Arkiv

Archive for the ‘Skola och utbildning’ Category

Avskaffa marknadsskolan!

1 oktober, 2021 1 kommentar

I veckan skickade Vänsterpartiet i Vänersborg ut tidningen “Vänstern i Vänersborg” till 2.500 hushåll i kommunen. Det betyder att väldigt många fick läsa Vänsterpartiets syn på framför allt “marknadsskolan” och konsekvenserna av den. Det betyder samtidigt att inte alla fick tidningen i sin brevlåda. Men det går att åtgärda på ett mycket enkelt sätt – du kan komma och hämta ett exemplar imorgon lördag vid Gågatekrysset. Mellan kl 11.00-14.00 arrangerar Vänsterpartiet en Röd Lördag med temat ”Nej till Marknadsskolan!”.

Vänsterpartiet bjuder på fika samtidigt som du kan ställa frågor och diskutera med partiets kommunala företrädare, som t ex undertecknad bloggare. Naturligtvis kan du komma med synpunkter och förslag på vad som behöver förbättras i kommunen.

Tidningen “Vänstern i Vänersborg” innehåller en blandning av artiklar från både “centralt” och lokalt håll. Det finns intervjuer med partiföreningens ordförande Magnus Lilja, tillika ledamot i barn- och utbildningsnämnden, och Lutz Rininsland. Rininsland redogör för Kunskapsförbundet Väst (KFV) där han sitter som ledamot i direktionen. Vidare berättar fyra av föreningens medlemmar varför de är vänsterpartister. Och sist men inte minst, tidningen innehåller en artikel av undertecknad, som sedan många år är ledamot av barn- och utbildningsnämnden.

Min artikel har rubriken “Avskaffa marknadsskolan!” – och den tänker jag återge här.

==

Avskaffa marknadsskolan!

Skattepengar ska gå till elever och personal – inte till skolföretagens vinster. En bra utbildning är en mänsklig rättighet och en grundförutsättning för att skapa en stark demokrati.

Det är kris i den svenska grundskolan. Kunskaperna blir sämre, lärare lämnar yrket, segregationen ökar, elevernas bakgrund blir allt viktigare, skattemedel blir till företagsvinster och studerande väljer inte läraryrket. Lärartätheten är för låg och det är en alltför hög andel obehöriga lärare. Det är för få speciallärare och för lite resurser till elevhälsan. Det är betygsinflation.

Krisen är ett resultat av politiska beslut. Det började 1989 med kommunaliseringen av skolan och följdes 1992 av friskolereformen. Varje elev fick en skolpeng och fick fritt välja skola. Det blev tillåtet för andra huvudmän än kommunerna att driva skolor.

Skolan utvecklades till en handelsplats och lärare till servicepersonal. Skollagen har ersatts av Aktiebolagslagen. Skolbolagens mål är att maximera vinsten.

Friskoleföretagen etablerar sig i socioekonomiskt starka områden. De lockar till sig de mest lönsamma eleverna, de mest studiemotiverade, de med välutbildade föräldrar. Kvar på de kommunala skolorna blir de ”olönsamma eleverna”. Det är de nyanlända, elever med utländsk bakgrund och de med föräldrar med lägre utbildningsnivå. Det är elever där andelen i behov av särskilt, språkligt eller socialt stöd är högre.

Friskolorna dränerar de kommunala skolorna på pengar. Varje elev har samma skolpeng oavsett behov. De mer ”lättundervisade” eleverna på friskolorna har en större elevpeng än de behöver. Överskottet går till vinst till aktieägarna. På de kommunala skolorna med elever med större behov räcker inte elevpengen. Det försvinner resurser som borde ha gått till speciallärare, trygghetsskapande personal och ökad bemanning i klassrummen.

Resultatet av friskolornas etablering blir att det står tomma stolar i de kommunala skolorna. När eleverna minskar blir kostnaderna per elev större – kostnaderna för alla byggnader, lärare etc förblir desamma.

Vänsterpartiet vill att staten tar tillbaka huvudansvaret för skolan från kommunerna. Skattepengar ska gå till elever och personal – inte till skolföretagens vinster. En bra utbildning är en mänsklig rättighet, därför vill Vänsterpartiet avskaffa det fria skolvalet. Elever och föräldrar ska inte tvingas välja mellan ”bättre” och ”sämre” skolor. Alla ska kunna lita på att skolan närmast hemmet är en bra skola med förutsättningar att ge eleverna den kunskap de har rätt till. När elever med olika bakgrund möts förbättras både resultaten och sammanhållningen.

KF 22/9 2021

22 september, 2021 2 kommentarer

Ikväll kl 18.00 sammanträder Vänersborgs högsta beslutade organ – kommunfullmäktige. Mötet är återigen på distans, och vem som helst kan se och lyssna på sammanträdet. (Du kan se sammanträdet om du klickar här.)

Det är en lång rad beslut som ska fattas, dock inte så många kontroversiella. Dagordningen ser ut så här:

Jag har som vanligt, höll jag på att skriva, redogjort för i stort sett alla ärenden tidigare. Det blir ju så när jag har förmånen att sitta i kommunstyrelsen (KS) denna mandatperiod. Alla ärenden som ska beslutas går ju alltid via KS. Jag kommer inte att upprepa mig, utan länkar bara till de ställen där jag tidigare har skrivit om ärendena.

Så kan du läsa om t ex ärende 6 “Prissättning av fastigheterna vid Skaven och del av Öxnered för mark avsedd för småhus/villatomter” i bloggen “Skolmiljoner och villatomter”.

Ärende 7, “Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021” är det ärende som jag koncentrerar mig mest på. Här ska jag lägga ett yrkande – och eventuellt begära votering. Jag har skrivit om frågan i samma blogg som ovan. (Se “Skolmiljoner och villatomter”.) Längst ner i denna blogg publicerar jag mitt yrkande, som också ska bli mitt anförande.

I samma blogg konstaterade jag att fullmäktige ska godkänna vissa förändringar i aktieägaravtalet och bolagsordningen för Fyrstads Flygplats AB. Det har jag inga synpunkter på, och det var det ingen annan i kommunstyrelsen som hade heller.

Det är samma med några av de följande ärendena. De är mer rutinartade och formella. Det är tveksamt om det ens är politiska frågor, i varje fall finns det inga politiska motsättningar. Det gäller ärendena “Fråga om ansvarsfrihet och godkännande av årsredovisning för verksamhetsåret 2020 avseende Fyrbodals kommunalförbund”, “Beslutsfattare för eldningsförbud”, “Sammanträdestider för kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige år 2022” och “Godkännande av ändrade valdistrikt inom Vänersborgs kommun”. Det sista ärendet informerade jag för övrigt om i bloggen “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.

Ärende 13 är ett svar på Sverigedemokraternas motion om att kommunen ska “upphöra med könssegregerade badtider”. (Se “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.) Det kan nog bli en viss diskussion om motionen, i varje fall kommer väl någon av motionärerna Anders Strand och Mathias Olsson att yttra sig. Vi får se om någon tänker argumentera mot. Hur som helst så finns det inte en chans att SD ska få något gehör för sina ståndpunkter.

 Det blir annat ljud i skällan när kristdemokraternas motion om att “införa bostad först som norm i kommunens hemlöshetsarbete” ska behandlas. Den kommer sannolikt att få stöd av hela kommunfullmäktige. (Se “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum.)

Medborgarförslaget om att “skapa ett innovationscentrum för innovativa och hållbara lösningar” kommer att gå samma öde till mötes som SD:s motion, det blir avslag. (Se återigen “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum.)

Sedan följer det några avsägelser från uppdrag. Gisela Gavelin (M) lämnar byggnadsnämnden och socialnämnden, medan Henrik Josten (M) tackar för sig i Demokratiberedningen. Johanna Olsson (S) lämnar samtliga sina politiska uppdrag på grund av ny anställning.

Det har lämnats in ett medborgarförslag om “sänkt ålder för Seniorkort/biljett på Västtrafik för innevånarna i Vänersborgs kommun”. Detta är en fråga som Vänsterpartiet har motionerat om åtminstone två gånger tidigare. Då blev det avslag. Vi får se om medborgarförslaget har bättre tur. Inget beslut ska emellertid fattas ikväll, förslaget ska bara skickas vidare för utredning.

Det är likadant med medborgarförslag om att “Vänersborgs kommun initierar en samfällighetsförening för förvaltning av Nordkroken”. Det ska också “bara” remitteras till någon nämnd. Det finns anledning att återkomma till de båda medborgarförslagen senare.

Till sist ställer Lutz Rininsland (V) en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Interpellationen har titeln “Kunskapsuppdatering och aktuellt planeringsunderlag” och du kan läsa om den på Rininslands blogg där du också kan ladda ner den – se “Vilka förändringar bör vi räkna med?”. Benny Augustssons svar kan du ladda ner här.

Och till sist, det yrkande som jag lägger fram för Vänsterpartiets räkning i ärende 7, “Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021”. (Här kan du ladda ner yrkandet som pdf.)

===

Yrkande

Den 14 april i år beslutade kommunfullmäktige hur Vänersborgs andel av den så kallade skolmiljarden skulle fördelas mellan barn och elever i kommunen. Statsbidraget fördelades lika mellan alla elever från förskoleklass till åk 3 i gymnasiet. Varje elev fick lika mycket pengar, 6-åringen fick samma summa som 18-åringen. Senare sköt staten till ytterligare 250 milj kr till kommunerna. Kommunstyrelsens förslag är nu att dessa pengar ska fördelas på samma vis som skolmiljarden. Det betyder 713.000 kr till barn- och utbildningsnämnden och 268.000 kr till Kunskapsförbundet Väst, via kommunstyrelsen.

I april yrkade Vänsterpartiet på en annan fördelning. Vi har samma yrkande denna gång. Vänsterpartiet anser att 2/3 av summan ska gå till eleverna i Kunskapsförbundet Väst (via kommunstyrelsen) och 1/3 till eleverna i grundskolan.

Syftet med “skolmiljarden” var mycket tydligt. Den skulle:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Syftet med de pengar som kommunfullmäktige ska fördela ikväll är precis detsamma som med skolmiljarden.

Pengarna ska användas till att betala för de extra åtgärder som krävs för att kompensera eleverna för att de har gått miste om den undervisning som skedde fysiskt i klassrummen. Pengarna ska gå till dem som har drabbats allra hårdast av pandemin. Och det är i första hand de som har haft distansundervisning. Det är dessa elever som inte har fått den undervisning “de hade rätt till”. Och de som har haft i särklass mest distansundervisning är gymnasie- och vuxenutbildningseleverna. De elever som nu går i åk 3 på gymnasiet har haft undervisning på distans i nästan 3 terminer. De vuxenstuderande har varit borta från skollokalerna minst lika lång tid. Även högstadieeleverna har drabbats, men dessa elever har å andra sidan bara haft distansundervisning i omkring 4-6 veckor.  Eleverna i förskoleklassen däremot gick inte ens i skolan förra läsåret!

De elever som har drabbas allra hårdast är självklart de som har minst skoltid kvar till examen. De elever som inte går i åk 3 på gymnasiet eller åk 9 på högstadiet har mer tid på sig att ta igen förlorad undervisning och förlorade möjligheter till kunskap. Eleverna i avgångsklasserna eller “vuxeleverna” har inte riktigt samma möjligheter. De får sina slutliga betyg detta läsår och med dom ska de söka till gymnasiet respektive högskola eller yrkeshögskola eller jobb i arbetslivet.

Jag nämnde att syftet med de pengar som kommunfullmäktige ska fördela denna gång är detsamma som med skolmiljarden. I samband med dessa extra pengar kom det dock ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet som förtydligade vilka elever som departementet ansåg hade drabbats hårdast av pandemin. Det var inte barnen i förskoleklassen eller eleverna i låg- och mellanstadierna…

Ur pressmeddelandet:

“Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda barn och elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin och genomföra andra stödinsatser tillför regeringen därför skolväsendet ytterligare [pengar]…”

Utbildningsdepartementet skrev också den 14 april:

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra.”

Utbildningsdepartementet talade alltså om gymnasiet och högstadiet.

Vänsterpartiet anser att statsbidraget ska gå till de elever som på grund av pandemin är i störst behov av stöd och hjälp, dvs elever i åk 9 i grundskolan och studerande i åk 3 i gymnasiet, samt vuxenundervisningseleverna. Därför anser Vänsterpartiet att en rimlig fördelning borde vara att 2/3 av Vänersborgs del av statsbidraget går till Kunskapsförbundet Väst, dvs 657.000 kr, och 1/3 till barn- och utbildningsnämnden, dvs 324.000 kr.

Det ska noteras att regeringen föreslår att förstärka stödet till skolväsendet med ytterligare pengar för 2022. Ett av syftena är fortfarande detsamma som för de pengar fullmäktige ska besluta om nu. Det är alltså stor chans att vi får denna diskussion i fullmäktige även nästa år… Men om fullmäktiges ledamöter lyssnar och förstår det jag har försökt förklara, och omröstningen utfaller rätt, då kan det gå som på räls nästa gång.

Vänsterpartiet yrkar att

“Kommunfullmäktige beslutar att tillföra barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag med 324 tkr och kommunstyrelsen ett tilläggsanslag med 657 tkr. Tillskotten gäller endast innevarande år och sker mot bakgrund av beslut om utökat statligt stöd till skolväsendet 2021. Kommunstyrelsens del betalas ut till | Kunskapsförbundet Väst som ett extra förbundsbidrag efter Kommunfullmäktiges beslut. Finansiering sker genom att budgeten för generella statsbidragsintäkter justeras upp med 981 tkr.”

Vänersborg 2021-09-22

 

BUN! BUN! BUN! (20/9)

18 september, 2021 Lämna en kommentar

På måndag är det dags för politikerna i barn- och utbildningsnämnden (BUN) att återigen ge sig in i elden. Höstens första sammanträde börjar kl 08.30. Och det sker fortfarande på distans.

Dagordningen är osedvanligt kort, men å andra sidan är de tre ärendena som ska behandlas tämligen “tunga”:

I ärende 2, “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2021-2029: Förstudie om tillskapande av förskoleplatser i centrala Vänersborg och på Onsjö”, förväntas nämnden besluta att föreslå samhällsbyggnadsnämnden att:

“starta lokalplanering för utbyggnad av förskoleplatser på Onsjö”

Det behövs nämligen fler förskoleplatser i centrala Vänersborg (centrum, Mariedal och Torpa/Tärnan) samt på Onsjö fram till år 2029. Men med tanke på den stora utredning som ligger till grund för ärendet verkar det vid första påseendet vara ett förvånansvärt “okomplicerat” beslut.

Förskolorna i centrala Vänersborg och Onsjö är idag placerade på dessa platser:

De röda prickarna på kartan ovan visar de enskilda alternativen, Förskolan Villa Korseberg och Frida förskola. 

Antalet platser i de olika kommunala förskolorna i centrum och på Onsjö ser ut på följande sätt:

Utredningen bollar med olika alternativ för att tillskapa fler förskoleplatser, bland annat så ägnas både Tärnanskolan och Silvertärnan stort utrymme. Även Björkholmsgatans förskola behandlas, även om inte så utförligt. Det finns vidare olika alternativ utifrån den beslutade Holmängenskolan och för Onsjös tre förskolor. Alternativen diskuteras från många olika utgångspunkter, t ex pedagogiska och ekonomiska, utifrån kommunens mål, personalförsörjning, styrdokument, barnkonvention, integration, befolkningsutveckling osv.

Det är en gedigen utredning. Den tar tid att läsa igenom och sätta sig in i, några avsnitt är också tämligen “svåra”. Och efter genomläsning, bearbetning och analys skulle man vilja ha tid för att diskutera utredningen och slutsatserna med vårdnadshavare, partikamrater, företrädare för andra partier och andra intresserade. Det är viktiga frågor och det handlar om en hel del pengar. Därför var min första tanke när jag först såg förstudien att jag skulle begära bordläggning – inte för att jag är kritisk till slutsatserna utan för att det behövs mer tid för just diskussion och analys. Men så läste jag i slutet av utredningen:

“Då beslut angående handlingsalternativ inte kommer att kunna fattas av barn- och utbildningsnämnden förrän tidigast 20 september är tidplanen för detta mycket pressad och risk finns för förseningar. Anledningen är att förstudien har dragit ut på tiden.”

Oops. Tidplanen är tydligen så pressad att den politiska diskussionen typ inte hinns med. Det verkar knappt så att nämnden ens hinner besluta i tid. Med andra ord, nämnden bör lita på förvaltningens slutsatser och förslag.

Hmm… Vem är det som styr kommunen – politiker eller tjänstemän?

Men samtidigt som det är så bråttom med beslutet så ska det senare utarbetas detaljplaner, som kan ta ett år, och sedan kan bygglov etc överklagas, vilket kan ta ytterligare ett år…

När barn- och utbildningsförvaltningen i samarbete med andra kommunala förvaltningar har sammanställt alla fakta och allt underlag, diskuterat, jämfört och analyserat, så blir förstudiens/utredningens slutsats, och beslutsförslag, kort och gott att BUN måste skapa fler förskoleplatser på Onsjö.

Förvaltningen själv sammanfattar utredningen och ärendet:

“Förstudien bedömer att det är lämpligast att använda delar av Holmängenskolan för att tillskapa 85 förskoleplatser i centrala Vänersborg. 30 av platserna ersätter Björkholmsgatans förskola. Förstudien bedömer även att 30 förskoleplatser tillskapas på Onsjö genom att bygga ut Skördegatans förskola.”

Det kan väl tilläggas att precis som Björkholmsgatans förskola kommer att uppgå i Holmängenskolans förskola så kommer Norra skolans elever att ingå i Holmängenskolan. Jag tror ibland att det medvetet pratas tyst om Norra skolans öde. I utredningen står det:

“I inventeringen har Norra skolan ingått som kommer att tomställas då Holmängenskolan står klar. … Norra skolan har dessutom en omfattande fuktproblematik vilken inte beräknas kunna åtgärdas på grund av att investeringsmedel för renovering inte beviljats.”

“Tomställas”…?

Det är brist på medel för att åtgärda fuktproblematiken som orsakar “tomställningen”. Liksom att skolan är för stor för att göras om till förskola eftersom det i dagsläget inte finns några:

“andra verksamheter som skulle kunna samnyttja lokalerna med en förskola.”

Norra skolans öde är tragiskt. Det finns inga politiska beslut om nedläggning, ändå ska den bli “tomställd”. Vilket hemskt ord förresten… Jag funderar på vem som egentligen har bestämt att Norra skolan ska “tomställas” – och därmed läggas ner…

För att “pusslet” ska gå ihop krävs det att det finns lokaler till förskolan på Holmängenskolan hösten 2024. Och det ska finnas “lediga” lokaler där menar utredarna:

“…prognoserna för elevantalet gällande årskurs F-6 i centrala Vänersborg har skrivits ned samt att Tärnanskolan har utökat sina lokaler i Gamla Silvertärnan sedan beslutet om Holmängenskolan togs…”

Behovet av en utbyggnad på Skördegatan har att göra med att det är dags att “skrota” modulen som har stått där sedan 2010.

Kostnaderna för att förverkliga förstudiens förslag är naturligtvis intressanta.

“Den preliminära investeringskostnaden för en utbyggnad av Skördegatans förskola beräknas uppgå till 14 miljoner kronor med en beräknad utökad årshyra på cirka 900.000 kronor. Genom att bygga ut Skördegatans förskola kan modulen på Skördegatans förskola avvecklas. … Hyran för modulen är 406.496 kronor/år. Den utökade årshyran efter utbyggnad och borttagande av modul blir cirka 494.000 kronor.”

Det räknas inte heller med några ökade verksamhetskostnader. Det blir det däremot på förskolan i Holmängenskolan. Den totala driftskostnaden för 55 fler barn beräknas bli nästan 6 milj kr per år.

Det ska noteras att utredningen “bara” sträcker sig till 2029. Vad som händer därefter vet man inte idag. Barnantalet skulle kunna öka ytterligare vilket då kanske kräver att hela Holmängenskolan behövs till grundskola. Då måste det finnas mark för att bygga en ny förskola. Fördelen med Holmängenskolan är att det relativt lätt och billigt går att omvandla förskoledelen till grundskola. Om kommunens planer på att bygga fler bostäder på Onsjö södra går i lås så kan det behövas en ny förskola där också.

Jag tycker att prognoserna för befolkningsutvecklingen är en osäkerhetsfaktor. Prognoserna för elevantalet fluktuerar nämligen år från år skriver förvaltningen, men vad säger att de inte fortsätter att göra det de kommande åren? Tänk om förskoledelen på Holmängenskolan behövs till fler elever redan 2024?

Till sist vill jag framhålla förskolans stora betydelse för barnens utveckling och lärande, särskilt för barn med “svag” socioekonomisk bakgrund. Förskolan bidrar till att barn får mer likvärdiga förutsättningar inför skolstarten och barnen får därför bättre förutsättningar att nå högre kunskapsresultat i grundskolan. Det viktigaste är kanske att förskolan betyder mycket för språkutvecklingen och det gynnar framför allt barnen som har ett annat modersmål än svenska. Förskolan spelar här en viktig roll för integrationen.

Ett annat stort ärende på måndag kommer från kommunfullmäktige.

När fullmäktige i november förra året fastställde budgeten för 2022, dvs mål- och resursplanen, så gavs ett uppdrag till kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Nämnderna skulle ta fram en överenskommelse kring de lokaler som nyttjas gemensamt.

Och det har de tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen gjort:

“…fört en dialog och tagit fram en rapport, som kartlagt uppdraget samt tagit fram förslag till hantering/överenskommelse. För att denna överenskommelse ska kunna genomföras krävs erforderliga beslut från högre instans för båda nämnderna.”

Förvaltningarna är överens och de tänker, efter beslutet från “högre instans”, dvs kommunfullmäktige, gå vidare. Målet för förvaltningarna är att kultur- och fritidsförvaltningen ska hyra samtliga uthyrningsbara lokaler av samhällsbyggnadsnämnden, t ex skolornas idrottshallar, för att sedan hyra ut dessa i andra hand till både barn- och utbildningsnämnden och även till t ex föreningar.

Det betyder att kultur- och fritidsförvaltningen kommer att ha:

“huvudansvaret för de fritidsanläggningar som de har idag med tillägg för de uthyrningsbara idrottssalarna i skolorna. I ansvaret för lokalerna ingår även underhåll, skötsel, fast och lös inredning, vaktmästeri samt städning.”

Det verkar vara ett bra förslag.

Till sist ska delårsrapporten behandlas.

Och det är bara att gratulera. Man blir imponerad. Trots stor frånvaro under pandemin bland både lärare och elever och trots de massiva nedskärningarna av personalen under höstterminen 2020 och trots att antalet elever i behov av särskilt och språkligt stöd av olika slag fortsätter att öka och trots att det är brist på pengar för att möta dessa elever, så uppfylls alla nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås, alla utom ett…

Följande förväntade resultat får en grön plopp:

  • “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar”
  • “Andelen barn i förskolan som tar del av en undervisning av hög kvalité ökar”
  • “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 7–9 med mer än 25 % frånvaro minskar”
  • “Vårdnadshavare upplever att kommunikationsplattformen skapar förutsättningar för vårdnadshavare att vara delaktiga i sitt barns utbildning”
  • “Fler medarbetare upplever hållbart, kommunikativt och modigt ledarskap”

Anna Karlefjärd från Karlstads universitet inledde läsåret för lärarna. (Se “Uppstart och omstart – och ej ansvarsfrihet”.) Hon lyfte den stora motsägelsen under covid19-pandemin – frånvaron bland elever och lärare var hög samtidigt som betygsresultaten ökade. Karlefjärd berättade att ett nytt uttryck har myntats i forskarsverige, “pandemi-E”. Flera elever har fått ett godkänt betyg tack vara pandemin, ett godkänt betyg som de antagligen inte hade fått under normala omständigheter. Anna Karlefjärd menade att man i kommunerna måste “problematisera” detta förhållande. Jag kan inte se att det görs i delårsrapporten…

Eller är det kanske så att nämnden har fel förväntade resultat? Resultaten kanske inte har någon anknytning till verkligheten…?

Det enda förväntade resultatet som inte har fått en grön plopp är:

“Andelen barn och elever som upplever delaktighet i undervisningen och tar ansvar i miljö- och hållbarhetsfrågor ökar”

Resultatet har fått en gul plopp, dvs uppnås delvis.

Inte nog med alla pedagogiska framgångar, även ekonomiskt så går det utmärkt. BUN uppvisar den 31 augusti 2021 ett överskott på 10,3 milj kr.

Överskottet beror framför allt på den statliga sjuklönekompensationen under coronapandemin, för perioden januari-augusti. Förskolan har inte heller hunnit utnyttja statsbidraget för mindre barngrupper. Den tredje förklaringen till överskottet är att verksamheterna har haft färre barn och elever än budgeterat. Sedan ska vi inte glömma att förvaltningen minskade antalet anställda ganska drastiskt under höstterminen 2020. Den minskade personalstyrkan, som nämnden gick in i 2021 med, har naturligtvis bidragit till det positiva ekonomiska resultatet.

Förvaltningen beräknar emellertid att överskottet kommer att förbrukas under hösten. 

Orsaken är, menar förvaltningen, att antal barn och elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka i både kommunala och externa enheter. Och att det under hösten kommer upp mot 100 nya elever till Restad Gård som ska gå i Vänersborgs grundskolor. (Se “BUN (2): Arbetskläder och Restad Gård”.) Det betyder naturligtvis ökade kostnader. Här har dock kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) gett ett löfte om att hela kommunen ska stå för kostnaderna – det förväntade överskottet ska användas. (Se “KF (3): Delårsrapport och Fossilfritt Vbg”.)

BUN:s prognos för år 2021 visar med andra ord ett nollresultat.

Och med det avslutar jag denna långa blogg. Har du några synpunkter – skriv en kommentar eller skicka ett mail, ett DM (=direktmeddelande, dvs privat meddelande) på Messenger går också bra.

KS (25/8) 4: Till KF – Skolmiljoner och villatomter

24 augusti, 2021 Lämna en kommentar

Det här är den fjärde, och sista, bloggen om morgondagens ärenden i kommunstyrelsen. (Se “KS på onsdag: Ursand mm”, “KS (25/8) 2: Ärenden som avgörs direkt av KS” och “KS (25/8) 3: Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.)

I våras var det en stor diskussion om hur den så kallade “skolmiljarden” skulle fördelas i Vänersborg och Trollhättan. Orsaken till att Trollhättan ingick i diskussionen var ju att Trollhättan tillsammans med Vänersborg äger Kunskapsförbundet Väst.

“Skolmiljarden” var det extra bidrag som staten betalade ut till kommunerna under pandemin. Syftet med pengarna var mycket tydligt, pengarna skulle:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Pengarna skulle alltså användas till att betala för de extra åtgärder som krävdes för att kompensera eleverna för att de gick miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen.

 I Vänersborgs kommun fördelades pengarna lika utifrån antalet elever från förskoleklassen till och med åk 3 i gymnasiet. Varje elev fick alltså samma andel av pengarna. Vänsterpartiets uppfattning var att pengarna skulle gå till de elever och studerande som hade drabbats allra hårdast av pandemin. Och det var i första hand de som hade haft distansundervisning. Det var dessa elever som inte hade fått den undervisning “de hade rätt till”. Och de som hade haft i särklass mest distansundervisning var gymnasie- och vuxenutbildningseleverna. Och i andra hand var det högstadieeleverna. Och självklart var det eleverna i avgångsklasserna som drabbades allra hårdast. De andra eleverna har ju helt enkelt mer tid på sig att ta igen förlorad undervisning och förlorade möjligheter till kunskap.

Vänsterpartiet ansåg att statsbidraget skulle gå till de som var i störst behov av stöd och hjälp, dvs elever i åk 9 i grundskolan och studerande i åk 3 i gymnasiet, samt vuxenundervisningseleverna. Vår uppfattning var därför att en rimlig fördelning borde ha varit att 2/3 av Vänersborgs del av statsbidraget gick till Kunskapsförbundet Väst och 1/3 till barn- och utbildningsnämnden.

Kommunfullmäktige gick inte på Vänsterpartiets linje. (Jag skrev ett yrkande som jag kallade “Hur ska man lära sig svetsa på distans?”. Du kan ladda ner yrkandet här.)

Sedan ökade staten på “skolmiljarden”. Ytterligare 350 miljoner delades ut till kommunerna. Vänersborgs del av “kakan” är 981.000 kr. Som nu ska delas ut till eleverna. Men vilka elever?

Förslaget till kommunstyrelsen, som alltså också är tänkt ska bli förslaget till kommunfullmäktige, är att pengarna ska fördelas på samma sätt som förra gången:

“Vid tillämpning av samma fördelningsmodell som vid fördelningen av skolmiljarden tilldelas barn- och utbildningsnämnden 713 tkr i tilläggsanslag och kommunstyrelsen 268 tkr.” (Pengarna till kommunstyrelsen går till Kunskapsförbundet; min anm.)

Det tycker jag fortfarande är fel. Enligt samma argumentation som tidigare, men ytterligare några…

Förslaget till fördelning är egentligen lite “småabsurd”. Eleverna i förskoleklassen ska alltså få lika mycket per elev som eleverna i 3:an i gymnasiet. Det är omöjligt att se logiken i detta. Det är också anmärkningsvärt av den orsaken att eleverna i förskoleklassen inte ens gick i skolan förra läsåret! Så det är väl inte utan man undrar vilken utbildning politikerna i kommunstyrelsen anser att 6-åringarna har missat på grund av pandemin…

Så här skriver Utbildningsdepartementet i sitt pressmeddelande om de nya pengarna (se “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”, fetstilen är min):

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda barn och elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin och genomföra andra stödinsatser tillför regeringen därför skolväsendet ytterligare 250 miljoner kronor. … Dessutom föreslår regeringen 100 miljoner kronor ytterligare för att finansiera möjligheter till stöd, bland annat i form av förstärkt frivillig undervisning under skollov för elever i grundskolan och gymnasieskolan. En väl utbyggd lovskola ger större möjligheter att erbjuda elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin. Deltagande i lovskola kan kombineras med sommarjobb som anordnas av kommuner.”

(Du kan läsa hela pressmeddelandet här: “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”.)

Jag kan inte se annat än att Utbildningsdepartementet ger stöd för Vänsterpartiets synsätt. Och vad jag vet har det aldrig ordnats “sommarskola” i Vänersborgs kommun för elever låg- och mellanstadierna…

Nä, skärpning politiker. De statliga pengarna är avsedda att gå till dom som drabbats av pandemin, inte för att rent allmänt förstärka budgeten för barn- och utbildningsnämnden…

Vi får se om politikerna från betongpartierna har ändrat uppfattning sedan i våras eller om de “kör på i samma hjulspår”…

Kommunfullmäktige ska bestämma hur mycket tomterna vid Skaven och Öxnered ska kosta. Förslaget kommer att bli:

“650 kr/kvm för mark avsedd för småhus/villatomter.”

Eftersom villatomternas storlek varierar priserna att hamna mellan 455.000 – 950.000 kr. Denna prissättning är marknadsmässigt grundad och ger kommunen kostnadstäckning. Sedan tillkommer naturligtvis också anslutningsavgiften för VA.

Till sist återstår det bara för kommunstyrelsen att föreslå att godkänna årsredovisningen för Fyrbodals kommunalförbund och bevilja alla ansvarsfrihet. Och tillika föreslå fullmäktige att godkänna viss förändringar i aktieägaravtalet och bolagsordningen för Fyrstads Flygplats AB.

Nästa sammanträde med kommunfullmäktige är den 22 september. Det är ett tag dit, men då finns det å andra sidan tid för alla intresserade att sätta sig in i de olika ärendena – och kanske påverka “sina” politiker att rösta rätt…

KS (25/8) 2: Ärenden som avgörs direkt av KS

22 augusti, 2021 1 kommentar

På onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). I min förra blogg publicerade jag mötets dagordning, och skrev också om ett av ärendena, planbeskedet på Ursand. (Se “KS på onsdag: Ursand mm”.)

Det är som vanligt väldigt många ärenden som ska behandlas av kommunstyrelsen. En del av dom går vidare till kommunfullmäktige för att avgöras där, medan andra ärenden beslutas direkt på onsdagens sammanträde.

I denna blogg ska jag bara redovisa de ärenden som KS avgör direkt på mötet.

I budgeten för 2021 avsatte kommunfullmäktige 3 milj kr till “insatser för barn i behov av särskilt stöd”. Den 25 maj sökte barn- och utbildningsnämnden formellt pengarna av kommunstyrelsen genom ett delegeringsbeslut av BUN:s ordförande Bo Carlsson (C). (Se “BUN (1): Särskilda behov och Norra skolan”.)

I ansökan står det:

“Barn- och utbildningsförvaltningen lägger idag över 10 mnkr i genomsnitt per månad på insatser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola och grundskola.”

10 miljoner i månaden är väldigt mycket pengar. Och så berättar Carlsson hur barn- och utbildningsförvaltningen tänker använda de extra 3 miljonerna:

“Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att använda dessa medel för att möta elever som verksamheten har svårt att möta i klassrumssituation. Samtliga högstadieskolor organiserar inför hösten för att kunna möta fler elever i mindre sammanhang. Just nu planeras för att möta 38 elevers behov av undervisning i det lilla sammanhanget hela skolveckan.”

Pengarna är uppenbarligen avsedda att gå till kommunens fyra högstadieskolor. Jag är emellertid inte riktigt säker på vad som menas med “det lilla sammanhanget”, men att det är undervisning av något slag i mindre grupper torde stå klart. Det kanske handlar om elever i behov av “särskilt” särskilt stöd, jag vet inte. Bo Carlsson (C) förklarar nog på onsdag.

Förslaget är att KS ska besluta om att bevilja barn- och utbildningsnämnden de 3 miljonerna. Och det är klart att BUN, och eleverna, ska ha sina pengar.

Kommunen ska tydligen satsa på att öka demokratin. KS ska nämligen besluta om att anmäla Vänersborg till deltagande i ett utvecklingsnätverk för medborgardialog. Det bedöms att ett deltagande i nätverket skulle:

“kvalitetssäkra och samtidigt effektivisera arbetet med medborgardialog.”

Förutsättningen för att få ingå i nätverket är att kommunen inrättar en styrgrupp där förtroendevalda och ledande tjänstepersoner ingår. Det handlar om 2-3 politiker… Det ska bli spännande att se vilka det blir, kanske någon vänsterpartist…? Det ska även bli intressant att se hur styrgruppen tänker sprida lärdomarna från nätverket till de andra partierna. Kommundirektören ska också utse en projektledare och en tjänsteperson som ska delta.

Vi får väl se om kommunen blir mer demokratisk…

Kommunstyrelsen ska få en intressant information om lokaliseringsstudien angående råvattenledningen till Trollhättan och vidare till Uddevalla.

Trollhättan vill ju som bekant bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Vattenledningen var först tänkt att börja en halvmil ut i Vänern och sedan gå via en pumpstation i Nordkroken ungefär 10 km fågelvägen innan ledningarna korsar älven och ansluter till ett nybyggt vattenverk i Överby. Jag har skrivit flera bloggar om dessa planer. (Se t ex “Trollhättans planer för Nordkroken går vidare”.)

Underlaget är mycket kryptiskt. Det är uppenbarligen tänkt att kommunstyrelsen ska få mer kött på benen under själva sammanträdet. Ur underlaget kan man dock läsa sig till att de ursprungliga planerna är skrotade:

“Det resulterade i att tre huvudstråk valdes ut för fortsatt utredning. Nordkroken är inte med bland dessa.”

Vänersborgs kommun, som kom in sent i Trollhättans planer, har uppenbarligen stoppat planerna på att vatten ska pumpas upp i Nordkroken. Och det är bara att gratulera. Inte skulle det byggas en pumpstation på stranden i Nordkroken.

Löneförhandlingarna i kommunen är avslutade och nämnderna ska kompenseras för löneökningarna. Kommunstyrelsen ska fatta beslut på onsdag om tilläggsanslag. (I många andra kommuner i landet ska lönehöjningar finansieras inom nämndernas ramar, dvs nämnderna får inga extra pengar.) Tilläggsanslaget till t ex socialnämnden är på 18,7 milj kr i år och 24,7 milj nästa år, medan det för barn- och utbildningsnämnden är 15,6 milj respektive 18 milj. Sammanlagt uppgår tilläggsanslaget till alla nämnder till ungefär 40 milj kr för år 2021 och 50 milj kr för år 2022.

Det framgår också av underlaget att:

“Tilläggsanslaget inkluderar också budgetkompensation för löneavtalets effekter på vissa köpta tjänster, kompensation för löneavtalets effekter på fördelade kostnader för serviceenheten, politikernas arvoden samt för NÄRF och KFV.”

Det är bra att det blir kompensation för löneökningarna för personalen på NÄRF och Kunskapsförbundet också. Om politikers arvoden borde ökas kan däremot diskuteras…

Kommunstyrelsen ska ställa sig bakom ett yttrande om en ny detaljplan för kvarteret Grävlingen 28. Kvarteret ligger mitt emot det blivande höghuset vid Elisabeths port. (Se bild.)

Syfte med planen är att fastigheten ska kunna användas flexibelt för bland annat, kontor, olika samhällsfunktioner, bostäder samt vård genom om- eller tillbyggnad av befintliga hus.

Kommunstyrelsen följer med all sannolikhet beslutsförslaget som är mycket positivt till detaljplaneförslaget.

Det blir en information kring en rapport om ett uppdrag från kommunfullmäktige att “utreda möjligheter och konsekvenser att driva kommunala fastigheter samt VA/renhållning i bolagsform”. Uppdraget var en del av budgetbeslutet inför 2020.

Det är en mycket intressant tanke att driva dessa uppgifter i bolagsform. Det finns naturligtvis både fördelar och nackdelar som med alla förslag. Några fördelar, som återfinns i underlaget, är att:

“Bolagsformen … kan bidra till att ansvar och styrning blir tydligare och kan skapa förutsättningar för ökat fokus, specialisering och långsiktig kompetens avseende både investeringar och underhåll.”

De nackdelar som underlaget redovisar är framförallt av demokratisk natur:

“bolagsformen [anses] försvåra insyn och kontroll.”

Kommunstyrelsen ska bara notera rapporten på onsdag, inga beslut kommer att fattas. Jag vet inte hur de styrande partierna tänker gå vidare med frågan, men jag antar att det i varje fall kommer att bli en del diskussioner om rapporten i de olika partierna. Jag har en känsla av det snart är dags att återkomma i ärendet.

Det ska fattas några beslut som innebär att en del av kommunstyrelsens förfogandeanslag används. Det är ett tillfälligt anslag till “Kommunakademin Väst” under år 2022 på 108.406 kr och 19.000 kr per år till Göta älvs vattenråd från och med 2022. Det är inte mycket att orda om, det är ju inte heller några stora pengar.

Men det är klart, många bäckar små…

Till sist, mer kostnader…

Det föreslås att KS godkänner en ökning av medlemsavgiften till Fyrbodals kommunalförbund från 36 kr/invånare till 37 kr/invånare. Det följer en tidigare beslutad indexhöjning.

Det finns ytterligare en del “småfrågor” som kommunstyrelsen ska avgöra på onsdag, men de flesta ärendena går vidare till kommunfullmäktige för beslut. Jag återkommer till dessa.

Uppstart och omstart – och ej ansvarsfrihet

17 augusti, 2021 3 kommentarer

Igår började höstterminen för alla skolbarn. Det var säkert en efterlängtad start för de flesta. Sannolikt fanns det dock en och annan som kanske var mindre glad. Hur det var bland pedagogerna vet jag inte. Men antagligen är det som hos eleverna – blandat. Det är roligt att träffa eleverna, men mindre kul när de tänker på all den kommande dokumentationen, omdömena, utvecklingssamtalen, betygen som ska skrivas och sättas under den tid då dagarna blir allt kortare och mörkret tar överhanden…

Lärarna började förresten redan förra måndagen. Vi politiker i barn- och utbildningsnämnden fick nöjet att vara med på eftermiddagens föreläsning, fortfarande på distans förresten.

Det var Anna Karlefjärd från Karlstads universitet som hade ordet. Och det måste jag säga, det var en fantastisk föreläsning. Den riktade sig framför allt till pedagoger, så klart, men även politikerna tror jag hade en stor behållning av den. För att inte tala om när man var både politiker och lärare, även pensionerad sådan, då hade man typ en dubbel behållning.

Föreläsningens titel var “Formativ organisation och klok bedömningskultur – att sätta strålkastarljuset på den egna verksamheten”. Det kanske inte säger så mycket för en som inte är insatt i den pedagogiska terminologin, men det handlade om bedömning och betygssättning av elever. Jag ska inte utveckla detta vidare, men jag kan inte låta bli att notera att Karlefjärd lyfte den stora motsägelsen under covid19-pandemin – frånvaron bland elever och lärare har varit hög samtidigt som betygsresultaten har ökat. Hon pratade t ex om att ett nytt uttryck har myntats i forskarsverige, “pandemi-E”. Flera elever har fått ett godkänt betyg tack vara pandemin, ett godkänt betyg som de antagligen inte hade fått under normala omständigheter. Anna Karlefjärd uttryckte sig försiktigt och menade att man i kommunerna måste “problematisera” detta förhållande. 

Jag tar upp detta eftersom jag faktiskt har framfört samma synpunkter både i bloggar och på nämndens möten. Alla gläds åt de ökade meritvärdena i Vänersborg trots den höga frånvaron. Inte minst politiker gläds. De konstaterar ju, med detta faktum som grund, att grundskolan inte behöver några resurstillskott… 

Mörkret har börjat lägra sig över Blåsut. Och det faktiskt redan några dagar direkt efter sommarsolståndet, dvs det dygn på året som dagen är som längst. Jag tänker mer specifikt på Blåsut Bandyklubb. Klubben hade årsmöte strax efter midsommar och det som hände på mötet ska egentligen inte få hända i en förening – styrelsen fick inte ansvarsfrihet.

På Blåsuts BK:s hemsida står det:

“Då såväl verksamhetsberättelse som ekonomiberättelse och revisionsberättelse saknades så kunde inte avgående styrelse beviljas ansvarsfrihet.”

Det är naturligtvis anmärkningsvärt att en styrelse inte sköter ett minimum av de administrativa åtagandena. Det ryktas också om att klubben har stora skulder till Vänersborgs kommun. Det har jag dock inte fått bekräftat. Hur som helst, en ny styrelse valdes på årsmötet. Förhoppningsvis får de nya ledamöterna ordning på ekonomi och annat.

Det är förresten lite förvånande att inte TTELA har skrivit om årsmötet. Tidningen skrev ju en längre artikel när styrelsen tillsattes. Eller rättare sagt, när vissa ledamöter tillsattes. Det var när det förra kommunalrådet i Vänersborg Marie Dahlin (S) och den tidigare 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen Bo Carlsson (C) valdes in i Blåsuts styrelse. (Se “Politiker tar plats i bandystyre”.) Marie Dahlin och Bo Carlsson tillhörde alltså de styrelseledamöter i Blåsut som inte beviljades ansvarsfrihet. Bo Carlsson är ju som bekant ordförande i barn- och utbildningsnämnden just nu… Och han har även, som läsare av denna blogg vet, tidigare erfarenhet av att inte beviljas ansvarsfrihet… (Se “Avgå Bo Carlsson!”.) Nu har Bo Carlsson fått ytterligare en mindre smickrande notering på sitt CV… Jag undrar hur länge socialdemokraterna ska ha överseende med Carlsson.

Är det inte underligt att TTELA har undanhållit denna nyhet för sina läsare?

Det är mörkt också över Afghanistan. Befolkningen och särskilt kvinnor går med all sannolikhet dystrare tider till mötes. Igår samlades ett antal deltagare, bland dem många vänsterpartister, till en manifestation i Plantaget till stöd för det afghanska folket.

Flera deltagare talade till de församlade. Ett återkommande krav var att Sverige skulle bevilja de ensamkommande afghanerna asyl och uppehållstillstånd. Det finns nog ingen grupp, anser jag, som har behandlats så illa av Migrationsverket.

Det var faktiskt överraskande många på plats, dock ingen från TTELA…

Det var ett tag sedan jag var på Gardesanna. Eller Gaddesanna som det nu officiellt heter – till lokalbefolkningens förtret. (Se “Gardesanna: Namnfrågan avgjord!”.)

Idag blev det ett studiebesök i regnet. Jag noterade att nordanvinden blåste betydligt kraftigare än i Nordstan… Det var tomt på stränderna, naturligtvis. Inte ens fiskmåsarna vågade sig ut på stranden.

Det var svårt att inte notera kommunens nya kreativa skapelse. Det ska visst vara ett vattenfall. Vad det är för vatten som rinner ut ur röret låter jag vara osagt, men det är väl förhoppningsvis rent. Annars skulle väl kommunens nitiska miljöinspektörer gripa in snabbt.

Och med denna bild avslutar jag dagens blogg, och antagligen också årets sommar på Gardesanna. Det lär inte bli några fler sol- och baddagar.

Skolmiljarden – till förskolan? (3/3)

25 april, 2021 1 kommentar

Anm. Den här bloggen är en slags fortsättning på “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)”.

Den 21 december förra året publicerades ett pressmeddelande på Utbildningsdepartementets hemsida (se “Över en miljard extra till skolan nästa år”):

“För att möta den tuffa utmaning som covid-19-pandemin medför förstärks det statliga stödet till skolväsendet med 1 miljard kronor 2021. Syftet är att bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin.”

De statliga pengarna skulle fördelas proportionellt mellan Sveriges kommuner utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i varje kommun. Det innebar för Vänersborgs del ungefär 4 milj kr och för Trollhättans del 6 milj. De här pengarna fick kommunerna sedan själv bestämma om hur de skulle fördela ut i verksamheterna. Regeringen skrev att statsbidraget fick användas inte bara inom grund- och gymnasieskolan, utan också inom förskolan och vuxenutbildningen.

Som alla vet så har Trollhättan och Vänersborg “överlämnat” gymnasie- och vuxenutbildningen till Kunskapsförbundet Väst (KFV). KFV är ett kommunalförbund, Trollhättan och Vänersborg är de enda medlemmarna i förbundet.

Kunskapsförbundet skulle naturligtvis också få ta del av “skolmiljarden”. Men hur skulle pengarna fördelas mellan Trollhättan, Vänersborg och KFV?

Som vi sett i de två tidigare bloggarna (se “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)” och “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)”) var inte de två kommunerna överens. Vänersborg ville fördela pengarna mellan antalet 6- till 19-åringar, Trollhättan till alla mellan 1 och 19 år. Ingen av kommunerna ville ta med de vuxenstuderande i fördelningen. Trollhättans sätt att fördela pengarna innebar att gymnasieleverna fick mindre pengar, pengar som istället gick till förskolebarnen.

Trollhättan beslutade att ge 22% av statsbidraget till Kunskapsförbundet (1,3 milj) och Vänersborg 27% av sitt (1,08 milj).

Det har jag beskrivit i de två tidigare bloggarna. Och i några andra också faktiskt…

Vi var flera, bland annat hela KFV:s direktion (förbundets “kommunfullmäktige”), som reagerade på att Trollhättan ansåg att barnen i förskolan skulle få del av de statliga bidragen. Syftet med “skolmiljarden” var ju mycket tydligt. Pengarna skulle:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Och det blev ännu tydligare härom veckan, då staten ökade på “skolmiljarden” med ytterligare 350 milj kr till kommunerna. I ett pressmeddelande skrev Utbildningsdepartementet (se “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”):

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda barn och elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin och genomföra andra stödinsatser tillför regeringen därför skolväsendet ytterligare 250 miljoner kronor. … Dessutom föreslår regeringen 100 miljoner kronor ytterligare för att finansiera möjligheter till stöd, bland annat i form av förstärkt frivillig undervisning under skollov för elever i grundskolan och gymnasieskolan. En väl utbyggd lovskola ger större möjligheter att erbjuda elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin. Deltagande i lovskola kan kombineras med sommarjobb som anordnas av kommuner.”

Regeringen pekar ut eleverna i högstadiet och gymnasiet. Det är de som på grund av distansundervisningen:

“under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra”

Barnen i förskolan nämns överhuvudtaget inte. Det talas inte heller om vuxenutbildningseleverna, och där tycker jag att Utbildningsdepartementet har gjort en stor miss.

Med andra ord – de statliga pengarna ska användas för att betala för de extra åtgärder som krävs för att kompensera barnen och eleverna för att de har gått miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen. Pengarna borde därför i första hand gå till de som har haft distansundervisning. Det är ju dessa elever som inte har fått den undervisning “de har rätt till”.

Trollhättan har en annan syn, där håller man inte riktigt med Utbildningsdepartementet. Trollhättan anser att barnen i förskolan har missat lika mycket undervisning och utbildning som högstadie- och gymnasieeleverna. Och att det är lika bråttom att 1- till 5-åringarna i förskolan får möjlighet att ta igen den förlorade utbildningen under pandemin som det är för avgångsklasserna i högstadiet, åk 9, och gymnasiet, åk 3. Och ännu viktigare än för de vuxenstuderande, som inte fick någon del av statsbidragen alls.

Jag har funderat på vilken undervisning/utbildning som barnen i förskolan och eleverna i låg- och mellanstadierna har gått miste om på grund av pandemin, och särskilt hur pengarna skulle användas för att säkerställa de små barnens utbildning. Skulle de barn som var frånvarande från förskolan få extra långa dagar resten av vårterminen? Eller skulle de barn vars pedagoger var frånvarande från förskolan vara på förskolan någon extra vecka under sommaren? Tänkte jag…

Nu vet jag svaret.

Utbildningsförvaltningen i Trollhättan skriver:

“Medlen som stannar inom kommunens verksamhet kommer att användas till två tjänster som skall stötta förvaltningens rektorer med utredningar och anmälningar till Arbetsmiljöverket vid kännedom eller misstanke om exponering för Corona viruset. Medlen kommer även att användas för att skapa förutsättningar för verksamheten att bedriva mer undervisning i utomhusmiljöer i syfte att minska smittspridning.”

Oops…

Det sistnämnda, om förutsättningar för utomhusundervisning, är en synnerligen kreativ omskrivning för vad det egentligen handlar om – ytterkläder till förskollärarna…

Det är inte helt lätt att utröna hur dessa åtgärder säkerställer att “alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin” eller hur detta går ihop med Utbildningsdepartementets syfte med “skolmiljarden”… En sak är i varje fall klar.

Beslutet betyder att politikerna inte prioriterar de elever, t ex avgångseleverna i åk 9 på grundskolan eller åk 3 på gymnasiet eller en vuxenstuderande, som vill göra allt för att få godkänt i ett ämne eller en kurs. Det kan vara för att de vill komma in på ett gymnasieprogram eller höja sitt betyg för att få ett eftertraktat jobb eller komma in på en önskad utbildning.

Det är nästan så att man slås av tanken att Trollhättans stad faktiskt försöker “roffa åt sig” så mycket som möjligt av statsbidraget, istället för att se till behoven och statsbidragets syfte. Det är som om Trollhättan glömmer att de elever som går på gymnasiet är deras elever, ungdomar från Trollhättan (och Vänersborg).

KS (24/3) 2: Målstyrning och skolmiljarden

27 mars, 2021 2 kommentarer

Kommunstyrelsens sammanträde började med en så kallad “bolagsdag”. (Se “KS (24/3) 1: Kommunens bolag”.) Drygt 2 timmar senare skulle det “workshoppas” kring kommunens förväntade resultat för nästa år. Det gick sådär.

Utvecklingsledare Linéa Stenbock skulle inleda, vilket hon gjorde – i några minuter… Sedan lade Teams av och Stenbock blev bortkopplad. Snart blev fler deltagare också bortkopplade. Det tog nästan en timme innan utvecklingsledaren kunde fortsätta. Vilket självklart var tråkigt för alla inblandade men mest naturligtvis för Stenbock själv. Som förresten alltid är mycket skicklig på att, på ett entusiastiskt, engagerande och pedagogiskt sätt, framföra och förklara meningen med kommunens mål- och resultatstyrning. Det hjälpte dock inte. Moderaterna liksom jag själv är mycket tvivlande på hur styrningen går till i kommunen. Dock har moderaterna och jag olika syn på hur det borde vara istället.

Tjänstemännen lämnade ett förslag på 15 förväntade resultat som alla var kvalitetssäkrade uppföljningsmässigt… Det betyder att det skulle gå att mäta resultaten. Det är nämligen viktigt att kunna mäta…

Jag tar två exempel som kanske kan belysa varför jag är så kritisk och negativ till målstyrning, och mätning.

Exempel 1 – ett inriktningsmål lyder:

“I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”

Ett av de förväntade resultaten till detta mål föreslås vara:

“Antalet utvecklade bränder i byggnad ska minska”

Exempel 2 – ett annat inriktningsmål lyder:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

Det förväntade resultatet, det enda, till detta inriktningsmål föreslås vara:

“Andelen elever som testat cannabis ska minska”

Jag förstår inte hur tjänstemännen eller de styrande politikerna tänker… Å andra sidan förstår sannolikt inte de hur jag tänker… (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning.) Jag skriver lite mer om mål- och resultatstyrning i en följande blogg, eftersom det också skedde en målavstämning för 2020 senare på sammanträdet.

Det blev en mycket kort “workshop”. Tiden rann iväg på grund av det tekniska strulet. Vilket som sagt var tråkigt för de inblandade.

Direkt efter lunchen, som var kort, följde flera timmar av information. Jag återkommer vid ett senare tillfälle med lite tankar och synpunkter på några av föredragningarna. Jag tänkte i denna blogg nöja mig med att redogöra för ärendet som låg mig närmast om hjärtat på onsdagens sammanträde, nämligen ärende 8: “Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021”. Det handlade alltså om den statliga “skolmiljarden”.

“Skolmiljardens” syfte är att:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”

Jag har tidigare beskrivit mer ingående vad det handlar om och även min egen uppfattning i några bloggar – se “Vad sysslar Trollhättan med?” och “Vem ska ha skolmiljardens pengar?”. Jag ska inte upprepa det.

Mitt yrkande skickades ut under onsdagen och förhoppningsvis hade någon ledamot hunnit läsa det innan beslutet skulle fattas. (Det handlar om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige, fullmäktige kommer senare att avgöra frågan.) Jag redogjorde för yrkandet. (Det återges nedan.) Kortfattat var det liggande förslaget att fördelningen av den statliga “skolmiljarden” skulle fördelas lika mellan samtliga grundskolans elever (inklusive förskoleklassen) och gymnasiets elever (dock inte de som studerade på vuxenutbildningen). Det skulle innebära 2,88 milj kr till barn- och utbildningsnämnden (BUN) och 1,08 milj till Kunskapsförbundet Väst (KFV). Mitt förslag, som även James Bucci, min partikamrat i kommunstyrelsen, stod bakom, innebar att KFV skulle få 2/3 av statsbidraget (då skulle även de vuxenstuderande få del av pengarna) och BUN 1/3.

Det vore en överdrift att påstå att förslaget togs emot med någon större glädje eller entusiasm. Flera argument riktades genast mot förslaget.

De viktigaste argumenten var att Vänersborg inte kunde besluta annorlunda än Trollhättan, Vänersborg kunde inte riskera att betala för trollhätteelever (om Trollhättan inte beslutade om samma fördelning som Vänersborg) och att det var – för sent…

“Det är för sent…”

Sa Kenneth Borgmalm (S) och Bo Carlsson (C)…

Det här sista gjorde mig illa till mods. Borgmalm (S) och Carlsson (C) menade att det inte fanns tid för eleverna på gymnasiet att hinna ta igen missad eller sämre undervisning på grund av coronan under den lilla tid som återstod av terminen. Jag vet inte om de menade att detta gällde också åk 9, men rent logiskt borde det ha gjort det.

Jag tyckte att det var cyniskt resonerat. Ja, jag använde ordet “cyniskt” även om Borgmalm och Carlsson inte uppskattade det. De menade att de inte var cyniska utan realistiska.

Jag försökte beskriva situationen.

Tänk dig att du som lärare, eller rektor, står framför en avgångselev (åk 9 på grundskolan eller åk 3 på gymnasiet eller en vuxenstuderande) som vill göra allt för att få godkänt i en kurs. Eller en avgångselev som vill höja sitt betyg. Eleven vill få ett eftertraktat jobb eller komma in på en önskad utbildning.

Skulle du då svara eleven ifråga att:

“det är ingen idé att du försöker, du hinner ändå inte, det blir ändå inget betyg eller någon höjning, det är för sent.”

Och sedan fortsätter du med att säga till eleven att det är bättre att pengarna används till eleverna i låg- eller mellanstadiet? Eller till Vux – så att du till hösten, när du inte fick det eftertraktade jobbet eller kom in på den önskade utbildningen, kan ta igen det du förlorade under läsåret?

Finns det något annat ord än cynism?

Det strider mot all den läraretik som jag har burit med mig under ett helt yrkesliv som pedagog. Och jag är också övertygad om att all skolpersonal alltid gör sitt yttersta för att hjälpa och stödja eleverna i deras strävan att nå bättre kunskapsresultat. Det gäller för övrigt tror jag alla som arbetar i skolan.

Om Kunskapsförbundet skulle få en större andel av de statliga pengarna hade möjligheterna ökat för att fler elever skulle få bättre resultat. Förbundet skulle kunna förlänga kurser, anordna kvällsundervisning, lovskola och lördagsskola. Förbundet skulle också kunna ha mindre grupper, ha coronasäkrad undervisning i mindre grupper för praktiska moment. Det finns säkert ännu fler möjligheter att använda pengar på ett bra sätt. Särskilt stöd kan t ex ges i form av distansundervisning. (De tänkbara åtgärderna gäller naturligtvis också eleverna i åk 9 på grundskolan.)

Och det är nog inte bara en moralisk rättvisefråga…

Det står i Skollagen 3 kap att 

  • Alla barn och elever … ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”
  • Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Det finns fler tillämpliga paragrafer i Skollagen, och det kan väl också tilläggas att det i Gymnasieförordningen finns kompletterande bestämmelser om gymnasieelevers rätt till stöd. I förordningen framgår det att elever under vissa förutsättningar också kan ha rätt att gå om en kurs, få ett individuellt anpassat program, få ett program reducerat eller få förlängd undervisning.

Med dessa två exempel från Skollagen, som bekant gäller även gymnasieelever, vill jag visa att det torde vara olagligt att säga nej till elever som vill ha hjälp och stöd… Det går inte att säga till elever i åk 9 eller elever i åk 3 på gymnasiet att det är ”för sent”. Som ”realisterna” Bo Carlsson (C) och Kenneth Borgmalm (S) påstår.

Vänsterpartiet var ensamt i sin syn och sitt yrkande. Vi får se om alla partier står fast vid sin uppfattning när ärendet hamnar i fullmäktige nästa månad. Det ska bli intressant att framför allt se hur Kunskapsförbundets och barn- och utbildningsnämndens ledamöter kommer att rösta, särskilt då BUN:s ordförande Bo Carlsson (C)…

Till sist återger jag mitt yrkande “Hur ska man lära sig svetsa på distans?” (som du också kan ladda ner här).

===

Ärende 8: Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021 (KS 2021/123)

Yrkande: Hur ska man lära sig svetsa på distans?

“Skolmiljarden” är det extra bidrag som staten betalar ut till kommunerna under pandemin. Syftet med pengarna är mycket tydligt:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Pengarna ska användas till att betala för de extra åtgärder som krävs för att kompensera eleverna för att de har gått miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen.

3.960 tkr är egentligen inte särskilt mycket pengar i sammanhanget, i synnerhet inte om pengarna fördelas på samtliga elever och studenter i grundskolan och på gymnasiet. Då kommer inte pengarna att räcka till särskilt mycket.

Min uppfattning är att pengarna ska gå till de elever och studerande som har drabbats allra hårdast av pandemin. Och det är i första hand de som har haft distansundervisning. Det är dessa elever som inte har fått den undervisning “de har rätt till”. Och de som har haft i särklass mest distansundervisning är gymnasie- och vuxenutbildningseleverna. De har haft undervisning på distans i 17-20 veckor, och har fortfarande distansundervisning. Det kan bli sammanlagt en hel årskurs. De vuxenstuderande har varit borta från skollokalerna ännu längre tid. I andra hand är det högstadieeleverna som har drabbats, men dessa elever har å andra sidan bara haft distansundervisning i 4 veckor. 

De elever som drabbas allra hårdast är självklart de som ska ta examen nu i vår. De elever som går i åk 1 och 2 på gymnasiet eller åk 7 och 8 på högstadiet har 1 eller 2 år på sig att ta igen förlorad undervisning och förlorade möjligheter till kunskap. De möjligheterna har inte eleverna i avgångsklasserna eller “vuxeleverna”. De får sina slutliga betyg nu och med dom ska de söka till gymnasiet respektive högskola eller yrkeshögskola eller jobb i arbetslivet.

Jag anser att statsbidraget ska gå till de som är i störst behov av stöd och hjälp, dvs elever i åk 9 i grundskolan och studerande i åk 3 i gymnasiet, samt vuxenundervisningseleverna. Därför anser jag att en rimlig fördelning borde vara att 2/3 av Vänersborgs del av statsbidraget går till Kunskapsförbundet Väst och 1/3 till barn- och utbildningsnämnden.

Jag menar: Hur ska man lära sig svetsa på distans…?

Jag yrkar att två tredjedelar, 2.640 tkr, av Vänersborgs del av statsbidraget går till Kunskapsförbundet och en tredjedel, 1.320 tkr, till barn- och utbildningsnämnden.

Dagens BUN-möte: Besparingar!

30 november, 2020 Lämna en kommentar

Äntligen fick jag återse flera “gamla” kända BUN-ansikten, även om det var via iPadens display. Nestorn Gunnar Bäckman (KD) deltog liksom jag för första gången sedan mars. Tyvärr blev sammanträdet längre än beräknat, eller rättare sagt, än vad jag hade beräknat. Det gjorde att jag tvingades lämna det i förtid. Läkartider i dessa tider av köer fick gå före. Jag hann åtminstone framföra det jag hade tänkt på mötet.

Sammanträdet började med att Lena Tegenfeldth, Vänersborgs relativt nya kommundirektör, presenterade sig för nämnden. Det blev inte så mycket personlig information. Det var helt ok tycker jag, vi har redan läst i TTELA att hon t ex har spelat bandy en gång i tiden. Nä, Tegenfeldth berättade istället en del om hur hon har tänkt sig kommunkansliets organisation och hur kommunen ska jobba framledes.

De flesta ärenden, i stort sett alla, som nämnden behandlade idag har jag skrivit om i tidigare bloggar. Det hände inget oväntat och nämnden fattade egentligen de beslut som var förväntade. (Se “Mer om BUN (30/11)” och “BUN 30/11: Ströms Slott”.)

Ströms Slott AB var uppe för behandling. Det har säkert framgått att varken jag eller nämnden är speciellt imponerade eller förtjusta i den verksamhet som företaget bedriver i Vänersborg. Nämnden beslutade enligt det förslag som låg på bordet. (Se “Mer om BUN (30/11)”.) Det innebar att Ströms Slott får ett föreläggande om att åtgärda ett antal brister, brister som barn- och utbildningsnämnden har påpekat redan tidigare. Ströms Slott får till den 26 februari 2021 på sig att redovisa vad de har gjort för att åtgärda bristerna. För övrigt är det nog bäst att inte skriva så mycket mer. Man vet aldrig vad som kommer att hända mellan kommunen och Ströms Slott. Skollagen ger ju till och med kommuner rätt att återkalla tillstånden för sådana här verksamheter. (Skollagen 26 kap.)

Den mycket imponerande förskole- och grundskoleplanen 2021-2029, som nu har reviderats, presenterades för nämnden. (Du kan ladda ner den här.)

Det är ingen tvekan att det skulle krävas många miljoner kronor för att renovera, bygga till och bygga om förskole- och skollokaler i kommunen. Det renoveras och byggs en del nytt, t ex skolan i Öxnered, men kommunen har hamnat på en hopplös efterkälke. Det råder lokalbrist på flera enheter, lokaler är inte ändamålsenliga, ventilationen måste åtgärdas på många andra, det fattas specialsalar som t ex till hem- och konsumentkunskap (främst på låg och mellan), det saknas lokaler för fritidshemmen och det finns tillfälliga moduler på i stort sett varenda skolgård i kommunen. Det visste nämnden redan tidigare och nu blev det en repetition. När budgetar och pengar diskuteras och beslutas är det däremot tyst från de styrande partierna och den borgerliga “oppositionen” om sådana här “små detaljer”.

För få och bristfälliga lokaler hindrar naturligtvis måluppfyllelsen i både förskola och skola, vilket är oerhört allvarligt. För att inte tala om den otrygghet som skapas och de incidenter som blir följden. Man kan undra hur politikerna egentligen betraktar våra barn och ungdomar.

Jag frågade också ordförande Mats Andersson (C) vad den genomlysning som kommunfullmäktige beslutade om i samband med budgetbeslutet egentligen skulle genomlysa. De 6 betongpartierna gav ju kommunstyrelsen i uppdrag att:

“…starta en genomlysning av framtidens skola i Vänersborgs kommun.”

Det skulle jag fråga kommunstyrelsen om sa Andersson först – tills han antagligen insåg att han var med och röstade igenom förslaget och dessutom sitter i kommunstyrelsen och också blir dess 2:e vice ordförande efter årsskiftet. Genomlysningen visar, sa Andersson sedan, att kommunstyrelsen kommer att ta ett större ansvar för verksamheten. Jag fick nöja mig med det svaret, fast jag tror inte ett dugg på det. Jag förstår fortfarande inte varför inte förskole- och grundskoleplanen skulle räcka.

En stor del av resten av sammanträdet kom att handla om att barn- och utbildningsnämnden har fått för lite pengar nästa år, och även i år, i förhållande till de behov som finns och de krav som ställs. Ordförande Andersson sa vid ett tillfälle att vi hade hamnat utanför ämnet, att det inte var budgeten för nästa år som vi skulle diskutera och besluta om. Det var riktat till mig, men Andersson hade helt rätt i sin anmärkning…

Nämnden fick en föredragning om månadsuppföljningen. I den framgår det att prognosen är ett plus/minus/noll-resultat. Resultatet är möjligt därför att personalen i framför allt grundskolan t ex elevassistenter har dragits ner ganska betydligt i höst.

Jag frågade om vad som krävs för att följande meningar ska tas bort i kommande månadsuppföljningar:

“Kostnader gällande barn med särskilda behov är en utmaning att rymma inom budget.”

Och:

“Flera skolenheter har fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budget.”

Av förvaltningen framgick det att behoven är “otroligt stora” och att det innebär en stor utmaning. Och det även nästa år. Betongpolitikerna i församlingen låtsades som de inte hade hört mitt inlägg…

Den resursfördelningsmodell som BUN använder tar 5% av den tilldelade budgeten (anslagsbindningsnivå, barnomsorg/grundskola) och fördelar dessa pengar i strukturbidrag till enheterna. Det har från olika håll framförts att mer än 5% skulle reserveras för detta. Men enligt förvaltningen gick inte det, eftersom de skolor med bäst förutsättningar också måste ha lärare i alla klassrum…

Så tajt är det alltså med resurser. Då kan man undra om de elever i behov av stöd på skolor med “bäst förutsättningar” får det stöd de har rätt till. Det skulle uppenbarligen också behövas mer pengar än vad de 5%-en genererar till stöd för elever i de andra skolorna…. Återigen ett tydligt bevis på att grundskolor inte får tillräckligt med ekonomiska resurser från betongpartierna i Vänersborgs kommun.

Det blev en lång men intressant föredragning under ärendet “Systematiskt kvalitetsarbete och verksamhetsuppföljning 2020”. Dagens ämne var ”Lärdomar från verksamheterna”. Jag tänkte inte återberätta vad som presenterades, men en av ledamöterna i nämnden hade hört att det just nu finns en stor otrygghet ute på en del skolor, både bland elever och personal. Och så är det, det bekräftades av förvaltningen. Vid samtal som jag har haft med representanter från de båda lärarfacken framgår att de tror att det beror på att elevassistenter och annan personal har fått lämna skolan i höst (på grund av besparingarna). Naturligtvis torde det också bero på att så många “ordinarie” och legitimerade lärare har varit frånvarande under höstens corona-pandemi.

Efter lunchen var det dags för detaljbudgeten. Jag hann med att höra förvaltningens föredragning och sedan att framföra mina synpunkter, innan det var dags att avlägsna mig. Vilket antagligen några betongpolitiker gladde sig åt.

I våras beräknade barn- och utbildningsförvaltningen att det saknades 7,7 milj kr i de tilldelade budgetramarna på grund av elevökning. (Nämnden skulle få ökade kostnader för hyror också, men det fick BUN kompensation för av kommunfullmäktige så det lämnar jag utanför.) Nu har prognoserna justerats nedåt. Elevökningen blir mindre än förväntat, men det blir fortfarande en ökning. Nämndens kostnader för volymökningen beräknas uppgå till 3,7 milj kr. Och då räknar förvaltningen, och uppenbarligen också nämnden, att de 3 miljonerna som BUN kan ansöka av kommunstyrelsen för “insatser för barn i behov av särskilt stöd” ska täcka detta underskott… (Och att 0,7 milj kr överförs ur nämndens förfogandeanslag.)

Trolleri på hög nivå skulle jag vilja påstå. Och läs noga nu…

Nämndens personalkostnader ska minska 2021. Ja, du läste rätt. Personalkostnaderna ska minska nästa år – och det trots att fullmäktiges lönekompensation är med i beräkningen. Den personal som finns kvar ska få höjda löner, men ändå minskar alltså lönekostnaderna. Vad betyder det? Enkelt min käre läsare, personal kommer att “friställas”, inte få jobba kvar, få sluta, leta efter andra jobb osv. Men jag lärde mig ett nytt begrepp idag för denna process. Det beror på förvaltningens arbete för en “budget i balans”… (Det ska noteras att några tjänster också försvinner på grund av minskade bidrag från Migrationsverket.)

Nämndens ledamöter fick därmed i varje fall reda på hur förvaltningen räknar för att få budgeten att gå ihop nästa år. Och ingen skugga ska falla på de utmärkta tjänstemännen i förvaltningen. De är oerhört kompetenta, men vad ska de göra när politikerna ger dem för lite pengar…?

Det är helt klart att budgeten kommer att innebära besparingar. De elevassistenter som har fått sluta inför höstterminen kommer inte att återanställas. Och det innebär följaktligen att de elever som fick extra stöd och “coaching” får klara sig betydligt mer på egen hand nästa år…

Det kommer fortfarande att bli ett problem att rymma kostnaderna för barn med särskilda behov inom budget och “fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budget”.

På sin presentation berättade kommundirektör Tegenfeldth att ett av kommunfullmäktiges 6 mål lyder:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier.”

Det kommer inte att finnas några pengar för att öka kvaliteten i verksamheterna nästa år eller att lyfta kunskapsresultaten i grundskolan.

Jag har tidigare skrivit om det slag i ansiktet på alla professionella pedagoger som de 3 milj kr som kommunfullmäktige avsatte tillfälligt nästa år till kommunstyrelsen för:

“insatser för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet av insatserna ska fortlöpande utvärderas och återrapportering ska ske till kommunstyrelsen i samband med delårsrapporter och bokslut.”

Jag ska inte upprepa mig, du kan läsa om min uppfattning i bloggen “Budget 2021 (1/2): BUN”. Men jag måste nämna följande, eftersom det bland politiker i nämnden råder en total missuppfattning om vem som bestämmer om stöd till elever. Det är nämligen inte kommunstyrelsen, det är inte ens kommunfullmäktige…

Stöd till elever beskrivs i Skollagen, 3 kap. “Barns och elevers utveckling mot målen”. I 7 § står det:

“Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Notera “ska han eller hon ges sådant stöd”. Det står inte – om kommunstyrelsen beviljar pengar…

I 9 § fortsätter Skollagen:

“Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. … Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn.“

Jag hoppas att vissa politiker noterar att det i Skollagen faktiskt står “rektorn” och inte kommunstyrelsen…

Det är alltså rektor som beslutar om det särskilda stödet till elever. Rektor behöver inte motivera det för kommunen. Det är rektor själv som bestämmer. Det behöver inte redovisas till huvudmannen. Det är ett uppdrag från riksdag och regering. Huvudmannen ska “bara” se till att ge skola och förskola de förutsättningar som behövs för att uppfylla styrdokumenten. Och en viktig förutsättning är – ekonomiska resurser.

Strax innan jag skulle gå så sa ordförande Mats Andersson (C) att betongpartiernas (S+C+MP+M+KD+L) budgetbeslut för nästa år innebär en satsning på förskola och grundskola i Vänersborg. Man fick ju inte glömma att kommunen antagligen skulle få omkring 3 miljoner i statsbidrag till skolan nästa år…

Fullmäktiges satsning på förskolan och skolan innebär alltså att staten ska satsa 3 miljoner… Det var det sista jag någonsin kommer att höra av ordförande Mats Andersson (C) på ett BUN-sammanträde. Vid årsskiftet blir Andersson nämligen kommunalråd, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande.

Budget, BUN, centern, SD, Rösebo och Mulltorp

17 november, 2020 Lämna en kommentar

Imorgon sammanträder ett decimerat “corona-fullmäktige”. Mötet börjar redan kl 13.00 och kan ses live på Vänersborgs hemsida – klicka här.

Budgetbeslut

Sammanträdet börjar tidigt eftersom det ska fattas beslut om budgeten för nästa år – och det brukar ta tid. Det kommer emellertid inte att göra det imorgon, det är helt säkert. Och det beror inte bara på att två av de traditionella “långpratarna” på grund av covid-19 inte deltar… Det ryktas nämligen att mitt antagande för en knapp månad sedan om ett 6-partiförslag var riktigt, och att förslaget kan ligga på fullmäktiges bord  imorgon. Jag skrev, efter att ha läst budgetförslaget från den borgerliga oppositionen, M+L+KD (se “Det borgerliga budgetförslaget”):

“Det ger inte mycket pengar tillbaka, om man satsar en hundralapp på att S+C+MP och M+L+KD i slutändan enas kring en gemensam budget.”

Och så lär det bli, S+C+MP+M+L+KD kommer att lägga ett gemensamt budgetförslag. Och det är nog lika bra att de sex betongpartierna gör det, förslagen är ju till förväxling lika.

Det måste kännas skönt för alla i betongpartierna. En sådan stor majoritet av fullmäktiges ledamöter kan ju inte ha fel. För är det så att alla dessa politiska representanter tycker att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska spara och skära ner nästa år, så måste de ju ha rätt. Eller? Och då behöver ingen bekymra sig om det lilla Vänsterpartiets budgetförslag – som vill tilldela barnen och eleverna, de äldre och sjuka de pengar de behöver nästa år…

Partierna behöver knappast ens försvara att kommunen har 50 milj kr i den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR), som skulle kunna användas om “något går fel”. Eller varför inte kommunledningen tog tag i frågan om sociala fonder. Och fattade ett snabbt beslut om att avsätta pengar till dessa från det extrema överskottet i år på beräknade 173 miljoner kronor… (Orsaken var statsbidragen till kommunen som coronastöd och som felbedömda, förmodade skatteintäktsförluster.) Eller varför man inte bör minska det beräknade överskottet (“vinsten”) nästa år på 47 miljoner, så att det “bara” blir t ex 20 milj kr, som Vänsterpartiet vill. (Då får också kultur- och fritidsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden lite extra pengar.)

Det måste kännas skönt att slippa ta dessa diskussioner. Och samtidigt slänga in en brasklapp med ett litet hopp – om att staten nästa år återigen ska pumpa in statsbidrag till kommunerna. TTELA skriver idag om hur de styrande resonerar. (Se “Kommunpolitikerna räknar med att staten räddar nämnd”.)

Socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) säger nämligen till TTELA att mycket talar för att socialnämnden får nya statsbidrag nästa år:

“Då får vi 17,5 miljoner kronor till.”

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) säger i samma artikel:

“…får vi ett statsbidrag till socialnämnden för äldreomsorgen.”

Det har inte fattats några beslut om extra statsbidrag i riksdagen. Därför kan man inte heller lägga in statsbidragen i budgeten. Det säger Nyberg – och det är självklart. Men det gör de styrande partierna tydligen ändå:

“Fast det är precis vad de flesta partier ser ut att göra.”

Skriver TTELA:s reporter.

Jag hoppas också att staten betalar ut större statsbidrag nästa år. Men inte kan ett ansvarsfullt kommunalt styre och borgerlig opposition lägga en budget som kallt kalkylerar med att det ska “regna manna från himlen”. Det är synnerligen anmärkningsvärt – besluta om en budget utifrån önsketänkanden och förhoppningar. Fast det är klart, det vore inte första gången det fattas sådana beslut i Vänersborg…

För Vänsterpartiet är det självklart att socialnämnden ska få de pengar den behöver, och kommer det sedan extra statsbidrag kan socialnämnden använda de pengarna också, eller också kan de läggas till kommunens resultat.

Centerpartiet

Artikeln i TTELA handlar om socialnämnden, som alltså måste spara 21,8 miljoner kronor nästa år om det inte kommer några extra statsbidrag. Barn- och utbildningsnämnden behöver inte spara lika mycket, “bara” 7,7 milj kr. Även om barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) och nämndens blivande ordförande Bo Carlsson (C) inte vill låtsas om detta i dagens insändare i TTELA. (Se “Centerpartiets glesbygdspolitik: Att till vilket pris behålla byskolor”.)

Andersson och Carlsson ger ett tydligt exempel på hur man genom att utelämna väsentliga och avgörande fakta kan förmedla en felaktig bild till läsarna. Nämligen bilden av att de styrande partierna satsar fullt ut på kommunens barn och elever.

De båda centerpartisterna svarar på en insändare från “Två insiktsfulla akademiker”. Den ska jag inte kommentera, det finns alltför mycket att säga om den. De två centerpartisterna återger i svaret helt korrekta fakta om barn- och utbildningsnämnden.

De skriver att nämnden fick 15 milj kr år 2020, att nämnden får ytterligare ca 5 milj kr nästa år (det är för ökade hyror på bland annat Silvertärnan, men det skriver de inte) och täckning för nästa års löneförhöjningar. (Detta har jag redogjort för i bloggen “De styrandes budgetförslag”.)

De här sakupplysningarna är alltså helt korrekta och de redovisas, menar Andersson och Carlsson:

“för att skapa en insikt”

Den svenska vittneseden, som vittnen i rättegången får svära, slutar:

“…jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra.”

Det där med att “förtiga” är intressant. I domstolen ljuger man om man som vittne utelämnar fakta. Och det är faktiskt precis vad Andersson och Carlsson gör i insändaren. De nämner inte att  nämnden behöver ytterligare 7,7 miljoner för att upprätthålla den verksamhet som nämnden har i år, med betoning på upprätthålla. Det handlar inte om att förbättra verksamheten, öka kvaliteten eller så. Utan dessa miljoner, som alltså inte finns med i budgetförslaget, så väntar personalminskning, större klasser, större barngrupper och/eller minskat öppethållande på förskola och fritidshem etc…

Fackförbunden avvisar som bekant också Anderssons och Carlssons, Nybergs och Augustssons med fleras budgetförslag och skriver i sitt ställningstagande (se “Fackens syn på budgetförslaget”):

“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”

Antagligen hoppas Mats Andersson och Bo Carlsson att barn- och utbildningsnämnden, liksom Nyberg och Augustsson för socialnämnden, också ska få ökade statsbidrag.

Vänsterpartiets representanter i barn- och utbildningsnämnden skickade i söndags in en insändare till TTELA om budgetförslagens konsekvenser för förskola/skola. Där utvecklade vi argumenten ytterligare för nödvändigheten av mer pengar till barn- och utbildningsnämnden. Vi får hoppas att TTELA publicerar den. (Annars får jag publicera den här på bloggen.)

Sverigedemokraterna

Vi får se om insändarskribenterna Andersson (C) och Carlsson (C) återkommer i tidningen när deras slirande på sanningen uppenbaras för allmänheten. Vem vet, kanske gör TTELA en särskild artikel om det där med politiker och sanningen. Som tidningen gjorde med anledning av Anders Strands insändare häromveckan. (Se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”)

I gårdagens TTELA intervjuades ju SD:s gruppledare Anders Strand (se “Sverigedemokraterna förstod inte vad man röstade på”) – och TTELA sammanfattade:

“När förslaget om att spara pengar var uppe i barn- och utbildningsnämnden ställde sig Sverigedemokraterna på den sidan som ville stänga skolorna i Rösebo och Mulltorp. Men partiet förstod inte vad man röstade på.”

Ska man skratta eller gråta?

“…partiet förstod inte vad man röstade på.”

TTELA skriver inte detta för att på något sätt raljera och vara elak. Strand själv säger nämligen i artikeln:

“underlaget var för otydligt. Jag har läst handlingarna, att förstå politiska dokument kan vara svårt.”

Det hör till saken, som TTELA också helt riktigt noterar, att alla andra partier, oavsett om de var för eller emot en nedläggning, insåg vad förslaget innebar.

Tänk om skolorna i Mulltorp och Rösebo skulle bli nedlagda, därför att sverigedemokraterna inte läste eller förstod handlingarna…

Jag undrar vilken slutsats alla som röstade på SD i valet 2018 drar…

Mulltorp och Rösebo

Och till sist kort om skolorna i Rösebo och Mulltorp.

I ovanstående blogg (se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”) skrev jag varför jag inte tror att skolorna i Rösebo och Mulltorp kommer att läggas ner. Och definitivt inte på fullmäktige imorgon. Och det understryks nu av att samtliga betongpartier har kommit överens om ett gemensamt budgetförslag. Det betyder att till och med den borgerliga oppositionen har släppt kravet på nedläggningar – i varje för nästa år.

En hel massa politiker har de senaste dagarna fått mail från både Mulltorp och Rösebo. I Mulltorp har 732 personer skrivit på en protestlista för att:

“Stoppa nedläggningen av Mulltorp skolan!”

På namnlistan, som bifogats, utvecklar flera varför de har skrivit på. Det är intressant läsning.

Det är likadant från Rösebo. Där har 734 personer skrivit på en motsvarande lista:

“Rädda Rösebo skola – Vänersborg äldsta skola”

Det känns bra att kunna konstatera för alla vårdnadshavare att deras kamp för att behålla sina skolor har gett resultat. Nu kan vi bara hoppas att alla vårdnadshavare och elever ska ta strid för att förskolorna och skolorna i Vänersborgs kommun får de ekonomiska medel som krävs för att de ska kunna uppfylla de uppdrag som Skollagen och Läroplanerna har gett dem…

%d bloggare gillar detta: