Arkiv

Archive for the ‘Kunskapsförbundet Väst’ Category

KS 2: Vem ska ha skolmiljardens pengar?

25 februari, 2021 Lämna en kommentar

På gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen behandlades en hel rad frågor. Jag tänker så småningom beskriva, om inte alla, så åtminstone de flesta och viktigaste av dem. Igår skrev jag om sammanträdets viktigaste fråga – om budgetanvisningarna, dvs de budgetramar som kommunens nämnder och styrelser ska utgå ifrån när de arbetar fram sina budgetar för år 2022. (Se “KS 1: Budgetramarna fastställda”.)  I denna blogg ska jag beskriva det extra ärende som togs upp, nämligen fördelningen av Vänersborgs andel av den så kallade “skolmiljarden” – ett “extra” statsbidrag. Och skyldig till att “skolmiljarden” togs upp som ett särskilt ärende var jag…

“Skolmiljarden” är den “folkliga” benämningen på det extra bidrag som staten betalar ut till kommunerna under pandemin. Statsbidraget gäller enbart för år 2021. Regeringen skriver på sin hemsida (se “Över en miljard extra till skolan nästa år”):

“För att möta den tuffa utmaning som covid-19-pandemin medför förstärks det statliga stödet till skolväsendet med 1 miljard kronor 2021.”

De statliga pengarna fördelas proportionellt mellan Sveriges kommuner utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i varje kommun. Det innebär för Vänersborgs del ungefär 4 milj kr. De här pengarna får kommunen sedan själv bestämma om hur de ska fördelas ut i kommunen. Regeringen skriver att statsbidraget får användas inte bara inom grund- och gymnasieskolan, utan också inom förskolan och vuxenutbildningen.

Syftet med “skolmiljarden” är mycket tydligt. Pengarna ska:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Pengarna ska, så att säga, användas till att betala för de extra åtgärder som krävs för att kompensera eleverna för att de har gått miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen. Klassrumsundervisning anses nästan undantagslöst ha högre kvalitet än den som kan ges på distans. Det är väl bara vissa friskolekoncerner som har en annorlunda uppfattning…

I tisdags var det sammanträde med Kunskapsförbundet Väst (KFV). (Jo, jag är med där också…) Direktionen (=förbundets “fullmäktige”) informerades om att ägarsamrådet, dvs presidierna i KFV, Trollhättans stad och Vänersborgs kommun, hade diskuterat fördelningen av statsbidraget, “skolmiljarden”.

Ägarsamrådet hade kommit överens om att pengarna skulle fördelas utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år. Ägarsamrådet fattar i och för sig inga beslut, utan “beslutet” ska snarare ses som en överenskommelse om vad kommunalråden ska arbeta för i sina respektive kommuner. (Det är fullmäktige som bestämmer.) Jag vet inte huruvida det diskuterades på ägarsamrådet, men fördelningen innefattar i vanlig ordning också de barn och ungdomar som går på friskolor. Men det tror jag att alla har klart för sig.

Efter ägarsamrådet fick Kunskapsförbundet en tråkig överraskning. Det kom ett nytt muntligt besked från Trollhättan – fördelningen skulle ändras. Ägarkommunerna ville inkludera barnen i förskolan i fördelningen. Det skulle naturligtvis innebära att Trollhättan och Vänersborg skulle behålla en större andel av pengarna och att KFV därigenom fick mindre…

Det var oklart om det var ett beslut som redan hade fattats i kommunerna och i så fall av vem. Ingen i direktionen hade hört talas om att beslut hade fattats – eller ens diskuterats “hemmavid”. Och då ska vi komma ihåg att direktionen i KFV består av politiker från Trollhättan och Vänersborg som alla sitter i kommunfullmäktige – och oftast också i en eller flera nämnder i sin hemkommun, 

Det här var orsaken till att jag väckte ett ärende på gårdagens sammanträde om “skolmiljarden”.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde diskussionen med att konstatera att det var “någon” från Trollhättan som efter ägarsamrådet hade framfört synpunkterna att pengarna borde fördelas utifrån antal barn och ungdomar mellan 0-19 år, dvs inklusive barnen i förskolan. Augustsson var också tydlig med att inga beslut om fördelningen av skolmiljardspengarna är fattade i Vänersborg.

Ordförande Augustsson var mycket bestämd med att ärendet ska upp i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) redan den 8 mars. Därefter ska det vidare till kommunstyrelsen för att slutligen avgöras av kommunfullmäktige.

Det blev en del diskussion. Bo Carlsson (C), som numer är ordförande i barn- och utbildningsnämnden och ersättare i KFV, tyckte att diskussion i KFV hade varit “bisarr”. Det reagerade Henrik Josten (M) kraftigt mot. (Josten är ledamot i BUN och också 2:e vice ordförande i KFV.)

Själv passade jag på att framföra mina åsikter i sakfrågan… Det var samtidigt ytterligare en slags motivering till att jag väckte ärendet.

Syftet med skolmiljarden är:

“att bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin.”

Då är min uppfattning att pengarna ska gå till de elever och studerande som har drabbats allra hårdast av pandemin. Och det är i första hand de som har haft distansundervisning. Det är dessa elever som inte har fått den undervisning “de har rätt till”.

Och de som har haft i särklass mest distansundervisning är gymnasie- och vuxenutbildningseleverna. I andra hand är det högstadieeleverna.

De elever som drabbas allra hårdast är självklart de som ska ta examen nu i vår. De elever som går i åk 1 och 2 på gymnasiet eller åk 7 och 8 på högstadiet har faktiskt 1 eller 2 år på sig att ta igen förlorad undervisning och förlorade möjligheter till kunskap. De möjligheterna har inte eleverna i avgångsklasserna eller “vuxeleverna”. De får sina slutliga betyg nu och med dom ska de söka till gymnasiet respektive högskola eller jobb i arbetslivet.

Jag anser att det är helt självklart att statsbidraget ska gå till de som är i störst behov av stöd och hjälp, dvs åk 9 i grundskolan och åk 3 i gymnasiet, samt vuxenundervisningseleverna. Därför anser jag att en rimlig fördelning borde vara att 2/3 av Vänersborgs del av statsbidraget går till Kunskapsförbundet och 1/3 till barn- och utbildningsnämnden.

Trollhättans stad ger faktiskt ett lite “småaktigt” intryck av att försöka “roffa åt sig” så mycket som möjligt av statsbidraget, istället för att se till behoven och statsbidragets syfte. Det är som att de glömmer att de elever som går på gymnasiet är deras elever, ungdomar från Trollhättan (och Vänersborg). Det hoppas jag verkligen inte att Vänersborg gör, utan att politikerna i kommunen utgår från att gymnasieungdomarna och de i vuxenutbildningen är vänersborgare (och trollhättebor). För det är precis vad de är.

Det fattades inga beslut i ärendet igår, utan frågan remitterades till kommunstyrelseförvaltningen. Det betyder att den ärendegång som ordförande Benny Augustsson beskrev i inledningen av ärendet gäller.

Och det är helt ok. Det var bra. Diskussionen om fördelningen av “skolmiljarden” får föras på allvar när det är dags att fatta beslut. Även om jag redan igår kände mig tvungen att framföra min uppfattning med tanke på diskussionen i KFV dagen innan…

KS, Harlitz och KFV

31 januari, 2021 1 kommentar

Det diskuteras inte särskilt mycket politik i kommunstyrelsen. Inte ens på ett drygt 10 timmar långt sammanträde, som i onsdags. Ändå kan självklart det som yttras vara intressant. Redan i kommunstyrelsen kan ju partierna visa hur de ska rösta i kommande kommunfullmäktige, där flertalet ärenden, och naturligtvis i synnerhet de viktigaste, till slut avgörs. Ibland så överraskar också någon ledamot med en intressant kommentar, ibland förflugen och ogenomtänkt, ibland genomtänkt, inte sällan väldigt spontant. Några gånger händer det att en kommentar kan ge upphov till meningsskiljaktigheter.

På kommunstyrelsens maratonsammanträde i onsdags uttalade kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) några kommentarer och slutsatser som jag inte har kunnat släppa och som jag har varit tvungen att titta närmare på.

Harlitz kommentarer kom sent på eftermiddagen då politikerna fick en föredragning om nyckeltal. Och nyckeltal kan vara väldigt intressanta. Denna dag var de om möjligt ännu intressantare än vanligt. Och det var när följande tabell visades för ledamöterna som både temperatur och intresse snabbt steg i höjden…

“Kommunala skolor” i första raden betyder en av Kunskapsförbundet Västs (KFV) gymnasieskolor, Birger Sjöberggymnasiet (BSG) i Vänersborg. Det ska dock noteras att uppemot en tredjedel av de studerande från Vänersborg går på friskolor eller skolor i andra kommuner. Ytterligare ett antal går på KFV:s skolor i Trollhättan. På BSG går på motsvarande sätt elever från Trollhättan och andra kommuner.

I rad 2 så innebär “hemkommun” just Vänersborg. Då är det alla studerande från Vänersborg som räknas in oavsett vilken gymnasieskola de går på. I diskussionen gjordes förenklingen att Vänersborgs gymnasiestuderade gick på BSG, och det är riktigt på det sättet att de flesta på BSG kommer från Vänersborg.

Siffrorna visar att det har skett en väldig “dipp”, dvs en stor nedgång, av andelen studerande som lyckades ta examen inom 4 års gymnasiestudier.  Och detta faktum, denna “dipp”, gäller både för BSG som enskild gymnasieskola och, till viss del, för eleverna från Vänersborg oavsett vilken gymnasieskola de går på. Det ska dock noteras att “dippen” för vänersborgsstuderande (rad 2) inte är så stor som “dippen” på BSG. Och det är väl egentligen mycket tveksamt om denna tämligen lilla nedgång överhuvudtaget kan kallas en “dipp”. (Det var även en “dipp” på BSG år 2019.)

Två kompletteringar är på sin plats. Egentligen ska det ta 3 år att gå gymnasiet. För en del studerade tar studierna längre tid, men det kan också hända att elever hoppar av, byter skola eller fortfarande går på gymnasiet på grund av studieuppehåll/byte av program osv. För det andra, Trollhättan/Vänersborg betalar KFV för bara 3 utbildningsår per studerande, även om de går 4 eller 5 år.

Den förstnämnda siffran ovan sjönk från 65,5% år 2019 till 56,4%. Det betyder följaktligen att nästan hälften av de studerande inte lyckades ta sin “studentexamen” inom 4 års gymnasiestudier. Det sistnämnda siffran, dvs hur stor andel av de studerade från Vänersborg som tog sin “studentexamen” inom 4 års gymnasiestudier, sjönk från 71,8% till 67,0%.

Det nyblivna kommunalrådet Henrik Harlitz (M) “hoppade ur stolen och gick i taket”, ja faktiskt nästan bokstavligt. Harlitz blev inte bara “chockad”, han blev tämligen “förgrömmad”:

“Jag blir störtorolig över att kunskapsresultaten sjunker så drastiskt på gymnasiet. Vi måste kunna ställa krav på KFV.”

Harlitz undrade vad kommunen betalade Kunskapsförbundet Väst för, han ifrågasatte om kommunen fick valuta för pengarna. Och det är väl i och för sig en sund inställning, att man oroar sig för den gymnasiekvalitet man får ut av skattemedlen. 

Harlitz fortsatte. Han skrädde inte på orden när han jämförde Kunskapsförbundet med en bilhandlare och utbildning med en bil. Vad händer om man köper en bil och den inte håller måttet? Och i det här sammanhanget tyckte jag nog att Harlitz började ta ut svängarna lite väl mycket…

Vi i kommunstyrelsen som också sitter i Kunskapsförbundet togs på sängen kan man väl säga. Vi hade ju inte dessa siffror klara för oss, det var ju liksom inte detta som kommunstyrelsens sammanträde skulle handla om. Mina första tankar gick emellertid åt ett helt annat håll än Harlitz…

Det första jag tänkte på var om det var korrekta siffror, jag kände inte igen dom. Den tanken viftade jag bort ganska omgående eftersom det är ytterst ovanligt att det presenteras felaktiga siffror i kommunstyrelsen. Sedan fick jag också reda på att de har presenterats på KFV:s direktion, även om uppställningen var något annorlunda. (Det är väl åldern som tar ut sin rätt…) Sedan fick jag en helt annan tanke – inte trodde väl Harlitz att han kunde köpa en ny BMW om han kom till bilhandlaren med t ex 55.000 kr? Ska han ha en “dyr och fin” bil så måste han ju betala för den. Och självklart ha pengar till köpet. Och motsvarande är det så klart med KFV och utbildning. Om KFV inte får de pengar av köparen, dvs ägarkommunerna Trollhättan/Vänersborg, som förbundet behöver för att fullgöra sitt uppdrag, t ex att anställa tillräckligt med lärare, så är det stor risk att förbundet levererar sämre resultat. Det är inget konstigt med det, köparen får det hen betalar för. Och det måste inte bara Harlitz utan alla politiker faktiskt vara medvetna om.

Så här skrev jag i en blogg i december 2019 (se “Fullmäktigeåret till ända”):

“Förbundet har minskat med 90 tjänster på den pedagogiska sidan. Det motsvarar 11-12% av personalstyrkan. Det har också skurits i ledningen, 36 chefer har blivit 30. Och nu har neddragningar på elevhälsan och de elevstödjande funktionerna börjat, 22% av tjänsterna ska bort.”

Och så är det. Kunskapsförbundet har tvingats skära ner oerhört mycket de senaste åren. Och det beror alltså på att KFV inte har fått de pengar som förbundet behöver. Vilket självklart beror på att ägarkommunerna, däribland Vänersborg, inte har gett KFV tillräckligt med pengar. Tror man som ansvarig politiker att otillräckliga ekonomiska resurser inte får några konsekvenser för utbildningen, och examensandelen, så får man faktiskt tänka till åtminstone ett varv extra.

Förresten. De där 55.000 kr är vad KFV får av Trollhättan och Vänersborg för varje nytillkommande elev…

En annan tanke slog mig också. Är det så konstigt att resultaten blev sämre än tidigare under dessa corona-tider? Fast, å andra sidan. De elevers vars resultat ingår i statistiken (avgångseleverna) hade bara distansundervisning ca 3 månader. Det avspeglas knappast i statistiken. (Det kanske den däremot gör vårterminen 2021.)

BMW bygger bra bilar, men för att göra detta måste företaget ha bra material, redskap och maskiner, pengar och yrkesskicklig arbetskraft. Det är samma med Kunskapsförbundet.

Våren 2020 avlutade alltså färre studerande från Vänersborg sina gymnasiestudier utan examen än tidigare. På Birger Sjöberggymnasiet var det bara 56,4% av de studerande som fick sin examen jämfört med 65,5% år 2019.

Det är inte så ovanligt att sådana här siffror växlar mellan åren – både mellan skolor inom KFV och för enskilda skolor över tid. Det visar nedanstående diagram:

Som synes av diagrammet har examensandelarna i KFV gått upp något lite år 2020 (se de grå staplarna längst ner), medan Birger Sjöberg gjorde en dipp (blå staplar). (Notera dock att i detta diagram tittar man bara på “examen” oberoende av hur många utbildningsår som behövdes för att ta den.) Magnus Åberggymnasiet “dippade” både 2017 och 2019, men ökade både 2018 och 2020. Nils Ericson har de senaste åren gjort jämnare resultat men man ser att skolan “dippade” 2015.

Resultaten varierar alltså mellan åren, både mellan skolorna och över tid på en enskild skola. Det verkar vara “naturligt”. Men det är självklart inte önskvärt, samtidigt som alla naturligtvis önskar att en större andel av studenterna tog sin examen – helst 100%…

Birger Sjöberggymnasiets låga siffror 2020 kan till stor del, eller helt, förklaras av elevsammansättningen. De elever som tog eller skulle ta examen förra året började på BSG 2016 eller 2017. Det är nog ingen som har glömt vad som hände dessa år. Det blev betydligt fler vänersborgare…

Här är antal elever elever som var inskrivna på BSG den 15 september respektive år:

Det tillkom ovanligt många elever på introduktionsprogrammen, t ex språkintroduktionen. (OBS! Tabellen uppdaterades 1 feb kl 10.20 med siffror för 2017.) Väldigt få av dessa elever hade en rimlig chans att nå gymnasieexamen till 2020, de hade helt enkelt inte tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Många hade också en otillräcklig skolbakgrund med sig, oavsett språk.

Diagrammet nedan visar fördelningen av elevgruppen på BSG under åren 2011-2016:

Dessa startår är valda därför att de korresponderar med de avslutande åren 2015-2020 (se diagrammet nedan):

Diagrammet visar examensandelarna som staplar för högskoleförberedande-, yrkes- och introduktionsprogrammen med genomsnittet för hela skolan som en linje. I diagrammet syns betydligt högre staplar för examensandelarna för de högskoleförberedande- och yrkesprogrammen. Men också den minskning som noterades våren 2020.

Den låga examensandelen för BSG, kalla den gärna alarmerande, förklaras till största delen av den elevgruppsfördelning som kom med ökningen av elever på introduktionsprogrammen på grund av den stora flyktingströmmen. Det är det som de två ovanstående diagrammen visar.

På Introduktionsprogrammen (IM) är examensandelen ungefär lika låg alla år. Det är egentligen bara andelen elever där, av skolans totala, som sänker helheten extra mycket 2020 mot tidigare år. Det här är viktigt. Den låga examensgraden från IM, och den stora andel av skolans elever totalt som IM-eleverna utgör, drar helt enkelt ner medelvärdet för examensandelarna totalt. (Här måste påpekas att friskolorna med några få undantag, inte har några IM-elever alls.)

Det finns faktiskt en viktig aspekt till. Det återstår nämligen en sak till som måste förklaras.

Diagrammet ovan visar att examensandelen på de nationella programmen minskade 2020. Framför allt var det männen på högskoleförberedande program (det här visar dock inte diagrammet) som presterade sämre än vanligt. Det resulterade i en “dipp” på 10,7 procentenheter till 76,5% som tog examen år 2020, jämfört med 2019. 

Vad beror det här på? Som mångårig ledamot i barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg känner jag till förhållandena i grundskolan ganska bra. I det här fallet handlar det om de elever som lämnade grundskolan de aktuella åren.

De studerande som tog, eller skulle ta, examen från gymnasiet våren 2020 gick ur 9:an vårterminen 2017, dvs om de gick 3 år på gymnasiet. Om studierna tog 4 år, vilket siffrorna ovan räknar med, så slutade dessa elever i grundskolan år 2016.

Jag upptäckte två bloggar som jag skrev i september 2017, när betygsstatistiken över de elever som slutade åk 9 hade presenterats. Rubrikerna säger väl det mesta, “BUN: Betygskatastrof” och “Total kris i Vänersborgs skolor!”. Åren och i synnerhet 2017 uppvisade de sämsta resultaten någonsin (i varje fall under de många år som jag har varit med i politiken). Så här såg siffrorna ut för eleverna som gick ur åk 9:

Medelmeritvärdet, dvs den genomsnittliga betygspoängen, minskade drastiskt både 2016 och 2017. Resultatet var uppseendeväckande lågt. I Sverige låg medelmeritvärdet på över 220 poäng. Och inte nog med det, endast 55% av samtliga elever som gick ur åk 9 i Vänersborg 2017 fick betyg i alla ämnen.

Den här var intern kommunal statistik. Senare kom Skolverkets officiella statistik för grundskolans avgångsklasser år 2017. Den visade bättre resultat, eftersom Skolverket räknade bort de elever som inte hade betyg i något ämne. På det sättet kan man också anta att många av de elever som kom med flyktingströmmen inte räknades med.

Skolverkets siffror blev av naturliga skäl därför bättre. Det anmärkningsvärda var att siffrorna fortfarande var så låga. Men Skolverkets siffror visade tydligt – orsaken till Vänersborgs katastrofala resultat var inte enbart att det fanns nyinvandrade och elever med okänd bakgrund i kommunen. (Det bekräftades också av ytterligare analyser, se “Total kris i Vänersborgs skolor!”.)

Med denna analys tror jag att jag har återgett de flesta av de aspekter som förklarar den väldiga “dippen”, dvs nedgången, av andelen studerande från Vänersborg som lyckades ta examen inom 4 års gymnasiestudier

Henrik Harlitz (M), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, gav både mig och utredare på Kunskapsförbundet en del extrajobb. (Ett särskilt stort tack till Maria Hildefors, utvecklingschef på Kunskapsförbundet för statistik och analyser.) Men det var värt det, hoppas jag – i varje fall om Harlitz och andra ledamöter, i första hand, i kommunstyrelsen läser denna blogg.

Jag tycker att det har varit viktigt att visa att bakom korrekta statistiska uppgifter, och till synes “enkla siffror”, kan det ligga mycket komplicerade faktorer som förklarar vad siffrorna verkligen står för. Särskilt viktigt var det för att reaktionen och kommentarerna på något sätt implicerade att de dåliga resultaten för Birger Sjöberggymnasiet kunde bero på dåligt utnyttjande av pengar. Eller bristande arbetsinsatser hos personalen… Och sådana antydningar är jag allergisk mot. Politiker gör det alldeles för lätt för sig när de lägger ansvaret på skolans (eller socialtjänstens, eller sjukvårdens) misslyckande hos personalen, istället för att se den verkliga orsaken. (Därmed inte sagt att Harlitz gör det.)

Jag hoppas att Henrik Harlitz (M), och andra läsare av denna blogg, drar samma slutsats som jag – både grundskolan och gymnasieskolan behöver mer pengar. Det behövs fler lärare och personal inom elevhälsan och de elevstödjande funktionerna i både grundskolan och gymnasieskolan. Det är först med ett rejält ekonomiskt lyft som Kunskapsförbundet kan producera BMW-bilar.

För övrigt hoppas jag på många kommentarer till denna blogg.

KF på distans (16/12)

17 december, 2020 Lämna en kommentar

Det var på många sätt en historisk dag för kommunfullmäktige igår. Det var det första sammanträdet som anordnades på distans – kanske ska man tillägga, på riktig distans. De styrande har ju som bekant tidigare definierat “distans” som att ledamöterna sitter i olika rum i kommunhuset med en vägg mellan sig. Så enligt kommunledningen har ju sammanträdena under en stor del av året faktiskt hållits på “distans”…

Men nu fick, och skulle helst, ledamöterna och ersättarna sitta hemma och delta på mötet. Och det gjorde de. De 51 ledamöterna och ett antal ersättare såg till att fullmäktige fick samma sammansättning som väljarna ville i det senaste valet. Det rådde alltså ingen diskriminering, alla i riskgrupperna kunde delta, och demokratin rådde åter i Vänersborg. Som Bo Carlsson (C) sade i ett senare skede:

“Det är oerhört viktigt att hela fullmäktige kan delta.”

Det blev ingen förklaring till varför inte kommunledningen ordnade sådana här sammanträden på (riktig) distans långt tidigare eller vad som hade ändrat sig sedan sist. När jag ställde mina interpellationer strax före sommaruppehållet (se t ex “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”) så hittade kommunledningen en mängd juridiska problem och (bort)förklaringar till varför det lagligt och tekniskt var omöjligt att ha sammanträden på riktig distans. Vad som hade hänt med dessa lagliga hinder förklarades således inte…

Eller så kanske förklaringen är så enkel som kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) meddelade i inledningen av sammanträdet när hon sa:

 “I början var vi inte mogna att prova detta.”

Vilka ordförande Levin menade med “vi” framgick inte, men jag tror inte att det berodde på majoriteten av fullmäktigeledamöterna, eller kommunens IT-tekniker… Men dessa “vi” naggade alltså demokratin i kanten för att de inte var “mogna att prova detta”…

Det blev ett ganska långt sammanträde. Det slutade inte förrän kl 21.20, och då var det ändå bara 10 min fikarast. En av förklaringarna var att det inledande uppropet och en del instruktioner tog hela 30 min. Men det var nog i och för sig tvunget, så här det första distanssammanträdet… Den andra förklaringen var alla som skulle reservera sig mot beslut. Det hände två gånger och vid båda tillfällena fick varje ledamot begära ordet, få ordet och berätta att de reserverade sig. Sådant brukar gå fort på fysiska möten. Nu tog det onödig tid. Däremot fungerade tekniken alldeles utmärkt, det kan vara värt att understryka. Den orsakade ingen tidsspillan.

Du vet väl förresten att du kan se hela sammanträdet i efterhand på kommunens hemsida – klicka här. Jag har också kommenterat de olika ärendena i sak i olika bloggar. De har ju dessutom varit uppe för beredning i kommunstyrelsen. Du kan läsa mer om ärendena i bloggen “Fullmäktige på onsdag”.

Mötet började med en presentation av det kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg. På oktobersammanträdet presenterade sig kommunens andra aktiebolag. Det är bra att politikerna och kommuninvånarna får reda på vilka aktiebolag kommunen har och vad de sysslar med.

Kommunfullmäktige beslutade att ställa sig positiv till en delfinansiering av gång- och cykelvägen på Stenhammarsvägen i Brålanda. Det var ingen ledamot däremot.

Sverigedemokraternas motion om att “redovisa kostnaderna för kommunala verksamheter som styrs av lagkrav” avslogs.

Lena Mjörnell, som hade skrivit och undertecknat motionen, ansåg att det visst var möjligt att förvaltningarna, i sina underlag till politikerna, skulle kunna ange vilka kostnader som var lagstadgade och inte. Mjörnell menade att det ofta görs i t ex socialnämnden. Hon ansåg att svaret på motionen var ett uttryck för:

“ren lättja från kommunen.”

Det får naturligtvis stå för henne. Det är omöjligt för en utomstående att avgöra vem som har rätt. Var det Mjörnell? Eller var det Ekonomikontoret, som skrev svaret till motionen? Det blev ingen votering.

Sedan var det dags för fullmäktige att behandla utredningen som blev resultatet av motionen “Hållbar ekonomi – fastigheter för avyttring”. Motionen skrevs av Carl-Ewert Berg (KD), Dan Åberg (M) och Gunnar Henriksson (L).

Dan Åberg började med att raljera lite:

“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”

Den här gången hade det hänt lite och utredningen som hade gjorts är mycket läsvärd. Åbergs, och antagligen också de andra motionärernas, uppfattning är att kommunen ska äga fastigheter för kärnverksamheterna, men t ex inte en camping eller jordbruksmark som man inte tänker bebygga under de närmaste 100 åren. Jag håller för övrigt med motionärerna i denna uppfattning.

Kommunfullmäktige beslutade att:

“uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram en fastighetsstrategi, för vidare beslut i kommunfullmäktige, i syfte att erhålla ett styrande dokument som klargör på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”

Det var som brukligt väntade beslut som fattades av fullmäktige. Det är ju i regel lätt att efter kommunstyrelsens möten förutspå utgången av ärendena. Men ibland händer det lite oväntade saker i fullmäktige. Och det gjorde det igår när Lutz Rininslands (V) och min motion om finansieringen av Kunskapsförbundet Väst skulle avgöras. (Bakgrunden till motionen kan du läsa och du kan också ladda ner motionen om du klickar här: “KS (2): Reservation KFV-motion”.)

Det visade sig nämligen att inte mindre än fem partier hade ändrat uppfattning jämfört med behandlingen i kommunstyrelsen för några veckor sedan. M+L+KD+SD+MBP tog till orda och yrkade bifall till motionen. Moderaterna hade dessutom haft en motion om Kunskapsförbundet för ganska länge sedan – en motion som det inte hade hänt något med, trots kommunfullmäktige bifall… Gunnar Lidell (M) passade på att yrka på ett tillägg till beslutet om bifall till Vänsterpartiets motion.

Tilläggsyrkandet hade följande lydelse:

“Kommunfullmäktige beslutar också att föreslå Vänersborgs kommunledning ska påbörja diskussion med kollegorna i Trollhättans Stad angående motion om resursfördelningsmodell […] vid något av vårens (2021) Ägarråd om KFV.”

Samtliga oppositionspartier yrkade bifall också till tilläggsförslaget. Det handlade ju liksom motionen om enbart samtal och diskussioner för att hitta lösningar på Kunskapsförbundets problem med effekterna av den nuvarande finansieringsmodellen. Eventuella förändringar eller åtgärder skulle ju komma tillbaka för beslut.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) gick “i taket”. Enligt hans sätt att se på saken så innebar motionen, och tilläggsförslaget, att Kunskapsförbundet skulle avskaffas. Motionens brödtext måste tolkas så hävdade Augustsson. Det hjälpte inte att flera personer, bland annat jag, Rininsland och Lidell, sa att det var motionens yrkande, att-satsen, som gällde. Och själv dementerade jag bestämt att det fanns några “dolda avsikter” att lägga ner förbundet. Tvärtom, det handlade om att få Kunskapsförbundet att fungera ännu bättre. Lidell menade att vi ville prata om gemensamma utmaningar och problem, och inte som den styrande minoriteten sopa förbundets problem under mattan.

“Vi vill vitalisera Kunskapsförbundet i stället för att cementera det.”

Sa Gunnar Lidell (M). Som inte heller kunde låta bli att ge en känga till Benny Augustsson (S) för att det däremot gick bra att diskutera och ifrågasätta bonusen till medarbetarna i Kunskapsförbundet  – något som varken han eller kommunerna hade något med att göra…

Lite överraskande argumenterade Madelaine Karlsson (S), Kunskapsförbundets 1:e vice ordförande, mot motionen och tilläggsförslaget – trots att hela förbundets direktion står bakom andemeningen i motionen. Trodde jag i varje fall… Karlsson hade också begärt ajournering under ärendets gång, men när ordförande Levin frågade om detta så sa Madelaine Karlsson:

“Jag tror inte att det behövs längre…”

Kanske var det för att hon insåg hur voteringen skulle sluta. Jag vet inte. Voteringen slutade i varje fall med 31 röster för bifall till motionen och tilläggsförslaget. Och 20 röster mot. Och trots att det redan hade noterats på voteringslistan vem som röstade ja respektive nej, så skulle 20 ledamöter ändå absolut reservera sig mot beslutet. Det tog tid…

Det ska bli spännande att närvara vid nästa sammanträde med Kunskapsförbundet… 

Det blev en del debatt kring förslaget om att utöka kultur- och fritidsnämndens investeringsbudget 2020 med 2.191.000 kr för inköp av två ismaskiner. Det var framför allt Lena Mjörnell (SD) som motsatte sig förslaget.

Mjörnell menade att förvaltningen på kultur och fritid måste ta ansvar för de fel de har gjort. Och det skulle de få göra genom att inte få pengar… Hmmm. Är det tjänstemännen som blir “straffade” om det inte finns pengar till t ex ismaskiner eller Hallevibadet…? Det är ingen tvekan om att kultur- och fritidsnämnden och framför allt dess förvaltning har gjort fel och misstag i ärendet, det medgav också ordförande Hans-Peter Norén (S) inför fullmäktige och alla åhörare.

Kultur- och fritidsnämnden fick sina pengar.

Det lämnades slutligen in en del motioner och några avsägelser hamnade också på fullmäktiges bord. Det var emellertid inga fler beslut. Jo, förresten. Torbjörn Moqvist (SD) ska efterträda sin partikollega Anders Strand som ledamot i byggnadsnämnden.

Sammanträdet avslutades kl 21.20 med att alla önskade varandra en god jul.

God Jul!

Fullmäktige på onsdag

13 december, 2020 Lämna en kommentar

På onsdag är det sammanträde med kommunfullmäktige. Det är naturligtvis årets sista, men samtidigt det första i sitt slag. Samtliga ledamöter får denna gång möjlighet att delta – på riktig distans. (Se “Vad har hänt, KF på distans?”.)

Onsdagens dagordning är tämligen kort. Enligt rykten är det också en viktig anledning till beslutet och “försöket” att ha sammanträdet på distans.

Dagordningen har följande utseende:

Dagordningen kan senare fyllas på med motioner, interpellationer, frågor mm, men inget där fullmäktige ska fatta beslut. 

Följare av denna blogg känner igen de flesta, om än inte alla ärenden. Ordningen är ju sådan att alla beslutsärenden måste gå via kommunstyrelsen och därifrån har ju undertecknad vänsterpartist rapporterat tämligen flitigt. Onsdagens ärenden på fullmäktige behandlades i kommunstyrelsen den 2 december. (Se “KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat”.)

Julklapparna trillar över Brålanda. Inte nog med att Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen i fredags fattade det formella beslutet om att Brålanda station ska öppnas för trafik (se “Nyhet: Tåghållplats i Brålanda!”), nu ska kommunfullmäktige besluta att tillsammans med Trafikverket bygga 1 km gång- och cykelväg på Stenhammarsvägen. Vänersborgs kommun ska betala hälften av kostnaderna, 4.677.500 kr. Det är dyrt när staten bygger, men det behövs en GC-väg.

Sverigedemokraternas motion, “motion om att redovisa kostnaderna för kommunala verksamheter som styrs av lagkrav”, ska behandlas. Det blir i och för sig inte mycket till behandling. Motionen kommer att avslås. Och visst är det rätt att avslå motionen. Motionens yrkande innebär nämligen att kostnadsredovisningen ska göras på ett sätt som inte kan genomföras i praktiken. Men det finns en bra tanke bakom motionen. Den pekar på att förvaltningarna bör sträva efter att hänvisa till lagar när de sammanställer beslutsunderlag till nämnderna.

Alldeles nyligen redovisades utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring”. TTELA hade en bra och läsvärd artikel om rapporten. (Se TTELA “Kommunen gör jätteförlust på fastigheter”.)

Utredningen utgör en mycket intressant läsning, något av det intressantaste jag läst på länge. Fullmäktige föreslås att lägga rapporten till handlingarna, men det låter värre än det är. Fullmäktige kommer nämligen att samtidigt besluta om att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att:

“ta fram en fastighetsstrategi … i syfte att erhålla ett styrande dokument som klargör på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”

Det är tänkt att detta styrande dokument sedan ska komma tillbaka till kommunfullmäktige igen för beslut. Och det är bra, bara det går hyfsat snabbt. Kommunen behöver se över sitt fastighetsbestånd, ett flertal fastigheter bör avyttras så fort som möjligt… Kanske till och med en särdeles stor och kall idrottshall som inte tas upp i utredningen…

Vänersborg och Trollhättan har beslutat att organisera gymnasieskolan och vuxenutbildningen tillsammans. De insåg att samarbete och inte konkurrens skulle gynna de båda kommunerna och eleverna. Och därför finansierar Vänersborg och Trollhättan tillsammans Kunskapsförbundet. Förbundet har inte självt någon beskattningsrätt.

Tyvärr är det emellertid så att upplägget av finansieringen skapar problem för Kunskapsförbundet. Det föranledde Lutz Rininsland (V) och mig till att skriva en motion. Motionen har gått fram och tillbaka några varv, men nu har den kommit till “vägs ände” och ska slutligen avgöras. (Jag har skrivit en blogg om motionen, avslaget i kommunstyrelsen och reservationen – se “Reservation KFV-motion”.)

Finansieringsmodellen skapar problem för Kunskapsförbundet eftersom förbundet får använda det bidrag det får från kommunerna för att betala alla de fakturor från friskolor som har elever från Vänersborg och Trollhättan. Och problemet är då att platserna på friskolorna ofta är dyrare än det bidrag Kunskapsförbundet får från Trollhättan och Vänersborg. Kunskapsförbundet får 55.000 kr per tillkommande elev. Om denne elev väljer en friskola, så kan denna plats kosta både det dubbla och tredubbla.

Det finns faktiskt ytterligare problem med upplägget av finansieringen. Många elever går både ett fjärde och ett femte år. Förbundet får dock bara betalt 3 år för varje elev. Det har dessutom visat sig att allt fler studiemotiverade elever väljer friskolor. Det innebär att friskolorna tar så att säga “de billigaste eleverna”. (Det här skapar även ett stort segregationsproblem.) Friskolorna erbjuder också i huvudsak högskoleförberedande utbildningsprogram, undantag finns dock. Kostnaden per elevplats på högskoleförberedande program understiger i regel vida kostnaden per elevplats på yrkesförberedande program. Och dessa dyra utbildningar finns i regel i Kunskapsförbundets regi.

Motionen handlar om att finansieringsmodellen borde diskuteras och lösas tillsammans mellan Trollhättan, Vänersborg och Kunskapsförbundet. Därför yrkar motionen:

“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”

Notera att motionen inte yrkar mer än detta. Och därför är förslaget på avslag något uppseendeväckande. Även svaret och motiveringen för avslaget är underlig. Det argumenteras mot motionens innehåll trots att motionen egentligen bara har gett exempel på tankar och inte några färdiga lösningar.

De styrande vill alltså avslå motionen som yrkar att politikerna ska försöka att “åstadkomma en lösning”. Jag vet inte hur avslaget ska förstås. Vill de styrande ha sagt att problemet är löst! Eller vill de ha sagt: Det finns ingen lösning. Eller kanske: Det finns inget problem. 

Men det finns ett problem – och det är inte löst. Därför tänker Vänsterpartiet fortsätta att yrka bifall till motionen. Det verkar som om andra partier tänker i samma banor…

Kultur- och fritidsnämnden har det inte lätt just nu. Den får stå vid skampålen för ordförande Hans-Peter Noréns (S) olagliga beslut att på egen hand sänka hyran för IFK Vänersborgs hemmamatcher i arenan. (Se “Olagligt hyresbeslut om IFK!”.) Och på onsdag får nämnden smäll på fingrarna för att den inte följde delegeringsordningen när den köpte in två ismaskiner. Som plåster på såren tänker fullmäktige ändå utöka nämndens investeringsbudget 2020 med 2.191.000 kr. Trots att Sverigedemokraterna vill tuffa till sig och säga nej till pengarna. Vilket är en tämligen meningslös markering.

Lutz Rininsland (V) ställer en mycket befogad fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Frågan handlar om vad som händer med en 3,5 år gammal motion som bifölls för 2 år sedan… Du kan läsa mer på Rininslands egen blogg – “Högt tempo i Vänersborg”.

Anders Strand (SD) slutar som ledamot i byggnadsnämnden. Vi får hoppas att den nye ledamoten, vem det nu blir, kommer att vara mer positiv till detaljplanen på Brännjärnet i Vargön… (Se “Detaljplanedilemma 2: Brännjärnet”.)

Två nya ärenden har tillkommit sedan dagordningen skickades ut. Medborgarpartiets Göran Svensson lämnar in en motion med rubriken “Motion om boende i Vänersborgs kommun”. Jag tror att det är hans debut på motionerandets område. Det tämligen utförliga yrkandet lyder:

“Att vid en ledig lägenhet i Vänersborgsbostäders Trygghetsboende undantas denna lägenhet från bostadskön i 3-4 veckor från uthyrning. Socialnämnden får under denna period möjlighet att se efter om någon person med ett biståndsbeslut är i behov av denna lägenhet. Den enskilde behöver därmed inte flytta in i ett SÄRBO om hen ej klarar att bo kvar i sitt ordinära boende.”

Till sist hittar jag ett förslag från Demokratiberedningen. Den vill att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att:

“utreda frågan kring medborgardialog som en del i styrningen.”

Det har varit väldigt tyst kring Demokratiberedningen under många år. Jag trodde knappt att den existerade sedan det för 5 år sedan uppdagades att den ägnade stora delar av sina möten till att diskutera min blogg… (Se “Försämrar bloggar det demokratiska klimatet?”.) Det är hur som helst intressant och kul att se att Demokratiberedning fortfarande är på tårna. Förslaget om mer demokrati i kommunen genom medborgardialog tycker jag låter som en bra idé.

Det blev en lång blogg, trots att jag tror att kommunfullmäktiges sammanträde kommer att bli ganska kort. Det är bara att hoppas att tekniken ska fungera för alla 60-70 personer som ska delta på riktig distans. Om du går in på kommunens hemsida (klicka här) kommer du att kunna se och höra ärendena i fullmäktige. Om tekniken fungerar vill säga.

KFV: Nu är det jul!

10 december, 2020 Lämna en kommentar

Direktionen i Kunskapsförbundet Väst avslutade årets politiska göranden och låtanden med ett digitalt sammanträde på distans. Det har blivit många sådana sammanträden med förbundet i år, och för mig var det de enda politiska sammanträden jag kunde delta i mellan mars och oktober. I Vänersborgs kommun definierade som bekant de styrande partierna begreppet “distans” på sitt alldeles egna och speciella sätt. (Nu i dagarna verkar det som om Vänersborgs kommun har ändrat sin definition, men mer om det i en kommande blogg.)

Det var mest information på förbundets sista sammanträde.

Ordförande Maud Bengtsson (S) från Trollhättan började med att berätta om det ägarsamråd som hållits sedan direktionen möttes senast. Det var inte svårt att konstatera att de “hårda ord” (som jag skrev i en tidigare blogg), som riktades mot direktionen av kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg, var korrekta. Antagligen var de snarare en underdrift… Särskilt de två socialdemokratiska ordförandena Paul Åkerlund och Benny Augustsson hade varit mäkta förgrymmade verkade det som. Och vad handlade det om? Jo, det var förbundets beslut att ge 5.000 kr till “alla tillsvidareanställda och därutöver visstidsanställda” som kritiserades.

Och jag som tyckte att direktionen fattade ett helt riktigt beslut… Vilket jag fortfarande gör förresten.

I direktionens motivering till beslutet stod det, vilket jag tycker är värt att lyfta:

“All personal har på ett kompetent sätt och med stort engagemang hanterat utmaningarna. Självklart har det inneburit påfrestningar. Som ett led i att visa uppskattning och tack till personalen föreslås en ekonomisk kompensation vid årets slut. Kompensationen utgår då i form av en engångssumma för utfört arbete. Syftet är att uppmärksamma personalen för särskilt fina insatser.”

Motiveringen tål faktiskt att läsas mer än en gång… 

Det kan också nämnas att pandemin medförde ett ekonomiskt överskott, bland annat på grund av ökade statsbidrag. Överskottet hade inte kunnat användas till exempelvis utökning av personalstyrkan, eftersom det skulle ha inneburit framtida ekonomiska åtaganden. Dessutom har Kunskapsförbundets personal under flera år halkat efter sina kollegor i Trollhättan och Vänersborg rent lönemässigt.

Direktionen fick vidare information om IT-organisationen i förbundet. Den var riktigt intressant. Förbundet har vad jag förstår alltid legat “bra till” IT-mässigt, både tekniskt och “personellt”. Det förhållandet gjorde att förbundet klarade coronan och övergången till distansundervisning på ett kanske bättre sätt än många andra.

Vi politiker fick reda på både för- och nackdelar med distansundervisning. Hur bra det än gick så är distansundervisning alltid det näst bästa alternativet. Sa LR:s representant Larz Blomqvist och fortsatte:

“Det ska ses som ytterligare ett verktyg som kan användas när det passar.”

Det är uppenbart att distansundervisning aldrig på något sätt kan ersätta “fysisk” undervisning i ett klassrum.

Som gammal “datanörd” och Google-fantast så tyckte jag att det var upplyftande att höra att det i mångt och mycket var Google-produkter som dominerade användandet bland eleverna på förbundet. Det var Google Dokument, Kalkylark, Jamboard och Meet osv.

Maria Hildefors och Jan-Erik Aronsson presenterade en intressant omvärldsanalys för politikerna och Camilla Kauffeldt och Jan-Erik Aronsson en ny organisation för vuxenutbildningen.

Den nya vuxenutbildningen ska göra det lättare för eleverna att välja och veta vart de ska. De ska så att säga se hela vägen igenom vuxenutbildningen från början till slut. Förändringen genomförs alltså för att göra det tydligare för eleverna.

Direktionen fick också veta att Kunskapsförbundet vann en 3 år gammal tvist med Uddevalla kommun. Och slapp därmed att betala ut en hel massa pengar.

Sammanträdet avslutades med att ordförande Maud Bengtsson (S) och vice ordförande Henrik Josten (M) önskade direktionen, personalen och varandra en god jul och ett gott nytt år. Det festliga fikat fick respektive deltagare ordna själv, hemma framför datorn eller surfplattan.

Nu är det jul för alla ledamöter och ersättare i direktionen. God Jul på er. Och God Jul till all personal i Kunskapsförbundet.

KS (2): Reservation KFV-motion

4 december, 2020 Lämna en kommentar

Det var många ärenden av olika karaktär som behandlades på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Fast det var faktiskt ytterligare ett detaljeplaneärende. Den detaljplanen hade emellertid ett helt annat fokus, kanske ytterligare ett dilemma? (Se “KS (1): Upplösningen!”.) I samband med behandlingen tog jag nämligen upp, antagligen helt oväntat för de andra, aspekten – skog och CO2-effekter… (Mer om det i en kommande blogg.)

Men det var inte bara detaljeplaneärenden som avhandlades. Det var allt från sociala fonder, pumpstation i Nordkroken och motioner. En av motionerna hade skrivits av Lutz Rininsland (V) och undertecknad (V). Den hade rubriken “Fortsätt men gör rätt”. Den handlade om Kunskapsförbundet Väst. (Motionen kan laddas ner här.)

Motionen tog upp ägarkommunernas, dvs Trollhättan och Vänersborg, finansiering av Kunskapsförbundet och – förbundets finansiering av friskolorna… Och de problem som upplägget skapar för Kunskapsförbundet. Framväxten av allt fler friskolor dränerar nämligen Kunskapsförbundet på ekonomiska resurser – resurser som skulle behövas till förbundets egna elever. Kunskapsförbundet får 55.000 kr per tillkommande elev av Vänersborg och Trollhättan. Om denne elev väljer en friskola, så kan denna plats kosta både det dubbla eller tredubbla. Men Kunskapsförbundet får inga extra pengar från ägarkommunerna, utan måste ta pengar från de andra eleverna i förbundet för att betala friskolan. Som “systemet” är konstruerat nu så förlorar förbundet pengar på i stort sett varje elev som väljer en annan skola än förbundets egna.

Det här upplägget på finansieringen är ett problem som Trollhättan, Vänersborg och Kunskapsförbundet Väst borde diskutera och lösa  tillsammans. Och det är en uppfattning som hela direktionen i förbundet har gett uttryck för, även socialdemokrater och centerpartister från Vänersborg. Det var ett av skälen till Lutz Rininslands och min motion.

Vi skrev motionen i oktober förra året (2019) och den remitterades till kommunstyrelsen. Där behandlades motionen den 25 mars. Motionen avslogs efter en votering som slutade 9-6. Det var de styrande partierna (S+C+MP) som röstade för avslag tillsammans med sverigedemokraterna. Alla de andra partierna röstade på bifall. Avslaget var något uppseendeväckande eftersom motionens yrkande var:

“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”

Majoriteten avslog alltså att politikerna skulle försöka att “åstadkomma en lösning”.

I kommunfullmäktige den 15 april överraskade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) de församlade ledamöterna med att begära återremiss av motionen. (Se “KF(V): Augustssons återremiss”.)

Augustsson hade i sin motivering en diger lista på oklarheter som borde utredas innan fullmäktige tog ställning till motionen. Då trodde vi nog alla att det skulle bli en ordentlig utredning kring de problem som vi lyfte i motionen. Det fanns hopp…

Men det hoppet grusades i onsdags. Då behandlade kommunstyrelsen återigen motionen. I utredningen (du kan ladda ner utredningen här) sammanfattades hela motionens fråge-/problemställning till:

“hur finansieras de utbildningsplatser som kommunens elever väljer i andra kommuner och/eller i friskolor?”

Och att motionen själv hade gett svaret:

“friskolornas fakturor ska tillställas kommunens ekonomiavdelning, varifrån betalning av fakturorna enligt förslaget ska ske”.

Och så konstaterade utredningen att:

“utbildningsplatser som elever väljer vid friskolor eller i andra kommunen finansieras på samma sätt oavsett om kommunen är huvudman för gymnasieskolan eller om huvudmannaskapet för gymnasieskolan lämnats över till ett kommunalförbund. Det är inte möjligt för Vänersborgs kommun att, i enlighet med förslaget i motionen, betala fakturor för Kunskapsförbundet Väst som är huvudman för gymnasieskolan.” 

Och drog slutsatsen att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen.

Det är egentligen en märklig motivering och bedömning, eftersom motionens yrkande fortfarande är:

“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”

Jag påtalade detta i kommunstyrelsen i onsdags. Och att det snarast verkade vara så att mycket av det som verkar omöjligt eller till och med olagligt i Vänersborg är både möjligt och lagligt att göra i andra kommuner. Och som dessutom praktiseras med goda resultat.

Jag pratade för döva öron. Det var bara min partikamrat James Bucci som yrkade bifall. Resten av kommunstyrelsen ställde sig bakom yrkandet att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen…

Och denna gång lär kommunfullmäktige gå på kommunstyrelsens linje…

Hur ska man förstå avslaget? Vill kommunstyrelsen ha sagt: problemet är löst! Eller vill den ha sagt: Det finns ingen lösning. Eller kanske: Det finns inget problem… 

Jag reserverade mig mot beslutet. Reservationen skickades in igår kväll. Den återges i sin helhet här nedan. (Du kan också ladda ner den som pdf här.)

===

Reservation vid kommunstyrelsens möte 2020-12-02 i ärendet

Svar på motion om ”Fortsätt, men gör rätt!” [Dnr 2019/397]

Motionen avser frågor som berör Kunskapsförbundet Väst och förbundets medlemskommuner Trollhättan och Vänersborg.

Motionen undertecknades i oktober 2019 av Lutz Rininsland, ledamot i förbundets direktion, och Stefan Kärvling, ersättare i direktionen. Förutsättningen för att ha mandat i direktionen är att man samtidigt är ledamot i kommunfullmäktige på hemorten. Detta gäller alla, inte bara oss två.

De synpunkter som Rininsland och jag framför i direktionen är desamma som vi ger uttryck för i vårt arbete i kommunfullmäktige.  Men ibland upplever vi att detta märkligt nog skiljer oss från förtroendevalda från andra partier – som kan framföra olika synpunkter beroende på vilken roll de för tillfället intar.

Detta blev tydligt i april 2020 när motionen skulle besvaras i fullmäktige. Vårt yrkande ”att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i motionen” hade inte fått gehör i kommunstyrelsen. Med siffrorna 9-6 föreslog kommunstyrelsen att kommunfullmäktige skulle avslå motionen. 

I kommunfullmäktige ändrade kommunstyrelsens ordförande åsikt och yrkade att motionen skulle återremitteras till kommunstyrelsen. 

När motionen nu åter skall till kommunfullmäktige är kommunstyrelsens förslag för andra gången att kommunfullmäktige ska avslå motionen.

Såväl i april som nu i december finns det i ärendet längre texter under rubriken ”Kommunstyrelseförvaltningens bedömning”. Beslutsförslaget är dock utan hänvisning till denna bedömning: ”Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen.” 

Visserligen är det inte mycket att invända mot den Juridiska avdelningens bedömning. Men yrkandet i motionen var endast ”söker att åstadkomma en lösning på frågorna”.  

Hur ska man förstå avslaget? Vill man ha sagt: problemet är löst! Eller vill man ha sagt: Det finns ingen lösning. Eller kanske: Det finns inget problem. 

Bland ledamöterna i direktionen är uppfattningen samstämmig om att det finns en rad frågetecken kring medlemskommunernas finansiering av förbundets tre gymnasieskolor.

Förbundsbidraget beräknas fortfarande på underlaget ur folkbokföringen. Det beräknas på antalet ungdomar som finns i årskullarna 16-, 17- och 18-åringar. Det förenklar den administrativa hanteringen och avvikelser utjämnas över tiden. Jag har egentligen inga invändningar men det är fel i varje fall. Ett inte obetydligt antal ungdomar går nämligen ett fjärde år, somliga ett femte. Varje år kostar det förbundet pengar, men kommunerna finansierar endast tre år.

Kunskapsförbundets tre gymnasieskolor har ”stordriftsfördelar” – detta synsätt spelade roll när grundbeloppet fastställdes en gång i tiden. När elevantalet nu växer för varje år, så tillkommer ett mindre belopp för varje enskild elev. Så långt är allt bra. 

Men det finns också en annan trend. Tillkommande elever väljer i allt större utsträckning friskolor. Och beloppen som står på friskolornas fakturor täcks inte av det bidrag som medlemskommunerna ställer till förfogande för tillkommande elever. Förbundet måste finansiera mellanskillnaden. 

Det handlar om mycket stora belopp, om miljonbelopp. 

Sedan finns det ytterligare annat som spelar stor roll och som behöver tas i beaktande när det handlar om kostnaderna för Kunskapsförbundets egen verksamhet och fakturorna till friskolorna.

Friskolorna erbjuder i huvudsak högskoleförberedande utbildningsprogram, undantag finns dock. Kostnaden per elevplats på yrkesförberedande program överstiger i regel vida kostnaden per elevplats på högskoleförberedande program. Samtliga ”stora” yrkesförberedande program finns hos förbundet. Förbundets undervisning kostar alltså mer men finansieringsmodellen tar inte hänsyn till det.

Från år till år blir ett annat mönster allt tydligare. Elever med goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningar (framför allt pga föräldrarnas utbildningsbakgrund) väljer till program och skolor där de flesta elever har samma goda förutsättningar. 

Elever i behov av stöd och kompensatoriska insatser kräver, för att lyckas, anpassningar av olika slag, t ex mer undervisningstid, enskild handledning, mindre elevgrupper och stödundervisning. Även osäkerhet och bristande självförtroende behöver ofta mötas av utbildad personal – personal vars lön kanske inte ryms i kommunens anslag.   

Det är dessa frågor ledamöterna i direktionen diskuterar när utvärderingar och uppföljningar står på ärendelistan. Vi ser att det finns föredömlig verksamhet, god ledning och planering. Skolinspektionen bekräftar också att det förhåller sig på detta sätt. Men ledamöterna i direktionen blickar samtidigt framåt och konstaterar i full enighet: ”Än så länge, MEN …” 

Rininsland och jag undertecknade motionen för lite mer än ett år sedan. Kommunerna har sedan dess tillskjutit pengar till förbundets verksamhet. Det noteras av alla med tacksamhet. Men det ändrar inte grundproblemet med en skev finansieringsmodell som inte längre stämmer överens med utvecklingen och som urholkar förbundets möjligheter att fullgöra medlemskommunernas uppdrag. 

Vi motionerade om ”att söka åstadkomma en lösning”. Eftersom jag inte kan förstå att ett avslag på detta yrkande kan vara konstruktivt, reserverar jag mig mot kommunstyrelsens beslut och till förmån för Rininslands och min motion.

Anm. Det är den 2:a bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.

KFV 17/11: Budget 2021

12 november, 2020 Lämna en kommentar

Den kommande veckan förväntades bli politiskt mycket intensiv. Det skulle vara sammanträde med barn- och utbildningsnämnden på måndag, Kunskapsförbundet Väst på tisdag och ett långt budgetsammanträde med kommunfullmäktige på onsdag. Men så kom den förbaskade andra vågen av covid-19…

Sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden blir inte av. Det ska tydligen slås ihop med decembersammanträdet. Fullmäktige som var tänkt att bli ett hyfsat “normalt” möte med samtliga 51 ledamöter blev nu ett bantat corona-fullmäktige – som vanligt. (Med viss medverkan från de andra frånvarande ledamöterna, men det återkommer jag till i en senare blogg.) Så för min personliga del så blir det bara ett sammanträde nästa vecka, på distans med Kunskapsförbundet.

Det blir som vanligt mycket information på direktionens, dvs förbundets beslutande organ (“kommunfullmäktige”), sammanträde. En hel del av informationen har redan skickats ut och ledamöterna har säkert börjat läsa. Det har även pensionären i Nordstan börjat göra. Och jag kan inte hjälpa det, jag blir alltid imponerad över den kunskap och professionalism som präglar Kunskapsförbundets underlag, som t ex broschyrer, sammanställningar, analyser, utredningar och rapporter.

Sammanträdets stora och viktiga ärende är budgeten för nästa år, Mål- och resursplan 2021. Till skillnad från budgetbesluten i Vänersborg, eller Trollhättan, så kommer med all sannolikhet ledamöterna från de olika partierna att vara tämligen eniga i ärendet. Det beror nog mest på att Kunskapsförbundet inte kan vända sig till en budgetberedning eller till något kommunfullmäktige och begära och argumentera för mer pengar. Det är nämligen kommunstyrelserna i Trollhättan och Vänersborg som bestämmer hur mycket pengar förbundet ska få. Och för att vara riktigt tydlig, egentligen, i praktiken, så är det bara Trollhättans och Vänersborgs kommunalråd som i ägarrådet kommer överens och bestämmer… Det gör naturligtvis också att det är svårt för de partier som inte sitter i respektive kommuns styre att kunna påverka. Kunskapsförbundets budget borde diskuteras och avgöras av kommunfullmäktige.

Och när summan pengar som Kunskapsförbundet har att röra sig med är bestämd av någon annan, så kan politikerna i direktionen bara bestämma om hur förbundet ska använda de pengar förbundet får. Dessutom har ägarkommunernas tilldelning av alltför knappa resurser tvingat Kunskapsförbundet att göra stora besparingar de 2-3 senaste åren. Och det innebär att det finns många hål att stoppa pengarna i. Och vilka “hål” som ska prioriteras för att de ekonomiska medlen ska göra störst nytta för eleverna är professionen bäst att bedöma. Politikerna i direktionen kan nog inte göra annat än att hålla med förvaltningens bedömning.

Ytterligare en sak som tenderar att göra MRP-beslutet lättare än i respektive kommun är ju självklart också att Kunskapsförbundet egentligen bara sysslar med två verksamheter, gymnasieskola och vuxenutbildning. Och finansieringen av dessa båda verksamheter är dessutom helt åtskilda, och konkurrerar inte med varandra.

Förbundets budget består nämligen av två delar, förbundsbidraget som finansierar gymnasieskolan och uppdragsersättningen som bekostar vuxenutbildningen.

Förbundsbidraget beräknas utifrån antalet 16-18-åringar och fördelas så här (se tabell vänster):

Det kan noteras att gymnasieskolan kostar mycket pengar, nästan en halv miljard kronor. Det är tur att både Trollhättan och Vänersborg bidrar med pengar… (Eftersom fler elever kommer från Trollhättan så betalar Trollhättan 60% av bidraget.)

Om man jämför nästa år, 2021, med innevarande år, 2020, så förändras förbundsbidraget på följande sätt:

Kunskapsförbundet får alltså en ekonomiska förstärkning jämfört med föregående år. Förbundet är inte på något sätt nöjt med tilldelningen, men förbundsbidraget är åtminstone höjt med 15 milj kr nästa år. Och det är välbehövligt, men det är ändå inte tillräckligt. Förhoppningsvis är det dock ett trendbrott…

Det finns politiker och kommuninvånare som tycker att Kunskapsförbundet ska vara glad för de pengar de får och att förbundet måste spara som alla andra verksamheter. Det kan då vara bra att veta att Kunskapsförbundet har skurit ner åtminstone 10% på personalstyrkan de senaste åren. Och mycket av förbundet ekonomiska problem beror på utvecklingen av antalet fristående gymnasier i området… Jag skulle därför vilja passa på att förklara det här med förbundsbidrag lite närmare och också problemen med hur det fungerar.

Kunskapsförbundet får ett “basbelopp” i förbundsbidrag varje år. Det grundar sig på kostnaderna för gymnasieskolorna i Trollhättan och Vänersborg då Kunskapsförbundet startade 2013. Sedan har det skett en årlig uppräkning för inflation, löneökningar och hyreshöjningar mm. ”Elevantalet” i beräkningen av underlaget är ”antalet 16-, 17- och 18-åringar” enligt folkbokföringen. Tillkommer det fler ungdomar i denna beräkning något år ersätts Kunskapsförbundet med 55.000 kr i ökad ersättning för varje elev.

Väljer en elev t ex Folkuniversitetet får KFV betala upp emot 100.000 kr för denna plats. Det betyder en “förlust” på 45.000 kr jämfört med om eleven hade valt samma program i Kunskapsförbundets regi. Och väljer eleven istället Naturbruksprogrammet på Realgymnasiet, som 35 elever gjorde förra hösten, så kostar varje plats minst 200.000 kr. Och Kunskapsförbundet får fortfarande 55.000 för varje elev…

Eftersom inte Kunskapsförbundet får någon som helst kompensation av ägarkommunerna för friskolornas dyra platser, så blir det i praktiken de elever som går i förbundets egna skolor som får betala friskoleplatserna. Det innebär självklart att utbildningskvaliteten riskerar att på sikt sjunka i KFV, vilket i sin tur kan leda till att färre väljer förbundets gymnasieskolor…

1.400 av eleverna i Trollhättan och Vänersborg går i frigymnasier. De kostar förbundet sammanlagt 140 milj kr 2020. Friskolorna dränerar Kunskapsförbundet på pengar. Det är inte vettigt.

Vänsterpartiet i Vänersborg har vid flera tillfällen och på olika sätt framfört att formerna för förbundsbidraget borde ses över. Det är en uppfattning som också vissa företrädare för andra partier i Vänersborg delar.

Ett annat problem med förbundsbidraget är att det utgår från att varje elev klarar av gymnasiestudierna på de beräknade 3 åren. Så är inte alltid fallet. Många elever går ett 4:e och ibland till och med ett 5:e år. För dessa år får inte Kunskapsförbundet någon ersättning från ägarkommunerna.

Uppdragsersättningen grundar sig på avtal som sluts med Trollhättan respektive Vänersborg var för sig. Varje kommun beställer så att säga “hur mycket” och “vilken sorts” vuxenutbildning de vill ha. Så här ser beställningen och ersättningen ut för 2021:

Vuxenutbildningen är som synes en volymmässigt mindre del av Kunskapsförbundets verksamhet. 

Det kan också tilläggas att vuxenutbildningen bedriver utbildningar som genererar statsbidrag såsom yrkesvux, lärlingsutbildning, traineejobb och yrkeshögskoleutbildningar.

Kunskapsförbundets kostnader kommer under 2021 att fördelas så här:

Den absolut största delen av kostnaden är personalkostnad, och naturligtvis ingår kostnader för personal även i bidragen till friskolorna.

Det var budgetärendet, men ett ärende som på sätt och vis också har med budgeten att göra är ärendet “Förfogandeanslag vårterminen 2021”.

Det är ett känt faktum att vårdnadshavarnas utbildningsnivå har en mycket stor inverkan på elevernas resultat. Kunskapsförbundet har självklart också sett detta, särskilt i skillnaden på måluppfyllelsen mellan olika program. Det som har blivit allt tydligare de senaste åren är att det nu går att se skillnader mellan förbundets tre skolor. Birger Sjöberggymnasiets och Nils Ericsonsgymnasiets resultat ligger nära riksgenomsnittet medan Magnus Åbergsgymnasiets ligger synbart lägre.

Förvaltningen skriver:

“I den senaste sammanställningen av avgångselevernas resultat uppvisar sex av sju program på Magnus Åbergsgymnasiet ett försämrat resultat jämfört med föregående år.”

Därför är förslaget att direktionen ska besluta:

“att för våren 2021 fördela 2 Mkr av sitt förfogandeanslag enligt modellen: Magnus Åbergsgymnasiet 65%, Nils Ericsonsgymnasiet 15% och Birger Sjöberggymnasiet 20%.”

Det är tänkt att ytterligare 2 milj kr ska fördelas på samma sätt i höst. De extra pengarna fokuserar alltså på det kompensatoriska uppdraget för att öka likvärdigheten.

Politikerna i direktionen kommer att fatta fler beslut och också att få mer information. Men jag återkommer eventuellt till detta efter sammanträdet på tisdag.

KFV: Beställning, segregation och överklagande

14 oktober, 2020 Lämna en kommentar

I går genomförde direktionen i Kunskapsförbundet Väst återigen sitt sammanträde på distans. Och det gick som vanligt i stort sett, egentligen skulle jag kunna skriva ”helt”, smärtfritt.

Det var, som det brukar, en hel del information. Mycket av den har jag nämnt i bloggen “Inför KFV” innan sammanträdet, även om det naturligtvis blir en fördjupning på själva mötet. Men jag ska ändå inte upprepa det, utan nöja mig med att ta upp två “nya” saker.

Det framfördes önskemål från tjänstemännen i Kunskapsförbundet om en “något” annorlunda ordning när det gäller ägarkommunernas beställning av uppdragsutbildningar inom vuxenundervisningen.

Det fungerar nämligen så att Trollhättan och Vänersborg beställer ett antal utbildningsplatser från Kunskapsförbundet genom var sitt uppdragsavtal. Förbundet ordnar då dessa utbildningar eftersom kommunerna också skickar med pengar för att genomföra utbildningarna enligt avtalet. Ägarkommunerna beställer – Kunskapsförbundet verkställer.

Det motsägelsefulla är att det är tjänstemännen på Kunskapsförbundet som får göra allt förberedande arbete med beställningarna. De tar reda på fakta, sammanställer och analyserar. Kraven på flexibilitet är stora – det kan gälla antalet utbildningsplatser, som kan variera kraftigt mellan åren, och det kan gälla utbildningsalternativ, som också ofta varierar beroende på antalet sökande. Sedan förhandlar förbundet i stort sett med kommunernas ekonomiavdelningar om beställningarna. Och då blir det ofta ett prutande från kommunerna. Kommunerna utgår inte sällan från att om det fungerade förra året, så ska det väl fungera nu också.

Kunskapsförbundet anser inte att nuvarande beställningsprocess är optimal. Förbundet ska inte behöva dels utarbeta och sammanställa beställningarna och sedan också försvara dem. Det är ju kommunerna som är beställarna.

Tjänstemännens önskemål är istället att Trollhättan och Vänersborg organiserar en gemensam beställarorganisation, gärna med kommunernas arbetsmarknadsenheter som deltagare. Kommunerna tar tillsammans reda på fakta, sammanställer och analyserar, för att komma fram till en beställning. I processen med att ta fram beställningsunderlag skulle det självklart kunna ingå samråd med Kunskapsförbundet för att utnyttja all kompetens.

Idag onsdag sammanträdde ägarsamrådet, dvs presidierna i Kunskapsförbundet och i Trollhättans och Vänersborgs kommunstyrelser. Kanske övertalades ägarkommunerna om att ändra på tingens ordning, jag vet inte. Om inte får väl några enskilda ledamöter i förbundet motionera i sina respektive hemkommuner i frågan. Det talades för övrigt om det på vissa håll redan på förbundets sammanträde igår. Vi får se om någon kommer att ta initiativ…

Den andra frågan som jag vill ta upp i denna blogg är ett beslut från Skolinspektionen.

Den 15 september fick Kunskapsförbundet reda på att Skolinspektionen hade godkänt:

”Lärande i Sverige AB (556571-5892) som huvudman för gymnasieskola vid Realgymnasiet i Trollhättan i Trollhättans kommun. Godkännandet avser utbildning på de nationella naturvetenskapsprogrammet med inriktningarna naturvetenskap samt naturvetenskap och samhälle, samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna beteendevetenskap samt samhällsvetenskap och ekonomiprogrammet med inriktningarna ekonomi samt juridik”.

Skolinspektionen har alltså godkänt att det ska startas fler program på en av de fristående gymnasierna i området. De program som ska starta finns redan på flera skolor. Det är inga som helst nya program.

Kunskapsförbundet har överklagat Skolinspektionens beslut:

“Kunskapsförbundet Väst önskar att Skolinspektionen återtar beslut om utökning av program avseende Lärande i Sverige AB, dnr 2020:1125, i sin helhet.”

Redan när Realgymnasiet (Lärande i Sverige AB) ansökte om en utökning av sin verksamhet framförde Kunskapsförbundet i ett yttrande till Skolinspektionen sin tveksamhet till planerna. Kunskapsförbundet påtalade att det ökade utbudet av antalet platser på gymnasierna skulle orsaka stora både organisatoriska och ekonomiska problem. Kostnaderna för Kunskapsförbundet skulle öka, samtidigt som förbundet inte hade möjlighet att anpassa sina kostnader till det minskade elevantalet. Det är bland annat fasta kostnader som lokaler, inventarier, administration, ledning osv som det är svårt att skära ner på.

Kunskapsförbundet framhöll också i yttrandet att det minskade elevunderlaget gör det svårt att bedriva utbildning kostnadseffektivt och med bra kvalitet.

I överklagandet framför Kunskapsförbundet genom ordförande Maud Bengtsson (S) och förbundsdirektör Johan Olofson ytterligare argument mot Skolinspektionens beslut att godkänna de nya utbildningarna på Realgymnasiet. Jag antar att det också krävs nya omständigheter för att det ska finnas någon chans att Skolinspektionen prövar och ändrar sitt beslut.

Bengtsson och Olofson skriver i överklagandet:

  • “Drottning Blankas gymnasieskola och Folkuniversitetet belägna i Trollhättans kommun har utökat sina platser på ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet (…) vilket medfört att Kunskapsförbundet Väst tappat en del elever. Ytterligare möjligheter att välja dessa program får negativa konsekvenser för förbundet och svårigheter att upprätthålla dynamik och kvalitet i utbildningarna.”
  • Det finns en konstaterad överkapacitet av gymnasieplatser i Trollhättan…
  • “Eftersom det inte längre behövs tillstånd för de fristående gymnasieskolorna att utöka antalet platser på befintliga program, finns därmed ingen garanti för att antalet gymnasieplatser stannar vid det som nu uppges.”
  • “Skolinspektionens beslut innebär ett fjärde samhällsprogram i Trollhättan och ett sjätte i Tvåstad (Vänersborgs och Trollhättans kommuner). Överetableringen är redan ett faktum. Det behövs inte ytterligare bidrag till denna överetablering.”

Skolinspektionen tycks inte ha haft en tanke på de kommunala gymnasieskolorna och kommunernas situation. Eller ens på de redan etablerade skolorna. Det är ju faktiskt så att en ny etablering även kan vara negativ för de fristående gymnasierna som redan finns. Men att Skolinspektionen inte skulle reagera på att det finns 6 samhällsprogram bara i det relativt lilla området med det relativt lilla elevunderlaget i Trollhättan och Vänersborg vore otroligt. Det är svårt att tänka sig någon mer uppenbar överetablering.

Men det finns ännu fler skäl, ordförande Bengtsson och förbundsdirektör Olofson kallar dem “särskilt allvarliga konsekvenser av ytterligare etablering av högskoleförberedande program”. De ser två sådana särskilt allvarliga konsekvenser, den första betecknar de som “Utarmning av den kommunala gymnasieskolan:

“Trollhättan har två kommunala gymnasieskolor med en medveten blandning av högskoleförberedande-, yrkes- och introduktionsprogram. Det är redan idag ett för stort utbud av gymnasieutbildningar, som gör det svårt att få tillräckligt många elever för att få en dynamik l grupperna och att erbjuda ett urval av valbara kurser. Om Magnus Åbergsgymnasiet tvingas stänga ett högskoleförberedande program kommer troligtvis även de andra två högskoleförberedande programmen att behöva stänga, eftersom elevunderlaget blir för litet för att bedriva verksamheten. Idag löses det genom samläsning över programgränserna i vissa grupper. Det innebär att en av de kommunala skolorna blir en ren yrkesskola vilket bidrar till ökad segregation.”

Jag anser att det är oerhört viktigt att blanda högskoleförberedande-, yrkes- och introduktionsprogram på samma skola som det görs i Kunskapsförbundet. Det är positivt för alla elever. Det ökar förståelsen för andra människor och sammanhållningen i samhället förbättras. Det kan inte nog understrykas vilka oönskade och negativa konsekvenser Skolinspektionens godkännande kan leda till. Och just detta utvecklas i nästa “särskilt allvarliga konsekvens” – “Ökad segregation”:

“En annan allvarlig konsekvens är, som ovan nämnts, ökad segregation och därtill försvårande av integrationsarbete. Redan i dag vet vi att de meritvärden, på vilka eleverna antas, generellt är högre vid friskolor med högskoleförberedande utbildningar i Trollhättans kommun, än i den kommunala gymnasieskolan. Meritvärdet är lägre pä Magnus Åbergsgymnasiets samhällsvetenskapliga program jämfört med exempelvis Folkuniversitetet. Det riskerar att etableras ett A och ett B-lag. Ytterligare konsekvenser blir att Kunskapsförbundet Väst måste sätta till mer resurser i form av extra stöd, som gör att också bidraget till friskolorna ökar, som i sin tur medför mindre resurser till den egna verksamheten.
Det naturvetenskapliga programmet på Nils Ericsonsgymnasiet har hittills haft en god sökbild. Ytterligare utbud av naturvetenskaplig utbildning gynnar vare sig Kunskapsförbundet Väst eller Trollhättans kommun, eftersom elevantalet då riskerar att tunnas ut på respektive enhet. Det finns inte behov av fler utbildningsplatser.”

När man till den segregerande effekten av Skolinspektionens godkännande också måste lägga till att det dessutom sannolikt innebär att Kunskapsförbundet måste betala mer pengar till de fristående och vinstdrivande gymnasierna, då häpnar man. Förbundet måste betala mer till friskolorna bara för att förbundet själv måste lägga ner mer resurser på de elever som blir kvar i förbundets regi, dvs de som inte väljer friskolor…

I Trollhättan går debattens vågor höga just nu om segregationen i grundskolan och om de tämligen drastiska åtgärder som kommunen planerar att vidta för att komma tillrätta med problemen. Och nästan omärkligt bland invånare och de flesta politiker, så ökar segregationen på gymnasiesidan istället dramatiskt…

Jag har som synes valt att citera i stort sett hela Kunskapsförbundet Västs överklagande av Skolinspektionens godkännande. Det har jag gjort för att jag tycker att överklagandet är väldigt välformulerat och logiskt stringent. (Som det i och för sig brukar vara när Kunskapsförbundet skriver något…) Det är egentligen inte mycket att tillägga. Vill du läsa överklagandet i “original” så kan du ladda ner det här – “Överklagande av Skolinspektionens beslut med dnr 2020:1125”.

Det är lätt att bli både nedslagen och frustrerad när man tänker på den utveckling som sker rent allmänt inom skolområdet i Sverige, men särskilt på utvecklingen i Trollhättan, och i Vänersborg…

Vi får verkligen hoppas att Skolinspektionen tar sitt förnuft till fånga.

Inför KFV (13/10)

11 oktober, 2020 Lämna en kommentar

På tisdag sammanträder återigen Kunskapsförbundet Väst och som de två föregående sammanträdena sker det på “riktig” distans, dvs det går att sitta hemma och delta.

Det är som vanligt mycket information på mötet. Direktionen ska bland annat få höra om ett utvecklingsarbete där Kunskapsförbundet under några års tid aktivt har samarbetat med Skolverket för att förbättra lärandet för gruppen elever med andra modersmål än svenska. Skolverket har bistått med pengar och två undervisningsråd som:

“regelbundet har stöttat och utmanat i processen.”

I arbetet har t ex alla lärare i Kunskapsförbundet deltagit i kompetensutveckling avseende språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Studiehandledare har gått en utbildning speciellt riktad till just dom, vilket lett till att de har fått ett ökat professionellt förhållningssätt och en ökad trygghet i sin yrkesroll. Det har vidare skett insatser för främjande och åtgärdande EHT-insatser kring skolnärvaro och studiero. Samtliga SYV:are har dessutom gått en utbildning avseende gruppen nyanlända och har skapat en utökad kompetens runt den gruppens behov av vägledning.

Sammanträdets “tunga” ärende är behandlingen av delårsrapporten för augusti 2020. Det är en genomarbetad rapport på 26 sidor.

Delårsrapporten börjar med en förvaltningsberättelse. I den beskrivs Kunskapsförbundet och vad som har hänt under året. Naturligtvis står det en del om hur förbundet anpassade sig till Coronan och införde undervisning på distans. I maj genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av Kunskapsförbundet. Resultatet av den granskningen har Lutz Rininsland (Vänsterpartiet Vänersborgs ordinarie ledamot i förbundets direktion) beskrivit i en blogg – Sträck på dig, Kunskapsförbundet!”. Jag nöjer mig med att konstatera att granskningsrapporten var oerhört positiv och inspektionens beslut avslutades med orden:

“Skolinspektionen har efter granskningen av Kunskapsförbundet Väst inte identifierat några utvecklingsområden. Skolinspektionen avslutar härmed granskningen.”

Vidare beskrivs ombyggnaden av Magnus Åbergsgymnasiet (MÅG) i Trollhättan och den nya hästutbildningen som ska starta på Birger Sjöberggymnasiet hösten 2021. (Se YouTube ”Häst/Naturbruksprogrammet”.) Mindre lustigt är att  Kunskapsförbundet har en pågående rättstvist med Uddevalla kommun:

“Kunskapsförbundet har bestridit en faktura från Uddevalla för elever som gått Introduktionsprogrammet. Beloppet uppgår till 2,8 Mkr. Tvisten ska behandlas i tingsrätten i november.”

Naturligtvis analyserar delårsrapporten måluppfyllelsen. Och här är rapporten tämligen tydlig, tydligare än motsvarigheten i Vänersborgs kommun. Kunskapsförbundets elever ska, oavsett vilken utbildning de går och vilka utmaningar för lärande och utveckling de kan möta, skriver man i delårsrapporten:

“nå de nationella målen för sin utbildning. Först då kan Kunskapsförbundet hävda att målen är uppnådda och kvaliteten tillräckligt bra.”

Det betyder ju faktiskt att förbundet ständigt måste bli bättre. En total måluppfyllelse är svår att nå…

Det står väldigt mycket i rapporten kring resultat, men ganska mycket har jag skrivit om i tidigare bloggar. Och det mest intressanta, sammanställningen av elevernas slutbetyg nu våras, har inte gjorts av Skolverket än. Därför får vi också vänta med analyser och slutsatser.

Det står naturligtvis en hel del om ekonomi i delårsrapporten – och det känns ibland som om det också är det egentliga syftet med en delårsrapport.

Prognosen för Kunskapsförbundet Väst är ett överskott på 12,747 milj kr. Det är naturligtvis coronatiderna och de ökade statsbidragen som förklarar överskottet, precis som för Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. Även kostnaderna har minskat under pandemin. Kostnaderna för skolmat, läromedel och utrustning mm är lägre än beräknat. Det prognostiserade resultatet tillsammans med avskrivningarna beräknas faktiskt överstiga kostnaderna för de planerade investeringarna. Därför kommer inga lån att behövas för att finansiera investeringarna. Det ska dock noteras att de flesta prognoser kring ekonomin är extra osäkra i år.

År 2020 är som alla vet ett mycket speciellt år. Förra året redovisade förbundet ett underskott på grund av både minskade statsbidrag och ökade interkommunala kostnader. Det sistnämnda berodde på att många av förbundets elever valde, och gör fortfarande, skolor i andra kommuner eller fristående gymnasier. Förbundets kostnader sänktes i fjol genom att personalstyrkan minskade med ungefär 10%. Det är värt att komma ihåg det den dag då allt återgår till ”det normala”….

Det kommer också att ges information om aktuella frågor inom vuxenutbildningen. Lutz Rininsland (V) skriver om just vuxenutbildningen i dagens blogg – ”Aktuella frågor inom vuxenutbildning”. Och som vanligt kommer förbundsdirektör Johan Olofson att informera direktionen. Olofson brukar alltid ha intressanta saker att berätta… Däremot får direktionen ingen information om ägarsamrådet, dvs mötet mellan förbundets presidium och kommunstyrelsernas presidier i Vänersborg och Trollhättan. Men det beror på att ägarsamrådet inte sammanträder förrän dagen efter förbundets sammanträde. Jag ser i dagordningen att ägarsamrådet bland annat ska diskutera punkterna “Friskolorna utökar” och “Uppdragsavtal Vuxenutbildningen”. .

KFV igång

15 september, 2020 Lämna en kommentar

Idag tisdag startade på sätt och vis höstterminen för Kunskapsförbundet. I varje fall politiskt. Sammanträdet var, precis som vårterminens sista, helt digitalt. Det betydde att jag återigen kunde sitta vid mitt skrivbord med datorn framför mig, för att anteckna och kolla handlingar, och mobilen vid sidan av för att delta i själva mötet. Det kändes väldigt bra. Mycket bra. Tänk att de styrande politikerna i Vänersborg inte fattar att det finns möjligheter och teknik för möten på distans…

Ordförande Maud Bengtsson (S) från Trollhättan inledde sammanträdet med att berätta för direktionen, dvs den beslutande församlingen av politiker, att ersättaren Mats Andersson (C) hade överklagat direktionens förra sammanträde till Förvaltningsrätten i Göteborg. (Se “Andersson överklagar KFV-möte!”.) Men också att hon tillsammans med förbundsdirektör Olofson hade bestridit överklagandet. (Se “KFV avvisar Anderssons överklagande”.)

Ordförande Bengtsson ville inte ha någon diskussion på mötet men kunde ändå inte avhålla sig ifrån några egna synpunkter. Hon menade att det sätt hon, och förbundet, har valt innebär att alla ledamöter får en chans att vara med.

“Det vore en demokratisk brist om folk med underliggande sjukdomar, riskgrupper mm inte kan vara med.”

Sa Bengtsson. Och det håller jag helt med Bengtsson om. Sedan avslutade ordförande Bengtsson med en dikt av Gustaf Fröding:

”Men strunt är strunt och snus är snus, om ock i gyllne dosor, och rosor i ett sprucket krus är ändå alltid rosor.”

Jag vågar mig inte på att tolka vad Maud Bengtsson menade med att citera dikten. Och det blev, som sagt, ingen diskussion. Men Mats Andersson fick ändå flika in att han noterade att ”justerande person var på plats”. Vilket jag inte heller vågar mig på att tolka…

Min partikollega Lutz Rininsland har denna gång gjort det lätt för mig att referera och blogga om KFV:s sammanträde. Inte nog med att han på Vänsterpartiets hemsida skrev om sammanträdet innan det gick av stapeln (se här), han gjorde detsamma i en blogg (se “På avstånd – Kunskapsförbundets politiker”). Och efter sammanträdet har han hunnit med att (med visst stöd av undertecknad) skriva ett referat av mötet. Det är också publicerat på Vänsterpartiets hemsida. (Det kan du läsa här.)

Det finns egentligen inte så mycket mer att tillägga, men jag vill ändå avsluta med att konstatera att Kunskapsförbundet är på frammarsch. I dessa tider med en alltmer hårdnande konkurrens från fristående skolor så lägger Kunskapsförbundet inte ner några utbildningar. Istället startar förbundet två nya utbildningar nästa läsår – Naturbruk med inriktning häst och Estet med bildinriktning.

Det lovar gott i ett förbund som är oerhört framåt och offensivt…

%d bloggare gillar detta: