Arkiv

Archive for the ‘Skola och utbildning’ Category

Skolstatistik 2021: Bra kan bli bättre

2 januari, 2022 Lämna en kommentar

I november förra året skrev jag en blogg om Vänersborgs resultat i Lärarförbundets skolranking. (Se “Skolranking 2021”.) Det var ingen upplyftande läsning. Vänersborg placerade sig på plats 195 av 290 kommuner.

Det finns mer statistik om skolsituationen i Vänersborg. SKR (=”Sveriges kommuner och regioner”) har en stor databas, Kolada, där man kan roa sig med att hitta uppgifter om i stort sett allt som har med skolan att göra. Det finns egentligen siffror på allting som handlar om regioner och kommuner, t ex avfallshantering, arbetsmarknad, förskolor, hemtjänst och äldreomsorg.

Jag ska titta på en del av de siffror som jag anser vara av “strategisk” betydelse när det gäller den kommunala skolan, dvs borträknat friskolor som t ex Fridaskolan. Det innebär att det blir ett urval. Alla uppgifter baseras för övrigt på statistik från Skolverket och SCB. Kanske kan det också vara läge att jämföra siffrorna med Lärarförbundets skolranking.

År 2020 gick 3.730 elever i en kommunal grundskola som var belägen i Vänersborg. 29% av eleverna hade utländsk bakgrund, vilket var något högre än för Sverige i genomsnitt (26%). Andelen nyinvandrade (elever som kommit till Sverige under de senaste 4 åren) och elever med okänd bakgrund uppgick till 6,4%. I åk 9 var andelen i denna kategori 10,6% år 2020, medan det för 2021 hade sjunkit till 4,1%. Det sistnämnda förvånar och jag undrar om siffran är korrekt. Är den korrekt så kanske det är en förklaring till att andelen elever som uppnådde kunskapskraven ökade kraftigt år 2021 (se nedan).

Elever vars föräldrar hade eftergymnasial utbildning uppgick till 56% (i Sverige 59%). Föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för elevernas betyg. Statistiskt sett så får eleverna bättre betyg ju högre utbildning föräldrarna har. Flickor får också bättre betyg än pojkar och därför finns siffror även på könsfördelningen. 48% av eleverna i den kommunala grundskolan är flickor. Jag tror att det är en större andel flickor på Fridaskolan.

Av de elever som lämnade grundskolan i Vänersborg våren 2021 hade 73,0% uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Det var en ökning med 9 procentenheter jämfört med året innan. Det är en utveckling som jag anser, som jag bloggat om tidigare, borde analyseras noggrannare av barn- och utbildningsförvaltningen. Pandemin har ju t ex lett till att andelen frånvarande lärare och elever har ökat tämligen drastiskt.

Vänersborg framgång bekräftas också av det så kallade modellberäknade värdet. Det modellberäknade värdet betyder att man så att säga vill ha ett ”objektivt” värde – ett värde som liksom ”bortser” från elevernas sociala bakgrund. Då tänker man sig att Vänersborg borde ha värdet 0 (noll) om man tar hänsyn till följande fyra faktorer: behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå och kön. Vänersborg har då 1,6 poäng mer än förväntat, vilket ska jämföras med -4,3 år 2020.

Det genomsnittliga meritvärdet i Vänersborg, dvs avgångsbetygen i åk 9, ökade i våras (2021). Meritvärdet hamnade på 216,2 poäng, vilket var en ökning jämfört med föregående år då det hamnade på 205,1. Det var återigen ett framsteg i statistiken, eller kanske pedagogiken, men här visar det modellberäknade värdet att Vänersborg fortfarande har “en bit kvar”. Resultatet var 6 poäng sämre än vad man skulle förvänta sig om man “bortsåg” från elevernas sociala bakgrund. Förra läsåret var dock värdet ännu sämre, -13,9 poäng.

Även elever som är behöriga till ett yrkesprogram ökade våren 2021. För att vara behörig måste eleven ha godkända betyg i engelska, svenska och matematik samt ytterligare 5 ämnen. I våras (2021) var 82,9% behöriga till ett yrkesprogram, år 2020 var det 77,2%.

Skolan är ojämställd. Den tycks inte vara anpassad till pojkar… Flickorna har betydligt bättre resultat. Det genomsnittliga meritvärdet för flickorna var 232,0 poäng, medan pojkarna hade betydligt sämre resultat, 204,7. Flickor som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen låg på 79,5% och för pojkar 68,4%. Andelen flickor som var behöriga till ett yrkesprogram var 86,1% och för pojkar 80,7%. Vilka konsekvenser de här förhållandena får för pojkarna, och flickorna, senare i livet ligger utanför ämnet för denna blogg. (Vänersborg är inte på något sätt unikt på det här området.)

SKR:s databas och innehåller även uppgifter från åk 6. Så här ser resultaten ut för Vänersborg:

“Lägst betyget E” betyder att denna andel elever är godkända i ämnet. Betygspoängen är uträknade utifrån betygen A-F. Det går som synes lite “upp och ner” mellan de två åren. Jag har ingen förklaring till det. Man kan också konstatera att Vänersborgs resultat är sämre än riksgenomsnittet på alla punkter. Och att skillnaden mellan pojkars och flickors skolresultat är tydliga även i åk 6.

Det syns i statistiken att något hände på personalsidan inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter mellan 2019 och 2020, och det har jag beskrivit i flera bloggar tidigare. Personalen i grundskolan minskade… Månadsavlönade inom grundskola inklusive förskoleklass, som kategorin benämns i statistiken och som jag förmodar huvudsakligen avser legitimerade lärare, minskade från 722 år 2019 till 688 år 2020. Det var en minskning med 34 lärare. Det totala antalet årsarbetare i grundskolan F-9 redovisas också, och då ingår även timavlönade. Minskningen var här 36 årsarbetare. Det är svårt att få ihop den stora minskningen av antalet anställda, den stora andelen obehöriga lärare (se nedan), den stora frånvaron av skolpersonal och elever samt distansundervisning med den stora förbättringen av kunskapsresultaten…

Lärartätheten i Vänersborg låg på 11,3, både 2019 och 2020. Jag har svårt att få ihop detta med den minskning av antalet anställda som skedde mellan samma år. Det betyder i varje fall att varje lärare har 11,3 elever i genomsnitt. Snittet i landet låg på ungefär 12,1. Det är en tämligen stor skillnad, till Vänersborgs fördel. Lärartätheten är viktig för elevernas utveckling både kunskapsmässigt och socialt. Jag är dock, som sagt, lite tveksam till statistiken på detta område.

Det är också lärarnas behörighet. 69,6% av lärarna i Vänersborg har lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är i och för sig en ökning från 2019 med 1,8 procentenheter, men det betyder ändå att nästan 1/3 av lärarna i grundskolan saknar legitimation. Det är en alldeles för stor siffra. Det beror dock inte på lönerna, lönemässigt ligger Vänersborg nämligen bra till i jämförelse med landet. (Se Lärarförbundets skolranking.) Det kanske är så att det är arbetsförhållandena som avskräcker legitimerade lärare från att i större utsträckning söka till Vänersborg… Jag tror t ex inte att förvaltningens strävan att utöka den obligatoriska närvaron på arbetsplatsen ökar intresset och lockelsen att jobba i Vänersborg…

SKR redovisar i sin statistikdatabas också Skolinspektionens skolenkät för år 2021. Det är eleverna i åk 5 och åk 9 som svarar på en hel del enkätfrågor. Det finns flera frågor, jag tänker bara redovisa två. (Vill du se alla frågor och svar – klicka här.)

71,8% av eleverna i åk 5 anser att de har studiero på lektionerna. Det är fler flickor (74,0%) än pojkar (69,0%) som anser att de har studiero. I åk 9 är det 68,0% som upplever att det är studiero, och andelen är precis lika hög mellan flickor och pojkar. Det är förhållandevis bra siffror om man jämför med riket, men självklart ska man arbeta för att det ska bli ännu bättre.

En mycket viktigt fråga är om eleverna känner trygghet i skolan. I åk 5 uppger 89,0% av eleverna att de gör det. Det är en större andel pojkar (91,0%) som känner trygghet än flickor (87,0%). I åk 9 är siffrorna inte lika höga, 78,5% känner trygghet i skolan – 83,0% av pojkarna och 75,0% av flickorna. Det är en viktig uppgift att öka och förbättra tryggheten i skolan, inte minst för flickorna. Jag tror att fler vuxna, fler anställda som inte nödvändigtvis måste vara pedagoger, är en nyckel till förbättring.

Vänersborgs kommun lägger något mer pengar på den kommunala grundskolan än riksgenomsnittet i Sverige. Den totala kostnaden för grundskolan, förskoleklassen inte inräknad, låg på 122.236 kr per elev i Vänersborg år 2020. Riksgenomsnittet låg på ungefär 119.000 kr. Året innan, 2019, var kostnaden 117.761 kr per elev, och låg då på riksgenomsnittet. Tittar vi bara på förskoleklassen så är siffrorna betydligt sämre. Eleverna fick 56.720 kr per person vilket ska jämföras med riksgenomsnittet som låg på ungefär 65.000 kr. Det är också anmärkningsvärt att kostnaden per elev minskade något från året innan.

När det gäller kostnaderna för förskola och fritidshem så låg Vänersborg mycket under genomsnittet för landet i sin helhet.

Det här är också något som kommunen måste åtgärda…

Vänersborg har enligt SKR:s statistik gått framåt och förbättrat sig på en hel rad punkter, särskilt när det gäller kunskapsresultaten. Och det är naturligtvis glädjande, även om jag inte förstår hur denna utveckling har gått till när man betänker den utveckling kring antalet anställda och pandemi mm som har varit. Oavsett så finns det stora problem, eller utmaningar, som Vänersborgs kommun måste ta tag i. Jag har svårt att förstå varför inte kommunen skulle satsa i betydligt högre utsträckning på sina barn och ungdomar som befinner sig i förskolan, fritidshemmen eller grundskolan.

Skolranking 2021 (2)

28 november, 2021 Lämna en kommentar

Det är tradition att Lärarförbundets skolranking publiceras i november varje år. Så är det i år också, men för allra sista gången. Lärarförbundet ska sluta med undersökningen – efter 20 år:

“När så många skolkommuner inte är tillräckligt bra, är det heller inte meningsfullt för oss att fortsätta ranka dem och framhålla vilken som är bäst.”

Det skrev Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i Expressen. Det skrev jag också om i en tidigare blogg – “Skolranking 2021 (1)”.

Skolrankningen bygger främst på underlag hämtat från Skolverkets officiella statistik insamlad av SCB. Därutöver används partsgemensam statistik och Lärarförbundets egna undersökningar. Det är viktigt att hålla i minnet att en stor del av statistiken som används inte är riktigt aktuell. Det är av naturliga skäl så att insamling och bearbetande av uppgifter drabbas av en viss eftersläpning. Det kan inte vara på annat sätt, men å andra sidan innebär det också att uppgifterna och därmed rankningen till viss del redan är “föråldrad”.

Det här gäller:

“Uppgifterna härrör från läsåret 2020/21 när det gäller lärartäthet, andel pedagogiskt utbildade lärare och andel barn i förskola. Mättillfället för uppgifter avseende elever avser läget den 15 oktober 2020. Mätperioden för uppgifter om lärare är vecka 42, 2020 och för årsarbetare den 15 oktober 2020. Alla kostnader (resurser till undervisning) avser kalenderåret 2020. Utbildningsresultaten är hämtade från läsåret 2019/2020.”

Det ingår 10 kriterier i rankningen: 1. resurser till undervisningen, 2. utbildade lärare, 3. lärartäthet, 4. friska lärare, 5. löner, 6. kommunen som huvudman, 7. andel barn i förskola, 8. meritvärde årskurs 9, 9. andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9 och 10. andel elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom 3 år.

Två kriterier, utbildade lärare och lärartäthet, ges dubbel vikt i sammanräkningen. Lärarförbundet menar att tillgången till kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång.

Vänersborg fick en avsevärt sämre placering än förra året, en del skulle nog kalla det för att Vänersborg rasade i skolrankningen. Vänersborg sjönk från plats 146 till plats 195.

Så här ser det sammanfattade resultatet ut för Vänersborg:

Vänersborg placerade sig alltså på plats 195 av Sveriges 290 kommuner. Det var bättre än grannkommunerna Uddevalla (200), Trollhättan (229) och Lilla Edet (246), men sämre än Grästorp (50), Lidköping (59), Mellerud (76) och Färgelanda (110).

I det följande ska jag gå igenom de olika kriterierna.

Det första kriteriet i skolrankningen är resurser till undervisningen. Kostnaden för alla skolformer, förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola, räknas med, precis som i alla de andra kriterierna. Vänersborg hamnar på plats 195 (2020-221; 2019-212; 2018-230; 2017-198). Det är ingen vidare placering, fast det är något bättre än förra året. Den visar att Vänersborg satsar mindre pengar på skola och utbildning än 2/3 av kommunerna i Sverige. Det borde vara ganska skämmigt, särskilt för betongpartierna. S+C+MP+M+KD+L har nämligen under de tre senaste åren varit helt överens om budgeten och anslagen till förskola och skola i Vänersborg. Det kan vara bra att hålla i minnet på valdagen nästa år.

Jämfört med övriga Sverige brukar Vänersborg ligga bra till när det gäller andelen pedagogiskt utbildade lärare. Så också denna gång. Andelen utbildade lärare är relativt hög. Vänersborg ligger på plats 100 bland Sveriges kommuner. Vänersborg har till och med stigit något jämfört med förra året, då Vänersborg kom på plats 103. Kanske beror den relativt höga andelen på att lärarlönerna är relativt bra i Vänersborg. Vänersborg ligger nämligen högt i kategorin ”Lärarlöner” – på plats 10 (2020: 22). Även om lönen inte är det allena saliggörande så tror jag att det finns flera lärare, t ex nyutexaminerade studenter, som tittar på lönerna när de ska söka jobb. Läsåret 2019/20 var bara 68 procent av lärarna i grundskolan behöriga i Vänersborg. Jag hittar just nu inga siffror på hur det var förra läsåret. (I Kolada, en databas för kommunsektorn, finns uppgiften ”lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne”. År 2020 uppgick siffran till 69,6%. Tillagt 19.35.)

När det gäller lärartätheten försämrades Vänersborgs placering inte helt oväntat. Vänersborg hamnade på plats 196 (2020-187). Jag trodde faktiskt att Vänersborg skulle sjunka ännu mer. BUN minskade sina personalkostnader med 29,2 milj kr förra året trots att lönerna ökade. I grundskolan var det 63 färre anställda år 2020 än 2019 och vad jag förstår så anställdes inte särskilt många under vårterminen 2021. Lärarförbundet lägger, som nämnts tidigare, dubbel vikt vid detta kriterium. Och det med all rätt, lärartätheten är oerhört viktig för elevers lärande.

I förra årets skolrankning (2020) tycktes lärarna i Vänersborg ha blivit betydligt friskare, plats 162, än året innan (2019) då lärarna hamnade på plats 226. Nu sjönk placeringen igen, lärarna i Vänersborg var sjukare än i många andra kommuner. Vänersborg hamnade på plats 199 i kriteriet “friska lärare”. Det kan vara svårt att tolka placeringen i denna kategori, den varierar ganska kraftigt mellan åren. Men det är naturligtvis viktigt att lärare är friska och på plats i klassrummen. Det är en förutsättning för en bra skola och undervisning.

Lärarförbundet har också med en kategori om ”kommunen som huvudman”. Den baseras på enkätsvar från Lärarförbundets lokalavdelningar rörande:

“hur kommunen arbetar med skolfrågor och vilka förutsättningar våra lokalavdelningar anser att lärarna ges i kommunen.”

Vänersborg placerade sig på plats 96. Det var en förbättring med 6 platser sedan förra året. Barn- och utbildningsnämndens förvaltningschef fortsätter att göra ett gott intryck på den lokala avdelningen i Lärarförbundet.

Skolrankningen har med en specifik aspekt om förskolan. Det är hur stor andel av barnen i åldrarna 1-5 år som är inskrivna i kommunal förskola eller i förskola som drivs i enskild regi. Vänersborg hamnar på plats 90 (2020-222). Det är ett bra resultat och en kraftig förbättring. Det är också ett av nämndens förväntade resultat att andelen barn som är inskrivna i förskolan ska öka. Att gå i förskola är en viktig förberedelse för den fortsatta utbildningen.

Det finns tre variabler i undersökningen som rankar elevernas resultat. Det är som jag ser det tre viktiga variabler när det gäller en diskussion om och analys av skolans kvalitet i Vänersborg. Siffrorna är från förra året, dvs det är betygen för de 9:or som gick ur grundskolan år 2020 det handlar om.

Vänersborg placerade sig på plats 251 (2020-163) när det gäller “meritvärde årskurs 9” och plats 249 (2020-187) i “andel godkända elever”. (Observera att Lärarförbundet justerar meritvärdet utifrån socioekonomiska förutsättningar.) Vänersborgs kommun har som framgår rasat ordentligt på rankingen i de här två kriterierna sedan förra året. Den elevkull som förra årets resultat grundade sig på hade relativt bra betygsresultat i hela högstadiet jämfört med andra årskullar. Det kanske till viss del är en förklaring till årets sjunkande resultat, men knappast något försvar. Det var 63 färre anställda i grundskolan 2020 än året innan. Detta faktum skulle kunna vara förklaringen, men jag tror att neddragningen främst gjordes på hösten, dvs efter att 9:orna hade fått sina betyg.

Kriteriet “fullföljd gymnasieutbildning” år det tredje kriteriet som handlar om elevernas resultat. Det jämför andelen gymnasieelever med examen inom tre år och förväntad andel elever med examen inom tre år. Vänersborg hamnar på plats 248 (2020-147). Det är en riktig ordentlig nedgång jämfört med året innan. Även här skulle det behövas en analys av orsakssammanhangen. En förklaring skulle kunna vara att eleverna fick för höga betyg när de slutade 9:an och/eller inte hade tillräckliga kunskaper med sig för att klara gymnasiestudierna. Eller är det pandemin som har haft betydelse? Jag vet inte, det skulle behövas en analys.

Sammanfattningsvis skriver Lärarförbundet:

“Rankningen Bästa skolkommun jämför alla kommuner utifrån tio kriterier. Det här är Vänersborgs relativa styrkor och svagheter som skolkommun.”

Och konstaterar att:

“Vänersborg tillhör landets bästa kommuner när det kommer till lärarlönerna. Även andelen barn i förskolan och lärarnas behörighet är några av kommunens relativa styrkor som skolkommun.”

Lärarförbundet menar också att Vänersborgs index har minskat, dvs Vänersborg i jämförelse med “sig själv” – från 43,766 förra året till 41,725. Jag kan inte påstå att jag vet vad detta index konkret betyder. Men eftersom indexet har sjunkit så har uppenbarligen Vänersborg ”gått bakåt” jämfört med hur det var förra året, och det oberoende av utvecklingen i andra kommuner. 

Lärarförbundets ranking, som alltså är den sista någonsin, visar att Vänersborg har sjunkit 49 placeringar. Vänersborg hamnar därmed faktiskt på den sämsta tredjedelen av alla Sveriges kommuner. Och det som drar ner rankingen är de absolut viktigaste kriterierna – elevernas kunskapsresultat.

På förra veckans sammanträde med barn- och utbildningsnämnden så tog förvaltningschefen upp Lärarförbundets skolranking.

Resultaten förklarades dock inte, de bara konstaterades. Med ett undantag, Fridaskolan hade en nedgång i sina elevresultat som kanske förklarade en stor del av hela kommunens nedgång. Och visst hade Fridaskolan “sämre” resultat än vanligt. Huruvida det är hela förklaringen är jag dock inte lika säker på. Men det är svårt att orientera sig i Skolverkets statistik…

Nämnden fick emellertid det glada budskapet att skolresultaten i kommunen har gått framåt i år. Lärarförbundet grundade ju sin statistik på elevresultaten från vårterminen 2020, och de senaste resultaten, dvs från vårterminen 2021, visade en avsevärd förbättring på alla punkter. Men hur det skulle kunna förklaras, när pandemin har orsakat en förhållandevis mycket stor frånvaro bland både personal och elever, och till viss del distansundervisning, vet jag inte. Dessutom minskade personalen med 63 personer under 2020, allt fler elever behövde undervisning i mindre sammanhang och behoven av särskilt stöd ökade. Det är motsägelsefullt. De ökade kunskapsresultaten vt 2021 är i mina ögon fortfarande något som måste problematiseras och förklaras. Precis som förklaringen till årets skolranking.

Jag är helt övertygad om att all skolpersonal, hela förvaltningen osv gör allt som står i deras makt, och mer till, för att elevernas resultat ska förbättras. De brister som finns måste emellertid lyftas upp, tydliggöras och diskuteras. Detta för att de ska kunna åtgärdas. Politikerna måste involveras, det är ju de som “sitter på pengarna”. Jag kan emellertid förstå att många “på golvet” ibland är misstänksamma på politikernas vilja och förmåga…

==

OBS! Du kan läsa om socialnämndens senaste sammanträde på Vänsterpartiets hemsida – ”Socialnämndens tunga ansvar – hur går vi vidare?”.

Skolranking 2021 (1)

17 november, 2021 Lämna en kommentar

Lärarförbundet har återigen publicerat sin skolrankning “Bästa skolkommun”. (Se här.) Den är lika spännande varje år. Och jag tror att alla skolintresserade politiker, administratörer, tjänstepersoner, rektorer, pedagoger, övrig skolpersonal och vårdnadshavare med stor nyfikenhet och stort intresse “slänger sig” över undersökningen, och framför allt – den egna kommunens placering…

Vänersborg kom på plats 195. Det är en ganska rejäl nedgång sedan förra året. 2020 hamnade Vänersborg nämligen på plats – 146.

Syftet med rankningen är:

“Lärarförbundet utser Sveriges bästa skolkommun för att sätta ljuset på vad som behöver göras för att skapa en likvärdig skola med hög kvalitet.”

Lärarförbundet, som är ett av de stora fackförbunden på förskolans och skolans område, lanserade sin första rankning 2002. Men nu är det slut, årets rankning blir den sista som Lärarförbundet gör. Lärarförbundet ”ger upp”…

I dagens Expressen, den 17 november (se “Därför slutar vi utse ”Bästa skolkommun”), skriver Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet:

“När så många skolkommuner inte är tillräckligt bra, är det heller inte meningsfullt för oss att fortsätta ranka dem och framhålla vilken som är bäst. Vi tror inte längre på modellen med kommuner som ansvariga för skolan. Det är dags för staten att ta över och återupprätta likvärdigheten.”

Ordförande Jaara Åstrand skräder inte på orden. I sin debattartikel framhåller hon att svensk skola inte längre är en av de mest likvärdiga i hela världen:

“Sverige har backat – rejält. Lärare, myndigheter och internationella organ som OECD larmar om att skillnaderna mellan svenska skolor växer.”

Och roten till den negativa utvecklingen beror på kommunaliseringen menar ordförande Jaara Åstrand. Och hon fortsätter. Vissa kommuner satsar på skola och utbildning, men alltför många sparar. Det har inneburit en ökad arbetsbelastning för pedagogerna och mindre tid att förbereda lektioner. Det sparas in på läromedel och det saknas personal som skulle kunna bidra till att skapa studiero och trygghet i korridorer och uppehållsrum. Det avsätts för lite resurser till elever med behov av särskilt stöd, elevhälsa och speciallärare.

“Hur en elev lyckas i skolan präglar ofta individen för livet och för samhället ger varje skolmisslyckande negativa effekter som kan vara svåra att reparera. Därför är det i grunden orimligt att en så viktig samhällsinstitution som skolan ska konkurrera om att få resurser med simhallar,  utegym, cykelbanor och andra kommunala frågor.”

Det finns nog inte många pedagoger i detta land som inte håller med Lärarförbundets ordförande.

I ljuset av ordförande Jaara Åstrands ord känns glädjebeskeden från barn- och utbildningsförvaltningen över de fantastiska framgångarna för Vänersborgs skolor och framför allt för avgångsklasserna något motsägelsefulla.

Jag återkommer med en presentation och analys av skolrankingens resultat för Vänersborgs del. För sista gången…

PS. Andra och sista delen kan du läsa här: ”Skolranking 2021 (2)”.

Avskaffa marknadsskolan!

1 oktober, 2021 1 kommentar

I veckan skickade Vänsterpartiet i Vänersborg ut tidningen “Vänstern i Vänersborg” till 2.500 hushåll i kommunen. Det betyder att väldigt många fick läsa Vänsterpartiets syn på framför allt “marknadsskolan” och konsekvenserna av den. Det betyder samtidigt att inte alla fick tidningen i sin brevlåda. Men det går att åtgärda på ett mycket enkelt sätt – du kan komma och hämta ett exemplar imorgon lördag vid Gågatekrysset. Mellan kl 11.00-14.00 arrangerar Vänsterpartiet en Röd Lördag med temat ”Nej till Marknadsskolan!”. (Du kan också ladda ner tidningen här.)

Vänsterpartiet bjuder på fika samtidigt som du kan ställa frågor och diskutera med partiets kommunala företrädare, som t ex undertecknad bloggare. Naturligtvis kan du komma med synpunkter och förslag på vad som behöver förbättras i kommunen.

Tidningen “Vänstern i Vänersborg” innehåller en blandning av artiklar från både “centralt” och lokalt håll. Det finns intervjuer med partiföreningens ordförande Magnus Lilja, tillika ledamot i barn- och utbildningsnämnden, och Lutz Rininsland. Rininsland redogör för Kunskapsförbundet Väst (KFV) där han sitter som ledamot i direktionen. Vidare berättar fyra av föreningens medlemmar varför de är vänsterpartister. Och sist men inte minst, tidningen innehåller en artikel av undertecknad, som sedan många år är ledamot av barn- och utbildningsnämnden.

Min artikel har rubriken “Avskaffa marknadsskolan!” – och den tänker jag återge här.

==

Avskaffa marknadsskolan!

Skattepengar ska gå till elever och personal – inte till skolföretagens vinster. En bra utbildning är en mänsklig rättighet och en grundförutsättning för att skapa en stark demokrati.

Det är kris i den svenska grundskolan. Kunskaperna blir sämre, lärare lämnar yrket, segregationen ökar, elevernas bakgrund blir allt viktigare, skattemedel blir till företagsvinster och studerande väljer inte läraryrket. Lärartätheten är för låg och det är en alltför hög andel obehöriga lärare. Det är för få speciallärare och för lite resurser till elevhälsan. Det är betygsinflation.

Krisen är ett resultat av politiska beslut. Det började 1989 med kommunaliseringen av skolan och följdes 1992 av friskolereformen. Varje elev fick en skolpeng och fick fritt välja skola. Det blev tillåtet för andra huvudmän än kommunerna att driva skolor.

Skolan utvecklades till en handelsplats och lärare till servicepersonal. Skollagen har ersatts av Aktiebolagslagen. Skolbolagens mål är att maximera vinsten.

Friskoleföretagen etablerar sig i socioekonomiskt starka områden. De lockar till sig de mest lönsamma eleverna, de mest studiemotiverade, de med välutbildade föräldrar. Kvar på de kommunala skolorna blir de ”olönsamma eleverna”. Det är de nyanlända, elever med utländsk bakgrund och de med föräldrar med lägre utbildningsnivå. Det är elever där andelen i behov av särskilt, språkligt eller socialt stöd är högre.

Friskolorna dränerar de kommunala skolorna på pengar. Varje elev har samma skolpeng oavsett behov. De mer ”lättundervisade” eleverna på friskolorna har en större elevpeng än de behöver. Överskottet går till vinst till aktieägarna. På de kommunala skolorna med elever med större behov räcker inte elevpengen. Det försvinner resurser som borde ha gått till speciallärare, trygghetsskapande personal och ökad bemanning i klassrummen.

Resultatet av friskolornas etablering blir att det står tomma stolar i de kommunala skolorna. När eleverna minskar blir kostnaderna per elev större – kostnaderna för alla byggnader, lärare etc förblir desamma.

Vänsterpartiet vill att staten tar tillbaka huvudansvaret för skolan från kommunerna. Skattepengar ska gå till elever och personal – inte till skolföretagens vinster. En bra utbildning är en mänsklig rättighet, därför vill Vänsterpartiet avskaffa det fria skolvalet. Elever och föräldrar ska inte tvingas välja mellan ”bättre” och ”sämre” skolor. Alla ska kunna lita på att skolan närmast hemmet är en bra skola med förutsättningar att ge eleverna den kunskap de har rätt till. När elever med olika bakgrund möts förbättras både resultaten och sammanhållningen.

==

Du kan ladda ner tidningen här.

KF 22/9 2021

22 september, 2021 2 kommentarer

Ikväll kl 18.00 sammanträder Vänersborgs högsta beslutade organ – kommunfullmäktige. Mötet är återigen på distans, och vem som helst kan se och lyssna på sammanträdet. (Du kan se sammanträdet om du klickar här.)

Det är en lång rad beslut som ska fattas, dock inte så många kontroversiella. Dagordningen ser ut så här:

Jag har som vanligt, höll jag på att skriva, redogjort för i stort sett alla ärenden tidigare. Det blir ju så när jag har förmånen att sitta i kommunstyrelsen (KS) denna mandatperiod. Alla ärenden som ska beslutas går ju alltid via KS. Jag kommer inte att upprepa mig, utan länkar bara till de ställen där jag tidigare har skrivit om ärendena.

Så kan du läsa om t ex ärende 6 “Prissättning av fastigheterna vid Skaven och del av Öxnered för mark avsedd för småhus/villatomter” i bloggen “Skolmiljoner och villatomter”.

Ärende 7, “Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021” är det ärende som jag koncentrerar mig mest på. Här ska jag lägga ett yrkande – och eventuellt begära votering. Jag har skrivit om frågan i samma blogg som ovan. (Se “Skolmiljoner och villatomter”.) Längst ner i denna blogg publicerar jag mitt yrkande, som också ska bli mitt anförande.

I samma blogg konstaterade jag att fullmäktige ska godkänna vissa förändringar i aktieägaravtalet och bolagsordningen för Fyrstads Flygplats AB. Det har jag inga synpunkter på, och det var det ingen annan i kommunstyrelsen som hade heller.

Det är samma med några av de följande ärendena. De är mer rutinartade och formella. Det är tveksamt om det ens är politiska frågor, i varje fall finns det inga politiska motsättningar. Det gäller ärendena “Fråga om ansvarsfrihet och godkännande av årsredovisning för verksamhetsåret 2020 avseende Fyrbodals kommunalförbund”, “Beslutsfattare för eldningsförbud”, “Sammanträdestider för kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige år 2022” och “Godkännande av ändrade valdistrikt inom Vänersborgs kommun”. Det sista ärendet informerade jag för övrigt om i bloggen “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.

Ärende 13 är ett svar på Sverigedemokraternas motion om att kommunen ska “upphöra med könssegregerade badtider”. (Se “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.) Det kan nog bli en viss diskussion om motionen, i varje fall kommer väl någon av motionärerna Anders Strand och Mathias Olsson att yttra sig. Vi får se om någon tänker argumentera mot. Hur som helst så finns det inte en chans att SD ska få något gehör för sina ståndpunkter.

 Det blir annat ljud i skällan när kristdemokraternas motion om att “införa bostad först som norm i kommunens hemlöshetsarbete” ska behandlas. Den kommer sannolikt att få stöd av hela kommunfullmäktige. (Se “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum.)

Medborgarförslaget om att “skapa ett innovationscentrum för innovativa och hållbara lösningar” kommer att gå samma öde till mötes som SD:s motion, det blir avslag. (Se återigen “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum.)

Sedan följer det några avsägelser från uppdrag. Gisela Gavelin (M) lämnar byggnadsnämnden och socialnämnden, medan Henrik Josten (M) tackar för sig i Demokratiberedningen. Johanna Olsson (S) lämnar samtliga sina politiska uppdrag på grund av ny anställning.

Det har lämnats in ett medborgarförslag om “sänkt ålder för Seniorkort/biljett på Västtrafik för innevånarna i Vänersborgs kommun”. Detta är en fråga som Vänsterpartiet har motionerat om åtminstone två gånger tidigare. Då blev det avslag. Vi får se om medborgarförslaget har bättre tur. Inget beslut ska emellertid fattas ikväll, förslaget ska bara skickas vidare för utredning.

Det är likadant med medborgarförslag om att “Vänersborgs kommun initierar en samfällighetsförening för förvaltning av Nordkroken”. Det ska också “bara” remitteras till någon nämnd. Det finns anledning att återkomma till de båda medborgarförslagen senare.

Till sist ställer Lutz Rininsland (V) en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Interpellationen har titeln “Kunskapsuppdatering och aktuellt planeringsunderlag” och du kan läsa om den på Rininslands blogg där du också kan ladda ner den – se “Vilka förändringar bör vi räkna med?”. Benny Augustssons svar kan du ladda ner här.

Och till sist, det yrkande som jag lägger fram för Vänsterpartiets räkning i ärende 7, “Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021”. (Här kan du ladda ner yrkandet som pdf.)

===

Yrkande

Den 14 april i år beslutade kommunfullmäktige hur Vänersborgs andel av den så kallade skolmiljarden skulle fördelas mellan barn och elever i kommunen. Statsbidraget fördelades lika mellan alla elever från förskoleklass till åk 3 i gymnasiet. Varje elev fick lika mycket pengar, 6-åringen fick samma summa som 18-åringen. Senare sköt staten till ytterligare 250 milj kr till kommunerna. Kommunstyrelsens förslag är nu att dessa pengar ska fördelas på samma vis som skolmiljarden. Det betyder 713.000 kr till barn- och utbildningsnämnden och 268.000 kr till Kunskapsförbundet Väst, via kommunstyrelsen.

I april yrkade Vänsterpartiet på en annan fördelning. Vi har samma yrkande denna gång. Vänsterpartiet anser att 2/3 av summan ska gå till eleverna i Kunskapsförbundet Väst (via kommunstyrelsen) och 1/3 till eleverna i grundskolan.

Syftet med “skolmiljarden” var mycket tydligt. Den skulle:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Syftet med de pengar som kommunfullmäktige ska fördela ikväll är precis detsamma som med skolmiljarden.

Pengarna ska användas till att betala för de extra åtgärder som krävs för att kompensera eleverna för att de har gått miste om den undervisning som skedde fysiskt i klassrummen. Pengarna ska gå till dem som har drabbats allra hårdast av pandemin. Och det är i första hand de som har haft distansundervisning. Det är dessa elever som inte har fått den undervisning “de hade rätt till”. Och de som har haft i särklass mest distansundervisning är gymnasie- och vuxenutbildningseleverna. De elever som nu går i åk 3 på gymnasiet har haft undervisning på distans i nästan 3 terminer. De vuxenstuderande har varit borta från skollokalerna minst lika lång tid. Även högstadieeleverna har drabbats, men dessa elever har å andra sidan bara haft distansundervisning i omkring 4-6 veckor.  Eleverna i förskoleklassen däremot gick inte ens i skolan förra läsåret!

De elever som har drabbas allra hårdast är självklart de som har minst skoltid kvar till examen. De elever som inte går i åk 3 på gymnasiet eller åk 9 på högstadiet har mer tid på sig att ta igen förlorad undervisning och förlorade möjligheter till kunskap. Eleverna i avgångsklasserna eller “vuxeleverna” har inte riktigt samma möjligheter. De får sina slutliga betyg detta läsår och med dom ska de söka till gymnasiet respektive högskola eller yrkeshögskola eller jobb i arbetslivet.

Jag nämnde att syftet med de pengar som kommunfullmäktige ska fördela denna gång är detsamma som med skolmiljarden. I samband med dessa extra pengar kom det dock ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet som förtydligade vilka elever som departementet ansåg hade drabbats hårdast av pandemin. Det var inte barnen i förskoleklassen eller eleverna i låg- och mellanstadierna…

Ur pressmeddelandet:

“Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda barn och elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin och genomföra andra stödinsatser tillför regeringen därför skolväsendet ytterligare [pengar]…”

Utbildningsdepartementet skrev också den 14 april:

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra.”

Utbildningsdepartementet talade alltså om gymnasiet och högstadiet.

Vänsterpartiet anser att statsbidraget ska gå till de elever som på grund av pandemin är i störst behov av stöd och hjälp, dvs elever i åk 9 i grundskolan och studerande i åk 3 i gymnasiet, samt vuxenundervisningseleverna. Därför anser Vänsterpartiet att en rimlig fördelning borde vara att 2/3 av Vänersborgs del av statsbidraget går till Kunskapsförbundet Väst, dvs 657.000 kr, och 1/3 till barn- och utbildningsnämnden, dvs 324.000 kr.

Det ska noteras att regeringen föreslår att förstärka stödet till skolväsendet med ytterligare pengar för 2022. Ett av syftena är fortfarande detsamma som för de pengar fullmäktige ska besluta om nu. Det är alltså stor chans att vi får denna diskussion i fullmäktige även nästa år… Men om fullmäktiges ledamöter lyssnar och förstår det jag har försökt förklara, och omröstningen utfaller rätt, då kan det gå som på räls nästa gång.

Vänsterpartiet yrkar att

“Kommunfullmäktige beslutar att tillföra barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag med 324 tkr och kommunstyrelsen ett tilläggsanslag med 657 tkr. Tillskotten gäller endast innevarande år och sker mot bakgrund av beslut om utökat statligt stöd till skolväsendet 2021. Kommunstyrelsens del betalas ut till | Kunskapsförbundet Väst som ett extra förbundsbidrag efter Kommunfullmäktiges beslut. Finansiering sker genom att budgeten för generella statsbidragsintäkter justeras upp med 981 tkr.”

Vänersborg 2021-09-22

 

BUN! BUN! BUN! (20/9)

18 september, 2021 Lämna en kommentar

På måndag är det dags för politikerna i barn- och utbildningsnämnden (BUN) att återigen ge sig in i elden. Höstens första sammanträde börjar kl 08.30. Och det sker fortfarande på distans.

Dagordningen är osedvanligt kort, men å andra sidan är de tre ärendena som ska behandlas tämligen “tunga”:

I ärende 2, “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2021-2029: Förstudie om tillskapande av förskoleplatser i centrala Vänersborg och på Onsjö”, förväntas nämnden besluta att föreslå samhällsbyggnadsnämnden att:

“starta lokalplanering för utbyggnad av förskoleplatser på Onsjö”

Det behövs nämligen fler förskoleplatser i centrala Vänersborg (centrum, Mariedal och Torpa/Tärnan) samt på Onsjö fram till år 2029. Men med tanke på den stora utredning som ligger till grund för ärendet verkar det vid första påseendet vara ett förvånansvärt “okomplicerat” beslut.

Förskolorna i centrala Vänersborg och Onsjö är idag placerade på dessa platser:

De röda prickarna på kartan ovan visar de enskilda alternativen, Förskolan Villa Korseberg och Frida förskola. 

Antalet platser i de olika kommunala förskolorna i centrum och på Onsjö ser ut på följande sätt:

Utredningen bollar med olika alternativ för att tillskapa fler förskoleplatser, bland annat så ägnas både Tärnanskolan och Silvertärnan stort utrymme. Även Björkholmsgatans förskola behandlas, även om inte så utförligt. Det finns vidare olika alternativ utifrån den beslutade Holmängenskolan och för Onsjös tre förskolor. Alternativen diskuteras från många olika utgångspunkter, t ex pedagogiska och ekonomiska, utifrån kommunens mål, personalförsörjning, styrdokument, barnkonvention, integration, befolkningsutveckling osv.

Det är en gedigen utredning. Den tar tid att läsa igenom och sätta sig in i, några avsnitt är också tämligen “svåra”. Och efter genomläsning, bearbetning och analys skulle man vilja ha tid för att diskutera utredningen och slutsatserna med vårdnadshavare, partikamrater, företrädare för andra partier och andra intresserade. Det är viktiga frågor och det handlar om en hel del pengar. Därför var min första tanke när jag först såg förstudien att jag skulle begära bordläggning – inte för att jag är kritisk till slutsatserna utan för att det behövs mer tid för just diskussion och analys. Men så läste jag i slutet av utredningen:

“Då beslut angående handlingsalternativ inte kommer att kunna fattas av barn- och utbildningsnämnden förrän tidigast 20 september är tidplanen för detta mycket pressad och risk finns för förseningar. Anledningen är att förstudien har dragit ut på tiden.”

Oops. Tidplanen är tydligen så pressad att den politiska diskussionen typ inte hinns med. Det verkar knappt så att nämnden ens hinner besluta i tid. Med andra ord, nämnden bör lita på förvaltningens slutsatser och förslag.

Hmm… Vem är det som styr kommunen – politiker eller tjänstemän?

Men samtidigt som det är så bråttom med beslutet så ska det senare utarbetas detaljplaner, som kan ta ett år, och sedan kan bygglov etc överklagas, vilket kan ta ytterligare ett år…

När barn- och utbildningsförvaltningen i samarbete med andra kommunala förvaltningar har sammanställt alla fakta och allt underlag, diskuterat, jämfört och analyserat, så blir förstudiens/utredningens slutsats, och beslutsförslag, kort och gott att BUN måste skapa fler förskoleplatser på Onsjö.

Förvaltningen själv sammanfattar utredningen och ärendet:

“Förstudien bedömer att det är lämpligast att använda delar av Holmängenskolan för att tillskapa 85 förskoleplatser i centrala Vänersborg. 30 av platserna ersätter Björkholmsgatans förskola. Förstudien bedömer även att 30 förskoleplatser tillskapas på Onsjö genom att bygga ut Skördegatans förskola.”

Det kan väl tilläggas att precis som Björkholmsgatans förskola kommer att uppgå i Holmängenskolans förskola så kommer Norra skolans elever att ingå i Holmängenskolan. Jag tror ibland att det medvetet pratas tyst om Norra skolans öde. I utredningen står det:

“I inventeringen har Norra skolan ingått som kommer att tomställas då Holmängenskolan står klar. … Norra skolan har dessutom en omfattande fuktproblematik vilken inte beräknas kunna åtgärdas på grund av att investeringsmedel för renovering inte beviljats.”

“Tomställas”…?

Det är brist på medel för att åtgärda fuktproblematiken som orsakar “tomställningen”. Liksom att skolan är för stor för att göras om till förskola eftersom det i dagsläget inte finns några:

“andra verksamheter som skulle kunna samnyttja lokalerna med en förskola.”

Norra skolans öde är tragiskt. Det finns inga politiska beslut om nedläggning, ändå ska den bli “tomställd”. Vilket hemskt ord förresten… Jag funderar på vem som egentligen har bestämt att Norra skolan ska “tomställas” – och därmed läggas ner…

För att “pusslet” ska gå ihop krävs det att det finns lokaler till förskolan på Holmängenskolan hösten 2024. Och det ska finnas “lediga” lokaler där menar utredarna:

“…prognoserna för elevantalet gällande årskurs F-6 i centrala Vänersborg har skrivits ned samt att Tärnanskolan har utökat sina lokaler i Gamla Silvertärnan sedan beslutet om Holmängenskolan togs…”

Behovet av en utbyggnad på Skördegatan har att göra med att det är dags att “skrota” modulen som har stått där sedan 2010.

Kostnaderna för att förverkliga förstudiens förslag är naturligtvis intressanta.

“Den preliminära investeringskostnaden för en utbyggnad av Skördegatans förskola beräknas uppgå till 14 miljoner kronor med en beräknad utökad årshyra på cirka 900.000 kronor. Genom att bygga ut Skördegatans förskola kan modulen på Skördegatans förskola avvecklas. … Hyran för modulen är 406.496 kronor/år. Den utökade årshyran efter utbyggnad och borttagande av modul blir cirka 494.000 kronor.”

Det räknas inte heller med några ökade verksamhetskostnader. Det blir det däremot på förskolan i Holmängenskolan. Den totala driftskostnaden för 55 fler barn beräknas bli nästan 6 milj kr per år.

Det ska noteras att utredningen “bara” sträcker sig till 2029. Vad som händer därefter vet man inte idag. Barnantalet skulle kunna öka ytterligare vilket då kanske kräver att hela Holmängenskolan behövs till grundskola. Då måste det finnas mark för att bygga en ny förskola. Fördelen med Holmängenskolan är att det relativt lätt och billigt går att omvandla förskoledelen till grundskola. Om kommunens planer på att bygga fler bostäder på Onsjö södra går i lås så kan det behövas en ny förskola där också.

Jag tycker att prognoserna för befolkningsutvecklingen är en osäkerhetsfaktor. Prognoserna för elevantalet fluktuerar nämligen år från år skriver förvaltningen, men vad säger att de inte fortsätter att göra det de kommande åren? Tänk om förskoledelen på Holmängenskolan behövs till fler elever redan 2024?

Till sist vill jag framhålla förskolans stora betydelse för barnens utveckling och lärande, särskilt för barn med “svag” socioekonomisk bakgrund. Förskolan bidrar till att barn får mer likvärdiga förutsättningar inför skolstarten och barnen får därför bättre förutsättningar att nå högre kunskapsresultat i grundskolan. Det viktigaste är kanske att förskolan betyder mycket för språkutvecklingen och det gynnar framför allt barnen som har ett annat modersmål än svenska. Förskolan spelar här en viktig roll för integrationen.

Ett annat stort ärende på måndag kommer från kommunfullmäktige.

När fullmäktige i november förra året fastställde budgeten för 2022, dvs mål- och resursplanen, så gavs ett uppdrag till kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Nämnderna skulle ta fram en överenskommelse kring de lokaler som nyttjas gemensamt.

Och det har de tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen gjort:

“…fört en dialog och tagit fram en rapport, som kartlagt uppdraget samt tagit fram förslag till hantering/överenskommelse. För att denna överenskommelse ska kunna genomföras krävs erforderliga beslut från högre instans för båda nämnderna.”

Förvaltningarna är överens och de tänker, efter beslutet från “högre instans”, dvs kommunfullmäktige, gå vidare. Målet för förvaltningarna är att kultur- och fritidsförvaltningen ska hyra samtliga uthyrningsbara lokaler av samhällsbyggnadsnämnden, t ex skolornas idrottshallar, för att sedan hyra ut dessa i andra hand till både barn- och utbildningsnämnden och även till t ex föreningar.

Det betyder att kultur- och fritidsförvaltningen kommer att ha:

“huvudansvaret för de fritidsanläggningar som de har idag med tillägg för de uthyrningsbara idrottssalarna i skolorna. I ansvaret för lokalerna ingår även underhåll, skötsel, fast och lös inredning, vaktmästeri samt städning.”

Det verkar vara ett bra förslag.

Till sist ska delårsrapporten behandlas.

Och det är bara att gratulera. Man blir imponerad. Trots stor frånvaro under pandemin bland både lärare och elever och trots de massiva nedskärningarna av personalen under höstterminen 2020 och trots att antalet elever i behov av särskilt och språkligt stöd av olika slag fortsätter att öka och trots att det är brist på pengar för att möta dessa elever, så uppfylls alla nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås, alla utom ett…

Följande förväntade resultat får en grön plopp:

  • “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar”
  • “Andelen barn i förskolan som tar del av en undervisning av hög kvalité ökar”
  • “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 7–9 med mer än 25 % frånvaro minskar”
  • “Vårdnadshavare upplever att kommunikationsplattformen skapar förutsättningar för vårdnadshavare att vara delaktiga i sitt barns utbildning”
  • “Fler medarbetare upplever hållbart, kommunikativt och modigt ledarskap”

Anna Karlefjärd från Karlstads universitet inledde läsåret för lärarna. (Se “Uppstart och omstart – och ej ansvarsfrihet”.) Hon lyfte den stora motsägelsen under covid19-pandemin – frånvaron bland elever och lärare var hög samtidigt som betygsresultaten ökade. Karlefjärd berättade att ett nytt uttryck har myntats i forskarsverige, “pandemi-E”. Flera elever har fått ett godkänt betyg tack vara pandemin, ett godkänt betyg som de antagligen inte hade fått under normala omständigheter. Anna Karlefjärd menade att man i kommunerna måste “problematisera” detta förhållande. Jag kan inte se att det görs i delårsrapporten…

Eller är det kanske så att nämnden har fel förväntade resultat? Resultaten kanske inte har någon anknytning till verkligheten…?

Det enda förväntade resultatet som inte har fått en grön plopp är:

“Andelen barn och elever som upplever delaktighet i undervisningen och tar ansvar i miljö- och hållbarhetsfrågor ökar”

Resultatet har fått en gul plopp, dvs uppnås delvis.

Inte nog med alla pedagogiska framgångar, även ekonomiskt så går det utmärkt. BUN uppvisar den 31 augusti 2021 ett överskott på 10,3 milj kr.

Överskottet beror framför allt på den statliga sjuklönekompensationen under coronapandemin, för perioden januari-augusti. Förskolan har inte heller hunnit utnyttja statsbidraget för mindre barngrupper. Den tredje förklaringen till överskottet är att verksamheterna har haft färre barn och elever än budgeterat. Sedan ska vi inte glömma att förvaltningen minskade antalet anställda ganska drastiskt under höstterminen 2020. Den minskade personalstyrkan, som nämnden gick in i 2021 med, har naturligtvis bidragit till det positiva ekonomiska resultatet.

Förvaltningen beräknar emellertid att överskottet kommer att förbrukas under hösten. 

Orsaken är, menar förvaltningen, att antal barn och elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka i både kommunala och externa enheter. Och att det under hösten kommer upp mot 100 nya elever till Restad Gård som ska gå i Vänersborgs grundskolor. (Se “BUN (2): Arbetskläder och Restad Gård”.) Det betyder naturligtvis ökade kostnader. Här har dock kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) gett ett löfte om att hela kommunen ska stå för kostnaderna – det förväntade överskottet ska användas. (Se “KF (3): Delårsrapport och Fossilfritt Vbg”.)

BUN:s prognos för år 2021 visar med andra ord ett nollresultat.

Och med det avslutar jag denna långa blogg. Har du några synpunkter – skriv en kommentar eller skicka ett mail, ett DM (=direktmeddelande, dvs privat meddelande) på Messenger går också bra.

KS (25/8) 4: Till KF – Skolmiljoner och villatomter

24 augusti, 2021 Lämna en kommentar

Det här är den fjärde, och sista, bloggen om morgondagens ärenden i kommunstyrelsen. (Se “KS på onsdag: Ursand mm”, “KS (25/8) 2: Ärenden som avgörs direkt av KS” och “KS (25/8) 3: Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.)

I våras var det en stor diskussion om hur den så kallade “skolmiljarden” skulle fördelas i Vänersborg och Trollhättan. Orsaken till att Trollhättan ingick i diskussionen var ju att Trollhättan tillsammans med Vänersborg äger Kunskapsförbundet Väst.

“Skolmiljarden” var det extra bidrag som staten betalade ut till kommunerna under pandemin. Syftet med pengarna var mycket tydligt, pengarna skulle:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Pengarna skulle alltså användas till att betala för de extra åtgärder som krävdes för att kompensera eleverna för att de gick miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen.

 I Vänersborgs kommun fördelades pengarna lika utifrån antalet elever från förskoleklassen till och med åk 3 i gymnasiet. Varje elev fick alltså samma andel av pengarna. Vänsterpartiets uppfattning var att pengarna skulle gå till de elever och studerande som hade drabbats allra hårdast av pandemin. Och det var i första hand de som hade haft distansundervisning. Det var dessa elever som inte hade fått den undervisning “de hade rätt till”. Och de som hade haft i särklass mest distansundervisning var gymnasie- och vuxenutbildningseleverna. Och i andra hand var det högstadieeleverna. Och självklart var det eleverna i avgångsklasserna som drabbades allra hårdast. De andra eleverna har ju helt enkelt mer tid på sig att ta igen förlorad undervisning och förlorade möjligheter till kunskap.

Vänsterpartiet ansåg att statsbidraget skulle gå till de som var i störst behov av stöd och hjälp, dvs elever i åk 9 i grundskolan och studerande i åk 3 i gymnasiet, samt vuxenundervisningseleverna. Vår uppfattning var därför att en rimlig fördelning borde ha varit att 2/3 av Vänersborgs del av statsbidraget gick till Kunskapsförbundet Väst och 1/3 till barn- och utbildningsnämnden.

Kommunfullmäktige gick inte på Vänsterpartiets linje. (Jag skrev ett yrkande som jag kallade “Hur ska man lära sig svetsa på distans?”. Du kan ladda ner yrkandet här.)

Sedan ökade staten på “skolmiljarden”. Ytterligare 350 miljoner delades ut till kommunerna. Vänersborgs del av “kakan” är 981.000 kr. Som nu ska delas ut till eleverna. Men vilka elever?

Förslaget till kommunstyrelsen, som alltså också är tänkt ska bli förslaget till kommunfullmäktige, är att pengarna ska fördelas på samma sätt som förra gången:

“Vid tillämpning av samma fördelningsmodell som vid fördelningen av skolmiljarden tilldelas barn- och utbildningsnämnden 713 tkr i tilläggsanslag och kommunstyrelsen 268 tkr.” (Pengarna till kommunstyrelsen går till Kunskapsförbundet; min anm.)

Det tycker jag fortfarande är fel. Enligt samma argumentation som tidigare, men ytterligare några…

Förslaget till fördelning är egentligen lite “småabsurd”. Eleverna i förskoleklassen ska alltså få lika mycket per elev som eleverna i 3:an i gymnasiet. Det är omöjligt att se logiken i detta. Det är också anmärkningsvärt av den orsaken att eleverna i förskoleklassen inte ens gick i skolan förra läsåret! Så det är väl inte utan man undrar vilken utbildning politikerna i kommunstyrelsen anser att 6-åringarna har missat på grund av pandemin…

Så här skriver Utbildningsdepartementet i sitt pressmeddelande om de nya pengarna (se “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”, fetstilen är min):

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda barn och elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin och genomföra andra stödinsatser tillför regeringen därför skolväsendet ytterligare 250 miljoner kronor. … Dessutom föreslår regeringen 100 miljoner kronor ytterligare för att finansiera möjligheter till stöd, bland annat i form av förstärkt frivillig undervisning under skollov för elever i grundskolan och gymnasieskolan. En väl utbyggd lovskola ger större möjligheter att erbjuda elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin. Deltagande i lovskola kan kombineras med sommarjobb som anordnas av kommuner.”

(Du kan läsa hela pressmeddelandet här: “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”.)

Jag kan inte se annat än att Utbildningsdepartementet ger stöd för Vänsterpartiets synsätt. Och vad jag vet har det aldrig ordnats “sommarskola” i Vänersborgs kommun för elever låg- och mellanstadierna…

Nä, skärpning politiker. De statliga pengarna är avsedda att gå till dom som drabbats av pandemin, inte för att rent allmänt förstärka budgeten för barn- och utbildningsnämnden…

Vi får se om politikerna från betongpartierna har ändrat uppfattning sedan i våras eller om de “kör på i samma hjulspår”…

Kommunfullmäktige ska bestämma hur mycket tomterna vid Skaven och Öxnered ska kosta. Förslaget kommer att bli:

“650 kr/kvm för mark avsedd för småhus/villatomter.”

Eftersom villatomternas storlek varierar priserna att hamna mellan 455.000 – 950.000 kr. Denna prissättning är marknadsmässigt grundad och ger kommunen kostnadstäckning. Sedan tillkommer naturligtvis också anslutningsavgiften för VA.

Till sist återstår det bara för kommunstyrelsen att föreslå att godkänna årsredovisningen för Fyrbodals kommunalförbund och bevilja alla ansvarsfrihet. Och tillika föreslå fullmäktige att godkänna viss förändringar i aktieägaravtalet och bolagsordningen för Fyrstads Flygplats AB.

Nästa sammanträde med kommunfullmäktige är den 22 september. Det är ett tag dit, men då finns det å andra sidan tid för alla intresserade att sätta sig in i de olika ärendena – och kanske påverka “sina” politiker att rösta rätt…

KS (25/8) 2: Ärenden som avgörs direkt av KS

22 augusti, 2021 1 kommentar

På onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). I min förra blogg publicerade jag mötets dagordning, och skrev också om ett av ärendena, planbeskedet på Ursand. (Se “KS på onsdag: Ursand mm”.)

Det är som vanligt väldigt många ärenden som ska behandlas av kommunstyrelsen. En del av dom går vidare till kommunfullmäktige för att avgöras där, medan andra ärenden beslutas direkt på onsdagens sammanträde.

I denna blogg ska jag bara redovisa de ärenden som KS avgör direkt på mötet.

I budgeten för 2021 avsatte kommunfullmäktige 3 milj kr till “insatser för barn i behov av särskilt stöd”. Den 25 maj sökte barn- och utbildningsnämnden formellt pengarna av kommunstyrelsen genom ett delegeringsbeslut av BUN:s ordförande Bo Carlsson (C). (Se “BUN (1): Särskilda behov och Norra skolan”.)

I ansökan står det:

“Barn- och utbildningsförvaltningen lägger idag över 10 mnkr i genomsnitt per månad på insatser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola och grundskola.”

10 miljoner i månaden är väldigt mycket pengar. Och så berättar Carlsson hur barn- och utbildningsförvaltningen tänker använda de extra 3 miljonerna:

“Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att använda dessa medel för att möta elever som verksamheten har svårt att möta i klassrumssituation. Samtliga högstadieskolor organiserar inför hösten för att kunna möta fler elever i mindre sammanhang. Just nu planeras för att möta 38 elevers behov av undervisning i det lilla sammanhanget hela skolveckan.”

Pengarna är uppenbarligen avsedda att gå till kommunens fyra högstadieskolor. Jag är emellertid inte riktigt säker på vad som menas med “det lilla sammanhanget”, men att det är undervisning av något slag i mindre grupper torde stå klart. Det kanske handlar om elever i behov av “särskilt” särskilt stöd, jag vet inte. Bo Carlsson (C) förklarar nog på onsdag.

Förslaget är att KS ska besluta om att bevilja barn- och utbildningsnämnden de 3 miljonerna. Och det är klart att BUN, och eleverna, ska ha sina pengar.

Kommunen ska tydligen satsa på att öka demokratin. KS ska nämligen besluta om att anmäla Vänersborg till deltagande i ett utvecklingsnätverk för medborgardialog. Det bedöms att ett deltagande i nätverket skulle:

“kvalitetssäkra och samtidigt effektivisera arbetet med medborgardialog.”

Förutsättningen för att få ingå i nätverket är att kommunen inrättar en styrgrupp där förtroendevalda och ledande tjänstepersoner ingår. Det handlar om 2-3 politiker… Det ska bli spännande att se vilka det blir, kanske någon vänsterpartist…? Det ska även bli intressant att se hur styrgruppen tänker sprida lärdomarna från nätverket till de andra partierna. Kommundirektören ska också utse en projektledare och en tjänsteperson som ska delta.

Vi får väl se om kommunen blir mer demokratisk…

Kommunstyrelsen ska få en intressant information om lokaliseringsstudien angående råvattenledningen till Trollhättan och vidare till Uddevalla.

Trollhättan vill ju som bekant bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Vattenledningen var först tänkt att börja en halvmil ut i Vänern och sedan gå via en pumpstation i Nordkroken ungefär 10 km fågelvägen innan ledningarna korsar älven och ansluter till ett nybyggt vattenverk i Överby. Jag har skrivit flera bloggar om dessa planer. (Se t ex “Trollhättans planer för Nordkroken går vidare”.)

Underlaget är mycket kryptiskt. Det är uppenbarligen tänkt att kommunstyrelsen ska få mer kött på benen under själva sammanträdet. Ur underlaget kan man dock läsa sig till att de ursprungliga planerna är skrotade:

“Det resulterade i att tre huvudstråk valdes ut för fortsatt utredning. Nordkroken är inte med bland dessa.”

Vänersborgs kommun, som kom in sent i Trollhättans planer, har uppenbarligen stoppat planerna på att vatten ska pumpas upp i Nordkroken. Och det är bara att gratulera. Inte skulle det byggas en pumpstation på stranden i Nordkroken.

Löneförhandlingarna i kommunen är avslutade och nämnderna ska kompenseras för löneökningarna. Kommunstyrelsen ska fatta beslut på onsdag om tilläggsanslag. (I många andra kommuner i landet ska lönehöjningar finansieras inom nämndernas ramar, dvs nämnderna får inga extra pengar.) Tilläggsanslaget till t ex socialnämnden är på 18,7 milj kr i år och 24,7 milj nästa år, medan det för barn- och utbildningsnämnden är 15,6 milj respektive 18 milj. Sammanlagt uppgår tilläggsanslaget till alla nämnder till ungefär 40 milj kr för år 2021 och 50 milj kr för år 2022.

Det framgår också av underlaget att:

“Tilläggsanslaget inkluderar också budgetkompensation för löneavtalets effekter på vissa köpta tjänster, kompensation för löneavtalets effekter på fördelade kostnader för serviceenheten, politikernas arvoden samt för NÄRF och KFV.”

Det är bra att det blir kompensation för löneökningarna för personalen på NÄRF och Kunskapsförbundet också. Om politikers arvoden borde ökas kan däremot diskuteras…

Kommunstyrelsen ska ställa sig bakom ett yttrande om en ny detaljplan för kvarteret Grävlingen 28. Kvarteret ligger mitt emot det blivande höghuset vid Elisabeths port. (Se bild.)

Syfte med planen är att fastigheten ska kunna användas flexibelt för bland annat, kontor, olika samhällsfunktioner, bostäder samt vård genom om- eller tillbyggnad av befintliga hus.

Kommunstyrelsen följer med all sannolikhet beslutsförslaget som är mycket positivt till detaljplaneförslaget.

Det blir en information kring en rapport om ett uppdrag från kommunfullmäktige att “utreda möjligheter och konsekvenser att driva kommunala fastigheter samt VA/renhållning i bolagsform”. Uppdraget var en del av budgetbeslutet inför 2020.

Det är en mycket intressant tanke att driva dessa uppgifter i bolagsform. Det finns naturligtvis både fördelar och nackdelar som med alla förslag. Några fördelar, som återfinns i underlaget, är att:

“Bolagsformen … kan bidra till att ansvar och styrning blir tydligare och kan skapa förutsättningar för ökat fokus, specialisering och långsiktig kompetens avseende både investeringar och underhåll.”

De nackdelar som underlaget redovisar är framförallt av demokratisk natur:

“bolagsformen [anses] försvåra insyn och kontroll.”

Kommunstyrelsen ska bara notera rapporten på onsdag, inga beslut kommer att fattas. Jag vet inte hur de styrande partierna tänker gå vidare med frågan, men jag antar att det i varje fall kommer att bli en del diskussioner om rapporten i de olika partierna. Jag har en känsla av det snart är dags att återkomma i ärendet.

Det ska fattas några beslut som innebär att en del av kommunstyrelsens förfogandeanslag används. Det är ett tillfälligt anslag till “Kommunakademin Väst” under år 2022 på 108.406 kr och 19.000 kr per år till Göta älvs vattenråd från och med 2022. Det är inte mycket att orda om, det är ju inte heller några stora pengar.

Men det är klart, många bäckar små…

Till sist, mer kostnader…

Det föreslås att KS godkänner en ökning av medlemsavgiften till Fyrbodals kommunalförbund från 36 kr/invånare till 37 kr/invånare. Det följer en tidigare beslutad indexhöjning.

Det finns ytterligare en del “småfrågor” som kommunstyrelsen ska avgöra på onsdag, men de flesta ärendena går vidare till kommunfullmäktige för beslut. Jag återkommer till dessa.

Uppstart och omstart – och ej ansvarsfrihet

17 augusti, 2021 3 kommentarer

Igår började höstterminen för alla skolbarn. Det var säkert en efterlängtad start för de flesta. Sannolikt fanns det dock en och annan som kanske var mindre glad. Hur det var bland pedagogerna vet jag inte. Men antagligen är det som hos eleverna – blandat. Det är roligt att träffa eleverna, men mindre kul när de tänker på all den kommande dokumentationen, omdömena, utvecklingssamtalen, betygen som ska skrivas och sättas under den tid då dagarna blir allt kortare och mörkret tar överhanden…

Lärarna började förresten redan förra måndagen. Vi politiker i barn- och utbildningsnämnden fick nöjet att vara med på eftermiddagens föreläsning, fortfarande på distans förresten.

Det var Anna Karlefjärd från Karlstads universitet som hade ordet. Och det måste jag säga, det var en fantastisk föreläsning. Den riktade sig framför allt till pedagoger, så klart, men även politikerna tror jag hade en stor behållning av den. För att inte tala om när man var både politiker och lärare, även pensionerad sådan, då hade man typ en dubbel behållning.

Föreläsningens titel var “Formativ organisation och klok bedömningskultur – att sätta strålkastarljuset på den egna verksamheten”. Det kanske inte säger så mycket för en som inte är insatt i den pedagogiska terminologin, men det handlade om bedömning och betygssättning av elever. Jag ska inte utveckla detta vidare, men jag kan inte låta bli att notera att Karlefjärd lyfte den stora motsägelsen under covid19-pandemin – frånvaron bland elever och lärare har varit hög samtidigt som betygsresultaten har ökat. Hon pratade t ex om att ett nytt uttryck har myntats i forskarsverige, “pandemi-E”. Flera elever har fått ett godkänt betyg tack vara pandemin, ett godkänt betyg som de antagligen inte hade fått under normala omständigheter. Anna Karlefjärd uttryckte sig försiktigt och menade att man i kommunerna måste “problematisera” detta förhållande. 

Jag tar upp detta eftersom jag faktiskt har framfört samma synpunkter både i bloggar och på nämndens möten. Alla gläds åt de ökade meritvärdena i Vänersborg trots den höga frånvaron. Inte minst politiker gläds. De konstaterar ju, med detta faktum som grund, att grundskolan inte behöver några resurstillskott… 

Mörkret har börjat lägra sig över Blåsut. Och det faktiskt redan några dagar direkt efter sommarsolståndet, dvs det dygn på året som dagen är som längst. Jag tänker mer specifikt på Blåsut Bandyklubb. Klubben hade årsmöte strax efter midsommar och det som hände på mötet ska egentligen inte få hända i en förening – styrelsen fick inte ansvarsfrihet.

På Blåsuts BK:s hemsida står det:

“Då såväl verksamhetsberättelse som ekonomiberättelse och revisionsberättelse saknades så kunde inte avgående styrelse beviljas ansvarsfrihet.”

Det är naturligtvis anmärkningsvärt att en styrelse inte sköter ett minimum av de administrativa åtagandena. Det ryktas också om att klubben har stora skulder till Vänersborgs kommun. Det har jag dock inte fått bekräftat. Hur som helst, en ny styrelse valdes på årsmötet. Förhoppningsvis får de nya ledamöterna ordning på ekonomi och annat.

Det är förresten lite förvånande att inte TTELA har skrivit om årsmötet. Tidningen skrev ju en längre artikel när styrelsen tillsattes. Eller rättare sagt, när vissa ledamöter tillsattes. Det var när det förra kommunalrådet i Vänersborg Marie Dahlin (S) och den tidigare 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen Bo Carlsson (C) valdes in i Blåsuts styrelse. (Se “Politiker tar plats i bandystyre”.) Marie Dahlin och Bo Carlsson tillhörde alltså de styrelseledamöter i Blåsut som inte beviljades ansvarsfrihet. Bo Carlsson är ju som bekant ordförande i barn- och utbildningsnämnden just nu… Och han har även, som läsare av denna blogg vet, tidigare erfarenhet av att inte beviljas ansvarsfrihet… (Se “Avgå Bo Carlsson!”.) Nu har Bo Carlsson fått ytterligare en mindre smickrande notering på sitt CV… Jag undrar hur länge socialdemokraterna ska ha överseende med Carlsson.

Är det inte underligt att TTELA har undanhållit denna nyhet för sina läsare?

Det är mörkt också över Afghanistan. Befolkningen och särskilt kvinnor går med all sannolikhet dystrare tider till mötes. Igår samlades ett antal deltagare, bland dem många vänsterpartister, till en manifestation i Plantaget till stöd för det afghanska folket.

Flera deltagare talade till de församlade. Ett återkommande krav var att Sverige skulle bevilja de ensamkommande afghanerna asyl och uppehållstillstånd. Det finns nog ingen grupp, anser jag, som har behandlats så illa av Migrationsverket.

Det var faktiskt överraskande många på plats, dock ingen från TTELA…

Det var ett tag sedan jag var på Gardesanna. Eller Gaddesanna som det nu officiellt heter – till lokalbefolkningens förtret. (Se “Gardesanna: Namnfrågan avgjord!”.)

Idag blev det ett studiebesök i regnet. Jag noterade att nordanvinden blåste betydligt kraftigare än i Nordstan… Det var tomt på stränderna, naturligtvis. Inte ens fiskmåsarna vågade sig ut på stranden.

Det var svårt att inte notera kommunens nya kreativa skapelse. Det ska visst vara ett vattenfall. Vad det är för vatten som rinner ut ur röret låter jag vara osagt, men det är väl förhoppningsvis rent. Annars skulle väl kommunens nitiska miljöinspektörer gripa in snabbt.

Och med denna bild avslutar jag dagens blogg, och antagligen också årets sommar på Gardesanna. Det lär inte bli några fler sol- och baddagar.

Skolmiljarden – till förskolan? (3/3)

25 april, 2021 1 kommentar

Anm. Den här bloggen är en slags fortsättning på “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)”.

Den 21 december förra året publicerades ett pressmeddelande på Utbildningsdepartementets hemsida (se “Över en miljard extra till skolan nästa år”):

“För att möta den tuffa utmaning som covid-19-pandemin medför förstärks det statliga stödet till skolväsendet med 1 miljard kronor 2021. Syftet är att bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin.”

De statliga pengarna skulle fördelas proportionellt mellan Sveriges kommuner utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i varje kommun. Det innebar för Vänersborgs del ungefär 4 milj kr och för Trollhättans del 6 milj. De här pengarna fick kommunerna sedan själv bestämma om hur de skulle fördela ut i verksamheterna. Regeringen skrev att statsbidraget fick användas inte bara inom grund- och gymnasieskolan, utan också inom förskolan och vuxenutbildningen.

Som alla vet så har Trollhättan och Vänersborg “överlämnat” gymnasie- och vuxenutbildningen till Kunskapsförbundet Väst (KFV). KFV är ett kommunalförbund, Trollhättan och Vänersborg är de enda medlemmarna i förbundet.

Kunskapsförbundet skulle naturligtvis också få ta del av “skolmiljarden”. Men hur skulle pengarna fördelas mellan Trollhättan, Vänersborg och KFV?

Som vi sett i de två tidigare bloggarna (se “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)” och “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)”) var inte de två kommunerna överens. Vänersborg ville fördela pengarna mellan antalet 6- till 19-åringar, Trollhättan till alla mellan 1 och 19 år. Ingen av kommunerna ville ta med de vuxenstuderande i fördelningen. Trollhättans sätt att fördela pengarna innebar att gymnasieleverna fick mindre pengar, pengar som istället gick till förskolebarnen.

Trollhättan beslutade att ge 22% av statsbidraget till Kunskapsförbundet (1,3 milj) och Vänersborg 27% av sitt (1,08 milj).

Det har jag beskrivit i de två tidigare bloggarna. Och i några andra också faktiskt…

Vi var flera, bland annat hela KFV:s direktion (förbundets “kommunfullmäktige”), som reagerade på att Trollhättan ansåg att barnen i förskolan skulle få del av de statliga bidragen. Syftet med “skolmiljarden” var ju mycket tydligt. Pengarna skulle:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Och det blev ännu tydligare härom veckan, då staten ökade på “skolmiljarden” med ytterligare 350 milj kr till kommunerna. I ett pressmeddelande skrev Utbildningsdepartementet (se “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”):

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda barn och elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin och genomföra andra stödinsatser tillför regeringen därför skolväsendet ytterligare 250 miljoner kronor. … Dessutom föreslår regeringen 100 miljoner kronor ytterligare för att finansiera möjligheter till stöd, bland annat i form av förstärkt frivillig undervisning under skollov för elever i grundskolan och gymnasieskolan. En väl utbyggd lovskola ger större möjligheter att erbjuda elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin. Deltagande i lovskola kan kombineras med sommarjobb som anordnas av kommuner.”

Regeringen pekar ut eleverna i högstadiet och gymnasiet. Det är de som på grund av distansundervisningen:

“under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra”

Barnen i förskolan nämns överhuvudtaget inte. Det talas inte heller om vuxenutbildningseleverna, och där tycker jag att Utbildningsdepartementet har gjort en stor miss.

Med andra ord – de statliga pengarna ska användas för att betala för de extra åtgärder som krävs för att kompensera barnen och eleverna för att de har gått miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen. Pengarna borde därför i första hand gå till de som har haft distansundervisning. Det är ju dessa elever som inte har fått den undervisning “de har rätt till”.

Trollhättan har en annan syn, där håller man inte riktigt med Utbildningsdepartementet. Trollhättan anser att barnen i förskolan har missat lika mycket undervisning och utbildning som högstadie- och gymnasieeleverna. Och att det är lika bråttom att 1- till 5-åringarna i förskolan får möjlighet att ta igen den förlorade utbildningen under pandemin som det är för avgångsklasserna i högstadiet, åk 9, och gymnasiet, åk 3. Och ännu viktigare än för de vuxenstuderande, som inte fick någon del av statsbidragen alls.

Jag har funderat på vilken undervisning/utbildning som barnen i förskolan och eleverna i låg- och mellanstadierna har gått miste om på grund av pandemin, och särskilt hur pengarna skulle användas för att säkerställa de små barnens utbildning. Skulle de barn som var frånvarande från förskolan få extra långa dagar resten av vårterminen? Eller skulle de barn vars pedagoger var frånvarande från förskolan vara på förskolan någon extra vecka under sommaren? Tänkte jag…

Nu vet jag svaret.

Utbildningsförvaltningen i Trollhättan skriver:

“Medlen som stannar inom kommunens verksamhet kommer att användas till två tjänster som skall stötta förvaltningens rektorer med utredningar och anmälningar till Arbetsmiljöverket vid kännedom eller misstanke om exponering för Corona viruset. Medlen kommer även att användas för att skapa förutsättningar för verksamheten att bedriva mer undervisning i utomhusmiljöer i syfte att minska smittspridning.”

Oops…

Det sistnämnda, om förutsättningar för utomhusundervisning, är en synnerligen kreativ omskrivning för vad det egentligen handlar om – ytterkläder till förskollärarna…

Det är inte helt lätt att utröna hur dessa åtgärder säkerställer att “alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin” eller hur detta går ihop med Utbildningsdepartementets syfte med “skolmiljarden”… En sak är i varje fall klar.

Beslutet betyder att politikerna inte prioriterar de elever, t ex avgångseleverna i åk 9 på grundskolan eller åk 3 på gymnasiet eller en vuxenstuderande, som vill göra allt för att få godkänt i ett ämne eller en kurs. Det kan vara för att de vill komma in på ett gymnasieprogram eller höja sitt betyg för att få ett eftertraktat jobb eller komma in på en önskad utbildning.

Det är nästan så att man slås av tanken att Trollhättans stad faktiskt försöker “roffa åt sig” så mycket som möjligt av statsbidraget, istället för att se till behoven och statsbidragets syfte. Det är som om Trollhättan glömmer att de elever som går på gymnasiet är deras elever, ungdomar från Trollhättan (och Vänersborg).

%d bloggare gillar detta: