Arkiv

Archive for the ‘Kunskapsförbundet Väst’ Category

Solvarm/KFV: Det mullrar

Det mullrar bland invånarna i Vänersborg.

Kunskapsförbundets beslut i tisdags (se ”Det stormar kring KFV”) att lägga ner det estetiska programmet och orkesterutbildningen i Vänersborg, det industritekniska programmet i Trollhättan och idrottsutbildningarna bandy och badminton i Vänersborg respektive Trollhättan har gett upphov till flera protester. Det pågår bland annat en namninsamling för att rädda estetprogrammet på Birger Sjöberggymnasiet. (Se ”Rädda estetprogrammet på Birger Sjöberggymnasiet!”.) Insamlingen är i detta nu uppe i över 1.000 underskrifter. Även i Trollhättan är protesterna stora kring nedläggningen av det industritekniska programmet. Förvåningen är t ex stor i företaget GKN, som genom åren har investerat mycket i programmet.

I dagens TTELA finns två artiklar i ämnet. I den ena uttalar sig ordförande i Kunskapsförbudet Maud Bengtsson (S, Thn). Bengtsson tycks enligt TTELA enbart skylla situationen på Vänersborgs kommun. Det är inte riktigt med sanningen överensstämmande…

Det handlar i dagsläget om två ekonomiska frågor. Den första var att Kunskapsförbundet begärde extra tillskott av pengar för att klara underskottet i sin budget för detta år. Trollhättans kommunfullmäktige röstade nej. I Vänersborg återremitterades frågan, dvs inget beslut togs överhuvudtaget. Den andra framställningen från Kunskapsförbundet handlade om tillskott för att kunna genomföra den grundläggande vuxenutbildningen under 2019. Här sa Trollhättans kommunfullmäktige återigen nej, medan ärendet överhuvudtaget inte har behandlats politiskt i Vänersborg. Detta vet naturligtvis Maud Bengtson. Och som förbundsordningen ser ut är det inte möjligt för Vänersborg att ensam betala för en utbildning, som t ex estet, i Vänersborg. Det vet naturligtvis Maud Bengtson också. Moderaterna har för övrigt lagt en motion i fullmäktige i Vänersborg som tar upp denna sistnämnda fråga.

Det framkommer dock inte någonstans, varken i dagens TTELA eller tidigare, att Vänsterpartiet i Vänersborg som enda parti röstade mot nedläggningsbeslutet i Kunskapsförbundet. Vänsterpartiet var också det enda parti i Vänersborgs kommunfullmäktige som yrkade ja till förbundets begäran om extra pengar. För övrigt röstade Maud Bengtsson som lojal socialdemokrat nej till Kunskapsförbundets begäran om pengar i Trollhättans fullmäktige – båda gångerna…

And now for something completely different…

På Facebook protesteras det vilt mot kommunens nesliga behandling av familjen Solvarm och kommunens beslut att driva frågan rättsligt. (Se ”Solvarm i Mark- och miljödomstolen”.) Och det förstår jag.

Signaturen Rune skriver t ex, som kommentar på min förra blogg (se här):

”Helt otroligt att kommunen över huvud taget vill lägga tid, resurser och enorma kostnader på att fälla en enskild fastighetsägare. … Att bygga kommunal verksamhet på inkompetens, översitteri och förakt gör att kommunen i mångas ögon hamnar i fritt fall.”

Rune nämner även att kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har slutat att dela ut miljöpris. Och det ser jag i nämndens protokoll från den 13 maj i år:

”Miljö- och hälsoskyddsnämnden upphäver stadgarna för Vänersborgs kommuns miljöpris och därmed fortsatt utnämnande av priset.”

Så när nämndens ordförande Per Sjödahl (MP) delade ut priset på Aqua Blå förra året till Naturskyddsföreningen så var det sista gången som detta miljöpris delades ut.

Miljöpriset har annars delats ut sedan 1994. Det instiftades i syfte att uppmuntra goda miljöinitiativ samt att bidra till att sprida goda exempel. Precis som i så många andra kommuner i landet. Nu är alltså priset borta. Beslutet motiverades i miljö- och hälsoskyddsnämnden med:

”De nominerade och även pristagarna innefattar årligen ett antal av de verksamheter som nämnden utövar tillsyn över. Risken att nämndens uppdrag kan missuppfattas är betydande då man delar ut ett pris med syftet goda miljöinitiativ samtidigt som man ska granska samma verksamhet utifrån lagstiftningen.”

Det kan tyckas vara mycket förvånande att priset har delats ut i 25 år utan att någon har reflekterat över det här tidigare. Och som utomstående kan man kanske undra om inte nämnden i sin granskning ”utifrån lagstiftningen” har hittat åtminstone några exempel på ”goda miljöinitiativ”… I motiveringen låter det som om det inte finns några sådana i Vänersborg… Inte ens Eventorps Gård eller Gällenäs Grönsaker…?

Eller också har kanske beslutet något att göra med det strul som utspelade sig ”bakom kulisserna” förra året. Den som fick flest nomineringar förra året var nämligen Solvarm. Väldigt många vänersborgare ansåg att Solvarm skulle få priset för sitt fantastiska arbete med naturhuset i Sikhall. Och det passade ju liksom inte nämnden och förvaltningen då…

Jag borde i gårdagens blogg ha nämnt rätt lagparagraf i den tredje striden mellan Solvarm och kommunen. Vilket har påpekats för mig. Det som parterna nu strider om, det är 24§ i Lagen om allmänna vattentjänster:

”En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten
   1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
   2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.
Vid bedömning av behovet enligt första stycket 2 skall särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser.”

I lagen står det alltså varken ”bättre än den kommunala anslutningen” (som Vänersborgs kommun hävdade i domstolsförhandlingarna) eller ”godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön” (som i 9 § samma lag). Det står:

”tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser”

Det torde väl vara tämligen självklart att Solvarms avloppsrenings- och återvinningsteknik uppfyller lagkravet. Med råge…

Det tycks åtminstone ett av Nederländernas största månadsmagasin också anse. I sitt sommarnummer har magasinet ”Seasons” ett stort reportage från Solvarm i Sikhall…

Solvarms hus är tydligen av långt större internationellt intresse än t ex arenan…

Det är inte så ofta det mullrar i Vänersborg. Men nu gör det det. Det är bara synd att de flesta politiker går på semester, och kanske inte hör mullret. Vi hoppas emellertid att det fortsätter mullra när semestrarna är slut…

Det stormar kring KFV

I onsdags skrev jag om KFV:s (Kunskapsförbundet Väst) sammanträde och beslutet att lägga ner det estetiska programmet och orkesterutbildningen i Vänersborg, det industritekniska programmet i Trollhättan och idrottsutbildningarna bandy och badminton i Vänersborg respektive Trollhättan. (Se ”Estetprogrammet i Vänersborg läggs ner!”.) Beslutet fattades med voteringssiffrorna 12-1. En ledamot var frånvarande och den som röstade nej till nedläggningarna var Lutz Rininsland (V i Vänersborg).

Beslutet har gett eko. Det diskuteras på Twitter och på Facebook. Även i gruppen ”Innerst inne är vi alla vänersborgare”. Sägs det, jag vet inte eftersom jag är utkastad och ”blockad” från denna grupp av en partikamrat. Massmedia har följt upp beslutet (se TTELA ”Flera profilerade gymnasieprogram läggs ner” och ”Det populära industriprogrammet läggs ner” samt mynewsdesk ”Beslut att lägga ned industritekniskt program obegripligt enligt industrin”) och i tidningarna publiceras debattartiklar, se t ex TTELA ”Vi vill gå estetprogrammet när vi blir storaoch Dagens Samhälle (se ”Spetsutbildningen för unga musiker behövs”). Men inte nog med det, en namninsamling har startat på nätet. (Se ”Rädda estetprogrammet på Birger Sjöberggymnasiet!”.)

Kunskapsförbundet fattade även ett annat beslut, som också det kan vara kontroversiellt. Frågan initierades av Lutz Rininsland (V) och den blev ett eget ärende.

Rininsland yrkade att:

”Direktionen ger uppdrag att sökande som med stöd av gymnasielagen söker till Kunskapsförbundet Väst skall beviljas en utbildningsplats.”

Kunskapsförbundet hade i ägarsamrådet (möte mellan kommunernas kommunalråd och KFV:s presidium) i februari och i maj berättat om denna grupp som växer i antal.

När det gäller vuxenutbildningen så fungerar det så att Trollhättan och Vänersborg genom var sitt uppdragsavtal beställer ett antal utbildningsplatser från Kunskapsförbundet. Förbundet ordnar då dessa utbildningar eftersom kommunerna också skickar med pengar för att genomföra utbildningarna.

Kommunerna har dock ännu inte beställt de utbildningar som Rininslands yrkande syftade på och således har inte heller Kunskapsförbundet någon finansiering. Att Rininsland ändå yrkar att dessa personer ska få en utbildningsplats är av humanitära skäl.

Gymnasielagen (Lag [2017:353] om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå) kom till för att mildra verkningarna av de tuffa bestämmelser som gäller efter att Sverige införde tillfälliga uppehållstillstånd. Den handlar om personer som befinner sig i en utdragen asylansökningsprocess. Personer som söker asyl i Sverige, här avses oftast så kallade ”ensamkommande”, kan enligt lagen få tillfälliga uppehållstillstånd om de studerar. Och så länge de utbildar sig så gäller det tillfälliga uppehållstillståndet. Slutar de att studera, av vilken anledning det än må vara, så förlorar de sitt tillstånd – och riskerar därmed utvisning.

Och det är alltså det som kan hända när Kunskapsförbundet inte ordnar denna utbildning i den omfattning som efterfrågas. Vi pratar om 100-150 personer. Så många personer får KFV säga nej till.

I minnesanteckningarna från ägarsamrådet i februari står det:

”Gymnasielagen kommer att göra att flera får chans till studier. Redan nu finns studerande inom vuxenutbildningen som genom gymnasielagen beviljats plats. Verksamhetschefen understryker att många nyanlända lämnar gymnasiet i juni och kommer att vilja studera. Prognosen är att omkring 120 heltidsplatser behövs till dessa. Det kan också komma att bli fler, som inte tidigare synts i systemet. Frågan blir om förbundet skall ta emot dessa trots avsaknad av finansiering?”

Kunskapsförbundets majoritet var tydlig. Kommer det inga pengar från Trollhättan/Vänersborg så blir det inga fler utbildningsplatser. Den enda som röstade på Rininslands yrkande var han själv.

Lutz Rininsland blev mycket upprörd. Det här beslutet får nämligen avgörande konsekvenser för dessa ungdomars framtida liv… Som jag ser det handlade ärendet om solidaritet. Men vi har tydligen inte råd med det…

Trollhättan ligger av någon anledning hela tiden före Vänersborg i den politiska processen. Jag vet inte varför kvarnarna mal så långsamt i Vänersborg. Det är ett problem för Kunskapsförbundet som är beroende av besluten i båda kommunerna.

I måndags beslutade kommunfullmäktige i Trollhättan att avslå ett äskande från Kunskapsförbundet om tillskott för att kunna genomföra den grundläggande vuxenutbildning som efterfrågas under 2019. Det skulle behövas ytterligare 150–170 platser för att täcka efterfrågan på utbildningsplatser. Det här har Kunskapsförbundet flaggat för under lång tid. I minnesanteckningarna från ägarsamrådet i februari står det:

”Angående yrkesvux behövs nya ekonomiska tillskott för att upprätthålla nivån under året. En tjänsteskrivelse har inlämnats till medlemskommunerna med anledning av detta.”

Denna fråga har fortfarande inte varit uppe i någon politisk församling i Vänersborg. Kommunfullmäktige i Trollhättan beslutade däremot redan i måndags att inte ge mer pengar till denna utbildning.

Den här frågan kommer väl så småningom upp i kommunstyrelsen i Vänersborg och sedan i kommunfullmäktige någon gång i höst. Men då är det för sent, utbildningen är ju tänkt att starta upp redan när höstterminen startar.

Det som skiljer denna grundläggande vuxenutbildning från utbildningen för ensamkommande är att ”grundvux” och ”gymnasievux” sedan 2018 är en del av ”rättighetslagstiftningen”. Kommunerna har skyldighet att ordna sådan här grundläggande utbildning för alla som efterfrågar den.

Trollhättans beslut torde således strida mot lagen. Eller? Trollhättan sa nej till att avsätta pengar för att utöka antalet platser, men det är klart, Trollhättan sa inte nej till själva utbildningen. Det beslutet torde Kunskapsförbundet få ta. Fast det gjordes inte i tisdags. Det blir nog så att förbundets förvaltning får meddela de sökande detta till hösten. ”Tyvärr, det finns inga platser kvar på utbildningen.”

Det återstår att se hur många av dom som vägras utbildning som överklagar.

Även i detta ärende röstade tongivande politiker i Kunskapsförbundet nej till sitt eget förbunds begäran i sina roller som fullmäktigeledamöter i Trollhättan. Jag har aldrig förstått denna märkliga förmåga att tycka olika beroende på vilken stol man sitter…

Estetprogrammet i Vänersborg läggs ner!

26 juni, 2019 2 kommentarer

Igår hölls då det ödesmättade sammanträdet med Kunskapsförbundets direktion. Både TTELA (se ”Flera profilerade gymnasieprogram läggs ner”) och Lutz Rininsland (V) (se ”Gjorde jag rätt i Kunskapsförbundet?”) har redan redogjort för mötet. (Även GT har uppmärksammat sammanträdet, se ”Beskedet: Lägger ner populära gymnasielinjer”.) Själv skrev jag en blogg inför mötet, där jag redogjorde för bakgrunden till Kunskapsförbundets situation. (Se ”Har KFV någon framtid?”.)

Kunskapsförbundet är ett kommunalförbund mellan Vänersborg och Trollhättan. Förbundets uppgift är att tillhandahålla utbildning inom de frivilliga skolformerna, dvs gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Kunskapsförbundet styrs av direktionen, som består av 14 ledamöter och lika många ersättare. Hälften kommer från Trollhättan och hälften från Vänersborg. Lutz Rininsland är ordinarie ledamot för Vänsterpartiet i Vänersborg och jag är sedan i mars ersättare.

Kunskapsförbundets inkomster kommer med undantag för en del uppdragsutbildningar från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg och från statliga bidrag. Jag har tidigare redogjort i detalj för KFV:s ekonomiska situation (se ovanstående länk och också ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!” samt ”Vill inte kommunerna förstå Kunskapsförbundet?”). Det kan bara konstateras att under två år (2019-2020) ökar förbundets underskott med 48 milj kr, framför allt på grund av minskade statsbidrag och ökade kostnader för friskolor.

När nu förbundets kostnader överstiger intäkterna så skär förbundet ner. Från juni till augusti minskas personalstyrkan med 71 tjänster. Det är nästan 10% av antalet anställda. Men det räcker inte, det är fortfarande ett underskott 2019 på ca 17 milj kr.

Kunskapsförbundet vände sig till Trollhättan och Vänersborg och bad om mer pengar. I ägarsamrådet (ett forum där kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg och ordförandena i Kunskapsförbundet träffas tillsammans med tjänstemän) blev det blank nej. Budskapet var solklart från Trollhättan och Vänersborg – fortsätt spara och fortsätt nedskärningarna.

Kommunfullmäktige i Trollhättan fullföljde genom att säga nej, i Vänersborgs fullmäktige återremitterades frågan. (Vilket i sig är ett problem – hur hanteras en situation där ägarkommunerna inte är överens?) Trollhättans besked är vidare att Kunskapsförbundet inte kan förvänta sig mer pengar de kommande åren. Det är nog också Benny Augustssons (S) budskap, men i Vänersborg ”trilskas” som sagt fullmäktige något för Benny. Paul Åkerlund (S) i Trollhättan verkar inte ha de problemen… För en utomstående verkar det som om ”Pålles” ord är lag…

Inga ökade intäkter i sikte från kommunerna alltså och under tiden, de kommande åren, kommer förbundets kostnader att fortsätta öka…

Det betyder med andra ord att Kunskapsförbundet har fått order om att fortsätta besparingarna och nedskärningarna. Trollhättan och Vänersborg(?) vill tvinga förbundet att gå vidare med avskedanden. Och denna gång kommer det att drabba tillsvidareanställda och framför allt icke-pedagogisk personal. (Det har redan avskedats så många lärare så att lärartätheten är på en ”kritisk nivå”.) Det handlar om personal inom administration, bibliotek, elevhälsa/elevstöd, skolvärdar, ledning etc. Och det blir drastiska nedskärningar…

Självklart har enheterna också fått direktiv att endast nödvändiga inköp får göras, att det råder vikariebegränsning och övertidsstopp samt att möjligheterna till investeringar är begränsade.

Naturligtvis kommer dessa neddragningar att i sin tur få konsekvenser för lärarnas arbetsbelastning (jobba hårdare, fler arbetsuppgifter) vilket försvårar för förbundet att behålla sina lärare och rekrytera nya… Undervisningskvaliteten kommer givetvis med all sannolikhet också att sjunka.

Och detta samtidigt som elevantalet kommer att öka. Det blir t ex två klasser fler i förbundet till hösten.

Men besparingar och nedskärningarna på personal räcker inte. Det måste till ännu fler åtgärder…

Kunskapsförbundet beslutade igår att minska utbildningsutbudet. Det går inte att spara och skära ner mer på annat håll. Från och med ht 2020 kommer därför elever inte att kunna söka IN (industritekniska programmet i Trollhättan), ES (estetiska på Birger Sjöberg i Vänersborg), ESMUV (orkesterutbildningen på BSG), och NIU (idrottsutbildningarna bandy och badminton i Vänersborg respektive Trollhättan). De här programmen ska läggas ner. (De elever som har påbörjat dessa utbildningar kommer däremot att få gå klart sin utbildning.)

På detta sätt kan Kunskapsförbundet på sikt spara 10-13 miljoner.

Orsaken till att just dessa program läggs ner är att de här utbildningarna är de dyraste i förhållande till antalet elever. Utgångspunkten är alltså att lägga ner program som sparar mest pengar men drabbar minst antal elever. Dessutom ser inte KFV att det finns någon större risk att friskolor startar dessa program, eftersom de är för dyra. ”Risk” därför att, om friskolor startar dessa program, så får Kunskapsförbundet ändå betala för de här eleverna…

Programmen har också hög lärartäthet och dyra lokaler. Estetprogrammet i Trollhättan, som blir kvar, är förlagt till Magnus Åberggymnasiet (MÅG) och här skulle inte KFV kunna göra sig av med lokalerna eftersom de ligger i skolan. Det går det däremot att göra med lokalerna på Vänerparken i Vänersborg. KFV kan även göra sig av med utrustning och därigenom spara pengar, t ex hela det industritekniska programmets maskinpark i Trollhättan.

Programmen är för övrigt populära bland eleverna. Det är t ex 30 elever som har sökt det estetiska programmet (ES+ESMUV) i Vänersborg hösten 2019 – mot 15 elever 2018 och 31 elever som har sökt det industritekniska. (GKN har en begränsning på 31 elever. Det står 20 elever som reserver.)

Direktionen diskuterade, både under ajourneringar och på sammanträdet. Det är helt klart att samtliga ledamöter och ersättare inte var särskilt bekväma med situationen. Många hårda ord fälldes också mot ägarkommunernas envisa ovilja att skjuta till extra medel.

Vänsterpartiet i Vänersborg gick, sin vana troget, en egen väg. Lutz Rininsland (V) yrkade avslag på förslaget om nedläggning av den 5 programmen. Och det ställningstagandet stödde jag fullt ut.

Det berodde på flera skäl, bland annat på att Vänsterpartiet, som enda parti, röstade för att bevilja extra pengar till Kunskapsförbundet på onsdagens fullmäktige.

Som anekdot kan nämnas att samtliga ledamöter i Kunskapsförbundet från Trollhättan röstade mot extra pengar i fullmäktige. Liksom alla andra ledamöter i Trollhättans kommunfullmäktige… I Trollhättan är det tydligen både vanligt och enkelt att sitta på två stolar samtidigt.

Maud Bengtsson (S, Trollhättan) är Kunskapsförbundets ordförande. Bengtsson var för övrigt en av dem som röstade nej i Trollhättans fullmäktige till extra pengar till förbundet. Bengtsson säger till TTELA:

”Det finns en gräns för hur mycket vi kan dra ner, och vi tycker att vi snart är där.”

Min åsikt är att vi har passerat den gränsen redan i höst. Och det kan vi som sitter i direktionen inte acceptera och stå för.

Min egen uppfattning är också att direktionen i Kunskapsförbundet är ett självständigt politiskt organ som ska fatta sina egna beslut och som inte ska vara marionetter för andra. Direktionen ska utgå från skolans uppdrag och anordna utbildningarna på det sätt som lagar och förordningar föreskriver. Och som är till gagn för eleverna. Sedan får ägarkommunerna helt enkelt betala vad det kostar (inom rimliga gränser).

Det är också en uppfattning som ligger nära det som Bo Carlsson (C) framförde på onsdagens fullmäktige i Vänersborg. Carlsson sa:

”Direktionen kan och har möjligheter att fatta i princip vilka beslut [som helst]. Dom är helt fristående och det är ett eget fullmäktige. Konsekvenserna utav direktionens beslut får deras ägare stå för.”

I voteringen röstade samtliga närvarande ja till nedläggningen av de 5 programmen. Det var bara Vänsterpartiet i Vänersborg som röstade nej. Det har TTELA helt missat…

Det kan väl nämnas att de andra partierna, de som röstade ja till nedläggningarna, skrev en protokollsanteckning, där de typ protesterade mot den situation de ”oförskyllt” (eller?) befann sig i. (Jag har inte sett protokollsanteckningen.)

Kunskapsförbundet fattade ytterligare ett kontroversiellt beslut. Det får jag återkomma till. (Lutz Rininsland, V, har för övrigt redan beskrivit det i sin blogg – se ”Gjorde jag rätt i Kunskapsförbundet?”.)

KF (2): Har KFV någon framtid?

23 juni, 2019 3 kommentarer

Det är bara ett politiskt möte kvar innan semestrarna stänger Vänersborg för några veckor framåt. Det är direktionen i Kunskapsförbundet Väst som har sitt sista sammanträde för ”våren” på tisdag. Det kan bli ett mycket ödesdigert sammanträde.

Bakgrunden är naturligtvis Kunskapsförbundets katastrofala ekonomiska situation. Den har jag redovisat i några tidigare bloggar. (Se ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!” och ”Vill inte kommunerna förstå Kunskapsförbundet?”.) Det ekonomiska läget beror inte på misskötsel från politikernas eller tjänstemännens sida, orsaken är framför allt kostnaderna för de elever som väljer fristående gymnasieskolor eller skolor i andra kommuner. Som utgör en stor del av Kunskapsförbundets kostnader och som dessutom fortsätter att öka.

För att ta ett konkret exempel.

Kunskapsförbundet får 52.000 kr för varje ny, tillkommande elev. Men 35% av Trollhättans och Vänersborgs gymnasieelever väljer skolor i andra kommuner eller friskolor. Och KFV tvingas betala fakturorna för dessa elever. I höst har 34 elever från Vänersborg och Trollhättan valt Realgymnasiets naturbruksutbildning och 8 elever Nuntorps. De här eleverna kostar var och en 200.000 kr – som KFV måste betala. Med en intäkt på 52.000 kr per elev. Det betyder att KFV får 2.184.000 kr för de 42 eleverna av Vänersborg och Trollhättan, men att KFV måste betala 8.400.000 kr till Realgymnasiet och Nuntorp. På enbart dessa 42 elever förlorar KFV över 6 milj kr. Pengarna måste tas från undervisningen för förbundets egna elever…

Andra orsaker till KFV:s ekonomiska situation är också minskade intäkter från Migrationsverket och färre studerande på SFI etablering, där minskningen har kommit fortare än vad som förutsetts. En stor del av dessa ungdomar, som har slutat språkintroduktionen, studerar nu på andra program, men då utgår ingen ersättning från Migrationsverket.

Det är inte helt fel att säga att det fria skolvalet håller på att skjuta Kunskapsförbundet i sank. Och självklart kommunernas ovilja att tillskjuta nödvändiga ekonomiska medel.

Kunskapsförbundet diskuterades på onsdagens kommunfullmäktige i Vänersborg. Förbundet hade begärt ett extra ägartillskott av Trollhättan och Vänersborg. För Vänersborgs del handlade det om ca 6,8 milj kr. Trollhättans fullmäktige hade redan sagt nej till Kunskapsförbundets begäran och Benny Augustsson (S) och kommunstyrelsen, förutom Vänsterpartiet, hade sagt nej för Vänersborgs del också. Men i onsdags skulle kommunfullmäktige alltså fatta det slutliga beslutet.

Jag var först uppe i talarstolen. Jag redogjorde för konsekvenserna av det fria skolvalet (se ovan) och anförde även att det var oerhört kontraproduktivt att tvinga KFV till ytterligare besparingar. Kunskapsförbundet verkar ju på en konkurrensutsatt utbildningsmarknad. Det betyder att om KFV levererar en dålig produkt, dvs sämre utbildning på grund av t ex färre lärare, så väljer ”kunderna”, dvs eleverna, en annan och bättre produkt. Som är dyrare. Men som KFV ändå måste betala för! Och det med mer än vad KFV får i bidrag per tillkommande elev av Trollhättan och Vänersborg. Det är alltså en ren förlustaffär och oerhört kortsiktigt att säga nej till Kunskapsförbundets begäran om extra medel.

Mina ord klingade säkert ohörda i fullmäktigeförsamlingen. Liksom för övrigt Lutz Rininslands (V) ord. Som aldrig förtröttas i sin kamp för kommunens gymnasieelever.

Men kanske lyssnade ledamöterna, och möjligtvis även insåg konsekvenserna, när jag berättade att det enda sättet som Kunskapsförbundet kunde spara på, vilket egentligen inte kunde ha kommit som någon överraskning – det var att minska utbildningsutbudet. Det är en finare omskrivning för att förbundet måste lägga ner program. Och de program som det handlar om kan vi se på kallelsen till Kunskapsförbundets sammanträde på tisdag. Då föreslås nämligen direktionen att fatta beslut om att följande utbildningar inte ska erbjudas från och med höstterminen 2020:

”1. Industritekniska programmet (IN) som finns på Nils Ericsonsgymnasiet.
2. Estetiska programmet (ES) som finns på Birger Sjöberggymnasiet.
3. Den riksrekryterande spetsutbildningen inom det Estetiska programmet (ESMUV) som finns på Birger Sjöberggymnasiet.
4. Den nationella idrottsutbildningen för bandy (NIU) som idag finns på Birger Sjöberggymnasiet.
5. Den nationella idrottsutbildningen för badminton (NIU) som idag finns på Magnus Åbergsgymnasiet.”

Gunnar Lidell (M) var mycket tidigt uppe i talarstolen. Flera moderater ska avstå från att delta, sa Lidell helt överraskande. Och fortsatte:

”Vi borde tillföra medel men hänvisar till budgetuppgörelsen och moderaternas motion.”

Jag vet inte riktigt vad Lidell och moderaterna menade. För inte menade väl Lidell att en uppgörelse med socialdemokraterna, Bo Carlssons centerparti och Marika Isetorps miljöparti om budgeten (se ”Budget 2020”) var viktigare än kommunens gymnasieungdomar…? Eller?

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förvånades i varje fall över Lidells och moderaternas inställning. Lidell och Augustsson hade ju i ägarsamrådet med Trollhättan och KFV varit eniga om att inte bevilja pengarna…

I minnesanteckningarna från det senaste ägarsamrådet (23 maj), där både Augustsson och Lidell är representanter för Vänersborg och som Augustsson hänvisade till, står det:

”Medlemskommunerna framförde med anledning av presentationen, att ”programvägen”, dvs översyn av utbildningsutbudet, är tvunget, att lärartätheten är prioritering framför att inte reducera utbudet, att medlemskommunerna backar upp Kunskapsförbundet i sparåtgärderna på samma sätt som de backar upp sina egna nämnder och att direktionen beslutar i dessa frågor.
Sammanfattningsvis uttrycker medlemskommunerna att förbundet har en tydlig och bra plan. ”Så som läget är nu finns inga andra alternativ än att följa den”.”

Det betydde alltså att program ska läggas ner, samtidigt som ägarkommunerna i praktiken, likt Pontus Pilatus, tvår sina händer och gör Kunskapsförbundet och dess direktion ansvarig för alla nedskärningsbeslut.

Bo Carlsson (C), som inte var närvarande på ägarsamrådet, menade på onsdagens fullmäktige att Kunskapsförbundets direktion kan fatta vilka beslut som helst och så får Trollhättan och Vänersborg stå för konsekvenserna. Det lät nästan som om han uppmanade Kunskapsförbundet till ohörsamhet, dvs göra av med pengar som förbundet inte hade.

Bo Carlsson begärde ajournering, och de 10 minuterna som avsattes av ordförande Annalena Levin (C) blev till nästan 20 innan S+C+MP kom tillbaka in i salen.

Då begärde S+C+MP genom Kenneth Borgmalm (S) återremiss.

Och så blev det. (Vänsterpartiet, i varje fall Rininsland och undertecknad, stod fast vid att Kunskapsförbundet skulle beviljas de extra medlen.) Återremissen betyder att Vänersborgs kommunfullmäktige inte fattade något beslut. Yrkandet om avslag som kommunstyrelsen föreslog avvisades alltså. Och det också trots att Trollhättan redan har beslutat om avslag. Rininsland ansåg att återremissen visade att Vänersborg hade insett allvaret i situationen.

Och det kanske är så att det fanns ledamöter i betongpartierna, jag tänker i första hand på dom som sitter eller har suttit i Kunskapsförbundets direktion, som opponerade sig mot respektive partilednings förslag att avvisa KFV:s begäran om extra pengar.

Den motion som det ibland hänvisades till på sammanträdet (av Lidell och Borgmalm) var en motion som Gunnar Lidell (M) och Henrik Josten (M) hade lämnat in (18/6). Josten är för övrigt 1:e vice ordförande i Kunskapsförbundet. I motionen skriver de bland annat:

”Detta drabbar Vänersborgs kommun särskilt hårt då förslaget innebär att orkestermusikerprogrammet läggs ner och att estetprogrammet flyttas från kommunen. Då musik/estet samutnyttjar lokaler och lärare med musikskolan i Vänersborg och att KFV genom detta delfinansierar denna verksamhet, drabbas även den kommunala musikskolan. Detta riskerar att få förödande konsekvenser för musikutbildningen i musikkommunen Vänersborg.”

Och naturligtvis är det ett alarmerande budskap, men ett budskap som inte kan överraska särskilt många. Kunskapsförbundet har försökt få ägarkommunerna att förstå detta under ganska lång tid nu…

Motioner yrkar följande:

”Vi yrkar att Vänersborgs kommunstyrelse initierar en diskussion med THN om att revidera resursfördelningsmodellen som finansierar KFV för att möjliggöra för en enskild ägarkommun att finansiera verksamheter i KFV som är av särskild vikt för den kommunen, utan att detta påverkar principen om 60/40.”

Som synes har motionen egentligen inget att göra med det ärende som avhandlades på fullmäktige. Motionen vill istället ha en diskussion kring principfrågan om finansiering. I mina ögon skulle motionen i förlängningen kunna innebära en dödsstöt för hela Kunskapsförbundet både som idé och organisation. Fast det tror jag inte är motionärernas egentliga avsikt.

Det kommer att bli ett intressant sammanträde med Kunskapsförbundet på tisdag. Det mest intressanta och oroväckande är naturligtvis om direktionen ska lägga ner utbildningar. Vilket dock är grundtipset.

Min åsikt är nämligen att Trollhättan redan har beslutat, liksom Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M), att lägga ner två program i Trollhättan och det Estetiska programmet, den riksrekryterande spetsutbildningen inom det Estetiska programmet och den nationella idrottsutbildningen för bandy som idag finns på Birger Sjöberggymnasiet. Jag tror inte att en återremiss i Vänersborgs kommunfullmäktige ändrar på detta…

Det blir också intressant hur direktionen ska handskas med principfrågan om situationen när ägarkommunerna tycks ha olika åsikter…

Mariedal, musik, simning och nej till KFV!

Det är söndag kväll. I Nordstan skriker fiskmåsarna som vanligt. De flesta underlag inför veckans tre politiska händelser är genomlästa. Det är barn- och utbildningsnämnd imorgon måndag, Kunskapsförbundet på tisdag och kommunfullmäktige på onsdag kväll. Läsningen har tagit sin runda tid, men ändå hann jag faktiskt med några timmar i Gågatekrysset i lördags, dvs igår. Vänsterpartiet liksom de flesta andra partier var ute på stan och försökte motivera vänersborgarna till att rösta i EU-valet.

Det gick så där. Det var en massa människor ute vid Gågatekrysset, ovanligt många, men det berodde inte på intresset för EU. Intresset var, om inte obefintligt, så i varje fall tämligen minimalt. Det hade varit musikvecka och igår var det typ ”grand finale”. Det var därför det var så många människor ute på stan. De lyssnade på både orkestrar och blåsuppträdanden. Och tittade på Vargöns drillflickor. Inte i partiernas EU-broschyrer…

Centrum blir mycket trevligt och attraktivt när det är folk i rörelse. Precis som det kan bli motsatsen när det är tomt. Vilket tyvärr händer alltför ofta…

På morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) är det inga avgörande beslut som ska tas. Jag har för övrigt redogjort för ärendelistan, och lite annat i bloggen ”Inför BUN 20 maj”. Däremot hoppas jag på några diskussioner i dessa tider av nedskärningar.

I ärendet Delårsrapport beskrivs nämligen att BUN och förvaltningen måste spara. Det står:

”Minska budgetavvikelser på enheter inom förskola och skola.”

Och det redan i år alltså. Jag skrev om det i min tidigare BUN-blogg och har därefter fått några exempel på neddragningar som ska göras på olika skolor i höst. Och utan att gå in på detaljer så kan jag konstatera att det tycks som vanligt vara elever i behov av särskilt stöd som drabbas mest, genom att de får mindre stöd. Och så blir det alltid när det ska sparas i skolan. Varje klass behöver ju en lärare varje lektion, och det kan ingen rektor spara på… Men samtidigt säger Skollagen:

”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Det står inte att detta bara gäller om kommunen har pengar…

Och då blir frågan – ska rektorn i ett läge där en elev behöver särskilt stöd ge eleven det, trots att det inte finns pengar? Vad går först – den kommunala budgetföljsamheten eller Skollagen? Och sedan den minst lika viktiga frågan – vad gör huvudmannen, dvs BUN, om rektorerna följer Skollagen…?

Det finns två ”moment” i grundskolan som jag funderar på i dessa neddragningstider – musik- och simundervisningen…

Ska barn- och utbildningsförvaltningen betala extra till lärare från musikskolan (=kultur- och fritidsnämnden) för att de ska undervisa elever i åk 3 i halvklass 80 min i veckan i 12 veckor? (Jag tror att det är så på alla skolor.) Det finns ju redan musiklärare på skolorna. Det är dessutom skolans musiklärare som så småningom ska sätta betyg på eleverna. Jag tror att man borde ha diskuterat om BU-förvaltningen överhuvudtaget ska köpa musiktjänster från Musikskolan.

Och jag undrar också hur mycket simundervisningen kostar. Och hur mycket tid den får ta. Tid som oftast tas från annan undervisning.

Simning ingår i ämnet Idrott och Hälsa. I kunskapskravet för betyget E i åk 6 står det:

”Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.”

Elever måste alltså kunna simma för att få ett godkänt betyg i ämnet Idrott och Hälsa i åk 6. Men då är min undran, varför ska alla elever egentligen ha simundervisning i förskoleklass och på lågstadiet? Hade det inte räckt med att ha simundervisning bara i mellanstadiet eller till och med i åk 5 och åk 6? Ur skolans och Läroplanens synpunkt hade det definitivt räckt. Att kunna simma är ju bara ett av många kunskapskrav i ämnet Idrott och Hälsa. Och då finns det mängder av kunskapskrav också i alla andra ämnen. Hur kan man motivera att just detta kunskapskrav ska få kosta så mycket och få ta sådan tid?

Visst är det bra att barnen lär sig simma så tidigt som möjligt, men varför ska skolan använda sina begränsade undervisningsresurser för att utföra en uppgift som rimligen borde ligga på kommunen som helhet, eller staten?

På onsdag är det kommunfullmäktige. Då ska ett ärende upp som har med barn- och utbildningsnämnden och skolan att göra. Jag tänker på trafiksituationen på Mariedalskolan. Det skrev jag om i bloggen ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen”.

Trafiksituationen är problematisk redan nu vid Mariedalskolan. Och så tänker kommunen att göra i ordning 2-3 tomter och ändra en vägsträckning i precis detta område.

Det finns de som säger att det ska bli bra och att vi ska lita på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det handlar inte om att lita på någon. Vid sådana här förändringar så måste planer kommuniceras och det måste föras dialog men dom som berörs, dvs Mariedalskolan. Och det är det ingen som har gjort. Mariedalskolans personal och rektor fick reda på planerna av en slump i förra veckan. Och då är det ändå Mariedalskolan och dess rektor som har ansvar för barnen och deras säkerhet. Och det rör sig många barn i området…

Det torde för övrigt vara obligatoriskt att inför en sådan här förändring göra en riskanalys och en sådan borde dessutom ingå som underlag i ett sådant här beslut. Och det gäller en riskanalys för både själva byggnadsskedet och för resultatet när det är klart.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:

”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”

Det är alltså kommunfullmäktige som på onsdag ska fatta beslut om förändringarna vid Mariedalskolan. Jag tänkte yrka på återremiss med följande motivering:

”Jag yrkar på återremiss för att samhällsbyggnadsförvaltningen ska få tid och möjlighet att genomföra dels en dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen för att lösa den nuvarande och framtida trafiksituationen i området, och dels upprätta en riskanalys.”

Och på tisdag har Kunskapsförbundet sammanträde. De viktigaste ärendena avgörs emellertid inte på direktionens möten. De avgörs av ägarkommunerna, Vänersborg och Trollhättan. Det är ägarkommunerna som bestämmer hur mycket pengar Kunskapsförbundet ska få till förfogande…

Och pengar till förskola, grundskola och gymnasieskola står inte särskilt högt i kurs för de styrande eller oppositionen i Trollhättan och Vänersborg… Trots alla fagra löften och allt fagert tal i t ex valrörelser…

Kunskapsförbundet har begärt ett extra tillskott för år 2019 – se ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!”. Det begärda tillskottet var på 10,2 milj kr för Trollhättans del och 6,8 milj för Vänersborg. Det är pengar som är nödvändiga för att bedriva en någorlunda vettig gymnasieskola.

Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M), som var de politiker som representerade Vänersborg på ägarrådet, bestämde tillsammans med politikerna från Trollhättan att föreslå respektive kommunfullmäktige:

”att avslå direktionens begäran om ytterligare tillskott till förbundet under 2019.”

Vänersborgs barn och elever har ingen särskilt ljus tid framför sig.

Glöm inte våra gymnasieungdomar!

Min erfarenhet som politiskt aktiv i Vänersborg är att sedan Kunskapsförbundet Väst bildades 2013 så betraktas våra gymnasieungdomar alltför ofta som om de inte tillhörde Vänersborg. När ungdomarna lämnar högstadiet och börjat på gymnasiet är de liksom inte längre kommunens ansvar. Då är det Kunskapsförbundet Väst (KFV) som tar över. Och Kunskapsförbundet är inte Vänersborg. Ungdomarna blir då på något sätt några andra, och någon annans angelägenhet.

Nu för tiden diskuteras gymnasieskolorna mycket sällan i Vänersborgs kommunfullmäktige. Det är Lutz Rininsland (V) som någon gång skriver en motion eller ställer en interpellation. Men oftast så möts Rininslands initiativ av en tämligen kompakt tystnad. Och när Kunskapsförbundets årsredovisning, med budget och verksamhetsberättelser, ska godkännas – ja då är de fullmäktigeledamöter som sitter i Kunskapsförbundets direktion jäviga… Det betyder att de som skulle kunna sprida ljus över verksamheten, delge fullmäktige information och kanske också visa på politiska skiljaktigheter genom diskussioner och debatter, är utestängda – de får inte delta i mötesförhandlingarna. En mycket märklig ordning. (Kanske kan fullmäktiges nuvarande ordförande Annalena Levin göra något åt detta.) Det innebär att fullmäktige varken får kunskap eller intresse för gymnasieskolornas verksamhet. Jag noterar också det relativa ointresset genom att mina bloggar om Kunskapsförbundet får färre läsare än andra. (Därför använder jag denna gång en rubrik som inte nämner Kunskapsförbundet…)

Kunskapsförbundet Väst och dess verksamheter måste tas upp till debatt. Kunskapsförbundet har nämligen en del bekymmer, så kallade ”utmaningar”.

Den ekonomiska prognosen för året (2019) visar på ett underskott på 30 milj kr. Det finns naturligtvis en del osäkerhet kring siffran, så som det alltid är med prognoser. Men framför allt beror osäkerheten på statsbidragen. De kommer att trappas ner helt klart, men i vilken takt vet ingen än.

30 miljoner motsvarar ungefär 60 tjänster – lärare är ”dyrare”, andra yrkesgrupper är ”billigare”. En del tjänster försvinner ”automatiskt”, eftersom elevantalet minskar. Det är på SFI etablering och språkintroduktionen. Här handlar det om ca 40 tjänster. Det är dock ingen ”helårseffekt” på de flesta av dessa besparingar på tjänster. Samtidigt har emellertid några av tjänsterna försvunnit redan nu under vintern och våren. Och förbundet har även minskat på några chefstjänster (också rektorer och biträdande rektorer kallas för chefer), 4 chefstjänster närmare bestämt. Även förbundskontoret har dragit ner – med 1,5 tjänst.

En neddragning på 60 tjänster innebär förvisso att KFV går in i 2020 med betydligt bättre ekonomiska förutsättningar – 30 milj kr mindre i kostnader. Men det är klart att 60 tjänster mindre skulle innebära en mindre lärartäthet och kvalitetsförsämringar… Särskilt om eleverna på SFI etablering och språkintroduktionen börjar i det ”vanliga” gymnasiet.

Om nu Kunskapsförbundet kan minska sina kostnader med 12,5 milj kr under 2019, vilket kan vara möjligt, så är det ”bara” 17,5 milj kvar.

Och vad händer med dessa 17,5 milj kr, som inte förbundet själv kan lösa? Förbundet kan helt enkelt inte spara dessa pengar. Här måste Vänersborg, och Trollhättan, verkligen inse att det är våra ungdomar vi pratar om, att förbundet ägs av Vänersborgs kommun och Trollhättans stad – och att gymnasieskolorna, och inte minst eleverna, är vårt gemensamma ansvar.

Ägarkommunerna kan självklart täcka hela underskottet direkt, vilket förbundet redan har begärt. Det skulle göra situationen lättare för Kunskapsförbundet. Ett alternativ är också, fast mindre bra, att kommunerna ger mindre i tillskott och att KFV får komplettera med t ex 10 milj kr från tidigare års överskott. (KFV har 13 milj kr i ackumulerad reserv.) Det finns dock vissa statliga regler kring detta, precis som för kommuner. Det sista, och kanske sämsta, alternativet är att ägarna inte tillskjuter några pengar alls. Då får hela underskottet regleras i bokslutet. Vilket betyder att Trollhättan och Vänersborg får betala ändå…

Den andra utmaningen som Kunskapsförbundet står inför är de ökade kostnaderna för friskolorna. En stor del av årets underskott härrör från detta. KFV måste nämligen betala kostnaderna för de elever som väljer ett fristående gymnasium. Dessa utbildningar är alltid dyrare än de ekonomiska bidrag KFV får från Trollhättan och Vänersborg för varje ny elev.

Det fungerar så här. Om antalet elever ökar med 10 från ett läsår till det andra, så får Kunskapsförbundet 10×52.000 kr, totalt 520.000 kr. Om 3 av dessa 10 elever väljer t ex fristående Realgymnasiets naturbruksprogram (som startar i höst), så kostar dessa 3×200.000 kr, dvs sammanlagt 600.000 kr. De 520.000 kr täcker inte ens fakturorna från Realgymnasiet och för de andra 7 eleverna, som väljer Kunskapsförbundet, finns inget tillskott kvar alls. Det hela slutar med att nya elever blir en förlustaffär för Kunskapsförbundet.

KFV betalar varje år omkring 122 milj kr till de fristående gymnasierna. Kunskapsförbundets merkostnad för de ungdomar som väljer fristående gymnasier i stället för förbundets egna skolor är netto 2,1 milj kr år 2019. Nästa år ökar dessa kostnader till 6,4 milj, fortfarande netto. År 2021 får KFV betala 10,8 milj och år 2022 är merkostnaden uppe i 12,9 miljoner…

Det betyder att ju fler som väljer friskolor ju mindre pengar får de elever som väljer KFV:s utbildningar.

Det är orimligt. Det blir inte heller bättre av att KFV får betalt, av ägarkommunerna, i max 3 år för varje elev, oavsett om eleven ”går om” och tillbringar 4 eller 5 år i gymnasieskolan. Men, gör eleven detta på en fristående skola, dvs går 4 eller 5 år, så får KFV betala för alla år…

I Jämtland har man delat på budgetarna för de kommunala gymnasieskolorna och de fristående. De kommunala skolorna har sina egna budgetar, och pengarna ”ligger fast”. De fristående skolorna får skicka sina fakturor direkt till ägarkommunerna, som betalar. Kostnaderna för friskolorna påverkar på så sätt inte de kommunala. Det skulle kunna vara något för Trollhättan och Vänersborg. Det är ju ändå kommunerna som till slut får betala.

De fristående gymnasieskolorna riskerar, som det nu är, att KFV måste minska kvaliteten på sina utbildningar eller (och?) minska på utbudet. Pengarna räcker inte till.

Den tredje utmaningen som Kunskapsförbundet står inför skulle man kunna kalla resursfördelningsmodellens urholkande effekt. Det kan faktiskt bli så att Kunskapsförbundet kan förlora pengar även om alla elever väljer KFV.

Kunskapsförbundet får 52.000 kr av ägarkommunerna för varje tillkommande elev. (Den summan har hängt med sedan KFV bildades.) Ägarkommunerna räknar med att det redan finns ”inbyggda overheadkostnader”, typ att det inte behövs en ny rektor, en ny skola etc, om det t ex kommer 3 nya elever. (Som exempel.) Och det är ju inte helt fel tänkt. I varje fall inte om elevökningen bara består av 3 eller några enstaka elever – dessa elever fyller helt enkelt ut befintliga klasser.

Men modellen ger inte full kostnadstäckning om eleverna blir så många att Kunskapsförbundet behöver bygga ut med nya klasser, anställa mer personal, öka elevhälsan och/eller hyra fler lokaler. Då räcker inte 52.000 kr per elev.

Den verkliga kostnaden för förbundets egna elever är i genomsnitt 100.000 kr per elev. (Att de fristående skolornas prislapp ligger på 200.000 kr per elev och någon gång på upp emot 300.000 kr är annan sak, men gör naturligtvis förbundets ekonomiska situation än svårare.) Skillnaden mellan intäkten för en ny ”extra” elev på t ex Birger Sjöberg och den verkliga kostnaden för samma elev kan alltså uppgå till 48.000 kr. Kunskapsförbundet kan med andra ord förlora pengar för varje ny elev som väljer KFV.

Det är en helt absurd situation. Eller rättare sagt, ett helt galet tilldelningssystem för resurser. Det här borde ändras, modellen borde arbetas om.

Det var Kunskapsförbundets tre stora utmaningar. Det finns säkert fler…

Till sist.

Det är viktigt att så många elever som möjligt väljer någon av Kunskapsförbundets skolor. Det gör eleverna om förbundet får tillräckligt med resurser att arbeta med. Då ökar kvaliteten och då söker också fler kompetenta pedagoger. Och kvaliteten kan bli ännu bättre.

Kunskapsförbundet har ett bra rykte och ett bra varumärke. Och det är betydelsefullt i den hårda skolkonkurrens som råder. Så har t ex kunskapsresultaten ständigt förbättrats. Det är viktigt att det förblir så.

Det är viktigt, ja avgörande, att Vänersborg inte glömmer sina gymnasieungdomar. Vi måste satsa på dom, det handlar om deras framtid. Ja, det handlar om Vänersborgs framtid.

Sedan är det en annan sak att staten måste höja bidragen. Kommunerna har det svårt ekonomiskt just nu och behöver fler och mer statliga bidrag. Allra helst skulle staten ta över skolan, både grundskolan och gymnasiet. Då hade statsmakterna kanske förstått hur mycket utbildning, med fritt skolval, kostar.

Kunskapsförbundet sammanträder

28 april, 2019 1 kommentar

Kunskapsförbundets Väst (KFV) sammanträder nu på tisdag. Just det, sammanträde på självaste Valborgsmässoafton! Jag undrar om det är att visa tillbörlig respekt för de gamla gudarna…

Ordförande Maud Bengtsson (S; Trollhättan) inleder sammanträdet med att hälsa alla välkomna och att informera direktionen om sådant som har hänt sedan sist, antar jag. (Direktion är namnet på de ledamöter som beslutar i KFV. Direktionen motsvarar därför egentligen en kommuns fullmäktige.)

Ärende 4 är initierat av Lutz Rininsland (V):

”Med tanke på att förbundet i sin verksamhet på gymnasienivå (Vård- och omsorgscollege, Teknikcollege, vägledning) och framförallt på vuxenutbildningen har etablerat värdefulla samverkansformer med arbetsförmedlingen, önskar jag att direktionen snarast får en rapport, vad förändringarna kan komma att betyda för vår egen verksamhet”.

Rininsland ställde för övrigt en interpellation på det senaste fullmäktigesammanträdet med liknande innehåll till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S). Nu är det förbundsdirektör Johan Olofson som ska försöka reda ut begreppen.

Förbundsdirektör Olofson ska också föredra ett ärende som heter ”Ekonomi ur tre perspektiv”. Det finns dock inga handlingar utskickade i detta ärende, så ledamöterna i direktionen får ge sig till tåls tills på tisdag för att få nyfikenheten stillad.

Och så var det återigen det här med fristående gymnasieskolor. Inte nog med att de som redan finns urholkar Kunskapsförbundets ekonomi. (KFV måste betala kostnaderna för de elever som väljer ett fristående gymnasium. Dessa utbildningar är oftast dyrare än de pengar KFV får från Trollhättan och Vänersborg för varje ny elev. Se ”Kunskapsförbundet”.) Nu ligger det ytterligare två ansökningar på direktionens bord.

Det är ansökningar från Thoren Innovation School AB i Uddevalla och Drottning Blankas gymnasieskola i Uddevalla. De vill starta nya gymnasieutbildningar. Skulle deras ansökningar godkännas av Skolinspektionen så skulle dessa utbildningar vid full utbyggnad resultera i 354 gymnasieplatser…

Skolinspektionen vill att förbundet yttrar sig över ansökningarna. Men det är inte bara för KFV att säga nej, typ för att det inte gillar friskolor.

Förbundets roll är att:

”i yttrandet ge en konsekvensbeskrivning som bl.a. skall visa på de ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenserna på lång sikt, 5-6 år, vid start av den planerade skolan. Det är viktigt att bedöma om en etablering medför att kommunens eller samverkande kommuns möjligheter att erbjuda t ex alla inriktningar av ett nationellt program kraftigt begränsas, eller om en etablering kan leda till att förutsättningarna för den kommunala gymnasieskolan att fortsätta att erbjuda ett visst nationellt program försvinner.”

Nu visar det sig att de två fristående gymnasieskolorna vill starta program som redan finns i Kunskapsförbundet och dessutom vid flera andra fristående gymnasieskolor i området. Med ett undantag, Hantverksprogrammet som Drottning Blanka vill starta. (18 platser vid full utbyggnad.)

Förslaget till beslut är således att avråda nya etableringar av gymnasieskolor i området. Det blir helt enkelt en överetablering av gymnasieplatser med risk för ekonomiska konsekvenser för egentliga alla befintliga gymnasieskolor och försämrad utbildningskvalitet. Naturligtvis skulle KFV även drabbas ekonomiskt om (ännu) fler valde andra skolor än KFV:s. (Det är ca 1.230 elever som studerar i annan kommunal skola eller friskola utanför Kunskapsförbundet.)

Vi får hoppas att Skolinspektionen inte beviljar tillstånd till fler gymnasieskolor i området.

Planeringen av läsåret 2020/2021 har börjat. Kunskapsförbundet erbjuder 15 nationella program, varav 10 är yrkesförberedande, samt lärlingsutbildning inom flera program. Preliminärantagningen inför 2019 har visat att det antal utbildningsplatser som erbjudits har behövts justeras uppåt.

Förslaget till direktionen är att samma utbud ska ligga till grund inför antagningen 2020/2021 som inför 2019 – med ett undantag. Det är det Humanistiska programmet som under flera år har haft färre än 3 sökande.

Så här ser förslaget ut inför 2020/2021:

Sedan två år tillbaka har Kunskapsförbundet satsat extra pengar, ungefär en miljon per termin, på åtgärder som ska förbättra lärandet och kunskapsresultaten på två av förbundets praktiska program. Det har varit fråga om åtgärder som ökad lärartäthet, mindre undervisningsgrupper, förstärkt specialpedagogiskt stöd etc. Det har visat sig att satsningen gett positiva resultat. Och det föreslås att den fortsätter även i höst. Vilket bör vara tämligen givet…

Det blir även, vilket är som vanligt antar jag, en ekonomisk månadsuppföljning. Resultatet till och med mars uppgår till ett underskott på 3,559 milj kr. Det är ingen större hemlighet att förbundet är i behov av ytterligare resursförstärkningar, redan i år. Det skrev jag om efter förra sammanträdet. Förbundet får minskade intäkter från Migrationsverket (-6 milj kr), fler elever väljer skolor i andra kommuner eller friskolor (-12 milj) och det blir färre elever på SFI, etablering (-9,5 milj). Kunskapsförbundet behöver 17 milj kr av Trollhättan och Vänersborg redan i år, och då beräknar förbundet ändå att spara drygt 10 milj kr. Efter förra sammanträdet tog direktionen beslutet att begära ett ägartillskott för 2019. Denna begäran har skickats och vi får så småningom se vad ägarkommunerna säger…

Det är också så att den ekonomiska situationen har lett till att Kunskapsförbundet ska initiera ett arbete med Trollhättan och Vänersborg för att få fram en ny finansieringsmodell för förbundsbidraget. Vi hoppas att det blir så. Men viktigast är nog att förbundet får mer pengar. De fristående gymnasieskolorna åderlåter KFV…

Det blir också en del annan information på sammanträdet. Som alltså hålls på Valborgsmässoafton…

PS. Precis när jag ska publicera denna blogg dimper det ner ett mail från en miljöintresserad kommuninvånare. Hen mailade resultatet av rankningen ”Sveriges Miljöbästa kommun 2019”. Vänersborgs kommun hamnade på plats 212 av 290 i årets kommunrankning. Det är en försämring jämfört med plats 81 i förra årets rankning… (Se ”Sveriges Miljöbästa kommun 2019”.) Det tycks som om Vänersborg ramlar ner på i stort sett varenda ranking som görs. Det spelar ingen roll om det är skola eller miljö. Jag vet inte om det beror på det politiska styret eller på tjänstemannaorganisationen… Eller de bristande ekonomiska resurserna eller något annat. Lite ironiskt är det väl ändå att fallet neråt på miljörankingen sker samtidigt som miljöpartiet är med och styr Vänersborg. …

%d bloggare gillar detta: