Arkiv

Archive for the ‘KFV 2021’ Category

Skolmiljarden – till förskolan? (3/3)

25 april, 2021 1 kommentar

Anm. Den här bloggen är en slags fortsättning på “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)”.

Den 21 december förra året publicerades ett pressmeddelande på Utbildningsdepartementets hemsida (se “Över en miljard extra till skolan nästa år”):

“För att möta den tuffa utmaning som covid-19-pandemin medför förstärks det statliga stödet till skolväsendet med 1 miljard kronor 2021. Syftet är att bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin.”

De statliga pengarna skulle fördelas proportionellt mellan Sveriges kommuner utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i varje kommun. Det innebar för Vänersborgs del ungefär 4 milj kr och för Trollhättans del 6 milj. De här pengarna fick kommunerna sedan själv bestämma om hur de skulle fördela ut i verksamheterna. Regeringen skrev att statsbidraget fick användas inte bara inom grund- och gymnasieskolan, utan också inom förskolan och vuxenutbildningen.

Som alla vet så har Trollhättan och Vänersborg “överlämnat” gymnasie- och vuxenutbildningen till Kunskapsförbundet Väst (KFV). KFV är ett kommunalförbund, Trollhättan och Vänersborg är de enda medlemmarna i förbundet.

Kunskapsförbundet skulle naturligtvis också få ta del av “skolmiljarden”. Men hur skulle pengarna fördelas mellan Trollhättan, Vänersborg och KFV?

Som vi sett i de två tidigare bloggarna (se “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)” och “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)”) var inte de två kommunerna överens. Vänersborg ville fördela pengarna mellan antalet 6- till 19-åringar, Trollhättan till alla mellan 1 och 19 år. Ingen av kommunerna ville ta med de vuxenstuderande i fördelningen. Trollhättans sätt att fördela pengarna innebar att gymnasieleverna fick mindre pengar, pengar som istället gick till förskolebarnen.

Trollhättan beslutade att ge 22% av statsbidraget till Kunskapsförbundet (1,3 milj) och Vänersborg 27% av sitt (1,08 milj).

Det har jag beskrivit i de två tidigare bloggarna. Och i några andra också faktiskt…

Vi var flera, bland annat hela KFV:s direktion (förbundets “kommunfullmäktige”), som reagerade på att Trollhättan ansåg att barnen i förskolan skulle få del av de statliga bidragen. Syftet med “skolmiljarden” var ju mycket tydligt. Pengarna skulle:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Och det blev ännu tydligare härom veckan, då staten ökade på “skolmiljarden” med ytterligare 350 milj kr till kommunerna. I ett pressmeddelande skrev Utbildningsdepartementet (se “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”):

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda barn och elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin och genomföra andra stödinsatser tillför regeringen därför skolväsendet ytterligare 250 miljoner kronor. … Dessutom föreslår regeringen 100 miljoner kronor ytterligare för att finansiera möjligheter till stöd, bland annat i form av förstärkt frivillig undervisning under skollov för elever i grundskolan och gymnasieskolan. En väl utbyggd lovskola ger större möjligheter att erbjuda elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin. Deltagande i lovskola kan kombineras med sommarjobb som anordnas av kommuner.”

Regeringen pekar ut eleverna i högstadiet och gymnasiet. Det är de som på grund av distansundervisningen:

“under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra”

Barnen i förskolan nämns överhuvudtaget inte. Det talas inte heller om vuxenutbildningseleverna, och där tycker jag att Utbildningsdepartementet har gjort en stor miss.

Med andra ord – de statliga pengarna ska användas för att betala för de extra åtgärder som krävs för att kompensera barnen och eleverna för att de har gått miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen. Pengarna borde därför i första hand gå till de som har haft distansundervisning. Det är ju dessa elever som inte har fått den undervisning “de har rätt till”.

Trollhättan har en annan syn, där håller man inte riktigt med Utbildningsdepartementet. Trollhättan anser att barnen i förskolan har missat lika mycket undervisning och utbildning som högstadie- och gymnasieeleverna. Och att det är lika bråttom att 1- till 5-åringarna i förskolan får möjlighet att ta igen den förlorade utbildningen under pandemin som det är för avgångsklasserna i högstadiet, åk 9, och gymnasiet, åk 3. Och ännu viktigare än för de vuxenstuderande, som inte fick någon del av statsbidragen alls.

Jag har funderat på vilken undervisning/utbildning som barnen i förskolan och eleverna i låg- och mellanstadierna har gått miste om på grund av pandemin, och särskilt hur pengarna skulle användas för att säkerställa de små barnens utbildning. Skulle de barn som var frånvarande från förskolan få extra långa dagar resten av vårterminen? Eller skulle de barn vars pedagoger var frånvarande från förskolan vara på förskolan någon extra vecka under sommaren? Tänkte jag…

Nu vet jag svaret.

Utbildningsförvaltningen i Trollhättan skriver:

“Medlen som stannar inom kommunens verksamhet kommer att användas till två tjänster som skall stötta förvaltningens rektorer med utredningar och anmälningar till Arbetsmiljöverket vid kännedom eller misstanke om exponering för Corona viruset. Medlen kommer även att användas för att skapa förutsättningar för verksamheten att bedriva mer undervisning i utomhusmiljöer i syfte att minska smittspridning.”

Oops…

Det sistnämnda, om förutsättningar för utomhusundervisning, är en synnerligen kreativ omskrivning för vad det egentligen handlar om – ytterkläder till förskollärarna…

Det är inte helt lätt att utröna hur dessa åtgärder säkerställer att “alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin” eller hur detta går ihop med Utbildningsdepartementets syfte med “skolmiljarden”… En sak är i varje fall klar.

Beslutet betyder att politikerna inte prioriterar de elever, t ex avgångseleverna i åk 9 på grundskolan eller åk 3 på gymnasiet eller en vuxenstuderande, som vill göra allt för att få godkänt i ett ämne eller en kurs. Det kan vara för att de vill komma in på ett gymnasieprogram eller höja sitt betyg för att få ett eftertraktat jobb eller komma in på en önskad utbildning.

Det är nästan så att man slås av tanken att Trollhättans stad faktiskt försöker “roffa åt sig” så mycket som möjligt av statsbidraget, istället för att se till behoven och statsbidragets syfte. Det är som om Trollhättan glömmer att de elever som går på gymnasiet är deras elever, ungdomar från Trollhättan (och Vänersborg).

Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)

20 april, 2021 Lämna en kommentar

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning på “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)”.

Vad sa då politikerna i Vänersborg när kommunfullmäktige sammanträdde den 14 april? (Du kan lyssna på Vänersborgs Webb-TV – klicka här.)

De sa inte så mycket om Trollhättan. Det var nästan så att Benny Augustsson (S) först inte ville låtsas om att kommunfullmäktige i Trollhättan redan hade fattat ett beslut i ärendet:

“Nu tror jag att Trollhättan går en väg där de kommer att fördela mellan 1 och 19 år…”

Sa Benny Augustsson (S) i sitt första anförande. Självklart visste han att beslutet redan var fattat i Trollhättan…

Det påminde jag honom om i mitt anförande direkt efter:

“Trollhättan har redan tagit ett beslut i fullmäktige att fördela pengarna mellan 1 och 19 år.”

Jag sa också att Paul Åkerlund (S), kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, hade påstått att det var Vänersborg som hade lämnat den ursprungliga gemensamma överenskommelsen… Det kommenterade inte Augustsson, och trots mitt inlägg var det inte heller någon som direkt tog upp frågan om en eventuell överenskommelse på ägarsamrådet. Eller varför Trollhättan – eller Vänersborg (enligt Åkerlund) – senare gick sin egen väg vid fördelningen. Men det sades ändå vissa saker i debatten i Vänersborg som kan kasta ett visst ljus i frågan. (Det var verkligen en debatt i Vänersborg, ärendet tog 40 minuter. I Trollhättan tog ärendet ca 8 minuter…)

Madelaine Karlsson (S) och tillika 1:e vice ordförande i Kunskapsförbundet sa:

“Vi på Kunskapsförbundet har ju haft detta uppe på direktionen. Och vi har även haft ett ägarsamråd och då hade vi på förslag om ca 27 procent utav det bidraget, från statsbidraget som kom från skolmiljarden till … Kunskapsförbundet som då har ansvaret för 16- till 19-åringar. Och eftersom vi då hade ett förslag som vi själva la till ägarna så ser jag att det här är precis det som man gör nu.”

Madelaine Karlsson var med på ägarsamrådet, som representant för Kunskapsförbundet (KFV). Karlsson säger alltså att det var samma förslag som den styrande minoriteten med socialdemokraterna i spetsen nu lade fram i Vänersborgs fullmäktige, som lades fram på ägarsamrådet den 9 februari. (Det blir 27% av statsbidraget till Kunskapsförbundet om man bara räknar 6- till 19-åringar vid fördelningen. Räknar med med alla i förskolan, så blir det ca 22% till KFV.) Notera att Karlsson alltså sa att KFV till och med lade fram förslaget till Trollhättan och Vänersborg på ägarsamrådet.

Det Madelaine Karlsson sa på fullmäktige går inte ihop med vad Åkerlund sa i Trollhättan…

Jag anser nog att även Benny Augustsson (S) sade samma sak som Madelaine Karlsson:

“Vi har ju haft kontakter med Trollhättan kring det här för att hitta något ungefär likalydande, och vi var väl inne på den linjen i första vändan att vi skulle fatta besluten efter så som det var tänkt med det statliga stödet. Nu tror jag att Trollhättan går en väg där de kommer att fördela mellan 1 och 19 år…”

Augustsson hade alltså, vad jag kan förstå, haft informella kontakter med Trollhättan i den meningen att det inte hade varit något möte där andra partier hade deltagit. Men han sa också att det “i första vändan”, när nu den var (antagligen i ägarsamrådet), skulle fördelas som staten hade tänkt.

Nu hade staten inte tänkt eller rekommenderat någon speciell fördelning. Det Augustsson uppenbarligen avsåg var att staten använde alla 6- till 19-åringar i respektive kommun som beräkningsgrund vid fördelningen av statsbidraget mellan Sveriges alla kommuner. Augustsson sa alltså att det “i första vändan” var tänkt att fördela pengarna utifrån antalet 6-19-åringar i Trollhättan och Vänersborg. Men att Trollhättan gick en annan väg…

“Trollhättan går en väg”

Sa Augustsson.

Benny Augustsson och Madelaine Karlsson slog alltså fast, som jag uppfattar det, att Trollhättan och Vänersborg kom överens om en fördelning av pengarna som Trollhättan sedan bröt. Ja, det är ärligt talat svårt att göra någon annan tolkning.

Och frågan är om inte Mats Andersson (C) också punkterade Paul Åkerlunds (S) uppgifter i Trollhättans fullmäktige… Andersson var som kommunstyrelsens 2:e vice ordförande i Vänersborg också med på ägarsamrådet. Han sade på kommunfullmäktige:

“Vi satt på ett gemensamt ägarråd den 9 februari. Vi fick en väldigt bra dragning där, bland annat av förbundsdirektören … Här gjorde man också på ett proaktivt sätt ett förslag på en kostnadsfördelning på den här skolmiljarden … Med tanke på det så skulle jag också vilja yrka bifall till kommunstyrelsens beslut.”

Andersson bekräftade det som Madelaine Karlsson hade sagt tidigare, att Kunskapsförbundet faktiskt presenterade ett förslag för Paul Åkerlund, Benny Augustsson och de andra på ägarsamrådet. Och jag kan inte tolka det som Andersson sa på annat sätt än att det förslag som kommunstyrelsen nu lade fram för fullmäktige i Vänersborg var detsamma som den “kostnadsfördelning” som presenterades på ägarsamrådet – och som alla parter kom överens om.

Det är nog så att slutsatsen av det som har sagts på fullmäktigesammanträdena, och de mer “informella” uppgifter jag har fått “vid sidan av”, bara kan bli – Paul Åkerlund (S) har en del att förklara…

Hur viktigt det är att Åkerlund förklarar sig överlåter jag till andra att avgöra, men själv tycker jag nog att politiker ska hålla sig till sanningen – oavsett vilka politiska ståndpunkter de har och ställningstaganden de gör. Men kanske är det mer ett problem för Trollhättan än för Vänersborg… Även om ett ärligt och sanningsenligt uppträdande och bemötande är en förutsättning när kommunerna ska samarbeta, kring t ex Kunskapsförbundet…

Och så var det det här mailet som Kent Almqvist (C) refererade till på fullmäktigesammanträdet i Trollhättan… (Se “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)”.)

Ägarsamrådet mellan presidierna (ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande) och chefstjänstemän från Trollhättan, Vänersborg och Kunskapsförbundet Väst sammanträdde den 9 februari.

Protokollet från sammanträdet är av någon anledning något knapphändigt i ärendet om fördelningen av skolmiljarden. Och meningarna går, som vi har förstått, isär om vad parterna kom överens om på mötet. Representanterna från Kunskapsförbundet och Vänersborgs kommun har en uppfattning, Trollhättan en annan. KFV och Vänersborg menar att man kommit överens om att fördela statsbidraget utifrån hur många 6-19-åringar det finns i respektive kommun, medan Trollhättan säger att pengarna skulle fördelas mellan antalet 1-19-åringarna. I varje fall säger Paul Åkerlund det, och han påstår också att Vänersborg tyckte det “från början”.

Ägarsamrådet den 9 februari var digitalt (Teams) och varade mellan 08.30-10.30. I stort sett direkt efter mötet satte sig KFV:s förbundsdirektör Johan Olofson och skrev ett mail (kl 11.15) till stadsdirektören i Trollhättan, Said Niklund, och kommundirektören i Vänersborg, Lena Tegenfeldt.

“Angående ”skolmiljarden”. Pengarna är avsedda att användas för elever 6-19 år. Kunskapsförbundets andel torde då bli c:a 30%. Om jag förstått rätt så har Trollhättan möjlighet att söka c:a 6mkr och Vänersborg c:a 4mkr. Det innebär att vi i Kunskapsförbundet hoppas kunna ta del av c:a 3mkr.
Vi har stort behov av dessa pengar för att kunna kompensera för den ”utbildningsskuld” som uppstått. Vi planerar för både lovskola, kvällsundervisning och kanske även helgundervisning. Det är en utmanade uppgift att få alla elever att ta examen när de haft 6 månaders distansundervisning.”

En stund senare, kl 12:52:32, svarade Niklund på Olofsons mail:

“Tack själv! Har diskuterat din fråga med Paul Åkerlund och Dan Jonasson. Det är rimligt att skolmiljarden, 6,0 mkr för Trollhättan, fördelas proportionellt utifrån fördelningsgrunden av statsbidraget 6 – 19 år mellan grundskolan och gymnasiet. Fördelningen för Trollhättan blir då 6 – 15 år ca 72 % (ca 4,3 mkr) för grundskolan, Thn Stad, och 16 – 19 år ca 28 % (ca 1,7 mkr) för gymnasiet, KFV. Invånarantalet i åldersgrupperna är från senaste definitiva SCB – statistiken 1 nov 2020. Vänersborg avser att göra på detta sätt och vi behöver göra samma utifrån det gemensamma KFV.”

Bara någon timme efter ägarsamrådet sammanfattade således Trollhättans stadsdirektör det som avhandlades på mötet. Det var möjligtvis så att det förslag som KFV presenterade på ägarsamrådet endast var muntligt, och stadsdirektör Niklund ville ha det skriftligt. Stadsdirektören, som också hade hunnit tala med Paul Åkerlund och ekonomichef Jonasson, bekräftade det som presidierna i Kunskapsförbundet och Vänersborgs kommun har sagt – statsbidraget (“skolmiljarden”) skulle:

“fördelas proportionellt utifrån fördelningsgrunden av statsbidraget 6 – 19 år mellan grundskolan och gymnasiet. Fördelningen för Trollhättan blir då 6 – 15 år ca 72 % (ca 4,3 mkr) för grundskolan, Thn Stad, och 16 – 19 år ca 28 % (ca 1,7 mkr) för gymnasiet, KFV.”

Det var inget tal om att barnen i förskolan skulle ha del av pengarna…

Min fråga, som också är rubrik på bloggarna, “vem talar inte sanning?”, återstår att besvara. Vad jag anser framgår nog tämligen tydligt, men det är viktigt att du som läsare funderar lite extra noga på svaret. Och råkar du dessutom vara politiker så kanske du också kan fundera på vilka konsekvenser svaret kan få för det framtida samarbetet mellan Trollhättan och Vänersborg. Och Kunskapsförbundet.

I den avslutande delen av denna bloggserie så känner jag mig tvungen att beskriva hur Trollhättan har tänkt använda pengarna från Skolmiljarden – till förskolan…

PS. Lutz Rininsland (V) bloggade om debatten i Vänersborgs kommunfullmäktige – “Tyvärr fel, herr ordförande!”. Rininsland publicerade också den reservation som han och jag lämnade in efter sammanträdet i Vänersborgs kommunfullmäktige – se “Vi förlorade omröstningen, här vår reservation”. Du kan också ladda hem reservationen genom att klicka här.

Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)

19 april, 2021 Lämna en kommentar

På onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige i Vänersborg diskuterades fördelningen av “skolmiljarden”. Åsikterna gick isär om hur de statliga pengarna skulle fördelas. Precis som väntat. Kommunstyrelsen hade ett förslag, Vänsterpartiet ett annat.

Fördelningen av “skolmiljarden” har diskuterats i både Trollhättan och Vänersborg – och naturligtvis även i Kunskapsförbundet. Förbundet har ju hand om gymnasieundervisningen i de två kommunerna – och skulle också ha sin andel av statsbidraget. Jag har skrivit flera bloggar i ämnet, och jag ska inte upprepa innehållet i dem. (Se “Vad sysslar Trollhättan med?”, “Vem ska ha skolmiljardens pengar?” och “KS (24/3) 2: Målstyrning och skolmiljarden”. Du kan ladda ner mitt yrkande i fullmäktige “Hur ska man lära sig svetsa på distans?”.)

I Kunskapsförbundet var alla politiker överens när vi diskuterade fördelningen av statsbidraget, både över parti- och kommungränserna. Gymnasieeleverna och de studerande på vuxenutbildningen borde få störst andel av pengarna. De hade ju drabbats i särklass hårdast av pandemin, de hade tvingats till distansundervisning i nästan ett helt läsår. Det var ingen i direktionen som hade någon avvikande synpunkt.

Presidiet och de tjänstemän som hade deltagit på ägarsamrådet den 9 februari, med kommunstyrelsepresidierna från Trollhättan och Vänersborg, hade en samstämmig beskrivning av vad som hade överenskommits på mötet. De berättade att alla parter hade varit överens om att pengarna skulle fördelas utifrån antalet elever mellan 6 och 19 år. Samtliga i Kunskapsförbundets presidium var eniga om den beskrivningen av överenskommelsen. Det var dock inget beslut eller någon juridisk bindande överenskommelse. Besluten skulle självklart fattas i de båda ägarkommunernas fullmäktigeförsamlingar.

Kunskapsförbundets representanter på ägarsamrådet meddelade direktionen (KFV:s “fullmäktige”) att de egentligen inte tyckte att fördelningen var riktigt rättvis – gymnasieleverna hade ju drabbats i särklass hårdast liksom vuxeleverna, som inte ens räknades in i den överenskomna fördelningen. Men de tyckte ändå att fördelningen var acceptabel eftersom alla parter var överens, och det var onödigt att ta en eventuell “strid” i det här läget.

Tills några dagar senare. Då ringde en chefstjänsteman från Trollhättans stad till en chefstjänsteman på Kunskapsförbundet och meddelade att Trollhättan hade ändrat uppfattning. Statsbidraget skulle fördelas mellan alla barn och elever mellan 1 år och 19 år. Det innebar helt plötsligt att Kunskapsförbundet skulle få mindre pengar.

Trollhättans kommunfullmäktige var först ut att fatta beslut om fördelningen av skolmiljarden. Det bestämdes den 29 mars. (Du kan se och lyssna på debatten på Trollhättans webb-TV – klicka här.) Trollhättans politiker ansåg att kommunens förskolebarn hade missat mycket undervisning på grund av pandemin – så barnen i förskolan skulle ha lika stor andel av statsbidraget per barn som varje elev i t ex avgångsklasserna i åk 3 på gymnasiet…

Det märkvärdiga var att ingen ifrågasatte fördelningen i Trollhättans kommunfullmäktige. Det gjorde av någon anledning inte ens de ledamöter som sitter med i Kunskapsförbundets direktion… Varför har jag ingen aning om, kanske hade de ändrat sig sedan mötet i KFV, kanske hade partipiskan vinit… Hur som helst underlättar det ju inte direkt framtida samarbete i KFV. Det var emellertid en ledamot som “opponerade” sig, Kent Almqvist (C). Almqvist är också ledamot i Kunskapsförbundets direktion.

Almqvist hade en del frågor kring varför Trollhättan hade frångått överenskommelsen i ägarsamrådet:

“Jag är lite förvånad över att man på ett sånt ägarsamråd säger en sak och sen ändrar man sig.”

Almqvist tyckte inte att det var riktigt ok att Trollhättan först kom överens på ägarsamrådet om att KFV skulle få 27% av pengarna (fördelning 6-19 år) och sedan ändrade sig efter någon vecka – och ansåg att Kunskapsförbundet istället bara skulle få 22% av pengarna (fördelning 1-19 år).

Och han fick en del intressanta svar från kommunstyrelsens ordförande Paul Åkerlund (S).

Åkerlund sa, från talarstolen faktiskt:

“Men när ni får information Kent att vi på ett ägarsamråd har suttit och sagt att det är ok, då är det fel. Och det tror jag att Peter [Eriksson, M – 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen; min anm.] kommer att med skärpa tala om det också. Där går det för långt. Det där är inte riktigt schysst uppträtt av Kunskapsförbundet i det fallet. Det är min bestämda uppfattning.”

Ingen kan väl undgå den anklagelse som ligger inbakad i yttrandet gentemot “Kunskapsförbundet”… Men Åkerlund förnekade också att det hade ingåtts någon överenskommelse överhuvudtaget på ägarsamrådet. Det är intressant, och det är inte den version som representanterna från Kunskapsförbundet lämnade till direktionen. Och då talar vi om två representanter från socialdemokraterna, en från Trollhättan och en från Vänersborg, samt en moderat från Vänersborg…

Kent Almqvist (C) replikerade och sedan kom Paul Åkerlund tillbaka:

“Sen är det faktiskt så här Kent. Vi var överens med den kommunledning som finns i Vänersborg om detta [fördelningen av statsbidraget till alla mellan 1 år och 19 år; min anm]. Men det parlamentariska läget är ju inte riktigt detsamma som här utan att det ändrades sedemera i den politiska beredningen. Men från början var kommunerna överens om att lägga fram 1-19. Sedemera ändrades det i Vänersborg. Så är bakgrunden.”

Det här var ytterligare en ny uppgift, inte bara för ledamöterna i Trollhättans kommunfullmäktige, utan också för oss i kommunfullmäktige i Vänersborg…

Skulle kommunledningen i Vänersborg ha gått med på en fördelning utifrån alla barn/ungdomar mellan 1 år och 19 år? När då skulle man kunna fråga sig. På ett distansmöte? Det har enligt uppgift från Vänersborg inte varit något sådant möte. Telefonsamtal? Ja, det skulle så i fall vara mellan t ex Åkerlund och kollegan, kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, Benny Augustsson (S). Om en sådan kontakt har tagits, det vågar jag inte uttala mig om – även om jag finner det ganska osannolikt. Det motsäger hela min “bild” av Augustsson. Enligt den skulle han inte gå bakom ryggen på de andra partierna – styret i Vänersborg har ju inte heller någon egen majoritet i varken kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige…

Man skulle också kunna tolka Åkerlund som att kommunerna blev överens om fördelning mellan alla från 1 år till 19 år på ägarsamrådet. Det här är dock inte sannolikt. Det förnekas mycket bestämt, inte bara från Kunskapsförbundet…

Almqvist replikerade en sista gång, och nämnde att förslaget i Vänersborg skilde sig från Trollhättans. I Vänersborg ville man fördela pengarna mellan 6- och 19-åringarna.

Åkerlund avslutade replikskiftet med ytterligare en ny uppgift:

“Det är alldeles korrekt Kent. Till kommunstyrelsen var förslaget så, men det var inte det till KSAU när det började beredas.”

Den uppgiften var lätt att kontrollera. Och den stämmer inte så långt jag kan se. I de handlingar som jag som kommunstyrelseledamot har fått ta del av så fanns det aldrig någon annat förslag till KSAU (i Vänersborg) än det som föreslogs i en tjänsteskrivelse. Den skrivelsen daterades till den 1 mars och har samma förslag till fördelning av “skolmiljarden” som kommunfullmäktige i Vänersborg sedemera beslutade om i förra veckan, dvs att statsbidraget skulle fördelas mellan 6- till 19-åringarna. Barnen i förskolan var inte medräknade.

Åkerlund hade, som jag kan avgöra, fel, han kom med en oriktig uppgift. Och det trots att han fick ett visst stöd (eller?) av kommunalrådskollegan Peter Eriksson (M). 

Peter Eriksson uttryckte sig emellertid mycket luddigt, vilket kanske var meningen:

“Jag vet precis vad jag har sagt och jag har inte sagt något annat än vad vi har framfört på ägardirektiven [jag uppfattade att han sa så i utsändningen, det bör ha varit ägarsamrådet; min anm] och jag tror inte, jag är helt säker på att Paul inte har sagt något annat heller. … Vi var ganska överens på det mötet.”

Eriksson nämnde inte vad han hade sagt eller vad som hade framförts på mötet eller vad de var överens om… Egentligen sa Eriksson ingenting på fullmäktigesammanträdet som bringade klarhet i frågan.

I sina inlägg och repliker hänvisade Kent Almqvist (C) flera gånger till ett mail som hade skickats från Trollhättan till Kunskapsförbundet, och som hade bekräftat uppgörelsen på ägarsamrådet. Och det påminde jag mig också att jag hade hört på KFV:s sammanträde. Almqvist sa bland annat om mailet:

“man har då också skickat ett epostmeddelande till Kunskapsförbundet där man har sagt att så här ligger fördelningen”

Det tyder på menade Almqvist att det faktiskt hade slutits någon typ av överenskommelse om fördelningen på ägarsamrådet (6-19 år). Som Trollhättan på “eget bevåg” sedan hade ändrat på (till 1-19 år). Paul Åkerlund (S) förnekade detta, riktade en anklagelse mot Kunskapsförbundet (se ovan) och sa:

“Ja, jag har då definitivt inte, jag tror inte att Peter har gjort det heller, men han får svara för sig själv senare, skickat nåt mail i den här frågan.”

Almqvist sa inte att det var Paul Åkerlund som hade skickat mailet…

Och det var det inte heller. Det var stadsdirektören i Trollhättan, Said Niklund. Han skickade ett mail den 9 februari 2021 kl 12:52:32 till Kunskapsförbundets förbundsdirektör Johan Olofson.

Det mailet redogör jag för imorgon.

Anm. Du kan läsa fortsättningen här: ”Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)”.

Nyheter: Elgärde avbryts! Och fler skolmiljoner.

14 april, 2021 Lämna en kommentar

Det är inte bara miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborg som skapar ämnen för bloggar. Nu på förmiddagen har socialförvaltningen liksom utbildningsdepartementet också gjort det.

Diskussionen om det “särskilda boendet” på Elgärde i Frändefors har väl inte gått någon trogen bloggläsare förbi. Jag skrev ett flertal bloggar när ärendet var uppe, vid två tillfällen, i socialnämnden i höstas. Frågan har också fortsatt att debatteras sedan dess, bland annat i Melleruds Nyheter. (Om du klickar här – Elgärde – så får du upp alla mina bloggar i ämnet.)

Nästa vecka, den 20 april, har socialnämnden sammanträde. I kallelsen tilldrar sig ärendet “Upphävande av beslut gällande lokalplanering samt uppdrag om att återuppta förstudie och därefter inleda lokalplanering för att ytterligare utreda alternativa lösningar” det största intresset. (I varje fall från min sida.) Det handlar om Elgärde…

Socialförvaltningens beslutsförslag lyder:

“1. Socialnämnden upphäver beslut 2020-08-27, § 68, att ”föreslå samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde 1:39 och 1:40 i enlighet med förstudien daterad 2020-08-05” samt att upphäva beslutet 2020-10-22, § 91 om att ”socialnämnden står kvar vid tidigare fattat beslut i socialnämnden 2020-08-27, § 68”.

“2. Socialnämnden uppdrar åt förvaltningen att återuppta förstudie inom befintligt boendebestånd. Vidare uppdrar socialnämnden därefter åt samhällsbyggnadsnämnden att inleda lokalplanering gällande ”Boende för personer med funktionsnedsättning och samsjuklighet inom personligt stöd och omsorg”.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden ska upphäva de två besluten från i höstas. “Projektet Elgärde” avbryts alltså med omedelbar verkar. Det är i varje fall förslaget, notera det. Vad nämnden beslutar kan vara en annan sak.

Motiveringen till att projektet enligt förslaget ska avbrytas är inte att kommunen har lyssnat till opinionen, i varje fall inte officiellt, utan att det saknas pengar. I motiveringen skriver socialchefen:

“Förvaltningen har i samarbete med kommunstyrelsens lokalutredare och samhällsbyggnadsförvaltningen genomfört en förstudie samt lokalplanering på uppdrag av nämnden. Utifrån process gällande mål- och resursplan 2022 – 2024, där förvaltningen ska se över åtgärder för att klara finansiering av nytt boende inom befintlig ram, ser förvaltningen möjlighet att avbryta pågående lokalplanering för att istället genomföra förstudie och lokalplanering inom befintligt boendebestånd.”

Boendet i Elgärde ska enligt de budgetanvisningar som råder finansieras och driftas inom befintlig ram. Ett nybygge på Elgärde skulle innebära att socialförvaltningen måste spara inom andra områden. Och det varken vill man eller ser möjligheter till – vad jag förstår.

Förvaltningen kommer istället att få ett förnyat uppdrag att söka alternativa lösningar inom socialförvaltningens befintliga bostadsbestånd.

Det ser nog ut som att planerna på ett boende för “personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde” skrotas för gott. Men säker kan man aldrig bli…

Den andra nyheten idag kommer från ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet med rubriken:

“Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”

Det innebär ungefär 1,3 milj kr till Vänersborg.

Ikväll ska kommunfullmäktige i Vänersborg diskutera hur de tidigare beslutade extra statsbidragen till skolan ska fördelas, den så kallade “skolmiljarden”. Kommunfullmäktige i Trollhättan har redan beslutat att fördela statsbidraget jämnt för alla barn och ungdomar mellan 1 år och 19 år, förslaget i Vänersborg är att pengarna ska fördelas mellan de som är 6 år till 19 år.

Vänsterpartiets förslag är att statsbidraget ska gå till de som har drabbats hårdast av pandemin. (Jag har skrivit flera bloggar om detta ärende också, senast igår – se “KF 14/4 (2): Skolmiljard, streetrace mm”.) Och det är enligt vårt sätt att se det avgångsklasserna i högstadiet och gymnasiet samt vuxenutbildningseleverna – de har drabbats hårdast av den påtvingade distansundervisningen. Och i förmiddags kom även beskedet från Västra Götalandsregionen att högst hälften av gymnasieskolornas elever bör vara på plats samtidigt i skollokalerna. (Se “Regionala rekommendationer förlängs till 2 maj”.) Vänsterpartiets förslag innebär att Kunskapsförbundet skulle få 2/3 av statsbidraget och barn- och utbildningsnämnden 1/3.

Pressmeddelandet från Utbildningsdepartementet ger definitivt stöd för detta synsätt:

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda barn och elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin och genomföra andra stödinsatser tillför regeringen därför skolväsendet ytterligare 250 miljoner kronor. … Dessutom föreslår regeringen 100 miljoner kronor ytterligare för att finansiera möjligheter till stöd, bland annat i form av förstärkt frivillig undervisning under skollov för elever i grundskolan och gymnasieskolan. En väl utbyggd lovskola ger större möjligheter att erbjuda elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin. Deltagande i lovskola kan kombineras med sommarjobb som anordnas av kommuner.”

(Du kan läsa hela pressmeddelandet här: “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”.)

Jag kan väl tycka att det är tråkigt att vuxenutbildningseleverna har glömts bort… Men annars råder det ingen större tvekan om vilka elever som Utbildningsdepartementet anser har drabbats hårdast av pandemin. Det är inte barnen i förskolan eller eleverna i låg- och mellanstadierna…

Jag tror att regering och riksdag har den synen även på “skolmiljarden”.

KFV: Förvaltningsrätten avslår Mats Anderssons överklagande

24 mars, 2021 2 kommentarer

Och så var det den där nyheten som jag flaggade för i min förra blogg om Kunskapsförbundet Västs sammanträde… (Se “Dagens KFV: Vad sysslar Trollhättan med?”.)

Kommer ni ihåg den 23 juni förra året? Inte det? Men det gör jag. Då hade Kunskapsförbundet (KFV) sammanträde. (Se “Nyhet: Andersson överklagar KFV-möte!”.)

Sammanträdet genomfördes med digitalt deltagande på distans. Det betydde att ledamöterna kunde befinna sig t ex hemma. Det var första gången vi politiker från Vänersborg fick en sådan möjlighet.

Coronan hade härjat en tid och i Vänersborg fick alla i riskgrupperna, eller som helt enkelt fruktade viruset, snällt vara hemma – och utanför politiken. Vi stängdes ute. Ingen i de styrande partierna var intresserad av att det var både diskriminerande och inskränkte demokratin. Och ingen var heller vid den här tidpunkten det minsta intresserad av att ta den moderna IT-tekniken till hjälp för att genomföra sammanträden på distans.

Det var däremot Kunskapsförbundet och dess ordförande Maud Bengtsson (S).

Distansmötet i förbundet den 23 juni gick i stort sett bra. Det var några smärre “nybörjarmisstag”, men inget som äventyrade varken säkerheten eller demokratin. Tyckte vi nog alla – utom Mats Andersson (C).

Ersättare Andersson (C), numer kommunstyrelsens 2:e vice ordförande i Vänersborg, överklagade sammanträdet till Förvaltningsrätten. Han ville att rätten skulle förklara att Kunskapsförbundets sammanträde var ogiltigt, att det var olagligt.

Men egen uppfattning var att han gjorde det för att på något sätt bortförklara Vänersborgsstyrets ointresse för digitala och demokratiska distanslösningar. Och då skulle ingen annan heller ha sådana lösningar.

Naturligtvis anförde inte Andersson ett sådant skäl, hur skulle det se ut? Nä, Andersson anförde följande skäl, sammanfattade av Förvaltningsrätten:

“Sammanträdet hölls digitalt via länk på Teams där ledamöter deltog hemifrån/från annan plats. Enligt egen utsago kunde ordföranden inte säkerställa om det var någon som på grund av tekniken föll ifrån på sammanträdet och kunde ansluta igen. Ordföranden kunde inte heller säkerställa att sammanträdet genomfördes i exakt realtid. Under sammanträdets gång tappade ett flertal ledamöter kontakten från och till, så även justerande person. Justerande person meddelade inte detta när han åter anslöt till sammanträdet, varför beslutsomgång inte togs om. Mötesorganisatören hade inte säkerställt inställningar i Microsoft Teams, vilket innebar att vem som helst kunde koppla ner andra mötesdeltagare från sammanträdet. Mot bakgrund därav samt då ordföranden eller någon annan inte kunde säkerställa att ingen obehörig person deltog på sammanträdet bör sammanträdet betraktas som ogiltigt.”

Självklart bestred Kunskapsförbundet Anderssons överklagande. Förbundet delade helt enkelt inte Anderssons beskrivning av vad som hände på mötet. (Se “Nyhet: KFV avvisar Anderssons överklagande”.)

Maud Bengtsson (S) förklarade också varför mötet överhuvudtaget hölls på distans:

“Det viktigaste skälet till detta var att säkerställa att alla medlemmar skulle kunna delta. Flera av ledamöterna är över 70 år och några tillhör riskgrupper, vilket omöjliggör ett fysiskt deltagande.”

Och därmed lyckades förbundet upprätthålla den demokratiska beslutsprocessen trots pandemins effekter. Vilket t ex undertecknad vänsterpartist var mycket tacksam över.

För drygt en vecka sedan, den 12 mars, kom Förvaltningsrättens avgörande:

“Förvaltningsrätten avslår överklagandet.”

Kunskapsförbundets sammanträde på distans var alltså lagligt. Och Mats Andersson (C) hade typ fel.

Förvaltningsrätten motiverar sin dom:

“Klagandens (dvs Mats Andersson; min anm) uppgifter i den delen om att ett flertal ledamöter tappade kontakten med sammanträdet samt att ordföranden inte kunde säkerställa att ledamöter som föll ifrån kunde ansluta igen eller att mötet hölls i realtid, tillbakavisas av förbundet och har inte bevisats i målet. Förbundet vidgår att någon deltagare föll bort ett kort tag men ganska snart var uppkopplad igen.”

Och vidare:

“Klaganden har enligt förvaltningsrätten mot förbundets bestridande inte visat att sammanträdet skedde på ett sätt som stod i strid med bestämmelsen i 5 kap. 16 § kommunallagen. Inte heller vad klaganden anför i övrigt visar enligt förvaltningsrättens bedömning att de överklagade besluten strider mot någon av de tidigare angivna prövningsgrunderna i 13 kap. 8 § kommunallagen. Överklagandet ska därför avslås.”

Det var en mycket väntad dom, även om det har tagit en väldig tid för rätten… Och jag är övertygad om att Mats Andersson (C) för länge sedan har insett att överklagandet inte skulle bifallas av Förvaltningsrätten. Andersson ordnade ju själv under senhösten förra året digitala distansmöten i den nämnd, barn- och utbildningsnämnden, där han var ordförande. Och jag tvivlar starkt på att Andersson kommer att överklaga Förvaltningsrättens dom.

Så nu är alltså fallet prövat och avgjort – och vi hoppas alla på att det så snart som det bara går ska vara möjligt att återuppta de fysiska sammanträdena.

Dagens KFV: Vad sysslar Trollhättan med?

Idag hade Kunskapsförbundet Väst (KFV) sammanträde.

Det var som vanligt på direktionens möten mycket information, en del diskussion och få “riktiga” beslut. (Direktionen är förbundets “kommunfullmäktige”.) 

Den statliga “skolmiljarden” diskuterades en hel del. Hur stor andel av de pengar, som har tillfallit Trollhättan och Vänersborg, och som ska tilldelas Kunskapsförbundet, beslutar däremot ägarkommunerna helt själva. KFV har inget att säga till om. Det som är intressant är att Vänersborg och Trollhättan tänker använda olika fördelningsprinciper. Vi får se om Vänersborgs kommun återigen viker sig för sin “stora granne” i söder. Jag hoppas verkligen inte det…

Statens syfte med “skolmiljarden” är tydlig:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Kunskapsförbundet tänker använda sin del av pengarna till att erbjuda lovskola på påsklovet på alla 3 skolorna, förlänga kurser och till extra stödåtgärder etc. Och det är viktigt att komma ihåg – det handlar inte bara om elever som riskerar att inte få godkända betyg i alla kurser. Det handlar också om elever som behöver högre betyg för att komma in på universitet och högskolor. 

KFV håller på med en kartläggning om vilka och hur många som behöver få en “säkerställd utbildning”. Men tiden är knapp. Det är tveksamt om eleverna hinner kompenseras på den tid som är kvar av läsåret. Därför tänker Kunskapsförbundet lägga en större del av pengarna på Vuxenutbildningen i höst. På Vux skulle alla som har drabbats av distansundervisningen, med sämre resultat som följd, få mer tid på sig att läsa igen det som de har missat. Dessa elever skulle helt enkelt prioriteras på olika sätt för att säkerställa den utbildning de har rätt till. Det kan för övrigt bli så att distansundervisningen leder till att elever måste gå ett 4:e år på gymnasiet. Eller ett extraår på Vux. Det är osäkert om eleverna hinner fixa utbildningen på den tid som är kvar av vårterminen, trots t ex lovskola och extra åtgärder.

För min del är det helt tveklöst så att åk 3 på gymnasiet och vuxenutbildningen borde prioriteras vid fördelningen av skolmiljarden. (Hur ska man t ex lära sig svetsa på distans?) Dessa elever ska så att säga “ut i livet” efter vårterminen. De har inga tidsmarginaler som andra årskurser har. De enda som är i en liknande situation är åk 9 i grundskolan. Men dessa elever har å andra sidan bara haft distansundervisning i 4 veckor. Gymnasieleverna har haft undervisning på distans i 17-20 veckor. Och har fortfarande distansundervisning… Det kan bli sammanlagt en hel årskurs. De vuxenstuderande har varit borta från skollokalerna ännu längre tid.

De styrande partiernas förslag (S+C+MP) på morgondagens kommunstyrelse i Vänersborg är att barn- och utbildningsnämnden ska få 73% av statsbidraget (2,88 milj kr) och Kunskapsförbundet 27% (1,08 milj). Vänersborg vill nämligen att låg- och mellanstadieeleverna, som inte har drabbats av någon distansundervisning, också ska få del av pengarna.

Jag har svårt att förstå hur de styrande partierna resonerar. Det har visserligen varit större frånvaro än vanligt både bland elever och lärare på låg- och mellanstadierna, men frånvaro är det ju alltid, mer eller mindre. Under pandemin har det varit mer, visst, men det är så att säga bara en kvantitativ skillnad. I åk 9 och på gymnasierna är det en kvalitativ skillnad – från klassrumsundervisning till distansundervisning. Dessutom har LM-eleverna åtminstone 3 år (åk 6) på sig att reparera eventuella negativa följder av en frånvaro… Avgångsklasserna på högstadiet och i gymnasiet har 3 månader…

Trollhättan går ännu längre.

De styrande politikerna i Trollhättan (S+V+MP) vill att barnen på förskolorna också ska få del av de statliga pengarna. De vill att 78% av statsbidraget ska hamna i kommunen (eller “staden”) och att KFV bara ska få 22%. Det är naturligtvis ett sätt att behålla mer pengar för “egen” del.

Det är en tråkig inställning som trollhättepolitikerna visar sina ungdomar i de övre tonåren. Och jag skulle vilja se en bra förklaring på hur statliga extrapengar för 2021 ska kunna säkerställa småbarnens utbildning för pandemins konsekvenser 2020. Ska de barn som var frånvarande från förskolan förra året få extra långa dagar resten av vårterminen? Eller ska de vara på förskolan någon extra vecka under sommaren när föräldrarna har semester?

Det blev ett långt avsnitt. Jag kan inte hjälpa det, engagemanget och en viss upprördhet kom bara över mig… Jag har för övrigt ett eget yrkande på morgondagens kommunstyrelse i Vänersborg. Det går ut på att Kunskapsförbundet ska få 2/3 av statsbidraget och kommunen, dvs barn- och utbildningsnämnden, 1/3. (Du kan ladda ner mitt yrkande här.)

Direktionen diskuterade också hur man ska få fler elever att äta skolmaten. Vad är det som gör att mellan 30-40% av de studerande (på Nils Ericson- och Magnus Åberg-gymnasierna) inte äter skolmaten? Förbundet har som målsättning att öka andelen som äter förbundets mat. Även om det skulle innebära att det blev dyrare. Men som Kent Almkvist (C, Trollhättan) sa:

“Det är ingen kostnad, utan en investering.”

Vägen till en lösning går sannolikt via de studerandes synpunkter.

Direktionen beslutade att fördela 2 milj kr av sitt förfogandeanslag till strukturella kompensatoriska insatser. Det är Magnus Åberggymnasiet som får lite extra resurser. Politikerna fick också information kring “Patientsäkerhetsberättelse”, “Medicinskt ledningssystem”, “åtgärder och läge i samband med Coronapandemin” och förändringar inom skolledarorganisationen.

Under den sistnämnda punkten fick direktionen veta att Kunskapsförbundet söker 3 biträdande rektorer till Birger Sjöberg. Och att det är inte mindre än 144 sökande till tjänsterna! Det måste nog sägas vara ett bevis på något positivt för BSG och KFV, och mycket glädjande.

Politikerna i direktionen fick reda på en nyhet också, men det skriver jag om i en egen blogg.

PS. Lutz Rininsland (V) har också bloggat om dagens sammanträde med Kunskapsförbundet Väst: “Många tankar för tredje årskursens elever”.

KS 2: Vem ska ha skolmiljardens pengar?

25 februari, 2021 1 kommentar

På gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen behandlades en hel rad frågor. Jag tänker så småningom beskriva, om inte alla, så åtminstone de flesta och viktigaste av dem. Igår skrev jag om sammanträdets viktigaste fråga – om budgetanvisningarna, dvs de budgetramar som kommunens nämnder och styrelser ska utgå ifrån när de arbetar fram sina budgetar för år 2022. (Se “KS 1: Budgetramarna fastställda”.)  I denna blogg ska jag beskriva det extra ärende som togs upp, nämligen fördelningen av Vänersborgs andel av den så kallade “skolmiljarden” – ett “extra” statsbidrag. Och skyldig till att “skolmiljarden” togs upp som ett särskilt ärende var jag…

“Skolmiljarden” är den “folkliga” benämningen på det extra bidrag som staten betalar ut till kommunerna under pandemin. Statsbidraget gäller enbart för år 2021. Regeringen skriver på sin hemsida (se “Över en miljard extra till skolan nästa år”):

“För att möta den tuffa utmaning som covid-19-pandemin medför förstärks det statliga stödet till skolväsendet med 1 miljard kronor 2021.”

De statliga pengarna fördelas proportionellt mellan Sveriges kommuner utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i varje kommun. Det innebär för Vänersborgs del ungefär 4 milj kr. De här pengarna får kommunen sedan själv bestämma om hur de ska fördelas ut i kommunen. Regeringen skriver att statsbidraget får användas inte bara inom grund- och gymnasieskolan, utan också inom förskolan och vuxenutbildningen.

Syftet med “skolmiljarden” är mycket tydligt. Pengarna ska:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Pengarna ska, så att säga, användas till att betala för de extra åtgärder som krävs för att kompensera eleverna för att de har gått miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen. Klassrumsundervisning anses nästan undantagslöst ha högre kvalitet än den som kan ges på distans. Det är väl bara vissa friskolekoncerner som har en annorlunda uppfattning…

I tisdags var det sammanträde med Kunskapsförbundet Väst (KFV). (Jo, jag är med där också…) Direktionen (=förbundets “fullmäktige”) informerades om att ägarsamrådet, dvs presidierna i KFV, Trollhättans stad och Vänersborgs kommun, hade diskuterat fördelningen av statsbidraget, “skolmiljarden”.

Ägarsamrådet hade kommit överens om att pengarna skulle fördelas utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år. Ägarsamrådet fattar i och för sig inga beslut, utan “beslutet” ska snarare ses som en överenskommelse om vad kommunalråden ska arbeta för i sina respektive kommuner. (Det är fullmäktige som bestämmer.) Jag vet inte huruvida det diskuterades på ägarsamrådet, men fördelningen innefattar i vanlig ordning också de barn och ungdomar som går på friskolor. Men det tror jag att alla har klart för sig.

Efter ägarsamrådet fick Kunskapsförbundet en tråkig överraskning. Det kom ett nytt muntligt besked från Trollhättan – fördelningen skulle ändras. Ägarkommunerna ville inkludera barnen i förskolan i fördelningen. Det skulle naturligtvis innebära att Trollhättan och Vänersborg skulle behålla en större andel av pengarna och att KFV därigenom fick mindre…

Det var oklart om det var ett beslut som redan hade fattats i kommunerna och i så fall av vem. Ingen i direktionen hade hört talas om att beslut hade fattats – eller ens diskuterats “hemmavid”. Och då ska vi komma ihåg att direktionen i KFV består av politiker från Trollhättan och Vänersborg som alla sitter i kommunfullmäktige – och oftast också i en eller flera nämnder i sin hemkommun, 

Det här var orsaken till att jag väckte ett ärende på gårdagens sammanträde om “skolmiljarden”.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde diskussionen med att konstatera att det var “någon” från Trollhättan som efter ägarsamrådet hade framfört synpunkterna att pengarna borde fördelas utifrån antal barn och ungdomar mellan 0-19 år, dvs inklusive barnen i förskolan. Augustsson var också tydlig med att inga beslut om fördelningen av skolmiljardspengarna är fattade i Vänersborg.

Ordförande Augustsson var mycket bestämd med att ärendet ska upp i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) redan den 8 mars. Därefter ska det vidare till kommunstyrelsen för att slutligen avgöras av kommunfullmäktige.

Det blev en del diskussion. Bo Carlsson (C), som numer är ordförande i barn- och utbildningsnämnden och ersättare i KFV, tyckte att diskussion i KFV hade varit “bisarr”. Det reagerade Henrik Josten (M) kraftigt mot. (Josten är ledamot i BUN och också 2:e vice ordförande i KFV.)

Själv passade jag på att framföra mina åsikter i sakfrågan… Det var samtidigt ytterligare en slags motivering till att jag väckte ärendet.

Syftet med skolmiljarden är:

“att bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin.”

Då är min uppfattning att pengarna ska gå till de elever och studerande som har drabbats allra hårdast av pandemin. Och det är i första hand de som har haft distansundervisning. Det är dessa elever som inte har fått den undervisning “de har rätt till”.

Och de som har haft i särklass mest distansundervisning är gymnasie- och vuxenutbildningseleverna. I andra hand är det högstadieeleverna.

De elever som drabbas allra hårdast är självklart de som ska ta examen nu i vår. De elever som går i åk 1 och 2 på gymnasiet eller åk 7 och 8 på högstadiet har faktiskt 1 eller 2 år på sig att ta igen förlorad undervisning och förlorade möjligheter till kunskap. De möjligheterna har inte eleverna i avgångsklasserna eller “vuxeleverna”. De får sina slutliga betyg nu och med dom ska de söka till gymnasiet respektive högskola eller jobb i arbetslivet.

Jag anser att det är helt självklart att statsbidraget ska gå till de som är i störst behov av stöd och hjälp, dvs åk 9 i grundskolan och åk 3 i gymnasiet, samt vuxenundervisningseleverna. Därför anser jag att en rimlig fördelning borde vara att 2/3 av Vänersborgs del av statsbidraget går till Kunskapsförbundet och 1/3 till barn- och utbildningsnämnden.

Trollhättans stad ger faktiskt ett lite “småaktigt” intryck av att försöka “roffa åt sig” så mycket som möjligt av statsbidraget, istället för att se till behoven och statsbidragets syfte. Det är som att de glömmer att de elever som går på gymnasiet är deras elever, ungdomar från Trollhättan (och Vänersborg). Det hoppas jag verkligen inte att Vänersborg gör, utan att politikerna i kommunen utgår från att gymnasieungdomarna och de i vuxenutbildningen är vänersborgare (och trollhättebor). För det är precis vad de är.

Det fattades inga beslut i ärendet igår, utan frågan remitterades till kommunstyrelseförvaltningen. Det betyder att den ärendegång som ordförande Benny Augustsson beskrev i inledningen av ärendet gäller.

Och det är helt ok. Det var bra. Diskussionen om fördelningen av “skolmiljarden” får föras på allvar när det är dags att fatta beslut. Även om jag redan igår kände mig tvungen att framföra min uppfattning med tanke på diskussionen i KFV dagen innan…

KS, Harlitz och KFV

31 januari, 2021 1 kommentar

Det diskuteras inte särskilt mycket politik i kommunstyrelsen. Inte ens på ett drygt 10 timmar långt sammanträde, som i onsdags. Ändå kan självklart det som yttras vara intressant. Redan i kommunstyrelsen kan ju partierna visa hur de ska rösta i kommande kommunfullmäktige, där flertalet ärenden, och naturligtvis i synnerhet de viktigaste, till slut avgörs. Ibland så överraskar också någon ledamot med en intressant kommentar, ibland förflugen och ogenomtänkt, ibland genomtänkt, inte sällan väldigt spontant. Några gånger händer det att en kommentar kan ge upphov till meningsskiljaktigheter.

På kommunstyrelsens maratonsammanträde i onsdags uttalade kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) några kommentarer och slutsatser som jag inte har kunnat släppa och som jag har varit tvungen att titta närmare på.

Harlitz kommentarer kom sent på eftermiddagen då politikerna fick en föredragning om nyckeltal. Och nyckeltal kan vara väldigt intressanta. Denna dag var de om möjligt ännu intressantare än vanligt. Och det var när följande tabell visades för ledamöterna som både temperatur och intresse snabbt steg i höjden…

“Kommunala skolor” i första raden betyder en av Kunskapsförbundet Västs (KFV) gymnasieskolor, Birger Sjöberggymnasiet (BSG) i Vänersborg. Det ska dock noteras att uppemot en tredjedel av de studerande från Vänersborg går på friskolor eller skolor i andra kommuner. Ytterligare ett antal går på KFV:s skolor i Trollhättan. På BSG går på motsvarande sätt elever från Trollhättan och andra kommuner.

I rad 2 så innebär “hemkommun” just Vänersborg. Då är det alla studerande från Vänersborg som räknas in oavsett vilken gymnasieskola de går på. I diskussionen gjordes förenklingen att Vänersborgs gymnasiestuderade gick på BSG, och det är riktigt på det sättet att de flesta på BSG kommer från Vänersborg.

Siffrorna visar att det har skett en väldig “dipp”, dvs en stor nedgång, av andelen studerande som lyckades ta examen inom 4 års gymnasiestudier.  Och detta faktum, denna “dipp”, gäller både för BSG som enskild gymnasieskola och, till viss del, för eleverna från Vänersborg oavsett vilken gymnasieskola de går på. Det ska dock noteras att “dippen” för vänersborgsstuderande (rad 2) inte är så stor som “dippen” på BSG. Och det är väl egentligen mycket tveksamt om denna tämligen lilla nedgång överhuvudtaget kan kallas en “dipp”. (Det var även en “dipp” på BSG år 2019.)

Två kompletteringar är på sin plats. Egentligen ska det ta 3 år att gå gymnasiet. För en del studerade tar studierna längre tid, men det kan också hända att elever hoppar av, byter skola eller fortfarande går på gymnasiet på grund av studieuppehåll/byte av program osv. För det andra, Trollhättan/Vänersborg betalar KFV för bara 3 utbildningsår per studerande, även om de går 4 eller 5 år.

Den förstnämnda siffran ovan sjönk från 65,5% år 2019 till 56,4%. Det betyder följaktligen att nästan hälften av de studerande inte lyckades ta sin “studentexamen” inom 4 års gymnasiestudier. Det sistnämnda siffran, dvs hur stor andel av de studerade från Vänersborg som tog sin “studentexamen” inom 4 års gymnasiestudier, sjönk från 71,8% till 67,0%.

Det nyblivna kommunalrådet Henrik Harlitz (M) “hoppade ur stolen och gick i taket”, ja faktiskt nästan bokstavligt. Harlitz blev inte bara “chockad”, han blev tämligen “förgrömmad”:

“Jag blir störtorolig över att kunskapsresultaten sjunker så drastiskt på gymnasiet. Vi måste kunna ställa krav på KFV.”

Harlitz undrade vad kommunen betalade Kunskapsförbundet Väst för, han ifrågasatte om kommunen fick valuta för pengarna. Och det är väl i och för sig en sund inställning, att man oroar sig för den gymnasiekvalitet man får ut av skattemedlen. 

Harlitz fortsatte. Han skrädde inte på orden när han jämförde Kunskapsförbundet med en bilhandlare och utbildning med en bil. Vad händer om man köper en bil och den inte håller måttet? Och i det här sammanhanget tyckte jag nog att Harlitz började ta ut svängarna lite väl mycket…

Vi i kommunstyrelsen som också sitter i Kunskapsförbundet togs på sängen kan man väl säga. Vi hade ju inte dessa siffror klara för oss, det var ju liksom inte detta som kommunstyrelsens sammanträde skulle handla om. Mina första tankar gick emellertid åt ett helt annat håll än Harlitz…

Det första jag tänkte på var om det var korrekta siffror, jag kände inte igen dom. Den tanken viftade jag bort ganska omgående eftersom det är ytterst ovanligt att det presenteras felaktiga siffror i kommunstyrelsen. Sedan fick jag också reda på att de har presenterats på KFV:s direktion, även om uppställningen var något annorlunda. (Det är väl åldern som tar ut sin rätt…) Sedan fick jag en helt annan tanke – inte trodde väl Harlitz att han kunde köpa en ny BMW om han kom till bilhandlaren med t ex 55.000 kr? Ska han ha en “dyr och fin” bil så måste han ju betala för den. Och självklart ha pengar till köpet. Och motsvarande är det så klart med KFV och utbildning. Om KFV inte får de pengar av köparen, dvs ägarkommunerna Trollhättan/Vänersborg, som förbundet behöver för att fullgöra sitt uppdrag, t ex att anställa tillräckligt med lärare, så är det stor risk att förbundet levererar sämre resultat. Det är inget konstigt med det, köparen får det hen betalar för. Och det måste inte bara Harlitz utan alla politiker faktiskt vara medvetna om.

Så här skrev jag i en blogg i december 2019 (se “Fullmäktigeåret till ända”):

“Förbundet har minskat med 90 tjänster på den pedagogiska sidan. Det motsvarar 11-12% av personalstyrkan. Det har också skurits i ledningen, 36 chefer har blivit 30. Och nu har neddragningar på elevhälsan och de elevstödjande funktionerna börjat, 22% av tjänsterna ska bort.”

Och så är det. Kunskapsförbundet har tvingats skära ner oerhört mycket de senaste åren. Och det beror alltså på att KFV inte har fått de pengar som förbundet behöver. Vilket självklart beror på att ägarkommunerna, däribland Vänersborg, inte har gett KFV tillräckligt med pengar. Tror man som ansvarig politiker att otillräckliga ekonomiska resurser inte får några konsekvenser för utbildningen, och examensandelen, så får man faktiskt tänka till åtminstone ett varv extra.

Förresten. De där 55.000 kr är vad KFV får av Trollhättan och Vänersborg för varje nytillkommande elev…

En annan tanke slog mig också. Är det så konstigt att resultaten blev sämre än tidigare under dessa corona-tider? Fast, å andra sidan. De elevers vars resultat ingår i statistiken (avgångseleverna) hade bara distansundervisning ca 3 månader. Det avspeglas knappast i statistiken. (Det kanske den däremot gör vårterminen 2021.)

BMW bygger bra bilar, men för att göra detta måste företaget ha bra material, redskap och maskiner, pengar och yrkesskicklig arbetskraft. Det är samma med Kunskapsförbundet.

Våren 2020 avlutade alltså färre studerande från Vänersborg sina gymnasiestudier utan examen än tidigare. På Birger Sjöberggymnasiet var det bara 56,4% av de studerande som fick sin examen jämfört med 65,5% år 2019.

Det är inte så ovanligt att sådana här siffror växlar mellan åren – både mellan skolor inom KFV och för enskilda skolor över tid. Det visar nedanstående diagram:

Som synes av diagrammet har examensandelarna i KFV gått upp något lite år 2020 (se de grå staplarna längst ner), medan Birger Sjöberg gjorde en dipp (blå staplar). (Notera dock att i detta diagram tittar man bara på “examen” oberoende av hur många utbildningsår som behövdes för att ta den.) Magnus Åberggymnasiet “dippade” både 2017 och 2019, men ökade både 2018 och 2020. Nils Ericson har de senaste åren gjort jämnare resultat men man ser att skolan “dippade” 2015.

Resultaten varierar alltså mellan åren, både mellan skolorna och över tid på en enskild skola. Det verkar vara “naturligt”. Men det är självklart inte önskvärt, samtidigt som alla naturligtvis önskar att en större andel av studenterna tog sin examen – helst 100%…

Birger Sjöberggymnasiets låga siffror 2020 kan till stor del, eller helt, förklaras av elevsammansättningen. De elever som tog eller skulle ta examen förra året började på BSG 2016 eller 2017. Det är nog ingen som har glömt vad som hände dessa år. Det blev betydligt fler vänersborgare…

Här är antal elever elever som var inskrivna på BSG den 15 september respektive år:

Det tillkom ovanligt många elever på introduktionsprogrammen, t ex språkintroduktionen. (OBS! Tabellen uppdaterades 1 feb kl 10.20 med siffror för 2017.) Väldigt få av dessa elever hade en rimlig chans att nå gymnasieexamen till 2020, de hade helt enkelt inte tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Många hade också en otillräcklig skolbakgrund med sig, oavsett språk.

Diagrammet nedan visar fördelningen av elevgruppen på BSG under åren 2011-2016:

Dessa startår är valda därför att de korresponderar med de avslutande åren 2015-2020 (se diagrammet nedan):

Diagrammet visar examensandelarna som staplar för högskoleförberedande-, yrkes- och introduktionsprogrammen med genomsnittet för hela skolan som en linje. I diagrammet syns betydligt högre staplar för examensandelarna för de högskoleförberedande- och yrkesprogrammen. Men också den minskning som noterades våren 2020.

Den låga examensandelen för BSG, kalla den gärna alarmerande, förklaras till största delen av den elevgruppsfördelning som kom med ökningen av elever på introduktionsprogrammen på grund av den stora flyktingströmmen. Det är det som de två ovanstående diagrammen visar.

På Introduktionsprogrammen (IM) är examensandelen ungefär lika låg alla år. Det är egentligen bara andelen elever där, av skolans totala, som sänker helheten extra mycket 2020 mot tidigare år. Det här är viktigt. Den låga examensgraden från IM, och den stora andel av skolans elever totalt som IM-eleverna utgör, drar helt enkelt ner medelvärdet för examensandelarna totalt. (Här måste påpekas att friskolorna med några få undantag, inte har några IM-elever alls.)

Det finns faktiskt en viktig aspekt till. Det återstår nämligen en sak till som måste förklaras.

Diagrammet ovan visar att examensandelen på de nationella programmen minskade 2020. Framför allt var det männen på högskoleförberedande program (det här visar dock inte diagrammet) som presterade sämre än vanligt. Det resulterade i en “dipp” på 10,7 procentenheter till 76,5% som tog examen år 2020, jämfört med 2019. 

Vad beror det här på? Som mångårig ledamot i barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg känner jag till förhållandena i grundskolan ganska bra. I det här fallet handlar det om de elever som lämnade grundskolan de aktuella åren.

De studerande som tog, eller skulle ta, examen från gymnasiet våren 2020 gick ur 9:an vårterminen 2017, dvs om de gick 3 år på gymnasiet. Om studierna tog 4 år, vilket siffrorna ovan räknar med, så slutade dessa elever i grundskolan år 2016.

Jag upptäckte två bloggar som jag skrev i september 2017, när betygsstatistiken över de elever som slutade åk 9 hade presenterats. Rubrikerna säger väl det mesta, “BUN: Betygskatastrof” och “Total kris i Vänersborgs skolor!”. Åren och i synnerhet 2017 uppvisade de sämsta resultaten någonsin (i varje fall under de många år som jag har varit med i politiken). Så här såg siffrorna ut för eleverna som gick ur åk 9:

Medelmeritvärdet, dvs den genomsnittliga betygspoängen, minskade drastiskt både 2016 och 2017. Resultatet var uppseendeväckande lågt. I Sverige låg medelmeritvärdet på över 220 poäng. Och inte nog med det, endast 55% av samtliga elever som gick ur åk 9 i Vänersborg 2017 fick betyg i alla ämnen.

Den här var intern kommunal statistik. Senare kom Skolverkets officiella statistik för grundskolans avgångsklasser år 2017. Den visade bättre resultat, eftersom Skolverket räknade bort de elever som inte hade betyg i något ämne. På det sättet kan man också anta att många av de elever som kom med flyktingströmmen inte räknades med.

Skolverkets siffror blev av naturliga skäl därför bättre. Det anmärkningsvärda var att siffrorna fortfarande var så låga. Men Skolverkets siffror visade tydligt – orsaken till Vänersborgs katastrofala resultat var inte enbart att det fanns nyinvandrade och elever med okänd bakgrund i kommunen. (Det bekräftades också av ytterligare analyser, se “Total kris i Vänersborgs skolor!”.)

Med denna analys tror jag att jag har återgett de flesta av de aspekter som förklarar den väldiga “dippen”, dvs nedgången, av andelen studerande från Vänersborg som lyckades ta examen inom 4 års gymnasiestudier

Henrik Harlitz (M), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, gav både mig och utredare på Kunskapsförbundet en del extrajobb. (Ett särskilt stort tack till Maria Hildefors, utvecklingschef på Kunskapsförbundet för statistik och analyser.) Men det var värt det, hoppas jag – i varje fall om Harlitz och andra ledamöter, i första hand, i kommunstyrelsen läser denna blogg.

Jag tycker att det har varit viktigt att visa att bakom korrekta statistiska uppgifter, och till synes “enkla siffror”, kan det ligga mycket komplicerade faktorer som förklarar vad siffrorna verkligen står för. Särskilt viktigt var det för att reaktionen och kommentarerna på något sätt implicerade att de dåliga resultaten för Birger Sjöberggymnasiet kunde bero på dåligt utnyttjande av pengar. Eller bristande arbetsinsatser hos personalen… Och sådana antydningar är jag allergisk mot. Politiker gör det alldeles för lätt för sig när de lägger ansvaret på skolans (eller socialtjänstens, eller sjukvårdens) misslyckande hos personalen, istället för att se den verkliga orsaken. (Därmed inte sagt att Harlitz gör det.)

Jag hoppas att Henrik Harlitz (M), och andra läsare av denna blogg, drar samma slutsats som jag – både grundskolan och gymnasieskolan behöver mer pengar. Det behövs fler lärare och personal inom elevhälsan och de elevstödjande funktionerna i både grundskolan och gymnasieskolan. Det är först med ett rejält ekonomiskt lyft som Kunskapsförbundet kan producera BMW-bilar.

För övrigt hoppas jag på många kommentarer till denna blogg.

%d bloggare gillar detta: