Stefan Kärvlings blogg

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)”.

Den 9 oktober 2022 lämnade Bengt Davidsson in sitt yttrande till byggnadsförvaltningens kommunicering av beslut. Det var en inlaga på 5 sidor, varav en sida var så att säga ny. De andra sidorna innehöll uppgifter som Davidsson hade kommunicerat med förvaltningen tidigare, men som han sannolikt tyckte att det var läge att tjänstepersoner och politiker fick läsa en gång till – kanske lite noggrannare denna gång…

Jag återger “det nya” i yttrandet ordagrant.

• “Nuvarande tomtplatsavgränsning utgår från felaktigt kartunderlag, kommunen har använt en karta som utgår från tiden innan byggnaden tillbyggdes enligt givet bygglov, därav att nuvarande byggnad ej inryms inom tomtplatsen alltså ligger del av byggnaden utanför tomten. Tjänstemännen som gjorde ett platsbesök den 2022-08-26 försvarade sig med att tomtgränsen är ungefärlig !!!! och att Bengt skulle ”tänka sig” en annan placering !!!!!”

En riktig kartskiss över bostadshuset.

Det kanske viktigaste argumentet mot den nuvarande tomtplatsavgränsningen är naturligtvis att en del av Davidssons hus ligger utanför tomtgränsen.

Uttalandet från tjänstepersonerna att tomtplatsavgränsningen är ungefärlig är häpnadsväckande. Enbart detta förhållande är ett avgörande skäl till att Davidssons tomtplats måste bestämmas på nytt. En tomtplatsavgränsning ska inte kunna tolkas på olika sätt. Jag tror att enbart detta skäl hade gett Davidsson rätt i en eventuell överklagan.

• “Man bör nog kunna anse att marken runt bostaden är ianspråktagen sedan minst 100 år då vägar och avloppsanläggning samt fiskeboden har funnits sedan långt för 1975 då strandskyddslagstiftningen tillkom.”

Det är svårt att se att byggnadsnämnden kan ifrågasätta detta faktum.

• “Det har tillkommit framkomlighetsproblem för renhållningen som inte kan vända på tomten eller i dess närhet, i synnerhet om av byggnadsförvaltningen begärt staket, häck mur etc. anordnas för att markera tomtplatsen. Renhållningens fordon kräver en diameter om 18m för att kunna vända fordonet.”

Det här skrev jag om tidigare. (Se “Davidsson på Juta kämpar vidare (1/3)”.) Det jag inte nämnde då var att byggnadsförvaltningen kräver att Davidsson ska sätta upp ett staket, mur eller en häck för att avgränsa tomten, så att allmänheten ser var det är privat område. Det är bara att se på bilden och kartan så inser alla (ja, inte riktigt alla…) att det är totalt omöjligt att sätta upp ett staket, en mur eller en häck vid tomtgränsen. (Se vidare “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (2/7)”.)

• “Vi vill be byggnadsförvaltning och byggnadsnämnden att inte se så ensidigt på ovan begäran utan ta vara på de möjligheter som ges inom gällande lagstiftning. I detta ärende ges möjligheter att ta hänsyn till såväl allmänhetens intresse som det enskilda intresset. Allmänheten kan färdas fritt längs strandkanten och använda den av Bengt D tillhandahållna bron över ravinen (över vattnet). Denna bro kommer att demonteras vid avslag och förklaring till allmänheten kommer att ges via skyltar och media.”

Det är tyvärr så att byggnadsförvaltningen hela tiden tolkar lagen till Davidssons nackdel. Men inte bara det, förvaltningen bortser också från lagparagrafer som talar till den enskilde fastighetsägarens fördel.

I Miljöbalken 7 kap 25 § (klicka här) står det:

“Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses.”

Den enskilde fastighetsägaren har alltså enligt lagen legitima intressen, och de intressena måste kommunen ta hänsyn till. Det här verkar emellertid inte beröra byggnadsförvaltningen i Vänersborg… Det är också anmärkningsvärt att miljö och hälsa inte resonerade kring denna paragraf i sitt yttrande i ärendet. (Se “Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)”.) Lagparagrafen nämndes inte med ett ord.

Det måste också nämnas, vilket Davidsson gör, att Naturvårdsverket har publicerat en skrift, “Strandskydd” (se här), som bland annat beskriver syftet med strandskyddet”. I denna skrift skriver Naturvårdsverket: 

“När dispens givits för byggnader eller anläggningar inom ett strandskyddat område ska en fri passage som är minst några tiotal meter bred alltid lämnas för allmänheten. Passagen ska vara så bred att allmänheten obehindrat kan gå utmed stranden.”

Det viktigaste med strandskyddsreglerna är alltså att allmänheten kan gå längs strandkanten och att den fria passagen ska vara minst några tiotal meter bred. På Juta tycker byggnadsförvaltningen att allmänheten ska undvika stranden och passera vid, eller på!, Davidssons altan, som ligger 60 meter(!) från strandkanten. Med Davidssons förslag till ny tomtplatsavgränsning (se nedan) uppfylls Miljöbalkens krav.

Yttrandet avslutas med en vädjan:

“Bengt och hans hustru vill bara få till stånd en liten gräsplätt för sitt trädgårdsintresse, se möjligheten som ges inom Miljöbalkens intresseprövning”

Det som åsyftas är Miljöbalkens skrivning (7 kap 25 §, se ovan):

“Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen.”

Förvaltningen är naturligtvis kallsinnig till det synnerligen egoistiska intresse som Davidsson visar – “en liten gräsplätt för sitt trädgårdsintresse”. Bevare oss! Jag undrar om det är någon på byggnadsförvaltningen som själv har ett trädgårdsland eller en gräsplätt…

Det finns en annan lag som har sin tillämplighet i det här fallet också, men som det pratas tämligen tyst om från kommunens sida. Eller viftas bort… Davidsson tar återigen upp detta i sin inlaga. Det handlar om Plan- och bygglagen, PBL.

I PBL 8 kap. 9 § (klicka här) beskrivs hur en tomt ska vara utformad (jag återger inte riktigt alla punkter):

• “naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara”
• “det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon”
• “det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon”
• “personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt”

Det är inte mycket att orda om. Familjen Davidsson har stöd för sina krav i PBL, fast kanske inte då i Vänersborgs kommun… Det kan tilläggas att Davidsson har, som jag skrivit tidigare, en grav rörelsestörning.

Det är lite osäkert om byggnadsförvaltningen kommenterade just PBL i sin kommunikation eller om det var strandskyddet, antagligen är det faktiskt både och. Innehållet i förvaltningens kommunikation tycks handla om strandskyddet i Miljöbalken, men PBL nämns i meningen direkt innan citatet. Hur som helst skrev förvaltningen:

“För att åberopa ett mycket angeläget intresse krävas mycket speciella omständigheter och bör tillämpas särskilt restreaktivt (kommunens felstavning; min anm) när det gäller enskilda intressen.”

Det här avsnittet visar på ett mycket tydligt sätt hur byggnadsförvaltningen misstolkar och förvränger lagen till Davidssons nackdel. I Miljöbalken står det “enskilda intressen”, förvaltningen skriver “mycket angeläget intresse”. “Mycket angeläget” står inte i lagtexten.

När det i lagtexten står “en inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse … får därför inte gå längre än som krävs”, så får Vänersborgs byggnadsförvaltning det till att det krävs “mycket speciella omständigheter och bör tillämpas särskilt restriktivt”. Måhända finns det särskilda regler i Vänersborg kommun…

Byggnadsförvaltningen “tolkar” sin vana trogen allt mycket negativt för Davidsson. Ja, de lägger till ord i sin tolkning som ger politikerna i nämnden, och kanske allmänheten, känslan av att “så står det i lagen”. Det är inte så lite ”fulspel” kan jag tycka…

Davidsson har för länge sedan lagt ett förslag på hur han skulle vilja se en tomtplatsavgränsning. Förslaget uppfyller alla lagar och krav och är till gagn både för honom själv och allmänheten. Så här ser förslaget ut:

Jag skrev noggrannare om förslaget i bloggen “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (3/7)”. Med anledning av några kommentarer på min förra blogg (se här) vill jag passa på att uppmärksamma alla läsare på att området längs med strandkanten samt ”fiskeboden” längst ner till vänster på fotot och bryggan ligger på grannfastigheten. Det området tillhör således inte Davidssons fastighet.

Bengt Davidsson är trött på byggnadsförvaltningen. Tjänstepersonerna har bråkat med honom i 5 år. Flyttas inte tomtplatsavgränsningen denna gång heller så tänker han ta bort bron över bäckravinen. Då blir hela Juta en återvändsgränd där allmänheten inte kan passera överhuvudtaget. Då har byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning förstört för allmänheten.

På tisdag, i övermorgon, ska byggnadsnämnden avgöra ärendet. Ska politikerna i byggnadsnämnden följa tjänstepersonernas beslutsförslag eller ska de se objektivt och rättvist på ärendet? Politikerna har ju faktiskt visat självständighet och kraft att gå emot sin förvaltning tidigare.

Beslutet har naturligtvis stor betydelse för Bengt Davidsson och hans fru. De behöver lugn och ro efter alla dessa år.

Det finns mycket att reflektera över i Vänersborgs kommun. Det antas t ex detaljplaner på bland annat Sanden och Korseberg. Där upphävs strandskyddet och bostäder får byggas. På Juta är det omöjligt för paret Davidsson att ha ett trädgårdsland – på sin egen tomt…

====

Anm. Här kan du läsa om vad byggnadsnämnden beslutade: ”Mörka moln över Juta”.

Bloggar i denna serie:

• ”Davidsson på Juta kämpar vidare (1/3)” – 20 oktober 2022
• ”Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)” – 22 oktober 2022
• ”Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)” – 23 oktober 2022
• ”Mörka moln över Juta” – 25 oktober 2022
• ”Juta: Byggnadsnämndens felaktiga underlag” – 27 oktober 2022
• ”Juta: Bron borttagen!” – 28 oktober 2022

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Davidsson på Juta kämpar vidare (1/3)”.

Bengt Davidsson och hans fru fick i slutet av september ett brev från miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborg. I brevet fanns ett dokument med rubriken “Kommunicering inför beslut”. Det var daterat den 27 september 2022. Davidsson fick ont i magen bara av att läsa den första meningen:

“Din ansökan om strandskyddsdispens saknar särskilda skäl för dispens och strider mot strandskyddets syften.”

Det var alltså fortfarande helt rätt att tomtplatsavgränsningen skulle gå över Davidssons altan… Eller? Förvaltningen skrev något som i mina ögon var väldigt underligt:

“Fastigheten har en beslutad tomtplatsavgränsning från 2018 som fastställdes utifrån hur fastigheten såg ut 1975 då strandskyddslagstiftningen infördes.”

Var denna formulering ett försvar för att en gammal och föråldrad karta från 1975 användes vid tomtplatsavgränsningen 2018 – när verkligheten under dessa år hade ändrats? Det låter i så fall helt absurt. Jag vill återigen betona – Davidssons om- och tillbyggnad av sitt bostadshus var helt laglig. Kommunen hade beviljat bygglov och gett alla tillstånd som erfordrades.

Förvaltningen kommenterade inte tomtplatsavgränsning specifikt i kommunikationsdokumentet. Istället skrev den i svepande ordalag om Davidssons önskemål att få ha en del av sin egen fastighet, t ex en del av gräsmattan, för sig själv:

“För att åberopa ett mycket angeläget intresse krävas mycket speciella omständigheter och bör tillämpas särskilt restreaktivt (kommunens felstavning; min anm) när det gäller enskilda intressen. Förvaltningens bedömning är att det framkomna intressena inte anses vara av sådan karaktär att det är att se som mycket angelägna intressen utifrån de särskilda skälen.”

Det var således helt ointressant och oviktigt att Bengt Davidsson och hans fru ville ha en plätt av gräsmattan för sig själva där Bengts fru kunde odla lite grönsaker. Precis som alla andra som bor “på landet”. Eller i Nordstan…

En kort utvikning. Det finns redan ett trädgårdsland på gräsmattan. Det hade den tidigare ägaren till Juta anlagt och odlat i. Det var helt ok med kommunen, det fanns nämligen ingen tomtplatsavgränsning på den tiden. Trädgårdslandet fanns alltså när Davidsson köpte fastigheten. Sedan, efter fastighetsförvärvet, gjordes en tomtplatsavgränsning. Då blev helt plötsligt trädgårdslandet olagligt. Och ska enligt byggnadsnämnden tas bort. Så Davidssons åläggs att ta bort ett trädgårdsland som de inte har anlagt – och inte heller använt…

Men paret Davidsson ska inte vara ledsna. Enligt byggnadsförvaltningens dokument får de ju faktiskt beträda marken på sin alldeles egna fastighet:

“Att det finns en utpekad tomtplatsavgränsning innebär inte att man inte får nyttja/uppehålla sig på mark utanför tomtplatsavgränsningen utan enbart att man inte får privatisera området. Detta innebär till exempel att man fortsättningsvis kan använda vägen för att ta sig till ytterligare entréer, byggnader samt anordningar på fastigheten eller att uppehålla sig på området utanför tomtplats i symbios med allmänheten.”

Vilka fantastiska rättigheter en fastighetsägare har i Vänersborg. Hen får gå på sin gräsmatta “i symbios med allmänheten”. Men sätta ut en stol på gräsmattan får Davidssons inte göra – då privatiseras deras gräsmatta…

Tänk om samma regler hade gällt i t ex Nordstan. Då skulle vem som helst kunna gå genom min trädgård och plocka mina hallon – om buskarna nu inte privatiserade min trädgård. Och på gräsmattan hade jag samtidigt kunnat ligga och sola, ”i symbios med allmänheten”, och heja på de förbipasserande och kanske klappa deras hundar… Eller hade jag privatiserat min trädgård om jag hade legat på gräsmattan och solat…?

I Miljöbalken (MB) står det att strandskyddet bland annat syftar till att långsiktigt:

“trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden”

Det är en bra lag, men den har också viktiga undantag. Länsstyrelsen kan upphäva strandskyddet om:

“det är uppenbart att området saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften”

Allmänheten kan obehindrat passera Davidssons fastighet och gå utmed Göta älvs strand. Där finns det en vandringsled och en bro över en bäckravin. Allmänheten behöver inte och har ingen anledning att använda Davidssons privata väg – eller altan…

För att få en bättre bild på förhållandena på Juta kan du lämpligen se denna film. Niklas Claesson (M) filmade och kommenterade när han var ute och joggade vid Juta-torpet – KLICKA HÄR! 

Det kan även göras undantag från strandskyddet om området:

“redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften”

I närheten av bostadshuset men utanför tomtplatsavgränsningen finns t ex Davidssons avloppsanläggning. Placeringen av den är godkänd av kommunen. När Kretslopp och Vatten kommer dit för att tömma tankarna så hindras allmänhetens fria passage… Är inte tomten redan ianspråktagen om det finns en avloppsanläggning där? Och en tillfartsväg till den?

Nej, säger byggnadsförvaltningen, och skrev i dokumentet till Davidsson:

“Marken har inte varit ianspråktaget på sådant sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syften.”

Det är intressant, det är kommunens tolkning av lagen. Miljöbalken kan definitivt tolkas på ett annat sätt. Kommunen tolkar emellertid hela tiden allt, och mer till, till Davidssons nackdel. Vi får så småningom se hur byggnadsnämnden tolkar lagen.

I kommunens kommunikation med Davidsson så har också Miljö- och hälsoskyddsnämnden yttrat sig, dvs förvaltningen har yttrat sig på delegation. Sin vana trogen gjorde nämnden/förvaltningen en skrivbordsbedömning. Efter att ha tittat i olika planer och kartor så skrev miljö och hälsa:

“Ett ianspråktagande av marken som tomtmark bedöms ge en hindrande och avhållande effekt, påverka områdets naturmiljö och landskapsbild negativt samt försämra möjligheten att upprätthålla en grön infrastruktur till förmån för bevarande av den biologiska mångfalden. Nämnden bedömer mot bakgrund av vad som nämnts ovan att anläggande av tomtmark enligt ansökan innebär negativ påverkan på ett i översiktsplanen och grönplanen utpekat värdefullt natur- och grönområde. Bevarandet av goda livsvillkor för växt- och djurlivet motverkas och åtgärden kan inte anses vara förenlig med strandskyddets syfte.”

Det är lite tråkigt att Miljö och hälsa inte besökte Juta eller pratade med Davidsson innan bedömningen. Det som står i dokumentet låter bra men gäller knappast fastigheten på Juta. Den utökning av den privata zonen på tomten har t ex inget med växt- och djurlivet att göra eller påverkan på områdets naturmiljö och landskapsbild osv. Miljö och hälsa använder samma generella formuleringar som den alltid gör när den från sin skrivbordsposition ska motivera ett avslag.

Det är tråkigt att miljö och hälsa gör denna bedömning utan att veta hur det ser ut på platsen… Det är ju ett mycket viktigt beslut för Bengt och hans fru. Sedan finns det ju även både andra paragrafer i Miljöbalken och andra lagar som faktiskt stödjer Davidssons “önskemål”.

Bengt Davidsson ger sig inte. Han fick möjlighet att lämna synpunkter i byggnadsförvaltningens kommunikation. Och det gjorde han.

Fortsättning följer i bloggen ”Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)” .

====

Bloggar i denna serie:

• ”Davidsson på Juta kämpar vidare (1/3)” – 20 oktober 2022
• ”Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)” – 22 oktober 2022
• ”Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)” – 23 oktober 2022
• ”Mörka moln över Juta” – 25 oktober 2022
• ”Juta: Byggnadsnämndens felaktiga underlag” – 27 oktober 2022
• ”Juta: Bron borttagen!” – 28 oktober 2022

Bengt Davidsson och hans fru bor i en fastighet på Restad som populärt går under namnet Juta. De köpte fastigheten i juni 2017, och där planerade Bengt att tillbringa sin pensionärstillvaro i lugn och ro.

Det blev inget lugn och ingen ro. Davidsson hade helt glömt bort Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning.

Jag har skrivit ett flertal bloggar om paret Davidssons förhållande till kommunen. Det är en lång och händelserik berättelse nästan i klass med Joseph Hellers “Moment 22” eller Franz Kafkas “Processen”. (Se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta”.) SVT läste bloggarna och en journalist gjorde ett reportage om Davidsson. Det visades i Västnytt i maj förra året. (Se “SVT sätter Vänersborg och Juta på kartan”.) 

Konflikten handlar om byggnadsnämndens tomtplatsavgränsning. En sådan görs vid strandskyddsdispenser och syftet är att bestämma gränsen mellan det område där fastighetsägaren kan hävda privat zon och det område som allmänheten har möjlighet att använda.

Byggnadsnämnden fastställde den 17 april 2018 avgränsningen på Davidssons Jutafastighet enligt dessa kartor. (Den streckade linjen på kartan ovan är själva fastighetsgränsen.) På kartorna syns tydligt att kommunen använde en gammal och föråldrad karta när tomtplatsavgränsningen ritades in – kommunen hade nämligen missat att Davidsson hade byggt en stor altan (med bygglov)…

Det var inte nog med att familjen Davidsson inte längre kunde parkera sina två bilar på sin tomt eller att det i framtiden inte fanns någon möjlighet att bygga en handikappramp till Bengt, som är rörelsehindrad – tomtplatsavgränsningen gick över det ena hörnet av altanen. Det är helt osannolikt… Hela byggnaden ligger alltså inte inom fastställd tomtplats! (Jag har utvecklat det här betydligt mer i bloggarna “Byggnadsförvaltningen och David på Juta”.)

Bengt Davidsson överklagade det beslut som byggnadsnämnden hade fattat. Länsstyrelsen ansåg emellertid att byggnadsnämndens tomtplatsavgränsning redan hade vunnit laga kraft. Länsstyrelsen skrev därför den 23 juni 2022:

“Länsstyrelsen kan vid prövningen av aktuellt beslut inte ändra befintlig eller bestämma en ny tomtplatsavgränsning.”

Däremot upphävde Länsstyrelsen byggnadsnämndens beslut om att Bengt och hans fru skulle betala vite på 50.000 kr. (Se ”Davidsson på Juta: Olagligt beslut (2/3)”.)

Bengt Davidsson ansökte om en ny strandskyddsdispens och därmed också en ny tomtplatsavgränsning. Det var i maj 2021. Bengt Davidsson hade svårt att acceptera att kommunen i stort sett tog hela hans tomt. Allmänheten kunde ju passera vid strandkanten. Dessutom hade han anlagt en bro över ravinen och bäcken så att allmänheten kunde ta sig till Önafors på andra sidan – och tvärtom. Utan bron så skulle allmänheten inte kunna passera Juta utan hade varit tvungna att vända tillbaka. Davidsson underlättade med andra ord allmänhetens fria passage. Och med denna lösning så skulle Bengt Davidsson och hans fru kunna ha ett trädgårdsland och barnbarnen kunna leka på gräsmattan.

Innan byggnadsförvaltningen kom på besök till Juta för att förbereda ärendet om Davidssons överklagande, så fick han besök från andra i kommunen. Det var Kretslopp och Vatten, samhällsbyggnadsnämnden, som skulle titta på sophanteringen. De meddelade Bengt att det var för trångt på fastigheten, sopbilen kunde inte vända. Det finns nämligen regler för vändradier och sådant på fastigheter.

“Vägbredden måste vara minst 3,5 meter utan att växtligheten inskränker på bredden … Backning ska undvikas och det måste därför finnas vändmöjligheter när så krävs. Vändplan för en normal sopbil ska ha en diameter av 18 meter med en hinderfri remsa på ytterligare 1,5 meter runt om.”

Davidssons tomt uppfyllde inte kraven.

Det är dock inte mycket Bengt Davidsson kan göra för att tillmötesgå Kretslopp och Vattens krav. Det finns ingen plats att utvidga vändplatsen för sopbilen. Eller ja, det gör det egentligen. Men om Bengt ordnar en vändplats, så går han utanför den tomtplatsavgränsning som byggnadsnämnden har bestämt. Och då skulle Bengt privatisera marken vilket innebär att han skulle bryta mot strandskyddsdispensen. Han skulle göra intrång på allmänhetens rättigheter till fri passage på sin fastighet. Och Bengt visste faktiskt inte ens var han kunde ställa soptunnorna.

Fast det verkade inte miljö- och byggnadsförvaltningen veta heller…

Tomtplatsavgränsningen satte alltså hinder i vägen för kommunal service, men också för de rättigheter en fastighetsägare har enligt Plan- och bygglagen (PBL). Äger man ett hus så är det tänkt att de boende ska ha vissa möjligheter och rättigheter… (Jag återkommer till det senare.)

Det kunde Bengt och hans fru bara drömma om.

Den stora anledningen till att det har blivit så här är alltså att byggnadsförvaltningen ritade tomtplatsavgränsningen på en föråldrad och felaktig karta. Det var inte inritat att Bengt Davidsson hade renoverat och byggt ut sitt hus, och med en stor altan, helt enligt bygglovet. Men det vägrar byggnadsnämnden erkänna…

Den 26 augusti i år kom byggnadsförvaltningen på besök.

Davidsson hade hoppats att tjänstepersonerna inte bara skulle se på den gamla föråldrade kartan med tomtplatsavgränsningen denna gång, utan att de skulle se verkligheten som den var. Och vara lite tillmötesgående, och flexibla.

Hoppet grusades när han fick se den bedömning som byggnadsförvaltningen senare gjorde och som skulle mynna ut i ett förslag till beslut i byggnadsnämnden på tisdag nästa vecka, den 25 oktober.

Fortsättning följer i bloggen ”Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)”.

====

Bloggar i denna serie:

• ”Davidsson på Juta kämpar vidare (1/3)” – 20 oktober 2022
• ”Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)” – 22 oktober 2022
• ”Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)” – 23 oktober 2022
• ”Mörka moln över Juta” – 25 oktober 2022
• ”Juta: Byggnadsnämndens felaktiga underlag” – 27 oktober 2022
• ”Juta: Bron borttagen!” – 28 oktober 2022