Hem > Allmänt Vänersborg, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden > Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)

Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)

18 mars, 2024 Lämna en kommentar Go to comments

Det är väl ganska många som någon gång har stannat till vid Torgbrunnen mitt i Vänersborgs centrum. Kanske har man fotograferat brunnen eller satt sig på kanten för att äta en glass.

Torgbrunnen invigdes den 29 augusti 1946 för att fira Vänersborgs 300-årsjubileum. Den uppmärksamme har kanske noterat att det finns några inskriptioner på brunnen. Och har man varit riktigt nyfiken kanske man också har läst inskriptionerna.

”Brätte borgare byggde på kungligt bud Vänersborg – privilegier utfärdades år 1644 för den nya staden.”

Man kan verkligen känna historiens vingslag…

Brätte är Vänersborgs föregångare. Den lilla köpstaden växte fram vid Vassbottens södra ände. På 1500-talet var det kommunikation på vatten som gällde och längre än till området vid Brätte kom inte varutransporterna från Vänern. Det var järn från Bergslagen, timmer och skogsprodukter som skulle säljas utomlands. Vid Brätte fick skeppen, bojorterna, lasta om till hästtransporter som drog varorna förbi vattenfallen i Trollhättan. Där lastades varorna på fartyg som gick längs Göta älv till Göteborg.

Det växte fram lagerhus vid Brätte, stallar för hästarna, värdshus och bostäder. Till en början kallades platsen Vassända men åtminstone vid 1580-talet omnämns platsen som Brätte. Fler bosatte sig i Brätte och det växte fram en marknad. 1585 blev Brätte en stad och fick ett stadsvapen. (Enligt en annan uppgift skedde detta 1619.) Staden växte oplanerat med en mängd småhus och trånga gränder. Peter Johansson på Vänersborgs museum liknar Brätte vid den här tiden, i ett föredrag i oktober 2019, med ett bohuslänskt fiskeläger. (Se föredraget på YouTube, “Vänersborg en 375-årig historia”. Det är för övrigt hans föredrag som jag till stor del har använt som källa.)

Under Kalmarkriget (1611-13) erövrade Danmark Älvsborgs fästning och många i området flyttade upp längs älven till Brätte. Brätte växte och det beräknas att 400-450 personer bodde i Brätte tiden efter kriget. Det var svårt för staden att växa, det blev för “trångt”. Samtidigt grundades Vassbottenviken upp och det blev omöjligt för fartygen att komma ända fram till Brätte. Det försvårade lastning och lossning. Det var dessutom svårt att försvara Brätte. Enligt Peter Johansson blev Brätte till och med ockuperat av danskarna 1613.

Modell gjord av Sören Elmqvist – hur Brätte kan ha sett ut vid 1600-talets början. Finns på Vänersborgs museum.

År 1639 besökte Axel Oxenstierna Brätte. Brätteborna försökte få honom att godkänna en flytt av Brätte till Huvudnäs. Oxenstierna besökte Huvudnäs och blev, fortfarande enligt Peter Johansson, imponerad. Här kunde ett starkt försvar byggas. Den 1 februari 1644 fick Vänersborg sina stadsprivilegier och Brätteborna flyttade. De sista invånarna lämnade Brätte 1647, och staden “växte igen” och glömdes. (Se också Wikipedia om Brätte.)

1918 och 1943 gjordes emellertid en del arkeologiska utgrävningar av Brätte. Det var dock en förhållandevis liten del av den gamla staden som undersöktes, men det är idag möjligt att se lämningarna efter staden.

I den Friluftsutredning som pågår i kommunen just nu står det följande om Brätte:

“Gamla Brätte har en särskilt viktig kulturhistorisk betydelse då det var här samhället låg innan det flyttades upp till Huvudnäset. Området har höga naturvärden kopplade till de öppna och betade strandängarna. Söder om vägen mot Brättegården finns en skogskulle med både ek och tall. Både fåglar, groddjur och fladdermöss trivs i den mosaik av naturmiljöer som bildas av betet i kombination med skogsområden och närheten till Vänern. Då Vänersborgs stad till stor del väntas växa kring Öxnered och även Onsjö förväntas området få en allt mer strategisk placering som tätortsnära rekreationsområde.”

Utredningen har för närvarande tre utvecklingsförslag för området:

  • “Följa upp Naturvårdsstrategins förslag om naturreservat.
  • “Koppla ihop med en promenadstig som kan leda runt hela Vassbotten.”
  • “Utveckla besöksmålet Gamla Brätte med sittplatser och mer information (till exempel om naturmiljöer och Vassända kyrkoruin).”

Varför skriver jag om Brätte? Jo, det finns avancerade planer på att anlägga en väg söder om Vassbotten för att förbinda Öxnered/Skaven med Onsjö.

Det är en viktig väg eftersom det är tänkt, som framgår av citatet ovan, att det ska byggas många bostäder i Öxnered/Skaven och vägen är en förutsättning för en fortsatt tillväxt. Vägen ska bli en avlastning för Edsvägen (väg 2025) och en utryckningsväg för brandförsvaret.

Frågan som Vänersborgs kommun står inför är: hur ska vägen, som kallas Brättelänken, dras. Det finns två alternativ – norr eller söder om Brätte.

Det tänkte jag skriva om i nästa blogginlägg – ”Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.