Arkiv
Framtiden börjar i förskolan och skolan – samhällets också
Som före detta lärare på Dalboskolan i Frändefors i 35 år och BUP-skolan på Vänerparken och NÄL i 4 år vet jag att det viktigaste en kommun kan göra är att ge alla barn en bra start i livet. Därför är förskolan och skolan Vänersborg kommuns viktigaste verksamheter.
När barngrupper blir större och personalen färre drabbas barnen. Då blir det svårare att se varje barn, ge stöd till den som behöver och skapa den trygghet som krävs för lärande och utveckling.
Jag vill att kommunen går åt ett annat håll och satsar på förskolan och skolan, inte sparar på dem. Kommunen måste behålla utbildad personal och ge barn, elever och lärare bättre förutsättningar. Det är en investering som lönar sig – för barnen, för familjerna och för hela kommunen.
Alla barn ska få möjlighet att lyckas i skolan, oavsett bakgrund eller förutsättningar. Jag anser att kommunen måste ge de unga en bra utbildning som ger dem kunskap, framtidstro och större möjligheter senare i livet. Den minskar också risken för utanförskap och är en av de bästa investeringar vi kan göra för ett tryggare och mer jämlikt samhälle.
Barnen är inte en kostnad. De är kommunens framtid. Hur vi behandlar våra barn i dag avgör hur Vänersborgs kommun ser ut i morgon. Därför är varje krona till förskolan och skolan en investering i framtiden.
Besök gärna Vänsterpartiets valstuga vid Plantaget. Jag finns där mellan kl 10.00-14.00 på lördag. Kom och ställ frågor, lämna synpunkter och diskutera.
==
Anm. Den här texten är med i Vänsterpartiet Vänersborgs valtidning, “Vänstern i Vänersborg”. Du kan ladda ner valtidningen här.
Behövs en presentation?
Behövs en presentation?
Stefan Kärvling på plats 2
Så lyder överskriften på dagens inlägg på Vänsterpartiet Vänersborgs hemsida. Vänsterpartiets fem första kandidater på valsedeln presenteras nämligen i tur och ordning – fast omvänt. I tisdags presenterades två kandidater. Det var Peter Lénberg som återfinns på plats 5 på Vänsterpartiets valsedel och Julia Sikström på plats 4. Igår kom turen till plats 3. Där hittar vi Gunilla Cederbom. Idag kom turen till undertecknad bloggare. Vem som presenteras imorgon överlåter jag åt er läsare att ta reda på. Klicka på länken ovan för att komma till Vänsterpartiets webbplats.
Det bör påpekas att vi fem kandidater inte skriver om oss själva.
Så här lyder texten om Stefan Kärvling.
===
Det finns en blogg på nätet som skrivs vid en dator mitt i stan, i Nordstan i Vänersborg. Läsarna finns i hela kommunen, även många som bor långt ute i ytterområden. Bläddrar man bland alla inlägg, så förekommer visserligen ”kommunhuset” ofta, men Brålanda, Frändefors, Sikhall, Vargön, Vänersnäs, Väne-Ryr är föremål för djupgående skildringar av bekymmer som behöver uppmärksammas. Skolmänniska som Stefan är går han nästan alltid på djupet med sina texter. Källkritik, att verkligen vilja veta och förstå, allt för att kunna lämna ett bidrag till att det som inte fungerar behöver förbättras, det som är bra ska göras bättre.
Som gruppledare för Vänsterpartiet, som ledamot i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden m.m. har Stefan Kärvling haft överblick och insikt i det mesta som sker i Vänersborg. Om något behöver göras tydligare, så ställer han frågor. Och berättar sedan, för oss i partiet, för de som samarbetade med Vänsterpartiet, men även i något inlägg på bloggen. Hur ofta lokaltidningen sedan följde upp vad Stefan Kärvling berättade går inte att räkna.
Skolfrågor – ett huvudintresse. Stefan har som elev gått på Södra skolan, Östra skolan, Torpaskolan, Gymnasieskolan i Vänersborg (innan den döptes till Birger Sjöberggymnasiet) – de flesta åren av sin yrkesverksamhet var han lärare på Dalboskolan i Frändefors. Stefan ser att villkoren för skolan, såväl för elever som för skolpersonalen, förändras. Inte till det bättre dock! I Vänsterpartiets senaste budgetyrkande i juni i år formulerade han det kort och precist.
”Barn- och utbildningsnämnden behöver tillföras medel för att kunna fullgöra sitt uppdrag med bibehållen kvalitet. Även om barn- och elevantalet minskar kan kostnaderna inte reduceras i motsvarande takt. Minskningen är spridd över många förskolor, skolor, klasser och årskurser, vilket gör det svårt att minska personalstyrkan utan negativa konsekvenser för verksamheten. Samtidigt ökar behoven. Fler barn och elever behöver särskilt och extraordinärt stöd, antalet elever i anpassad grundskola ökar och många elever har omfattande frånvaro. Därutöver tillkommer nya statliga krav som inte fullt ut finansieras. Vänsterpartiet vill behålla personalen i förskola och grundskola: +5,0 mnkr tillförs för att behålla legitimerad personal så att förutsättningar inte försämras för att nå de inriktningsmål fullmäktige beslutat för skolan”
Inte ens detta yrkande, som egentligen är alldeles otillräckligt, fann gehör i fullmäktige.
När Stefan Kärvling kandiderar för ytterligare en mandatperiod, så gör han det med förhoppningen att väljarstödet för Vänsterpartiet ska ge oss kraft och mandat som räcker till att föra våra yrkanden fram till beslut som bärs av en majoritet i kommunfullmäktige.
Nu börjar skolan – och snart är det val
Imorgon måndag är det uppstartsdag för alla kommunens pedagoger. Det är slut på sommarlovet och läsåret 2026-2027 tar sin början.
Det blir som traditionen påbjuder en gemensam uppstart för samtlig kommunalt anställd pedagogisk personal och annan skolpersonal i Vänersborgs kommun – med undantag av gymnasiet och vuxenutbildningen. Platsen är som vanligt A-hallen på Idrottshuset vid Sportcentrum. Det innebär att det kommer att finnas en bra bit över 1.000 personer på plats. Det är en betydande andel av alla kommunens anställda. Även politikerna i barn- och utbildningsnämnden är inbjudna.
Det är väl ett rimligt antagande att uppstarten börjar med att skolchef och tillika förvaltningschef Sofia Bråberg hälsar alla välkomna till det nya läsåret. Bråberg brukar också presentera sina chefer på förvaltningen. Det finns kanske en del nya chefer, men framför allt finns det nya pedagoger i idrottshallen.
Det kan vara bra att känna till att Sofia Bråberg har uppdrag både från kommunen och staten. Förvaltningschef är en kommunal titel som innebär att Sofia Bråberg leder barn- och utbildningsförvaltningen i kommunen. Hon har det yttersta ansvaret för att omsätta politiska beslut till praktisk verksamhet, samt att styra personal, ekonomi och strategisk utveckling inom området. Skolchef är en funktion som är reglerad i Skollagen. Att vara skolchef innebär att:
“biträda huvudmannen med att se till att verksamheten följer de föreskrifter som gäller för utbildningen.”
En förvaltningschef ska alltså verkställa politiska beslut, samtidigt som skolchefen har ett ansvar att se till att verksamheten följer Skollagens regler. Ibland kan dessa uppdrag “krocka”, vilket i tider av besparingar i förskolor och skolor knappast är någon ovanlig situation…
På inbjudan till den gemensamma uppstarten kan man läsa:
“Årets gemensamma uppstartsdag är en möjlighet att stanna upp och reflektera över hur vi möter vårt uppdrag, varandra och den vardag vi verkar i. Med Klas Hallbergs perspektiv sätts ljuset på hur våra sätt att tänka, tolka och agera påverkar både samspel och utveckling i praktiken.”
Klas Hallberg är en känd föreläsare och författare. Hallberg brukar, skriver barn- och utbildningsförvaltningen vidare i inbjudan:
“med humor och skärpa belysa hur mänskligt beteende, kommunikation och invanda föreställningar påverkar samarbete, utveckling och förändring.”
Jag har aldrig hört Hallberg föreläsa tidigare så det ska bli spännande.
Förhoppningsvis kommer alla närvarande att bli “taggade” och inspirerade inför det nya läsåret. Det behövs inför kommande arbete med lektionsplaneringar, anpassningar, bedömningar, utvecklingssamtal, kontakter med vårdnadshavare och, inte minst, en vardag där resurserna ofta är begränsade ute på kommunens förskolor, fritidshem och grundskolor.
Det är snart val. Den 13 september kommer alla kommuninvånare att få veta vilka som ska styra kommunen 4 år framåt. Valrörelsen har kommit igång. Valstugor har körts ut till Plantaget mitt emot Torget, affischer har gjorts i ordning för att sättas upp på strategiska och godkända platser, valdebatter är på gång, partier knackar dörr och på sociala medier börjar vallöftena synas.
Det har redan dykt upp flera intressanta budskap om förskola och skola. Alla partier i Vänersborgs kommun verkar vilja satsa på kommunens barn och elever. Även i detta val… Som väljare blir det därför kanske inte så lätt att jämföra och värdera alla vallöften. Ett bra sätt som jag rekommenderar är att se tillbaka på de 4 åren sedan förra valet. Vilket parti eller partier har drivit en politik i kommunen som inneburit en prioritering av förskola och grundskola?
Titta alltså mindre på vad partierna säger och lovar vad de vill göra efter valet och mer på vad de faktiskt har gjort under mandatperioden.
Och när man gör den jämförelsen i Vänersborg blir det faktiskt ganska enkelt. Vänsterpartiet är det parti i kommunen som under mandatperioden återkommande har velat tillskjuta mest pengar till förskola och grundskola.
Nu senast, i juni när budgeten för 2027 skulle beslutas, föreslog Vänsterpartiet att barn- och utbildningsnämnden (BUN) skulle tillföras ytterligare 5 milj kr för att behålla legitimerad personal. Fler barn och elever behöver särskilt och extraordinärt stöd, antalet elever i anpassad grundskola ökar och många elever har omfattande frånvaro. Inga andra partier stödde detta förslag.
“I’m just saying!”
PS. Gör gärna den lokala Valkompassen.
Imorgon, vårterminens sista BUN
Vårterminen närmar sig sitt slut. Snart stundar sommarlov för både politiker, lärare och elever. För min del är det “bara” barn- och utbildningsnämnden (BUN) och kommunfullmäktige kvar innan hängmattan hägrar…
Imorgon måndag sammanträder BUN. Det blir en heldag förvarnade ordförande Bo Carlsson (C) när jag sprang på honom på Aqua Blå. Det beror inte på att nämnden ska fatta en massa komplicerade beslut. Det är snarast så att det sakta men säkert närmar sig svåra och komplicerade beslut…
Ordförande Carlsson vill till skillnad från vissa andra nämndsordförande i kommunen komma fram till de bästa besluten. Det spelar ingen roll från vilket parti som tankar och idéer kommer eller vem som kommer med de bästa förslagen. Carlsson lyssnar på alla och vill att politikerna resonerar sig fram till de allra vettigaste lösningarna och som de flesta (helst alla) kan stå bakom. På nämndens förra sammanträde fick t ex alla tjänstepersoner lämna mötet. Ledamöterna i nämnden diskuterade därefter förutsättnings- och prestigelöst i över en timme förvaltningens strukturförslag för förskole- och grundskoleorganisationen. (Se “För- och grundskola: Strukturutredningen”.) Jag kan tänka mig att ordförande Carlsson har liknande planer även för detta sammanträde.
Dagordningen har följande utseende:
Det första ärendet, “Systematisk kvalitetsarbete och verksamhetsuppföljning: Pedagogiska anpassningar och särskilt stöd, lärande och utveckling”, är ett informationsärende. Det är två mycket välgjorda utredningar som ska presenteras.
Den första utredningen är “En skola för alla Slutrapport – uppdrag tillgängliga lärmiljöer”. (Den kan laddas ner här.)
“Tillgängliga lärmiljöer är en del av inkluderande utbildning, vilket innebär att utbildningen ska organiseras för att alla elever ska kunna delta utifrån sina förutsättningar och lyckas i sitt lärande.”
Utredningen syftar till att ge en:
”helhetsbild av hur kommunens grundskolor arbetar med att utforma och anpassa lärmiljöer för elever i behov av stöd.”
Utredningen analyserar om kommunens grundskolor lyckas skapa inkluderande och tillgängliga lärmiljöer för alla elever. Underlaget bygger på självskattningar från rektorer och elevhälsopersonal samt kompletterande data om trygghet, studiero, skolfrånvaro, åtgärdsprogram och kunskapsresultat.
Resultaten visar att skolorna generellt bedömer sig ha goda förutsättningar när det gäller elevers rättigheter, likvärdighet, trygghet och arbete mot kränkningar. Samtidigt identifierar rapporten också flera utvecklingsområden. Den fysiska lärmiljön är det område som skolorna skattar lägst. Många beskriver slitna lokaler, bristfälliga ljudmiljöer, otillräckliga skolgårdar och andra lokalrelaterade problem som kräver åtgärder från nämnden, och kommunfullmäktige. Även elevernas möjligheter till inflytande över sin skolvardag samt uppföljningen av lärverktyg och stödinsatser behöver stärkas anser utredningen.
Rapporten visar också stora skillnader mellan skolorna, särskilt bland F–6-skolorna, när det gäller lärmiljöer, kunskapsresultat, skolfrånvaro och användning av åtgärdsprogram. Detta tyder på brister i likvärdigheten mellan skolorna. Det är ett problem/utmaning som är viktigt för oss politiker att ta tag i.
Utredningen menar vidare att stödinsatser inte enbart ska fokusera på elevernas individuella svårigheter utan också på hur lärmiljöerna kan utvecklas för att bättre möta olika behov. Det är en spännande aspekt som skulle kunna leda till intressanta diskussioner, särskilt om man betänker:
”Forskning visar att trygghet och studiero är avgörande för lärande och kan kopplas till tillgängliga lärmiljöer. Kunskapsresultaten påverkas direkt av om eleverna upplever lugn, struktur och en välfungerande undervisningsmiljö.”
Och vem vet, kanske är det detta faktum som förklarar varför många tycker att skolan var bättre förr…
Slutsatsen av utredningen är att tillgängliga lärmiljöer måste bli en central del av kommunens utvecklingsarbete för att alla elever ska ges likvärdiga förutsättningar att lyckas i skolan.
Hela ämnet är faktiskt mer en fråga för professionen än för politikerna. Vår uppgift som politiker är inte att tala om för lärare och annan skolpersonal vad som ska göras, vi politiker ska skapa förutsättningar för lärare, rektorer och alla andra anställda inom förskola och skola att kunna utföra det uppdrag de har fått från riksdag och regering. Och det är inte så bara… Ger kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun grundskolan de förutsättningar som behövs? Tja…
Den andra utredningen heter “En lägesbild av särskilt stöd Vänersborgs kommunala grundskolor”. (Den kan laddas ner här.)
Bakgrunden till utredningen är att revisorerna för inte så länge sedan gjorde en granskning av det särskilda stödet i kommunen. 
Kommunen fick i januari 2025 ganska skarp kritik för de brister som revisorer upptäckte. Det handlade t ex om brister i utredningar, åtgärdsprogram och uppföljning. (Se “BUN får skarp kritik från revisorerna”.)
Nämnden har sedan gett förvaltningen i uppdrag att vidta fördjupade utredningar för att komma till rätta med bristerna. Förvaltningen har genomfört kartläggningar, kompetensutveckling och utvecklingsinsatser för att stärka kvaliteten och rättssäkerheten. Rapporten på nämndens bord imorgon visar att arbetet med särskilt stöd i Vänersborgs kommunala grundskolor har utvecklats positivt mellan 2025 och 2026.
Resultaten visar tydliga förbättringar, särskilt i årskurs 7–9. Fler utredningar om behov av särskilt stöd har initierats och slutförts, väntetiderna har minskat och samarbetet mellan skolorna och den centrala elevhälsan har stärkts. Även i F–6 syns positiva förändringar, bland annat genom ökad uppföljning av extra anpassningar och större delaktighet för elever och vårdnadshavare.
Rapporten konstaterar samtidigt att det finns utvecklingsområden. Kvaliteten på åtgärdsprogrammen varierar fortfarande, och det saknas ibland en tydlig koppling mellan elevens behov, beslutade insatser och uppföljningsbara mål. Det finns också behov av att tydligare skilja mellan extra anpassningar och särskilt stöd.
Forskning och nationella granskningar pekar på att framgångsrikt stödarbete förutsätter ett starkt pedagogiskt ledarskap från rektorerna. Det är faktiskt något som jag har hävdat i åtskilliga år. Rektor är en statlig titel/tjänst och en rektor ska vara en pedagogisk ledare. I och med kommunaliseringen 1991 blev rektor alltmer en kommunal tjänsteperson som fick en massa kommunala uppgifter – och allt mindre av pedagogiskt ledarskap. Rektorerna är som jag ser det nyckelpersoner för en bra förskola och skola. Rapporten betonar också elevhälsoarbetet och det systematiska kvalitetsarbetet.
Rapporten bedömer att skolorna har tagit viktiga steg mot ett mer sammanhållet, likvärdigt och rättssäkert arbete med särskilt stöd. Utvecklingsarbetet behöver emellertid fortsätta för att ytterligare höja kvaliteten och förbättra elevernas möjligheter att nå utbildningens mål.
Det kan slutligen sägas att rapporterna är mycket läsvärda och de innehåller en hel del intressanta fakta kring t ex antal åtgärdsprogram i Vänersborgs skolor.
Det ekonomiska resultatet uppgick till +9,6 milj kr för maj. Prognos för 2026 är en budget i balans, plus/minus-noll med andra ord
BUN ska svara på en remiss gällande “Strategi för kommunens bad- och simanläggningar”. Kultur- och fritidsnämnden svarade tidigare på denna remiss och det svaret tycker jag att BUN ska kika på och använda sig av. Kanske det också kan diskuteras medan tjänstepersonerna får lämna rummet…
Den 1 juli 2025 infördes ett nytt kapitel i skollagen (6 a). Kapitlet tydliggör huvudmannens, dvs politikerna i kommunen, ansvar för:
“säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte inom skolväsendet.”
Förvaltningen vill informera BUN om arbetet.
Bo Carlsson kommer, som jag inledde detta blogginlägg med, troligen att avsätta ganska lång tid till att diskutera strukturutredningen. Det nämnden mer konkret bör komma fram till i detta skede är att ge förvaltningen i uppdrag att:
“återkomma med vidare utredningar och underlag som bedöms relevanta för strukturförslag som redovisas i rapporten”
Nämnden ska också besluta att skicka utredningen på remiss till andra nämnder i kommunen. Nedläggningar av förskola och skolor är eller bör i varje fall vara en angelägenhet för hela kommunen. Därför bör frågorna diskuteras och ventileras överallt i organisationen.
Det kommer att bli ett långt sammanträde, men inga beslut om förändringar eller nedläggning av förskolor och skolor alltså. Det har ordförande Carlsson (C) bestämt ska ske efter valet.
BUN (13/4): Budget 2027 (2)
Barn- och utbildningsnämnden sammanträder imorgon måndag. I mitt första blogginlägg beskrev jag alla de ärenden som inte hade med budgeten för 2027 att göra. (Se “BUN (13/4): Allt utom budget (1)”.) Men det ska jag råda bot på nu.
På barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde ska tjänstepersonerna på barn- och utbildningsförvaltningen presentera sitt förslag till hur budgeten för nästa år kan se ut. Det gör förvaltningen utifrån de budgetanvisningar (“budgetramar”) som de styrande partierna beslutade i kommunstyrelsen i februari. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.)
BUN:s budgetram för 2027 grundar sig på den beslutade budgeten för 2026. Det är med andra ord i stort sett en “framskrivning” av årets budget till nästa år, precis som 2025 års budget var det för årets. BUN, liksom de andra nämnderna, har fått kompensation för inflationen (1,9%) och löneökningar. Budgetramen för BUN är fastställd till 1.066.120.000 kr, dvs strax över en (1) miljard kronor.
I samband med KS beslut om budgetramen fick alla nämnder följande medskick:
“Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse.”
Och det har förvaltningen gjort. Till punkt och pricka.
Barn- och elevantalet beräknas fortsätta minska nästa år. Det “frigör resurser” motsvarande 5,7 milj kr skriver förvaltningen, om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. Och det gör man.
Att “frigöra resurser” är ett på många sätt missvisande uttryck. Men visst är det så att om förvaltningen centralt delar ut 70.000 per elev, och en skola får en elev färre, så har förvaltningen 70.000 kr kvar som kan användas till annat. Men kan skolan ifråga spara 70.000 kr bara för att skolan har en elev färre? Nej, skolan kan spara in på någon lärobok och på skolmåltider, men knappast på de “tunga” kostnadsposterna som lärare, lokalhyror, skolskjutsar etc.
Personalorganisationerna (Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet) påpekade också detta i förvaltningens samverkansgrupp, FSG, den 31 mars (min fetstil):
“I prognosen för det kommande året minskar antalet barn i förskolan med 36 barn, i F–9 med 53 barn, i fritidsplaceringarna med 32 barn och i AGR (anpassad grundskola; min anm) ökar antalet med 3 barn. Kombinerat med den demografiska utmaningen, med en utspridd minskning av barn och elever över hela kommunen, innebär detta att nödvändiga lokal- och personalkostnader inte kan reduceras i samma takt som elevantalet. Bara för att en barngrupp minskar med till exempel 2 barn går det ju inte att minska personalen som arbetar med barnen med 5 % – personalen behövs ju i samma utsträckning som förut för att få verksamheten att fungera.”
Barn- och utbildningsförvaltningen är naturligtvis medveten om denna problematik. Den skriver på flera ställen i konsekvensbeskrivningen:
“För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Personalstyrkan måste minskas – motsvarande 5,7 miljoner kronor… Men av dessa pengar föreslår förvaltningen att 1,7 milj används för att täcka kostnader för fler elever i den anpassade grundskolan. Det återstår alltså 4 “frigjorda” miljoner.
På grund av barn- och elevminskningen har förvaltningen också arbetat med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Organisationen behöver anpassas till det krympande antalet. Förvaltningen tittar på flera parametrar men syftet är naturligtvis att lämna lokaler och på det sättet spara (frigöra) pengar. Förvaltningen vill kunna skapa förutsättningar för:
“en långsiktigt hållbar organisation med höjda kunskapsresultat där fler elever når gymnasiebehörighet.”
“Långsiktigt hållbar organisation” betyder alltså att förvaltningen undersöker vilka lokaler som nämnden kan “gå ur”, och därmed slippa lokalhyror. De frigjorda pengarna kan sedan användas till undervisningsnära resurser som t ex personal och läromedel. Redan nästa år räknar förvaltningen med att säga upp moduler och andra externa lokaler som skulle spara 1,3 milj kr. Det betyder alltså 4+1,3=5,3 – dvs totalt 5,3 “frigjorda” miljoner.
Förvaltningen föreslår att dessa pengar ska gå till:
- “ökade lokalkostnader för investeringar och underhåll, 2 mnkr”
- “ökade kostnader för tjänstekatalogen (IT), 1,0 mnkr”
- “resursinsatser för ökad måluppfyllelse, 2,3 mnkr”
Resursinsatser för ökad måluppfyllelse innebär en satsning på framför allt elever i årskurs 9 – en ökande andel ska bli behöriga till gymnasiet. I praktiken innebär denna konstruktion att elever i andra årskurser, genom mindre tillgång till särskilt stöd, större klasser osv, får betala för att elever i åk 9 ska få extra stöd och hjälp för att bli behöriga. Vilket, förmodar jag, riskerar att det kommande år behövs ännu mer extra stöd i åk 9 för att elever ska bli behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet…
Det finns stora utmaningar inom BUN:s olika verksamheter. I den nyligen lämnade verksamhetsberättelsen för 2025 konstaterade förvaltningen att särskilt stöd inte alltid kan ges i tillräcklig omfattning, att budgetramarna inte matchar behoven och att elevgrupper med stora stödbehov ökar. I konsekvensbeskrivningen skriver förvaltningen att den framåt ser:
“ökade behov av personella resurser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd och extra ordinärt stöd för att nå ökade kunskapsresultat.”
Och senare i texten är förvaltningen ännu tydligare:
“Nuvarande resursnivåer är inte tillräckliga för att möta behoven. Detta riskerar att påverka måluppfyllelsen och försvåra arbetet med att fler barn och unga ska nå bättre skolresultat och fullfölja sina studier. En central utmaning är att grundbemanningen inte motsvarar behoven i barngrupper och elevgrupper, vilket påverkar möjligheten att anpassa undervisning och lärmiljö samt ge stöd i rätt tid.”
Det här avsnittet borde samtliga partiföreträdare läsa ett par gånger och verkligen sätta sig in i vad det betyder. Vilka förutsättningar ger Vänersborgs kommun den uppväxande generationen? (Med extraordinärt stöd avses ett mycket omfattande personligt stöd, exempelvis minst 1 personal och/eller mycket omfattande behov av hjälpmedel för att barnet/eleven ska kunna delta i den ordinarie verksamheten.)
Det föreligger bristande underhåll av flera lokaler i kommunen t ex Dalboskolan, Onsjöskolan, Tärnanskolan och Frändeskolan. Underhållsbehoven på 10 års sikt för de lokaler som BUN hyr idag uppgår inom förskolan till cirka 54,1 milj kr, för årskurs F-6 till 282,1 milj och för årskurs 7-9 till 194,7 milj. Totalt alltså ca 500 milj kr, en halv miljard! Dåligt underhållna lokaler påverkar arbetsmiljö och lärmiljö och därmed skolresultaten. Och om lokaler ska underhållas och renoveras mm och om delar av lokaler inte utnyttjas kan det leda till ökade hyreskostnader, pengar som nämnden inte har. (De fristående skolorna ska sedan ha motsvarande kompensation, 12%, för sina lokalkostnader även om dessa inte ökar…)
Folkhälsomyndigheten har krav på tätare frekvens av storstäd på förskolor och skolor. En uppskattad ungefärlig kostnad för utökning av det dagliga städet beräknas till ca 4 milj kr för 2027.
Det finns flera osäkerhetsfaktorer för BUN. En av dem är Restad Gård. Det finns indikationer på att antalet boende på Restad Gård kommer att öka. Det är också barn och ungdomar som har både stora och skiftande behov av hjälp och stöd. Det finns inga pengar avsatta till en ökning av barn- och elevantalet på Restad Gård.
Utvecklingen av AI och digitaliseringen är också en osäkerhetsfaktor. Samtidigt som utvecklingen kan innebära effektiviseringar så behövs det ökade resurser för t ex kompetensutveckling.
Nämnden står inför ökade kostnader relaterade till beredskap och säkerhet. Det finns behov av investeringar i kommunen till civilt försvar som t ex exempel reservkraft, nödvatten, livsmedelsförsörjning och drivmedel.
Det pågår en reformstorm inom utbildningsområdet. Redan från hösten nästa år föreslår regeringen att förskollärares och lärares arbetstid ska regleras. Statsbidraget på 3,5 milj kr för denna reform:
“bedöms vara långt ifrån tillräckligt för att leva upp till kraven som föreslås gälla.”
Reformen medför behov av fler lärare. De pengarna har inte nämnden.
För 2028 föreslår regeringen troligen ett nytt betygssystem, nya läroplaner, ändringar gällande stödinsatser, tioårig grundskola, obligatorisk språkförskola och förändringar i stödinsatser och förbättrad elevhälsa. Det verkar inte som om staten tänker finansiera dessa förändringar i tillräcklig omfattning. Ytterligare kostnader för BUN…
Personalstyrkan måste i nuläget alltså minskas med motsvarande 5,7 milj kr. Som vi ser ovan kan BUN dessutom stå inför tämligen stora extra, ej finansierade, kostnader. Nämnden som redan nu saknar ekonomiska resurser för att ge alla elever i behov av stöd det stöd de behöver och har laglig rätt till…
Kommunen har fem inriktningsmål. Det framgår av budgetunderlaget. De ska ge en strategisk och övergripande styrning av den politiska viljeriktningen. Ett av kommunens inriktningsmål är:
“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
Ambitionsnivån gällande ”Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)” är satt till 85,0% för 2027.
“Den elevgrupp som förväntas lämna årskurs 9 våren 2027 hade hösten 2025 i årskurs 8 en behörighet på 67,0% (kommunal verksamhet). För att nå ambitionsnivån till 2027 behöver behörigheten till gymnasiet öka med ytterligare 18 procentenheter under de återstående 1,5 åren. Liknande utmaning finns för den elevgrupp som förväntas gå i årskurs 9 höstterminen 2027.”
Jag kan i ärlighetens namn inte förstå varför kommunen har detta inriktningsmål och denna ambitionsnivå samtidigt som personalstyrkan måste minskas med motsvarande 5,7 milj kr och barn och elever i både förskola och grundskola behöver mer stöd. Samtidigt som fackförbunden inom förskola och skolans område skrev:
“En minskning av personalen skulle oundvikligen få negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande, lärande och att måluppfyllelsen minskar.”
Kommunen säger och skriver en sak – och gör något helt annat…
Till sist en framtidsspaning.
Barn- och elevminskningen tycks inte vara en tillfällig svacka. Det är en strukturell demografisk förändring som kommer att prägla kommunen i minst ett decennium. De styrande partierna har redan signalerat att de i budgetarbetet för 2028 ska använda sig av en 
befolkningsbaserad resursfördelningsmodell. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skrev i förordet till budgetanvisningarna nu i februari:
”Då det inte finns nya pengar att dela ut till nämnderna, kommer fortsatt arbete ske inför 2027 där behov av omfördelningar av resurser mellan verksamheter och mellan nämnder i Mål- och resursplan 2027-2029 ses över. Kommunens befolkningsprognos kommer att ligga till grund för kommande beslut.”
En sådan befolkningsbaserad modell kommer att slå orättvist och oproportionerligt hårt mot BUN:s verksamheter. (Se “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (1/2)” och “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (2/2)”.)
Jag befarar att kommunledningen och de styrande partierna efter att ha läst underlaget från BUN kommer att säga, ”BUN klarar budgeten inom ram”. Det är formellt sant, men också oerhört vilseledande. För att klara budgeten inom ram måste barn- och utbildningsnämnden minska antalet anställda, lämna några lokaler, sänka ambitionsnivån, acceptera en sämre arbetsmiljö och en sämre måluppfyllelse.
Jag hoppas istället att de styrande har modet att erkänna vad konsekvensbeskrivningen från barn- och utbildningsnämnden faktiskt säger.
Det här är en politisk värderingsfråga…
BUN (16/3): Nedläggning av för- och grundskolor?
På måndag är det dags igen. Kommunens “one-and-only” barn- och utbildningsnämnd (BUN) sammanträder. Och det börjar bli allt mer spännande på förskole- och grundskolefronten…
Det är TTELA som ser till att höja temperaturen. Idag publicerades nämligen en spekulativ artikel om vilka skolor i kommunen som ska läggas ner. (Se TTELA “Här är skolorna som kan behöva stänga i Vänersborgs kommun”.)
Bakgrunden till TTELA:s artikel är att barn- och utbildningsförvaltningen under en längre tid har arbetat med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Det är med anledning av prognoser om minskade barn- och elevantal i förskola och grundskola, en utveckling som redan har börjat.
Förvaltningschef Sofia Bråberg säger till TTELA:
“Det är inget unikt för Vänersborg att barn- och elevantalet minskar, med det så behöver man se över hur det ska se ut i framtiden. Vi kommer inte kunna lägga lika mycket pengar på lokaler.”
Och förvaltningschef Bråberg fortsätter:
“Om vi har samma struktur som vi har idag fast vi har ett minskat barn- och elevantal, då får vi mindre pengar över att lägga på personal, läromedel och andra delar som vi behöver för att eleverna ska få bästa möjliga utbildning.”
Det är inga som helst beslut fattade än, det är viktigt att understryka. Nämnden har fått löpande information om översynen och på måndag ska BUN ha en diskussion/dialog. Information ska senare dessutom ges till andra nämnder, men framför allt, det ska bli information och diskussion med vårdnadshavare.
Barn- och utbildningsförvaltningen bjuder redan nu in vårdnadshavare och andra intresserade till öppna informationsträffar och dialog på Bojorten, kommunhuset i Vänersborg. Det sker den 30 respektive 31 mars kl 18.00-20.30. (Det går att anmäla sitt deltagande här. Och du kan få mer information om organisationsöversynen här.)
Den minnesgode, och till åren kommen, kommer kanske ihåg att BUN har haft en diskussion om skolstrukturen tidigare. Det var 2012 när nämnden var “tvungen” att göra besparingar i arenabyggets kölvatten. (Se “Snart dags för medborgardialog – eller nåt…”.) Denna gång är det alltså det minskande barn- och elevantalet som ger upphov till en liknande översyn. Och precis som då är det möjligt, ja till och med troligt, att BUN kommer att föreslå att någon/några förskolor och skolor läggs ner. Eller för att använda socialnämndens vokabulär – “vakanshålls”…
Beslutet ska inte fattas än på ett tag. Förvaltningschef Bråberg säger till TTELA:
“Politiken har varit tydlig med att det inte kommer fattas något beslut innan valet i den typen av frågor. Sedan kommer nya styret på plats första januari 2027, så det är en bit fram.”
Och det stämmer, men “politiken” i det här fallet är ordförande Bo Carlsson (C). Carlsson har säkerligen med sig hela det styrande blocket, men barn- och utbildningsnämnden har inte fattat något beslut om när beslut ska fattas. Jag håller dock med om att beslut kring nedläggningar (eller “vakanshållning”) borde fattas först efter noggranna överväganden och i politisk enighet.
Det måste också sägas att det inte är säkert, om det nu ska ske nedläggningar, att det blir de skolor som TTELA på sätt och vis pekar ut. (TTELA skriver inget om förskolorna, men det gäller dem också.) Det kan ske diverse omflyttningar, t ex kan delar av skolor, som Dalboskolan, byggas om till förskola. Det är sådant som kommer att diskuteras i den dialog som följer.
Barn- och elevantalet sjunker i hela Sverige. Det är dock inte alla kommuner som resonerar på samma vis som Vänersborgs kommun, även om en absolut majoritet antagligen gör det. En kommun som går mot strömmen är Hällefors kommun i nordvästra Västmanland (Örebro län). Hällefors behåller alla pedagoger i förskolan trots ett minskat barnantal. Det blir istället mindre barngupper.
“Det har enorm betydelse för barnen, man hinner se varje barn. … Vi har många barn med stora behov av omsorg, trygghet och tydlighet, många barn med språklig sårbarhet.”
Det säger en av lärarna i förskolan till tidningen “Vi Lärare”. Det är inte bara bra för barnen, det blir också bättre för personalen – arbetsbelastningen minskar.
Barn- och utbildningsnämnden har även andra ärenden på sin dagordning:
Det blir som vanligt en del information. Redan i det första ärendet, “Systematisk kvalitetsarbete och verksamhetsuppföljning” ska nämnden få veta mer om arbetet kring tidiga insatser i förskolan. Sedan följer information om “Mål och resursplan 2027-2029”. Det är ett arbete som pågår i alla nämnder just nu inför budgetbeslutet i juni.
Kommunstyrelsen (KS) har fastställt budgetanvisningarna, de så kallade budgetramarna, inför budget 2027. De antogs i februari av de styrande partierna (S+C+KD+MP), de andra partierna lade inte fram några egna förslag. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.) Som vanligt har BUN fått otillräckligt med pengar och nu ska förvaltningen informera om var den kan hitta “effektiviseringar”, dvs besparingar. 
(Översynen av förskole- och grundskoleorganisationen ska ses mot denna bakgrund.) Informationen ska så småningom mynna ut i ett beslut i nämnden om hur den vill fördela pengarna. Det ska också motiveras vad den tilldelade budgeten ger för konsekvenser, oftast negativa. Inget beslut fattas emellertid på måndag.
De här två ärendena kommer antagligen att leda till både frågor och diskussioner. Kanske kan det även bli diskussion kring de styrandes planer på att använda den befolkningsbaserade reursfördelningsmodellen från och med 2028 års budget. (Se “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell”.)
Det blir som vanligt en månadsuppföljning. Barn- och elevminskningen fortsätter, som sagt. Det är bara inom skolbarnomsorgen, dvs fritidshemmen, och anpassad grundskola som det sker en ökning.
Det ekonomiska resultatet uppgår till +4,4 milj kr för februari. Det kan för övrigt noteras att kommunens resultat samma tid uppgår till +33 milj kr, vilket är en positiv överraskning. Det är dock alldeles för tidigt att dra några slutsatser för resten av året utifrån dessa siffror. Alltför mycket kan hända, särskilt i dessa oroliga tider.
Nämnden ska översända ett yttrande över ett medborgarförslag om att se över skolmatsmenyerna till KS. Förslagsställaren föreslår t ex att eleverna ska erbjudas:
“pasta och köttbullar som ett dagligt alternativ.”
Vilket det faktiskt finns flera kommuner som gör.
Det var inte länge sedan, 2022, som nämnden behandlade ett annat förslag kring skolmaten. Det ledde till att kommunfullmäktige beslutade att elever och bespisningspersonal skulle vara:
“mer delaktiga i skapandet av menyer så att de rätter som serveras är de rätter som eleverna äter.”
Med hänvisning till det beslutet anses det i yttrandet, som BUN föreslås ställa sig bakom, att barn- och utbildningsförvaltningen bör:
“fortsätta att i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen stärka elevråd och matråd på skolor för att förbättra elevernas mående, bidra till en bättre skolmiljö och bättre skolresultat samt för att ge eleverna det inflytande över måltiderna i skolan som de har rätt till.”
Barn- och utbildningsnämnden ska besluta att anta “Internkontrollplan 2026 med risk- och väsentlighetsanalys”. I årets granskning ingår att säkerställa elevers rätt till särskilt stöd och att säkerställa att det finns ändamålsenliga lokaler för utbildning.
Sammanträdet avslutas med att ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informerar om nyheter och annat som har hänt sedan sist.
Det är som vanligt få beslut på sammanträdet men mycket frågor och diskussion.
BUN:s ansvar och organisation
Oväntat nog har jag fått några frågor efter det förra blogginlägget om barn- och utbildningsnämnden – ”BUN: År 2025 i fokus – dyster framtid”. Det är ett par av bloggens trogna läsare som har hört av sig. Och det glädjer mig naturligtvis.
Frågorna handlade just om BUN:s ansvar och organisation (därav rubriken), t ex hur många förskolor och skolor det finns i Vänersborgs kommun och var. Det är en rimlig fråga särskilt som förvaltningen sedan en tid tillbaka håller på med en grundlig översyn av förskole- och grundskoleorganisationen.
Det står en del i nämndens verksamhetsplan för 2026-2028, som faktiskt var uppe för behandling på det senaste BUN-sammanträdet, om ansvar och organisation:
”Barn- och utbildningsnämndens ansvar framgår av reglemente fastställt av kommunfullmäktige och utgår från skollagen. Verksamheten omfattar förskola, öppen förskola, annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem. I kommunens regi finns 26 förskolor, öppna förskolan Sirius och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (Lanternan). Det finns 17 kommunala grundskolor, varav 2 även har anpassad grundskola och vid alla F-6 skolor finns det fritidshem. Det finns 2 fristående aktörer inom grundskolan, 5 fristående förskolor samt 1 aktör för enskild pedagogisk omsorg belägna i Vänersborgs kommun. Dessutom finns det barn och elever folkbokförda i Vänersborgs kommun som går i verksamhet, såväl fristående som kommunal, i andra kommuner. Barn- och utbildningsnämnden är i egenskap av hemkommun ansvarig för resursfördelning till samtliga huvudmän som bedriver verksamhet inom nämndens verksamhetsområde.
Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde omfattar även tillsynsuppdraget för fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg. Tillsynsuppdraget styrs via skollagen. Kommunen ska följa upp fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg för att tillse att dessa verksamheter har god kvalitet och arbetar utifrån gällande styrdokument.
Barn- och utbildningsnämnden beslutar i frågor som nämnden enligt delegation, lag eller annan författning ska ansvara för. Barn- och utbildningsnämnden tar utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål fram förväntade resultat (uppnå och genomföra) till barn- och utbildningsförvaltningen som sedan har i uppdrag att ta fram aktiviteter som ska bidra till att de förväntade resultaten nås.”
När det gäller lokaliseringen av kommunens förskolor så finns det en interaktiv karta på kommunens webbplats där alla kommunens förskolor finns utplacerade. Det går att klicka här för att gå till kartan. Om man följer nedanstående instruktioner så får man ut maximalt av kartan:
”För att få information om respektive enhet, klicka på informationsknappen uppe till vänster i kartbilden och sedan på någon av de färgade prickarna så får du upp ett informationsfönster om den valda enheten. I vissa områden finns det flera enheter som ligger ganska nära varandra, zooma då in ordentligt innan du klickar på den prick/enhet du vill få information om, för att säkerställa att du får information om just den enhet du är intresserad av.
Blåa prickar avser kommunala enheter och röda prickar avser enskilda verksamheter.”
Vill man sedan veta mer om någon förskoleenhet så klickar man på sidan ”Förskolor”. Här hittar man länkar till varenda förskola i kommunen.
Det finns en motsvarande interaktiv karta där alla kommunens grundskolor finns utplacerade. Det går att klicka här för att gå till kartan.
Kommunen ger samma instruktion för användningen av kartan som för förskolorna ovan. Det skiljer sig dock i slutet. Så här lyder ”slutklämmen” i instruktionen för grundskolorna:
”Om du zoomar innanför 1:2000 kommer namn på skolenheterna att visas.
Blåa prickar avser kommunala enheter, röda prickar avser enskilda verksamheter och den gröna pricken avser statlig verksamhet.”
Vill man veta mer om varje skolenhet så klickar man på sidan ”Grundskolor”. På denna sida finns det möjlighet att klicka vidare till varje skolenhet.
De här sidorna kan vara bra att känna till vid t ex val till förskolor och skolor eller om man funderar på att flytta. Det kan också vara bra att veta mer om enheterna när slutsatser ska dras efter översynen av förskole- och grundskoleorganisationen…
BUN: År 2025 i fokus – dyster framtid
För ovanlighetens skull är barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde förlagt på en fredag, i övermorgon den 13 februari. Det brukar alltid vara på en måndag. Det beror på att det är sportlov kommande vecka. Och då är det inte omöjligt att en och annan politiker, och tjänsteperson, ska ta hand om barn, eller barnbarn. För pensionärer med barnbarn boende i en annan del av landet, som har sportlov denna vecka (läs Småland), har flytten av dag bara ställt till besvär… ;)
BUN:s dagordning har följande utseende:
I januari behandlades den korta verksamhetsberättelsen (se “Vårterminen börjar för BUN”), i februari behandlas den långa. Den korta finns så att säga med i den långa verksamhetsberättelsen men den långa innehåller fler punkter och avsnitt och är överlag mer utförlig. I det följande tänkte jag återge en del fakta från den långa verksamhetsberättelsen. Jag ska försöka undvika att upprepa det jag skrev om den korta.
Ekonomiskt redovisade nämnden ett överskott på 3,6 milj kr för år 2025, främst tack vare ökade statsbidrag och högre barnomsorgsintäkter. De sistnämnda förklaras av fler heltidsplaceringar och förändrade avgiftsregler samt ett höjt inkomsttak från Skolverket.
Ekonomin har varit pressad. Kostnader för särskilt stöd ökade liksom de lokalrelaterade utgifterna. Det var, och är, stora svårigheter att anpassa verksamheten till minskat elevantal. Kostnader för måltider ökade och priserna på varor och tjänster steg. Det är värt att notera att barn- och utbildningsförvaltningen betonar att:
“Kostnaderna för barn [i förskolan] i behov av särskilt stöd är höga och innebär en fortsatt utmaning att hantera i förhållande till tilldelad budget.”
Och:
“Vissa enheter [i grundskolan] uppvisar ett negativt ekonomiskt resultat, detta är ofta kopplat till elevers behov av särskilt stöd eller extraordinärt stöd. Det är en utmaning att uppnå både måluppfyllelse och budget i balans.”
Ja, det är en utmaning… Om nämnden bara uppnådde ett av målen så kan vi gissa vilket mål som inte uppnåddes… Det kan i praktiken innebära, eller innebär, att barn och elever som ska ges förutsättningar för ett meningsfullt och lyckligt liv får stå åt sidan för kravet på en budget i balans…
BUN har under år 2025 haft problem med undermåliga lokaler, renoveringar och evakueringar. Det har till och med varit akuta stängningar. Tärnanskolan hade under en längre tid bristande inomhusmiljö. I september 2025 påbörjades ett renoveringsprojekt som kommer att pågå även under 2026. 
Det har skapat stora problem för verksamheten som behövde flytta runt och anpassa sig efter underhållsarbetet. Även på Onsjöskolan var det problem och verksamheten behövde evakuera delar av lokalerna. Öxnereds förskola visade sig vara i så dåligt skick att en totalrenovering inte var möjlig. I stället ska en ny förskola byggas från grunden. Och ombyggnaden av Skördegatans förskola på Onsjö försenades efter Sernekes konkurs.
Lokalproblemen har naturligtvis påverkat kontinuiteten i undervisningen och arbetsmiljön. Det har tagit resurser från kärnuppdraget och bidragit till ökad stress hos både personal och elever.
År 2025 präglades av flera nationella reformer inom skolområdet. Det blev bland annat krav på bemannade skolbibliotek, en ny lag om skolor mot brott och beslut om införande av tioårig grundskola från 2028. Kommunen har tvingats anpassa sig genom bland annat nyanställningar av tre skolbibliotekarier under hösten, och utveckling av nya strukturer.
En av de mest avgörande utvecklingstrenderna är den demografiska förändringen med minskande födelsetal och prognoser om färre barn och elever under kommande år. (Se hur tankarna går i kommunen för att möta detta… – “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell”.) Detta påverkar både resursfördelning och organisation. Förvaltningen har därför arbetat med en omfattande översyn av förskole- och grundskolestrukturen. Syftet är att anpassa organisationen så att en större del av resurserna kan gå till undervisningsnära verksamhet. Samtidigt skapar minskningen av elevantal organisatoriska svårigheter eftersom nedgången ofta är utspridd över flera klasser och enheter. Det gör att det är mycket komplicerat eller omöjligt att göra “personalanpassningar”.
Det blir inte “lättare” av att BUN har ansvarat för ett varierande och delvis snabbt föränderligt barn- och elevunderlag, däribland barn som vistades på Restad Gård samt barn i familjer med tillfälligt skydd, främst från Ukraina. Det har ställt krav på en flexibel organisation och “budgetmässig beredskap”.
Den lägre resurstilldelningen för enheterna på grund av det minskade barn- och elevantalet, osäkert och varierande antal asylsökande barn och elever samt de allt mer ökande behoven hos barn och elever har lett till en ökad etisk stress bland rektorerna. Det gäller säkerligen även lärare och annan skolpersonal som redan tidigare har upplevt en hög arbetsbelastning. Resurserna räcker inte till för att möta alla elevers behov, och särskilt elever i behov av särskilt stöd riskerar att hamna i kläm.
Rektorerna ska följa flera lagar t ex skollagen, kommunallagen och arbetsmiljölagen och inte sällan “krockar” lagarna. Rektorerna har många medarbetare som de ansvarar för och de har skyldigheter och ansvar mot barn, elever och vårdnadshavare. Det är ofta en omöjlig uppgift att få balans mellan förväntningar/krav och förutsättningar/resurser. Jag tror att alla som arbetar i skolan, rektorer, lärare och övrig skolpersonal, upplever att krav och resurser inte går ihop.
Verksamhetsberättelsen handlar till stor del om en redovisning av nämndens alla politiska mål. Det gjorde även den korta verksamhetsberättelsen som jag redovisade i januari. (Se “Vårterminen börjar för BUN”.) Jag hänvisar dit och nöjer mig här med att visa en sammanfattande tabell över barn- och elevresultaten:
Förvaltningen sammanfattar på följande sätt:
“Elevresultaten visar en blandad bild: trygghet och trivsel är fortsatt hög, och flera insatser såsom mindre undervisningsgrupper, förstärkt elevhälsa och riktat stöd har visat god effekt, särskilt i progressionen från årskurs 6 till 9. Samtidigt nås inte samtliga mål kopplade till gymnasiebehörighet, meritvärde och närvaro och resultaten varierar mellan enheter.”
Borde inte Vänersborgs kommun ha större ambitioner? Och om man ser det ekonomiskt – det vi sparar på barnen och ungdomarna idag kommer vi att få betala mångfalt mer i en framtid som inte ligger alltför lång bort.
Det finns ett längre avsnitt om personal. Jag tycker att följande tabell ger en bra sammanfattning.
Barn- och utbildningsförvaltningen har minskat sina sjuktal de senaste åren och ligger nu på en motsvarande nivå som innan pandemin. Det finns dock fortsatt stora utmaningar. Sjukfrånvaron har stor påverkan på såväl effektivitet som kvalitet i verksamheten:
“Detta eftersom tid och personella resurser på samtliga nivåer inom förvaltningen behöver läggas på att hantera sjukfrånvarons effekter på olika sätt. Största utmaningen har varit och är fortsatt att tillse att sjukfrånvaron inte har för stor påverkan på kärnverksamheten och förutsättningarna för de som verkar inom denna då det riskerar att driva sjuktalen ytterligare.”
Inom grundskola F-6, fritidshem och anpassad grundskola 1-6 beror ökningen primärt på att sjuktalen gått upp (se tabell ovan) inom de två största yrkesgrupperna resurspersoner och legitimerade lärare. Det är framförallt psykisk ohälsa som ligger till grund för långtidssjukskrivningar inom yrkesgruppen legitimerade lärare.
Den största arbetsmiljöutmaningen i förvaltningen har under flera år varit hög arbetsbelastning, obalans mellan krav och resurser samt svårigheter att prioritera i arbetsuppgifterna. En annan aspekt på arbetsmiljön är rapporteringen av tillbud:
“Av de 179 tillbudsrapporteringar som inkom under 2025 är 122 från grundskolan och merparten berör hot- och våldssituationer eller händelser där man kunnat bli skadad av annan person.”
Det står väldigt mycket i verksamhetsberättelsen, ändå har jag inte tagit med allt. Den som är intresserad av hela berättelsen kan ladda ner den här.
Till sist vill jag komplettera min framställning genom att lägga till några lösryckta slutsatser ur verksamhetsberättelsen.
- Majoriteten av elever känner sig trygga i skolan.
- Ökad stress och nedstämdhet, särskilt bland flickor i högre årskurser.
- Negativ utveckling kring matvanor.
- Huvudvärk är en vanlig problemindikator.
- Studiero upplevs som låg av många elever.
- Utbyggd elevhälsa och samverkan med socialtjänst bidrar positivt.
- Vårdnadshavare uttrycker hög tillit till förskolans verksamhet.
- Små undervisningsgrupper och riktade stödinsatser har haft effekt.
Jag lät Chat GPT läsa igenom verksamhetsberättelsen och mitt blogginlägg och göra en jämförelse. AI-verktyget ansåg att jag hade underskattat “de riktigt tunga signalerna” i verksamhetsberättelsen:
“psykisk ohälsa hos lärare, hot- och våldstillbud, etisk stress och lokalproblem”
Jag hade också “missat (lite) den största politiska implikationen”:
“kommunen försöker anpassa kostnader snabbare än verksamheten klarar”
Barn- och utbildningsnämndens sammanträde är på fredag. Det finns ganska många fler ärenden på dagordningen…
BUN på fredag!
För ovanlighetens skull är barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde förlagt på en fredag. Det brukar alltid vara på en måndag. Det beror på, tror jag, att det är sportlov kommande vecka. Och då är det inte omöjligt att en och annan politiker, och tjänsteperson, ska ta med sina barn till fjällen. För pensionärer med barnbarn boende i andra delar av landet, som har sportlov denna vecka (läs Småland), har flytten av dag bara ställt till besvär… Fast ett överkomligt sådant… ;)
BUN:s dagordning har följande utseende:
Verksamhetsuppföljningen denna gång handlar om förskolan. Temat är “Resultat och progressionsförutsättningar för en hållbar kunskapsutveckling nu och framåt”. Frågeställningen som nämnden ska få svar på är:
“Vad ser vi för mönster i våra resultat och hur tänker vi om dem?”
Verksamhetsuppföljningarna på nämnden är alltid intressanta och givande.
Ärende 2, “Dialog med anledning av revisionsrapporten Uppföljande granskning av skolans måluppfyllelse och fördjupad granskning av särskilt stöd”, är en diskussionspunkt. Dialog innebär nämligen diskussion i mindre grupper. 8 rektorer är inbjudna att tillsammans med grundskolans verksamhetschefer diskutera revisionsföretaget EY:s granskning med nämndens politiker. (Jag har gått igenom revisionsrapporten i hela tre blogginlägg – “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”, “Revisorerna fördjupar kritiken av BUN (2)” och “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.)
BUN fick en föredragning förra sammanträdet om revisionsrapporten och nu ska den diskuteras “på djupet”. Till nästa sammanträde, i mars, ska förvaltningen utifrån bland annat fredagens dialog författa ett svar till revisorerna som BUN ska ta ställning till. Det är en bra gång i processen: föredragning och information – dialog – svar, diskussion och beslut. De svar som revisorerna så småningom får på sina frågor kommer att vara ordentligt genomarbetade.
I januari behandlades den korta verksamhetsberättelsen (se “Nytt år för BUN”), i februari behandlas den långa. Den korta finns med i den långa verksamhetsberättelsen men den långa innehåller några fler punkter och avsnitt.
Målavstämningen av de förväntade resultaten är desamma. I den långa har bara en uppgift ändrats. I den korta berättelsen stod det att i genomsnitt var 89,9% av barnen i kommunen inskrivna i förskolan. Det var mätningen i november som gav den siffran. När året var till ända hade andelen ökat till 90,0%. Ploppen var dock fortfarande gul eftersom genomsnittet inte hade ökat jämfört med 2023, utan det låg kvar på samma nivå. Vänersborgs kommun ligger för övrigt bland de 25% kommunerna i landet med högst inskrivningsgrad.
Båda berättelserna tar upp ekonomin, men den långa verksamhetsberättelsen är mer utförlig. Det kan vara på sin plats att upprepa att barn- och utbildningsnämnden redovisade ett överskott år 2024 på 2,0 milj kr.
I det följande tänkte jag återge en del fakta från (den långa) verksamhetsberättelsen. Jag ska försöka undvika att upprepa det jag skrev om den korta.
I kommunen finns 26 kommunala förskolor, öppna förskolan Sirius och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (Lanternan). Nämnden betalade för i genomsnitt 2.119 placeringar inom förskola och pedagogisk omsorg. Det var en minskning med 69 barn jämfört med 2023. Det finns flera fristående förskolor och aktörer i Vänersborg som driver enskild pedagogisk omsorg.
Det finns 17 kommunala grundskolor, varav 2 även har anpassad grundskola. Vid alla F-6 skolor finns det fritidshem. Kommunen har två fristående aktörer, Fridaskolan och Vänersnäs skola. I genomsnitt gick 4.701 elever i grundskola F-9 förra året. Det var en minskning med 78 elever jämfört med 2023. 12,8 % av eleverna går i en av friskolorna. Antal elevplaceringar med annan huvudman än Vänersborgs kommun var i genomsnitt 613.
Antal placeringar i fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år var i genomsnitt 1.738 elever. Det var en minskning med 11 elever. I anpassad grundskola har däremot antalet elever ökat från 73 elever år 2023 till 87 elever år 2024.
Statsbidragen från Skolverket uppgick till 66 milj kr för 2024. Det var en minskning med 2 milj kr jämfört med 2023. De två största statsbidragen gällde stärkt kunskapsutveckling i grundskolan (29 milj kr) och Kvalitetshöjande åtgärder i förskolan (11 milj kr). Resterande statsbidrag från Skolverket (26 milj kr) var bland annat maxtaxa, lärarlönelyftet, karriärtjänster, läxhjälp och lärarassistenter.
Vänersborgs kommun fick också bidrag från Migrationsverket. Det var för asylsökande och nyanlända. Bidraget uppgick till 9 milj kr 2024 jämfört med 11 milj 2023. Det var färre asylsökande barn och elever 2023.
Förvaltningen skriver följande om statsbidragen:
“Den nationella styrningen med många och omfattande riktade bidrag leder till ryckighet i planering och ger bristande långsiktighet i kvalitetsarbetet. De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott, men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider. Särskilt problematiska är de bidrag som riktas mot ökad bemanning och löner. De skapar oro i verksamheterna och kortsiktighet i insatserna eftersom man inte vet hur länge man kan räkna med bidragen eller om man får behålla dem utifrån eventuella förändringar i kommunens tilldelning. Statsbidragen räknas heller inte upp med vare sig löneökningar eller inflation. Den uteblivna uppräkningen resulterar i att statsbidragens värde successivt minskar. Statsbidragshanteringen ökar administrationen, och trots att intäkterna är värdefulla och omfattande så skapar det problem med planering, styrning och prioritering lokalt.”
Nämndens kostnader består inte helt överraskande till största delen av personalkostnader, hela 719 milj kr. Bidrag till fristående förskolor, enskild pedagogisk omsorg och fristående grundskolor samt barn- och elevplaceringar i andra kommuner uppgick förra året till 105 milj. I dessa pengar var en stor del också kostnader för personal. När det gäller andra kostnader så kan nämnas lokalkostnader 165 milj, måltider 69 milj, IT-kostnader (inkl digitala läromedel) 32 milj och skolskjutsar 23 milj kr.
BUN:s kostnader uppgick år 2024 till totalt 1.030,8 miljoner kr. Det är över en miljard…
Jag noterar att BUN har finansierat tomhyran för Norra skolan (Oxeln 7) under hösten. I januari 2024 beslutade BUN bland annat att föreslå kommunstyrelsen att:
“Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Jag vet inte hur denna begäran har hanterats, om den nu har gjort det. Men det kanske inte behövs någon hantering eftersom Mål- och resursplanen (budgeten) övertrumfar allt.
Det var totalt 1.244 månadsanställningar förra året (1 nov). Antalet anställda kvinnor var 1.041 och män 203. Det har blivit 9 fler anställda inom BUN 2024 jämfört med 2023. Det är 8 fler tillsvidareanställda och en visstidsanställd. Det var emellertid 6 färre månadsanställda på grundskola F-9 och fritidshem. Medellönen för tillsvidareanställda var 37.510 kr/mån. Den externa och interna rörligheten bland personalen var 9,5 %. Det var färre än året innan men jag tycker ändå att det är en överraskande hög siffra.
Den totala sjukfrånvaron minskade och låg förra året på 7,9%. Det är en tydlig sänkning jämfört med 2023 (9,2%). Både korttids- och långtidssjukfrånvaron minskade. Korttidssjukfrånvaron är till största del kopplad till infektioner och långtidssjukskrivningar handlar primärt om fysiska sjukdomar eller psykisk ohälsa. När det gäller psykisk ohälsa är utmattning och stressrelaterade besvär tydligt överrepresenterade.
Angående legitimerad personal, som det har diskuterats en del om i bland annat revisionsrapporter, skriver förvaltningen:
“Barn- och utbildningsförvaltningen har 1 september 2024 en högre andel legitimerade lärare och förskollärare inom samtliga tre verksamheter. Detta då det totala antalet lärar- och förskollärartjänster har blivit färre medan antalet legitimerade lärare och förskollärare blivit fler. Brist på behöriga sökande till lärartjänster finns fortsatt men inte i samma utsträckning som tidigare. Enstaka behörigheter är fortsatt utmanande men över lag har barn- och utbildningsförvaltningen kunnat rekrytera behörig personal i högre utsträckning än tidigare.”
Det finns dock en fortsatt brist på utbildade specialpedagoger och speciallärare.
Det här var ett axplock av innehållet i den långa verksamhetsberättelsen. Det står mycket mer. När jag började läsa avsnitten om arbetsmiljöincidenter och rektorers uppgifter så insåg jag att det finns väldigt mycket att diskutera i nämnden…
Om arbetsmiljöincidenter står det bland annat:
“Liksom 2023 är det tre skadeorsaker som i KIA-rapporteringarna är tydligt överrepresenterade inom barn- och utbildningsförvaltningen och det är hot och våld, ohälsosam arbetsbelastning samt skadad av person.”
Och på sidan efter:
“Händelser kopplade till hot och våld anmäls i störst utsträckning inom anpassad grundskola och grundskola F-6. Liksom övergripande är det även här framför allt i undervisning som dessa situationer uppstår.”
Rektorerna har en komplicerad uppgift. De ska följa flera lagar t ex skollagen, kommunallagen och arbetsmiljölagen och inte sällan “krockar” lagarna. De har många medarbetare som de ansvarar för och de har skyldigheter och ansvar även mot barn, elever och vårdnadshavare. Det är ofta en omöjlig uppgift att få balans mellan förväntningar/krav och förutsättningar/resurser. Och jag tror inte heller att de lyckas lösa problemet med att att få pedagogernas arbetsuppgifter att rymmas inom arbetstiden…
BUN ska behandla fastighetsinvesteringarna för de kommande åren 2026-2028. De investeringar som står först i tur för BUN är utbyggnation av Öxnered förskola och idrottshall på Mariedalskolan. År 2028 ska investeringar ske på Frändefors förskola, Brålanda skola F-6 och Brålanda förskola. Det är dock osäkra siffror på befolkningsutvecklingen i Brålanda, men investeringarna ligger ju några år fram i tiden.
Det har inkommit ett medborgarförslag om en samlingsplats för barn och unga i Frändefors. BUN föreslås att konstatera att medborgarförslaget inte ligger inom nämndens ansvarsområde, och har därav inget att erinra i ärendet.
Nämnden ska få information kring “AI, artificiell intelligens, och digitalisering i förskolan och grundskola” och om “Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsan 2024”. Det finns en hel del underlag för nämndens ledamöter att läsa och sätta sig in i när det gäller båda dessa ärenden . Naturligtvis ska ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informera om vad som har hänt sedan sist.
Om sammanträdet fortsätter efter lunch, vilket inte är omöjligt, hoppar ersättare Peter Lénberg in på min plats. Jag måste iväg till ett sammanträde med budgetberedningen.
BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)
Anm. Detta inlägg är en fortsättning på “Revisorerna fördjupar kritiken av BUN (2)”.
Det kan vara svårt med gränsdragningen mellan huvudmannens, dvs barn- och utbildningsnämndens, ansvar och professionens, dvs rektorers och lärares ansvar. Att göra utredningar av elevers behov av stöd och att upprätta åtgärdsprogram är inte en politisk fråga. Det ansvaret ligger på rektor:
- “Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds”
(Skollagen 3 kap 7 §) - “Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn.” (Skollagen 3 kap 9 §)
Det är emellertid oftast någon annan än rektor som blir ansvarig för uppföljning och utvärdering, dock inte några politiker i BUN. Men om det finns brister så är det enligt Skolverket nämndens ansvar. Vilket också de professionella revisorerna i EY påpekar.
EY har varit mycket ambitiösa, vilket är berömvärt, och gjort stickprovskontroller av 20 slumpmässigt utvalda elevärenden. Urvalet utgick från elever i årskurs 7-9 som inte uppnådde betygskriterierna i minst två ämnen.
EY utgick i sin analys återigen från Skolverkets “Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram”. De råd och anvisningar som finns i detta material användes som en mall vid bedömningen av de 20 fallen.
Resultatet är ingen uppmuntrande läsning. Stickproven visar sammanfattningsvis följande:
- “I 17 av 20 ärenden saknas utredning om särskilt stöd. I tre av 20 ärenden har utredning om särskilt stöd genomförts.”
- “Det finns en väsentlig skillnad i kvalitet mellan skolor. Stickprovet visar ett fåtal goda exempel men också skolor som behöver utveckla sitt arbete med särskilt stöd.”
- “I 13 av 20 elevärenden fördelat på tre skolor framgår inte huruvida elevhälsan varit delaktig.”
- “I sex elevärenden framgår inte hur vare sig elev eller dennes vårdnadshavare varit med i utformningen av åtgärdsprogram.”
- “I flera fall har åtgärder inte justerats och/eller förändrats under flera år, trots att utvärdering inte kunnat påvisa att åtgärderna haft effekt.”
- “I flera åtgärdsprogram saknas åtgärder som kan anses vara särskilt stöd. Exempel på sådana åtgärder är allmänt beskriva personalförstärkningar på organisationsnivå utan koppling till individernas behov eller betygskriterier.”
- “I flera fall är anpassad studiegång elevens enda särskilda stöd. Vår erfarenhet är att när en elevs första och enda särskilda stöd utgörs av anpassad studiegång har verksamheten inte lyckats identifiera elevens behov i tid.”
85% av de slumpvis utvalda elevärendena “underkänns” av revisorerna. De brister som de har upptäckt är naturligtvis inte acceptabla. Revisorerna avslutar därför sin granskningsrapport med följande bedömning:
“Vår bedömning är att barn- och utbildningsnämnden inte har säkerställt att elever som riskerar att inte uppnå betygskriterierna får sitt behov av särskilt stöd utrett. Vår bedömning grundas på att utredningar om särskilt stöd i allt väsentligt saknas för elever som inte uppnår betygskriterierna. Av skollagen följer att om det finns indikationer på att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterierna som minst ska uppfyllas ska 
elevens behov av särskilt stöd utredas. Vi konstaterar att de granskade eleverna inte har uppnått betygskriterierna. I enbart tre av 20 ärenden har en utredning genomförts som kan sägas uppfylla formkraven för att kallas utredning. Vi noterar avslutningsvis att nämndens styrning genom riktlinjer i allt väsentligt reglerar arbetsprocessen. Även om arbetsprocessen i sig följer lag och allmänna råd anser vi att nämndens styrning skulle stärkas av att tydliggöra hur det praktiska arbetet bör gå till. Detta särskilt givet de brister som identifierats.
Vidare bedömer vi att utredningar av särskilt stöd och åtgärdsprogram delvis följer skollagens krav och allmänna råd. Vår bedömning grundas på att de utredningar som faktiskt genomförs i stort uppfyller lagkrav och allmänna råd. Dock konstaterar vi att flera åtgärdsprogram behöver utvecklas. Vissa åtgärdsprogram innehåller enbart åtgärder av mer allmän karaktär (såsom extra lärare i klassrummet) och flera åtgärdsprogram saknar konkreta utvärderingsbara åtgärder.
Därtill bedömer vi att barn- och utbildningsnämnden inte har säkerställt att åtgärdsprogram utvärderas och att åtgärder omvärderas om de inte har fått effekt. Vår bedömning grundas för det första på att det inte finns någon formell systematik i hur utvärderingen ska ske. Det är i allt väsentligt upp till respektive skolenhet att avgöra form och frekvens för utvärdering. Stickprovet visar att flera åtgärdsprogram varit förhållandevis långvariga – flera längre än en termin – utan att utvärdering skett. För det andra grundas vår bedömning i att stickprovet visar att åtgärdsprogram inte har utvärderats i tillräcklig utsträckning. Vi anser att detta medför risk att åtgärder som inte haft tillräcklig effekt omvärderas.”
Barn- och utbildningsnämnden och barn- och utbildningsförvaltningen står definitivt inför en stor utmaning eller, annorlunda uttryckt, de har stora problem.
Det som inte riktigt “går ihop” är att den stora majoriteten av rektorer och lärare vet hur det ska gå till att utreda elevers behov av särskilt stöd och de vet också vad som gäller kring åtgärdsprogram. Varför gör rektor och pedagoger inte det som står i Skollagen?
Anpassningar och extra anpassningar, dokumentation och utredningar, kontakter och möten med elever och vårdnadshavare samt utredningar, uppföljningar och utvärderingar tar tid…Tid är en bristvara i skolans värld, det är något som både rektorer och lärare har ont om. Lärare måste ha sina lektioner och undervisningsskyldigheten är omfattande. Den har ökat sedan skolan kommunaliserades. Lektioner ska förberedas och lektionerna efterarbetas. Klasserna i högstadiet har blivit större, “delningstalet” är numera 29 elever. Det kan betyda att 29 prov ska rättas efter en lektion… 
I stort sett alla lärare är mentorer eller klassföreståndare. Uppdraget innebär många elevkontakter och kontakter med vårdnadshavare. Uppdraget ligger dessutom utanför undervisningsskyldigheten.
På högstadierna har varje elev flera lärare (olika ämnen). Det ska inför en utredning samlas in information från varje lärare, som helst ska vara skriftlig. Och det kan handla om flera elever samtidigt, antalet elever i behov av stöd ökar successivt. Det ska hittas mötestider, och i flera skolor också plats. Det ska bokas samtal med vårdnadshavare.
Det kan vara svårt att hitta och besluta om adekvata åtgärder. Skolan kan t ex inte kräva att vårdnadshavarna ska hjälpa till med undervisning. Ansvaret för att eleverna ska få godkända betyg ligger på skolan. Det är skolan som ska ge eleven rätt förutsättningar för att lyckas. Det finns dock sällan resurser till de åtgärder som skulle krävas för de elever som är i behov av särskilt stöd. All skolpersonal är redan överbelastade med arbete, bland annat på grund av personalnedskärningarna i kommunens skolor de senaste åren.
Det är framför allt resurspersoner med visstidsanställning som har fått lämna verksamheterna i Vänersborgs kommun. Det var 18 färre anställda 2022 jämfört med 2021. 2023 var det 50 färre anställda med visstidsanställning jämfört med 2022. 
Eniga personalorganisationer (“facken”) reserverar sig alltid mot den budget som föreslås med t ex sådana här formuleringar (från 2024 – se ”KF-beslutet om budget 2025”):
“Att, precis som förra året, fortfarande ställa krav på att prestera ännu högre kvalité i våra verksamheter, som redan är pressade till bristningsgränsen, till en lägre kostnad (minskade resurser) är en omöjlig ekvation (balans).”
Och barn- och utbildningsförvaltningen påpekar alltid för nämnden att:
“kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd är höga och att det är en utmaning.”
I år står BUN inför ytterligare personalneddragningar. Personalkostnaderna måste minska med 21,4 milj kr – från 719,6 milj kr år 2024 till 698,2 milj kr år 2025. Grundskolans del i besparingen uppgår till 8,1 milj kr. Den största delen ska sparas under hösten.
Personalneddragningarna är naturligtvis ett resultat av de ekonomiska resurser som kommunfullmäktige har ställt till BUN:s och därmed till verksamheternas förfogande. Och när inte nämnden får de resurser som skulle behövas så måste BUN minska kostnaderna.
Barn- och utbildningsnämnden ska, som framgår av EY:s rapport:
“regelbundet säkerställa att skolenheterna har tillräckliga resurser för att uppfylla de krav som ställs i lagar och andra föreskrifter i fråga om extra anpassningar och särskilt stöd.”
Men om inte kommunfullmäktige anslår tillräckligt med pengar så kan BUN självklart inte heller “säkerställa att skolenheterna har tillräckliga resurser”. Lika lite som rektorerna, som enligt Skolverket ska:
“se till att det finns tillräckliga resurser för att tillgodose elevernas behov av extra anpassningar och särskilt stöd samt vid behov omprioritera resurser på skolenheten”
Revisorerna i EY har gjort ett gediget jobb med sin genomarbetade rapport. De har uppmärksammat många stora brister. Det är viktigt att betona det. Men kritiken borde, som jag ser det, riktas mot de som är de verkligt ansvariga… Det ska dock sägas att revisorerna också har visat på brister i BUN:s sätt att styra och leda verksamheterna som måste åtgärdas. Det är viktigt att nämnden snarast rättar till dessa.
Det är också på sin plats att framhålla att de stora förlorarna, om grundskolan inte fungerar som den ska i Vänersborgs kommun, naturligtvis är eleverna. Brister i verksamheten, vems fel det än är, riskerar att elever inte klarar sina studier med allt vad det kan innebära för framtiden som minskat självförtroende, utanförskap, ökad risk för kriminalitet osv.
Till sist.
De förtroendevalda revisorerna lämnar följande rekommendationer till BUN:
- ”Säkerställa att elever som riskerar att inte uppnå betygskriterierna får sitt behov av stöd utrett.”
- ”Överväga om behov finns av att tydliggöra hur arbetet med utarbetande och uppföljning av åtgärdsprogram bör gå till.”
- ”Säkerställa att åtgärdsprogram innehåller konkreta och utvärderingsbara åtgärder.”
- ”Säkerställa att åtgärder följs upp och utvärderas om åtgärderna utgör ett tillräckligt stöd för eleven, eller om andra eller kompletterande åtgärder behöver vidtas.”
Senast den 12 mars 2025 vill de förtroendevalda revisorerna få ett svar från BUN på vilka åtgärder som:
”nämnden ämnar vidta med anledning av de rekommendationer som lämnas i rapporten.”
===
I denna bloggserie:
- ”BUN får skarp kritik från revisorerna (1)” – 14 januari 2025
- ”Revisorerna fördjupar kritiken av BUN (2)” – 16 januari 2025
- ”BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)” – 17 januari 2025
Anm. I blogginlägget ”Nytt år för BUN” kan du läsa om de andra ärendena som BUN ska avhandla på sitt sammanträde den 20 januari.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer