Arkiv

Archive for the ‘Skola och utbildning’ Category

KF (2): Inga pengar till BUN

Ärendelistan på onsdagens kommunfullmäktige var som sagt lång. (Se ”Gårdagens KF (1): Marknadsföring och kommunala bidrag”.) I början av sammanträdet togs barn- och utbildningsnämndens begäran om ”tilläggsanslag för utökning av lokaler för grundskolan hösten 2018” upp.

bunEn enhällig barn- och utbildningsnämnd (BUN) hade begärt 325.000 kr i extra anslag för moduler till Tärnanskolan. I den elevpeng som nämnden har fått ingår i och för sig pengar till lokaler. Men priserna på moduler har ökat så elevpengen räcker inte. Det fattas 11.000 kr per elev, sammanlagt 325.000 kr. Det tyckte samtliga ledamöter i BUN att ”hela” kommunen skulle stå för.

V_logga_mindreDet tyckte också Vänsterpartiet. Det handlar som alltid i politiska sammanhang om prioriteringar. Alla vet att behoven och utmaningarna i grundskolan är omfattande – elevantalet har ökat med 800 elever under de senaste fyra åren och skollokalerna räcker inte till. BUN har inget val, lokalsituationen måste lösas med moduler. Att säga nej till BUN:s modesta begäran om ett tilläggsanslag skulle visa att fullmäktige ville prioritera ner barnen och ungdomarna. BUN:s begäran var i ett kommunalt sammanhang lite pengar, men pengar som skulle göra stor skillnad.

minialliansen_updateDet tyckte också M+L+KD. Gunnar Lidell (M) yrkade att BUN skulle få pengarna. (Precis som han gjorde i kommunstyrelsen.) Lidell yrkade också på att fullmäktige skulle ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda vilket som var ekonomiskt fördelaktigast för kommunen – att hyra moduler eller att köpa in dem. Det visade sig att detta yrkande ställde till det i debatten. Särskilt för sverigedemokraterna (SD). De fick svårt att hålla ordning på vad ärendet handlade om…

Ola Wesley (SD) började sitt anförande med att säga att Vänersborg har sett en:

sverigedemokraterna”oroande utveckling av elevantalet.”

Och det visar väl en attityd till skolan och eleverna som kanske inte är så trevlig och uppbygglig… Sedan fortsatte Wesley med att säga att kommunen borde bygga nya skolor i stället för att hyra in moduler. Det höll senare även Kurt Karlsson (SD) och Anders Strand (SD) med om. Och det var det ingen som argumenterade emot. Det är självklart att kommunen behöver bygga fler skolor. Och planeringen för t ex Öxneredsskolan är i full gång och BUN vill även bygga en helt ny skola på Holmängen. (Och bygget av den nya förskolan i kv Hönan har startat.) Men verkligheten är den att kommunen inte hinner bygga någon ny skola till höstterminen. Det var ju det som föranledde BUN:s begäran om pengar till moduler. Det handlar om att lösa ett akut problem inför höstterminen och att denna lösning blev dyrare än beräknat.

fundersamDetta var svårt för att inte säga omöjligt för SD:arna att ta till sig. Jag ställde en mycket rak och direkt fråga till Anders Strand om hur sverigedemokraterna ville lösa lokalsituationen inför höstterminen. Jag fick inget svar… Det var som om SD inte hade tänkt på detta…

De styrande partierna, S+C+MP, ville som väntat inte bevilja några extrapengar till BUN. manana2Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) menade att det just nu inte fanns några pengar. Dahlin menade också att det fanns en chans att reglera budgeten vid halvårsskiftet. Den har vi hört förut. Det påminner lite om det spanska ”mañana”, imorgon. Vi ordnar det imorgon. Ett talesätt som leder till att något aldrig blir av… För imorgon blir det också imorgon…

Ärendet slutade med två voteringar. Det var efter att ordförande Claesson (M) fick ett förslag, från Lutz Rininsland (V), att dela på Lidells beslutsförslag. Ordförande gjorde detta. Så det blev först ja eller nej till att bevilja 325.000 och sedan frågan om att utreda om förhyrning eller köp av moduler var mest fördelaktigt. Den första frågan var egentligen stridsfrågan, den andra räknade nog de flesta med skulle bli bifallen.

triumvirat_sd2I den första voteringen avslogs BUN:s begäran om ett tilläggsanslag med röstsiffrorna 27-23. Sverigedemokraterna förenade sig alltså med socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister. (Fast en av SD:s stolar stod tom.)

I den andra voteringen avslogs Lidells yrkande om en utredning om vilket som var fördelaktigast för kommunen, att köpa eller hyra in moduler. Det var Marie Dahlin (S) själv som begärde votering. Varför förstår jag inte, det var ju ett förslag som syftade till att hålla tillbaka kostnaderna för kommunen. Var det bara för att förslaget kom från moderaterna? Eller för att Vänsterpartiet stödde moderaternas förslag? Eller för att hon räknade med stöd från sverigedemokraterna? Eller var det bara på ”pin kiv”? Det kändes i varje fall i mina ögon som något som var ganska ovärdigt en ordförande i en kommunstyrelse.votering3

Även detta förslag avslogs alltså. Denna gång med röstsiffrorna 25-23. Två i det styrande blocket markerade det oförnuftiga i avslaget genom att avstå från att rösta. De andra ledamöterna i socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet röstade som Marie Dahlin ville… Som vanligt.

utropstecken_tvaJag har tagit upp denna till synes mindre viktiga fråga, därför att jag anser att debatten och voteringarna på ett väldigt tydligt sätt visade de olika partiernas inställning till skola och utbildning. Och det måste väljarna vara medvetna om. Väljer man att rösta på S+C+MP eller SD, så måste det finnas andra skäl än att man tycker att utbildning och skola är viktigt…

Skolans digitalisering kostar…

23 januari, 2018 1 kommentar

regeringen_bildRegeringen med utbildningsminister Gustaf Fridolin (MP) i spetsen anser att Sverige ska bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. För att nå detta mål är skolväsendet en nyckelfaktor.

Regeringen har därför beslutat om en nationell strategi för skolans digitalisering. (Kan laddas ner här.)

binartDen nationella digitaliseringsstrategins övergripande mål är att:

”det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten.”

Naturligtvis omfattas också Vänersborgs skolor av regeringens beslut, vare sig vi i Vänersborg vill eller inte. Och det kommer antagligen att kosta åtskilliga miljoner, pengar som inte finns i barn- och utbildningsnämndens budget. Det är kostnader för t ex tillgång till infrastruktur, nätverk, digitala verktyg och lärresurser, kompetensutveckling samt pedagogisk och teknisk support.nono

Och staten kommer inte att hjälpa till med finansieringen…

Regeringen försöker, som jag ser det, att ”friskriva” sig från finansieringsansvaret genom att skriva:

”Ett fokus på kostnadseffektivitet är nödvändigt för att åstadkomma den utveckling som behövs utan att andra centrala områden inom skolan ska behöva stå tillbaka.”

Det är många med mig som anser att om staten fattar beslut som är kostnadskrävande så bör staten också finansiera dem… Och inte komma med ”snömos”…

fragetavlingFör hur tror regeringen att strategin ska kunna genomföras utan nya, fräscha pengar i en redan ansträngd kommunal budget?

Det är nämligen inte bara i det vardagliga skolarbetet som elevernas digitala kompetens, förmågor och kunskaper ska utvecklas. I strategin står det också mer eller mindre tydligt att eleverna ska kunna ta med sig sina datorer hem:

”Elevernas skolrelaterade arbete begränsas inte till den tid eleverna befinner sig i skolans lokaler, vilket blir tydligare högre upp i årskurserna. Stor del av undervisningen utgår från tillgång till digitala resurser och mer arbete utförs med digitala verktyg. Det är därför viktigt att elever i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola och i motsvarande skolformer har god tillgång till digitala verktyg. Undersökningar genomförda av Statens medieråd visar att den generella tillgången till digitala verktyg och användningen av dem bland barn och unga skiljer sig åt utifrån socioekonomisk bakgrund och andra demografiska variabler. Detta understryker betydelsen av att skolväsendet ger alla barn och elever likvärdiga förutsättningar att använda digitala verktyg och att utveckla sin digitala kompetens.”

dator2Jag har svårt att se att detta inte innebär något annat än att kommunerna måste ge varje elev en egen dator, och det inte bara i högstadiet… Om inte annat så kräver likvärdigheten det.

Regeringen skriver också att det ställs stora krav på att det digitala arbetet ska kunna fungera i skolorna:datorstrul2

”Stödfunktioner måste finnas tillgängliga för att säkerställa avbrottsfria uppkopplingar och att digitala verktyg och övrig it-utrustning fungerar så att undervisningen kan bedrivas utan teknikrelaterade störningar.”

Tekniska stödfunktioner kostar pengar… Och det gör även tekniken, även om den är relativt väl utbyggd på de flesta skolor i Vänersborg:

”Det är viktigt att det lokalt säkerställs ändamålsenlig infrastruktur när det gäller tillgång till trådlöst nät, tillräcklig bredbandskapacitet och tillgång till annan relevant utrustning, men även tillgång till pedagogisk support.”

Den pedagogiska supporten måste byggas ut…

softwareOch så mjukvaran… Plus att även andra IT-hjälpmedel måste införskaffas:

”Det är därför viktigt att det utvecklas och finns tillgång till digitala lärresurser av hög pedagogisk, interaktiv, visuell och vetenskaplig kvalitet och som uppfyller ställda tillgänglighetskrav.”

dator_arg2Och till syvende og sidst står och faller hela den digitala satsningen med att skolpersonalen har de kunskaper som krävs:

”det [är] viktigt att förskolechefer, rektorer och huvudmän har den digitala kompetens som krävs för att leda och ge personalen stöd i det digitala utvecklingsarbetet.”

Och självklart:

”framgångsfaktorer är lärarens digitala kompetens, förmåga att leda skolarbetet, integrera digitala verktyg och resurser i undervisningen och ge eleverna tydliga men uppnåbara utmaningar.”

pengar18Det kommer att krävas enorma satsningar, både i tid och pengar, för att uppfylla statens målsättningar. Det kommer att bli oerhört kostnadskrävande att genomföra den nationella digitaliseringsstrategin för kommunerna, och Vänersborg. Inte ens SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), som så att säga ska tillvarata kommunernas intressen, kräver resurser av staten för att genomföra strategin, mer än till viss kompetensutveckling…

Det kan väl också tilläggas att samtidigt med den nationella strategin, så har det genomförts en revidering av grundskolans kurs- och läroplaner, där digitaliseringsmålen konkretiseras. Så blir programmering en del av undervisningen i ämnen som matematik och teknik. (Mer kostnader för kompetensutveckling.) Det ska också bli obligatoriskt förprogrammering elever i åk 9 att använda dator eller annan digital enhet på de nationella proven i engelska, svenska och svenska som andraspråk. (Se Skolverket.) Och det redan till höstterminen. Det handlar om eleverna ska skriva sina uppsatser på dator. (Då gäller det att IT-tekniker finns på plats om nät eller datorer strular.) Dessutom lyfts skolbibliotekets pedagogiska funktion fram när det gäller att stärka elevers kompetenser i bland annat informationssökning och källkritik. (Fler anställda på biblioteken och mer tid för samarbete.) Det kan också nämnas att förskolans läroplan ska ses över när det gäller barnens digitala kompetens. (Mer framtida kostnader.)

Jag har ingen aning om vad ”regeringens satsning” kommer att kosta Vänersborgs kommun. Pratar vi om 25-30 miljoner? Mer?

Och det utan att vi egentligen vet särskilt mycket om digitaliseringens konsekvenser – om den är så bra som regeringen tror och förutsätter…

regeringenRegeringen skriver i strategin:

”Hur digitala verktyg kan bidra till ökad måluppfyllelse är ett område som är relativt lite beforskat. Den nuvarande kunskapen vilar i stor utsträckning på mindre studier eller erfarenheter gjorda i praktiken.”

Det är ett för kommunerna mycket dyrbart experiment som regeringen tänker utföra i våra skolor och med våra skolelever…

Profilklasserna – en epilog?

2 januari, 2018 3 kommentarer

Jodå, det nya året startade som i så många andra hem i Sverige med en italienskinspirerad pizza. Det märks att pizzan på nyårsdagen har blivit en ny svensk tradition. Trots att personalen var förstärkt med åtskilliga personer var det en väntetid på 50 min i stället för de vanliga 10-15 minuterna…

ttela_Maktens_korridorerTTELA kom idag ut med årets premiärnummer och det första man fick se när man vecklade ut tidningen var en insändare med rubriken ”Maktens korridorer”. (På hemsidan har insändaren rubriken ”Lämna era uppdrag!”.)

Signaturen ”Observatören” var väldigt arg och menade i sin insändare att kommunens politiker och tjänstemän är ljusskygga troll som tror sig stå över lagen. Skribenten liknade dem vid:

”Pjäser som färgas bruna av den miljö de vistas i.”

Visst kan många politiker och tjänstemän vara värda en del bannor ibland. Men det bör då vara en saklig och konstruktiv kritik och inte bara känslostormar. Som det var i det här fallet. (Och som faktiskt får en att undra varför TTELA publicerade en sådan här insändare.)

profil3Man får onekligen intrycket av att signaturen ”Observatören” är en person som har blivit mäkta besviken över att rektorerna står fast vid beslutet om att profilklasserna inte ska vara kvar.

I insändaren skriver ”observatören”:

”Att lägga ner de fantastiska profilklasserna, att flytta runt gymnasieutbildningar, att tysta skolans personal, att dra ner rullgardinerna och låsa dörrarna för insyn är rent skrämmande och fruktansvärt farligt.”

kunskapsforbundet_vastNYNär det gäller att ”flytta runt gymnasieutbildningar” har ”observatören” missförstått. Det är Kunskapsförbundet Väst som är huvudman för gymnasiet och inte Vänersborgs kommun.

Påståendet ”att tysta skolans personal” har sin bakgrund i ett mycket ogenomtänkt och olyckligt mail från Vänerparkens rektor till skolans personal. TTELA har skrivit om detta. (Se ”Rektor tystade lärare”.) Rektorn insåg snabbt sitt misstag och har sedermera bett personalen om ursäkt. Så det bör väl vara preskriberat vid det här laget.

För övrigt tror tydligen ”observatören” att skolan är en plats där vem som helst får komma när som helst. Det är fel. Skolan är ingen offentlig plats, det är en arbetsplats. Det är skolans rektor som beslutar vem som får vistas på skolan.

Jag tycker att TTELA hade en bra och saklig artikel efter mötet (se ”Efterlängtat möte om profilklasser”) mellan ”Aktivistgruppen mot nedläggandet av profilklasserna i Vänersborg” och rektorer och tjänstemän. BUN:s ordförande Mats Andersson (C) deltog för övrigt inte. Vilket jag tycker var ett helt riktigt beslut.

silvertarnaI TTELA:s artikel intervjuas rektorn på Silvertärnan Pia Hellåker. Hon har en lång erfarenhet av att vara rektor och har större kunskap om skolan än de flesta.

Hellåker säger till TTELA:

”det här med profilklasser var en orsak till att våra skolor och klasser inte var likvärdiga. … Vi har också sett många elever som sökt till profilklasser men som fått ett nej, och alltså inte kommit in. Det har varit svåra processer för de individerna, att starta sitt högstadie med att våga göra de här testerna, att våga söka profil, och sen få ett nej.”

Pia Hellåker berättar också:

”I de vanliga klasserna går elever som inte kommit in på idrottsprofil, och de var väldigt tydliga med att de tycker det är bättre om de alla går i vanliga klasser.”

Ska vi hoppas att rektorerna, och tjänstemännen, nu ska få lugn och ro i fortsättningen ochfingerscrossed2 tid att arbeta med sina uppdrag…? Och slippa sådana här ogenomtänkta insändare i fortsättningen.

Och hoppas att den bara var en tråkig epilog – så här i början av det nya året…

Tankar kring dagens debattartikel i TTELA

28 december, 2017 2 kommentarer

profil3”Aktivistgruppen mot nedläggandet av profilklasserna i Vänersborg” är onekligen aktiva. I dagens TTELA hittade vi återigen en debattartikel, denna gång som ett öppet brev till rektorerna. (Se ”Öppet brev till rektorerna på Vänerparkens skola och Silvertärnan”.)

Det öppna brevet publiceras dagen innan ett möte ska hållas mellan… Ja, det är nog fortfarande inte riktigt klart vilka. I varje fall inte för en utomstående. Men jag förmodar att representanter från barn- och utbildningsförvaltningen ska vara med, liksom rektorerna. Kanske kommer också barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) att vara närvarande. Och så representanter från aktivistgruppen då så klart.

Dagens debattartikel ter sig märklig. Om ett möte ska hållas imorgon fredag kan det väl tyckas som om ett öppet brev med tuffa formuleringar inte direkt gynnar den dialog som aktivistgruppen skriver att de vill ha:

”vi som försökt få till stånd en öppen och transparent dialog med beslutsfattare inom skolan”

Man får nog intrycket att aktivistgruppen inte vill ha någon dialog utan mer få rektorerna att upphäva sitt beslut genom att ”spela på” opinionen och utöva ett så stort ”tryck” som möjligt. Och oavsett vad man tycker i sakfrågan är inte detta någon bra utgångspunkt för en dialog… Som nu faktiskt, efter en del turer, blir av.

blogg2En anledning till att jag återkommer med ytterligare en blogg i ett ämne som inte är politiskt är att jag reagerar på de argument och faktiskt rena insinuationer som framförs i det öppna brevet.

Representanten för aktivistgruppen hävdar att det är föräldrarna och eleverna som:

”tror på en skola som tar hänsyn till att även ungdomar är individer.”

Underförstått att inte rektorerna och förvaltningen gör det…

Aktivistgruppen menar också att beslutet att lägga ner profilklasserna inte gynnar:

”vad som är bäst för Vänersborgs ungdomar!”

Rektorerna och förvaltningen har tydligen, enligt aktivistgruppen, en agenda om att medvetet vilja försämra för skolungdomarna… Eller?trovardighet

Jag tycker att sådana här insinuationer är att driva argumentationen alltför långt. Aktivistgruppen förlorar i trovärdighet och det gynnar ingen. Särskilt inte aktivistgruppen….

Och när aktivistgruppen skriver:

”Vi har sett både härskartekniker och halvsanningar, ovärdiga ett demokratiskt öppet samhälle.”

Då vet jag faktiskt inte om jag som rektor eller tjänsteman skulle ha haft lust att delta i ett möte överhuvudtaget…

parentsSjälvklart kan man som förälder bli desperat när det sker förändringar som man upplever försämrar för ens egna barn, men kunde man i så fall inte framföra detta på mötet? Måste insinuationerna, och anklagelserna, offentliggöras dagen innan en ”dialog” ska hållas? För märk väl, morgondagens möte är egentligen inte något måste för skolan. Det är inget obligatorium att träffa och diskutera med föräldrar om beslut som enligt Skollagen och Skolförordningen är rektors – och ingen annans.

Dessutom är inte beslutet:

”ett illa förankrat beslut.”

Som aktivistgruppen skriver. Rektorernas beslut har föregåtts av ett arbete av en arbetsgrupp bestående av chefer i förvaltningen, rektorer och lärare i ungefär ett år.fragetavling

Varför skriver ”Aktivistgruppen mot nedläggandet av profilklasserna i Vänersborg” så här? Varför håller den sig inte till fakta och sakliga argument?

Och varför ser inte aktivistgruppen till helheten, till alla elever, utan bara till den ganska exklusiva skara som har klarat, och kommer att klara, färdighetsproven i åk 6 och fått tillfälle att gå i en profilklass? Det är ju faktiskt, som jag har skrivit tidigare (se ”Mot profilklasser”), ett urval av elever som går i profilklasserna.

I Vänerparkens profilklasser i musik går det totalt 78 elever. Av dessa är 55 flickor (70%) och 23 pojkar. Av eleverna är 4 nyanlända (5%). (En elev räknas inte längre som nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige. Skollagen 3 kap. 12 a §.) I bildklasserna går det 85 elever, varav 53 flickor (62%) och 32 pojkar. 3 av eleverna är nyanlända (3,5%). I Silvertärnans idrottsklasser är 99 av 168 elever pojkar. Det är 59%. Endast 7 av dessa elever (4%) är nyanlända.

Det är ett ganska ”skevt” urval av elever som går i profilklasserna. Dessutom kan man på relativt goda grunder anta att eleverna, särskilt i musikklasserna, är elever som har föräldrar med hög utbildningsnivå och stor studiemotivation. Det är inte så att profilklasserna i sig leder till bättre betyg som aktivistgruppen skriver i debattartikeln:

betyg3I en tid när andra delar av Vänersborgs skolor brottas med sjunkande resultat har profilklasserna hållit ut och visat att så behöver det inte vara.”

Resultaten har sjunkit även i musikklassen jämfört med året innan, och de högre betygen (jämfört med andra klasser) beror med all sannolikhet på urvalet av elever och inte på grund av att undervisningen skulle vara bättre.

Det är också ett känt faktum att eleverna inte alltför sällan väljer en profil för att komma till en särskild skola – eller slippa att komma till en annan. Valet av profil är med andra ord ganska ofta i praktiken ett skolval. Det tyder också det faktum på att förhållandevis få elever från musikprofilen väljer det estetiska programmet med inriktning musik på gymnasieskolan.

pengar_faProfilklasserna är också dyrare än ”vanliga” klasser. Enligt uppgift från förvaltningen kostar profilerna sammanlagt ca 1 miljon kr extra i form av extra lärarresurser. Då ska man komma ihåg att dessa pengar tas från de elever som går i de ”vanliga” klasserna. Om man dessutom spekulerar i att behovet av extra stöd är mindre i profilerna så kanske denna miljon också kan ses som att pengar till elever i behov av särskilt stöd i ”vanliga” klasser istället går till breddning och fördjupning i musik i profilklasserna… För övrigt räknar förvaltningen med att pengarna för profilelevernas skolskjutsar ger en ökad kostnad för Barn och Utbildning på 800.000 kr.

När man diskuterar profilklasserna så måste man ha perspektivet alla elever.

skolverket_logga2Som Skolverket skriver i sin senaste lägesbedömning av den svenska skolan:

”Skolverket vill betona vikten av att skolväsendet har ett styrsystem som bidrar till att kompensera för skillnader i barns och elevers förutsättningar och som främjar en allsidig elevsammansättning.”

En ”skolform” där elever går i olika klasser, och olika skolor, beroende på intressen och särskilda kunskaper skulle öppna portarna för en segregerad skola där de studiemotiverade eleverna går på ett ställe och de icke-studiemotiverade på ett annat.

Och faktum är att det råder en stor brist på likvärdighet i Vänersborgs skolor, en stor segregation och sjunkande kunskapsresultat.

Jag ser inte att ”Aktivistgruppen mot nedläggandet av profilklasserna i Vänersborg” har detta helhetsperspektiv på skolsituationen i Vänersborg.

information5Det är bra med engagerade föräldrar. Jag har väntat på det i många, många år – särskilt när budgeten i Vänersborg diskuteras… Och en lärdom för oss politiker är kanske att vi bör informera föräldrar bättre, t ex om att det saknas lokaler och legitimerade pedagoger inför nästa läsår…

Det ska bli intressant att höra hur morgondagens möte fortlöpte.

Träff mellan aktionsgrupp och förvaltning

26 december, 2017 1 kommentar

julgranSå lackar julen 2017 mot sitt slut. Den varar inte alls till påsk. Jag tror inte ens att den varar till Knut. Jag tror att julen slutar idag, på annandagen. I varje fall är det lätt att dra den slutsatsen när man tittar på köerna till stadens pizzerior…

Det är inte för att julfirandet fortfarande fortsätter som granen och ljusstakarna får stå kvar i hemmen. Det är helt enkelt för att det är fint och stämningsfullt när solen inte orkar skingra dagarnas mörker. Men det har faktiskt vänt nu. Vi går mot ljusare tider. Och snart är det också ett nytt år, ett vinter-OS-år och ett valår. Och sen är det bara ett år kvar till bandy-VM i Vänersborg.

ttelaDet har inte hänt speciellt mycket politiskt under julhelgen, nästan ingenting. Det är bara TTELA som hade en artikel på julafton, på hemsidan – ”Träff om profilklasser spikad”. Och det var väl inte särskilt upphetsande det heller, att barn- och utbildningsförvaltningen och den så kallade aktionsgruppen för profilklasserna ska träffas.

Fast mötet har emellertid föregåtts av ett slags ”tjuv- och rackarspel”, eller vad man ska kalla det. Det har mailats fram och tillbaka, inte bara mellan föräldrar i aktionsgruppen och förvaltningen. I maillistan har kommunalråden Marie Dahlin (S) och Gunnar Lidell (M) funnits med. BUN:s ordförande Mats Andersson (C) och BUN:s 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (L) likaså. Och sist men inte minst har mailkopior automatiskt skickats till TTELA…

diarietOm samtliga dessa adressater har funnits med på samtliga mail vågar jag inte uttala mig om, jag har inte lyckats få tag i allihop. (Jag själv har inte funnits med på maillistan.) Dessa mail får jag nog inte se förrän imorgon via diariet.

Det började med att rektorerna på Silvertärnan och Vänerparken beslutade att inte inrätta några nya profilklasser nästa läsår. Sedan har representanter för aktionsgruppen ställt frågor till både rektorer och förvaltning, för att efter ett tag vilja diskutera skolans mål och resultat i stort. Föräldrarna har också krävt en träff med förvaltningen.

moderat_nyFrågan om profilklasserna har, som bloggläsare redan vet, politiserats av Gunnar Lidell (M). Lidell vet att det är ett rektorsbeslut, säger han, men gör ändå politik av frågan. Han har också i ett tidigt skede lovat att ta emot aktionsgruppen och dess protestlistor… Och då lagt sig i ärendet på ett handgripligt sätt.

Dahlin har inte skrivit något (vad jag vet), medan Andersson och af Geijerstam försöker få frågorna till vad de är, frågor för rektorer och förvaltning. Men Andersson har, enligt TTELA, varit den som ordnat träffen mellan tjänstemännen och aktionsgruppen… Och gör väl då på sätt och vis också politik av något som inte är politik…  Eller?

profil3Det låter rörigt, och jag tror att det är det – och blir det. Det ska bli intressant att höra vilka som egentligen träffades den 29 december. Var rektorerna med på mötet? Mats Andersson och/eller Gunnar Lidell? Och vad pratade de närvarande om – profilklasserna eller hela BUN:s verksamhet? Och ändrade någon av parterna sig?

Den som lever med TTELA får se – tidningen är ju som sagt med som en slags part och aktör i sammanhanget…

GOD FORTSÄTTNING!

Varför rasar Vänersborg i SKL:s skolranking?

19 december, 2017 2 kommentarer

skl_loggaVänersborg hamnade på plats 274 i SKL:s skolranking. Det var naturligtvis de dåliga betygsresultaten (det genomsnittliga meritvärdet) i årets avgående 9:or som var orsaken. (Se ”Plats 274 i SKL:s skolranking”.)

taket_ga_iEtt sådant resultat, som dessutom Skolverket redovisade redan i september, borde få Vänersborgs politiker att gå i taket och snabbt avisera åtgärder. Men det är fortfarande ingen politiker som offentligt har uttalat sig eller slagit larm om att det nu behövs krafttag. Det tycks som om Vänersborgs ledande politiker tar skolkrisen i Vänersborg med ro. Det verkar som om italienresor, rondeller och bandy-VM är viktigare…

TTELA verkar inte heller ha försökt få någon politiker att uttala sig. Däremot har förvaltningschef Kriewitz blivit intervjuad i TTELA. (Se här.)

klokerFörvaltningschefen anförde följande orsaker till Vänersborgs resultat:

”Det handlar både om snabba och omfattande elevökningar, brist på undervisningslokaler, svårigheter att rekrytera behöriga lärare och att vi har många nya elever som gått kort tid i våra skolor.”

Och så är det naturligtvis. Elevökningen i grundskolan de senaste åren har varit exceptionellt hög (bortåt 700 elever under de senaste 3 åren) och det har skapat ett oerhört tryck på skollokalerna. En stor del av den centrala administrationens och rektorernas, och även pedagogernas, tid har ägnats åt att hitta ”fysiska” lösningar för att kunna ta emot alla.

paviljongTrångboddheten har ökat och klasserna har blivit större. Det gynnar självklart inte studieron och lärmiljön. Det här i sin tur är nog en orsak till att sjukfrånvaron både bland lärare och elever har ökat. Lärarnas arbetsmarknad är dessutom mycket god nu och många lärare byter huvudman. (Det är också populärt att bli SFI-lärare.) Och det inte bara på grund av att lönerna höjs med ett sådant byte, det är nog så att många helt enkelt söker en rimligare arbetsbelastning. Det är tufft att arbeta som lärare i Vänersborgs grundskolor och jag tror att många pedagoger i Vänersborg helt enkelt är utarbetade. Enligt den senaste siffran från förvaltningen är bara 66% av lärarna i Vänersborgs högstadier ”behöriga, undervisande personal”.

legitimation2Och är det brist på behöriga, legitimerade lärare så är detta i sig en viktig förklaring till de dåliga resultaten. Lärarnas kompetens, förmåga och engagemang är de undervisningsrelaterade faktorer som i högst grad påverkar elevers kunskapsresultat.

Det har kommit många nyanlända till Vänersborgs skolor. Jag vet dock inte om detta förklarar Vänersborgs resultat. Det finns siffror där nyanlända inte räknas med i statistiken och dessa siffror visar ändå på dåliga resultat. Men naturligtvis kan man förmoda att en relativt stor del av rektorernas och lärarnas arbetsinsatser måste riktas till denna grupp.

lr_loggaLärarnas riksförbund publicerade nyligen en undersökning som tar upp en annan, men viktig aspekt. (Se ”Elever får inte särskilt stöd som de har rätt till”.) Den visar att åtta av tio högstadielärare känner till elever som behöver särskilt stöd men som inte får det. Att de inte får det beror ofta på att skolan saknar ekonomiska resurser, att lärartätheten inte är tillräckligt hög eller på att det inte finns speciallärare. Jag vet inte om detta gäller Vänersborg, men jag antar det.

politiker3Skolans personal arbetar utifrån de förutsättningar som kommunens politiker ger dem, framför allt i form av ekonomiska resurser. Förvaltningschefen nämner dock inget om ekonomiska resurser. Det gör man inte som förvaltningschef, inte till media i varje fall…

Men större ekonomiska resurser skulle naturligtvis kunna skapa fler och bättre skollokaler (det finns också många skollokaler som är i behov av renovering och ombyggnation), öka antalet lärare, speciallärare och annan skolpersonal samt locka fler legitimerade pedagoger.

Vänersborgs skolor har fått förhållandevis hyfsat med resurser 2016 och 2017. Oppositionens (bl a M+V) budget gav t ex 26,7 milj kr mer år 2017 än vad de styrande i S+C+MP ville ge. Men det är nog så att i den exceptionella situation som råder, och har rått, så har pengarna egentligen bara motsvarat elevökningen och inte gett utrymme för kvalitativa förbättringar.

pengar_skolanVänersborgs politiker har ett stort ansvar för att ge skolan de förutsättningar som krävs för att rektorer och pedagoger ska kunna utföra sitt uppdrag. Och ekonomiska resurser är en sådan.

Det finns säkerligen andra faktorer än de som förvaltningschefen anger som kan bidra med en förklaring till varför Vänersborg rasar i resultat och ranking. Men en möjlig orsak till de dåliga resultaten kan uteslutas, nämligen att eleverna i Vänersborg inte trivs i skolan eller inte är trygga.

I SKL:s statistik redovisas Skolinspektionens enkät för åk 9 år 2016. Den visar genomgående bra resultat (Grönt betyder att svaren från Vänersborg ligger bland de bästa 25%-en i riket, det gula betyder att Vänersborg ligger bland de mittersta 50%-en. Tabellen visar siffrorna i procent.)

skl_2017_3

Naturligtvis kan man tycka att fler än 59,7% av eleverna borde finna skolarbetet så stimulerande att de vill lära sig mer…

SKL redovisar också en enkät från förra årets 8:or. Den visar samma sak.

skl_2017_1

Det är många som klagar på elevernas studiemotivation, ambition, arbetsdisciplin och framtidstro etc och vill söka orsakerna till sjunkande resultat hos eleverna. Eller att föräldrar tar allt mindre ansvar för ungdomarnas beteende och attityder. Det kanske är så, men det är i så fall inget specifikt för Vänersborg och förklarar inte resultaten i just Vänersborg.

LGR11_2Det är precis samma med att det skulle vara läroplanens, timplanens och betygssystemets fel. Vem vet, det kanske kan vara en orsak till de sämre resultaten i Sverige. Men specifikt för Vänersborg? Naturligtvis inte.

Det är nog så som förvaltningschefen sa till TTELA – Vänersborg måste ta krafttag för att ordna fram fler skollokaler och legitimerade lärare. Det här torde vara de viktigaste uppgifterna för att vända utvecklingen. Ändamålsenliga lokaler och behöriga lärare är förutsättningar för en bra skola. Och här har politikerna naturligtvis det avgörande ansvaret.

Men kanske finns det också orsaker till de nedslående resultaten i skolan i sig. Och här spekulerar jag…

rektorska2Kanske skulle man titta extra på skolans inre organisation. Ibland tror jag t ex att mer fokus borde läggas på kunskapsuppdraget och inte på elevernas sociala situation. Jag tror också att man kunde titta mer på mötesstruktur med syfte och målsättning att alla möten ska vara effektiva och meningsfulla. Stödfunktioner som plattformen VÄL, som skolorna använder, har t ex en del övrigt att önska. Det kan vara läge att utvärdera dem och se om de ger rätt stöd eller om det finns andra system som skulle fungera bättre. Man kanske skulle titta på den kompetensutveckling som erbjuds pedagogerna. Är kompetensutvecklingen ändamålsenlig och adekvat för den situation som Vänersborg befinner sig i? Men dessa frågor är inte politiska (och har inget att göra med pengar), utan en fråga för rektorer och pedagoger.

motion3Jag tror att för att vända den nedåtgående trenden så måste Vänersborg tänka nytt. I en motion (se ”Motion: Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”), som jag lämnade i juni, föreslog jag att man borde titta på nya lösningar, som…

Borde inte Vänersborg införa ett tvålärarsystem? Det handlar om att det finns två legitimerade lärare i varje klass under alla lektioner. Lärarna planerar, undervisar och samarbetar och har gemensamt ansvar i och utanför klassrummet.

teacher_bunPedagogerna måste också få ägna sig åt det de är utbildade för – och det är att undervisa. Uppgifter som t ex föräldrakontakter, frånvarorapportering, rastvakter och administrativa göromål skulle kunna skötas av andra yrkeskategorier, t ex socialpedagoger. Ju mer tid pedagogerna har för att planera, förbereda, genomföra och efterarbeta lektioner desto bättre blir förutsättningarna för elevernas inlärning. Ett sådant system skulle minska lärarnas arbetsbelastning och göra Vänersborg till en attraktiv arbetsgivare.

Även skolledarnas arbetsbelastning behöver minskas. Förslagsvis genom att särskild personal anställs för att ta hand om de uppgifter som inte har med skolledarnas uppdrag enligt Skollagen och läroplanen att göra. Det kan vara att ansvara för t ex fastighets- och personalfrågor, föräldrakontakter, dokumentation, konflikthantering och utredningar. Syftet skulle vara att avlasta rektorer men också att frigöra tid för cheferna att vara de pedagogiska ledare som skolans styrdokument förutsätter. Jag tror att rektors pedagogiska ledarskap är en central del i arbetet med att skapa en skola med god kvalitet för alla.

karvlingDet här är några tankar kring hur personalens arbetsbelastning kan minskas och arbetsmiljön förbättras, allt för att skolresultaten för Vänersborgs elever ska kunna höjas. Och det borde prioriteras…

Förvaltningen och vi politiker måste vidta de åtgärder som professionen, rektorer och pedagoger, behöver för att vända trenden och öka måluppfyllelsen.

Plats 274 i SKL:s skolranking

17 december, 2017 Lämna en kommentar

Så har då SKL:s ”Öppna jämförelser – Grundskola 2017” kommit. (Se här.) Den var inget rolig… Inte för Vänersborg. (TTELA skrev om den i torsdags – ”Här är kommunen som rasar i skolranking” – och i lördags – ”Brist på lärare sänker skolresultaten”.)

vanersborgs-kommun-logotypDet sammanvägda resultatet för elever i åk 6 och de elever som lämnade åk 9 i våras i de kommunala skolorna i Vänersborgs kommun placerade Vänersborg på rankingplats 274… Av 290 kommuner i Sverige. (När TTELA anger placering, plats 259, räknas fristående skolor, ex Fridaskolan, in i statistiken. Jag skriver bara om kommunala skolor.)katastrof

Plats 274!

Det är katastrof!

Placeringen är däremot ingen överraskning. Skolverkets siffror, som också redovisade elevernas kunskapsresultat, kom redan i september och de visade samma resultat (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”). Det som är nytt är att SKL rankar kommunernas resultat genom att jämföra dem.

Förresten, den ranking som Lärarförbundet gjorde tidigare i höstas, och som placerade Vänersborg på plats 221 i Sverige, utgick inte från resultaten år 2017, utan från resultaten år 2016. (Se ”Vänersborg tappar i skolrankingen!”.)

betyg3Betygsresultaten i våras sjönk kraftigt i Vänersborg jämfört med förra året. Det har lett till att Vänersborg har tappat 72 placeringar i SKL:s ranking sedan år 2016. Det torde var lite av ett negativt rekord.

Av de elever som lämnade grundskolan i våras, i Vänersborg, har bara 55,7% uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Det är en minskning med 18%-enheter jämfört med året innan. Det betyder att nästan hälften av alla elever som gick ur åk 9 i Vänersborg inte hade ett fullständigt betyg.

SKL har också en siffra som visar ”samma sak”, men där nyinvandrade elever (som har varit i Sverige mellan 0-4 år) och elever med okänd bakgrund räknas bort. Då är det 37% av eleverna som inte hade ett fullständigt slutbetyg. Det är inte heller något att skryta med. Vänersborgs dåliga resultat kan alltså inte förklaras med att det finns många nyanlända i kommunen. Sedan måste vi också komma ihåg att många nyinvandrade elever är oerhört motiverade och de lär sig dessutom det svenska språket snabbt. Och så ska det väl i rättvisans namn också sägas att det finns många nyanlända även i andra kommuner.

skolverket_logga2Det genomsnittliga meritvärdet vet vi redan. Det är samma siffror som Skolverket redovisade. Vänersborgs meritvärde för 9:orna har rasat från 215 poäng år 2016 till 193,7 poäng i år.

obs2SKL redovisar också ett så kallat modellberäknat genomsnittligt meritvärde. Det betyder att man så att säga vill ha ett ”objektivt” värde – ett värde som liksom ”bortser” från elevernas sociala bakgrund. Det här är för att man ska kunna jämföra kommunerna på ett ”objektivt” sätt. Då tänker man sig att det här modellberäknade värdet borde Vänersborg ha om man tar hänsyn till dessa fyra faktorer: behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå och kön. Vänersborg har då 20,8 poäng mindre än förväntat.

Det är mycket… Extremt mycket. Och detta förhållande är kanske det mest alarmerande av alltihop. Det modellberäknade värdet visar två saker. Det är inte elevernas sociala bakgrund som förklarar det dåliga resultatet och orsaken till resultaten i Vänersborg står att finna i – just Vänersborg.vanersborg

Om vi tittar på våra grannkommuners kommunala skolor så hamnade Trollhättan på rankingplats 89 (år 2015 låg Trollhättan på plats 227), Uddevalla på plats 186, Mellerud 246, Färgelanda 114, Lilla Edet 261 och Grästorp 128 (förra året rankades Grästorp på plats 2). Och Vänersborg alltså på plats 274.tystnad

Det Vänersborg kan trösta sig lite med är att betygsresultaten från åk 6 är bättre, även om det inte heller här är läge för några glädjerop.

Så här ser resultaten ut från Vänersborgs åk 6:

skl_2017_2

Resultaten tillhör varken de bästa eller de sämsta 25%-en i Sverige. Undantaget är kategorin ”Lägst betyget E i svenska”, som tillhör den sämsta fjärdedelen.

SKL:s ranking tar alltså även med åk 6 i det sammanvägda resultatet. Det kan tyda på att om SKL bara hade utgått från åk 9 så hade rankingplatsen varit ännu sämre.

Men…

karvlingVad beror då den låga rankingen, plats 274, och de dåliga kunskapsresultaten på? Vad är det som förklarar de sjunkande resultaten i just Vänersborg?

Det tål att fundera på. Återkommer…

%d bloggare gillar detta: