Arkiv

Archive for the ‘Kunskapsförbundet Väst’ Category

Mariedal, musik, simning och nej till KFV!

Det är söndag kväll. I Nordstan skriker fiskmåsarna som vanligt. De flesta underlag inför veckans tre politiska händelser är genomlästa. Det är barn- och utbildningsnämnd imorgon måndag, Kunskapsförbundet på tisdag och kommunfullmäktige på onsdag kväll. Läsningen har tagit sin runda tid, men ändå hann jag faktiskt med några timmar i Gågatekrysset i lördags, dvs igår. Vänsterpartiet liksom de flesta andra partier var ute på stan och försökte motivera vänersborgarna till att rösta i EU-valet.

Det gick så där. Det var en massa människor ute vid Gågatekrysset, ovanligt många, men det berodde inte på intresset för EU. Intresset var, om inte obefintligt, så i varje fall tämligen minimalt. Det hade varit musikvecka och igår var det typ ”grand finale”. Det var därför det var så många människor ute på stan. De lyssnade på både orkestrar och blåsuppträdanden. Och tittade på Vargöns drillflickor. Inte i partiernas EU-broschyrer…

Centrum blir mycket trevligt och attraktivt när det är folk i rörelse. Precis som det kan bli motsatsen när det är tomt. Vilket tyvärr händer alltför ofta…

På morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) är det inga avgörande beslut som ska tas. Jag har för övrigt redogjort för ärendelistan, och lite annat i bloggen ”Inför BUN 20 maj”. Däremot hoppas jag på några diskussioner i dessa tider av nedskärningar.

I ärendet Delårsrapport beskrivs nämligen att BUN och förvaltningen måste spara. Det står:

”Minska budgetavvikelser på enheter inom förskola och skola.”

Och det redan i år alltså. Jag skrev om det i min tidigare BUN-blogg och har därefter fått några exempel på neddragningar som ska göras på olika skolor i höst. Och utan att gå in på detaljer så kan jag konstatera att det tycks som vanligt vara elever i behov av särskilt stöd som drabbas mest, genom att de får mindre stöd. Och så blir det alltid när det ska sparas i skolan. Varje klass behöver ju en lärare varje lektion, och det kan ingen rektor spara på… Men samtidigt säger Skollagen:

”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Det står inte att detta bara gäller om kommunen har pengar…

Och då blir frågan – ska rektorn i ett läge där en elev behöver särskilt stöd ge eleven det, trots att det inte finns pengar? Vad går först – den kommunala budgetföljsamheten eller Skollagen? Och sedan den minst lika viktiga frågan – vad gör huvudmannen, dvs BUN, om rektorerna följer Skollagen…?

Det finns två ”moment” i grundskolan som jag funderar på i dessa neddragningstider – musik- och simundervisningen…

Ska barn- och utbildningsförvaltningen betala extra till lärare från musikskolan (=kultur- och fritidsnämnden) för att de ska undervisa elever i åk 3 i halvklass 80 min i veckan i 12 veckor? (Jag tror att det är så på alla skolor.) Det finns ju redan musiklärare på skolorna. Det är dessutom skolans musiklärare som så småningom ska sätta betyg på eleverna. Jag tror att man borde ha diskuterat om BU-förvaltningen överhuvudtaget ska köpa musiktjänster från Musikskolan.

Och jag undrar också hur mycket simundervisningen kostar. Och hur mycket tid den får ta. Tid som oftast tas från annan undervisning.

Simning ingår i ämnet Idrott och Hälsa. I kunskapskravet för betyget E i åk 6 står det:

”Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.”

Elever måste alltså kunna simma för att få ett godkänt betyg i ämnet Idrott och Hälsa i åk 6. Men då är min undran, varför ska alla elever egentligen ha simundervisning i förskoleklass och på lågstadiet? Hade det inte räckt med att ha simundervisning bara i mellanstadiet eller till och med i åk 5 och åk 6? Ur skolans och Läroplanens synpunkt hade det definitivt räckt. Att kunna simma är ju bara ett av många kunskapskrav i ämnet Idrott och Hälsa. Och då finns det mängder av kunskapskrav också i alla andra ämnen. Hur kan man motivera att just detta kunskapskrav ska få kosta så mycket och få ta sådan tid?

Visst är det bra att barnen lär sig simma så tidigt som möjligt, men varför ska skolan använda sina begränsade undervisningsresurser för att utföra en uppgift som rimligen borde ligga på kommunen som helhet, eller staten?

På onsdag är det kommunfullmäktige. Då ska ett ärende upp som har med barn- och utbildningsnämnden och skolan att göra. Jag tänker på trafiksituationen på Mariedalskolan. Det skrev jag om i bloggen ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen”.

Trafiksituationen är problematisk redan nu vid Mariedalskolan. Och så tänker kommunen att göra i ordning 2-3 tomter och ändra en vägsträckning i precis detta område.

Det finns de som säger att det ska bli bra och att vi ska lita på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det handlar inte om att lita på någon. Vid sådana här förändringar så måste planer kommuniceras och det måste föras dialog men dom som berörs, dvs Mariedalskolan. Och det är det ingen som har gjort. Mariedalskolans personal och rektor fick reda på planerna av en slump i förra veckan. Och då är det ändå Mariedalskolan och dess rektor som har ansvar för barnen och deras säkerhet. Och det rör sig många barn i området…

Det torde för övrigt vara obligatoriskt att inför en sådan här förändring göra en riskanalys och en sådan borde dessutom ingå som underlag i ett sådant här beslut. Och det gäller en riskanalys för både själva byggnadsskedet och för resultatet när det är klart.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:

”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”

Det är alltså kommunfullmäktige som på onsdag ska fatta beslut om förändringarna vid Mariedalskolan. Jag tänkte yrka på återremiss med följande motivering:

”Jag yrkar på återremiss för att samhällsbyggnadsförvaltningen ska få tid och möjlighet att genomföra dels en dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen för att lösa den nuvarande och framtida trafiksituationen i området, och dels upprätta en riskanalys.”

Och på tisdag har Kunskapsförbundet sammanträde. De viktigaste ärendena avgörs emellertid inte på direktionens möten. De avgörs av ägarkommunerna, Vänersborg och Trollhättan. Det är ägarkommunerna som bestämmer hur mycket pengar Kunskapsförbundet ska få till förfogande…

Och pengar till förskola, grundskola och gymnasieskola står inte särskilt högt i kurs för de styrande eller oppositionen i Trollhättan och Vänersborg… Trots alla fagra löften och allt fagert tal i t ex valrörelser…

Kunskapsförbundet har begärt ett extra tillskott för år 2019 – se ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!”. Det begärda tillskottet var på 10,2 milj kr för Trollhättans del och 6,8 milj för Vänersborg. Det är pengar som är nödvändiga för att bedriva en någorlunda vettig gymnasieskola.

Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M), som var de politiker som representerade Vänersborg på ägarrådet, bestämde tillsammans med politikerna från Trollhättan att föreslå respektive kommunfullmäktige:

”att avslå direktionens begäran om ytterligare tillskott till förbundet under 2019.”

Vänersborgs barn och elever har ingen särskilt ljus tid framför sig.

Glöm inte våra gymnasieungdomar!

Min erfarenhet som politiskt aktiv i Vänersborg är att sedan Kunskapsförbundet Väst bildades 2013 så betraktas våra gymnasieungdomar alltför ofta som om de inte tillhörde Vänersborg. När ungdomarna lämnar högstadiet och börjat på gymnasiet är de liksom inte längre kommunens ansvar. Då är det Kunskapsförbundet Väst (KFV) som tar över. Och Kunskapsförbundet är inte Vänersborg. Ungdomarna blir då på något sätt några andra, och någon annans angelägenhet.

Nu för tiden diskuteras gymnasieskolorna mycket sällan i Vänersborgs kommunfullmäktige. Det är Lutz Rininsland (V) som någon gång skriver en motion eller ställer en interpellation. Men oftast så möts Rininslands initiativ av en tämligen kompakt tystnad. Och när Kunskapsförbundets årsredovisning, med budget och verksamhetsberättelser, ska godkännas – ja då är de fullmäktigeledamöter som sitter i Kunskapsförbundets direktion jäviga… Det betyder att de som skulle kunna sprida ljus över verksamheten, delge fullmäktige information och kanske också visa på politiska skiljaktigheter genom diskussioner och debatter, är utestängda – de får inte delta i mötesförhandlingarna. En mycket märklig ordning. (Kanske kan fullmäktiges nuvarande ordförande Annalena Levin göra något åt detta.) Det innebär att fullmäktige varken får kunskap eller intresse för gymnasieskolornas verksamhet. Jag noterar också det relativa ointresset genom att mina bloggar om Kunskapsförbundet får färre läsare än andra. (Därför använder jag denna gång en rubrik som inte nämner Kunskapsförbundet…)

Kunskapsförbundet Väst och dess verksamheter måste tas upp till debatt. Kunskapsförbundet har nämligen en del bekymmer, så kallade ”utmaningar”.

Den ekonomiska prognosen för året (2019) visar på ett underskott på 30 milj kr. Det finns naturligtvis en del osäkerhet kring siffran, så som det alltid är med prognoser. Men framför allt beror osäkerheten på statsbidragen. De kommer att trappas ner helt klart, men i vilken takt vet ingen än.

30 miljoner motsvarar ungefär 60 tjänster – lärare är ”dyrare”, andra yrkesgrupper är ”billigare”. En del tjänster försvinner ”automatiskt”, eftersom elevantalet minskar. Det är på SFI etablering och språkintroduktionen. Här handlar det om ca 40 tjänster. Det är dock ingen ”helårseffekt” på de flesta av dessa besparingar på tjänster. Samtidigt har emellertid några av tjänsterna försvunnit redan nu under vintern och våren. Och förbundet har även minskat på några chefstjänster (också rektorer och biträdande rektorer kallas för chefer), 4 chefstjänster närmare bestämt. Även förbundskontoret har dragit ner – med 1,5 tjänst.

En neddragning på 60 tjänster innebär förvisso att KFV går in i 2020 med betydligt bättre ekonomiska förutsättningar – 30 milj kr mindre i kostnader. Men det är klart att 60 tjänster mindre skulle innebära en mindre lärartäthet och kvalitetsförsämringar… Särskilt om eleverna på SFI etablering och språkintroduktionen börjar i det ”vanliga” gymnasiet.

Om nu Kunskapsförbundet kan minska sina kostnader med 12,5 milj kr under 2019, vilket kan vara möjligt, så är det ”bara” 17,5 milj kvar.

Och vad händer med dessa 17,5 milj kr, som inte förbundet själv kan lösa? Förbundet kan helt enkelt inte spara dessa pengar. Här måste Vänersborg, och Trollhättan, verkligen inse att det är våra ungdomar vi pratar om, att förbundet ägs av Vänersborgs kommun och Trollhättans stad – och att gymnasieskolorna, och inte minst eleverna, är vårt gemensamma ansvar.

Ägarkommunerna kan självklart täcka hela underskottet direkt, vilket förbundet redan har begärt. Det skulle göra situationen lättare för Kunskapsförbundet. Ett alternativ är också, fast mindre bra, att kommunerna ger mindre i tillskott och att KFV får komplettera med t ex 10 milj kr från tidigare års överskott. (KFV har 13 milj kr i ackumulerad reserv.) Det finns dock vissa statliga regler kring detta, precis som för kommuner. Det sista, och kanske sämsta, alternativet är att ägarna inte tillskjuter några pengar alls. Då får hela underskottet regleras i bokslutet. Vilket betyder att Trollhättan och Vänersborg får betala ändå…

Den andra utmaningen som Kunskapsförbundet står inför är de ökade kostnaderna för friskolorna. En stor del av årets underskott härrör från detta. KFV måste nämligen betala kostnaderna för de elever som väljer ett fristående gymnasium. Dessa utbildningar är alltid dyrare än de ekonomiska bidrag KFV får från Trollhättan och Vänersborg för varje ny elev.

Det fungerar så här. Om antalet elever ökar med 10 från ett läsår till det andra, så får Kunskapsförbundet 10×52.000 kr, totalt 520.000 kr. Om 3 av dessa 10 elever väljer t ex fristående Realgymnasiets naturbruksprogram (som startar i höst), så kostar dessa 3×200.000 kr, dvs sammanlagt 600.000 kr. De 520.000 kr täcker inte ens fakturorna från Realgymnasiet och för de andra 7 eleverna, som väljer Kunskapsförbundet, finns inget tillskott kvar alls. Det hela slutar med att nya elever blir en förlustaffär för Kunskapsförbundet.

KFV betalar varje år omkring 122 milj kr till de fristående gymnasierna. Kunskapsförbundets merkostnad för de ungdomar som väljer fristående gymnasier i stället för förbundets egna skolor är netto 2,1 milj kr år 2019. Nästa år ökar dessa kostnader till 6,4 milj, fortfarande netto. År 2021 får KFV betala 10,8 milj och år 2022 är merkostnaden uppe i 12,9 miljoner…

Det betyder att ju fler som väljer friskolor ju mindre pengar får de elever som väljer KFV:s utbildningar.

Det är orimligt. Det blir inte heller bättre av att KFV får betalt, av ägarkommunerna, i max 3 år för varje elev, oavsett om eleven ”går om” och tillbringar 4 eller 5 år i gymnasieskolan. Men, gör eleven detta på en fristående skola, dvs går 4 eller 5 år, så får KFV betala för alla år…

I Jämtland har man delat på budgetarna för de kommunala gymnasieskolorna och de fristående. De kommunala skolorna har sina egna budgetar, och pengarna ”ligger fast”. De fristående skolorna får skicka sina fakturor direkt till ägarkommunerna, som betalar. Kostnaderna för friskolorna påverkar på så sätt inte de kommunala. Det skulle kunna vara något för Trollhättan och Vänersborg. Det är ju ändå kommunerna som till slut får betala.

De fristående gymnasieskolorna riskerar, som det nu är, att KFV måste minska kvaliteten på sina utbildningar eller (och?) minska på utbudet. Pengarna räcker inte till.

Den tredje utmaningen som Kunskapsförbundet står inför skulle man kunna kalla resursfördelningsmodellens urholkande effekt. Det kan faktiskt bli så att Kunskapsförbundet kan förlora pengar även om alla elever väljer KFV.

Kunskapsförbundet får 52.000 kr av ägarkommunerna för varje tillkommande elev. (Den summan har hängt med sedan KFV bildades.) Ägarkommunerna räknar med att det redan finns ”inbyggda overheadkostnader”, typ att det inte behövs en ny rektor, en ny skola etc, om det t ex kommer 3 nya elever. (Som exempel.) Och det är ju inte helt fel tänkt. I varje fall inte om elevökningen bara består av 3 eller några enstaka elever – dessa elever fyller helt enkelt ut befintliga klasser.

Men modellen ger inte full kostnadstäckning om eleverna blir så många att Kunskapsförbundet behöver bygga ut med nya klasser, anställa mer personal, öka elevhälsan och/eller hyra fler lokaler. Då räcker inte 52.000 kr per elev.

Den verkliga kostnaden för förbundets egna elever är i genomsnitt 100.000 kr per elev. (Att de fristående skolornas prislapp ligger på 200.000 kr per elev och någon gång på upp emot 300.000 kr är annan sak, men gör naturligtvis förbundets ekonomiska situation än svårare.) Skillnaden mellan intäkten för en ny ”extra” elev på t ex Birger Sjöberg och den verkliga kostnaden för samma elev kan alltså uppgå till 48.000 kr. Kunskapsförbundet kan med andra ord förlora pengar för varje ny elev som väljer KFV.

Det är en helt absurd situation. Eller rättare sagt, ett helt galet tilldelningssystem för resurser. Det här borde ändras, modellen borde arbetas om.

Det var Kunskapsförbundets tre stora utmaningar. Det finns säkert fler…

Till sist.

Det är viktigt att så många elever som möjligt väljer någon av Kunskapsförbundets skolor. Det gör eleverna om förbundet får tillräckligt med resurser att arbeta med. Då ökar kvaliteten och då söker också fler kompetenta pedagoger. Och kvaliteten kan bli ännu bättre.

Kunskapsförbundet har ett bra rykte och ett bra varumärke. Och det är betydelsefullt i den hårda skolkonkurrens som råder. Så har t ex kunskapsresultaten ständigt förbättrats. Det är viktigt att det förblir så.

Det är viktigt, ja avgörande, att Vänersborg inte glömmer sina gymnasieungdomar. Vi måste satsa på dom, det handlar om deras framtid. Ja, det handlar om Vänersborgs framtid.

Sedan är det en annan sak att staten måste höja bidragen. Kommunerna har det svårt ekonomiskt just nu och behöver fler och mer statliga bidrag. Allra helst skulle staten ta över skolan, både grundskolan och gymnasiet. Då hade statsmakterna kanske förstått hur mycket utbildning, med fritt skolval, kostar.

Kunskapsförbundet sammanträder

28 april, 2019 1 kommentar

Kunskapsförbundets Väst (KFV) sammanträder nu på tisdag. Just det, sammanträde på självaste Valborgsmässoafton! Jag undrar om det är att visa tillbörlig respekt för de gamla gudarna…

Ordförande Maud Bengtsson (S; Trollhättan) inleder sammanträdet med att hälsa alla välkomna och att informera direktionen om sådant som har hänt sedan sist, antar jag. (Direktion är namnet på de ledamöter som beslutar i KFV. Direktionen motsvarar därför egentligen en kommuns fullmäktige.)

Ärende 4 är initierat av Lutz Rininsland (V):

”Med tanke på att förbundet i sin verksamhet på gymnasienivå (Vård- och omsorgscollege, Teknikcollege, vägledning) och framförallt på vuxenutbildningen har etablerat värdefulla samverkansformer med arbetsförmedlingen, önskar jag att direktionen snarast får en rapport, vad förändringarna kan komma att betyda för vår egen verksamhet”.

Rininsland ställde för övrigt en interpellation på det senaste fullmäktigesammanträdet med liknande innehåll till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S). Nu är det förbundsdirektör Johan Olofson som ska försöka reda ut begreppen.

Förbundsdirektör Olofson ska också föredra ett ärende som heter ”Ekonomi ur tre perspektiv”. Det finns dock inga handlingar utskickade i detta ärende, så ledamöterna i direktionen får ge sig till tåls tills på tisdag för att få nyfikenheten stillad.

Och så var det återigen det här med fristående gymnasieskolor. Inte nog med att de som redan finns urholkar Kunskapsförbundets ekonomi. (KFV måste betala kostnaderna för de elever som väljer ett fristående gymnasium. Dessa utbildningar är oftast dyrare än de pengar KFV får från Trollhättan och Vänersborg för varje ny elev. Se ”Kunskapsförbundet”.) Nu ligger det ytterligare två ansökningar på direktionens bord.

Det är ansökningar från Thoren Innovation School AB i Uddevalla och Drottning Blankas gymnasieskola i Uddevalla. De vill starta nya gymnasieutbildningar. Skulle deras ansökningar godkännas av Skolinspektionen så skulle dessa utbildningar vid full utbyggnad resultera i 354 gymnasieplatser…

Skolinspektionen vill att förbundet yttrar sig över ansökningarna. Men det är inte bara för KFV att säga nej, typ för att det inte gillar friskolor.

Förbundets roll är att:

”i yttrandet ge en konsekvensbeskrivning som bl.a. skall visa på de ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenserna på lång sikt, 5-6 år, vid start av den planerade skolan. Det är viktigt att bedöma om en etablering medför att kommunens eller samverkande kommuns möjligheter att erbjuda t ex alla inriktningar av ett nationellt program kraftigt begränsas, eller om en etablering kan leda till att förutsättningarna för den kommunala gymnasieskolan att fortsätta att erbjuda ett visst nationellt program försvinner.”

Nu visar det sig att de två fristående gymnasieskolorna vill starta program som redan finns i Kunskapsförbundet och dessutom vid flera andra fristående gymnasieskolor i området. Med ett undantag, Hantverksprogrammet som Drottning Blanka vill starta. (18 platser vid full utbyggnad.)

Förslaget till beslut är således att avråda nya etableringar av gymnasieskolor i området. Det blir helt enkelt en överetablering av gymnasieplatser med risk för ekonomiska konsekvenser för egentliga alla befintliga gymnasieskolor och försämrad utbildningskvalitet. Naturligtvis skulle KFV även drabbas ekonomiskt om (ännu) fler valde andra skolor än KFV:s. (Det är ca 1.230 elever som studerar i annan kommunal skola eller friskola utanför Kunskapsförbundet.)

Vi får hoppas att Skolinspektionen inte beviljar tillstånd till fler gymnasieskolor i området.

Planeringen av läsåret 2020/2021 har börjat. Kunskapsförbundet erbjuder 15 nationella program, varav 10 är yrkesförberedande, samt lärlingsutbildning inom flera program. Preliminärantagningen inför 2019 har visat att det antal utbildningsplatser som erbjudits har behövts justeras uppåt.

Förslaget till direktionen är att samma utbud ska ligga till grund inför antagningen 2020/2021 som inför 2019 – med ett undantag. Det är det Humanistiska programmet som under flera år har haft färre än 3 sökande.

Så här ser förslaget ut inför 2020/2021:

Sedan två år tillbaka har Kunskapsförbundet satsat extra pengar, ungefär en miljon per termin, på åtgärder som ska förbättra lärandet och kunskapsresultaten på två av förbundets praktiska program. Det har varit fråga om åtgärder som ökad lärartäthet, mindre undervisningsgrupper, förstärkt specialpedagogiskt stöd etc. Det har visat sig att satsningen gett positiva resultat. Och det föreslås att den fortsätter även i höst. Vilket bör vara tämligen givet…

Det blir även, vilket är som vanligt antar jag, en ekonomisk månadsuppföljning. Resultatet till och med mars uppgår till ett underskott på 3,559 milj kr. Det är ingen större hemlighet att förbundet är i behov av ytterligare resursförstärkningar, redan i år. Det skrev jag om efter förra sammanträdet. Förbundet får minskade intäkter från Migrationsverket (-6 milj kr), fler elever väljer skolor i andra kommuner eller friskolor (-12 milj) och det blir färre elever på SFI, etablering (-9,5 milj). Kunskapsförbundet behöver 17 milj kr av Trollhättan och Vänersborg redan i år, och då beräknar förbundet ändå att spara drygt 10 milj kr. Efter förra sammanträdet tog direktionen beslutet att begära ett ägartillskott för 2019. Denna begäran har skickats och vi får så småningom se vad ägarkommunerna säger…

Det är också så att den ekonomiska situationen har lett till att Kunskapsförbundet ska initiera ett arbete med Trollhättan och Vänersborg för att få fram en ny finansieringsmodell för förbundsbidraget. Vi hoppas att det blir så. Men viktigast är nog att förbundet får mer pengar. De fristående gymnasieskolorna åderlåter KFV…

Det blir också en del annan information på sammanträdet. Som alltså hålls på Valborgsmässoafton…

PS. Precis när jag ska publicera denna blogg dimper det ner ett mail från en miljöintresserad kommuninvånare. Hen mailade resultatet av rankningen ”Sveriges Miljöbästa kommun 2019”. Vänersborgs kommun hamnade på plats 212 av 290 i årets kommunrankning. Det är en försämring jämfört med plats 81 i förra årets rankning… (Se ”Sveriges Miljöbästa kommun 2019”.) Det tycks som om Vänersborg ramlar ner på i stort sett varenda ranking som görs. Det spelar ingen roll om det är skola eller miljö. Jag vet inte om det beror på det politiska styret eller på tjänstemannaorganisationen… Eller de bristande ekonomiska resurserna eller något annat. Lite ironiskt är det väl ändå att fallet neråt på miljörankingen sker samtidigt som miljöpartiet är med och styr Vänersborg. …

Kunskapsförbundet (26/3)

Så var då premiären med Kunskapsförbundets direktion avklarad. Det var en trevlig tillställning, om uttrycket tillåts om ett politiskt sammanträde. Det var många kända ansikten, i varje fall hälften av dem. Den andra hälften kom från Trollhättan och det var ju en lite annorlunda upplevelse. Även om jag numera sedan några år arbetar i Trollhättan. Mötet fortlöpte utan några motsättningar eller åsiktsskillnader mellan städerna. Och denna gång inte heller mellan partierna. Det rådde en stor enighet kring dagens ärenden. (Se min tidigare blogg, ”Premiär i KFV”.)

Kl 08.30 slog ordförande Maud Bengtsson (S) klubban i bordet och förklarade mötet öppnat. Det var i mångt och mycket samma problematik som avhandlades som i de andra politiska församlingarna som jag deltar i. Det handlade om pengar. Eller rättare sagt, bristen på…

Det är dock en stor skillnad mellan de andra församlingarna och Kunskapsförbundet. Jag tänker på den konkurrens från andra aktörer som Kunskapsförbundet är utsatt för. Och att förbundet dessutom måste betala sina konkurrenter. Utan att ha något val. En ganska unik situation. Jag tänker naturligtvis på friskolorna.

Det är viktigt att ha följande klart för sig:

”Kunskapsförbundet står för den gymnasiala utbildningskostnaden för alla som är folkbokförda i Trollhättan och Vänersborg. Det innebär att förbundet betalar utbildning för elever som väljer att studera i andra kommuner eller friskolor.”

Kunskapsförbundet betalar alltså gymnasieutbildningen, med pengar från Vänersborgs kommun och Trollhättans Stad, för alla gymnasieelever från Trollhättan och Vänersborg – oavsett vid vilken skola de studerar. År 2018 studerade 63% av eleverna på någon av Kunskapsförbundets utbildningar – resten, 37%, valde skolor utanför Kunskapsförbundets regi.

Det är ett stort problem med detta. Utbildningarna på andra skolor är dyrare.

Kunskapsförbundet har så att säga de pengar förbundet har. Om elevantalet ökar med en elev så får förbundet 52.000 kr mer. (Kunskapsförbundet har alltid fått 52.000 kr för varje ny elev, sedan 2013. Man kan väl tycka att summan borde höjas eftersom kostnaderna, som t ex löner, stiger varje år…) Redan här kan det bli en förlust för förbundet, genomsnittskostnaden för en elev ligger nämligen på 100.000 kr. Om eleven ”får plats” i en befintlig klass så fungerar det, men om det blir fler nya elever så att en ny grupp eller klass måste bildas – då räcker inte ”elevpengen”.

Men om den här nye eleven, som KFV får 52.000 kr för, väljer naturbruksutbildningen på Nuntorp, som kan kosta upp emot 300.000 kr, då blir det ett riktigt stort avbräck för Kunskapsförbundet…

Till kommande höst har 34 elever från Vänersborg och Trollhättan valt Realgymnasiets naturbruksutbildning och 8 elever Nuntorps. Det blir många miljoner som Kunskapsförbundet måste lämna ifrån sig… Kostnaden beräknas till minst 2 milj kr. Och det alltså redan till hösten. De följande två åren kommer dessa skolor också att växa, med åk 2 och åk 3…

Det kan väl tilläggas ytterligare en försvårande ekonomisk omständighet.

I ett förslag till avtal med Västra Götalandsregionen (det gäller regionens, VGR:s naturbruksutbildningar), som Kunskapsförbundet helst inte vill underteckna, så ska Kunskapsförbundets betalningsskyldighet för utbildningen kvarstå tills dess eleven har slutfört sin utbildning. Detta trots att Förbundet bara får ersättning från Trollhättan/Vänersborg för 3 års studier. Det innebär att om en elev måste studera 4 eller 5 år, så får Kunskapsförbundet ingen ersättning för det extra året eller åren. Och om då eleven går på Nuntorp…

Jag ska inte fördjupa mig i alla detaljer och aspekter i de ekonomiska resonemangen och Kunskapsförbundets ekonomiska problem. (Det handlar också om minskade statsbidrag, problemen inom vuxenutbildningen, SFI etc.) Det är bara att konstatera att hela resursfördelningssystemet inte fungerar och att de ekonomiska resurserna från Vänersborg/Trollhättan är otillräckliga. Det tycktes hela direktionen vara överens om. Ingen ledamot framförde i varje fall någon avvikande uppfattning och direktionen var enig i sina beslut.

Beslutet i ärendet ”Samverkansavtal Västra Götalandsregionen naturbruksutbildning” blev:

”Direktionen beslutar att delge medlemskommunerna den tjänsteskrivelse som beskriver konsekvenserna av att ingå det avtal med Västra Götalandsregionen, som är framtaget men ännu ej undertecknat.
Direktionen föreslår också en fortsatt dialog genom ägarsamråd innan avtalet eventuellt kan undertecknas.”

I ärendet ”Äskande om extra medel från medlemskommunerna” fattade direktionen följande beslut:

”Direktionen beslutar att begära ett ägartillskott med totalt 17 mkr från Trollhättans stad och Vänersborgs kommun för att nå en budget i balans under 2019.”

Det var lärorikt att delta på Kunskapsförbundets sammanträde. Det blev snabbt uppenbart att Kunskapsförbundet är vårt förbund, att det handlar om ungdomar (och vuxna) från Vänersborg.

Och jag kan inte förstå varför dessa frågor inte diskuteras i kommunfullmäktige. Frågorna ”stannar” hos kommunalråden eller i bästa fall i kommunstyrelsen. Det är bara Lutz Rininsland (V) som genom interpellationer och frågor i fullmäktige försöker få frågan dit där den rätteligen hör hemma.

Vänersborgs politiker, liksom Trollhättans antar jag, skulle behöva diskutera och besvara frågor som: Vad vill vi med vår (KFV:s) gymnasieverksamhet? Kan vi ha kvar det breda utbudet? Ska vi ha färre men effektivare utbildningar med högre kvalitet? Ska vi ha andra lokaler?

Det är viktiga frågor. Ägarkommunerna måste bestämma sig. Och det är viktigt att politikerna i förbundets direktion står upp för gymnasieleverna även på hemmaplan – i fullmäktige och kommunstyrelse…

Premiär i KFV

På tisdag, den 26 mars, är det personlig premiär i Kunskapsförbundet Väst (KFV). Då ska jag för första gången representera Vänsterpartiet och Vänersborg i KFV:s direktion. Som ersättare. (Lutz Rininsland är Vänsterpartiets ordinarie ledamot.)

Direktionen styr KFV och skulle kunna liknas vid en kommuns fullmäktige. Det är här de politiska besluten fattas. Direktionen består av 14 ledamöter och 14 ersättare, hälften från Vänersborgs kommun och hälften från Trollhättans stad.

Nu har det under åren inte alltid varit så enkelt med den politiska styrningen, har jag förstått. Det finns nämligen också ett ägarsamråd bestående av kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg – tillsammans med KFV:s presidium. Ibland har kommunalråden haft andra uppfattningar än förbundets presidium, och direktion… Inte helt sällan om pengar. Och det är Trollhättans och Vänersborgs kommunalråd som sitter på pengarna till KFV:s verksamhet… Det händer nog också att de båda kommunerna har olika uppfattningar. Men mer om detta om det blir aktuellt.

Och det kan det ju bli snart.

På dagordningens punkt 6 läser jag att KFV måste sänka sina kostnader med betydande summor för att nå en budget i balans. Statsbidragen från Migrationsverket för nyanlända elever minskar, fler elever väljer andra skolor än Kunskapsförbundets och antalet elever som går Sfi, etablering blir färre.

Det är KFV som betalar alla Trollhättans och Vänersborgs gymnasieelever oavsett vilken skola dessa väljer att studera vid. KFV får 52.000 kr per varje ny elev och år från Trollhättan och Vänersborg. (Och motsvarande summa mindre om elevantalet sjunker.) Men den genomsnittliga kostnaden för en elev som går i annan kommun eller i en friskola är cirka 100.000 kr per år. I höst startar det två nya friskoleutbildningar i naturbruk. Det är Nuntorp och Realgymnasiet i Trollhättan. Dessa utbildningar kostar 200.000-300.000 kr per elev och år beroende på inriktning. Om KFV får 52.000 per elev och denne elev börjar på Realgymnasiet är det inte svårt att räkna ut vilka konsekvenser det får för KFV:s ekonomi…

Kunskapsförbundet räknar med att kunna spara en del pengar under året, men det fattas ändå ett antal miljoner. På tisdag är det tänkt att direktionen ska besluta om att begära ett ägartillskott från Trollhättan och Vänersborg.

Det finns också ett särskilt ärende om naturbruksutbildningen på dagordningen. Ett samverkansavtal ska skrivas på med Västra Götalandsregionen. Här är förslaget att avtalsförslaget bör diskuteras vidare. Det blir helt enkelt för dyrt för KFV.

Det finns mycket att säga om ekonomin i Kunskapsförbundet, men eftersom jag är ”rookie” i sammanhanget så får det räcka med dessa funderingar.

Det kan väl också tilläggas att KFV planerar att bygga om och renovera stora delar av Magnus Åbergsgymnasiet. Förbundet har ju redan totalrenoverat och anpassat Nils Ericsonsgymnasiet och Birger Sjöberggymnasiet. Nu är alltså turen kommen till den sista skolan. Beslutet på tisdag gäller anbudsförfarandet.

Det ska bli intressant att träffa trollhättepolitiker i sin kommunala politiska gärning. Det är nog premiär det också.

PS. Lutz Rininsland (V) har också bloggat om sammanträdet: ”Möts Kunskapsförbundet av insikt?”.

Gårdagens KF (19/12)

20 december, 2018 1 kommentar

Igår hölls årets sista sammanträde med kommunfullmäktige. Det var inte bara en mängd val som förrättades. (Se ”Nu är valen gjorda!”.) Fullmäktige tog även upp en del andra mer eller mindre intressanta ärenden.

Men först en punkt som har med valen att göra och det var i vilken ordning ersättare ska träda in om en ordinarie ledamot är frånvarande. Tidigare har det varit så att är t ex nummer 13 på listan över ordinarie ledamöter frånvarande så träder ersättaren med nummer 13 in. I vissa fall är denne ersättare med i ett annat parti än den ordinarie. Detta rubbar, eller kan rubba, hela den politiska ”maktbalansen” i en nämnd eller styrelse. Det vore självklart både naturligt och logiskt att en ersättare i samma parti träder in i den ordinaries ställe. Det var också vad Lena Eckerbom Wendel (M) föreslog.

Ett exempel på detta är i nästa mandatperiods kommunstyrelse.

Undertecknad bloggare har nummer 6 som ersättare (för den ordinarie ledamoten nr 6 Marianne Ramm, V), medan ordinarie ledamoten James Bucci (V) har nr 13. Är Bucci frånvarande träder nr 13 Ann-Helen Selander (M) in på hans plats. En moderat istället för en vänsterpartist alltså. (Det beror på den tekniska valsamverkan Vänsterpartiet hade med M+L+KD+MBP. Utan denna tekniska samverkan hade inte V haft två ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen överhuvudtaget.)

Det vore logiskt att undertecknad vänsterpartist ersatte Bucci – en vänsterpartist för en vänsterpartist. Men nej, det tyckte inte majoriteten i fullmäktige. Det ”tunga” argumentet från valberedningens ordförande Reidar Eriksson (S) var att så hade det inte varit under den förra mandatperioden… Nähä… Och… Ola Wesley tyckte att det var ”rätt åt”… någon…? ”Rätt åt” vem? Lena Eckerbom Wendel…? Men det var ju moderaterna som skulle tjäna på den gamla ordningen…

Partipiskorna ven och den gamla ordningen behölls med siffrorna 29-22. (S+C+MP+SD utgjorde de 29.)

Delårsrapporterna för Kunskapsförbundet Väst och Fyrbodals kommunalförbund avhandlades relativt snabbt. Det var bara Lutz Rininsland (V) som kommenterade Kunskapsförbundet.

Kunskapsförbundet (KFV) prognostiserar ett underskott i år på 1,895 milj kr, vilket är lite i sammanhanget. Rininsland menade emellertid att det finns problem med finansieringen. Vänersborg och Trollhättan ger Kunskapsförbundet en elevpeng på 52.000 kr per läsår. Om en elev går ett 4:e eller ett 5:e år, så får inte förbundet någon ersättning för dessa år. Kunskapsförbundet får bara elevpengen för 3 år per elev. KFV får också stå för kostnaderna för elever från Trollhättan och Vänersborg som går på gymnasieskolor i andra kommuner eller på fristående gymnasier. Kostnaderna för dessa utbildningar är oftast högre än den elevpeng som ägarkommunerna ger till förbundet. Det är inte ovanligt att Kunskapsförbundet får betala 120.000 kr per läsår till en fristående gymnasieskola eller 160.000 kr för en elev på ett naturbruksprogram…

Sedan vädrade sverigedemokraterna morgonluft när ärendet ”tillfälligt kommunbidrag för ensamkommande unga asylsökande” behandlades.

Socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) beskrev ärendet. Socialnämnden har redan haft kostnader för de ensamkommande och nu har ett statligt bidrag på 440.000 kr kommit till kommunen som ersättning för detta. Ärendet idag handlade om att kommunfullmäktige skulle besluta att statsbidraget skulle gå till socialnämnden precis som det var tänkt eftersom socialnämnden hade haft kostnaderna. Det var bara ett formellt beslut.

Det tyckte inte Ola Wesley (SD) och Lena Mjörnell (SD).

Ola Wesley pratade om likställighetsprincipen i Kommunallagen och att det kanske inte var lagligt att Röda Korset fick del av pengarna. Det var dock inte ämnet för dagens beslut, men Wesley hade svårt att ta till sig det. Lena Mjörnell menade att kommunen inte skulle ta över statens ansvar. Vänersborg har inte råd tyckte hon. Och sa:

”Vi gynnar ensamkommande framför våra egna ungdomar.”

Vilket också var en missuppfattning. Det var ju ett statsbidrag det handlade om och det har dessutom betalats ut redan. Tar inte Vänersborg emot bidraget så måste pengarna tas från kommunens egen kassa, kanske just från ”våra egna ungdomar”.

Ola Wesley förstärkte resonemanget. Vi motsätter oss, sa Wesley, att de ensamkommande ska bo kvar… att kommunen huserar dessa personer för ett billigt pris…

Ska jag vara riktigt ärlig, så tycker jag att detta resonemang är riktigt, riktigt skrämmande – vissa ungdomar som bor i Vänersborg är ”våra”, andra inte… Vi och dom. Var går gränsen, vilka är ”våra”? Födda i Sverige eller inte? Namn? Religion? Hudfärg? Historien förskräcker från denna typ av resonemang. Jag blir rädd.

Lutz Rininsland (V) och Tove af Geijerstam (L) försökte förklara de ensamkommandes situation för sverigedemokraterna. Rininsland beskrev att det är ungdomar utan familjer, utan bostad (hemlösa), ungdomar som väntat i 2-3 år på beslut på sin asylansökan. Rininsland vädjade till humanism och medkänsla.

Sverigedemokraterna yrkade avslag på beslutsförslaget. Och reserverade sig. Eller? Lämnade Wesley en protokollsanteckning? Eller reserverade han sig till förmån för en protokollsanteckning? Jag vet faktiskt inte.

Det gjordes också några mindre justeringar av fullmäktiges arbetsordning.

Ärendena ”Antagande av regler för kommunala pensionärsrådet samt upphävande av reglemente” och ”Överföring av ansvaret för Kommunala rådet för funktionshinderfrågor från Socialnämnden till Kommunstyrelsen” utgick.

Fullmäktige beslutade också att anta ”Reviderad förbundsordning för Kunskapsförbundet Väst”. Här yrkade Gunnar Lidell (M) avslag för att bland annat visa Trollhättan att Vänersborg var missnöjt med att ordförandeskapet alltid tillföll Trollhättan. Vi andra ansåg att:

”Förbundsordningen behöver djupare diskuteras innan man eventuellt lägger ett förslag på förändring. … Uppdrag till kommundirektören att initiera arbetet under 2019. Färdigt senast 201231.”

Det blev votering och ”vi andra” vann med 36-15.

Det blev en onödigt lång debatt om Kurt Karlssons (SD) motion om ”Svenska språket i tal och skrift inom Vänersborg kommuns förvaltningar”.

Kurt Karlsson ansåg att kommunen hade en skyldighet att vårda det svenska språket och undvika engelska ord när det fanns svenska motsvarigheter. Och det är klart att det finns många som reagerar på att engelska ord används i onödan i tidningar, TV etc, men det är nog inte kommunens uppgift att rätta till detta. Tove af Geijerstam (L) ansåg att språkets uppgift är att förstå varandra. Hon undrade om sverigedemokraterna hade svårt att förstå språket i kommunala handlingar. Det tyckte Karlsson var att förringa och förlöjliga hans åsikter. Det är för övrigt ett argument som Karlsson använder tämligen ofta i debatter.

Kommunstyrelseförvaltningen bedömde, och det låg till grund för fullmäktiges avslag på motionen:

”att en policy överflödig med tanke på den reglering som redan finns på området i språklagen (SL, 2009:600). Genom lagen tillförsäkras svenskan den naturliga och starka ställning i verksamheten som en policy på området enligt motionen skulle bidra till.”

Att det är svårt med svenskan, och engelskan, visade Kurt Karlsson själv i sina inlägg. Han använde bland annat följande ord: koloniseras, devalveras, harang, naiv, kolossal, policy, indoktrinerad, degenereras och frekvent…

Kommunfullmäktige godkände också Marie Dahlins (S) avsägelse av alla politiska uppdrag.

Och med det avslutades det politiska året i Vänersborg och ledamöterna tackade varandra och begav sig hemåt.

PS. Lutz Rininsland (V) har återupptagit sitt bloggande. Du kan hitta hans blogg på: rininsland.blog

Nuntorpsutbildning till Förvaltningsrätten

16 oktober, 2018 1 kommentar

Skolinspektionen sa nej till att starta gymnasieskolor på Nuntorp. Det har jag skrivit om tidigare. (Se ”Skolinspektionens nej till Nuntorp” och ”Nuntorpsmöte om Skolinspektionens avslag”.) De som ansökte, Dinglegymnasiet AB och Lärlingsgymnasiet i Sverige AB hade, liksom Gröna Klustret Nuntorp, förhoppningar om att inspektionen skulle ompröva beslutet.

Igår fick Lärlingsgymnasiet beskedet att Skolinspektionen inte omprövar sitt beslut om avslag. Skolinspektionen har istället skickat över alla handlingar till Förvaltningsrätten. Det betyder att Skolinspektionen så att säga har släppt ärendet och att beslutet ska prövas rättsligt.

Och det kan ta tid.

Antagligen kommer Förvaltningsrätten att begära in yttranden och kompletteringar innan den prövar målet. Processen kan ta 2-3 år om det vill sig…

Vad jag vet har inte Skolinspektionen behandlat klart Dinglegymnasiets ”överklagan”. Dinglegymnasiet fick sitt besked om avslag en vecka senare än Lärlingsgymnasiet så inspektionen lämnar nog inte besked förrän tidigast i slutet av veckan, kanske inte förrän nästa vecka. Men med tanke på gårdagens besked till Lärlingsgymnasiet så lär väl Dinglegymnasiet också få samma besked.

Och det blir ju i så fall inte särskilt uppmuntrande för Nuntorp…

Även om vi inte ska ge upp hoppet helt och hållet för Dinglegymnasiets del, så kanske det ändå vore läge för det Gröna Klustret att undersöka möjligheterna att Kunskapsförbundet Väst kan förlägga utbildningar på Nuntorp. Kunskapsförbundet har ju så att säga redan alla tillstånd klara. Jag vet inte hur realistisk och trolig en sådan lösning skulle kunna vara, men något säger mig att Kunskapsförbundet kanske inte vore helt ointresserat. Jag är dock inte säker på att Kunskapsförbundet har tillfrågats.

Politikerna i Kunskapsförbundets direktion hade möte idag. De hade inte Nuntorp på dagordningen, men de behandlade, bland annat, förbundets delårsrapport. Rapporten visar att Kunskapsförbundet har svårt att behålla ”sina elever” i förbundets utbildningar. 1.220 elever studerar i andra än Kunskapsförbundets skolor, det kan vara i andra kommuner eller på friskolor. Det är en ökning med nästan 100 elever sedan förra året. (En del av ökningen beror antagligen på att Migrationsverket har överfört ett större antal ungdomar från nedlagda anläggningar till Vänersborg och att dessa elever nu folkbokförs i Vänersborg. Eftersom ett antal av dessa ungdomar önskar fortsätta sina utbildningar på orten där de började, så blir Vänersborg skyldig att betala inkommande fakturor.) Det är ”bara” 298 elever som kommer från andra kommuner som går i Kunskapsförbundets skolor. Det blir naturligtvis dyrt för Kunskapsförbundet när eleverna från Vänersborg och Trollhättan inte väljer förbundets egna skolor.

Kunskapsförbundet Väst får nämligen ”bara” 52.000 kronor per elev från Vänersborg/Trollhättan. Om någon studerar på annat håll brukar fakturan ligga på det dubbla, 100.000 kronor för en utbildningsplats. Dessa fakturor får Kunskapsförbundet betala. Det betyder att Kunskapsförbundet förlorar ca 50.000 kr för varje ungdom som studerar i en annan kommun eller på en friskola… Och den här förlusten måste bäras av alla som är kvar i förbundets utbildningar…

Kanske en naturbruksutbildning på Nuntorp i Kunskapsförbundets regi kan locka både elever från Vänersborg och Trollhättan – och från andra kommuner. Det sistnämnda skulle kunna innebära ett ekonomiskt tillskott till Kunskapsförbundet…

%d bloggare gillar detta: