Arkiv
Vad hände på KS? (1)
Onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen höll på att ta en ända med förskräckelse – redan innan det börjat. Kommunens nätverk slutade nämligen fungera på morgonen. Vi som skulle delta på distans märkte inte mer än att det var lite svårt att koppla upp sig, men bakom kulisserna i kommunhuset pågick en febril aktivitet. Presidiemedlemmar, justerare och tjänstepersoner fick skyndsamt packa ihop sina elektroniska instrument och bege sig till Folkets hus. Där fixade IT-teknikerna så att mötet kunde använda ett alternativt nät.
Och klockan 08.30 var alla uppkopplade, några kanske svettigare än andra.
Det blev ett långt möte, men kanske inte riktigt så långt som många hade befarat. Kl 16.10 hade alla ärenden och föredragningar avverkats. Samt en utbildning om medborgardialog som SKR höll i.
Utbildningen var för övrigt mycket intressant och givande. Det visade sig att det finns många kommuner i Sverige som har en betydligt mer utbyggd så kallad “mellanvalsdemokrati” än vad Vänersborg har. Om vi nu har någon överhuvudtaget. Kommuner som Helsingborg, Piteå, Åre och Nässjö har väl utbyggda och genomtänkta dialoger med medborgarna. De ser ut på olika vis, har olika syften och vänder sig till olika grupper i kommunerna, men det handlar hela tiden om att engagera kommuninvånare och på olika sätt ge dem ett reellt inflytande.
Det berättade SKR om och det var mycket intressant. Det är definitivt något som Vänsterpartiet skulle jobba vidare med och använda sig av i Vänersborg om vi fick möjlighet… Jag hoppas att samtliga partier 
ser en medborgardialog som ett bra och vettigt komplement till den representativa demokratin. Varför inte en medborgardialog i Sikhall för att se om det finns något intresse av att utveckla området…? Eller utröna invånarnas inställning till Norra skolans framtid..?
Vänersborgs kommun har gjort enorma överskott de två senaste åren. År 2020 uppgick resultatet till 161 milj kr och för 2021 är det preliminära överskottet 185 milj kr. (Man kan läsa mer om bokslutet på kommunens hemsida: “Starkt resultat i Vänersborgs preliminära bokslut för 2021”.) På två år gör alltså Vänersborg en “vinst” på 346 milj kr. Det märker dock inte någon “vanlig” invånare av, pengarna har nämligen inte gått till att anställa mer personal i hemtjänsten eller äldrevården eller förskolan eller skolan… Pengarna används till investeringar (i stället för att låna pengar) och att betala tillbaka gamla lån. Undrar hur invånarna skulle vilja fördela pengarna om de fick inflytande…?
Enligt ekonomichefen kommer ekonomin att vara “bra” även under 2022. Han ser dock att staten inför 2023 kommer att börja en nertrappning av coronastödet och att det kommer att ta “styggt” (ekonomichefens uttryck) på prognosförutsättningarna. Det nämndes också att ett nytt pensionsavtal kommer att fördyra, men det har jag ingen större kunskap om.
Som sagt, det var mycket information. Lokalförsörjningsunderlaget presenterades och förklarades. Jag tycker nog att jag lyckades bra med att förklara i bloggen inför sammanträdet. (Se “Årets första KS (26/1)”.) Men jag fick en kommentar från “Jenny” (klicka här) som handlade om att 57 milj kr, som var avsatta till en förskola i centrala stan, inte skulle förbrukas. Det berodde på att den nya Holmängenskolan också ska innehålla en förskola. Min fråga i KS, utifrån kommentaren, var om pengarna var avsatta till något annat. Och det var de inte, de skulle inte förbrukas. 
Som jag förstår det så skulle pengarna i princip alltså kunna användas till t ex en renovering av Norra skolan eller en idrottshall på Mariedal. Och med tanke på de enorma överskotten 2020 och 2021 torde det ju dessutom finnas tämligen stora utrymmen för investeringar…
Det var dock inte riktigt det kommunstyrelsen skulle besluta om idag, och förresten var jag “bara” ersättare. Ingen annan tog heller upp “min tråd”. Det brukar i och för sig kunna vara ett tecken på att det man säger inte är helt fel, men kanske alltför känsligt…
Verksamhetschef Christer Glännestrand redogjorde för biblioteksplanen. Det ska inte jag göra här, men jag måste säga att diskussionerna kring en samverkan mellan biblioteken i Fyrstad lät oerhört intressant. Om planerna går i lås så skulle det betyda att man skulle kunna använda sitt lånekort på alla biblioteken. Man kunde låna en bok i Lysekil som man sedan lämnade tillbaka i Vänersborg. De gemensamma medierna skulle ställas till förfogande för alla. Man skulle vidare skapa en gemensam webb-plattform, öka samarbetet kring t ex spetskompetens och införa ett gemensamt bibliotekssystem. Planerna lät mycket spännande.
Forum Vänersborg diskuterades. Och även här hade jag fått en kommentar från en bloggläsare. Det var “PåDal” som hade synpunkter. (Klicka här.) Jag framförde dom på sammanträdet. (Kanske en viss typ av medborgardialog…) Jag förklarade min åsikt att kopplingen mellan kommunen och Forum var informell och oklar. Det innebar att kommunens insyn var begränsad och det var t ex svårt att veta hur kommunens pengar användes. Utgifterna redovisades inte till kommunstyrelsen. Dessutom började samarbetet en gång i tiden som ett 3-årigt projekt. Nu helt plötsligt är det permanent och pengarna kallas ett ”årligt bidrag”. Vem hade bestämt det? Det visade sig att Ann-Helen Selander (M) delade mina åsikter och hon argumenterade vidare på ett bra sätt.
Både Selander och jag var i grunden positiva till samarbetet med Forum Vänersborg och också till det arbete som utfördes, men det fanns som sagt “brister” i samverkan som borde åtgärdas. Och vi tyckte nog båda att svaren inte var tillräckligt uttömmande. Men kommunstyrelsen sa ja till förslaget, och “vi” fick nöja oss med ett halvt löfte om att Forum Vänersborg skulle bjudas in till KS för att informera.
Kommunalråden redovisar regelbundet sina förehavanden sedan senaste sammanträdet. Jag ställde en fråga om ordförande Augustssons (S) besök på Sikhall. Han besökte Sikhall därför att Magnus Larsson hade bett honom komma. Och det är positivt att Augustsson vill träffa kommuninvånare. Ordförande berättade att han tog del av Magnus Larssons syn och att han skulle “ta med sig synpunkterna”. De skulle gås igenom vid en ärendegenomgång. Jag vet dock inte riktigt vad det innebär.
Jag stannar där för tillfället. Det finns mer att redovisa.
Anm. Här kan du läsa den andra och avslutande delen – ”Vad hände på KS? (2)”.
Dagens KS (24/11)
2021 års sista sammanträde med kommunstyrelsen slutade strax efter kl 14.30. Då hade ledamöterna som vanligt matats med en massa information. Och vi som hade förmånen att få vara närvarande och lyssna lärde oss mer om Vänersborg.
Det hände inget oväntat eller konstigt på sammanträdet. Alla ärenden klubbades igenom av ordförande Benny Augustsson (S) – precis som det var tänkt och planerat. Det var bara några ändringar av formell karaktär som gjordes, i all enighet, i några beslutsformuleringar. Fast det är klart, på några punkter var det lite delade meningar…
Jag tänker inte upprepa vad jag skrev i gårdagens blogg – “Imorgon KS”. I bloggen beskrev jag alla ärenden och hur beslutsförslagen såg ut. Jag hänvisar till den bloggen om man vill veta mer. Här tänkte jag bara redogöra för själva händelserna under mötet.
Sammanträdet började med att kommunstyrelsens ledamöter och ersättare fick information om arbetet med en naturvårdsplan. Arbetet har kommit väldigt långt och nästa sammanträde, i januari nästa år, ska KS fatta beslut om naturvårdsplanen ska gå ut på samråd. Tidplanen är att den ska antas av kommunfullmäktige i december 2022.
Syftet med planen är att:
“vägleda hur naturvärden hanteras i beslut om mark- och vattenanvändning, samt hur kommunen bör arbeta för att bevara och utveckla naturvärden.”
Du kan läsa mer på kommunens hemsida, “Naturvårdsplan”. Här kan man också ladda ner underlag och leta efter information genom att klicka på en karta. Vilket rekommenderas.
Kommunstyrelsen fick en föredragning om hur sommarens projekt med värdar vid badstränderna hade fallit ut. Projektet var mycket lyckat fick vi höra. Värdarna blev ett omtyckt inslag och t ex Bert Karlsson hade bara gott att säga i en TTELA-artikel. Det var också lyckat för värdarna. Nästan alla har gått vidare till arbete eller studier. Projektet ska fortsätta med 3 isvärdar runt isbanan i Plantaget i vinter. Det är tänkt att bli ett slags startskott till ett nytt projekt med centrumvärdar.
Ekonomichefen informerade om förslaget till uppdragsavtal för vuxenutbildningen mellan kommunen och Kunskapsförbundet Väst. En enig kommunstyrelse godkände senare det upprättade förslaget. Det är glädjande att notera hur eniga partierna är till vikten och betydelsen av vuxenutbildning. Och att samtliga ledamöter i KS, som också sitter i KFV:s direktion (Madelaine Karlsson, S, Henrik Josten, M, och jag själv, V), hela tiden gemensamt uttrycker förbundets viktiga roll och arbete.
Det blev en längre information om IT-verksamheten. Det var en mycket bra information, vilket de flesta informationer faktiskt brukar vara. Det är bara synd att inte fler får möjligheten att lyssna. Digitaliseringens betydelse för effektivitet och automation samt för kommunikation med kommuninvånare men också internt belystes särskilt. Och självklart pratades det en hel del om säkerhet. Vi politiker fick veta att det förekommer åtminstone 1-3 attacker mot Vänersborgs kommun varje vecka. Vad jag förstår så kommer det, bland annat av den anledningen, att införas en tvåfaktorsautentisering när man loggar in utanför intranätet.
James Bucci (V) frågade om orsaken till det långvariga krånglet med diariet. Något hade tydligen gått snett efter en uppdatering, men det ska fungera nu. Och IT-enheten ska bli bättre på att informera om sådant här i fortsättningen meddelade IT-chefen Jörgen Haglund.
Haglund avslutade föredragningen med att vara lite vitsig:
“Passa på att fråga medan nätet fungerar.”
Det blev också information om tillitsbaserad styrning. Även denna var intressant, men jag kan kanske tycka att det borde ha betonats att denna form av styrning inte är direkt ny. Den tillitsbaserade styrningen har praktiserats, och fungerat, länge – innan NPM-styrningen slog igenom i västvärlden med Thatcher och Reagan på 1980-talet.
Kommundirektör Lena Tegenfeldt meddelade att det skulle bli ett utbildningspass för, som jag uppfattade det, kommunstyrelsen i januari. Någon från Tillitsdelegationen skulle hålla i den. Det ser jag redan fram emot. Tegenfeldt erbjöd sig också att komma ut till partierna och berätta mer.
Sedan skulle kommunstyrelsen fatta ett antal beslut.
Beslutsfattandet gick helt smärtfritt kan man säga – ända till ärende 14 “Hemställan om extra verksamhetsanslag 2021 för Fyrstads Flygplats AB”. Då meddelade Anders Wiklund (MP), James Bucci (V) och undertecknad (V) att vi inte deltog i beslutet. Ingen större dramatik med andra ord. Orsaken är att vi, alla tre tror jag, är mycket tveksamma till flygplatsens existensberättigande överhuvudtaget.
Det blev mer dramatik, kvällens enda, på punkten “Förstudie – Gemensam överförmyndarverksamhet Vänersborg – Trollhättan”. Det var inte bara att Sverigedemokraterna yrkade avslag på det liggande förslaget. SD ville nämligen ha en kommungemensam organisation för överförmyndarverksamheten i Trollhättan-Vänersborg – och därmed att utredningen om en sammanslagning skulle fortsätta. SD ansåg också att Överförmyndarnämndens ordförande Madelaine Karlsson (S) skulle betraktas som jävig. Hennes ordförandeuppdrag var ju arvoderat.
Det gav ledamöterna och framför allt ordförande Augustsson och kanslichefen, tillika jurist, något att tänka på… Det var dock inga andra än SD:arna som ansåg att Karlsson var jävig. Själv framförde jag mina juridiska spekulationer, man har ju under många år varit nämndledamot under ordförande Mats Andersson (C) i barn- och utbildningsnämnden… Då fick man lära sig en del om juridik…
Jag menade att kommunstyrelsen var tvungen att fatta beslut i frågan om jäv, genom ett omröstningsförfarande, om någon ledamot begärde det. Och det blev i så fall ett politiskt beslut. KS kunde ju inte fatta något juridiskt beslut. Om SD-ledamöterna sedan inte var nöjda med beslutet, så fick de överklaga det. Och då gör Förvaltningsrätten en juridisk prövning. Domstolen har rätt att tolka lagar – och döma. Sedan ansåg inte heller jag att det var jäv, långt därifrån. KS skulle ju bara besluta om en fortsatt utredning.
Det blev faktiskt så. Dock först efter att Mats Andersson påpekade för ordförande att han var tvungen att ta en omröstning i jävsfrågan. De båda yrkandena från SD röstades sedan, så att säga, ner av KS. I sakfrågan deltog dock inte James Bucci (V) i beslutet.
Det var alltså ett sammanträde fullt av information, som vanligt, och få oenigheter, som ovanligt. Och eftersom det var årets sista sammanträde med kommunstyrelsen önskade ordförande Benny Augustsson (S) alla ledamöter God Jul och ett Gott Nytt År…. Det kändes lite tidigt…
Imorgon KS (24/11)
Imorgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen för sista gången detta covidår. Och följaktligen hålls även detta sammanträde på distans.
Det har som vanligt skickats ut ett digert underlag till den likaledes digra dagordningen.
Det är inte särskilt många ärenden som kommer att leda till oenigheter eller diskussioner överhuvudtaget. Tror jag. Det är i varje fall inga ärenden som jag känner att här måste typ Vänsterpartiet markera…
Det blir som vanligt en hel del information på sammanträdet. Självklart har kommundirektör Lena Tegenfeldt som vanligt en egen punkt där hon redogör för vad hon har haft för sig sedan sist. Kommunalråden, alla tre, har var och en lämnat en skriftlig rapport om sina göranden och låtanden. Rapporterna brukar föranleda en del ledamöter att ställa några frågor som går ut på att de heltidsanställda politikerna får redogöra lite utförligare om vad som t ex sades eller avhandlades på något möte.
Och så ska ett antal tjänstepersoner försöka förklara, och kanske lära ut, några angelägna kommunala företeelser eller utmaningar till mer eller mindre vetgiriga politiker. Denna gång är ämnena för informationen: naturvårdsplan, centrumvärdar, tillitsbaserad styrning, IT-verksamhet, tilläggsanslag till 
socialnämnden mot bakgrund av generellt statsbidrag till äldreomsorgen 2021, uppdragsavtal för vuxenutbildning 2022 och kommunstyrelsens verksamhetsplan och detaljbudget 2022.
Det är faktiskt några informationspunkter som ser riktigt intressanta ut.
Till skillnad från barn- och utbildningsnämnden så har kommunstyrelsen inga lokalbehov som behöver lyftas i kommunens lokalförsörjningsunderlag. Och blir det några så förutsätts det att de kan:
“hanteras inom kommunens befintliga lokalbestånd utan verksamhetsanpassningar.”
Det kommer inte att bli någon diskussion kring den absurda prioriteringsordningen som jag skrev om igår (se “Dagens BUN”), dvs att det är viktigare att de kommunala investeringarna går i linje med kommunens inriktningsmål än med lagkrav.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anse medborgarförslaget om att göra kommunen djur- och människovänligare besvarat. Medborgarförslaget vill att kommunen t ex ska:
“omvandla gräsmattor till ängar, möjliggöra för medborgare att odla kryddväxter, anlägga dammar, plantera sälg, fruktträd och bärbuskar samt att placera ut insektshotell och fågelholkar.”
Det mesta av det här gör kommunen redan.
Kommunstyrelsen ska besluta att det ska byggas en hiss i Folkets hus. Den behövs, anser kultur- och fritidsförvaltningen, därför att det är en:
“nödvändig verksamhetsanpassning för att möjliggöra in- och utleverans av utrustning och rekvisita för scenisk verksamhet vid Vänersborgs teater. Befintliga i- och urlastningsmöjligheter är inte godkända enligt Arbetsmiljölagen … Det är i nuläget inte heller möjligt för personer med funktionsvariation att nå scenen…”
Det som irriterar en politiker, som gillar ordning och reda, är att kommunledningen föreslår att det ska “tummas” på reglementet:
“Enligt riktlinjerna ska en förstudie och lokalplanering finnas som underlag till besluten men ska ordinarie beslutsgång följas kommer projektets start att försenas.”
Det finns ingen förstudie och lokalplanering, men det tycker man kan kvitta. Hissen kanske är undantaget som bekräftar regeln. Den kostar för övrigt 8 milj kr – allt som allt. Förhoppningsvis.
Det ska utbetalas partistöd för 2022 också. Det handlar dock inte om principen denna gång, utan KS, och sedan KF, ska bara godkänna de summor som följer av reglerna. Annars har jag tidigare under mandatperioden motionerat om att skära ner på partistöden. Det var dock inte så många andra som tyckte det. (Se “Skär ner på partistödet!”.) Socialdemokraterna, som är störst, får 352.590 kr nästa år och de minsta partierna, Medborgarpartiet och Miljöpartiet, får vardera 91.770 kr.
Det har varit en hel del turbulens uppe på Halle- och Hunneberg de senaste åren. Politiker har i snabb takt avlöst varandra, en VD har avskedats osv. Dessutom har det varit lite si och så med samordningen. Det finns flera krafter på bergen, och de verkar inte alltid dra åt samma håll. Nu ska Vänersborg i samverkan med Grästorp och Trollhättan arbeta fram ett förslag på en ny sammanhållen organisation för verksamheten på bergen. Vi får se vad som händer.
Kommunstyrelsen ska besluta att tilldela Film i Väst 1.185.500 kr för 2021. Pengarna ska gå till en:
“fortsatt uppbyggnad och förstärkning av infrastrukturen för filmproduktion i Vänersborg/Trollhättan.”
Det är egentligen inte så mycket pengar, men alla bidrag och allt stöd till alla möjliga och omöjliga organisationer kostar sammanlagt ganska mycket för kommunens skattebetalare.
I fortsättningen ska kommunstyrelsen ta hand om evenemang och evenemangsutveckling, kultur- och fritidsnämnden har lämnat ifrån sig uppgifterna. Det betyder att det krävs en mindre ändring i reglementena. Det ska göras av KS imorgon.
Även förslaget att ge socialnämnden ett tilläggsanslag på 17,5 milj kr till äldreomsorgen i budget 2021 är ett beslut av mer formell karaktär. Det handlar om ett statsbidrag som redan har betalats ut till Vänersborg och som nu ska bokföras på ett nytt och rätt sätt. Summan är dock på riktigt och – det är mycket pengar…
Pandemin har slagit tämligen hårt mot kultur- och fritidsnämnden. Det har inte gått att hyra ut idrotts- och fritidsanläggningar eftersom tränings- och matchtider, cup- och lägerverksamhet samt större evenemang har ställts in. Nämnden har förlorat intäkter. Kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att ge kultur- och fritidsnämnden ett tilläggsanslag för 2021 på 2,5 milj kr. Inte heller mycket att orda om, även om:
“63% av underskottet avser Arena Vänersborg.”
Ständigt denna arena…
Även Fyrstads Flygplats AB behöver mer pengar. Det handlar om ett extra verksamhetsanslag på 1 miljon kr. Pengarna ska:
“täcka kostnader för genomförda och planerade aktiviteter och insatser under 2021.”
Vänersborgs andel av miljonen uppgår till 210.000 kr som nu föreslås beviljas. Som sagt, av många bäckar små…
Och så var det en liten granskningsrapport från KPMG av delårsrapporten. Den fick kommunfullmäktige information om förra veckan. Det enda anmärkningsvärda var sjukfrånvaron. Den minskade inte som varit kommunens målsättning.
Det är inte bara en massa “småposter” som kostar pengar. Arenan kostar t ex kultur- och fritidsnämnden 20 milj kr per år och har gjort så i flera år, och kommer att göra fortsättningsvis också. Det är samma med Vattenpalatset. Kommunen har gått in med ett förlusttäckningsbidrag på 7-8 milj varje år sedan äventyrsbadet byggdes. Nästa år ska Vattenpalatset Vänerparken AB få ett förlusttäckningsbidrag på 7,9 milj kr. Jag undrar ibland om badet är värt så mycket pengar…
Kommunen har tecknat ett uppdragsavtal för vuxenutbildning 2022 med Kunskapsförbundet Väst. Avtalet kostar kommunen 36,6 milj kr. Det är mycket pengar, men det är ett bra och nödvändigt avtal. Det motiveras så här i underlaget:
“Det finns ett fortsatt stort behov av SFI, grundläggande vuxenutbildning och Yrkesvux bland de mest utsatta målgrupperna. Kunskapsförbundet och socialförvaltningen har uttryckt att många individer är i behov av anpassning samt extra stöd för att klara studier. … en konkursvåg [väntas] bland mindre företag … Distansstudierna har påverkat betygsnivåer negativt för en större mängd gymnasielever. Effekterna av dessa faktorer väntas påverka behovet av Gymnasievux och Yrkesvux.”
Kommunstyrelsen ska fastställa kommunstyrelseförvaltningens verksamhetsplan för 2022, inklusive detaljbudget. Det skulle nog kunna vara ett ärende där meningarna gick isär, men jag ser inget att anmärka på.
Det har skett en omorganisation av Dalslands Turist AB och Dalslands Kanal AB. Nu ska kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta om att anta styrdokument för Visit Dalsland AB. Det här är inte direkt mitt intresseområde, men det verkar ok utifrån de medföljande dokumenten.
Och så ska nya taxor “avseende myndighetsutövning för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund – NÄRF, år 2022” antas. Det är nog på sin plats, tror jag, precis som en ny taxa inom:
“livsmedelsområdet samt för kontroll inom ekologisk produktion och material i kontakt med livsmedel.”
Socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) föreslås bli Vänersborgs ledamot i “Samordningsförbundet Södra Vänern”. Jag tänker inte utmana honom på den posten…
Kommunstyrelsen föreslås att ge ett tillfälligt anslag till Kommunakademin Väst på 109.000 kr. Jag fick ärligt talat leta upp Kommunakademin Väst på nätet för att se vad det var. (Se “Kommunakademin Väst”.) Det har tagits fram förslag om en ny organisation och ett förtydligande av uppdrag, och i underlaget anser man att:
“den nya organisationen bör prövas och utvärderas innan ställningstagande om långsiktig finansiering beslutas.”
Det fanns planer på en kommungemensam organisation för överförmyndarverksamheten i Trollhättan-Vänersborg. Vänersborg ska hoppa av fortsatt utredning. Vänersborgs överförmyndarnämnd anser att Vänersborg även fortsättningsvis skall ha en ensam överförmyndarnämnd, då:
“en sammanslagning mellan kommunerna inte är till fördel för Vänersborg och i övrigt inte innebär några vinster. För att minska sårbarheten anser nämnden att man istället bör se över åtgärder i den egna kommunen för att stärka överförmyndarnämndens status och minska nämndens sårbarhet.”
Överförmyndarnämnden menar att personalen ska få förutsättningar att öka sitt samarbete med Trollhättan även om det finns två olika nämnder och tjänstemannakontor.
Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund (NÄRF) har skickat sin delårsrapport för augusti 2021 till kommunen. Den ser ganska ok ut. Det fanns tider när rapporterna från NÄRF inte gjorde det…
Kommunen ska yttra sig över ett utkast till “beredskapsplan för civilt försvar Västra Götaland”. Eventuella frågor kan skickas till kommunstyrelseförvaltningen…
Ärendet “Avsiktsförklaring – Det goda livet i Dalsland” innehåller en rapport om Dalsland och dalslänningar som bör intressera många som bor i eller är intresserade av landskapet. (Rapporten kan laddas ner här – “Det goda livet i Dalsland”.) I rapporten presenteras även ett förslag till en strategi för regional utvecklingspolitik för Dalsland. Målet är bland annat att:
“öka dalslänningarnas välbefinnande”
Och så det sista ärendet, såvida det inte har kommit något nytt under tiden som jag har skrivit dessa rader…
Det var en del diskussioner, turbulens och beslut om Vänersborgs lokala ordningsstadga innan sommaren. (Se “Förbud mot högljudda aktiviteter”.) Nu har en omarbetning gjorts:
“mot bakgrund av förändringar av förutsättningar inom kommunen samt med sikte på klarspråk i dess utformning.”
Det har blivit tydligare kring begreppen ”allmän plats” och ”offentlig plats”. Det ska göra föreskriften mer tillgänglig och förståelig, förhoppningsvis.
Jag noterar också att det är förbjudet att dricka alkohol på hela Holmängen. Jag kommer inte ihåg om det var det tidigare. Alla som tänker grilla korv och dricka öl får bege sig någon annanstans, förslagsvis till några av de badplatser som finns i kommunen. Dock inte till Gardesanna, Ursand, Sikhall, Boteredssjön, Skräcklan och Nordkroken, men faktiskt till t ex Hästefjorden, Lillesjön eller Väne Ryr. Där kan man även spela hög musik… Det kanske är så man ökar dalslänningarnas välbefinnande?
Oj, det blev en lång blogg. Men så har jag faktiskt täckt samtliga ärenden. Flera av dem går sedan vidare till kommunfullmäktige i december. Men det blir sannolikt ett lugnt sammanträde imorgon, och därmed också ett lugnt kommande fullmäktige.
KS (27/10): Inga större överraskningar (2/2)
Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning av bloggen “KS (27/10): Inga större överraskningar (1/2)”
Vilken typ av kommun vill Vänersborg vara?
Frågan ställdes under informationspunkten “Målbild Vänersborg 2040”. Det är en viktig fråga. Den handlar om kommunens “fysiska” utveckling som helhet – hur stor vill vi att kommunen ska bli? var ska invånarna bo? vilka slags bostäder ska byggas? var ska förskolor och skolor placeras? var ska industrierna ligga? ska hamnen flyttas? osv. Det finns massor av frågor att ställa och besvara. Och helst borde de flesta vara överens om målen.
Det finns emellertid få eller inga politiska mål kring detta, det är snarast så att kommunen (politikerna) bara “följer” utvecklingen. Som exempel anfördes att kommunen äger stora markytor vid t ex Katrinedal norra, södra Onsjö och Öxnered/Skaven. Här vill kommunen bygga bostäder men det finns inte någon strategisk tanke kring när och hur det ska ske.
Informationspunkten ledde nästan automatiskt in på nästa punkt, ett ärende som ska beslutas vid ett senare tillfälle – den “fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön” (FÖP).
Det har arbetats, och arbetas, och omarbetas, med FÖP:en. Efter samrådet kring årsskiftet 2019-2020 kom det in ett 30-tal yttranden. Dessa har legat till grund för en omarbetning av förslaget.
Följande har ändrats i förslaget:
Dalbobergen A och B (de mindre områdena) har tagits bort som utredningsområde- Halleskogen har minskat (mer av skogen får vara kvar)
- Området öster om Mariedal kvar för ytterligare bostadsbyggande
- Tillagd GC-bro över Karls grav
- Borttagen länk Brätte-Onsjö
Som synes är det viktigt att alla intresserade redan nu läser på ordentligt (vilket jag ämnar göra så småningom) och kommer in med synpunkter till kommunen. Det är fråga om ganska stora förändringar.
Redan nu flaggade de styrande partierna (S+C+MP) för att de motsatte sig att ta bort länken Brätte-Onsjö (handlar om bil- och busstrafik) och de vill inte heller ta bort områdena vid Dalbobergen. Miljöpartiet påpekade sitt motstånd mot att bebygga Mariedal östra ytterligare, vilket jag uppfattade att S+C höll med om.
Det liggande förslaget återremitterades.
Jag ställde en fråga till kommundirektör Lena Tegenfeldt om hur arbetet fortlöpte med den av kommunfullmäktige antagna motionen ”Bostad först” och den motion som Vänsterpartiet följde upp med i socialnämnden. Den motionen anknöt till den andra. (Se “Vänsterpartiets motion i socialnämnden”.) Och båda motionerna skulle behandlas förvaltningsövergripande – mellan KS, social- och samhällsbyggnadsnämnderna. Och jo då, dialogen har påbörjats, men eftersom det är trångt med resurser just nu så får vi vänta med resultatet tills fram emot årsskiftet.
Vid behandlingen av medborgarförslaget angående den planerade GC-vägen genom skogsdungen på Korseberg, så insåg jag att det är skillnad på att befinna sig i kommunhuset, och inte. Betongpartierna har tillgång till mer information än partierna som befinner sig utanför i regnet och kylan.
De partier som står på Sundsgatan och tittar in i kommunhuset, dvs oppositionspartierna V+SD+MBP, ville säga nej till en väg rätt igenom skogen, och sa således ja till medborgarförslaget som också hade den uppfattningen. Betongpartierna sa nej till medborgarförslaget. Men det visade sig att inte heller de ville ha en GC-väg där.
Benny Augustsson (S) sa:
“Vägen finns i den gamla detaljplanen sen 1992. Bra att vägen ligger kvar i detaljplanen. Om vägen sen blir genomförd får vi se. … Detaljplanen kommer inte att verkställas innan det finns behov av den.”
Betongpartierna ville inte, som jag uppfattade det, lägga några pengar på att göra en ny detaljplan… GC-vägen skulle ju ändå inte bli av. Det intrycket fick jag alltså av både de styrande partierna och den borgerliga oppositionen.
Ärendet ska till kommunfullmäktige och jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig, om jag nu har tolkat situationen rätt. Finns GC-vägen kvar i detaljplanen så innebär det ju att någon, t ex en tjänsteperson, med ett enkelt beslut kan få för sig att starta bygget… Särskilt om det har blivit lite pengar över i budgeten. (För mer fakta om detaljplanen mm, se “KS imorgon”.)
Och så var det detta med att miljö- och byggnadsförvaltningen inte vill publicera handlingar och underlag inför byggnadsnämndens och miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträden. (Se fakta i “KS imorgon”.)
Det har angetts flera skäl till att undanhålla politiker och allmänhet handlingarna. Denna gång var det att:
“det skulle kräva 6-8 timmar per nämnd inför varje sammanträde för att gå igenom alla handlingar och maska känsliga uppgifter, förutom den tid som även skulle behövas på utbildning om vad som kan publiceras och inte. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att uppdraget förklaras slutfört, då dessa personalresurser inte finns idag.”
Miljö- och byggnadsförvaltningen vill helt enkelt inte – trots att kommunfullmäktige har bestämt att de måste.
Kärvling argumenterade för att demokratin inte kan inskränkas av ekonomiska skäl. Men Vänsterpartiet gjorde inget mer. Vi lovade dock att återkomma när ärendet ska behandlas i kommunfullmäktige om några veckor. Då ska vi lägga ett förslag som på något sätt ger politiker och allmänhet tillgång till handlingarna.
Det noterades också att Benny Augustsson sa att vi i sak inte hade några olika uppfattningar om detta. Jag tror att Vänsterpartiet med ett välformulerat yrkande i fullmäktige har stora chanser att få majoritet.
Till sist en liten notering från mötet.
Det var på ett ärende om en “revisionsgranskning av kommunens styr- och ledningssystem”. KPMG hade lagt förslag på hur styrsystemet skulle kunna förbättras. Jag påpekade att dessa förslag var, så att säga, ett sätt att “gräva ner” sig i det gamla föråldrade styrsystemet – ett system som allt fler kommuner diskuterar att överge. Jag tipsade, återigen, om att det finns andra sätt styra och leda, t ex det som kallas tillitsbaserad styrning.
”Det återkommer.”
Sa Benny Augustsson (S).
Och det tyckte jag lät hoppfullt.
KS (27/10): Inga större överraskningar (1/2)
Det var inte bara fina utmärkelser som delades ut på gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen. (Se “Vänersborg – bäst i landet”.) Det pågick vanliga mötesförhandlingar också. Men förutom utmärkelsen var det inga större överraskningar. Mötet var också betydligt lugnare och beskedligare än det förra. Ingen brusade upp, inga hårda ord utdelades osv. Självklart innehöll sammanträdet även en stor, stor portion information.
I mars 2021 beviljade Tillväxtverket 2,25 milj kr i stöd för att skapa ett långsiktigt arbete inom Hållbar Platsutveckling i Vänersborg. (Kommunen har satsat 750.000 kr.) Det handlar om att driva platsutveckling för stadskärnan i Vänersborg.
Näringslivsavdelningen gav igår en statusuppdatering av platsutvecklingsprojektet. Det var en lång men mycket intressant information. Och det är en viktig och, skulle jag vilja påstå, också en strategisk fråga. För som jag ser det är stadskärnan faktiskt ett slags fönster in i kommunen. Eller kanske snarare en slags dörr… Det kan inte se ut som det gör nu, det är för tråkigt med alla
tomma lokaler och tomma – gator. Det behöver verkligen göras något åt Vänersborgs centrum. Vi får se hur projektet utvecklas, det fanns en uppsjö av kreativa idéer.
Vill man veta mer om platsutvecklingsprojektet kan man läsa på kommunens hemsida. (Se “Information om projektet”.)
Det var också en längre information om kommunens klimatlöften inför 2022. Som samtidigt var en inledning och presentation till en av mötets beslutspunkter.
Vänersborgs kommun ska fatta beslut om att avge ett antal klimatlöften. Det gör kommunen tillsammans med övriga kommuner i länet. Det är ett initiativ från Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen.
Syftet med klimatlöften är att förstärka och kraftsamla klimatarbetet i kommunen. Kommunerna har nämligen en strategiskt viktig roll för att klimatmålen ska nås och även i att vara föregångare för företag och invånare.
Klimatlöftena består av 20 konkreta åtgärder där kommunen har rådighet (bestämmer över) och som är beprövade och samtidigt kan ge stor en utsläppsminskning. Man kan läsa mer om klimatlöftena på kommunens hemsida. (Se “Vi antar fler klimatlöften”.)
Det blev en lång diskussion. Det var framför allt moderaterna som drog igång den. Henrik Harlitz (M) undrade hur klimatlöftena ställde sig till kommunens mål och förväntade resultat. Och vilket som vägde tyngst? Harlitz såg nämligen motsägelser i klimatlöftena och målen. Han tog också upp konkret kritik av de enskilda löftena t ex om elbilar. De krävde fler P-platser eftersom det tog tid att ladda etc. Även byggnation i trä nämndes i en kritisk ton.
Harlitz partikollega Dan Åberg fortsatte:
“Laddbilar kräver ett helt annat tänk. Parkeringsnormen blir för snål med laddbilar.”
Den borgerliga oppositionen var kritisk, vilket den ofta är när det gäller styrdokument och sättet att styra Vänersborg. Ibland kan det enligt min mening bli lite väl “formalistiskt” och leda till att de inte ser skogen för alla träd. Kanske var det ett sådant tillfälle denna gång.
Ett klimatlöfte var:
“Vi beräknar klimatpåverkan från maten i offentlig verksamhet och har mål.”
Jag var tvungen att ge uttryck för min oro att detta skulle kunna innebära att kommunen tänkte gå över till enbart vegetariska skolmåltider. Min uppfattning är att människor under evolutionen skapades till att äta fisk och kött…
Det kom ett inte helt oväntat stöd från Bo Carlsson (C). Han menade att skog och jordbruk bidrar till kolinlagring, vilket är helt sant, och avslutade:
“Odla vall och ät kött!”
Kommundirektör Lena Tegenfeldt försökte gjuta olja på vågorna och sa ungefär, med viss risk för att jag kan ha missuppfattat något:
“Klimatlöftenas syfte är att vi ska tänka globalt, men agera lokalt. Vi ska arbeta med det som kommunerna har rådighet över. Kommunen har bland annat inriktningsmålet ‘ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan’. Klimatlöftena ska läggas in som aktiviteter.”
Dan Åberg (M) meddelade slutligen den borgerliga oppositionens ställningstagande:
“Möjligen återkommer vi i kommunfullmäktige med något förslag till förändring. Idag deltar jag inte i beslutet.”
Denna gång kom inga påståenden om att moderaterna fegade ur…
Hela oppositionen ställde sig bakom, dvs de deltog inte i beslutet. Utom Vänsterpartiet. James Bucci och jag yrkade bifall till Benny Augustssons förslag. Det är viktigt att miljöarbetet fortsätter, eventuella oklarheter, tveksamheter etc i klimatlöftena får rättas till på vägen. (Du kan läsa mer om klimatlöftena på Vänsterpartiet hemsida, “Vår kommuns klimatlöften”.)
Fortsättning följer med ytterligare några ärenden, se ”KS (27/10): Inga större överraskningar (2/2)”.
Vänersborg – bäst i landet
Vänersborg är kanske inte bäst i landet på allt. Men en sak är vi i varje fall bäst på. Vänersborg är Sveriges bästa kommun för konsumenterna.
Det är tidningen “Råd & Rön” som varje år rankar Sveriges kommuner utifrån vilken kommun som ger bäst stöd för kommunens konsumenter. Rankingen är relativt ny. Det är bara tredje året som den görs. Och den görs utifrån statistik från Konsumentverket, Livsmedelsverket och Tillväxtverket.
Rangordningen sker utifrån fyra kriterier:
- “hur bra de är på att erbjuda konsumentvägledning”
- “hur bra de är på att erbjuda budget- och skuldrådgivning”
- “hur bra de är på livsmedelskontroll”
- “hur lätt det är att få tag på kontanter”
Och i år toppar alltså Vänersborg rankningen! (Se Råd & Rön.)
Så idag, mitt under sammanträdet med kommunstyrelsen, så dök representanter för tidningen “Råd & Rön” upp. De berättade att Vänersborg var bäst i landet, att det var snyggt jobbat och att Vänersborg var ett föredöme för hela landet. Ett diplom överlämnades också till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson.
Ett stort grattis till kommunens konsumentkontor för utmärkelsen:
ÅRETS KONSUMENTKOMMUN
Jag hoppas att konsumentkontoret kan utgöra ett föredöme inte bara för landet i sin helhet utan också för de andra förvaltningarna i kommunen. Som konsumentvägledare Tina Lundström säger på kommunens hemsida (se “Vi är Årets Konsumentkommun”):
“Vi brukar säga att hos oss är goda råd gratis”
PS. Även TTELA har skrivit om utmärkelsen – se ”Vänersborg utsedd till Årets konsumentkommun”.
KS imorgon (27/10)
Imorgon onsdag, den 27 oktober, är det dags, kommunstyrelsen sammanträder. Igen. Sammanträdena med kommunstyrelsen (KS) kommer tätt dessa dagar. Det är det andra mötet i oktober.
Dagordningen har följande utseende:
Det är en del information under ärende 2:
Sedan ska ordförande Benny Augustsson (S) informera liksom kanske även 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) och 2:e vice 
Mats Andersson (C). Kommundirektör Lena Tegenfeldt har alltid en egen informationspunkt.
Det här blir en ganska lång blogg. Därför har jag delat upp den i flera avsnitt utifrån de olika ärendena. Då kan man läsa det som man är intresserad av. Jag tar upp “Ärende 5 Motion om infrastruktur”, “Ärende 6 FÖP Vänersborg-Vargön”, “Ärende 7 Skogen i Korseberg”, “Ärende 9 Handlingar och demokrati” och “Ärende 11 Vattenpalatset”.
Ärende 5 Motion om infrastruktur
För 3,5 år sedan skrev Dan Åberg (M) en motion om att Vänersborgs kommun borde ta fram en kartläggning av brister i väg-, järnväg- och cykelnätet i kommunen. Kartläggningen skulle sedan utgöra grunden för:
“en prioritering av infrastrukturinsatser som kan användas för uppvaktning av Trafikverket och som inspel till kommande arbete med infrastrukturplaner.”
Åberg menade att denna kommunala kartläggning och prioritering var nödvändig för att kunna påverka de ansvariga på Trafikverket. Motionen bifölls av kommunfullmäktige och nu är utredningen enligt motionens yrkanden klar. Fast det verkar som om inget nytt arbete har utförts. Det hänvisas till att en prioritering redan finns och att den beslutades av kommunstyrelsen 2008… Och att det finns en cykelplan antagen av kommunfullmäktige.
Men Dan Åberg (M) verkade emellertid vara nöjd när kommunstyrelsens sammanträde “förbereddes” i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Det enda de borgerliga ledamöterna röstade igenom, mot Benny Augustssons och Mats Anderssons vilja, var att:
“kommunstyrelsen behandlar en prioriteringslista var fjärde år inför behandlingen av de regionala och nationella infrastrukturplanerna.”
Så det är inte utan att man undrar vad som gjorde att det tog 3,5 år efter att motionen bifölls i fullmäktige tills den kom till KS…
För övrigt kan det väl nämnas att på “trafikfronten” går det till så att önskemålen från den enskilda kommunen går via kommunalförbundet Fyrbodal till Västra Götalandsregionen som i sin tur förhandlar med Trafikverket.
Ärende 6 FÖP Vänersborg-Vargön
Den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön är ett stort ärende. Den är värd både en och två egna bloggar. Vilket jag har planerat länge, men inte fått “kraft” till.
Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) utgör en samlad vägledning för mark- och vattenanvändningen i Vänersborg och Vargön. (Se “Höstens sista KS” [2019] och “Vattenledning och FÖP mm”.) Kanske kan en liten bakgrund till FÖP:en vara på sin plats, och jag citerar från underlaget:
“I samband med antagandet av Översiktsplan 2017 återupptogs arbetet med tidigare uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön … Kommunstyrelsen beslutade 2019-12-04 § 206 att genomföra samråd. Samrådet genomfördes 9 december 2019 – 21 februari 2020. Ett 30-tal yttranden kom in som ihop med synpunkter framförda under dialogträffar kring samrådet har legat till grund för omarbetning av förslaget.”
Det är mycket att läsa i förslaget, men samtidigt är det väldigt intressant och lärorikt. Man lär känna Vänersborg (staden) och Vargön väldigt bra.
FÖP-materialet består av flera delar. Det är ett huvuddokument, en utredningsdel och en miljökonsekvensbeskrivning. Det finns en del kartor och dessutom en samrådsredogörelse, där alla yttranden har sammanställts och “kommenterats”. Man kan hämta allt material på kommunens hemsida (klicka här!) och här kan man också ägna flera timmar åt att “leka med” rekommendationskartan.
Kommunstyrelsen ska inte fatta något beslut, utan hela ärendet ska återremitteras. Förslaget ska vad jag förstår ut på granskning igen. Det innebär att:
“kommunens nämnder, externa myndigheter, organisationer och allmänhet inbjuds att komma med synpunkter på det omarbetade planförslaget. Synpunkterna kommer att sammanställas i ett granskningsutlåtande.”
Det är först efter granskningen som beslut kan fattas. Jag rekommenderar alla som är intresserade av utvecklingen i Vänersborg (själva staden) och Vargön att studera förslaget till fördjupad översiktsplan. Och komma med eventuella synpunkter.
Ärende 7 Skogen i Korseberg
Medborgarförslaget angående naturstigen, som planeras att gå rätt genom skogsdungen på Korseberg, ska behandlas igen. Jag har skrivit om kommunens planer, som medborgarförslaget vänder sig emot, i en blogg tidigare. (Se “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.) Ärendet var nämligen uppe i KS i augusti, men återremitterades eftersom det saknades kartor. (Se “Idag var det KS”.) Denna gång finns det bifogat några kartor.
Kommunen vill anlägga en gång- och cykelväg genom den i stort sett enda skogsdungen som finns kvar på Korseberg. Ibland kallas den “naturstig” i handlingarna, vilket jag tror beror på att den förmodligen inte ska asfalteras eller belysas.
Motiveringen till att det behövs en GC-väg genom skogsdungen är att:
“göra området tillgängligt för kommuninvånarna”.
Jag kan i sammanhanget inte låta bli att nämna att i Sikhall har det aldrig varit tal om att göra någon skog tillgänglig för allmänheten… Där prioriteras djur och natur. Och innan ett endaste träd kan tänkas avverkas görs det naturvärdesinventeringar, artskydd- och häckfågelinventeringar osv. (Se “Utveckling i Sikhall?!”.) Det framgår inte av underlaget om några sådana utredningar har gjorts på Korseberg. Det gjordes ju t ex ingen naturvärdesinventering på Mariedal Östra innan skogen skövlades så varför skulle det göras på Korseberg. Det är nog mycket ovanligt att det görs i staden. Hade några sådana gjorts på Korseberg så är jag säker på att det hade nämnts i handlingarna.
GC-vägen ska ha ungefär den sträckning genom skogsdungen som flygfotot visar. Det är alltså längs genom hela skogspartiet, från Vassbottens strand till den gamla 44:an mot Båberg.
Det är lite svårt att förstå att inte GC-vägen istället viker av mot landsvägen innan skogen. Men det kanske är viktigare att människorna i bostadshusen får vara ifred än att paddorna, insekterna och de andra djuren får vara det.
På Eniro (se här) kan man se att skogen har några år på nacken. Så här såg samma område ut i slutet av 1950-talet eller början av 1960-talet. Det är således en äldre skog.
Det syns tydligt hur skog har avverkats de senaste åren. Även om förvaltningen gör en ganska fantastisk omskrivning i underlaget till KS för att dölja detta faktum:
“
Med utgångspunkt från detaljplanen har den nämnda skogsdungen inte ”minskat avsevärt i yta”, som förslagsställarna menar, utan snarare tvärtom, den är större idag än vad detaljplanen visar i och med att kommunens skog är intakt och att exploatören (Riksbyggen) inte har tagit all sin skog i anspråk.”
Alltså. Kommunen och Riksbyggen har inte huggit ner lika mycket skog som det enligt detaljplanen var tänkt från början. Därför är skogsområdet “större idag” än det borde ha varit, alltså är det större. Det är vanlig enkel och stringent logik. I varje fall en kommunal sådan.
Det är också svårt att låta bli att tänka på att KS för 3 veckor sedan beslutade att, om möjligt, införa en koldioxidbudget nästa år. (Se “Konst, koldioxid, KFV och hårda ord mm”.) I ett senare ärende denna onsdag ska KS också anta ett antal klimatlöften. Ett av löftena är att kommunen ska ha en politiskt antagen koldioxidbudget nästa år. Det kanske helt enkelt är så att det ska finnas så få träd som möjligt kvar i staden då denna budget upprättas… Saldot blir ju bättre då, och det är viktigt.
Eftersom det aktuella skogspartiet egentligen är det enda som finns kvar på Korseberg, så stödjer jag medborgarförslaget. Det vore bra om skogen fick bli kvar. Kanske skulle kommunen dock kunna ta bort några träd och röja upp lite vid den lilla sandstranden så att folk kan sola och bada där.
Ärende 9 Handlingar och demokrati
Lutz Rininsland (V) inkom 2019 med en motion till kommunfullmäktige, ”Öppenhet på den digitala anslagstavlan”. Rininsland yrkade att:
“kommunfullmäktige beslutar att nämndernas handlingar skall göras tillgängliga för allmänheten på den digitala anslagstavlan med beaktande av eventuella restriktioner av lagar och föreskrifter.”
Det torde för de allra flesta var ett fullkomligt rimligt krav i en demokrati. Och det är också i överensstämmelse med kommunens vilja, i varje fall som den uttrycks i diverse dokument.
Kommunens korta IT-policy (kan laddas ner här) börjar t ex med:
“Information och informationssystem är en viktig långsiktig resurs som bidrar till ökad öppenhet, effektivitet och utveckling. … Inför den nya förvaltningslagen bedömde regeringen att förvaltningsförfarandet bör präglas av ett tydligt medborgarperspektiv med högt ställda krav på god service…”
I policyn står det vidare, vilket Rininsland citerade i motionen:
”Kommunens IT-verksamhet och IT-tjänster ska:
- underlätta service till och dialog med kommuninvånarna
- kännetecknas av enhetlighet och drivas av en helhetssyn där invånar- och verksamhetsnyttan präglar arbetet”
Fast det är lite som vanligt, i Vänersborg fungerar allt perfekt i teorin, dvs i dokumenten – verkligheten är dock en helt annan sak…
Det är emellertid intressant att allt fungerade bra tidigare, men i samband med ett byte av IT-system(!) slutade miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden att lägga ut handlingar på kommunens hemsida. Även GDPR (Dataskyddsförordningen) togs som förevändning för att inte publicera handlingar inför nämndsmötena.
GDPR gäller i hela EU och är till för att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Men det är faktiskt så att det inte skulle vara olagligt att publicera nämndernas beslutsunderlag. Nämndernas underlag är nämligen allmänna handlingar och därmed offentliga. Kommunens tjänstepersoner menar trots det att skyddet mot den enskilde (citerat från tjänsteutlåtande vid motionsbehandlingen):
“får rimligen väga tyngre än service till allmänheten.”
Fast detta är ju uppenbarligen en åsikt – och därmed en politisk fråga… Och då kan man också tycka olika. Likadant med ett argument som också fanns med i utlåtandet, att det vore direkt olämpligt att publicera nämndernas alla handlingar utifrån ett GDPR-perspektiv:
“olämpligt att publicera alla beslutsunderlag på hemsidan.”
“Olämpligt” – det var också en värdering.
I en kommunfullmäktigedebatt om motionen i februari 2020 försvarade byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) nämndens hantering, dvs att inte publicera alla handlingar inför ett möte, med argumentet att TTELA kunde skriva om det… Dahlberg menade att TTELA några gånger hade skrivit om ärenden i förväg och då använt formuleringar som gett intryck av att beslut redan hade fattats.
När jag har begärt ut handlingar från miljö- och byggnadsförvaltningen inför nämndmöten har jag fått nej med följande motivering:
“Övervägande delen av handlingarna som går till nämnden är inte offentliga – men blir så efter det att nämnden slutgiltigt har behandlat ärendet till vilka handlingarna är knutna – samt att aktuellt protokoll är justerat.”
Det är lite svårt att avgöra varför inte just miljö- och hälsoskydds- och byggnadsnämnderna vill publicera sina handlingar som alla andra nämnder gör, som t ex kommunstyrelsen. Samtliga oppositionspartier har varit eniga och bifallit motionen – och krävt ökad öppenhet och demokrati. De styrande partierna och vissa tjänstepersoner har dock stretat emot. Denna gång verkar det dock, utifrån behandlingen i KSAU, att de borgerliga partierna har gjort gemensam sak med de styrande partierna S+C+MP. Det enhälliga förslaget från KSAU till kommunstyrelsen är:
“Kommunfullmäktige förklarar uppdraget slutfört, inom ramen för nuvarande administrativa personalresurser på den berörda förvaltningen.”
Det blir mer förståeligt om man läser vidare i underlaget:
“Att publicera förvaltningens två nämnders samtliga handlingar skulle kräva ett omfattande arbete med maskning. Kommunstyrelseförvaltningen bedömde då som nu i samråd med berörd förvaltning att nuvarande administrativa personalresurser inte räcker till för detta arbete. … Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att uppdraget förklaras slutfört, då dessa personalresurser inte finns idag.”
Det omfattande arbetet skulle innebära:
“6-8 timmar per nämnd inför varje sammanträde”
Det är tydligen för dyrt med demokrati i Vänersborgs kommun…
Eller är det helt enkelt så att tjänstepersonerna inte vill, inte har lust?
Det är kommunfullmäktige som fattar det slutliga beslutet. (Om du vill veta mer om motionens tidigare öden kan du läsa här: “Demokrati och alkohol” och “KF: V-motion fick majoritet!”.)
Det kan tilläggas att sedan ungefär en månad tillbaka fungerar inte webbdiariet. Det innebär att de förtroendevalda inte har tillgång till handlingar. Det sägs ”att man jobbar på en lösning av problemet”, men – en månad…
Ärende 11 Vattenpalatset
Det av kommunen helägda aktiebolaget Vattenpalatset Vänerparken AB stängde onsdagen den 25 mars 2020 äventyrsbadet. Det skedde ganska snabbt efter det att coronan hade “brutit ut”. Dock hänvisade inte bolaget till risken för smittspridning som man skulle kunna tro. Eller till några förbud från myndigheterna. I varje fall inte på hemsidan. Där uppgavs skälet till stängningen istället vara:
“Under rådande omständigheter har vi för tillfället nästan inga besök till äventyrsbadet eller motionsbassängen. Det är tyvärr ohållbart ekonomiskt att ha öppet.”
Det kan ju i förstone tyckas vara en något märklig förklaring, att enbart hänvisa till ekonomin. Men så var det när coronan bröt ut, antalet besökare sjönk drastiskt.
Vattenpalatset har varit stängt sedan dess, men öppnade faktiskt igen igår måndag. “Äntligen!”, sa sannolikt många vänersborgare. Det har stundtals varit heta diskussioner på Facebook om den långa stängningen. Personligen har jag också fått både meddelanden och blivit uppringd av personer som har varit “sura” på att det har varit stängt för allmänheten. De flesta andra bad i landet har ju varit öppna.
Och det stämmer. Jag vet inte varför inte Vattenpalatset har kunnat corona-anpassa badet. När badet öppnade igår så sade Vattenpalatsets VD Carina Svensson till P4 Väst (se P4 Väst “Efter ett och ett halvt år öppnar äventyrsbadet”):
“Vi ska försöka och inplantera ett bokningssystem som gör att man bokar sig innan man kommer hit och det har vi gjort för att veta att vi inte ska få för mycket besökare på en gång och att man ska slippa mötas i duschen och vi har då maxantal på varje insläpp 60 personer.”
Det känns som om denna corona-anpassning skulle ha kunnat gjorts för ganska länge sedan… Och att badet nu skulle kunna vara fritt från alla restriktioner. (Kolla här för öppettider och bokning.)
Stängningen har varit dyr för skattebetalarna. I “normala fall” lämnar kommunen ett förlusttäckningsbidrag till Vattenpalatset på nästan 8 milj kr varje år. I år räcker inte det bidraget till. Vattenpalatset har redan fått 1,5 milj kr extra och imorgon ska KS besluta om att tillföra ytterligare 1 miljon.
KS tänker sig alltså att säga ja till den extra miljonen. Och jag kan inte låta bli att tänka, vad lätt det är för vissa verksamheter att få mer pengar. Tänk istället om en rektor äskade en miljon extra, därför att ett antal elever var i behov av extra särskilt stöd… Inte hade KS sagt ja då…
Vattenpalatset kommer alltså att kosta vänersborgarna drygt 10 milj kr under 2021, trots att allmänheten inte har kunnat utnyttja badet. Å andra sidan kan ju stängningen ha förhindrat covid19-smittan…
Det finns några fler ärenden, men inga kontroversiella vad jag kan se.
KS 3: Konst, koldioxid, KFV och hårda ord mm
Det här blir den tredje och sista bloggen om kommunstyrelsens sammanträde förra onsdagen, den 6 oktober. (De två andra bloggarna hittar du här: “KS 1: Sorgens dag och ny sessionssal” och “KS 2: Varumärke och Sernekes markanvisningsavtal”.) Ja, egentligen är det den fjärde bloggen om man ska räkna med den jag skrev innan sammanträdet. I den bloggen beskrev jag en del av ärendena tämligen noggrant, något som jag inte upprepar här. (Se “KS 6 okt 2021”.)
Idag kom protokollet från sammanträdet. Och det ger en del ytterligare information. Så är t ex den motivering till yrkandet om återremiss som Magnus Ekström (KD) lämnade på ärendet om varumärkesplattformen med. Den löd:
“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till Kommunstyrelseförvaltningen med uppdraget att ta fram förslag på styrande och stödjande dokument för användandet av platsvarumärke och organisationsvarumärke.”
Yrkandet röstades ner med 8-7. Det är emellertid lite andra majoritetsförhållanden i kommunfullmäktige. Om samma partier fortfarande står bakom en återremiss nästa vecka, i fullmäktige, ja då blir det återremiss. KD+M+L+SD+MBP har 26 av 51 mandat…
På sätt och vis kan jag förstå en återremiss, det finns en hel del frågetecken. Men jag tycker att motiveringen skulle vara annorlunda.
Magnus Ekström (KD) var på hugget detta möte. När det gällde “riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning i offentlig miljö” framförde Ekström flera funderingar. Han undrade t ex om det bara var konst som hade ett budskap och vad skillnaden var mellan konst och konstnärlig gestaltning. Och, vad är en konstnär? Jag är glad att det inte var jag som behövde svara på de frågorna…
Ekström lade ett tilläggsyrkande:
“Kommunfullmäktige uppdrar åt Kultur- och Fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen att integrera dessa riktlinjer i ett samlat dokument avseende ”Riktlinjer för konst, konstnärlig gestaltning och övrig utsmyckning”.”
Yrkande avslogs med ordförandens utslagsröst. James Bucci (V) avstod nämligen från att rösta. Det blir i detta ärende som med det förra – har partierna samma uppfattning i kommunfullmäktige så får de majoritet. Denna gång möjligtvis med någon röst från V också.
Magnus Ekström (KD) lade ett yrkande även i ärendet om koldioxidbudget.
Beslutsförslaget till kommunstyrelsen löd:
“Kommunstyrelsen beslutar att ge Kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att påbörja arbete med ambition om att införa koldioxidbudget för Vänersborgs kommun år 2022.”
Ekströms yrkande hade följande lydelse:
“Kommunstyrelsen beslutar att ge Kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att påbörja arbete med syfte att presentera ett förslag till koldioxidbudget för Vänersborgs kommun och hur densamma presenteras publikt. Förslaget ska åtföljas av en konsekvensbeskrivning med avseende på Hållbar utveckling och därför visa på konsekvenser för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.”
Ekström ansåg att kommunen behövde veta mer om konsekvenserna innan den beslutade om mål. Ordförande Benny Augustsson (S) undrade hur man skulle kunna redovisa konsekvenserna när man inte ens hade siffrorna.
Själv satt jag framför iPaden och undrade varför en koldioxidbudget hade blivit så viktig i kommunen först efter skövlingen av t ex Kindblomsvägen och Mariedal Östra…
Magnus Ekström och de andra oppositionspartierna fick återigen se sig nedröstade. Denna gång fick de styrande partierna (S+C+MP) stöd av både James Bucci (V) och Marianne Ramm (V). Och så blev det, ärendet skulle inte vidare till fullmäktige.
Delårsrapporten prognostiserar ett positivt resultat för 2021 på 162 milj kr. Det är otroligt mycket pengar för kommunen. Jag undrade om det inte var läge att fundera några extra varv kring inrättandet av sociala investeringsfonder. Det skulle ju om inte annat kunna vara ett sätt att föra över en del av överskottet till kommande år. Ingen verkade vara intresserad av det…
Det står, som bekant, en del om mål och resultat i delårsrapporterna. I denna stod det t ex att kunskapsresultaten i form av bättre betyg hade ökat. Det blev en del diskussion när jag menade att man måste problematisera detta förhållande. Pandemin har haft effekter, som inte syns i dessa siffror. Visserligen har betygen blivit bättre och fler blivit behöriga till gymnasiet trots hög frånvaro både bland personal och elever. Forskning tyder emellertid på att elevernas faktiska kunskaper har blivit sämre. Det stod också i delårsrapporten att det var “bekymmersamt att färre tar gymnasieexamen”. Jag menade att de sämre kunskaperna kan få resultatet att ännu fler inte kommer att kunna ta examen i gymnasiet om några år.
Mats Andersson (C), barn- och utbildningsnämndens tidigare ordförande, höll inte med. Som vanligt. Han ansåg, som jag förstod det, att kunskap och betyg var samma sak. Det fick mig att utbrista att bättre betyg inte behövde motsvara bättre kunskaper och att vi gjorde eleverna en otjänst om vi blundade för verkligheten. Det är ju inte så att distansundervisningen under pandemin var positiv för lärandet.
Andersson och jag har haft denna diskussion tidigare och positionerna tycks fortfarande vara lika fastlåsta. Madelaine Karlsson (S) hade däremot sin uppfattning klar:
“Jag kan inte göra annat än att hålla med Stefan.”
Det blev en del hårda ord under ärendet “Anvisningar och tidplan för arbetet med mål- och resursplan 2023-2025”. Och då kan jag väl direkt meddela att jag inte var inblandad… Jag tyckte mest att det verkade vara en strid om påvens skägg, men det uttalades en del ord som var mindre välbetänkta.
Dan Åberg (M) var t ex förbryllad över Mats Anderssons (C) argumentation. Andersson hade antytt att moderaternas förslag var odemokratiskt:
“Acceptera att vi har ett annat yrkande.”
Sa Dan Åberg.
Benny Augustsson (S) menade att det inte är moderaterna som ska bestämma när de styrande partierna ska lämna sitt budgetförslag. Varpå Lena Eckerbom Wendel (M) ironiskt undrade vilka “de styrande partierna” var…
Senare uttryckte Eckerbom Wendel (M) sig betydligt mindre diplomatiskt. Benny Augustsson blev upprörd och gjorde klart att han inte tänkte tolerera sådana uttryckssätt.
Det blev även på denna punkt en votering. Och återigen fick de styrande partierna, alltså S+C+MP, med Vänsterpartiets stöd majoritet med 8-7. Ärendet ska inte till fullmäktige.
Kommunstyrelsen beslutade enhälligt att tillföra Kunskapsförbundet Väst 806.400 kr i tillfällig uppdragsersättning under 2021. Det är extra medel till vuxenutbildningen för att finansiera åtgärder för att kompensera den utbildningsskuld som effekterna av pandemin medfört. Utbetalning sker under förutsättning att Trollhättans stad fattar motsvarande beslut, på ungefär 1,3 milj kr. (Vänersborgs andel motsvarar 38,4%.)
Tänk, jag undrar om inte detta extra bidrag bevisar att Trollhättan och Vänersborg fördelade “skolmiljarden” på ett felaktigt sätt…
Till sist.
Kommunstyrelsen föreslog att bifalla Lutz Rininslands (V) motion om att “ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika”. (Se “Motioner om ökad demokrati”.) Det ska fattas beslut om motionen på nästa veckas kommunfullmäktige.
Och det var, om inte allt, så det mesta av det som avhandlades på kommunstyrelsen förra veckan. Nästa vecka är det barn- och utbildningsnämnden på måndag och kommunfullmäktige på onsdag.
KS 2: Varumärke och Sernekes markanvisningsavtal
Förra onsdagen sammanträdde kommunstyrelsen. Förutom bloggen jag skrev inför mötet (se “KS 6 okt 2021”) så skrev jag också en blogg om ärendet angående en ny sessionssal. (Se “KS 1: Sorgens dag och ny sessionssal”.) Jag vill direkt påpeka att jag var ersättare på sammanträdet. Det enda punkt där jag fick gå in som ordinarie var på det sista ärendet för dagen, nämligen ärendet om sessionssalen. (Som jag alltså beskrev i den förra KS-bloggen.)
Kommunstyrelsen diskuterade varumärkesplattformen. (Se “KS 6 okt 2021”.) Den ska beslutas av kommunfullmäktige nästa vecka, den 20 oktober.
Politikerna fick reda på att varumärkesplattform var detsamma som platsvarumärket + kommunens organisationsvarumärke. Kommunens kärnvärden ska utgå från visionen och värdeorden blir därför:
“levande, attraktiv, hållbar – tillsammans”.
En S-ledamot tyckte att ordet “tillsammans” skavde. Det kan jag hålla med om, men av ett annat skäl. Ordet “tillsammans” liksom de övriga värdeorden är inga ord som kommunen på något sätt lever upp till. I mitt bloggande om Sikhall så är det lätt att konstatera att värdeorden, liksom visionen, bara är pappersprodukter som ska ge oinvigda och okunniga ett intryck av att kommunen är bättre än vad den är. Jag tycker fortfarande att en bra kommun knappast behöver något varumärke – verksamheten talar för sig själv. 
Jag framförde att tidsschemat var tajt och att alla förberedelser och allt arbete redan verkade vara igång. Och det höll andra med om också, dock ingen i de styrande partierna. Jag undrade även om invånare utanför centralorten var inkluderade och kände igen sig i varumärkesplattformen. Ordförande Benny Augustsson (S) ansåg att hela plattformen speglade hela kommunen, det hette ju Vänersborgs kommun. Det kändes som en kommentar som var typisk en från centralorten… Men Dan Nyberg (S) grep in och konstaterade att varumärket också speglade Dalsland.
Dan Nyberg menade dock att berget i symbolen/logotypen (se bild) mer liknade ett kolkraftverk än ett berg. En annan tyckte att det såg ut som ett kärnkraftverk, men en av sverigedemokraterna tog väl priset. Bergsymbolen fick honom att associera till upp-och nervända testiklar… (OBS Fel! Se PS nedan!) Hur som helst, det var många som inte såg att det var ett berg. Det verkade emellertid som om förvaltningen skulle se över om det gick att utforma bergen så att de blev mer lika berg…
Framtagande av varumärkesplattformen har “bara” kostat 500.000 kr. “Vi gör arbetet själva”, sa en av tjänstepersonerna. Precis som om det innebar att kommunens anställda inte kostade något. Vilket sverigedemokraten ifråga påpekade.
Det känns som om allt redan är klart, även om det är fullmäktige som har det sista ordet. Men frågetecknen var ganska många. De borgerliga partierna föreslog en återremiss. Återremissen röstades dock ner av de styrande partierna, med stöd av vänsterpartiets två röster.
Och så skulle markanvisningsavtalet med Serneke behandlas av kommunstyrelsen. Det handlade om området vid Nabbensberg. (Se flygbild.)
Syftet med markanvisningsavtalet är att under tiden detaljplaneläggning av området pågår ge exploatören ensamrätt att förhandla om köp av marken. Det lät lite tveksamt precis som vissa andra förutsättningar i underlaget. (Se “KS 6 okt 2021”.) Jag skrev till ansvarig tjänsteperson och fick idag följande svar:
“Serneke betalar för överstigande kostnader för markundersökningar och saneringar för den del som överstiger köpeskillingens belopp. 
Kommunen är enligt MB 10 kap som verksamhetsutövare skyldiga att sanera marken vid markförsäljning. Kommunen kan enbart få ekonomisk bärighet i projektet om det går att garantera att kommunen inte behöver bekosta sanering över beloppet för köpeskillingen. Om detta inte uppfylls medför det ett projekt med ekonomisk förlust för kommunens del vilket skulle medföra att projektet behöver läggas ner. Skulle kommunen sanera marken till en nivå som är tjänlig för byggnation för exploatören men inte tar ut denna kostnad genom högre markpris (osäkerhetsfaktor för exploatören) skulle detta räknas som stöd av enskild enligt EU-lagstiftning, förvaltningslagstiftningen och skulle även strida mot kommunallagens likabehandlingsprincip.
Vad jag har förstått det som var exploatören mer villiga att bekosta överstigande nivå på saneringen än att behöva betala ett högre markpris. Genom att ingå avtal nu vet exploatören vad de kommer behöva betala för BTA-pris för byggrätterna vilket ger dem en ekonomisk säkerhet inför ingången av ett avtal. Skulle avtalet inte fastslå BTA-prissättningen skulle detta medföra en ekonomisk risk då exploatören inte kan kalkylera intäktsnivån för att få ekonomisk bärighet.”
Innan jag fortsätter citatet följer här en förklaring på vad BTA-pris är (källa):
“Bruttoarea (BTA) inbegriper alla våningars ytor räknat från utsida av omslutande byggnadsdelar. Ofta uttrycks en byggrätts värde i termer av kronor per ljus BTA. Ljus bruttoarea (ljus BTA). Som alternativ till BTA anges ibland priset av en byggrätt i termer av kr/kvm ljus BTA.”
Och så fortsätter svaret från ansvarig tjänsteperson:
Exploatören har sett en ekonomisk bärighet i projektet och vill därför gå vidare med tecknandet av ett markanvisningsavtal för att säkra upp förutsättningarna för en framtida exploatering.
Detta tillvägagångssätt är inget nytt från kommuners sida som ofta har mark i kommunen som ska saneras inför byggnation. Det som varierar är tillvägagångssättet. Vissa kommunen är beredda att ta den totala risken och bekosta 100 % av marksaneringarna och sedan lägga denna kostnad på byggrättsvärdet vid en försäljning. Vissa kommuner är inte beredda att göra detta och därför brukar kommunen och exploatören i civilrättsligt avtal (markanvisningsavtalet) besluta om ansvarsfrågan och eventuell kostnadsfördelning. Kommunen kan aldrig avskriva sig ansvaret för sanering på egen mark till 100 % men det är fullt möjligt att avtal bort delar av saneringskostnaderna och ansvaret. Det står även en exploatör fritt att köpa förorenad mark, 
likt att det är möjligt för kommunen att sälja förorenad mark. Då exploatören har fått ta del av båda markmiljöundersökningarna har vi som kommun uppfyllt vår upplysningsskyldighet som säljare enligt JB. När kommunen i detta fall har tagit på sig ett ansvar för saneringen vid fastighetsförsäljningen medför det att avhjälpning av föroreningarna görs. För att föroreningarnas sanering ska avhjälpas till den nivån som anses vara skälig har delar av det ekonomiska ansvaret avtalats mellan parterna.
Anledningen till att exploatören bekostar utredningar är för att BTA-priset för byggrätterna baseras på detta. Skulle exploatören inte bekosta utredningar och åtgärder skulle BTA-priset vara högre. Detta skulle resultera i samma scenario men betalningen sker på olika sätt. Många exploatörer föredrar att betala utredningar i stället för ett högre markpris med anledning av att ju högre markpriset är desto högre blir fastighetsskatten, lagfartskostnader och moms. För kommunens del har det ingen betydelse för vilken av betalningsmetoderna som används utan detta brukar bestämmas i dialog med exploatören om vilken metod eller en hybrid av metoderna som används.”
Om någon har synpunkter om detta är ett ok förfarande, så hör av er. Min kunskap räcker nog inte till. (Hela markanvisningsavtalet kan laddas ner här.)
Jag återkommer med fler ärenden. Bloggarna blir ju samtidigt en slags presentation av vad som ska behandlas och beslutas på nästa veckas sammanträde med kommunfullmäktige.
PS. Tillägg kl 19.40.
Ett viktigt fel har uppdagats i bloggen. Det var inte symbolen för ”berg” som associerades till testiklar av SD-politikern. Det var de två ”dropparna” över ”a-et/”, dvs ”ä-et”. Med tanke på hur många som snabbt påpekade detta misstag i referatet, så undrar jag om inte fler har gjort samma association…
Här följer ”dropparna” och förklaringen av vad de symboliserar:
”Ur huvudlogotypens bokstav ”ä” utgör de droppformade punkterna även en symbol som blir ett tydligt grafiskt element med många användningsområden och betydelser kopplade till platsvarumärket.”
KS 1: Sorgens dag och ny sessionssal
Igår nåddes jag av budet att den kristdemokratiske politikern Gunnar Bäckman (KD) har avlidit.
Det var en mycket tråkig och sorglig nyhet. Jag uppskattade Gunnar väldigt trots att vi i mångt och mycket hade olika politiska åsikter. Men det hindrade inte att vi pratade om både det ena och det andra. Det jag kommer att minnas mest är nog Gunnars positiva inställning och, kanske framför allt, hans vänersborgska humor.
Gunnar kommer att vara mycket saknad, både som politiker och person. Mina tankar går självklart också till hustrun Marie-Louise.
Kommunstyrelsens sammanträde i onsdags blev långt. Det började som vanligt kl 08.30 och slutade inte förrän några minuter i 17.
Jag redogjorde för de flesta ärendena i min blogg inför sammanträdet (se “KS 6 okt 2021”) och jag ska som vanligt inte upprepa mig. Det blev dock ännu mer information än utannonserat i den ursprungliga kallelsen. Det är dock inget ovanligt.
I denna blogg tänkte jag enbart beskriva ett ärende, en föreslagen dyrbar investering… Som dessutom slutligt ska avgöras av kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) började själv informationen genom att redogöra för läget kring denna investering. Det handlade om en investering i en ny sessionssal. Den nya tilltänkta byggnaden går dock fortsättningsvis under namnet “Möteslokal Myrten”. Det kan vara bra att lägga det namnet på minnet. Augustsson föreslog även att “Möteslokal Myrten” skulle bli ett nytt ärende på dagordningen. Som det således skulle fattas beslut om på ”sittande möte”. Och så blev det.
Upphandlingen om en ny möteslokal gjordes som bekant om eftersom det endast hade kommit in ett anbud. Som dessutom låg långt över de 40 milj kr som kommunfullmäktige hade avsatt till byggnaden. Och det kom tydligen in fler anbud i den andra omgången. Vem som till slut ska få anbudet är än så länge hemligt, och det är även kostnadsnivån på anbudet. På en fråga från James Bucci (V) sa Augustsson att anbudet i varje fall var lägre än det i den första upphandlingen.
Hur som helst, ordförande Augustsson (S) lämnade beslutsförslaget:
“Kommunfullmäktige beslutar att bevilja samhällsbyggnadsnämnden 10,0 mnkr i tilläggsbudget i investeringsbudget 2022 till mötessal på Myrten 10. Den totala investeringsbudgeten uppgår då till 50,0 mnkr. Finansiering kan ske genom ökad upplåning.”
Det kanske inte var så svårt att lista ut hur mycket det “vinnande” anbudet hamnade på… Och för de 50 miljonerna är allt inräknat sa Augustsson, t ex inredning och utrustning.
Det ska alltså kosta 50 milj kr att bygga en ny sessionssal – ursäkta, möteslokal – i kvarteret Myrten, dvs på samma plats som den gamla möteslo… – ursäkta, sessionssalen – låg. Och den är tänkt att användas för kommunfullmäktiges sammanträden 9 gånger om året. Förhoppningen är att även regionen ska förlägga sina 9 sammanträden med regionfullmäktige i möteslokalen. (Regionens fullmäktigesammanträden brukar dock vara i två dagar.)
Det blev en del diskussion, men partierna hade egentligen redan tagit ställning. Diskussionerna blev därför lite “rumphuggna”. De handlade mest om att tala om vilken ståndpunkt man hade intagit.
Sverigedemokraterna (SD) röstade nej till förslaget och Medborgarpartiet (MB) avstod från att rösta. James Bucci (V) röstade ja liksom samtliga ledamöter i socialdemokraterna (S), centerpartiet (C) och miljöpartiet (MP). De borgerliga partierna, moderaterna (M), liberalerna (L) och kristdemokraterna (KD), liksom undertecknad vänsterpartist (som fick hoppa in som ordinarie alldeles i slutet av sammanträdet), avstod från att delta i beslutet. Min motivering var att jag ville rådgöra med mina partikamrater innan jag tog definitiv ställning. De borgerliga lade följande protokollsanteckning, undertecknad av Henrik Harlitz (M) och Dan Åberg (M), som förklarade deras ställningstagande, eller brist på (de avstod ju från att rösta):
“Kommunstyrelsen föreslås besluta att bevilja ytterligare 10 mnkr i investeringsbudget för möteslokal Myrten 10.
Efter en förnyad upphandling av sessionssal /möteslokal blir denna betydligt dyrare än vad kommunfullmäktige beslutat.
Det är inte förvånande att kostnaderna ökar men innebär samtidigt att den lösning som kommunen valt inte är den bästa.
Redan för fem år sedan (den 5 oktober 2016) inlämnade moderaterna en motion där vi uppmärksammade problemen i den gamla sessionssalen och föreslog att samordna möteslokaler med olika kulturverksamheter. Trots ett bifall till motionen i kommunfullmäktige i mars 2018 vidtogs inte några utredningar. Istället tog kommunfullmäktige i juni 2020 ett nytt beslut om en möteslokal med begränsad användning till en kostnad av maximalt 40 miljoner.
Risken är nu uppenbar att detta beslut kommer att innebära betydligt större kostnader i framtiden än om vi samordnat en sessionssal med andra verksamheter. I biblioteket pågår en ombyggnad som kommer att medföra betydande hyreskostnader i framtiden och aulan vid tidigare Huvudnässkolan har en mycket begränsad verksamhet och kräver stora investeringar om den ska kunna användas på ett bra sätt.
Samordningen med Västra Götalandsregionen kunde också ha varit bättre. I ett nytt regionens hus vore det lämpligt att kommunen och regionen kunde samordna ett bygge av en större möteslokal. Detta verkar kommunen inte ha varit intresserad av.”
Ordförande Augustsson (S) gillade inte protokollsanteckningen, särskilt inte avslutningen. Han menade att den var felaktig. Kommunen hade visst varit intresserad av gemensamma lösningar med regionen sa Augustsson. Regionen var emellertid inte intresserad av att ha en möteslokal i egen regi, i t ex ett nytt Regionens Hus.
Ärendet ska avgöras av kommunfullmäktige den 20 oktober. Och det är ett viktigt beslut, eftersom 50 miljoner är mycket pengar för en möteslokal som kommer att användas så sällan. Pengarna skulle dessutom kunna användas till betydligt mer angelägna uppgifter och investeringar.
Det blev votering, och beslutet blev att kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige avsätter ytterligare 10 milj kr, sammanlagt 50 milj, till en ny möteslokal på kv Myrten.
Fortsättning följer…
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer