Hem > profilklass, Skola och utbildning > Mot profilklasser

Mot profilklasser

profil3Rektorerna har bestämt att profilklasserna ska avskaffas från och med höstterminen 2018. De elever som just nu går i en profilklass ska emellertid få fortsätta att göra det under resten av sin högstadietid.

Det informerades politikerna i barn- och utbildningsnämnden om på det senaste sammanträdet. (Se ”Profilklasserna försvinner”.)

En skola har enligt Skollagen rätt att använda ett antal minuter i vissa ämnen, jämfört med timplanen, för att anordna något som heter ”Skolans val”. Skolan får använda 20% av antalet timmar i ett ämne eller en ämnesgrupp till detta; ämnena engelska, svenska (eller svenska som andraspråk) och matematik är dock undantagna. Skolverket ska också ha godkänt en plan för undervisningen.

musikDet är Skolans val som i dagligt tal kallas profilämne. Det är bara en skola i Vänersborg som har en ”renodlad” sådan här profil och det är Vänerparken med dess musikinriktning. Silvertärnans idrottsklasser har bara sin ”profil” under ordinarie idrottstimmar och ”Elevens val”, medan Vänerparkens bildklasser har sin Bild-profil i bildämnet, Elevens val och 60 min extra tid. (Bildeleverna får alltså en längre skolvecka än normalt.) Därför handlar en stor del av denna blogg just om musikprofilen på Vänerparksskolan. Det är också föräldrarna till ungdomarna i ”musikklasserna” som har reagerat skarpast mot beslutet att avskaffa profilklasserna. (Jag har faktiskt inte sett eller hört någon reaktion mot nedläggningen av bild- och idrottsprofilerna – det kanske skulle vara en av undertecknarna till dagens debattartikel då…)

Tanken med profilklasser är att elever som är särskilt intresserade av ett ämne eller kanske har någon slags ”specialbegåvning” ska få möjlighet att utvecklas snabbare eller få särskild fördjupning och breddning i ämnet.

Det har funnits profilklasser i Vänersborg i många år. De har beslutats av rektor på Silvertärnan respektive Vänerparksskolan. Och det här är viktigt för alla att ha klart för sig – beslut om att inrätta eller avskaffa profilklasser är ett beslut som fattas av rektor, och enbart rektor.

skollagenI kap 2 i Skollagen, ”Huvudmän och ansvarsfördelning”, står det i 10 §:

”Rektorn … beslutar om sin enhets inre organisation”

Skolförordningen (9 §) förtydligar vad det här betyder för ”Skolans val”, dvs det vi kallar profilämnen och profilklasser:

Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut.”

Det står alltså mycket tydligt att det är rektor som bestämmer. Så när personer i Vänersborg pratar om ”fega politiker” som inte vill ta ansvar eller som i TTELA idag (”Varför ta bort profilklasserna i Vänersborg?”), ”ni [politiker] kan göra det enkelt för er”, så är det helt fel. Profilklasser är inte en politisk fråga, det är inte en fråga för den kommunala huvudmannen. Det står i Skollagen och Skolförordningen. Det är rektors beslut. Punkt!

Profilklasserna har diskuterats i många år i Vänersborg, särskilt är det ansökningsförfarandena som har stått i fokus. Föräldrar har i vissa fall också anmält ansökningsförfarandena till Skolinspektionen. Skolorna i Vänersborg följer emellertid de bestämmelser som finns.

fardighetsprovOrsaken till den diskussion som har varit, och anmälningarna, är att det har tillämpats färdighetsprov vid antagning till profilklasserna. Och det är enligt Skolförordningen (25 §) helt ok:

”En huvudman som anordnar utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd får från och med årskurs 7 använda färdighetsprov”

Skolorna har använt färdighetsprov av två skäl, dels för att se om eleverna har de ”särskilda färdigheter” som krävs för att gå i profilklassen och dels som grund för urval.

Det har nämligen oftast funnits fler sökande till profilklasserna än det har funnits platser. Det betyder ju att alla som har sökt inte har fått plats. Då gör skolan ett urval utifrån färdighetsproven.

Det har naturligtvis varit svårt att acceptera för en 12-åring i åk 6 – att bli ”bortsorterad” i en sådan process. En förälder skrev för inte så länge sedan till ett antal politiker:

skriva2”En 12 åring är ganska liten, ändå har de varit tvungna att ställas inför ett stort val. Det har varit jobbigt. Dessutom har vissa vågat satsa på sina drömmar och göra intagningsprovet för att visa att de är tillräckligt bra för att få en av dessa exklusiva platser i profilklasserna. Vissa har säkerligen backat av rädslan att få ett nej, du duger inte. Varför detta elittänkande, varför måste vi utsätta våra barn för detta?”

Och det kan man naturligtvis fråga sig, varför ska barn utsättas för detta. Att bli bortsorterad är i sig självklart något som talar mot profilklasser. Det rimmar också illa, anser jag, med skolans värdegrund. I Läroplanen (LGR 11) står det till exempel:

”Skolväsendet vilar på demokratins grund. … ska främja alla elevers utveckling … förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna  … främja aktning för varje människas egenvärde … låta varje enskild elev finna sin unika egenart  … omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling…”

misslyckadFör mig känns det därför inte riktigt att försätta elever i situationer som ger en känsla av att de inte duger. Och det redan när de går i åk 6.

Men ja, det är ändå enligt Skollagen och Skolförordningen tillåtet för rektorer att skapa profilklasser.

Jag har läst synpunkter som har skickats till barn- och utbildningsförvaltningen, läst dagens debattartikel i TTELA samt även tagit del av ännu opublicerade debattartiklar. De handlar allihop om hur ”dåligt” det är att ta bort profilklasserna, särskild då musikprofilen. Jag tänkte beskriva de argument som har lämnats och kommentera dem. Och det gör jag trots att profilklasserna inte är en fråga för oss politiker, varken i barn- och utbildningsnämnden eller kommunfullmäktige. Fast på sätt och vis har det kanske blivit det. Några politiker har nämligen offentligt tagit ställning för att bevara profilklasserna. Men trots att beslutet om profilerna är helt och hållet rektorns så vill jag ändå ge lite fakta till diskussionen. Kanske mer för att jag är lärare än för att jag är skolpolitiker…

duktigDet finns elever som är särskilt duktiga i något ämne, så är det. De som vill bevara profilklasserna menar då att dessa elever ska få möjlighet att förkovra sig extra i ämnet. (Det är också detta som politikerna i riksdagen har tänkt, när de har gett rektorer möjlighet att införa skolans val/profilklasser.) Det är min uppfattning också (att elever ska få möjlighet att förkovra sig extra i ett ämne), men jag anser att dessa elever ska få dessa möjligheter i de ”vanliga” ämnena och klasserna, och inte i särskilda klasser. Skollagen föreskriver att (3 kap 3 §):

”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”

Det här står alltså i Skollagen och det står ”ska”. Det betyder att det är alla pedagogers skyldighet att ge eleverna denna möjlighet.

En person skrev till kommunen:

”Låt alla få sin profil om det är problemet.”

Problemet med denna tanke är bland annat att det inte är praktiskt och organisatorisk möjligt att genomföra en sådan förändring. Min erfarenhet är nämligen att i stort sett alla elever har något specialintresse, något som de kan bättre än andra.

skola3En ”skolform” där elever går i olika klasser, och olika skolor, beroende på intressen och särskilda kunskaper skulle öppna portarna för en djupt segregerad skola där de studiemotiverade eleverna går på ett ställe, de icke-studiemotiverade på ett annat, pojkarna i en klass och flickorna i en annan, kristna i en och muslimer i en annan, hundintresserade i en och kattintresserade i en annan, osv. Hur det går med likvärdigheten i en sådan här ”skolform” behöver väl inte närmare kommenteras…

Vi har för övrigt redan börjat vandringen åt detta håll med alla de fristående skolorna och profilklasserna. Och jag tror att detta är en förklaring till både den stora segregationen i samhället och de fallande kunskapsresultaten i den svenska skolan. Och i Vänersborg.

Vänersborgs profilklasser, i synnerhet de i musik, har bättre medelmeritvärden (betyg) än andra klasser. Detta faktum används av de som vill ha profilklasserna kvar som argument för att behålla profilklasserna, och att skapa nya. Min övertygelse är att det inte är profilklasserna i sig som är orsaken till de bättre resultaten. Det är urvalet av elever.

studera2Betygsresultaten i profilklasserna är en avspegling av den sammansättning av elever som har valt profilerna. Det är inte så att pedagogiken eller pedagogerna på profilerna i sig skulle vara bättre än i andra klasser eller skolor. De studiemotiverade eleverna skulle ha fått bra betyg, även om de inte hade gått i en profilklass. Det är väl inte heller osannolikt att de elever som valde musikprofilen också hade högre betyg redan när de började.

Men självklart betyder en koncentration av studiemotiverade elever i en klass bättre studiero, högre krav från lärarna, större förväntningar från lärare och engagerade föräldrar, högre studietakt och svårare uppgifter. Sådana här förutsättningar skulle utveckla eleverna kunskapsmässigt i vilken klass som helst.

En kritiker, som har skrivit till barn- och utbildningsförvaltningen inser detta och skriver:

”Människor med samma intressen ger varandra också extra kraft och motivation som smittar på andra ämnen. … Skolor i Vänersborg som har profilklasser drar till sig studiemotiverade elever.”

Det är alltså inte som några andra ”kritiker” skriver:

”Ta istället vara på alla bra metoder och undervisningsprinciper som tillämpas på dessa skolor, och implementera dessa på övriga skolor.”

Det är för övrigt ett uttalande som inte bara undervärderar majoriteten av Vänersborgs pedagoger, det är också att inte kunna skilja på ”äpplen och päron”…

Det stora problemet är vad profilklasserna innebär för alla andra elever.

christermagisterJag tror (liksom ”Christermagister”) att profilklasser innebär en försämring av utbildningen för övriga elever. De ”vanliga” klasserna blir så att säga av med ”duktiga” elever som skulle kunna höja ambitionen, koncentrationen och studiemotivationen i klassen. Profilklasserna på en skola har dessutom en tendens att få mer uppmärksamhet och uppmuntran vilket gör att övriga elever (och kanske lärare) känner sig åsidosatta och tappar energi i arbetet. Det blir typ ”flera skolor i skolan”, några bättre och några sämre.

Det kan faktiskt vara så ”enkelt” som att färre flickor i en klass kan dra ner studieresultaten. Tidningen Skolvärlden (ges ut av Lärarnas Riksförbund) redovisar en forskningsundersökning av universitetet i Utrecht, Nederländerna. (Se ”Forskning: Pojkar blir duktigare av många flickor”.) Undersökningen visar att pojkar tjänar på att det går en högre andel flickor i skolan:

”Pojkars sämre läsförmåga är verkligen ett utbrett problem… Vår studie visar att detta förstärks när pojkar går på skolor med främst manliga elever.”

professorEnligt professor Thomas Englund (se här) är de flesta skolforskare överens om att elever med ”sämre förutsättningar” dras med av de duktigare:

”Den pedagogiska poängen är att eleverna med sämre förutsättningar ”dras med” när de går i en heterogen (blandad) klass. Det var det som skedde under lång tid i grundskolan och det är det som har försvunnit i dag.”

En undersökning från Skolverket (se här) visar att de försämrade skolresultaten i Sverige sedan början av 90-talet förklaras av ”segregering, differentiering och individualisering”.

Skolverket skriver:

”Forskarna är eniga om att elevsammansättningen har blivit mer homogen utifrån socioekonomisk bakgrund. Därmed har den positiva kamrateffekten i de utsatta miljöerna minskat. En direkt konsekvens av segregeringen är att resultatskillnaderna mellan skolor och elevgrupper har ökat.”

Ett mått på socioekonomisk bakgrund är föräldrarnas utbildningsnivå. Den kan man få reda på i Skolverkets databas ”SIRIS” (se här):

siris_utb

 

 

Anm till tabellen. Har föräldrarna genomgått enbart grundskola ger det 1 poäng, gymnasial utbildning 2 p och eftergymnasial utbildning 3 p.

 

Det går att på goda skäl anta att det verkligen finns en segregering i Vänersborgs skolor.

Det finns skolor som har infört profilklasser och sedan avskaffat dem på grund av de oönskade konsekvenser de fick för övriga klasser. Skolvärlden, återigen, berättar om Vällingbyskolan i Stockholm (se ”Profilklasser gav ökad segregation”).

Vällingbyskolan införde matte- och no-klasser.

”Eleverna i de andra klasserna blev allt tyngre att undervisa – och många underpresterade. De blev förlorarna i sammanhanget. … Det uppstod en väldig fördelning och segregationen ökade. Matte- och no-klasserna hade starka motorer, där fanns driv och studiemotivation. Men i de andra klasserna fanns inte lika starka elever kvar, och därmed inte heller drivet.”

Vällingbyskolan övergav upplägget med profilklasser.

nackdelElevsammansättningen i profilklasserna tror jag också kan vara en nackdel för de som går i dessa klasser. De går i klasser av likasinnade och får kanske inte möta personer med annan bakgrund, andra erfarenheter och andra styrkor. Det är också en nackdel att de får mindre undervisningstid i andra ämnen. Det kan vara upp mot 20% mindre tid i ämnen som samhällskunskap, biologi, idrott och slöjd.

Jag har pratat en del om det sneda urvalet till profilklasserna, vilket leder till minskad likvärdighet och segregation. Statistiken visar att denna segregation finns i Vänersborgs skolor.

I Vänerparkens profilklasser i musik går det totalt 78 elever. Av dessa är 55 flickor (70%) och 23 pojkar. Av eleverna är 4 nyanlända (5%). (En elev räknas inte längre som nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige. Skollagen 3 kap. 12 a §.) I bildklasserna går det 85 elever, varav 53 flickor (62%) och 32 pojkar. 3 av eleverna är nyanlända (3,5%).

I Silvertärnans idrottsklasser är 99 av 168 elever pojkar. Det är 59%. Endast 7 av dessa elever (4%) är nyanlända. Silvertärnan har för övrigt ett överskott av pojkar. Jag vet inte om det är idrottsprofilerna som får ”utomstående” elever att betrakta Silvertärnan som en ”pojkskola”. Av skolans totalt 344 elever är nämligen 204 pojkar (59%).

kunskapsforbundet_vastNYI Vänersborg är det också ett känt faktum att eleverna inte alltför sällan väljer en profil för att komma till en särskild skola – eller slippa att komma till en annan. Valet av profil är med andra ord ganska ofta i praktiken ett skolval. Det tyder också det faktum på att förhållandevis få elever från musikprofilen väljer det estetiska programmet med inriktning musik på gymnasieskolan.

Det som jag redogjort för ovan är de tyngsta skälen till min inställning att rektorerna fattade ett bra beslut när de avskaffade profilerna. Det råder en stor brist på likvärdighet i Vänersborgs skolor, en stor segregation och sjunkande kunskapsresultat. Och tycka vad man tycka vill, men det står tämligen klart att profilklasserna bidrar eller kanske till och med orsakar detta.

Som Skolverket skriver i sin senaste lägesbedömning av den svenska skolan:

”Skolverket vill betona vikten av att skolväsendet har ett styrsystem som bidrar till att kompensera för skillnader i barns och elevers förutsättningar och som främjar en allsidig elevsammansättning.”

Jag tror att Skolverket, sådär lite snyggt mellan raderna, vädjar till riksdagspolitikerna att omvärdera möjligheten till profilklasser och det fria skolvalet…

pengapaseEkonomi är inget skäl för att avskaffa profilklasserna, men inte desto mindre vill jag nämna några ord om pengarna.

Vänerparken och Silvertärnan får inga extra pengar till profilklasserna. Skolorna får finansiera dem med den elevpeng som skolan får. Enligt uppgift från förvaltningen kostar profilerna sammanlagt ca 1 miljon kr extra i form av extra lärarresurser. Det är väl kanske inte så mycket pengar(?), men då ska man komma ihåg att dessa pengar tas från de elever som går i de ”vanliga” klasserna. Om man dessutom spekulerar i att behovet av extra stöd är mindre i profilerna så kanske denna miljon också kan ses som att pengar till elever i behov av särskilt stöd i ”vanliga” klasser istället går till breddning och fördjupning i musik i profilklasserna…

För övrigt räknar förvaltningen med att pengarna för profilelevernas skolskjutsar ger en ökad kostnad för Barn och Utbildning på 800.000 kr.

De personer som har skrivit till kommunen och beklagat att profilklasserna ska avskaffas har anfört ytterligare argument.

Ett argument är att:paint

”Alla barn i kommunen borde självklart få möjlighet till mer estetiska ämnen.”

Nu är det ju så att det står i Skollagen att en elev i grundskolan har rätt till ett minsta antal garanterade undervisningstimmar. Och hur de ska fördelas mellan de olika ämnena är också bestämt. Det framgår av ”Timplan för grundskolan”. (Se här!) Det enda undantag som får göras är för just ”Skolans val”, dvs ett profilämne.

Att begära att alla ”barn i kommunen” borde få ”mer estetiska ämnen” faller på sin egen orimlighet. Rektorerna kan helt enkelt inte frångå timplanen. Och att varenda rektor i kommunen skulle införa estetiska ämnen som skolans val är varken rektorer, pedagoger, elever eller föräldrar intresserade av.

Naturligtvis kan rektor och pedagoger erbjuda mer estetiska ämnen på Elevens val, men timantalet för elevens val är begränsat och det ska dessutom skäras ner hösten 2018. (Eventuellt kan det bli någon form av övergångsbestämmelser.) (Se här.) Och, och det är viktigt, tanken med Elevens val är att eleverna själva ska få välja.

valjaSkolverket skriver (se här):

”Inom elevens val har eleverna möjlighet att själva välja ett eller flera ämnen att fördjupa och bredda sina kunskaper i. Eleverna ska få välja mellan ett allsidigt urval av ämnen som elevens val.”

Eleverna ska alltså själva få välja, och de behöver inte välja något estetiskt ämne om de inte vill… De ska få välja mellan ”ett allsidigt urval” av skolans ämnen!

Och slutligen framförs ett argument för musikprofilernas bevarande, som kanske är typiskt Vänersborg – Vänersborg är en musikkommun.

Några invånare ställer följande fråga till barn- och utbildningsförvaltningen:

”Vi frågar, har inte rektor ett ansvar för att bidra till den utveckling kommunen nonouttrycker sig sträva efter?”

Det enkla svaret på frågan är ett kort och enkelt – nej!

Rektor och pedagoger har fått sitt uppdrag från staten – från riksdag och regering. Uppdraget beskrivs i Skollagen, Skolförordningen och läroplanerna (för grundskolans del LGR 11).

Rektor, lärare och annan skolpersonal måste följa de statliga styrdokumenten. Detta är rektorernas ansvar!

Kommunen kan inte ändra på Skollagen eller läroplanen, kommunen kan inte komma med andra pedagogiska uppgifter. De statliga styrdokumenten gäller.

Därför är frågan om Vänersborg som musikkommun inte en uppgift för Vänersborgs grundskolor.

tummen_upp5Jag skrev i början av den här bloggen att beslutet om att inrätta eller avskaffa profilklasserna är ett beslut som fattas av rektor och enbart rektor. Så är det, och det innebär egentligen att rektor inte behöver utveckla motiven för sitt beslut. Det skulle räcka att säga att profilklasserna leder till en minskad likvärdighet, segregation och sjunkande kunskapsresultat.

  1. Jocke
    11 december, 2017 kl. 17:29

    Profil eller icke. För och nackdelar med allt.
    Jag hörde att inriktning nu skulle ske på skola, elevens val osv. Jättebra.
    Men jag kan inte förstå varför det inte finns
    Tillval/profil inom data.
    När jag var vikarie för 6-7 år sedan och drog upp det så fick jag svaret att de redan kan.
    Japp de kan. Facebook, spel osv men många saknar kunskap i Word, excel osv
    Å betänk de elever som saknar dator hemma.
    Jag blir arg när jag tänker på det.

    Det ska ingå i alla ämnen. Jättebra, men de som vill ha lite mer? De som vill lära sig mer imon den digitala världen?

    Borde starta en friskola

  2. Jenny
    1 december, 2017 kl. 21:51

    Jag undrar lite hur att ta bort idrottsprofilen från Silvertärnan kommer att öka likvärdigheten. När jag kollar min dotters skolkatalog med alla högstadieklasser så är det många elever – främst pojkar – från socioekonomiskt starkare områden som Blåsut och Öxnered som valt att gå där. Tar man bort alla profilklasser så blir det principerna om relativ närhet som skall tillämpas när skolplatserna skall delas ut. Då hamnar väl alla de barnen på Vänerparken istället? Det har varit intressant att se en simulering av hur fördelningen av elever kan tänkas bli.

  3. Rune
    30 november, 2017 kl. 17:37

    Med Profilklasser gäller det tydligen att några vill fortsätta toppa lagen hos kommunala grundskolan inom den Vänersborgska centralorten. Det finns uppenbarligen vare sig tid eller invänta mognadsgrad tills gymnasietidens stora sjö av olika utbildningsprogram inom 4-stad för att inte tala om Göteborgsregionens möjligheter bara en liten tågresa bort.

    Man ska inte glömma att val av skola, profilklass och urval redan i årskurs 6 (12-åringar) i huvudsak inte är elevens val utan det är föräldrarnas val !

    Otroligt förvånande att kommunanställda (och förvaltningschef !), föräldrar och ”s.k. viktiga” Vänersborgsprofiler öppet skriver debattartikel som framhäver att profilklasser/elitklasser spetsklasser (kärt barn har många namn) är absolut det bästa som hänt Vänersborgs kommunala grundskola. De varnar för att det blir typ sosse-brunsås runt alla barn i Vänersborgs kommun om inte profilklass i Vänerparken blir kvar med musikinriiktning. Devisen ”- Mina barn och andras ungar” lyser igenom med all tydlighet.

    Debattörernas åsikter i ttela och i fb-grupper är totalt motsatt vad en arbetsgrupp på 15 personer nu har kommit fram till efter att arbetat ett år med frågor kring måluppfyllelsen och likvärdigheten. De 15 personer har varit representanter för utbildningsförvaltning, rektorer och pedagoger. Frågorna har också lyfts i personalgrupperna. Som stöd finns även nationella utredningar som visar att denna typ av profilering redan i grundskolan ökar segregation och drastiskt minskar likvärdigheten mellan skolor speciellt i mindre kommuner och städer av Vänersborgs storlek.

    Har man som förälder en förståelse även för utvecklingen av ”grannens ungar” så bör man inse rätt snart att profilklasser i Vänersborgs kommun bör omedelbart upphöra. I årskurs 9 börjar eventuellt ungdomar bli tillräckligt mogna att efter eget intresse, kunskapsnivå och talang välja sin fortsatta utbildning på gymnasieskola, kanske då med både profil och spets.

    När jag på 70-talet gick på huvudnässkolan bland 800 andra elever fanns inte profilklasser, elevens val, skolans val eller någon föräldrapåverkan. Kommunen kallades sig då vare sig musikkommun eller kulturkommun men ändå har det generellt blivit mycket trevligt folk av alla elever, några är idag dessutom framstående musiker, dansare och konstnärer. Andra är företagare, bilmekaniker och läkare inom kommunen. Kommunen var då noga med måluppfyllelse och likvärdighet och att elever hade respekt för varandra oavsett bakgrund eller om vi var stabor eller kom från Frändefors eller Vargön. Det krävdes respekt och förståelse även utanför klassrummet – det såg Fru Gille till.

    Den kommunala grundskolan tillhör det offentliga skolväsendet och det är regeringen och riksdagens som fastställer läroplaner, riktlinjer och nationella mål. Under regering och riksdag finns sedan kommunerna som själva bestämmer hur verksamheten ska bedrivas och har gjort detta sedan senare delen av 1980-talet. Vänersborgs Kommun har ett stort ansvar att grundskoleverksamheten över hela kommunens yta bedrivs likvärdigt, mellan skolenheter och enskilda skolor. Den nationella möjligheten till ”skolans val” ska göras med klokhet och försiktighet.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: