Arkiv

Archive for the ‘Kunskapsförbundet Väst’ Category

Snart KFV igen (25/2)

20 februari, 2020 Lämna en kommentar

Ingen rast och ingen ro. Nästa vecka är det sammanträden med både Kunskapsförbundet Väst och kommunstyrelsen. Det är en hel del handlingar att sätta sig in i, så det gäller att planera in både inläsning och bloggande.

Först ut är Kunskapsförbundet (KFV) vars politiker möts på tisdag.

“En drömfabrik där alla växer och känner framtidslust.”

Det är Kunskapsförbundets vision och den hittar vi i början av “Årsredovisning 2019”. Årsredovisningen är ett av de tyngre ärendena på dagordningen nästa vecka. Och självklart bör därför alla ledamöter och ersättare i direktionen läsa den. 

I årsredovisningen får läsaren:

“kunskap om resultaten från det gångna året utifrån de målsättningar som den politiska direktionen beslutat om.”

Direktionen är, som de insatta naturligtvis vet, förbundets högsta beslutande organ. Den är på en och samma gång beslutande, precis som kommunernas fullmäktige, och verkställande, som en kommunstyrelse. Direktionens ansvarar sedan 2013 för:

“den gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna (Särvux), yrkeshögskola (YH) samt utbildning i svenska för invandrare (SFI) som bedrivs i Trollhättan och Vänersborg.”

I årsredovisningen för 2019 beskrivs hur förbundets ekonomiska förutsättningar har förändrats, och att det egentligen började redan på hösten 2018. Intäkterna minskade och kostnaderna ökade. Det var framför allt statsbidragen från Migrationsverket som minskade och nya etableringar av friskolor som ökade kostnaderna.

KFV tog under året (2019) bort 75 tjänster och dessutom förlängdes enbart ett fåtal visstidsanställningar. Det innebär att förbundet har minskat sin personal med nästan 11%. Neddragningarna har skett inom alla personalgrupper, men främst på lärarsidan.

Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson (S) och förbundsdirektör Johan Olofson skriver i förordet till årsredovisningen:

“De genomförda åtgärderna har, i olika omfattning, inneburit påfrestningar för alla som arbetar i Kunskapsförbundet. … Exakt vilka konsekvenser den minskade personalvolymen kommer att medföra återstår att se, men det är såklart viktigt att noga följa vad som händer med kvalitet och arbetsmiljö efter en så omfattande förändring.”

Trots alla drastiska besparingsåtgärder redovisar förbundet ett underskott för år 2019 på lite drygt 5 milj kr…

KFV klarar med andra ord inte Kommunallagens balanskrav, som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna varje år. Och när det finns ett underskott ska det återställas inom tre år – om det inte finns synnerliga skäl.

Förbundet har ett eget kapital som kan täcka underskottet. KFV har bland annat visat ett överskott de senaste två åren på 6 milj kr.

Årsredovisningen är uppdelad i två ärenden. Direktionen föreslås att först fastställa årsredovisningen och sedan, gällande “Återställande av eget kapital”, att besluta att föreslå kommunfullmäktige i Trollhättans stad och Vänersborgs kommun att besluta att:

“Kunskapsförbundet inte behöver återställa det egna kapitalet på grund av synnerliga skäl eftersom orsaken till årets underskott inte gick att förutse samt att förbundet har ett eget kapital som täcker underskottet.”

De båda ärendena lär ta sin tid, men jag är ganska övertygad om att det inte finns några politiska oenigheter, varken mellan partierna – eller mellan ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg.

Två av tisdagens ärenden handlar om “kompensatoriska åtgärder”. I både Skollagen och läroplanen betonas att utbildningen ska vara likvärdig. I Läroplanen för gymnasieskolan står det:

“En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå.”

KFV:s mål- och resursplan innehåller följande målformulering:

“Skillnaderna i måluppfyllelse mellan Kunskapsförbundets utbildningar, skolhus och elevgrupper ska minska. Utbildningar och grupper av elever med ett kompensatoriskt behov ska löpande identifieras och förbättringsinsatser aktivt styras mot dessa.”

Det har visat sig, sedan våren 2017, att kunskapsresultaten för KFV:s “Barn- och fritidsprogram” och “Vård- och omsorgsprogram” avviker negativt jämfört med riket. Dessa två program har därför fått extra resurser till riktade insatser för att förbättra lärandet och kunskapsresultaten. Det har programmen fått även under innevarande termin.

Direktionen ska på tisdag få information om hur åtgärderna har fallit ut.

Det har också visat sig att det finns en tydlig skillnad mellan Kunskapsförbundets skolor. Birger Sjöberggymnasiet (BSG) i Vänersborg och Nils Ericsonsgymnasiet (NE) i Trollhättan ligger resultatmässigt nära riksgenomsnittet. Magnus Åbergsgymnasiet (MÅG) i Trollhättan ligger däremot lägre och dessutom hade kunskapsresultaten sjunkit nu senast. (Se “Segregerade skolor”.) I underlaget står det:

“En trolig förklaring ligger i skolornas olika elevsammansättningar, där Magnus Åbergsgymnasiets elever har en signifikant lägre andel vårdnadshavare med högre utbildning än de andra två skolornas elever.”

Förslaget till direktionen är att inför hösten 2020 besluta att:

“fördela 2 Mkr av sitt förfogandeanslag enligt modellen: Magnus Åbergsgymnasiet 65%, Nils Ericsonsgymnasiet 15% och Birger Sjöberggymnasiet 20%.”

Och dels, för att skapa långsiktighet och hållbarhet i de planerade insatserna, att också fatta:

“ett inriktningsbeslut att fördela ytterligare 4 Mkr för 2021 enligt ovanstående modell.”

Det är ett viktigt och nödvändigt beslut, även om jag inte direkt ser varför BSG och NE ska ha extra pengar… Det tycks som om MÅG borde ha haft hela summan.

Det blir också en del informationsärenden på sammanträdet. Ledamöter och ersättare ska få information om Skolinspektionens förestående granskning under våren, nyheter på vuxenutbildningens område, jämförande kunskapsresultat mellan Kunskapsförbundet Väst, riket, Uddevalla och fristående huvudmän i området samt sist men inte minst resultatet av den preliminära antagningen inför höstterminen.

Sedan får vi se om ordförande Maud Bengtsson (S) eller förbundsdirektör Johan Olofson har ytterligare information på lager som de vill meddela politikerna från Vänersborg och Trollhättan. Det var ju t ex ägarsamråd (möte mellan presidiet i KFV och kommunalråden i ägarkommunerna) för två veckor sedan (7 febr). Fast det fortfarande inte finns något protokoll tillgängligt… 

Vem vet, Bengtsson och Olofson har kanske fått löften av Paul Åkerlund (S) och Benny Augustsson (S) om betydligt större ekonomiska resurser till förbundet de kommande åren…

KFV: Sammanträde och Kvalitetsstämma

5 februari, 2020 Lämna en kommentar

Igår var det en heldag med Kunskapsförbundet. Fram till förmiddagsfikat hade direktionen sammanträde och från kl 10.20 (till kl 16.45) var det Kvalitetsstämma. (Se “Heldag med Kunskapsförbundet”, bloggen skrevs inför dagen.)

Ryktet om årets resultat visade sig vara sanna. 2019 års underskott stannade på 5.011.475 kr. Det är förvisso ett underskott, men prognosen i början av 2019 låg på ett underskott på 33 milj kr… Och så sent som i november visade prognosen ett underskott på 12 miljoner…

Förbundsdirektör Olofson fick som väntat uppdraget att genomföra en förstudie med avseende på att starta ett naturbruksprogram i Kunskapsförbundets regi. Programmet skulle kunna starta, om “allt går vägen”, under ht 2021.

Bakgrunden till direktionens beslut om en förstudie är helt enkelt att få elever att stanna kvar inom förbundet. Kunskapsförbundet får ju betala dyrt för de fristående naturbruksutbildningar som eleverna väljer. En plats på Realgymnasiets naturbruksprogram kostar förbundet 200.000 kr per elev och år. Kunskapsförbundet räknar med att kunna anordna utbildningarna billigare. Utbildningen kommer inte att konkurrera med Nuntorp, eftersom förbundet inte tänker starta en utbildning inom de inriktningar som finns där. Och det glädjer ju en vänersborgare och tillika “dalslandsvän”.

Det kan i sammanhanget nämnas att 1.297 elever från Trollhättan och Vänersborg i år valde fristående gymnasieskolor till en kostnad av 122,7 milj kr för Kunskapsförbundet. Prognosen för 2020 är att 1.336 elever väljer andra skolor än förbundets och 1.390 elever 2021 – till en kostnad för förbundet på 139 milj respektive 144 miljoner.

Direktionen ställde sig också bakom förslaget att förbundskontoret (administrationen) flyttar till en mindre lokal inom Vänerparksområdet. Då kan mer av vuxenutbildningen få plats i Vänerparken och ett nytt hyresavtal kan förhandlas fram med hyresvärden.

Den här flytten innebär att i stort sett all vuxenutbildning i Trollhättan flyttar till Vänerparken. Det är något som är positivt inte bara för förbundets ekonomi (förbundet kan gå ur lokaler i Trollhättan) utan också för själva utbildningen, som då samlas på ett ställe.

Under en stor del av dagen arrangerade Kunskapsförbundet en kvalitetsstämma.

Kvalitetsstämman är årligt återkommande, men för mig var det första gången. Förbundets skolor presenterade sin verksamhet och det gjorde också vuxenutbildningen.

Vi politiker och andra åskådare, bland annat var förbundets revisor närvarande, fick information om framgångar och “utmaningar”, dvs problem. Det handlade om betygsstatistik, andel som tog examen, godkända kurser, närvaro och mycket annat. Och allt i förhållande till de gångna åren, och uppdelade på de olika skolenheterna och programmen.

För en (relativ) nybörjare i förbundet som jag så var det oerhört informativt och nyttig kunskap. Det var synd att inte fler politiker, och kanske kommunalråd…, i ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg var närvarande.

Kunskapsresultaten har förbättrats, men det ser väldigt olika ut på olika program. De högskoleförberedande programmen lyckas bättre än de yrkesförberedande. Och tjejerna visar oftast bättre resultat än killarna. Examensandelarna minskade jämfört med förra läsåret. Det förklaras framför allt av minskade examensandelar på yrkesprogrammen. Det var 80,9% av samtliga elever som tog examen.

I vuxenutbildningen var, vt 2019, 960 elever inskrivna i någon kurs på grundläggande nivå och 1.108 elever på en gymnasial kurs. 84,9% av alla kursbetyg var godkända och det var en större andel än förra läsåret.

Eleverna är positiva till Kunskapsförbundet och verksamheten. I den enkät som Kunskapsförbundet gör årligen får utbildningarna höga betyg. Betygen varierar mellan 2,53 och 3,72 – på en fyrgradig skala (1-4, där 4 är det högsta betyget). Eleverna på vuxenutbildningen är de mest positiva. På frågan “Jag känner mig trygg i skolan” fick gymnasieskolan betyget 3,41 och vuxenutbildningen 3,69. Det är också glädjande att resultaten från eleverna i Gymnasiesärskolan och Särskild utbildning för vuxna är totalt sett ännu mer positiva än för övriga elever i förbundet.

Kunskapsförbundet har i sina analyser kommit fram till att det finns tre områden för förbättringar och utvecklingsinsatser (citerat från Kvalitetsrapporten 2019):

* ”En ännu snabbare och mer kraftfull kompensatorisk styrning, ledning och undervisning, så att vissa utbildningar och grupper av elever kompenseras bättre och mer omedelbart för sina utmaningar.”

* ”Ett allt mer utvecklat vetenskapligt grundat och professionellt kollegialt lärande på förbundets alla ansvarsnivåer, som ytterst syftar till en förbättrad undervisning och ett bättre stöd.”

* ”Ett utvecklingsarbete ännu mer i samklang mellan systemnivåerna (medlemskommunerna – huvudman-rektor-lärare) med förståelse för och tillit till varandras ansvar, behov och beslut om valda förbättringsaktioner.”

Kunskap och information är en sak, men det största intrycket, i varje fall på mig, var den professionalism och “akademiska approach” som präglade presentationerna. Det verkar definitivt som det finns en kultur av vetenskaplighet och “beprövad erfarenhet”, med t ex gemensamma begrepp, bland pedagoger och skolledare.

Det berättades om framgångar och lyckade projekt osv, men man ryggade inte tillbaka för de utmaningar, som man stod inför. Det imponerade nog mest på mig.

Ett nedslag i verksamheten var t ex en redogörelse för hur man skulle komma till rätta med den stora frånvaron på ett av programmen i en av förbundets skolor. Föreläsarna berättade om den analys man hade gjort om orsakerna, de slutsatser som dragits, om de extra resurser som satts in och det arbete som utförts. Och så avslutade man med utvärderingen – frånvaron minskade inte alls, tvärtom den hade ökat… Hela projektet visade sig vara ett “misslyckande”. Föreläsarna försökte inte förklara bort det hela, inte skylla på något eller någon annan. De hade helt enkelt arbetat fel. Och nu skulle man ta nya tag. Och efterlyste tips och råd.

Det imponerade på mig att man inför den samlade publiken berättade om ett projekt som “gick fel”. Men redogörelsen visade som jag ser det på något helt annat. Det visade på en kultur i förbundet av tillit till varandra, en vilja av att lära av varandra, och varandras misstag, och att utveckla pedagogiken och elevernas lärande. Det visade också att alla, oavsett skolor, har ett gemensamt intresse av att tillsammans utveckla hela förbundet.

Och det är stort, det är imponerade. Jag tycker att det visar den goda stämning som råder bland medarbetarna i förbundet och den gemensamma viljan att utvecklas och bli bättre. Och denna inställning och attityd omfattades av samtliga deltagare. Det var helt naturligt. För mig var det något som jag sällan sett i en organisation.

Med denna attityd kan det, som jag ser det, inte gå annat än bra för förbundet i fortsättningen.
…bara Kunskapsförbundet får de resurser, dvs de lärare, elevvårdspersonal och övrig personal, som det behöver för att kunna angripa de utmaningar och problem som finns. Och göra en bra skola ännu bättre.

Det är min övertygelse att om det är något som inte fungerar riktigt som det ska alla gånger, beror det inte på chefer och personal – det beror på att politikerna i Trollhättan och Vänersborg inte ger Kunskapsförbundet och eleverna de resurser som behövs.

Jag önskar att barn- och utbildningsnämnden arrangerade en sådan här kvalitetsstämma.

PS. Lutz Rininsland bloggar också om Kvalitetsstämman. Bloggen kompletterar min text på ett bra sätt (eller tvärtom). Rininsland “fastnade” för andra saker på stämman än jag – och den rekommenderas å det varmaste – “Kunskapsförbundets elever”.

Heldag med Kunskapsförbundet

2 februari, 2020 Lämna en kommentar

På tisdag är det en heldag med Kunskapsförbundet Väst (KFV).

De första 90 minuterna ägnas åt det “sedvanliga sammanträdet”. Det är endast sex ärenden som ska avhandlas. Det är dock bara tre som är “tyngre”.

Det första ärendet tar upp frågan om KFV ska starta en naturbruksutbildning. Västra Götalandsregionen lade ju häromåret ner tre (av sex) naturbruksutbildningar i regionen, bland annat Nuntorp, på grund av vikande elevunderlag. Nu verkar trenden ha vänt och allt fler ungdomar söker denna typ av utbildning.

Förbundsdirektören föreslår att en förstudie görs:

“för att undersöka om det finns tillräckligt med utbildningsplatser inom detta område för ungdomar i Vänersborg och Trollhättan.”

Tanken är att KFV ska starta en naturbruksutbildning, om förstudien visar att det finns ett underlag för det. Det tycker jag är bra.

KFV har dragit ner personalstyrkan förra året för att anpassa kostnaderna till den alltför snålt tilltagna budget som Trollhättan och Vänersborg har bestämt. Det skrev jag mycket om förra året. Nu är det omöjligt att spara mer på personal, förbundet har redan hamnat under smärtgränsen. Men likt förbaskat måste KFV spara ännu mer. Då har förvaltningen tittat på lokalerna och på hyreskontrakten.

Kunskapsförbundet är tämligen effektivt när det gäller lokaler. Förbundsdirektören har emellertid hittat ytterligare en åtgärd.

Det har tidigare beslutats att flytta vuxenutbildningen från Elefanten i Trollhättan till Vänerparken i Vänersborg. Då tänker sig förvaltningen att förbundskontoret (administrationen) skulle kunna flytta till en mindre lokal inom Vänerparksområdet. Då får vuxenutbildningen plats i Vänerparken och ett nytt hyresavtal kan förhandlas fram med hyresvärden.

Jag vet inte om det är bra och om alla tjänstemän och eleverna på vuxenutbildningen är nöjda med denna förändring. Men det är åtminstone ett sätt att spara pengar…

Den sista punkten på dagordningen är information om “Årsredovisning 2019”. Här har inga handlingar skickats ut, kanske kommer de imorgon. Ryktet förtäljer emellertid att underskottet förra året stannade vid “blygsamma” 5 miljoner kr. 5 miljoner är naturligtvis en hel del pengar, men då måste man komma ihåg de drastiska nedskärningar som förbundet tvingades göra förra året, mer än 10% av personalstyrkan bantades bort. Och så sent som i november var prognosen ett underskott på 12 miljoner… Utifrån förutsättningarna är alltså 5 milj kr i underskott ett bra resultat.

Mitt tips är att alla liggande förslag kommer att antas av direktionen..

Resten av dagen, fram till kl 16.45, ägnas åt “Kvalitetsstämma 2020”. Jag förbereder mig genom att läsa “Kvalitetsrapporten 2019”, men på stämman, som Lutz Rininsland (V) skriver i sin blogg (se “Gymnasieskolan i fokus”):

“framkommer än tydligare vad som utvecklas, vad som ändras och förbättras, var tyngdpunkten för pedagogernas arbete ligger. Tre gymnasieskolor för ungdomar med en mängd olika program och med elever med skiftande förutsättningar och ett gemensamt mål för alla: ”Framtidslust – viljan att vilja mer”. Vuxenutbildningen på så många olika nivåer, där studerande söker förbättra sina möjligheter att komma rätt i arbetslivet och i vardagen.”

Tisdagen blir ett sätt att lära sig mer om Kunskapsförbundets verksamhet och vad som är “på gång”. Det ska bli intressant.

Segregerade skolor

27 december, 2019 Lämna en kommentar

“Skolan borde vara en plats där elever med olika bakgrunder och förutsättningar möts men segregationen i skolan har ökat.”

Så skriver Skolverket på sin hemsida. (Se “Skolsegregationen”.)

Segregation innebär att skolorna i Sverige har blivit alltmer uppdelade utifrån elevernas familjebakgrund. Allt fler barn går i skolor med elever som liknar dem, socioekonomiskt och etniskt. Man skulle, som German Bender och Per Kornhall, (se “Skolsegregationen har spritt sig till hela landet”):

“lite tillspetsat … säga att vårt skolsystem allt mer sorterar elever utifrån föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå och härkomst.”

Sverige har sett en utveckling de senaste åren där allt fler elever som är svenskfödda och har välutbildade föräldrar oftare går på friskolor. Elever som har föräldrar med lägre utbildningsnivå och lägre inkomst går i högre grad i kommunala skolor. 

Bostadsområdena segregeras i allt större utsträckning och barn och ungdomar från olika bakgrund möter sällan varandra. Och inte helt oväntat får dessutom skolans socioekonomiska sammansättning en allt större betydelse för elevernas resultat. Skolor i så kallade utsatta områden, eller “riskområden”, har oftast färre legitimerade lärare. Den svenska skolans lagstadgade kompensatoriska uppdrag fungerar inte längre. Skolan förstärker istället skillnaderna mellan eleverna. Bender och Kornhall skriver:

“Vårt nuvarande skolsystem söndrar och bryter ner mer än det enar och rustar.”

Skolan blir allt sämre på att kompensera för elevernas sociala arv.

Alla internationella mätningar visar hur kunskapsklyftorna i Sverige ökar. Barn till välutbildade föräldrar med höga inkomster förbättrar sina resultat medan “de andra” halkar efter. 

För att tidigare har varit en “friskfaktor” och en skyddsfaktor mot trassliga hemförhållanden, kriminell livsstil, psykisk ohälsa mm har den segregerade skolan blivit ytterligare en riskfaktor. Det går allt sämre i skolan för elever med sämre ekonomiska och sociala förutsättningar. Och elever som går ur grundskolan utan tillräckliga kunskaper och utan gymnasiebehörighet har sämre förutsättningar för ett bra liv.

Självklart ökar risken för motsättningar och polarisering i samhället med segregerade skolor. Sedan upprörs människor över att det har blivit stökigt och våldsamt i vissa bostadsområden… (Se “Tyvärr polisen, skolvalet gör att vi inte kan hjälpa er”.)

Skolorna i Vänersborg och Trollhättan är också mer eller mindre segregerade. Utvecklingen har gått längst i Trollhättan. Det ser vi av en officiell tabell från Skolverket över föräldrarnas utbildningsbakgrund på de olika skolorna i de två kommunerna. Siffrorna gäller föräldrarna till de 9:or som gick ur grundskolan i våras, 2019.

Jag vet inte varför Skolverket inte anger några uppgifter för Kronan och Hjortmossen i Trollhättan. Det är dock ingen hemlighet att många elever har föräldrar med låg utbildningsbakgrund på Kronan. Även om tabellen bara visar en årskurs kan man anta att det råder ungefär samma förhållanden i de andra årskurserna, i åk 7 och 8. Fast när det gäller Vänersborg kan segregationen ha minskat, efter att rektorerna har beslutat att avskaffa profilklasserna.

Vi ser tydligt segregationen och skillnaderna mellan skolorna när vi studerar 9:orna läsåret 2018-2019 i såväl Trollhättan som Vänersborg. Och det är väl ingen nyhet för någon. Det som däremot är en, om inte nyhet, så kanske en överraskning, är att denna segregation följer med till gymnasiet. Det visar sig att eleverna från de olika grundskolorna i stor utsträckning väljer gymnasium utifrån sin sociala bakgrund. Det gäller faktiskt både valen till Kunskapsförbundets tre skolor och till valet av Kunskapsförbundet eller någon annan skola.

Nedanstående tabell visar hur stor andel av de behöriga, avgående 9:orna (vt 2019) som i första hand väljer den kommunala gymnasieutbildningen i Trollhättan och Vänersborg, dvs Kunskapsförbundet Väst, eller en fristående gymnasieskola alternativt en kommunal skola i en annan kommun.

Det är mycket tydligt att elever från skolor där föräldrarnas utbildningsbakgrund är hög i betydligt större utsträckning valde fristående gymnasieskolor (eller gymnasieskolor i andra kommuner). Det gällde t ex Fridaskolorna, Vänerparken, Skogshöjden, Paradis och Nya skolan. Där föräldrarnas utbildningsbakgrund är lägre valde eleverna i större utsträckning Kunskapsförbundets skolor.

Dalboskolan, och i viss mån också Sjuntorp, var undantag. Där är föräldrarnas utbildningsbakgrund förhållandevis låg samtidigt som en stor andel av eleverna valde friskola eller skola i annan kommun. På Dalboskolan i Frändefors har det av tradition varit många som väljer gymnasieskolor i Uddevalla, det geografiska avståndet till Uddevalla är inte så stort. Kanske valde flera elever en naturbruksutbildning på Nuntorp, Dingle eller Realgymnasiet, jag vet inte.

Det tabellen ovan visar är en tämligen extrem skolsegregration i gymnasiet. Vad det beror på att en elev som har föräldrar med hög utbildning i större utsträckning väljer ett program på en friskola, fast samma program kanske finns i Kunskapsförbundet, kan man spekulera i. Beror det på kompistrycket? Eller är det så att Kronans elever skrämmer bort dessa elever? Eller för att spetsa till det riktigt ordentligt, kan det vara så att om det brinner på Kronogården så väljer Paradisets elever Folkuniversitetet (en friskola) i stället…? (Eleverna har valt på det här sättet en längre tid.)

Segregationen syns även i valen till Kunskapsförbundet. Nedanstående tabell visar hur stor andel av de olika grundskolornas elever som valde till de olika skolorna i Kunskapsförbundet. (Kunskapsförbundets tre gymnasieskolor är: BSG=Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg, MÅG=Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan och NE=Nils Ericsonsgymnasiet i Trollhättan.)

En större andel elever i Vänersborg söker självklart den mer närliggande skolan i Vänersborg, BSG. Så är det i Trollhättan också, en större andel väljer “trollhätteskolorna” MÅG eller NE. Men med hänsyn tagen till detta så ser vi stora skillnader mellan valen i de olika grundskolorna. Det beror på att elever med föräldrar som har en lägre utbildningsbakgrund i betydligt större utsträckning väljer praktiska yrkesutbildningar. Det är inte helt oväntat ganska ont om friskolor som erbjuder denna typ av utbildningar, eftersom dessa utbildningar är dyrare.

Segregationen i Trollhättans och Vänersborgs grund- och gymnasieskolor är ett misslyckande – för Trollhättan och Vänersborg, men också för hela Sverige. Våra två kommuner är nämligen inga undantag, segregeringen finns i hela landet – även på gymnasienivå. Och med nuvarande resurstilldelningssystem till Kunskapsförbundet får dessutom elever med lägre socioekonomisk status genom lägre ”elevpeng” betala för eleverna på friskolorna. (Det har jag beskrivit i ett flertal bloggar, se t ex här.)

Den segregerade skolan är enligt min mening ett av de absolut största problem som Sverige står inför. Den orsakades av en hel rad förändringar som infördes under 1990-talet – skolan kommunali­se­rades, fritt skolval infördes och etablering av fri­stående skolor tilläts. Segregeringen av det svenska skolväsendet måste få ett slut.

”Skolan borde vara en plats där elever med olika bakgrunder och förutsättningar möts men segregationen i skolan har ökat.”

.

PS. Lutz Rininsland (V) bloggade om socialnämnden idag: ”Visserligen korrekt, men bättre vore att säga ifrån”.

Fullmäktigeåret till ända

19 december, 2019 Lämna en kommentar

Så har då också Vänersborgs kommunfullmäktige haft sitt sista sammanträde för året. 

Sammanträdet gick för första gången någonsin av stapeln på Quality Hotel. Jag vet inte om orsaken till att fullmäktige flyttade dit var för att ledamöterna denna gång bjöds på en enklare måltid. Det bjöds vi på i varje fall. Och Quality hade lyckats bra med sin LCHF-tallrik, om nu någon är intresserad. Jag tackar för allt det rikliga köttet på tallriken. Däremot hörde jag några som klagade på sin enklare vegetariska måltid.

Sammanträdet blev längre än planerat. Det slutade inte förrän kl 21.35, men då ska man komma ihåg att 50 minuter ägnades åt själva ätandet.

Revisor Torsten Gunnarsson började mötet med att berätta om kommunrevisionens roll, uppgifter och arbetssätt. Det var både en viktig och nödvändig information till alla ledamöter, trots att flera är “gamla i gamet”. Gunnarsson menade lite ironiskt att rapporterna kanske inte alltid drar till sig så många läsare. Men han underskattade nog intresset. Visst finns det en del revisionsrapporter som tar upp administrativa “detaljer” som kanske inte intresserar alla. Men revisionsrapporterna och revisorernas granskningar är i regel viktiga och tunga dokument, och många läser dom. Alla revisionsrapporter och granskningar finns för övrigt på kommunens hemsida. (Se “Revisorer”.)

En “nyhet” på revisionssidan är att revisionsfirman KPMG tar över som sakkunnig i kommunen efter årsskiftet. Fullmäktige fick också reda på, efter fråga från Lutz Rininsland (V), att enskilda kommunfullmäktigeledamöter har rätt att ta kontakt med revisorerna eller med en enskild revisor. Gunnar Lidell (M) frågade också om revisorernas granskning av renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset. Det har ju varit synnerligen aktuellt i år… (Se “Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset“.) Gunnarsson svarade att granskningen av kommunhuset fortsätter tills hela arbetet är klart. Revisorerna har redan begärt en ordentlig kostnadssammanställning av ombyggnaden, både av externa och interna kostnader, t ex kostnader för flytt, lokalhyror, produktionsbortfall, “onödig arbetstid” mm. Den granskningen kommer att bli mycket intressant att ta del av.

Själva förhandlingarna började lite lugnt med att den gamle rutinerade före detta förvaltningschefen i barn- och utbildningsförvaltningen Kent Javette valdes till ersättare i socialnämnden. Javette tar nu plats i den socialdemokratiska gruppen.

Samhällsbyggnadsnämnden fick sedan sitt begärda tillskott på 14,7 milj för det nya köket i kv Oden (vid Torpaskolan). De totala kostnaderna kommer därför att uppgå till sammanlagt 79,4 milj kr. (Se “Årets sista fullmäktige”.) Det blev knappast någon diskussion efter det att samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) på ett föredömligt sätt sammanfattade vad hela ärendet gällde. Ingen yrkade avslag på förslaget.

Lite förvånande, eller inte, var att ärendet “Delårsrapport för Kunskapsförbundet Väst, augusti 2019” lockade upp många till talarstolen, bland annat flera av de ledamöter som sitter i Kunskapsförbundets direktion. Och alla var överens.

Undertecknad vänsterpartist inledde med att berätta om vad som hade hänt under hösten. Kunskapsförbundet har skurit ner mycket kraftigt i verksamheterna. Förbundet har minskat med 90 tjänster på den pedagogiska sidan. Det motsvarar 11-12% av personalstyrkan. Det har också skurits i ledningen, 36 chefer har blivit 30. Och nu har neddragningar på elevhälsan och de elevstödjande funktionerna börjat, 22% av tjänsterna ska bort. Det innebär att verksamheterna är mycket nära “smärtgränsen”. Det prognostiserade underskottet har i varje fall minskat, och det glädjer ju om inte annat ekonomer och den styrande kommunledningen… Kunskapsförbundet går, trots det andra halvårets gigantiska nedskärningar, in i 2020 med en budget där det saknas 7,5 milj kr. Jag kan inte se hur ägarkommunerna kan låta bli att skjuta till pengar…

Gunnar Lidell (M) tog i sitt anförande upp bland annat den pressade situationen för “gymnasielagsungdomarna”, dvs de ungdomar som är tvungna att få utbildning för att kunna komma ifråga för att få asyl i Sverige. Det måste påpekas att Lidell inte alls håller med sina partivänner i vissa skånekommuner, tvärtom. Dessutom tog Lidell upp ägarkommunernas (Trollhättan och Vänersborg) ledning och styrning av Kunskapsförbundet. Han var kritisk till att ägarsamrådet uppfattas som beslutande. Han nämnde också splittringar mellan de styrande grupperna om KFV:s ekonomi. 

Henrik Josten (M) förklarade Kunskapsförbundets betydelse för kommunerna, t ex för att mota lågkonjunkturer genom att vidareutbilda invånarna till andra jobb. Han menade vidare att förbundets enorma besparingar “gör ont” och påverkar verksamheten negativt. Josten varnade för ytterligare besparingar:

“Förbundet tål inte mer.”

Josten avslutade med att ifrågasätta hur finansieringen till de elever som går i fristående gymnasier och i andra kommuner går till.

Lutz Rininsland(V) behandlade vuxenutbildningen och att det är positivt att det redan finns ett uppdragsavtal för det kommande året. Han tog också upp det annorlunda och nya läget som uppstår för Kunskapsförbundet nu när Arbetsförmedlingen skär ner. Rininsland efterlyste en partiövergripande arbetsgrupp som skulle arbeta med tänkbara lösningar för Kunskapsförbundet.

Madelaine Karlsson (S) instämde i det mesta som sagts och framhöll att trots alla nedskärningar är eleverna i förbundets skolor nöjda och kunskapsresultaten har förbättrats.

Sammanfattningsvis kan väl sägas att Kunskapsförbundet nu diskuteras i Vänersborgs kommunfullmäktige på ett helt annat sätt än tidigare. Och inga negativa röster hörs om hur viktigt det är att Kunskapsförbundet fungerar bra för våra ungdomar.

Lutz Rininsland (V) hade två interpellationer, en till socialnämndens ordförande om “Habiliteringsersättning” och en till kommunstyrelsens ordförande angående “Uppdatering Arbetsförmedling i Vänersborg”. De tog tämligen lång tid att avhandla. Men de lämnar jag åt sidan, eftersom jag räknar att Rininsland själv kommer att blogga om dessa. (Och det gjorde Lutz Rininsland – se ”Samma möte? Är det sant?”.)

Även min interpellation, “Skillnad på teori och praktik”, behövde sin runda tid innan den kunde läggas till handlingarna. Det visade sig nämligen att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) mot all förmodan hade prioriterat att svara på interpellationen. Vilket fick undertecknad att sitta vid datorn några timmar extra igår eftermiddag… Interpellationen lämnades ju in så sent som i tisdags och ingen räknade väl med att den skulle tas upp redan dagen efter. I varje fall inte jag. Jag tänkte dock skriva om den vid ett senare tillfälle.

Lena Mjörnell (SD) lämnade in en motion om “Kommunal ekonomi” som hon presenterade igår. Mjörnells motion syftar till att visa upp kostnaderna för kommunens lagstadgade uppgifter. Som en bieffekt kommer då också de icke lagstadgade verksamheterna att synas. Vänersborgarna kommer sedan att kunna se och jämföra vad som är lagstadgat och vad som är “frivilliga” politiska prioriteringar i Vänersborg. Om motionen går igenom vill säga…

Jag tänkte på motionen när jag tidigare idag läste en mycket läsvärd artikel om arenor – “Arenakrasch: Glädjekalkyler tynger kommunernas ekonomi”. Artikeln tar inte upp Arena Vänersborg specifikt, men resonemanget är ändå tillämpligt. I ingressen står det:

“För 10 år sedan drog arenafebern in över Kommunsverige. Plötsligt skulle var och varannan kommun bygga stora, påkostade inomhusarenor. Nu tränger höga driftskostnader ut kommunal kärnverksamhet och förvärrar en redan besvärlig ekonomisk situation.”

Artikel- och rapportförfattaren Erik Engstrand menar att driften av de kommunala arenorna konkurrerar med välfärdens kärnverksamheter. Det betyder att kommunerna i majoriteten av fall får skära ner i verksamheterna för att klara arenadriften.

Om Mjörnells motion bifalls så kommer de icke-lagstadgade kostnaderna i Vänersborg kommun, som arenans nettokostnad på 20 milj kr per år, att bli tydlig. Och vilka effekter det har på välfärdens kärnverksamheter…

Och med dessa ord önskar jag God Jul till alla politiker i Vänersborg! Och en särskild God Jul till kommunfullmäktiges ordförande, av TTELA nyligen kallad ”borgmästare”, Annalena Levin som har svingat klubban med den äran!

KFV (10/12): “Läs Kärvlings blogg!”

11 december, 2019 Lämna en kommentar

Igår på förmiddagen hade direktionen i Kunskapsförbundet sitt sista möte för året. Mötet innehöll inga överraskningar. Jo förresten – en…

Förbundets kommunikationschef Linda Blom redogjorde för årets gymnasiekampanj. Jag måste säga att jag blev imponerad av hur förbundet utnyttjar sociala medier i sin marknadsföring… Med en sådan marknadsföring i nästa val så skulle det inte förvåna mig om Vänsterpartiet i Vänersborg fördubblade sitt röstetal…

Sedan blev det inte helt oväntat ekonomi för nästan hela slanten…

Förbundsdirektör Johan Olofson utvecklade tankarna från förra mötet, att KFV skulle bli mer “proaktivt”. Han berättade t ex att steg redan har tagits på vägen för att erbjuda ägarkommunernas (Trollhättans och Vänersborgs) grundskolor möjligheten att samarbeta kring SYV-verksamheten – genom att Kunskapsförbundet skapar en gemensam organisation under sina vingar.

Det skulle finnas många fördelar med en gemensam organisation menade Olofson. Det skulle bland annat gynna likvärdigheten för eleverna, flexibiliteten skulle bli större, gruppen SYV:are skulle bli så stor att en kompetent chef skulle kunna tillsättas, det skulle bli enklare med SYV-tjänsterna, större möjlighet till samverkan med andra aktörer och enklare att samordna gemensam kompetensutveckling för personalen.

Olofson menade också att en projektering av en ny naturbruksutbildning i Kunskapsförbundets regi bör starta omgående. Då skulle det finnas möjlighet att få igång ett program redan till hösten 2021. Det har även påbörjats en dialog med ägarna till Vänerparken, Intea, för att kunna samla hela förbundets vuxenutbildning på Vänerparken. I så fall skulle lokalytor kunna avvecklas i Trollhättan, och effektiviteten öka.

Alla dessa åtgärder skulle, om de blir verklighet, på sikt kunna spara pengar till Kunskapsförbundet och faktiskt också förbättra för både förbundet och de studerande.

År 2019 har, som alla som läst denna blogg vet, varit ett tufft år för Kunskapsförbundet. Det har varit ett år av besparingar och neddragningar. Under hösten har förbundet minskat med 90 tjänster. Det motsvarar 11-12% av personalstyrkan. Det har också skurits i ledningen, 36 chefer har blivit 30. Och nu har neddragningar på elevhälsan startat… 

Ändå räcker åtgärderna under 2019 inte till för att få en budget i balans 2020. Det saknas 7,5 mkr nästa år. (Den av kommunerna utlovade ramhöjningen på 15 milj kr sker inte förrän år 2021.)

De 7,5 milj kr i underskott beror på de “interkommunala eleverna”, dvs de elever från Trollhättan och Vänersborg som väljer andra gymnasieskolor än förbundets egna. Kunskapsförbundet är ju faktiskt oerhört konkurrensutsatt jämfört med gymnasieskolor i många andra kommuner.

1.297 elever från Trollhättan och Vänersborg väljer andra skolor än KFV:s och det är KFV som får betala kostnaderna för dessa elever. Dessa val dränerar förbundet på pengar. Så här ser kostnadsutvecklingen ut för de elever som väljer andra skolor än förbundets egna:

I diagrammet ser man också prognoserna för de två närmaste åren. Omkring 130 miljoner rinner ur förbundet i år, 144 miljoner år 2021… Det är inte bara det att fler elever väljer andra skolor, utbildningsplatserna på dessa skolor blir också dyrare.

Det finns även statistik på hur elever från olika delar av Trollhättan och Vänersborg väljer till gymnasieskolan. Det visar sig mycket tydligt att i områden där föräldrarnas utbildningsbakgrund liksom inkomsterna är höga väljer ungdomarna i betydligt större utsträckning friskolor än KFV:s skolor. Man kan alltså säga att utbildningen är segregerad, inte bara i grundskolan utan också på gymnasiet. Elever med sämre förutsättningar går i KFV jämfört med de som väljer friskolor.

Det är också så att de elever som har sämre förutsättningar i större utsträckning väljer “praktiska program” – program som är dyrare än de teoretiska. Dessa elever behöver i högre grad även mer stöd i studierna, och därmed ekonomiska resurser.

I min förra blogg om Kunskapsförbundet beskrev jag förbundets ekonomiska situation. (Se “Fortsatta nedskärningar på gymnasiet”.) Jag tar det en gång till, men “spetsar” till det lite ytterligare…

Kunskapsförbundet får ett “basbelopp” i förbundsbidrag varje år av Trollhättan och Vänersborg. Detta grundar sig på kostnaderna för gymnasieskolorna i Trollhättan och Vänersborg då Kunskapsförbundet startade 2013. Sedan har det skett en årlig uppräkning för inflation, löneökningar och hyreshöjningar mm. Och för varje ny tillkommande ungdom så får Kunskapsförbundet 55.000 kr (tidigare 53.000 kr).

Väljer en elev t ex Folkuniversitetet får KFV betala upp emot 100.000 kr för denna plats. Det betyder en “förlust” på 45.000 kr jämfört med om eleverna hade valt samma program i Kunskapsförbundets regi. Och väljer eleverna då Naturbruksprogrammet på Realgymnasiet, som 35 elever gjorde i höstas, så kostar varje plats minst 200.000 kr. Och Kunskapsförbundet får fortfarande 55.000 för varje elev…

Eftersom inte Kunskapsförbundet får någon som helst kompensation av ägarkommunerna för friskolornas dyra platser, så blir det i praktiken de elever som går i förbundets egna skolor som får betala friskoleplatserna. Det innebär självklart att utbildningskvaliteten riskerar att på sikt sjunka i KFV, vilket i sin tur kan leda till att färre väljer förbundets gymnasieskolor…

Kunskapsförbundet Väst har ett tufft år framför sig. Förbundet möter år 2020 med färre personal på alla områden, samtidigt som eleverna är lika många som tidigare. Kostnaderna för friskolor fortsätter öka och förbundet måste “hämta hem” 7,5 miljoner. Och trots alla mörka orosmoln är tjänstemännen i förbundet med förbundsdirektören i spetsen optimistiska… Och visst har kunskapsresultaten för förbundets elever ökat. Men det var före de stora besparingarna. Säger jag, som inte kan vara lika positiv och optimistisk… Jag önskar att jag kunde vara det.

Förbundsdirektören slutade med att se tillbaka på året som gått och det gjorde även Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson (S).

Och då kom överraskningen!

Min ödmjukhet förbjuder mig inte att återge de fina ord som ordförande Maud Bengtsson och förbundsdirektör Johan Olofson uttryckte vid avslutningen av dagens sammanträde.

Bengtsson ansåg att hela direktionen borde läsa min blogg. Hon tyckte att bloggen gav en bra och sanningsenlig bild av Kunskapsförbundet och vad som händer i och omkring det… Och inte nog med det… Förbundsdirektör Olofson stämde in i berömmet och fyllde dessutom i med att alla fakta i bloggen har varit korrekta.

Det var fantastiskt roligt att höra dessa ord från två kunniga och kompetenta personer.

Och till sist – God Jul på alla er i Kunskapsförbundet som jag inte ser mer i år.

PS. Min partivän och kollega i direktionen Lutz Rininsland har en del synpunkter i bloggfrågan på sin blogg – se “Finfina avslutningen och en eftertanke”. Den är som vanligt värd att läsa.

Fortsatta nedskärningar på gymnasiet

8 december, 2019 Lämna en kommentar

Nu på tisdag, den 10 december, har direktionen i Kunskapsförbundet Väst sammanträde.

Mötet kommer som vanligt att handla om pengar, eller snarare bristen på. För trots att det snart är jul så lär inte tomten komma med några pekuniära julklappar till Kunskapsförbundet. Tomtarna Paul Åkerlund (S) och Benny Augustsson (S) har tomt i sina säckar. Det betyder att även nästa år kommer att bli ett tungt år för förbundets elever, lärare och annan personal.

Direktionen, dvs de politiker som bestämmer i förbundet, ska anta budgeten för 2020. Jag tror inte att det egentligen är så mycket att diskutera i Kunskapsförbundet. Förbundet har de pengar det har, det går inte att göra något åt. Det är som sagt Åkerlund i Trollhättan och Augustsson i Vänersborg som bestämmer, tillsammans med respektive fullmäktige så klart. Och som grädde på moset tar inte heller staten sitt ansvar fullt ut, statsbidragen borde ha varit betydligt större. Förbundet kan inte påverka de pengarna heller. Och eftersom pengarna inte räcker till de utgifter och kostnader som förbundet har så måste det sparas. Nästa år också…

Det har alltså inte hjälpt att Kunskapsförbundet har skurit ner på antalet lärare, eller på ledningen, eller på elevhälsan, eller på… Det ska sparas ytterligare 7,5 miljoner år 2020 för att få en budget i balans. Nedskärningarna fortsätter med andra ord. Men var dessa miljoner ska hittas vet jag inte. Kanske genom att anta och genomföra några av de idéer som fördes fram på det förra sammanträdet. Som t ex att ta in nya medlemmar/kommuner i förbundet, “ta över” arbetsmarknadsavdelningarna i Trollhättan och Vänersborg eller att starta ett eget naturbruksgymnasium… Men sådant är inte gjort i en handvändning – och dessutom ligger besluten som vanligt i Trollhättans och Vänersborgs fullmäktigeförsamlingar… (Se “Direktionens möte (19/11)”.)

Något måste göras, på något sätt måste det komma in mer pengar i Kunskapsförbundet…

Jag blir också lite nervös när jag ser i meddelandelistan inför sammanträdet en notis om:

“uppsägning av avtal mellan Kunskapsförbundet Väst, LR samt Lärarförbundet. Avser vuxenutbildningen.”

Det visar sig att Kunskapsförbundet (=arbetsgivaren) säger upp det lokala kollektivavtal om arbetstid som tecknades i maj förra året (2018) för alla lärare inom vuxenutbildningen. Det bådar inte gott. Om förbundets ekonomiska situation leder till motsättningar och konflikter med lärarnas fackliga organisationer, om arbetsgivaren t ex vill att lärarnas undervisningsskyldighet ska öka, kan det bli svårt att behålla kompetent och legitimerad personal och rekrytera ny. I ett sådant här ekonomiskt läge borde alla dra åt samma håll…

Men än så länge är vi positiva…

Den pedagogiska verksamhet som pågår överallt i förbundet är av hög kvalitet. Och just det kan vara viktigt att veta för alla elever i åk 9 (och föräldrar) som nu står inför att välja till gymnasiet – se “Dags att välja gymnasieprogram!”.

Direktionen ska på tisdag, som nämnts tidigare, fatta beslut om Mål- och resursplan 2020, dvs nästa års budget. Och jag vill börja med att återge delar av  Kunskapsförbundet Västs ordförande Maud Bengtssons (S) inledning till Mål- och resursplanen:

“De viktigaste målsättningarna i Kunskapsförbundet ska även i fortsättningen vara ökad likvärdighet och förbättrade kunskapsresultat. Det kompensatoriska uppdraget ska också vara i fokus. Vi fortsätter arbetet med allas delaktighet i vårt gemensamma utvecklingsarbete. Kunskapsförbundet är och ska även i fortsättningen vara en organisation där våra elever ges så bra förutsättningar som möjligt för att nå sina drömmar och bli så mycket de kan.”

Och Maud Bengtsson avslutar:

“Trots bistrare ekonomiska tider känner vi framtidslust och vi fortsätter att arbeta med ”Drömfabrikens” resa mot ett förbättrat lärande!”

Jag tänkte faktiskt redovisa några ekonomiska fakta för nästa år i denna blogg. Det är sällan man ser dessa i media. Och eftersom Kunskapsförbundet oftast förbigås med tystnad i Vänersborgs politiska organ, även om en förändring tycks vara på gång, kan det vara bra för intresserade att åtminstone känna till några av siffrorna.

En stor del av KFV:s intäkter kommer från förbundsbidraget. Det betalas varje år av ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg.

Förbundsbidraget baseras på kommunernas totala befolkning i åldern 16-18 år, dvs antalet ungdomar från tre årskullar (16-17-18 år). Bidraget ges också för ungdomar som inte har sökt och som inte tar någon utbildningsplats i anspråk. Det är dock få ungdomar detta gäller. Å andra sidan blir det fler och fler ungdomar som av olika anledningar behöver en utbildningsplats även under ett fjärde år. Det betalar inte kommunerna.

Kunskapsförbundet Väst ansvarar också för de elever som väljer att gå sin gymnasieutbildning i friskolor eller i andra kommuner. Det är viktigt att tänka på. Det innebär nämligen att förbundet betalar till friskolor, t ex naturbruksskolor, och andra kommuner för de elever (från Trollhättan och Vänersborg) som väljer det alternativet. (På samma sätt får förbundet ersättning om elever från andra kommuner väljer Kunskapsförbundet.) Det betyder att denna del av förbundsbidraget försvinner från förbundet – och kan följaktligen inte användas till förbundets egna skolor. (Allt större summor försvinner till friskolorna.)

Så här ser förbundsbidraget ut för 2020:

Det totala förbundsbidraget 2020 från Trollhättan och Vänersborg uppgår således till 461,1 miljoner kr. Det betyder 130.034 kr per elev.

Storleken på förbundsbidraget utgår egentligen från de kostnader som respektive kommun hade för sin gymnasieverksamhet den dag då Kunskapsförbundet Väst bildades 2013. Pengarna, på den tiden ca 100.000 kr per student, skulle räcka till allt som behövdes för att bedriva gymnasieutbildning. Sedan har förbundsbidraget helt enkelt räknats upp varje år för inflation, löneökningar och hyreshöjningar mm.

Förbundsbidraget höjs också om antalet ungdomar ökar. Om antalet studenter ökar från ett år till ett annat så får Kunskapsförbundet 55.000 kr per person. Det var tidigare 53.000 kr, men höjdes i år. Ägarkommunerna räknar med att 55.000 kr per elev ska räcka för en utbildningsplats. Och oftast stämmer det resonemanget. Pengarna räcker för att fylla upp en klass från t ex 27 elever till 30. Då behövs det inga extra lokaler, ny lärare eller ytterligare rektor. Men situationen blir naturligtvis annorlunda om 3 nya elever vill börja i en klass där det redan går 32 elever…

Denna ekonomiska ”modell” urholkar också förbundets ekonomi på ett annat sätt. Om studenter väljer en fristående gymnasieskola, t ex ett naturbruksgymnasium, som kostar 200.000-300.000 kr per utbildningsplats, så går förbundet back. Förbundets ”egna studenter” får då så att säga betala dessa friskoleplatser med minskade resurser… (Lutz Rininsland (V) och jag har skrivit en motion om det här. Du kan ladda ner motionen här.)

Förbundsbidraget finansierar gymnasieutbildningen, men Kunskapsförbundet ansvarar även för vuxenutbildningen. Den kommunala vuxenutbildningen, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare finansieras enligt särskilda uppdragsavtal som tecknas mellan förbundet och Trollhättan och Vänersborg. (Kommunerna tecknar avtalen var och en för sig.) Det kan väl också tilläggas att vuxenutbildningen även bedriver utbildningar som genererar statsbidrag såsom yrkesvux, lärlingsutbildning, traineejobb och yrkeshögskoleutbildningar.

Trollhättans stad och Vänersborgs kommun betalar nästa år totalt 551,5 milj kr till Kunskapsförbundet – för gymnasie- och vuxenutbildningen.

Dessa pengar fördelas på de olika verksamheterna på följande sätt:

Eller illustrerat i ett diagram:

Och för den som är särskilt intresserad så redovisas hela budgeten här:

Och jag avslutar med två cirkeldiagram över Kunskapsförbundets intäkter och kostnader 2020:

Förhoppningsvis kan denna blogg bidra till att öka kunskapen om Kunskapsförbundets ekonomiska situation.

%d bloggare gillar detta: