Arkiv

Archive for the ‘Kunskapsförbundet Väst’ Category

Segregerade skolor

27 december, 2019 Lämna en kommentar

“Skolan borde vara en plats där elever med olika bakgrunder och förutsättningar möts men segregationen i skolan har ökat.”

Så skriver Skolverket på sin hemsida. (Se “Skolsegregationen”.)

Segregation innebär att skolorna i Sverige har blivit alltmer uppdelade utifrån elevernas familjebakgrund. Allt fler barn går i skolor med elever som liknar dem, socioekonomiskt och etniskt. Man skulle, som German Bender och Per Kornhall, (se “Skolsegregationen har spritt sig till hela landet”):

“lite tillspetsat … säga att vårt skolsystem allt mer sorterar elever utifrån föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå och härkomst.”

Sverige har sett en utveckling de senaste åren där allt fler elever som är svenskfödda och har välutbildade föräldrar oftare går på friskolor. Elever som har föräldrar med lägre utbildningsnivå och lägre inkomst går i högre grad i kommunala skolor. 

Bostadsområdena segregeras i allt större utsträckning och barn och ungdomar från olika bakgrund möter sällan varandra. Och inte helt oväntat får dessutom skolans socioekonomiska sammansättning en allt större betydelse för elevernas resultat. Skolor i så kallade utsatta områden, eller “riskområden”, har oftast färre legitimerade lärare. Den svenska skolans lagstadgade kompensatoriska uppdrag fungerar inte längre. Skolan förstärker istället skillnaderna mellan eleverna. Bender och Kornhall skriver:

“Vårt nuvarande skolsystem söndrar och bryter ner mer än det enar och rustar.”

Skolan blir allt sämre på att kompensera för elevernas sociala arv.

Alla internationella mätningar visar hur kunskapsklyftorna i Sverige ökar. Barn till välutbildade föräldrar med höga inkomster förbättrar sina resultat medan “de andra” halkar efter. 

För att tidigare har varit en “friskfaktor” och en skyddsfaktor mot trassliga hemförhållanden, kriminell livsstil, psykisk ohälsa mm har den segregerade skolan blivit ytterligare en riskfaktor. Det går allt sämre i skolan för elever med sämre ekonomiska och sociala förutsättningar. Och elever som går ur grundskolan utan tillräckliga kunskaper och utan gymnasiebehörighet har sämre förutsättningar för ett bra liv.

Självklart ökar risken för motsättningar och polarisering i samhället med segregerade skolor. Sedan upprörs människor över att det har blivit stökigt och våldsamt i vissa bostadsområden… (Se “Tyvärr polisen, skolvalet gör att vi inte kan hjälpa er”.)

Skolorna i Vänersborg och Trollhättan är också mer eller mindre segregerade. Utvecklingen har gått längst i Trollhättan. Det ser vi av en officiell tabell från Skolverket över föräldrarnas utbildningsbakgrund på de olika skolorna i de två kommunerna. Siffrorna gäller föräldrarna till de 9:or som gick ur grundskolan i våras, 2019.

Jag vet inte varför Skolverket inte anger några uppgifter för Kronan och Hjortmossen i Trollhättan. Det är dock ingen hemlighet att många elever har föräldrar med låg utbildningsbakgrund på Kronan. Även om tabellen bara visar en årskurs kan man anta att det råder ungefär samma förhållanden i de andra årskurserna, i åk 7 och 8. Fast när det gäller Vänersborg kan segregationen ha minskat, efter att rektorerna har beslutat att avskaffa profilklasserna.

Vi ser tydligt segregationen och skillnaderna mellan skolorna när vi studerar 9:orna läsåret 2018-2019 i såväl Trollhättan som Vänersborg. Och det är väl ingen nyhet för någon. Det som däremot är en, om inte nyhet, så kanske en överraskning, är att denna segregation följer med till gymnasiet. Det visar sig att eleverna från de olika grundskolorna i stor utsträckning väljer gymnasium utifrån sin sociala bakgrund. Det gäller faktiskt både valen till Kunskapsförbundets tre skolor och till valet av Kunskapsförbundet eller någon annan skola.

Nedanstående tabell visar hur stor andel av de behöriga, avgående 9:orna (vt 2019) som i första hand väljer den kommunala gymnasieutbildningen i Trollhättan och Vänersborg, dvs Kunskapsförbundet Väst, eller en fristående gymnasieskola alternativt en kommunal skola i en annan kommun.

Det är mycket tydligt att elever från skolor där föräldrarnas utbildningsbakgrund är hög i betydligt större utsträckning valde fristående gymnasieskolor (eller gymnasieskolor i andra kommuner). Det gällde t ex Fridaskolorna, Vänerparken, Skogshöjden, Paradis och Nya skolan. Där föräldrarnas utbildningsbakgrund är lägre valde eleverna i större utsträckning Kunskapsförbundets skolor.

Dalboskolan, och i viss mån också Sjuntorp, var undantag. Där är föräldrarnas utbildningsbakgrund förhållandevis låg samtidigt som en stor andel av eleverna valde friskola eller skola i annan kommun. På Dalboskolan i Frändefors har det av tradition varit många som väljer gymnasieskolor i Uddevalla, det geografiska avståndet till Uddevalla är inte så stort. Kanske valde flera elever en naturbruksutbildning på Nuntorp, Dingle eller Realgymnasiet, jag vet inte.

Det tabellen ovan visar är en tämligen extrem skolsegregration i gymnasiet. Vad det beror på att en elev som har föräldrar med hög utbildning i större utsträckning väljer ett program på en friskola, fast samma program kanske finns i Kunskapsförbundet, kan man spekulera i. Beror det på kompistrycket? Eller är det så att Kronans elever skrämmer bort dessa elever? Eller för att spetsa till det riktigt ordentligt, kan det vara så att om det brinner på Kronogården så väljer Paradisets elever Folkuniversitetet (en friskola) i stället…? (Eleverna har valt på det här sättet en längre tid.)

Segregationen syns även i valen till Kunskapsförbundet. Nedanstående tabell visar hur stor andel av de olika grundskolornas elever som valde till de olika skolorna i Kunskapsförbundet. (Kunskapsförbundets tre gymnasieskolor är: BSG=Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg, MÅG=Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan och NE=Nils Ericsonsgymnasiet i Trollhättan.)

En större andel elever i Vänersborg söker självklart den mer närliggande skolan i Vänersborg, BSG. Så är det i Trollhättan också, en större andel väljer “trollhätteskolorna” MÅG eller NE. Men med hänsyn tagen till detta så ser vi stora skillnader mellan valen i de olika grundskolorna. Det beror på att elever med föräldrar som har en lägre utbildningsbakgrund i betydligt större utsträckning väljer praktiska yrkesutbildningar. Det är inte helt oväntat ganska ont om friskolor som erbjuder denna typ av utbildningar, eftersom dessa utbildningar är dyrare.

Segregationen i Trollhättans och Vänersborgs grund- och gymnasieskolor är ett misslyckande – för Trollhättan och Vänersborg, men också för hela Sverige. Våra två kommuner är nämligen inga undantag, segregeringen finns i hela landet – även på gymnasienivå. Och med nuvarande resurstilldelningssystem till Kunskapsförbundet får dessutom elever med lägre socioekonomisk status genom lägre ”elevpeng” betala för eleverna på friskolorna. (Det har jag beskrivit i ett flertal bloggar, se t ex här.)

Den segregerade skolan är enligt min mening ett av de absolut största problem som Sverige står inför. Den orsakades av en hel rad förändringar som infördes under 1990-talet – skolan kommunali­se­rades, fritt skolval infördes och etablering av fri­stående skolor tilläts. Segregeringen av det svenska skolväsendet måste få ett slut.

”Skolan borde vara en plats där elever med olika bakgrunder och förutsättningar möts men segregationen i skolan har ökat.”

.

PS. Lutz Rininsland (V) bloggade om socialnämnden idag: ”Visserligen korrekt, men bättre vore att säga ifrån”.

Fullmäktigeåret till ända

19 december, 2019 Lämna en kommentar

Så har då också Vänersborgs kommunfullmäktige haft sitt sista sammanträde för året. 

Sammanträdet gick för första gången någonsin av stapeln på Quality Hotel. Jag vet inte om orsaken till att fullmäktige flyttade dit var för att ledamöterna denna gång bjöds på en enklare måltid. Det bjöds vi på i varje fall. Och Quality hade lyckats bra med sin LCHF-tallrik, om nu någon är intresserad. Jag tackar för allt det rikliga köttet på tallriken. Däremot hörde jag några som klagade på sin enklare vegetariska måltid.

Sammanträdet blev längre än planerat. Det slutade inte förrän kl 21.35, men då ska man komma ihåg att 50 minuter ägnades åt själva ätandet.

Revisor Torsten Gunnarsson började mötet med att berätta om kommunrevisionens roll, uppgifter och arbetssätt. Det var både en viktig och nödvändig information till alla ledamöter, trots att flera är “gamla i gamet”. Gunnarsson menade lite ironiskt att rapporterna kanske inte alltid drar till sig så många läsare. Men han underskattade nog intresset. Visst finns det en del revisionsrapporter som tar upp administrativa “detaljer” som kanske inte intresserar alla. Men revisionsrapporterna och revisorernas granskningar är i regel viktiga och tunga dokument, och många läser dom. Alla revisionsrapporter och granskningar finns för övrigt på kommunens hemsida. (Se “Revisorer”.)

En “nyhet” på revisionssidan är att revisionsfirman KPMG tar över som sakkunnig i kommunen efter årsskiftet. Fullmäktige fick också reda på, efter fråga från Lutz Rininsland (V), att enskilda kommunfullmäktigeledamöter har rätt att ta kontakt med revisorerna eller med en enskild revisor. Gunnar Lidell (M) frågade också om revisorernas granskning av renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset. Det har ju varit synnerligen aktuellt i år… (Se “Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset“.) Gunnarsson svarade att granskningen av kommunhuset fortsätter tills hela arbetet är klart. Revisorerna har redan begärt en ordentlig kostnadssammanställning av ombyggnaden, både av externa och interna kostnader, t ex kostnader för flytt, lokalhyror, produktionsbortfall, “onödig arbetstid” mm. Den granskningen kommer att bli mycket intressant att ta del av.

Själva förhandlingarna började lite lugnt med att den gamle rutinerade före detta förvaltningschefen i barn- och utbildningsförvaltningen Kent Javette valdes till ersättare i socialnämnden. Javette tar nu plats i den socialdemokratiska gruppen.

Samhällsbyggnadsnämnden fick sedan sitt begärda tillskott på 14,7 milj för det nya köket i kv Oden (vid Torpaskolan). De totala kostnaderna kommer därför att uppgå till sammanlagt 79,4 milj kr. (Se “Årets sista fullmäktige”.) Det blev knappast någon diskussion efter det att samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) på ett föredömligt sätt sammanfattade vad hela ärendet gällde. Ingen yrkade avslag på förslaget.

Lite förvånande, eller inte, var att ärendet “Delårsrapport för Kunskapsförbundet Väst, augusti 2019” lockade upp många till talarstolen, bland annat flera av de ledamöter som sitter i Kunskapsförbundets direktion. Och alla var överens.

Undertecknad vänsterpartist inledde med att berätta om vad som hade hänt under hösten. Kunskapsförbundet har skurit ner mycket kraftigt i verksamheterna. Förbundet har minskat med 90 tjänster på den pedagogiska sidan. Det motsvarar 11-12% av personalstyrkan. Det har också skurits i ledningen, 36 chefer har blivit 30. Och nu har neddragningar på elevhälsan och de elevstödjande funktionerna börjat, 22% av tjänsterna ska bort. Det innebär att verksamheterna är mycket nära “smärtgränsen”. Det prognostiserade underskottet har i varje fall minskat, och det glädjer ju om inte annat ekonomer och den styrande kommunledningen… Kunskapsförbundet går, trots det andra halvårets gigantiska nedskärningar, in i 2020 med en budget där det saknas 7,5 milj kr. Jag kan inte se hur ägarkommunerna kan låta bli att skjuta till pengar…

Gunnar Lidell (M) tog i sitt anförande upp bland annat den pressade situationen för “gymnasielagsungdomarna”, dvs de ungdomar som är tvungna att få utbildning för att kunna komma ifråga för att få asyl i Sverige. Det måste påpekas att Lidell inte alls håller med sina partivänner i vissa skånekommuner, tvärtom. Dessutom tog Lidell upp ägarkommunernas (Trollhättan och Vänersborg) ledning och styrning av Kunskapsförbundet. Han var kritisk till att ägarsamrådet uppfattas som beslutande. Han nämnde också splittringar mellan de styrande grupperna om KFV:s ekonomi. 

Henrik Josten (M) förklarade Kunskapsförbundets betydelse för kommunerna, t ex för att mota lågkonjunkturer genom att vidareutbilda invånarna till andra jobb. Han menade vidare att förbundets enorma besparingar “gör ont” och påverkar verksamheten negativt. Josten varnade för ytterligare besparingar:

“Förbundet tål inte mer.”

Josten avslutade med att ifrågasätta hur finansieringen till de elever som går i fristående gymnasier och i andra kommuner går till.

Lutz Rininsland(V) behandlade vuxenutbildningen och att det är positivt att det redan finns ett uppdragsavtal för det kommande året. Han tog också upp det annorlunda och nya läget som uppstår för Kunskapsförbundet nu när Arbetsförmedlingen skär ner. Rininsland efterlyste en partiövergripande arbetsgrupp som skulle arbeta med tänkbara lösningar för Kunskapsförbundet.

Madelaine Karlsson (S) instämde i det mesta som sagts och framhöll att trots alla nedskärningar är eleverna i förbundets skolor nöjda och kunskapsresultaten har förbättrats.

Sammanfattningsvis kan väl sägas att Kunskapsförbundet nu diskuteras i Vänersborgs kommunfullmäktige på ett helt annat sätt än tidigare. Och inga negativa röster hörs om hur viktigt det är att Kunskapsförbundet fungerar bra för våra ungdomar.

Lutz Rininsland (V) hade två interpellationer, en till socialnämndens ordförande om “Habiliteringsersättning” och en till kommunstyrelsens ordförande angående “Uppdatering Arbetsförmedling i Vänersborg”. De tog tämligen lång tid att avhandla. Men de lämnar jag åt sidan, eftersom jag räknar att Rininsland själv kommer att blogga om dessa. (Och det gjorde Lutz Rininsland – se ”Samma möte? Är det sant?”.)

Även min interpellation, “Skillnad på teori och praktik”, behövde sin runda tid innan den kunde läggas till handlingarna. Det visade sig nämligen att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) mot all förmodan hade prioriterat att svara på interpellationen. Vilket fick undertecknad att sitta vid datorn några timmar extra igår eftermiddag… Interpellationen lämnades ju in så sent som i tisdags och ingen räknade väl med att den skulle tas upp redan dagen efter. I varje fall inte jag. Jag tänkte dock skriva om den vid ett senare tillfälle.

Lena Mjörnell (SD) lämnade in en motion om “Kommunal ekonomi” som hon presenterade igår. Mjörnells motion syftar till att visa upp kostnaderna för kommunens lagstadgade uppgifter. Som en bieffekt kommer då också de icke lagstadgade verksamheterna att synas. Vänersborgarna kommer sedan att kunna se och jämföra vad som är lagstadgat och vad som är “frivilliga” politiska prioriteringar i Vänersborg. Om motionen går igenom vill säga…

Jag tänkte på motionen när jag tidigare idag läste en mycket läsvärd artikel om arenor – “Arenakrasch: Glädjekalkyler tynger kommunernas ekonomi”. Artikeln tar inte upp Arena Vänersborg specifikt, men resonemanget är ändå tillämpligt. I ingressen står det:

“För 10 år sedan drog arenafebern in över Kommunsverige. Plötsligt skulle var och varannan kommun bygga stora, påkostade inomhusarenor. Nu tränger höga driftskostnader ut kommunal kärnverksamhet och förvärrar en redan besvärlig ekonomisk situation.”

Artikel- och rapportförfattaren Erik Engstrand menar att driften av de kommunala arenorna konkurrerar med välfärdens kärnverksamheter. Det betyder att kommunerna i majoriteten av fall får skära ner i verksamheterna för att klara arenadriften.

Om Mjörnells motion bifalls så kommer de icke-lagstadgade kostnaderna i Vänersborg kommun, som arenans nettokostnad på 20 milj kr per år, att bli tydlig. Och vilka effekter det har på välfärdens kärnverksamheter…

Och med dessa ord önskar jag God Jul till alla politiker i Vänersborg! Och en särskild God Jul till kommunfullmäktiges ordförande, av TTELA nyligen kallad ”borgmästare”, Annalena Levin som har svingat klubban med den äran!

KFV (10/12): “Läs Kärvlings blogg!”

11 december, 2019 Lämna en kommentar

Igår på förmiddagen hade direktionen i Kunskapsförbundet sitt sista möte för året. Mötet innehöll inga överraskningar. Jo förresten – en…

Förbundets kommunikationschef Linda Blom redogjorde för årets gymnasiekampanj. Jag måste säga att jag blev imponerad av hur förbundet utnyttjar sociala medier i sin marknadsföring… Med en sådan marknadsföring i nästa val så skulle det inte förvåna mig om Vänsterpartiet i Vänersborg fördubblade sitt röstetal…

Sedan blev det inte helt oväntat ekonomi för nästan hela slanten…

Förbundsdirektör Johan Olofson utvecklade tankarna från förra mötet, att KFV skulle bli mer “proaktivt”. Han berättade t ex att steg redan har tagits på vägen för att erbjuda ägarkommunernas (Trollhättans och Vänersborgs) grundskolor möjligheten att samarbeta kring SYV-verksamheten – genom att Kunskapsförbundet skapar en gemensam organisation under sina vingar.

Det skulle finnas många fördelar med en gemensam organisation menade Olofson. Det skulle bland annat gynna likvärdigheten för eleverna, flexibiliteten skulle bli större, gruppen SYV:are skulle bli så stor att en kompetent chef skulle kunna tillsättas, det skulle bli enklare med SYV-tjänsterna, större möjlighet till samverkan med andra aktörer och enklare att samordna gemensam kompetensutveckling för personalen.

Olofson menade också att en projektering av en ny naturbruksutbildning i Kunskapsförbundets regi bör starta omgående. Då skulle det finnas möjlighet att få igång ett program redan till hösten 2021. Det har även påbörjats en dialog med ägarna till Vänerparken, Intea, för att kunna samla hela förbundets vuxenutbildning på Vänerparken. I så fall skulle lokalytor kunna avvecklas i Trollhättan, och effektiviteten öka.

Alla dessa åtgärder skulle, om de blir verklighet, på sikt kunna spara pengar till Kunskapsförbundet och faktiskt också förbättra för både förbundet och de studerande.

År 2019 har, som alla som läst denna blogg vet, varit ett tufft år för Kunskapsförbundet. Det har varit ett år av besparingar och neddragningar. Under hösten har förbundet minskat med 90 tjänster. Det motsvarar 11-12% av personalstyrkan. Det har också skurits i ledningen, 36 chefer har blivit 30. Och nu har neddragningar på elevhälsan startat… 

Ändå räcker åtgärderna under 2019 inte till för att få en budget i balans 2020. Det saknas 7,5 mkr nästa år. (Den av kommunerna utlovade ramhöjningen på 15 milj kr sker inte förrän år 2021.)

De 7,5 milj kr i underskott beror på de “interkommunala eleverna”, dvs de elever från Trollhättan och Vänersborg som väljer andra gymnasieskolor än förbundets egna. Kunskapsförbundet är ju faktiskt oerhört konkurrensutsatt jämfört med gymnasieskolor i många andra kommuner.

1.297 elever från Trollhättan och Vänersborg väljer andra skolor än KFV:s och det är KFV som får betala kostnaderna för dessa elever. Dessa val dränerar förbundet på pengar. Så här ser kostnadsutvecklingen ut för de elever som väljer andra skolor än förbundets egna:

I diagrammet ser man också prognoserna för de två närmaste åren. Omkring 130 miljoner rinner ur förbundet i år, 144 miljoner år 2021… Det är inte bara det att fler elever väljer andra skolor, utbildningsplatserna på dessa skolor blir också dyrare.

Det finns även statistik på hur elever från olika delar av Trollhättan och Vänersborg väljer till gymnasieskolan. Det visar sig mycket tydligt att i områden där föräldrarnas utbildningsbakgrund liksom inkomsterna är höga väljer ungdomarna i betydligt större utsträckning friskolor än KFV:s skolor. Man kan alltså säga att utbildningen är segregerad, inte bara i grundskolan utan också på gymnasiet. Elever med sämre förutsättningar går i KFV jämfört med de som väljer friskolor.

Det är också så att de elever som har sämre förutsättningar i större utsträckning väljer “praktiska program” – program som är dyrare än de teoretiska. Dessa elever behöver i högre grad även mer stöd i studierna, och därmed ekonomiska resurser.

I min förra blogg om Kunskapsförbundet beskrev jag förbundets ekonomiska situation. (Se “Fortsatta nedskärningar på gymnasiet”.) Jag tar det en gång till, men “spetsar” till det lite ytterligare…

Kunskapsförbundet får ett “basbelopp” i förbundsbidrag varje år av Trollhättan och Vänersborg. Detta grundar sig på kostnaderna för gymnasieskolorna i Trollhättan och Vänersborg då Kunskapsförbundet startade 2013. Sedan har det skett en årlig uppräkning för inflation, löneökningar och hyreshöjningar mm. Och för varje ny tillkommande ungdom så får Kunskapsförbundet 55.000 kr (tidigare 53.000 kr).

Väljer en elev t ex Folkuniversitetet får KFV betala upp emot 100.000 kr för denna plats. Det betyder en “förlust” på 45.000 kr jämfört med om eleverna hade valt samma program i Kunskapsförbundets regi. Och väljer eleverna då Naturbruksprogrammet på Realgymnasiet, som 35 elever gjorde i höstas, så kostar varje plats minst 200.000 kr. Och Kunskapsförbundet får fortfarande 55.000 för varje elev…

Eftersom inte Kunskapsförbundet får någon som helst kompensation av ägarkommunerna för friskolornas dyra platser, så blir det i praktiken de elever som går i förbundets egna skolor som får betala friskoleplatserna. Det innebär självklart att utbildningskvaliteten riskerar att på sikt sjunka i KFV, vilket i sin tur kan leda till att färre väljer förbundets gymnasieskolor…

Kunskapsförbundet Väst har ett tufft år framför sig. Förbundet möter år 2020 med färre personal på alla områden, samtidigt som eleverna är lika många som tidigare. Kostnaderna för friskolor fortsätter öka och förbundet måste “hämta hem” 7,5 miljoner. Och trots alla mörka orosmoln är tjänstemännen i förbundet med förbundsdirektören i spetsen optimistiska… Och visst har kunskapsresultaten för förbundets elever ökat. Men det var före de stora besparingarna. Säger jag, som inte kan vara lika positiv och optimistisk… Jag önskar att jag kunde vara det.

Förbundsdirektören slutade med att se tillbaka på året som gått och det gjorde även Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson (S).

Och då kom överraskningen!

Min ödmjukhet förbjuder mig inte att återge de fina ord som ordförande Maud Bengtsson och förbundsdirektör Johan Olofson uttryckte vid avslutningen av dagens sammanträde.

Bengtsson ansåg att hela direktionen borde läsa min blogg. Hon tyckte att bloggen gav en bra och sanningsenlig bild av Kunskapsförbundet och vad som händer i och omkring det… Och inte nog med det… Förbundsdirektör Olofson stämde in i berömmet och fyllde dessutom i med att alla fakta i bloggen har varit korrekta.

Det var fantastiskt roligt att höra dessa ord från två kunniga och kompetenta personer.

Och till sist – God Jul på alla er i Kunskapsförbundet som jag inte ser mer i år.

PS. Min partivän och kollega i direktionen Lutz Rininsland har en del synpunkter i bloggfrågan på sin blogg – se “Finfina avslutningen och en eftertanke”. Den är som vanligt värd att läsa.

Fortsatta nedskärningar på gymnasiet

8 december, 2019 Lämna en kommentar

Nu på tisdag, den 10 december, har direktionen i Kunskapsförbundet Väst sammanträde.

Mötet kommer som vanligt att handla om pengar, eller snarare bristen på. För trots att det snart är jul så lär inte tomten komma med några pekuniära julklappar till Kunskapsförbundet. Tomtarna Paul Åkerlund (S) och Benny Augustsson (S) har tomt i sina säckar. Det betyder att även nästa år kommer att bli ett tungt år för förbundets elever, lärare och annan personal.

Direktionen, dvs de politiker som bestämmer i förbundet, ska anta budgeten för 2020. Jag tror inte att det egentligen är så mycket att diskutera i Kunskapsförbundet. Förbundet har de pengar det har, det går inte att göra något åt. Det är som sagt Åkerlund i Trollhättan och Augustsson i Vänersborg som bestämmer, tillsammans med respektive fullmäktige så klart. Och som grädde på moset tar inte heller staten sitt ansvar fullt ut, statsbidragen borde ha varit betydligt större. Förbundet kan inte påverka de pengarna heller. Och eftersom pengarna inte räcker till de utgifter och kostnader som förbundet har så måste det sparas. Nästa år också…

Det har alltså inte hjälpt att Kunskapsförbundet har skurit ner på antalet lärare, eller på ledningen, eller på elevhälsan, eller på… Det ska sparas ytterligare 7,5 miljoner år 2020 för att få en budget i balans. Nedskärningarna fortsätter med andra ord. Men var dessa miljoner ska hittas vet jag inte. Kanske genom att anta och genomföra några av de idéer som fördes fram på det förra sammanträdet. Som t ex att ta in nya medlemmar/kommuner i förbundet, “ta över” arbetsmarknadsavdelningarna i Trollhättan och Vänersborg eller att starta ett eget naturbruksgymnasium… Men sådant är inte gjort i en handvändning – och dessutom ligger besluten som vanligt i Trollhättans och Vänersborgs fullmäktigeförsamlingar… (Se “Direktionens möte (19/11)”.)

Något måste göras, på något sätt måste det komma in mer pengar i Kunskapsförbundet…

Jag blir också lite nervös när jag ser i meddelandelistan inför sammanträdet en notis om:

“uppsägning av avtal mellan Kunskapsförbundet Väst, LR samt Lärarförbundet. Avser vuxenutbildningen.”

Det visar sig att Kunskapsförbundet (=arbetsgivaren) säger upp det lokala kollektivavtal om arbetstid som tecknades i maj förra året (2018) för alla lärare inom vuxenutbildningen. Det bådar inte gott. Om förbundets ekonomiska situation leder till motsättningar och konflikter med lärarnas fackliga organisationer, om arbetsgivaren t ex vill att lärarnas undervisningsskyldighet ska öka, kan det bli svårt att behålla kompetent och legitimerad personal och rekrytera ny. I ett sådant här ekonomiskt läge borde alla dra åt samma håll…

Men än så länge är vi positiva…

Den pedagogiska verksamhet som pågår överallt i förbundet är av hög kvalitet. Och just det kan vara viktigt att veta för alla elever i åk 9 (och föräldrar) som nu står inför att välja till gymnasiet – se “Dags att välja gymnasieprogram!”.

Direktionen ska på tisdag, som nämnts tidigare, fatta beslut om Mål- och resursplan 2020, dvs nästa års budget. Och jag vill börja med att återge delar av  Kunskapsförbundet Västs ordförande Maud Bengtssons (S) inledning till Mål- och resursplanen:

“De viktigaste målsättningarna i Kunskapsförbundet ska även i fortsättningen vara ökad likvärdighet och förbättrade kunskapsresultat. Det kompensatoriska uppdraget ska också vara i fokus. Vi fortsätter arbetet med allas delaktighet i vårt gemensamma utvecklingsarbete. Kunskapsförbundet är och ska även i fortsättningen vara en organisation där våra elever ges så bra förutsättningar som möjligt för att nå sina drömmar och bli så mycket de kan.”

Och Maud Bengtsson avslutar:

“Trots bistrare ekonomiska tider känner vi framtidslust och vi fortsätter att arbeta med ”Drömfabrikens” resa mot ett förbättrat lärande!”

Jag tänkte faktiskt redovisa några ekonomiska fakta för nästa år i denna blogg. Det är sällan man ser dessa i media. Och eftersom Kunskapsförbundet oftast förbigås med tystnad i Vänersborgs politiska organ, även om en förändring tycks vara på gång, kan det vara bra för intresserade att åtminstone känna till några av siffrorna.

En stor del av KFV:s intäkter kommer från förbundsbidraget. Det betalas varje år av ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg.

Förbundsbidraget baseras på kommunernas totala befolkning i åldern 16-18 år, dvs antalet ungdomar från tre årskullar (16-17-18 år). Bidraget ges också för ungdomar som inte har sökt och som inte tar någon utbildningsplats i anspråk. Det är dock få ungdomar detta gäller. Å andra sidan blir det fler och fler ungdomar som av olika anledningar behöver en utbildningsplats även under ett fjärde år. Det betalar inte kommunerna.

Kunskapsförbundet Väst ansvarar också för de elever som väljer att gå sin gymnasieutbildning i friskolor eller i andra kommuner. Det är viktigt att tänka på. Det innebär nämligen att förbundet betalar till friskolor, t ex naturbruksskolor, och andra kommuner för de elever (från Trollhättan och Vänersborg) som väljer det alternativet. (På samma sätt får förbundet ersättning om elever från andra kommuner väljer Kunskapsförbundet.) Det betyder att denna del av förbundsbidraget försvinner från förbundet – och kan följaktligen inte användas till förbundets egna skolor. (Allt större summor försvinner till friskolorna.)

Så här ser förbundsbidraget ut för 2020:

Det totala förbundsbidraget 2020 från Trollhättan och Vänersborg uppgår således till 461,1 miljoner kr. Det betyder 130.034 kr per elev.

Storleken på förbundsbidraget utgår egentligen från de kostnader som respektive kommun hade för sin gymnasieverksamhet den dag då Kunskapsförbundet Väst bildades 2013. Pengarna, på den tiden ca 100.000 kr per student, skulle räcka till allt som behövdes för att bedriva gymnasieutbildning. Sedan har förbundsbidraget helt enkelt räknats upp varje år för inflation, löneökningar och hyreshöjningar mm.

Förbundsbidraget höjs också om antalet ungdomar ökar. Om antalet studenter ökar från ett år till ett annat så får Kunskapsförbundet 55.000 kr per person. Det var tidigare 53.000 kr, men höjdes i år. Ägarkommunerna räknar med att 55.000 kr per elev ska räcka för en utbildningsplats. Och oftast stämmer det resonemanget. Pengarna räcker för att fylla upp en klass från t ex 27 elever till 30. Då behövs det inga extra lokaler, ny lärare eller ytterligare rektor. Men situationen blir naturligtvis annorlunda om 3 nya elever vill börja i en klass där det redan går 32 elever…

Denna ekonomiska ”modell” urholkar också förbundets ekonomi på ett annat sätt. Om studenter väljer en fristående gymnasieskola, t ex ett naturbruksgymnasium, som kostar 200.000-300.000 kr per utbildningsplats, så går förbundet back. Förbundets ”egna studenter” får då så att säga betala dessa friskoleplatser med minskade resurser… (Lutz Rininsland (V) och jag har skrivit en motion om det här. Du kan ladda ner motionen här.)

Förbundsbidraget finansierar gymnasieutbildningen, men Kunskapsförbundet ansvarar även för vuxenutbildningen. Den kommunala vuxenutbildningen, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare finansieras enligt särskilda uppdragsavtal som tecknas mellan förbundet och Trollhättan och Vänersborg. (Kommunerna tecknar avtalen var och en för sig.) Det kan väl också tilläggas att vuxenutbildningen även bedriver utbildningar som genererar statsbidrag såsom yrkesvux, lärlingsutbildning, traineejobb och yrkeshögskoleutbildningar.

Trollhättans stad och Vänersborgs kommun betalar nästa år totalt 551,5 milj kr till Kunskapsförbundet – för gymnasie- och vuxenutbildningen.

Dessa pengar fördelas på de olika verksamheterna på följande sätt:

Eller illustrerat i ett diagram:

Och för den som är särskilt intresserad så redovisas hela budgeten här:

Och jag avslutar med två cirkeldiagram över Kunskapsförbundets intäkter och kostnader 2020:

Förhoppningsvis kan denna blogg bidra till att öka kunskapen om Kunskapsförbundets ekonomiska situation.

Direktionens möte (19/11)

21 november, 2019 Lämna en kommentar

Kunskapsförbundet Västs direktion (”fullmäktige”) hade sammanträde i tisdags.

Den ekonomiska situationen låg som vanligt som ett tungt, mörkt moln tätt över ledamöters och ersättares huvuden. Det mesta som händer i Kunskapsförbundets sammanträdesrum just nu är en konsekvens av neddragningarna.

Sammanträdet började med en redogörelse av vad som hände på det senaste ägarsamrådet. (I ägarsamrådet träffas kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg tillsammans med presidiet i Kunskapsförbundet.) Som jag skrev i en tidigare blogg (se “Kunskapsförbundet (19/11)”) fanns det inget i minnesanteckningarna från mötet som tydde på att kommunalråden reagerade eller protesterade mot de nedskärningar som just har påbörjats, och genomförs, på elevhälsan och de elevstödjande funktionerna. Förbundet drar ju ner på 22% på dessa funktioner, bland annat försvinner 3 elevcoacher/skolvärdar, 1,6 tjänst skolsköterska och 2,8 tjänster som studie- och yrkesvägledare. Avsaknaden av protester från kommunalråden bekräftades på mötet i tisdags.

Kommunalråden hade också fått reda på att en viktig följd av besparingarna var att förbundet kommer att vara sämre rustat inför eventuella “händelser”. I minnesanteckningarna från ägarsamrådet står det att följande information delgavs kommunalråden:

“Färre personer kommer också att röra sig i korridorerna [på de tre gymnasieskolorna; min anm]. En minskning av receptionernas öppettider kommer också ske, vilket medför sämre kontroll av vilka personer som rör sig in och ut ur byggnaderna. Det förebyggande arbetet för trygghet och säkerhet minskar och beredskapen för att kunna hantera situationer med hot och våld är försämrat.”

Jag har egentligen svårt att tro att kommunalråden tycker att bandy och musik är viktigare än trygghet och säkerhet för våra ungdomar. Men vad ska man tro när de protesterade mot att Kunskapsförbundet ville spara genom att lägga ner några dyrbara program som det estetiska programmet och orkesterutbildningen och idrottsutbildningen bandy…? Och är tysta nu…?

De här konkreta nedskärningarna och besparingarna har inte beslutats av politikerna i Kunskapsförbundets direktion. De har “bara” gett förvaltningen i uppdrag att spara… Och det gör förvaltningen. Men när politikerna informerades, vid direktionens oktobersammanträde, om besparingarna på elevhälsan och de elevstödjande funktionerna och konsekvenserna för säkerheten och tryggheten, skrev Lutz Rininsland (V i Vänersborg) en reservation, som jag till fullo stöder (jag är dock enbart ersättare). Lutz Rininsland skriver i reservationen:

“För mig som ledamot är detta ett stort bekymmer. Jag får vid sittande bord veta att något genomförs för att möta den extremt tuffa ekonomiska situationen. Om det skulle varit ett beslutsärende skulle jag kraftigt ha motsatt mig ett sådant här förslag. Jag ser att det skulle behövas en personalförstärkning från nuvarande nivå med 22% eller mer, inte som det blir nu, mindre personal.”

Du kan läsa hela reservationen på Rinininslands blogg – “Mot bättre vetande: ”Noterar informationen””.

Med denna start på sammanträdet så kunde fortsättningen inte bli sämre. Trodde man. Och förbundsdirektör Johan Olofson gjorde sitt bästa för att få upp stämningen. När han berättade om besparingar i ledningsfunktionerna…

Det blir färre höga chefer i förbundet, 6 tjänster försvinner och 3 nya tillkommer. Organisationen ska förändras och bli mer sammanhållen:

“med mer direkt styrning från förbundsnivå samt ökat ansvar på beslutsfattande i förstalinjen”

Det bedöms blir mer effektivt. Men visst, rektorerna får fler uppgifter och både de och andra får arbeta hårdare… Eller “smartare och effektivare”… Risken tycks vara överhängande att tiden för rektorernas pedagogiska ledarskap naggas i kanten. Och det vore mycket olyckligt.

Vi får se, fungerar det inte – så fungerar det inte… Men på ett sätt kommer det att fungera – och det alldeles utmärkt. Kunskapsförbundets kostnader sänks…

Och så var direktionen där igen…

Om inte ägarkommunerna gör något drastiskt så finns det stor risk att Kunskapsförbundet snart kommer att banta ihjäl sig…

Det florerar en del idéer om framtiden och hur Kunskapsförbundet ska möta den på ett “proaktivt” sätt.

Förbundet skulle kunna ta in nya medlemskommuner som Mellerud och Uddevalla. Eller åtminstone söka samarbete. Förbundet skulle kunna vara en “brygga” för nya samverkansformer med Trollhättan, t ex “ta över” arbetsmarknadsavdelningarna i de båda kommunerna. Överhuvudtaget skulle det säkert vara möjligt att samverka med andra kommuner, t ex Lidköping, Alingsås eller Lilla Edet. Det är ju inte bara Trollhättan och Vänersborg som befinner sig i “ekonomiska trångmål” och samarbeten skulle kunna vara en “win-win-situation”. En av de djärvare idéerna var att Kunskapsförbundet skulle kunna starta ett eget naturbruksgymnasium…

Det finns helt klart framtidsvisioner på en del håll och kanter. Och säkert många bra och konstruktiva sådana, men har man varit i politiken ett tag så vet man hur trögt och konservativt det kan vara…

Den 10 december ses direktionen för sista gången detta år.

Kunskapsförbundet (19/11)

17 november, 2019 Lämna en kommentar

Det kommer att handla mycket om utbildning kommande vecka. Barn- och utbildningsnämnden sammanträder imorgon måndag (se “I väntan på BUN”) och Kunskapsförbundet Väst på tisdag.

Kunskapsförbundets sammanträden brukar sällan vara några uppmuntrande eller glädjefyllda tillställningar – den ekonomiska situationen lägger sordin på den typen av känsloyttringar. Minskade statsbidrag och ökade kostnader för friskoleplatser, framför allt på naturbruksutbildningar, har tillsammans med två oförstående ägarkommuner, Trollhättan och Vänersborg, lett till stora personalminskningar. Personalstyrkan minskade med 73 tjänster mellan juni och augusti i år. Det motsvarar 9,8 % av samtliga anställda. Och trots nerdragningarna är prognosen för året ett underskott på drygt 12 milj kr…

Och den ekonomiska krisen fortsätter. Inför 2020 saknar Kunskapsförbundet 15 “nya” miljoner. Besparingsåtgärderna inför nästa år är därför redan i full gång, uppsägningar av personal har börjat. Denna gång vill förbundet inte skära ner bland lärarna, eftersom lärartätheten redan har nått “kritiska nivåer”… Istället ska det skäras på “stödprocesserna”. Som därigenom också kommer att nå ”kritiska nivåer”…

När Kunskapsförbundet tidigare i år signalerade att förbundet ville spara genom att lägga ner några dyrbara program, det estetiska programmet och orkesterutbildningen i Vänersborg, det industritekniska programmet i Trollhättan och idrottsutbildningarna bandy och badminton i Vänersborg respektive Trollhättan, då sa kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg blankt nej. Men när kommunalråden fick följande information den 15 oktober på Ägarsamrådet, texten är tagen från de officiella minnesanteckningarna, så var det tydligen, enligt anteckningarna, ingen som reagerade…

“5 Trygga och säkra skolor – i allt hårdare samhällsklimat
Under rubriken redogjorde förbundsdirektören för de minskningar inom elevhälsa och elevstödjande verksamhet som nu kommer att äga rum inom Kunskapsförbundets verksamheter. Besparingen förväntas bli 6 Mkr. Minskningen ingår som ett led i steg 2 i besparingarna för att nå budget i balans. Steg 2 handlar om en minskning av stödprocesser.
Elevcoach/skolvärd går från 6 personer till 3, psykolog från 0,75 tjänst till 0,2 tjänst, skolsköterska från 6,6 tjänster till fem samt studie- och yrkesvägledare som går från 7,8 till 5 tjänster. Kurator, socialpedagog samt specialpedagog behåller sitt nuvarande antal.
Allt som allt är det en minskning med 22 % på elevhälsa och elevstödjande verksamhet. Konsekvenserna blir att förbundet kommer att vara sämre rustat inför eventuella händelser. Färre personer kommer också att röra sig i korridorerna. En minskning av receptionernas öppettider kommer också ske, vilket medför sämre kontroll av vilka personer som rör sig in och ut ur byggnaderna. Det förebyggande arbetet för trygghet och säkerhet minskar och beredskapen för att kunna hantera situationer med hot och våld är försämras.”

Det verkar med andra ord som om t ex bandyutbildningen är viktigare för kommunalråden Benny Augustsson (S) och Paul Åkerlund (S) än att, för att ta en av formuleringarna ovan, “det förebyggande arbetet för trygghet och säkerhet minskar och beredskapen för att kunna hantera situationer med hot och våld är försämras”. Det syns inga protester från kommunalråden i protokollet…

Det glädjande i bedrövelsen, om man kan uttrycka det så, är att de båda ägarkommunerna tycks ha insett vuxenutbildningens betydelse. Både Trollhättan och Vänersborg avsätter i stort sett de pengar, totalt 37,1 milj kr för Vänersborgs del, som Kunskapsförbundet Väst anser behövs för vuxenutbildningen år 2020.

De ekonomiska frågorna har diskuterats “färdigt” för i år och Kunskapsförbundet, och ägarkommunerna, har fattat de beslut som ska fattas. Med undantag av två informationsärenden, månadsrapporten för oktober och att förbundsdirektören ska informera om det ekonomiska läget, blir det inget prat eller beslut om ekonomin. Det rullar liksom på.

Ja, kanske inte. Det finns ett ärende som heter “Ny ledningsorganisation”. Jag vet inte, det framgår inte av handlingarna, om den nya ledningsorganisationen föranleds av att det ekonomiska läget framtvingar nedskärningar. Eller om det är en förändring som skulle ha gjorts i vilket fall därför att den är typ effektivare och bättre. Sker förändringen på grund av ekonomiska skäl så finns det väl också skäl att anta att ledningsorganisationen förändras till det sämre…

Formuleringarna i underlaget är kryptiska: 

“Styrning och ledning kommer att genomgå en förändring i förbundet. Från en organisation anpassad till utveckling är tanken att nu få en mer sammanhållen organisation med ökat ansvar på beslutsfattande i “förstalinjen”.”

Det är väl ändå inte så, det hoppas jag verkligen, att man återför sådana arbetsuppgifter till rektorerna, som under flera år har legat på andra, kvalificerade chefer/ledare inom sina områden? Rektors pedagogiska ledarskap tål inte att annat tar tid och kraft.

För övrigt ska direktionen också anta en “plan för utbildning på introduktionsprogrammen 2019/2020”.

Annars är det inga fler ärenden där beslut ska fattas. Det hindrar dock inte att det säkerligen blir information om både det ena och andra, t ex om revisorernas granskningsrapport av delårsrapporten från i augusti. Förvaltningen kommer säkerligen att redovisa hur följande kritik från revisorerna ska åtgärdas:

“Vi noterar att flera av målen saknar tydliga indikatorer och målvärden. Dessa behöver tydliggöras och konkretiseras för att en bättre utvärdering och bedömning av prognostiserad måluppfyllelse ska kunna göras.”

Årets sista sammanträde med Kunskapsförbundet hålls den 10 december.

KF 1 (23/10): Kunskapsförbundet

24 oktober, 2019 Lämna en kommentar

Gårdagens 51 ärenden avklarades på 5 timmar och 20 minuter. Men då är 45 minuters paus och ajourneringar inräknade. Kl 23.20 slog fullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) klubban i bordet och tyckte att ledamöterna kunde få gå hem.

Det var många ärenden, många talare och många beslut. Det var en del meningsskiljaktigheter, men debatterna var lugna och sansade. Och oftast är det inga egentliga debatter, varje talare berättar helt enkelt vad hen tycker och så är det bra med det. Jag tyckte inte heller att sammanträdet bjöd på några överraskningar. Fullmäktige fattade de förväntade besluten – med det inte sagt att det var de riktiga och “bästa” besluten…

Jag har skrivit om de olika ärendena i flera bloggar, och naturligtvis har jag skrivit särskilt om de ärenden som av olika anledningar engagerade mig. Men jag ska göra några nedslag och kommentera några av ärendena under kvällen. I denna blogg tänkte jag emellertid hålla mig till ett ämne, till Kunskapsförbundet Väst. KFV var uppe för behandling i tre ärenden.

Kunskapsförbundet Väst hade begärt extra pengar till gymnasieverksamheten. (Se “KFV I KRIS!”.) Jag yrkade bifall till förbundets ansökan (igen får jag väl tillägga, samma fråga var uppe även vid fullmäktiges junisammanträde) och Lutz Rininsland (V) stödde inte helt oväntat mitt yrkande. Det gjorde inga andra, i varje fall inte från talarstolen. Det blev ingen votering så säker kan man inte vara. Det blev som väntat inga pengar till förbundet.

Det var emellertid positivt att flera talare, som Madelaine Karlsson (S), Henrik Josten (M) och Lutz Rininsland (V) (och jag själv också…), belyste Kunskapsförbundets prekära ekonomiska situation. Det visar om inte annat att förbundet börjar ställas alltmer i fokus. På lite sikt tror jag att det kommer att gynna förbundet, fler blir medvetna om förbundets vikt och att det är kommunens egna ungdomar det handlar om. Och så måste det vara, Kunskapsförbundet måste komma högre upp i prioriteringslistan – annars har förbundet gjort sitt…

Det som är tråkigt är att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inte verkar tillhöra dem som visar förståelse för Kunskapsförbundet. Augustsson tycks mest se till siffrorna i balansräkningen – och ju mer som sparas och skärs ner, desto bättre. Då blir ju slutsiffrorna inte röda…

Att det finns en bitter verklighet bakom siffrorna och ibland till och med individuella tragiska öden berörde Augustsson inte i något anförande. Och han har inte heller vidtagit några mått och steg för att förhindra dessa. Det blev väldigt uppenbart i nästa ärende, som återigen handlade om Kunskapsförbundet. Förbundets begäran om pengar till vuxenutbildningen avhandlades. (Se ”Vuxenutbildningen – lagbrott?”.) Jag tänker naturligtvis på de 171 personer som efterfrågade vuxenutbildning i höst, men som inte fick det på grund av att KFV inte fick några pengar. Av dessa personer var ett antal ensamkommande som nu riskerar utvisning ur landet… Andra som inte fick sin plats riskerar att behöva anlita kommunens socialtjänst och försörjningsstödet.

Det fördes fram av både moderaterna Gunnar Lidell och Henrik Josten samt vänsterpartiets Lutz Rininsland och undertecknad, att eftersom Trollhättan alltid kommer först med besluten rörande förbundet så blir Vänersborg bakbundet. Vänersborg blir tvunget att göra precis som Trollhättan. Och då kan man ju fråga sig vilka som bestämmer i Kunskapsförbundet… Och så kan det ju inte få vara…

Benny Augustsson (S) påpekade att kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg var överens i ägarrådet… Men då blandade Augustsson ännu en gång ihop vem som bestämmer. Det är naturligtvis inte kommunalråden som bestämmer utan kommunernas fullmäktigeförsamlingar. Det är en viktig skillnad…

Denna frågeställning tangerades lite i en motion senare under kvällen från just Gunnar Lidell (M) och Henrik Josten (M). Motionen handlade egentligen om resursfördelningsmodellen. Den avslutades med följande yrkande:

”Vi yrkar att Vänersborgs kommunstyrelse initierar en diskussion med THN om att revidera resursfördelningsmodellen som finansierar KFV för att möjliggöra för en enskild ägarkommun att finansiera verksamheter i KFV som är av särskild vikt för den kommunen, utan att detta påverkar principen om 60/40.”

Från talarstolen framkom önskemål att den här diskussionen kanske borde lyfta och fundera över själva grunderna för Kunskapsförbundets styrning.

De styrande partierna ville avslå motionen. Benny Augustsson (S) sa:

“Varför diskutera något som inte är möjligt att genomföra?”

Det hör till saken att det hänvisades till denna motion när frågan om extra pengar till Kunskapsförbundet var uppe på fullmäktiges juni-sammanträde (se ovan). Då blev KFV:s ansökan återremitterad. Motiveringen till återremissen formulerades av Kenneth Borgmalm (S) och löd bland annat:

“på grund av moderaternas kommande motion kring att det finns en vinst i att se över resursfördelningsmodellen”

Motiveringen citerades av Gunnar Lidell (M) från talarstolen. Och han undrade om socialdemokraterna och de andra i styret hade ändrat sig sedan dess. Dock utan att få svar.

Det blev votering i ärendet. Det visade sig att det bara var de styrande partierna (S+C+MP) som stödde Benny Augustssons yrkande. Alla andra ledamöter i fullmäktige sa ja till motionen. Med andra ord: 31-20.

Jag återkommer med fler ärenden. Fast inte idag…

%d bloggare gillar detta: