Arkiv

Archive for the ‘Skola och utbildning’ Category

Vänersborg tappar i skolrankingen!

6 oktober, 2017 1 kommentar

skolranking2017Lärarförbundets årliga skolranking har kommit. (Du hittar rankingen i sin helhet här.)

Rankingen utgår från underlag som samlades in förra året, år 2016, och omfattar både förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola. (Jag kallar fortsättningsvis, för enkelhetens skull, alla dessa ”kategorier” för ”skola” eller ”utbildning”.) Det betyder att vårterminens katastrofala betygsresultat i Vänersborg (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”) inte räknas med förrän i nästa års ranking.

lararforbundet_loggaNYLärarförbundet skriver om varför förbundet, som är en av de fackföreningar som organiserar pedagogerna, rankar kommunerna:

”Vi utser Sveriges bästa skolkommuner för att uppmuntra kommuner som ger sina elever, lärare och skolledare goda förutsättningar. Förhoppningen är att Bästa skolkommun ska inspirera kommuner att satsa på dem som skapar den goda skolan – elever, lärare och skolledare.”

vanersborgs-kommun-logotypRankingen är emellertid ingen större uppmuntran eller inspiration för Vänersborg… Däremot kan resultatet naturligtvis användas som argument för nödvändigheten av att Vänersborg satsar betydligt mer på skola och utbildning.

skolranking2017_1Vänersborg hamnar på plats 221 av 290 kommuner. Det betyder att Vänersborg har tappat 31 placeringar jämfört med året innan (plats 190 år 2015).

Resultatet är nedslående, men ingen överraskning. Och då ska vi komma ihåg att det var oppositionens budget som antogs för år 2016 och den innehöll mer pengar till barn- och utbildningsnämnden (BUN) än de styrande partiernas ursprungsförslag. (Se ”Avgår Marie Dahlin nu?”.)

Bara kort.

budgetbeslutBudgeten för år 2016 beslutades, som bekant, av kommunfullmäktige i april 2016. Det berodde på att budgetbeslutet från juni 2015 upphävdes av Förvaltningsrätten i Göteborg efter ett överklagande av Morgan Larsson i välfärdspartiet. Fullmäktige formligen körde över de styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, och tilldelade BUN 16 miljoner kronor mer än vad de styrande ville göra. 16 miljoner! Moderaterna, liberalerna, kristdemokraterna, sverigedemokraterna(!), välfärdspartisterna och vänsterpartisterna lyssnade inte på BUN:s ordförande Mats Andersson (C) och de andra i styret som ville spara på barnen och ungdomarna.

Jag undrar var Vänersborg hade hamnat i skolrankingen om inte oppositionen hade beslutat att ge skolan 16 miljoner kr mer?

pengar_faLärarförbundets skolranking innehåller flera delaspekter av skolans verksamhet. En av dessa aspekter är resurser till skolan. (I ”resurser” räknas inte kostnader för lokaler med, inte heller fristående skolor.) Här hamnar Vänersborg på plats 198. Det är en dålig placering tycker jag och visar att Vänersborg satsar förhållandevis lite pengar på skola och utbildning jämfört med resten av kommunerna i Sverige. Men ändå innebär placeringen att Vänersborg faktiskt steg i rankingen med 63 placeringar. (Plats 261 året innan.) Kan det vara oppositionens 16 miljoner?

teacherÄven när det gäller lärartätheten förbättras Vänersborgs ranking. Vänersborg hamnar på plats 209, jämfört med plats 227 tidigare. Fast det här är inte heller någon placering att skryta med…

Tyvärr sjönk rankingen gällande andelen pedagogiskt utbildade lärare från plats 125 till plats 167. Kan det bero på löneutvecklingen att andelen obehöriga lärare ökade? Vänersborg sjönk nämligen i ranking i kategorin ”Lön” med över hundra placeringar, från plats 82 till 186. Det är oroväckande, eftersom jag tror att behöriga lärare, t ex nyutexaminerade studenter, tittar på dessa siffror när de ska söka jobb.

Dock var lärarna i Vänersborg friskare jämfört med andra kommuner. Vänersborg steg dramatiskt från plats 259 till plats 160. Tyvärr tror jag att trenden har vänt i år…

forhandlingarLärarförbundet har också med en kategori om ”kommunen som avtalspart”. Den handlar om:

”kommunens förmåga att leva upp till gällande avtal och vilka förutsättningar våra lokalavdelningar anser att lärarna ges i kommunen.”

Här sjönk Vänersborg i rankingen. Tidigare låg Vänersborg på plats 142, nu sjönk placeringen till 173.

Den här rankingen undrar jag hur den ska utvecklas nästa år. Med all säkerhet kommer kommunen att ”leva upp till gällande avtal”, men förutsättningar till lärarna…? När kommunen inte vill investera i förskolor och skolor utifrån de behov som finns…?

betyg3Vad som händer med rankingen nästa år angående elevernas genomsnittliga meritvärde går dock lätt att räkna ut… Men även i år sjönk rankingen för Vänersborg.

Vänersborg hamnar på plats 131 när det handlar om elevernas genomsnittliga meritvärde (åk 9). Året innan kom Vänersborg på plats 97. (Meritvärdet beräknas bara för de elever som fått betyg i minst ett ämne.)

Lärarförbundet har också räknat med det genomsnittliga meritvärdet justerat efter ”förutsättningar- likvärdighetsindex”. Det betyder att det faktiska meritvärdet jämförs med det förväntade meritvärdet. Och i det förväntade meritvärdet tas det hänsyn till andelen nyinvandrade elever, dvs andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren, fördelningen pojkar/flickor och föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå. Och här är tyvärr siffrorna sämre, plats 152 jämfört med 123 år 2015. Det betyder att Vänersborg faktiskt ”presterar” sämre än vad som förväntas.

På samma sätt görs undersökningen med andelen elever som får minst betyget E (godkänt) i samtliga ämnen. Vänersborg hamnar på plats 147 (plats 136 året innan) och på plats 159 (plats 158 år 2015) när hänsyn tas till ovannämnda faktorer.

forskolaRankingen har också med en specifik aspekt om förskolan. Det är hur stor andel av barnen i åldrarna 1-5 år som är inskrivna i kommunal förskola eller i förskola som drivs i enskild regi. Vänersborg hamnar på plats 260 av Sveriges 290 kommuner (plats 265 år 2015). Resultatet förvånar mig, men det visar, antar jag, behovet av nya förskoleplatser. Vilket också, i varje fall delvis, är på gång, även om det kan ta lite tid (de gamla BUP-lokalerna på Vänerparken och Hönan).

Till sist redovisar jag rankingens två sista aspekter.professor

Skolrankingen tar upp andelen invånare i kommunerna som är 20 år (födda 1995) och har grundläggande behörighet för högskolestudier. Måttet är väl inte helt rättvisande, det kan ju t ex finnas ungdomar som flyttar till en annan kommun direkt efter avslutad gymnasieskola. Vänersborg hamnar på plats 82 (tidigare 72), vilket trots allt är en ganska hög ranking.

Den sista aspekten är andelen elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom 3 år. (Elever på introduktionsprogram räknas inte med, men det gör elever som studerar i en annan kommun.) Vänersborg hamnar på plats 82, vilket är en nedgång med 24 placeringar.

skolranking2017_2När alla aspekter i skolrankingen vägs samman så hamnar alltså Vänersborg på plats 221 av Sveriges 290 kommuner. Det är ett mycket dåligt resultat och Vänersborg rasar dessutom i rankingen.

Det kan vara intressant att slutligen också titta på var våra grannkommuner hamnar i Lärarförbundets ranking:

  • Trollhättan 124
  • Uddevalla 226
  • Mellerud 271
  • Färgelanda 240
  • Grästorp 7
  • Lilla Edet 285

trollhattanDet är väl med undantag av Grästorp egentligen inga lysande resultat. Men då ska man också komma ihåg att Trollhättan har gjort ett rejält lyft med 88 placeringar jämfört med den förra rankingen.

prispall2Sveriges bästa skolkommun blev för övrigt Vellinge, för andra året i rad. Vellinge följdes av Orust, Ovanåker, Kalmar och Aneby.

Slutsatsen av Lärarförbundets ranking är entydig – Vänersborgs politiker måste prioritera skola och utbildning på ett betydligt bättre sätt.

Skolkrisen i Vänersborg (2/2)

3 oktober, 2017 Lämna en kommentar

lasareI gårdagens blogg (se ”Skolkrisen i Vänersborg (1/2)”) redovisade jag några kommentarer från läsare på den mycket uppmärksammade bloggen ”Total kris i Vänersborgs skolor!”. Det var förklaringar till varför betygsresultaten i Vänersborgs skolor var så katastrofalt dåliga för avgångsklasserna i våras.

vanersborgs-kommun-logotypDe specifika vänersborgsproblem som lyftes fram var profilklasserna, bristen på undervisningsmaterial, ”IT-strul” och för få vuxna och i synnerhet bristen på legitimerade pedagoger i skolorna.

Naturligtvis lyftes Vänersborgs kommun som huvudman för grundskolan fram. Det förändrade huvudmannaskapet, tidigare var det staten som var huvudman, var ett resultat av kommunaliseringen i början på 1990-talet. I och med kommunaliseringen blev politikerna i Vänersborg ”chefer” för grundskolan och med det slog de styrande politikernas inte alltför positiva attityd till skolan och pedagogerna igenom. Det ledde i sin tur också till att skolan inte prioriterades i kommunens budgetar.

fridaskolanFriskolorna, i Vänersborgs fall Fridaskolan, tillsammans med profilklasserna, har också inneburit en segregation av elever. Det har naturligtvis inte gynnat de elever som har det ”svårast” i skolan och som går kvar i de ”vanliga” klasserna i de kommunala grundskolorna. Vänersborg måste nog se över organisationen kring profilklasserna. Om inte annat skulle rektorerna kanske se över profilklassernas placering. Varför t ex inte flytta någon profil till Torpaskolan eller Dalboskolan?

Det saknas pengar i Vänersborgs skolor. För säga vad man vill, det är pengar som avgör hur många pedagoger, inklusive t ex speciallärare, som kan anställas, hur mycket läromedel och undervisningsmaterial som kan köpas in osv. Och budgettilldelningen ger naturligtvis också signaler om skolans betydelse till elever, föräldrar, pedagoger och rektorer…

minialliansen_updateDen här mandatperioden har det satsats mer på skolan än vanligt. Och det tack vare minialliansens (M+L+KD) svängning i frågan, vilket har inneburit att Vänsterpartiets förslag har vunnit majoritet i kommunfullmäktige. Eller om man vill uttrycka det som att minialliansen har övertagit V:s syn på skolan. Den styrande minoriteten, dvs S, C och MP, har varit mot. V_logga_mindreDock bättrade sig de styrande i juni i år och slöt en överenskommelse med Vänsterpartiet om mer pengar till skolan för valåret 2018…

Men faktum är att de ökade budgetmedlen egentligen bara har räckt till att kompensera för den ökade elevtillströmning som har skett de senaste åren. Det har varit pengar som så att säga har mött ”den större kvantiteten” – pengarna har inte räckt för att höja kvaliteten. Och i år (2017) har inte pengarna räckt till elevökningen heller (se nedan)…

Vänersborg behöver fler pedagoger, fler speciallärare, fler elevassistenter, fler elevvårdspersonal och överhuvudtaget fler vuxna i skolan. Det råder inga tvivel om detta. Men det är svårt att behålla och rekrytera personal. Därför måste Vänersborg noggrant överväga hur kommunen ska kunna förbättra arbetssituationen på våra skolor.

teachers_twoJag tror att den enda riktiga vägen att gå för Vänersborg är att införa ett tvålärarsystem. Flera skolor i olika kommuner har redan gjort det, t ex Södertälje, med bra resultat. Det betyder att två pedagoger alltid undervisar i en klass. Det är bättre tror jag än att klasserna görs mindre. Jag tror också att fler elever då kan ”fångas in”, vilket även gör att behovet av speciallärare etc blir mindre. Med andra ord, arbetsförhållandena blir bättre både för personal och elever. Och därmed kunskapsinhämtningen.

telefonPedagogerna bör också avlastas arbete som inte har med den direkta undervisningen att göra. Särskild personal skulle kunna anställas som tar hand om rastvakter, elev- och föräldrakontakter, frånvarorapportering etc. Det här prövas också på olika skolor i Sverige, bland annat på skolor i Trollhättan.

rektorska2Jag tror också att rektorerna ska avlastas kommunala uppgifter och bli de pedagogiska ledare som Skollagen beskriver och föreskriver, och förutsätter. Särskilda chefer (ex intendenter) skulle kunna anställas som t ex tar hand om fastighets- och lokalfrågor, som på Kunskapsförbundet Väst, och ekonomiska frågor. Särskild personal skulle även kunna ta hand om en stor del av personalfrågorna.

Alla dessa åtgärder kostar naturligtvis pengar, men vi står inför ett val – vill vi ha en bra skola eller inte? Vill vi satsa på våra barn och ungdomar – eller inte? (Jag har för övrigt lämnat in en motion om dessa frågor, se ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”.)

För Vänersborgs del är naturligtvis frågan om skollokaler oerhört viktig. Som det är nu med den ökade elevtillströmningen, är det så trångt i klassrummen fonster_ramlaatt eleverna, som Tove af Geijerstam (L) uttryckte det på det senaste sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden:

”trycks ut genom fönstren.”

Tyvärr ser det emellertid inte ut som om kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tänker prioritera investeringar i skollokaler… Vi får se när investeringsbudgeten ska tas i november.

resursfordelningResursfördelningsmodellen i Vänersborg måste ses över. BUN och dess förvaltning måste hitta ett system där resurser på ett bättre sätt kan föras över till de skolor och elever som bäst behöver dem. Här finns det exempel på modeller som används i andra kommuner. Fast… För att fördela resurser så måste man ju ha några att fördela… Och då måste BUN få betydligt mer resurser än vad som finns just nu.

Till sist får man väl inte glömma att det är viktigt att lärarnas röster kommer fram i debatten och analyserna. Det är ju faktiskt de som har förstahandserfarenhet av undervisningen.

Självklart bör man också lyssna på elever och föräldrar, även om det finns en tendens (det är mer än en tendens skulle många skolmänniskor säga) att de i många fall helt oreflekterat lägger all skuld på skolan och skolpersonalen. Det glöms gärna bort att också barn/ungdomar/elever inte bara har rättigheter utan också ansvar och skyldigheter… (Se t ex en nyligen publicerad debattartikel, ”Dina barn har faktiskt också skyldigheter”.)

pengarpengarDet är mycket som behöver förändras i den svenska skolan i allmänhet och i Vänersborgs skolor i synnerhet. Men ska vi kunna höja skolans kvalitet och med det kunskapsresultaten och betygen så måste det ske en satsning av stora mått.

Vi får se vad som händer i Vänersborg. Förutom investeringsbudgeten så ska också barn- och utbildningsnämndens begäran om mer pengar till den ökade elevtillströmningen snart behandlas.

BUN har ju som bekant begärt ytterligare pengar, 4,759 milj kr, för den ökade elevtillströmningen i år, allt enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut i juli förra året. (Se ”BUN fick bara 11 milj”.)

nyhetI kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) igår måndag ville inte de styrande partierna (S+C+MP) tillmötesgå denna begäran… De sa nej till BUN:s begäran! Samtidigt säger ryktena att kommunledningen är positiv till IFK Vänersborg och klubbens önskemål om ekonomiskt stöd för att arrangera bandy-VM… Och att IFK Vänersborg ska få 125.000 kr i marknadsföringsbidrag för kommande säsong, är det överhuvudtaget ingen diskussion om. Marie Dahlin (S) bestämde det själv igår.

triumviratOch då kan man lugnt konstatera att den negativa attityden till skolan i Vänersborg, företrädd av Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP), fortsätter. (Jag undrar vad Stefan Löfven och Gustav Fridolin skulle säga om sina partikamrater i Vänersborg?) Det värsta är väl att denna ”anti-skollinje” säkerligen också får stöd av sverigedemokraterna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Gunnar Lidell (M) och Peter Göthblad (L) röstade i KSAU för mer pengar till Barn- och Utbildningsnämnden. (Vad Vänsterpartiet anser? Behöver du undra över det? V har dock ingen representant i KSAU.) Om inte de styrande partierna voteV(S+C+MP) ändrar sig och enas om utbildningens och skolans betydelse, ja då finns det knappast något hopp för skolan i Vänersborg.

Å andra sidan är det val nästa år…

Skolkrisen i Vänersborg (1/2)

2 oktober, 2017 1 kommentar

stefansblogg09Fredagens blogg ”Total kris i Vänersborgs skolor!” väckte ett enormt intresse. Blogginlägget har lästs av osannolikt många och flera personer har dessutom kommenterat den. Framför allt framförs det teorier om orsaken till att betygsresultaten har sjunkit så dramatiskt i Vänersborg jämfört med resten av riket.

analyzeOch det är bra. De dåliga resultatet måste analyseras kors och tvärs, upp och ner, fram och tillbaka – vi måste få reda på varför Vänersborg har halkat efter. Annars kan vi inte sätta in åtgärder. Och vem vet, förslagen kanske även kan inspirera och ge tips till barn- och utbildningsförvaltningen som, förmodar jag, kom igång med sitt analysarbete redan idag…

krafta2Signaturen ”huggbeaver” anser att det är det ”fria skolvalet och friskolereformen” som är orsakerna till de dåliga betygsresultaten. Fast dessa reformer var ju nationella, dvs gällde hela Sverige, och förklarar ju inte specifikt Vänersborgs resultat. Däremot är jag övertygad om att dessa två förändringar, tillsammans med den bland flertalet lärare så hatade kommunaliseringen, förklarar Sveriges kräftgång i förhållande till andra länder.

Bernt skriver på Facebook att Vänersborg sedan slutet av 90-talet ”har legat i framkant när det gäller att utveckla flumskolan”. Och visst kan jag hålla med om att många i ledande skolpositioner, framför allt i Stockholm, har haft en ovanligt flummig inställning till inlärning och kunskap. Men jag tror inte att Vänersborg har legat ”i framkant”. De flesta pedagogerna har nog stått med båda fötterna på jorden genom åren.

torpaskolanFast det är klart – när den nya Torpaskolan byggdes (Torpaskolan stod klar inför höstterminen 2011) så var det en mycket flummig grundsyn som låg till grund för skolbygget. Det kan jag hålla med Bernt om. Men betygen har rasat på alla skolor i kommunen och inte bara på Torpa. (Jag utvecklade min syn på Torpaskolan i en blogg 2011, se ”Röster från Torpaskolan”.)

Jerry anser att en stor del av förklaringen till de dåliga resultaten är att det saknas pengar till de elever som har behov av stöd. Och det kan jag hålla med om. Det har jag sett med egna ögon som lärare i många år. Tyvärr har kanske detta inte alltid kommunicerats tillräckligt tydligt och kraftfullt till politikerna. Det måste väl också sägas att politikerna ibandysverige Vänersborg sällan eller aldrig har prioriterat ekonomiska resurser till skolan. Bandy har ofta varit viktigare än skolan. Som Anette skrev.

Just i dagarna pratar kommunledningen med IFK Vänersborg om bandy-VM. IFK vill ha ekonomiskt stöd från kommunen till arrangemanget. Och ryktena säger att kommunledningen är positiv till IFK:s önskemål… (Mer om bandy nedan.)

Anette betonar den bristande ordningen och studieron i klassrummen. Och även där håller jag med. Det är viktiga orsaker till att Sveriges elever har halkat efter kunskapsmässigt internationellt. Undersökningar har ju visat att trygghet och studiero är sämre i svenska skolor än i andra länder. Det är alltså ett stort problem och det har diskuterats intensivt på nationell nivå.

fight2Men även om ordningen i klassrummen i Vänersborg har en del att önska, så tror jag inte att det är värre i Vänersborg än i övriga Sverige eller att det har blivit sämre i Vänersborg under det senaste året. Fast självklart måste alla arbeta för att klassrumsklimatet präglas av trygghet och studiero. Det är förutsättningar för en bra lärmiljö. Självklart. Kanske beror en del av den bristande tryggheten och studieron på att det saknas legitimerade pedagoger?

profilRune ser profilklasserna som en del av roten till det onda. Han menar att de leder till ett elittänk redan från åk 6 med segregation och större skillnader mellan skolor som följd. Jag vet att profilklassernas vara eller inte vara har diskuterats mycket genom åren både i den centrala förvaltningen och, framför allt, mellan rektorer. Jag är själv tveksam till profilklasser, och håller till vissa delar med Rune. Men nu är det ju faktiskt så att profilklasser är tillåtna enligt Skollagen – och föräldrar och elever tycks vara positiva till dem. I varje fall de som väljer någon av profilerna. Men jag tror ändå inte att förklaringen till Vänersborgs dåliga resultat beror på profilklasserna. De har ju funnits i många år nu, och inget har ändrats på denna front de senaste åren.

Jag tycker att Helena har många intressanta synpunkter (på Facebook). I hennes kommentar finns flera bra utgångspunkter för vidare analys av orsakerna till Vänersborgs katastrofala betygsresultat.

gokunge_arenaHelena menar att dagens resultat är en effekt av många års nedskärningar av personal. Och det ligger en del i påståendet.

I samband med arenabygget så drogs det ner på antalet lärare. Jag vill minnas att det var bortåt 120-140 lärare som försvann 2008-2010. Det vara bara Vänsterpartiet som protesterade, och det tämligen högljutt! (Undrar om någon minns det?) Men besparingarna klubbades igenom utan några större betänkligheter av socialdemokrater och centerpartister, det var de som styrde Vänersborg då med egen majoritet. Det ska dock sägas att de hade stöd av moderaterna, liberalerna (folkpartiet på den tiden) och kristdemokraterna. Och visst ledde denna åderlåtning av kompetent personal till att Vänersborgs skolor tappade mycket i förhållande till resten av Sverige.

Men jag är ganska övertygad om att personaltätheten har ökat sedan dess. Men det skulle vara intressant att se siffrorna på utvecklingen av personal- och lärartätheten, typ antal behöriga/legitimerade lärare per 100 elever sedan dess.no_money2

Helena menar, precis som Jerry, att det saknas resurser. Jag tror inte att någon med kännedom om grundskolan i Vänersborg säger emot, alla är nog rörande överens om detta. Och det oavsett om Vänersborgs skolor har ”kompenserats” för nedskärningarna eller inte sedan arenabyggets dagar.

Helena skriver också om att det är vanligt att lektioner ställs in. Jag vet i och för sig inte om detta skulle vara vanligare i Vänersborg än i resten av Sverige, eller att det har blivit vanligare de senaste åren. Däremot vet jag att det råder brist på vikarier i allmänhet och kompetenta sådana i synnerhet. Som tur är så finns det ett antal pensionerade lärare som allt som oftast rycker in som vikarier. Skolorna i Vänersborg försöker nämligen få tag i vikarier när det behövs, det råder det ingen tvekan om detta. Vikarieanskaffningen brukar dessutom ta en ansenlig del av arbetstiden för de på skolorna som har denna uppgift…

stenciler”Stenciler är vardag. Böcker har skolan inte råd med.”

Skriver Helena vidare. Och här sätter hon nog fingret på något väsentligt. Skolorna i Vänersborg har under många år blivit tilldelade ganska lite pengar till undervisningsmaterial jämfört med övriga Sverige. Den tiden som eleverna fick egna läroböcker i alla ämnen kommer nog inga av dagens lärare ihåg. Det är med all säkerhet så att egna läromedel, där eleverna skulle kunna anteckna, stryka under osv, hade befrämjat inlärningen och ökat kunskaperna.

it_haveriDe senaste åren har eleverna fått egna datorer i Vänersborg. Men det är ett känt fenomen att det är mycket strul med och kring dessa. Det är inte bara datorer som inte fungerar som de ska, varken elever eller pedagoger har alltid tillräckliga IT-kunskaper. När systemen som används inte heller fungerar särskilt bra eller är särskilt pedagogiskt utformade, så skapar IT-användningen en massa ”dö-tid” istället för att effektivisera undervisning och inlärning.

Helena tycker inte heller att kommunen som arbetsgivare sköter sig som den ska:

”Politikerna skulle kunna fråga sig hur länge en arbetsgivare får behandla sin personal på detta sätt? Hur håller man arbetslusten uppe när man hela tiden jobbar i motvind?”

enkat2Medarbetarenkäter har genom åren visat att Helena har rätt. Det har varit ett stort missnöje och många pedagoger har sökt sig till andra kommuner eller andra yrken. Jag tror att det ska genomföras ytterligare en stor undersökning bland kommunens anställda senare i höst, vi får se vad den kommer att visa.

Jag tror även att pedagoger i Vänersborg upplever att politikerna inte anser att skolan är viktig eller att pedagogerna själva är viktiga. Inte alltför sällan har jag också med egna öron hört styrande politiker förmedla en sådan inställning…

Kurt slutligen har skickat mig en länk om de skillnader i betygsresultat som råder mellan pojkar och flickor. Och det är en stor utmaning att få med pojkarna på skoltåget, men det är snarare ett nationellt problem än ett specifikt problem för Vänersborg. Det hindrar naturligtvis inte att Vänersborg uppmärksammar och försöker åtgärda problemet.

Det var de flesta av de kommentarer som jag har fått om mitt blogginlägg. (Se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”.) Imorgon tänkte jag att diskutera några förslag på vad Vänersborg kan göra för att vända den katastrofala kunskapsresultatkurvan.

För något måste göras!

Total kris i Vänersborgs skolor!

29 september, 2017 2 kommentarer

forvanadDen 18 september hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) ett ordinarie sammanträde. Jag blev så ”tagen” av den information som meddelades den gången att jag skrev en blogg med rubriken ”Betygskatastrof” (se här).

Det var en synnerligen tuff rubrik.

betyg3Det handlade om betygen som de avgående 9:e-klassarna nu på våren hade fått. Medelmeritvärdet i Vänersborg, dvs den genomsnittliga betygspoängen, var uppseendeväckande lågt. Det var både väldigt låga poäng jämfört med resten av landet och ett sjunkande resultat jämfört med tidigare år.

Nu i dagarna har Skolverket kommit med aktuella siffror för hela Sverige. Och Vänersborg. För vårterminen 2017.

Och det ger anledning till ytterligare en synnerligen tuff rubrik, ”Total kris i skolan!” Skolan i Vänersborg alltså…

Så här ser resultaten ut för Vänersborg enligt Skolverkets allra färskaste statistik:

betygak9vt2017_1

Först, Skolverkets medelmeritvärde är högre, 193,7 poäng, än det som meddelades på BUN:s sammanträde den 18 september, som var 182 poäng. Det beror på att Skolverket har räknat bort de elever som inte har betyg i något ämne.

Vänersborg ligger alltså hela 20 meritpoäng efter landet i sin helhet, 203,3 poäng jämfört med landets 223,5. Och ser vi bara till de kommunala skolorna så är skillnaden ännu större – 30 poäng lägre (193,7) än rikets!

otroligDet är otroliga och osannolika siffror!

Tittar man på de enskilda skolorna så är skillnaderna frapperande, inte bara i jämförelse med Fridaskolan, utan också mellan de kommunala skolorna. Dalboskolan med sina 152,2 medelmeritpoäng är ett stort misslyckande. Här måste uppenbarligen något alldeles extra göras. Egentligen är det väl bara Vänerparken som har ett ”godkänt” resultat.

Naturligtvis noterar man också den stora skillnaden mellan pojkar och flickor. Men det är något som gäller för hela landet. Och ett problem ”för sig”.

Tittar man på andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen, så är resultatet lika nedslående för Vänersborgs del.

betygak9vt2017_2

Förutom Fridaskolan, som bekant är en fristående skola, och Vänerparken, med sina profilklasser (musik och bild), är resultaten uppseendeväckande låga. Vi ser också skillnaderna, och därmed den bristande likvärdigheten, mellan  de kommunala skolorna i karvlingVänersborg. Notera att endast en fjärdedel av eleverna på Dalboskolan går ur 9:an med betyg i alla ämnen… Bara 26,6%! Det är så att jag undrar om Skolverkets siffror verkligen stämmer…

Skolverket tittar också på hur stor andel av eleverna som är behöriga till ett yrkesprogram. Det innebär eleverna ska ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem ämnen till.

betygak9vt2017_3

Utifrån Skolverkets statistik är det bara att konstatera att det är kris i Vänersborg. Total kris!kris4

Hur kan det bli så här? Beror de dåliga resultaten i Vänersborg jämfört med riket på de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd  bakgrund? Den frågan går att belysa, och kanske också att besvara. Skolverket har nämligen statistik på betygsresultaten om dessa elever tas bort, exkluderas, ur statistiken

Så här ser statistiken ut om nyinvandrade och elever med okänd bakgrund exkluderas. (Det är för övrigt Skolverket som använder dessa begrepp.) Notera att de kursiverade kolumnerna är samma siffror som finns med i en ovanstående tabell, dvs de siffrorna visar samtliga elever.

betygak9vt2017_5

Resultaten blir av naturliga skäl bättre. Det är inget konstigt. Det anmärkningsvärda är att siffrorna fortfarande är så låga. Så extremt låga för några skolor. Det är fortfarande bara Fridaskolan och Vänerparken, som ”håller ställningarna” – som typ ”står sig i konkurrensen” med resten av Sverige… För de övriga skolorna… Och för Dalboskolan…

Hmmm…invandring

Slutsatsen av ovanstående tabell är given – orsaken till Vänersborgs katastrofala resultat är inte att det finns nyinvandrade och elever med okänd bakgrund i kommunen.

En viktig faktor när det gäller elevers skolresultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Och här visar siffrorna, både i Vänersborg och Sverige, att skolan är dålig på att kompensera för elevernas hemmiljö.

betygak9vt2017_6

Skolverket delar alltså upp eleverna utifrån föräldrarnas högsta utbildningsnivå, de föräldrar som har en förgymnasial eller gymnasial utbildning och de med eftergymnasial utbildning. Skillnaderna är extrema, både i Sverige och i Vänersborg. Vilket, precis som med pojkar/flickor, är ett problem för sig. Som vanligt ser vi emellertid, tyvärr, att Vänersborgs elevresultat ligger långt efter riksgenomsnittet – på alla punkter…

statistikDet är ingen upplyftande statistik som Skolverket presenterar – för Vänersborgs del. Tvärtom, det visar med all önskvärd tydlighet att det är kris i Vänersborg. Det är inte bara det att skolresultaten blir allt sämre och att en katastrof typ väntar bakom hörnet, i en nära framtid. Nej, krisen och katastrofen är här nu.utropstecken_tva

Nu!!

Och det i samma nu som kommunfullmäktige halverar barn- och utbildningsnämndens investeringar i förhållande till behovet… (Se dagens artikel i TTELA ”Halv miljard kronor saknas till skolan” eller min blogg ”Investeringar förskola/skola”.)

Vad är orsakerna till Vänersborgsskolornas urusla resultat (undantag Fridaskolan och Vänerparkens skola)? Och till den bristande likvärdigheten?

ttelaBarn- och utbildningsnämndens 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (L) talar i en artikel i dagens TTELA (publicerades på TTELA:s hemsida i eftermiddags, se ”Behörigheten till gymnasiet sjunker”) om att förändringar måste börja redan i förskolan. Och kanske det, men det skulle innebära att det skulle ta åtminstone 9 år innan Vänersborgs resultat förbättras… Vänersborg kan inte vänta så länge.

Tove af Geijerstam talar också om förväntningar. Jag kan nog inte hålla med henne på denna punkt heller. Pedagoger är väl medvetna om förväntningarnas betydelse för elevers prestationer och lärande.fundersam

Men vad beror de fruktansvärt dåliga resultaten på?

Jag vet inte, men jag vet att förvaltningen i detta nu analyserar både siffror och orsaker. Det finns med andra ord ännu inte så många svar. Men det finns många frågor och funderingar.

Många…

Jag undrar, till att börja med, hur dessa elevers, som nu gick ur 9:an, resultat såg ut när de gick i 6:an. Var resultaten lika dåliga då? Eller har det hänt något i högstadiet? Jag är inte hundra procent säker, men jag kan inte minnas att sådana här urusla resultat har rapporterats till BUN från några 6:or – någonsin.

questionHar det hänt något speciellt på högstadiet? Och i så fall vad?

Jag kan inte låta bli att undra. Det görs ju ständigt uppföljningar och det arbetas ständigt med det systematiska kvalitetsarbetet – har inga signaler getts om att det är kris och katastrof på gång?

Det är svårt för mig att tro att den statistik som Skolverket presenterar kommer som en överraskning för rektorer och pedagoger. Men, har den annalkande katastrofen signalerats uppåt? Har rektorer slagit larm till förvaltningsledningen?

Och, har förvaltningsledningen slagit larm till politikerna?

nonoDen sista frågan tror jag att jag kan besvara med ett nej. Vårens katastrofala betygsresultat för 9:orna är en överraskning för politikerna. Visst, vi vet om alla problem i grundskola med lokaler, trångboddhet etc. Vi känner till alla problem i förskolorna med stora barngrupper osv. Men att det skulle vara så här illa i Vänersborgs grundskolor – nej, det hade vi politiker ingen aning om. I varje fall inte jag.

Och då tänker jag också, om det kommande katastrofen inte kunde skådas, är det då inte något fel på hela systemet med uppföljningar och det systematiska kvalitetsarbetet…?

skollagenI Skollagens 3 kap står det:

  • 5 a § framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd”
  • 8 § Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Hur kan det vara möjligt att 44,3% (44,3%!!) av alla elever som gick ur åk 9 i våras i de kommunala skolorna (ej Fridaskolan alltså) inte har betyg i alla ämnen? Hur är det möjligt?

Har inte pedagogerna vetat att eleverna riskerat att inte få betyg?

Knappast. Det vet nog alla pedagoger om. Eller borde åtminstone ha gjort det…

rektor_trottMen… Har inte rektorerna känt till detta? Har inte pedagogerna kommunicerat med sina rektorer om att det finns elever som riskerar att inte få ett godkänt betyg? Jag vet inte. Men om de har gjort detta, varför har inte rektorerna gett eleverna särskilt stöd?

Varför?

Finns det inte tillräckligt med legitimerade pedagoger? Finns det inte ekonomiska resurser till att anställa tillräckligt med personal? Och om det inte finns tillräckligt med ekonomiska resurser – har rektorerna då slagit larm uppåt i organisationen? Varför inte i så fall?

Och om de har gjort det – varför har inte politikerna fått reda på detta?

Det finns många frågor. Men inte många svar. Inte just nu. Och som sagt, förvaltningen håller som bäst på att analysera siffrorna från Skolverket. Men jag kan inte låta bli att undra – varför har ingen slagit larm till politikerna? Att det var illa visste vi – men så här katastrofalt illa…?

Jag hoppas att kommunledningen med Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) i spetsen fattar vad som händer och gör något åt saken. Det är ett sveksvek mot våra ungdomar att de tvingas lämna skolan med dåliga och/eller ofullständiga betyg!

Ett svek!

Ett svek från vuxenvärlden!

Motion: Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö

motion3I gårdagens blogg (”Budgetöverenskommelsen S+C+V”) nämndes att undertecknad vänsterpartist hade skrivit och lämnat in en motion om skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö. Motionen är redan diarieförd och kommer att finnas på fullmäktigeledamöternas bord på onsdag. Då kommer motionen att remitteras till barn- och utbildningsnämnden för beredning.

Det är väl bara att hoppas att alla partier ser positivt på motionen och att det så småningom sker förändringar i Vänersborgs skolor. För egen del hoppas jag också att det händer något i Trollhättan, eftersom det är där som jag själv ska arbeta i fortsättningen. (Min nuvarande arbetsplats ska helt enkelt flytta till NÄL, och NÄL ligger som bekant i Trollhättan…)

===

Motion till kommunfullmäktige om
Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö

En stor mängd undersökningar under en lång följd av år visar entydigt att läraryrket ofta innebär en alltför hög arbetsbelastning och stressnivå med risk för skador och sjukdom. Villkoren i lärararbetet är, när det gäller arbetsmiljön, ofta både otillfredsställande och oacceptabla.

I Vänersborg ökar sjukskrivningarna liksom personalomsättningen. Många pedagoger söker nya jobb och det kan vara svårt för Vänersborg att rekrytera nya legitimerade pedagoger. Legitimerade pedagoger är en väsentlig förutsättning för elevers lärande. Lärarnas kompetens, förmåga och engagemang är de undervisningsrelaterade faktorer som i högst grad påverkar elevers kunskapsresultat.

Den här utvecklingen måste vändas. Pedagogerna måste fås att stanna kvar i läraryrket och fler studenter måste välja lärarbanan. Obehöriga och outbildade lärare måste uppmuntras att utbilda och vidareutbilda sig. Vänersborg måste bli en attraktiv kommun för pedagoger att jobba och verka i. Tillgången till legitimerade lärare i en kommun beror till stor del på den arbetsmiljö som kan erbjudas.

Det finns många intressanta idéer och lösningar för att vända utvecklingen genom att förändra och förbättra skolpersonalens arbetsmiljö och minska arbetsbelastningen.

I några skolor prövas ett tvålärarsystem med goda resultat. Det handlar om att det finns två legitimerade lärare i varje klass under alla lektioner. Lärarna planerar, undervisar och samarbetar och har gemensamt ansvar i och utanför klassrummet.

I andra skolor anställs personal som sköter en del av de uppgifter som ligger utanför pedagogernas primära uppgift att undervisa. Det kan vara personal som tar hand om t ex föräldrakontakter, frånvaro, rastvakter och administrativa göromål. Pedagogerna är utbildade för att undervisa och det är i klassrummen som den huvudsakliga kunskapsinhämtningen och lärandet sker. Ju mer tid pedagogerna har för att planera, förbereda, genomföra och efterarbeta lektioner desto bättre blir förutsättningarna för elevernas inlärning.

Även skolledarnas arbetsbelastning behöver minskas. Förslagsvis genom att särskild personal anställs för att ta hand om de uppgifter som inte har med skolledarnas uppdrag enligt Skollagen att göra. Det kan vara att ansvara för t ex fastighets- och personalfrågor, föräldrakontakter, dokumentation, konflikthantering och utredningar. Syftet är att avlasta rektorer och förskolechefer men också att frigöra tid för cheferna att vara de pedagogiska ledare som skolans styrdokument förutsätter. Rektors pedagogiska ledarskap är en central del i arbetet med att skapa en skola med god kvalitet för alla, där de nationella målen uppfylls och där alla elever upplever skolan som meningsfull, stimulerande och trygg. Kunskapsförbundet Väst har idag en organisation med särskilt anställda chefer för att avlasta rektorerna.

Det finns många tankar kring hur arbetsbelastningen i skolorna kan minska och arbetsmiljön förbättras. Jag har gett tre exempel. Det finns säkert fler. Jag skulle vilja att dessa möjligheter att minska skolpersonalens arbetsbelastning och förbättra arbetsmiljön utreds (hur ser det ut [sjukskrivningar, personalomsättning, antalet obehöriga]?; hur upplever personalen arbetsmiljön och arbetsbelastningen?). Utredningen bör mynna ut i konkreta förslag som visar vilka sätt att minska arbetsbelastningen och förbättra arbetsmiljön som är lämpligast och vilka mål som ska nås. Förslagen bör också kostnadsberäknas.V_logga_mindre

Yrkande

Jag yrkar att det görs en utredning om hur skolpersonalens arbetsbelastning kan minska och arbetsmiljön förbättras.

Grundskolan – hot om drastiska nedskärningar!

16 maj, 2017 2 kommentarer

full_fartNästa vecka blir det full politisk fart för undertecknad. Barn- och utbildningsnämnden har sammanträde på måndag och kommunfullmäktige på tisdag.

Igår kom handlingarna till barn- och utbildningsnämnden (BUN). Vid ett första påseende på dagordningen såg det ut att bli ett förhållandevis lugnt och beskedligt möte med mycket information. Även om utskicket bestod av drygt 250 sidor… Jag insåg därför snabbt att det blir full politisk fart även denna vecka…

chockingNär jag bläddrade fram ärende 6, ”Delårsrapport med helårsprognos april 2016”, så blev det nästan kortslutning i hjärnan… Jag fick en fullständig chock.

”Barn- och utbildningsförvaltningen gör följande åtgärder för att få en budget i balans:
Personalminskningar inom grundskolan motsvarande 68 tjänster (snittlön 500 Tkr per tjänst; 16.900.000/500.000 = 33,8 tjänster, vi har bara ett halvår att göra detta på, det blir då dubbelt så många tjänster som måste bort för att få budget i balans), både genom stopp för vikarier och minskning av fasta tjänster.”fan3

Va’ fan! Tänkte jag faktiskt, tyst för mig själv.

Men jag förstod ganska snabbt läget och bakgrunden till det. Det kunde bara bero på två saker – kommunledningens avgrundsdjupa okunskap eller kommunledningens medvetna sabotage…

ordfklubba5Den 22 juni 2016 fattade kommunfullmäktige beslut om Mål- och resursplan 2017-2019, dvs budget för år 2017. Det var oppositionens budget som kommunfullmäktige antog. När det gällde Barn- och Utbildningsnämnden löd en del av beslutet på följande sätt:

”Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas med 11.000 Tkr som ersättning till barn- och utbildningsnämnden om behov uppstår p.g.a. ökat antal elever. Om antal elever i grundskolan under 2017 ökar, med mer än tio elever (jämfört med barn- och utbildningsnämnden budget 2017), ersätts nämnden per elev, med summa motsvarande beräknad på genomsnittskostnad per plats, för motsvarande plats under 2016.”

tiggerKommunfullmäktiges beslut var otvetydigt, Barn- och Utbildningsnämnden skulle få ersättning/kompensation om elevökningen fortsatte under 2017. Det behövde inte fattas något nytt beslut. Kommunens högsta beslutande organ, fullmäktige, hade bestämt vad som gällde. Det var bara för kommunstyrelsen att betala ut pengarna om förutsättningarna förelåg.

Och det gjorde dom. Det blev en elevökning.

Med hänvisning till kommunfullmäktiges beslut begärde BUN på sitt sammanträde i februari i år att pengarna skulle betalas ut:

”Barn- och utbildningsnämnden begär ersättning hos kommunstyrelsen med 14.658 Tkr i budget 2017 för 154 fler elever i grundskolan.”

votering3Beslutet var enhälligt.

Nämnden motiverade sitt beslut med följande sammanfattning:

”Det elevunderlag som låg till grund för budget 2017 beräknades till 4.684 elever. Under hösten 2016 ökade elevantalet och i januari 2017 har Barn- och utbildningsförvaltningen 4.838 elever inskrivna. Vid avstämning av elevantal januari 2017 framgår att elevantalet jämfört med budgeterade 4.684 elever 2017 ökat med 154 antal elever. Detta kommer att öka nämndens kostnader med ca 14,7 Mkr. Beräknad genomsnittskostnad för en elev under 2016 uppgår till 95.183 kr/år. Beräkning är gjord utifrån 154 elever x 95.183 kr = 14.658.182 kr.”

Det var solklart att fullmäktiges beslut om mer pengar skulle verkställas. (Det skulle väl också kunna tilläggas att elevökningen har fortsatt vidare under året…)

axlar_rycka_paMen ingenting hände…

Februari passerade, mars och april likaså. Och nu är vi i mitten av maj och inga pengar har betalats ut till barn- och utbildningsnämnden…

Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) har helt enkelt låtit bli att ta upp ärendet på dagordningen. Och när Marie Dahlin inte tar upp ärendet, så kan heller inga beslut fattas. Vad det beror på kan man bara spekulera i, bristande kunskap eller ovilja? Kanske beror det på att den budget som kommunfullmäktige antog var oppositionens (M+L+KD+V)…

nedskarning2Så nu står barn- och utbildningsnämnden inför risken/hotet att behöva skära ner personalstyrkan med motsvarande 68 tjänster i höst!

Det är sanslöst. Och detta hot och all denna oro bara för att kommunfullmäktiges budgetbeslut obstrueras. Det är nästan så om jag undrar om detta är lagligt.

Grundskolorna är just nu i full färd med att planera verksamheten för nästa läsår. Organisationen ska läggas, antalet klasser bestämmas, pedagogtjänster beslutas, schema upprättas osv osv. Och så vet inte skolledarna vad som gäller… Ska de utgå från besparingarna eller ska de hoppas på att pengarna kommer? Det råder en stor osäkerhet, besvikelse, uppgivenhet och ilska.

Vad sysslar politikerna med? Det är en fråga som ställs allt oftare – både ute i skolorna och bland vänersborgarna. Jag vet inte. Jag vet inte vad de styrande politikerna sysslar med.

karvlingVänsterpartiet har röstat för mer pengar till förskola och grundskola både i barn- och utbildningsnämnden och kommunfullmäktige. Men vad ska man göra när de styrande partierna med Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) i spetsen inte verkställer kommunfullmäktiges beslut?

Det är kommunfullmäktige på tisdag. Jag ska i varje fall ställa en fråga till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin om hur hon tänker.

Kategorier:S, Skola och utbildning

KF: Hur gick det 2016? (3)

25 april, 2017 Lämna en kommentar

2016_I två bloggar (”Hur gick det 2016? (1)” och ”Hur gick det 2016? (2)”) har jag försökt att beskriva kommunens mål i allmänhet och Barn- och Utbildningsnämndens i synnerhet. Dessa mål ska tas upp som fullmäktiges två första ärenden på morgondagens sammanträde. Men tro det eller inte, på ärende 3 ska nämndernas verksamhetsberättelser tas upp – med ännu fler mål. Igen typ. Jag har aldrig och kommer nog aldrig att riktigt förstå logiken bakom uppdelningen i de olika ärendena. Delar av BUN:s verksamhetsberättelse finns alltså med i årsredovisningen, således under ärende 2, och de mer omfattande delarna som ett eget ärende, ärende 3.

verkberVerksamhetsberättelsen i det här ärendet är längre och ska väl liksom vara ”fundamentet” för kommande arbete. Här beskrivs nämndens verksamhet på ett fylligare och djupare sätt.

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) redovisar ett underskott för år 2016 på 1,6 milj kr, vilket är en avvikelse mot budget med 0,2 %. Det är i stort sett ingenting.

Både kostnader och intäkter översteg de budgeterade nivåerna. Förutom de extra 16 miljonerna som nämnden erhöll i april, i samband med att budgetbeslutet för 2016 fick göras om, fick nämnden mer bidrag och intäkter än beräknat från bland annat Skolverket och Migrationsverket.

teacher_bunDen största avvikelsen mot kostnadsbudgeten var personalkostnader. 276 fler elever under året (700 sedan 2013) krävde naturligtvis mer personal. Sedan har lönerna drivits upp bland annat för Lärarlönelyftet men också på grund av konkurrensen om legitimerade pedagoger. Så var personalkostnaderna för grundskolan (inkl förskoleklass och skolbarnomsorg) 60,8 milj kr högre än budgeterat. Även övriga omkostnaderna som kostnader för lokaler, läromedel, måltider mm har ökat till följd av elevökningen.

sparaOch ändå lägger Vänersborgs kommun mindre pengar på den kommunala grundskolan än riksgenomsnittet i Sverige. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor…

underverkBarn- och utbildningsförvaltningen har gjort ett fantastiskt arbete, ja det är lite åt det mirakulösa, när de har lyckats att få in alla barn och elever i verksamheterna. Dessutom har förvaltningen också byggt upp, och driver, en mottagningsenhet, en första skola, för elever som är nya i den svenska skolan, Välkomsten Vänersborg. Och Kumlienskolan på Restad Gård inte heller att förglömma.

Det kan vara bra att ha detta i minnet när man tittar på den målavstämning som också ingår i nämndens verksamhetsberättelse.

Det finns 11 mål, av dem har 5 uppnåtts, 5 delvis uppnåtts och ett har inte uppnåtts.

plopp_greenDe mål som har uppnåtts är markerade med gröna ploppar och är:

  1. Fler invånare ska bli delaktiga i utbudet av kultur, idrott, rekreation och
    föreningsliv
  2. Fler invånare anser att kommunen har en öppen dialog med invånare,
    företag och föreningar
  3. Kommunens attraktionskraft ska öka inom näringsliv, regional- och statlig
    förvaltning, utbildning, kultur och turism
  4. Medarbetarnas delaktighet, innovationskraft och kompetens ska stödjas
    och utvecklas
  5. Vänersborgs kommun upplevs i högre grad som en attraktiv arbetsgivare

plopp_yellowDe mål som uppnåddes delvis är:

  1. Fler invånare upplever livskvalitet, välbefinnande och trygghet
  2. Fler invånare ska vara nöjda med kommunens service och hur behov och
    förväntningar tillgodoses
  3. Nämnderna ska hantera beslutade budgetmedel rationellt och effektivt, så
    att de gör mesta möjliga nytta för kommuninvånarna utifrån de uppgifter
    som kommunfullmäktige delegerat till dem
  4. Vänersborgs kommun ska i alla sammanhang ha en välskött ekonomi. All
    verksamhet ska bedrivas i en anda av god ekonomisk hushållning och i
    enlighet med kommunfullmäktiges beslut om finansiella mål och ramar
  5. Verksamheten ska i ökad grad utformas så att den inkluderar alla

plopp_redOch slutligen det mål som inte har uppnåtts:

  1. Fler mötesplatser som är till för alla i hela kommunen

skollagen

Jag kan väl inte säga att dessa mål är ”prio 1” i verksamheten ute på golvet, i förskolorna och skolorna. I synnerhet inte det mål som inte har uppnåtts. I verksamheten är det Läroplanerna och Skollagen som gäller. Men naturligtvis är målen i verksamhetsberättelsen anpassade till förskola och skola, som att barn, elever och föräldrar ska vara nöjda, att de ska uppleva att de blir lyssnade på, att de uppskattar det förlängda öppethållandet på förskolorna och fritidshemmen, osv.

Verksamhetsberättelsen innehåller fler saker, och viktiga sådana.

konkurrens2Det råder brist på legitimerade lärare och konkurrensen mellan kommunerna om behörig personal har ökat kraftigt. På kommunens högstadieskolor är det bara 66% som är legitimerade just nu. Förutom eventuella konsekvenser för barnen och eleverna så tog, och tar, arbetet med rekrytering mycket tid.

För att Vänersborg ska kunna bli en attraktiv och hållbar kommun i alla delar, hela livet (kommunens vision, ni vet), som människor vill både bo i och flytta till spelar bra förskolor och skolor med behörig personal en avgörande roll. Det var också något som barn- och utbildningsnämnden uttalade på sitt senaste möte i en skrivelse till kommunstyrelsen.

tired_teacherDet är för övrigt inte bara lönerna som är viktiga för att rekrytera ny personal. Även arbetsförhållanden kan vara avgörande, och ofta är detta kanske ännu viktigare än lönerna. Det är viktigt att Vänersborg tittar på hur arbetsförhållandena kan förändras och hur man kan avlasta pedagogerna. Kanske skulle BUN kunna anställa särskild personal som tar hand om rastvakter och föräldrakontakter. Som i Frankrike och tydligen också en skola i Trollhättan…

Det är också nödvändigt att förändra och förbättra förskolechefernas och rektorernas arbetssituation. Jag anser att deras uppdrag borde renodlas så att de enbart ska sköta det statliga, pedagogiska uppdraget. Kommunen borde anställa särskild personal som sköter de kommunala uppdragen som t ex fastighets- och lokalfrågor, ekonomi och personal.

rektor5Dessutom har Vänersborgs förskolechefer och rektorer alldeles för många anställda under sig. En rektor i kommunen är t ex chef för 114 anställda. (Det kan noteras att chefer i typiskt ”manliga förvaltningar”, som t ex samhällsbyggnadsförvaltningen, har färre anställda under sig än i ”kvinnliga”, som barn- och utbildnings- och socialförvaltningarna.)

Det är också viktigt att barn och utbildning arbetar vidare med att öka likvärdigheten inom och mellan enheter. Det kanske är läge att se över resursfördelningsmodellen.

I en artikel i Dagens Samhälle publicerades nyligen en lista över landets mest segregerade skolor. Och att segregationen är extra tydlig i 18 kommuner. Vänersborg finns med på listan…

I Vänersborg finns en skola med minst 75% elever med utländsk bakgrund och en skola med högst 5% elever med utländsk bakgrund. (Se ”Här är de mest segregerade skolorna”.) Och då vet jag inte om landsbygdsskolorna har beaktats i statistiken.

Detta är ytterligare en utmaning för Vänersborg.

investering4Barn- och utbildningsnämnden står inför stor investeringar de närmaste åren. Det måste byggas nya förskolor och skolor, inklusive idrottshallar. Det måste skapas plats för alla elever, men också miljöer som stimulerar, stödjer och stärker

”verksamheternas utveckling så att barn och elever når sin fulla kunskapspotential i enlighet med läroplaner och kursplaner.”

Till sist.

Det står inte i verksamhetsberättelsen, men jag tar upp det kort ändå. Det brukar stå…

betyg3Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 vårterminen 2016 var 221,8 poäng för hela kommunen. Årets resultat var något sämre än året innan, då meritvärdet låg på 222,1. Om vi tar bort Fridaskolan från årets resultat så var det genomsnittliga meritvärdet 214,8 poäng. Det kan jämföras med det genomsnittliga meritvärdet för hela Sverige som låg på 218,8 poäng. De kommunala skolorna i Vänersborg ligger alltså en bra bit under riksgenomsnittet.

nervous2Även andelen behöriga till yrkesprogram på gymnasiet sjönk något. År 2016 var 83,4% av eleverna behöriga till yrkesprogram. Det betydde att nästan var 5:e elev som lämnade en kommunal grundskola inte var behörig till ett nationellt program på gymnasiet. Och det är oroväckande… Faktiskt mycket oroväckande.

Som politiker i kommunen kan man definitivt inte vara nöjd med vad Skolverkets statistik visar. Det är alldeles för många av de uppväxande vänersborgarna som inte får fullständiga betyg och som inte är behöriga till gymnasieskolan. All forskning och erfarenhet visar att dessa ungdomar står sämre rustade inför framtiden, det gäller både framtida yrkesmöjligheter och det psykiska välbefinnandet. Det är också en stor samhällelig och social förlust.

fridolinUtbildningsminister Gustav Fridolin sa för något år sedan om de elever som inte kommer in på ett gymnasieprogram (eller inte går ur gymnasiet med fullständiga betyg) att de riskerar:

”att hamna i ett livslångt utanförskap.”

Och så är det. Det är redan idag tufft för personer utan gymnasieutbildning att få jobb, och det kommer antagligen att bli ännu tuffare i framtiden.

Vänersborg har stått inför ett vägval i många år när det gäller grundskolan. Tyvärr har många ledande politiker inte insett grundskolans betydelse och fel väg har ofta valts. Men än är det inte för sent att göra rätt val och ändra färdriktning. Och det är viktigt, inte bara för statistikens skull. Det är viktigt för de enskilda eleverna och för hela kommunen. Bra skolor kan också locka till sig barnfamiljer till Vänersborg, företagsamheten skulle gynnas på sikt osv.

LODet är lätt att hålla med Karl-Petter Thorwaldsson och LO-ledningen när de för ett tag sedan skrev i en debattartikel i DN:

”Nu krävs ett målmedvetet arbete för att höja kunskaperna och ge alla barn samma chans. Skolan måste få mer resurser.”

sossarEller varför inte också citera ur en socialdemokratisk debattartikel i dagens TTELA (se här):

”Det bästa vaccinet mot brottslighet och kriminalitet är en trygg uppväxt och en bra utbildning. Den som kan se en ljus framtid med möjligheter framför sig kommer med största sannolikhet att välja den lagliga vägen före den kriminella.”

viktigDet är kommunens viktigaste uppgift som huvudman att ge förskolan och skolan de förutsättningar som behövs för att de ska kunna förverkliga Läroplanernas uppdrag och Skollagens krav. Och ska förskolorna och skolorna dessutom uppnå de kommunala målen så måste kommunen också ge verksamheten de förutsättningar som krävs för detta.

Kommunen kan ju inte ställa upp mål utan att samtidigt ge medel för verksamheten att kunna arbeta med och uppnå dessa?

.

Dessa bloggar handlar om morgondagens sammanträde med kommunfullmäktige:

Och så tänkte jag publicera en kortare blogg imorgon vid lunchtid om några av de andra ärendena på fullmäktige, t ex NÄRF, kommunhuset och en sverigedemokratisk motion.

%d bloggare gillar detta: