Arkiv

Archive for the ‘KS 2021’ Category

KS: Sophantering och lite delår

8 juni, 2021 1 kommentar

Jag har i mina tidigare bloggar om kommunstyrelsens sammanträde i onsdags mestadels skrivit om ärenden som beslutades av kommunstyrelsen själv. (Se t ex “KS: KFV, sessionssal, Nordkroken, 98 mkr, sponsring och strandvärdar”.) Många ärenden gick dock vidare till kommunfullmäktige och kommer att avgöras där den 16 juni. Ett av dem berörde mig lite speciellt, frågan om trafiksäkerheten för eleverna på Rånnum skola. (Se “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”.)

Ärendet om sponsring, donationer, evenemangs- och marknadsföringsbidrag skulle också ha avgjorts av fullmäktige, men det ärendet skickade kommunstyrelsen tillbaka till förvaltningen för ytterligare utredning.

Delårsrapporten (januari-april) går vidare till kommunfullmäktige, det gör den alltid. Jag kunde dock inte låta bli att i min förra KS-blogg nämna att prognosen för kommunens resultat i år är 55 milj kr bättre än beräknat. Prognosen är just nu att resultatet hamnar på hela 98 miljoner. Det är en smått osannolik siffra. Som jag ser det så borde kommunen passa på att dela ut mer pengar till verksamheterna, framför allt till social- och barn- och utbildningsförvaltningen. Där är behoven tämligen skriande. Men så lär det inte bli. Samtliga betongpartier torde anse att det är viktigare att betala tillbaka låneskulder alternativt slippa låna till investeringar…

Och på tal om investeringar så uppgår investeringsbudgeten till totalt 775 milj kr för 2021. Nämnderna prognostiserar dock investeringar för “endast” totalt 397 milj kr. Det är i och för sig 55 milj kr högre än under 2020, men nästan bara hälften av fullmäktiges beslut.

Det kan väl också vara värt att notera att delårsrapporten (jan-apr) nämner att kommunens sjukfrånvaro är bland de högsta i landet. Det gäller både för “organisationen Vänersborg” och för den geografiska platsen. Det betyder att sjukfrånvaron i hela kommunen, oavsett arbetsplatser, var bland de högsta. I Vänersborgs kommun som organisation uppgick den till 10,6 procent. I socialförvaltningen var sjukfrånvaron så hög som 13,3 procent.

Ett av ärendena handlade om en viktig och kanske ibland underskattad miljöfråga, sophantering. Kommunstyrelsen skulle “rekommendera” kommunfullmäktige att anta den reviderade renhållningsordningen bestående av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Renhållningschef Lars Jensen var på plats i kommunstyrelsen och föredrog ärendet.

Det fanns självklart mycket bra i planerna, men jag saknade två saker – utemiljön och fastighetsnära insamling.

Det är många turister som besöker kommunen, och fler vill vi ha. De kan besöka “stan”, gästhamnar och campingar. Eller bergen, Skräcklan, Sikhall, Nordkroken och Gardesanna. Och de lämnar efter sig mängder med sopor och skräp.

Det stod emellertid inget i renhållningsordningen om hur allt detta skräp skulle hanteras. Det finns ju oftast bara en enda soppåse (papperskorg) i utemiljöerna där allt avfall slängs, och där blandas då alla typer av sopor t ex rötbart, brännbart, plast, metaller och farligt avfall.

Tidigare fanns det ett avsnitt med rubriken “Källsortering i utemiljöer”. Nu fanns det inget i avfallsplanen som gav förslag på hur dessa problem skulle åtgärdas. 

Renhållningschefen gav ett tråkig men ärligt och fullgott svar. Kommunen har haft källsortering utomhus tidigare. Men det gick inte. Det spelade ingen roll hur kommunen än informerade. Turisterna och “gästerna” sorterade ändå inte. Allt skräp fick ändå gå till brännbart.

Tråkigt men sant.

Min andra “större” fråga (jag hade några mindre också) handlade om hushållens sopor.

Jag har sedan en ganska lång tid tillbaka tyckt att den typ av sophantering som vi har i Vänersborg är något “omodern” och inte särskilt miljömässigt tillfredsställande. Det finns bättre och effektivare sophanteringssystem, särskilt det som kallas “fastighetsnära insamling”, FNI. (Jag har skrivit flera bloggar i ämnet, senast för ungefär två år sedan – “Dags att byta sophantering?”.)

FNI innebär att varje hushåll får två kärl och varje kärl är uppdelad i fyra fack. Vitsen är att hushållen sorterar avfallet redan hemma i sina sopkärl. Fördelarna är att hushållen inte behöver åka med soporna till återvinningsstationer och de behöver inte ha en massa lådor hemma där de ”mellanlagrar” avfallet.

Även kommunen har stora fördelar av systemet – de totala sopmängderna minskar, sorteringen ökar samtidigt som avfallet blir ”renare” och det går lättare att sälja. Kommunen behöver inte heller ha så många återvinningsstationer. Erfarenheten från de kommuner som infört systemet är att det är uppskattat, samt att andelen material som gått till återvinning ökat avsevärt. Det är med andra ord miljön som har blivit den stora vinnaren.

Jag ställde några frågor om hur renhållningschefen såg på FNI. Även här fick jag  tillfredsställande och godtagbara svar.

Renhållningschefen menade att det skulle vara positivt om Vänersborg införde fastighetsnära insamling. Men, fortsatte han, det innebär i så fall en stor investering på ca 40 milj kr. Det skulle behövas t ex fem nya sopbilar och inköp av nya kärl. Renhållningschefen informerade ledamöterna om att riksdagen har lagt ett förslag om FNI. Han tyckte inte att kommunen skulle göra något förrän staten hade sagt sitt om utformning och regler – och kostnader. Det var inte omöjligt att staten avsåg att bidra ekonomiskt till en förändring, och då vore det onödigt att kommunen i detta läge betalade ur egen kassa.

Och det är ju tråkigt för sortering, återvinning och miljö, men helt förståeligt. 1-2 års “försening” kanske inte gör så mycket, och 40 milj kr är ganska mycket pengar för Vänersborg…

Jag hade en fråga om avloppsslam. Det diskuteras ju om ett nationellt förbud mot att sprida sådant slam på jordbruksmark. Och i miljörapporten från Brålandas avloppsreningsverk står det att slam från Brålanda körs till Häljestorp för att sedan (efter behandling?) spridas på åkrar. Skulle detta fortsätta?

Bo Carlsson (C) kände till en del om detta. Han upplyste oss andra om att avloppsslam sprids bara på åkrar som används till t ex energigrödor. Arla och andra företag accepterar inte att avloppsslam användes på spannmålsåkrar etc.

Det var en del äldre statistik i renhållningsordningen. De skulle uppdateras till nästa version lovade renhållningschefen.

Kommunfullmäktige ska senare behandla och besluta om den reviderade renhållningsordningen bestående av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Jag tror att ärendet kommer att diskuteras och klubbas igenom utan någon större diskussion.

KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola

I onsdags behandlade kommunstyrelsen några trafiksäkerhetsfrågor. Det berodde på att det hade kommit in tre medborgarförslag.

Det är inte helt ovanligt att medborgarförslag tar upp trafiksäkerhet i olika former. Ofta handlar det dock om vägar som inte är kommunens ansvar. Och två av onsdagens medborgarförslag var sådana förslag. De handlade om vägar som Trafikverket ansvarar för – E45:an och Lilleskogsvägen. Och då blir beslutet automatiskt ett avslag – med ett medskick att kommunen ska påpeka behovet av trafiksäkerhetsåtgärder för Trafikverket. Vilket också blev fallet i onsdags. (Det slutliga beslutet fattas emellertid av kommunfullmäktige nästa vecka.)

Det tredje medborgarförslaget hade rubriken “Trafiksäkerhetsåtgärder övergångsställe vid Rånnum låg och mellanstadieskola”.

Det handlade om övergångsstället på Nordkroksvägen vid Rånnum skola i Vargön. Skolan är på platsen omedelbart i blickfånget och närheten till skolgården är högst påtaglig. När man passerat övergångsstället når man direkt skolgårdens avgränsande staket.

Nordkroksvägen är kommunens ansvar…

Det blev en viss oenighet i kommunstyrelsen kring medborgarförslaget. Det förvånade mig. 

Författaren till medborgarförslaget menade att:

“nuvarande övergångsställe som knyter an på Trastvägen saknar effektiva trafiksäkerhetsåtgärder.”

Och förslagsställaren fortsatte med att beskriva situationen vid övergångsstället:

“En vägbula placerad några meter före respektive efter övergångsstället flyttar fokus från skolbarn som ska passera för färdande på båda körbanorna. Blicken läggs primärt på vägbulan istället för på de väntande barnen vid övergångsstället. Först i andra läget eller i värsta fall inte alls söks området av perifert. För den ena körbanans trafikanter uppstår en vilja att accelerera direkt efter vägbulan vilket är helt opassande förbi platsen där övergångsstället är placerat. Belysningen på båda sidor om övergångsstället är helt otillräcklig. Kraftig vegetation ”äter” upp det mesta av ljuset från lyktstolpar längre bort. Olycksrisken ökar morgon och kväll.”

Så vitt jag kunde bedöma så stämde beskrivningen mycket väl. Och egentligen mer än väl… Det var ju faktiskt barn mellan 6-12 år som vi pratade om. De yngsta barnen som ska passera övergångsstället på väg till och från skolan är alltså 6 år! Det är väl ingen som helst tvekan att de ska ha en så säker skolväg som möjligt.

Trodde jag…

Förvaltningen och kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) föreslog avslag på medborgarförslaget. I svaret skriver tjänstepersonerna att kommunen redan har gjort en del vid övergångsstället:

“Övergångsstället föregås av farthinder för att dämpa farten. Likaså har åtgärder gjorts med vegetationen för att förbättra sikten vid övergångsstället samt att belysningen har förstärkts i anslutning till övergångsstället.”

Det är ju faktiskt inte helt korrekt. Det är ju som förslagsställaren beskriver, och som vem som helst kan se med egna ögon – kommer man söderifrån, från rondellen i Vargöns centrum, så kommer vägbulan efter övergångsstället.

Det är möjligt, och till och med troligt, att sikten har förbättrats och att belysningen har förstärkts. Det som förvaltningen avser med förbättring av belysningen är antagligen en gatlykta i fullhöjd med en LED-armatur. (Se bild till vänster.) Från den höjden sprids sannolikt ljuset så mycket att det knappast gör någon skillnad. Den kraftiga vegetationen i närheten torde också “äta upp” belysningen effektivt och lätt. De mindre lyktstolparna utmed GC-banan är längre ifrån och lyser sannolikt inte upp övergångsstället från det avståndet.

Belysningen har förstärkts, men betyder detta att sikten och belysningen är tillräckligt bra? Det är troligtvis underförstått av förvaltningen, men man skriver faktiskt inte att det är det… 

Det här är, som jag ser det, en fråga om bedömning, en tämligen subjektiv sådan. Föräldrarna anser inte att sikt och belysning är tillräckligt bra (framför allt inte under den mörka årstiden), Vänersborgs kommun gör det. Hur kan kommunen göra trafiksäkerheten till en bedömning på detta sätt? Tänk om kommunens bedömning är felaktig och, hemska tanke, det händer något…

Mycket talar faktiskt för att kommunens bedömning inte är helt riktig… Kanske visar bilderna i denna blogg det, annars kan man åka dit och titta med egna ögon.

Förvaltningen skriver vidare som motivering till avslaget:

På vägen råder 30 km/h. … Hastighetsmätningar har gjort på vägen och resultatet av dessa mätningar visar att hastighetsbestämmelserna följs på ett bra sätt.”

Det här är alltså ett argument för att trafiksäkerheten för barnen är helt tillfredsställande. Det gör mig mycket betänksam. Dels så räcker det med en fart på 30 km för att något skulle kunna gå riktigt illa, och dels spelar det knappast någon roll att “hastighetsbestämmelserna följs på ett bra sätt”. Det räcker tyvärr att en enda bil inte gör det…

Jag besökte platsen igår eftermiddag. Trots att jag har kört där många gånger så ville jag studera platsen från alla perspektiv, även fotgängarnas.

Jag slogs av att vägbulan tycktes vara så pass snäll i utformningen att det faktiskt gick att hålla ganska hög fart över den utan att riskera skada på bilen. Dessutom var det, enligt min mening, ingen tvekan om att vägbulan är felplacerad. Jag tror att man som bilist har en tendens att fokusera på vägbulan som ligger ett antal meter före respektive efter övergångsstället, beroende på vilket håll man kommer från. Övergångsstället tror jag för många bilister upptäcks i andra hand. 

Kanske en liten anekdotisk bevisföring kan stickas in här. När jag pratade med en vän om medborgarförslaget och platsen ifråga, så sa denne vän att hen kände till att det fanns en vägbula på platsen. Men ett övergångsställe…? Det kunde hen inte påminna sig, det fanns inte i “körminnet”.

Och visst är sikten fortfarande otillräcklig, i varje fall när man kommer från norr och kör in mot centrum. (Se bild nedan.)

Det kan tilläggas att trafikintensiteten är hög på Nordkroksvägen och det är också en hel del tyngre trafik. När jag ställde mig vid övergångsstället så stannade inte bilarna “självmant”. Det krävdes att jag tog ett litet steg ut i vägen för att fordonen uppfattade att jag ville gå över. Kan man begära av en 6-åring att göra så? Och om en 6-åring tar ett steg ut i vägen, kan man vara säker på att alla bilar verkligen stannar?

Och när jag stod och beskådade övergångsstället så kom en “lätt motorcykel” (heter det så nu för tiden?) norrifrån. Föraren intog någon slags motocrosställning – och hoppade på bulan! (Det är helt sant!) Hade det gått ett barn över vägen så hade sannolikheten varit hög för att det hade hänt något…

Förslagsställaren föreslår i medborgarförslaget att kommunen ska vidta följande åtgärder vid övergångsstället:

  • “flytta vägbulan till platsen för övergångsstället och bygga ett så kallat upphöjt övergångsställe.”
  • “montera upp närvaro-övervakande gulblinkande ”Här går man”-skyltar riktade mot trafiken likt dem vid övergångsställena: Öxnered skola, Vänersborgs brandstation och Residensbron.”
  • “förstärka belysningen med nya lyktstolpar alldeles intill övergångsstället på gångbanan där de väntande skolbarnen står.”

Jag anser att det är helt berättigade och synnerligen självklara krav på åtgärder. Och det tycktes mig ganska givet att ett förslag om att öka trafiksäkerheten för eleverna skulle vinna samtligas gillande. Men så var det inte.

Det framförde jag också på kommunstyrelsens sammanträde. Det viktigaste argumentet var nog ändå:

“Förebygg innan det händer något.”

Mats Andersson (C) höll typ med i princip, men mätningar etc visade att säkerheten var tillräcklig menade han. Benny Augustsson (S) hade något resonemang om att tjänstemännen ska titta på situationen även om medborgarförslaget avslås. Jag förstod nog inte riktigt resonemanget – endera bifalls förslaget eller också inte.

Anders Strand (SD), som bor i Vargön och enligt egen utsago åker förbi övergångsstället minst två gånger varje dag, var däremot mycket tydlig:

“Vägbulan är fullständigt felplacerad och belysningen är fel. Lägg övergångsstället på vägbulan. Bifall till medborgarförslaget.”

Även Morgan Larsson (MBP) var tydlig och yrkade bifall till medborgarförslaget.

Det blev votering. Kommunstyrelsen avslog medborgarförslaget med röstsiffrorna 11-4. (Den fjärde som röstade bifall till medborgarförslaget var Ola Wesley, SD.)

Ärendet avgörs nästa vecka i kommunfullmäktige… Ska förnuftet segra?

Anm. Det har också framkommit uppgifter om att bilar återkommande svänger av från Nordkroksvägen vid övergångsstället och över till GC-banan vidare ned på Trastvägen till villaområdet som en genväg för att slippa åka runt kvarteret. Ytterligare en fara på samma plats under barnens väg till och från skolan.

KS: KFV, sessionssal, Nordkroken, 98 mkr, sponsring och strandvärdar

Kommunstyrelsen (KS) hade sammanträde i onsdags. Det var faktiskt det sista innan sommaruppehållet. Det betydde dock inte att folk hade slappnat av i förtid. Nä, tvärtom. Det var full fart, i varje fall på en del ledamöter…

Det var mycket att läsa på, förstå och reflektera över inför sammanträdet – 1.744 sidor. Och skulle man sätta sig in i alla ärenden så var man nästan tvungen att också fördjupa sig i en del andra handlingar.

Presentationerna av de 5 olika budgetförslagen tog sin beskärda del av mötestiden. Det blev dock ingen diskussion och inte heller några antydningar om framtida samtal och/eller samarbeten mellan några partier. Det skulle väl i så fall vara undertecknad som kom närmast – med en liten “komplimang” till Benny Augustssons (S) kommentarer kring sitt “budgettänk”. Jag tänker behandla budgetförslagen i särskilda bloggar och hoppar därför över dom nu. (Jag har hunnit med två bloggar i ämnet, se “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar” och “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet”.)

Kommunledningen delgav resten av kommunstyrelsen en hel del information. Kommundirektör Lena Tegenfeldt berättade att den planbegäran om en råvattenstation i Nordkroken, som har kommit från Trollhättan, för närvarande ligger på is. Vänersborgs kommun var inte riktigt med på banan från början och har ansett att det krävs “ett större omtag” – som kommundirektören uttryckte det. (Du kan läsa mer här, jag har skrivit flera bloggar i ämnet.)

Till hösten ska kommunstyrelsen ha en workshop om en “strategi för simhallar och bad”. Utredningsarbetet utifrån en av kommunfullmäktige bifallen motion från moderaterna har nämligen “svällt”. Utredningen är just nu på över 100 sidor och det har på senare tid tillkommit nya kompletterande direktiv.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) redogjorde, med hjälp av de andra kommunalråden, för det senaste ägarsamrådet med Kunskapsförbundet Väst (KFV). Henrik Josten (M) passade också på att komplettera. Han sitter så att säga “på andra sidan bordet” – han är 2:e vice ordförande i Kunskapsförbundets direktion.

Ägarsamrådet (alltså kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg samt presidiet i KFV) hade pratat budget inför 2022. Följderna av coronan för framför allt vuxenutbildningen hade avhandlats. Det verkade som om kommunledningarna i Vänersborg och Trollhättan hade varit positiva till ekonomiska tillskott till KFV om det fanns behov av det. Den kraftigt ökade friskoleetableringen i Trollhättan hade också diskuterats. Man beräknar att det inom kort finns ett överskott på ca 700(!) elevplatser. Även här verkade det som ägarkommunerna hade tagit till sig att detta kan innebära betydande svårigheter och problem för Kunskapsförbundet. Det är dels dyrt med alla friskoleelever (kommunerna och KFV betalar) och dels riskerar KFV att få lägga ner program och inriktningar på grund av för få sökande. Det kan väl också bli så att vissa friskolor inte kommer att klara sig i konkurrensen…  Även finansieringsmodellen hade tagits upp i sammanhanget. Och inte nog med det. Benny Augustsson lovade att lönerna i KFV skulle uppräknas på samma sätt som i kommunerna. På tisdag sammanträder direktionen i Kunskapsförbundet. Vi får se om de har samma uppfattning om vad som sades på ägarsamrådet som den jag fick i kommunstyrelsen.

Det verkar i varje fall som om kommunalråden i Vänersborg och Trollhättan på allvar har börjat ta till sig de problem som KFV brottas med. Det är hoppingivande och mycket glädjande.

Benny Augustsson berättade också om den nya sessionssalen, eller möteslokalen som arbetsnamnet på den nya sessionssalen tydligen är. En förutsättning för att kommunen skulle bygga en ny “möteslokal” var att ett avtal slöts med Västra Götalandsregionen (VGR). Det är nu gjort – ett avtal har slutits som reglerar datum och villkor för tillträde mm. VGR ska ha 9 möten om året, avtalet är på 15 år och VGR ska betala 541.000 kr per år. Och nu ska hela bygget ut på upphandling.

1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) uttryckte ett visst missnöje kring finansieringen. “Möteslokalen” kommer att kosta kommunen 2 milj kr om året och med VGR-avtalet är det fortfarande 1,5 milj kvar… Augustsson menade att finansieringen får tas upp i kommande MRP:er.

Harlitz (M) missnöje har tämligen goda orsaker, men jag ska inte gå djupare in på detta nu. Jag kan väl dock nämna att ett “coronareducerat” kommunfullmäktige (jag var t ex inte med) den 17 juni 2020 beslutade att bygga en ny sessionssal på den gamla platsen för 40 milj kr. Moderaterna, tillsammans med SD och MBP, deltog emellertid inte i beslutet. M skrev en protokollsanteckning som var mycket läsvärd. (Jag skrev en blogg i ämnet “KF 17/6 (1): Ny sessionssal klubbad”, och här kan du ladda ner protokollet – protokollsanteckning finns med.)

Kommunstyrelsens ledamöter fick vidare en dragning av delårsrapporten. Det är ju som bekant lite av mitt favoritärende… (OBS Ironi.) Kommundirektör Tegenfeldt gick igenom alla olikfärgade ploppar, men det som fångade mitt intresse var det budgeterade resultatet i Mål- och resursplanen för 2021. (Som fullmäktige beslutade om förra året.) Resultatet för året (2021) beräknades bli 43 milj kr. I delårsrapporten är emellertid prognosen att resultatet ska bli 55 milj kr bättre, dvs kommunens prognostiserade resultatet för i år beräknas uppgå till 98 miljoner! Det är naturligtvis rena rama julafton för ekonomer och styrande politiker… Och även andra. Det ger t ex utrymme för tilläggsanslag till socialnämnden.

Och så skulle ärendet “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer samt antagande av regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde” behandlas.

Jag var tämligen förberedd, och laddad. Ärendet var ju ett “resultat” av Jonathan Axelssons (M) och min (V) motion från 2016… (Jag beskrev ärendet tämligen noggrant i en blogg innan sammanträdet – se “KS (2/6): Marknadsföring och sponsring”.)

Jag började med att redogöra för både historien bakom motionen och min kritik av förvaltningens arbete. Det blev ett ganska långt inlägg. I kommunstyrelsen kan nämligen tankegångar både utvecklas och slutföras – det finns inga begränsningar i talartiden, som i fullmäktige…

Jag avslutade mitt anförande med att yrka på återremiss – och gick igenom motiveringen till varför. (Om en ledamot yrkar på återremiss så måste hen skriftligt motivera vad det är som ska utredas ytterligare. Du kan ladda ner återremissyrkande här.)

Min partikamrat James Bucci yrkade bifall. Det gjorde inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Han yrkade bifall till det liggande förslaget från tjänstemännen. Då begärde kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) ordet. Då blev det lite spännande…

Harlitz yrkade bifall till mitt yrkande om återremiss.

Harlitz tryckte framför allt på att det fjärde av fullmäktiges uppdrag, om marknadsföring på kommunens hemsida och via sociala medier, inte var verkställt. Sedan undrade Marie-Louise Bäckman (KD):

“Varför ska det vara krångligare med tydlighet och transparens?”

Och yrkade också återremiss. Vilket även liberalen Gunnar Henriksson instämde i.

Kenneth Borgmalm (S) kritiserade Henrik Harlitz:

“I KSAU tycker Harlitz en sak, i KS tycker han annorlunda.”

Det fanns alltså två förslag till beslut, bifall till förvaltningens och Augustssons (S) förslag – och mitt förslag till återremiss. Förslagen ställdes mot varandra och ledamöterna fick ropa ja eller nej. Ordförande Augustsson fann att kommunstyrelsen hade röstat för en återremiss.

Det var faktiskt lite intressant. Sverigedemokraterna hade nämligen inte sagt ett ljud under diskussionen. Om SD:s två representanter hade röstat med Augustsson (S) i en votering eller avstått från att rösta hade Augustsson fått majoritet för ett bifall till förslaget… Vi fick aldrig reda på hur SD tänkte agera. Men vem vet, kanske ansåg Benny Augustsson att det låg något i min kritik av förvaltningens arbete…

Kommunstyrelsen fattade en hel del beslut. Flera ärenden skulle emellertid vidare till kommunfullmäktige den 16 juni. Och de ärendena återkommer jag till. De ärenden som kommunstyrelsen fattade beslut i “på egen hand” beskrev jag i bloggen “KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor”. Det blev ingen diskussion om dessa utan de klubbades igenom utan att någon hade någon avvikande mening.

Med ett undantag…

Det handlade om förslaget att “tilldela samhällsbyggnadsnämnden medel från kommunstyrelsens förfogandeanslag för strandvärdar på kommunens badplatser”. (Jag beskrev ärendet i sak i ovanstående blogg, dvs “KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor”.)

Jag framförde tidigt i debatten att jag ansåg att det var ett kreativt förslag, men att jag också skulle kunna tänka mig att det fanns strandvärdar även på Skräcklan. Jag betonade också vikten av tydliga arbetsbeskrivningar.

Debatten kom dock inte att handla om detta, utan om SD:s yrkande på avslag på förslaget. SD ansåg inte att kriterierna för anställning var särskilt bra, Mathias Olsson (SD) sa:

“Hög social kompetens borde vara ett kriterium.”

SD ville öppna även för feriearbetande studenter.  Just det här projektet handlade dock om att personer med försörjningsstöd skulle få anställning. Kanske berodde reaktionen på att arbetena huvudsakligen vänder sig till “nysvenskar”…

Bo Carlsson (C) var tämligen frispråkig, och egentligen kontroversiell (fast ingen reagerade), när han sa:

“Man begär en motprestation för försörjningsstöd.”

Vilket Henrik Harlitz (M) höll med om. Vilket jag antar att även SD egentligen gör.

Det blev faktiskt en votering. SD:s förslag till avslag fick dock bara SD:arnas egna röster. De 13 andra ledamöterna röstade för det liggande förslaget.

Som sagt, jag återkommer till en hel del av kommunstyrelsens ärenden, dvs de som gick vidare till kommunfullmäktige. Det fanns flera intressanta ärenden…

Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar

På kommunstyrelsens sammanträde idag behandlades de olika partiernas budgetförslag för år 2022.

Budgetekonomen presenterade, som brukligt är, förslaget från kommunstyrelsens ordförande. Förslaget brukar kallas så, även om det är det gemensamma budgetförslaget från de tre styrande partierna, S+C+MP. Ekonomen presenterade fakta och ordförande Benny Augustsson (S) kommenterade det hela lite mer politiskt. Det blir annorlunda när man får höra kommentarerna och tänket från Augustsson jämfört när man ”bara” läser förslaget.

Sedan fick oppositionspartierna beskriva sina respektive budgetförslag. Kommunalrådet Henrik Harlitz (M), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, började presentationen med att redogöra för det gemensamma förslaget från M+KD+L. Det gjorde Harlitz tämligen utförligt. Han följdes av Ola Wesley (SD) som ganska kortfattat beskrev sverigedemokraternas ekonomiska prioriteringar, medan undertecknad Kärvling sin vana trogen presenterade vänsterpartiets förslag förhållandevis ingående. Göran Svensson (MBP) avslutade med att redovisa medborgarpartiets budget. Det gjorde han ganska summariskt.

Jag tänkte i kommande bloggar gå igenom de olika budgetförslagen.

Presentationerna följdes inte av några diskussioner. De sparades till senare tillfälle – till kommunfullmäktige. Sedan var det dags för beslut.

Det var inte helt oväntat de styrande partiernas förslag som “vann”. S+C+MP lade ju ett gemensamt budgetförslag och de tre partierna är tillsammans större än den borgerliga oppositionen, dvs M+L+KD. Oppositionspartierna SD, MBP och V hade ju andra ekonomiska prioriteringar och lade därför, som sagt, helt egna budgetförslag. Det fanns alltså hela fem budgetförslag på bordet.

Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter. Socialdemokraterna har 3 platser, centerpartiet 2 och miljöpartiet 1. Den styrande minoriteten har alltså sammanlagt 6 platser. Moderaterna har 2 platser, liberalerna 1 och kristdemokraterna 1, totalt 4 platser. Sverigedemokraterna och vänsterpartiet har vardera 2 platser och medborgarpartiet 1 plats. Det betyder att om den styrande minoriteten och den borgerliga oppositionen inte är eniga, så måste de tre styrande partierna ha stöd av åtminstone endera SD eller V. (Eller att partier avstår från att rösta.)

Samtliga partier röstade idag alltså på sitt eget partis eller partikonstellations budgetförslag. Det var därför förslaget från S+C+MP gick “segrande ur striden”.

Det är emellertid helt ointressant vilket budgetförslag som blir kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige. I fullmäktige kan nämligen mycket hända…

Mandatfördelningen i kommunfullmäktige är annorlunda. Det är andra förutsättningar än i kommunstyrelsen. De tre styrande partierna, S+C+MP, har “bara” 20 av 51 mandat, dvs långt ifrån egen majoritet. Den borgerliga oppositionen, M+L+KD, är ännu längre från egen majoritet. Den har 15 mandat. De två stora blocken är alltså i högsta grad beroende av stöd från ett eller flera av de andra partierna för att få majoritet. SD har 9 mandat, V har 5 och MBP har 2 mandat. Det är bara att spekulera och räkna hur det ska gå till att få majoritet för de olika blocken. Det krävs 26 mandat för majoritet, såvida inte något parti lägger ner sina röster. Det kan också påverka majoritetsförhållandena. SD lade t ex ner sina röster under den förra mandatperioden och banade då vägen för den borgerliga oppositionen att tillsammans med V få igenom sin budget.

Den närmaste tiden, dvs fram till fullmäktiges sammanträde den 16 juni, kommer de olika partierna att analysera de olika budgetförslagen. Syftet är naturligtvis att hitta beröringspunkter mellan sitt eget och de andra partiernas förslag. Och sedan undersöks möjligheterna att komma överens med något eller några andra partier. Kanske kan en kompromiss utformas så att en majoritet kan bildas, och att partiet ifråga därigenom kan få gehör för några av sina egna förslag.

Man får dock inte glömma att det är de olika partiernas budgetförslag som är utgångspunkten och grunden – och som avgör vilka konstellationer och majoriteter som kan uppstå. Det är inte matematiken… I varje fall inte enbart.

Tipset för i år är att de två stora blocken återigen kommer överens om en gemensam budget. De sex så kallade betongpartierna, S+C+MP+M+L+KD, har kommit överens om en gemensam budget 3 år i rad – och mycket talar för att det blir så även i år. Ett annat alternativ skulle kunna vara, fast det är mycket osannolikt, att S+C+MP kommer överens med V och MBP.

I några bloggar fram till det slutliga beslutet i kommunfullmäktige den 16 juni ska jag, som nämnts tidigare, presentera de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2022, KS 2021

KS (2/6): Marknadsföring och sponsring

I min förra KS-blogg (se “KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor”) skrev jag om att kommunstyrelsen ska behandla “resultatet” av Jonathan Axelssons (M) och min (V) motion om “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Motionen kan laddas ner här.)

Kommunfullmäktige biföll motionen den 28 mars 2018. (Se “Gårdagens KF (1): Marknadsföring och kommunala bidrag”.) Då fick kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden verkställa följande:

  • “ta fram ett förslag på vilka typer av bidrag gällande evenemang, jubileer, marknadsföring och sponsring som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen,”
  • “ta fram förslag på rutiner för hur bidragen ska handläggas och beslutas, utifrån transparens och likabehandlingsprincip,”
  • “ta fram förslag på årlig budget till respektive bidrag, och”
  • “utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier.”

Arbetet har resulterat i tre dokument som ska behandlas i kommunstyrelsen imorgon. Ett av dem, “Policy för sponsring och donationer”, ska vidare till kommunfullmäktige, medan två ska beslutas av kommunstyrelsen, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”.

Det återstår, skriver kommunstyrelseförvaltningen i underlaget, att utarbeta ett:

“styrande dokument för marknadsföring av externa evenemang och verksamhet.”

De tre dokumenten var klara redan den 21 januari 2020. (Se “Nya regler om sponsring, bidrag mm på gång”.) Då informerades kommunstyrelsen om, så att säga, utredningsläget kring motionen och fullmäktiges uppdrag. Ledamöterna uppmanades komma med synpunkter. Vilket jag gjorde – i en liten “sammanställning” på 11 sidor.

Nu 1,5 år senare är det i princip samma tre dokument som ska upp till behandling. Det har endast skett några språkliga ändringar, inget annat. I sak är de tre dokumenten identiska med de för 1,5 år sedan. Och de synpunkter jag lämnade då har inte gett något som helst resultat. (Är du intresserad av att ta del av dessa i sin helhet, så kan du ladda ner dokumentet som jag skickade till KS-förvaltningen här.) Och ingen annans synpunkter heller antar jag. Även om det i underlaget står:

“De synpunkter som inkommit har bedömts av förvaltningen och i vissa fall föranlett ändringar alternativt förtydliganden.”

På ”byråkratspråk” torde det betyda att det inte har inkommit något av substans, det som har inkommit är inte värt att nämna. Och det står inte vad det är för synpunkter eller vem eller vilka som har lämnat dem. De har dock lett till några språkliga förändringar, som naturligtvis kan definieras som både ändringar och förtydliganden…

Det kan noteras att även då ärendet senast behandlades i kommunstyrelsen skrev förvaltningen att det fjärde dokumentet återstod att göra. Precis som nu – 1,5 år senare…

Det har alltså inte hänt något de senaste 16-17 månaderna sedan kommunstyrelsen hade uppe ärendet senast. Och eftersom jag inte ansåg att uppdraget som kommunfullmäktige hade gett var verkställt som det skulle då, så tycker jag inte att det är det nu heller. De synpunkter jag lämnade i januari 2020 gäller således fortfarande. 

Men vad ska hända imorgon? Eftersom kommunstyrelseförvaltningen av någon anledning inte har utfört något arbete, mer än några språkliga förändringar, på över 1 år eller lyssnat på några synpunkter, så känns det tämligen meningslöst att framföra dem igen. Varför ska någon lyssna nu? Även om jag som en av motionärerna kan tyckas ha åtminstone några idéer och tankar som kan vara värda att beakta… Trodde jag i varje fall.

Jag vet inte hur de andra partierna ställer sig. De tre styrande partierna S+C+MP har ju aldrig uttalat något stöd till motionens synpunkter. Men i kommunfullmäktige den 28 mars 2018 yrkade de inte heller avslag på motionen. Det betydde att det inte blev någon votering, det fanns ju bara ett förslag. Kommunfullmäktige var alltså helt enig i att bifalla motionen.

Jag kommer att yrka återremiss. Motiveringen är helt enkelt att kommunstyrelsen inte har verkställt det uppdrag som den har fått av kommunfullmäktige. Som exempel är det fjärde uppdraget, om marknadsföring på kommunens hemsida och via sociala medier, inte alls omnämnt i något av dokumenten. Självklart kommer ordförande Benny Augustsson (S) att säga att det kommer senare, i det dokument som är kvar att utarbeta. Men jag anser inte att det går att dela upp verkställandet av fullmäktiges uppdrag på det sättet, om nu Augustsson anför detta argument vill säga. Och med tanke på att det är över 3 år sedan kommunstyrelsen fick uppdraget av fullmäktige så är det väl inte mycket som talar för att det fjärde dokumentet blir klart inom överskådlig tid. Uppdragen är, eller borde vara, att betrakta som en helhet anser jag. Och i sådana fall är det bättre att återremittera allt tills även det sista dokumentet är färdigt.

Dessutom spelade offentligheten och transparensen en oerhört viktig roll i Axelssons och min motion. Vi menade att t ex kriterier, ansökningstider, ansökningshandlingar för de kommunala bidragen skulle finnas samlade på hemsidan. Samtliga ansökningar liksom beslut skulle kommuniceras offentligt och finnas tillgängliga, där det också skulle framgå hur mycket medel som en förening ansökte om och hur mycket som beviljades. Transparens var ett nyckelord.

Vi menade också i motionen kommunen skulle använda marknadsföringsbidrag, evenemangsbidrag och sponsring för att styra mot Vänersborgs värdegrund och vara kopplad till visionen och målen. Axelsson och jag betonade även vikten av bedömningskriterier och utvärderingar. Det kunde gälla det affärsmässiga och/eller kommuninvånarnas “egenvärde/välmående”.

Det framhölls vidare i motionen att det var av stor vikt att samtliga dokument med regler och riktlinjer borde gälla hela kommunen, även de kommunala bolagen. Det var t ex inte lämpligt att en enskild nämnd fattade beslut i sponsring och donationsfrågor. (Typ att kultur- och fritidsnämnden skulle besluta om sponsring om ett nytt bandy-VM skulle arrangeras.) Det fick inte heller finnas några risker att enskilda tjänstepersoners och enskilda politikers intressen vägdes in i bedömningar och beslut. Nu täcker inte dokumenten hela kommunens verksamhet utan det tycks finnas möjligheter att “gå vid sidan av”, vilket ökar riskerna för godtycke och att inte likabehandlingsprincipen följs.

Det kan också tilläggas att dokumenten helt missar kommunens två uttalade egna evenemang, Aqua Blå och Oktobermarknaden. De drivs och sponsras ju av den egna kommunala organisationen med heltidsanställda tjänstemän.

Sedan har jag mina funderingar på det rent formella i beslutsprocessen. Kommunstyrelsen förväntas besluta om två av dokumenten, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Jag anser att “hela paketet” är så stort och viktigt att kommunfullmäktige borde fatta besluten, eller som det står i Kommunallagen:

“Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen”

Ja, det finns fler argument som talar för att uppdraget inte är verkställt. Jag kanske ska motivera återremissen med att lämna in mina gamla synpunkter…

Men är det något att hoppas på…? Vad skulle en återremiss ge för något? De styrande politikerna eller kommunstyrelseförvaltningen vill uppenbarligen inte verkställa fullmäktiges uppdrag på ett korrekt och fullständigt sätt. Det verkar saknas både vilja och intresse. Och kanske också kunskap – även om jag har svårt att tro det sistnämnda.

Det kanske är så att de dokument som ligger på kommunstyrelsens bord imorgon trots allt är bättre än de dokument som kommunen har haft tidigare och som nu ska upphöra och ersättas. Men det är inga dokument som följer av de tankar och ambitioner som Axelsson och jag hade när vi skrev motionen. Det hade varit bättre att helt enkelt kopiera några av de dokument kring “marknadsföring, evenemang och sponsring” som andra kommunerna har antagit, och som är upplagda på hemsidor runt om i landet. Det finns nämligen många kommuner som sedan länge har antagit styrande dokument i dessa frågor.

Ibland kan man som politiker bli väldigt besviken… Detta är ett sådant tillfälle.  Men då är det bara att komma igen. Så imorgon ska jag yrka på återremiss.

Anm. Motiveringen till återremissen kan laddas ner här. Den är fortfarande på ”utkaststadiet”, dvs den kan ändras. Det ska också nämnas att Jonathan Axelsson (M) och jag har precis samma uppfattning om kommunens tre dokument – Axelsson stämmer in i yrkandet om återremiss.

KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor

På onsdag sammanträder kommunstyrelsen för sista gången, innan den för de flesta politikerna välförtjänta semesterperioden tar sin början. Ledamöter och ersättare får detta sammanträde återigen slita för sina arvoden, i varje fall ersättarna. De ordinarie ledamöterna får ju några tusentals kronor extra per månad för sitt uppdrag…

Det utskickade underlaget är på 1.744 sidor och ärendena är uppdelade i 37 punkter, och då är de 6 informationspunkterna oräknade. De brukar oftast ta längre tid än alla de andra ärendena tillsammans.

Dagordningen har följande utseende:

Omfattningen av underlaget är i det närmaste övermäktigt. Det är knappt så att en pensionär hinner läsa alla 1.744 sidor. För det är väl också tänkt att ledamöterna inte bara ska hinna läsa – de ska väl också förstå, reflektera, vara kritiska, diskutera, förankra… Eller? Fast… Det finns inte särskilt mycket tid till att ha t ex partimöten, och definitivt inte till att engagera andra kommuninvånare. Handlingarna kom inte förrän i torsdags.

Jag befarar att följden av denna tingens ordning blir att det i praktiken blir en liten klick politiker, men kanske framför allt tjänstepersoner, som styr och bestämmer i kommunen. Det måste gå att hitta andra arbetsformer. En enklare variant till lösning skulle kunna vara att det blir fler sammanträden med kommunstyrelsen, så att underlagen kan delas upp.

Det finns också några ärenden på dagordningen som ger upphov till en del demokratiska tveksamheter… Några ärenden har nämligen behandlats på olika sätt tidigare. Och jag märker att det man då framförde har varit meningslöst. När ärendena åter ligger på kommunstyrelsens bord, så har inget ändrats, strukits eller kompletterats i handlingarna. Men det återkommer jag till.

Flera av ärendena ska gå vidare till kommunfullmäktige den 16 juni. Då kommer de att diskuteras och beslutas inför ögonen på alla de kommuninvånare som följer utsändningen på kommunens webb-TV. Även om det är undantagsfall att besluten blir annorlunda än i kommunstyrelsen. Men det händer. Det såg vi ju senast om verksamhetsområdena för VA på Vänersnäs…

Jag kommer att spara dessa ärenden till kommande bloggar och inrikta mig enbart på de ärenden som ska avgöras i kommunstyrelsen, dvs de ärenden som inte går vidare till kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsen börjar sitt sammanträde med att få en mängd information. Det handlar om den personalekonomiska redovisningen (“PEKEN”), mål- och resursplanen (MRP) 2022–2024, delårsrapporten per april 2021, slussarna på Brinkebergskulle (“samråd inför tillståndsansökan”), renhållningsordningen och om en eventuell gemensam överförmyndarverksamhet med Trollhättan.

Den här informationen beräknas hålla på till kl 11.25. Den följs sedan av information från kommundirektör Lena Tegenfeldt, ordförande Benny Augustsson (S), 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) och kanske också kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Mats Andersson (C). Andersson har emellertid inte någon gång hittills redovisat vad han gör som 2:e vice ordförande. Det gjorde inte heller hans föregångare Bo Carlsson (C)…

Kommunstyrelsen ställer sig bakom ett förslag på yttrande från förvaltningen om den nya slussen i Brinkebergskulle. I underlaget står det bland annat:

“Samrådsunderlaget är väl genomarbetat och beskriver de utmaningar som finns i anläggandet av en ny sluss i Brinkebergskulle. Ombyggnationen av slussarna kommer att innebära skador på både natur- och kulturvärden, samt störningar för boende i närheten, särskilt under anläggningsarbetet. Detta ska dock  vägas mot fördelarna av nya slussar där fördelarna överväger nackdelarna. Trafikverket och Vänersborgs kommun har en samsyn i val av alternativ för nya slussar, det östra alternativet. Byggnationen av nya slussar är ett stort och långvarigt projekt och det är viktigt att minimera de långsiktiga skadorna på bostäder, natur- och kulturvärden.
Då vårt nuvarande slussområde är ett populärt besöksmål är det viktigt att det nya slussområdet utformas på ett attraktivt och tillgängligt sätt och kan fortsätta att utvecklas till ett än mer viktigare besöksmål.”

Den som är intresserad kan ladda ner handlingarna från kommunens hemsida. Där finns bland annat en läsvärd och intressant utredning från Trafikverket. (Kan laddas ner här.)

I  september 2016 skrev Jonathan Axelsson (M) och undertecknad (V) en motion om “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Motionen kan laddas ner här.) Det hände till en början en del märkligheter kring hanteringen av motionen. Först efter nästan 2 år, den 28 mars 2018, biföll kommunfullmäktige motionen i sin helhet. Fullmäktige gav ett uppdrag till kommunstyrelsen och dess förvaltning. Den 21 januari 2020, efter ytterligare 2 år alltså, så presenterades resultaten av förvaltningarnas arbete. Det var tre dokument som “visades upp” i kommunstyrelsen. Det fattades inga beslut då, utan man skulle få lämna skriftliga synpunkter. Mina synpunkter bestod av 11 sidor… Jag var inte alls nöjd med innehållet i dokumenten. (Se “Nya regler om sponsring, bidrag mm på gång”.)

Nu ska de tre dokumenten upp igen i kommunstyrelsen. Ett av dem, “Policy för sponsring och donationer”, ska vidare till kommunfullmäktige medan två ska beslutas av kommunstyrelsen, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”.

Min ambition är att skriva en särskild blogg om detta ärende. Jag kan dock avslöja att det är sällan som jag har blivit så besviken. De tre dokumenten har i begränsad omfattning ändrats språkligt – och endast språkligt. Det har inte skett någon annan förändring under denna tid. Jag har därför samma synpunkter på dessa underlag som för 1,5 år sedan… 

Kommunstyrelsen ska besluta att Vattenpalatset Vänerparken ska få ett förlusttäckningsbidrag på 1,5 milj kr. Det är naturligtvis föranlett av coronan. Äventyrsbadet kan inte ha öppet för allmänheten och får därmed inte heller in några biljettintäkter. Det är inte mycket att säga om. Ska kommunen ha ett äventyrsbad så kostar det…

Kommunstyrelsen ska också ge byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet i Vänersborg. Det finns en mycket intressant förstudie som du kan ladda ner här.

Barn- och utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen har inte kommit överens om kostnaderna för skolmåltider. Nu har emellertid, till slut, en överenskommelse tecknats och kommunstyrelsen ska därför besluta om att tillföra barn- och utbildningsnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 2,6 milj kr. Det blir bra.

Det ska utarbetas ytterligare en detaljplan på Sanden, eller Lilla Vassbotten som vi infödda säger. Kommunstyrelsen tänker ge byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för fastigheterna Skonaren 1 och 2, Briggen 8 och 9 samt Fregatten 17 och 20. (Se karta.)

Det är en gåta att byggföretag, försäkringsbolag etc vill bygga. Det känns som om de tar stora risker… Det krävs enligt underlaget:

“utredningar kring översvämningsrisker, geotekniska förhållanden, föroreningar, störningar som lukt, buller och vibrationer, dagvattenhantering samt risker kopplade till transporter av farligt gods. Planområdet ligger på mark som består av olika fyllnadsmassor vilket innebär att extra resurser måste läggas på byggnadstekniska lösningar för att klara bland annat bärighet och stabilitet. Sanering av marken behöver troligen genomföras.”

Om det fungerar med byggnation av bostäder så lär det bli extremt dyra lägenheter…

Kommunstyrelsen ska tilldela samhällsbyggnadsnämnden 260.000 kr ur förfogandeanslagets ”socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser” till strandvärdar på kommunens badplatser. Det tycker jag är en både bra och kreativ idé.

Det är personer som uppbär försörjningsstöd som ska kunna anställas. Värdarna kommer att vara på Ursand, Sikhall, Nordkroken och Gardesanna. Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att det fanns strandvärdar också på Skräcklan.

Flera ärenden kommer att klubbas igenom utan någon diskussion. Och det är nog helt ok. Det finns inte så mycket att tillägga kring ärenden som “Riktlinjer för intern försäljning”, “Granskning av bokslut och årsredovisning 2020 för Vänersborgs kommun”, “Namnbyte på Samverkansgruppen för hållbar utveckling och miljö till Samverkansgruppen för Agenda 2030”, “Samgående av Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp och Samordningsförbundet Vänersborg Mellerud”, “Årsredovisning 2020 för Vänersborgs stiftelser”, “Revidering av kommunstyrelsens delegeringsordning”, “Granskning av kommunens hantering av Covid-19-krisen” och “Svar på granskning av arvoden och ersättningar till förtroendevald”.

Kommunstyrelsen har som sagt mängder med fler ärenden att avhandla, men det är ovanstående som ska beslutas av kommunstyrelsen själv. Alla andra ärenden avgör kommunfullmäktige. För kommunstyrelsen gäller det då ”endast” att enas kring ett beslutsförslag.

Det känns som att jag kan fylla tiden till fullmäktiges sammanträde med bloggar. Det är mycket som ska beslutas innan sommaren. Men jag tänker naturligtvis också redogöra för kommunstyrelsens sammanträde. Ibland händer det ju något oväntat och överraskande under ett möte som pågår en hel arbetsdag.

Det kanske händer på onsdag igen.

Kategorier:KS 2021

KS: Ja till VA Vänersnäs

29 april, 2021 1 kommentar

Det blev som jag misstänkte – och befarade. En majoritet av ledamöterna i kommunstyrelsen sa ja till att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs. (Se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)” och “KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)”.)

Det ska dock direkt sägas att det slutliga beslutet fattas den 12 maj av kommunfullmäktige. Tills dess finns det tid och möjlighet för ledamöter och partier att ändra sig, även om det inte är så vanligt att sådant händer bland “betongpartierna” i Vänersborg… Men vem vet, om deras väljare kontaktar dem och sätter igång “operation övertalning” så kanske det är möjligt. Varför inte hota med att rösta på Vänsterpartiet nästa år…   ;)

I kommunstyrelsen igår (onsdag) så yrkade Vänsterpartiet på återremiss av de båda ärendena om Vänersnäs. Vänsterpartiets yrkande stöddes dock enbart av Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna. När majoriteten (S+C+MP+M+L+KD) sedan röstade igenom förslaget om att inrätta verksamhetsområden reserverade vi i Vänsterpartiet oss skriftligt. 

Vänsterpartiet genom James Bucci och undertecknad yrkade alltså i första hand på återremiss. Det innebar att vi ansåg att förslaget skulle skickas tillbaka för ytterligare utredning. Det fanns ju inget i underlaget inför beslutet som beskrev hur VA-situationen såg ut på Vänersnäs, varken rent allmänt eller i de områden som det handlade om denna gång. Det fanns ingen diskussion om det fanns några alternativa lösningar, om det var möjligt för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområdena eller vad det skulle kosta att ansluta sig.

Ett viktigt skäl till att Bucci och Kärvling (jag) yrkade återremiss var att vi tyckte att kommunen skulle kontakta och kommunicera med de berörda på Vänersnäs först – innan ett beslut.

Som ett av argumenten citerade jag ett av kommunens förväntade resultat för nästa år:

Invånarnas möjligheter till delaktighet ska öka”

Det gjorde jag för att det här förväntade resultatet skulle antas av kommunstyrelsen bara några minuter efter Vänersnäsärendena. Och det antogs också. Det tycker jag är tämligen fantastiskt. Den ena handen vet inte vad den andra gör… Eller? Delaktigheten ska öka, men de i Vänersnäs ska vi inte lyssna på… De som röstar på S+C+MP borde kanske fråga sina politiker om det förväntade resultatet gäller alla utom de som bor på Vänersnäs?

Jag citerade också socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) som intervjuades i TTELA häromdagen. Nyberg fick frågan om protesterna i Frändefors angående beslutet om det planerade boendet på Elgärde som upphävdes (se “Socialnämnden avbryter planerna för Elgärde”):

“Vad har ni lärt er?”

Och Nyberg (S) svarade TTELA:s reporter:

“Att möta medborgarna mycket tidigare…”

Fast det gäller tydligen inte heller medborgarna på Vänersnäs… (Nyberg har som ersättare i kommunstyrelsen ingen rösträtt.)

Men framför allt citerade, och åberopade, jag Förvaltningslagen 25 §:

“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”

Som jag ser det så måste denna paragraf vara tillämplig i fall av inrättande av verksamhetsområden. Och då ska den följas. Jag tror faktiskt att om kommunfullmäktige fattar samma beslut som kommunstyrelsen, så kan beslutet överklagas utifrån denna paragraf.

Även James Bucci (V) argumenterade för det “demokratiska perspektivet”. Men Bucci tog också upp begreppen samlad bebyggelse/större sammanhang. Det är begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas. I Vänersborg är det praxis att det ska vara som mest 100 meter mellan husen för att de ska anses ingå i ett större sammanhang. Och det finns hus i de föreslagna verksamhetsområdena som ligger längre ifrån varandra.

Naturligtvis nämnde vi också civilutskottets (riksdagen) inställning (se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)”):

Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”

Just igår diskuterade riksdagen detta tillkännagivande från Civilutskottet. Utskottet hade ju tagit ett initiativ som riktade sig till regeringen.

Enligt riksdagens snabbprotokoll (kan hämtas här; sid 77-82) sa ledamoten från moderaterna:

“En majoritet i Sveriges riksdag värnar fastighetsägarna som inte ska behöva ansluta sig till ett kommunalt va-nät om de har ett fungerande enskilt avlopp.”

Ledamoten från centerpartiet:

“I stället för tvångsanslutningar till det kommunala va-systemet, som har varit det dominerande tillvägagångssättet, förespråkar vi fler kostnadseffektiva och flexibla åtgärder där miljönyttan är det vägledande kriteriet”

Ledamoten från kristdemokraterna:

“Tycker regeringspartierna att det demokratiskt är rätt att man helt plötsligt blir tvingad att betala någonting som man uppenbarligen inte behöver om man klarar av miljö- och hälsokraven?”

Och till sist ledamoten från liberalerna:

“Förutom det tillkännagivande som utskottet riktar till regeringen angående att fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav inte ska tvingas att ansluta sig till kommunalt va, som vi i Liberalerna står bakom…”

Med undantag av sverigedemokraterna delar inte de borgerliga partierna i Vänersborg de åsikter som partierna för fram i riksdagen. (SD i Vänersborg har samma åsikt som sina riksdagsledamöter.)

Idag kl 16.00 röstade riksdagen om civilutskottets initiativ. Och en majoritet i riksdagen röstade för ”tillkännagivandet”. Det har ingen praktisk betydelse, eftersom det inte var en lagändring, men det visar regeringen och andra hur riksdagen tänker rösta den dag då regeringen lägger sin proposition i ärendet:

”En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte kunna tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.”

Det kan väl till sist påpekas att i ett tidigare ärende i kommunstyrelsen igår, ärendet “Vattenmyndighetens samråd kring förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer”, så var ett av argumenten snarlikt det som kunde användas om verksamhetsområdena. I underlaget till beslutet citerades Vattenförvaltningsförordningen 6 kap 6 §:

“…ska innehålla en bedömning av såväl de ekonomiska som de miljömässiga konsekvenserna av åtgärderna, varvid kostnader och nytta ska kvantifieras.”

Samtliga partier, utom miljöpartiet, stod bakom detta beslut. När det gäller verksamhetsområden och VA var dock ett sådan här argument tydligen inte mycket värt.

Vad sade då de andra ledamöterna i kommunstyrelsen?

Faktiskt inte mycket. Det var bara Benny Augustsson (S) och Anders Wiklund (MP) som yttrade sig. Ingen från t ex moderaterna, centerpartiet, liberalerna eller kristdemokraterna gjorde det.

Augustsson (S) menade att miljön inte hade sett ut som den gör om det var frivilligt att ansluta sig. Men då missade Augustsson att de enskilda avloppsanläggningarna naturligtvis ska vara godkända av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det handlar inte om att fastigheter på något sätt skulle få tillåtelse att förorena miljön. Det var en grav missuppfattning. (Och vilken anläggning släpper egentligen ut mest avloppsvatten i Vänern? Någon enskild avloppsanläggning? Nää… Se t ex “VA och utsläppen 2018”.)

Miljöpartisten och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund menade att kommunen bara följer Blåplanen. Blåplanen har emellertid ingen juridisk status, medan Förvaltningslagen (se ovan) har det… Wiklund sa vidare att nämnden inte brukade fråga fastighetsägarna i verksamhetsområdena vad de tycker. Det var ett mycket intressant argument. Har man gjort fel förut så ska man fortsätta att göra det…? Och oavsett kommunens inriktningsmål och förväntade resultat? Fast jag vet att människor längs dalslandskusten faktiskt har tillfrågats, åtminstone i något verksamhetsområde.

Augustsson och Wiklund tog också upp att Länsstyrelsen har förelagt kommunen att Gardesanna ska bli ett verksamhetsområde (se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)”). Och det stämmer. Men de ärendena vi diskuterade på kommunstyrelsen igår handlade om andra verksamhetsområden.

Det blev votering. “Betongpartierna” (S+C+MP+M+L+KD) slöt leden och voteringen slutade 10-5 för att inrätta verksamhetsområden. 

Nu ska alltså ärendet till kommunfullmäktige där det avgörs den 12 maj.

Till sist publicerar jag Vänsterpartiets yrkande om återremiss och också reservationen mot beslutet.

====

Yrkande om återremiss

Motivering

Det finns inget i underlaget inför dagens beslut som beskriver hur VA-situationen ser ut på Vänersnäs just nu, varken rent allmänt eller i de områden som det handlar om denna gång. Det finns ingen diskussion om det finns några alternativa lösningar, om det är möjligt för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområdet eller vad det kostar att ansluta sig.

I Förvaltningslagen 25 § står det:

“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”

Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsen inte kan gå vidare med ärendet till kommunfullmäktige utan att först kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs, samt utan att ha visat hur varje berörd fastighet är att betrakta som en del av en samlad bebyggelse/större sammanhang, dvs begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas.

====

Reservation

Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsen inte kan gå vidare med ärendet till kommunfullmäktige utan att första kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs.

I Förvaltningslagen 25 § står det:

“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”

Det finns många fastighetsägare som ställer sig frågande till att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. En del fastigheter har bra vatten och avloppsledningar som Vänersborgs kommun har godkänt. Andra fastigheter är mindre sommarstugor eller torp där kostnaden för anslutningen överstiger fastighetens värde. Andra har helt enkelt inte råd. En anslutning kan därför leda till att fastighetsägaren tvingas sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i vissa fall är den gamla fädernegården. Det kan också vara svårt att få lån om man är 70+.

Det är dyrt att ansluta sig till kommunens vatten och avlopp. En generell beräkning för kostnaden för en småhusfastighet, som ska anslutas, ligger med Vänersborgs nuvarande VA-taxa på omkring 200.000 kr – några fastigheter får betala mindre, andra mer.

Det finns ytterligare en aspekt på ärendet. Idag ska riksdagen debattera ett betänkande från Civilutskottet. Utskottet har nämligen tagit ett initiativ till ett tillkännagivande som riktar sig till regeringen. Så här står det på riksdagens hemsida om civilutskottets förslag:

“Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”

Det händer alltså saker i riksdagen kring VA-frågorna, medan alla väntar på regeringens utlovade proposition i frågan, “Vägar till hållbara vattentjänster”. Utredningen innehåller flera radikala förslag i ärendet och det är ytterligare ett skäl till att Vänersborgs kommun inte driver fram alltför snabba beslut.

Vänsterpartiet yrkade återremiss av ärendet för att ge möjlighet för kommunen att först kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs samt visa hur varje berörd fastighet är att betrakta som en del av en samlad bebyggelse/större sammanhang, dvs begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas. När återremissen föll ser vi inget annat alternativ än att yrka avslag.

===

Båda dokumenten undertecknade 2021-04-28 av James Bucci och Stefan Kärvling, Vänsterpartiet. (Du kan ladda ner yrkandet här och reservationen här.)

==

PS. Lutz Rininsland (V) har idag skrivit en mycket läsvärd blogg om socialnämnden: ”Äldreomsorgen som huvudnyhet”.

KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)

27 april, 2021 1 kommentar

Anm. Det här är en direkt fortsättning på gårdagens blogg “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)”. Du bör läsa denna blogg innan du läser vidare.

I underlagen till kommunstyrelsens sammanträde imorgon onsdag står det inte något om vad invånarna och fastighetsägarna på Vänersnäs anser om att det inrättas verksamhetsområden. I dessa moderna tider av sociala medier tänkte jag då att det måste finnas någon Faceboook-grupp för boende på Vänersnäs. Och visst fanns det en sådan. Den hade 715 medlemmar. Jag ansökte om medlemskap, och nu har gruppen 716 medlemmar (23/4).

Det första jag gjorde i gruppen var att ställa frågan:

Kommunen ska snart besluta om verksamhetsområden (VA) på Vänersnäs. Vad anser gruppens medlemmar om det? Undrar en politiker i fullmäktige som snart ska vara med och besluta i frågan.”

Det tog faktiskt inte många timmar förrän jag hade fått 28 svar…

Och av dem var bara ett enda positivt till att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Alla de andra svaren var negativa.

Här följer en del kommentarer från Vänersnäs:

“Det är tyvärr inget som går att tala högt om. Man vill inte komma i onåd med kommunen. Se hur det gått för solvarm och Magnus på sikhall på andra sidan Dalbosjön.”

“För de flesta som redan har godkända anläggningar är det endast en mycket stor kostnad som inte tillför något. Väldigt många hus på Gardis ligger på berg och då tillkommer sprängning. De som idag inte har WC måste bygga till. För att uppfylla kraven tillkommer betydande kostnader och för pensionärer är det inte lätt att få lån.”

“Jag är då inte positiv till detta,har helt ny avloppsanläggning sen ng år tillbaka,bra vatten har vi med & nu ska jag betala en massa igen nej tack”

“Vi är inte positiva till kommunal anslutning då vattnet vi har idag är av bättre kvalitet än det vi hade då vi bodde i stan.”

“välkommen till gruppen och tack för en att du visar intresse. ett kort och gott NEJ tack, kommun dömde ut avlopp för några år sedan, vilket gav de flesta av oss här ute merkostnader och nu ska vi lägga pengar på på det igen, och en del av oss har inte betalt färdigt på det förra b omkostnaderna, vansinnigt,”

“Om jag skulle få möjlighet att välja… så tackar jag vänligt men bestämt Nej.”

“Jag tycker också det är ett bedrövligt beslut då de flesta har väldigt bra brunnar.”

“Nej. Nej. Nej. Vi vill absolut inte ha kasst kommunalt vatten och vara tvingade att betala för nytt avlopp igen.”

“Har en sommarstuga som vi använder Max 4 månader. Varför skall vi behöva kommunalt VA!”

“Jag tycker att det blir väldigt dyrt för mig som pensionär. Lån är inte att tänka på då en liten inkomst inte duger för banken. Det var inte längesen jag fick göra om mitt avlopp då det var alldeles för gammalmodigt till en hög kostnad för mig.”

“Vi säger Nej.”

“Vi som många andra blev ålagda att göra nytt avlopp för ca 10 år sedan. Att då tvingas ”gräva” ner sina pengar i trädgården var inte roligt, och att behöva göra det igen efter mindre än 10 år känns helt absurt. Vi och många fler här ute på Vänersnäs undrar hur Vänersborgs kommun tänker omkring detta. Avloppen vi gjorde då var ju godkända och borde vara det nu också.”

“Blir dyrt, alla har inte råd. Låt kommunen betala allt ,och ta ut kostnaden då det säljs eller överlåts, kommer då bli en del i köpet. Annars är det bra dom det är nu.”

“Jag är inte heller inte positiv till detta,har nästan ny avloppsanläggning sen några år tillbaka. Mycket bra dricksvatten har vi med & nu ska jag betala en massa för något som redan fungerar och är bra. NEJ TACK!”

“Tycker det är helt sjukt. Säger helt klart nej.”

“Nej, nej och åter nej! I stort sett alla här ute har fått åtgärda sina enskilda avlopp då miljö och hälsa har gått igenom alla fastigheter. Vi har lagt enorma pengar på åtgärder och det lär vi inte få mycket för om det blir verksamhetsområde. Vårt ‘bajs’ hamnar inte i Vänern!!! Och de flesta av oss har bra vatten så frågan är varför det är så viktigt att vänersnäsare ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp???”

“Nej, då vi har utmärkt vatten ur egen brunn och väl fungerande avlopp så helt klart nej tack till kommunalt dyrt och sämre vatten. Kommunalt avlopp det skiter vi gärna helt i.”

“Nej tack har nyborrad vattenbrunn med utmärkt vatten och ny avloppsanläggning ser ur ett miljöperspektiv inte att det kan motiveras i en livscykelanalys kommer bara lämna stora hål i plånboken.”

“Vi la ned ett nytt miljövänligt avlopp för några år sedan. Min man ställde frågan innan om det fanns någon planering för kommunalt VA? Fick till svar att det kommer ej ske det närmsta 20 åren. . Hade vi vetat detta hade vi så klart väntat

“Tycker underlaget är väldigt bristfällig vem är drivande i processen. Även klimatpåverkan skulle vara intressant att se. Många pumpar o processer som jag ställer mig frågande till. Och vad är den faktiska kostnaden o informationen runt den är kraftigt bristfällig. Så nej från min sida.”

Som synes finns det många olika anledningar till att fastighetsägare inte vill ansluta sig till det kommunala VA-nätet. En del fastigheter har bra vatten och avloppsledningar som Vänersborgs kommun har godkänt… (I Vänersborg är Solvarms fastighet i Sikhall ett bra exempel, som kommunen ändå har velat tvångsansluta – se t ex “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”.) Andra fastigheter är mindre sommarstugor eller torp där kostnaden för anslutningen överstiger fastighetens värde. Andra har helt enkelt inte råd. En anslutning kan därför leda till att fastighetsägaren tvingas sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i vissa fall är den gamla fädernegården. Det kan också vara svårt att få lån om man är 70+. Det kan säkerligen också finnas andra skäl till att en fastighetsägare inte vill ansluta sig till kommunens VA.

Det är dyrt att ansluta sig till kommunens vatten och avlopp. En generell beräkning för kostnaden för en småhusfastighet, som ska anslutas, ligger med Vänersborgs nuvarande VA-taxa på omkring 200.000 kr – några fastigheter får betala mindre, andra mer. (Ledning, sprängning mm från anslutningspunkten in i huset betalas av fastighetsägaren.) (Du kan ladda ner VA-taxan 2021 här.)

Man kan dock få en viss ersättning från kommunen. Kretslopp & Vatten ersätter avloppsanläggningar som är (citat från mail från kommunen):

“yngre än 10 år vid datumet för driftsättningen av den kommunala VA-anläggningen i området”

Kommunen drar av 10% på värdet varje år. Det är fastighetsägaren som skriftligen måste inkomma med en begäran om ersättning och:

“redovisa de kostnader som fastighetsägaren yrkar ersättning för genom kvitton och/eller fakturor.”

Kommunen har, som nämnts tidigare, inte haft någon kommunikation med de berörda vänersnäsarna. Det gör det, som jag ser det, mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att ställa sig bakom förslaget till verksamhetsområden i kommunstyrelsen.

Det finns ytterligare en aspekt på onsdagens VA-ärende – riksdagens civilutskott…

Imorgon onsdag (när KS sammanträder) debatterar riksdagen ett betänkande från Civilutskottet. Utskottet har nämligen tagit ett initiativ till ett tillkännagivande som riktar sig till regeringen.

Så här står det på riksdagens hemsida om civilutskottets förslag (se “Utskottets förslag”):

“Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”

Det händer alltså saker i riksdagen kring VA-frågorna. Utskottets majoritet tycks nämligen ha tröttnat på att regeringens utlovade proposition i frågan, “Vägar till hållbara vattentjänster”, dröjer. Förslaget, som redan har försenats flera gånger, skulle ha lagts fram till riksdagen nu i mars, men sköts upp igen. (Du kan ladda ner utredningen här “Vägar till hållbara vattentjänster”.)

Regeringspartierna, S+MP, tillsammans med Vänsterpartiet (tyvärr), vill inte göra något i nu-läget, de vill bara fortsätta att vänta på propositionen… Det tycks (tyvärr) vara M+KD+SD som är de “drivande” partierna i civilutskottet.

Det blir nog till att yrka återremiss här i Vänersborgs kommunstyrelse på de två förslagen om verksamhetsområden på Vänersnäs. (Här kan du ladda ner Vänsterpartiets yrkande om återremiss. Det är möjligt att vi kan göra vissa mindre redigeringar av yrkandet under kvällen.) Om inte återremissen går igenom så blir det sannolikt ett nej från Vänsterpartiets sida. (Jag återkommer naturligtvis efter sammanträdet med ett referat, och en eventuell reservation.)

Det hjälper inte att inrättandet av verksamhetsområden längs dragningen ut till Vänersnäs är ett sätt att sprida kostnaderna på fler användare. Det är ju visserligen “smart tänkt” av kommunen att hålla nere taxorna för det anslutna kollektivet (så att taxorna inte blir ännu högre än den nuvarande 8%-höjningen). Men det är inte schysst mot dem som skall tvingas in i VA-nätet, utan att egentligen behöva detta.

Sedan är det kommunfullmäktige som kommer att fatta det slutliga beslutet, antagligen den 12 maj. Kommunens styrande partier (S+C+MP) och den borgerliga “oppositionen” (M+L+KD), som ibland inte riktigt tycks veta vad deras riksdagsledamöter anser, kommer sannolikt att klubba igenom förslaget från samhällsbyggnadsnämnden.

När sedan det kommunala VA-nätet blir verklighet och det är dags för fastigheterna att ansluta sig, det vet jag inte. Enligt Länsstyrelsen borde allt vara klart i år, men kommunen har alltså begärt förlängning på föreläggandet till 31 december 2022. (Vilket Länsstyrelsen, enligt obekräftad uppgift idag, har gått med på.) Jag är inte heller säker på om detaljplanerna i området är omarbetade och klara. De planer som finns tillåter nämligen inte anslutningar till det kommunala VA-nätet. Eller ska jag säga, fanns. När jag letar på kommunens hemsida så hittar jag bara en – “detaljplan nr 404, del av Anundstorp 1:3, Gaddesanna”. Och den är helt ny, och förutsätter verksamhetsområdet. (Se här.)

==

PS. Vänersborgs kommun använder begreppet ”samlad bebyggelse” och ”större sammanhang”, precis som andra kommuner, när verksamhetsområden ska inrättas och beslutas. Men hur många fastigheter handlar det då om? Och hur långt får fastigheterna ligga från varandra? Det är begrepp och definitioner som är oklara och inte definierade i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV).
Här kan du ladda ner ett examensarbete (“Lagen om allmänna vattentjänster“) som tar upp dessa frågor. Vänersborgs kommun är med som en av exempelkommunerna. Kommunens VA-chef Daniel Larsson är också intervjuad. Kanske kan du få tips om hur du slipper att bli tvångsansluten…

Anm. Det finns en del information på kommunens hemsida om VA-planerna på Vänersnäs.

KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)

26 april, 2021 Lämna en kommentar

På onsdag är det sammanträde med kommunstyrelsen. Som vanligt, höll jag på att skriva, beräknas sammanträdet pågå hela dagen. Dagordningen är lång och informationspunkterna många.

Dagordningen ser ut så här, och då ska det noteras att ärende 2, “Information vid kommunstyrelsens sammanträde”, består av 8 föredragningar:

I den här och den följande bloggen tänkte jag uppehålla mig vid ärendena 16 och 17, “Beslut om införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden – Område 1” respektive område 2.

Ett verksamhetsområde är (se här):

“ett geografiskt område inom vilket kommunen har en skyldighet att tillhandahålla tjänster för vatten och avlopp. Ett verksamhetsområde kan innefatta en eller flera VA-tjänster.”

Det här med kommunalt VA är inga lätta frågor.

För många fastighetsägare är VA-utbyggnad och anslutning till det kommunala VA-nätet enbart positiv och något som de till och med skriver till kommunen och begär. För andra är en anslutning till kommunens VA-nät ett elände som riskerar att de får flytta ifrån sina hus.

För drygt ett år sedan beslutade först kommunstyrelsen och sedan kommunfullmäktige att inrätta ett verksamhetsområde i områdena runt Gardesanna – se karta. (Jag stavar fortfarande Gardesanna på det gamla lokala viset… Se “Gardesanna? Gaddessanda? Gaddesanna?”.)

Det här verksamhetsområdet klubbades rakt igenom i både kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Inga protester, inga andra yrkanden, inga protokollsanteckningar eller reservationer, ingenting. Men det var också corona-tider och kommunledningen hade fortfarande inte infört möjligheten att delta på distans. Därför var t ex undertecknad vänsterpartist frånvarande under dessa sammanträden. Beslutet har vunnit laga kraft, och enligt kommunens hemsida var det ett informationsmöte ute på Vänersnäs den 5 mars i år (se här). (Eller om det var digitalt…)

Fastighetsägarna på Gardesanna, och i de flesta fall handlade det om sommarstugeägare, hade haft problem med kommunen och VA-frågan i många, många år. Kommunen ansåg att VA-frågan inte var några problem, och därför inte velat inrätta något verksamhetsområde. Samtidigt som kommunen hade nekat fastighetsägare att ordna vettiga enskilda VA-lösningar. Fastighetsägarna var i något slags moment 22.

Jag skrev faktiskt två bloggar om VA-frågan på Gardesanna. Det var på våren 2014. Då krävde Länsstyrelsen att Gardesanna skulle bli ett verksamhetsområde, men kommunen “stretade emot”. Det är faktiskt intressant att läsa kommunens negativa inställning till att inrätta ett verksamhetsområde. Kommunen hade väldigt många argument för att inte bygga ut det kommunala VA-nätet på Gardesanna. (Även undertecknad hade en något annorlunda inställning på den tiden än nu.) (Se “Gardesanna – också en del? (1/2)” och “Gardesanna – också en del! (2/2)”.)

Länsstyrelsen förelade till slut, den 25 juni 2015, Vänersborgs kommun att för en del fastigheter:

“bestämma verksamhetsområde för spillvatten och tillse att behovet senast den 31 december 2021 tillgodoses genom en allmän va-anläggning.”

Vänersborg kommun har begärt förlängning på föreläggandet till ett år senare, 2022.

Hur kommunens inställning har varit de senaste åren gentemot fastighetsägarna på “resten” av Vänersnäs vet jag faktiskt inte. Det har inte kommit några signaler därifrån, i varje fall inte som jag har hört. Men om vatten och avlopp nu skulle dras till Gardesanna, så var det väl inte helt osannolikt att kommunen också ville att i stort sett hela Vänersnäs så småningom skulle ingå i verksamhetsområden. Och då är kommunens inställning från andra håll i kommunen entydig – alla fastigheter utan undantag ska ingå…

Nu har stunden kommit för att införa verksamhetsområden för “Grytet, Hallby Mitt och Änden” (se karta till vänster).

Det handlar om 32 fastighetsbeteckningar i verksamhetsområde 1 (se karta till höger):

Och 21 fastighetsbeteckningar i verksamhetsområde 2 (se karta nedan till vänster):

Det är Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) som reglerar det här med verksamhetsområden och VA. § 6 i LAV säger:

Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen
  1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
  2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.”

Den här lagparagrafen används och citeras flitigt i underlagen inför kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges kommande behandling av ärendena. Ja, det är egentligen det enda som motiverar besluten om att inrätta verksamhetsområden. Det finns faktiskt inget i underlaget som beskriver hur VA-situationen ser ut på Vänersnäs just nu, varken rent allmänt eller i de områden som det handlar om denna gång. Det finns ingen diskussion om det finns några alternativa lösningar, om det är möjligt för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområdena eller vad det kostar att ansluta sig. Därför är det omöjligt att svara på frågan om kommunalt VA är nödvändigt eller inte.

Det ligger väl i och för sig nära till hands att skapandet av verksamhetsområden längs dragningen ut till Vänersnäs är ett sätt för kommunen att få in mer pengar… 

Det står inte heller något i underlaget till kommunstyrelsens sammanträde på onsdag om vad invånarna och fastighetsägarna på Vänersnäs anser…

Det gör det inte helt lätt för politikerna att ta ställning i frågan. Egentligen. Fast det tycks inte vara några problem för många politiker. De flesta verkar hålla med förvaltningen, och då behöver kommunen inte kommunicera med de berörda…

Fast är det så lätt?

I LAV § 9 står det:

“Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Det komplicerar onekligen frågan “lite grann”…

Det gör även det faktum att när det gällde den kommunalt ägda Bergagården (förvärvad av det kommunala bolaget Fastighets AB Vänersborg) så beslutade kommunfullmäktige den 15 april 2020 att (se ”KF 15/4: Bergagården, ny VA-policy mm):

“fullmäktige förespråkar en upprustning av den befintliga lokala avloppsanläggningen med infiltration.”

Kommunfullmäktige ville inte att den kommunala fastigheten Bergagården skulle anslutas till kommunens eget VA… Var finns den kommunala logiken? Och var finns likställighetsprincipen? Alla kommunmedlemmar ska ju enligt Kommunallagen behandlas lika.

När samhällsbyggnadsnämnden fattade sitt beslut om att föreslå kommunstyrelsen att också uttala sig om att inrätta verksamhetsområden i de här två områdena på Vänersnäs så var det bara vänsterpartisten James Bucci som inte deltog i nämndens beslut.

James Bucci (V) avstod från att delta på grund av att beslutet i nämnden inte hade föregåtts av någon kommunikation med de berörda fastighetsägarna. Och det är anmärkningsvärt att inte kommunen tagit kontakt med de berörda.

I Förvaltningslagen står det en hel del intressant om myndigheters skyldigheter gentemot kommuninvånarna, t ex följande:

Förvaltningslagen 25 §:
“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”

Förvaltningslagen 6 §:
“En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.
Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.”

När jag bläddrade igenom lite handlingar och bloggar mm, så upptäckte jag att det åtminstone i ett fall tidigare var så att kommunen faktiskt hade sänt ut brev till alla fastighetsägare i ett blivande verksamhetsområde, även till sådana som inte hade önskat kommunalt VA. (Se “Tvångsanslutning till VA”.) Och det var ju bra, att ett brev skickades ut alltså. Det visade sig emellertid att de som inte ville ansluta sig till kommunens VA så småningom blev tvingade ändå.

Fortsättning följer – se ”KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)”.

Anm. Det finns en del information på kommunens hemsida om VA-planerna på Vänersnäs.

KS (24/3) 4: Årsredovisning och bokslut

Jag har redogjort för onsdagens kommunstyrelsesammanträde i tre bloggar – “KS (24/3) 1: Kommunens bolag”, “KS (24/3) 2: Målstyrning och skolmiljarden” och “KS (24/3) 3: Brinke och Agenda 2030”. Här kommer den 4:e och sista bloggen om mötet.

Kommunstyrelsen informerades om årsredovisning och bokslut. Det var ett ärende som KS skulle fatta beslut om senare under dagen, och som också skulle vidare till kommunfullmäktige för att godkännas. Även ärendet “Nämndernas verksamhetsberättelser 2020” ingick på sätt och vis i detta “paket.

Ärendena präglades självklart till stor del av den mål- och resultatstyrning som gäller i kommunen, men oavsett så finns det oerhört mycket intressanta, väsentliga, nödvändiga och användbara fakta i de olika redovisningarna. Det är ett material som kan rekommenderas till dom som vill veta mer om “tillståndet i kommunen”. (Du kan ladda ner hela underlaget till kommunstyrelsens sammanträde genom att klicka här.)

Resultat 2020

Kommunens resultat för år 2020 blev inte alls som det prognostiserades (“skissades”) i budgetbeslutet 2019. Skatteintäkterna blev 42 milj kr mindre än förväntat. Ändå blev resultatet +161 milj kr. Staten hade i flera beslut under intryck av Coronapandemin lämnat generösa bidrag till kommunerna. Dels för att kompensera för extra kostnader, dels för de förväntade höga bortfallen av skatteinkomster. Det visade sig att den förlusten blev mindre än det befarades.

Resultatet på +161 milj kr var i det särklass bästa någonsin i Vänersborg.

Investeringar

Kommunens investeringar uppgick förra året till 342 milj kr. Det är en mycket stor summa och det var 97 milj mer än 2019. Kommunens investeringsnivå har bara varit högre en gång tidigare.

De största investeringarna förra året var om- och tillbyggnad av Öxnered skola (57 milj), Multikök Torpa (31 milj), Frigghallen (30 milj) och om- och tillbyggnad av grundskolelokaler på Idrottsgatan (25 milj). Andra större projekt var exploatering av bostäder på Mariedal östra (23 milj), kretsloppsparken (20 milj) och VA-investeringar på Fridhemsområdet (11 milj).

Snabbfakta

Och varför inte lite snabbfakta i form av några viktiga siffror:

Mål- och resultatstyrning

Det här är mål- och resultatstyrning

Och så var det då det här med mål- och resultatstyrningen. Så här hänger det ihop enligt kommunstyrelseförvaltningen. Jag citerar:

“Det målinriktade arbetet i kommunen utgår från kommunfullmäktiges vision. För att stödja visionen använder sig kommunen av målstyrning. Målkedjan ska tydligt följas från fullmäktige via nämnderna till den enskilda enheten.

Visionen är kopplad till inriktningsmål, förväntade resultat och aktiviteter som systematiskt följs upp. Kontinuerlig dialog kring analys av effekterna för att nå de förväntade resultaten leder till verksamhetsutveckling.

Inriktningsmålen är fullmäktiges övergripande viljeinriktning som ordnas under fem områden: invånare, samhällsutveckling, ekonomi, verksamhetsutveckling och medarbetare.”

Det låter förvisso helt ok så här på papperet, men vi är många som skulle vilja se en helt annan styrmodell.

Måluppfyllelse

Enligt utvärderingen av alla mål och förväntade resultat så är allt “frid och fröjd” i Vänersborgs kommun. Det kan knappast bli bättre… Och så här ser den övergripande målavstämningen ut på de inriktningsmål som inte har att göra med kommunens rent “interna” angelägenheter som t ex ekonomi och personal.

Som vi ser så finns det 3 gröna ploppar för år 2020. De visar att inriktningsmålen är uppfyllda. De gula plopparna betyder att målen är delvis uppfyllda. Här var kommundirektören noga med att påpeka att inriktningsmålen 2, 5 och 7 var gula på grund av pandemin.

Så inte nog med det otroliga och osannolika ekonomiska resultatet, kommunens verksamheter fungerade också utmärkt. Och hade det inte varit för pandemin så hade det nog till och med varit 6 gröna ploppar…

Exempel från nämnder

Läsningen av nämndernas årsredovisningar och verksamhetsberättelser ger en mycket intressant inblick i kommunens olika verksamheter. Det mesta är tveklöst bra. Det kommer vatten ur kranarna där hemma, fekalierna försvinner när man spolar på toaletten, soporna töms regelbundet, barnen går på förskola, skolbussarna kommer och skolorna fungerar, brandbilen kommer om det brinner, gator och vägar är i körbart skick, isen i arenan spolas upp varje år, de äldre får sin mat osv. Det ska självklart inte underskattas vilken betydelse som insatserna från Vänersborgs kommun har. Utan dom så hade livet i Vänersborg varit mycket tufft.

Men det finns saker i verksamheterna som man reagerar på och saker som skulle ha kunnat fungera bättre. Och saker som man undrar över om de stämmer.

Om miljö och hälsoskyddsnämnden kan vi läsa att följande förväntade resultat uppfylldes:

“Fler tillståndssökande av enskilda avlopp är nöjda med förvaltningens service.”

Det är väl inte direkt de här åsikterna man får höra från vänersborgarna. Men mätningarna kanske stämmer, jag vet inte. Jag vet i varje fall en familj i Sikhall som inte håller med, och som inte heller har fått lämna sina synpunkter…

Byggnadsnämnden hade ställt upp följande förväntade resultat:

“Andelen sökande som upplever en god service ska öka”

Resultatet uppfylldes ansåg nämnden. Den motivering som ges är att hemsidan med plan- och bygglovsinformation har uppdaterats…

Kommundirektören var särskilt nöjd med att vänersborgarnas uppskattning av byggnadsförvaltningen hade ökat med stormsteg. Byggnadsförvaltningen hade gjort en grym resa när det gällde bygglov… 

“I SKR:s Nöjd kundindex (insikt) förbättrades näringslivets upplevelse gällande kommunens samarbetsklimat och service. Den största ökningen skedde under området bygglov, som hamnade på nivå med rikssnitt.”

Men när jag läser vad byggnadsnämnden själv skriver så får man en annorlunda bild. Det står att det förväntade resultatet:

“Nöjd kund-index (INSIKT) bygglov ska öka till minst 61”

Nämnden anser att resultatet uppnås bara “delvis”, och skriver:

“Resultat från 2020 saknas pga. Corona-pandemin. Utifrån resultaten i 2019 års mätning bedöms förutsättningarna som goda att uppnå ett nöjd-kundindex för bygglov som är högre än 61.”

Om man får säga det själv så… Och dessutom har Plan- och bygglov varit underbemannade en stor del av året…

Det kanske är skillnad på vad företagare i näringslivet tycker och enskilda vänersborgare?

Jag reagerade för övrigt särskilt på byggnadsnämndens resultatavstämning när det står att “andelen anställda på Miljö- och byggnadsförvaltningen som rekommenderar sin arbetsplats” endast är 46% (resultatet i medarbetarenkäten). Det betyder att det alltså skulle vara mindre än hälften av de anställda som rekommenderar sin arbetsplats? Det i sin tur tyder på att kommundirektören har ett stort problem att ta tag i.

Jag vet inte hur representativa de samtal är som jag får av vänersborgare kring miljö- och byggnadsförvaltningen. Men när när jag har läst, och skrivit, om blåbärsodlaren vid Hästefjorden, David på Juta, Solvarm och Magnus Larsson på Sikhall så befarar jag det värsta. Och då finns det ännu större problem att ta tag för kommunledningen.

Även samhällsbyggnadsnämndens förväntade resultat om att fler anser att det finns en öppen dialog har uppnåtts. Jag undrar vad de på t ex Vänersnäs säger nu när det snart är dags att ansluta sig till det kommunala avloppet… Men det jag reagerar mest på är den uppenbara krisen i ledningsnäten, som förresten är på sammanlagt 55 mil:

Under första delen av året har höga driftkostnader orsakats av akuta vattenläckor främst i de centrala delarna av Vänersborg. Under året har saneringsinsatser gjorts på ledningsnätet i detta område. Andelen odebiterat vatten 2020 var 33,5 %. Under året inträffade 24 st vattenläckor som åtgärdats.”

33,5% odebiterat vatten? Betyder det alltså att en tredjedel av allt vatten i ledningarna läcker ut? Det låter helt förskräckligt.

Det står också att på grund av ett förändrat tillstånd så fick inte Holmängens avloppsreningsverk mellanlagra slam, utan:

“Det lagrade slammet fick forslas bort och det resulterade i höga transport och tippavgifter för 2020.”

Slammet kördes till Häljestorp. Och så bråkar kommunen med Solvarm och vill stänga hans nya cirkulära avloppsanläggning. Som återvinner slammet…

Personal

Årsredovisningen innehåller också ett kapitel om personalen, “Väsentliga personalförhållanden”.

Här kan vi läsa att medellönen för kommunens tillsvidareanställda ökade med 665 kronor mellan 2020 och 2019. Kvinnors medellön ökade mest och är nu högre än männens. Det tror jag överraskar en och annan.

Antalet tillsvidareanställda minskade totalt sett i kommunen med tre personer 2020 jämfört med 2019. Antalet tillsvidareanställda ökade t ex inom samhällsbyggnads- och kommunstyrelseförvaltningen, men minskade inom socialförvaltningen. De visstidsanställda (månadsavlönade) minskade i antal (69 personer) främst inom barn- och utbildnings- och socialförvaltningen.

Det tycks vara så att de anställda “på golvet”, dvs de som har direktkontakt med vårdtagare, elever etc och som så att säga utför kommunens konkreta välfärdsarbete, minskar i antal. Kanske ersätts de istället av fler “administratörer”? Det är svårt att säga från statistiken, men det tycks inte vara omöjligt.

Den totala sjukfrånvaron ökade 2020 jämfört med 2019, från 8,2 till 10,6 procent. Det är svårt att dra några slutsatser på grund av coronapandemin, men effekterna på välfärdsarbetarna (i redovisningen kallas det kontaktyrken) torde vara kraftiga. Fler sjuka bland personalen i hemtjänsten, äldrevården, förskolan och skolan har antagligen lett till att servicen försämrats, samtidigt som de som inte varit sjuka har fått arbeta hårdare. Det sista är mina egna funderingar.

Det är fortfarande så att sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än bland män. Det kan bero på, tror jag, att det finns betydligt fler kvinnor än män i “kontaktyrkena”.

Det var mycket text kring kommunstyrelsens sammanträde, det blev fyra bloggar… Å andra sidan är kommunstyrelsen ett viktigt politiskt organ, och det var ett viktigt sammanträde. Ibland tror jag att kommunstyrelsen är viktigare än kommunfullmäktige. Trots att det egentligen borde diskuteras betydligt mer politik i kommunstyrelsen.

Nu dröjer det inte många dagar förrän det är påsk och mina två barnbarn kommer på besök. Det ska bli kul, definitivt mycket roligare än det långvariga besök som började i fredags… Då flyttade fiskmåsarna in på sina naturliga sommarhabitat på Nordstans hustak…

%d bloggare gillar detta: