Arkiv
Viktiga frågor på BUN
På måndag, den 12 oktober, sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) i Vänersborgs kommun. På dagordningen finns flera stora frågor om kommunens förskolor och skolor. Det ska bland annat behandlas förslag om att stänga två förskolor och en grundskola, om framtida lokaler för den anpassade grundskolan och om kommunens långsiktiga behov av skol- och förskoleplatser. Även ekonomin och de nya reglerna för lärares undervisningsuppdrag står på dagordningen.
Så här ser dagordningen ut:
Det är inte så många ärenden men underlaget består av 1119 sidor… Det finns dock en hel del ”upprepningar”, men det tar ändå ett ansenligt antal timmar att läsa igenom materialet.
Förslag om att stänga två förskolor och en skola
Barn- och utbildningsförvaltningen har gjort kompletterande utredningar om tre verksamheter som kan komma att stängas: Björkvägens förskola i Vargön, Åkaregatans förskola på Onsjö och Rösebo skola.
Förvaltningens förslag är att samtliga tre verksamheter ska stängas från och med den 1 augusti 2027. BUN ska fatta beslut imorgon.
Björkvägens förskola har enligt utredningen ett minskande behov av platser i närområdet. Förvaltningen bedömer också att kapaciteten i Vargön är tillräcklig även om förskolan stängs. Barnen på Björkvägens förskola skulle, om beslut om detta fattas på måndag, i så fall erbjudas plats på Hallebergs förskola. Förvaltningen konstaterar samtidigt att förändringen kan få negativa konsekvenser för barnen och att övergången därför behöver planeras noggrant.
Åkaregatans förskola har inga inskrivna barn. Förvaltningens bedömning är att både ekonomiska och organisatoriska skäl talar för en stängning.
Rösebo skola har ett lågt elevantal. Enligt utredningen innebär det att verksamheten är organisatoriskt och arbetsmiljömässigt sårbar. Det är också tämligen kostnadskrävande med så få elever på en skola. Förvaltningen bedömer att skälen för en stängning väger tyngre än de negativa konsekvenserna för eleverna. Om skolan stängs är förslaget att eleverna ska gå på Frändeskolan.
De här besluten ska alltså fattas på måndag av nämnden. Förvaltningen har, som kanske har framgått, förberett med analyser av bland annat ekonomi, personal, arbetsmiljö och barnets bästa. Det har varit möten med vårdnadshavare och vårdnadshavarna har också fått skicka in frågor och synpunkter.
BUN måste väga in allt i besluten. Jag tror att politikerna kommer att besluta enligt förvaltningens förslag.
Den anpassade grundskolan kan flytta
En annan stor fråga som ska beslutas imorgon gäller den anpassade grundskolans framtida lokaler.
Förvaltningen föreslår att den verksamhet som i dag finns på Mariedalskolan och Torpaskolan ska flyttas till Tärnan (F-6), Silvertärnan (7-9) och Vingen (byggnaden mellan Tärnan och Silvertärnan). Planen är att flytten ska kunna genomföras från höstterminen 2028. (Tanken var till en början att flytten skulle ske redan nästa sommar.)
Bakgrunden till flytten är att dagens lokaler på Mariedalskolan har begränsningar när det gäller kapacitet och ändamålsenlighet. Verksamheten bedrivs dessutom till stor del i externt hyrda lokaler. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer även att en samlad lösning i kommunens egna lokaler skulle ge bättre möjligheter att anpassa lokalerna till elevernas behov och skapa större flexibilitet på längre sikt.
Det finns emellertid också ekonomiska frågor att hantera. Flytten kräver investeringar och innebär ökade kostnader på Tärnan, Silvertärnan och Vingen under en övergångsperiod. På längre sikt bedömer förvaltningen att lokalkostnaderna kan bli lägre än med dagens lösning.
En prövning av barnens bästa har genomförts. Där lyfts bland annat trygghet, kontinuitet, inkludering, utemiljö och behovet av lokalanpassningar fram som viktiga frågor i det fortsatta arbetet.
Även kommunstyrelsen har efterlyst en mer fullständig analys av de ekonomiska konsekvenserna och en prövning av alternativa lösningar. Det är rimligt att investeringar av den här storleken granskas noggrant, samtidigt som elevernas behov av fungerande och ändamålsenliga lokaler måste stå i centrum.
BUN kommer med all sannolikhet att även i denna fråga besluta enligt förvaltningens förslag.
Vad händer med Mariedalskolans idrottshall?
Frågan om den anpassade grundskolan hänger också samman med Mariedalskolans framtida lokaler och den planerade idrottshallen.
Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att behovet av en ny idrottshall inte bör prioriteras utifrån förslaget att flytta den anpassade grundskolan och minska antalet grundskoleelever på Mariedalskolan. Nybyggnationen finns därför inte med i förvaltningens förslag till lokalbehov för perioden 2028–2037.
Det betyder dock inte att behovet av åtgärder försvinner. Om ingen ny hall byggs krävs en omfattande renovering av den befinliga idrottshallen. En sådan beräknas kosta omkring 25 miljoner kronor. Åtgärderna omfattar bland annat omklädningsrum och utrymningsvägar.
Den befintliga hallen ligger i källarplan. Samhällsbyggnadsförvaltningen har pekat på särskilda utmaningar med tillgänglighet och utrymning samt behov av åtgärder för ventilation och byggnadens skick.
Frågan handlar därför inte enbart om nybyggnation eller renovering. Det handlar också om vilka förutsättningar skolan ska ha för sin undervisning under många år framöver.
Vänsterpartiet anser att en ny idrottshall behövs på Mariedalskolan och tänker lägga ett yrkande om det. Ett utkast till yrkande kan läsas nedan. I yrkandet kan du läsa mer om hur Vänsterpartiet resonerar och varför vi kommer fram till slutsatsen om att en ny idrottshall är nödvändig.
Färre barn – men inte samma minskning överallt
Nämnden ska även behandla en reviderad förskole- och grundskoleplan för åren 2028–2037. Planen ska användas som underlag för kommunens fortsatta lokalförsörjning. Den innehåller behovsbedömningar. I det här ärendet ska alltså inga beslut fattas om t ex vilka byggnader som ska byggas, renoveras eller avvecklas.
Den uppdaterade befolkningsprognosen visar att antalet barn i åldern 1–15 år väntas minska med omkring 730 mellan 2025 och 2037. Det är en större minskning än i den föregående prognosen.
Men utvecklingen ser olika ut i olika delar av kommunen. I Vargön väntas exempelvis antalet barn i åldern 6–12 år minska med omkring 104 mellan 2025 och 2036. På Onsjö visar prognosen däremot en ökning av antalet barn i samma åldersgrupp fram till 2030, sedan följer emellertid en minskning.
Samtidigt ökar antalet elever i den anpassade grundskolan. Från 49 elever 2018 har antalet vuxit till 117 vid läsårsstarten nu i höst – en ökning med ca 133 procent.
Det är en viktig påminnelse om att färre barn i kommunen inte automatiskt innebär att alla lokaler kan minskas i samma takt. Behoven förändras både geografiskt och mellan olika skolformer.
Planen tar också upp behov av bland annat renovering och verksamhetsanpassning av Brålanda skola, utbyggnad av förskolorna i Blåsut och Brålanda samt renovering och verksamhetsanpassning av Dalboskolan. För Dalboskolan anges en beräknad investering på 100–150 milj kr. Planen är att Frändeskolans elever så småningom ska flytta ner till Dalboskolan.
Det är alltså många behov som ska vägas mot varandra under de kommande åren. Planeringen måste ta hänsyn till både befolkningsutvecklingen, verksamheternas faktiska behov och kommunens ekonomiska förutsättningar.
Nya regler för lärare – men räcker pengarna?
En fråga som berör skolornas vardag direkt är de kommande förändringarna i Skollagen om lärares och förskollärares undervisningsuppdrag. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2027 och syftar till att ge lärarna bättre förutsättningar att utföra sitt av riksdag och regering beslutade uppdrag.
Barn- och utbildningsförvaltningen har beräknat att lagändringen kostar Vänersborgs kommun 7,7 milj kr under 2027 och 15,4 milj kr för ett helt år 2028 för att anpassa organisationen till de nya reglerna.
Nämndens budgetram utökas samtidigt med statsbidrag på 3,5 milj kr för 2027 och 7 milj kr för 2028. Enligt förvaltningens beräkningar saknas därmed 4,2 milj kr 2027 och 8,4 milj kr 2028.
Det är alltså en betydande skillnad mellan den beräknade kostnaden och de pengar som tillförs av staten. Dessa pengar, mellanskillnaden, måste komma från kommunens egen kassa…
En budget i balans – men flera stora utmaningar
Den ekonomiska månadsuppföljningen visar ett resultat på plus 8,8 milj kr för september. Prognosen för hela 2026 är att barn- och utbildningsnämnden ska hålla budgeten – en plus/minus-nollprognos med andra ord. Ur budgetsynvinkel är det naturligtvis positivt. Men samtidigt visar ärendena på sammanträdet och behoven ute i verksamheterna att nämnden står inför flera långsiktiga utmaningar: en förändrad befolkningsutveckling, behov av nya eller anpassade lokaler, ökade krav på undervisningen och en växande anpassad grundskola.
Att få årets budget att gå ihop är därför inte samma sak som att alla verksamheter har de resurser och lokaler som de behöver. Det är viktigt att komma ihåg det.
De kommande årens planering kommer att kräva prioriteringar. Förskolor och skolor ska anpassas till förändrade behov, men också ge barn och elever en trygg, likvärdig och kvalitetsmässig bra utbildning. Varje barn som får en trygg start, kunskap och framtidstro får bättre möjligheter att lyckas i livet. Varje elev som lämnar skolan med goda kunskaper stärker inte bara sin egen framtid utan också samhällets.
Det är stora frågor – och de kommer att påverka barn, elever och personal i Vänersborgs kommun under lång tid framöver.
===
Utkast till yrkande om Mariedalskolans idrottshall.
Ärende 7 Reviderad förskole- och grundskoleplan 2028-2037
Yrkande – ny idrottshall vid Mariedalskolan
Vänsterpartiet yrkar att barn- och utbildningsnämnden vidhåller behovet av en ny idrottshall vid Mariedalskolan och att projektet ska finnas kvar i kommunens planering av fastighetsinvesteringar 2028–2037.
Motivering
Mariedalskolans nuvarande idrottshall är för liten. Den kan inte delas av och den har brister i tillgänglighet och utrymningsvägar. Det begränsar undervisningen i idrott och hälsa, försvårar schemaläggningen och medför längre skoldagar för eleverna. Elever i anpassad grundskola har inte kunnat ha sin undervisning i hallen på grund av bristande utrymningsvägar.
Förvaltningen bedömer att en renovering skulle kosta ca 25 miljoner kronor och bland annat kräva en ny utrymningslösning, ombyggda omklädningsrum och upprustad ventilation. Därutöver finns osäkerheter kring byggnadens ålder och skick, blåbetong i delar av källaren och risk med asbest vid ombyggnation. Trots en omfattande renovering kvarstår hallens grundläggande begränsningar – den är för liten, kan inte delas av och ligger i källarplan.
Vänsterpartiets bedömning är att en ny idrottshall är nödvändig oavsett om skolan blir två- eller treparallellig. En renovering löser inte grundproblemet och en ny, delningsbar hall behövs för att ge eleverna en undervisning av god kvalitet. Vänsterpartiet tror inte att en renoverad hall kan tillgodose verksamhetens behov.
Kommunens ekonomiska läge kräver prioriteringar, men det gör det också nödvändigt att använda investeringsmedlen långsiktigt och klokt. Innan kommunen väljer att lägga 25 miljoner kronor på att renovera en hall med grundläggande begränsningar måste kostnaden och den långsiktiga nyttan jämföras med alternativen. Att stryka nybyggnationen ur planeringen riskerar annars att låsa fast skolan vid en otillräcklig lösning under många år framöver.
Mariedalskolans elever har rätt till en ändamålsenlig undervisningsmiljö. Behovet av en ny idrottshall måste därför finnas kvar i investeringsplaneringen och prövas utifrån verksamhetens faktiska behov, inte enbart utifrån en kortsiktig bedömning av investeringsutrymmet.
Mandatperiodens sista fullmäktige kan bli tufft
Valdagen är förbi men rösträkningen fortsätter. Det senaste budet är att valresultatet inte blir klart förrän på torsdag. Men innan dess ska kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun genomföra det sista sammanträdet med den gamla sammansättningen. 
Det betyder att det är sista gången som den styrande koalitionen bestående av S+C+KD+MP har majoritet i församlingen. Nästa sammanträde, den 21 oktober, kommer det att se annorlunda ut i bänkarna. Det kommer bland annat att finnas 5 ledamöter och 3 ersättare från Vänsterpartiet. Vi kommer också att hitta fler från MBP och, inte minst, representanter från det nya lokala partiet Sunt Förnuft. Men färre socialdemokrater och centerpartister.
Mandatperiodens sista kommunfullmäktige arbetar enligt följande dagordning:
Två ärenden har tillkommit och båda ärenden kommer från MBP. Det är en interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande 
Ann-Marie Jonasson (S) om de invasiva växterna parkslide och jättebalsamin samt en motion om “Stärkt service till företagare genom företagslots”. Fullmäktige ska dock inte fatta några beslut om motionen imorgon.
Beslut ska inte heller fattas om de två medborgarförslagen om “ny asfalt på cykelbanan på Dalbobron” respektive “Busskort till tonåringar”. Det gäller även motionen från Centerpartiet om att:
“öppna dagens bussgata i Torpavägens förlängning till att utgöra en gårdsgata med begränsad hastighet för att underlätta matningstrafik ut mot Gropbrovägen och att tillgängliggöra fastigheterna på Krickanområdet.”
Medborgarpartiets motion om “krav på öppet bankkontor för den bank som hanterar Vänersborgs kommuns pengar” ska inte heller varken diskuteras eller avgöras imorgon. Medborgarförslagen och motionerna ska skickas vidare (remitteras) för att utredas.
Alla de andra ärendena på dagordningen har som vanligt behandlats i kommunstyrelsen. Flera av dem har jag skrivit om i diverse blogginlägg. Det kan bli en hel del diskussion och kanske debatter av det tuffare slaget kring några av ärendena. Det återstår att se.
Ärende 5, “Förslag till sammansättning i nämnder, beredningar utskott och fullmäktige för mandatperioden 2026-2030”, och ärende 6, “Revidering av bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda” handlar om kommande mandatperiod. Det gamla fullmäktige bör besluta om hur nämndsorganisationen ska se ut för det nya kommunfullmäktige och framför allt fatta beslut om vilka arvoden som ska gälla. Det är inte bra om de nya ledamöterna bestämmer sina egna ersättningar.
Ärendena har beretts och utretts mycket noggrant och under lång tid. Samtliga partier har lämnat synpunkter och haft möjlighet att påverka. PFU (Personal- och förhandlingsutskottet) har utarbetat två förslag som av nödvändighet har blivit kompromisser. Det är viktigt att uppnå så stor enighet som möjlighet i sådana här frågor, kan i varje fall jag tycka. Det visar sig att flera partier tänker yrka på en annan organisation och andra bestämmelser, av bland annat några som knappt har varit med i den föregående diskussionen.
De liggande förslagen kommer dock antagligen att också bli fullmäktiges beslut. De styrande partierna (S+C+KD+MP) står bakom dem och de har en hårfin, men ändå majoritet. Dessutom står Vänsterpartiet bakom förslagen. (Jag har skrivit en del om arvoden och nämndsorganisation här.)
Nu på eftermiddagen har emellertid ett mejl skickats ut till alla partier från Moderaterna med förslag på förändringar i arvodesbestämmelserna. Det kan möjligtvis föranleda någon ajournering på morgondagens sammanträde, där frågan diskuteras mellan partierna.
Under ärende 10 ska motionen om att “avskaffa minutstyrning i hemtjänsten” avgöras. Det har skrivits mycket om minutstyrning i denna blogg, se bland annat “Kan man ta sossarna på allvar?”, “AVSLAG på att avskaffa minutstyrningen!” och “Minutstyrningen i hemtjänsten”. Det kan återigen bli en tuff debatt. De styrande partierna med Socialdemokraterna och Centerpartiet i spetsen anser att det inte finns någon minutstyrning i hemtjänsten. MBP och Vänsterpartiet har en annan uppfattning. De andra partierna säger inte så mycket men röstar med de styrande.
Tor Wendel (M) har lagt en motion om att Vänersborgs kommun ska:
“underlätta för andra aktörer att ta över kommunala skolbyggnader i syfte att bedriva undervisning där och att Vänersborgs kommun planerar avveckling av kommunalt huvudmannaskap så att det är praktiskt möjligt för andra aktörer att ta över skolbyggnaden utan att uppehåll i undervisning behöver ske.”
Vänsterpartiet är motståndare till marknadsskolan. Vi vill inte se att vinstdrivande friskolekoncerner ska etablera sig i kommunen. Dessutom skulle det bli dyrt för barn- och utbildningsnämnden. Om det etablerar sig en fristående aktör på Norra skolan så måste BUN samtidigt behålla en beredskap för att kunna ta emot alla elever om friskolan av någon anledning läggs ner. Det betyder att de kommunala skolorna behöver ha fler skolplatser än vad som faktiskt används. Det gör att, skriver barn- och utbildningsnämnden i ett yttrande:
“motionärens yrkande riskerar att driva kommunens kostnader genom en överetablering av skolplatser.”
Moderaterna har lämnat in en motion om ökad trygghet genom kamerabevakning i centrala Vänersborg. I underlaget menar KS att det inom det lokala BRÅ (Brottsförebyggande rådet) redan finns en fungerande process där beslut tas utifrån fakta, lägesbilder och brottsstatistik. 
Kameraövervakning ska bara sättas in där det finns evidensbaserat underlag som visar att det faktiskt gör nytta som brottsförebyggande åtgärd. KS biföll därför bara den första punkten i motionen:
“Kommunen genomför en kartläggning av områden där kamerabevakning skulle vara mest effektiv för att öka tryggheten.”
De andra punkterna föreslås bli avslagna. Det lokala BRÅ får helt enkelt arbeta vidare med frågan.
Sedan är det dags för SD:s motion “pausa byggnationen av gång- och cykelbro över hamnkanalen”. Samtliga oppositionspartier är emot att bygga en ny GC-bro över gamla hamnkanalen. Benny Augustsson (S) och hans S samt partierna i “svansen”, C+KD+MP, är stenhårt för bygget. 
De ser bron som ett måste när Vänersborgs Manhattan växer fram på Sanden.
Min uppfattning är att underlaget till kommunfullmäktige inte är tillräckligt för att fatta ett ansvarsfullt beslut om motionen. Det går inte att säga varken bifall, avslag eller besvarad till den. I arbetet med detaljplanen för Hamngatan och del av Järnvägsbacken har en geoteknisk utredning tagits fram, men denna mycket viktiga utredning ingår inte i dagens beslutsunderlag. Det borde den ha gjort.
Den geotekniska utredningen visar att kajens stabilitet är otillräcklig redan i dagens läge och att stabilitetsförbättrande åtgärder krävs längs hela kajen, oavsett om en bro byggs eller inte. Men om en bro ska byggas… Se vidare blogginlägget “Kommunen har inte råd med GC-bron”.
Samhällsbyggnadsnämnden har begärt om tilläggsbudget för underhåll av ladan på Landeriet, fastigheten 1:12, och driftkostnader för tomställda lokaler. Kommunfullmäktige kommer inte att ge några extra pengar till nämnden…
Eftersom det är mandatperiodens sista kommunfullmäktige avslutas sammanträdet med en avtackning. Det är flera i kommunfullmäktige som inte kommer att fortsätta nästa mandatperiod, som för fullmäktige alltså börjar redan på nästa möte i oktober. I Vänsterpartiet har vi en trotjänare som gör sitt sista sammanträde. Jag återkommer till det och till valet vid ett senare tillfälle.
Äntligen terminens första BUN!
Imorgon måndag, dagen efter valet, sammanträder kommunens barn- och utbildningsnämnd (BUN). Vissa ledamöter kommer att släpa fötterna efter sig in i konferensrummet, medan andra kommer att glatt studsa in på lätta fötter. Vi får se vem som kommer att göra vad…
Vi får också se om ordförande Bo Carlsson (C) har klarat sig undan feber. Han kände sig lite krasslig igår på Bygdefesten i Brålanda – denna fantastiska tillställning. I år var det antagligen fler besökare än någonsin. Och mängder av gamla elever. Ja, det var länge sedan de satt i mitt klassrum på Dalboskolan. Det var Anna-Karin, Peter, Victoria, Ingemar, Daniel, Marcus, Jonna med många fler. Och 9 partier var där, alla utom Miljöpartiet, men istället var Sunt Förnuft där med stora förhoppningar om att komma in i politikens finrum. Om det nu är särskilt städat varje gång…
BUN:s dagordning har följande utseende:
Första ärendet på dagordningen är delårsrapporten. Det kan förefalla lite otaktiskt att börja med den här rapporten. De som släpade sig in i lokalen kommer säkert att sjunka ännu djupare ner i stolarna. Men även om ledamöterna läser flera delårsrapporter varje år, så står det mycket både intressant och viktigt i dem.
Kunskapsresultat
Delårsrapporten innehåller som vanligt både positiva och bekymmersamma uppgifter. Men det är mycket glädjande att flera skolresultat har förbättrats.
Gymnasiebehörigheten i årskurs 9 i de kommunala skolorna har ökat. Efter sommarskolan var 85,1 procent av eleverna behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det betyder att 430 av 492 elever var behöriga. Det är ett bra resultat och det är högre än nämndens ambitionsnivå. Resultaten visar samtidigt en skillnad mellan flickor (81,2%) och pojkar (88,6%).
Andelen elever i årskurs 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen på de kommunala skolorna uppgår till 70,7 procent. Det är högre än nämndens ambitionsnivå för 2026. Av 417 elever har 295 elever godkänt betyg i alla ämnen. Samtliga högstadieskolor har förbättrat sina resultat sedan höstterminen. Men trots allt är fortfarande närmare tre av tio elever inte godkända i minst ett ämne. Resultaten visar också här en skillnad mellan pojkar (76,4%) och flickor (64,5%).
Meritvärdet för niondeklassarna uppgår till 214 poäng. Det är bättre än föregående år, då var meritvärdet 210 poäng. Det är dock under nämndens ambitionsnivå. Lite oroväckande är att meritvärdet fortsatt ligger under det modellberäknade värdet. (Ett modellberäknat värde är ett statistiskt förväntat resultat som en skola eller kommun ”borde” uppnå utifrån sina elevers bakgrundsförutsättningar t ex föräldrarnas utbildningsnivå och elevsammansättningen t ex andelen nyinvandrade elever.)
Det är en utmaning att skillnaderna mellan skolorna är ganska stora när det gäller kunskapsresultaten. Det tycks som om eleverna på Dalboskolan klarar sig bäst (som på 1990-talet) och att eleverna på Silvertärnan har det lite jobbigare.
Det är intressant att pojkarna presterar bättre än flickorna. Det brukar alltid vara tvärtom. Det tål nog att titta lite närmare på. Det var inte många år sedan nämnden hade ett särskilt och längre pass där vi fick information och diskuterade varför killarna presterade sämre. Kanske är en faktor att det tycks som om dagens tonårsflickor verkar må ganska dåligt.
Skolornas analyser kopplar förbättringen i elevernas kunskapsresultat till:
“kartläggningar i kärnämnen, differentierad undervisning, dubbelbemanning, mindre undervisningsgrupper, extra undervisningstid samt ett nära samarbete mellan lärare, mentorer och elevhälsa.”
Dessutom intensifierades insatserna under vårterminen i årskurs 9.
“För att ytterligare förbättra elevernas kunskapsresultat behöver verksamheterna förutom att fortsätta med ovanstående utveckla undervisning och stödinsatser genom … insatser för att stärka elevers läs-, språk- och matematikutveckling. Särskild uppmärksamhet behöver även riktas mot elever med hög frånvaro, psykisk ohälsa och tidigare kunskapsluckor för att fler elever ska nå gymnasiebehörighet.”
Jag undrar dock, utifrån de förbättrade kunskapsresultaten, hur förhåller sig de redovisade resultaten till elevernas resultat på de nationella proven.
I årskurs 6 är resultaten sämre. “Gymnasiebehörigheten” minskade från 74,0 procent till 70,5 procent. Det betyder att nästan tre av tio elever saknar behörighet till gymnasiets yrkesprogram. Andelen elever som har godkänt betyg i alla ämnen är 64,8 procent. Det betyder att 141 av 400 elever saknar godkänt i minst ett ämne.
Även i årskurs 6 är skillnaderna mellan skolorna mycket stora. På Skerrud hade 90,9 procent av eleverna godkänt i alla ämnen. På Tärnan är motsvarande andel 27,0 procent. Det är ett tydligt tecken på att likvärdigheten mellan skolorna fortfarande är en viktig utvecklingsfråga.
Budget
BUN redovisar ett överskott på 8,7 milj kr efter augusti. Prognosen för hela året är ett nollresultat.
Överskottet förklaras bland annat av lägre lokalkostnader än budgeterat, vakanshållning av tjänster inom barn- och elevhälsan och ännu ej förbrukade anslag. Hyreshöjningarna efter renoveringarna av Skördegatans förskola och Tärnanskolan har ännu inte börjat belasta nämnden. Det är en tillfällig effekt som gör att ekonomin ser bättre ut än den annars hade gjort.
Personalkostnaderna har ökat med 12,7 milj kr jämfört med samma period föregående år. Ökningen motsvarar 2,7 procent, vilket är något lägre än löneökningarna i 2026 års lönerevision på 3,0 procent. Omkostnaderna har ökat med 15,6 milj kr, bland annat på grund av högre lokalkostnader, ökade måltidskostnader och inflation.
Vi kan också konstatera att inom förskoleklass och grundskola årskurs 1-9 prognostiseras elevantalet att fortsätta minska jämfört med bokslut 2025. Prognosen ligger även under budgeterad nivå.
Kostnaderna för elever med särskilda stödbehov är fortsatt höga, särskilt avseende psykosociala och språkliga insatser. Det är en fortsatt ekonomisk utmaning.
Personalens arbetsmiljö
Den totala sjukfrånvaron i barn- och utbildningsförvaltningen var 7,2 procent under januari-juli 2026. Det är en ökning från 7,1 procent samma period 2025. Korttidssjukfrånvaron har minskat, men långtidssjukfrånvaron ökat.
Delårsrapporten säger att en förvaltningsövergripande arbetsgrupp arbetar med att analysera orsakerna till obalans mellan krav och resurser. Det är bra, men det återstår att se vilka konkreta åtgärder som kommer att vidtas. Det är svårt att förbättra skolresultaten utan att samtidigt ha en personalstyrka som orkar och hinner med sitt uppdrag. Arbetsmiljö, bemanning och kvalitet hänger ihop.
Barns och elevers hälsa och trygghet
Rapporten innehåller också flera positiva uppgifter om trygghet, vuxenstöd och stöd i skolarbetet. Men den beskriver samtidigt en rad hälsoutmaningar, särskilt bland flickor. Stress, nedstämdhet, sömnproblem och koncentrationssvårigheter återkommer. Den fysiska aktiviteten har minskat över tid och många sitter alldeles för länge framför skärmarna.
Det är positivt att “Handlingsprogrammet för förebyggande arbete barn och unga” pågår. Men flera insatser är fortfarande i uppstarts-, implementerings- eller utvecklingsfas. Det betyder att nämnden behöver följa upp om arbetet leder till förbättringar för eleverna. Att ett program finns är inte samma sak som att det får effekt.
Revisionsrapport elevhälsan
Kommunens revisorer har genom EY genomfört en granskning av elevhälsan i Vänersborgs kommun. Granskningen visar att nämnden har säkerställt en tillräcklig uppföljning av elevhälsans arbete och att elevhälsan är ändamålsenlig.
Revisorerna rekommenderar att:
- “Tydliggöra effekterna av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i uppföljningen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.”
- “Fortsatt följa och föra dialog om likvärdighet i elevhälsoarbetet med fokus på skillnader mellan skolor och stadier.”
Revisionsrapport “Förstudie av kvalitet i förskolan”
Syftet med förstudien har varit att kartlägga risker för bristande kvalitet inom förskolan. I ett missiv till slutrapporten står det att kommunrevisionen ser positivt på nämndens kvalitetsstyrning, samt:
“noterar särskilt hur nämndens verksamhet har omhändertagit förskolans strävansmål och konkretiserat dessa för att möjliggöra uppföljning av barnens progression.”
Men revisorerna har identifierat en risk:
“Risk för att barn- och utbildningsnämnden inte säkerställer likvärdiga förutsättningar mellan kommunens förskolor.”
Förändringar i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag
Det har under sommaren skett förändringar i Skollagen om omfattning av tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag. De två viktigaste förändringarna är som jag ser det:
- “Det regleras i skollagen att det i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen.”
- “Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget.”
Det är bra och nödvändiga förändringar, men samtidigt ökar kommunens kostnader. Fler pedagoger måste anställas. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2027. (Se “Förordning (2026:1487) om omfattning av tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag”.)
Workshop: Målvärden med ambitionsnivåer
I Mål- och resursplan 2027-2029 återfinns barn- och utbildningsnämndens budgetförutsättningar för 2027, målvärden med ambitionsnivåer och riktade uppdrag från kommunfullmäktige. De kommer utgöra en del av barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2027-2029. Nämnden kommer att få information och sedan följer en workshop om “förväntade resultat – uppnå” med tillhörande ambitionsnivåer som också ska vara en del av barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2027-2029.
Sedan går man skrattande eller gråtande hemåt. Gråtande om den nuvarande regeringen får sitta kvar, denna gång med SD i regeringen – och Sverige fortsätter att delas upp i “vi och dom”… Och dom hör inte hemma i Sverige – eller Vänersborgs kommun…
Framtiden börjar i förskolan och skolan – samhällets också
Som före detta lärare på Dalboskolan i Frändefors i 35 år och BUP-skolan på Vänerparken och NÄL i 4 år vet jag att det viktigaste en kommun kan göra är att ge alla barn en bra start i livet. Därför är förskolan och skolan Vänersborg kommuns viktigaste verksamheter.
När barngrupper blir större och personalen färre drabbas barnen. Då blir det svårare att se varje barn, ge stöd till den som behöver och skapa den trygghet som krävs för lärande och utveckling.
Jag vill att kommunen går åt ett annat håll och satsar på förskolan och skolan, inte sparar på dem. Kommunen måste behålla utbildad personal och ge barn, elever och lärare bättre förutsättningar. Det är en investering som lönar sig – för barnen, för familjerna och för hela kommunen.
Alla barn ska få möjlighet att lyckas i skolan, oavsett bakgrund eller förutsättningar. Jag anser att kommunen måste ge de unga en bra utbildning som ger dem kunskap, framtidstro och större möjligheter senare i livet. Den minskar också risken för utanförskap och är en av de bästa investeringar vi kan göra för ett tryggare och mer jämlikt samhälle.
Barnen är inte en kostnad. De är kommunens framtid. Hur vi behandlar våra barn i dag avgör hur Vänersborgs kommun ser ut i morgon. Därför är varje krona till förskolan och skolan en investering i framtiden.
Besök gärna Vänsterpartiets valstuga vid Plantaget. Jag finns där mellan kl 10.00-14.00 på lördag. Kom och ställ frågor, lämna synpunkter och diskutera.
==
Anm. Den här texten är med i Vänsterpartiet Vänersborgs valtidning, “Vänstern i Vänersborg”. Du kan ladda ner valtidningen här.
Behövs en presentation?
Behövs en presentation?
Stefan Kärvling på plats 2
Så lyder överskriften på dagens inlägg på Vänsterpartiet Vänersborgs hemsida. Vänsterpartiets fem första kandidater på valsedeln presenteras nämligen i tur och ordning – fast omvänt. I tisdags presenterades två kandidater. Det var Peter Lénberg som återfinns på plats 5 på Vänsterpartiets valsedel och Julia Sikström på plats 4. Igår kom turen till plats 3. Där hittar vi Gunilla Cederbom. Idag kom turen till undertecknad bloggare. Vem som presenteras imorgon överlåter jag åt er läsare att ta reda på. Klicka på länken ovan för att komma till Vänsterpartiets webbplats.
Det bör påpekas att vi fem kandidater inte skriver om oss själva.
Så här lyder texten om Stefan Kärvling.
===
Det finns en blogg på nätet som skrivs vid en dator mitt i stan, i Nordstan i Vänersborg. Läsarna finns i hela kommunen, även många som bor långt ute i ytterområden. Bläddrar man bland alla inlägg, så förekommer visserligen ”kommunhuset” ofta, men Brålanda, Frändefors, Sikhall, Vargön, Vänersnäs, Väne-Ryr är föremål för djupgående skildringar av bekymmer som behöver uppmärksammas. Skolmänniska som Stefan är går han nästan alltid på djupet med sina texter. Källkritik, att verkligen vilja veta och förstå, allt för att kunna lämna ett bidrag till att det som inte fungerar behöver förbättras, det som är bra ska göras bättre.
Som gruppledare för Vänsterpartiet, som ledamot i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden m.m. har Stefan Kärvling haft överblick och insikt i det mesta som sker i Vänersborg. Om något behöver göras tydligare, så ställer han frågor. Och berättar sedan, för oss i partiet, för de som samarbetade med Vänsterpartiet, men även i något inlägg på bloggen. Hur ofta lokaltidningen sedan följde upp vad Stefan Kärvling berättade går inte att räkna.
Skolfrågor – ett huvudintresse. Stefan har som elev gått på Södra skolan, Östra skolan, Torpaskolan, Gymnasieskolan i Vänersborg (innan den döptes till Birger Sjöberggymnasiet) – de flesta åren av sin yrkesverksamhet var han lärare på Dalboskolan i Frändefors. Stefan ser att villkoren för skolan, såväl för elever som för skolpersonalen, förändras. Inte till det bättre dock! I Vänsterpartiets senaste budgetyrkande i juni i år formulerade han det kort och precist.
”Barn- och utbildningsnämnden behöver tillföras medel för att kunna fullgöra sitt uppdrag med bibehållen kvalitet. Även om barn- och elevantalet minskar kan kostnaderna inte reduceras i motsvarande takt. Minskningen är spridd över många förskolor, skolor, klasser och årskurser, vilket gör det svårt att minska personalstyrkan utan negativa konsekvenser för verksamheten. Samtidigt ökar behoven. Fler barn och elever behöver särskilt och extraordinärt stöd, antalet elever i anpassad grundskola ökar och många elever har omfattande frånvaro. Därutöver tillkommer nya statliga krav som inte fullt ut finansieras. Vänsterpartiet vill behålla personalen i förskola och grundskola: +5,0 mnkr tillförs för att behålla legitimerad personal så att förutsättningar inte försämras för att nå de inriktningsmål fullmäktige beslutat för skolan”
Inte ens detta yrkande, som egentligen är alldeles otillräckligt, fann gehör i fullmäktige.
När Stefan Kärvling kandiderar för ytterligare en mandatperiod, så gör han det med förhoppningen att väljarstödet för Vänsterpartiet ska ge oss kraft och mandat som räcker till att föra våra yrkanden fram till beslut som bärs av en majoritet i kommunfullmäktige.
Nu börjar skolan – och snart är det val
Imorgon måndag är det uppstartsdag för alla kommunens pedagoger. Det är slut på sommarlovet och läsåret 2026-2027 tar sin början.
Det blir som traditionen påbjuder en gemensam uppstart för samtlig kommunalt anställd pedagogisk personal och annan skolpersonal i Vänersborgs kommun – med undantag av gymnasiet och vuxenutbildningen. Platsen är som vanligt A-hallen på Idrottshuset vid Sportcentrum. Det innebär att det kommer att finnas en bra bit över 1.000 personer på plats. Det är en betydande andel av alla kommunens anställda. Även politikerna i barn- och utbildningsnämnden är inbjudna.
Det är väl ett rimligt antagande att uppstarten börjar med att skolchef och tillika förvaltningschef Sofia Bråberg hälsar alla välkomna till det nya läsåret. Bråberg brukar också presentera sina chefer på förvaltningen. Det finns kanske en del nya chefer, men framför allt finns det nya pedagoger i idrottshallen.
Det kan vara bra att känna till att Sofia Bråberg har uppdrag både från kommunen och staten. Förvaltningschef är en kommunal titel som innebär att Sofia Bråberg leder barn- och utbildningsförvaltningen i kommunen. Hon har det yttersta ansvaret för att omsätta politiska beslut till praktisk verksamhet, samt att styra personal, ekonomi och strategisk utveckling inom området. Skolchef är en funktion som är reglerad i Skollagen. Att vara skolchef innebär att:
“biträda huvudmannen med att se till att verksamheten följer de föreskrifter som gäller för utbildningen.”
En förvaltningschef ska alltså verkställa politiska beslut, samtidigt som skolchefen har ett ansvar att se till att verksamheten följer Skollagens regler. Ibland kan dessa uppdrag “krocka”, vilket i tider av besparingar i förskolor och skolor knappast är någon ovanlig situation…
På inbjudan till den gemensamma uppstarten kan man läsa:
“Årets gemensamma uppstartsdag är en möjlighet att stanna upp och reflektera över hur vi möter vårt uppdrag, varandra och den vardag vi verkar i. Med Klas Hallbergs perspektiv sätts ljuset på hur våra sätt att tänka, tolka och agera påverkar både samspel och utveckling i praktiken.”
Klas Hallberg är en känd föreläsare och författare. Hallberg brukar, skriver barn- och utbildningsförvaltningen vidare i inbjudan:
“med humor och skärpa belysa hur mänskligt beteende, kommunikation och invanda föreställningar påverkar samarbete, utveckling och förändring.”
Jag har aldrig hört Hallberg föreläsa tidigare så det ska bli spännande.
Förhoppningsvis kommer alla närvarande att bli “taggade” och inspirerade inför det nya läsåret. Det behövs inför kommande arbete med lektionsplaneringar, anpassningar, bedömningar, utvecklingssamtal, kontakter med vårdnadshavare och, inte minst, en vardag där resurserna ofta är begränsade ute på kommunens förskolor, fritidshem och grundskolor.
Det är snart val. Den 13 september kommer alla kommuninvånare att få veta vilka som ska styra kommunen 4 år framåt. Valrörelsen har kommit igång. Valstugor har körts ut till Plantaget mitt emot Torget, affischer har gjorts i ordning för att sättas upp på strategiska och godkända platser, valdebatter är på gång, partier knackar dörr och på sociala medier börjar vallöftena synas.
Det har redan dykt upp flera intressanta budskap om förskola och skola. Alla partier i Vänersborgs kommun verkar vilja satsa på kommunens barn och elever. Även i detta val… Som väljare blir det därför kanske inte så lätt att jämföra och värdera alla vallöften. Ett bra sätt som jag rekommenderar är att se tillbaka på de 4 åren sedan förra valet. Vilket parti eller partier har drivit en politik i kommunen som inneburit en prioritering av förskola och grundskola?
Titta alltså mindre på vad partierna säger och lovar vad de vill göra efter valet och mer på vad de faktiskt har gjort under mandatperioden.
Och när man gör den jämförelsen i Vänersborg blir det faktiskt ganska enkelt. Vänsterpartiet är det parti i kommunen som under mandatperioden återkommande har velat tillskjuta mest pengar till förskola och grundskola.
Nu senast, i juni när budgeten för 2027 skulle beslutas, föreslog Vänsterpartiet att barn- och utbildningsnämnden (BUN) skulle tillföras ytterligare 5 milj kr för att behålla legitimerad personal. Fler barn och elever behöver särskilt och extraordinärt stöd, antalet elever i anpassad grundskola ökar och många elever har omfattande frånvaro. Inga andra partier stödde detta förslag.
“I’m just saying!”
PS. Gör gärna den lokala Valkompassen.
Imorgon, vårterminens sista BUN
Vårterminen närmar sig sitt slut. Snart stundar sommarlov för både politiker, lärare och elever. För min del är det “bara” barn- och utbildningsnämnden (BUN) och kommunfullmäktige kvar innan hängmattan hägrar…
Imorgon måndag sammanträder BUN. Det blir en heldag förvarnade ordförande Bo Carlsson (C) när jag sprang på honom på Aqua Blå. Det beror inte på att nämnden ska fatta en massa komplicerade beslut. Det är snarast så att det sakta men säkert närmar sig svåra och komplicerade beslut…
Ordförande Carlsson vill till skillnad från vissa andra nämndsordförande i kommunen komma fram till de bästa besluten. Det spelar ingen roll från vilket parti som tankar och idéer kommer eller vem som kommer med de bästa förslagen. Carlsson lyssnar på alla och vill att politikerna resonerar sig fram till de allra vettigaste lösningarna och som de flesta (helst alla) kan stå bakom. På nämndens förra sammanträde fick t ex alla tjänstepersoner lämna mötet. Ledamöterna i nämnden diskuterade därefter förutsättnings- och prestigelöst i över en timme förvaltningens strukturförslag för förskole- och grundskoleorganisationen. (Se “För- och grundskola: Strukturutredningen”.) Jag kan tänka mig att ordförande Carlsson har liknande planer även för detta sammanträde.
Dagordningen har följande utseende:
Det första ärendet, “Systematisk kvalitetsarbete och verksamhetsuppföljning: Pedagogiska anpassningar och särskilt stöd, lärande och utveckling”, är ett informationsärende. Det är två mycket välgjorda utredningar som ska presenteras.
Den första utredningen är “En skola för alla Slutrapport – uppdrag tillgängliga lärmiljöer”. (Den kan laddas ner här.)
“Tillgängliga lärmiljöer är en del av inkluderande utbildning, vilket innebär att utbildningen ska organiseras för att alla elever ska kunna delta utifrån sina förutsättningar och lyckas i sitt lärande.”
Utredningen syftar till att ge en:
”helhetsbild av hur kommunens grundskolor arbetar med att utforma och anpassa lärmiljöer för elever i behov av stöd.”
Utredningen analyserar om kommunens grundskolor lyckas skapa inkluderande och tillgängliga lärmiljöer för alla elever. Underlaget bygger på självskattningar från rektorer och elevhälsopersonal samt kompletterande data om trygghet, studiero, skolfrånvaro, åtgärdsprogram och kunskapsresultat.
Resultaten visar att skolorna generellt bedömer sig ha goda förutsättningar när det gäller elevers rättigheter, likvärdighet, trygghet och arbete mot kränkningar. Samtidigt identifierar rapporten också flera utvecklingsområden. Den fysiska lärmiljön är det område som skolorna skattar lägst. Många beskriver slitna lokaler, bristfälliga ljudmiljöer, otillräckliga skolgårdar och andra lokalrelaterade problem som kräver åtgärder från nämnden, och kommunfullmäktige. Även elevernas möjligheter till inflytande över sin skolvardag samt uppföljningen av lärverktyg och stödinsatser behöver stärkas anser utredningen.
Rapporten visar också stora skillnader mellan skolorna, särskilt bland F–6-skolorna, när det gäller lärmiljöer, kunskapsresultat, skolfrånvaro och användning av åtgärdsprogram. Detta tyder på brister i likvärdigheten mellan skolorna. Det är ett problem/utmaning som är viktigt för oss politiker att ta tag i.
Utredningen menar vidare att stödinsatser inte enbart ska fokusera på elevernas individuella svårigheter utan också på hur lärmiljöerna kan utvecklas för att bättre möta olika behov. Det är en spännande aspekt som skulle kunna leda till intressanta diskussioner, särskilt om man betänker:
”Forskning visar att trygghet och studiero är avgörande för lärande och kan kopplas till tillgängliga lärmiljöer. Kunskapsresultaten påverkas direkt av om eleverna upplever lugn, struktur och en välfungerande undervisningsmiljö.”
Och vem vet, kanske är det detta faktum som förklarar varför många tycker att skolan var bättre förr…
Slutsatsen av utredningen är att tillgängliga lärmiljöer måste bli en central del av kommunens utvecklingsarbete för att alla elever ska ges likvärdiga förutsättningar att lyckas i skolan.
Hela ämnet är faktiskt mer en fråga för professionen än för politikerna. Vår uppgift som politiker är inte att tala om för lärare och annan skolpersonal vad som ska göras, vi politiker ska skapa förutsättningar för lärare, rektorer och alla andra anställda inom förskola och skola att kunna utföra det uppdrag de har fått från riksdag och regering. Och det är inte så bara… Ger kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun grundskolan de förutsättningar som behövs? Tja…
Den andra utredningen heter “En lägesbild av särskilt stöd Vänersborgs kommunala grundskolor”. (Den kan laddas ner här.)
Bakgrunden till utredningen är att revisorerna för inte så länge sedan gjorde en granskning av det särskilda stödet i kommunen. 
Kommunen fick i januari 2025 ganska skarp kritik för de brister som revisorer upptäckte. Det handlade t ex om brister i utredningar, åtgärdsprogram och uppföljning. (Se “BUN får skarp kritik från revisorerna”.)
Nämnden har sedan gett förvaltningen i uppdrag att vidta fördjupade utredningar för att komma till rätta med bristerna. Förvaltningen har genomfört kartläggningar, kompetensutveckling och utvecklingsinsatser för att stärka kvaliteten och rättssäkerheten. Rapporten på nämndens bord imorgon visar att arbetet med särskilt stöd i Vänersborgs kommunala grundskolor har utvecklats positivt mellan 2025 och 2026.
Resultaten visar tydliga förbättringar, särskilt i årskurs 7–9. Fler utredningar om behov av särskilt stöd har initierats och slutförts, väntetiderna har minskat och samarbetet mellan skolorna och den centrala elevhälsan har stärkts. Även i F–6 syns positiva förändringar, bland annat genom ökad uppföljning av extra anpassningar och större delaktighet för elever och vårdnadshavare.
Rapporten konstaterar samtidigt att det finns utvecklingsområden. Kvaliteten på åtgärdsprogrammen varierar fortfarande, och det saknas ibland en tydlig koppling mellan elevens behov, beslutade insatser och uppföljningsbara mål. Det finns också behov av att tydligare skilja mellan extra anpassningar och särskilt stöd.
Forskning och nationella granskningar pekar på att framgångsrikt stödarbete förutsätter ett starkt pedagogiskt ledarskap från rektorerna. Det är faktiskt något som jag har hävdat i åtskilliga år. Rektor är en statlig titel/tjänst och en rektor ska vara en pedagogisk ledare. I och med kommunaliseringen 1991 blev rektor alltmer en kommunal tjänsteperson som fick en massa kommunala uppgifter – och allt mindre av pedagogiskt ledarskap. Rektorerna är som jag ser det nyckelpersoner för en bra förskola och skola. Rapporten betonar också elevhälsoarbetet och det systematiska kvalitetsarbetet.
Rapporten bedömer att skolorna har tagit viktiga steg mot ett mer sammanhållet, likvärdigt och rättssäkert arbete med särskilt stöd. Utvecklingsarbetet behöver emellertid fortsätta för att ytterligare höja kvaliteten och förbättra elevernas möjligheter att nå utbildningens mål.
Det kan slutligen sägas att rapporterna är mycket läsvärda och de innehåller en hel del intressanta fakta kring t ex antal åtgärdsprogram i Vänersborgs skolor.
Det ekonomiska resultatet uppgick till +9,6 milj kr för maj. Prognos för 2026 är en budget i balans, plus/minus-noll med andra ord
BUN ska svara på en remiss gällande “Strategi för kommunens bad- och simanläggningar”. Kultur- och fritidsnämnden svarade tidigare på denna remiss och det svaret tycker jag att BUN ska kika på och använda sig av. Kanske det också kan diskuteras medan tjänstepersonerna får lämna rummet…
Den 1 juli 2025 infördes ett nytt kapitel i skollagen (6 a). Kapitlet tydliggör huvudmannens, dvs politikerna i kommunen, ansvar för:
“säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte inom skolväsendet.”
Förvaltningen vill informera BUN om arbetet.
Bo Carlsson kommer, som jag inledde detta blogginlägg med, troligen att avsätta ganska lång tid till att diskutera strukturutredningen. Det nämnden mer konkret bör komma fram till i detta skede är att ge förvaltningen i uppdrag att:
“återkomma med vidare utredningar och underlag som bedöms relevanta för strukturförslag som redovisas i rapporten”
Nämnden ska också besluta att skicka utredningen på remiss till andra nämnder i kommunen. Nedläggningar av förskola och skolor är eller bör i varje fall vara en angelägenhet för hela kommunen. Därför bör frågorna diskuteras och ventileras överallt i organisationen.
Det kommer att bli ett långt sammanträde, men inga beslut om förändringar eller nedläggning av förskolor och skolor alltså. Det har ordförande Carlsson (C) bestämt ska ske efter valet.
BUN (13/4): Budget 2027 (2)
Barn- och utbildningsnämnden sammanträder imorgon måndag. I mitt första blogginlägg beskrev jag alla de ärenden som inte hade med budgeten för 2027 att göra. (Se “BUN (13/4): Allt utom budget (1)”.) Men det ska jag råda bot på nu.
På barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde ska tjänstepersonerna på barn- och utbildningsförvaltningen presentera sitt förslag till hur budgeten för nästa år kan se ut. Det gör förvaltningen utifrån de budgetanvisningar (“budgetramar”) som de styrande partierna beslutade i kommunstyrelsen i februari. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.)
BUN:s budgetram för 2027 grundar sig på den beslutade budgeten för 2026. Det är med andra ord i stort sett en “framskrivning” av årets budget till nästa år, precis som 2025 års budget var det för årets. BUN, liksom de andra nämnderna, har fått kompensation för inflationen (1,9%) och löneökningar. Budgetramen för BUN är fastställd till 1.066.120.000 kr, dvs strax över en (1) miljard kronor.
I samband med KS beslut om budgetramen fick alla nämnder följande medskick:
“Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse.”
Och det har förvaltningen gjort. Till punkt och pricka.
Barn- och elevantalet beräknas fortsätta minska nästa år. Det “frigör resurser” motsvarande 5,7 milj kr skriver förvaltningen, om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. Och det gör man.
Att “frigöra resurser” är ett på många sätt missvisande uttryck. Men visst är det så att om förvaltningen centralt delar ut 70.000 per elev, och en skola får en elev färre, så har förvaltningen 70.000 kr kvar som kan användas till annat. Men kan skolan ifråga spara 70.000 kr bara för att skolan har en elev färre? Nej, skolan kan spara in på någon lärobok och på skolmåltider, men knappast på de “tunga” kostnadsposterna som lärare, lokalhyror, skolskjutsar etc.
Personalorganisationerna (Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet) påpekade också detta i förvaltningens samverkansgrupp, FSG, den 31 mars (min fetstil):
“I prognosen för det kommande året minskar antalet barn i förskolan med 36 barn, i F–9 med 53 barn, i fritidsplaceringarna med 32 barn och i AGR (anpassad grundskola; min anm) ökar antalet med 3 barn. Kombinerat med den demografiska utmaningen, med en utspridd minskning av barn och elever över hela kommunen, innebär detta att nödvändiga lokal- och personalkostnader inte kan reduceras i samma takt som elevantalet. Bara för att en barngrupp minskar med till exempel 2 barn går det ju inte att minska personalen som arbetar med barnen med 5 % – personalen behövs ju i samma utsträckning som förut för att få verksamheten att fungera.”
Barn- och utbildningsförvaltningen är naturligtvis medveten om denna problematik. Den skriver på flera ställen i konsekvensbeskrivningen:
“För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Personalstyrkan måste minskas – motsvarande 5,7 miljoner kronor… Men av dessa pengar föreslår förvaltningen att 1,7 milj används för att täcka kostnader för fler elever i den anpassade grundskolan. Det återstår alltså 4 “frigjorda” miljoner.
På grund av barn- och elevminskningen har förvaltningen också arbetat med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Organisationen behöver anpassas till det krympande antalet. Förvaltningen tittar på flera parametrar men syftet är naturligtvis att lämna lokaler och på det sättet spara (frigöra) pengar. Förvaltningen vill kunna skapa förutsättningar för:
“en långsiktigt hållbar organisation med höjda kunskapsresultat där fler elever når gymnasiebehörighet.”
“Långsiktigt hållbar organisation” betyder alltså att förvaltningen undersöker vilka lokaler som nämnden kan “gå ur”, och därmed slippa lokalhyror. De frigjorda pengarna kan sedan användas till undervisningsnära resurser som t ex personal och läromedel. Redan nästa år räknar förvaltningen med att säga upp moduler och andra externa lokaler som skulle spara 1,3 milj kr. Det betyder alltså 4+1,3=5,3 – dvs totalt 5,3 “frigjorda” miljoner.
Förvaltningen föreslår att dessa pengar ska gå till:
- “ökade lokalkostnader för investeringar och underhåll, 2 mnkr”
- “ökade kostnader för tjänstekatalogen (IT), 1,0 mnkr”
- “resursinsatser för ökad måluppfyllelse, 2,3 mnkr”
Resursinsatser för ökad måluppfyllelse innebär en satsning på framför allt elever i årskurs 9 – en ökande andel ska bli behöriga till gymnasiet. I praktiken innebär denna konstruktion att elever i andra årskurser, genom mindre tillgång till särskilt stöd, större klasser osv, får betala för att elever i åk 9 ska få extra stöd och hjälp för att bli behöriga. Vilket, förmodar jag, riskerar att det kommande år behövs ännu mer extra stöd i åk 9 för att elever ska bli behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet…
Det finns stora utmaningar inom BUN:s olika verksamheter. I den nyligen lämnade verksamhetsberättelsen för 2025 konstaterade förvaltningen att särskilt stöd inte alltid kan ges i tillräcklig omfattning, att budgetramarna inte matchar behoven och att elevgrupper med stora stödbehov ökar. I konsekvensbeskrivningen skriver förvaltningen att den framåt ser:
“ökade behov av personella resurser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd och extra ordinärt stöd för att nå ökade kunskapsresultat.”
Och senare i texten är förvaltningen ännu tydligare:
“Nuvarande resursnivåer är inte tillräckliga för att möta behoven. Detta riskerar att påverka måluppfyllelsen och försvåra arbetet med att fler barn och unga ska nå bättre skolresultat och fullfölja sina studier. En central utmaning är att grundbemanningen inte motsvarar behoven i barngrupper och elevgrupper, vilket påverkar möjligheten att anpassa undervisning och lärmiljö samt ge stöd i rätt tid.”
Det här avsnittet borde samtliga partiföreträdare läsa ett par gånger och verkligen sätta sig in i vad det betyder. Vilka förutsättningar ger Vänersborgs kommun den uppväxande generationen? (Med extraordinärt stöd avses ett mycket omfattande personligt stöd, exempelvis minst 1 personal och/eller mycket omfattande behov av hjälpmedel för att barnet/eleven ska kunna delta i den ordinarie verksamheten.)
Det föreligger bristande underhåll av flera lokaler i kommunen t ex Dalboskolan, Onsjöskolan, Tärnanskolan och Frändeskolan. Underhållsbehoven på 10 års sikt för de lokaler som BUN hyr idag uppgår inom förskolan till cirka 54,1 milj kr, för årskurs F-6 till 282,1 milj och för årskurs 7-9 till 194,7 milj. Totalt alltså ca 500 milj kr, en halv miljard! Dåligt underhållna lokaler påverkar arbetsmiljö och lärmiljö och därmed skolresultaten. Och om lokaler ska underhållas och renoveras mm och om delar av lokaler inte utnyttjas kan det leda till ökade hyreskostnader, pengar som nämnden inte har. (De fristående skolorna ska sedan ha motsvarande kompensation, 12%, för sina lokalkostnader även om dessa inte ökar…)
Folkhälsomyndigheten har krav på tätare frekvens av storstäd på förskolor och skolor. En uppskattad ungefärlig kostnad för utökning av det dagliga städet beräknas till ca 4 milj kr för 2027.
Det finns flera osäkerhetsfaktorer för BUN. En av dem är Restad Gård. Det finns indikationer på att antalet boende på Restad Gård kommer att öka. Det är också barn och ungdomar som har både stora och skiftande behov av hjälp och stöd. Det finns inga pengar avsatta till en ökning av barn- och elevantalet på Restad Gård.
Utvecklingen av AI och digitaliseringen är också en osäkerhetsfaktor. Samtidigt som utvecklingen kan innebära effektiviseringar så behövs det ökade resurser för t ex kompetensutveckling.
Nämnden står inför ökade kostnader relaterade till beredskap och säkerhet. Det finns behov av investeringar i kommunen till civilt försvar som t ex exempel reservkraft, nödvatten, livsmedelsförsörjning och drivmedel.
Det pågår en reformstorm inom utbildningsområdet. Redan från hösten nästa år föreslår regeringen att förskollärares och lärares arbetstid ska regleras. Statsbidraget på 3,5 milj kr för denna reform:
“bedöms vara långt ifrån tillräckligt för att leva upp till kraven som föreslås gälla.”
Reformen medför behov av fler lärare. De pengarna har inte nämnden.
För 2028 föreslår regeringen troligen ett nytt betygssystem, nya läroplaner, ändringar gällande stödinsatser, tioårig grundskola, obligatorisk språkförskola och förändringar i stödinsatser och förbättrad elevhälsa. Det verkar inte som om staten tänker finansiera dessa förändringar i tillräcklig omfattning. Ytterligare kostnader för BUN…
Personalstyrkan måste i nuläget alltså minskas med motsvarande 5,7 milj kr. Som vi ser ovan kan BUN dessutom stå inför tämligen stora extra, ej finansierade, kostnader. Nämnden som redan nu saknar ekonomiska resurser för att ge alla elever i behov av stöd det stöd de behöver och har laglig rätt till…
Kommunen har fem inriktningsmål. Det framgår av budgetunderlaget. De ska ge en strategisk och övergripande styrning av den politiska viljeriktningen. Ett av kommunens inriktningsmål är:
“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
Ambitionsnivån gällande ”Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)” är satt till 85,0% för 2027.
“Den elevgrupp som förväntas lämna årskurs 9 våren 2027 hade hösten 2025 i årskurs 8 en behörighet på 67,0% (kommunal verksamhet). För att nå ambitionsnivån till 2027 behöver behörigheten till gymnasiet öka med ytterligare 18 procentenheter under de återstående 1,5 åren. Liknande utmaning finns för den elevgrupp som förväntas gå i årskurs 9 höstterminen 2027.”
Jag kan i ärlighetens namn inte förstå varför kommunen har detta inriktningsmål och denna ambitionsnivå samtidigt som personalstyrkan måste minskas med motsvarande 5,7 milj kr och barn och elever i både förskola och grundskola behöver mer stöd. Samtidigt som fackförbunden inom förskola och skolans område skrev:
“En minskning av personalen skulle oundvikligen få negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande, lärande och att måluppfyllelsen minskar.”
Kommunen säger och skriver en sak – och gör något helt annat…
Till sist en framtidsspaning.
Barn- och elevminskningen tycks inte vara en tillfällig svacka. Det är en strukturell demografisk förändring som kommer att prägla kommunen i minst ett decennium. De styrande partierna har redan signalerat att de i budgetarbetet för 2028 ska använda sig av en 
befolkningsbaserad resursfördelningsmodell. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skrev i förordet till budgetanvisningarna nu i februari:
”Då det inte finns nya pengar att dela ut till nämnderna, kommer fortsatt arbete ske inför 2027 där behov av omfördelningar av resurser mellan verksamheter och mellan nämnder i Mål- och resursplan 2027-2029 ses över. Kommunens befolkningsprognos kommer att ligga till grund för kommande beslut.”
En sådan befolkningsbaserad modell kommer att slå orättvist och oproportionerligt hårt mot BUN:s verksamheter. (Se “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (1/2)” och “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (2/2)”.)
Jag befarar att kommunledningen och de styrande partierna efter att ha läst underlaget från BUN kommer att säga, ”BUN klarar budgeten inom ram”. Det är formellt sant, men också oerhört vilseledande. För att klara budgeten inom ram måste barn- och utbildningsnämnden minska antalet anställda, lämna några lokaler, sänka ambitionsnivån, acceptera en sämre arbetsmiljö och en sämre måluppfyllelse.
Jag hoppas istället att de styrande har modet att erkänna vad konsekvensbeskrivningen från barn- och utbildningsnämnden faktiskt säger.
Det här är en politisk värderingsfråga…
BUN (16/3): Nedläggning av för- och grundskolor?
På måndag är det dags igen. Kommunens “one-and-only” barn- och utbildningsnämnd (BUN) sammanträder. Och det börjar bli allt mer spännande på förskole- och grundskolefronten…
Det är TTELA som ser till att höja temperaturen. Idag publicerades nämligen en spekulativ artikel om vilka skolor i kommunen som ska läggas ner. (Se TTELA “Här är skolorna som kan behöva stänga i Vänersborgs kommun”.)
Bakgrunden till TTELA:s artikel är att barn- och utbildningsförvaltningen under en längre tid har arbetat med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Det är med anledning av prognoser om minskade barn- och elevantal i förskola och grundskola, en utveckling som redan har börjat.
Förvaltningschef Sofia Bråberg säger till TTELA:
“Det är inget unikt för Vänersborg att barn- och elevantalet minskar, med det så behöver man se över hur det ska se ut i framtiden. Vi kommer inte kunna lägga lika mycket pengar på lokaler.”
Och förvaltningschef Bråberg fortsätter:
“Om vi har samma struktur som vi har idag fast vi har ett minskat barn- och elevantal, då får vi mindre pengar över att lägga på personal, läromedel och andra delar som vi behöver för att eleverna ska få bästa möjliga utbildning.”
Det är inga som helst beslut fattade än, det är viktigt att understryka. Nämnden har fått löpande information om översynen och på måndag ska BUN ha en diskussion/dialog. Information ska senare dessutom ges till andra nämnder, men framför allt, det ska bli information och diskussion med vårdnadshavare.
Barn- och utbildningsförvaltningen bjuder redan nu in vårdnadshavare och andra intresserade till öppna informationsträffar och dialog på Bojorten, kommunhuset i Vänersborg. Det sker den 30 respektive 31 mars kl 18.00-20.30. (Det går att anmäla sitt deltagande här. Och du kan få mer information om organisationsöversynen här.)
Den minnesgode, och till åren kommen, kommer kanske ihåg att BUN har haft en diskussion om skolstrukturen tidigare. Det var 2012 när nämnden var “tvungen” att göra besparingar i arenabyggets kölvatten. (Se “Snart dags för medborgardialog – eller nåt…”.) Denna gång är det alltså det minskande barn- och elevantalet som ger upphov till en liknande översyn. Och precis som då är det möjligt, ja till och med troligt, att BUN kommer att föreslå att någon/några förskolor och skolor läggs ner. Eller för att använda socialnämndens vokabulär – “vakanshålls”…
Beslutet ska inte fattas än på ett tag. Förvaltningschef Bråberg säger till TTELA:
“Politiken har varit tydlig med att det inte kommer fattas något beslut innan valet i den typen av frågor. Sedan kommer nya styret på plats första januari 2027, så det är en bit fram.”
Och det stämmer, men “politiken” i det här fallet är ordförande Bo Carlsson (C). Carlsson har säkerligen med sig hela det styrande blocket, men barn- och utbildningsnämnden har inte fattat något beslut om när beslut ska fattas. Jag håller dock med om att beslut kring nedläggningar (eller “vakanshållning”) borde fattas först efter noggranna överväganden och i politisk enighet.
Det måste också sägas att det inte är säkert, om det nu ska ske nedläggningar, att det blir de skolor som TTELA på sätt och vis pekar ut. (TTELA skriver inget om förskolorna, men det gäller dem också.) Det kan ske diverse omflyttningar, t ex kan delar av skolor, som Dalboskolan, byggas om till förskola. Det är sådant som kommer att diskuteras i den dialog som följer.
Barn- och elevantalet sjunker i hela Sverige. Det är dock inte alla kommuner som resonerar på samma vis som Vänersborgs kommun, även om en absolut majoritet antagligen gör det. En kommun som går mot strömmen är Hällefors kommun i nordvästra Västmanland (Örebro län). Hällefors behåller alla pedagoger i förskolan trots ett minskat barnantal. Det blir istället mindre barngupper.
“Det har enorm betydelse för barnen, man hinner se varje barn. … Vi har många barn med stora behov av omsorg, trygghet och tydlighet, många barn med språklig sårbarhet.”
Det säger en av lärarna i förskolan till tidningen “Vi Lärare”. Det är inte bara bra för barnen, det blir också bättre för personalen – arbetsbelastningen minskar.
Barn- och utbildningsnämnden har även andra ärenden på sin dagordning:
Det blir som vanligt en del information. Redan i det första ärendet, “Systematisk kvalitetsarbete och verksamhetsuppföljning” ska nämnden få veta mer om arbetet kring tidiga insatser i förskolan. Sedan följer information om “Mål och resursplan 2027-2029”. Det är ett arbete som pågår i alla nämnder just nu inför budgetbeslutet i juni.
Kommunstyrelsen (KS) har fastställt budgetanvisningarna, de så kallade budgetramarna, inför budget 2027. De antogs i februari av de styrande partierna (S+C+KD+MP), de andra partierna lade inte fram några egna förslag. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.) Som vanligt har BUN fått otillräckligt med pengar och nu ska förvaltningen informera om var den kan hitta “effektiviseringar”, dvs besparingar. 
(Översynen av förskole- och grundskoleorganisationen ska ses mot denna bakgrund.) Informationen ska så småningom mynna ut i ett beslut i nämnden om hur den vill fördela pengarna. Det ska också motiveras vad den tilldelade budgeten ger för konsekvenser, oftast negativa. Inget beslut fattas emellertid på måndag.
De här två ärendena kommer antagligen att leda till både frågor och diskussioner. Kanske kan det även bli diskussion kring de styrandes planer på att använda den befolkningsbaserade reursfördelningsmodellen från och med 2028 års budget. (Se “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell”.)
Det blir som vanligt en månadsuppföljning. Barn- och elevminskningen fortsätter, som sagt. Det är bara inom skolbarnomsorgen, dvs fritidshemmen, och anpassad grundskola som det sker en ökning.
Det ekonomiska resultatet uppgår till +4,4 milj kr för februari. Det kan för övrigt noteras att kommunens resultat samma tid uppgår till +33 milj kr, vilket är en positiv överraskning. Det är dock alldeles för tidigt att dra några slutsatser för resten av året utifrån dessa siffror. Alltför mycket kan hända, särskilt i dessa oroliga tider.
Nämnden ska översända ett yttrande över ett medborgarförslag om att se över skolmatsmenyerna till KS. Förslagsställaren föreslår t ex att eleverna ska erbjudas:
“pasta och köttbullar som ett dagligt alternativ.”
Vilket det faktiskt finns flera kommuner som gör.
Det var inte länge sedan, 2022, som nämnden behandlade ett annat förslag kring skolmaten. Det ledde till att kommunfullmäktige beslutade att elever och bespisningspersonal skulle vara:
“mer delaktiga i skapandet av menyer så att de rätter som serveras är de rätter som eleverna äter.”
Med hänvisning till det beslutet anses det i yttrandet, som BUN föreslås ställa sig bakom, att barn- och utbildningsförvaltningen bör:
“fortsätta att i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen stärka elevråd och matråd på skolor för att förbättra elevernas mående, bidra till en bättre skolmiljö och bättre skolresultat samt för att ge eleverna det inflytande över måltiderna i skolan som de har rätt till.”
Barn- och utbildningsnämnden ska besluta att anta “Internkontrollplan 2026 med risk- och väsentlighetsanalys”. I årets granskning ingår att säkerställa elevers rätt till särskilt stöd och att säkerställa att det finns ändamålsenliga lokaler för utbildning.
Sammanträdet avslutas med att ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informerar om nyheter och annat som har hänt sedan sist.
Det är som vanligt få beslut på sammanträdet men mycket frågor och diskussion.
BUN:s ansvar och organisation
Oväntat nog har jag fått några frågor efter det förra blogginlägget om barn- och utbildningsnämnden – ”BUN: År 2025 i fokus – dyster framtid”. Det är ett par av bloggens trogna läsare som har hört av sig. Och det glädjer mig naturligtvis.
Frågorna handlade just om BUN:s ansvar och organisation (därav rubriken), t ex hur många förskolor och skolor det finns i Vänersborgs kommun och var. Det är en rimlig fråga särskilt som förvaltningen sedan en tid tillbaka håller på med en grundlig översyn av förskole- och grundskoleorganisationen.
Det står en del i nämndens verksamhetsplan för 2026-2028, som faktiskt var uppe för behandling på det senaste BUN-sammanträdet, om ansvar och organisation:
”Barn- och utbildningsnämndens ansvar framgår av reglemente fastställt av kommunfullmäktige och utgår från skollagen. Verksamheten omfattar förskola, öppen förskola, annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem. I kommunens regi finns 26 förskolor, öppna förskolan Sirius och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (Lanternan). Det finns 17 kommunala grundskolor, varav 2 även har anpassad grundskola och vid alla F-6 skolor finns det fritidshem. Det finns 2 fristående aktörer inom grundskolan, 5 fristående förskolor samt 1 aktör för enskild pedagogisk omsorg belägna i Vänersborgs kommun. Dessutom finns det barn och elever folkbokförda i Vänersborgs kommun som går i verksamhet, såväl fristående som kommunal, i andra kommuner. Barn- och utbildningsnämnden är i egenskap av hemkommun ansvarig för resursfördelning till samtliga huvudmän som bedriver verksamhet inom nämndens verksamhetsområde.
Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde omfattar även tillsynsuppdraget för fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg. Tillsynsuppdraget styrs via skollagen. Kommunen ska följa upp fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg för att tillse att dessa verksamheter har god kvalitet och arbetar utifrån gällande styrdokument.
Barn- och utbildningsnämnden beslutar i frågor som nämnden enligt delegation, lag eller annan författning ska ansvara för. Barn- och utbildningsnämnden tar utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål fram förväntade resultat (uppnå och genomföra) till barn- och utbildningsförvaltningen som sedan har i uppdrag att ta fram aktiviteter som ska bidra till att de förväntade resultaten nås.”
När det gäller lokaliseringen av kommunens förskolor så finns det en interaktiv karta på kommunens webbplats där alla kommunens förskolor finns utplacerade. Det går att klicka här för att gå till kartan. Om man följer nedanstående instruktioner så får man ut maximalt av kartan:
”För att få information om respektive enhet, klicka på informationsknappen uppe till vänster i kartbilden och sedan på någon av de färgade prickarna så får du upp ett informationsfönster om den valda enheten. I vissa områden finns det flera enheter som ligger ganska nära varandra, zooma då in ordentligt innan du klickar på den prick/enhet du vill få information om, för att säkerställa att du får information om just den enhet du är intresserad av.
Blåa prickar avser kommunala enheter och röda prickar avser enskilda verksamheter.”
Vill man sedan veta mer om någon förskoleenhet så klickar man på sidan ”Förskolor”. Här hittar man länkar till varenda förskola i kommunen.
Det finns en motsvarande interaktiv karta där alla kommunens grundskolor finns utplacerade. Det går att klicka här för att gå till kartan.
Kommunen ger samma instruktion för användningen av kartan som för förskolorna ovan. Det skiljer sig dock i slutet. Så här lyder ”slutklämmen” i instruktionen för grundskolorna:
”Om du zoomar innanför 1:2000 kommer namn på skolenheterna att visas.
Blåa prickar avser kommunala enheter, röda prickar avser enskilda verksamheter och den gröna pricken avser statlig verksamhet.”
Vill man veta mer om varje skolenhet så klickar man på sidan ”Grundskolor”. På denna sida finns det möjlighet att klicka vidare till varje skolenhet.
De här sidorna kan vara bra att känna till vid t ex val till förskolor och skolor eller om man funderar på att flytta. Det kan också vara bra att veta mer om enheterna när slutsatser ska dras efter översynen av förskole- och grundskoleorganisationen…
Senaste kommentarer