Arkiv

Archive for the ‘personal’ Category

BUN (18/3) (2)

13 mars, 2019 1 kommentar

Igår skrev jag om ärenden som ska behandlas på barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde på måndag den 18 mars. (Se ”BUN 18 mars 2019”.) Nu tänkte jag komplettera med de återstående.

Ärendet ”Plan för intern kontroll 2019” ska avhandlas. Internkontroll handlar om att kommunen med:

”rimlig grad av säkerhet uppnå: en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, en tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten och efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer m.m.”

Kommunstyrelseförvaltningen tar fram några kommungemensamma granskningsområden som varje nämnd ska granska. Sedan ska respektive nämnd ta fram några egna. BUN har tänkt sig att i år särskilt granska synpunkts- och klagomålshantering samt lokalförsörjning.

Ibland kan man väl tycka, ganska ofta faktiskt, att det här med föräldrars och elevers rätt att ”klaga” kan gå lite för långt. Vi kan ju i pressen läsa om en del hårresande exempel på hur föräldrar agerar. (Se t ex ”Elev kallade lärare ”hora” – nu polisanmäler föräldrarna personalen” och ”Oro och ilska bland lärare efter friandet av strypanklagad förälder”.) Nu kanske dessa exempel, där polis och domstolar är inblandade, är lite väl drastiska, men på något sätt kan man väl som lärare tycka att kritiken av skolan och dess personal, ofta är både osaklig och orättvis. Känslan är ofta att föräldrar lägger över ansvar på skolan som egentligen är deras eget. Att uppfostra barnen är primärt föräldrarnas uppgift och inte pedagogernas.

Men självklart ska föräldrar och elever få lämna synpunkter och kritisera sådant som inte fungerar bra i skolans verksamhet. Finns det brister så ska de naturligtvis rättas till.

Det som nämnden och förvaltningen vill med internkontrollen och granskningen är dock lite annorlunda:

”Barn- och utbildningsförvaltningen tar varje år emot flertal klagomål gällande medborgares synpunkter på verksamheten. Idag hanteras dessa individuellt och det saknas analys och sammanställning förvaltningsövergripande. Detta kan leda till att viktig information om verksamheten inte hanteras övergripande. Analys av inkomna klagomål kan ge en viktig insikt i förbättringsområden.”

Och det är en bra målsättning.

När det gäller granskningsområdet lokalförsörjning:

”Barn- och utbildningsförvaltningen har under flera år haft ett underskott på lokaler att bedriva verksamhet i. Det gör att det finns ett behov av att ha en tydlig rutin kring hur dessa behov uppmärksammat och kommuniceras vidare till fastighetsenheten.”

Och det är det naturligtvis inte heller något att säga om.

Det är tänkt att nämnden ska godkänna ”Personalekonomisk redovisning 2018” på måndag.

Jag har under åren haft en hel del synpunkter i ämnet. I juni 2017 lämnade jag in en motion i kommunfullmäktige med titeln ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”. (Du kan läsa hela motionen här.) Den motionen ledde till en utredning, vars slutsatser jag inte var helt tillfreds med. Jag har bloggat om mina synpunkter (se ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (1/2)” och ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (2/2)”) och jag har framfört dem muntligt i nämnden ett flertal gånger. Nu är det dags för nämnden att gå till beslut och ställa sig bakom den personalekonomiska redovisningen – och där ingår ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”… Nu är det sista chansen att reagera ”formellt” och ”officiellt”. Det får åtminstone bli en protokollsanteckning. Om inte ordförande Andersson (C) godkänner den så får det bli till att rösta nej, och lämna en skriftlig reservation.

Min kritik gäller två av de fem ”framgångsfaktorer” för att ”möta utmaningen i rekrytering, minska sjukfrånvaro och förbättra arbetsmiljön” som utredningen utmynnade i:

  • ”öka ledningsorganisationen genom att anställa fler förskolechefer/rektorer”
  • ”möjliggöra för fler att ändra arbetstidsavtalet”

Det här är fel väg att gå anser jag och det kan också bli tämligen dyrt…

Förvaltningen vill öka antalet rektorer och förskolechefer så att varje chef får färre anställda. Det är som jag ser det arbetstiden och den stora mängden arbetsuppgifter som är det stora problemet för skolledarna, inte i första hand antalet medarbetare.

Det pågår forskning om något som kallas ”delat ledarskap” – och för förskolans och skolans del framför allt det som kallas ”funktionellt delat ledarskap”. I Skollagen står det nämligen att enbart en person får vara rektor respektive förskolechef för en och samma skolenhet/förskoleenhet.

”Det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”

Jag vet faktiskt inte hur barn- och utbildningsförvaltningen tänker sig att lösa denna konflikt mellan den nämnda ”framgångsfaktorn” och Skollagen.

”Funktionellt delat ledarskap” innebär att t ex en rektor och en administrativ chef ansvarar för olika delar av det chefsuppdrag som annars åligger en ensam rektor. Rektor ansvarar i det delade ledarskapet för sådana uppgifter som enligt Skollagen åligger just rektor. Och det har då med uppgifterna som pedagogisk ledare att göra. Uppgifter som faller utanför Skollagen kan en annan person ha ansvar för. Det kan vara ansvaret för t ex arbetsmiljö, lokaler, budget, städ, vaktmästeri och skolskjutsar osv. Denne chef skulle kunna tituleras enhetschef.

Professorn i pedagogik med organisationspedagogisk inriktning Marianne Döös har ett intressant forskningsprojekt i Södertälje på gång. Professor Marianne Döös forskar kring ”delat ledarskap” och sa inför projektet (se ”Delat ledarskap kan skapa bättre arbetsmiljö i skolan”):

”I det funktionella delade ledarskapet ägnar sig rektorn eller förskolechefen åt det som kallas pedagogiskt ledarskap, som styrs mycket av skollagen och läroplaner. Medan enhetschefen, som är hierarkiskt likställd rektorn eller förskolechefen, jobbar med frågor som rör det kommunala uppdraget, som administration, budget och arbetsmiljö.”

Vad jag förstår kommer dock inte resultaten från forskningsprojektet att ges ut officiellt förrän i april. Det verkar dock i olika artiklar som om ett sådant här funktionellt delat ledarskap är rätt väg att gå. Det finns också flera kommuner och enskilda skolor som har prövat liknande delat ledarskap med gott resultat. Kunskapsförbundet Väst är t ex en av dem.

Min uppfattning är att Vänersborg ska satsa på ”funktionellt delat ledarskap” i stället för att anställa flera förskolechefer och rektorer med samma uppgifter som tidigare.

Vänersborg har prövat att införa nya arbetstidsavtal för lärare. De handlar om att pedagogerna ska arbeta mer tid på skolan och mindre hemma. Enligt utredningen har de skolor (två LM-skolor) som prövat detta tyckt att det har varit en bra förändring, även om jag har fått påstötning av pedagoger från en av skolorna om att detta inte är riktigt. Jag kan dock inte bedöma vem som har rätt. Det hör dock till saken att de lärare som har valt det nya arbetstidsavtalet har fått en särskild lönekompensation på 2.000 kr/mån per person (exkl PO-kostnader). Frågan som då måste ställas är naturligtvis varför dessa pedagoger får en lönekompensation. Om det nya arbetstidsavtalet är så mycket bättre så borde ju alla pedagoger gå över till detta utan lönekompensation.

Jag anser att kommunen inte ska betala ut någon lönekompensation för de pedagoger som vill arbeta under ett nytt arbetstidsavtal. Pengarna bör istället användas för att höja pedagogernas löner generellt.

Det blir säkert en del ytterligare information på måndagens nämnd.

Kommunens personal

22 maj, 2018 1 kommentar

peken2017Onsdagens förväntade lugnare variant på fullmäktigesammanträde, tror jag åtminstone, börjar med en redovisning av det som populärt kallas ”Peken”. Förkortningen står för ”Personalekonomisk redovisning – Hälsobokslut”. För 2017.

Den personalekonomiska redovisningen innehåller massor av fakta om kommunens anställda. Man kan få reda på allt om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer.

Redovisningen börjar med en inledning, eller kanske ska man kalla det ett förord, av Bengt Larsson (S), som är ordförande i personal- och förhandlingsutskottet (PFU), och Anna Johannesson, som är kommunens personalchef.

De skriver:

”Att personalen är den viktigaste resursen vi har i vår kommunala verksamhet råder det inga tvivel om. Det blir mer och mer kännbart hur viktigt det är att vi har en bra personalpolitik genom hela anställningstiden.
Vi, som andra arbetsgivare, har utmaningar när det gäller den framtida personalförsörjningen. Trenden är att medarbetarna inte stannar lika länge på samma arbetsplats och det är heller inte lika lätt att få sökanden med rätt kompetens. Vi harpeken2017_2 också utmaningar när det gäller sjukfrånvaron.”

Larsson och Johannesson konstaterar också:

”Övergripande kan vi konstatera att det skett en positiv utveckling på alla områden. Det är till och med så att samtliga frågor har fått ett bättre resultat än vid förra mätningen!”

Och då tänker Larsson och Johannesson på den personalenkät som genomfördes i höstas. (Jag har skrivit om personalenkäten tidigare, främst utifrån svaren från de anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen. Se ”Personalenkäten 2017”.)

Här följer några, enligt min mening, intressanta fakta från den personalekonomiska redovisningen.

peken2017_3Den 1 november förra året fanns det 3.599 anställda i Vänersborgs kommun. Det var en ökning med 120 personer sedan förra året. En förklaring till ökningen är att kommunen återtog personalintensiva verksamheter för äldreomsorg mm i Brålanda från en entreprenör. Av de anställda i kommunen var 79 % kvinnor. 88 % av kommunens personal hade en tillsvidareanställning och de flesta av de tillsvidareanställda hade en heltid i sin grundanställning, 85% (kvinnor 84% och män 91%). Kommunen har också anställt timvikarier under året och de motsvarade 249 årsarbeten. En stor del av dessa var anställda under sommaren.

old_man3Medelåldern bland kommunens månadsanställda var 44 år och ungefär 42 % var över 50 år. Noterbart är att de yrkeskategorier som hade högst medelålder återfinns i skolan – specialpedagoger (54 år), rektorer (53 år) och lärare (52 år). Under 2017 slutade 326 personer i kommunen. Av dessa slutade 74 % (242 personer) på egen begäran och 21 % (68 personer) gick i pension.

rich_manDet är alltid intressant att studera löner… Medellönen för tillsvidareanställd personal var 29.079 kronor. Det var en ökning med 810 kr sedan 2016. Kvinnornas medellön var 28.952 kronor och männens 29.647 kronor. Medianlönen var 25.050 kr. Många anställda jobbade mertid (=övertid för deltidsanställd) och övertid. Kommunen kostnader för detta uppgick till 16,3 milj kr.

Glädjande är att sjukfrånvaron minskade förra året med 0,5% och uppgick till 7,9%. Då hade faktiskt ungefär 30 % (1.097 personer) inte haft någon sjukfrånvaro alls. Och 24 % av de anställda hade inte haft någon sjukfrånvaro på två år.

nyckeltalsinstitutDet finns också ett avsnitt i den personalekonomiska redovisningen som handlar om Arbetsgivarindex. Attraktivt arbetsgivarindex (AVI) visar hur attraktiv en organisation är som arbetsgivare genom att beskriva arbetsvillkoren ur ett medarbetarperspektiv. Ett antal nyckeltal räknas samman till ett index som poängsätts av Nyckeltalsinstitutet. Nyckeltalsinstitutet menar att indexet kan hjälpa kommunen att se vilka områden som bör prioriteras för att bli en attraktivare arbetsgivare. Undersökningen baseras på 235 organisationer med 607.000 medarbetare.

Vänersborgs kommun fick 98 poäng av 180 möjliga. Det var en något lägre poäng än föregående år. (Medianvärdet för samtliga deltagande kommuner var 93 och den högsta poängen någon kommun hade var 118 poäng.)

nyckeltalDet fanns tre nyckeltal där Vänersborgs kommun skilde sig särskilt från de andra organisationerna:

”Vänersborgs kommun har en låg andel anställda med 2-5 års anställningstid, en relativt låg internrekrytering, samt en låg andel nyanställda som jobbar kvar efter ett år.”

Det här borde analyseras mer, det finns i nu-läget inga riktiga svar på varför det förhåller sig så här. Det tycks dock som om det finns en brytpunkt vid 5 års anställning. Slutar man inte då, som många uppenbarligen gör, så blir man kvar en längre tid i kommunens tjänst.

chef2Vänersborgs kommun har i genomsnitt 22,5 tillsvidareanställda per chef. Det är en minskning sedan förra året. Det är emellertid fortfarande fler anställda per chef än i andra kommuner. (Medianvärdet är 19,7.) Jag tror också att det är stor skillnad mellan de olika förvaltningarna i Vänersborg. Det är t ex inte ovanligt att rektorer har betydligt fler anställda än 22 personer. Kanske har det att göra med att cheferna inom barn och utbildning, liksom socialförvaltningen, oftare är kvinnor…

sjuksangDet finns ett samband mellan antalet anställda per chef och långtidssjukfrånvaron:

”Verksamheter med många anställda per chef brukar också ha en högre långtidssjukfrånvaro än medianvärdet, det betyder att ju färre anställda per chef desto lägre långtidssjukfrånvaro.”

Långtidssjukfrånvaron har ökat till 6,5% sjuktimmar av organisationens totalt arbetade tid. Det motsvarar i genomsnitt 205 anställda per dag.

Det här var en del av de siffror och fakta som presenteras i ”Personalekonomisk redovisning – Hälsobokslut”. När det gäller siffrorna för barn- och utbildning, som jag brukar intressera mig särskilt för, så hänvisar jag till min tidigare blogg ”Personalenkäten 2017”.

Personalenkäten 2017

22 februari, 2018 Lämna en kommentar

vbg_loggaI höstas genomfördes en mycket omfattande personalenkät i kommunen. Jag har fått ta del av sammanställningen av svaren från barn- och utbildningsförvaltningen (BoU). Dessa svar jämförs i redovisningen med svaren från samtliga av kommunens anställda, dvs de som har svarat på enkäten. På det sättet ges också en bild av vad de anställda i övriga förvaltningar har svarat. Jag tar emellertid inte upp alla enkätsvar.

Enkäten besvarades av 856 anställda i BoU. Det var 83% av alla medarbetare.

Först redovisas medelvärdena för de fem så kallade indexområdena – motivation, ledarskap, styrning, psykosocial arbetsmiljö och delaktighet & samverkan:

persenkatBUF17_1

Det är fler positiva BoU-medarbetare nu än för några år sedan då den förra personalenkäten genomfördes (år 2015). Detta är för övrigt genomgående på alla svar i hela undersökningen. Skillnaderna mellan BoU-medarbetarna och övriga anställda i kommunen är förhållandevis liten, i vissa fall är personalen i BoU något mer positiva, i andra något mer negativa. Om siffrorna är tillfredsställande är dock en annan fråga. Man kan väl tycka att det åtminstone finns en del att göra för kommunen som arbetsgivare när det gäller den psykosociala arbetsmiljön…

Svaren från de olika indexområdena redovisas naturligtvis också.

persenkatBUF17_2

Det ”sticker ut” dels att det är många, alltför många, som anser att de inte utvecklas i arbetet och dels att 25% av de anställda i BoU, och 26% av samtliga anställda, inte ”ser fram emot att gå till arbetet”. Åtminstone det sistnämnda är en tämligen alarmerande siffra. Vad det beror på vet jag inte, kanske kan svaren på de övriga frågorna ge en ledtråd…

Kan det bero på ledarskapet?

persenkatBUF17_3

Siffrorna är om inte katastrofala, så åtminstone nedslående. De borde vara betydligt högre. För BoU:s del så har nog t ex rektorerna alldeles för många medarbetare att ta ansvar för. Dessutom, och framför allt, har rektorerna så mycket annat som de ansvarar för, så tiden kanske helt enkelt inte räcker till.

Den stora boven i dramat, för personalens låga siffror när det gäller att gå till arbetet, torde hänga ihop med den psykosociala arbetsmiljön.

persenkatBUF17_4

De här siffrorna borde få arbetsgivaren att reagera, trots att de är bättre (mindre dåliga?) än år 2015. Det är något fel någonstans… Bara 56% av medarbetarna i BoU, och 62% i hela kommunen, upplever att de har en rimlig arbetsbelastning. Och hälften, 46% i hela kommunen, uppger att de inte har ork och energi kvar efter arbetet…

Med tanke på de låga siffrorna är det ändå förvånande att ”hela” 75% av medarbetarna i BoU ser fram emot att gå till arbetet…

12% av medarbetarna i BoU, och 14% i hela kommunen (jag gissar att siffran är hög inom socialförvaltningen), uppger att de, i samband med arbetet, blivit utsatta för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna… Våldet eller hotet om våld svarar de kommer från eleverna (89%), men också (9%) från annan personvbg_logga som har samband med arbetet (ej chef eller medarbetare). Skulle man kunna gissa att det är föräldrar som åsyftas…? Det är hur som helst på tok för höga siffror. Egentligen ska ingen överhuvudtaget uppleva detta på sin arbetsplats.

Både arbetsbelastningen, och till viss del säkerheten tror jag, skulle kunna åtgärdas med t ex tvålärarsystem i klassrummen. Sedan måste de anställda i förskola och grundskola få en helt annan respekt i samhället än vad de har idag. Hur det ska gå till vet jag inte, men det skulle väl kanske inte skada om skolverk och skolinspektion lade mer ansvar för barnens och ungdomarnas beteende på eleverna själva och deras föräldrar – och mindre på lärarna och skolan…

När det gäller den fysiska arbetsmiljön svarar 26% i BoU, 22% av samtliga i kommunen, att de inte har en bra arbetsmiljö. Och detta trots att min känsla säger att pedagoger brukar ha ganska modesta krav på den fysiska arbetsmiljön… Det är i varje fall en för hög siffra. Det som personalen i BoU har mest klagomål på är ”ljud” och ”trånga arbetsytor, svåra/obekväma arbetsställningar”. Anmärkningsvärt är att många inte är nöjda med ”utrustning/det material som jag anser mig behöva i mitt arbete”.

Det sista indexområdet är delaktighet och samverkan.

persenkatBUF17_5

Vad ska man säga? Siffrorna är kanske inte helt dåliga, men nog borde de vara högre? Visst skulle väl alla medarbetare uppleva att deras kompetens och idéer tillvaratogs på ett bra sätt. Fast det är klart, ibland kanske man kan tycka att man har bra idéer fast de inte är det…

9% av medarbetarna i BoU (10% i hela kommunen) upplever inte att det är ett ”bra bemötande gentemot varandra på vår arbetsplats och att den är fri från kränkande särbehandling och trakasserier”. Det är dock ”bara” 2%, både i BoU och hela kommunen, som anser att de har ”diskriminerats/missgynnats på arbetsplatsen eller ställts utanför arbetsplatsens gemenskap”. Av dessa 2% i BoU uppger personerna att de har blivit diskriminerade på grund av mobbing/kränkande särbehandling/trakasserier (41%), religion (18%) och kön respektive ålder (12%). Det är naturligtvis inte bra att personer upplever att det är så här. Här måste krafttag tas.

Undersökningen slutar med personalens totalupplevelse.

persenkatBUF17_6

Helhetsupplevelsen är viktig. Och här ser vi att 31% av de anställda i BoU (30% hela kommunen) tycker att arbetet under de senaste två åren har förändrats till det sämre. Här är siffrorna faktiskt sämre än de var år 2015. Det manar onekligen till eftertanke för kommunen som arbetsgivare.

Och min sista bild: ”Vad vill du främst skall förbättras på din arbetsplats?”.

persenkatBUF17_7

I BoU ser vi att det som personalen främst vill förbättra inte helt oväntat är den psykosociala arbetsmiljön.

Ett litet påpekande är på sin plats. BoU består av en massa enheter, förskolor och skolor. Naturligtvis råder det på många sätt olika förutsättningar och förhållanden på dessa enheter. På vissa ställen är den fysiska arbetsmiljön bättre än på andra. På vissa förskolor och skolor är personalen mycket nöjd med ledarskapet, på andra inte så nöjd. Det är ”olika” barn och elever på enheterna och det påverkar naturligtvis också svaren på personalenkäten. Resultatet av enkäten är alltså ett medelvärde och säger inget om en specifik förskola eller skola.

Personalenkäten är en bra värdemätare på tillståndet bland BoU:s och kommunens personal. Det är bara att hoppas att kommunledningen studerar och analyserar siffrorna noggrant och faktiskt vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Det är inte bara för att kunna behålla alla medarbetare, utan även för att kommunen ska kunna locka till sig ochvbg_logga rekrytera nya kompetenta medarbetare i en tid där många kommuner konkurrerar om arbetskraften. Som på pedagogsidan…

Resultaten i personalenkäten är överlag bättre än år 2015, men Vänersborg kan bättre än så här.

MBL om budget 2018

freja4

Den 21 juni är det en av årets heligaste dagar, om inte den allra heligaste. Och då är det inte för att Vänersborgs kommunfullmäktige ska ha sitt sista sammanträde innan sommaruppehållet. Nä, jag tänker på att det är sommarsolståndet, Frejs och Frejas dag. Det är årets längsta dag och en dag när kulten av fruktbarheten stod i centrum. Lite som det fortfarande är kring midsommar… Dock är det lite som har med fruktbarhet att göra i fullmäktige. Som tur är…

Den 21 juni ska kommunfullmäktige fatta årets viktigaste beslut, det om budgeten för nästa år.

ksau

Den här veckan har kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) behandlat budgetfrågan och det är förslaget från de styrande partierna, dvs S+C+MP, som blir huvudförslaget när kommunstyrelsen ska behandla budgeten nästa vecka. Kommunstyrelsen behandlar (bereder) alltid alla förslag innan de kommer upp i kommunfullmäktige. (Sådana är demokratins regler…)

Förra veckan, den 23 maj, var det MBL om budgeten för 2018. Vilket det också alltid är innan slutgiltigt beslut fattas.

Personalorganisationerna, dvs Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Jusek, Kommunal, Vision, Vårdförbundet och DIK, ställde sig oeniga till det förslag som majoriteten i KSAU/budgetberedningen hade lagt fram, dvs de styrande partierna S+C+MP.

ovanner

Det gemensamma yrkandet som personalorganisationerna lämnade avslutas med:

”Därför ställer vi oss oeniga till Mål- och resursplan 2018-2020 samt Investeringsbudget 2018-2022.”

Det betyder att om personalorganisationerna hade varit politiska partier i fullmäktige så hade de inte röstat på budgetförslaget från S+C+MP…

elever2I sitt yrkande utvecklar personalorganisationerna sin uppfattning. När det gäller skolan skriver de:

”Antalet elever har ökat lavinartat de senaste åren men BoU:s (=barn- och utbildningsnämnden; min anm) ram har inte ökat i motsvarande grad och det är viktigt att både personal- och lokalbehov anpassas till verksamheterna. Vi anser att personalen måste ges reella möjligheter att utföra sitt viktiga uppdrag i en god arbetsmiljö.”

Och det är så sant som det är sagt.

Personalorganisationerna fortsätter:

utbrand”Ekvationen går inte ihop. Konsekvenserna börjar synas genom att sjukskrivningarna ökar liksom personalomsättningen, där fler och fler väljer alternativa arbetsgivare. Även i ett socioekonomiskt perspektiv är läget kritiskt. Om inte dagens barn och elever får de resurser som krävs får detta långsiktiga och kostsamma följder för både samhälle och individ.”

Det är en dyster bild som personalorganisationerna målar upp. Men jag tror att den inte desto mindre är riktig. Det torde i konsekvensens namn vara omöjligt att vara medlem i någon av dessa organisationer och samtidigt rösta på S+C+MP i nästa val…

I sitt yrkande efterlyser personalorganisationerna också en kompetensinvesteringsbudget. De menar att en långsiktig och opolitisk kompetensförsörjningsplan måste upprättas i kommunen.

investering4Personalorganisationerna skriver även om kommunens planerade investeringar. De menar att de är nödvändiga, inte minst på skolans område. Samtidigt är personalorganisationerna kritiska till finansieringen:

”Därför ställer vi oss frågande till de stora lånebelopp som tas under så kort tid och som måste betalas av kommande generationer.”

Och här får jag svårt att hänga med.

svangrem

Om skolan behöver investera för drygt en miljard de närmaste fem åren och det dessutom finns behov i andra verksamheter av nästan lika stora investeringar, så har jag svårt att förstå hur personalorganisationerna tänker sig att investeringarna ska kunna finansieras om inte kommunen lånar pengar. Vänersborg har inga två miljarder i kassan till investeringar… (Vilken kommun har det?)

Man kan liksom inte äta smörgåsen och ändå ha den kvar…

De enda sätt, i varje fall på kortare sikt, som kommunen kan komma undan med mindre lån är genom att höja skatten eller dra ner på kostnaderna, dvs verksamheterna. Så att överskottet blir större. Och det vill ju inte personalorganisationerna.

Och inte heller Vänsterpartiet.

Kategorier:Budget 2018, personal

KF 23/5: Personal

kristi_himmelKommande vecka börjar med att barn- och utbildningsnämnden sammanträder på måndag. På tisdag är det sedan dags för ett sammanträde med kommunfullmäktige. Vilket är väldigt ovanligt, eftersom det är onsdagar som är den ordinarie sammanträdesdagen. Men tittar man i kalendern så ser man att det är Kristi Himmelfärdsdag på torsdag, så då antar jag att någon med makt att bestämma datum kanske ska åka bort på onsdag eftermiddag. Typ. Fast det har jag egentligen inte en aning om…

Tre av de ärenden som fullmäktige ska behandla har jag redan skrivit om. Det är Väne Ryrs skolas vara eller inte vara (se ”Skola i Väne-Ryr?”),  det är en motion som Vänsterpartiet lägger om försämringarna när det gäller att få tag i kommunal information (se ”Informationsmotion”) och det är en fråga som jag tänker ställa till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) om varför inte barn- och utbildningsnämnden får de pengar som kommunfullmäktige har beslutat om (se ”Grundskolan – hot om drastiska nedskärningar!”).

peken2016Fullmäktigeledamöterna kommer att som första ärende behandla ”Personalekonomisk redovisning – Hälsobokslut”. Den personalekonomiska redovisningen innehåller massor av fakta om kommunens anställda. Man kan få reda på allt om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer.

Redovisningen börjar med följande:

”Alla invånare i kommunen kommer på ett eller annat sätt i kontakt med våra medarbetare dagligen. Det kan till exempel vara i skolbänken, stöd och omvårdnad om man är äldre, genom att vistas i våra fina utemiljöer, på fritiden med kultur- och idrottsaktiviteter, när man ska bygga sitt drömhus eller när det är tufft i livet och man behöver stöd av olika slag.”

Och det är lika sant som det är sagt. Kommunens verksamhet, som utförs av dess anställda, har stor betydelse för alla vänersborgare. Så därför tänkte jag återge en del fakta1fakta om den kommunala verksamheten med avseende på den anställda personalen.

Här följer ett axplock som är direkt taget från den personalekonomiska redovisningen:

  • Vänersborgs kommun hade 3.479 anställda den 1 november 2016. Det är en ökning med 311 personer jämfört med år 2015.
  • År 2016 var fördelningen av kommunens anställda 78% kvinnor och 22% män.
  • 87% av de anställda var tillsvidareanställda och 13% visstidsanställda.
  • Medelåldern för kommunens månadsanställda var 45 år.
  • De yrkeskategorierna med högst medelålder återfanns bland speciallärare (55 år), ledning, skolan (54 år) samt specialpedagoger (54 år).
  • Under 2016 avgick 260 personer från sin anställning i kommunen. Av dessa slutade 63% (163 personer) på egen begäran och 27% (71 personer) gick i pension.
  • Medellönen för tillsvidareanställd personal i kommunen var (november 2016) 28.269 kronor i månaden. Kvinnornas medellön var 28.141 kronor och männens 28.825 kronor.
  • 37% av kommunens tillsvidareanställda hade en lön mellan 25.000 – 30.000 kronor och 33% återfanns inom löneintervallet 20.000 – 25.000 kronor.
  • Medellönen ökade med 961 kronor jämfört med 2015.sjuksang
  • Under året ökade sjukfrånvaron bland kommunens anställda. Andelen sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid uppgick 2016 till 8,4%, vilket är en ökning med 0,9% procentenhet totalt för kommunen. (För riket ligger sjukfrånvaron på 7,2%.)
  • Kommunens direkta kostnad för sjuklön ökade under 2016 med drygt 5,5 Mkr till drygt 30,7 Mkr.
  • Inom kommande femårsperiod, 2017 – 2021, förväntas 347 anställda att gå i pension, om de väljer att gå i pension det året de blir 65 år.
  • Vänersborgs kommun har i genomsnitt 22,9 tillsvidareanställda per chef. (En rektor i kommunen är chef för 114 anställda…)
  • Företagshälsovården kostade 3 Mkr (det tillkommer ytterligare kostnader som inte betalats centralt).
  • Externa kurser och konferenser kostade 5,7 Mkr. Då tillkommer också kostnader för hotell och logi på 2 Mkr.
  • Bilpool, serviceenhetens och socialförvaltningens bilar kostade 8,8 Mkr.

teacherNär jag ändå redovisar dessa intressanta fakta, så kan jag väl passa på att ta några fakta från barn- och utbildningsförvaltningen.

  • Barn- och utbildningsförvaltningen hade den 1 november 2016 totalt 987 personer tillsvidareanställda. Det var en ökning med 67 personer sedan 2015.
  • Andelen kvinnor var 83%.
  • I förvaltningen arbetade 137 obehöriga pedagoger på visstidsanställning. (De som
    inte hade legitimation kunde endast anställas på en visstidsanställning.)
  • 187 pedagoger fick del av lärarlönelyftet.
  • Medellönen ökade med 1.326 kr under 2016.  (Jämför lärarlönelyftet.)
  • De som lämnat in sin legitimation i augusti 2016 var 91% av de tillsvidareanställda lärarna i åk 7-9, 99% av de tillsvidareanställda lärarna i åk F-6 och 93% av de tillsvidareanställda förskollärarna.
  • Under 2016 har 105 tillsvidareanställda personer avslutat sin anställning. Av dessa
    var 34 pensionsavgångar, 61 uppgav att de gick till annan arbetsgivare och resterande var på grund av annan orsak.
  • Under året nyanställdes det 88 personer tillsvidare.
  • Personalomsättningen ökade under 2016 för tillsvidareanställd personal från 9,2% till 10%.
  • Den totala sjukfrånvaron 2016 var 8 %. Det var en ökning med 1 procentenhet i jämförelse med 2015.
  • Barn- och utbildningsförvaltningen fick låga resultat i personalenkäten när det gällde den psykosociala arbetsmiljön.

tired5Den personalekonomiska redovisningen är ett resultat av ett gediget arbete.

Det brukar inte bli särskilt mycket diskussion i fullmäktige, om någon alls, kring redovisningen. Och på sätt och vis är det väl naturligt, fakta redovisas rakt upp och ner. Och fakta är fakta.

Tyvärr finns det inte någon redovisning av någon personalenkät i den personalekonomiska redovisningen. Det är lite synd för det hade varit intressant att jämför alla siffror med hur personalen upplevde kommunen som arbetsgivare. Det hade om inte annat kunnat ge upphov till en del debatt…

Men det kanske inte har genomförts någon enkät.

Rättelse om gårdagens blogg om tjänstetillsättning

13 februari, 2017 2 kommentarer

thornkvist2Igår publicerade jag en blogg om en tjänstetillsättning som tillförordnad utvecklingschef (se ”Rekorddyr konsult”). I samband med detta så citerade jag kommundirektör Ove Thörnkvist om vad han hade skrivit i sin motivering till beslutet.

Idag vill jag göra en viktig rättelse.

Eller rättare sagt, kommundirektör Ove Thörnkvist vill göra en viktig rättelse.

I dagens diarium hittar jag nämligen en skrivelse av kommundirektör Thörnkvist:

”Jag har blivit varse att en formulering i samband med rekryteringen av tillförordnad utvecklingschef kan misstolkas och vill därför utveckla innebörden av denna.”

Sedan förklarar kommundirektören vad han egentligen menade, och jag tycker inte att det är mer än rätt, både för kommundirektörens och de båda utvecklingschefernas skull, än att återge större delen av hans skrivelse:

”När det gäller den fysiska och sociala arbetsmiljön så handlar det inte alls om att ni chefer inte gjort ett bra jobb utan precis tvärt om! Ni har gjort ett fantastiskt jobb och fått utvecklingskontoret att utvecklas på ett mycket positivt sätt. Ni har funnits där för gruppen hela tiden och nu när flera av medarbetarna har drabbats av inomhusklimatet har ni påpekat vikten av att en ny chef kommer in så snart som möjligt eftersom gruppen som suttit på olika ställen i kommunen nu ska samlas och äntligen sitta ihop igen. Detta har självklart påverkat gruppen både fysiskt och socialt vilket var det jag menade i skrivningen.
 
kattDen utveckling som ni gjort tillsammans med gruppen under er ledning har varit fantastisk. Innan ni två började som utvecklingschefer hade gruppen ingen nära chef och jag vill värna om att upprätthålla den utvecklingen genom att tillsätta en tillförordnad chef så snart som möjligt som dessutom är känd för organisationen.
 
Med omtanke om utvecklingskontoret valde jag att inte gå ut med en upphandling då tillsättning skulle dragit ut på tiden och att jag anser att den personliga lämpligheten för uppdraget är så viktigt. Det är inte vem som helst som kan ta över efter er! 
 
Hoppas verkligen att jag genom dessa ord, både i detta mail och samtal, har tydliggjort innebörden i skrivningen. Förstår nu att den kan misstolkas, vilket naturligtvis inte var meningen. Är hemskt ledsen för det!”

Och så ber kommundirektören de båda utvecklingscheferna om ursäkt, och avslutar sin mycket personliga skrivelse:

”Ni har verkligen gjort skillnad i Vänersborgs kommun i många år och det tackar jag och många med mig er för!”
 
Kommundirektör Thörnkvist inser alltså att den tidigare formuleringen, som jag citerade, blev väldigt fel – och i och med dagens skrivelse har han rättat till det.

Det tycker jag faktiskt är starkt gjort.

Rekorddyr konsult

12 februari, 2017 Lämna en kommentar

thornkvist2Det har inte alltför sällan hänt att kommundirektör Ove Thörnkvist har anställt högre tjänstemän och chefer. Men det är inte så konstigt, det ingår nämligen i hans uppdrag. Det har rent generellt, vad jag kan bedöma, varit lyckade rekryteringar. Det verkar som om kommundirektören har haft bra näsa för duktigt och kompetent folk genom åren.

Det har väl i och för sig varit en viss turbulens kring några av anställningarna. Vem minns inte när Ove Thörnkvist anställde IT-chefens bror som IT-strateg efter en tveksam rekryteringsprocess? (Se”Tjänstetillsättningar i Vänersborg”.)

uppsagningDet händer emellertid inte alltför sällan att de duktiga och kompetenta personerna som kommundirektören har anställt inte alltid har gått att behålla i Vänersborg. Många är de som har slutat sina anställningar i kommunen. Varför vet jag inte, men det är nog inte kommundirektörens fel. Tror jag i varje fall. I dagarna är det t ex tre ytterst kompetenta chefstjänstemän som har eller ska avsluta sina anställningar. Alla är för övrigt kvinnor.

Och det är faktiskt på grund av att de båda utvecklingscheferna slutar sina anställningar som kommundirektör Thörnkvist nyligen har gjort en ny rekrytering. Kommundirektören har anställt en konsult under några månader framåt, en konsult frånmunkeby Munkeby Management. Det kan väl bli så ibland att det kan vara svårt att ha en ny, anställd person på plats innan den ”gamla chefen” slutar. Även om det tycks vara så denna gång att rekryteringsprocessen till tjänsten som utvecklingschef inte har kommit igång så snabbt som den borde.

Jag tror emellertid att Thörnkvist återigen har rekryterat en bra och kompetent person. Det är Jan-Olof Olsson, mer känd som Jolo, som är konsulten som har fått uppdraget att överta tjänsten som tillförordnad utvecklingschef.

buyJan-Olof Olsson, Jolo, fick tjänsten utan att någon upphandling har skett. Och konsulter ska generellt upphandlas. Men det finns något som heter direktupphandling för tjänster upp till 500.000 kr, och den här tjänsten ligger under direktupphandlingsgränsen.

Jan-Olof Olsson är 71 år ung och ett bekant ansikte för vänersborgarna sedan i varje fall 1971, då han började i kommunen som mellanstadielärare. Jolo har också arbetat som rektor i kommunen. Han kombinerade denna tjänst på ett föredömligt sätt med att spela korpfotboll för lärarlaget. Det gjorde han med den äran och var tillsammans med undertecknad med om att vinna korpcupen i Vänersborg för 7-mannalag, någon gång i mitten på 1980-talet.

ifkJan-Olof Olsson arbetade senare i livet som kommundirektör i Götene och Botkyrka kommuner. Hans erfarenhet av kommunal verksamhet är stor. Idag är kanske Jolo mest känd för vänersborgarna som ordförande i IFK Vänersborg. Huruvida detta är en lämplig post att kombinera med att arbeta som utvecklingschef kan jag inte bedöma. Vår bandyintresserade kommundirektör tycker i varje fall att det är ok.

Jolos uppdrag som tf utvecklingschef är ett tillfälligt uppdrag. Jolo ska vara anställd den tid som Vänersborg står utan utvecklingschef och också fem dagar i an­slutning till att en ny utvecklingschef anställs. Det innebär att Jolo fungerar som tillförordnad utvecklingschef mellan den 10 februari och den 2 juni 2017.

avtal2017I avtalet mellan kommunen och Munkeby Management står det:

”Tf Utvecklingschef Jan-Olof Olsson leder och fördelar arbetet på utveckl­ings-/näringslivskontoret på kommunstyrelseförvaltningen i enlighet med kommunens policys, mål- och riktlinjer, reglementen och delegationsord­ningar och har de befogenheter och skyldigheter som åligger en tf utveckl­ingschef.”

Det är det här avtalet som gäller, det är detta som båda parter har undertecknat. Men i en motivering till sitt beslut skriver kommundirektör Thörnkvist:

”Företaget kommer dock ej ges delegation eller attesträtt, ansvaret för detta har kommundirektören.”

undertecknaVilket det är som gäller vet jag inte. Har Jolo delegation och/eller attesträtt – eller inte? Det kan man tro att han har om man läser avtalet som undertecknades den 31 januari, men inte om man läser motiveringen som kommundirektören undertecknade dagen efter, den 1 februari.

Rent allmänt undrar jag över de befogenheter som en konsult på ett privat företag har när det gäller personalärenden, medarbetarsamtal, tillgång till de olika datasystemen osv. Men det vet säkerligen kommundirektören.

Det har hänt tidigare att kommundirektör Thörnkvist har uttryckt sig kryptiskt eller otydligt när han har dokumenterat skriftligt. I motiveringen till beslutet om tillförordnad utvecklingschef finns att avsnitt som jag inte blir klok på.

Thörnkvist skriver:

”Det är av största vikt att den tillförordnade är rätt person för uppdraget för att kunna säkerställa en god arbetsmiljö samt ledning och styrning fram till rekryteringen av ny utvecklingschef är färdig. Detta är betydelsefullt då medarbetarna på arbetsplatsen har en historik med bristande fysisk och social arbetsmiljö vilket medför att de är extra påverkbara för omställningar.”

Oj… Jag undrar hur de tidigare utvecklingscheferna reagerar när de läser detta…

pengar4Jan-Olof Olsson har slutit ett förmånligt avtal ur ekonomisk synpunkt. Vilket han för övrigt är helt berättigad till.

Ur avtalet:

”Totalpris 400 000 kr, exklusive moms, vilket inkluderar samtliga ersätt­ningar till Munkeby Management. Kommunen står för tjänsterum, dator och telefon under uppdragstiden.”

Jan-Olof Olssons tjänster har köpts för ganska exakt fyra månader. Det innebär en månadslön på 100.000 kr. Och då handlar det om:halvtid2

”… i en omfattning om ca halvtid.”

Halvtid…

Naturligtvis behöver inte kommunen betala sociala avgifter etc när den köper en tjänst av ett privat företag, men med en ersättning på motsvarande 200.000 kr i månaden (om halvtiden räknas om till heltid), så blir Jan-Olof Olsson kommunens bäst betalde tjänsteman.

Det torde betyda att kommundirektör Thörnkvist anser att tjänsten som utvecklingschef är kommunens viktigaste uppdrag – viktigare än att vara t ex förvaltningschef. Eller kommundirektör…

%d bloggare gillar detta: