Arkiv

Archive for the ‘Hunneberg’ Category

Dagens KS – och Bergagården

Vänersborgs kommunstyrelse sammanträdde idag. Det var 15 politiker närvarade och 15 politiker frånvarande. En närvaro på 50% alltså.

Det är inte ok tycker jag. Ur demokratiskt hänseende är det inte det. Personer som råkar tillhöra en riskgrupp, eller har en nära anhörig i hemmet som gör det, diskrimineras. (Diskriminering är ett tungt ord… Borde jag lägga till “på sätt och vis”? Eller är det så “på riktigt”?)

Jag var inte där och därför skriver jag ner vad andra har berättat för mig.

Det var en dag fylld med information:

Det är självklart tråkigt att vara frånvarande, och särskilt tråkigt var det att missa Johan Olofson från Kunskapsförbundet Väst och Kent Javette, min gamle chef.

Just informationen om Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum är ju tämligen aktuell i dessa tider. Inte för att muséet ska blandas ihop med varken FABV:s köp av Bergagården eller Stiftelsen Bergagården. Fast det finns naturligtvis beröringspunkter. Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB är ett av Vänersborgs kommuns helägda bolag. Och fastigheten där muséet står ägs faktiskt av Fastighets AB Vänersborg.

Kungajakt- och viltmuséet kommer att fortsätta ägas av kommunen oavsett vem som äger Bergagården. Och de verksamheter som muséet bedriver (se muséets hemsida):

“Älgsafari på berget, spana på bäver från en kanot på Hunnebergs lugna vatten eller ta en avkopplande cykeltur på någon av cykellederna runt området. Köp ett fiskekort och upplev på egen hand den trolska stämningen på någon av Hunnebergs vackra fiskesjöar eller vandra i grupp i härlig naturmiljö.”

Ja, dessa aktiviteter kommer att vara kvar även om någon annan, t ex Spiskupan, hade fått köpa Bergagården. Så argumentet som har hörts i debatten att folk i allmänhet och människor med funktionsvariation i synnerhet riskerar att “stängas ute” om ett privat företag köper Bergagården håller inte. På sin höjd är risken att vänersborgare och turister inte får dricka kaffe och äta på Spiskupan eller att de utestängs från grillplatserna på gården. De här riskerna torde emellertid vara obefintliga.

För övrigt kommer hela Hunneberg och Halleberg att stå öppna för allmänheten vad som än händer med Bergagården. Och då kan jag väl också passa på att återge (se här) vad muséet skriver på sin hemsida:

“För att bevara och utveckla bergens natur- och kulturvärden har Sveaskog valt att göra Halle-Hunneberg till ekopark. Förutom skogens betydelse för friluftslivet och människans välbefinnande finns det andra skäl till att Halle- Hunneberg blev en av 36 ekoparker. Först och främst är det ett stort sammanhängande skogsområde i en del av landet där det är ont om just sådana områden. Halle- och Hunneberg är idag Västsveriges enda ekopark.”

Det finns naturligtvis också beröringspunkter till Stiftelsen Bergagården. Kent Javette (S) är t ex ordförande i både Stiftelsen Bergagården och Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum. På informationen i kommunstyrelsen idag sa Javette att julmarknaden skulle sluta arrangeras av Kungajaktsmuséet och övertas av Stiftelsen.

Det här har jag inte sett i några protokoll eller andra papper, men jag skulle kunna tänka mig att det kan vara mycket arbete med julmarknaden för de kanske 100.000 kr som julmarknaden ger i vinst…

Kommunstyrelsen fattade naturligtvis också beslut i ärendet “Köp av del av Fastighet Vänersborg Hunneberg 1:5, Bergagården”…

Vid en fråga från James Bucci (V) hävdade återigen FABV:s ordförande Bo Carlsson (C) att Spiskupan hade lovat att “ta sin del” av VA-kostnaderna. Det stämmer inte.

För det första. I det nu gällande hyresavtalet mellan Sveaskog och Stiftelsen står det:

“Hyresgästen svarar för lokalens uppvärmning, varmvatten, elektrisk ström samt vatten och avlopp. … Det åligger hyresgästen att på eget ansvar och egen bekostnad svara för de åtgärder som av försäkringsbolag, myndighet eller domstol kan komma att krävas för lokalens nyttjande.”

Stiftelsen Bergagårdens ordförande Kent Javette (S) hade funderingar kring dessa förhållanden och frågade Sveaskog. Javette fick svaret den 17 juni 2019 (se “Bo, Bergagården och en nyhet”):

“detta hyresavtal [är] alltså inte … något ”vanligt” hyresavtal där hyresgästen betalar en marknadsmässig hyra och fastighetsägaren svarar för sedvanligt underhåll. Istället är det i det här fallet Stiftelsen som ansvarar för alla typer av skötsel och underhållsåtgärder på fastigheten.”

Och för det andra, och det avgörande. Så här står det i hyresavtalet från den 24 januari 2017 mellan Stiftelsen Bergagården (hyresvärd) och Spiskupan Bergagården AB (hyresgäst):

”Hyresvärden svarar för att byggnadens vatten och avloppssystem samt att försörjande el- och vattenledningar hålls i gott skick.”

Solklart!

Bo Carlsson menade tydligen vidare, enligt mina källor, att “vi får köpa först och se över de olika alternativen sen, vi får se vad det kostar när köpet är klart”. Och så får det i så fall naturligtvis inte gå till. Alla fakta, alla papper, måste finnas på bordet innan beslut fattas. Hur vet politikerna annars vilka beslut de tar? Och vad de kostar?

Ingen framförde vad jag förstår de “formella” och juridiska argumenten från Kommunallagen 10 kap 3 §:

”Om en kommun … lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige
4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas”

“Innan de fattas”… Fastighets AB har vänt på ordningen och fattat beslutat innan fullmäktige har sagt sitt… (Se “Nej till köp av Bergagården (3/3)”.) Kanske kommer detta att framföras i kommunfullmäktige nästa månad?

James Bucci (V) yrkade avslag på förslaget om köp av Bergagården. Han fick stöd av MBP, medan SD avstod. Alla andra partier röstade bifall…

Det blev också en votering om Lutz Rininslands (V) och min motion “Fortsätt, men gör rätt!”. Den avslogs med röstsiffrorna 9-6. Det var M+KD+MBP+V som röstade för bifall. De andra var mot. Avslaget är uppseendeväckande eftersom yrkandet var:

“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”

Det är fantastiskt – majoriteten avslår att politikerna “söker att åstadkomma en lösning”. Och en lösning på de frågor som motionen tar upp har hela direktionen i KFV i diskussioner ställt sig bakom. Även ledamöterna från S+C (det finns ingen från MP Vänersborg i direktionen). Du kan läsa mer på Lutz Rininslands blogg. (Se “Två motioner – bifall och avslag”) och motionen kan du läsa genom att klicka här.)

Det var dessa beslut som kommunstyrelsen hade olika åsikter om. De andra besluten gick som på räls. Nästan. I beslutet om Ursand avstod M, KD, MBP och SD. M+KD+MBP skrev en protokollsanteckning. Men det återkommer jag till vid ett senare tillfälle. Och, SD yrkade bifall till sin motion om att kommunfullmäktige ska införa en frågestund för allmänheten. Det blev dock ingen votering.

Jag hoppas att jag kan vara med i de fortsatta sammanträdena med kommunstyrelsen – och kommunfullmäktige.

Nej till köp av Bergagården (3/3)

24 mars, 2020 1 kommentar

Anm. Det här är en direkt fortsättning på min förra blogg, ”Nej till köp av Bergagården (2/3)”.

Intäkter

Syftet med ett aktiebolag är att gå med vinst, kommunala aktiebolag kan ha andra ändamål. Som t ex att ”stödja utvecklingen av ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun” (ur FABV:s bolagsordning). Men gör kommunen stora investeringar, särskilt i icke lagstadgad verksamhet, så bör kommunen och dess politiker titta på intäktssidan. Det hör naturligtvis till när de totala kostnaderna för ett förvärv av en fastighet ska beräknas. (Kommunen kan ha, och har ofta, andra syften med verksamheterna. När det gäller Bergagården så diskuterade jag dessa under rubriken “Varför vill kommunen köpa Bergagården?”.

Inte heller när det gäller framtida intäkter finns det några uppgifter i underlagen till kommunstyrelsen. (Det finns ju inte heller några på kostnadssidan…) Det enda som står är att:

“Vid det senaste mötet i beställargruppen fick kommundirektörerna i de tre kommunerna i uppdrag att ta fram ett underlag för medfinansiering från Trollhättans och Grästorps kommuner för att säkerställa driftskostnader för Vänersborgs kommun i samband med köp av Bergagården.”

Ska Vänersborgs kommun genom Fastighets AB Vänersborg (FABV) nu köpa Bergagården så är det klart att det vore tacksamt om Trollhättans Stad och Grästorps kommun vore med och betalade. Jag förstår bara inte riktigt varför de skulle göra det? Varför skulle Trollhättan och Grästorp betala för konsekvenserna av ett fastighetsköp i Vänersborg? De är ju med och betalar för verksamheterna på Hunneberg genom att de är medlemmar i Stiftelsen Bergagården, men Vänersborgs kommuns köp av en fastighet…? Det minsta man kan begära är någon typ av förklaring i underlaget, och kanske skulle KS till och med avvakta besked från Trollhättan och Grästorp innan själva köpet godkändes…

Förutom de förhoppningar som underlaget tydligen fäster till Trollhättan och Grästorp antar jag att de enda inkomster som FABV kommer att få, är de inkomster som Sveaskog fick från fastigheten Hunneberg 1:7. Och det är nog inte mycket mer än den hyra som betalades för byggnaderna av Stiftelsen Bergagården och Skogsvargarna. Det var dessa som hyrde på Bergagården. Och eftersom Skogsvargarna nu har fått köpa sin byggnad så blir det inga intäkter därifrån för FABV. Stiftelsen Bergagården betalade 128.000 kr/år till Sveaskog. Det är hela den hyra som FABV kan räkna med. Och då ska vi komma ihåg att Stiftelsens pengar kommer från tre kommuner varav bidraget från Vänersborg är störst…

Arrangemang som julmarknader ordnades vad jag förstår av Kungajaktsmuséet som då hyr innegården av Stiftelsen (för en tämligen låg summa). Intäkterna därifrån kommer då inte heller FABV tillgodo. Vilket inte heller hyran från restaurang Spiskupan gör. Spiskupan betalar årligen en hyra på 253.000 kr, men pengarna går till Stiftelsen Bergagården.

Som jag ser det så kommer FABV och Vänersborgs kommun bara att ha kostnader för köpet och inga inkomster. Och det för att kommunen inte anser att Spiskupan, den andre spekulanten på fastigheten, kan tillgodose vänersborgarnas behov av “tillgång till natur- och friluftsliv” och “fortsätta utveckla besöksnäringen på Hunneberg”.

Ja, herregud…

Inför morgondagens kommunstyrelse

På onsdag ska kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige att Fastighets AB Vänersborg (FABV) ska köpa fastigheten Hunneberg 1:7

Beslutet kommer att tas utan att alla fakta ligger på bordet, utan att politikerna vet var de totala kostnaderna för köpet och driften kommer att hamna. Och egentligen utan att veta vad FABV och kommunen ska ha fastigheten till. Det finns inga som helst planer eller förslag på vad detta fastighetsköp kommer att innebära i praktiken och vilka åtgärder kommunen planerar. Precis detsamma gäller för Bo Carlsson och FABV. Jag anser att det är oansvarigt att som politiker vara med och fatta ett beslut utan ha med alla fakta. Det handlar om inte annat om för mycket pengar.

Och utifrån de fakta som finns så talar allt emot ett köp…

Jag är till skillnad från t ex moderater, liberaler och centerpartister övertygad om att en privat aktör, som t ex ägarna till Spiskupan, skulle sköta fastigheten bättre än vad kommunen kommer att göra. Vi har ju redan erfarenhet av kommunal fastighetsförvaltning… Både av hur det går när kommunen är fastighetsägare, som t ex på Norra skolan och arenan, eller när privata entreprenörer tar över, som t ex på Ursand. Det är bättre att skattebetalarnas pengar går till de lagstadgade uppgifterna, till de kommunala kärnverksamheterna som vård, omsorg och utbildning i stället för att användas i spekulativa fastighetsaffärer.

Slutligen – ett formellt fel…

Det tycks mig även ha begåtts ett formellt fel i Fastighets AB:s hantering av ärendet. (Något som min partivän James Bucci uppmärksammade mig på.) Vilket i så fall självklart också får återverkningar på den kommunala processen.

I FABV:s bolagsordning står det i § 6, “Kommunfullmäktiges rätt att ta ställning”:

“Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun ska få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”

Notera, “innan bolaget fattar beslut”… ”innan”…

Det här framgår på sätt och vis också i underlaget till kommunstyrelsen där det står:

“I proposition 2001/02:80 s.137 framgår bland annat att fullmäktige får ta ställning innan principiellt viktiga beslut fattas av helägda kommunala aktiebolag och kommunala stiftelser.”

Återigen – “innan”…

Eller varför inte gå direkt till lagen? Det är ju den som gäller. I Kommunallagen 10 kap 3 § står det:

”Om en kommun … lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige
4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas”

Det här har inte FABV brytt sig om eller, antagligen, helt enkelt missat. Ett extra styrelsemöte sammankallades nämligen enbart för att fatta beslut i förvärvsfrågan. Det var den enda punkten på dagordningen. Och styrelsen beslutade att:

“ge Ordföranden och vice ordförande i uppdrag att underteckna köpekontrakt för förvärv av Kv. Hunneberg 1:7 från Sveaskog AB.”

Det har uppenbarligen begåtts ett “formellt” och juridiskt fel. Det måste betyda något, kanske att processen måste tas om. Jag vet inte. Men jag vet att lagföljsamheten hålls mycket högt i kommunstyrelseförvaltningen.

Det ska bli intressant att se vad som händer i kommunstyrelsen imorgon onsdag. Själv är jag återigen tvungen att avstå på grund av Corona-viruset. Sammanträdet ska nämligen hållas som vanligt. Det blir t ex ingen möjlighet att delta på distans – kommunfullmäktiges beslut i onsdags (om möten på distans) har fortfarande inte vunnit laga kraft…

Och i Vänersborgs kommun är vi mycket noga med att följa alla lagar och förordningar…

I denna ”serie”:
Nej till köp av Bergagården (1/3)” – del 1, 22/3.
Nej till köp av Bergagården (2/3)” – del 2, 23/3.
”Nej till köp av Bergagården (3/3)” – del 3, 24/3.

Nej till köp av Bergagården (2/3)

Anm. Det här är en direkt fortsättning på min förra blogg, del 1, ”Nej till köp av Bergagården (1/3)”.

Kostnader

Kommunen köper alltså genom Fastighets AB Vänersborg (FABV) fastigheten Hunneberg 1:7 för 4,82 milj kr, trots att den enligt en värdering är värd 3,7 milj kr. Det finns inga andra siffror på kostnader angivna i underlaget till onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Vilket är anmärkningsvärt när politikerna ska fatta ett beslut på flera miljoner.

Det påtalas däremot i köpekontraktet mellan Sveaskog och FABV diverse saker som innebär, och kan innebära ytterligare, framtida kostnader… Jag citerar allt som har med de kommande kommunala kostnaderna att göra.

  • “Köparen ska delta i kostnaderna för väghållning av ovan angivna utfartsväg i enlighet med vad som särskilt kan komma att bli överenskommet mellan parter.
  • “Köparen och Säljaren är överens om att ett separat servitutsavtal ska träffas mellan parterna i det fall Köparen beslutar att anlägga kommunal vatten- och avloppsledning till Egendomen. Köparen ska i sådana fall erlägga en engångsavgift om 28 kr/löpmeter i skogsmark och 14 kr/löpmeter i öppen mark för servitutsupplåtelsen.”
  • “Köparen ska … hålla byggnaderna försäkrade till fulla försäkringsvärdet”
  • “Statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift … ska betalas av Köparen.”
  • “förbinder sig Köparen att ansvara för att gräset på åkermarken slås och transporteras bort.”
  • Säljaren friskriver sig från allt ansvar för faktiska fel, rättsliga fel eller rådighetsfel. Köparen avstår med bindande verkan från alla anspråk grundade på att Egendomen är behäftat med faktiska fel, rättsliga fel eller rådighetsfel.”
  • “Säljaren har upplyst Köparen om följande fel och brister: Avloppsinfiltrationen samt fettavskiljaren till restaurangbyggnaden är uttjänt och behöver förnyas.”
  • “Det åligger Köparen att ansöka om lagfart. Köparen ska erlägga samtliga kostnader som är förenade med ansökan om lagfart.”

De flesta av punkterna är naturligtvis inte konstiga, men de kostar pengar. Så kan t ex en lagfartskostnad gå på nästan 220.000 kr. Det är dock VA och underhåll som lär kosta mest,

I värderingen, som Svefa AB gjorde i december 2018, står det om byggnaden där restaurangen ligger:

“Enligt uppgift vid besiktningen är det mindre läckage i taket och mindre fuktproblem i vindsutrymmen. Avloppsanläggningen är också enligt uppgift dålig med bågnad tank samt en markbädd som behöver göras om. Fettavskiljaren behöver också ses över. Varmvattenberedare och fettavskiljaren strular enligt uppgift ibland. Skicket är annars normalt och standarden relativt enkel. Avloppet som bedöms behöva renoveras/bytas ut…”

Om byggnaden med naturskolan skriver värderaren:

”Synliga skador från fukt finns på fasad, där delar ruttnat.”

Underhållet på de byggnader som FABV är på väg att köpa är eftersatt. Det är kommunen liksom FABV, och dess ordförande Bosse Carlsson, helt medvetna om. Och den tyngsta biten är VA-frågan (VA=vatten och avlopp).

Enligt fastighetsansvarig på Sveaskog kommer de nödvändiga investeringarna i VA att kosta 7,5 milj kr:

“Sveaskog gjorde en förprojektering under 2018 där kostnaden beräknades landa på ca 7,5 mkr. Det talades inledningsvis om 3,5 mkr men totalkostnaden steg sedan då det visade sig att inte alla kostnader var medräknade i den ursprungliga kalkylen.“

Det betyder att det kommer att kosta mer för kommunen att lösa VA-frågan än vad köpet av fastigheten kostar… Hade det inte varit värdefullt för KS och KF, och kanske till och med för FABV:s styrelse, att få veta detta innan beslut fattas…?

Ansvaret för att lösa VA-frågan har legat på, och gör så fortfarande, Stiftelsen Bergagården. Det framgår tydligt av avtalet med Sveaskog. Och vid fastighetsöverlåtelse så följer samtliga avtal med till köparen, dvs FABV – och avtalen ska fullföljas i sin helhet enligt avtalslagen… Stiftelsen Bergagården ansvarar för all skötsel och underhåll oavsett vem som äger Hunneberg 1:7 fram till den 30 juni 2022.

 Den 16 maj 2018 togs VA-frågan upp i Stiftelsens styrelse. I protokollet står det:

“Enligt den senaste kalkylen så blir kostnaden fördubblad och preliminärt uppe i 7,3 miljoner kronor. Vilket för Stiftelsens del blir en merkostnad på ca 100.000 kr/år, istället för tidigare beräknade merkostnad på 50.000 kr/år. Detta blir ansträngande för en redan hårt ansträngd ekonomi i Stiftelsen.”

Av Stiftelsens styrelseprotokoll den 19 juni 2019 framgår också att frågan tycks vara akut. Det står:

“Infiltrationsbädden som ska ta hand om gråvatten har tätnat. En tillfällig lagning har skett av systemet. Anläggningen ska grävas upp för att utröna vilka åtgärder som måste vidtagas.”

Det har påståtts av vissa “högre dignitärer” att Spiskupan ska vara med och bekosta en VA-lösning. Det stämmer inte. Det framgår tydligt av avtalet från 24 januari 2017 mellan Spiskupan och Stiftelsen Bergagården att så inte är fallet. I avtalet står det:

“Sveaskog AB (publ) planerar att ansluta fastigheten till Vänersborgs kommuns vatten- och avloppsnät. När anslutning sker förbinder sig hyresgästen (Spiskupan; min anm) att teckna va-abonnemang med Vänersborgs kommun.”

Spiskupan tecknar alltså ett vanligt VA-abonnemang som vilken kund som helst som hyr en fastighet.

Vad jag förstår så måste det vara omöjligt för FABV att överta ansvaret för underhåll av Stiftelsen, det bör ju strida mot Kommunallagen (och EU-rätten, statsstöd?). Kommuner ska behandla sina medlemmar lika – och då kan vad jag förstår inte FABV betala VA-kostnaderna åt Stiftelsen…? Och jag skulle vilja se när Stiftelsen yrkar på mer pengar till underhåll och VA av Trollhättan och Grästorp – och för all del Vänersborg… De har ju redan sagt nej när Stiftelsen frågade om extra tillskott för något år sedan…

FABV övertar även hyresavtalet med Stiftelsen Bergagården, som till största delen alltså får sina pengar från Vänersborgs kommun. I det hyresavtal, som också finns i KS-handlingarna, står det:

  • “Hyresgästen (dvs Stiftelsen Bergagården; min anm) svarar för lokalens uppvärmning, varmvatten, elektrisk ström samt vatten och avlopp.”
  • “Det åligger hyresgästen att utrusta lokalen med för verksamheten erforderliga lås och stöldskyddsanordningar.”
  • “Hyresgästen skall väl vårda och underhålla lokalen.”
  • “Till hyresgästens underhållsskyldighet hör i förekommande fall också att hålla med brandredskap, material för avfallshantering och torrklosett samt svara för och betala avgiften för avfallshantering, avloppstömning, utfartsväg, sotning och dylika löpande skötselkostnader.”
  • “Det åligger hyresgästen att hålla en god ordning inom lokalen. Tillhörande markområden och anläggningar skall i förekommande fall hållas väl skötta.”

De flesta av de här punkterna är det naturligtvis inte heller något konstigt med, men de kostar pengar. Och Stiftelsen Bergagården får sina pengar huvudsakligen från – Vänersborgs kommun… Det kan väl sägas att Stiftelsen inte har skött underhållet av byggnaden där restaurangen ligger som den ska… Enligt Sveaskog borde t ex avloppet och fettavskiljaren redan ha åtgärdats… (Källa: Mailväxling med fastighetsansvarig på Sveaskog.)

Det minsta man kan begära som ledamot i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige är väl att kommunledningen ser till att det i underlaget för beslutet följer med en sammanställning av de totala kostnaderna för förvärvet av Bergagården.

Och sedan förstår jag inte varför kommunen, även om det denna gång är genom FABV, vill äga ytterligare fastigheter. Och dessutom tror sig vara så bra på underhåll och utveckling… Kommunen som har visat sådana brister (andra skulle ha använt starkare ord) med att underhålla fastigheter, som t ex Norra skolan och Arena Vänersborg. Lägga pengar på köp av och underhåll och renoveringar på Bergagården när det finns behov av pengar till t ex boende för äldre, skolor och förskolor? Till de viktiga och lagstadgade kärnverksamheterna…

Anm. Du kan läsa fortsättningen genom att klicka här.

I denna ”serie”:
Nej till köp av Bergagården (1/3)” – del 1, 22/3.
”Nej till köp av Bergagården (2/3)” – del 2, 23/3.
Nej till köp av Bergagården (3/3)” – del 3, 24/3.

Nej till köp av Bergagården (1/3)

Det statliga skogsföretaget Sveaskog AB har för avsikt att sälja alla byggnader i landet som inte behövs för skogsbruket. Därför säljer Sveaskog fastigheten Hunneberg 1:7, dvs Bergagården på Hunneberg. Köpare är det helägda kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg (FABV). Det har FABV fått “order om” av kommunledningen. Kommande onsdag ska kommunstyrelsen behandla fastighetsköpet. Sedan ska kommunfullmäktige fatta det avgörande beslutet i april. Är det tänkt…

Det blir ett köp. Hela betongblocket bestående av S+C+MP+M+L+KD är överens. Den överenskomna köpeskillingen på 4.820.000 kronor är värd vartenda öre. Tycker dom. Det gäller nämligen att prioritera i dessa ekonomiskt tuffa tider för kommunen när flera verksamheter inom välfärdssektorn måste dra ner. Självklart är ett köp av fastigheten Hunneberg 1:7 då överst på prioriteringslistan…

FABV (Fastighets AB Vänersborg) är ett aktiebolag, men till skillnad från “vanliga” privata aktiebolag behöver inte FABV sträva efter vinst. I bolagsordningen står det § 4 att ändamålet med bolagets verksamhet är följande:

“Bolagets ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte i avsikt att stödja utvecklingen av ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun som grund för sysselsättning och goda levnadsbetingelser.”

Redan här skulle man kunna ställa den viktiga och direkta frågan hur köpet kan bidra till ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun…

Underlaget inför onsdagens beslut (som blir ett förslag till fullmäktige) är ovanligt tunt. Det saknas många och väsentliga uppgifter för att ledamöterna ska få en helhetsbild och kunna ta en saklig och objektiv ställning till fastighetsaffären – inte bara en förklaring av hur köpet kan gynna “ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun”. Det finns ingen affärsplan, det finns inga kalkyler på inkomster eller utgifter, det finns inga idéer vad man vill med köpet. Det är lätt att få uppfattningen att kommunen bara vill köpa fastigheten för sin egen skull, den kan typ vara bra att ha. Vad FABV ska göra med fastigheten får diskuteras senare.

Det är viktigt att ha i minnet att köpet av fastigheten av Sveaskog föregicks av en budgivning. De som driver restaurang Spiskupan var med och bjöd, men fick till slut ge sig. Jag antar att de insåg att kommunen aldrig skulle “vika ner sig” och att priset kom att överstiga värdet av fastigheten. I en värdering som Svefa AB gjorde i december 2018 på uppdrag av Sveaskog kom Svefa nämligen fram till att fastigheten var värd 4,5 milj kr. Men i den värderingen var då också OK Skogsvargarnas föreningslokaler inkluderade, som nu inte längre ingick i köpet.

Jag har skrivit två bloggar i ärendet tidigare, där jag har lämnat en hel del faktauppgifter. (Se “Bergen och Bergagården mm” och “Bo, Bergagården och en nyhet”.) Även TTELA har naturligtvis skrivit om kommunens fastighetsköp. (Se TTELA 8/3.)

Varför vill kommunen köpa Bergagården?

I TTELA den 8 mars (se länk ovan) angav FABV:s ordförande Bo Carlsson (C) fyra skäl till att FABV ska köpa Bergagården. Eller talar han för kommunen…? I TTELA talar han som ordförande i FABV, men tittar man på det Carlsson säger så pratar han knappast om det som är FABV:s syfte med sin verksamhet (se ovan).

Bo Carlsson säger till TTELA:

  • Fastigheten är värd pengarna.

Det såg vi ovan att det inte är sant. Fastigheten är värderad till 4,5 milj kr – och i den värderingen var alltså också OK Skogsvargarnas föreningslokaler inkluderade. Som nu inte längre ingår i köpet. OK Skogsvargarna köpte nämligen lokalerna av Sveaskog för 800.000 kr. Det betyder att de byggnader som är kvar bedöms ha ett värde på 3,7 milj kr. Och de köper Fastighets AB för 4.820.000 kr… Med andra ord, Vänersborgs kommun köper Bergagården för 1.120.000 kr över värderingen…

Bo Carlsson:

  • Fem miljoner är inte mycket pengar för kommunen.

Tja. På sätt och vis har Bo Carlsson naturligtvis rätt. Köpet innebär ju att kommunen kommer att äga fastigheten för “evig tid”, tills den eventuellt säljs… Men 5 miljoner motsvarar 10 resurslärare i grundskolan. Eller fler personer i äldrevården… Och fisket i Hallsjön var samme Bo Carlsson med och lade ner för att spara 500.000 kr…Och sparade gjorde han också genom att säga nej till Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB:s ansökan om 180.000 kr för att fräscha upp muséets fasta utställning… Vänersborgs kommun har det tufft med ekonomin för närvarande…

  • Ge allmänheten fortsatt bra tillgång till området.

Detta argument kan väl bara förstås som att allmänheten inte hade fått det om Spiskupan hade fått köpa fastigheten. Bo Carlsson, och samtliga betongpartier?, tror tydligen att det fanns risk för att Spiskupan skulle ha stängt ute allmänheten från fastigheten. (Jag skriver fastigheten eftersom “området” kan ge den felaktiga uppfattningen att det handlar om hela området Hunneberg.) Det kan jag inte förstå, skulle Spiskupan utestänga den allmänhet, dvs de kunder, som restaurangen lever av? Jag tror inte på det. Tvärtom, jag tror att Spiskupan skulle ha gjort mycket mer än kommunen för att locka till sig allmänheten – och turister. Som Bert Karlsson på Ursand. Och varför skulle inte Spiskupan och kommunen kunna samarbeta?

  • Utveckla tillgängligheten för människor med funktionsnedsättningar.

Även detta argument kan väl bara förstås som att Spiskupan, om restaurangen hade fått köpa fastigheten, inte hade gjort något för att utveckla tillgängligheten. Det är väl inte riktigt schysst att antyda detta. Kanske ska kommunen akta sig för att kasta sten i glashus… Vid en julmarknad på Bergagården för inte så länge sedan spärrades ”innergården” vid Bergagården av. De personer som var rullstolsbundna kunde inte komma in till Spiskupan och fika utan att betala entréavgiften till julmarknaden. Rullstolsrampen var nämligen innanför avspärrningarna…

Om ovanstående fyra argument skulle vara FABV:s skäl till att köpa Bergagården så anges det två skäl i handlingarna till onsdagens kommunstyrelse för att Vänersborg kommun vill att FABV ska få köpa.

Det första är att fastigheten är av:

  • “strategiskt intresse för kommunens behov av tillgång natur- och friluftsliv för sina medborgare”

Det förklaras inte vad som menas med “strategiskt intresse”, och jag har ärligt talat svårt att förstå vad ordet “strategiskt” innebär i sammanhanget. Menar kommunstyrelseförvaltningen att kommunens invånare inte får tillgång till Hunneberg om inte kommunen äger byggnaderna vid Bergagården? Det skulle i så fall falla på sin egen orimlighet. Byggnaderna har ju inget att göra med natur- och friluftslivet, mer än man kan äta och fika på Spiskupan eller grilla på “gården”. Vilket man kan göra på andra ställen också… Och det finns ju egentligen inte sådär jättemycket “natur” just på den fastighet som FABV köper… Däremot håller jag med om att medborgarna ska ha tillgång till natur- och friluftsliv. Det är självklart men det är inget argument för att köpa byggnaderna. Sedan låter argumentet oerhört ihåligt om man betänker att så sent som förra året så skövlades skogarna vid Kindblomsvägen och Mariedal Östra… Kommunen tycks använda argumentet när det passar… Och förresten, det är väl inget som säger att inte företaget Spiskupan, som alltså var med och bjöd på fastigheten, skulle kunna sköta behovet av tillgång till natur- och friluftsliv för vänersborgarna precis lika bra som kommunen.

Det andra skälet till fastighetsköpet som uppges i handlingarna till kommunstyrelsens sammanträde är:

  • “fortsätta utveckla besöksnäringen på Hunneberg”

Kommunen menar uppenbarligen att den har utvecklat besöksnäringen på Hunneberg. Trots att kommunen inte har ägt Bergagården… (Det har ju Sveaskog gjort.) Hur går det ihop, hur har det varit möjligt? Den enda slutsatsen torde vara att ägande och utveckling inte måste höra ihop. Och då måste det ju inte höra ihop i fortsättningen heller. Med andra ord, kommunen bör kunna fortsätta att utveckla turistnäringen även om Spiskupan hade fått köpa Bergagården. Det är ju självklart också så att Spiskupan vill ha så mycket folk som möjligt till berget. Det är ju det restaurangen lever av.

Och “fortsätta utveckla”? Tja, med tanke på kommunens nedläggning av fisket i Hallsjön och att Kungajaktsmuseet blir alltmer slitet utan att kommunen agerar så är vi nog flera som drar lite på smilbanden över kommunens stora, självsäkra ord… “Fortsätta utveckla”? Utveckla vad?

Anm. Du kan läsa fortsättningen genom att klicka här.

I denna ”serie”:
”Nej till köp av Bergagården (1/3)” – del 1, 22/3.
Nej till köp av Bergagården (2/3)” – del 2, 23/3.
Nej till köp av Bergagården (3/3)” – del 3, 24/3.

Bo, Bergagården och en nyhet

10 mars, 2020 1 kommentar

Häromdagen skrev jag i en blogg att centerpartiet har blivit allt mer osynligt i den politiska debatten i Vänersborg. (Se “Resumé KS (26/2) (2/2)”.) Denna vecka vill centern annorlunda. I TTELA uttalade sig idag Bo Carlsson som ordförande i Fastighets AB Vänersborg om köpet av Bergagården och igår undertecknade Mats Andersson en insändare om pedagogik tillsammans med två centerriksdagsmän. (Det sistnämnda får jag emellertid kommentera någon annan gång.)

Det kanske hade varit bättre om de lät centerpartiet vara fortsatt osynligt…

TTELA har intervjuat Bo Carlsson (C) om Fastighets AB:s köp av Bergagården för 4.820.000 kr. (Se “Kontraktet för Bergagården påskrivet”.) Kommunen vann budgivningen mot ägarna till restaurangen Spiskupan.

“Själva fastighetsaffären är värt pengarna.”

Säger Bo Carlsson till TTELA, trots att fastigheten “bara” är värderad till 4,5 milj kr – och i den värderingen var också OK Skogsvargarnas föreningslokaler inkluderade. Som nu inte längre ingår i köpet. OK Skogsvargarna köpte nämligen lokalerna av Sveaskog för 800.000 kr. Det betyder att de byggnader som är kvar bedöms ha ett värde på 3,7 milj kr. Och de köper Fastighets AB för 4.820.000 kr… Med andra ord, Vänersborgs kommun köper Bergagården för 1.120.000 kr över värderingen… Och då är inte en eventuell lagfartskostnad för kommunen på nästan 220.000 kr medräknad… Eller renoveringar och underhåll… Som jag strax återkommer till.

En fastighetsaffär värd pengarna…?

Men enligt Bo Carlsson är:

“Fem miljoner … inte mycket i den kommunala ekonomin.”

Nähä… Men fisket i Hallsjön var samme Bo Carlsson med och lade ner för att spara 500.000 kr…Och sparade gjorde han också genom att säga nej till Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB:s ansökan om 180.000 kr för att fräscha upp muséets fasta utställning… (Se “Bergen och Bergagården mm”).

TTELA påpekar att kommunen i och med köpet får ansvar för “skicket på fastigheten” och att det krävs en del underhåll och renoveringar.

Bo Carlsson kommenterar:

“Den tyngsta biten är vatten och avlopp. Sedan behövs det en del underhåll på lokalerna. Men vi har inte haft möjlighet till att göra detaljbesiktning förrän på måndag.”

Bo Carlsson har rätt i detta, men så säger han:

Och man kan säga att Sveaskog har eftersatt underhållet.”

Där blev det riktigt fel… Det är inte fastighetsägaren, och säljaren, Sveaskog som har eftersatt underhållet. Det är Stiftelsen Bergagården, som Vänersborg kommun är en stor “delägare” i och bidragsgivare till…

Så här ligger det till.

Förra året skrev Stiftelsen Bergagårdens nuvarande ordförande Kent Javette (S) till Sveaskog och klagade på att Sveaskog inte åtgärdade vissa brister i byggnaden där restaurang Spiskupan är belägen. Den 17 juni (2019) kom svaret från Sveaskog:

“detta hyresavtal [är] alltså inte … något ”vanligt” hyresavtal där hyresgästen betalar en marknadsmässig hyra och fastighetsägaren svarar för sedvanligt underhåll. Istället är det i det här fallet Stiftelsen som ansvarar för alla typer av skötsel och underhållsåtgärder på fastigheten.”

Oops!

Men så är det. Redan i de allmänna villkoren till kontrakt mellan Stiftelsen Bergagården och Domänverket (nuvarande Sveaskog) från 1982(!) stod det:

“Stiftelsen svarar för allt underhåll och skötsel av samtliga inom det arrenderade området belägna byggnaderna och anläggningarna”

I det nu gällande hyresavtalet står det:

“Hyresgästen svarar för lokalens uppvärmning, varmvatten, elektrisk ström samt vatten och avlopp. … Det åligger hyresgästen att på eget ansvar och egen bekostnad svara för de åtgärder som av försäkringsbolag, myndighet eller domstol kan komma att krävas för lokalens nyttjande.”

Och:

“Hyresgästen skall väl vårda och underhålla lokalen.”

Det råder alltså ingen tvekan – hyresgästen, dvs Stiftelsen Bergagården, svarar för alla kostnader på fastigheten.

Jag tror inte att Bo Carlsson har riktig koll på vad han och Fastighets AB har köpt. Å andra sidan kanske man skulle kunna begära, eller till och med kräva, det – när man som kommunens representant och för skattebetalarnas pengar köper en byggnad med stora renoveringsbehov för 4,8 milj kr – som är värderad till 3,7 miljoner…

Det är sannolikt någon som undrar vad detta är för slags hyreskontrakt. Det skiljer ju sig uppenbarligen från “normala” hyreskontrakt. Det förklarar den fastighetsansvarige på Sveaskog i sitt svar till Stiftelsen Bergagårdens ordförande:

“Stiftelsen [hyr] restauranglokalen vid Bergagården med tillhörande markområde av Sveaskog för en reducerad hyra om 128.000 kr/år.”

Stiftelsen betalar alltså en reducerad hyra och orsaken är för att:

“stiftelsen har en underhållskyldighet på fastigheten”

Det förhåller sig nämligen så att Sveaskog tillåter Stiftelsen Bergagården att ta ut en betydligt högre hyra för restaurang Spiskupan än vad Stiftelsen själv betalar till Sveaskog. Spiskupan betalar 253.000 kr/år i hyra till Stiftelsen. Tanken är att mellanskillnaden, alltså 125.000 kr varje år (253.000 minus 128.000 kr), ska användas till underhåll.

Och tydligen gjordes en del underhåll under år 2018. I årsredovisningen står det:

”Det svaga resultatet under året har påverkats av kostnader för renovering avseende restaurang Spiskupan.”

Jag tvivlar på att Bo Carlsson och Fastighets AB kommer ifrån detta avtal, även om man försöker. Skulle Sveaskog gå kommunens önskan till mötes, dvs att Sveaskog skulle t ex renovera byggnaden innan kommunen tar över, så antar jag att den andre budgivaren, ägarna till Spiskupan, snabbt skulle överklaga. Fast osvuret är alltid bäst.

Naturligtvis kan man med denna vetskap ställa sig frågan var mellanskillnaden har tagit vägen under åren. Det blir ändå 1 miljon kr på 8 år…

“Sedan tillkommer förstås driften, men den hade vi redan via stiftelsen”

Säger Bo Carlsson (C) också till TTELA.

Både ja och nej. Visst svarar Stiftelsen Bergagården för driften. Men år 2018 gjorde Stiftelsen ett underskott på nästan 300.000 kr. (Se “Bergen och Bergagården mm”. Jämför med renoveringen ovan.) Och blir Vänersborgs kommun ägare till fastigheten så tillkommer troligtvis också drift av vägar, parkeringar, ängar mm, sådant som Sveaskog sköter nu och har skött tidigare. Det kostar naturligtvis ytterligare pengar för kommunen. Sedan var det ju också det här med underhåll och renoveringar av byggnaderna…

Och ju mer jag tänker på hela affären, ju mer lutar jag åt att kommunen inte ska köpa Bergagården. Jag är övertygad om att en privat aktör, som t ex ägarna till Spiskupan, skulle sköta fastigheten bättre än vad kommunen kommer att göra. Vi har ju redan erfarenhet av kommunal fastighetsförvaltning… Både av hur det går när kommunen är fastighetsägare, som t ex på Norra skolan, eller när privata entreprenörer tar över, som t ex på Ursand. Det är bättre att skattebetalarnas pengar går till de lagstadgade uppgifterna inom vård, omsorg och utbildning än att användas i spekulativa fastighetsaffärer.

Varför bjöd kommunen egentligen över Spiskupan? För att ge allmänheten fortsatt bra tillgång till området? För att utveckla tillgängligheten för människor med funktionsvariationer? Skulle Vänersborgs kommun eller Stiftelsen vara bättre att bedriva verksamhet för allmänheten och turisterna än Spiskupans ägare? Finns det överhuvudtaget något som talar för det?

Det kan vara både orättvist och missvisande, men jag har en känsla av att det någonstans på Bergagården ligger en älg begraven…

Precis som på Tingsrätten i Vänersborg…

Bo Carlsson (C) har som alla vet blivit åtalad för fornminnesbrott. (Se “Bo Carlssons politiska historia”.) Åtalet har väckt nationell uppmärksamhet. Vid två tillfällen, i december och februari, har rättegångarna mot Carlsson blivit inställda med kort varsel. Igår fick jag reda på av Tingsrätten att Bo Carlsson inte har blivit delgiven handlingar på ett korrekt sätt. Och så har tiden gått. Enligt Tingsrätten har brottet nu hunnit bli preskriberat…

Det är sanslöst om de besked som Tingsrätten gav mig är korrekta. Vanliga människor blir åtalade och dömda för brott de begått, precis som det ska vara, men en av Vänersborg högste politiker, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande, kommunalrådet Bo Carlsson (C), kommer undan. Jag saknar ord. Hur är det möjligt? Kan det verkligen vara sant?

Snacka om att älgar är begravda i Vänersborg. Eller är det kanske kor uppe i Gestad…?

Bergen och Bergagården mm

Idag är det den internationella kvinnodagen.

Den internationella kvinnodagen har gamla anor i den socialistiska arbetarrörelsen. På initiativ av den tyska kommunisten Clara Zetkin bestämde Andra internationalen redan 1910 att en särskild kvinnodag skulle firas den 8 mars. Dagen är dock inte särskilt socialistisk längre. Idag finns kvinnodagen med i FN:s lista över högtidsdagar, och den har därmed också blivit en mer “opolitisk” högtidsdag.

Den internationella kvinnodagen firas världen över och i vissa länder är den en nationell helgdag. I Sverige hade förr i tiden “Filippa” namnsdag denna dag och det fanns föräldrar som namngav sina döttrar efter, bland annat, kvinnodagen… 1994, möjligtvis 1993, flyttades emellertid namnet av någon obegriplig anledning till den 2 maj. Den 8 mars blev istället Sivs dag.

Det sägs att “Siv” betyder brud eller hustru, och det kanske inte är ett särskilt lämpligt namn på den internationella kvinnodagen… Däremot har namnet mycket gamla anor, asaguden Tors fru hette Siv…

Och då är det naturligt för vänersborgare i allmänhet och kanske vargöbor i synnerhet att tänka på Halle- och Hunneberg…

“Vänersborgaren Lennart Hansson säger sig ha hittat bevis på att asagudarnas Valhall var belägen på Halle- och Hunneberg. I ättestupan, säger han sig ha sett Odens ansikte.”

Hansson tog foton på Odens ansikte. (Se TTELA “En fantasi som hjälper oss förstå verkligheten”.) Ett av dem hänger i Kungajaktsmuseet, på Hunneberg. (Och jag antar att det hänger där än, även om det var några år sedan jag var inne på museet.) Det är några förunnat att ha haft den stora äran att höra en mycket engagerad och kunnig Lennart Hansson själv berätta om fotot och visa alla detaljer. Han övertygade i varje fall mig om att det var Odens ansikte som fanns på bergväggen vid Ättestupan… (Där också den mäktiga domarringen återfinns förutom gravhögar, och tidigare också källan Odens Damm – se ”Halleberg – Skandinaviens största fornborg”.)

Vänersborg kommun äger Kungajaktsmuseet och marken runt byggnaden. Och det är klart att det kostar med ett museum. Jag är dock inte riktigt uppdaterad på kommunens kostnad, men för två år sedan var siffran drygt 3 milj kr. (Det sägs att museet senast fick 3,4 milj kr av kommunen.) Och då förmodar jag att underhållet har en del i övrigt att önska. Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ansökte nämligen 2018 om investeringsmedel, 180.000 kr:

“för underhåll och förnyelse av muséets fasta utställning.”

Det blev avslag. Muséet sökte återigen pengarna, för 2019. Och i oktober blev det avslag – igen… Vad jag förstår så behöver muséets fasta utställning fräschas upp. “Dammar det igen” så lär väl museibesökarna kräva entrépengarna tillbaka…

I fredags föreslog också kultur- och fritidsnämnden med stor majoritet att kommunfullmäktige ska avslå min motion om fisket i Hallsjön. Hallsjön lockar som bekant till sig tämligen många besökare varje år, även turister. I motionen yrkade jag att fisket skulle räddas genom att kultur- och fritidsnämnden tilldelades de pengar som krävdes för att fisket vid Hallsjön skulle kunna drivas vidare. Det ville inte inte nämnden. Den menade att fisket redan var nedlagt…

Det var bara vänsterpartiet, och SD, som ville behålla, eller återuppta, fisket. Vilket torde vara tämligen enkelt om viljan hade funnits… Vi får se om kommunfullmäktige delar kultur- och fritidsnämndens uppfattning…

Om eventuella besökare och turister istället för att besöka museet skulle vilja fiska vid Hallsjön så är det alltså inte möjligt längre.

Det kan tyckas lite underligt att kommunen inte bevarar och underhåller besöksmålen om besökare och turister ska lockas till bergen. Det kommer näppeligen några turister eller andra besökare på sikt om det inte satsas. Å andra sidan vet jag inte om kommunen vill att bergen ska fortsätta förbli ett besöks- och turistmål eller inte. Kanske vet inte kommunen det själv… Det tycks i varje fall som om Vänersborgs kommun just nu jobbar aktivt för att minska bergens attraktionskraft.

Eller också vet inte den ena handen vad den andra gör.

I höstas anslog kommunstyrelsen 450.000 kr för år 2019 till ett projektgruppsarbete som var ett led i:

“fullgörandet av Vänersborgs kommuns åtaganden enligt avsiktsförklaringen ”Halle- & Hunneberg, en hållbar reseanledning av internationell standard””

Kommunens agerande är både förvirrande och motsägelsefullt, men det ska tydligen ske ett utvecklingsarbete på bergen. Trots allt. Så sägs det i varje fall. Projektet är ett samarbete mellan Vänersborgs, Trollhättans och Grästorps kommuner. Kommunerna ska försöka att tillsammans skapa förutsättningar för en hållbar reseanledning, med internationell standard, till ekoparken Halle- och Hunneberg. Dock då utan fiske i Hallsjön eller ett uppfräschat museum… Måste jag väl tillägga… (Det kanske helt enkelt är så att tanken med utvecklingsarbetet är att producera några program, planer eller policies…)

Vänersborg bidrar också med pengar till Stiftelsen Bergagården. (Förutom utvecklingsarbetet där stiftelsen alltså också är inblandad.) Stiftelsen Bergagården:

“bildades 1982 och finansieras av Vänersborgs, Trollhättans och Grästorps kommuner. I styrelsen för Stiftelsen Bergagården är kommunerna representerade samt Sveaskog och Länsstyrelsen.”

Syftet med Stiftelsen är att:

“Stiftelsen skall ha till ändamål att på ett av Sveaskog arrenderat område vid Bergagården på Hunneberg bedriva informationsverksamhet om natur och naturvård, kultur och kulturminnesvård, skog och skogsbruk, växtliv och djurliv samt där främja allmänhetens möjligheter till motion och rekreation.”

Jag har dålig koll på vad verksamheten kostar Vänersborgs kommun. När jag tittar på årsredovisningar gissar jag att Vänersborg årligen bidrar med uppemot 1 miljon.

Vänersborg ska inte längre arrendera Bergagården och området runt omkring. Kommunen ska genom det kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg istället köpa Bergagården av Sveaskog… Ja, det sägs att det blev klart i fredags. (Läser i TTELA nu efter att jag har publicerat bloggen att det är klart – se ”Kontraktet för Bergagården påskrivet”.)

Ryktena, som tycks välgrundade, säger att köpesumman uppgår till 4.820.000 kr. Sedan tillkommer eventuella lagfartskostnader på 4,5%, eller är det 1,5%… (Såvida inte fastigheten slås ihop med museet.) Det är något över den värdering som gjordes i december 2018. Fastigheten värderades då till 4,5 milj kr. Men då ingick också vad jag förstår OK Skogsvargarnas föreningslokaler (som föreningen nu har fått köpa av Sveaskog).

I värderingen står det om byggnaden där restaurangen ligger:

“Enligt uppgift vid besiktningen är det mindre läckage i taket och mindre fuktproblem i vindsutrymmen. Avloppsanläggningen är också enligt uppgift dålig med bågnad tank samt en markbädd som behöver göras om. Fettavskiljaren behöver också ses över. Varmvattenberedare och fettavskiljaren strular enligt uppgift ibland. Skicket är annars normalt och standarden relativt enkel. Avloppet som bedöms behöva renoveras/bytas ut…”

Om byggnaden med naturskolan skriver värderaren:

”Synliga skador från fukt finns på fasad, där delar ruttnat.”

Är det något mer än undertecknad som ser ytterligare sjusiffriga kommunala kostnader framför sig…? Det kan vara de här kostnaderna som avskräckte andra spekulanter tror jag…

Jag vet inte om Fastighets AB, där styrelsen består av ordförande Bo Carlsson (C), Tommy Christensson (M) och Jan Carlstein (L), har tänkt att Stiftelsen Bergagården ska arrendera Bergagården i fortsättningen. Min uppfattning är nog att det är svårt för Stiftelsen att betala hyran med tanke på stiftelsens ekonomiska resultat. År 2018 gjorde Stiftelsen ett underskott på nästan 300.000 kr.

Det ligger eventuellt utanför ämnet för denna blogg, men när jag läser Stiftelsen Bergagårdens årsredovisning för år 2018 så anser jag att det ändå är på sin plats att redovisa två anmärkningar från revisorerna:

“Utan att det påverkar våra uttalanden vill vi anmärka på att avdragen skatt och sociala avgifter vid flera tillfällen inte betalats i rätt tid.”

Och:

“Årsredovisningen har inte upprättats i sådan tid att det varit möjligt att … hålla årsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.”

Skriver revisorerna den 18 november 2019 – i årsredovisningen för räkenskapsåret 2018…

Jag vill minnas att kommunen är tuff med bidrag till bland annat föreningar som missköter skatter och inte följer lagar. Det handlar ju faktiskt om skattepengar…

Till sist.

Jag förstår inte hur de styrande och de oppositionella betongpartierna tänker i den här kommunen. För det verkar som om S+C+MP+M+L+KD är överens. De säger nej till “småpengar” som ökar bergens attraktionskraft för kommunens invånare och turister, men satsar samtidigt utan att blinka miljoner på byggnader och verksamheter. Med tvivelaktiga syften – och resultat.

Och så vet vi dessutom hur kommunen sköter sina fastigheter. Eller inte sköter sina fastigheter…

Man kan undra om Vänersborgs kommun satsar på bergen eller inte. Jag vet inte. Och ska kommunen göra det överhuvudtaget? Hur bör i så fall en sådan satsning ske? Genom att lägga ner miljontals kronor i byggnader? Det måste naturligtvis också diskuteras om Vänersborgs kommun verkligen ska satsa miljoner på verksamheter som inte är lagbundna. Kommunen har en påse pengar och stora satsningar på bergen dränerar naturligtvis kommunkassan på pengar som i första hand borde gå till utbildning, vård och omsorg.

Det finns onekligen mycket att diskutera kring bergen.

Budget, extra pengar och Hallsjön

Budgetprocessen är i full gång.

Kommunens budgetberedning har träffats vid ett flertal tillfällen under året. Den består av samtliga fem ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och under de senaste åren har dessutom gruppledarna i de partier, som inte är med i KSAU, fått var sin insynsplats. Budgetberedningen har framför allt samlat in information från de olika nämnderna. Kommunstyrelseförvaltningen har också bidragit med mängder av information. Det har handlat om kommunens ekonomiska läge, prognoser av alla de slag, omvärldsbevakning mm.

I onsdags i förra veckan lade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fram ett förslag om budgetramar för 2021. Ramarna antogs av en majoritet i kommunstyrelsen, dvs ledamöterna för S+C+MP röstade för. (Jag beskrev budgetramarna i en blogg – se “Budgetramar 2021”.) Samtidigt lade den nu för tiden tämligen oheliga alliansen, med tanke på läget i riksdagen, bestående av M+L+KD sitt förslag. (Det förslaget beskrev jag i bloggen “Resumé KS (26/2) (2/2)”.) De andra partierna hade inga egna förslag och i omröstningen lade de ner sina röster.

Nu skickas budgetramarna till varje nämnd med uppdraget att lägga en budget för 2021 inom dessa ramar. Nämnderna kan också upprätta och skicka konsekvensbeskrivningar till kommunstyrelsen. I dessa beskrivningar kan nämnderna redogöra för orimliga konsekvenser på grund av t ex otillräckliga resurser. Man kan väl förmoda att åtminstone social-, barn- och utbildnings- samt kultur- och fritidsnämnden författar sådana beskrivningar.

Nämndernas budgetar, tillsammans med eventuella konsekvensbeskrivningar, behandlas och bearbetas sedan av budgetberedningen. Beredningen kan göra justeringar och ändringar i budgetramarna, även om det är ganska ovanligt. I juni beslutar sedan kommunfullmäktige om budgeten för nästa år. Då, om inte tidigare, har samtliga partier också lagt fram sina budgetförslag. Utom möjligtvis medborgarpartiet, som sällan har något eget förslag.

I år liksom de två föregående åren lär de tre kommunalråden bli överens om budgeten. Allt talar nämligen för att S+C+MP+M+L+KD kommer att lägga fram ett gemensamt budgetförslag till fullmäktige. (Se “Resumé KS (26/2) (2/2)”.)

Nu har det redan passerat 2 månader av år 2020. Den budget som har gällt och som gäller resten av året beslutades i juni år 2019.

Det är en budget som innebär att flera nämnder har ett tufft år framför sig. Pengarna kommer inte att täcka behoven. Svångremmarna dras åt allt hårdare och det ska sparas och skäras ner. Det är framför allt de “mjuka” nämnderna som drabbas, social-, barn- och utbildning- samt kultur- och fritidsnämnden. Det vi ser i Vänersborg är helt enkelt en neddragning i välfärden. De gamlas, sjukas, barnens och ungdomarnas behov får stå tillbaka.

Det som händer i Sverige idag, och de senaste 20-30 åren, är en omfattande och extrem omfördelningspolitik. Det är en Robin Hood-politik ställd på huvudet. Pengar tas från de fattiga och ges till de rika…

Ett av Olof Palmes mest minnesvärda citat (tycker jag) lyder:

“Samhället är människans verk. Om något är fel kan vi ändra på det.”

Så är det – och det är den insikten som borde stimulera människor att kämpa vidare. Trots motvind. Mot högervindar. Mot splittrande och förödande nationalism…

Det har skett , och kommer att ske, två förändringar som påverkar ekonomin i Vänersborg.

Ett nytt statligt kostnadsutjämningssystem har införts, eller rättare sagt, systemet har justerats. Det ger Vänersborg 20 miljoner kr extra redan nu i år. Det visste inte kommunen förra året och därför är inte pengarna inräknade i årets budget. Vänersborg får pengarna även nästa år, 2021. Det vet man emellertid och därför är pengarna inräknade i de budgetramar som kommunstyrelsen fattade beslut om i förra veckan. Det kanske är de pengarna som utgör det budgeterade resultatet för nästa år på +29 milj kr…

Den andra förändringen handlar om de så kallade välfärdsmiljarderna. Vänsterpartiet har de senaste åren drivit kravet i riksdagen att staten måste ta ett större ansvar för kommunernas ekonomiska situation.

Det visade sig överraskande nog att vänsterpartiet kom överens med M och KD om att öka statsbidragen. Det fick regeringen och “januaripartierna” att, under galgen måste man väl ändå säga, komma överens om 5 extra miljarder till kommunerna. V+M+KD gick dock ett steg längre och höjde statsbidraget med ytterligare 2,5 miljarder.

Välfärdsmiljarderna ger Vänersborg 20 milj kr redan innevarande år. (Om alla beslut i riksdagen fattas som det är planerat.) De här miljonerna är inte inräknade i budgeten för 2020. När det gäller 2021 vet vi fortfarande inte säkert hur det blir med välfärdsmiljarderna. Det mesta talar för att miljarderna “delas ut” då också, men dessa beslut kan riksdagen inte fatta än, regelverket föreskriver “i sinom tid”. Därför ingår inte dessa 20 miljoner i Vänersborgs budget för 2021.

Med andra ord. Allt pekar på att Vänersborg innevarande år får ytterligare omkring 40 miljoner kr, välfärdsmiljarderna 20 milj + kostnadsutjämningssystemet 20 milj, utöver den budget som bestämdes förra året.

Vänersborg har ännu inte fattat beslut om hur dessa 40 milj kr ska användas och fördelas. Det är hög tid att komma till skott om pengarna ska kunna användas på ett rationellt och effektivt sätt. Ett beslut borde fattas av kommunfullmäktige innan utgången av april.

Jag undrar förresten om det finns några andra partier som skulle vilja diskutera dessa budgetfrågor med vänsterpartiet…? I t ex Borås träffades V+M+KD…

Och till sist.

Kommunen har från och med den 1 januari (2020) börjat spara den hisnande summan av 500.000 kr – på en budget på nästan 2,5 miljarder kr.

Det är fisket i Hallsjön som har lagts ner. Nedläggningen har skett som en konsekvens av fullmäktiges (närmare bestämt S+C+MP+M+L+KD) budgetbeslut i juni förra året. På hösten, i oktober, lämnade jag in en motion om fisket i Hallsjön. Jag yrkade att fisket skulle räddas genom att tilldela kultur- och fritidsnämnden de pengar som krävdes för att fisket vid Hallsjön skulle kunna drivas vidare. (Se “Rädda fisket i Hallsjön! (3/3): Motion”.)

I morgon fredag ska motionen behandlas i kultur- och fritidsnämnden…

Förslaget är att avslå motionen. Motiveringen är:

“Något annat beslut har därefter ej fattats av kommunfullmäktige och kultur- och fritidsförvaltningen har därför verkställt fullmäktiges beslut om att lägga ner verksamheten och organisationen har anpassats utifrån detta. I och med att beslutet om nedläggning redan är verkställt föreslås avslag på motionen.”

En tämligen underlig motivering anser jag. Den missförstår syftet med motionen och svarar inte på motionens yrkande, som lyder:

“Kommunfullmäktige beslutar att tillskjuta nödvändiga ekonomiska medel till kultur och fritidsnämndens anslag för finansiering av fiske, utsättning, underhåll samt personal, på Halleberg och Hunneberg.”

Motionen handlar ju om att ändra fullmäktiges beslut – att trots budgetbeslutet tillskjuta pengar. Och det står ju alltid fullmäktige fritt att ändra beslut. Fattade beslut gäller bara tills nya fattas… Som några politiker brukar säga.

Som jag ser det borde kultur- och fritidsnämnden istället svara på frågan om nämnden anser att fisket i Hallsjön är av sådant värde för kommuninvånarna att det borde behållas…

För övrigt anser jag att med tanke på att Vänersborg får 40 nya fräscha miljoner av staten för 2020, miljoner som kommunen inte alls har räknat med och som dessutom inte är “intecknade”, så ter det sig oerhört onödigt och till och med småaktigt att lägga ner fisket i Hallsjön.

Tycker jag.

%d bloggare gillar detta: