostnaden för lokalen (Bruket 7) med ca 2,8 milj per år samt arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100.000 kr per år.
De fyra styrande partierna var oerhört positiva och optimistiska. Man fick nästan intrycket av att Wargön Innovation skulle rädda världen. Mats Andersson (C) sa:
“Wargön Innovation representerar något sällsynt. Ett decennium av konkret industriell kunskapsuppbyggnad inom ett område där Europa fortfarande letar efter svar. Den försvinner om ingen agerar nu.”
Det var “bara” de styrande partierna som röstade för pengarna till Innovation. Moderater och Liberaler lade ner sina röster, medan Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet röstade mot.
Under debatten undrade Anders Strand (SD) varför det inte fanns ett enda företag som var intresserat av att vara med och lägga pengar i Wargön Innovation:
“Ser de inte den här potentialen?”
Sade Strand ironiskt. Strand fortsatte att läsa i Wargön Innovations egna dokument. Innovation förväntade sig inga nya arbetstillfällen eller nya företagsetableringar i kommunen till följd av projektet. Strand ställde den retoriska frågan:
“Vad har kommuninvånarna i Vänersborg för nytta av det här projektet?”
Vänsterpartiets argument för att rösta nej till mer pengar kan du läsa om i inlägget “KS: Vårens sista sammanträde”. Jag framförde dem på sammanträdet och Ida Hildingsson (V) fyllde på med fler argument. Mats Andersson svarade:
“Jag har full respekt för att vi har olika syn på den här saken. Jag kan bara konstatera, återigen, att det är ytterkantspartierna som stå för avveckling.”
Jag förstår inte, vad då “återigen … stå för avveckling”? Och kul för Medborgarpartiet att få reda på att de är med i “ytterkantsgänget”. Jag tror att Mats Andersson (C) var väldigt nöjd med sitt finurliga argument…
Brättelänken
Kommunfullmäktige fattade beslutet att ge:
“samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att gå vidare med projektering av Brättelänken i den södra sträckningen”.
Det var självklart. Det har Vänsterpartiet och jag själv argumenterat för från början. (Se “Brättelänken – genom fornminnet?”, 18 mars 2024.) I gårdagens fullmäktige förde Lutz Rininsland Vänsterpartiets talan.
Rininsland inledde med att undra om den gedigna utredningen verkligen var värd arbetstiden. Slutsatsen att inte anlägga en väg över fornminnet var ju självklart redan från början. Sedan ställde Rininsland den helt logiska och berättigade frågan:
“vad är det för uppdrag, är det ett uppdrag som gäller här och nu eller är det helt enkelt en formulering som ska stå där att nu har vi tänkt att gå vidare?”
Det finns en mängd frågetecken i underlaget. Ska Brättelänken verkligen leda trafik till “Edsvägen”, dvs vägen mellan rondellen vid Volvo Brandt och rondellen i Båberg? Det är en smal väg som inte är lämpad för mer trafik. Rininsland undrade om Brättelänken är tänkt att gå vidare till motorleden genom att gå under eller över Edsvägen. Det finns antydningar om det i underlaget. Och då pratar vi om betydligt mer pengar än de 50 milj kr som projektet beräknas till nu. Och så ställde Rininsland frågan:
“Vad är egentligen denna väg värd i dagens läge?”
Naturligtvis kommer några som bor i Onsjö, fortsatte Rininsland, att ta Brättelänken till Öxnered, men hur många är det…? Och hur många som kommer från Öxnered/Skaven tänker ta denna väg till Edsvägen?
“Vill man inte istället från Öxnered/Skaven ta vägen västerut och ansluta till riksväg 45 på direkten?”
Rininsland ställde helt rimliga och viktiga frågor. Det här är inte utrett menade han och vad är det då vi beslutar om idag. Om det är ett uppdrag vill inte Vänsterpartiet ställa sig bakom ett sådant beslut. Investeringspengarna behövs i dagens läge till mycket viktigare saker. Det handlar ju om minst 50 miljoner…
Jonas Sjöblom (MP) svarade att Brättelänken ska byggas för kollektivtrafiken. Menar verkligen de styrande partierna att Brättelänken ska byggas för minst 50 milj kr för kollektivtrafikens och utsläppens skull? Knappast, det har inte heller Benny Augustsson (S) eller någon annan hävdat i debatten tidigare.
Det var ingen annan som svarade Rininsland. De styrande partierna liksom det största oppositionsblocket vill inte alltid diskutera. Man kan tro att de har en egen agenda som de ska genomdriva utan att riskera att stöta på politiska hinder och “svårigheter”.
Mats Andersson (C) hade för övrigt yrkat, innan Rininslands inlägg, på ett tilläggsbeslut:
“att hänsyn skall i möjligaste mån tas till hästnäringens verksamheter”
Hästnäringen har fått stor betydelse i kommunen den senaste tiden, valet närmar sig…
Hallevibadet
Vänsterpartiet var det enda parti som tog upp Hallevibadet i sitt budgetförslag. Inget annat parti gjorde det! Vi avsatte 1,2 milj kr till driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet. Det framförde jag från talarstolen och talade om varför:
“Hallevibadet skulle ge skolorna bättre möjligheter att bedriva simundervisning, simklubben bättre tränings- och tävlingsmöjligheter och personer med funktionsnedsättningar tillgång till tillgängliga bassänger. Det skulle också bli en mötesplats för barnfamiljer, ungdomar, pensionärer och föreningslivet i Vargön.”
Inget parti kommenterade inlägget.
Det sista ärendet på sammanträdet var en fråga om Hallevibadet från mig till Benny Augustsson (S). Jag ställde frågan efter att ha gett en bakgrund:
“En bakgrund:
- Den 19 februari 2025 beslutade kommunfullmäktige att Hallevibadet ska hyras ut
- Den 16 april 2026 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.
Det var omedelbar justering på ärendet i samhällsbyggnadsnämnden. Hans-Peter Nielsen (KD) reserverade sig mot beslutet. Han reserverade sig mot hur uppdraget att hyra ut Hallevibadet hade hanterats. Nielsen ansåg att ett marknadsmässigt försök att hitta hyresgäst inte hade gjorts. Samtliga ledamöter i oppositionspartierna ställde sig bakom den skriftliga reservationen.
Ärendet om avslut av uppdraget uthyrning av Hallevibadet (SBN 2025/263) har fortfarande inte behandlats i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige.”
Min fråga var:
“Håller kommunstyrelseförvaltningen fortfarande på att bereda ärendet?”
Benny Augustsson svarade “ja”. Och förklarade att det bland annat berodde på att handläggaren blev sjukskriven. Han sa vidare att ärendet Hallevibadet kommer till kommunstyrelsen efter semestern.
Budget 2027/MRP 2027–2029
Det ska bli väldigt kort om budgetdebatten, trots att den tog lång tid och innehöll hur många anföranden som helst. Det var inte så mycket nytt som sades egentligen. Partiföreträdare framförde sina respektive partiers budgetförslag och inte sällan tog de upp en del aspekter som kanske inte direkt var någon budgetfråga utan snarare inlägg och vallöften inför den kommande valrörelsen.
Jag har tidigare redogjort för budgetförslaget från de styrande partierna, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP”, två inlägg.) 
Det var också det förslag som till slut blev antaget av kommunfullmäktige. Jag har också beskrivit förslaget från Moderaterna och Liberalerna samt Sverigedemokraterna. (Se “Budgetförslaget från M+L och SD”.) Min plan är naturligtvis att göra detsamma för Vänsterpartiet och Medborgarpartiet.
Det var knappast ens någon debatt. Det ställdes förvisso några frågor, men de besvarades oftast på ett ganska “abstrakt plan” – eller inte alls. De flesta frågor handlade om de ”effektiviseringar” som M+L+SD ville genomföra. Kritiken var att det handlade om rena besparingar och nedskärningar av personal. Framför allt M kontrade med att de styrande partierna inte tog ansvar för Vänersborgs kommuns ekonomi. De menade att det var nödvändigt att spara inför framtiden. Kommunen levde över sina tillgångar.
Det mest intressanta som hände var kanske att Cecilia Prins (L) utlovade en kram till Mathias Olsson (SD). Det var efter att Prins hade bekräftat att hon och Niklas Claesson (M) hade förhandlat om ett gemensamt budgetförslag tillsammans med Olsson (SD). Ja, kan Simona Mohamsson krama Jimmy Åkesson så varför inte?
Vem vet, jag kanske kommer på andra tankar vid ett senare tillfälle och tycker att jag borde skriva lite mer om budgetdebatten…
Nu tar (de flesta) politiker sommarledigt.
Och till sist, en idolbild…
SBN skickar Hallevibadet vidare
I onsdags sammanträdde kommunfullmäktige. (Se “KF: Demokratin undergrävs…”.) Det finns en del att skriva om vad som hände på mötet men jag väntar på att inspelningen från sammanträdet ska publiceras på kommunens webbsida. Jag vill höra en gång till varför Mats Andersson (C) var så sur på mig och vad han försökte lära mig om Arena Vänersborg…
Samhällsbyggnadsnämnden hade sammanträde den 16 april. Ärendet “Avslut av uppdrag uthyrning Hallevibadet” skulle återigen behandlas. Och äntligen skulle ärendet, efter en bordläggning den 26 februari och en återremiss den 26 mars, avgöras. Eller åtminstone ta ett steg framåt mot att verkställa fullmäktiges beslut från den 19 februari 2025, dvs att Hallevibadet skulle hyras ut. (Se “Avgörs Hallevibadets öde i veckan?”.)
Trodde man…
Men så blev det inte…
Och det kanske inte var så konstigt. Det fanns ju ingen som ville hyra Hallevibadet.
Beslutsförslaget var detsamma som vid de två tidigare sammanträdena:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.”
Beslutsförslaget innebar att försöken att hyra ut Hallevibadet ska stoppas. Och orsaken var ju att det faktiskt inte fanns några intressenter som ville driva badet vidare.
Inför sammanträdet hade samhällsbyggnadsförvaltningen svarat på återremissen från sammanträdet i mars. Det var i praktiken ett intetsägande svar, men formellt var det korrekt. (Se “Avgörs Hallevibadets öde i veckan?”.)
Hur diskussionerna gick på sammanträdet har jag bara begränsad kännedom om. Det sägs att ”talande suckar” låg i luften. Det mest väsentliga framgår emellertid av protokollet så jag utgår från det. (Protokollet kan laddas ner här.)
På sammanträdet föreslog Tor Wendel (M) ett tilläggsyrkande:
”Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att kommunstyrelsen ersätter samhällsbyggnadnämnden för dess kostnader för Hallevibadet i enlighet med gällande riktlinjer under den tid det står outhyrt, från och med 2026-01-01”.
Wendel tycktes med andra ord acceptera och bifalla beslutsförslaget ovan, som innebär stängning av Hallevibadet för gott, men han ville också att nämnden skulle få ersättning för att badet står tomt. Tilläggsförslaget hade alltså inget att göra med Hallevibadets vara eller inte vara.
Det kan tyckas vara lite svårt att förstå Wendels förslag. Men jag tror att det har att göra med att Tor Wendel (M) driver den rent principiella frågan, även i andra sammanhang, att det borde vara kommunstyrelsen som står för kostnaderna för tomma lokaler. (Det ligger mycket i det kan jag tycka…) I det här sammanhanget passade det säkerligen de styrande Socialdemokraterna, som är tre ledamöter i nämnden, och Centerpartiet (en ledamot) väldigt bra. Det innebar ju att oppositionen verkade splittrad och att de styrandes förslag om att få igenom ett avslut av uppdraget att hyra ut badet skulle kunna bli nämndens beslut.
Och så blev det. Det lämnades förvånansvärt nog inget annat yrkande. Därför kunde nämnden genom acklamation besluta att anta det liggande beslutsförslaget
från förvaltningen och Tor Wendels tilläggsförslag. (Wendel fick alltså med sig både S och C på sitt förslag, ett förslag som kommunstyrelsens ordförande inte är särskilt förtjust i…)
Men för Hallevibadets del blev beslutet ett – Västgötaklimax…
Hans-Peter Nielsen (KD) lämnade in en skriftlig reservation mot beslutet trots att han inte hade yrkat på något annat beslut. (Det är formellt helt ok.) Och Nielsen var inte ensam. Samtliga 6 ledamöter från oppositionspartierna (2 från M, 2 SD, 1 MBP och 1 V) anslöt sig till reservationen… De hade inte heller yrkat på något annat beslut. Det kan noteras att även Tor Wendel (M) reserverade sig. Fast reserverade de sig egentligen mot beslutet? Knappast, det var snarare processen de inte var nöjda med. Det framgår tydligt av Hans-Peter Nielsens (KD) sakliga och mycket välformulerade reservation:
“Jag reserverar mig mot hur uppdraget att hyra ut Hallevibadet har hanterats och anser att ett marknadsmässigt försök att hitta hyresgäst inte har gjorts.
Uppdraget från Kommunfullmäktige till SBN var att hyra ut Hallevibadet utan att kommunen skulle behöva lägga pengar på underhåll eller renoveringar. Ett årligt driftsbidrag till verksamhet uteslöts däremot inte i beslutet.
Efter tre års tomställning har det visat sig att det inte har gått att hitta någon hyresgäst på de premisser som erbjudits. Marknaden är ointresserad av att hyra badet utan driftsbidrag och med den korta hyrestid som erbjuds. Även begränsningen av antalet samtidigt badande har uppfattats som märklig.
Jag anser därför att ett verkligt marknadsmässigt försök inte har gjorts. En badhusstrategi borde ha tagits fram innan stängningen så att villkoren kunnat anpassas efter kommunens långsiktiga behov av simning, bad och simskola.
För att kunna genomföra ett seriöst uthyrningsförsök krävs realistiska villkor, inklusive ett årligt driftsbidrag och en hyrestid på minst 8-10 år. Detta bör beslutas innan uppdraget avslutas slutgiltigt.”
Reservationen förklarar tydligt orsakerna till att Hallevibadet inte blev uthyrt. Ingen entreprenör skulle kunna driva badet utifrån de upprättade avtalsvillkoren i upphandlingen. Nielsen, och de som ställde sig bakom reservationen, var med andra ord missnöjda med hur förvaltningen hade hanterat uppdraget och att förvaltningen egentligen inte hade gjort något seriöst försök att få badet uthyrt. Reservationen talade klartext. Förvaltningen ville inte att Hallevibadet skulle hyras ut – i strid mot kommunfullmäktiges beslut.
I praktiken betyder dock nämndens beslut inte särskilt mycket. Ärendet ska vidare till kommunstyrelsen för att därefter avgöras av kommunfullmäktige. Men antagligen kommer hela ärendet att ytterligare försenas. Samtidigt kan inte samhällsbyggnadsnämnden besluta om t ex driftsbidrag, vilket är ett måste för att kunna driva badet. En sådan fråga måste åtminstone till kommunstyrelsen.
Hans-Peter Nielsen (KD) hade rätt i sin reservation att ett:
“årligt driftsbidrag till verksamhet uteslöts däremot inte i beslutet”
Sett så här i backspegeln borde kommunfullmäktige ha varit tydligare i sitt beslut i denna fråga. Å andra sidan kunde samhällsbyggnadsnämnden, när den såg det bristande intresset i att hyra Hallevibadet med de föreslagna avtalsvillkoren, faktiskt beslutat om en ny upphandling. I en ny upphandling skulle frågan ha kunnat ställas om det fanns intresse av att hyra badet om driftsbidrag utbetalades.
Det fanns ju också en del andra “påhittade” villkor i det föreslagna avtalet som förvaltningen kunde ha strukit och förändrat i en ny upphandling.
Hans-Peter Nielsen menade bland annat att hyrestiden var för kort och att:
”begränsningen av antalet samtidigt badande har uppfattats som märklig”
Det fanns ytterligare några märkliga klausuler i avtalet t ex:
”Investeringar som Entreprenören gör på anläggningen avseende fast inredning tillhör Beställaren vid Avtalets upphörande och ersätts inte på något sätt.”
Det skulle alltså betyda att hyresgästens investeringar fryser inne och tillfaller kommunen när avtalstiden är slut… (Se vidare om villkoren “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)” och TTELA “Tuffa krav för den som vill driva Hallevibadet vidare”.)
De här sistnämnda villkoren och klausulerna kunde förvaltningen och nämnden själva ha tagit bort.
I praktiken betyder oppositionspartiernas agerande att de har hänskjutit frågan om Hallevibadets vara eller inte vara till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Och kanske är det på det sättet att det är där som frågan om Hallevibadets vara eller inte vara egentligen hör hemma. (Ärendet skulle möjligtvis från första början skulle ha stannat i kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen…) Men jag kan ändå tycka att KD skulle ha formulerat om sin protokollsanteckning till ett yrkande som gav förvaltningen i uppdrag att göra “ett verkligt 
marknadsmässigt försök” med “realistiska villkor” innan ärendet lämnades vidare.
Som förvaltningen gjorde vid upphandlingen av takbytet på Arena Vänersborg. Då kom det inte heller några anbud. Inget företag var intresserat av att utföra takbytet med de villkor som ställdes i avtalet. Då funderade kommunen på varför, tog kontakt med företag i branschen, rättade till avtalsvillkoren och gick ut med en ny upphandling. Nu ska NCC utföra arbetet. Det var aldrig tal om att riva arenan.
Det ska noteras att partierna som vill behålla och hyra ut Hallevibadet är i majoritet i både samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det inger vissa förhoppningar, samtidigt som det framgår hur odemokratiskt kommunen fungerar just nu. Majoritetsbeslut som går emot de styrandes vilja motverkas och hindras från att verkställas. (Se även “KF: Demokratin undergrävs…”.)
Under tiden står Hallevibadet tomt. Och det blir allt svårare att starta upp badet…
Avgörs Hallevibadets öde i veckan?
De flesta Vargöbor och ett inte ringa antal vänersborgare misströstar sedan länge över Hallevibadets öde. Kommunfullmäktige beslutade den 19 februari 2025 att Hallevibadet skulle hyras ut till någon hugad entreprenör. Det var partierna i opposition (V+M+L+SD+MBP) tillsammans med KD som drev igenom beslutet mot de styrande partiernas vilja (S+C+MP).
Men det händer inget, Hallevibadet står tomt sedan sommaren 2023 – och anläggningen förfaller…. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstepersoner verkar nämligen inte heller vilja hyra ut badet. 
De anser uppenbarligen, liksom S+C+MP, att en rivning är att föredra. Och tjänstepersoner tillsammans med politikerna i framför allt Socialdemokraterna är en koalition som är svår eller omöjlig för oppositionspartierna att bryta igenom. Det spelar ingen roll att demokratiska beslut har fattats. Det finns oändliga möjligheter för kreativa motståndare med makt och inflytande att förhala, förvränga och manipulera beslut som de inte gillar.
Den 16 mars skrev jag senast om Hallevibadet. (Se “Aktuella politiska frågor i Vargön”.) Jag skrev att ingen hade visat intresse av att hyra och driva Hallevibadet – utifrån de villkor som hade upprättats i kommunens avtalsförslag vill säga. Inga anbud hade lämnats. Tjänstekoncessionen, dvs avtalsförslaget, skrevs på ett sådant sätt att en uthyrning i praktiken blev helt omöjlig. Det är inte bara jag som misstänker att de omöjliga villkoren upprättades helt i detta syfte… (Jag har redogjort för de omöjliga villkoren i blogginlägget “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.)
Den 26 februari var ärendet uppe i samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningens förslag till politikerna i nämnden var:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.”
Motiveringen till det föreslagna beslutet var självklart:
“ingen aktör lämnade anbud på att bedriva verksamhet i Hallevibadet.”
Och eftersom ingen ville hyra Hallevibadet så avslutade kommunen alla försök…
Inte alla var nöjda med förvaltningens “ansträngningar”…
Vid sammanträdet yrkade Hans-Peter Nielsen (KD) på att ärendet skulle bordläggas till nästa nämndsammanträde. Det blev också en bordläggning med rösterna 7-4. KD+M+SD+MBP+V röstade för och S+C emot bordläggning.
Den 26 mars var ärendet återigen uppe i samhällsbyggnadsnämnden för behandling. Underlag och beslutsförslaget var desamma, inget får nämligen tillföras ett ärende när det bordläggs. Motiveringen till beslutsförlaget var också samma, och avslutades med:
“Samhällsbyggnadsförvaltningen har utfört givet uppdrag med upphandling av verksamhet och uthyrning av Hallevibadet och föreslår därmed Samhällsbyggnadsnämnden att föreslå Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget givet i Kommunfullmäktiges beslut 2025-02-19 §19.”
På sammanträdet yrkade Hans-Peter Nielsen (KD), som tycks föra oppositionspartiernas talan, att ärendet skulle återremitteras. Motiveringen till återremissen var:
”Samhällsbyggnadsnämnden återremitterar ärendet och uppdrar åt Samhällsbyggnadsförvaltningen att:
1. Förvaltningen ska i svaret till kommunfullmäktige dokumentera och redogöra för följande:
a) Beskriv strategin som lades upp för en lyckad uthyrning.
b) Varför man valde 2 års kontraktstid.
c) Vilka överväganden som låg bakom begränsningen av antal samtidigt badande åt gången enligt upphandlingen. Normalt följer badverksamhet de krav och anvisningar som lagar och tillsynsmyndigheter anger – motivera i så fall eventuella avvikelser.
d) Redogör för andra relevanta överväganden som gjorts under genomförandet av uppdraget.
e) Om Vattenpalatset AB informerats om möjligheten och/eller uppmanats att lämna anbud.
f) Redogör för marknadens reaktioner, dvs om förvaltningen har fått någon återkoppling från aktörer om varför man inte lagt ett bud.
Inkludera upphandlingsunderlaget som bilaga.”
Med 7 röster från KD, M, V, MBP och SD (L har ingen ordinarie ledamot) återremitterades förslaget. Det var bara 3 S och 1 C emot (MP har ingen ordinarie).
Senare denna vecka, på torsdag den 16 april, sammanträder samhällsbyggnadsnämnden igen. Och för 3:e gången ligger samma förslag på bordet:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.”
Denna gång har ärendet kompletterats med ett svar på frågorna i återremissen. Jag återger svaret i sin helhet:
“Strategin för en lyckad uthyrning utgjordes dels av att identifiera och hitta lokala och rikstäckande aktörer som har badverksamhet i sin nuvarande verksamhet, den andra delen gick ut på att med hjälp av ramavtalsjurist sätta ihop ett hyresavtal som följde Kommunfullmäktiges beslut 2025-02-19 §19, som enligt kommunjurist var görligt men ännu ej prövat.
Ett utkast på hyresavtal togs fram med ramavtalsjurist Advokatfirman Carthiel AB och med detta till grund anlitade förvaltningen sedan upphandlingskonsult SOCAB för att gemensamt ta fram ett upphandlingsunderlag för tjänstekoncession.
Förvaltningen kom tillsammans med upphandlingskonsulten fram till att en avtalstid om 2+1+1 år, då det följer vår ordinarie princip gällande upphandling av tjänstekoncessioner, denna avtalstid gäller för de övriga tjänstekoncessioner som förvaltningen upphandlat sedan tidigare.
I upphandlingen specades begränsningen av antalet badande vilken är baserad på reningsverkets kapacitet enl rapport KS 2016/207 Nuläges- och behovsanalys- Kommunens badanläggningar s. 54.
Övriga överväganden som gjorts i upphandlingen grundar sig i det avtalsutkast som förvaltningen tillsammans med ramavtalsjurist satt ihop utifrån satta ramar i Kommunfullmäktiges beslut 2025-02-19 §19.
Vattenpalatset AB var den enda aktör som var på platsbesök i lokalen, de har även tagit ut anbudsunderlaget och var därmed informerade om möjligheten att lämna anbud på upphandlingen. Även stora marknadsaktörer som Actic och Medley fick information om att upphandling av tjänstekoncession för Hallevibadet var publicerad.”
Förvaltningen svarar på nämndens frågor, men ingen blir väl direkt klokare av det. Det var ju ganska självklart att förvaltningen inte skulle typ “krypa till korset” och be om ursäkt för att den hade gjort fel… Men hade förvaltningen verkligen velat hyra ut Hallevibadet hade förvaltningen naturligtvis minskat (eller helt tagit bort) hyran på 465.000 kronor per år och istället erbjudit driftsbidrag, samma villkor som badet i Brålanda har alltså.
Förvaltningen hade även kunnat erbjuda en längre avtalstid. Klausuler i avtalet som denna skulle också kunnat ha strukits:
“Investeringar som Entreprenören (hyresgästen; min anm) gör på anläggningen avseende fast inredning tillhör Beställaren (kommunen; min anm) vid Avtalets upphörande och ersätts inte på något sätt.”
I avtalsförslaget stod det:
“Den stora bassängen får maximalt användas av tjugosju badande per timme och den lilla bassängen av sju badande per timme.”
Den här begränsningen fanns tydligen med i en rapport från 2016. (Uppgiften finns inte med i några senare rapporter.) Alla som badade, simmade eller tränade på Hallevibadet mellan 2016 och 2023 kan vittna om att kommunen själv inte följde dessa begränsningar. Och det var säkerligen helt riktigt, ett reningsverk fungerar väl – eller inte? Och om det fungerar så borde det vara fritt fram att vistas i bassängerna. Och om inte, så kan ingen bada. Sedan är det nog så att det är samma reningsverk i både den stora och den lilla bassängen… (Se “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.)
Samtliga dessa förändringar i avtalet skulle ha varit helt inom de “satta ramar” som fanns i kommunfullmäktiges beslut den 19 februari 2025.
Samhällsbyggnadsförvaltningen med ledande socialdemokratiska politiker i ryggen vill inte att Hallevibadet ska leva vidare. Om de hade velat det, så hade de kunnat göra på samma sätt som de gjorde vid upphandlingen av takbytet på Arena Vänersborg. Då kom det inte heller några anbud. Inget företag var intresserat av att utföra takbytet med de villkor som ställdes i avtalet. Då funderade kommunen på varför, tog kontakt med företag i branschen, rättade till avtalsvillkoren och gick ut med en ny upphandling. Nu ska NCC utföra arbetet. Det var aldrig tal om att riva arenan.
Jag vet inte hur de partier, som vill att Hallevibadet ska finnas kvar (KD+V+M+SD+MBP), tänker agera nästa torsdag. Det är svårt/omöjligt för politiker, särskilt i opposition, att själva göra jobbet och utarbeta ett nytt avtal som skulle göra det möjligt för intresserade entreprenörer att hyra och driva badet. Det är självklart förvaltningens uppgift, men de vill uppenbarligen inte.
Eller kan majoriteten i nämnden tvinga dem? Om inte lär Hallevibadet jämnas med marken.
Och i höst är det val…
Aktuella politiska frågor i Vargön
I lördags delade Vänsterpartiet ut flygblad vid gågatekrysset. En kvinna kom fram och undrade varför Kärvlings blogginlägg så sällan tog upp Vargön. Hmm… Var det så? Min uppfattning är att det har blivit en hel del blogginlägg under mandatperioden. De har bland annat handlat om Vargön Alloys, Hallevibadet och det svarta taket. Men ok, jag tar lite motvilligt åt mig av kritiken, det får bli bättring. Och faktiskt, det passar ganska bra just nu. Det råkar nämligen finnas en del politiska frågor i och om Vargön i de kommunala handlingarna.
Hallevibadet
De styrande partierna i Vänersborgs kommun har förhalat och försvårat, ja till och med i praktiken omöjliggjort, en uthyrning av Hallevibadet. Det tycks inte som om S+C+MP har lyssnat eller brytt sig om sin “regeringspartner” KD:s förtvivlade böner om att låta Hallevibadet vara kvar. Och oppositionspartierna lyssnar de aldrig på… Men det måste vara 
tufft för KD att ingå i det styrande blocket och i stort sett aldrig få igenom några av sina egna krav. (Jag känner faktiskt inte till något enda exempel på vad KD har fått igenom av sin politik denna mandatperiod.) Hur länge kan ett sådant samarbete fortsätta?
Men det var en utvikning.
Kommunfullmäktige beslutade som bekant att Hallevibadet inte skulle rivas utan att badet skulle hyras ut till någon hugad entreprenör. Det fanns, som alla vargöbor antagligen vet vid det här laget, två intressenter som ville hyra och driva Hallevibadet. Kommunen uppdrog därför åt konsultföretaget SOCAB att ta fram ett upphandlingsunderlag för tjänstekoncession av Hallevibadet, dvs ett avtal med villkor för att få badet uthyrt.
Problemet var ju bara att de styrande partierna, S+C+MP, inte ville hyra ut… Min obekräftade teori är att konsulten därför fick i uppdrag att upprätta sådana villkor att en uthyrning inte blev möjlig. (Jag har redogjort för de omöjliga villkoren i blogginlägget “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.)
Upphandlingskonsulten gjorde ett bra jobb, sett med de styrande partiernas ögon. SOCAB lyckades över all förväntan, ingen visade intresse av att hyra Hallevibadet. För detta väl utförda arbete skickade SOCAB en faktura på 67.320,99 kr till kommunen. Det tror jag att de styrande politikerna tyckte var väl använda pengar…
Den 26 februari var ärendet uppe i samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningens förslag till politikerna i nämnden var:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.”
Motiveringen till det föreslagna beslutet var självklart:
“ingen aktör lämnade anbud på att bedriva verksamhet i Hallevibadet.”
Tjänstekoncessionen, dvs avtalsförslaget, skrevs så att en uthyrning i praktiken blev helt omöjlig och sedan när ingen ville hyra Hallevibadet så avslutas alla försök. Det fanns uppenbarligen inget intresse hos förvaltningen att förändra avtalsvillkoren så att de blev rimliga för en intressent. Men så klart, de styrande politikerna i S+C+MP vill ju inte att Hallevibadet ska få leva vidare. Ett sådant beslut, “att avsluta uppdraget gällande uthyrning”, innebär att Hallevibadet rivs, jämnas med marken – till en kostnad på uppåt kanske 10 milj kr.
Upphandlingen av uthyrning av Hallevibadet kan jämföras med upphandlingen av takbytet på Arena Vänersborg. Där kom det inte heller några anbud. Inget företag var intresserat av att utföra takbytet med de villkor som ställdes i avtalet. Då funderade kommunen på varför, tog vad jag förstår kontakt med företag i branschen för att få reda på orsakerna, rättade till avtalsvillkoren och gick ut med en ny upphandling. Nu ska NCC utföra arbetet. Det var aldrig tal om att riva arenan.
Vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde yrkade Hans-Peter Nielsen (KD) på att ärendet skulle bordläggas till nästa nämndsammanträde. Det ville inte Tomas Öberg (C). Och det betydde votering.
Det blev bordläggning med rösterna 7-4. KD+M+SD+MBP+V röstade för bordläggning och S+C emot. Ärendet kommer alltså att tas upp i samhällsbyggnadsnämnden för behandling den 26 mars.
Det betyder att det fortfarande finns förhoppningar om en framtid för Hallevibadet.
Holmen och Vargporten
Byggnadsförvaltningen har arbetat fram en ändring av “del av detaljplanen för Hamnen och Ronnums herrgård”. Det huvudsakliga syftet med ändringen är att:
“pröva om det är möjligt att ta bort bestämmelsen om rivningsförbud som gäller för den före detta kontorsbyggnaden (Wargöns AB) som ligger centralt inom industriområdet”
Det har varit klart ganska länge att kommunen vill riva den gamla kontorsbyggnaden, trots att byggnaden har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Det finns ingen spekulant som vill förvärva den förfallna och eldhärjade byggnaden och kommunen anser sig inte ha råd att renovera den för framtiden. Det är inte ens säkert att kommunen har råd att riva den, detaljplaneändringen innebär bara att den får rivas – om det nu blir byggnadsnämndens beslut alltså.
Vargporten, den så kallade “portalen”, ska emellertid behållas. Den är en betydelsefull och viktig del av Vargöns historia.
I detaljplanen står det:
“För att bevara kulturhistorien i den mån det går föreslås portalen invid kontorsbyggnaden flyttas till Vargöns centrum. Val av specifik plats och utformningen av platsen runt portalen kan med fördel genomföras med hjälp av medborgardialog och konstnärlig gestaltning. Det finns goda förutsättningar att skapa både en vacker och pedagogisk plats som lyfter fram Vargöns historia och dess starka koppling till Wargöns bruk.”
I Vänsterpartiets budgetförslag avsattes 200.000 kr som tillfälligt anslag för att flytta Vargporten. Budgetförslaget avslogs i sin helhet, men jag är tämligen övertygad om att det finns en majoritet i kommunfullmäktige för att följa de intentioner som finns i detaljplanen.
Det svarta taket
Den 7 april sammanträder byggnadsnämnden. Då ska äntligen beslutet om det svarta taket på Snickaregårdsvägen göras om.
Paret Thorenius har som bekant sökt bygglov i efterhand för att det svarta taket på bostadshuset ska få förbli svart. Det var en sista desperat åtgärd för att slippa ett meningslöst och dyrbart takbyte. (Se “Tredje gången gillt för det svarta taket?”.)
Det gick inget vidare. Tisdagen den 21 januari 2025 avslog byggnadsnämnden Thorenius ansökan:
“Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”
Vid beslutet var det emellertid en ledamot som avstod från att rösta. Och det är inte tillåtet när ett ärende gäller myndighetsutövning mot någon enskild. Beslutet överklagades och efter att ha legat i en trave med papper någonstans på Länsstyrelsen i ett år kom beskedet i februari att beslutet ska göras om.
Byggnadsnämnden ska alltså fatta ett nytt beslut på nästa sammanträde. Förhoppningen är att det ska bli ett annat beslut. Det vore väl “upp-och-nedvända” kommunen om byggnadsnämnden säger ja till att göra det möjligt att riva Holmens gamla anrika och kulturhistoriskt värdefulla kontorsbyggnad – och säga nej till ett svart tak med svarta solpaneler…
Tipset är att det kommer att gå bättre för Thorenius bygglovsansökan denna gång. Det återstår dock att se. (Läs mer om Thorenius kamp mot byggnadsnämnden – ”Det svarta taket i Vargön (1)”.)
Ingen rondell
Torbjörn Moqvist (SD) har motionerat om att kommunen ska undersöka möjligheterna att bygga en cirkulationsplats vid korsningen mellan Östra vägen och Nordkroksvägen. Motionen ska avgöras på onsdagens kommunfullmäktige. Förslaget är att motionen ska anses besvarad. Motiveringen är:
“Samhällsbyggnadsförvaltningen har utrett frågan och konstaterar att köbildning uppkommer i begränsad omfattning. Förvaltningens samlade bedömning är att en cirkulationsplats inte är befogad av framkomlighetsskäl och att det finns åtgärder på andra platser i kommunen som bör ha högre prioritet.” 
Det betyder med andra ord att kommunen inte tänker bygga någon rondell. Jag är säker på att det också blir kommunfullmäktiges mening.
Det var allt om Vargön för denna gång. På återseende.
Senaste kommentarer