Stefan Kärvlings blogg

I gårdagens blogg (se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)”) redovisade jag resultatet av valet till kommunfullmäktige i Vänersborg. Länsstyrelsen har även räknat klart alla personröster till kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun.

Det har sagts i massmedia att det var färre väljare i landet som kryssade för någon kandidat i årets val än tidigare. Jag vet inte hur det är med det, men det är onekligen ganska många som kryssar här i Vänersborg. Och det gillar politikerna, i varje fall de som får ett flertal kryss. De som inte får lika många kryss blir sannolikt besvikna. I varje fall om det blev färre än de hoppades och förväntade sig. Flera politiker erkänner kanske inte det, få personkryss kan ju uppfattas som ett misslyckande. Jag tror att personrösterna är viktiga för de flesta.

De kandidater som har fått minst 5% av partiets röster blir direktinvalda till kommunfullmäktige. Det kommer att att leda till att det i vissa partier innebär att personer ”längre ner” på listan har gått förbi andra, som partiet självt har velat skulle komma först in i fullmäktige. Länsstyrelsen har dock inte räknat ut detta än. (I slutet av bloggen försöker jag mig på några beräkningar…)

Så här personkryssade kommuninvånarna i Vänersborgs kommun i årets val till kommunfullmäktige. (Jag tar bara med de 6 första i varje parti.)

Det är i regel valsedlarnas förstanamn som blir ikryssade. Jag vet inte varför det är så, men det har alltid varit det. Kanske sätter man ett kryss för att man vill respektera partiernas rangordning av sina kandidater eller så kanske man vill kryssa något namn fast man inte känner till någon – och då är det lätt att ta det första namnet.

Det är bara två namn som utgör undantag, dels mitt eget (Stefan Kärvling alltså) och dels Cecilia Prins från Liberalerna. Jag stod på plats 2 och Prins på plats 4. Vi har båda placerat oss på respektive partis första plats.

Det verkar som om Moderaterna är det parti som har “lojalast” väljare. En övervägande del av de moderata väljarna har nämligen kryssat förstanamnet Henrik Harlitz. Det är på liknande sätt i Medborgarpartiet. Majoriteten har valt Göran Svensson på valsedelns första plats. I Kristdemokraterna tycktes man vara mer obeslutsam om vem som ska leda partiet. De tre förstanamnen på valsedeln har nästan lika många röster. Och Liberalerna utmärker sig, inte bara för att Prins kryssades förbi förstanamnen, utan även att den rutinerade Peter Göthblad steg i listan till en andraplats.

I de två största partierna är det många som har fått många personkryss. Det är naturligt eftersom de har stöd bland många väljare. Fyra personer i Socialdemokraterna har fått över 100 kryss och Joakim Sjöling med sina 186 kryss har lyfts upp till plats nummer 2. Precis som i valet 2018 för övrigt. Kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, hade som väntat flest kryss, 294 stycken. Det kan nämnas att 2018 års förstanamn, Marie Dahlin, fick 571 personröster.

I Sverigedemokraterna tycks en väldigt stor del av väljarna sätta kryss på någon person. Hela 5 personer hade över 100 kryss och en hade 99. Jag vet inte varför det är så i SD. Kan det vara så att partiet har olika falanger och väljarna vill visa vilken de stödde? Förstanamnet Ola Wesley behöll i varje fall sin position, trots några färre röster än 2018 (309 röster mot 292 nu), men bakom honom var det desto jämnare.

SD utmärker sig med att ha ett namn, som inte är något namn, högt upp på listan. Det är brålandabon Lars Nordquist som fick 173 personröster, trots att han blev utesluten ur partiet några dagar före valet, och blev borttagen från valsedeln. Det var vad jag har hört inte för att han hade uttalat något typ rasistiskt. Det är ju annars den vanligaste orsaken till uteslutning i SD. Det sägs att det istället handlade om hur han “pimpade” sin SD-bil. Vissa SD:are röstade sannolikt på honom för att markera sitt missnöje med partiets beslut om uteslutning. Det kanske hade varit en effektivare protest att rösta på något annat parti…

I Vänsterpartiet blev jag för 4:e gången i rad personvald. Det torde vara rekord bland de politiker som är aktiva just nu. Och det också trots att jag aldrig har funnits på plats 1. Sådant ska man vara ödmjuk inför, att väljarna vill se mig som Vänsterpartiets förstanamn. Det känns som ett stort förtroende från kommuninvånarna.

Jag antar att några av mina läsare jämför antalet röster som de olika politikerna har fått. Jag ska göra det enklare, här är listan på de 10 politiker som har fått flest personröster i kommunvalet:

Det är lite förvånande att inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har fått flest röster, men det betyder nog ändå inte att en majoritet vill se Henrik Harlitz (M) som ny ordförande i KS… Inte denna gång i varje fall. Det kan noteras att det är kommunens fyra största partier som också belägger de fyra förstanamnen på personvalslistan.

Det är också en viktig iakttagelse att det bara finns två kvinnor bland de 10 första namnen, Lena Mjörnell (SD) och Madelaine Karlsson (S). Det är anmärkningsvärt. Borde det inte vara så att fler kvinnor bör rösta på andra kvinnor, om inte annat för att bryta den manliga dominansen i den vänersborgska politiken? För männen dominerar helt klart i Vänersborgs kommunfullmäktige. (Se “Vi går vidare”.)

Men flera kommuninvånare har röstat på kvinnor. Den slutsatsen kan man dra eftersom flera kvinnor längre ner på valsedlarna har fått personröster trots att de inte har varit med i kommunfullmäktige denna mandatperiod. Hur väljarna då kan veta vad de står för i politiken vet jag inte. Det gäller naturligtvis även några av männen, så klart.

Det kan diskuteras hur stor vikt partierna lägger vid personröster. En del partier gör det, andra vill inte riktigt låtsas om kommuninvånarnas preferenser. Jag vet inte varför. Det är ju viktigt, kan man tycka, vilka personer som är uppskattade och “populära” bland väljarna. Det torde innebära, om inte annat, ett större förtroende för partiet och kanske locka fler röster i kommande val…

Till sist har jag själv räknat ut vilka som är personvalda, dvs vilka som tack vare kommunvånarnas personkryss tar en “direktplats” i kommunfullmäktige nästa mandatperiod. Beräkningarna får dock tas med en “nypa salt” – jag kan ha räknat fel.

Om de här egenhändigt uträknade siffrorna stämmer så ser det ut som om kommunstyrelsens nuvarande ordförande Benny Augustsson (S) inte har blivit personvald. Det är lite uppseendeväckande, men det kan ju också vara så att S-väljarna tar hans ledarskap för givet och istället kryssar i någon annan som de vill ha högre upp.

Det verkar också lättare att bli personvald i mindre partier. Det kan noteras, enligt mina mycket preliminära siffror, att Vänsterpartiet får tre direktinvalda personer och att de två liberalerna på de två första platserna på valsedeln inte får någon plats som ordinarie i kommunfullmäktige. Det kommer antagligen att ställa till stora problem i Liberalernas planering.

I nästa blogg tänkte jag jämföra valresultatet i kommunvalet med hur vänersborgarna röstade till riksdagen. Det är en mycket intressant jämförelse. Väljarna i Vänersborg kommun har faktiskt i stor utsträckning röstat annorlunda i kommunvalet och i riksdagsvalet.

==

Bloggar i denna serie:

• “Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)” – 24 sept 2022
• “Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)” – 25 sept 2022
• “Redovisning val 2022 – Vänersborg (3)” – 26 sept 2022
• ”Valda till KF 2023-2026 (4)” – 29 sept 2022