Arkiv

Archive for the ‘personal’ Category

Fackens synpunkter på budgetförslaget

Personalorganisationerna, ”facken”, har i vanlig ordning beretts tillfälle att i en MBL-förhandling komma med synpunkter på det liggande budgetförslaget för år 2020. Det är då förslaget från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), dvs förslaget från den styrande alliansen S+C+MP, som ”förhandlas”. (Se ”Budget 2020: Stora neddragningar!”.)

Denna gång, liksom så många gånger tidigare, var Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Kommunal, Vision, Naturvetarna samt JUSEK oeniga med arbetsgivaren om förslaget.

Från MBL-protokollet den 23 maj:

”Det konstaterades att Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Kommunal, Vision, Naturvetarna samt JUSEK är oeniga med arbetsgivaren om förslaget till Mål- och resursplan.”

Facken har också lämnat diverse synpunkter på budgetförslaget.

Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Kommunal och Vision lämnade ett gemensamt yttrande. Det gäller i första hand budgeten för barn- och utbildningsnämnden.

Personalorganisationerna avslutar yttrandet med följande kraftfulla ord:

”Eftersom den föreslagna budgetramen för 2020 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet oeniga till förslaget om budget för 2020.”

I yttrandet varnar personalorganisationerna för konsekvenserna. De skriver att det liggande förslaget kraftigt kommer att påverka:

”både arbetsmiljön och tryggheten negativt för personal, barn och elever. Vi ser en risk att arbetsbelastningen och sjuktal kommer att öka vilket kommer att kosta ännu mer. Det är även oroande att neddragningarna kan medföra att statsbidragen försvinner med risk för ännu mer långtgående konsekvenser.”

Facken lyfter också fram något som kommunen som arbetsgivare ofta behandlar på ett styvmoderligt sätt, nödvändigheten av att göra risk- och konsekvensanalyser:

”Det bör göras risk- och konsekvensanalyser i god tid på alla de konsekvenser de föreslagna besparingsåtgärderna får.”

Det är både viktigt och nödvändigt att sådana här analyser görs. Jag kan inte låta bli att återigen citera Arbetsmiljöverket och verkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna:

”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt.”

Och i broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”, också från Arbetsmiljöverket, direkt riktat till de politiker som beslutar:

”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs.”

Fackförbunden yrkar i sitt yttrande helt enkelt på att kommunens kärnverksamheter prioriteras med särskild vikt vid förbättrade skolresultat och att:

”Barn- och Utbildningsnämnden tilldelas de medel som krävs för att kunna uppnå detta.”

Kommunal, HSO (=Handikappföreningarnas Samarbetsorganisation), Jusek, SSR och Vision har också lämnat ett gemensamt yttrande, och då tror jag att det främst gäller inom socialnämndens verksamhetsområden. (Yttrandet skrevs redan den 12 april, alltså inte på MBL-förhandlingen om budgetförslaget för hela kommunen (23 maj). Antagligen skrevs det i samband med förhandlingen med socialnämnden.)

Yttrandet handlar om just risk och konsekvensanalyser. Organisationerna skriver:

”De fackliga organisationerna har i samverkan med Arbetsgivaren gjort en risk och konsekvensanalys, men ser tydligt efter en dialog med huvudskyddsombuden att vi även skriver ett yttrande.
* Personaltätheten minskar
* Försämrade scheman med begränsad återhämtning
* Ökad arbetsbelastning
* Kvalitéten och säkerheten sjunker
* Den organisatorisk-sociala arbetsmiljön försämras.
* Personal kommer att uppleva känslan av otillräcklighet, oro och otrygghet
* Högre sjuktal
* Ökad risk för arbetsskador
* Svårare att rekrytera ny personal”

Det råder väl ingen större tvekan om att budgetförslaget kommer att medföra stora och svåra konsekvenser…

Organisationerna anser också att det systematiska kvalitetsarbetet måste få en mer framträdande roll i verksamheterna och att personalen tillåts att bli mer delaktig och ha påverkansmöjligheter. Det konstateras att det är personalen som har kunskap om sin egen verksamhet.

I yttrandet citeras även Arbetsmiljölagen:

”Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.”

Slutligen har även Naturvetarna och Vision ett yttrande. Det tar upp förhållandena på miljö- och byggnadsförvaltningen och lyder i sin helhet:

”Naturvetarna och Vision vill framhålla följande: Personalen på Miljö- och hälsa på Miljö- och byggnadsförvaltningen har redan idag en hög arbetsbelastning. Vi ser en risk att liggande budgetförslag kommer medföra en fortsatt hög arbetsbelastning vilket i sin tur kan medföra arbetsmiljöproblem för de anställda, lagstiftningens krav inte uppfylls och att kommunfullmäktiges och miljö- och hälsoskyddsnämndens mål inte kan uppfyllas, på grund av bristande resurser.”

Det torde finnas en betydande risk att kommunens budget för år 2020 kan leda till brott mot en rad lagar, t ex Arbetsmiljölagen, Socialtjänstlagen, Miljöbalken och Skollagen…

Personalorganisationerna avvisar alltså samstämmigt förslaget till budget för 2020. Men vad facken anser brukar inte spela någon som helst roll. Politikerna, i varje fall ”de som bestämmer”, har genom åren inte tagit någon hänsyn till vad kommunens personal har haft för synpunkter och åsikter. Politikerna har kört som de hade tänkt ändå. Då har även allt tal om dialog och medinflytande varit som bortblåst.

Ska det återigen bli så att politikerna struntar i personalorganisationerna? Eller kommer politiken att visa insikt och förståelse? Det finns ju fortfarande tillfälle att reagera på fackens invändningar…

Svaret blir säkerligen att politikerna inte kommer att lyssna på sina anställda. MBL-förhandlingarna är nog, i år som alla andra, bara en formsak – där arbetsgivaren bara ”tutar och kör”…

==

Bloggar om budget 2020:
* ”Budget 2020: Stora neddragningar!”  (28/5)
* ”SD:s budgetförslag”  (2/6)
* ”Vänsterpartiets budgetförslag”  (3/6)

PS. Du kan ladda ner MBL-protokollet med personalorganisationernas yttranden här.

Kategorier:Budget 2020, personal

KS (8/5): Personalekonomisk redovisning

”Att ha en god personalpolitik är avgörande för att vi ska kunna leverera välfärd till vänersborgarna. Medarbetarna i kommunen gör dagligen insatser för att möta invånarnas behov på olika sätt. Att då ha medarbetare som trivs och känner engagemang påverkar det som levereras.”

Så inleder Kenneth Borgmalm (S), ordförande i PFU (=Personal- och förhandlingsutskottet) och Anna Johannesson, personalchef, den Personalekonomiska redovisningen, hälsobokslut 2018.

Det är viktiga ord, frågan är om Vänersborgs kommun lever upp till dem.

Den personalekonomiska redovisningen (”PEK:en”) innehåller massor av fakta och information om kommunens anställda. Man kan få reda på allt om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer.

Det kan vara läge att återge några fakta.

Vänersborgs kommun hade den 1 november (2018) 3.679 anställda. Det var en ökning med 80 personer jämfört med föregående år. De flesta anställdes inom barn- och utbildningsförvaltningen. 79% av de anställda i kommunen var kvinnor och 86 % var tillsvidareanställda. Medelåldern för kommunens månadsanställda (dvs både tillsvidare- och visstidsanställda) var 44 år, men hela 41% var över 50 år. Det slutade 382 personer i kommunen förra året. 264 av dessa (69 %) slutade på egen begäran och 73 personer (19 %) gick i pension.

De som slutar har möjlighet att fylla i en avgångsenkät om orsakerna till varför de slutar. Den främsta anledningen som kunnat få personerna att vilja fortsätta att arbeta i kommunen var:

”högre lön, bättre ledarskap och lägre arbetsbelastning.”

De gav också råden till kommunen som arbetsgivare att:

”vara rädd om personalen, att arbetsgivaren skulle vara mer lyhörd för personalens kunskap samt att satsa på de anställdas hälsa och arbetsmiljö.”

Kommunen utnyttjade tjänster från bemanningsföretag och andra aktörer för 5,2 milj kr. Det var framför allt socialförvaltningen som stod för denna kostnad (sjuksköterskor), 4,9 milj.

Sjukfrånvaron är ett viktigt mått på personalens trivsel och arbetsförhållanden. Under 2018 ökade sjukfrånvaron bland kommunens anställda med 0,6 procentenheter. ”Andelen sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid” uppgick till 8,5%. Kvinnornas sjukfrånvaro ökade med 0,4 procentenheter till 9,2% och männens ökade med 0,7 procentenheter till 5,8%.

”Vänersborgs kommun ligger över medelvärdet för sjukfrånvaron i samtliga nyckeltal; den totala procentuella sjukfrånvaron, sjukfrånvaro för respektive män och kvinnor, långtidssjukfrånvaron, sjukfrånvaron i alla åldersgrupper.”

Det är faktiskt så, tyvärr, att av de kommuner i landet som har liknande invånarantal (30.000-50.000 personer) så har Vänersborg den 3:e högsta sjukfrånvaron…

Löner är alltid intressant. Medellönen för tillsvidareanställd personal i kommunen var (1 nov) 30.103 kr. Kvinnornas medellön var 30.021 kr och männens 30.473 kr. (Många kvinnor arbetar i yrken där löneläget, generellt sett, är lägre.) Medellönen i kommunen ökade med 1.024 kr jämfört med 2017.

Kommunen är medveten om sjukfrånvaron, avgångarna mm och försöker arbeta hälsofrämjande. Arbetet utgår då från:

”det friska och [arbetet] syftar till att stärka individen, gruppen och organisationen. Medarbetarnas hälsa, utveckling och arbetsglädje är nyckeln till en framgångsrik och effektiv kommunal verksamhet.”

Kommunen, dess personalspecialister, chefer och andra, gör säkert ett bra jobb och så gott de kan. Det finns flera sidor i redovisningen om hälsoarbetet, personalutveckling, ledarskapet, det systematiska kvalitetsarbetet, delaktighet, kommunikation, kompetensutveckling och möjligheterna till byte av arbetsuppgifter osv.

Men jag kan inte låta bli att tänka att de arbetar i motvind. De ekonomiska resurserna är knappa och riskerar att dras ner ytterligare, styrsystemet kräver att medarbetarna dokumenterar, fyller i enkäter, utvärderar, producerar statistik osv i stället för att syssla med det de är intresserade av och utbildade för, lönerna är individuella och det finns missnöje med chefernas lönesättning som uppmuntrar konkurrens mellan medarbetare och ”blind lojalitet” till cheferna – och försvårar kollegialt samarbete och solidaritet. Vem minns inte hur ”teambuilding” kom på modet i kölvattnet av individuella löner…

Vänersborg, liksom många andra kommuner, står inför en utmaning, både i nutid och framtid, att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens. De äldre respektive de yngre i samhället kommer att öka drastiskt vilket leder till stort behov av mer personal inom framför allt skola och omsorg. Samtidigt ökar andelen personer i arbetsför ålder i betydligt lägre takt. Konkurrensen om rätt kompetens kommer därför att hårdna ytterligare mellan arbetsgivarna.

Det finns det något som kallas arbetsgivarindex (AVI). Indexet visar hur attraktiv kommunen är som arbetsgivare – arbetsvillkoren i organisationen beskrivs nämligen ur ett medarbetarperspektiv utifrån 9 nyckeltal. Det är Nyckeltalsinstitutet (se här) som har tagit fram dessa.

Vänersborgs kommun hade 90 av 180 möjliga poäng. Det var 8 poäng lägre än förra året, då det också hade sjunkit.

Kommunen hade en lägre (=sämre) poäng än förra året när det gäller sjukfrånvaron, både korttids- och långtidssjukfrånvaron, och avgångar, dvs hur många av de anställda som slutar. Kommunen hade blivit bättre på ”lika karriärmöjligheter”. Det betyder att andelen chefer som är kvinnor i förhållande till andelen anställda kvinnor hade ökat. Poängutvecklingen på de andra nyckeltalen var i stort sett oförändrade.

Den personalekonomiska redovisningen gör också nedslag i de olika nämnderna, bland annat barn- och utbildningsnämnden, men det får jag ägna tid åt lite senare.

Jag började bloggen med ett citat:

”Att ha en god personalpolitik är avgörande för att vi ska kunna leverera välfärd till vänersborgarna. … Att då ha medarbetare som trivs och känner engagemang påverkar det som levereras.”

Har Vänersborg lyckats med en ”god personalpolitik”? Lever kommunen upp till målsättningarna?

Jag tror att de som arbetar med personalen gör ett bra jobb. Frågan är om de lyckas eller om de ens har en chans att lyckas. De yttre omständigheterna, som politikerna är ansvariga för, med löner, personaltäthet, arbetsvillkor och kompetensutveckling sätter nog alltför snäva ramar för en god personalpolitik.

Arbetet med den goda personalpolitiken blir nog ofta lite som att släcka bränder – istället för att ta tag i grundproblemen…

Kategorier:KS 2019, personal

BUN (18/3) (2)

13 mars, 2019 1 kommentar

Igår skrev jag om ärenden som ska behandlas på barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde på måndag den 18 mars. (Se ”BUN 18 mars 2019”.) Nu tänkte jag komplettera med de återstående.

Ärendet ”Plan för intern kontroll 2019” ska avhandlas. Internkontroll handlar om att kommunen med:

”rimlig grad av säkerhet uppnå: en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, en tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten och efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer m.m.”

Kommunstyrelseförvaltningen tar fram några kommungemensamma granskningsområden som varje nämnd ska granska. Sedan ska respektive nämnd ta fram några egna. BUN har tänkt sig att i år särskilt granska synpunkts- och klagomålshantering samt lokalförsörjning.

Ibland kan man väl tycka, ganska ofta faktiskt, att det här med föräldrars och elevers rätt att ”klaga” kan gå lite för långt. Vi kan ju i pressen läsa om en del hårresande exempel på hur föräldrar agerar. (Se t ex ”Elev kallade lärare ”hora” – nu polisanmäler föräldrarna personalen” och ”Oro och ilska bland lärare efter friandet av strypanklagad förälder”.) Nu kanske dessa exempel, där polis och domstolar är inblandade, är lite väl drastiska, men på något sätt kan man väl som lärare tycka att kritiken av skolan och dess personal, ofta är både osaklig och orättvis. Känslan är ofta att föräldrar lägger över ansvar på skolan som egentligen är deras eget. Att uppfostra barnen är primärt föräldrarnas uppgift och inte pedagogernas.

Men självklart ska föräldrar och elever få lämna synpunkter och kritisera sådant som inte fungerar bra i skolans verksamhet. Finns det brister så ska de naturligtvis rättas till.

Det som nämnden och förvaltningen vill med internkontrollen och granskningen är dock lite annorlunda:

”Barn- och utbildningsförvaltningen tar varje år emot flertal klagomål gällande medborgares synpunkter på verksamheten. Idag hanteras dessa individuellt och det saknas analys och sammanställning förvaltningsövergripande. Detta kan leda till att viktig information om verksamheten inte hanteras övergripande. Analys av inkomna klagomål kan ge en viktig insikt i förbättringsområden.”

Och det är en bra målsättning.

När det gäller granskningsområdet lokalförsörjning:

”Barn- och utbildningsförvaltningen har under flera år haft ett underskott på lokaler att bedriva verksamhet i. Det gör att det finns ett behov av att ha en tydlig rutin kring hur dessa behov uppmärksammat och kommuniceras vidare till fastighetsenheten.”

Och det är det naturligtvis inte heller något att säga om.

Det är tänkt att nämnden ska godkänna ”Personalekonomisk redovisning 2018” på måndag.

Jag har under åren haft en hel del synpunkter i ämnet. I juni 2017 lämnade jag in en motion i kommunfullmäktige med titeln ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”. (Du kan läsa hela motionen här.) Den motionen ledde till en utredning, vars slutsatser jag inte var helt tillfreds med. Jag har bloggat om mina synpunkter (se ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (1/2)” och ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (2/2)”) och jag har framfört dem muntligt i nämnden ett flertal gånger. Nu är det dags för nämnden att gå till beslut och ställa sig bakom den personalekonomiska redovisningen – och där ingår ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”… Nu är det sista chansen att reagera ”formellt” och ”officiellt”. Det får åtminstone bli en protokollsanteckning. Om inte ordförande Andersson (C) godkänner den så får det bli till att rösta nej, och lämna en skriftlig reservation.

Min kritik gäller två av de fem ”framgångsfaktorer” för att ”möta utmaningen i rekrytering, minska sjukfrånvaro och förbättra arbetsmiljön” som utredningen utmynnade i:

  • ”öka ledningsorganisationen genom att anställa fler förskolechefer/rektorer”
  • ”möjliggöra för fler att ändra arbetstidsavtalet”

Det här är fel väg att gå anser jag och det kan också bli tämligen dyrt…

Förvaltningen vill öka antalet rektorer och förskolechefer så att varje chef får färre anställda. Det är som jag ser det arbetstiden och den stora mängden arbetsuppgifter som är det stora problemet för skolledarna, inte i första hand antalet medarbetare.

Det pågår forskning om något som kallas ”delat ledarskap” – och för förskolans och skolans del framför allt det som kallas ”funktionellt delat ledarskap”. I Skollagen står det nämligen att enbart en person får vara rektor respektive förskolechef för en och samma skolenhet/förskoleenhet.

”Det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”

Jag vet faktiskt inte hur barn- och utbildningsförvaltningen tänker sig att lösa denna konflikt mellan den nämnda ”framgångsfaktorn” och Skollagen.

”Funktionellt delat ledarskap” innebär att t ex en rektor och en administrativ chef ansvarar för olika delar av det chefsuppdrag som annars åligger en ensam rektor. Rektor ansvarar i det delade ledarskapet för sådana uppgifter som enligt Skollagen åligger just rektor. Och det har då med uppgifterna som pedagogisk ledare att göra. Uppgifter som faller utanför Skollagen kan en annan person ha ansvar för. Det kan vara ansvaret för t ex arbetsmiljö, lokaler, budget, städ, vaktmästeri och skolskjutsar osv. Denne chef skulle kunna tituleras enhetschef.

Professorn i pedagogik med organisationspedagogisk inriktning Marianne Döös har ett intressant forskningsprojekt i Södertälje på gång. Professor Marianne Döös forskar kring ”delat ledarskap” och sa inför projektet (se ”Delat ledarskap kan skapa bättre arbetsmiljö i skolan”):

”I det funktionella delade ledarskapet ägnar sig rektorn eller förskolechefen åt det som kallas pedagogiskt ledarskap, som styrs mycket av skollagen och läroplaner. Medan enhetschefen, som är hierarkiskt likställd rektorn eller förskolechefen, jobbar med frågor som rör det kommunala uppdraget, som administration, budget och arbetsmiljö.”

Vad jag förstår kommer dock inte resultaten från forskningsprojektet att ges ut officiellt förrän i april. Det verkar dock i olika artiklar som om ett sådant här funktionellt delat ledarskap är rätt väg att gå. Det finns också flera kommuner och enskilda skolor som har prövat liknande delat ledarskap med gott resultat. Kunskapsförbundet Väst är t ex en av dem.

Min uppfattning är att Vänersborg ska satsa på ”funktionellt delat ledarskap” i stället för att anställa flera förskolechefer och rektorer med samma uppgifter som tidigare.

Vänersborg har prövat att införa nya arbetstidsavtal för lärare. De handlar om att pedagogerna ska arbeta mer tid på skolan och mindre hemma. Enligt utredningen har de skolor (två LM-skolor) som prövat detta tyckt att det har varit en bra förändring, även om jag har fått påstötning av pedagoger från en av skolorna om att detta inte är riktigt. Jag kan dock inte bedöma vem som har rätt. Det hör dock till saken att de lärare som har valt det nya arbetstidsavtalet har fått en särskild lönekompensation på 2.000 kr/mån per person (exkl PO-kostnader). Frågan som då måste ställas är naturligtvis varför dessa pedagoger får en lönekompensation. Om det nya arbetstidsavtalet är så mycket bättre så borde ju alla pedagoger gå över till detta utan lönekompensation.

Jag anser att kommunen inte ska betala ut någon lönekompensation för de pedagoger som vill arbeta under ett nytt arbetstidsavtal. Pengarna bör istället användas för att höja pedagogernas löner generellt.

Det blir säkert en del ytterligare information på måndagens nämnd.

Kommunens personal

22 maj, 2018 1 kommentar

peken2017Onsdagens förväntade lugnare variant på fullmäktigesammanträde, tror jag åtminstone, börjar med en redovisning av det som populärt kallas ”Peken”. Förkortningen står för ”Personalekonomisk redovisning – Hälsobokslut”. För 2017.

Den personalekonomiska redovisningen innehåller massor av fakta om kommunens anställda. Man kan få reda på allt om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer.

Redovisningen börjar med en inledning, eller kanske ska man kalla det ett förord, av Bengt Larsson (S), som är ordförande i personal- och förhandlingsutskottet (PFU), och Anna Johannesson, som är kommunens personalchef.

De skriver:

”Att personalen är den viktigaste resursen vi har i vår kommunala verksamhet råder det inga tvivel om. Det blir mer och mer kännbart hur viktigt det är att vi har en bra personalpolitik genom hela anställningstiden.
Vi, som andra arbetsgivare, har utmaningar när det gäller den framtida personalförsörjningen. Trenden är att medarbetarna inte stannar lika länge på samma arbetsplats och det är heller inte lika lätt att få sökanden med rätt kompetens. Vi harpeken2017_2 också utmaningar när det gäller sjukfrånvaron.”

Larsson och Johannesson konstaterar också:

”Övergripande kan vi konstatera att det skett en positiv utveckling på alla områden. Det är till och med så att samtliga frågor har fått ett bättre resultat än vid förra mätningen!”

Och då tänker Larsson och Johannesson på den personalenkät som genomfördes i höstas. (Jag har skrivit om personalenkäten tidigare, främst utifrån svaren från de anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen. Se ”Personalenkäten 2017”.)

Här följer några, enligt min mening, intressanta fakta från den personalekonomiska redovisningen.

peken2017_3Den 1 november förra året fanns det 3.599 anställda i Vänersborgs kommun. Det var en ökning med 120 personer sedan förra året. En förklaring till ökningen är att kommunen återtog personalintensiva verksamheter för äldreomsorg mm i Brålanda från en entreprenör. Av de anställda i kommunen var 79 % kvinnor. 88 % av kommunens personal hade en tillsvidareanställning och de flesta av de tillsvidareanställda hade en heltid i sin grundanställning, 85% (kvinnor 84% och män 91%). Kommunen har också anställt timvikarier under året och de motsvarade 249 årsarbeten. En stor del av dessa var anställda under sommaren.

old_man3Medelåldern bland kommunens månadsanställda var 44 år och ungefär 42 % var över 50 år. Noterbart är att de yrkeskategorier som hade högst medelålder återfinns i skolan – specialpedagoger (54 år), rektorer (53 år) och lärare (52 år). Under 2017 slutade 326 personer i kommunen. Av dessa slutade 74 % (242 personer) på egen begäran och 21 % (68 personer) gick i pension.

rich_manDet är alltid intressant att studera löner… Medellönen för tillsvidareanställd personal var 29.079 kronor. Det var en ökning med 810 kr sedan 2016. Kvinnornas medellön var 28.952 kronor och männens 29.647 kronor. Medianlönen var 25.050 kr. Många anställda jobbade mertid (=övertid för deltidsanställd) och övertid. Kommunen kostnader för detta uppgick till 16,3 milj kr.

Glädjande är att sjukfrånvaron minskade förra året med 0,5% och uppgick till 7,9%. Då hade faktiskt ungefär 30 % (1.097 personer) inte haft någon sjukfrånvaro alls. Och 24 % av de anställda hade inte haft någon sjukfrånvaro på två år.

nyckeltalsinstitutDet finns också ett avsnitt i den personalekonomiska redovisningen som handlar om Arbetsgivarindex. Attraktivt arbetsgivarindex (AVI) visar hur attraktiv en organisation är som arbetsgivare genom att beskriva arbetsvillkoren ur ett medarbetarperspektiv. Ett antal nyckeltal räknas samman till ett index som poängsätts av Nyckeltalsinstitutet. Nyckeltalsinstitutet menar att indexet kan hjälpa kommunen att se vilka områden som bör prioriteras för att bli en attraktivare arbetsgivare. Undersökningen baseras på 235 organisationer med 607.000 medarbetare.

Vänersborgs kommun fick 98 poäng av 180 möjliga. Det var en något lägre poäng än föregående år. (Medianvärdet för samtliga deltagande kommuner var 93 och den högsta poängen någon kommun hade var 118 poäng.)

nyckeltalDet fanns tre nyckeltal där Vänersborgs kommun skilde sig särskilt från de andra organisationerna:

”Vänersborgs kommun har en låg andel anställda med 2-5 års anställningstid, en relativt låg internrekrytering, samt en låg andel nyanställda som jobbar kvar efter ett år.”

Det här borde analyseras mer, det finns i nu-läget inga riktiga svar på varför det förhåller sig så här. Det tycks dock som om det finns en brytpunkt vid 5 års anställning. Slutar man inte då, som många uppenbarligen gör, så blir man kvar en längre tid i kommunens tjänst.

chef2Vänersborgs kommun har i genomsnitt 22,5 tillsvidareanställda per chef. Det är en minskning sedan förra året. Det är emellertid fortfarande fler anställda per chef än i andra kommuner. (Medianvärdet är 19,7.) Jag tror också att det är stor skillnad mellan de olika förvaltningarna i Vänersborg. Det är t ex inte ovanligt att rektorer har betydligt fler anställda än 22 personer. Kanske har det att göra med att cheferna inom barn och utbildning, liksom socialförvaltningen, oftare är kvinnor…

sjuksangDet finns ett samband mellan antalet anställda per chef och långtidssjukfrånvaron:

”Verksamheter med många anställda per chef brukar också ha en högre långtidssjukfrånvaro än medianvärdet, det betyder att ju färre anställda per chef desto lägre långtidssjukfrånvaro.”

Långtidssjukfrånvaron har ökat till 6,5% sjuktimmar av organisationens totalt arbetade tid. Det motsvarar i genomsnitt 205 anställda per dag.

Det här var en del av de siffror och fakta som presenteras i ”Personalekonomisk redovisning – Hälsobokslut”. När det gäller siffrorna för barn- och utbildning, som jag brukar intressera mig särskilt för, så hänvisar jag till min tidigare blogg ”Personalenkäten 2017”.

Personalenkäten 2017

22 februari, 2018 Lämna en kommentar

vbg_loggaI höstas genomfördes en mycket omfattande personalenkät i kommunen. Jag har fått ta del av sammanställningen av svaren från barn- och utbildningsförvaltningen (BoU). Dessa svar jämförs i redovisningen med svaren från samtliga av kommunens anställda, dvs de som har svarat på enkäten. På det sättet ges också en bild av vad de anställda i övriga förvaltningar har svarat. Jag tar emellertid inte upp alla enkätsvar.

Enkäten besvarades av 856 anställda i BoU. Det var 83% av alla medarbetare.

Först redovisas medelvärdena för de fem så kallade indexområdena – motivation, ledarskap, styrning, psykosocial arbetsmiljö och delaktighet & samverkan:

persenkatBUF17_1

Det är fler positiva BoU-medarbetare nu än för några år sedan då den förra personalenkäten genomfördes (år 2015). Detta är för övrigt genomgående på alla svar i hela undersökningen. Skillnaderna mellan BoU-medarbetarna och övriga anställda i kommunen är förhållandevis liten, i vissa fall är personalen i BoU något mer positiva, i andra något mer negativa. Om siffrorna är tillfredsställande är dock en annan fråga. Man kan väl tycka att det åtminstone finns en del att göra för kommunen som arbetsgivare när det gäller den psykosociala arbetsmiljön…

Svaren från de olika indexområdena redovisas naturligtvis också.

persenkatBUF17_2

Det ”sticker ut” dels att det är många, alltför många, som anser att de inte utvecklas i arbetet och dels att 25% av de anställda i BoU, och 26% av samtliga anställda, inte ”ser fram emot att gå till arbetet”. Åtminstone det sistnämnda är en tämligen alarmerande siffra. Vad det beror på vet jag inte, kanske kan svaren på de övriga frågorna ge en ledtråd…

Kan det bero på ledarskapet?

persenkatBUF17_3

Siffrorna är om inte katastrofala, så åtminstone nedslående. De borde vara betydligt högre. För BoU:s del så har nog t ex rektorerna alldeles för många medarbetare att ta ansvar för. Dessutom, och framför allt, har rektorerna så mycket annat som de ansvarar för, så tiden kanske helt enkelt inte räcker till.

Den stora boven i dramat, för personalens låga siffror när det gäller att gå till arbetet, torde hänga ihop med den psykosociala arbetsmiljön.

persenkatBUF17_4

De här siffrorna borde få arbetsgivaren att reagera, trots att de är bättre (mindre dåliga?) än år 2015. Det är något fel någonstans… Bara 56% av medarbetarna i BoU, och 62% i hela kommunen, upplever att de har en rimlig arbetsbelastning. Och hälften, 46% i hela kommunen, uppger att de inte har ork och energi kvar efter arbetet…

Med tanke på de låga siffrorna är det ändå förvånande att ”hela” 75% av medarbetarna i BoU ser fram emot att gå till arbetet…

12% av medarbetarna i BoU, och 14% i hela kommunen (jag gissar att siffran är hög inom socialförvaltningen), uppger att de, i samband med arbetet, blivit utsatta för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna… Våldet eller hotet om våld svarar de kommer från eleverna (89%), men också (9%) från annan personvbg_logga som har samband med arbetet (ej chef eller medarbetare). Skulle man kunna gissa att det är föräldrar som åsyftas…? Det är hur som helst på tok för höga siffror. Egentligen ska ingen överhuvudtaget uppleva detta på sin arbetsplats.

Både arbetsbelastningen, och till viss del säkerheten tror jag, skulle kunna åtgärdas med t ex tvålärarsystem i klassrummen. Sedan måste de anställda i förskola och grundskola få en helt annan respekt i samhället än vad de har idag. Hur det ska gå till vet jag inte, men det skulle väl kanske inte skada om skolverk och skolinspektion lade mer ansvar för barnens och ungdomarnas beteende på eleverna själva och deras föräldrar – och mindre på lärarna och skolan…

När det gäller den fysiska arbetsmiljön svarar 26% i BoU, 22% av samtliga i kommunen, att de inte har en bra arbetsmiljö. Och detta trots att min känsla säger att pedagoger brukar ha ganska modesta krav på den fysiska arbetsmiljön… Det är i varje fall en för hög siffra. Det som personalen i BoU har mest klagomål på är ”ljud” och ”trånga arbetsytor, svåra/obekväma arbetsställningar”. Anmärkningsvärt är att många inte är nöjda med ”utrustning/det material som jag anser mig behöva i mitt arbete”.

Det sista indexområdet är delaktighet och samverkan.

persenkatBUF17_5

Vad ska man säga? Siffrorna är kanske inte helt dåliga, men nog borde de vara högre? Visst skulle väl alla medarbetare uppleva att deras kompetens och idéer tillvaratogs på ett bra sätt. Fast det är klart, ibland kanske man kan tycka att man har bra idéer fast de inte är det…

9% av medarbetarna i BoU (10% i hela kommunen) upplever inte att det är ett ”bra bemötande gentemot varandra på vår arbetsplats och att den är fri från kränkande särbehandling och trakasserier”. Det är dock ”bara” 2%, både i BoU och hela kommunen, som anser att de har ”diskriminerats/missgynnats på arbetsplatsen eller ställts utanför arbetsplatsens gemenskap”. Av dessa 2% i BoU uppger personerna att de har blivit diskriminerade på grund av mobbing/kränkande särbehandling/trakasserier (41%), religion (18%) och kön respektive ålder (12%). Det är naturligtvis inte bra att personer upplever att det är så här. Här måste krafttag tas.

Undersökningen slutar med personalens totalupplevelse.

persenkatBUF17_6

Helhetsupplevelsen är viktig. Och här ser vi att 31% av de anställda i BoU (30% hela kommunen) tycker att arbetet under de senaste två åren har förändrats till det sämre. Här är siffrorna faktiskt sämre än de var år 2015. Det manar onekligen till eftertanke för kommunen som arbetsgivare.

Och min sista bild: ”Vad vill du främst skall förbättras på din arbetsplats?”.

persenkatBUF17_7

I BoU ser vi att det som personalen främst vill förbättra inte helt oväntat är den psykosociala arbetsmiljön.

Ett litet påpekande är på sin plats. BoU består av en massa enheter, förskolor och skolor. Naturligtvis råder det på många sätt olika förutsättningar och förhållanden på dessa enheter. På vissa ställen är den fysiska arbetsmiljön bättre än på andra. På vissa förskolor och skolor är personalen mycket nöjd med ledarskapet, på andra inte så nöjd. Det är ”olika” barn och elever på enheterna och det påverkar naturligtvis också svaren på personalenkäten. Resultatet av enkäten är alltså ett medelvärde och säger inget om en specifik förskola eller skola.

Personalenkäten är en bra värdemätare på tillståndet bland BoU:s och kommunens personal. Det är bara att hoppas att kommunledningen studerar och analyserar siffrorna noggrant och faktiskt vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Det är inte bara för att kunna behålla alla medarbetare, utan även för att kommunen ska kunna locka till sig ochvbg_logga rekrytera nya kompetenta medarbetare i en tid där många kommuner konkurrerar om arbetskraften. Som på pedagogsidan…

Resultaten i personalenkäten är överlag bättre än år 2015, men Vänersborg kan bättre än så här.

MBL om budget 2018

freja4

Den 21 juni är det en av årets heligaste dagar, om inte den allra heligaste. Och då är det inte för att Vänersborgs kommunfullmäktige ska ha sitt sista sammanträde innan sommaruppehållet. Nä, jag tänker på att det är sommarsolståndet, Frejs och Frejas dag. Det är årets längsta dag och en dag när kulten av fruktbarheten stod i centrum. Lite som det fortfarande är kring midsommar… Dock är det lite som har med fruktbarhet att göra i fullmäktige. Som tur är…

Den 21 juni ska kommunfullmäktige fatta årets viktigaste beslut, det om budgeten för nästa år.

ksau

Den här veckan har kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) behandlat budgetfrågan och det är förslaget från de styrande partierna, dvs S+C+MP, som blir huvudförslaget när kommunstyrelsen ska behandla budgeten nästa vecka. Kommunstyrelsen behandlar (bereder) alltid alla förslag innan de kommer upp i kommunfullmäktige. (Sådana är demokratins regler…)

Förra veckan, den 23 maj, var det MBL om budgeten för 2018. Vilket det också alltid är innan slutgiltigt beslut fattas.

Personalorganisationerna, dvs Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Jusek, Kommunal, Vision, Vårdförbundet och DIK, ställde sig oeniga till det förslag som majoriteten i KSAU/budgetberedningen hade lagt fram, dvs de styrande partierna S+C+MP.

ovanner

Det gemensamma yrkandet som personalorganisationerna lämnade avslutas med:

”Därför ställer vi oss oeniga till Mål- och resursplan 2018-2020 samt Investeringsbudget 2018-2022.”

Det betyder att om personalorganisationerna hade varit politiska partier i fullmäktige så hade de inte röstat på budgetförslaget från S+C+MP…

elever2I sitt yrkande utvecklar personalorganisationerna sin uppfattning. När det gäller skolan skriver de:

”Antalet elever har ökat lavinartat de senaste åren men BoU:s (=barn- och utbildningsnämnden; min anm) ram har inte ökat i motsvarande grad och det är viktigt att både personal- och lokalbehov anpassas till verksamheterna. Vi anser att personalen måste ges reella möjligheter att utföra sitt viktiga uppdrag i en god arbetsmiljö.”

Och det är så sant som det är sagt.

Personalorganisationerna fortsätter:

utbrand”Ekvationen går inte ihop. Konsekvenserna börjar synas genom att sjukskrivningarna ökar liksom personalomsättningen, där fler och fler väljer alternativa arbetsgivare. Även i ett socioekonomiskt perspektiv är läget kritiskt. Om inte dagens barn och elever får de resurser som krävs får detta långsiktiga och kostsamma följder för både samhälle och individ.”

Det är en dyster bild som personalorganisationerna målar upp. Men jag tror att den inte desto mindre är riktig. Det torde i konsekvensens namn vara omöjligt att vara medlem i någon av dessa organisationer och samtidigt rösta på S+C+MP i nästa val…

I sitt yrkande efterlyser personalorganisationerna också en kompetensinvesteringsbudget. De menar att en långsiktig och opolitisk kompetensförsörjningsplan måste upprättas i kommunen.

investering4Personalorganisationerna skriver även om kommunens planerade investeringar. De menar att de är nödvändiga, inte minst på skolans område. Samtidigt är personalorganisationerna kritiska till finansieringen:

”Därför ställer vi oss frågande till de stora lånebelopp som tas under så kort tid och som måste betalas av kommande generationer.”

Och här får jag svårt att hänga med.

svangrem

Om skolan behöver investera för drygt en miljard de närmaste fem åren och det dessutom finns behov i andra verksamheter av nästan lika stora investeringar, så har jag svårt att förstå hur personalorganisationerna tänker sig att investeringarna ska kunna finansieras om inte kommunen lånar pengar. Vänersborg har inga två miljarder i kassan till investeringar… (Vilken kommun har det?)

Man kan liksom inte äta smörgåsen och ändå ha den kvar…

De enda sätt, i varje fall på kortare sikt, som kommunen kan komma undan med mindre lån är genom att höja skatten eller dra ner på kostnaderna, dvs verksamheterna. Så att överskottet blir större. Och det vill ju inte personalorganisationerna.

Och inte heller Vänsterpartiet.

Kategorier:Budget 2018, personal

KF 23/5: Personal

kristi_himmelKommande vecka börjar med att barn- och utbildningsnämnden sammanträder på måndag. På tisdag är det sedan dags för ett sammanträde med kommunfullmäktige. Vilket är väldigt ovanligt, eftersom det är onsdagar som är den ordinarie sammanträdesdagen. Men tittar man i kalendern så ser man att det är Kristi Himmelfärdsdag på torsdag, så då antar jag att någon med makt att bestämma datum kanske ska åka bort på onsdag eftermiddag. Typ. Fast det har jag egentligen inte en aning om…

Tre av de ärenden som fullmäktige ska behandla har jag redan skrivit om. Det är Väne Ryrs skolas vara eller inte vara (se ”Skola i Väne-Ryr?”),  det är en motion som Vänsterpartiet lägger om försämringarna när det gäller att få tag i kommunal information (se ”Informationsmotion”) och det är en fråga som jag tänker ställa till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) om varför inte barn- och utbildningsnämnden får de pengar som kommunfullmäktige har beslutat om (se ”Grundskolan – hot om drastiska nedskärningar!”).

peken2016Fullmäktigeledamöterna kommer att som första ärende behandla ”Personalekonomisk redovisning – Hälsobokslut”. Den personalekonomiska redovisningen innehåller massor av fakta om kommunens anställda. Man kan få reda på allt om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer.

Redovisningen börjar med följande:

”Alla invånare i kommunen kommer på ett eller annat sätt i kontakt med våra medarbetare dagligen. Det kan till exempel vara i skolbänken, stöd och omvårdnad om man är äldre, genom att vistas i våra fina utemiljöer, på fritiden med kultur- och idrottsaktiviteter, när man ska bygga sitt drömhus eller när det är tufft i livet och man behöver stöd av olika slag.”

Och det är lika sant som det är sagt. Kommunens verksamhet, som utförs av dess anställda, har stor betydelse för alla vänersborgare. Så därför tänkte jag återge en del fakta1fakta om den kommunala verksamheten med avseende på den anställda personalen.

Här följer ett axplock som är direkt taget från den personalekonomiska redovisningen:

  • Vänersborgs kommun hade 3.479 anställda den 1 november 2016. Det är en ökning med 311 personer jämfört med år 2015.
  • År 2016 var fördelningen av kommunens anställda 78% kvinnor och 22% män.
  • 87% av de anställda var tillsvidareanställda och 13% visstidsanställda.
  • Medelåldern för kommunens månadsanställda var 45 år.
  • De yrkeskategorierna med högst medelålder återfanns bland speciallärare (55 år), ledning, skolan (54 år) samt specialpedagoger (54 år).
  • Under 2016 avgick 260 personer från sin anställning i kommunen. Av dessa slutade 63% (163 personer) på egen begäran och 27% (71 personer) gick i pension.
  • Medellönen för tillsvidareanställd personal i kommunen var (november 2016) 28.269 kronor i månaden. Kvinnornas medellön var 28.141 kronor och männens 28.825 kronor.
  • 37% av kommunens tillsvidareanställda hade en lön mellan 25.000 – 30.000 kronor och 33% återfanns inom löneintervallet 20.000 – 25.000 kronor.
  • Medellönen ökade med 961 kronor jämfört med 2015.sjuksang
  • Under året ökade sjukfrånvaron bland kommunens anställda. Andelen sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid uppgick 2016 till 8,4%, vilket är en ökning med 0,9% procentenhet totalt för kommunen. (För riket ligger sjukfrånvaron på 7,2%.)
  • Kommunens direkta kostnad för sjuklön ökade under 2016 med drygt 5,5 Mkr till drygt 30,7 Mkr.
  • Inom kommande femårsperiod, 2017 – 2021, förväntas 347 anställda att gå i pension, om de väljer att gå i pension det året de blir 65 år.
  • Vänersborgs kommun har i genomsnitt 22,9 tillsvidareanställda per chef. (En rektor i kommunen är chef för 114 anställda…)
  • Företagshälsovården kostade 3 Mkr (det tillkommer ytterligare kostnader som inte betalats centralt).
  • Externa kurser och konferenser kostade 5,7 Mkr. Då tillkommer också kostnader för hotell och logi på 2 Mkr.
  • Bilpool, serviceenhetens och socialförvaltningens bilar kostade 8,8 Mkr.

teacherNär jag ändå redovisar dessa intressanta fakta, så kan jag väl passa på att ta några fakta från barn- och utbildningsförvaltningen.

  • Barn- och utbildningsförvaltningen hade den 1 november 2016 totalt 987 personer tillsvidareanställda. Det var en ökning med 67 personer sedan 2015.
  • Andelen kvinnor var 83%.
  • I förvaltningen arbetade 137 obehöriga pedagoger på visstidsanställning. (De som
    inte hade legitimation kunde endast anställas på en visstidsanställning.)
  • 187 pedagoger fick del av lärarlönelyftet.
  • Medellönen ökade med 1.326 kr under 2016.  (Jämför lärarlönelyftet.)
  • De som lämnat in sin legitimation i augusti 2016 var 91% av de tillsvidareanställda lärarna i åk 7-9, 99% av de tillsvidareanställda lärarna i åk F-6 och 93% av de tillsvidareanställda förskollärarna.
  • Under 2016 har 105 tillsvidareanställda personer avslutat sin anställning. Av dessa
    var 34 pensionsavgångar, 61 uppgav att de gick till annan arbetsgivare och resterande var på grund av annan orsak.
  • Under året nyanställdes det 88 personer tillsvidare.
  • Personalomsättningen ökade under 2016 för tillsvidareanställd personal från 9,2% till 10%.
  • Den totala sjukfrånvaron 2016 var 8 %. Det var en ökning med 1 procentenhet i jämförelse med 2015.
  • Barn- och utbildningsförvaltningen fick låga resultat i personalenkäten när det gällde den psykosociala arbetsmiljön.

tired5Den personalekonomiska redovisningen är ett resultat av ett gediget arbete.

Det brukar inte bli särskilt mycket diskussion i fullmäktige, om någon alls, kring redovisningen. Och på sätt och vis är det väl naturligt, fakta redovisas rakt upp och ner. Och fakta är fakta.

Tyvärr finns det inte någon redovisning av någon personalenkät i den personalekonomiska redovisningen. Det är lite synd för det hade varit intressant att jämför alla siffror med hur personalen upplevde kommunen som arbetsgivare. Det hade om inte annat kunnat ge upphov till en del debatt…

Men det kanske inte har genomförts någon enkät.

%d bloggare gillar detta: