Arkiv
Personerna i nämnderna 2023-2026
På onsdag sammanträder kommunfullmäktige för sista gången detta år. Två extra viktiga beslut ska fattas. Fullmäktige ska dels fastställa budgeten för år 2023 och dels ska ledamöter och ersättare i alla nämnder och styrelser mm utses för de kommande fyra åren.
De flesta kommuninvånare, i varje fall de jag stöter på, tycks allra mest intresserade av det sistnämnda – vilka personer ska sitta i den och den nämnden. Och det är tydligen en särskild nämnd som tilldrar sig mest uppmärksamhet. Senast idag fick jag på kommunens “Frukostforum” vid två tillfällen frågan – vilka ska sitta i byggnadsnämnden…?
Kommunens valberedning hade sitt möte förra veckan. Där är alla kommunens 9 partier representerade. Valberedningen enades om ett förslag, som i och med kallelsen till onsdagens fullmäktige är offentligt. Självklart är inget bestämt förrän beslut har tagits, men det brukar inte bli några överraskningar
För att stilla nyfikenheten så tänkte jag redovisa valberedningens förslag. (Jag tar inte med riktigt alla uppdrag, bland annat beroende på en del oklarheter.)
Det kan vara bra att veta att S+C+KD+MP har beslutat att samverka för att tillsammans styra kommunen kommande mandatperiod. De har 23 mandat i kommunfullmäktige. M+L+V+MBP har ingått en teknisk valsamverkan. Det innebär att partierna samverkar vid fördelningen av platserna i nämnder och styrelser. Det är alltså inget politiskt samarbete. Hela oppositionen, inklusive SD, har tillsammans 28 mandat.
Anm. Demokratiberedningen utses när kommunfullmäktige har beslutat att det ska tillsättas en beredning. Den kommer dessutom med all sannolikhet att få utökade uppgifter, och heta Demokrati- och jämställdhetsberedningen. Det finns även en oklarhet om valbarheten i beredningen.
De här personerna ska alltså tillträda den 1 januari 2023 och inneha förtroendeuppdragen till den 31 december 2026.
Anm. Det går att ladda ner hela listan som pdf genom att klicka här.
Anm. Här kan man hitta vilka som sitter i fullmäktige de närmaste 4 åren.
Valda till KF 2023-2026 (4)
Nu har valmyndigheten kommit lite längre när det gäller det slutliga valresultatet i Västra Götaland. Det är dock fortfarande inte helt färdigt, till skillnad från nästan alla andra regioner i landet. Men det är i varje fall bestämt vilka som sitter i Vänersborgs kommunfullmäktige kommande mandatperiod 2023-2026. Fast faktum är att det nya fullmäktige tillträder redan nästa sammanträde, den 26 oktober.
Så här många mandat fick varje parti nästa mandatperiod, dvs platser i kommunfullmäktige.
Socialdemokraterna fick flest platser i kommunfullmäktige av alla partier, 15 mandat. Förutom de ordinarie ledamöterna så är också ett antal ersättare utsedda för mandatperioden. Det är de namn på valsedlarna som står efter de som är valda. Följande personer återfinns från Socialdemokraterna i kommunens högsta beslutande församling redan på nästa sammanträde.
Sverigedemokraterna blev Vänersborgs nästa största parti med 10 mandat. I SD kan noteras att partiets förstanamn Ola Wesley fick så många kryss på valsedlarna att han blev personvald till fullmäktige. (Se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)”.)
Moderaterna som under en längre tid har varit kommunens största parti efter S har nu halkat ner till tredje största parti i Vänersborg.
Vänsterpartiet förlorade ett mandat och har kommande år bara 4 platser i fullmäktige. V har emellertid fler röster än Centerpartiet som har lika många (eller få) mandat. Hela 3 personer i Vänsterpartiet blev personvalda.
Centerpartiet som tillsammans med S+MP har styrt Vänersborg sedan 2014 fick liksom V 4 mandat.
Kristdemokraterna behöll sina 3 mandat i kommunfullmäktige. Följande personer ska representera partiet de kommande 4 åren:
Det lokala Medborgarpartiet gjorde ett bra val i Vänersborg och ökade med ett mandat. Göran Svensson blev personvald.
I Liberalerna ställde personrösterna till det. Valsedelns två första namn blev “nerputtade” till 3:e respektive 4:e plats. Kommande mandatperiod ska L därför representeras av Cecilia Prins och Peter Göthblad som med sina personröster tar plats bland de 51 i fullmäktige.
Det minsta partiet i fullmäktige blir de närmaste åren Miljöpartiet. Partiet kommer att representeras av den relativt nye Jonas Sjöblom.
De här 51 personerna, och ett antal ersättare, utgör alltså de personer som ska besluta om alla viktiga frågor i Vänersborg fram till nästa val. Det brukar dock bli så att flera, både ordinarie ledamöter och ersättare, “hoppar av” uppdraget i förtid. Det skulle inte förvåna om vissa redan inför det nya fullmäktiges första sammanträde har ångrat sig av olika orsaker eller fått någon typ av förhinder.
Övervikten för män är fortsatt stor i Vänersborgs kommunfullmäktige. Av 51 ledamöter är 35 män och bara 16 kvinnor… Det är för dåligt.
Valmyndigheten har också konstaterat vilka ledamöter som har blivit personvalda i Vänersborg. Och det kan med viss lättnad konstateras att mina beräkningar stämde till hundra procent. (Se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)”.)
För att bli personvald till fullmäktige krävs det minst 5% av de röster som partiet fick i valet. Så här redovisar Valmyndigheten personvalet:
Jag kan inte låta bli att le lite när jag ser procenttalet till höger om mitt namn, 10,42%. Det betyder att något mer än var 10:e person som röstade på Vänsterpartiet satte ett kryss framför mej. Det är störst andel av alla personvalda.
Det finns fortfarande kvar en del uppgifter kring valen i Vänersborgs kommun som Valmyndigheten inte har redovisat, men alla viktiga resultat är i varje fall presenterade.
==
Bloggar i denna serie:
- “Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)” – 24 sept 2022
- “Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)” – 25 sept 2022
- “Redovisning val 2022 – Vänersborg (3)” – 26 sept 2022
- ”Valda till KF 2023-2026 (4)” – 29 sept 2022
Redovisning val 2022 – Vänersborg (3)
I mina tidigare bloggar, där jag redovisade valresultatet i Vänersborg, har jag tagit upp valet till kommunfullmäktige (se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)”) och hur väljarnas personröster fördelade sig (se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)”. I denna blogg ska jag jämföra hur rösterna från väljarna i Vänersborgs kommun skiljer sig från hur de röstade till riksdagen. Det är intressant.
Naturligtvis har en stor del av väljarna, antagligen majoriteten, röstat på samma parti i valen till både kommunfullmäktige och till riksdagen. Men det finns många intressanta undantag.
Nedanstående tabell visar skillnaden mellan partiernas valresultat (i %-enheter) i kommunvalet och riksdagsvalet i valen 2022 och 2018. Skillnaderna mellan resultaten anges också i %-enheter. Kolumn 3 respektive 6 visar skillnaden mellan de två valen – är det minus har partiet backat i respektive val, är det plus (=inget minustecken) har partiet ökat. I kolumnerna 7 och 8 visar jag skillnaderna mellan vänersborgarnas sätt att rösta i de två valen. Ett minustecken visar att partiet har lägre röstandel i kommunvalet jämfört med riksdagsvalet. Ett plus (=inget minustecken) visar motsatsen, dvs att partiet har fått en större andel röster i kommunvalet än till riksdagen.
Det ska noteras att siffrorna till riksdagsvalet 2022 är preliminära siffror hämtade från SVT. Valmyndigheten har inte publicerat dem än. De kan förändras något, men det brukar vara marginellt.
Siffrorna visar tydligt att många väljare i Vänersborgs kommun trots allt röstade på olika partier i de olika valen.
De partier som fick fler röster i kommunvalet än i riksdagsvalet är Moderaterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Det är anmärkningsvärt att Vänsterpartiet fick hela 3 %-enheter fler röster i kommunvalet än vad V fick i riksdagsvalet från vänersborgarna. Skillnaden var faktiskt 745 fler röster. Det tyder på att V har ett stort förtroende i Vänersborgs kommun och antagligen också att Vänsterpartiet har gjort ett bra politiskt arbete i kommunen. Det kan väl tilläggas att V har haft fler röster i kommunvalet än till riksdagen åtminstone ända sedan arena-epoken…
Moderaterna har de senaste valen också haft fler röster i kommunen än till riksdagen, men skillnaden krymper. Kanske beror det på att Henrik Harlitz inte är lika välkänd i Vänersborg som hans föregångare Gunnar Lidell var.
Socialdemokraterna har betydligt färre röster i kommunen än till riksdagen, hela 3,5%-enheter. Det är många genom åren som har förlorat förtroendet för S på hemmaplan, ända sedan arena-skandalen. S har inte lyckats återta de väljare som försvann i valet 2010. Men det kan också bero på att Socialdemokraternas väljare inte är nöjda med Socialdemokraternas politik i Vänersborg. Det kanske är missnöje kring budgeten – för lite pengar till verksamheterna…
Sverigedemokraterna är lite av ett kapitel för sig. Nästan 6%-enheter sämre i kommunvalet än till riksdagen. Det är nog en stor besvikelse för gruppledaren Ola Wesley och hans kompisar. De hade som målsättning att få lika många röster i båda valen. Men Sverigedemokraternas väljare i Vänersborg är antagligen besvikna på SD:s oppositionspolitik, och det kan jag förstå… Det är inte mycket till opposition.
Ändå får jag säga att SD:s framgångar både lokalt och nationellt är lite av en gåta. Många arbetare har t ex lämnat Socialdemokraterna för SD. I flera undersökningar är SD nästan lika stort som S i LO-kollektivet, och betydligt större än Vänsterpartiet för övrigt… Och det trots att SD bedriver en extremt högerinriktad och arbetarfientlig politik, även om SD-retoriken ibland låter annorlunda.
Det kan också vara så att både S- och SD-väljare “taktikröstar” till riksdagen för att regeringsmakten i Sverige är så avgörande. Det är inte omöjligt. I varje fall bör skillnaderna i valresultat leda till många diskussioner och analyser inom respektive parti.
Slutligen ska jag också presentera resultaten från kommunens olika valdistrikt. Som tidigare visar minus-tecknen att väljarna i distriktet har lagt färre kommunröster till respektive parti än hur de röstade till riksdagen. En positiv siffra, utan minus-tecken alltså, innebär således att partiet har fått fler röster till kommunfullmäktige än till riksdagen. (Siffrorna grundar sig på det officiella resultatet, men det är jag som har räknat. En liten varning alltså.)
Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna gör ett sämre val till kommunfullmäktige än till riksdagen – i alla valdistrikt. Och det är stora skillnader i flera av valdistrikten. Även Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet gör i regel sämre resultat i kommunen, men det finns flera undantag.
Vänsterpartiet och Centerpartiet har fler röster i samtliga valdistrikt än till riksdagen. Det är anmärkningsvärt tycker jag. Mats Andersson (C) och Annalena Levin (C) är tydligare populärare i Vänersborg än Annie Lööf… Även Moderaterna har oftast bättre resultat i valet till kommunen.
Det är emellertid stora skillnader mellan hur kommuninvånarna röstar till kommunfullmäktige och till riksdagen för Vänsterpartiet. Mest uppseendeväckande är resultatet i distriktet Vänersnäs/Lilleskog/Vargön SÖ. Hela 7,27%-enheter fler röstade på V i kommunen. Så klart är VA-frågan svaret på de siffrorna.
Med dessa ord avslutar jag min bloggserie om resultatet av valet 2022. Om det har blivit något fel i mina beräkningar så lovar jag att rätta till dem. (Och den som mot all förmodan upptäcker något fel i siffrorna kan gärna höra av sig.)
Hur Vänersborgs kommun ska styras kommande 4 år är inte bestämt än. Inget partiblock har majoritet, men det pågår förhandlingar mellan olika partier. Och inom partier. Det är ingen hemlighet, men mellan vilka partier kontakter har tagits kan jag inte avslöja. Inte än.
Det finns anledning att återkomma.
==
Bloggar i denna serie:
- “Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)” – 24 sept 2022
- “Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)” – 25 sept 2022
- “Redovisning val 2022 – Vänersborg (3)” – 26 sept 2022
- ”Valda till KF 2023-2026 (4)” – 29 sept 2022
Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)
I gårdagens blogg (se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)”) redovisade jag resultatet av valet till kommunfullmäktige i Vänersborg. Länsstyrelsen har även räknat klart alla personröster till kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun.
Det har sagts i massmedia att det var färre väljare i landet som kryssade för någon kandidat i årets val än tidigare. Jag vet inte hur det är med det, men det är onekligen ganska många som kryssar här i Vänersborg. Och det gillar politikerna, i varje fall de som får ett flertal kryss.
De som inte får lika många kryss blir sannolikt besvikna. I varje fall om det blev färre än de hoppades och förväntade sig. Flera politiker erkänner kanske inte det, få personkryss kan ju uppfattas som ett misslyckande. Jag tror att personrösterna är viktiga för de flesta.
De kandidater som har fått minst 5% av partiets röster blir direktinvalda till kommunfullmäktige. Det kommer att att leda till att det i vissa partier innebär att personer ”längre ner” på listan har gått förbi andra, som partiet självt har velat skulle komma först in i fullmäktige. Länsstyrelsen har dock inte räknat ut detta än. (I slutet av bloggen försöker jag mig på några beräkningar…)
Så här personkryssade kommuninvånarna i Vänersborgs kommun i årets val till kommunfullmäktige. (Jag tar bara med de 6 första i varje parti.)
Det är i regel valsedlarnas förstanamn som blir ikryssade. Jag vet inte varför det är så, men det har alltid varit det. Kanske sätter man ett kryss för att man vill respektera partiernas rangordning av sina kandidater eller så kanske man vill kryssa något namn fast man inte känner till någon – och då är det lätt att ta det första namnet.
Det är bara två namn som utgör undantag, dels mitt eget (Stefan Kärvling alltså) och dels Cecilia Prins från Liberalerna. Jag stod på plats 2 och Prins på plats 4. Vi har båda placerat oss på respektive partis första plats.
Det verkar som om Moderaterna är det parti som har “lojalast” väljare. En övervägande del av de moderata väljarna har nämligen kryssat förstanamnet Henrik Harlitz. Det är på liknande sätt i Medborgarpartiet. Majoriteten har valt Göran Svensson på valsedelns första plats. I Kristdemokraterna tycktes man vara mer obeslutsam om vem som ska leda partiet. De tre förstanamnen på valsedeln har nästan lika många röster. Och Liberalerna utmärker sig, inte bara för att Prins kryssades förbi förstanamnen, utan även att den rutinerade Peter Göthblad steg i listan till en andraplats.
I de två största partierna är det många som har fått många personkryss. Det är naturligt eftersom de har stöd bland många väljare. Fyra personer i Socialdemokraterna har fått över 100 kryss och Joakim Sjöling med sina 186 kryss har lyfts upp till plats nummer 2. Precis som i valet 2018 för övrigt. Kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, hade som väntat flest kryss, 294 stycken. Det kan nämnas att 2018 års förstanamn, Marie Dahlin, fick 571 personröster.
I Sverigedemokraterna tycks en väldigt stor del av väljarna sätta kryss på någon person. Hela 5 personer hade över 100 kryss och en hade 99. Jag vet inte varför det är så i SD. Kan det vara så att partiet har olika falanger och väljarna vill visa vilken de stödde? Förstanamnet Ola Wesley behöll i varje fall sin position, trots några färre röster än 2018 (309 röster mot 292 nu), men bakom honom var det desto jämnare.
SD utmärker sig med att ha ett namn, som inte är något namn, högt upp på listan. Det är brålandabon Lars Nordquist som fick 173 personröster, trots att han blev utesluten ur partiet några dagar före valet, och blev borttagen från valsedeln. Det var vad jag har hört inte för att han hade uttalat något typ rasistiskt. Det är ju annars den vanligaste orsaken till uteslutning i SD. Det sägs att det istället handlade om hur han “pimpade” sin SD-bil. Vissa SD:are röstade sannolikt på honom för att markera sitt missnöje med partiets beslut om uteslutning. Det kanske hade varit en effektivare protest att rösta på något annat parti…
I Vänsterpartiet blev jag för 4:e gången i rad personvald. Det torde vara rekord bland de politiker som är aktiva just nu. Och det också trots att jag aldrig har funnits på plats 1. Sådant ska man vara ödmjuk inför, att väljarna vill se mig som Vänsterpartiets förstanamn. Det känns som ett stort förtroende från kommuninvånarna.
Jag antar att några av mina läsare jämför antalet röster som de olika politikerna har fått. Jag ska göra det enklare, här är listan på de 10 politiker som har fått flest personröster i kommunvalet:
Det är lite förvånande att inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har fått flest röster, men det betyder nog ändå inte att en majoritet vill se Henrik Harlitz (M) som ny ordförande i KS… Inte denna gång i varje fall. Det kan noteras att det är kommunens fyra största partier som också belägger de fyra förstanamnen på personvalslistan.
Det är också en viktig iakttagelse att det bara finns två kvinnor bland de 10 första namnen, Lena Mjörnell (SD) och Madelaine Karlsson (S). Det är anmärkningsvärt. Borde det inte vara så att fler kvinnor bör rösta på andra kvinnor, om inte annat för att bryta den manliga dominansen i den vänersborgska politiken? För männen dominerar helt klart i Vänersborgs kommunfullmäktige. (Se “Vi går vidare”.)
Men flera kommuninvånare har röstat på kvinnor. Den slutsatsen kan man dra eftersom flera kvinnor längre ner på valsedlarna har fått personröster trots att de inte har varit med i kommunfullmäktige denna mandatperiod. Hur väljarna då kan veta vad de står för i politiken vet jag inte. Det gäller naturligtvis även några av männen, så klart.
Det kan diskuteras hur stor vikt partierna lägger vid personröster. En del partier gör det, andra vill inte riktigt låtsas om kommuninvånarnas preferenser. Jag vet inte varför. Det är ju viktigt, kan man tycka, vilka personer som är uppskattade och “populära” bland väljarna. Det torde innebära, om inte annat, ett större förtroende för partiet och kanske locka fler röster i kommande val…
Till sist har jag själv räknat ut vilka som är personvalda, dvs vilka som tack vare kommunvånarnas personkryss tar en “direktplats” i kommunfullmäktige nästa mandatperiod. Beräkningarna får dock tas med en “nypa salt” – jag kan ha räknat fel.
Om de här egenhändigt uträknade siffrorna stämmer så ser det ut som om kommunstyrelsens nuvarande ordförande Benny Augustsson (S) inte har blivit personvald. Det är lite uppseendeväckande, men det kan ju också vara så att S-väljarna tar hans ledarskap för givet och istället kryssar i någon annan som de vill ha högre upp.
Det verkar också lättare att bli personvald i mindre partier. Det kan noteras, enligt mina mycket preliminära siffror, att Vänsterpartiet får tre direktinvalda personer och att de två liberalerna på de två första platserna på valsedeln inte får någon plats som ordinarie i kommunfullmäktige. Det kommer antagligen att ställa till stora problem i Liberalernas planering.
I nästa blogg tänkte jag jämföra valresultatet i kommunvalet med hur vänersborgarna röstade till riksdagen. Det är en mycket intressant jämförelse. Väljarna i Vänersborg kommun har faktiskt i stor utsträckning röstat annorlunda i kommunvalet och i riksdagsvalet.
==
Bloggar i denna serie:
- “Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)” – 24 sept 2022
- “Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)” – 25 sept 2022
- “Redovisning val 2022 – Vänersborg (3)” – 26 sept 2022
- ”Valda till KF 2023-2026 (4)” – 29 sept 2022
Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)
Den slutgiltiga valresultatet för 2022 i Vänersborg är nu fastställt av Länsstyrelsen. Alla röster är kontrollräknade och klara. (Det var de inte när jag skrev bloggen ”En liten valanalys” dagen efter valet.)
Det var egentligen inga stora förändringar i valet till kommunfullmäktige i Vänersborg – inte som vi har läst om i andra kommunen, där partier har vunnit eller förlorat tiotals procentenheter. I Vänersborg var det någon enstaka procentenhet upp eller ner.
Tre partier förlorade vardera ett mandat (=plats i fullmäktige). Det var Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. De här tre mandaten gick till Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet.
Så här ser slutresultatet ut (även resultatet från valet 2018 är med som jämförelse):
Förlusten av Vänsterpartiets mandat skedde med liten marginal. V backade nämligen bara med 66 röster sedan 2018. Det kan jämföras med att Centerpartiet fick behålla sitt mandat trots att partiet förlorade 296 röster. Även Moderaterna verkar ha fått behålla sina 9 mandat ganska billigt. M förlorade 323 röster jämfört med kommunvalet 2018.
De styrande partierna Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet behåller som synes sina 20 mandat nästa mandatperiod (S+1 och MP -1). Och precis som innevarande mandatperiod kommer de styrande partierna att vara beroende av att Moderater eller Sverigedemokrater eller minst 2 av de övriga partierna röstar för deras budget- och andra förslag för att de ska få majoritet, dvs 26 mandat. Jag vet dock inte om kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) vill ha det så i ytterligare 4 år. Vi får se.
Det kan vara av intresse att se var i kommunerna de olika partierna hade sitt starkaste respektive svagaste stöd. Vänersborgs kommun har 24 distrikt, så jag får dela upp resultatet i två tabeller.
Det blir lite smått, jag erkänner. (Du kan zooma på skärmen.) Och här resten av valdistrikten.
Vänersborgs valdistrikt röstar oerhört olika.
I Dalslandsdelen är SD störst av alla partier (med ett undantag) med upp till 30% av rösterna. Det bästa distriktet är Frändefors V och Siviken/Väne Ryr med drygt 33%. I Blåsut och Brinketorp/Restad kommer däremot SD ”bara” upp till 10-11%.
Där SD är starka är Socialdemokraterna som regel svaga. I Frändefors V och Siviken/Väne Ryr fick S bara kring 16% av rösterna. S är starkast på Flanaden, 45%, och Torpa med 40%. Socialdemokraterna är starka i både Vänersborgs stad och Vargön. Där ligger S mellan 30-40% och är större än SD.
Vänsterpartiet följer i betydligt mindre skala Socialdemokraternas starka och svaga fästen. V:s bästa resultat hittar vi på Flanaden, 16%, Torpa och Hedmanstorget, 13% och Vänersborg C, 11%.Och inte minst 12,7% i distriktet Vänersnäs/Lilleskog/Vargön SÖ. Kan det vara ”VA-röster” månne?
Centerpartiets röstsiffror svänger en del, men som vanligt är C starkast i Dalslandsdelen. I Brålanda/Sundals Ryr kom toppnoteringen på drygt 14%. I Frändefors V och Frändefors C/Ö fick C ungefär 12%. I Vargön N/Nordkroken och Flanaden fick C bara ca 4,3% av rösterna. C ”kompletterade” på sätt och vis S.
Det gjorde inte Miljöpartiet. MP gjorde överlag ett dåligt valresultat i Vänersborgs kommun. Det var bara Öxnered/Vassända/Båberg, 5,8%, Blåsut, 4,4% och Mariedal/Fridhem, 3,8%, som var undantagen. I några valkretsar fick MP bara lite drygt 1%.
Moderaterna följer till viss del SD när det gäller starka och svaga distrikt. I Frändefors S/Vänerkusten var M störst av alla partier med nästan 24% av rösterna, medan M bara hade drygt 7% på Flanaden. Jag tror att valresultatet var lite av en besvikelse för M. Partimedlemmarna hade nog räknat med att ta över styret av Vänersborgs kommun.
Kristdemokraterna är ganska jämna i resultaten, oftast mellan 4-7%. KD:s bästa resultat återfinns i Vargön N/Nordkroken, 10%, och Brålanda/Sundals Ryr, 9,7%. Jag har inga teorier om varför. KD får sin lägsta andel på Flanaden med 3%.
Liberalerna var också ett parti som backade i det närmaste överallt i kommunen. L är sannolikt nöjt med resultaten från Blåsut, 7,6%, Brinketorp/Restad, 6,5% och Centrala Vänersborg N, 5,7%. Resultaten från Brålanda/Sundals Ryr, 1,3% och Torpa, Flanaden samt Frändefors C/Ö/Vänerkusten har mycket i övrigt att önska, där nådde partiet inte upp till 2%.
Medborgarpartiet gjorde ett bra kommunval. MBP hamnade mellan 4-6% i de flesta valdistrikten. Toppnoteringen var i Centrala Vänersborg med 8,6%.
Det finns mycket att analysera och diskutera kring resultaten i de olika valdistrikten. Det är dock inte det lättaste att dra slutsatser. Man kan dock se att de gamla ”vanliga” fortfarande gäller.
Socialdemokraterna är starka bland arbetare, fast Sverigedemokraterna gör inbrytningar. SD och fortfarande också Centerpartiet är starka på landsbygden, medan både S och Vänsterpartiet lockar väljare från de ”nyare” svenskarna. Och även i Vänersborg tycks inte miljöfrågorna vara så aktuella… I många kommuner har lokala partier gått framåt. Så är det även i Vänersborg, Medborgarpartiet är ett bevis på det.
Sedan är väl också frågan hur insatta gemene man och kvinna är i det lokala politiska arbetet. TTELA:s bevakning av politiken i Vänersborgs kommun skulle kunna vara bättre…
I nästa blogg tänkte jag att redovisa personrösterna, medan i den tredje och sista bloggen göra en jämförelse mellan kommunvalet och hur vänersborgarna röstade till riksdagen.
==
Bloggar i denna serie:
- “Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)” – 24 sept 2022
- “Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)” – 25 sept 2022
- “Redovisning val 2022 – Vänersborg (3)” – 26 sept 2022
- ”Valda till KF 2023-2026 (4)” – 29 sept 2022
En liten valanalys
Det är klart att man som vänsterpartist är besviken idag, dagen efter valet. Jag vet emellertid inte riktigt vad som är mest ledsamt, de blå och bruna partiernas seger i riksdagsvalet eller Vänsterpartiets tillbakagång i riksdags- och kommunvalen.
Det är skrämmande att Ulf Kristersson med all sannolikhet blir landets nye statsminister. Han tycks ha lämpat sina principer och hämningar överbord, om han nu har haft några, och tar sverigedemokrater med ytterst tvivelaktigt förflutet under sina vingar – allt för att få bli statsminister. Det skrivs i media att förhandlingarna om regeringsstyret redan har börjat mellan moderater och sverigedemokrater. Det ryser också i mig när Kristersson och hans allierade på riksnivå ger uttryck för sin människosyn när det gäller nyanlända, människor i förorterna, människor med svårigheter, brottslingar etc. Och samtidigt rusade idag aktiekurserna i höjden för de privata bolagen inom vård, skola och omsorg.
Vänsterpartiet gjorde ett dåligt val på riksnivå. Nooshi Dadgostar började som partiledare med dunder och brak. Hon slog näven i bordet och vek inte en tum när det gällde t ex marknadshyror och pensioner. Sedan har hon, som jag ser det, inte levt upp till förväntningarna. I syfte att vinna nya grupper väljare så glömde Nooshi och partiets strateger att det är lika viktigt att behålla de man har.
Jag tror att diskussionen och utgången av t ex Cementa på Gotland och bensinskatten var sådana frågor. Flera vänsterpartister röstade antagligen på Miljöpartiet igår. Sedan tror jag att både socialdemokrater och vänsterpartister måste diskutera taktiken och strategin gentemot Sverigedemokraterna. SD växer och växer och vi på vänsterkanten inser inte att många som röstar på SD faktiskt är folk som borde rösta vänster. Vi har själva ett stort ansvar att vi inte kan fånga upp dessa.
Vänsterpartiet i Vänersborg tappar ett mandat i kommunfullmäktige. Vi hade 5 mandat förra mandatperioden, de närmaste fyra åren får vi 4. Vänsterpartiet förlorade röster jämfört med valet 2018, men inte särskilt många. Vi fick 8,8% av vänersborgarnas röster 2018, nu blev det 8,4%, 0,4 procentenheter mindre. Det 5:e mandatet fick vi förra gången med endast några få rösters marginal, nu förlorade vi mandatet – med några få rösters marginal. Det jämnade liksom ut sig, skulle man kanske kunna trösta sig med.
Min stora besvikelse är framför allt rösterna från Brålanda/Sundals Ryr. Och det inte bara för att detta distrikt var färdigräknat sist av alla, och att det då stod klart att vi förlorade mandatet. Vänsterpartiet fick bara 4,8% av rösterna. Det var det näst sämsta valdistriktet av alla i Vänersborg. Det var bara Siviken/Väne Ryr som var sämre med 4,2%. SD fick 28,4% i Brålanda/Sundals Ryr (och 33,2% i Siviken/Väne Ryr). Och då kan jag inte låta bli att tänka – vad har SD i Vänersborg gjort för dessa valdistrikt, för landsbygden eller för Vänersborg överhuvudtaget? Partiet har inte drivit några frågor av vikt. De lägger motioner om parkbänkar och grillplatser, men inga mer övergripande eller betydelsefulla. De hörs inte i debatter och ofta vet ingen ens vad de har för åsikt. Men det gäller även andra partier än SD. Jag begriper mig inte på folk. Det finns fler partier i kommunen som lever i tysthet och passivitet. Varför röstar så många människor på landsbygden på dom?
Så här ser det preliminära valresultatet ut för Vänersborg:
Vilka partier som ska styra Vänersborg kommande fyra år vet fortfarande ingen. TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam sa i en direktsändning tidigare idag att det antagligen blir som de senaste fyra åren. Socialdemokraterna kommer att styra Vänersborg i minoritet tillsammans med Centerpartiet och Miljöpartiet. Jag tror att det är en korrekt analys.
Till sist.
Vänsterpartiet har sedan valet 2010 fått betydligt fler röster i kommunvalet än i riksdagsvalet. Det betyder att många vänersborgare röstar på Vänsterpartiet i kommunvalet men inte på Vänsterpartiet till riksdagen. De röstar alltså olika i de olika valen. Det kanske är dessa personer som har “svikit” V i Vänersborg?
Är det därför som V fick 186 röster mindre i kommunvalet igår jämfört med 2018? Har Vänsterpartiet i Vänersborg fått underkänt av väljarna?
Jag tror faktiskt inte det. De väljare som inte röstade på Vänsterpartiet i Vänersborg i detta val har nog lämnat Vänsterpartiet helt och hållet. Jag tror nämligen att det är Vänsterpartiet nationellt som har orsakat nedgången i Vänersborg. Det är faktiskt så att 2018 fick Vänsterpartiet 502 fler röster i kommunvalet än i valet till riksdagen. Och i år, 2022 – fick Vänsterpartiet preliminärt, och enligt mina beräkningar, 705 fler röster i kommunvalet.
Det är en viss tröst i “eländet”. Om det stämmer.
Det kommer sannolikt betydligt fler analyser så småningom, speciellt när valresultatet blir slutgiltigt. Det ska ske under onsdagen. Några dagar senare kommer också sammanräkningen av personröster.
Varför Vänsterpartiet? (2/2)
Vänsterpartiet har på riksnivå visat att partiet är berett att gå långt för att förbättra villkoren för vanliga arbetande människor. Vänsterpartiet drev igenom högre pensioner, stoppade marknadshyrorna och förändrade sjukförsäkringen så att fler människor får det de har rätt till.
Vänsterpartiet vill fortsätta att skapa ett tryggare Sverige. Efter många år av marknadslösningar och privatiseringar måste politiken ta tillbaka kontrollen över välfärden och göra livet bättre för vanligt folk.
Vänsterpartiet ska kommande mandatperiod arbeta för:
- Stopp för privatiseringar, nedskärningar och vinstjakt i offentlig verksamhet. Det leder bara till sämre välfärd, stora inkomstskillnader och ökad segregation av det svenska samhället.
- En satsning på 10 miljarder kr för 15.000 fler anställda i förskolan till 2026.
- 3 miljarder extra till förskolan för att stärka det kompensatoriska uppdraget.
- Ersätta marknadsskolan med en skola som fungerar för alla.
- Högkostnadsskydd för tandvården som fungerar som i sjukvården, så att patienten bara betalar upp till 1.200 kronor per 12-månadersperiod. Förslaget ska införas stegvis och vara fullt genomfört under mandatperioden.
- Höjda tak i både sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen. Vänsterpartiet vill också höja ersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen.
- Helt avskaffa karensavdraget. Företagen kommer inte drabbas av ökade kostnader utan vi föreslår att staten bär den kostnaden.
- Kraftigt utbyggd och subventionerad kollektivtrafik.
- Stärkt a-kassa.
- Sverigepriser på el.
Vänsterpartiet anser att världen befinner sig i ett akut klimatnödläge och att omställningspolitiken måste accelereras. Vänsterpartiet har föreslagit ett investeringsprogram för klimatet på 700 miljarder kronor de närmaste 10 åren. Programmet fokuserar på tre viktiga områden för klimatomställningen – infrastruktur, elöverföringskapacitet och elproduktion samt bostadsbeståndet. (Vänsterpartiet vill ta bort med statens överskottsmål.)
Vänsterpartiet har nationellt visat att vallöftena inte är gripna ur luften. De är en fortsättning på den politik som Vänsterpartiet har fört under hela mandatperioden och lett till att Vänsterpartiet har bedömts vara bäst i flera tester.
- Bäst för hyresgäster – Hyresgästföreningen
- Bäst på funktionsrätt – Funktionsrätt Sverige
- Bäst på miljö – Naturskyddsföreningen (ändrades sen till nr 2)
- Bäst på feminism – Kvinna till kvinna
- Bäst på HBTQI+ – RFSL
Det kanske är läge att fundera på en röst på Vänsterpartiet i riksdagen. Den rösten är också en viktig markering för att hindra högerkrafternas och Sverigedemokraternas inflytande på svensk politik.
==
Här kan du ladda ner Vänsterpartiets lokala valmaterial:
Anm. Här kan du läsa de bloggar som handlar om kommunvalet den 11 september:
- ”Valdagen är nära!” – 8 september 2022
- ”Några sista viktiga ord innan du bestämmer dig!” – 7 september 2022
- ”Viktig politik för jämställdhet hotad” – 18 augusti 2022
- ”Satsa på landsbygden!” – 16 augusti 2022
- ”Att leva tills man dör!” – 14 augusti 2022
- ”Mer resurser för en trygg och fungerande välfärd!” – 12 augusti 2022
- ”Vänsterpartiet gör skillnad” – 11 augusti 2022
- ”I startgroparna” – 9 augusti 2022
- ”Ett friskare arbetsliv” – 5 augusti 2022
- ”V tar initiativ i klimatomställningen!” – 3 augusti 2022
- ”Avgiftsfritt Seniorkort från 65 år!” – 1 augusti 2022
- ”Prioritera skolan!” – 29 juli 2022
- ”TTELA försvarar sitt beslut” – 27 juli 2022
- ”TTELA ordnar valdebatt – typ” – 26 juli 2022
- ”Prioritera barnen och förskolan!” – 22 juli 2022
- ”V har startat valrörelsen” – 9 juli 2022
- ”Valrörelsen är igång” – 9 juni 2022
- ”Valdebatt i Sundals Ryr” – 3 maj 2022
Anm. Läs gärna mer på Vänsterpartiets kommunala hemsida. Den uppdateras i stort sett dagligen med intressanta inlägg.
Anm. Den största delen av texten är tagen från Vänsterpartiets rikssidor.
Varför Vänsterpartiet? (1/2)
I Vänsterpartiet Vänersborgs lokala valmaterial lyfter vi fram vad vi har gjort och det vi vill göra framöver. Vi hittar inte på vallöften för att locka röster. Vi visar på vårt arbete i kommunen – i nämnder och styrelser och i kommunfullmäktige.
För Vänsterpartiet är en stark välfärd grunden för ett solidariskt och hållbart samhälle. I Vänersborg kommer vi att fortsätta att arbeta för mer resurser till vanligt folk och till de som har störst behov. Det visade vi bland annat i det budgetförslag som vi lade fram i fullmäktige i juni, men som röstades ner av de andra partierna. Där kan vänersborgarna se svart på vitt att Vänsterpartiet var det parti som satsade mest på skola, vård och omsorg.
Vi i Vänsterpartiet prioriterar verksamheterna i kommunerna. Vi utgår från de behov som verksamheterna redovisar. Vi tittade på behoven i socialförvaltningen, behoven i förskola, fritidshem och skola, kultur och fritid, gatuunderhåll osv. Sedan tittade vi på pengarna. Kunde vi finansiera detta? Och det ansåg vi att vi kunde.
Vänsterpartiet satsade i sitt budgetförslag 8 milj kr till förskolan för att öka barnens vistelsetid. Men vi ville också avsätta ytterligare 8,4 mkr till förskolan. Då skulle de ekonomiska resurserna räcka till för att också utöka personalen från 2,8 tjänster per avdelning till 3,0. Det skulle innebära mindre barngrupper och större personaltäthet. Möjligheterna skulle då öka för att ge fler barn en ännu bättre språklig träning. En god språklig start är som alla vet viktigt för social inkludering, för barnens framtid i grundskolan, gymnasiet och senare i arbetslivet. Ökad närvaro av vuxna är även en förutsättning för att skapa trygga relationer.
Enligt barn- och utbildningsförvaltningen behöver barn- och utbildningsnämnden 12,5 milj kr för att utöka med en lärare per skola. Vänsterpartiet avsatte det i sitt budgetförslag. Vänsterpartiet satsade också 2,3 milj kr till fria arbetskläder för personalen på förskola och fritidshem.
Vänsterpartiet håller med socialförvaltningen och de fackliga organisationerna som gör bedömningen att socialnämnden skulle behöva tillföras mer pengar för att klara verksamheten.
Socialförvaltningen har ekonomiska behov av 20,7 milj kr inför 2023. Vänsterpartiet anser det är viktigt att dessa resurser tillförs nämnden för att klara av att möta kommuninvånarnas behov och utveckla förvaltningens verksamhet.
Det behövs ett tillskott på 12 milj kr för att täcka kostnaderna för försörjningsstödet. Det finns förslag på att pengarna ska tas från äldreomsorgen – och så hoppas man att nämnden ska få statsbidrag till de äldre som ska fylla det ”svarta hålet”… Det anser Vänsterpartiet vara alltför riskabelt.
Vänsterpartiet vill avsätta 7,5 milj kr för daglig verksamhet LSS. Det är för att slippa neddragning av personalresurser motsvarande 12,5 heltidstjänster av personer som i huvudsak arbetar med förebyggande insatser för att minska försörjningsstödet. Det kan nämligen bli förödande. Vänersborgs kommun har enligt Koladas senaste mätning över 12,8% barnfattigdom (barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll). Det är långt över rikssnittet på 8,8%. Barnfattigdomen i Vänersborg har nästan fördubblats sedan 2007. För barn och unga som lever i ekonomisk utsatthet är riskfaktorerna många och förutsättningarna är sämre både vad gäller skolresultat, inkludering, trygghet och framtidsutsikter. Det är också för att rädda kvar verksamheten på Fisketorget som annars avvecklas i besparingssyfte. Fisketorget är, för den som inte vet, en mötesplats för personer med psykisk sjukdom och ohälsa.
Vänsterpartiet vill slutligen satsa 2 milj kr på förebyggande insatser för att motverka våld i nära relation (VIN). Det är viktigt inte minst när det gäller ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
Kultur- och fritidsnämndens verksamheter har stor betydelse för både individens välmående och samhällets hälsa. Verksamheterna betyder också mycket för att främja integration och känslan av att vara en del av samhället. Detta kan leda till bättre skolresultat och även motverka risken att hamna i kriminalitet och drogmissbruk.
Vänsterpartiet vill höja kultur- och fritidsnämndens budgetram med totalt 3,985 milj kr. Det innebär satsningar på Frendevi IP, Gymnasiehallen, konstnärlig gestaltning, bidrag till fritidsgård för döva barn och ungdomar och utökning vaktmästartjänst sportcentrum mm. Men framför allt att införa en avgiftsfri musik- och kulturskola. Det sistnämnda beräknas kosta 1,75 milj kr. En avgiftsfri musik- och kulturskola motiveras av att flera familjer upplever att tröskeln av höga avgifter är alltför hög.
Vänsterpartiet har varit i opposition, men vi har varit mycket aktiva. Vi driver många frågor och vi hörs i kommunfullmäktige. I nämnder och styrelser visar vi att vi är pålästa och engagerade. Vi lägger yrkanden, argumenterar och inte sällan får vi gehör för våra åsikter.
Jag skulle vilja påstå att Vänsterpartiet har haft stor påverkan i den kommunala politiken. Från små frågor till större frågor. Från att, i varje fall tillfälligt, stoppat tvångsanslutningen till kommunens VA på Vänersnäs till att övergångsstället vid Rånnums skola åtgärdades och att GC-vägen genom den sista skogsremsan på Korseberg stoppades. Vi var helt ensamma till en början och det slutade med majoritet i kommunfullmäktige. Det finns fler frågor.
Vänsterpartiet i Vänersborg har länge arbetat för att utveckla landsbygden. 2016 motionerade vi om tågstopp i Brålanda – och det var då diskussionerna tog riktig fart.
Nu har vi motionerat om att kommunen ska inrätta en landsbygdsutvecklare som får en övergripande ansvar för landsbygdsfrågor och samtidigt bli en direktkontakt för invånarna.
Vi har motionerat om att kommunen ska inventera alla obebodda hus på landsbygden. Syftet är att att invånare från tätorterna lättare ska kunna flytta ut på landet och att landsbygden får fler invånare.
Vänsterpartiet har arbetat aktivt för generösare bygglov, att alla invånare ska behandlas lika och att öka demokratin och öppenheten i kommunen. Vi står på kommuninvånarnas sida mot den ibland bångstyriga och bakåtsträvande kommunala byråkratin. Ett bra exempel är vårt agerande när det gäller detaljplanen i Sikhall.
Vi har däremot misslyckats med att sänka åldern för avgiftsfri kollektivtrafik till 65 år och vi har misslyckats med att bevara några av de sista skogarna i centrala Vänersborg – Mariedal Östra och skogen vid Kindblomsvägen i Blåsut.
Vänersborg behöver ett starkt Vänsterparti.
==
Här kan du ladda ner Vänsterpartiets lokala valmaterial:
Anm. Här kan du läsa de bloggar som handlar om kommunvalet den 11 september:
- ”Valdagen är nära!” – 8 september 2022
- ”Några sista viktiga ord innan du bestämmer dig!” – 7 september 2022
- ”Viktig politik för jämställdhet hotad” – 18 augusti 2022
- ”Satsa på landsbygden!” – 16 augusti 2022
- ”Att leva tills man dör!” – 14 augusti 2022
- ”Mer resurser för en trygg och fungerande välfärd!” – 12 augusti 2022
- ”Vänsterpartiet gör skillnad” – 11 augusti 2022
- ”I startgroparna” – 9 augusti 2022
- ”Ett friskare arbetsliv” – 5 augusti 2022
- ”V tar initiativ i klimatomställningen!” – 3 augusti 2022
- ”Avgiftsfritt Seniorkort från 65 år!” – 1 augusti 2022
- ”Prioritera skolan!” – 29 juli 2022
- ”TTELA försvarar sitt beslut” – 27 juli 2022
- ”TTELA ordnar valdebatt – typ” – 26 juli 2022
- ”Prioritera barnen och förskolan!” – 22 juli 2022
- ”V har startat valrörelsen” – 9 juli 2022
- ”Valrörelsen är igång” – 9 juni 2022
- ”Valdebatt i Sundals Ryr” – 3 maj 2022
Anm. Läs gärna mer på Vänsterpartiets hemsida. Den uppdateras i stort sett dagligen med intressanta inlägg.
Anm. Stora delar av texten i denna blogg är tagen från Vänsterpartiets budgetförslag.
Valdagen är nära!
Partierna tävlar om vem som har flest och bäst vallöften. De bryr sig knappast om vad som är realistiskt eller inte. Det gäller att överträffa den andre. …och vallöftena haglar…
Det är samma varje val. I valet 2018 gavs vallöften som partierna talar sig varma för även idag, fyra år senare. Varför gör de det? Vad har partierna gjort de sista fyra åren? Hur har deras budgetförslag sett ut? Har de skrivit några motioner för att genomföra sina löften? Varför har deras vallöften inte infriats?
Partierna har ibland kompromissat bort sina vallöften, andra gånger, och inte helt sällan, har de inte ens försökt att driva sina valfrågor. Det tycks inte vara ovanligt att vallöftena på något sätt raderas ut ur politikernas medvetande veckan efter att väljarna lämnat sina röster. Vallöftena verkar ofta bara vara till för att locka till sig röster…
Jag inbillar mig att Vänsterpartiet är annorlunda. Vi ger oftast löften kring sådant vi har arbetat för tidigare eller frågor som ligger i samma riktning. På det sättet kan väljarna vara förvissade om att Vänsterpartiet kommer att arbeta för dessa i fortsättningen också.
Vänsterpartiet skriver på sin ”rikshemsida”:
”Vänsterpartiet har visat att vi är beredda att gå långt för att förbättra villkoren för vanligt folk. Vi drev igenom högre pensioner, stoppade marknadshyrorna och förändrade sjukförsäkringen så att fler får det de har rätt till.
Vänsterpartiet vill fortsätta att skapa ett tryggare Sverige. Efter många år av marknadslösningar och privatiseringar måste politiken ta tillbaka kontrollen över välfärden och göra livet bättre för vanligt folk.”
I Vänersborg kommer vi att fortsätta arbeta för mer resurser till vanligt folk och till de som har störst behov. Det visade vi bland annat i det budgetförslag som vi lade fram i fullmäktige i juni, men som röstades ner av de andra partierna. Där kan vänersborgarna se svart på vitt att Vänsterpartiet var det parti som satsade mest på skola, vård och omsorg.
I länkarna nedan går det att se hur Vänsterpartiets och de andra partiernas budgetförslag såg ut i juni i år. Det är dessa budgetförslag som visar vad partierna verkligen tycker. Det är inte vad de säger och lovar i valrörelsen.
Bloggar som handlar om budgeten för år 2023:
- ”Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag” – 3 juni 2022
- ”Budget 2023 (2): Mål och lagar” – 5 juni 2022
- ”Budget 2023 (3): S+C+MP” – 6 juni 2022
- “Budget 2023 (4): M+L” – 14 juni 2022
- ”Budget 2023 (5): SD” – 15 juni 2022
- “Budget 2023 (6): Vänsterpartiet” – 19 juni 2022
- ”Budget 2023 (7): MBP” – 21 juni 2022
- ”KF: Oväntat budgetbeslut” – 23 juni 2022
- ”Budget 2023: V – i takt eller i otakt?” – 25 juni 2022
- ”Budget 2023 (8): KD” – 1 juli 2022
- ”Budget 2023: Vad tyckte facken?” – 4 juli 2022
- ”Mer resurser för en trygg och fungerande välfärd!” – 12 augusti 2022
Några sista viktiga ord innan du bestämmer dig!
Sannolikt har du fått ta del av en mängd information och förslag från olika partier som vill ha just din röst. Alla partier vill väl det. Men frågorna som skiljer partierna åt är många och viktiga att förstå. Vilken utveckling av samhället vill du se?
Vi står inför ett vägskäl på söndag. Det har varit tydligt under valrörelsen att detta val kommer påverka vardagen framöver för många människor i hela landet.
Vänsterpartiet är övertygat om att ett hållbart, jämlikt och sammanhållet samhälle är det bästa och mest trygga för den enskilda, oss alla och vår miljö. Men då måste vi återta kontrollen om välfärden. Och vi måste genomföra omfattande klimatinvesteringar och ställa om industrin för fler och mer gröna jobb. Men hur kan vi arbeta lokalt för att uppnå detta?
Tillräckliga resurser till förskolan, skolan, äldreomsorgen och socialtjänsten behövs, hur annars kan vi lita på att lagstadgade uppdrag kan utföras. Men kommunen behöver också arbeta mer förebyggande för social hållbarhet, kunskapsutveckling och trygghet.
Vi kommer kämpa för en kommun där alla invånare ska bli lyssnade på och respekterade. Om någon blir överkörd kommer vi fortsätta protestera!
Vi kommer stå upp för en friskare och mer rimlig arbetsmiljö där det ska visas tillit till personalens kompetens. Vid behov av kompetensutveckling och språkstöd ska detta erbjudas, inte minst för att försäkra vårdtagare om en tryggt bemötande.
För miljön, ekonomin och delaktighet i samhället behöver kollektivtrafiken bli billigare och nyttjas av många fler. Taxor för färdtjänst ska vara i nivå med kollektivtrafiken. Seniorkortet 65+ och sommarlovskort för skolungdomar kan kommunen köpa från Västtrafik. Varför vägrar kommunledningen?
En av kommunens största utmaningar är den höga arbetslösheten. På kort tid har statliga myndigheter försvunnit från Vänersborg. Arbetsförmedlingen och försäkringskassan borde finnas på plats för ett fungerande samarbete med kommunen, med det lokala näringslivet och med vuxenutbildningen genom Kunskapsförbundet Väst.
Socialnämndens arbetsmarknadsenhet kämpar i motvind och hotas därutöver av kommunledningens besparingsiver. Långtidsarbetslösheten i Vänersborg växer istället för att minska. En aktiv kommunledning måste arbeta för invånare som behöver starkt stöd för att komma ut på arbetsplatser, för att inkluderas på arbetsmarknaden. För deras skull och för hela samhällets skull. Många fler vill och kan arbeta.
Vänersborgs kommun ligger långt över rikssnitt när det kommer till barn och ungdomar som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Vi vet om vilka risker detta innebär. Ökad risk för sämre skolresultat och psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk. Målmedvetna förebyggande insatser är tusen gånger bättre än straff längre fram. Låt oss göra allt för våra barn, för barnens föräldrar, när stöd behövs skall stöd ges. Barnfattigdomen måste minska!
Ett förstärk kultur och föreningsliv, med fler arenor att mötas, känna sammanhang och utvecklas i, spelar också en stor roll för att motverka segregation, ensamhet och utanförskap. Avgiftsfri musik- och kulturskola är viktigt, alla barn ska få möjlighet att delta.
Avslutningsvis vill vi tala om att vi, till skillnad från andra partier, inte ändrar vår retorik när valdagen närmar sig, eller sprider löften omkring oss. Vi arbetar långsiktigt och bygger framtiden tillsammans. Vi söker inte makten för maktens skull, men vi söker din röst för att fördela just makt, resurser och utrymme mer rättvist mellan alla invånare. Vi är övertygade om att det är rätt väg att gå för att fler ska få verktygen att bidra till det gemensamma, stärka och utveckla vår kommun! Då får vi mer makt tillsammans!
==
Ovanstående artikel är med i den valtidning som skickas ut till hushållen i Vänersborgs kommun denna vecka. (Texten, inte bilderna.) Det är en tidning som vi till stor del har författat i partiföreningen här i Vänersborg, precis som mycket av det valmaterial vi har skickat och delat ut under valrörelsen.
Valtidningen är ett sista försök att övertyga invånarna i kommunen att Vänsterpartiet är värt en röst på söndag. Och har du redan röstat och vill ändra dig – det är inga problem. Det är bara att gå till vallokalen på söndag och rösta som vanligt. Din förtidsröst kommer att ”kasseras” automatiskt vid rösträkningen senare på kvällen.
Och du, sätt gärna ett kryss på den person som du helst vill se representera partiet i kommunfullmäktige.
Anm. Här kan du ladda ner nr 2 av Vänsterpartiets valtidning.
PS. Det finns många intressanta inlägg om valrörelsen på Vänsterpartiet Vänersborgs hemsida.
Senaste kommentarer