Arkiv

Archive for the ‘Skola och utbildning’ Category

Vänersborgare för profilklasser

5 december, 2017 Lämna en kommentar

profil3Jag hade egentligen inte tänkt skriva mer om profilklasserna, men när jag läste en kommunal tjänstemans kommentar på en fd kommunal tjänstemans tidslinje på Facebook så ändrade jag mig. Det är för övrigt många kommunala tjänstemän, inklusive en del högre (till och med en förvaltningschef, som använder sin kommunadress, och en fd kommundirektör), och också en del politiker som alltifrån kommentarer till gillanden uttrycker sin uppfattning om rektorernas beslut. Att de därigenom skapar en oerhörd personlig press på två kommunala tjänstemän, rektorerna för Silvertärnan och Vänerparken, tycks de inte bry sig om. Eller rättare sagt, det är väl det de gör…

facebookDen kommunale tjänstemannen kommenterade på Facebook:

”Hoppas ansvariga istället är nyfikna på de synpunkter som du [”du” är alltså inte undertecknad vänsterpartist] och många andra spelat in.”

Eftersom synpunkter på Facebook varken diarieförs eller är obligatoriska att läsa för rektorerna eller andra på barn- och utbildningsförvaltningen, så tänkte jag redogöra för de synpunkter som har skickats in till förvaltningen och som har diarieförts. Jag bortser från de mail som har skickats till politiker, som t ex Marie Dahlin (S) och Gunnar Lidell (M). Det finns för övrigt bara ett sådant i barn- och utbildningsnämndens diarium. Det är rektorerna som beslutar i frågan, inte politikerna. Att be Marie Dahlin eller Gunnar Lidell att påverka rektorerna är fräckt, de har ju inte ett dugg med rektorernas beslut att göra, och det är nästan oförskämt gentemot rektorerna.

diarietTill och med idag, tisdag, så har 15 olika synpunkter om profilklasserna diarieförts hos barn- och utbildningsförvaltningen. En förälder har skickat synpunkter vid 3 olika tillfällen, medan en annan har gett uttryck för sin åsikt 2 gånger. Så det handlar egentligen bara om 12 synpunkter. En av synpunkterna är undertecknad av 4 elever. Det handlar således om 15 personer.

Förutom dessa 4 elever, som alla går i en profilklass på Vänerparken, oklart dock om det är i musik- eller bildprofilen, så hade 5 av de andra ”klagande” barn som går, hade gått eller vill gå på musikprofilen. 2 andra hade barn på ”Vänerparken”. Av de klagande var det en som nämnde idrottsprofilen på Silvertärnan specifikt. Däremot skrev 6 personer enbart om musikprofilen och 2 om Vänerparkens profiler.

egoMan kan nog konstatera att de som engagerar sig i huvudsak är sådana som har egna personliga intressen i att bevara profilerna, framför allt musikprofilen. Och det är egentligen inget fel med det, men det kan vara bra för alla intresserade att veta.

flagga_sverige2017Och det kan också vara bra att veta att det med all sannolikhet är föräldrar med hög utbildningsbakgrund som protesterar. De är huvudsakligen också svenskfödda. (Se ”Mot profilklasser”.) Det är inget fel med det heller. (Jag själv passar t ex in i alla dessa kategorier.) Det är föräldrar som vet att uttrycka sig i tal och skrift (för det mesta) och de vet hur man ska skapa opinion.

Föräldrarna ser, precis som alla andra föräldrar, till sina barns bästa. Och det menar de är att få gå i musikklass på Vänerparken – tillsammans med likasinnade, studiemotiverade ungdomar. Som alla har ett musikintresse. Men som oftast inte tänker arbeta med musik som yrke i framtiden. Ungdomarna och föräldrarna vill inte heller vänta med musikstudierna till gymnasiet, där ungdomarna kan välja att studera hur mycket musik de vill. (Se ”Mot profilklasser”.)

musikFöräldrarna använder till stor del samma argument för sin önskan att rektorerna ska ta tillbaka sitt beslut att lägga ner profilklasserna. De menar att profilklasserna, särskilt i musik då, skapar motiverade och intresserade elever, leder till högre betyg och högre kvalitet.

1När det gäller de motiverade och intresserade eleverna i framför allt musikklasserna, skriver personerna att:

  • ”det är ett fungerande koncept”
  • ”stimulerande att få klasskompisar där alla är intresserade av musik”
  • ”människor med samma intressen ger varandra också extra kraft och motivation som smittar på andra ämnen”
  • ”musikintresset ska tas tillvara”
  • ”dessa klasser stjäl inte studiemotiverade elever från andra klasser, de SKAPAR studiemotiverade elever!”

skollagenOch det är säkert sant, att eleverna är motiverade och intresserade. Men varför ska just musiken särbehandlas? Varför är just musik så speciellt? Riksdagen har ju beslutat om en timplan (ingår i Skollagen), där varje ämne har tilldelats ett visst antal timmar. Timfördelningen återspeglar riksdagens syn på vad som är viktigt för Sveriges elever att studera. När timplanen nu håller på att göras om är det mer tid till matematik och svenska som diskuteras, inte musik. Om, som en av föräldrarna skrev, estetiska ämnen:

”tydligt förbättrar elevers förmåga att lära många olika viktiga framtids kompetenser.”

Ja, då borde förslaget lämnas till Skolverket eller riksdagen istället, inte till Vänersborgs kommun.

Om alla elever ska få gå i en profil som tar tillvara just deras speciella fritidsintresse så skapar det en omöjlig organisatorisk situation för skolorna. Det skulle i så fall också medföra nedskärningar i antalet timmar i andra ämnen. Dessutom skulle det ofrånkomligen leda till minskad likvärdighet mellan skolor och klasser och till en ökad segregation. En segregation som i sin tur leder till sämre kunskapsresultat. (Se vidare min förra blogg ”Mot profilklasser”).

2Många menar att kvaliteten på undervisningen är bättre i musikprofilerna än i andra klasser:

  • ”Överlag borde samtliga skolor ta över hur Vänerparken jobbar istället”
  • ”Ta istället vara på alla bra metoder och undervisningsprinciper som tillämpas på dessa skolor, och implementera dessa på övriga skolor.”
  • ”Ni har i dagsläget inte utbildad personal på alla era praktisk-estetiska ämnen”

Kvaliteten på undervisningen är ofta beroende på elevsammansättningen, elevernas attityd och motivation till lärande. Det finns inget som säger att pedagogerna på profilerna är pedagogiskt skickligare än andra lärare. (Mer än i möjligtvis själva profilämnena då.) Och om de skulle vara skickligare, hade det då inte varit bättre att istället använda dessa pedagoger i klasser som är mindre studiemotiverade?

3Profilklasserna i musik leder till bättre betyg skriver flera:

  • ”meritvärdena generellt sätt är ganska höga”
  • ”skolor i Vänersborg som har profilklasser har högre meritvärden än allmänna skolor”

forskareMeritvärdena i speciellt musikprofilen är högre. Men som jag skrev tidigare (se ”Mot profilklasser”), det är nog snarare på grund av urvalet av elever som går i de här klasserna än att de studerar extra mycket musik. Och konsekvensen av segregeringen för de som inte går i profilklasserna då? De flesta forskare är överens om att tappet av studiemotiverade elever i de ”vanliga” klasserna försämrar resultaten för de mindre studiemotiverade eleverna.

musikstad_vbgArgumentet att Vänersborg är en musikstad återkommer i flera synpunkter. Det framförs också av ett antal ”kulturpersonligheter” i bland annat den debattartikel som återfanns i TTELA häromdagen. (Se här.)

Det är inget tyngre argument. Det är, som sagt, timplanen i Skollagen som gäller, inte kommunala beslut i Vänersborg om musik.

Det förekommer som alltid en del mindre seriösa argument bland ”allmänhetens” synpunkter:

  • ”Ge fan i att lägga ner profilklasserna!”
  • ”Det är öststatspolitik.”
  • ”eleverna tydligen har för bra betyg”
  • ”välkommen genomsnittsvensson med medelmåttiga betyg!”

Det här står nog inte heller de mer seriösa debattörerna bakom.

sammantrade6En arbetsgrupp på 15 personer med representanter för rektorer, barn- och utbildningsförvaltningen och pedagoger har under omkring ett år arbetat med frågor kring måluppfyllelse och likvärdighet. Frågorna har också lyfts i personalgrupperna. Gruppen har tittat på bland annat Skolverkets skrifter, internationella jämförelser och Skolkommissionens betänkande som visar att segregationen ökar samt att likvärdigheten minskar i landets skolor. Arbetsgruppen har sett att Vänersborg inte organiserar sig på ett likvärdigt sätt när elever väljs ut och placeras i särskilda klasser. Utifrån detta beslutade rektorerna att avskaffa profilklasserna.

Rektorerna ska leda sina skolor i enlighet med de läroplaner, riktlinjer och nationella mål som riksdag och regering har fastställt. Dessa finns att läsa i Skollagen och Läroplanen.

uppmuntraRektorerna vill genom att avskaffa profilklasserna öka likvärdigheten och höja kunskapsresultaten i Vänersborgs skolor. De, och barn- och utbildningsförvaltningen, har ansvar för alla ungdomar, även, som signaturen Rune uttrycker det, ”grannens ungar”.

Vi borde stödja rektorerna i detta arbete.

Mot profilklasser

30 november, 2017 3 kommentarer

profil3Rektorerna har bestämt att profilklasserna ska avskaffas från och med höstterminen 2018. De elever som just nu går i en profilklass ska emellertid få fortsätta att göra det under resten av sin högstadietid.

Det informerades politikerna i barn- och utbildningsnämnden om på det senaste sammanträdet. (Se ”Profilklasserna försvinner”.)

En skola har enligt Skollagen rätt att använda ett antal minuter i vissa ämnen, jämfört med timplanen, för att anordna något som heter ”Skolans val”. Skolan får använda 20% av antalet timmar i ett ämne eller en ämnesgrupp till detta; ämnena engelska, svenska (eller svenska som andraspråk) och matematik är dock undantagna. Skolverket ska också ha godkänt en plan för undervisningen.

musikDet är Skolans val som i dagligt tal kallas profilämne. Det är bara en skola i Vänersborg som har en ”renodlad” sådan här profil och det är Vänerparken med dess musikinriktning. Silvertärnans idrottsklasser har bara sin ”profil” under ordinarie idrottstimmar och ”Elevens val”, medan Vänerparkens bildklasser har sin Bild-profil i bildämnet, Elevens val och 60 min extra tid. (Bildeleverna får alltså en längre skolvecka än normalt.) Därför handlar en stor del av denna blogg just om musikprofilen på Vänerparksskolan. Det är också föräldrarna till ungdomarna i ”musikklasserna” som har reagerat skarpast mot beslutet att avskaffa profilklasserna. (Jag har faktiskt inte sett eller hört någon reaktion mot nedläggningen av bild- och idrottsprofilerna – det kanske skulle vara en av undertecknarna till dagens debattartikel då…)

Tanken med profilklasser är att elever som är särskilt intresserade av ett ämne eller kanske har någon slags ”specialbegåvning” ska få möjlighet att utvecklas snabbare eller få särskild fördjupning och breddning i ämnet.

Det har funnits profilklasser i Vänersborg i många år. De har beslutats av rektor på Silvertärnan respektive Vänerparksskolan. Och det här är viktigt för alla att ha klart för sig – beslut om att inrätta eller avskaffa profilklasser är ett beslut som fattas av rektor, och enbart rektor.

skollagenI kap 2 i Skollagen, ”Huvudmän och ansvarsfördelning”, står det i 10 §:

”Rektorn … beslutar om sin enhets inre organisation”

Skolförordningen (9 §) förtydligar vad det här betyder för ”Skolans val”, dvs det vi kallar profilämnen och profilklasser:

Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut.”

Det står alltså mycket tydligt att det är rektor som bestämmer. Så när personer i Vänersborg pratar om ”fega politiker” som inte vill ta ansvar eller som i TTELA idag (”Varför ta bort profilklasserna i Vänersborg?”), ”ni [politiker] kan göra det enkelt för er”, så är det helt fel. Profilklasser är inte en politisk fråga, det är inte en fråga för den kommunala huvudmannen. Det står i Skollagen och Skolförordningen. Det är rektors beslut. Punkt!

Profilklasserna har diskuterats i många år i Vänersborg, särskilt är det ansökningsförfarandena som har stått i fokus. Föräldrar har i vissa fall också anmält ansökningsförfarandena till Skolinspektionen. Skolorna i Vänersborg följer emellertid de bestämmelser som finns.

fardighetsprovOrsaken till den diskussion som har varit, och anmälningarna, är att det har tillämpats färdighetsprov vid antagning till profilklasserna. Och det är enligt Skolförordningen (25 §) helt ok:

”En huvudman som anordnar utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd får från och med årskurs 7 använda färdighetsprov”

Skolorna har använt färdighetsprov av två skäl, dels för att se om eleverna har de ”särskilda färdigheter” som krävs för att gå i profilklassen och dels som grund för urval.

Det har nämligen oftast funnits fler sökande till profilklasserna än det har funnits platser. Det betyder ju att alla som har sökt inte har fått plats. Då gör skolan ett urval utifrån färdighetsproven.

Det har naturligtvis varit svårt att acceptera för en 12-åring i åk 6 – att bli ”bortsorterad” i en sådan process. En förälder skrev för inte så länge sedan till ett antal politiker:

skriva2”En 12 åring är ganska liten, ändå har de varit tvungna att ställas inför ett stort val. Det har varit jobbigt. Dessutom har vissa vågat satsa på sina drömmar och göra intagningsprovet för att visa att de är tillräckligt bra för att få en av dessa exklusiva platser i profilklasserna. Vissa har säkerligen backat av rädslan att få ett nej, du duger inte. Varför detta elittänkande, varför måste vi utsätta våra barn för detta?”

Och det kan man naturligtvis fråga sig, varför ska barn utsättas för detta. Att bli bortsorterad är i sig självklart något som talar mot profilklasser. Det rimmar också illa, anser jag, med skolans värdegrund. I Läroplanen (LGR 11) står det till exempel:

”Skolväsendet vilar på demokratins grund. … ska främja alla elevers utveckling … förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna  … främja aktning för varje människas egenvärde … låta varje enskild elev finna sin unika egenart  … omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling…”

misslyckadFör mig känns det därför inte riktigt att försätta elever i situationer som ger en känsla av att de inte duger. Och det redan när de går i åk 6.

Men ja, det är ändå enligt Skollagen och Skolförordningen tillåtet för rektorer att skapa profilklasser.

Jag har läst synpunkter som har skickats till barn- och utbildningsförvaltningen, läst dagens debattartikel i TTELA samt även tagit del av ännu opublicerade debattartiklar. De handlar allihop om hur ”dåligt” det är att ta bort profilklasserna, särskild då musikprofilen. Jag tänkte beskriva de argument som har lämnats och kommentera dem. Och det gör jag trots att profilklasserna inte är en fråga för oss politiker, varken i barn- och utbildningsnämnden eller kommunfullmäktige. Fast på sätt och vis har det kanske blivit det. Några politiker har nämligen offentligt tagit ställning för att bevara profilklasserna. Men trots att beslutet om profilerna är helt och hållet rektorns så vill jag ändå ge lite fakta till diskussionen. Kanske mer för att jag är lärare än för att jag är skolpolitiker…

duktigDet finns elever som är särskilt duktiga i något ämne, så är det. De som vill bevara profilklasserna menar då att dessa elever ska få möjlighet att förkovra sig extra i ämnet. (Det är också detta som politikerna i riksdagen har tänkt, när de har gett rektorer möjlighet att införa skolans val/profilklasser.) Det är min uppfattning också (att elever ska få möjlighet att förkovra sig extra i ett ämne), men jag anser att dessa elever ska få dessa möjligheter i de ”vanliga” ämnena och klasserna, och inte i särskilda klasser. Skollagen föreskriver att (3 kap 3 §):

”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”

Det här står alltså i Skollagen och det står ”ska”. Det betyder att det är alla pedagogers skyldighet att ge eleverna denna möjlighet.

En person skrev till kommunen:

”Låt alla få sin profil om det är problemet.”

Problemet med denna tanke är bland annat att det inte är praktiskt och organisatorisk möjligt att genomföra en sådan förändring. Min erfarenhet är nämligen att i stort sett alla elever har något specialintresse, något som de kan bättre än andra.

skola3En ”skolform” där elever går i olika klasser, och olika skolor, beroende på intressen och särskilda kunskaper skulle öppna portarna för en djupt segregerad skola där de studiemotiverade eleverna går på ett ställe, de icke-studiemotiverade på ett annat, pojkarna i en klass och flickorna i en annan, kristna i en och muslimer i en annan, hundintresserade i en och kattintresserade i en annan, osv. Hur det går med likvärdigheten i en sådan här ”skolform” behöver väl inte närmare kommenteras…

Vi har för övrigt redan börjat vandringen åt detta håll med alla de fristående skolorna och profilklasserna. Och jag tror att detta är en förklaring till både den stora segregationen i samhället och de fallande kunskapsresultaten i den svenska skolan. Och i Vänersborg.

Vänersborgs profilklasser, i synnerhet de i musik, har bättre medelmeritvärden (betyg) än andra klasser. Detta faktum används av de som vill ha profilklasserna kvar som argument för att behålla profilklasserna, och att skapa nya. Min övertygelse är att det inte är profilklasserna i sig som är orsaken till de bättre resultaten. Det är urvalet av elever.

studera2Betygsresultaten i profilklasserna är en avspegling av den sammansättning av elever som har valt profilerna. Det är inte så att pedagogiken eller pedagogerna på profilerna i sig skulle vara bättre än i andra klasser eller skolor. De studiemotiverade eleverna skulle ha fått bra betyg, även om de inte hade gått i en profilklass. Det är väl inte heller osannolikt att de elever som valde musikprofilen också hade högre betyg redan när de började.

Men självklart betyder en koncentration av studiemotiverade elever i en klass bättre studiero, högre krav från lärarna, större förväntningar från lärare och engagerade föräldrar, högre studietakt och svårare uppgifter. Sådana här förutsättningar skulle utveckla eleverna kunskapsmässigt i vilken klass som helst.

En kritiker, som har skrivit till barn- och utbildningsförvaltningen inser detta och skriver:

”Människor med samma intressen ger varandra också extra kraft och motivation som smittar på andra ämnen. … Skolor i Vänersborg som har profilklasser drar till sig studiemotiverade elever.”

Det är alltså inte som några andra ”kritiker” skriver:

”Ta istället vara på alla bra metoder och undervisningsprinciper som tillämpas på dessa skolor, och implementera dessa på övriga skolor.”

Det är för övrigt ett uttalande som inte bara undervärderar majoriteten av Vänersborgs pedagoger, det är också att inte kunna skilja på ”äpplen och päron”…

Det stora problemet är vad profilklasserna innebär för alla andra elever.

christermagisterJag tror (liksom ”Christermagister”) att profilklasser innebär en försämring av utbildningen för övriga elever. De ”vanliga” klasserna blir så att säga av med ”duktiga” elever som skulle kunna höja ambitionen, koncentrationen och studiemotivationen i klassen. Profilklasserna på en skola har dessutom en tendens att få mer uppmärksamhet och uppmuntran vilket gör att övriga elever (och kanske lärare) känner sig åsidosatta och tappar energi i arbetet. Det blir typ ”flera skolor i skolan”, några bättre och några sämre.

Det kan faktiskt vara så ”enkelt” som att färre flickor i en klass kan dra ner studieresultaten. Tidningen Skolvärlden (ges ut av Lärarnas Riksförbund) redovisar en forskningsundersökning av universitetet i Utrecht, Nederländerna. (Se ”Forskning: Pojkar blir duktigare av många flickor”.) Undersökningen visar att pojkar tjänar på att det går en högre andel flickor i skolan:

”Pojkars sämre läsförmåga är verkligen ett utbrett problem… Vår studie visar att detta förstärks när pojkar går på skolor med främst manliga elever.”

professorEnligt professor Thomas Englund (se här) är de flesta skolforskare överens om att elever med ”sämre förutsättningar” dras med av de duktigare:

”Den pedagogiska poängen är att eleverna med sämre förutsättningar ”dras med” när de går i en heterogen (blandad) klass. Det var det som skedde under lång tid i grundskolan och det är det som har försvunnit i dag.”

En undersökning från Skolverket (se här) visar att de försämrade skolresultaten i Sverige sedan början av 90-talet förklaras av ”segregering, differentiering och individualisering”.

Skolverket skriver:

”Forskarna är eniga om att elevsammansättningen har blivit mer homogen utifrån socioekonomisk bakgrund. Därmed har den positiva kamrateffekten i de utsatta miljöerna minskat. En direkt konsekvens av segregeringen är att resultatskillnaderna mellan skolor och elevgrupper har ökat.”

Ett mått på socioekonomisk bakgrund är föräldrarnas utbildningsnivå. Den kan man få reda på i Skolverkets databas ”SIRIS” (se här):

siris_utb

 

 

Anm till tabellen. Har föräldrarna genomgått enbart grundskola ger det 1 poäng, gymnasial utbildning 2 p och eftergymnasial utbildning 3 p.

 

Det går att på goda skäl anta att det verkligen finns en segregering i Vänersborgs skolor.

Det finns skolor som har infört profilklasser och sedan avskaffat dem på grund av de oönskade konsekvenser de fick för övriga klasser. Skolvärlden, återigen, berättar om Vällingbyskolan i Stockholm (se ”Profilklasser gav ökad segregation”).

Vällingbyskolan införde matte- och no-klasser.

”Eleverna i de andra klasserna blev allt tyngre att undervisa – och många underpresterade. De blev förlorarna i sammanhanget. … Det uppstod en väldig fördelning och segregationen ökade. Matte- och no-klasserna hade starka motorer, där fanns driv och studiemotivation. Men i de andra klasserna fanns inte lika starka elever kvar, och därmed inte heller drivet.”

Vällingbyskolan övergav upplägget med profilklasser.

nackdelElevsammansättningen i profilklasserna tror jag också kan vara en nackdel för de som går i dessa klasser. De går i klasser av likasinnade och får kanske inte möta personer med annan bakgrund, andra erfarenheter och andra styrkor. Det är också en nackdel att de får mindre undervisningstid i andra ämnen. Det kan vara upp mot 20% mindre tid i ämnen som samhällskunskap, biologi, idrott och slöjd.

Jag har pratat en del om det sneda urvalet till profilklasserna, vilket leder till minskad likvärdighet och segregation. Statistiken visar att denna segregation finns i Vänersborgs skolor.

I Vänerparkens profilklasser i musik går det totalt 78 elever. Av dessa är 55 flickor (70%) och 23 pojkar. Av eleverna är 4 nyanlända (5%). (En elev räknas inte längre som nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige. Skollagen 3 kap. 12 a §.) I bildklasserna går det 85 elever, varav 53 flickor (62%) och 32 pojkar. 3 av eleverna är nyanlända (3,5%).

I Silvertärnans idrottsklasser är 99 av 168 elever pojkar. Det är 59%. Endast 7 av dessa elever (4%) är nyanlända. Silvertärnan har för övrigt ett överskott av pojkar. Jag vet inte om det är idrottsprofilerna som får ”utomstående” elever att betrakta Silvertärnan som en ”pojkskola”. Av skolans totalt 344 elever är nämligen 204 pojkar (59%).

kunskapsforbundet_vastNYI Vänersborg är det också ett känt faktum att eleverna inte alltför sällan väljer en profil för att komma till en särskild skola – eller slippa att komma till en annan. Valet av profil är med andra ord ganska ofta i praktiken ett skolval. Det tyder också det faktum på att förhållandevis få elever från musikprofilen väljer det estetiska programmet med inriktning musik på gymnasieskolan.

Det som jag redogjort för ovan är de tyngsta skälen till min inställning att rektorerna fattade ett bra beslut när de avskaffade profilerna. Det råder en stor brist på likvärdighet i Vänersborgs skolor, en stor segregation och sjunkande kunskapsresultat. Och tycka vad man tycka vill, men det står tämligen klart att profilklasserna bidrar eller kanske till och med orsakar detta.

Som Skolverket skriver i sin senaste lägesbedömning av den svenska skolan:

”Skolverket vill betona vikten av att skolväsendet har ett styrsystem som bidrar till att kompensera för skillnader i barns och elevers förutsättningar och som främjar en allsidig elevsammansättning.”

Jag tror att Skolverket, sådär lite snyggt mellan raderna, vädjar till riksdagspolitikerna att omvärdera möjligheten till profilklasser och det fria skolvalet…

pengapaseEkonomi är inget skäl för att avskaffa profilklasserna, men inte desto mindre vill jag nämna några ord om pengarna.

Vänerparken och Silvertärnan får inga extra pengar till profilklasserna. Skolorna får finansiera dem med den elevpeng som skolan får. Enligt uppgift från förvaltningen kostar profilerna sammanlagt ca 1 miljon kr extra i form av extra lärarresurser. Det är väl kanske inte så mycket pengar(?), men då ska man komma ihåg att dessa pengar tas från de elever som går i de ”vanliga” klasserna. Om man dessutom spekulerar i att behovet av extra stöd är mindre i profilerna så kanske denna miljon också kan ses som att pengar till elever i behov av särskilt stöd i ”vanliga” klasser istället går till breddning och fördjupning i musik i profilklasserna…

För övrigt räknar förvaltningen med att pengarna för profilelevernas skolskjutsar ger en ökad kostnad för Barn och Utbildning på 800.000 kr.

De personer som har skrivit till kommunen och beklagat att profilklasserna ska avskaffas har anfört ytterligare argument.

Ett argument är att:paint

”Alla barn i kommunen borde självklart få möjlighet till mer estetiska ämnen.”

Nu är det ju så att det står i Skollagen att en elev i grundskolan har rätt till ett minsta antal garanterade undervisningstimmar. Och hur de ska fördelas mellan de olika ämnena är också bestämt. Det framgår av ”Timplan för grundskolan”. (Se här!) Det enda undantag som får göras är för just ”Skolans val”, dvs ett profilämne.

Att begära att alla ”barn i kommunen” borde få ”mer estetiska ämnen” faller på sin egen orimlighet. Rektorerna kan helt enkelt inte frångå timplanen. Och att varenda rektor i kommunen skulle införa estetiska ämnen som skolans val är varken rektorer, pedagoger, elever eller föräldrar intresserade av.

Naturligtvis kan rektor och pedagoger erbjuda mer estetiska ämnen på Elevens val, men timantalet för elevens val är begränsat och det ska dessutom skäras ner hösten 2018. (Eventuellt kan det bli någon form av övergångsbestämmelser.) (Se här.) Och, och det är viktigt, tanken med Elevens val är att eleverna själva ska få välja.

valjaSkolverket skriver (se här):

”Inom elevens val har eleverna möjlighet att själva välja ett eller flera ämnen att fördjupa och bredda sina kunskaper i. Eleverna ska få välja mellan ett allsidigt urval av ämnen som elevens val.”

Eleverna ska alltså själva få välja, och de behöver inte välja något estetiskt ämne om de inte vill… De ska få välja mellan ”ett allsidigt urval” av skolans ämnen!

Och slutligen framförs ett argument för musikprofilernas bevarande, som kanske är typiskt Vänersborg – Vänersborg är en musikkommun.

Några invånare ställer följande fråga till barn- och utbildningsförvaltningen:

”Vi frågar, har inte rektor ett ansvar för att bidra till den utveckling kommunen nonouttrycker sig sträva efter?”

Det enkla svaret på frågan är ett kort och enkelt – nej!

Rektor och pedagoger har fått sitt uppdrag från staten – från riksdag och regering. Uppdraget beskrivs i Skollagen, Skolförordningen och läroplanerna (för grundskolans del LGR 11).

Rektor, lärare och annan skolpersonal måste följa de statliga styrdokumenten. Detta är rektorernas ansvar!

Kommunen kan inte ändra på Skollagen eller läroplanen, kommunen kan inte komma med andra pedagogiska uppgifter. De statliga styrdokumenten gäller.

Därför är frågan om Vänersborg som musikkommun inte en uppgift för Vänersborgs grundskolor.

tummen_upp5Jag skrev i början av den här bloggen att beslutet om att inrätta eller avskaffa profilklasserna är ett beslut som fattas av rektor och enbart rektor. Så är det, och det innebär egentligen att rektor inte behöver utveckla motiven för sitt beslut. Det skulle räcka att säga att profilklasserna leder till en minskad likvärdighet, segregation och sjunkande kunskapsresultat.

BUN: Profilklasserna försvinner

13 november, 2017 1 kommentar

Idag hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde.

Det finns inte så mycket att rapportera när det gäller beslut. Men det blev en hel del information och diskussioner. Jag tänkte dock stanna upp vid en enda punkt i denna blogg, en punkt som dessutom bara var en del av en informationspunkt, punkten ”Förvaltningschefen informerar”.profil3

Det handlar om profilklassernas vara eller inte vara i Vänersborg.

En skola har enligt Skollagen rätt att använda ett antal minuter i vissa ämnen, jämfört med timplanen, för att anordna något som heter ”Skolans val”. Skolan får använda 20% av antalet timmar i ett ämne eller en ämnesgrupp till detta, ämnena engelska, svenska och matematik är dock undantagna. Skolverket ska också ha godkänt en plan för undervisningen.

Det är Skolans val som i dagligt tal kallas profilämne. Det är bara en skola i Vänersborg som har en ”renodlad” sådan här profil och det är Vänerparken med dess musikinriktning. Silvertärnans idrottsklasser har bara sin ”profil” under ordinarie idrottstimmar och ”Elevens val”, medan Vänerparkens bildklasser har sin Bild-profil i bildämnet, Elevens val och 60 min extra tid. (Bildeleverna får alltså en längre skolvecka än normalt.)

valjaEleverna i åk 6 väljer under vårterminen till en sådan här profil i åk 7 och till musikklasserna anordnas särskilda urval. Det betyder att en elev inte automatiskt själv kan bestämma om hen ska börja i profilklassen. Hur det här urvalet ska gå till regleras i Skolförordningen. Vänerparken följer förordningen.

rektorEnligt Skollagen och Skolförordningen är det rektor och endast rektor som beslutar om ”Skolans val”/profilklass ska anordnas på en skola. Frågan om profilklasser är alltså ingen fråga för barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg.

Vänersborg hade katastrofalt dåliga betygsresultat under vårterminen 2017. Det har jag skrivit om tidigare. (Se t ex ”Total kris i Vänersborgs skolor!”.) De enda klasserna som håller ställningarna något så när är just profilklasserna. Det innebär inte bara att kunskapsresultaten, ”måluppfyllelsen”, är mycket dålig i Vänersborgs kommunala skolor, utan också likvärdigheten. Skillnaden mellan skolor och klasser är oerhört stor. Och det är ett problem…

En arbetsgrupp har tillsatts, och arbetat i snart ett år, för att jobba med frågor kring måluppfyllelsen och likvärdigheten. Gruppen består av 15 personer och i den ingår representanter för förvaltningen, rektorer och pedagoger. Frågorna har också lyfts i personalgrupperna på de olika berörda likvardigskolorna.

Arbetsgruppen har kommit fram till att högstadieskolorna inte är likvärdigt organiserade. Samtidigt är det positivt att eleverna i profilklasserna får arbeta mer med sina intressen. Och det vill arbetsgruppen försöka utveckla på alla skolor.

Konkret betyder det att elever i åk 6 inte ska få välja profilklasser inför hösten 2018. Profilklasserna i sin nuvarande form ska alltså försvinna. (De elever som redan går i en profilklass ska få fortsätta att gå i profilen också i åk 8 och åk 9.)

Det är istället tänkt att högstadieskolorna ska tillgodose elevernas intressen på ett bättre sätt genom att utveckla arbetet med Elevens val på respektive skola. Hur detta ska se ut håller arbetsgruppen på att titta på – inget är riktigt klart i nu-läget.

Att avskaffa profilklasserna i sin nuvarande form är alltså på sätt och vis beslutat. Det tycks som om alla inblandade tror på denna idé. Men som sagt, formellt är det de båda rektorerna på Vänerparken och Silvertärnan som fattar beslutet.

bunBUN informerades för första gången idag om vad som var på gång. Och vad nämnden anser saknar helt betydelse i sammanhanget. Nämnden har inget med beslutet att göra och har inte heller diskuterat frågan tidigare, i varje fall inte på detta konkreta sätt. Däremot höll alla politiker, som yttrade sig, helt med om det kommande beslutet. Ingen framförde någon önskan att hen ville behålla profilklasserna, inte heller Vänsterpartiet.

Jag tror att integrationen och likvärdigheten i Vänersborgs skolor kommer att vinna på denna förändring. Och det tror jag på sikt också kommer att gynna kunskapsresultaten. Det blir också en minskad ”bortgallring” i 6:an, när vissa elever blir antagna på profilerna, medan andra, kanske i samma kompisgäng, inte blir det. Det är också övervägande pojkar i idrottsklasserna, medan det i musikklasserna är en majoritet flickor. Inte heller detta är en bra situation.

Det som skolorna, och förvaltningen, nu måste titta närmare på, och utveckla, det är att Elevens val på andra skolor blir (ännu) bättre och ger eleverna möjlighet att fördjupa och bredda sig i något av skolans ämnen.

.

PS. Jag har genom åren ibland skrivit om profilklasserna. Här är några bloggar:

  1. Profilklasser – nu och i framtiden (28 mar 2017)
  2. Profilklasser. Eller inte.” (3 apr 2013)
  3. Några rader om profilklasser” (15 nov 2011)

Vänersborg tappar i skolrankingen!

6 oktober, 2017 1 kommentar

skolranking2017Lärarförbundets årliga skolranking har kommit. (Du hittar rankingen i sin helhet här.)

Rankingen utgår från underlag som samlades in förra året, år 2016, och omfattar både förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola. (Jag kallar fortsättningsvis, för enkelhetens skull, alla dessa ”kategorier” för ”skola” eller ”utbildning”.) Det betyder att vårterminens katastrofala betygsresultat i Vänersborg (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”) inte räknas med förrän i nästa års ranking.

lararforbundet_loggaNYLärarförbundet skriver om varför förbundet, som är en av de fackföreningar som organiserar pedagogerna, rankar kommunerna:

”Vi utser Sveriges bästa skolkommuner för att uppmuntra kommuner som ger sina elever, lärare och skolledare goda förutsättningar. Förhoppningen är att Bästa skolkommun ska inspirera kommuner att satsa på dem som skapar den goda skolan – elever, lärare och skolledare.”

vanersborgs-kommun-logotypRankingen är emellertid ingen större uppmuntran eller inspiration för Vänersborg… Däremot kan resultatet naturligtvis användas som argument för nödvändigheten av att Vänersborg satsar betydligt mer på skola och utbildning.

skolranking2017_1Vänersborg hamnar på plats 221 av 290 kommuner. Det betyder att Vänersborg har tappat 31 placeringar jämfört med året innan (plats 190 år 2015).

Resultatet är nedslående, men ingen överraskning. Och då ska vi komma ihåg att det var oppositionens budget som antogs för år 2016 och den innehöll mer pengar till barn- och utbildningsnämnden (BUN) än de styrande partiernas ursprungsförslag. (Se ”Avgår Marie Dahlin nu?”.)

Bara kort.

budgetbeslutBudgeten för år 2016 beslutades, som bekant, av kommunfullmäktige i april 2016. Det berodde på att budgetbeslutet från juni 2015 upphävdes av Förvaltningsrätten i Göteborg efter ett överklagande av Morgan Larsson i välfärdspartiet. Fullmäktige formligen körde över de styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, och tilldelade BUN 16 miljoner kronor mer än vad de styrande ville göra. 16 miljoner! Moderaterna, liberalerna, kristdemokraterna, sverigedemokraterna(!), välfärdspartisterna och vänsterpartisterna lyssnade inte på BUN:s ordförande Mats Andersson (C) och de andra i styret som ville spara på barnen och ungdomarna.

Jag undrar var Vänersborg hade hamnat i skolrankingen om inte oppositionen hade beslutat att ge skolan 16 miljoner kr mer?

pengar_faLärarförbundets skolranking innehåller flera delaspekter av skolans verksamhet. En av dessa aspekter är resurser till skolan. (I ”resurser” räknas inte kostnader för lokaler med, inte heller fristående skolor.) Här hamnar Vänersborg på plats 198. Det är en dålig placering tycker jag och visar att Vänersborg satsar förhållandevis lite pengar på skola och utbildning jämfört med resten av kommunerna i Sverige. Men ändå innebär placeringen att Vänersborg faktiskt steg i rankingen med 63 placeringar. (Plats 261 året innan.) Kan det vara oppositionens 16 miljoner?

teacherÄven när det gäller lärartätheten förbättras Vänersborgs ranking. Vänersborg hamnar på plats 209, jämfört med plats 227 tidigare. Fast det här är inte heller någon placering att skryta med…

Tyvärr sjönk rankingen gällande andelen pedagogiskt utbildade lärare från plats 125 till plats 167. Kan det bero på löneutvecklingen att andelen obehöriga lärare ökade? Vänersborg sjönk nämligen i ranking i kategorin ”Lön” med över hundra placeringar, från plats 82 till 186. Det är oroväckande, eftersom jag tror att behöriga lärare, t ex nyutexaminerade studenter, tittar på dessa siffror när de ska söka jobb.

Dock var lärarna i Vänersborg friskare jämfört med andra kommuner. Vänersborg steg dramatiskt från plats 259 till plats 160. Tyvärr tror jag att trenden har vänt i år…

forhandlingarLärarförbundet har också med en kategori om ”kommunen som avtalspart”. Den handlar om:

”kommunens förmåga att leva upp till gällande avtal och vilka förutsättningar våra lokalavdelningar anser att lärarna ges i kommunen.”

Här sjönk Vänersborg i rankingen. Tidigare låg Vänersborg på plats 142, nu sjönk placeringen till 173.

Den här rankingen undrar jag hur den ska utvecklas nästa år. Med all säkerhet kommer kommunen att ”leva upp till gällande avtal”, men förutsättningar till lärarna…? När kommunen inte vill investera i förskolor och skolor utifrån de behov som finns…?

betyg3Vad som händer med rankingen nästa år angående elevernas genomsnittliga meritvärde går dock lätt att räkna ut… Men även i år sjönk rankingen för Vänersborg.

Vänersborg hamnar på plats 131 när det handlar om elevernas genomsnittliga meritvärde (åk 9). Året innan kom Vänersborg på plats 97. (Meritvärdet beräknas bara för de elever som fått betyg i minst ett ämne.)

Lärarförbundet har också räknat med det genomsnittliga meritvärdet justerat efter ”förutsättningar- likvärdighetsindex”. Det betyder att det faktiska meritvärdet jämförs med det förväntade meritvärdet. Och i det förväntade meritvärdet tas det hänsyn till andelen nyinvandrade elever, dvs andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren, fördelningen pojkar/flickor och föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå. Och här är tyvärr siffrorna sämre, plats 152 jämfört med 123 år 2015. Det betyder att Vänersborg faktiskt ”presterar” sämre än vad som förväntas.

På samma sätt görs undersökningen med andelen elever som får minst betyget E (godkänt) i samtliga ämnen. Vänersborg hamnar på plats 147 (plats 136 året innan) och på plats 159 (plats 158 år 2015) när hänsyn tas till ovannämnda faktorer.

forskolaRankingen har också med en specifik aspekt om förskolan. Det är hur stor andel av barnen i åldrarna 1-5 år som är inskrivna i kommunal förskola eller i förskola som drivs i enskild regi. Vänersborg hamnar på plats 260 av Sveriges 290 kommuner (plats 265 år 2015). Resultatet förvånar mig, men det visar, antar jag, behovet av nya förskoleplatser. Vilket också, i varje fall delvis, är på gång, även om det kan ta lite tid (de gamla BUP-lokalerna på Vänerparken och Hönan).

Till sist redovisar jag rankingens två sista aspekter.professor

Skolrankingen tar upp andelen invånare i kommunerna som är 20 år (födda 1995) och har grundläggande behörighet för högskolestudier. Måttet är väl inte helt rättvisande, det kan ju t ex finnas ungdomar som flyttar till en annan kommun direkt efter avslutad gymnasieskola. Vänersborg hamnar på plats 82 (tidigare 72), vilket trots allt är en ganska hög ranking.

Den sista aspekten är andelen elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom 3 år. (Elever på introduktionsprogram räknas inte med, men det gör elever som studerar i en annan kommun.) Vänersborg hamnar på plats 82, vilket är en nedgång med 24 placeringar.

skolranking2017_2När alla aspekter i skolrankingen vägs samman så hamnar alltså Vänersborg på plats 221 av Sveriges 290 kommuner. Det är ett mycket dåligt resultat och Vänersborg rasar dessutom i rankingen.

Det kan vara intressant att slutligen också titta på var våra grannkommuner hamnar i Lärarförbundets ranking:

  • Trollhättan 124
  • Uddevalla 226
  • Mellerud 271
  • Färgelanda 240
  • Grästorp 7
  • Lilla Edet 285

trollhattanDet är väl med undantag av Grästorp egentligen inga lysande resultat. Men då ska man också komma ihåg att Trollhättan har gjort ett rejält lyft med 88 placeringar jämfört med den förra rankingen.

prispall2Sveriges bästa skolkommun blev för övrigt Vellinge, för andra året i rad. Vellinge följdes av Orust, Ovanåker, Kalmar och Aneby.

Slutsatsen av Lärarförbundets ranking är entydig – Vänersborgs politiker måste prioritera skola och utbildning på ett betydligt bättre sätt.

Skolkrisen i Vänersborg (2/2)

3 oktober, 2017 Lämna en kommentar

lasareI gårdagens blogg (se ”Skolkrisen i Vänersborg (1/2)”) redovisade jag några kommentarer från läsare på den mycket uppmärksammade bloggen ”Total kris i Vänersborgs skolor!”. Det var förklaringar till varför betygsresultaten i Vänersborgs skolor var så katastrofalt dåliga för avgångsklasserna i våras.

vanersborgs-kommun-logotypDe specifika vänersborgsproblem som lyftes fram var profilklasserna, bristen på undervisningsmaterial, ”IT-strul” och för få vuxna och i synnerhet bristen på legitimerade pedagoger i skolorna.

Naturligtvis lyftes Vänersborgs kommun som huvudman för grundskolan fram. Det förändrade huvudmannaskapet, tidigare var det staten som var huvudman, var ett resultat av kommunaliseringen i början på 1990-talet. I och med kommunaliseringen blev politikerna i Vänersborg ”chefer” för grundskolan och med det slog de styrande politikernas inte alltför positiva attityd till skolan och pedagogerna igenom. Det ledde i sin tur också till att skolan inte prioriterades i kommunens budgetar.

fridaskolanFriskolorna, i Vänersborgs fall Fridaskolan, tillsammans med profilklasserna, har också inneburit en segregation av elever. Det har naturligtvis inte gynnat de elever som har det ”svårast” i skolan och som går kvar i de ”vanliga” klasserna i de kommunala grundskolorna. Vänersborg måste nog se över organisationen kring profilklasserna. Om inte annat skulle rektorerna kanske se över profilklassernas placering. Varför t ex inte flytta någon profil till Torpaskolan eller Dalboskolan?

Det saknas pengar i Vänersborgs skolor. För säga vad man vill, det är pengar som avgör hur många pedagoger, inklusive t ex speciallärare, som kan anställas, hur mycket läromedel och undervisningsmaterial som kan köpas in osv. Och budgettilldelningen ger naturligtvis också signaler om skolans betydelse till elever, föräldrar, pedagoger och rektorer…

minialliansen_updateDen här mandatperioden har det satsats mer på skolan än vanligt. Och det tack vare minialliansens (M+L+KD) svängning i frågan, vilket har inneburit att Vänsterpartiets förslag har vunnit majoritet i kommunfullmäktige. Eller om man vill uttrycka det som att minialliansen har övertagit V:s syn på skolan. Den styrande minoriteten, dvs S, C och MP, har varit mot. V_logga_mindreDock bättrade sig de styrande i juni i år och slöt en överenskommelse med Vänsterpartiet om mer pengar till skolan för valåret 2018…

Men faktum är att de ökade budgetmedlen egentligen bara har räckt till att kompensera för den ökade elevtillströmning som har skett de senaste åren. Det har varit pengar som så att säga har mött ”den större kvantiteten” – pengarna har inte räckt för att höja kvaliteten. Och i år (2017) har inte pengarna räckt till elevökningen heller (se nedan)…

Vänersborg behöver fler pedagoger, fler speciallärare, fler elevassistenter, fler elevvårdspersonal och överhuvudtaget fler vuxna i skolan. Det råder inga tvivel om detta. Men det är svårt att behålla och rekrytera personal. Därför måste Vänersborg noggrant överväga hur kommunen ska kunna förbättra arbetssituationen på våra skolor.

teachers_twoJag tror att den enda riktiga vägen att gå för Vänersborg är att införa ett tvålärarsystem. Flera skolor i olika kommuner har redan gjort det, t ex Södertälje, med bra resultat. Det betyder att två pedagoger alltid undervisar i en klass. Det är bättre tror jag än att klasserna görs mindre. Jag tror också att fler elever då kan ”fångas in”, vilket även gör att behovet av speciallärare etc blir mindre. Med andra ord, arbetsförhållandena blir bättre både för personal och elever. Och därmed kunskapsinhämtningen.

telefonPedagogerna bör också avlastas arbete som inte har med den direkta undervisningen att göra. Särskild personal skulle kunna anställas som tar hand om rastvakter, elev- och föräldrakontakter, frånvarorapportering etc. Det här prövas också på olika skolor i Sverige, bland annat på skolor i Trollhättan.

rektorska2Jag tror också att rektorerna ska avlastas kommunala uppgifter och bli de pedagogiska ledare som Skollagen beskriver och föreskriver, och förutsätter. Särskilda chefer (ex intendenter) skulle kunna anställas som t ex tar hand om fastighets- och lokalfrågor, som på Kunskapsförbundet Väst, och ekonomiska frågor. Särskild personal skulle även kunna ta hand om en stor del av personalfrågorna.

Alla dessa åtgärder kostar naturligtvis pengar, men vi står inför ett val – vill vi ha en bra skola eller inte? Vill vi satsa på våra barn och ungdomar – eller inte? (Jag har för övrigt lämnat in en motion om dessa frågor, se ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”.)

För Vänersborgs del är naturligtvis frågan om skollokaler oerhört viktig. Som det är nu med den ökade elevtillströmningen, är det så trångt i klassrummen fonster_ramlaatt eleverna, som Tove af Geijerstam (L) uttryckte det på det senaste sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden:

”trycks ut genom fönstren.”

Tyvärr ser det emellertid inte ut som om kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tänker prioritera investeringar i skollokaler… Vi får se när investeringsbudgeten ska tas i november.

resursfordelningResursfördelningsmodellen i Vänersborg måste ses över. BUN och dess förvaltning måste hitta ett system där resurser på ett bättre sätt kan föras över till de skolor och elever som bäst behöver dem. Här finns det exempel på modeller som används i andra kommuner. Fast… För att fördela resurser så måste man ju ha några att fördela… Och då måste BUN få betydligt mer resurser än vad som finns just nu.

Till sist får man väl inte glömma att det är viktigt att lärarnas röster kommer fram i debatten och analyserna. Det är ju faktiskt de som har förstahandserfarenhet av undervisningen.

Självklart bör man också lyssna på elever och föräldrar, även om det finns en tendens (det är mer än en tendens skulle många skolmänniskor säga) att de i många fall helt oreflekterat lägger all skuld på skolan och skolpersonalen. Det glöms gärna bort att också barn/ungdomar/elever inte bara har rättigheter utan också ansvar och skyldigheter… (Se t ex en nyligen publicerad debattartikel, ”Dina barn har faktiskt också skyldigheter”.)

pengarpengarDet är mycket som behöver förändras i den svenska skolan i allmänhet och i Vänersborgs skolor i synnerhet. Men ska vi kunna höja skolans kvalitet och med det kunskapsresultaten och betygen så måste det ske en satsning av stora mått.

Vi får se vad som händer i Vänersborg. Förutom investeringsbudgeten så ska också barn- och utbildningsnämndens begäran om mer pengar till den ökade elevtillströmningen snart behandlas.

BUN har ju som bekant begärt ytterligare pengar, 4,759 milj kr, för den ökade elevtillströmningen i år, allt enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut i juli förra året. (Se ”BUN fick bara 11 milj”.)

nyhetI kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) igår måndag ville inte de styrande partierna (S+C+MP) tillmötesgå denna begäran… De sa nej till BUN:s begäran! Samtidigt säger ryktena att kommunledningen är positiv till IFK Vänersborg och klubbens önskemål om ekonomiskt stöd för att arrangera bandy-VM… Och att IFK Vänersborg ska få 125.000 kr i marknadsföringsbidrag för kommande säsong, är det överhuvudtaget ingen diskussion om. Marie Dahlin (S) bestämde det själv igår.

triumviratOch då kan man lugnt konstatera att den negativa attityden till skolan i Vänersborg, företrädd av Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP), fortsätter. (Jag undrar vad Stefan Löfven och Gustav Fridolin skulle säga om sina partikamrater i Vänersborg?) Det värsta är väl att denna ”anti-skollinje” säkerligen också får stöd av sverigedemokraterna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Gunnar Lidell (M) och Peter Göthblad (L) röstade i KSAU för mer pengar till Barn- och Utbildningsnämnden. (Vad Vänsterpartiet anser? Behöver du undra över det? V har dock ingen representant i KSAU.) Om inte de styrande partierna voteV(S+C+MP) ändrar sig och enas om utbildningens och skolans betydelse, ja då finns det knappast något hopp för skolan i Vänersborg.

Å andra sidan är det val nästa år…

Skolkrisen i Vänersborg (1/2)

2 oktober, 2017 1 kommentar

stefansblogg09Fredagens blogg ”Total kris i Vänersborgs skolor!” väckte ett enormt intresse. Blogginlägget har lästs av osannolikt många och flera personer har dessutom kommenterat den. Framför allt framförs det teorier om orsaken till att betygsresultaten har sjunkit så dramatiskt i Vänersborg jämfört med resten av riket.

analyzeOch det är bra. De dåliga resultatet måste analyseras kors och tvärs, upp och ner, fram och tillbaka – vi måste få reda på varför Vänersborg har halkat efter. Annars kan vi inte sätta in åtgärder. Och vem vet, förslagen kanske även kan inspirera och ge tips till barn- och utbildningsförvaltningen som, förmodar jag, kom igång med sitt analysarbete redan idag…

krafta2Signaturen ”huggbeaver” anser att det är det ”fria skolvalet och friskolereformen” som är orsakerna till de dåliga betygsresultaten. Fast dessa reformer var ju nationella, dvs gällde hela Sverige, och förklarar ju inte specifikt Vänersborgs resultat. Däremot är jag övertygad om att dessa två förändringar, tillsammans med den bland flertalet lärare så hatade kommunaliseringen, förklarar Sveriges kräftgång i förhållande till andra länder.

Bernt skriver på Facebook att Vänersborg sedan slutet av 90-talet ”har legat i framkant när det gäller att utveckla flumskolan”. Och visst kan jag hålla med om att många i ledande skolpositioner, framför allt i Stockholm, har haft en ovanligt flummig inställning till inlärning och kunskap. Men jag tror inte att Vänersborg har legat ”i framkant”. De flesta pedagogerna har nog stått med båda fötterna på jorden genom åren.

torpaskolanFast det är klart – när den nya Torpaskolan byggdes (Torpaskolan stod klar inför höstterminen 2011) så var det en mycket flummig grundsyn som låg till grund för skolbygget. Det kan jag hålla med Bernt om. Men betygen har rasat på alla skolor i kommunen och inte bara på Torpa. (Jag utvecklade min syn på Torpaskolan i en blogg 2011, se ”Röster från Torpaskolan”.)

Jerry anser att en stor del av förklaringen till de dåliga resultaten är att det saknas pengar till de elever som har behov av stöd. Och det kan jag hålla med om. Det har jag sett med egna ögon som lärare i många år. Tyvärr har kanske detta inte alltid kommunicerats tillräckligt tydligt och kraftfullt till politikerna. Det måste väl också sägas att politikerna ibandysverige Vänersborg sällan eller aldrig har prioriterat ekonomiska resurser till skolan. Bandy har ofta varit viktigare än skolan. Som Anette skrev.

Just i dagarna pratar kommunledningen med IFK Vänersborg om bandy-VM. IFK vill ha ekonomiskt stöd från kommunen till arrangemanget. Och ryktena säger att kommunledningen är positiv till IFK:s önskemål… (Mer om bandy nedan.)

Anette betonar den bristande ordningen och studieron i klassrummen. Och även där håller jag med. Det är viktiga orsaker till att Sveriges elever har halkat efter kunskapsmässigt internationellt. Undersökningar har ju visat att trygghet och studiero är sämre i svenska skolor än i andra länder. Det är alltså ett stort problem och det har diskuterats intensivt på nationell nivå.

fight2Men även om ordningen i klassrummen i Vänersborg har en del att önska, så tror jag inte att det är värre i Vänersborg än i övriga Sverige eller att det har blivit sämre i Vänersborg under det senaste året. Fast självklart måste alla arbeta för att klassrumsklimatet präglas av trygghet och studiero. Det är förutsättningar för en bra lärmiljö. Självklart. Kanske beror en del av den bristande tryggheten och studieron på att det saknas legitimerade pedagoger?

profilRune ser profilklasserna som en del av roten till det onda. Han menar att de leder till ett elittänk redan från åk 6 med segregation och större skillnader mellan skolor som följd. Jag vet att profilklassernas vara eller inte vara har diskuterats mycket genom åren både i den centrala förvaltningen och, framför allt, mellan rektorer. Jag är själv tveksam till profilklasser, och håller till vissa delar med Rune. Men nu är det ju faktiskt så att profilklasser är tillåtna enligt Skollagen – och föräldrar och elever tycks vara positiva till dem. I varje fall de som väljer någon av profilerna. Men jag tror ändå inte att förklaringen till Vänersborgs dåliga resultat beror på profilklasserna. De har ju funnits i många år nu, och inget har ändrats på denna front de senaste åren.

Jag tycker att Helena har många intressanta synpunkter (på Facebook). I hennes kommentar finns flera bra utgångspunkter för vidare analys av orsakerna till Vänersborgs katastrofala betygsresultat.

gokunge_arenaHelena menar att dagens resultat är en effekt av många års nedskärningar av personal. Och det ligger en del i påståendet.

I samband med arenabygget så drogs det ner på antalet lärare. Jag vill minnas att det var bortåt 120-140 lärare som försvann 2008-2010. Det vara bara Vänsterpartiet som protesterade, och det tämligen högljutt! (Undrar om någon minns det?) Men besparingarna klubbades igenom utan några större betänkligheter av socialdemokrater och centerpartister, det var de som styrde Vänersborg då med egen majoritet. Det ska dock sägas att de hade stöd av moderaterna, liberalerna (folkpartiet på den tiden) och kristdemokraterna. Och visst ledde denna åderlåtning av kompetent personal till att Vänersborgs skolor tappade mycket i förhållande till resten av Sverige.

Men jag är ganska övertygad om att personaltätheten har ökat sedan dess. Men det skulle vara intressant att se siffrorna på utvecklingen av personal- och lärartätheten, typ antal behöriga/legitimerade lärare per 100 elever sedan dess.no_money2

Helena menar, precis som Jerry, att det saknas resurser. Jag tror inte att någon med kännedom om grundskolan i Vänersborg säger emot, alla är nog rörande överens om detta. Och det oavsett om Vänersborgs skolor har ”kompenserats” för nedskärningarna eller inte sedan arenabyggets dagar.

Helena skriver också om att det är vanligt att lektioner ställs in. Jag vet i och för sig inte om detta skulle vara vanligare i Vänersborg än i resten av Sverige, eller att det har blivit vanligare de senaste åren. Däremot vet jag att det råder brist på vikarier i allmänhet och kompetenta sådana i synnerhet. Som tur är så finns det ett antal pensionerade lärare som allt som oftast rycker in som vikarier. Skolorna i Vänersborg försöker nämligen få tag i vikarier när det behövs, det råder det ingen tvekan om detta. Vikarieanskaffningen brukar dessutom ta en ansenlig del av arbetstiden för de på skolorna som har denna uppgift…

stenciler”Stenciler är vardag. Böcker har skolan inte råd med.”

Skriver Helena vidare. Och här sätter hon nog fingret på något väsentligt. Skolorna i Vänersborg har under många år blivit tilldelade ganska lite pengar till undervisningsmaterial jämfört med övriga Sverige. Den tiden som eleverna fick egna läroböcker i alla ämnen kommer nog inga av dagens lärare ihåg. Det är med all säkerhet så att egna läromedel, där eleverna skulle kunna anteckna, stryka under osv, hade befrämjat inlärningen och ökat kunskaperna.

it_haveriDe senaste åren har eleverna fått egna datorer i Vänersborg. Men det är ett känt fenomen att det är mycket strul med och kring dessa. Det är inte bara datorer som inte fungerar som de ska, varken elever eller pedagoger har alltid tillräckliga IT-kunskaper. När systemen som används inte heller fungerar särskilt bra eller är särskilt pedagogiskt utformade, så skapar IT-användningen en massa ”dö-tid” istället för att effektivisera undervisning och inlärning.

Helena tycker inte heller att kommunen som arbetsgivare sköter sig som den ska:

”Politikerna skulle kunna fråga sig hur länge en arbetsgivare får behandla sin personal på detta sätt? Hur håller man arbetslusten uppe när man hela tiden jobbar i motvind?”

enkat2Medarbetarenkäter har genom åren visat att Helena har rätt. Det har varit ett stort missnöje och många pedagoger har sökt sig till andra kommuner eller andra yrken. Jag tror att det ska genomföras ytterligare en stor undersökning bland kommunens anställda senare i höst, vi får se vad den kommer att visa.

Jag tror även att pedagoger i Vänersborg upplever att politikerna inte anser att skolan är viktig eller att pedagogerna själva är viktiga. Inte alltför sällan har jag också med egna öron hört styrande politiker förmedla en sådan inställning…

Kurt slutligen har skickat mig en länk om de skillnader i betygsresultat som råder mellan pojkar och flickor. Och det är en stor utmaning att få med pojkarna på skoltåget, men det är snarare ett nationellt problem än ett specifikt problem för Vänersborg. Det hindrar naturligtvis inte att Vänersborg uppmärksammar och försöker åtgärda problemet.

Det var de flesta av de kommentarer som jag har fått om mitt blogginlägg. (Se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”.) Imorgon tänkte jag att diskutera några förslag på vad Vänersborg kan göra för att vända den katastrofala kunskapsresultatkurvan.

För något måste göras!

Total kris i Vänersborgs skolor!

29 september, 2017 2 kommentarer

forvanadDen 18 september hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) ett ordinarie sammanträde. Jag blev så ”tagen” av den information som meddelades den gången att jag skrev en blogg med rubriken ”Betygskatastrof” (se här).

Det var en synnerligen tuff rubrik.

betyg3Det handlade om betygen som de avgående 9:e-klassarna nu på våren hade fått. Medelmeritvärdet i Vänersborg, dvs den genomsnittliga betygspoängen, var uppseendeväckande lågt. Det var både väldigt låga poäng jämfört med resten av landet och ett sjunkande resultat jämfört med tidigare år.

Nu i dagarna har Skolverket kommit med aktuella siffror för hela Sverige. Och Vänersborg. För vårterminen 2017.

Och det ger anledning till ytterligare en synnerligen tuff rubrik, ”Total kris i skolan!” Skolan i Vänersborg alltså…

Så här ser resultaten ut för Vänersborg enligt Skolverkets allra färskaste statistik:

betygak9vt2017_1

Först, Skolverkets medelmeritvärde är högre, 193,7 poäng, än det som meddelades på BUN:s sammanträde den 18 september, som var 182 poäng. Det beror på att Skolverket har räknat bort de elever som inte har betyg i något ämne.

Vänersborg ligger alltså hela 20 meritpoäng efter landet i sin helhet, 203,3 poäng jämfört med landets 223,5. Och ser vi bara till de kommunala skolorna så är skillnaden ännu större – 30 poäng lägre (193,7) än rikets!

otroligDet är otroliga och osannolika siffror!

Tittar man på de enskilda skolorna så är skillnaderna frapperande, inte bara i jämförelse med Fridaskolan, utan också mellan de kommunala skolorna. Dalboskolan med sina 152,2 medelmeritpoäng är ett stort misslyckande. Här måste uppenbarligen något alldeles extra göras. Egentligen är det väl bara Vänerparken som har ett ”godkänt” resultat.

Naturligtvis noterar man också den stora skillnaden mellan pojkar och flickor. Men det är något som gäller för hela landet. Och ett problem ”för sig”.

Tittar man på andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen, så är resultatet lika nedslående för Vänersborgs del.

betygak9vt2017_2

Förutom Fridaskolan, som bekant är en fristående skola, och Vänerparken, med sina profilklasser (musik och bild), är resultaten uppseendeväckande låga. Vi ser också skillnaderna, och därmed den bristande likvärdigheten, mellan  de kommunala skolorna i karvlingVänersborg. Notera att endast en fjärdedel av eleverna på Dalboskolan går ur 9:an med betyg i alla ämnen… Bara 26,6%! Det är så att jag undrar om Skolverkets siffror verkligen stämmer…

Skolverket tittar också på hur stor andel av eleverna som är behöriga till ett yrkesprogram. Det innebär eleverna ska ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem ämnen till.

betygak9vt2017_3

Utifrån Skolverkets statistik är det bara att konstatera att det är kris i Vänersborg. Total kris!kris4

Hur kan det bli så här? Beror de dåliga resultaten i Vänersborg jämfört med riket på de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd  bakgrund? Den frågan går att belysa, och kanske också att besvara. Skolverket har nämligen statistik på betygsresultaten om dessa elever tas bort, exkluderas, ur statistiken

Så här ser statistiken ut om nyinvandrade och elever med okänd bakgrund exkluderas. (Det är för övrigt Skolverket som använder dessa begrepp.) Notera att de kursiverade kolumnerna är samma siffror som finns med i en ovanstående tabell, dvs de siffrorna visar samtliga elever.

betygak9vt2017_5

Resultaten blir av naturliga skäl bättre. Det är inget konstigt. Det anmärkningsvärda är att siffrorna fortfarande är så låga. Så extremt låga för några skolor. Det är fortfarande bara Fridaskolan och Vänerparken, som ”håller ställningarna” – som typ ”står sig i konkurrensen” med resten av Sverige… För de övriga skolorna… Och för Dalboskolan…

Hmmm…invandring

Slutsatsen av ovanstående tabell är given – orsaken till Vänersborgs katastrofala resultat är inte att det finns nyinvandrade och elever med okänd bakgrund i kommunen.

En viktig faktor när det gäller elevers skolresultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Och här visar siffrorna, både i Vänersborg och Sverige, att skolan är dålig på att kompensera för elevernas hemmiljö.

betygak9vt2017_6

Skolverket delar alltså upp eleverna utifrån föräldrarnas högsta utbildningsnivå, de föräldrar som har en förgymnasial eller gymnasial utbildning och de med eftergymnasial utbildning. Skillnaderna är extrema, både i Sverige och i Vänersborg. Vilket, precis som med pojkar/flickor, är ett problem för sig. Som vanligt ser vi emellertid, tyvärr, att Vänersborgs elevresultat ligger långt efter riksgenomsnittet – på alla punkter…

statistikDet är ingen upplyftande statistik som Skolverket presenterar – för Vänersborgs del. Tvärtom, det visar med all önskvärd tydlighet att det är kris i Vänersborg. Det är inte bara det att skolresultaten blir allt sämre och att en katastrof typ väntar bakom hörnet, i en nära framtid. Nej, krisen och katastrofen är här nu.utropstecken_tva

Nu!!

Och det i samma nu som kommunfullmäktige halverar barn- och utbildningsnämndens investeringar i förhållande till behovet… (Se dagens artikel i TTELA ”Halv miljard kronor saknas till skolan” eller min blogg ”Investeringar förskola/skola”.)

Vad är orsakerna till Vänersborgsskolornas urusla resultat (undantag Fridaskolan och Vänerparkens skola)? Och till den bristande likvärdigheten?

ttelaBarn- och utbildningsnämndens 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (L) talar i en artikel i dagens TTELA (publicerades på TTELA:s hemsida i eftermiddags, se ”Behörigheten till gymnasiet sjunker”) om att förändringar måste börja redan i förskolan. Och kanske det, men det skulle innebära att det skulle ta åtminstone 9 år innan Vänersborgs resultat förbättras… Vänersborg kan inte vänta så länge.

Tove af Geijerstam talar också om förväntningar. Jag kan nog inte hålla med henne på denna punkt heller. Pedagoger är väl medvetna om förväntningarnas betydelse för elevers prestationer och lärande.fundersam

Men vad beror de fruktansvärt dåliga resultaten på?

Jag vet inte, men jag vet att förvaltningen i detta nu analyserar både siffror och orsaker. Det finns med andra ord ännu inte så många svar. Men det finns många frågor och funderingar.

Många…

Jag undrar, till att börja med, hur dessa elevers, som nu gick ur 9:an, resultat såg ut när de gick i 6:an. Var resultaten lika dåliga då? Eller har det hänt något i högstadiet? Jag är inte hundra procent säker, men jag kan inte minnas att sådana här urusla resultat har rapporterats till BUN från några 6:or – någonsin.

questionHar det hänt något speciellt på högstadiet? Och i så fall vad?

Jag kan inte låta bli att undra. Det görs ju ständigt uppföljningar och det arbetas ständigt med det systematiska kvalitetsarbetet – har inga signaler getts om att det är kris och katastrof på gång?

Det är svårt för mig att tro att den statistik som Skolverket presenterar kommer som en överraskning för rektorer och pedagoger. Men, har den annalkande katastrofen signalerats uppåt? Har rektorer slagit larm till förvaltningsledningen?

Och, har förvaltningsledningen slagit larm till politikerna?

nonoDen sista frågan tror jag att jag kan besvara med ett nej. Vårens katastrofala betygsresultat för 9:orna är en överraskning för politikerna. Visst, vi vet om alla problem i grundskola med lokaler, trångboddhet etc. Vi känner till alla problem i förskolorna med stora barngrupper osv. Men att det skulle vara så här illa i Vänersborgs grundskolor – nej, det hade vi politiker ingen aning om. I varje fall inte jag.

Och då tänker jag också, om det kommande katastrofen inte kunde skådas, är det då inte något fel på hela systemet med uppföljningar och det systematiska kvalitetsarbetet…?

skollagenI Skollagens 3 kap står det:

  • 5 a § framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd”
  • 8 § Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Hur kan det vara möjligt att 44,3% (44,3%!!) av alla elever som gick ur åk 9 i våras i de kommunala skolorna (ej Fridaskolan alltså) inte har betyg i alla ämnen? Hur är det möjligt?

Har inte pedagogerna vetat att eleverna riskerat att inte få betyg?

Knappast. Det vet nog alla pedagoger om. Eller borde åtminstone ha gjort det…

rektor_trottMen… Har inte rektorerna känt till detta? Har inte pedagogerna kommunicerat med sina rektorer om att det finns elever som riskerar att inte få ett godkänt betyg? Jag vet inte. Men om de har gjort detta, varför har inte rektorerna gett eleverna särskilt stöd?

Varför?

Finns det inte tillräckligt med legitimerade pedagoger? Finns det inte ekonomiska resurser till att anställa tillräckligt med personal? Och om det inte finns tillräckligt med ekonomiska resurser – har rektorerna då slagit larm uppåt i organisationen? Varför inte i så fall?

Och om de har gjort det – varför har inte politikerna fått reda på detta?

Det finns många frågor. Men inte många svar. Inte just nu. Och som sagt, förvaltningen håller som bäst på att analysera siffrorna från Skolverket. Men jag kan inte låta bli att undra – varför har ingen slagit larm till politikerna? Att det var illa visste vi – men så här katastrofalt illa…?

Jag hoppas att kommunledningen med Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) i spetsen fattar vad som händer och gör något åt saken. Det är ett sveksvek mot våra ungdomar att de tvingas lämna skolan med dåliga och/eller ofullständiga betyg!

Ett svek!

Ett svek från vuxenvärlden!

%d bloggare gillar detta: