Arkiv
Ska Norra skolan läggas ner?
Det ska inte stickas under stol med att jag blev både förvånad och besviken när kallelsen till måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) dök upp i mailboxen. Det fanns ett ärende på dagordningen som mina blickar drogs till med obönhörlig automatik. Ögonen drogs till ärende 6…
Beslutsförslaget på ärendet var:
“Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) från och med 1 augusti 2024.”
Den till synes oskyldiga formuleringen betydde inget annat än att barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska lägga ner Norra skolan nu på måndag, den 17 april.
Vi är några politiker i BUN som under åren har bevakat Norra skolans framtid lite extra. Jag tänker framför allt på mig själv (V) och Henrik Josten (M). Vi har under åren ställt frågor om Norra skolans framtid och framfört synpunkter. Vi har varit tydliga med att vi vill se att Norra skolan finns kvar – som skola…
TTELA skrev igår fredag (se “Oklar framtid för den hundra år gamla skolbyggnaden”):
“Att verksamheten i Norra skolan ska flytta till den nya Holmängens skola har varit på gång under en tid.”
Och verksamhetschef Nyqvist förtydligade i samma artikel:
“Planen är att i augusti 2024 flytta elever och personal från Norra skolan till Holmängens skola.”
Det här scenariot stämmer dock inte riktigt överens med allas uppfattning. Det har t ex inte ingått i Jostens och min ”plan”.
I november 2021 ställdes frågan om en nedläggning av Norra skolan på sin spets. Det var första gången. (Se “Norra skolan ska stängas”.) Den gången hade ärendet rubriken ”Stängning av Norra skolan” – och beslutsförslaget hade följande lydelse:
- ”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
- ”Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”
Det var lite mer “raka rör” då. Det var tydligt vad beslutet gällde. Och framför allt, det var kommunfullmäktige som skulle fatta det slutliga beslutet…
Beslutsförslaget fick både Henrik Josten (M) och jag (V) att reagera. Vi satt på våra respektive kammare och funderade. Och det var faktiskt ett sammanträffade, på riktigt. Både jag och Henrik Josten (tillsammans med hans partikollega Henrik Harlitz) lämnade in var sin motion om Norra skolan. Och det gjorde vi strax innan sammanträdet med BUN den 22 november 2021. (Du kan ladda ner motionen från Vänsterpartiet här och moderaternas motion här.)
Motionerna från M respektive V fick till följd att ordförande Bo Carlsson (C) lyfte bort hela ärendet om Norra skolans stängning från dagordningen. Motiveringen var just motionerna. Ordförande Carlsson ansåg att motionerna skulle utredas i vederbörlig ordning och i god demokratisk anda innan nämnden diskuterade och bestämde något om Norra skolans framtid.
Sedan behandlades motionerna i kommunfullmäktige i december förra året (2022). Och de bifölls. (Förutom ett av mina yrkanden som i sammanhanget är oväsentligt.) Resultatet av fullmäktiges beslut om bifall var att det skulle utredas om det fanns möjligheter att ha enbart en förskola, en lågstadieskola eller om det var möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola på Norra skolan.
Fullmäktiges beslut hade följande lydelse:
”… ger kommunstyrelsen i uppdrag att i nära samverkan med berörda nämnder utreda vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler.”
Denna utredning har inte gjorts – trots fullmäktiges beslut. Det är en viktig anledning till att 
Vänsterpartiet motsätter sig att barn- och utbildningsnämnden fattar ett beslut om nedläggning på måndag, i övermorgon. Jag kan i sammanhanget inte låta bli att tänka på moderaten Dan Åbergs “doktrin”:
“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”
I november 2021 skrev barn- och utbildningsförvaltningen att det var kommunfullmäktige som skulle besluta om att stänga Norra skolan. Och så är det med stor sannolikhet. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden (Kommunallagen 5 kap 1 §):
“av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen.”
2015 kunde vi i TTELA läsa om hur utbildningsnämnden i Lilla Edet lade ner några skolor. Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten i Göteborg. Den 18 december 2015 kom domen. Förvaltningsrätten fastslog (du kan ladda ner domen här):
“Sammantaget får det således anses att utbildningsnämnden överskridit sin befogenhet när den beslutat om förändringar i kommunens grundläggande skolstruktur. Besluten måste därför upphävas.”
Förvaltningsrätten garderade sig också och skrev i domen att om det fanns tveksamhet så:
“får det anses rimligt att tillämpa principen om att i tveksamma fall ge kommunfullmäktige ett tolkningsföreträde.”
Det är ytterligare ett skäl till att barn- och utbildningsnämnden inte kan lägga ner Norra skolan på måndag. Och det insåg barn- och utbildningsförvaltningen i november 2021, men har av någon anledning “glömt” det denna gång.
Barn- och utbildningsnämnden kan inte lägga ner Norra skolan i övermorgon. Det är omöjligt och det tror jag också att åtminstone oppositionen inser. Och det finns ytterligare skäl.
I Skollagen, 4 kap 13 § står det:
“Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens 
verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
Och nedläggning av en skola är just en sådan fråga som Skollagen syftar på. När det gäller Norra skolan har inte vårdnadshavarna fått möjlighet att yttra sig…
Jag är inte heller säker på att det har gjorts en riskbedömning bland personalen, i varje fall finns ingen information kring någon sådan i underlaget till sammanträdet. Arbetsgivaren ska ju enligt Arbetsmiljöverket göra en sådan inför 
ändringar i verksamheten. (Se broschyren ”Riskbedömning inför ändringar i verksamheten”.)
Så här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete:
”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas”.
Riskbedömning ska göras innan förändringen genomförs.
Och så en helt annan aspekt av ärendet – valrörelsen…
Det är lite svårt att förstå att ordförande Bo Carlsson (C) har godkänt det framlagda beslutsförslaget. Centerpartiet är ju av tradition mot skolnedläggelser. Carlssons partikamrat, kommunalrådet Mats Andersson (tidigare ordförande i BUN), sa på valdebatten under Aqua Blå förra året i en ordväxling med Henrik Harlitz (M) följande, 06.15 in i inspelningen (se TTELA “Se TTELA:s valdebatt från Aqua blå”):
“För tryggheten när det gäller skolmiljön där är Centerpartiet väldigt, väldigt tydliga, att vi behöver ha skolor och förskolor i kommunens alla olika delar. För just trygghetens skull.”
Detta upprepade Andersson senare i debatten (39.45 in i inspelningen). Henrik Harlitz (M) replikerade då Mats Andersson (C) och frågade (41.05):
“Med största sannolikhet är det väl en skola i norra delen utav tätorten Vänersborg som är nedläggningshotad efter det att Holmängenskolan byggts. Är det fel uppfattat?”
Mats Andersson svarade (45.43):
“Henrik Harlitz ställde ju en fråga här, är det inte meningen att vi ska lägga ner någon skola osv. Och 
jag tycker att det är tråkigt att man sår såna här ogräsfrön. Snarare tvärtom skulle jag bara vilja säga Henrik.”
Mats Anderssons utsaga torde kunna betraktas som ett vallöfte… Inga skolor skulle läggas ner i centerpartiets Vänersborg…
En gång till – barn- och utbildningsnämnden kan inte lägga ner Norra skolan i övermorgon. Däremot inser jag att det är en svår fråga för BUN – rent ekonomiskt.
Det är BUN som sannolikt kommer att få stå för kostnaderna för tomma lokaler, oavsett om dessa kommer att finnas på Norra skolan eller på Holmängens skola. Och det är inte rätt. Det är kostnader som kommunen bör stå för, bland annat på grund av att frågan om Norra skolan hela tiden har skjutits framåt i tiden. Och att det nu ligger två motioner om Norra skolan, som är bifallna av kommunfullmäktige, och väntar på att verkställas.
Till sist vill jag avsluta med en kommentar på Facebook som på ett bra sätt speglar åtminstone några av kommuninvånarnas syn på vad vi politiker sysslar med:
“Men kommunen trummar på med argument att det inte finns pengar. Vilket underligt när man så sent som i förra veckan köpte en fastighet vid torpa hallen för 10 miljoner och så sent som i februari köpte gamla flickskolan för dryga 5 miljoner detta till trots att man måste dra igång med renoveringar för 12 miljoner omgående.(står i Ttela).
Men när det handlar om Norra skolan, våra barns lokaler då finns det helt plötsligt inga pengar.”
Anm. Här kan du läsa om de andra ärendena som BUN ska behandla på sammanträdet, ”Imorgon BUN: Budget mm”.
Protesten från Dalboskolan
I barn- och utbildningsnämndens diarium fanns i veckan som gick en skrivelse som var undertecknad “Personalen på Dalboskolan”. Om det verkligen är en skrivelse som all personal på Dalboskolan står bakom vet jag inte. Men det tycks vara så. För en stund sedan skickades nämligen skrivelsen ut till samtliga ledamöter i barn- och utbildningsnämnden.
Det är för övrigt egentligen inte särskilt viktigt att skrivelsen kommer från Dalboskolan, även om just Dalboskolan är särskilt intressant i mina ögon. Jag har ju tillbringat över 30 år av min yrkesverksamma tid där. Det viktiga med skrivelsen är att den beskriver en situation på en av kommunens grundskolor.
Som politiker i allmänhet och ledamot i barn- och utbildningsnämnden i synnerhet är det viktigt att lyssna på signaler från korridorer och klassrum i kommunens förskolor och skolor. Jag håller inte nödvändigtvis med om allt som sägs eller skrivs. Det gäller också denna skrivelse. Målet för kritiken är ju – kommunens politiker.
Den här skrivelsen förmedlar en verklighet som många av oss politiker inte känner till eller kanske till och med blundar för. Många vill inte se konsekvenserna av de beslut som fattas. Det är ju ofta så att beslut fattas utifrån siffror i ett budgetförslag och många av oss nöjer sig med, och är stolta över, att röda siffror i resultatkolumnen förvandlas till svarta. Vi ser inte att det betyder att t ex några elevassistenter och pedagoger får sluta och att elever får allt mindre lärartid.
Många politiker har helt enkelt svårt att se verkligheten bakom siffror och alla dessa gröna, gula och röda “ploppar” i verksamhetsberättelsernas resultatavstämning…
Här följer skrivelsen som är undertecknad med “Personalen på Dalboskolan”. (Det går också att ladda ner skrivelsen som pdf här.)
==
Till berörda politiker, nämndledamöter och beslutsfattare
Sveriges skolor befinner sig just nu i en nedåtgående spiral. Pengar och personal minskas, men våld och arbetsuppgifter ökar. En lärares vardag idag går inte att jämföra med den för bara några år sedan. Arbetsuppgifterna bildar stora högar, pressen ökar, men medlen till att lösa dem finns aldrig. Politiker lägger fram löfte på löfte, nya ”spännande” förslag för att bryta trenden av personalbortfall och otrygghet i skolan. Samtidigt som hela Sveriges lärarkår står och skriker ut svaret för allt de är värda. Pengar. Fler trygga vuxna i skolan.
Våldet, otryggheten och den mentala ohälsan ökar kraftigt bland våra barn och unga. Anmälningarna till Socialen hopar sig, elever får inte anpassningarna de har rätt till, antalet hemmasittare ökar drastiskt. Varför hjälper vi inte våra barn? Hur kan vi låta våra ungdomar bli nedbrutna innan de ens kommit ur grundskolan? Hur kan vi inte vara mer måna om deras, och i slutändan vår egen, framtid?
Elever kommer in med sämre och sämre kunskaper mellan varje stadie. Hur är detta möjligt? Dessvärre inte tack vare någon större budget eller bättre arbetsförhållanden. Det är på bekostnad av Sveriges fantastiska skolpersonal. De som dagligen brinner och kämpar för att få medlen att räcka, för att försöka anpassa ut i fingerspetsarna för att alla barn ska få den skolgång de har rätt till. Ändå räcker vi inte till. Våra hjärtan brister dagligen för vi vet att vi inte räcker till. Allt för många otroliga lärare börjar slockna. Vi ser kollegor försvinna en efter en. Många till nya kommuner, andra till helt andra yrken, och tyvärr många till att bli sjukskrivna, med en lång väg tillbaka, om vi ens hinner se dem igen.
Våra lärare bryr sig för mycket, de försöker att få alla att lyckas. Men försök att föreställa er det här:
Att komma in i en sal med 30 elever varav plats egentligen bara finns för 24. Ungefär hälften av eleverna har extra anpassningar, i snitt 8 per elev. Det är nu ditt uppdrag att på 40min starta i gång en lektion där du har allas fokus, du ska ha genomgång på arbetet de ska göra, och sedan se till att alla kommer i gång och avsluta i lagom tid. Det är ungefär 100 anpassningar som ska göras på 40min. Får ni matten att gå ihop? 5 av barnen har en extra anpassning att få individuella instruktioner, de andra 5 behöver hjälp med att starta upp sina arbeten. Under tiden hänger sig 3 av de andra elevernas datorer, 2 uppdaterar sig, 1 kan inte ansluta till det kommunala nätverket, 2 har sina datorer på lagning, och 4 har glömt dem hemma.
Hur löser du situationen? Glöm inte heller då de andra fem eleverna som har anpassningar i att få material uppläst och behöver skrivhjälp. Då har vi inte nämnt de högpresterande eleverna som klarat av uppgifterna på fem minuter. Överlever du lektionen har du 5 till att se fram emot, och däremellan försöka hinna rätta uppgifter, ge en bra och vettig feedback och planera inför kommande lektioner. Sedan har du den viktigare föräldrakontakten, du har två arga vårdnadshavare som hör av sig och ifrågasätter varför inte deras barn får anpassningarna de har rätt till. Du behöver dessutom avbryta lunchen för att bryta upp ett slagsmål i korridoren. Ser varje dag ut så här? Nej självklart inte, ofta behöver du även vikariera för en kollega.
Är lösningen att förlänga lektionerna? Nej, all forskning visar att 40–50 minuter är den perfekta längden. Är lösningen att sluta ge elever extra anpassningar? Nej, eleverna har lagstadgad rätt till det. Är lösningen att ge läraren kompetensutbildning inom IT? Eller kanske hur man prioriterar arbetsuppgifter? Eller kanske rent av en lång kurs i hur man ska bedöma elever och ge feedback, för en legitimerad lärare har väl knappast gått igenom det i sin utbildning? Nej, ni hör väl hur dumt det låter. Svaret är så otroligt enkelt att det är nästintill löjligt, ändå verkar det vara svårt att ge det gehör när det kommer till beslutsfattande. Mer vuxna, färre elever i undervisningsgrupperna. Ja, det kostar pengar. Investeringar för framtiden har en tendens till att göra det.
Låt vår otroliga personal få fortsätta med det de är bäst på, att utbilda våra ungdomar och ge dem en stadig grund till resten av deras liv. Vara en trygg punkt i livet för de som behöver det, låta alla elever lyckas och bli de bästa versionerna av sig själva. Vi tar det slitet. För vi älskar det vi gör. Att se våra ungdomar lyckas är det vi lever för. Det enda ni behöver göra är att se till att resurserna finns för oss att lyckas med det.
Trots denna ständiga uppförsbacke har flertalet skolor, med oddsen mot sig, lyckats öka måluppfyllelsen. En av dessa är vår arbetsplats, Dalboskolan. Den lilla skolan som alltid glöms bort när man pratar om stadens högstadieskolor, ”Jaha finns den kvar?”. Skolan som haft 35 rektorer på 40 år. Trots det fortsätter den att kämpa, tar vara på ungdomarna i och utanför stan och sliter med upprepade fördomar och motgångar. De senaste 5 åren har vår skola gjort en fantastisk resa med ständigt höjd måluppfyllelse trots att måluppfyllelsen på elever som kommit till oss minskat. Vi har genom alla rektorsbyten och hög personalomsättning lyckats hitta vägar som fungerar, skapat och organiserat för att gynna våra elever, så gott vi kunnat utefter de medel vi fått. Och vi har ofta lyckats. Men med förslaget som lagts fram till oss nu förlorar vi nästan all vår resurspersonal. All den ack så viktiga personalen som knyter band med de elever som har tuffast att göra det. Den där stadiga vuxna människan som alltid ger dem ett varmt leende när de kommer till skolan, den enda som gör att de faktiskt orkar gå dit. Inte heller kommer vi att kunna ha kvar mindre undervisningsgrupper, arbetsklimatet kommer att lida, elevernas mentala ohälsa kommer att stiga, tryggheten kommer att minska och våldet öka. De elever som äntligen börjat komma till skolan kommer åter igen att bli hemmasittande, personal kommer att söka sig till andra kommuner. Legitimerade lärare blir rekommenderade att söka andra tjänster. Hur kan vi komma så lågt? När bristen på legitimerad personal är hög i hela Sverige, hur kan vår kommun då göra sig av med legitimerad personal? Hur kan man se på när det här händer, se hur det kommer att påverka ungdomarna, och ändå inte agera för att förhindra det?
Snälla, låt oss nu inte få ytterligare beskärningar för att slå undan knäna för oss igen. Vi har tuffa år framför oss i hela Sverige, det kommer ingen komma undan. Men att låta det gå ut över våra barn och ungdomar är givetvis det sista vi bör göra i nuläget. Utöver att utbilda räddar skolan faktiskt liv, hur kan vi inte prioritera det?
Låt inte Vänersborg dala mer på listorna över statistiken. Låt oss i stället vara i framkant! Se till att vår kommun med stolthet kan säga att vi satsar på skolorna, på vår stads framtid! Låt oss få vara stolta över att få arbeta i Vänersborgs kommun, inte skämmas. Låt våra ungdomar få den skolgång de har rätt till, och ge personalen möjlighet att hjälpa och se alla elever.
Hur man ska lyckas hitta medlen? Gör som vi skolpersonal gör varje dag, trolla med knäna.
Personalen på Dalboskolan
BUN 20/3 -23
I måndags sammanträdde barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det var nästan inga beslutsärenden på dagordningen, men trots det blev sammanträdet mycket långt. Inte förrän kl 15.42 kunde ordförande Bo Carlsson (C) avsluta mötet – och då var det bara för att lämna över ordet till tjänstepersonerna i förvaltningen. Det var dags att “runda av” sammanträdet med en entimmes utbildning kring styrande dokument.
Nämndens sammanträden börjar alltid med en verksamhetsuppföljning. Det är personer “på golvet” som kommer till oss politiker och berättar om vad de arbetar med. Det gör att politikerna i nämnden får en ganska bra bild av vad som händer inom vårt fögderi. I måndags var rektorer och annan personal från några F-6-skolor och berättade under temat ”Elevers resultat ska förbättras”.
Det är tyvärr på det viset att betygsresultaten sjunker i åk 6. Resultaten ligger långt under de förväntade och det är till och med så att Vänersborg sticker ut i landet.
Det pågår ett intensivt arbete med att försöka ta reda på orsakerna till de dåliga resultaten och vad som behöver förändras. Rektorer och pedagoger har inte hittat några definitiva svar än, men det är uppenbart att antalet elever i behov av särskilt stöd ökar.
Nämnden fick höra hur olika mellanstadieskolor arbetade med att försöka förbättra elevernas resultat. Det blev en del om organisation. Och det är ju det som vi politiker bland annat sysslar med. Organisation i bred bemärkelse hänger ju inte helt sällan ihop med pengar… Själv är jag mer intresserad av själva pedagogiken och tankarna kring inlärning och undervisning för att höja resultaten. Men det beror väl på att någonstans i mitt undermedvetna är jag fortfarande lärare…
De här verksamhetsbesöken är mycket givande för politikerna i nämnden.
Västtrafik besökte BUN och informerade om framför allt taxiresor. Det var med anledning av att det hade framkommit en del klagomål kring just dessa. Efter nästan en timmes föredragning rätades de flesta frågetecken ut.
Det hör inte till vanligheten att barn- och utbildningsnämnden behandlar sekretessärenden. Det fanns fyra sådana denna gång. Alla handlade dock om samma sak, “Regelbunden tillsyn fristående förskola”. Nämnden har nämligen tillsynsansvar för de fristående förskolor som ligger i kommunen. Det är de 
enskilda förskolorna Fridaskolan, Korseberg, Karten och Vetegrodden. Med de bestämmelser som finns om offentlighetsprincipen kring aktiebolag etc så hade kommunens jurister bestämt att ärendena löd under sekretess.
Det innebar att samtliga fick lämna rummet utom de tjänstgörande ledamöterna och de tjänstepersoner som var involverade i tillsynen. Jag får självklart inte yppa något som var sekretessbelagt, inte ens beslutet var offentligt. Det tyckte jag dock inte lät ok i mina öron.
Ärendet tog också sin tid och när vi var klara var det dags för lunch.
Efter lunchen var det pigga ledamöter som tog sig an ärendet “Plan för intern kontroll med risk- och väsentlighetsanalys”. Vi fick en liten extra introduktion om vad ärendet handlade om. Det får vi ofta nu 
efter årsskiftet. Det beror naturligtvis på att flera ledamöter är nya och kanske behöver lite mer kött på benen. Samtidigt kan vi som har varit med förr behöva en repetition…
I år ska rutinerna kring skolskjutsarna ses över och kontrolleras. Och det är ok, och det beslutade också nämnden. Jag föreslog att nämnden kanske borde granska något helt annat nästa år, som barn och elevers rätt till särskilt stöd. Den här punkten fanns nämligen med i en riskmatris redan för i år.
Det var också dags för en lokalinformation. Det brukar nämnden få med regelbundenhet.
Skördegatans förskola på Onsjö ska renoveras och de tillfälliga lokalerna byggas bort. Vid förstudien valdes Skördegatan utifrån att det där fanns ett tillagningskök. Under lokalplaneringen har investeringsönskemål lyfts av kostenheten. Samhällsbyggnadsnämnden har i dagsläget valt att inte gå fram med ytterligare äskande om ytterligare investeringsmedel. (Se anmärkning i slutet av bloggen.)
Det är arbetsmiljöproblem på Frändeskolan, värmeanläggningen för oväsen. Den behöver åtgärdas, problemet är “bara” att både Dalboskolan och idrottshallen är inkopplade på samma anläggning. Det är också ett problem att det bara kom in ett enda anbud för att åtgärda problemen, och det anbudet var dubbelt så dyrt än vad som var beräknat…
Det var i vanlig ordning även en månadsuppföljning. Det totala ekonomiska resultatet uppgår till +1,2 milj kr för februari, men då ligger grundskolan med tillhörande verksamheter på ett underskott 1,1 milj.
Det görs inga prognoser för hela året så här tidigt, men det är ingen hemlighet att resultatet är oroande, eller kanske till och med mycket oroande. BUN har nämligen fått 8 milj kr för hyra till Holmängens skola och de pengarna kommer inte att användas till hyra eftersom skolan inte blir klar förrän nästa år. De här 8 milj är inräknade i budgeten vilket betyder att verksamheten egentligen gör ett ganska stort underskott…
Förvaltningschef Sofia Bråberg informerade nämnden om vad som hade hänt sedan sist. Hon berättade bland annat om PWC:s granskning av kommunens skolstruktur – “Framtidens skola”. BUN fick den i remiss av kommunstyrelsen den 15 mars. Tanken är att nämnden ska yttra sig över den, men det blir nog inte förrän senare i vår. Det är lite oklart, tror jag, vad kommunstyrelsen vill att granskningen ska resultera i.
Förvaltningschefen gav en ganska fyllig genomgång om möten och arbete kring IT-system, Restad Gård, Skolverket, HÖK21 (kollektivavtalet) och skolvalen.
Skolvalen, till förskoleklass och åk 7, är för övrigt klara nu och alla har fått sina skolplaceringar. Valen har centraliserats och det skickades ut gemensam information. Det resulterade i osedvanligt få frågor och undringar från vårdnadshavare – och det är ett bra betyg till hur förvaltningen har skött det hela.
Även ordförande Bo Carlsson (C) har en stående punkt på dagordningen – ordförandes information.
Carlsson berättade att det förs samtal med samhällsbyggnadsnämnden om skolmåltiderna. Det ska bli fler möten och Carlsson ämnar “komma tillbaka” med mer information. Bo Carlsson berättade också att han hade blivit ordförande i “Skolnätverk Fyrbodal”, ett nätverk för dom som är ordförande i kommunernas olika utbildningsnämnder.
Efter alla dessa ärenden kunde de flesta tjänstepersonerna gå tillbaka till sina rum och börja jobba. Vi politiker fortsatte dock med en dialog om förväntade resultat för nästa år. Det är ett arbete som alla nämnder gör och som ingår i budgetarbetet. I måndags diskuterade BUN, nästa sammanträde i april ska beslutet fattas.
Dialogen hölls till stor del i mindre grupper och det var som vanligt intressanta diskussioner. I redovisningen för hela nämnden var det kanske en fråga som stod i centrum. Skulle nämnden konsekvent 
använda ordet “höjs” när det gällde de förväntade resultaten? Vi vet ju att de ekonomiska resurserna kommer att vara mycket ansträngda och att det sannolikt blir en del besparingar år 2024. Kan vi då ha målsättningen, och förväntningarna, att resultaten på alla fronter ska “höjas”? Det var lite olika meningar, men de flesta ansåg 
nog att nämnden inte borde skruva ner förväntningarna.
Slutligen rundade, som sagt, nämnden av sammanträdet med en entimmes utbildning kring styrande dokument.
Det kan vara på sin plats att återigen framhålla den trevliga, öppna och positiva stämning som råder på nämndens sammanträden.
Anm. Jag gjorde ett klargörande i efterhand kring Skördegatans förskola på Onsjö. (24 mars kl 09.30.)
Bryter kommunen mot lagen?
I september år 2020 lades en utredning fram om kommunens fastigheter, “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring”. (Utredningen kan du ladda ner här.) Utredningens syfte var att:
“redovisa vilka lokaler som inte nyttjas fullt ut och/eller nyttjas av andra än kommunens egna verksamheter samt att belysa relevanta aspekter av kommunens fastighetsinnehav och eventuella försäljningar”
Jag skrev ett antal bloggar då, om hur kommunen skötte eller snarare misskötte en del av sina fastigheter. Jag skrev bland annat om Huvudnässkolans aula, Holmens fd huvudkontor, Kommunhuset och Arena Vänersborg. (Länkar finns i slutet av bloggen.)
Det var signaturen “Jenny”, som med några kommentarer kring bloggarna om Norra skolan, fick mig att tänka på denna utredning. Och visst, jag skrev också om Norra skolan då det begav sig (se ”Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen”):
“Skolan behandlas eftersom bristande och eftersatt underhåll har medfört att stora delar av byggnaden är obrukbar och att skolverksamheten därför ska läggas ner.”
Kommunens skötsel av Norra skolan har varit under all kritik. Det är stor skam hur de fina skolbyggnaderna med högt kulturhistoriskt värde från 1900 respektive 
1916 har misskötts. Skolan ligger dessutom inom ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården. Men nu har i varje fall taken på Norra skolan åtgärdats och det till en kostnad av totalt 7,9 milj kr. Men det kanske mest var för att höja skolans värde om och när fastigheten ska säljas…
“Jenny” tar upp en del lagparagrafer kring kommunens skötsel av sina byggnader, framför allt då Norra skolan så klart. Det är synpunkter och hänvisningar till PBL som hon tidigare också har delgett miljö- och byggnadsförvaltningen.
Synpunkterna är intressanta tycker jag. Kommunen har ju om inte annat en hel del åsikter om hur andra, vanliga kommuninvånare, ska sköta sina byggnader och utbyggnader, avlopp och tomtplatser mm. Det kan därför vara intressant att återge resultatet av “Jennys” arbete kring kommunens ansvar för sina byggnader.
Kommunen har blivit anmäld för att missköta några av sina byggnader. Jag vet att det t ex har inkommit anmälningar på Sikhalls magasin och Holmens fd kontorsbyggnad i Vargön. Jag tror till och med att byggnadsnämndens egna ledamöter kan ha varit inblandade i någon anmälan. Även Norra skolan har anmälts.
Den 6 december 2022 skrev anmälaren:
“Om det inte redan finns ett pågående tillsynsärende så begär jag att byggnadsnämnden startar tillsyn enligt PBL kring bristande underhåll på fastigheten Vänersborg Oxeln 7 – Norra skolan.”
Anmälaren menade att Norra skolans fuktproblematik är så omfattande att:
“skolan anses som olämplig för fortsatt drift och detta borde innebära att byggnaderna förlorar sin funktion.”
Utifrån anmälan har “Jenny” studerat PBL, plan- och bygglagen. Hon börjar med att citera PBL 8 kap 4 §:
”Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om …
7. lämplighet för det avsedda ändamålet”
Och för Norra skolans del är det avsedda ändamålet naturligtvis att bedriva skola.
Jenny fortsätter att citera 8 kap, nu 14 §:
“Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”
Det är uppenbarligen ingen större tvekan om att Norra skolan inte har hållits i vårdat skick. Underhållet av byggnaderna har inte heller anpassats till omgivningens karaktär eller byggnadsverkets värde. Det bristande underhållet har gjort skolan obrukbar och det har lett till att skolverksamheten ska läggas ner.
Då frågar sig “Jenny”:
“innebär inte det att kommunen har brutit mot sin underhållsskyldighet?”
Svaret på den frågan tycks för en lekman på PBL vara tämligen uppenbar. I det här fallet handlar det alltså inte heller bara om att det är en byggnad av mycket högt kulturhistoriskt värde och att det ligger i ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården. Norra skolan används av många människor. Och det är barn… Kraven på underhåll borde då vara mycket högt ställda, kan man tycka.
“Jenny” fortsätter.
Det är byggnadsnämnden som har ansvar för att kontrollera att detta underhåll sköts. Och inte kan väl kommunens byggnadsnämnd sköta tillsynen lite ”hipp som happ”?
Nej, byggnadsnämndens tillsyn är myndighetsutövning. Boverket skriver (se “Byggnadsnämndens tillsynsansvar”):
“Reglerna om straffansvar för tjänstefel och civilrättsligt skadeståndsansvar kan därför aktualiseras vid felaktigt, försumligt eller uteblivet tillsynsarbete. Det är därför viktigt att byggnadsnämnden utför tillsyn och ingriper när det finns skäl för det.”
Det är ett stort ansvar att sitta i byggnadsnämnden eller att arbeta i byggnadsförvaltningen. Det finns något som heter tjänstefel vid myndighetsutövning (se Brottsbalken 20 kap § 1):
“Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år.”
Med “underlåtenhet” menas att man låter bli att ingripa när man borde göra det. Preskriptionstiden för tjänstefel är för övrigt 5 år. Det finns domar för tjänstefel 
mot politiker. Det senaste exemplet är härvan i Alingsås. Där har en åklagare åtalat 11 politiker för tjänstefel – nästan två år efter att bygglovet gavs. (Se SVT “Därför är 11 politiker åtalade – bygglovshärvan i Alingsås”.)
För drygt ett år sedan blev kommunen alltså anmäld för att ha misskött Norra skolan. Och det har fortfarande inte fattats något beslut i ärendet. Handläggningen av ärendet hade för övrigt inte ens påbörjats i november och hur det går med handläggningen nu har jag ställt frågor om, men ännu inte fått något svar på.
Tillägg 8 februari. Idag fick jag följande svar från Miljö- och byggnadsförvaltningen:
”Handläggningen av ärendet har inte påbörjats därmed har vi inte gjort någon bedömning ännu. Det vi gjort är att skickat ut ett brev om upprättat tillsynsärende. Fastighet och service ska enligt inkommen skrivelse i ärendet ha beställt en utredning för inomhusmiljön.”
Anm. Fastighetsutredningen gav upphov och inspiration till följande bloggar:
- ”Fastighetsutredningen (1/2)” – 21 dec 2020
- ”Fastighetsutredningen (2/2)” – 27 dec 2020
- ”Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen” – 29 dec 2020
- ”Kommunala fastigheter (2): Kommunhuset, sessionssalen och arenan” – 3 jan 2021
- ”Kommunala fastigheter (3): Topp, Nuntorp och Bergagården” – 4 jan 2021
- ”Kommunala fastigheter (4): Ursand, Skräcklestugan och jordbruk” – 6 jan 2021
KF: Arbetsordning, Korseberg, Norra och hemlösa (2)
Det var tänkt att kommunfullmäktige skulle revidera sin arbetsordning i onsdags. Det hade nog blivit så också – om nu inte Vänsterpartiet hade ställt frågor och kommit med invändningar…
Jag skrev i en tidigare blogg om några paragrafer i det nya förslaget som kunde ifrågasättas och förändras. (Se “KF (14/12): Premiär i Bojorten”.) Lutz Rininsland (V) noterade bland annat 32 § i arbetsordningen:
“Ordföranden har rätt efter samråd med presidiet att avvisa ett medborgarförslag om särskilda skäl föreligger.”
Det förklarades i tjänsteskrivelsen, som sammanfattade ärendet, att sådana “särskilda skäl” kunde vara:
“olämplighet, då flertalet ärenden inlämnas rörande samma sak eller annat missbruk av tjänsten.”
Rininsland ansåg att kommunen inte skulle avvisa medborgarförslag. Om det kom in något “olämpligt förslag”, vilket det inte har gjort hittills, så borde kommunen t ex svara att det här ingår inte i fullmäktiges kompetensområde – och bett om förståelse att medborgarförslaget inte kan tas upp. Kommunen borde visa respekt för kommuninvånarna.
Jag framförde mina synpunkter att replikskiften inte skulle begränsas till var sitt inlägg. (Se “KF (14/12): Premiär i Bojorten”.) Mitt yrkande var, som jag lämnade in skriftligt:
“Jag yrkar att varje talare vid replikskiften har rätt att göra högst två inlägg.”
Det visade sig att hela kommunfullmäktige måste vara enigt för att ändringar skulle kunna ske. Arbetsordningen återremitterades därför till kommunstyrelsen.
Lutz Rininsland (V) hade lämnat en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Den handlade om den infekterade frågan om en GC-väg på Korseberg, en GC-väg som på slutsträckan skulle gå genom den sista skogsdungen som fanns kvar i området.
Kommunfullmäktige anslog inga pengar till investeringen och därför blev det ingen GC-väg. Trots att det inte fanns några pengar så hade samhällsbyggnadsnämnden ändå “tjuvstartat” arbetet genom att hugga ner träd i skogsremsan… Kommunen tycks inte ha mycket till övers för träd och skogar… (Se “Har KF:s beslut följts på Korseberg?”. I bloggen finns länkar till i stort sett hela historien.)
Hur som helst. En invånare klagade för några veckor sedan till kommunen om att det inte byggdes någon GC-väg på Korseberg. Som jag uppfattade det, så var det inte själva sträckan genom skogen som invånaren beklagade sig över. Det var den längre sträckan från bostadsområdet på Korseberg, längs stranden till Gropbron.
Vänsterpartiet motsatte sig egentligen enbart sträckan genom skogen, inte resten av GC-vägen. Samhällsbyggnadsnämnden ville dock inte skilja ut skogssträckan från resten, så därför hade James Bucci (V) en gång i tiden yrkat avslag på pengar till hela GC-vägen. Jag citerar ut Rininslands interpellation:
“När ärendet om ansökan om tilläggsanslaget behandlades i samhällsbyggnadsnämnden, så framgår av texten i en reservation av ledamoten James Bucci, att invändningen endast gällde ”naturstigen/GC-vägen som skulle anläggas i den lilla skogskorridoren”, och inte alls det ”vackra promenadstråk längs vattenlinjen”, som skrivelsen från blivande boende på Sjöbodsvägen syftar till och där förvaltningen beklagar politikernas beslut.”
Det har uppenbarligen skett en missuppfattning eller ett misstag ansåg Rininsland. Han ville genom sina interpellation reda ut det hela och att promenadstråket/GC-vägen längs stranden skulle anläggas. Lutz Rininslands (V) fråga till Benny Augustsson (S) löd:
“Ser ordföranden möjlighet att navigera oss bort från missförstånd och prestigetänkande och föra hela ärendet fram till en positiv lösning?”
Det var också något Rininsland upprepade i fullmäktige. Augustsson (S) ville inte alls ta den bollen. Från talarstolen läste Augustsson upp hela sitt skriftliga svar. Där skrev han bland annat:
“Nu börjar det komma frågor om varför det inte byggs någon gång/cykelväg/naturstig från blivande boende på Sjöbodsvägen och jag vet att frågan kommer från andra i det området. Då tycker Lutz Rininsland att kommunstyrelsens ordförande som var för utbyggnaden och att den skulle med i tilläggsbudgeten ska navigera oss bort från missförstånd och prestigetänkande. Vad är det för missförstånd och vilket prestigetänkande är det Lutz Rininsland hänvisar till?”
Det var viktigare med prestige och stolthet än att för invånarnas skull försöka reda ut situationen, oavsett vems fel det var att det blev så här. Det blir nog till att skriva en motion till kommunfullmäktige…
Och på tal om motioner… Jag har skrivit en motion om att kommunen ska se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola. (Se “Norra skolan ska stängas”.)
Moderaterna Henrik Josten och Henrik Harlitz skrev i stort sett samtidigt en liknande motion. Men det var inte så konstigt. Norra skolan är ju den enda grundskola som faktiskt ligger i de centrala delarna av stan, och som inom en snar framtid hotas av att läggas ner som skola. Eller flyttas därifrån om man vill uttrycka det så.
Kommunfullmäktige beslutade att det ska utredas vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler. 
Det är dock inte vilka kommunala verksamheter som helst som jag skulle vilja se på Norra skolan. Det är förskole- eller skolverksamhet som motionen handlade om…
Jag avslutade mitt ganska korta anförande i onsdags med att referera till Jennys kommentar på en tidigare blogg (klicka här). Vårdnadshavare och barn/elever ska enligt Skollagen, 4 kap 13 §, få delta i forum för samråd där de ska:
“informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
Och nedläggning eller flytt av en skola är just en sådan fråga som Skollagen syftar på.
Ida Hildingsson (V) ställde en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Är det nu Vänersborgs kommun tänker ansöka om att få ta del av statsbidraget, har arbetet med fullmäktiges beslut kommit så långt att vi kan hävda att vi förbereder kommunens verksamhet enligt metoden Bostad först?”
Det handlade om den ovärdiga och akuta situationen för kommunens hemlösa. (Du kan ladda ner hela frågan här.) Benny Augustsson svarade ja på Hildingssons fråga och var genomgående positiv till de synpunkter som hon framförde.
Anm. Du kan läsa om fullmäktiges behandling av och beslut om budgeten för nästa år i ”KF: Budgeten spikad (1)”.
OBS! Inspelningen av kommunfullmäktiges sammanträde ligger nu ute i sin helhet på kommunens webb-TV!!
Det nya läsåret har startat!
Det var nog en och annan bilist som förvånades när de tog vägen förbi arenan in till stan igår tisdag. Det var nämligen totalt fullt på parkeringsplatserna ända från Arena Vänersborg till brandstationen. Berodde det på att IFK Vänersborg hade sin första isträning för säsongen?
Nä, det var barn- och utbildningsförvaltningen som startade upp det nya läsåret för kommunens pedagoger och skolfolk. Alla som på något sätt arbetade med förskola och skola hade samlats i Idrottshusets A-hall. Det var imponerande 1200-1300 personer närvarande. Däribland några av kommunens politiker. Så var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) på plats, liksom även kommunalrådet Mats Andersson (C). Självklart var några av barn- och
utbildningsnämndens politiker närvarande, dock inte alla.
Undertecknad bloggare återfanns i publiken. Jag kände mig dock mer som lärare än som politiker. Det var många gamla kollegor att hälsa på och utbyta några ord med. Och sådant är alltid mycket trevligt och stimulerande, vi stöter ju inte på varandra särskilt ofta nu för tiden. Men, det måste jag nog erkänna, det kändes rätt skönt att efter samlingen kunna gå hem och njuta av en kopp kaffe och veta att det där med yrkesarbete är ett avslutat kapitel…
Förvaltningschef Sofia Bråberg inledde tillställningen med att hälsa alla välkomna. Bråberg formulerade sin vana trogen några tänkvärda ord inför det nya läsåret. Hon presenterade också sina “närmaste” arbetskollegor på förvaltningen. Jag vet inte om det har hänt förut, men samtliga presenterade chefer fick rungande applåder från publiken.
Och hör och häpna, det fick även nämndens ordförande Bo Carlsson (C). Carlsson inspirerades av mottagandet och talade varmt om verksamheten och alla pedagogers insatser. Anförandet utformades nästan till ett valtal och det var lätt att få uppfattningen att partierna och politikerna i Vänersborg satsar hårt på förskolan och skolan.
Fast det är inte sant. Vänersborgs styrande politiker satsar inte nämnvärt på varken förskola eller skola. Och faktum är ju också att den budget som Bo Carlsson stod bakom röstades ner av kommunfullmäktige i juni. Men vi får se vad alla vallöften leder till, kanske kommer nya pengar att föras över till förskola och skola när kommunen ska ta ytterligare ett budgetbeslut i november. Chansen för det är dock ytterst minimal. Det skulle i så fall vara om alla pedagoger och de som arbetar inom förskola och skola tillsammans med många andra vänersborgare röstar på Vänsterpartiet. Det var och är bara V som i tilldelningen av pengar utgår från de behov som förvaltningen visar att kommunens barn och elever har.
Anette Olin från Göteborgs Universitet föreläste om aktionsforskning och aktionslärande. Det var ett tungt ämne. Det var mycket intressanta saker som Olin redogjorde för, men det kanske inte riktigt var vad publiken ville höra just precis när den långa ledigheten hade tagit slut.
Själv lyssnade jag lite extra noga när Anette Olin pratade om det systematiska kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet är något som åligger lärare, förskollärare och övrig personal att utföra under rektors ledning. Även elever ska delta.
Det är Skollagen som kräver ett systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är (se Skolverkets hemsida):
“att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång.”
Anette Olin menade att det framför allt var organisationens behov som tillgodosågs i detta arbete. De resultat som samlades in och skulle analyseras utifrån de mål som hade satts upp, av bland annat politikerna i barn- och utbildningsnämnden, var mer till för styrsystemets skull än för professionens. Professionen skulle ha betydligt större nytta och utbyte i sin verksamhet och kunskapsutveckling av aktionslärandet.
Det tyckte jag lät intressant, eftersom jag är ganska kritisk och ifrågasättande av det nuvarande styrsystemet. Systemet är ju starkt påverkat av NPM, New Public Management. Men naturligtvis är inte allt svart eller vitt.
Föredraget följdes av en lång rast. Det uppskattades nog av de flesta närvarande. Man fick tillfälle till samtal med många kollegor som man inte hade sett på ett tag, och så serverades kaffe. Rasten blev nog lite längre än beräknat tror jag, strömmen gick nämligen i hela Idrottshuset. Och nästa och avslutande punkt på programmet var en föreläsning av Pia Sundhage på länk från Costa Rica…
Arrangörerna fick dock hyfsad ordning på det tekniska. Föreläsningen kunde genomföras även om Sundhage inte kunde se eller höra något från Vänersborg eller visa sitt bildspel.
Pia Sundhages föreläsning var mycket uppskattad. Hon förmedlade de erfarenheter och kunskaper som hon hade tillägnat sig från alla år som tränare och ledare, och även spelare, för en mängd fotbollslag. Det handlade om positivt ledarskap.
Pia Sundhage har ju tagit USA:s damer till VM-guld och nu senast vann Brasiliens damer motsvarigheten till EM. Sundhage är nog den ledare inom damfotbollen i världen som har flest och störst meriter.
“Det är bara tillsammans med andra som man kan vara bäst!”
Sa Pia Sundhage.
Utanför Idrottshuset körde Tor med sin vagn och jagade febrilt 
jättar och troll. Hammarslagen var frekventa. Och regnet bara öste ner. Golvet i A-hallen blev allt fuktigare och en källarnedgång till ett förråd vattenfylldes. Jag såg framför mig hur dörren skulle ge vika och vattnet forsa in i A-hallen…
Nu är pedagoger och andra yrkesgrupper inom förskola och skola i full gång. Läsåret har börjat. Nu väntar personalen med stor förväntan på alla barn och elever.
Och politikerna väntar på nästa sammanträde med barn- och utbildningsnämnden… Typ.
Prioritera skolan!
Vänsterpartiet Vänersborg har, som jag skrivit i en tidigare blogg, producerat ett antal flygblad. Texterna är oftast hämtade från den valtidning som vi i partiföreningen arbetade fram strax innan sommaren. Och som vi delar ut inför valet. Vi tänkte även dela ut flygbladen fram till valet.
Jag har publicerat några av flygbladen här på bloggen. Längst ner kan du hämta de som jag hittills har publicerat – som pdf-filer. Här kommer ytterligare ett flygblad, om skolan.
Har du några frågor eller vill diskutera något särskilt, så är du välkommen till Vänsterpartiets valstuga vid Torget imorgon lördag kl 10.00-13.00.
==
Skolan är den enskilt viktigaste faktorn för att ungdomar ska klara sig bra i livet. De får kunskaper inför framtiden och ju högre meritpoäng ju bättre förutsättningar att senare kunna ta en gymnasieexamen och även klara sig bättre i arbetslivet. I skolan lär de sig också att samspela med andra människor och förstå hur andra mår och känner.
Ungefär 1/3 av eleverna i Vänersborg beräknas vara i behov av någon form av särskilt stöd. Alla elever måste få det stöd de behöver. Klasstorleken i åk 7-9 har utökats till 29 för att frigöra resurser till elever i behov av stöd. Klasserna måste bli mindre. Det är också självklart att alla elever ska få chans att utvecklas så långt som möjligt.
Vänsterpartiet vill satsa betydligt mer på skolan och i den satsningen är lärarnas arbetsmiljö en nyckelfråga. Det är viktigt att lärarna får syssla med det de kan bäst, undervisning. Elevhälsan måste förstärkas, fler speciallärare, lärarassistenter och “elevcoacher” måste anställas. Ett tvålärarsystem kan vara en framkomlig väg till en bättre arbetsmiljö och bättre kunskapsresultat. Fler vuxna i skolan är en förutsättning för en trygg skolmiljö som präglas av arbetsro.
==
Anm. Här kan du ladda hem de flygblad som Vänsterpartiet Vänersborg har producerat hittills:
- Landsbygd: Landsbygdsutvecklare/Brålanda/Sikhall
- Landsbygd: Obebodda hus
- Prioritera barnen och förskolan!
- Prioritera skolan!
KF (13/4): Hur ser KFV:s framtid ut?
Det var en dryg vecka sedan som kommunfullmäktige sammanträdde – förhoppningsvis för sista gången någonsin på distans. Fast, det finns en stor fördel med de digitala sammanträdena, de går att se i efterhand. Och då kan man höra precis vad de olika ledamöterna framförde för synpunkter, ordagrant. Det har visat sig vara aktuellt i några fall. Det finns nämligen en del synpunkter på hur vissa vänsterpartistiska ledamöter har uttryckt sig i tre ärenden – VA Vänersnäs (inspelningen hittar du här), en interpellationsdebatt om Sikhall 
(inspelningen hittar du här) och 
naturstigen/GC Korseberg (inspelningen hittar du här, ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”). Det lär bli anledning att återkomma…
Jag har skrivit några bloggar om sammanträdet, dels före sammanträdet (se “Motion: Landsbygdsutvecklare”, “Skolmiljarden 2022”, “KF: Årsredovisning”, “KF: Nämnderna 2021” och dels en blogg efter (se “KF: Återigen Sikhall på dagordningen”).
Det var en hel del anföranden och till viss del diskussioner kring flera av fullmäktiges ärenden, men det var egentligen två ärenden som överskuggade de andra. Det var “Förstärkning av statligt stöd 2022 – skolmiljarden” och, framför allt, ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”. Det sistnämnda ärendet handlade om kommunfullmäktige skulle bevilja pengar till gång- och cykelvägen i Korseberg. I en kommande blogg ska jag skriva om detta ärende.
Som vanligt argumenterade jag för döva öron när det gällde fördelningen av det extra statliga covidbidraget till skolan, den så kallade “skolmiljarden”. Det spelade ingen roll vad som var fakta och vilka syften som staten hade med pengarna. Nu var det ju så att Trollhättan hade fördelat statsbidraget på ett visst sätt och då måste naturligtvis Vänersborg också göra det. Om vi inte gjorde som Trollhättan så skulle Vänersborg lägga mer pengar på gymnasieungdomarna i Kunskapsförbundet än Trollhättan… Och hjälp! Det skulle innebära att en del elever från Trollhättan skulle få del av Vänersborgs pengar…
Och visst, det var på sätt och vis sant. Men om Trollhättan gör fel, och inte följer de statliga direktiven, måste Vänersborg också göra fel? Ska vi inte låta Trollhättan skämmas för att de vill behålla så mycket pengar som möjligt, så att stadens budgetsiffror blir så positiva det bara går? Men framför allt, om vi nu har ett gemensamt kommunalförbund tillsammans med Trollhättan för gymnasie- och vuxenutbildning, är det inte dags att vi betraktar förbundet som just vårt gemensamma förbund?
Nä, det tyckte nog inte Benny Augustsson (S). I varje fall tolkar jag hans uttalande så (inspelningen hittar du här):
“Det är ju så att det är ett kunskapsförbund vi är med i och det är också två kommuner som är med i det här och dom pengarna går ju rätt in i Kunskapsförbundet, dom vi lägger dit.”
Vänersborgs kommunfullmäktige ska alltså inte ta pengar från kommunens budget för att ge till ungdomarna i Kunskapsförbundet – för pengarna går ju rätt in i förbundet? Är Kunskapsförbundet något som inte har med Vänersborg att göra? Är det inte vänersborgselever som går i förbundet? Var det så som Benny Augustsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, menade?
Augustsson fortsatte:
“Om vi gör en annorlunda fördelning, nu har vi ju faktiskt fått Trollhättan att fatta ett likalydande beslut som vi har gjort, det har vi faktiskt inte gjort förut, vad gäller skolmiljarden, så innebär det att yrkandet Stefan har i den utökningen till Kunskapsförbundet, så går 60% ungefär av dom pengarna till utbildning av invånare i Trollhättan.”
Benny Augustsson var inte ensam om denna uppfattning. Mats Andersson (C) höll naturligtvis med Augustsson. Andersson ansåg också att Vänersborg hade påverkat “Pålle” och Trollhättan att fördela pengarna annorlunda än tidigare. Förut hade alltså Trollhättan fördelat “skolmiljarden” även till förskolan. 
(Pengar som för övrigt användes till inköp av ytterkläder åt personalen… Se “Skolmiljarden – till förskolan?”.)
De styrande kommunalrådens självförtroende saknade gränser, Trollhättan och Paul Åkerlund följde Vänersborg… Det var ett grovt feltänk. Enligt Skolverkets anvisningar skulle, vilket jag påpekade, inte förskolan vara med i fördelningen av “skolmiljarden” denna gång. Skolverket skriver på sin hemsida (se “Skolmiljarden”):
“Bidraget ska användas under 2022 till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen.”
Förskola nämns inte denna gång. Och så var det med det… Det är ingen vänersborgare som kan påverka Paul Åkerlund och Trollhättan…
Även liberalen Gunnar Henriksson höll med Augustsson och Andersson, Vänersborg ska inte subventionera elever från Trollhättan. Fast jag undrar om Henriksson och de andra tänkte på att det egentligen inte var Vänersborgs pengar det var fråga om… Det var ju extra pengar från staten…
Lutz Rininsland (V) försökte förklara att gymnasieklasserna var blandade. På Birger Sjöberggymnasiet gick också ungdomar från Trollhättan och på Magnus Åberg och Nils Ericsson i Trollhättan gick ungdomar från Vänersborg. På sätt och vis, tänker jag så här en vecka senare, skulle man faktiskt kunna säga att Vänersborgs pengar går oavkortat till ungdomar från Vänersborg, men eftersom ungdomar från Trollhättan går i samma klass, så får de del av pengarna “på köpet”.
Det där sa jag inte, men jag höll med Rininsland och sa istället att inte kan man väl säga till en studerande vänersborgselev på gymnasiet:
“du får inga pengar utav oss därför att då får din kompis från Trollhättan det också…”
Fast det kan man tydligen…
Mats Andersson (C) ansåg att det liggande förslaget var en “rätt och rimlig kostnadsfördelning”. Jag hade i mitt inledningsanförande, där jag helt enkelt läste upp mitt ganska långa yrkande (se “Skolmiljarden 2022”), försökt förklara det feltänk som Andersson grundade sig på:
“Staten fördelar pengarna mellan kommuner utifrån antalet elever i åldern 6–19 år, men inom varje kommun ska pengarna kunna fördelas mellan eleverna från förskoleklass till vuxenutbildningen. Pengar ska följaktligen kunna gå till de elever som är äldre än 19 år på vuxenutbildningen, trots att dessa vuxna elever inte räknas med i statens fördelning mellan kommuner.”
Det var tydligen svårt, därför förklarade jag en gång till. Pengarna som Kunskapsförbundet enligt förslaget ska få är beräknade enbart för eleverna mellan 16-19 år, men:
“…pengarna till Kunskapsförbundet [ska] också räcka till vuxenundervisningen fast [förbundet] inte har fått några pengar till vuxenundervisningen … förbundets pengar ska räcka inte bara till gymnasieelever, som är max 19 år, utan även till vuxenundervisningen…”
Gymnasieeleverna får följaktligen avstå en stor del av pengarna till de vuxenstuderande. “Rätt och rimligt”?
Jag vet inte om Mats Andersson (C) eller någon annan förstod, det verkade inte så med tanke på voteringen senare. Eller också brydde de sig inte…
Sedan skulle man väl så här i efterhand kunna komplettera med att det faktiskt finns flera personer som idag är är “vuxenstuderande” därför att de är tvungna att fylla kunskapsluckor som uppstod på grund av pandemin. De började på “vux” direkt efter att de hade gått ur gymnasiet… Och just dessa studenter var ju en av orsakerna till de statliga extrapengarna…
Benny Augustssons (S) avslutade debatten med att tycka att det var en märklig argumentation. Jag vet inte om han menade Rininslands eller min, eller kanske båda två, men Augustsson sa:
“… elever ifrån Trollhättan går i Vänersborg och vice versa. Det har ju liksom ingen betydelse vad gäller finansieringen, för hela Kunskapsförbundet finansieras utifrån antalet elever från varje kommun. Man blir ju liksom inte vänersborgare och vi vänersborgare blir ju inte trollhättebor för att vi läser i Trollhättan.”
En stor majoritet i kommunfullmäktige ansåg att Augustsson, Andersson och de andra hade rätt. Det liggande förslaget, dvs kommunstyrelsens förslag, fick 43 röster, Vänsterpartiets förslag stöddes bara av de 5 vänsterpartisterna medan 2 kristdemokrater och en moderat avstod från att rösta.
Jag undrar hur Kunskapsförbundets framtid ser ut…
Skolmiljarden 2022
Under pandemin öppnade staten plånboken för skolorna i Sverige. Det var tvunget. Staten delade ut extra statsbidrag, de så kallade ”skolmiljarderna”. Syftet med pengarna var att:
“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”
Nu är pandemin över, sägs det i varje fall, men staten har beslutat att betala ut pengarna även i år, 2022. Syftet med ”skolmiljarden” är nu att den:
“ska användas för insatser som syftar till att minska de negativa effekterna på elevers kunskapsutveckling och hälsa till följd av covid-19-pandemin.”
På onsdag sammanträder kommunfullmäktige i Vänersborg. Då ska Vänersborgs del av statsbidraget, 5,4 milj kr, fördelas mellan barn- och utbildningsnämnden och Kunskapsförbundet Väst, dvs pengarna ska fördelas mellan grundskolans stadier, gymnasieskolan och vuxenundervisningen.
Vänsterpartiet har tidigare haft en annan syn på hur skolmiljarden ska fördelas än de styrande partierna och den borgerliga oppositionen. Det har Vänsterpartiet i år också… Vänsterpartiet kommer därför att lägga ett alternativt yrkande till kommunstyrelsens beslutsförslag. (Yrkandet är för övrigt redan inskickat.) Vänsterpartiet anser att Kunskapsförbundet ska få en större del av ”skolmiljarden”.
På onsdag bestämmer kommunfullmäktige hur fördelningen blir… (Du kan se det i direktsändning, eller i efterhand, på kommunens webb-TV.)
Vänsterpartiets yrkande, med en utförlig motivering, återges här nedan i sin helhet. Det går också att ladda ner yrkandet i pdf-format.
==
Ärende 11 Förstärkning av statligt stöd 2022 – skolmiljarden
“Skolmiljarden” kallas det extra bidrag som staten betalar ut till kommunerna för att minska de negativa effekterna av elevernas kunskapsutveckling och hälsa till följd av covid-19-pandemin.
Staten fördelar bidraget proportionellt utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i kommunen. Syftet med pengarna är att de ska användas till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning under 2022. Kommunen bestämmer själv utifrån sina aktuella behov hur medlen ska fördelas.
Här ser vi att det lätt kan dras felaktiga slutsatser. Staten fördelar pengarna mellan kommuner utifrån antalet elever i åldern 6–19 år, men inom varje kommun ska pengarna kunna fördelas mellan eleverna från förskoleklass till vuxenutbildningen. Pengar ska följaktligen kunna gå till de elever som är äldre än 19 år på vuxenutbildningen, trots att dessa vuxna elever inte räknas med i statens fördelning mellan kommuner. Det här leder till ett feltänk i flera kommuner.
Staten menar inte heller att statsbidraget ska delas lika mellan samtliga elever i en kommun, oavsett ålder. Staten är mycket tydlig, det statliga stödet:
“ska användas för insatser som syftar till att minska de negativa effekterna på elevers kunskapsutveckling och hälsa till följd av covid-19-pandemin.”
Och för ovanlighetens skull, eller är det för säkerhets skull, ger Skolverket konkreta exempel till kommunerna. Skolverket skriver att det statliga stödet kan användas till:
“insatser för att anpassa utbildningen (exempelvis kopplat till distansundervisning eller arbetsplatsförlagt lärande) eller för att på olika sätt stödja elever med låg skolnärvaro och/eller psykisk ohälsa.”
De elever som har haft mest distansundervisning och minst arbetsplatsförlagt lärande på grund av pandemin återfinns på gymnasieskolan och i vuxenundervisningen. Det råder ingen tvekan om det. Det finns dock en inte obetydligt grupp av elever på högstadiet där den psykiska ohälsan har ökat och skolnärvaron minskat under pandemin.
Den logiska slutsatsen blir, anser undertecknad, att statsbidraget bör fördelas med en tredjedel vardera mellan grundskolans högstadium, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
Jag yrkar att:
Kommunfullmäktige beslutar att tillföra barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag med 1.801 tkr och kommunstyrelsen ett tilläggsanslag med 3.602 tkr. Tillskotten gäller endast innevarande år och sker mot bakgrund av beslut om utökat statligt stöd till skolväsendet 2022. Kommunstyrelsens del betalas ut till Kunskapsförbundet Väst som ett extra förbundsbidrag efter Kommunfullmäktiges beslut. Finansiering sker genom att budgeten för generella statsbidragsintäkter justeras upp med 5.404 tkr.
Vänersborg 20220413
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
Skolstatistik 2021: Bra kan bli bättre
I november förra året skrev jag en blogg om Vänersborgs resultat i Lärarförbundets skolranking. (Se “Skolranking 2021”.) Det var ingen upplyftande läsning. Vänersborg placerade sig på plats 195 av 290 kommuner.
Det finns mer statistik om skolsituationen i Vänersborg. SKR (=”Sveriges kommuner och regioner”) har en stor databas, Kolada, där man kan roa sig med att hitta uppgifter om i stort sett allt som har med skolan att göra. Det finns egentligen siffror på allting som handlar om regioner och kommuner, t ex avfallshantering, arbetsmarknad, förskolor, hemtjänst och äldreomsorg.
Jag ska titta på en del av de siffror som jag anser vara av “strategisk” betydelse när det gäller den kommunala skolan, dvs borträknat friskolor som t ex Fridaskolan. Det innebär att det blir ett urval. Alla uppgifter baseras för övrigt på statistik från Skolverket och SCB. Kanske kan det också vara läge att jämföra siffrorna med Lärarförbundets skolranking.
År 2020 gick 3.730 elever i en kommunal grundskola som var belägen i Vänersborg. 29% av eleverna hade utländsk bakgrund, vilket var något högre än 
för Sverige i genomsnitt (26%). Andelen nyinvandrade (elever som kommit till Sverige under de senaste 4 åren) och elever med okänd bakgrund uppgick till 6,4%. I åk 9 var andelen i denna kategori 10,6% år 2020, medan det för 2021 hade sjunkit till 4,1%. Det sistnämnda förvånar och jag undrar om siffran är korrekt. Är den korrekt så kanske det är en förklaring till att andelen elever som uppnådde kunskapskraven ökade kraftigt år 2021 (se nedan).
Elever vars föräldrar hade eftergymnasial utbildning uppgick till 56% (i Sverige 59%). Föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för elevernas betyg. Statistiskt sett så får eleverna bättre betyg ju högre utbildning föräldrarna har. Flickor får också bättre betyg än pojkar och därför finns siffror även på könsfördelningen. 48% av eleverna i den kommunala grundskolan är flickor. Jag tror att det är en större andel flickor på Fridaskolan.
Av de elever som lämnade grundskolan i Vänersborg våren 2021 hade 73,0% uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Det var en ökning med 9 procentenheter jämfört med året innan. Det är en utveckling som jag anser, som jag bloggat om tidigare, borde analyseras noggrannare av barn- och utbildningsförvaltningen. Pandemin har ju t ex lett till att andelen frånvarande lärare och elever har ökat tämligen drastiskt.
Vänersborg framgång bekräftas också av det så kallade modellberäknade värdet. Det modellberäknade värdet betyder att man så att säga vill ha ett ”objektivt” värde – ett värde som liksom ”bortser” från elevernas sociala bakgrund. Då tänker man sig att Vänersborg borde ha värdet 0 (noll) om man tar hänsyn till följande fyra faktorer: behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå och kön. Vänersborg har då 1,6 poäng mer än förväntat, vilket ska jämföras med -4,3 år 2020.
Det genomsnittliga meritvärdet i Vänersborg, dvs avgångsbetygen i åk 9, ökade i våras (2021). Meritvärdet hamnade på 216,2 poäng, vilket var en ökning jämfört med föregående år då det hamnade på 205,1. Det var återigen ett framsteg i statistiken, eller kanske pedagogiken, men här visar det modellberäknade värdet att Vänersborg fortfarande har “en bit kvar”. Resultatet var 6 poäng sämre än vad man skulle förvänta sig om man “bortsåg” från elevernas sociala bakgrund. Förra läsåret var dock värdet ännu sämre, -13,9 poäng.
Även elever som är behöriga till ett yrkesprogram ökade våren 2021. För att vara behörig måste eleven ha godkända betyg i engelska, svenska och matematik samt ytterligare 5 ämnen. I våras (2021) var 82,9% behöriga till ett yrkesprogram, år 2020 var det 77,2%.
Skolan är ojämställd. Den tycks inte vara anpassad till pojkar… Flickorna har betydligt bättre resultat. Det genomsnittliga meritvärdet för flickorna var 232,0 poäng, medan pojkarna hade betydligt sämre resultat, 204,7. Flickor som 
uppnådde kunskapskraven i alla ämnen låg på 79,5% och för pojkar 68,4%. Andelen flickor som var behöriga till ett yrkesprogram var 86,1% och för pojkar 80,7%. Vilka konsekvenser de här förhållandena får för pojkarna, och flickorna, senare i livet ligger utanför ämnet för denna blogg. (Vänersborg är inte på något sätt unikt på det här området.)
SKR:s databas och innehåller även uppgifter från åk 6. Så här ser resultaten ut för Vänersborg:
“Lägst betyget E” betyder att denna andel elever är godkända i ämnet. Betygspoängen är uträknade utifrån betygen A-F. Det går som synes lite “upp och ner” mellan de två åren. Jag har ingen förklaring till det. Man kan också konstatera att Vänersborgs resultat är sämre än riksgenomsnittet på alla punkter. Och att skillnaden mellan pojkars och flickors skolresultat är tydliga även i åk 6.
Det syns i statistiken att något hände på personalsidan inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter mellan 2019 och 2020, och det har jag beskrivit i flera bloggar tidigare. Personalen i grundskolan minskade… Månadsavlönade inom grundskola inklusive förskoleklass, som kategorin benämns i statistiken och som jag förmodar huvudsakligen avser legitimerade lärare, minskade från 722 år 2019 till 688 år 2020. Det var en minskning med 34 lärare. Det totala antalet årsarbetare i grundskolan F-9 redovisas också, och då ingår även timavlönade. Minskningen var här 36 årsarbetare. 
Det är svårt att få ihop den stora minskningen av antalet anställda, den stora andelen obehöriga lärare (se nedan), den stora frånvaron av skolpersonal och elever samt distansundervisning med den stora förbättringen av kunskapsresultaten…
Lärartätheten i Vänersborg låg på 11,3, både 2019 och 2020. Jag har svårt att få ihop detta med den minskning av antalet anställda som skedde mellan samma år. Det betyder i varje fall att 
varje lärare har 11,3 elever i genomsnitt. Snittet i landet låg på ungefär 12,1. Det är en tämligen stor skillnad, till Vänersborgs fördel. Lärartätheten är viktig för elevernas utveckling både kunskapsmässigt och socialt. Jag är dock, som sagt, lite tveksam till statistiken på detta område.
Det är också lärarnas behörighet. 69,6% av lärarna i Vänersborg har lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är i och för sig en ökning från 2019 med 1,8 procentenheter, men det betyder ändå att nästan 1/3 av lärarna i grundskolan saknar legitimation. Det är en alldeles för stor siffra. Det beror dock inte på lönerna, lönemässigt ligger Vänersborg nämligen bra till i jämförelse med landet. (Se Lärarförbundets skolranking.) Det kanske är så att det är arbetsförhållandena som avskräcker legitimerade lärare från att i större utsträckning söka till Vänersborg… Jag tror t ex inte att förvaltningens strävan att utöka den obligatoriska närvaron på arbetsplatsen ökar intresset och lockelsen att jobba i Vänersborg…
SKR redovisar i sin statistikdatabas också Skolinspektionens skolenkät för år 2021. Det är eleverna i åk 5 och åk 9 som svarar på en hel del enkätfrågor. Det finns flera frågor, jag tänker bara redovisa två. (Vill du se alla frågor och svar – klicka här.)
71,8% av eleverna i åk 5 anser att de har studiero på lektionerna. Det är fler flickor (74,0%) än pojkar (69,0%) som anser att de har studiero. I åk 9 är det 68,0% som upplever att det är studiero, och andelen är precis lika hög mellan flickor och pojkar. Det är förhållandevis bra siffror om man jämför med riket, men självklart ska man arbeta för att det ska bli ännu bättre.
En mycket viktigt fråga är om eleverna känner trygghet i skolan. I åk 5 uppger 89,0% av eleverna att de gör det. Det är en större andel pojkar (91,0%) som känner trygghet än flickor (87,0%). I åk 9 är siffrorna inte lika höga, 78,5% känner trygghet i skolan – 83,0% av pojkarna och 75,0% av flickorna. Det är en viktig uppgift att öka och förbättra tryggheten i skolan, inte minst för flickorna. Jag tror att fler vuxna, fler anställda som inte nödvändigtvis måste vara pedagoger, är en nyckel till förbättring.
Vänersborgs kommun lägger något mer pengar på den kommunala grundskolan än riksgenomsnittet i Sverige. Den totala kostnaden för grundskolan, förskoleklassen inte inräknad, låg på 122.236 kr per elev i Vänersborg år 2020. Riksgenomsnittet låg på ungefär 119.000 kr. Året innan, 2019, var kostnaden 117.761 kr per elev, och låg då på riksgenomsnittet. Tittar vi bara på förskoleklassen så är siffrorna betydligt sämre. Eleverna fick 56.720 kr per person vilket ska jämföras med riksgenomsnittet som låg på ungefär 65.000 kr. Det är också anmärkningsvärt att kostnaden per elev minskade något från året innan.
När det gäller kostnaderna för förskola och fritidshem så låg Vänersborg mycket under genomsnittet för landet i sin helhet.
Det här är också något som kommunen måste åtgärda…
Vänersborg har enligt SKR:s statistik gått framåt och förbättrat sig på en hel rad punkter, särskilt när det gäller kunskapsresultaten. Och det är naturligtvis 
glädjande, även om jag inte förstår hur denna utveckling har gått till när man betänker den utveckling kring antalet anställda och pandemi mm som har varit. Oavsett så finns det stora problem, eller utmaningar, som Vänersborgs kommun måste ta tag i. Jag har svårt att förstå varför inte kommunen skulle satsa i betydligt högre utsträckning på sina barn och ungdomar som befinner sig i förskolan, fritidshemmen eller grundskolan.
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer