Arkiv

Archive for the ‘Kunskapsförbundet Väst’ Category

KFV: Ekonomiska utsikter för 2023

16 november, 2022 Lämna en kommentar

Sverige går enligt alla prognoser mot ekonomiskt bistrare tider. Så gör också kommunerna. Det blir inte heller bättre av att den nya regeringen inte vill kompensera kommunerna för de ökade kostnaderna…

Ekonomikontoret i Vänersborg har gjort en sammanställning av de samhällsekonomiska förutsättningarna inför 2023-2025. Ekonomerna skriver:

  • “Inflations-och räntechock kyler av global och svensk ekonomi, framför allt 2023 – Efterfråge-och utbudsstörningar samt postpandemianpassning”
  • ”BNP minskar 5 kvartal i rad under loppet av 2022 och 2023”
  • ”Tudelning av arbetsmarknaden som försvagas men med fördröjning; arbetskraftsbrist samtidigt som vissa sektorer drabbas hårdare”
  • ”Höga prisökningar drabbar alla sektorer”
  • ”Prognosen för lönesumma och skatteunderlaget nedreviderad i nominella termer. – Varaktigt lägre real skatteutvecklingsprognos”

Ekonomer har en tendens att alltid måla framtiden i mörka färger. Men frågan är om det inte ligger mer i de dystra prognoserna än vanligt, i varje fall för 2023 och sannolikt också 2024. Ekonomikontoret konstaterar för Vänersborgs del att vi har följande ekonomiska förutsättningar inför 2023-2025:

  • “Hög inflation med ökade energipriser och höjda räntor.”
  • ”Svagare utveckling av samhällsekonomin under kommande år påverkar skatteintäkterna”
  • ”Kraftigt ökade pensionskostnader fr.o.m. 2023 och en mer dämpad utveckling av skatteintäkterna gör att resultatet faller”
  • ”Fortsatt hög investeringsnivå – ofinansierade investeringar”

Det finns anledning att återkomma till dessa förutsättningar och vad de får för konsekvenser för budgeten i kommunen. Budgeten, som ska antas i december, har nu börjat diskuteras på allvar.

Denna blogg ska belysa den ekonomiska situationen för Kunskapsförbundet Väst.

Kunskapsförbundet Väst är som bekant ett eget kommunalförbund vars medlemmar är Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. Kunskapsförbundet har ansvar för gymnasieskolan och vuxenundervisningen i Trollhättan och Vänersborg. Förbundet har övertagit dessa uppgifter från ägarkommunerna och är huvudman för verksamheten.

Kunskapsförbundet Väst har till stor del samma organisatoriska uppbyggnad som en kommun och har egen budget och räkenskaper. En stor skillnad mellan KFV och ägarkommunerna är att förbundet inte har någon beskattningsrätt. Det är Trollhättan och Vänersborg som genom ett förbundsbidrag finansierar gymnasieskolan. Förbundsbidraget är beräknat utifrån bland annat antalet ungdomar i de aktuella åldersintervallerna. (Vuxenutbildningen finansieras enligt andra principer och det ska jag inte ta upp i denna blogg.)

Den mörkare ekonomiska framtiden kommer även, naturligtvis, att drabba KFV:s gymnasieverksamhet. Prognoserna visar ett stort underskott. Det saknas mycket pengar…

Kostnaderna för gymnasiesärskolan beräknas öka. Det skulle behövas ytterligare 9,4 milj kr för att finansiera det ökade antalet elever nästa år. I år fick förbundet ett extra tillfälligt tillskott till Gysär på 5,7 milj kr, men det gällde alltså bara för 2022.

Kommunernas pensionskostnader ökar kraftigt nästa år. Så gör också Kunskapsförbundets. Pensionsprognosen för förbundet är att kostnaderna kommer att öka med 16,7 miljoner.

På Skolverkets hemsida (se Skolverket) står det:

“Från 2023 gäller nya bestämmelser som ska göra det lättare för elever på yrkesprogram att nå grundläggande behörighet till högskolan.”

Jag ska inte gå in på hur detta är tänkt, utan helt enkelt konstatera att det innebär en ökad kostnad för Kunskapsförbundet nästa år med 600.000 kr.

De här tre posterna ger ett underskott för gymnasieskolan på 26,7 milj kr år 2023. Det motsvarar 10% av av gymnasiets personalstyrka eller 41 tjänster. 83% av Kunskapsförbundets personalkostnader ligger på lärare och stödpersonal. En besparing på pedagogisk personal skulle leda till att lärartätheten, lärare per 100 elever, sjunker från 8,1 år 2022 till 6,8 år 2023.

Diagrammet nedan visar lärartätheten bland de kommuner i Sverige som har kommunala gymnasieskolor 2022 och var Kunskapsförbundet hamnar i en jämförelse 2023.

Kunskapsförbundet, som ligger dåligt till i rankingen redan nu, skulle hamna i det absoluta bottenskiktet. Den röda stapeln visar lärartätheten i Uddevallas kommunala gymnasieskolor.

Den uppmärksamme läsaren noterar att jag ännu inte har nämnt något om inflationen… 

Inflationen beräknas fördyra gymnasieskolans verksamhet med upp mot 10 miljoner… Det är kostnader för lokalhyra, el, läromedel (jfr yrkesförberedande program), skolmåltider och elevbidrag.

I Vänersborgs kommun, och också i Trollhättan, täcks de ökade kostnaderna för pensionerna centralt, dvs nämnder och styrelser behöver inte skära ner på verksamheterna för att finansiera dem. Det var Vänersborg villig att göra för Kunskapsförbundet också. KFV är ju i samma situation som kommunens egna nämnder och styrelser och bör behandlas på samma sätt. KFV bedriver ju verksamhet för Vänersborgs ungdomar.

Det visade sig på ägarsamrådet i oktober, då kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg mötte presidiet i Kunskapsförbundet, att politikerna från Trollhättan inte ville behandla Kunskapsförbundet på samma sätt som kommunens egna nämnder och styrelser. De ville att KFV själv skulle stå för en stor del av de ökade pensionskostnaderna. På det senaste ägarsamrådet i november hade Trollhättan fortfarande inte ändrat uppfattning. “Staden” sa egentligen varken “bu eller bä”…

I både Trollhättan och Vänersborg ökar antalet elever i grundsärskolan, och behoven hos de enskilda eleverna har också en tendens att öka. I Vänersborg får barn- och utbildningsnämnden ekonomisk kompensation för ökningen, och jag förmodar att det är så i Trollhättan också. Nu är inte detta klart för 2023 än, men signalerna om hur Gysär-eleverna på Kunskapsförbundet ska behandlas är “luddiga”. Det känns väl som kommunalråden, i varje fall från Trollhättan, kan ha vissa tveksamheter för att kompensera KFV. Det är märkligt, det är ju samma elever vi pratar om – på våren går de ur 9:an, på hösten börjar de på gymnasiet.

KFV får i nu-läget en inflationskompensation på 1,8%. Det räcker inte långt, men det är ungefär vad kommunernas egna nämnder och styrelser får. Men som sagt, i dagsläget har varken Vänersborg eller Trollhättan antagit några (nya) budgetar för nästa år. Så vi får avvakta och se. Men det är naturligtvis inte mer än rättvist att Kunskapsförbundet får lika stor inflationskompensation som nämnderna och styrelserna i ägarkommunerna.

Kunskapsförbundet vet alltså fortfarande inte vilka pengar ägarkommunerna Vänersborg och Trollhättan tänker tillskjuta förbundet. Signaler från det nya borgerliga styret i Trollhättan tyder väl på att det ska sparas…

Det tråkiga är att Vänersborg ofta tvingas göra som Trollhättan. Det ligger ju i sakens natur att de båda kommunerna måste behandla Kunskapsförbundet på samma sätt. Och Trollhättan är ju större än Vänersborg… Tyvärr får vissa vänersborgare “vatten på sin kvarn” av Trollhättans attityder och beteenden. Det finns nämligen en del politiker som är tämligen negativa till kommunalförbundet som idé och som anser att Vänersborg ska sköta gymnasieutbildningen på egen hand. Jag tillhör inte den kategorin, i varje fall inte i nu-läget.

Det måste nämnas att Kunskapsförbundet är i en svår situation när det gäller besparingar och nedskärningar. Förbundets tre gymnasieskolor, Nils Ericson och Magnus Åberg i Trollhättan samt Birger Sjöberg i Vänersborg, är extremt konkurrensutsatta. Det finns alldeles för många fristående gymnasieskolor i Trollhättan och Uddevalla som lockar till sig studenter från Vänersborg och Trollhättan. Även Göteborg drar till sig en hel del. Och om kvaliteten på undervisningen sjunker på grund av lägre lärartäthet så är risken stor att studenterna väljer bort KFV. Men det är likt förbaskat Kunskapsförbundet Väst som får betala fakturorna för dessa studenters skolgång på friskolorna. Vilka inte helt sällan uppvisar högre belopp än om de hade gått på någon av förbundets skolor. Och så blir det i praktiken ingen som helst besparing för Kunskapsförbundet, utan en – fördyring…

Det andra sättet att spara är att lägga ner hela program. Och då tror jag att t ex Estetprogrammen ligger risigt till. De är dyra och de lockar till sig förhållandevis få elever. Även på detta område finns det friskolor som skulle ta emot intresserade elever med öppna armar – och skicka fakturorna till Kunskapsförbundet…

Det minsta Kunskapsförbundet kan begära av ägarkommunerna, det är att behandlas lika i ekonomiskt hänseende som Vänersborgs och Trollhättans egna nämnder och styrelser. Det andra är, anser jag, att ägarkommunerna måste ta särskild hänsyn till den konkurrenssituation som KFV befinner sig i.

Sammandrag av KF 26/10

30 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Klockan 21.48, dvs 12 minuter före Gropbron öppnade sig för nattens reparationer, avslutade ordförande Annalena Levin (C) det nya kommunfullmäktiges allra första sammanträde. Ledamöter och ersättare fick bråttom ut till sina bilar och cyklar. Det gällde att snabbt bege sig från Quality Hotels relativt nybyggda eventhall.

I fredagens TTELA beskrev journalisten kommunfullmäktiges första sammanträde i Lilla Edet. Men det verkar som om TTELA inte är särskilt intresserad av Vänersborg… Jag ska försöka råda bot på den bristande informationen.

Ålderspresident Lutz Rininsland (V) öppnade mötet, precis som han gjorde 2014 och 2018. Rininsland har nämligen suttit längst av alla nuvarande ledamöter i fullmäktige. Rininsland började med lite statistik kring församlingens ålders- och könsfördelning etc. (Det sitter en väldans massa män i fullmäktige…) Sedan var det dags för upprop, val av justerare och fastställande av dagordning.

Efter det började allvaret…

Ett nytt presidium skulle väljas för mandatperioden. Det fanns bara ett förslag till ordförande, Annalena Levin (C), och ett till 1:e vice ordförande, Anneli Guilotte (S). De blev valda.

Moderaterna nominerade sedan Lena Eckerbom Wendel (M) till 2:e vice ordförande. Då överraskade Anders Strand (SD) med att också nominera Lena Mjörnell (SD). Det blev sluten omröstning. Lena Eckerbom Wendel (M) fick en majoritet av rösterna. Det var bara Sverigedemokraterna själva som röstade på sin kandidat.

Tre kvinnor i fullmäktiges presidium, det har aldrig hänt i Vänersborg.

Det var en del strul med den tekniska utrustningen i början av sammanträdet och dessutom skulle presidievalet justeras omedelbart. De första punkterna tog därför nästan en timme innan fullmäktige kunde gå över till ärende 3.

Ärende 3 innebar att en valberedning skulle väljas. Det var inga problem, alla partier fick en ordinarie och en ersättare i valberedningen. Till ordförande i beredningen valdes Reidar Eriksson (S) och till vice ordförande Dan Åberg (M).

En interpellation av Tor Wendel (M) till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fortsatte förhandlingarna. Wendel hade läst Kommunallagen (6 kap 9 §) där det stadgas att kommunstyrelsen årligen ska pröva om de kommunala aktiebolagens verksamhet har varit:

”förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.”

Tor Wendel (M) avslutade interpellationen med frågan:

“Vilka iakttagelser gjorde Kommunstyrelsen vid sin senaste prövning, vilka underlag låg till grund för prövningen, och var finns det årliga beslutet dokumenterat?”

Augustssons besked kan sammanfattas med att “vi ska skärpa oss” och “jag bjuder in alla partier att diskutera hur vi ska göra”.

Kommunens delårsrapport avhandlades sedan. Undertecknad var uppe två gånger och pratade om kommunen i sin helhet och barn- och utbildningsnämnden. Dan Nyberg (S) berättade däremellan om socialnämnden. Det blev ingen debatt.

Sedan var det dags för Kunskapsförbundet Västs delårsrapport från april 2022. Det var lite sent kan tyckas. Fyra ledamöter från Kunskapsförbundets direktion redovisade förbundets mycket prekära ekonomiska läge inför 2023. Det var Lutz Rininsland (V), Madelaine Karlsson (S), Henrik Josten (M) och undertecknad Kärvling (V). Vi var rörande överens om att läget var mycket allvarligt. Det saknades 26,7 milj kr. Det berodde på fler elever i Gy-särskolan och ökade pensionskostnader. I kommunerna får nämnder och styrelser kompensation för pensionskostnaderna, eftersom dessa pengar utbetalas centralt i kommunerna. KFV vill behandlas lika som nämnderna i Trollhättan och Vänersborg… Till de ökade kostnaderna tillkommer också inflationen som beräknas öka kostnaderna med upp mot 10 milj. Kunskapsförbundets beräknade underskott (exklusive inflationen) motsvarar 41 tjänster….

Och inte kan Kunskapsförbundet spara. Är eleverna inte nöjda så väljer de bara en friskola – och då får förbundet betala för de eleverna ändå…

Och så fick vi reda på att förbundsdirektör Johan Olofson ska sluta… Det gör mig uppgiven. Skickligare chef får man leta efter… Men det är bara att gratulera Göteborg som får ta del av hans tjänster från och med årsskiftet.

Det följde ganska många ärenden som egentligen bara klubbades igenom, även om någon talare ibland kompletterade med mer fakta.

Vänsterpartiets Gunilla Cederbom gjorde comeback i fullmäktiges talarstol efter ca 20 års frånvaro. Hon yrkade på återremiss i ärendet om skyddsräcke på Dalbobron. Beslutsförslaget gick ut på att det inte gick att göra något för att förhindra suicidförsök på bron. Cederbom ansåg att utredningen inte hade tittat på alla möjligheter. Göran Svensson (MBP) yrkade bifall till hennes yrkande. Och det gjorde också en debutant i församlingen, Ida Hildingsson, också Vänsterpartiet. Hildingsson sa några väl valda ord och yrkade också bifall till återremiss.

Bo Carlsson (C) begärde ajournering. De styrande partierna överlade några minuter och sedan gick Benny Augustsson (S) upp i talarstolen – och yrkade även han bifall till Cederboms återremissyrkande. Det blev återremiss.

De två motionerna om att ändra ordningsstadgan kring fyrverkerier avslogs utan debatt.

Jag var tvungen att bemöta Ola Wesley (SD) ganska tufft när han yrkade bifall till sin motion om modersmålsundervisning. Det fungerar inte att lämna in motioner från andra kommuner som inte är aktuella i Vänersborg. Det sa jag i barn- och utbildningsnämnden och i kommunstyrelsen, men han verkade inte ha lyssnat. (Läs mer på ”BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm”.)

Wesleys motion avslogs utan votering.

Och så var det motionen från moderaterna, liberalerna och – kristdemokraterna om fria besök på Torpa kretsloppspark för Vänersborgs kommuninvånare. Kommunstyrelsens förslag var 8 avgiftsfria besök. KS menade att fler besök skulle leda till en avgiftshöjning för hela “sophanteringskollektivet”. Kommunstyrelsens förslag till beslut blev även kommunfullmäktige beslut – med röstsiffrorna 27 mot 24

Vänsterpartiet röstade för 8 besök. Vi ansåg att det räckte med det för ett vanligt hushåll – och vi ville inte riskera en avgiftshöjning. Men det var inte Vänsterpartiet som avgjorde omröstningen. Det var Kristdemokraterna. De röstade mot sin egen motion! Vad gör man inte när man vill vara med och styra Vänersborg?

Det här tvingades KD sannolikt till – för att möjligtvis få en ordförandepost i någon nämnd… Det är ett talande exempel på varför Vänsterpartiet sa nej till att ingå i styret av kommunen… Vi vill inte göra avkall på våra åsikter.

Även motionen från Medborgarpartiet om ett Servicecenter i Brålanda avslogs. Eller? Motionären Göran Svensson (MBP) raljerade över att motionen genomfördes samtidigt som den avslogs… Brålanda bibliotek skulle ju enligt beslutsförslaget få förutsättningar för kommunal service. Svensson hade helt rätt, och jag tror att Medborgarpartiet var nöjt med beslutet trots att motionen “avslogs”.

Till sist behandlades en motion från Vänsterpartiet om att utöka Demokratiberedningens uppgifter. Det skulle också innebära att beredningen bytte namn till Demokrati- och jämställdhetsberedningen.

Det var “debutanten” Ida Hildingsson (V) som föredrog ärendet. Det var också hon som hade dragit det tunga lasset med att skriva motionen. (Du kan ladda ner motionen här.) Motionen har mottagits mycket positivt av de styrande partierna och det tycks som om möjligheterna att den ska bli verklighet är mycket stora. Beslutet blev att motionen skulle behandlas “skyndsamt”. Det kan nog bli så att ett av Vänsterpartiets vallöften blir verklighet direkt…

Efter Hildingssons anförande slog ordförande Annalena Levin (C) klubban i bordet hårt och bestämt – och avslutade mötet. Det var ju bara 12 minuter tills Gropbron skulle resas för natten…

Anm. Det ska kunna gå att lyssna och se på kommunfullmäktiges sammanträde i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här. Det ser dock ut att vara lite problem med denna sändning.

Styr Pålle över KS i Vänersborg?

På onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen skulle en begäran från Kunskapsförbundet Väst behandlas. En enig direktion i Kunskapsförbundet hade beslutat att äska en utökad uppdragsersättning från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg. Det handlade om pengar till vuxenutbildningen under innevarande år och äskandet var på 2,2 milj kr. Vänersborgs kommuns andel av pengarna uppgick till 835.000 kr.

Bakgrunden är naturligtvis covid19-pandemin. Pandemin har gjort att flera studenter både i gymnasieskolan och på vuxenutbildningen inte har kunnat slutföra sina studier under den normala och beräknade tiden. Gymnasieeleverna har jobbat långt mer än halva den treåriga utbildningstiden på distans hemifrån, inte ens halva skoltiden på plats i skolan. Det har då varit svårt för många studenter att klara av studierna så bra som de har velat göra. Det har funnits flera moment som helt enkelt inte har kunnat genomföras när man inte har varit närvarande fysiskt. Hur ska man t ex kunna lära sig att svetsa på distans?

Behoven av vuxenutbildningen växer redan i höst. Det finns studenter som i dagarna har gått ur 3:an och som tänker läsa på vuxenutbildningen i höst. Det gör de eftersom de på grund av pandemin har missat kurser eller inte fått de betyg de behöver för att komma in på önskade utbildningar.

Staten insåg svårigheterna för landets elever och studenter och har delat ut ett extra statligt “pandemibidrag”, den så kallade ”skolmiljarden”. När detta statliga bidrag delades ut för att säkerställa att alla elever skulle få den utbildning de hade rätt till, trots pandemin, tyckte inte Trollhättan och Vänersborg att vuxenutbildningen skulle ha del av dessa pengar under 2022. Det var egentligen mot syftet med pengarna, eftersom Skolverket ansåg att även vuxenundervisningen skulle få del av statsbidraget.

Skolverket skrev på sin hemsida (se “Skolmiljarden”):

“Bidraget ska användas under 2022 till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen.”

Ägarkommunerna ansåg istället att det var viktigare att t ex elever i förskoleklasserna och på låg- och mellanstadierna fick del av “skolmiljarden”.

Kunskapsförbundet hade i underlagen till sitt beslut beskrivit de insatser som planerades för de äskade pengarna. Det handlade dels om generella insatser och dels om insatser i form av individuellt stöd till enskilda elever.

De 835.000 kr som det handlade om för Vänersborgs del ska också ses i ljuset av att Vänersborgs kommun beräknar att göra ett överskott i år på hisnande 172 milj kr. Ja, du läste rätt – etthundrasjuttiotvå miljoner kronor.

Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) hade föreslagit att kommunstyrelsen skulle avslå Kunskapsförbundets äskande om extra medel till vuxenutbildningen. Det tyckte Vänsterpartiet var helt obegripligt. Och okänsligt.

De två vänsterpartisterna i kommunstyrelsen, James Bucci och jag, yrkade att:

“Kommunstyrelsen bifaller begäran från Kunskapsförbundet Väst om extra medel till vuxenutbildningen under 2022.”

Jag redogjorde för Vänsterpartiets yrkande. Det var de argument som jag har redogjort för ovan.

Det blev debatt.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) tyckte inte att vuxenundervisningen skulle få några extra pengar. Det fanns ju redan ett överskott i förbundet menade Augustsson.

Det Augustsson inte riktigt verkade ha förstått var att förbundet inte kan föra över ett överskott mellan de olika verksamheterna. Det är nämligen en del statsbidrag inblandade i de olika vuxenutbildningarna. Om en av vuxenutbildningarna inte kan genomföras får inte förbundet behålla statsbidraget utan det måste betalas tillbaka. Statsbidragen är nämligen kopplade till bestämda utbildningsplatser. Det går alltså inte att använda pengarna till någon annan vuxenutbildning eller till stödinsatser efter pandemin. Till det krävs det andra pengar.

Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) yrkade i ett tidigt skede bifall till Vänsterpartiets yrkande. Senare gjorde även Marie-Louise Bäckman i KD det också.

Det gjorde liberalen Gunnar Henriksson också – men Henriksson hade med ett viktigt och avgörande förbehåll. Vänersborg skulle bara betala ut pengarna till förbundet om Trollhättan gjorde detsamma. Och det visste alla redan att det skulle inte Trollhättan göra… Kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, Paul Åkerlund (S), hade samma uppfattning som Benny Augustsson. Kunskapsförbundet skulle inte ha några extra pengar… Skillnaden är att Åkerlund har majoritet i Trollhättan – och pli på sina adepter.

Gunnar Henriksson (L), Anders Strand (SD), Mats Andersson (C) och Benny Augustsson (S) ville och kunde inte på några villkor riskera att en elev från Trollhättan kunde få del av pengar från Vänersborg. De skulle ju så att säga få det om Trollhättan inte betalade till Kunskapsförbundet.

Jag försökte på ett så pedagogiskt sätt jag bara kunde förklara med ett konkret exempel. Om det fanns t ex 20 elever i en klass och 3 var från Trollhättan, och resten från Vänersborg, så kunde ju inte läraren köra ut trollhätteeleverna. Och även om de tre studenterna från Trollhättan var kvar i klassrummet så fick ju de 17 vänersborgseleverna ändå sin undervisning.

Det var faktiskt ingen som kommenterade exemplet. Jag vet inte, det kanske var för abstrakt och verklighetsfrämmande…

Gunnar Henriksson var benhård, inga trollhätteelever skulle få del av vänersborgarnas surt förvärvade pengar. Även om de inte var surt förvärvade… Vänersborgs kommun har ju faktiskt fått en massa bidrag från staten under pandemin och har gjort och gör över en halv miljard kronor i överskott de senaste 3 åren (inklusive 2022). Och ska man vara noga, en större andel av de statliga bidragen kommer sannolikt från skattebetalare i Trollhättan än från skattebetalare i Vänersborg…

Lena Eckerbom Wendel (M) och Henrik Josten (M) menade att ägarsamrådet inte kunde besluta något utan det var kommunstyrelserna i respektive ägarkommun som gjorde det. Och då kunde Vänersborg faktiskt besluta på ett annat sätt än i Trollhättan. Som vänsterpartist kan jag väl inte heller direkt säga att de tre kommunalråden från Vänersborg, S+M+C, representerar Vänsterpartiet…

Nä, Trollhättan och Vänersborg var tvungna att rösta på samma sätt tyckte de styrande tillsammans med L och SD. Och eftersom Trollhättan röstade nej till pengar till förbundet…

Det blev votering.

Samtliga ledamöter från S+C+MP röstade för att Kunskapsförbundet inte skulle få några extra pengar till vuxenundervisningen. Det ska noteras att Kunskapsförbundets 1:e vice ordförande Madelaine Karlsson (S) då hade lämnat sammanträdet. De styrande partierna fick stöd från två från SD och självklart från Gunnar Henriksson från L. De två från M och de två KD:arna (en KD ersatte MBP) röstade tillsammans med James Bucci och undertecknad på Vänsterpartiets yrkande. Det blev alltså 9-6. Det innebär att Kunskapsförbundet inte kommer att kunna genomföra de åtgärder som beskrivs i äskandet.

Jag kan bara dra en slutsats av kommunstyrelsens uppträdande, argumentation och beslut. Det är kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, Paul Åkerlund (S), som styr över kommunstyrelsen i Vänersborg…

Anm. Det går att ladda hem James Buccis och mitt yrkande – klicka här.

PS. Kunskapsförbundet Väst vägrar att lämna ut det höga beloppet pengar till ett fristående naturbruksgymnasium i Trollhättan med inriktning häst- och djurhållning som inte har egna djur. Se en artikel i Dagens Nyheter idag: ”Naturbruksgymnasium utan djur – nu vill kommunen strypa skolpengen”. Tyvärr är artikeln låst.

PPS. Jörgen Hellman (S) avgår som ordförande i Vänersborgsbostäder. Se ”Valrörelsen är igång”.

Ekonomiskt tufft för KFV

I tisdags hade Kunskapsförbundet Väst sitt maj-sammanträde, på det anrika Birger Sjöberggymnasiet. Vi skulle vara i salen Lilla Paris. Jag frågade min partikollega i direktionen, Lutz Rininsland, var salen låg. Rininsland svarade:

“Den ligger där NO-salarna låg på din tid.”

Jag visste genast var det var. Där hade jag kämpat med Håkan Noring och Rickard Hylbom i början av 1970-talet. Eller snarare, dom med mig…

Det var som vanligt en hel del information, frågor, samtal och diskussioner på sammanträdet. Det jag skulle vilja lyfta i denna blogg är förbundets ekonomiska situation inför 2023, och frågan kring lärarlöner.

Budgetarbetet för år 2023 pågår för fullt i kommun-Sverige. Det skrivs om den galopperande inflationen och de ökade kostnaderna för kommunerna. Prognosen just nu ligger på en inflation på 6% och då finns det sektorer där priserna ökar betydligt mer, t ex byggnadsvaror och livsmedel. Och vem vet hur löntagarna och fackföreningarna kommer att agera. De vill antagligen ha kompensation för prisstegringarna. Och då ökar kommunernas kostnader ännu mer. Sedan har vi ökade pensionskostnader. Det föreligger ett nytt pensionsavtal och inflationen “ställer till det” även här, vilket leder till fördyringar. Det finns flera frågetecken kring samhällsekonomin, men gemensamt är att allt blir dyrare. Det blir ett kärvt ekonomiskt år, trots att arbetslösheten beräknas minska och kommunernas skatteintäkter öka.

Vänersborg och Trollhättan är båda så stora att de har möjligheter att prioritera om i sina verksamheter, även om det kan kräva impopulära beslut. Det finns t ex flera verksamheter som inte är lagstadgade och som det ganska lätt skulle kunna gå att dra ner på, även om service och invånarnas trivsel skulle lida avbräck. Kommunerna kan också underbalansera sina budgetar (för att “jämna ut” konjunkturrörelserna över tid) och möjligheten att höja skatter finns alltid som alternativ.

Alla kostnadsproblem med inflation och ökade pensionskostnader mm har också Kunskapsförbundet. Dessutom har förbundet andra problem. Statsbidraget för lärarlyftet minskar med 3-4 milj kr. Detta bidrag minskar för kommunerna också. Hösten 2023 sker det förändringar med högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Det innebär att studenterna får mer undervisningstid – från 25 timmar i veckan till 27-28 timmar. Det betyder att fler lärare måste anställas. Och det blir självklart dyrare. Staten kommer inte att kompensera fullt ut för de ökade kostnaderna. Det finns också farhågor att förändringen kommer att leda till att fler elever inte kommer att slutföra utbildningarna, vilket fördyrar utbildningen ytterligare. Hoppar elever av mitt under terminen utbetalas inget statsbidrag överhuvudtaget.

Antalet elever på gymnasiesärskolan ökar liksom enskilda elevers behov. Det medför att kostnaderna för utbildningen ökar. Här är den betydligt mer personalintensiv. Kunskapsförbundet beräknar att underskottet kommer att uppgå till 5,7 milj kr i år och dessa kostnader kommer sannolikt att öka 2023.

Pandemin har gjort att fler studenter både i gymnasieskolan och på vuxenutbildningen inte har kunnat slutföra sina studier under den “normala och beräknade” tiden. Gymnasie- och vuxenstuderande har drabbats mycket tufft av pandemin. Det har funnits flera moment som helt enkelt inte har kunnat genomföras på distans. Hur ska man t ex kunna lära sig svetsa på distans? Därför växer behoven av vuxenutbildningen, vilket händer redan i år. När det statliga bidraget (”skolmiljarden”) delades ut för att säkerställa att alla elever skulle få den utbildning de hade rätt till, trots pandemin, tyckte inte Trollhättan och Vänersborg att vuxenutbildningen skulle ha del av dessa pengar under 2022. Av någon anledning…

För att klara de utmaningar som Kunskapsförbundet står inför skulle förbundet behöva ett tillskott på 20-30 miljoner kr nästa år. Och det måste komma från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg, förbundet har inga möjligheter att höja några skatter som kommunerna. Kunskapsförbundet är helt beroende av de pengar som ägarkommunerna är villiga att ge. Förbundet har dessutom mycket små möjligheter att prioritera om och spara. Kunskapsförbundet sysslar ju bara med utbildning. Dessutom står lönerna för den absolut största delen av förbundets kostnader och förbundet har redan nu lägre lärartäthet än genomsnittet i landet. (Det är för att Trollhättan och Vänersborg har tvingat förbundet att dra ner på kostnaderna för några år sedan.)

Situationen blir inte heller bättre av att de fristående gymnasierna enligt lag ska ha motsvarande elevpeng som kommunerna ger till den kommunala gymnasieskolan.

Som jag ser det finns det bara ett sätt för Kunskapsförbundet att spara. Det är att lägga ner några av de dyrare och exklusivare programmen. Är det detta som ägarkommunerna vill?

På direktionens sammanträden deltar representanter för personalorganisationerna, “facken”. I tisdags ville Lärarnas Riksförbund lyfta kompetensförsörjningen. Det är en punkt i det nya avtalet som parterna är överens om att arbeta med. Och då kommer man ofrånkomligen in på lönerna.

Det råder brist på legitimerade och behöriga lärare i landet. Flera kommuner lockar till sig lärare med hjälp av höjda löner. Uddevalla gör det och även Göteborg. Inte nog med att lärarlönerna höjs i dessa kommuner och att lärarlönerna i Kunskapsförbundet halkar efter – lönerna i förbundet håller inte ens jämna steg med lärarlönerna i grundskolorna i Trollhättan och Vänersborg!

I Vänersborgs kommun och Trollhättans stad får alla nämnder och styrelser kompensation för inflationen. (Ibland blir inflationen högre än beräknat.) Sedan betalas lönerna ut – och det från särskilda pengapotter. Det sker i både Vänersborg och Trollhättan och det sker innan fördelningen av pengar till nämnderna. Det är viktigt. Kommunernas lönepotter har dessutom ökat mer i procent de senaste åren än inflationen. I Trollhättan har lönepotten de senaste åren hade ökat med 3% årligen. Det betyder att lönerna i genomsnitt kan höjas med 3% per anställd. I Vänersborg låg löneökningen för legitimerade lärare inom de kommunala grundskolorna på 2,42% år 2021 och 2,65% år 2022. Tittar man bara på åk 7-9 var motsvarande siffror 2,44% år 2021 och 2,64% år 2022.

Kunskapsförbundet får en inflationskompensation, inget annat. Denna kompensation ska även täcka löneökningarna. Kompensationen ligger på 2,2-2,3% per år, dvs denna kompensation för inflationen och lönerna är lägre än lönepotterna i ägarkommunerna. Med andra ord, lönerna för gymnasielärarna släpar efter och blir relativt sämre jämfört med andra lärarlöner i kommunerna. Om då inflationen på läromedel och livsmedel (ex skolmat) samt hyresökningarna blir ännu högre så blir självklart utrymmet för lärarlönerna ännu lägre. Inte heller så blir det i ägarkommunerna.

Den sämre löneutvecklingen innebär naturligtvis att det blir allt svårare att locka till sig nya legitimerade lärare till Kunskapsförbundet och få de “gamla” att stanna kvar. Och i den konkurrenssituation som den kommunala gymnasieskolan befinner sig i så kan detta bli förödande. Dessutom är det inte svårt att se scenariot framför sig när gymnasielärare flyttar till högstadieskolorna i Trollhättan och Vänersborg för att få upp lönerna. För att eventuellt senare erbjuda sina tjänster med krav på ännu högre lön i förbundet. Lärarbyten för eleverna gynnar inte undervisningen.

Gymnasieskolan och vuxenutbildningen är oerhört viktiga för de enskilda och för samhället i stort. Jag hoppas verkligen att de styrande och ansvariga politikerna i Trollhättan och Vänersborg inser det. Det har bokats ett extra ägarsamråd innan sommaren, antagligen får vi svaret då.

KF (13/4): Hur ser KFV:s framtid ut?

22 april, 2022 Lämna en kommentar

Det var en dryg vecka sedan som kommunfullmäktige sammanträdde – förhoppningsvis för sista gången någonsin på distans. Fast, det finns en stor fördel med de digitala sammanträdena, de går att se i efterhand. Och då kan man höra precis vad de olika ledamöterna framförde för synpunkter, ordagrant. Det har visat sig vara aktuellt i några fall. Det finns nämligen en del synpunkter på hur vissa vänsterpartistiska ledamöter har uttryckt sig i tre ärenden – VA Vänersnäs (inspelningen hittar du här), en interpellationsdebatt om Sikhall (inspelningen hittar du här) och naturstigen/GC Korseberg (inspelningen hittar du här, ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”). Det lär bli anledning att återkomma…

Jag har skrivit några bloggar om sammanträdet, dels före sammanträdet (se “Motion: Landsbygdsutvecklare”, “Skolmiljarden 2022”, “KF: Årsredovisning”, “KF: Nämnderna 2021” och dels en blogg efter (se “KF: Återigen Sikhall på dagordningen”).

Det var en hel del anföranden och till viss del diskussioner kring flera av fullmäktiges ärenden, men det var egentligen två ärenden som överskuggade de andra. Det var “Förstärkning av statligt stöd 2022 – skolmiljarden” och, framför allt, ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”. Det sistnämnda ärendet handlade om kommunfullmäktige skulle bevilja pengar till gång- och cykelvägen i Korseberg. I en kommande blogg ska jag skriva om detta ärende.

Som vanligt argumenterade jag för döva öron när det gällde fördelningen av det extra statliga covidbidraget till skolan, den så kallade “skolmiljarden”. Det spelade ingen roll vad som var fakta och vilka syften som staten hade med pengarna. Nu var det ju så att Trollhättan hade fördelat statsbidraget på ett visst sätt och då måste naturligtvis Vänersborg också göra det. Om vi inte gjorde som Trollhättan så skulle Vänersborg lägga mer pengar på gymnasieungdomarna i Kunskapsförbundet än Trollhättan… Och hjälp! Det skulle innebära att en del elever från Trollhättan skulle få del av Vänersborgs pengar…

Och visst, det var på sätt och vis sant. Men om Trollhättan gör fel, och inte följer de statliga direktiven, måste Vänersborg också göra fel? Ska vi inte låta Trollhättan skämmas för att de vill behålla så mycket pengar som möjligt, så att stadens budgetsiffror blir så positiva det bara går? Men framför allt, om vi nu har ett gemensamt kommunalförbund tillsammans med Trollhättan för gymnasie- och vuxenutbildning, är det inte dags att vi betraktar förbundet som just vårt gemensamma förbund?

Nä, det tyckte nog inte Benny Augustsson (S). I varje fall tolkar jag hans uttalande så (inspelningen hittar du här):

“Det är ju så att det är ett kunskapsförbund vi är med i och det är också två kommuner som är med i det här och dom pengarna går ju rätt in i Kunskapsförbundet, dom vi lägger dit.”

Vänersborgs kommunfullmäktige ska alltså inte ta pengar från kommunens budget för att ge till ungdomarna i Kunskapsförbundet – för pengarna går ju rätt in i förbundet? Är Kunskapsförbundet något som inte har med Vänersborg att göra? Är det inte vänersborgselever som går i förbundet? Var det så som Benny Augustsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, menade?

Augustsson fortsatte:

“Om vi gör en annorlunda fördelning, nu har vi ju faktiskt fått Trollhättan att fatta ett likalydande beslut som vi har gjort, det har vi faktiskt inte gjort förut, vad gäller skolmiljarden, så innebär det att yrkandet Stefan har i den utökningen till Kunskapsförbundet, så går 60% ungefär av dom pengarna till utbildning av invånare i Trollhättan.”

Benny Augustsson var inte ensam om denna uppfattning. Mats Andersson (C) höll naturligtvis med Augustsson. Andersson ansåg också att Vänersborg hade påverkat “Pålle” och Trollhättan att fördela pengarna annorlunda än tidigare. Förut hade alltså Trollhättan fördelat “skolmiljarden” även till förskolan. (Pengar som för övrigt användes till inköp av ytterkläder åt personalen… Se “Skolmiljarden – till förskolan?”.)

De styrande kommunalrådens självförtroende saknade gränser, Trollhättan och Paul Åkerlund följde Vänersborg… Det var ett grovt feltänk. Enligt Skolverkets anvisningar skulle, vilket jag påpekade, inte förskolan vara med i fördelningen av “skolmiljarden” denna gång. Skolverket skriver på sin hemsida (se “Skolmiljarden”):

“Bidraget ska användas under 2022 till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen.”

Förskola nämns inte denna gång. Och så var det med det… Det är ingen vänersborgare som kan påverka Paul Åkerlund och Trollhättan…

Även liberalen Gunnar Henriksson höll med Augustsson och Andersson, Vänersborg ska inte subventionera elever från Trollhättan. Fast jag undrar om Henriksson och de andra tänkte på att det egentligen inte var Vänersborgs pengar det var fråga om… Det var ju extra pengar från staten…

Lutz Rininsland (V) försökte förklara att gymnasieklasserna var blandade. På Birger Sjöberggymnasiet gick också ungdomar från Trollhättan och på Magnus Åberg och Nils Ericsson i Trollhättan gick ungdomar från Vänersborg. På sätt och vis, tänker jag så här en vecka senare, skulle man faktiskt kunna säga att Vänersborgs pengar går oavkortat till ungdomar från Vänersborg, men eftersom ungdomar från Trollhättan går i samma klass, så får de del av pengarna “på köpet”.

Det där sa jag inte, men jag höll med Rininsland och sa istället att inte kan man väl säga till en studerande vänersborgselev på gymnasiet:

“du får inga pengar utav oss därför att då får din kompis från Trollhättan det också…”

Fast det kan man tydligen…

Mats Andersson (C) ansåg att det liggande förslaget var en “rätt och rimlig kostnadsfördelning”. Jag hade i mitt inledningsanförande, där jag helt enkelt läste upp mitt ganska långa yrkande (se “Skolmiljarden 2022”), försökt förklara det feltänk som Andersson grundade sig på:

“Staten fördelar pengarna mellan kommuner utifrån antalet elever i åldern 6–19 år, men inom varje kommun ska pengarna kunna fördelas mellan eleverna från förskoleklass till vuxenutbildningen. Pengar ska följaktligen kunna gå till de elever som är äldre än 19 år på vuxenutbildningen, trots att dessa vuxna elever inte räknas med i statens fördelning mellan kommuner.”

Det var tydligen svårt, därför förklarade jag en gång till. Pengarna som Kunskapsförbundet enligt förslaget ska få är beräknade enbart för eleverna mellan 16-19 år, men:

“…pengarna till Kunskapsförbundet [ska] också räcka till vuxenundervisningen fast [förbundet] inte har fått några pengar till vuxenundervisningen … förbundets pengar ska räcka inte bara till gymnasieelever, som är max 19 år, utan även till vuxenundervisningen…”

Gymnasieeleverna får följaktligen avstå en stor del av pengarna till de vuxenstuderande. “Rätt och rimligt”?

Jag vet inte om Mats Andersson (C) eller någon annan förstod, det verkade inte så med tanke på voteringen senare. Eller också brydde de sig inte…

Sedan skulle man väl så här i efterhand kunna komplettera med att det faktiskt finns flera personer som idag är är “vuxenstuderande” därför att de är tvungna att fylla kunskapsluckor som uppstod på grund av pandemin. De började på “vux” direkt efter att de hade gått ur gymnasiet… Och just dessa studenter var ju en av orsakerna till de statliga extrapengarna…

Benny Augustssons (S) avslutade debatten med att tycka att det var en märklig argumentation. Jag vet inte om han menade Rininslands eller min, eller kanske båda två, men Augustsson sa:

“… elever ifrån Trollhättan går i Vänersborg och vice versa. Det har ju liksom ingen betydelse vad gäller finansieringen, för hela Kunskapsförbundet finansieras utifrån antalet elever från varje kommun. Man blir ju liksom inte vänersborgare och vi vänersborgare blir ju inte trollhättebor för att vi läser i Trollhättan.”

En stor majoritet i kommunfullmäktige ansåg att Augustsson, Andersson och de andra hade rätt. Det liggande förslaget, dvs kommunstyrelsens förslag, fick 43 röster, Vänsterpartiets förslag stöddes bara av de 5 vänsterpartisterna medan 2 kristdemokrater och en moderat avstod från att rösta.

Jag undrar hur Kunskapsförbundets framtid ser ut…

Vad hände på KS? (2)

28 januari, 2022 Lämna en kommentar

Med anledning av min förra KS-blogg (se “Vad hände på KS? (1)”) skriver Wicke på Facebook:

“Om budgeten säger ”ni ska satsa X kronor” och verksamheten säger ”nä, det gör vi inte, vi lämnar hellre tillbaka pengarna” – har man då egentligen varit sparsam, eller har man kringgått det politiska uppdraget?”

Jag tror jag vet vad åtminstone alla kommunens ordförande i nämnderna och styrelserna skulle svara. De skulle med en mycket stolt röst, högt och tydligt, deklamera att ”deras” nämnder har gått med överskott. De skulle ta det som en stor merit. Om verksamheten sen har “gått bra”, det bortses det från, det har mindre betydelse…

Wicke har också skrivit några inlägg på denna blogg (klicka här). De är alltid mycket tänkvärda.

Det var fler ärenden som beslutades av kommunstyrelsen i onsdags och som inte ska vidare till kommunfullmäktige.

Fyrstad Flygplats AB fick som vanligt ett förlusttäckningsbidrag av Vänersborgs kommun på 945.000 kr. Det är Vänersborgs andel. “Flygplatsen” får också bidrag från Trollhättan, Uddevalla och Lysekil. Som vanligt deltog inte Miljöpartiet (Anna-Karin Sandberg) och Vänsterpartiet (James Bucci och Marianne Ramm) i beslutet.

Kommunstyrelseförvaltningen fick uppdraget av kommunstyrelsen att starta en förstudie om nya lokaler för räddningstjänsten (NÄRF). Det behövs nämligen en ny brandstation. I underlaget står det:

“Tekniska system som reservkraft och stora delar av byggnaden är 30 år gamla eller äldre. Underhållet är över tid eftersatt och flera “tunga poster” som va-stammar, dränering, el/belysning, garageportar utgör exempel på åtgärder som i närtid behöver åtgärdas.”

Det finns ingen anledning att betvivla denna beskrivning. En ny brandstation lär kosta kommunen åtskilliga tiotals miljoner…

Det blev inte någon diskussion om pengarna till barn- och utbildningsnämnden. BUN fick 2 milj kr i tilläggsbudget för 2022 för fler elever i grundsärskolan och 3 milj kr till insatser för att fler barn och unga i behov av särskilt stöd ska uppnå bättre skolresultat. Frågan är väl egentligen bara varför nämnden inte får pengarna från början utan måste ansöka om dem…

Även Kunskapsförbundet Väst hade ansökt om pengar för att täcka ökade kostnader för gymnasiesärskolan. Kunskapsförbundet fick dock inga pengar, frågan om utökat förbundsbidrag för 2022 ska:

“hanteras i en samlad ekonomisk bedömning, utifrån direktionens delårsrapport per april 2022.”

Eleverna i grundskolan beviljades extra pengar, men inte eleverna i gymnasiet… Olika falla ödets lotter.

De styrande partierna och den borgerliga oppositionen menade att presidiet i Kunskapsförbundet hade gått med på det här beslutet i ägarsamrådet. (Ägarsamrådet består av kommunstyrelsens presidier i Trollhättan och Vänersborg samt presidiet i förbundet.) Det är svårt (omöjligt) för mig att säga, eftersom jag inte sitter med i Ägarsamrådet. Jag får lita på att läsa dokument, typ protokoll och minnesanteckningar. Och i minnesanteckningarna från Ägarsamrådets sammanträde den 2 december, som är det senaste sammanträdet, och som är undertecknade av kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan Paul Åkerlund (S) och Benny Augustsson (S) från Vänersborg samt ordförande i Kunskapsförbundet Maud Bengtsson (S) står det:

“det finns inga pengar över [i Kunskapsförbundet; min anm] till de ökande kostnaderna för gymnasiesärskolan, som är en personal- och resurskrävande verksamhet.”

Kunskapsförbundet behövde alltså extra pengar. Och det stod inget om något beslut eller någon överenskommelse. Jag kan väl tycka att en överenskommelse borde ha funnits med i minnesanteckningarna. Däremot sitter jag som ersättare i direktionen i Kunskapsförbundet. Och där fattades enhälligt beslutet den 16 november att:

“begära en ramhöjning av förbundsbidraget om 5,7 Mkr år 2022 och ytterligare 3,7 Mkr år 2023 för att täcka de ökande kostnaderna på gymnasiesärskolan.”

Och det var den begäran som ankom till Vänersborg. (Vänersborgs andel av förbundets begäran var ca 2,3 milj respektive ca 1,5 milj.)

Hur som helst. Vänsterpartiet yrkade att Kunskapsförbundet skulle få de pengar till gymnasiesärskolan som begärdes. James Bucci (V) yrkade (ersättare får inte yrka):

“Jag yrkar att Vänersborgs kommun beviljar Kunskapsförbundet Väst ett resurstillskott motsvarande Vänersborgs andel av begärd ramhöjning på 5,7 mkr för 2022 för att täcka ökade kostnader på gymnasiesärskolan, under förutsättning att Trollhättans stad fattar liknande beslut beträffande sin andel av begärd ramhöjning.”

Som ersättare kunde jag däremot delta i diskussionen och det gjorde jag. Jag framförde de argument som jag bloggade om innan mötet. (Se “Årets första KS (26/1)”.) Men det hjälpte alltså inte, det blev inga pengar.

Men. Jag är ändå optimist, jag är nämligen övertygad om att Kunskapsförbundet så småningom får sina extra pengar till särskolan. Det går inte att säga nej till denna begäran. Och det tror jag att alla berörda förstår.

I ärendet omedelbart efter så beslutade kommunstyrelsen att överförmyndarnämnden skulle beviljas ett tillfälligt budgettillskott med 400.000 kr under 2022 för att kunna finansiera ett nytt ärendehanteringssystem. Det gjorde sannolikt nämndens ordförande Madelaine Karlsson (S) glad. Eftersom Karlsson också sitter i KS, så kunde inte James Bucci undslippa sig kommentaren:

“Gratulerar Madelaine att ni inte behöver vänta till delårsrapporten!”

Även Stiftelsen Bergagården hade ödet på sin sida. Kommunstyrelsen beviljade stiftelsen lite drygt en miljon i driftbidrag för 2022. Som vanligt… Och utan diskussion. Också som vanligt.

Naturvårdsplanen ska precis som planerat gå ut på samråd. Det var inget att diskutera. Det är bara att hoppas att så många som möjligt läser den – och kommer med synpunkter.

Det var en hel del remissvar som kommunstyrelsen skulle godkänna. Jag har beskrivit dessa ärenden tämligen noggrant i en av bloggarna som föregick sammanträdet. (Se “Årets första KS 2 (26/1)”.) Jag ska inte upprepa mig, bara konstatera att de synpunkter jag hade i bloggen framförde jag också på sammanträdet. Dock utan att det blev någon diskussion. Inte ens när jag pratade om miljöfaran med kommunala avloppsreningsverk och fördelen med enskilda, godkända VA-lösningar… Det var remissen på “Reviderad vattenvårdsplan för Vänern”.

Andra remisser som klubbades igenom: “Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland 2022-2033 med tillhörande hållbarhetskonsekvensbeskrivning”, “Förslag på föreskrifter som ska ersätta Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd” och “En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling”.

När det gällde ärendet “Ekonomisk intern kontroll inom kommunstyrelseförvaltningen” så vaknade Lena Eckerbom Wendel (M) till ordentligt. Eckerbom Wendel saknade ett kontrollmål, om ansvaret för administrativa system. Det ville hon lägga till på de befintliga kontrollmålen. Och efter lite diskussion och kompromissande med socialdemokraternas expert på området, Kenneth Borgmalm, så blev det så. Jag ska avsluta min blogg med att citera detta kontrollmål, men först vill jag återigen säga att jag återkommer med de ärenden som går från kommunstyrelsen till kommunfullmäktige för att beslutas där.

Det nya kontrollmålet som Eckerbom Wendel och Borgmalm båda stod bakom, och som beslutades av KS, hade följande lydelse:

5.3 Cybersäkerhet och beredskap för begränsad eller utebliven tillgång till IT-infrastruktur

Tillgång till pålitlig IT-infrastruktur i form av system, kommunikationsutrustning, datalagring och säkerhetslösningar. Dessa lösningar kan utgöra vitala delar i kommunens verksamheter som påverkar t.ex. patientsäkerhet, behörighet och tillträdeskontroll, livsmedel och energiförsörjning. Alla verksamheter, framförallt de med kritiska uppdrag behöver ha en beredskap, genomföra övningar och uppdatera sina rutiner i händelse av begränsad eller utebliven tillgång till IT-infrastruktur. Detta oavsett orsak, t.ex. cyberangrepp, naturkatastrof eller annan haveri. Syftet med kontrollen är att säkerställa att kommunen på ett förutsebart sätt har förmågan att agera för begränsning av skador och förluster för kommunen och dess invånare.

Aktuellt kontrollmål är:

  • Att det finns reservrutiner för alla verksamheter samt att rutinerna omfattar återgång till normalläge
  • Att dessa rutiner regelbundet gås igenom och revideras
  • Att det finns en beredskapsplan på både strategisk och operativ nivå
  • Att dessa planer och rutiner är samordnade med externa aktörer och myndigheter där så är befogat
  • att Kommunstyrelsen beslutar att fastställa Internkontrollplan 2022.”

Höstens KFV

5 december, 2021 Lämna en kommentar

Det har inte blivit så mycket skrivet i denna blogg om Kunskapsförbundet Väst (KFV) i höst. Det betyder dock inte att det politiska arbetet i förbundets direktion på något sätt har legat nere. Det har fortsatt som vanligt – om än på distans. Det var faktiskt tänkt att kommande veckas sammanträde skulle hållas fysiskt. Ja, jag hade redan sett fram mot jultallriken. Men efter Folkhälsomyndighetens varningar blir sammanträdet på distans även denna gång. Det blir till att öppna en burk rödkål framför iPaden och Teams istället…

Det har varit få, om ens några, politiska motsättningar i direktionen, dvs KFV:s “fullmäktige”, den gångna hösten. Jag träffade en politisk aktiv person för inte så länge sedan som tyckte att det var tråkigt att det fanns sådana motsättningar mellan politiker från Vänersborg och Trollhättan. Jag kunde snabbt och lätt meddela att i Kunskapsförbundets direktion finns det i varje fall inga sådana motsättningar eller konflikter. Alla från Trollhättan känner ju till och medger klasskillnaden mellan lagen från de båda kommunerna i både bandy och ishockey… 

Skämt åsido, direktionens sammanträden präglas av enighet och grannsämja. En orsak till det kan i och för sig vara att KFV inte har några direkta ekonomiska frågor att strida om. Förbundet får sina pengar från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg och kan inte påverka detta i särskilt hög grad – mer än att de enskilda politikerna i direktionen kan försöka påverka besluten “hemma” i sin kommun. Alla ledamöter och ersättare i Kunskapsförbundets direktion måste nämligen enligt regelboken sitta i respektive kommuns fullmäktige.

En annan orsak till enigheten, och den goda stämningen, är tjänstepersonernas professionella förhållningssätt och arbete – med förbundsdirektör Johan Olofson i spetsen. Det finns liksom inte så mycket för oss politiker att tillägga. Från politikernas “direktionsperspektiv” så genomsyrar professionalismen hela förbundet. Det gäller allt och det är också min uppfattning att alla arbetar utifrån samma mål – och med samma ambition att allt ska förbättras. I professionalismen ingår en öppenhet kring de brister som finns. Jag säger inte att de är många, men att lyfta upp de som ändå finns betyder att det då går att arbeta med att förbättra dem. Inget kan bli bättre om man döljer och mörkar det som behöver förbättras.

Naturligtvis gynnas det goda samarbetsklimatet av direktionens ordförande Maud Bengtssons (S) sätt att föra klubban. Hon har också bra hjälp från 1:e vice ordförande Madelaine Karlsson (S) och Henrik Josten (M).

De anställda i Kunskapsförbundet, som till största delen består av lärare och skolfolk, sköter sig till stor del själva. Det är så det ska vara när allt fungerar. Och det gör det. Det finns inte så mycket för oss politiker i direktionen att tillägga eller ändra på. Naturligtvis får vi politiker information, mycket information, om hur verksamheten fungerar – och vi politiker kan från vår horisont bara konstatera att den sköts på ett bra sätt. 

De svårigheter och problem som KFV har att brottas med ligger nästan alltid utanför förbundets kontroll. Det är t ex ständigt för lite pengar från ägarkommunerna. Det har tvingat ner personaltätheten i förbundets tre skolor, Nils Ericson, Magnus Åberg och Birger Sjöberg, under riksgenomsnittet. Det är naturligtvis mycket beklagligt och oroväckande. Det måste ju självklart finnas tillräckligt med personal, lärare, elevhälsopersonal och övrig personal, för att förbundet ytterligare ska kunna förbättra kvaliteten på utbildningarna. Det finns dock tecken på att en positivare inställning i budgetfrågor sakta men säkert håller på att vinna gehör i ägarkommunerna. Jag kan tycka att ägarkommunerna åtminstone borde skjuta till så mycket pengar i nästa budget så att förbundet kan komma upp i den personaltäthet, både när det gäller kärnverksamhet och stödfunktioner, som fanns innan besparingarna under 2019. Den ökning av förbundsbidraget med 15 milj kr som ägarkommunerna gjorde innevarande år, 2021, var ett steg i rätt riktning men var otillräcklig.

Det behövs även en utökning av de ekonomiska resurserna till de elever som är i behov av särskilt stöd. Denna grupp ökar för varje år, precis som i grundskolan. Även gymnasiesärskolan behöver mer resurser eftersom antalet elever i denna skolform ökar. Till hösten 2022 förväntas antalet elever på gymnasiesärskolan öka med 16 elever. Det leder till en kostnadsökning på 5,7 milj kr.

De ökande kostnaderna för de elever som studerar i andra kommuner eller fristående gymnasier påverkar förbundet stort. En stor andel av eleverna från Trollhättan och Vänersborg väljer nämligen friskolor och de beräknas dessutom (fortsätta) öka de närmaste åren. Det är ett stort problem för KFV. Pengar rinner ut ur förbundet och går till vinster för vinstdrivande skolkoncerner. Ungefär 19% av förbundets totala kostnader går till friskolor. Friskolorna ska nämligen ha samma summa pengar per elev som Kunskapsförbundets elever. Det betyder att om ägarkommunerna ökar resurserna till t ex elever i behov av stöd, så ska friskolorna ha samma förstärkning – även om friskolornas elever inte är i behov av extra stöd. När KFV måste utöka budgeten för friskolorna leder det till en lägre budget för de egna skolorna trots samma antal elever.

Friskolesystemet driver också på segregationen. Det är ungdomar med föräldrar med högre utbildning som i högre grad väljer friskolor. De ungdomar som kommer från mindre studiemotiverade hem väljer i högre grad förbundets skolor. En större andel av dessa elever har statistiskt sett större behov av särskilt stöd.

Att elever från socioekonomiskt mer gynnade familjer väljer fristående gymnasier beror inte på att friskolorna har bättre utbildning. Det kan vara tvärtom. Men ungdomarna väljer skolor där så att säga “likasinnande” kamrater finns. Det är en på sikt farlig utveckling för landet. Och vi kan nog redan börja se resultaten av segregationen…

Det är Skolinspektionen som bestämmer om friskolor får etableras. Och det ser ut som om Skolinspektionen faktiskt tycks godkänna alla ansökningar, trots att det numera finns alldeles för många elevplatser i förhållande till antalet elever i Trollhättan och Vänersborg.

Segregationen har även smugit sig in i Kunskapsförbundet. Det är dock ett problem som både Kunskapsförbundet och ägarkommunerna är medvetna om och genom olika insatser försöker motverka. På sammanträdet nu på tisdag ska t ex direktionen fatta beslut om att använda en del av förbundets förfogandeanslag (“reservpengar”) till:

“strukturella kompensatoriska insatser för elever vars behov synliggjorts inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.”

Det innebär bland annat att yrkesprogrammen får mer resurser och de studieförberedande programmen mindre. Jag tror att förbundet vet vad som bör göras och åtgärdas. Det hade dock underlättat om förbundsbidraget från ägarkommunerna hade varit större… 

Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan är nu färdigrenoverad. Det betyder att alla förbundets tre gymnasieskolor är nyrenoverade. Jag tror att det kommer att bidra till ett ökat antal sökande till KFV:s skolor. Vi kan faktiskt redan denna termin se att fler elever har börjat på någon av Kunskapsförbundets tre skolor än som lämnade dem i våras. 643 elever lämnade KFV efter vårterminen, på hösten började 802 elever. Det betyder att 159 fler elever går i förbundets skolor detta läsår.

65% av de förstahandssökande eleverna i Trollhättan och Vänersborg sökte KFV:s skolor i höstas. Det är alltså 1/3 av alla elever som väljer andra skolor. I Vänersborg är det framför allt elever från Dalboskolan som söker sig till skolor utanför förbundet.

Kunskapsförbundet Väst är inte bara ansvarigt för gymnasieutbildningarna i Trollhättan och Vänersborg. Förbundet ansvarar också för vuxenutbildningarna (citat från “Kvalitetsrapporten 2021”):

“Vuxenutbildningen finns till för att ge personer en andra chans, men också en annan chans i yrkeslivet. Elever kommer in med ambitioner att ta igen utbildning man missat tidigare i livet, läsa in behörighet till högre studier eller byta yrkesbana. Till följd av vuxenutbildningens bredd kommer eleverna in med kraftigt varierande förutsättningar och omständigheter vilket ställer stora krav på verksamhetens flexibilitet.”

Och det kan jag väl tillägga direkt, det är svårt att inte bli imponerad över hur förbundet möter behoven och efterfrågan av vuxenutbildning.

“Inom vuxenutbildningen finns det möjlighet för eleverna att läsa enstaka kurser på grundläggande eller gymnasial nivå, kurser i svenska språket, kurspaket, i olika hastigheter och med olika mycket stöd, olika långa tidsperioder, på olika fysiska platser etcetera, beroende på vilka behov eleverna har. Vuxenutbildningen har också en väldigt heterogen elevgrupp där alla olika skolbakgrunder, åldrar, livssituationer, ambitionsnivåer samt förutsättningar förekommer och ligger till grund för det varierade utbudet av utbildning.”

Under våren 2021 var 3.708 elever inskrivna på vuxenutbildningens olika verksamheter. Det är imponerande många. Vuxenutbildningens utbud styrs dels av elevernas behov, dels av läget på arbetsmarknaden.

Den kommunala vuxenutbildningen finansieras genom särskilda uppdragsavtal som tecknas mellan förbundet och Vänersborg respektive Trollhättan. (Det finns också utbildningar som har beviljats statsbidrag och uppdragsutbildningar som finansieras av uppdragsgivaren.) Vänersborg har t ex tecknat ett uppdragsavtal med Kunskapsförbundet för vuxenutbildning 2022 som kostar kommunen 36,6 milj kr. Det är mycket pengar, men det är också ett både bra och nödvändigt avtal. Vänersborgs kommun motiverar avtalet så här:

“Det finns ett fortsatt stort behov av SFI, grundläggande vuxenutbildning och Yrkesvux bland de mest utsatta målgrupperna. Kunskapsförbundet och socialförvaltningen har uttryckt att många individer är i behov av anpassning samt extra stöd för att klara studier. … en konkursvåg [väntas] bland mindre företag … Distansstudierna har påverkat betygsnivåer negativt för en större mängd gymnasielever. Effekterna av dessa faktorer väntas påverka behovet av Gymnasievux och Yrkesvux.”

Under sommaren 2021 har vuxenutbildningen flyttat från Trollhättan till Vänersborg och i höst är all vuxenutbildning, förutom vissa yrkesutbildningar och Lärvux (=särskild undervisning för vuxna), samlad i Vänerparken.

Kommunstyrelsens presidier i ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg träffar regelbundet presidiet i Kunskapsförbundet. Det är viktiga sammanträden, det är ju om inte annat ägarkommunerna som sitter på pengarna… Det gäller för de tre ordförande i förbundet att hålla tungan rätt i munnen så att Benny Augustsson (S) och Paul Åkerlund (S) blir på gott humör och välvilligt inställda till KFV:s verksamhet – och behov av ekonomiska resurser.

Som jag sagt tidigare, det tycks som om det har varit lite si och så med förståelsen under tidigare år. Det har, som jag ser det, varit en tendens att betrakta förbundets utbildningar som något som inte riktigt har angått Trollhättan och Vänersborg. KFV har liksom varit något annat. Nu tror jag att både Trollhättan och Vänersborg alltmer börjar inse att KFV:s elever är ungdomar från Trollhättan och Vänersborg. Med andra ord, attityden till förbundet har blivit positivare.

På det senaste ägarsamrådet, där protokollet är justerat (justeringen tar lång tid…), från den 13 oktober så diskuterade presidierna t ex uppräkning av förbundsbidraget. KFV hade påtalat att Kunskapsförbundet har halkat efter i lönebildningen:

“förbundet [har] inte tilldelas det särskilda utrymme för löneökningar som kommunernas nämnder får.”

Kommunekonomerna skulle titta över detta. Och det lät ju bra, även om KFV ville göra en egen beräkning…

På samma ägarsamråd togs hyreskostnader kopplade till friskoleersättningar för gymnasiet upp. Det verkade som om kommunernas ekonomer hade kommit fram till att det fanns en hyra att reglera på 6,8 milj kr. Och när jag läser vidare så får jag ”onda aningar”. Det är tydligen Kunskapsförbundet som ska betala friskolorna denna summa… I minnesanteckningarna stå det:

“…kommer att dras av från förbundsbidraget. Det kan i så fall bli aktuellt vid ramsättningen för 2023.”

Men jag kanske missuppfattar formuleringen. Jag hoppas det. Om inte så kanske det ändå är så att den ökade förståelsen och den positiva attityden från ägarkommunerna till förbundet har en bit kvar att gå. Det blir till att fråga på tisdag.

Till sist måste jag återigen konstatera att Kunskapsförbundet fungerar bra, så bra det går utifrån de resurser som förbundet har. Och det kan bli ännu bättre. En förutsättning är emellertid att ägarkommuner har samma målsättningar och drar åt samma håll som KFV.

Kunskapsförbundet 14/9

15 september, 2021 Lämna en kommentar

Igår tisdag hade Kunskapsförbundet Väst (KFV) sitt första sammanträde för hösten. Och eftersom några ledamöter var frånvarande fick en gammal vänsterpartist som undertecknad bloggare äran att bli ordinarie.

Sammanträdet innehöll som vanligt mycket information. Lutz Rininsland (V) nämnde vid ett tillfälle på mötet att denna information borde spelas in/filmas så att ledamöterna kunde titta på föredragningarna en gång till i efterhand. Ordförande Maud Bengtsson (S) var mycket positiv till idén. Själv funderar jag på om inte dessa filmer i så fall borde läggas ut på YouTube. (Jag tror att KFV har någon kanal som man kan prenumerera på.) Då skulle alla intresserade få tillfälle att lyssna och se på de föredragningar och den information som nu bara förbundsdirektionens ledamöter har förmånen att få ta del av.

Sammanträdet började med att ordförande Maud Bengtsson berättade om det senaste ägarsamrådet, dvs det möte då presidiet i förbundet träffar presidierna från Trollhättans och Vänersborgs kommunstyrelser. Vänersborgs och Trollhättans kommuner äger ju tillsammans Kunskapsförbundet.

De extra pandemipengarna från staten till kommunerna hade diskuterats på ägarsamrådet. Trollhättan berättade att de ämnar fortsätta med sin besynnerliga och orimliga fördelningsmodell, dvs att förutom låg- och mellanstadierna ska även förskolan få del av statsbidraget. Det innebär att det blir mindre pengar kvar till gymnasieeleverna. I Vänersborg är det något bättre, men ändå inte rättvist. Här ska de statliga pengarna fördelas lika mellan alla elever från förskoleklassen till åk 3 i gymnasiet, men inte till barnen i förskolan alltså.

Det är orimligt anser jag att förskolebarn och elever i låg- och mellanstadiet ska få lika mycket pengar per barn och elev som eleverna i högstadiet och gymnasiet. Stödet borde användas till elever vars skolgång har drabbats hårdast av pandemin och som är i slutskedet av sin utbildning. Eleverna som började åk 3 på gymnasiet nu i höst har haft distansundervisning i stort sett under tre terminer. Eleverna i förskoleklassen gick inte ens i skolan under “den kritiska” pandemitiden… Och eleverna på vuxenundervisningen får inga pengar överhuvudtaget…

Men. Ett positivt besked från ägarsamrådet var att KFV uppmanades av kommunerna att begära extra pengar för vuxenundervisningen. Vilket KFV redan har gjort genom ett ordförandebeslut. Det kan faktiskt bli så att kommunerna ger ett extra bidrag i höst till KFV. Och det vore synnerligen välkommet.

Kunskapsförbundets operativa chef Camilla Kauffeldt rapporterade om höstens skolstart samt coronaläget. Eleverna har varit mycket positiva till att få gå i den riktiga, ”fysiska” skolan igen. Och det kan man förstå. Det är väl bara att hoppas att den glädjen håller i sig… Kauffeldt berättade även att det har öppnats möjligheter för eleverna att vaccinera sig direkt på plats i skolorna. Förra veckan var det därför nästan 700 elever som fick sin första spruta. Ungdomarna tycks föregå med gott exempel när det gäller att vaccinera sig. Och nästa vecka kommer också vaccinationen på vuxenutbildningen igång.

Magnus Åberggymnasiet är nu färdigrenoverat och klart. Det betyder att samtliga förbundets gymnasieskolor är nyrenoverade, moderna och inbjudande.

Tyvärr blev den nya hästutbildningen inställd. Det fanns inte tillräckligt många sökande. Men KFV försöker nästa år igen.

Och så var det lite ekonomi…

Ekonomerna arbetar just nu med delårsrapporten, men direktionen fick en liten förhandsinformation av ekonomichef Marie Nordvall. Årets prognos ligger på ett överskott på 2,2 milj kr. Då ska det dock noteras att gymnasiet prognostiserar ett underskott på nästan 3,8 milj. Det beror på att ett statsbidrag för introduktionsprogrammen försvann helt plötsligt, att lovskolan på påsk- och sportloven kostade och att den extra löneutbetalningen som det nya läraravtalet innebar inte var budgeterad.

Rektorerna Carolina Blomster, Therese Höög och Johanna Lunneryd berättade utförligt och upplysande om hur förbundets förfogandeanslag hade använts och planeras att användas. Det är extra pengar som direktionen har delat ut till vissa program.

Det är svårt att på ett rättvisande sätt redogöra för denna information. (Den borde finnas på YouTube…) Men det handlar om olika åtgärder för att stödja elever med att uppfylla kunskapskraven. Jag får nöja mig med att konstatera att det utförs ett fantastiskt arbete bland pedagogerna ute i verksamheterna – till och med en gammal fd lärare som jag blir mycket imponerad.

Och som vanligt får jag som politiker dåligt samvete över att de i verksamheten får alltför få resurser för det viktiga arbete som de utför. Å andra sidan är det inte Vänsterpartiets fel…

Utvecklingschef Maria Hildefors gick igenom “tendenser i elevernas kunskapsresultat”. (Även denna information borde ha filmats.)

Det blev mycket statistik, väldigt mycket. Det är svårt att redovisa denna i en enkel blogg. Utvecklingschefen själv sammanfattade på följande sätt när det gällde gymnasieskolans nationella program:

  • “Fortsatt stabila resultat”
  • “‘Vartannat år’-trenden har till viss del brutits”
  • “Bättre likvärdighet mellan män och kvinnor”
  • “Fortsatt utmaning med FT, HA och BF”
  • “Fortsatt behov av kompensatoriskt arbete”

Min spontana reaktion när jag fick höra att de genomsnittliga betygspoängen i Kunskapsförbundet har legat på en stabil nivå från 2013/14 till och med 2020/21 var att det måste vara ett oerhört positivt resultat. Lärare och undervisning är ju så att säga bara en del av lärandet. Den andra är eleverna själva… Och under de senaste åren har det ju börjat ett stort antal elever med ett annat modersmål än svenska. Det måste ha varit ett stor utmaning för gymnasieskolorna, men som sagt – det ser ut som om Kunskapsförbundet har lyckats bra.

Sedan får man inte glömma att de elever som kommer till KFV har större utmaningar än de som går på friskolor. Det är som Lutz Rininsland (V) sa:

“Befolkningen har förändrats, men inte befolkningen som söker till friskolor.”

Friskolorna lockar till stor del till sig de mest lönsamma eleverna – de mest studiemotiverade och de med välutbildade föräldrar. På de kommunala skolorna blir ofta de ”olönsamma eleverna” kvar. Det är de nyanlända, elever med utländsk bakgrund och de med föräldrar med lägre utbildningsnivå. Det är elever där andelen i behov av särskilt, språkligt eller socialt stöd är högre.

Förra läsåret var det 1.159 elever på vuxenutbildningen som läste någon kurs på grundläggande nivå och 1.800 elever som läste kurser på gymnasial nivå. Maria Hildefors sammanfattade resultaten av statistiken för vuxenutbildningen:

  • “Kvinnorna lyckas i högre utsträckning än männen”
  • “Elever på Vänerparken lyckas bättre”
  • “Stabil nivå för andelen godkända gymnasiekurser”
  • “Ökade genomströmningstider på Sfi”

Förbundsdirektör Johan Olofson avslutade informationen med att bland annat berätta om de två nya utomhusbanorna för padel på MÅG och att det traditionella personaleventet flyttas till våren pga pandemin.

Sammanträdet avslutades kl 12.05.

Till sist något helt annat.

Det handlar inte om Kunskapsförbundet, men likväl utbildning. På Högskolan Västs datorer kan du inte läsa denna blogg. I varje fall inte om du sitter på högskolan och arbetar som ”gäst”. Du får upp meddelandet att min blogg är blockerad. Det betyder att använder du bara högskolans datorer eller datorer i Kina så kan du t ex inte läsa om alla skandaler i Vänersborgs kommun… (Se en blogg från den 26 september 2012, ”Några ord om det fria ordet”.) Det går dock att läsa bloggen på kommunens datorer, blockerandet av bloggen i november 2014 var bara tillfälligt. (Se ”Bloggen och kommunen”.)

Vårens sista KFV

Igår tisdag sammanträdde direktionen i Kunskapsförbundet Väst (KFV). Det var sista gången innan sommaruppehållet. Sammanträdet hölls som vanligt på distans och det innehöll, också som vanligt, mycket information.

Politik handlar egentligt till stor del om information. Det har säkert läsarna av denna blogg märkt. Det är oftast viktig information. Som är nödvändig för att vi politiker ska förstå vad som händer, och varför. Och vilka konsekvenser olika val kan få. Med alla fakta i handen ska vi sedan (förhoppningsvis) kunna fatta vettiga, riktiga och kloka beslut. Jag vill i mina bloggar dela med mig av åtminstone en del av denna information så att fler får möjlighet att sätta sig in i de politiska frågeställningarna. Kanske kan kommunalpolitiken då bli något mer begriplig samtidigt som det blir lättare (förhoppningsvis) att själv ta ställning till vad som är bra, och mindre bra.

Gårdagens sammanträde började med information kring det senaste ägarsamrådet den 19 maj, dvs mötet där presidiet i Kunskapsförbundet (de tre ordförandena) träffar kommunstyrelsernas presidier i ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg. Det här mötet talades det om på kommunstyrelsens senaste sammanträde då jag frågade Benny Augustsson (S) om vad som hade avhandlats. (Se “KS: KFV, sessionssal, Nordkroken, 98 mkr, sponsring och strandvärdar”.)

Min uppfattning då var att de styrande politikerna i kommunerna hade börjat förstå den problematik som Kunskapsförbundet brottas med och därmed också på ett helt annat sätt än tidigare var beredda att diskutera och hitta lösningar på förbundets utmaningar och problem. Presidiet i KFV bekräftade min bild, bedömningen var att det var ett bra möte.

Även i Kunskapsförbundet finns det delårsrapporter. Gårdagens rapport redovisade perioden januari till april. Den godkändes av politikerna efter – information.

Förbundet visar efter årets första kvartal ett överskott på 5,7 milj kr. En del av överskottet beror på pandemin. Undervisningen har ju till stor del skett på distans och det har inneburit att kostnaderna har varit lägre än normalt. Så har det t ex serverats mycket färre skolmåltider.

Det är svårt att göra prognoser under rådande omständigheter menade ekonomichef Marie Nordvall. KFV utgår dock från att verksamheterna kommer att bedrivas som vanligt till hösten och att stora delar av överskottet kommer att användas då. Det har också uppstått en “undervisningsskuld”, vilket kan innebära att elever behöver extra stöd till hösten eller kanske till och med förlängd utbildning. 

Resultatet för året prognostiseras till +2,4 milj kr.

Det kan även nämnas att 4 milj kr från direktionens förfogandeanslag och budget för oförutsedda kostnader har riktats till insatser för att förbättra elevernas resultat. Och att förbundets vuxenundervisning ska flytta till Vänersborg. För att alla studerande ska få plats i Vänerparkens lokaler flyttar administrationen över gatan till det så kallade externatet, fd “Ungdomens hus”.

Det blev en viktig information kring “Friskolornas expansion”.

Trollhättan är sannolikt den kommun i hela Sverige som i förhållande till invånarantalet har flest fristående gymnasieskolor. Om planerna på fler inriktningar går i lås för Realgymnasiet och LBS (Ljud- och Bildskolan), vilket det mesta talar för, så kommer det nästa år att finnas 791 fler gymnasieplatser i Trollhättan än det finns antal gymnasieelever. 791 fler gymnasieplatser än gymnasieelever!

Direktionen fick en genomgång av vad den ökande friskoleetableringen innebär i ökade lokalkostnader för Kunskapsförbundet. Lagen ger nämligen frigymnasierna rätt till samma summa pengar för lokalkostnaderna per elev som Kunskapsförbundets elever får.

KFV har tre stora skolor, varav två i Trollhättan. Om de elever som börjar i de nya inriktningarna på frigymnasierna i annat fall skulle ha valt någon av KFV:s skolor, så minskar självklart antalet elever i förbundets skolor. Trots att det blir färre elever i KFV:s skolor kan inte förbundet säga upp några hyresavtal. Det går nämligen inte att säga upp lokaler i delar av skolorna, t ex några klassrum.

 KFV har därför kvar samma hyreskostnader för lokalerna som tidigare, även med färre elever. Det innebär att lokalkostnaden per elev ökar. (Samma lokalkostnader dividerat med färre elever.) Och då måste Kunskapsförbundet ge samma ersättning för lokalkostnaderna till frigymnasierna, som alltså då får mer hyrespengar trots att deras lokalkostnader inte ökar.

Nästa år innebär det en extra hyreskostnad för KFV på 3,2 milj kr. Och om tre år ökar lokalkostnaderna till frigymnasierna, om eleverna väljer frigymnasierna i stället för KFV, med 10,4 milj kr jämfört med i år. Det betyder för en friskola med 250 elever får ungefär 750.000 kr mer än tidigare. Det är helt absurt och utarmar den kommunala skolan totalt. Och detta handlar alltså bara om lokalkostnader.

På ägarsamrådet fick ekonomicheferna i uppdrag att titta på bland annat denna fråga. Kommunerna måste ju möta utvecklingen på något sätt.

Ett annat stort problem, som inte diskuterades igår, men som jag ändå nämner i sammanhanget, är den ökande segregationen bland gymnasieungdomarna. Det är mycket tydligt att elever från grundskolor där föräldrarnas utbildningsbakgrund är hög i betydligt större utsträckning väljer fristående gymnasieskolor (eller gymnasieskolor i andra kommuner). Där föräldrarnas utbildningsbakgrund är lägre väljer eleverna i större utsträckning Kunskapsförbundets skolor. (Se vidare “Segregerade skolor”.)

Direktionen fick en utförlig redovisning av resultaten av den omfattande elevenkät som görs varje vårtermin. Och detta läsår, liksom delar av det förra, har varit mycket speciellt. En stor del av undervisningen har ju under pandemin skett på distans.

Svarsfrekvensen för gymnasieeleverna var hög (84%), medan den var låg för de vuxenstuderande (45%). Och trots pandemin var resultaten oerhört positiva, även om det kunde noteras en viss minskning under coronatiden. Eleverna är nöjda eller mycket nöjda med skolarbetet, lärarna, skolsituationen, tryggheten och elevhälsan. Det övergripande omdömet låg strax under betyget 3,5, där 4 var det högsta betyget. Omdömena för de vuxenstuderande var ännu högre, det brukar de också vara. Men på vux var svarsfrekvensen så pass låg att det är svårt att dra några bestämda slutsatser.

Kunskapsförbundet har utformat enkäten så att den överensstämmer med den som görs i riket av Skolinspektionen. Det är för att man ska kunna jämföra förbundets resultat med rikets. Eleverna på Kunskapsförbundets gymnasieskolor ger ett högre betyg än vad eleverna i riket gör på 40 av 44 påståenden. Det är ett fantastiskt bra resultat! Eleverna är mycket nöjda med Kunskapsförbundets utbildningar.

Det är också intressant att många elever anser att den påtvingade distansundervisningen påverkade lärandet på ett positivt sätt jämfört med “vanlig” undervisning. Denna uppfattning återfanns framför allt bland de vuxenstuderande.

Det ska bli intressant att se vilka lärdomar som pedagogerna har fått och vilka slutsatser de drar för den framtida undervisningen. Det gäller ju att ta tillvara de positiva effekterna av distansundervisning, samtidigt som den ska kombineras med den “traditionella närundervisningen”. Som för de allra flesta studerande trots allt har visat sig vara effektivast för inlärning och bra studieresultat. Men en “syntes” av olika undervisningsformer kan kanske visa sig ännu bättre.

Kunskapsförbundets personal, som alltid är förutseende och professionell, har naturligtvis satt igång utvecklingsarbeten om hur digitaliseringen kan förbättra förbundets undervisning så att den blir ännu effektivare.

Politikerna fick också en redovisning av inkomna anmälningar om kränkningar och trakasserier. Och även här får man vara lite försiktig med slutsatserna. Ingenting är ju som vanligt under pandemin. Det skriver jag trots att siffrorna är tämligen positiva. Fast i de här fallen är ju egentligen inget helt positivt så länge som en enda elev upplever sig bli diskriminerad, kränkt eller trakasserad.

91% av gymnasieeleverna och 96% av de vuxenstuderande uppger att de inte har blivit diskriminerade under utbildningen. Motsvarande siffror för kränkningar är 86% för gymnasieeleverna respektive nästan 96% på vux. I absoluta tal blir bilden dock lite annorlunda. 145 gymnasieelever och 28 vux-studerande uppger att de blivit diskriminerade och 221 på gymnasiet och 29 på vux att de blivit kränkta.

Antalet anmälda fall av kränkningar och trakasserier i enlighet med Skollagen 6 kap § 10 var läsåret 2020/2021 64 stycken. Det är självklart för många. Men det är något som Kunskapsförbundet arbetar mycket aktivt med. Jag tror emellertid att så länge som det inte finns tillräckligt många pedagoger och övrig skolpersonal utifrån de behov som finns, så kommer skolorna tyvärr inte att ha möjlighet att komma tillrätta med alla sådana här problem. Och det är ett tungt ansvar att bära, eller borde vara, för alla politiker.

Som avslutning på denna “vårtermins” sammanträden med direktionen i Kunskapsförbundet måste jag som gammal lärare säga att jag särskilt uppskattar förbundsdirektör Johan Olofsons inställning om att stämpelklockor inte är framtiden för lärarna. Istället ska det enligt förbundsdirektören vara mer frihet som gäller:

“Släppa loss lärarnas arbetstid!”

Den inställningen önskar jag också att alla som arbetar med undervisning och skola hade omfattat…

Och med de “bevingade” orden önskar jag alla KFV:s politiker, chefer, pedagoger och alla andra anställda en skön sommar!

KS: KFV, sessionssal, Nordkroken, 98 mkr, sponsring och strandvärdar

Kommunstyrelsen (KS) hade sammanträde i onsdags. Det var faktiskt det sista innan sommaruppehållet. Det betydde dock inte att folk hade slappnat av i förtid. Nä, tvärtom. Det var full fart, i varje fall på en del ledamöter…

Det var mycket att läsa på, förstå och reflektera över inför sammanträdet – 1.744 sidor. Och skulle man sätta sig in i alla ärenden så var man nästan tvungen att också fördjupa sig i en del andra handlingar.

Presentationerna av de 5 olika budgetförslagen tog sin beskärda del av mötestiden. Det blev dock ingen diskussion och inte heller några antydningar om framtida samtal och/eller samarbeten mellan några partier. Det skulle väl i så fall vara undertecknad som kom närmast – med en liten “komplimang” till Benny Augustssons (S) kommentarer kring sitt “budgettänk”. Jag tänker behandla budgetförslagen i särskilda bloggar och hoppar därför över dom nu. (Jag har hunnit med två bloggar i ämnet, se “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar” och “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet”.)

Kommunledningen delgav resten av kommunstyrelsen en hel del information. Kommundirektör Lena Tegenfeldt berättade att den planbegäran om en råvattenstation i Nordkroken, som har kommit från Trollhättan, för närvarande ligger på is. Vänersborgs kommun var inte riktigt med på banan från början och har ansett att det krävs “ett större omtag” – som kommundirektören uttryckte det. (Du kan läsa mer här, jag har skrivit flera bloggar i ämnet.)

Till hösten ska kommunstyrelsen ha en workshop om en “strategi för simhallar och bad”. Utredningsarbetet utifrån en av kommunfullmäktige bifallen motion från moderaterna har nämligen “svällt”. Utredningen är just nu på över 100 sidor och det har på senare tid tillkommit nya kompletterande direktiv.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) redogjorde, med hjälp av de andra kommunalråden, för det senaste ägarsamrådet med Kunskapsförbundet Väst (KFV). Henrik Josten (M) passade också på att komplettera. Han sitter så att säga “på andra sidan bordet” – han är 2:e vice ordförande i Kunskapsförbundets direktion.

Ägarsamrådet (alltså kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg samt presidiet i KFV) hade pratat budget inför 2022. Följderna av coronan för framför allt vuxenutbildningen hade avhandlats. Det verkade som om kommunledningarna i Vänersborg och Trollhättan hade varit positiva till ekonomiska tillskott till KFV om det fanns behov av det. Den kraftigt ökade friskoleetableringen i Trollhättan hade också diskuterats. Man beräknar att det inom kort finns ett överskott på ca 700(!) elevplatser. Även här verkade det som ägarkommunerna hade tagit till sig att detta kan innebära betydande svårigheter och problem för Kunskapsförbundet. Det är dels dyrt med alla friskoleelever (kommunerna och KFV betalar) och dels riskerar KFV att få lägga ner program och inriktningar på grund av för få sökande. Det kan väl också bli så att vissa friskolor inte kommer att klara sig i konkurrensen…  Även finansieringsmodellen hade tagits upp i sammanhanget. Och inte nog med det. Benny Augustsson lovade att lönerna i KFV skulle uppräknas på samma sätt som i kommunerna. På tisdag sammanträder direktionen i Kunskapsförbundet. Vi får se om de har samma uppfattning om vad som sades på ägarsamrådet som den jag fick i kommunstyrelsen.

Det verkar i varje fall som om kommunalråden i Vänersborg och Trollhättan på allvar har börjat ta till sig de problem som KFV brottas med. Det är hoppingivande och mycket glädjande.

Benny Augustsson berättade också om den nya sessionssalen, eller möteslokalen som arbetsnamnet på den nya sessionssalen tydligen är. En förutsättning för att kommunen skulle bygga en ny “möteslokal” var att ett avtal slöts med Västra Götalandsregionen (VGR). Det är nu gjort – ett avtal har slutits som reglerar datum och villkor för tillträde mm. VGR ska ha 9 möten om året, avtalet är på 15 år och VGR ska betala 541.000 kr per år. Och nu ska hela bygget ut på upphandling.

1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) uttryckte ett visst missnöje kring finansieringen. “Möteslokalen” kommer att kosta kommunen 2 milj kr om året och med VGR-avtalet är det fortfarande 1,5 milj kvar… Augustsson menade att finansieringen får tas upp i kommande MRP:er.

Harlitz (M) missnöje har tämligen goda orsaker, men jag ska inte gå djupare in på detta nu. Jag kan väl dock nämna att ett “coronareducerat” kommunfullmäktige (jag var t ex inte med) den 17 juni 2020 beslutade att bygga en ny sessionssal på den gamla platsen för 40 milj kr. Moderaterna, tillsammans med SD och MBP, deltog emellertid inte i beslutet. M skrev en protokollsanteckning som var mycket läsvärd. (Jag skrev en blogg i ämnet “KF 17/6 (1): Ny sessionssal klubbad”, och här kan du ladda ner protokollet – protokollsanteckning finns med.)

Kommunstyrelsens ledamöter fick vidare en dragning av delårsrapporten. Det är ju som bekant lite av mitt favoritärende… (OBS Ironi.) Kommundirektör Tegenfeldt gick igenom alla olikfärgade ploppar, men det som fångade mitt intresse var det budgeterade resultatet i Mål- och resursplanen för 2021. (Som fullmäktige beslutade om förra året.) Resultatet för året (2021) beräknades bli 43 milj kr. I delårsrapporten är emellertid prognosen att resultatet ska bli 55 milj kr bättre, dvs kommunens prognostiserade resultatet för i år beräknas uppgå till 98 miljoner! Det är naturligtvis rena rama julafton för ekonomer och styrande politiker… Och även andra. Det ger t ex utrymme för tilläggsanslag till socialnämnden.

Och så skulle ärendet “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer samt antagande av regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde” behandlas.

Jag var tämligen förberedd, och laddad. Ärendet var ju ett “resultat” av Jonathan Axelssons (M) och min (V) motion från 2016… (Jag beskrev ärendet tämligen noggrant i en blogg innan sammanträdet – se “KS (2/6): Marknadsföring och sponsring”.)

Jag började med att redogöra för både historien bakom motionen och min kritik av förvaltningens arbete. Det blev ett ganska långt inlägg. I kommunstyrelsen kan nämligen tankegångar både utvecklas och slutföras – det finns inga begränsningar i talartiden, som i fullmäktige…

Jag avslutade mitt anförande med att yrka på återremiss – och gick igenom motiveringen till varför. (Om en ledamot yrkar på återremiss så måste hen skriftligt motivera vad det är som ska utredas ytterligare. Du kan ladda ner återremissyrkande här.)

Min partikamrat James Bucci yrkade bifall. Det gjorde inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Han yrkade bifall till det liggande förslaget från tjänstemännen. Då begärde kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) ordet. Då blev det lite spännande…

Harlitz yrkade bifall till mitt yrkande om återremiss.

Harlitz tryckte framför allt på att det fjärde av fullmäktiges uppdrag, om marknadsföring på kommunens hemsida och via sociala medier, inte var verkställt. Sedan undrade Marie-Louise Bäckman (KD):

“Varför ska det vara krångligare med tydlighet och transparens?”

Och yrkade också återremiss. Vilket även liberalen Gunnar Henriksson instämde i.

Kenneth Borgmalm (S) kritiserade Henrik Harlitz:

“I KSAU tycker Harlitz en sak, i KS tycker han annorlunda.”

Det fanns alltså två förslag till beslut, bifall till förvaltningens och Augustssons (S) förslag – och mitt förslag till återremiss. Förslagen ställdes mot varandra och ledamöterna fick ropa ja eller nej. Ordförande Augustsson fann att kommunstyrelsen hade röstat för en återremiss.

Det var faktiskt lite intressant. Sverigedemokraterna hade nämligen inte sagt ett ljud under diskussionen. Om SD:s två representanter hade röstat med Augustsson (S) i en votering eller avstått från att rösta hade Augustsson fått majoritet för ett bifall till förslaget… Vi fick aldrig reda på hur SD tänkte agera. Men vem vet, kanske ansåg Benny Augustsson att det låg något i min kritik av förvaltningens arbete…

Kommunstyrelsen fattade en hel del beslut. Flera ärenden skulle emellertid vidare till kommunfullmäktige den 16 juni. Och de ärendena återkommer jag till. De ärenden som kommunstyrelsen fattade beslut i “på egen hand” beskrev jag i bloggen “KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor”. Det blev ingen diskussion om dessa utan de klubbades igenom utan att någon hade någon avvikande mening.

Med ett undantag…

Det handlade om förslaget att “tilldela samhällsbyggnadsnämnden medel från kommunstyrelsens förfogandeanslag för strandvärdar på kommunens badplatser”. (Jag beskrev ärendet i sak i ovanstående blogg, dvs “KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor”.)

Jag framförde tidigt i debatten att jag ansåg att det var ett kreativt förslag, men att jag också skulle kunna tänka mig att det fanns strandvärdar även på Skräcklan. Jag betonade också vikten av tydliga arbetsbeskrivningar.

Debatten kom dock inte att handla om detta, utan om SD:s yrkande på avslag på förslaget. SD ansåg inte att kriterierna för anställning var särskilt bra, Mathias Olsson (SD) sa:

“Hög social kompetens borde vara ett kriterium.”

SD ville öppna även för feriearbetande studenter.  Just det här projektet handlade dock om att personer med försörjningsstöd skulle få anställning. Kanske berodde reaktionen på att arbetena huvudsakligen vänder sig till “nysvenskar”…

Bo Carlsson (C) var tämligen frispråkig, och egentligen kontroversiell (fast ingen reagerade), när han sa:

“Man begär en motprestation för försörjningsstöd.”

Vilket Henrik Harlitz (M) höll med om. Vilket jag antar att även SD egentligen gör.

Det blev faktiskt en votering. SD:s förslag till avslag fick dock bara SD:arnas egna röster. De 13 andra ledamöterna röstade för det liggande förslaget.

Som sagt, jag återkommer till en hel del av kommunstyrelsens ärenden, dvs de som gick vidare till kommunfullmäktige. Det fanns flera intressanta ärenden…

%d bloggare gillar detta: