Stefan Kärvlings blogg

Det har inte blivit så mycket skrivet i denna blogg om Kunskapsförbundet Väst (KFV) i höst. Det betyder dock inte att det politiska arbetet i förbundets direktion på något sätt har legat nere. Det har fortsatt som vanligt – om än på distans. Det var faktiskt tänkt att kommande veckas sammanträde skulle hållas fysiskt. Ja, jag hade redan sett fram mot jultallriken. Men efter Folkhälsomyndighetens varningar blir sammanträdet på distans även denna gång. Det blir till att öppna en burk rödkål framför iPaden och Teams istället…

Det har varit få, om ens några, politiska motsättningar i direktionen, dvs KFV:s “fullmäktige”, den gångna hösten. Jag träffade en politisk aktiv person för inte så länge sedan som tyckte att det var tråkigt att det fanns sådana motsättningar mellan politiker från Vänersborg och Trollhättan. Jag kunde snabbt och lätt meddela att i Kunskapsförbundets direktion finns det i varje fall inga sådana motsättningar eller konflikter. Alla från Trollhättan känner ju till och medger klasskillnaden mellan lagen från de båda kommunerna i både bandy och ishockey… 

Skämt åsido, direktionens sammanträden präglas av enighet och grannsämja. En orsak till det kan i och för sig vara att KFV inte har några direkta ekonomiska frågor att strida om. Förbundet får sina pengar från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg och kan inte påverka detta i särskilt hög grad – mer än att de enskilda politikerna i direktionen kan försöka påverka besluten “hemma” i sin kommun. Alla ledamöter och ersättare i Kunskapsförbundets direktion måste nämligen enligt regelboken sitta i respektive kommuns fullmäktige.

En annan orsak till enigheten, och den goda stämningen, är tjänstepersonernas professionella förhållningssätt och arbete – med förbundsdirektör Johan Olofson i spetsen. Det finns liksom inte så mycket för oss politiker att tillägga. Från politikernas “direktionsperspektiv” så genomsyrar professionalismen hela förbundet. Det gäller allt och det är också min uppfattning att alla arbetar utifrån samma mål – och med samma ambition att allt ska förbättras. I professionalismen ingår en öppenhet kring de brister som finns. Jag säger inte att de är många, men att lyfta upp de som ändå finns betyder att det då går att arbeta med att förbättra dem. Inget kan bli bättre om man döljer och mörkar det som behöver förbättras.

Naturligtvis gynnas det goda samarbetsklimatet av direktionens ordförande Maud Bengtssons (S) sätt att föra klubban. Hon har också bra hjälp från 1:e vice ordförande Madelaine Karlsson (S) och Henrik Josten (M).

De anställda i Kunskapsförbundet, som till största delen består av lärare och skolfolk, sköter sig till stor del själva. Det är så det ska vara när allt fungerar. Och det gör det. Det finns inte så mycket för oss politiker i direktionen att tillägga eller ändra på. Naturligtvis får vi politiker information, mycket information, om hur verksamheten fungerar – och vi politiker kan från vår horisont bara konstatera att den sköts på ett bra sätt. 

De svårigheter och problem som KFV har att brottas med ligger nästan alltid utanför förbundets kontroll. Det är t ex ständigt för lite pengar från ägarkommunerna. Det har tvingat ner personaltätheten i förbundets tre skolor, Nils Ericson, Magnus Åberg och Birger Sjöberg, under riksgenomsnittet. Det är naturligtvis mycket beklagligt och oroväckande. Det måste ju självklart finnas tillräckligt med personal, lärare, elevhälsopersonal och övrig personal, för att förbundet ytterligare ska kunna förbättra kvaliteten på utbildningarna. Det finns dock tecken på att en positivare inställning i budgetfrågor sakta men säkert håller på att vinna gehör i ägarkommunerna. Jag kan tycka att ägarkommunerna åtminstone borde skjuta till så mycket pengar i nästa budget så att förbundet kan komma upp i den personaltäthet, både när det gäller kärnverksamhet och stödfunktioner, som fanns innan besparingarna under 2019. Den ökning av förbundsbidraget med 15 milj kr som ägarkommunerna gjorde innevarande år, 2021, var ett steg i rätt riktning men var otillräcklig.

Det behövs även en utökning av de ekonomiska resurserna till de elever som är i behov av särskilt stöd. Denna grupp ökar för varje år, precis som i grundskolan. Även gymnasiesärskolan behöver mer resurser eftersom antalet elever i denna skolform ökar. Till hösten 2022 förväntas antalet elever på gymnasiesärskolan öka med 16 elever. Det leder till en kostnadsökning på 5,7 milj kr.

De ökande kostnaderna för de elever som studerar i andra kommuner eller fristående gymnasier påverkar förbundet stort. En stor andel av eleverna från Trollhättan och Vänersborg väljer nämligen friskolor och de beräknas dessutom (fortsätta) öka de närmaste åren. Det är ett stort problem för KFV. Pengar rinner ut ur förbundet och går till vinster för vinstdrivande skolkoncerner. Ungefär 19% av förbundets totala kostnader går till friskolor. Friskolorna ska nämligen ha samma summa pengar per elev som Kunskapsförbundets elever. Det betyder att om ägarkommunerna ökar resurserna till t ex elever i behov av stöd, så ska friskolorna ha samma förstärkning – även om friskolornas elever inte är i behov av extra stöd. När KFV måste utöka budgeten för friskolorna leder det till en lägre budget för de egna skolorna trots samma antal elever.

Friskolesystemet driver också på segregationen. Det är ungdomar med föräldrar med högre utbildning som i högre grad väljer friskolor. De ungdomar som kommer från mindre studiemotiverade hem väljer i högre grad förbundets skolor. En större andel av dessa elever har statistiskt sett större behov av särskilt stöd.

Att elever från socioekonomiskt mer gynnade familjer väljer fristående gymnasier beror inte på att friskolorna har bättre utbildning. Det kan vara tvärtom. Men ungdomarna väljer skolor där så att säga “likasinnande” kamrater finns. Det är en på sikt farlig utveckling för landet. Och vi kan nog redan börja se resultaten av segregationen…

Det är Skolinspektionen som bestämmer om friskolor får etableras. Och det ser ut som om Skolinspektionen faktiskt tycks godkänna alla ansökningar, trots att det numera finns alldeles för många elevplatser i förhållande till antalet elever i Trollhättan och Vänersborg.

Segregationen har även smugit sig in i Kunskapsförbundet. Det är dock ett problem som både Kunskapsförbundet och ägarkommunerna är medvetna om och genom olika insatser försöker motverka. På sammanträdet nu på tisdag ska t ex direktionen fatta beslut om att använda en del av förbundets förfogandeanslag (“reservpengar”) till:

“strukturella kompensatoriska insatser för elever vars behov synliggjorts inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.”

Det innebär bland annat att yrkesprogrammen får mer resurser och de studieförberedande programmen mindre. Jag tror att förbundet vet vad som bör göras och åtgärdas. Det hade dock underlättat om förbundsbidraget från ägarkommunerna hade varit större… 

Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan är nu färdigrenoverad. Det betyder att alla förbundets tre gymnasieskolor är nyrenoverade. Jag tror att det kommer att bidra till ett ökat antal sökande till KFV:s skolor. Vi kan faktiskt redan denna termin se att fler elever har börjat på någon av Kunskapsförbundets tre skolor än som lämnade dem i våras. 643 elever lämnade KFV efter vårterminen, på hösten började 802 elever. Det betyder att 159 fler elever går i förbundets skolor detta läsår.

65% av de förstahandssökande eleverna i Trollhättan och Vänersborg sökte KFV:s skolor i höstas. Det är alltså 1/3 av alla elever som väljer andra skolor. I Vänersborg är det framför allt elever från Dalboskolan som söker sig till skolor utanför förbundet.

Kunskapsförbundet Väst är inte bara ansvarigt för gymnasieutbildningarna i Trollhättan och Vänersborg. Förbundet ansvarar också för vuxenutbildningarna (citat från “Kvalitetsrapporten 2021”):

“Vuxenutbildningen finns till för att ge personer en andra chans, men också en annan chans i yrkeslivet. Elever kommer in med ambitioner att ta igen utbildning man missat tidigare i livet, läsa in behörighet till högre studier eller byta yrkesbana. Till följd av vuxenutbildningens bredd kommer eleverna in med kraftigt varierande förutsättningar och omständigheter vilket ställer stora krav på verksamhetens flexibilitet.”

Och det kan jag väl tillägga direkt, det är svårt att inte bli imponerad över hur förbundet möter behoven och efterfrågan av vuxenutbildning.

“Inom vuxenutbildningen finns det möjlighet för eleverna att läsa enstaka kurser på grundläggande eller gymnasial nivå, kurser i svenska språket, kurspaket, i olika hastigheter och med olika mycket stöd, olika långa tidsperioder, på olika fysiska platser etcetera, beroende på vilka behov eleverna har. Vuxenutbildningen har också en väldigt heterogen elevgrupp där alla olika skolbakgrunder, åldrar, livssituationer, ambitionsnivåer samt förutsättningar förekommer och ligger till grund för det varierade utbudet av utbildning.”

Under våren 2021 var 3.708 elever inskrivna på vuxenutbildningens olika verksamheter. Det är imponerande många. Vuxenutbildningens utbud styrs dels av elevernas behov, dels av läget på arbetsmarknaden.

Den kommunala vuxenutbildningen finansieras genom särskilda uppdragsavtal som tecknas mellan förbundet och Vänersborg respektive Trollhättan. (Det finns också utbildningar som har beviljats statsbidrag och uppdragsutbildningar som finansieras av uppdragsgivaren.) Vänersborg har t ex tecknat ett uppdragsavtal med Kunskapsförbundet för vuxenutbildning 2022 som kostar kommunen 36,6 milj kr. Det är mycket pengar, men det är också ett både bra och nödvändigt avtal. Vänersborgs kommun motiverar avtalet så här:

“Det finns ett fortsatt stort behov av SFI, grundläggande vuxenutbildning och Yrkesvux bland de mest utsatta målgrupperna. Kunskapsförbundet och socialförvaltningen har uttryckt att många individer är i behov av anpassning samt extra stöd för att klara studier. … en konkursvåg [väntas] bland mindre företag … Distansstudierna har påverkat betygsnivåer negativt för en större mängd gymnasielever. Effekterna av dessa faktorer väntas påverka behovet av Gymnasievux och Yrkesvux.”

Under sommaren 2021 har vuxenutbildningen flyttat från Trollhättan till Vänersborg och i höst är all vuxenutbildning, förutom vissa yrkesutbildningar och Lärvux (=särskild undervisning för vuxna), samlad i Vänerparken.

Kommunstyrelsens presidier i ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg träffar regelbundet presidiet i Kunskapsförbundet. Det är viktiga sammanträden, det är ju om inte annat ägarkommunerna som sitter på pengarna… Det gäller för de tre ordförande i förbundet att hålla tungan rätt i munnen så att Benny Augustsson (S) och Paul Åkerlund (S) blir på gott humör och välvilligt inställda till KFV:s verksamhet – och behov av ekonomiska resurser.

Som jag sagt tidigare, det tycks som om det har varit lite si och så med förståelsen under tidigare år. Det har, som jag ser det, varit en tendens att betrakta förbundets utbildningar som något som inte riktigt har angått Trollhättan och Vänersborg. KFV har liksom varit något annat. Nu tror jag att både Trollhättan och Vänersborg alltmer börjar inse att KFV:s elever är ungdomar från Trollhättan och Vänersborg. Med andra ord, attityden till förbundet har blivit positivare.

På det senaste ägarsamrådet, där protokollet är justerat (justeringen tar lång tid…), från den 13 oktober så diskuterade presidierna t ex uppräkning av förbundsbidraget. KFV hade påtalat att Kunskapsförbundet har halkat efter i lönebildningen:

“förbundet [har] inte tilldelas det särskilda utrymme för löneökningar som kommunernas nämnder får.”

Kommunekonomerna skulle titta över detta. Och det lät ju bra, även om KFV ville göra en egen beräkning…

På samma ägarsamråd togs hyreskostnader kopplade till friskoleersättningar för gymnasiet upp. Det verkade som om kommunernas ekonomer hade kommit fram till att det fanns en hyra att reglera på 6,8 milj kr. Och när jag läser vidare så får jag ”onda aningar”. Det är tydligen Kunskapsförbundet som ska betala friskolorna denna summa… I minnesanteckningarna stå det:

“…kommer att dras av från förbundsbidraget. Det kan i så fall bli aktuellt vid ramsättningen för 2023.”

Men jag kanske missuppfattar formuleringen. Jag hoppas det. Om inte så kanske det ändå är så att den ökade förståelsen och den positiva attityden från ägarkommunerna till förbundet har en bit kvar att gå. Det blir till att fråga på tisdag.

Till sist måste jag återigen konstatera att Kunskapsförbundet fungerar bra, så bra det går utifrån de resurser som förbundet har. Och det kan bli ännu bättre. En förutsättning är emellertid att ägarkommuner har samma målsättningar och drar åt samma håll som KFV.

Igår tisdag hade Kunskapsförbundet Väst (KFV) sitt första sammanträde för hösten. Och eftersom några ledamöter var frånvarande fick en gammal vänsterpartist som undertecknad bloggare äran att bli ordinarie.

Sammanträdet innehöll som vanligt mycket information. Lutz Rininsland (V) nämnde vid ett tillfälle på mötet att denna information borde spelas in/filmas så att ledamöterna kunde titta på föredragningarna en gång till i efterhand. Ordförande Maud Bengtsson (S) var mycket positiv till idén. Själv funderar jag på om inte dessa filmer i så fall borde läggas ut på YouTube. (Jag tror att KFV har någon kanal som man kan prenumerera på.) Då skulle alla intresserade få tillfälle att lyssna och se på de föredragningar och den information som nu bara förbundsdirektionens ledamöter har förmånen att få ta del av.

Sammanträdet började med att ordförande Maud Bengtsson berättade om det senaste ägarsamrådet, dvs det möte då presidiet i förbundet träffar presidierna från Trollhättans och Vänersborgs kommunstyrelser. Vänersborgs och Trollhättans kommuner äger ju tillsammans Kunskapsförbundet.

De extra pandemipengarna från staten till kommunerna hade diskuterats på ägarsamrådet. Trollhättan berättade att de ämnar fortsätta med sin besynnerliga och orimliga fördelningsmodell, dvs att förutom låg- och mellanstadierna ska även förskolan få del av statsbidraget. Det innebär att det blir mindre pengar kvar till gymnasieeleverna. I Vänersborg är det något bättre, men ändå inte rättvist. Här ska de statliga pengarna fördelas lika mellan alla elever från förskoleklassen till åk 3 i gymnasiet, men inte till barnen i förskolan alltså.

Det är orimligt anser jag att förskolebarn och elever i låg- och mellanstadiet ska få lika mycket pengar per barn och elev som eleverna i högstadiet och gymnasiet. Stödet borde användas till elever vars skolgång har drabbats hårdast av pandemin och som är i slutskedet av sin utbildning. Eleverna som började åk 3 på gymnasiet nu i höst har haft distansundervisning i stort sett under tre terminer. Eleverna i förskoleklassen gick inte ens i skolan under “den kritiska” pandemitiden… Och eleverna på vuxenundervisningen får inga pengar överhuvudtaget…

Men. Ett positivt besked från ägarsamrådet var att KFV uppmanades av kommunerna att begära extra pengar för vuxenundervisningen. Vilket KFV redan har gjort genom ett ordförandebeslut. Det kan faktiskt bli så att kommunerna ger ett extra bidrag i höst till KFV. Och det vore synnerligen välkommet.

Kunskapsförbundets operativa chef Camilla Kauffeldt rapporterade om höstens skolstart samt coronaläget. Eleverna har varit mycket positiva till att få gå i den riktiga, ”fysiska” skolan igen. Och det kan man förstå. Det är väl bara att hoppas att den glädjen håller i sig… Kauffeldt berättade även att det har öppnats möjligheter för eleverna att vaccinera sig direkt på plats i skolorna. Förra veckan var det därför nästan 700 elever som fick sin första spruta. Ungdomarna tycks föregå med gott exempel när det gäller att vaccinera sig. Och nästa vecka kommer också vaccinationen på vuxenutbildningen igång.

Magnus Åberggymnasiet är nu färdigrenoverat och klart. Det betyder att samtliga förbundets gymnasieskolor är nyrenoverade, moderna och inbjudande.

Tyvärr blev den nya hästutbildningen inställd. Det fanns inte tillräckligt många sökande. Men KFV försöker nästa år igen.

Och så var det lite ekonomi…

Ekonomerna arbetar just nu med delårsrapporten, men direktionen fick en liten förhandsinformation av ekonomichef Marie Nordvall. Årets prognos ligger på ett överskott på 2,2 milj kr. Då ska det dock noteras att gymnasiet prognostiserar ett underskott på nästan 3,8 milj. Det beror på att ett statsbidrag för introduktionsprogrammen försvann helt plötsligt, att lovskolan på påsk- och sportloven kostade och att den extra löneutbetalningen som det nya läraravtalet innebar inte var budgeterad.

Rektorerna Carolina Blomster, Therese Höög och Johanna Lunneryd berättade utförligt och upplysande om hur förbundets förfogandeanslag hade använts och planeras att användas. Det är extra pengar som direktionen har delat ut till vissa program.

Det är svårt att på ett rättvisande sätt redogöra för denna information. (Den borde finnas på YouTube…) Men det handlar om olika åtgärder för att stödja elever med att uppfylla kunskapskraven. Jag får nöja mig med att konstatera att det utförs ett fantastiskt arbete bland pedagogerna ute i verksamheterna – till och med en gammal fd lärare som jag blir mycket imponerad.

Och som vanligt får jag som politiker dåligt samvete över att de i verksamheten får alltför få resurser för det viktiga arbete som de utför. Å andra sidan är det inte Vänsterpartiets fel…

Utvecklingschef Maria Hildefors gick igenom “tendenser i elevernas kunskapsresultat”. (Även denna information borde ha filmats.)

Det blev mycket statistik, väldigt mycket. Det är svårt att redovisa denna i en enkel blogg. Utvecklingschefen själv sammanfattade på följande sätt när det gällde gymnasieskolans nationella program:

• “Fortsatt stabila resultat”
• “‘Vartannat år’-trenden har till viss del brutits”
• “Bättre likvärdighet mellan män och kvinnor”
• “Fortsatt utmaning med FT, HA och BF”
• “Fortsatt behov av kompensatoriskt arbete”

Min spontana reaktion när jag fick höra att de genomsnittliga betygspoängen i Kunskapsförbundet har legat på en stabil nivå från 2013/14 till och med 2020/21 var att det måste vara ett oerhört positivt resultat. Lärare och undervisning är ju så att säga bara en del av lärandet. Den andra är eleverna själva… Och under de senaste åren har det ju börjat ett stort antal elever med ett annat modersmål än svenska. Det måste ha varit ett stor utmaning för gymnasieskolorna, men som sagt – det ser ut som om Kunskapsförbundet har lyckats bra.

Sedan får man inte glömma att de elever som kommer till KFV har större utmaningar än de som går på friskolor. Det är som Lutz Rininsland (V) sa:

“Befolkningen har förändrats, men inte befolkningen som söker till friskolor.”

Friskolorna lockar till stor del till sig de mest lönsamma eleverna – de mest studiemotiverade och de med välutbildade föräldrar. På de kommunala skolorna blir ofta de ”olönsamma eleverna” kvar. Det är de nyanlända, elever med utländsk bakgrund och de med föräldrar med lägre utbildningsnivå. Det är elever där andelen i behov av särskilt, språkligt eller socialt stöd är högre.

Förra läsåret var det 1.159 elever på vuxenutbildningen som läste någon kurs på grundläggande nivå och 1.800 elever som läste kurser på gymnasial nivå. Maria Hildefors sammanfattade resultaten av statistiken för vuxenutbildningen:

• “Kvinnorna lyckas i högre utsträckning än männen”
• “Elever på Vänerparken lyckas bättre”
• “Stabil nivå för andelen godkända gymnasiekurser”
• “Ökade genomströmningstider på Sfi”

Förbundsdirektör Johan Olofson avslutade informationen med att bland annat berätta om de två nya utomhusbanorna för padel på MÅG och att det traditionella personaleventet flyttas till våren pga pandemin.

Sammanträdet avslutades kl 12.05.

Till sist något helt annat.

Det handlar inte om Kunskapsförbundet, men likväl utbildning. På Högskolan Västs datorer kan du inte läsa denna blogg. I varje fall inte om du sitter på högskolan och arbetar som ”gäst”. Du får upp meddelandet att min blogg är blockerad. Det betyder att använder du bara högskolans datorer eller datorer i Kina så kan du t ex inte läsa om alla skandaler i Vänersborgs kommun… (Se en blogg från den 26 september 2012, ”Några ord om det fria ordet”.) Det går dock att läsa bloggen på kommunens datorer, blockerandet av bloggen i november 2014 var bara tillfälligt. (Se ”Bloggen och kommunen”.)

Igår tisdag sammanträdde direktionen i Kunskapsförbundet Väst (KFV). Det var sista gången innan sommaruppehållet. Sammanträdet hölls som vanligt på distans och det innehöll, också som vanligt, mycket information.

Politik handlar egentligt till stor del om information. Det har säkert läsarna av denna blogg märkt. Det är oftast viktig information. Som är nödvändig för att vi politiker ska förstå vad som händer, och varför. Och vilka konsekvenser olika val kan få. Med alla fakta i handen ska vi sedan (förhoppningsvis) kunna fatta vettiga, riktiga och kloka beslut. Jag vill i mina bloggar dela med mig av åtminstone en del av denna information så att fler får möjlighet att sätta sig in i de politiska frågeställningarna. Kanske kan kommunalpolitiken då bli något mer begriplig samtidigt som det blir lättare (förhoppningsvis) att själv ta ställning till vad som är bra, och mindre bra.

Gårdagens sammanträde började med information kring det senaste ägarsamrådet den 19 maj, dvs mötet där presidiet i Kunskapsförbundet (de tre ordförandena) träffar kommunstyrelsernas presidier i ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg. Det här mötet talades det om på kommunstyrelsens senaste sammanträde då jag frågade Benny Augustsson (S) om vad som hade avhandlats. (Se “KS: KFV, sessionssal, Nordkroken, 98 mkr, sponsring och strandvärdar”.)

Min uppfattning då var att de styrande politikerna i kommunerna hade börjat förstå den problematik som Kunskapsförbundet brottas med och därmed också på ett helt annat sätt än tidigare var beredda att diskutera och hitta lösningar på förbundets utmaningar och problem. Presidiet i KFV bekräftade min bild, bedömningen var att det var ett bra möte.

Även i Kunskapsförbundet finns det delårsrapporter. Gårdagens rapport redovisade perioden januari till april. Den godkändes av politikerna efter – information.

Förbundet visar efter årets första kvartal ett överskott på 5,7 milj kr. En del av överskottet beror på pandemin. Undervisningen har ju till stor del skett på distans och det har inneburit att kostnaderna har varit lägre än normalt. Så har det t ex serverats mycket färre skolmåltider.

Det är svårt att göra prognoser under rådande omständigheter menade ekonomichef Marie Nordvall. KFV utgår dock från att verksamheterna kommer att bedrivas som vanligt till hösten och att stora delar av överskottet kommer att användas då. Det har också uppstått en “undervisningsskuld”, vilket kan innebära att elever behöver extra stöd till hösten eller kanske till och med förlängd utbildning. 

Resultatet för året prognostiseras till +2,4 milj kr.

Det kan även nämnas att 4 milj kr från direktionens förfogandeanslag och budget för oförutsedda kostnader har riktats till insatser för att förbättra elevernas resultat. Och att förbundets vuxenundervisning ska flytta till Vänersborg. För att alla studerande ska få plats i Vänerparkens lokaler flyttar administrationen över gatan till det så kallade externatet, fd “Ungdomens hus”.

Det blev en viktig information kring “Friskolornas expansion”.

Trollhättan är sannolikt den kommun i hela Sverige som i förhållande till invånarantalet har flest fristående gymnasieskolor. Om planerna på fler inriktningar går i lås för Realgymnasiet och LBS (Ljud- och Bildskolan), vilket det mesta talar för, så kommer det nästa år att finnas 791 fler gymnasieplatser i Trollhättan än det finns antal gymnasieelever. 791 fler gymnasieplatser än gymnasieelever!

Direktionen fick en genomgång av vad den ökande friskoleetableringen innebär i ökade lokalkostnader för Kunskapsförbundet. Lagen ger nämligen frigymnasierna rätt till samma summa pengar för lokalkostnaderna per elev som Kunskapsförbundets elever får.

KFV har tre stora skolor, varav två i Trollhättan. Om de elever som börjar i de nya inriktningarna på frigymnasierna i annat fall skulle ha valt någon av KFV:s skolor, så minskar självklart antalet elever i förbundets skolor. Trots att det blir färre elever i KFV:s skolor kan inte förbundet säga upp några hyresavtal. Det går nämligen inte att säga upp lokaler i delar av skolorna, t ex några klassrum.

 KFV har därför kvar samma hyreskostnader för lokalerna som tidigare, även med färre elever. Det innebär att lokalkostnaden per elev ökar. (Samma lokalkostnader dividerat med färre elever.) Och då måste Kunskapsförbundet ge samma ersättning för lokalkostnaderna till frigymnasierna, som alltså då får mer hyrespengar trots att deras lokalkostnader inte ökar.

Nästa år innebär det en extra hyreskostnad för KFV på 3,2 milj kr. Och om tre år ökar lokalkostnaderna till frigymnasierna, om eleverna väljer frigymnasierna i stället för KFV, med 10,4 milj kr jämfört med i år. Det betyder för en friskola med 250 elever får ungefär 750.000 kr mer än tidigare. Det är helt absurt och utarmar den kommunala skolan totalt. Och detta handlar alltså bara om lokalkostnader.

På ägarsamrådet fick ekonomicheferna i uppdrag att titta på bland annat denna fråga. Kommunerna måste ju möta utvecklingen på något sätt.

Ett annat stort problem, som inte diskuterades igår, men som jag ändå nämner i sammanhanget, är den ökande segregationen bland gymnasieungdomarna. Det är mycket tydligt att elever från grundskolor där föräldrarnas utbildningsbakgrund är hög i betydligt större utsträckning väljer fristående gymnasieskolor (eller gymnasieskolor i andra kommuner). Där föräldrarnas utbildningsbakgrund är lägre väljer eleverna i större utsträckning Kunskapsförbundets skolor. (Se vidare “Segregerade skolor”.)

Direktionen fick en utförlig redovisning av resultaten av den omfattande elevenkät som görs varje vårtermin. Och detta läsår, liksom delar av det förra, har varit mycket speciellt. En stor del av undervisningen har ju under pandemin skett på distans.

Svarsfrekvensen för gymnasieeleverna var hög (84%), medan den var låg för de vuxenstuderande (45%). Och trots pandemin var resultaten oerhört positiva, även om det kunde noteras en viss minskning under coronatiden. Eleverna är nöjda eller mycket nöjda med skolarbetet, lärarna, skolsituationen, tryggheten och elevhälsan. Det övergripande omdömet låg strax under betyget 3,5, där 4 var det högsta betyget. Omdömena för de vuxenstuderande var ännu högre, det brukar de också vara. Men på vux var svarsfrekvensen så pass låg att det är svårt att dra några bestämda slutsatser.

Kunskapsförbundet har utformat enkäten så att den överensstämmer med den som görs i riket av Skolinspektionen. Det är för att man ska kunna jämföra förbundets resultat med rikets. Eleverna på Kunskapsförbundets gymnasieskolor ger ett högre betyg än vad eleverna i riket gör på 40 av 44 påståenden. Det är ett fantastiskt bra resultat! Eleverna är mycket nöjda med Kunskapsförbundets utbildningar.

Det är också intressant att många elever anser att den påtvingade distansundervisningen påverkade lärandet på ett positivt sätt jämfört med “vanlig” undervisning. Denna uppfattning återfanns framför allt bland de vuxenstuderande.

Det ska bli intressant att se vilka lärdomar som pedagogerna har fått och vilka slutsatser de drar för den framtida undervisningen. Det gäller ju att ta tillvara de positiva effekterna av distansundervisning, samtidigt som den ska kombineras med den “traditionella närundervisningen”. Som för de allra flesta studerande trots allt har visat sig vara effektivast för inlärning och bra studieresultat. Men en “syntes” av olika undervisningsformer kan kanske visa sig ännu bättre.

Kunskapsförbundets personal, som alltid är förutseende och professionell, har naturligtvis satt igång utvecklingsarbeten om hur digitaliseringen kan förbättra förbundets undervisning så att den blir ännu effektivare.

Politikerna fick också en redovisning av inkomna anmälningar om kränkningar och trakasserier. Och även här får man vara lite försiktig med slutsatserna. Ingenting är ju som vanligt under pandemin. Det skriver jag trots att siffrorna är tämligen positiva. Fast i de här fallen är ju egentligen inget helt positivt så länge som en enda elev upplever sig bli diskriminerad, kränkt eller trakasserad.

91% av gymnasieeleverna och 96% av de vuxenstuderande uppger att de inte har blivit diskriminerade under utbildningen. Motsvarande siffror för kränkningar är 86% för gymnasieeleverna respektive nästan 96% på vux. I absoluta tal blir bilden dock lite annorlunda. 145 gymnasieelever och 28 vux-studerande uppger att de blivit diskriminerade och 221 på gymnasiet och 29 på vux att de blivit kränkta.

Antalet anmälda fall av kränkningar och trakasserier i enlighet med Skollagen 6 kap § 10 var läsåret 2020/2021 64 stycken. Det är självklart för många. Men det är något som Kunskapsförbundet arbetar mycket aktivt med. Jag tror emellertid att så länge som det inte finns tillräckligt många pedagoger och övrig skolpersonal utifrån de behov som finns, så kommer skolorna tyvärr inte att ha möjlighet att komma tillrätta med alla sådana här problem. Och det är ett tungt ansvar att bära, eller borde vara, för alla politiker.

Som avslutning på denna “vårtermins” sammanträden med direktionen i Kunskapsförbundet måste jag som gammal lärare säga att jag särskilt uppskattar förbundsdirektör Johan Olofsons inställning om att stämpelklockor inte är framtiden för lärarna. Istället ska det enligt förbundsdirektören vara mer frihet som gäller:

“Släppa loss lärarnas arbetstid!”

Den inställningen önskar jag också att alla som arbetar med undervisning och skola hade omfattat…

Och med de “bevingade” orden önskar jag alla KFV:s politiker, chefer, pedagoger och alla andra anställda en skön sommar!