Arkiv

Archive for the ‘KS 2021’ Category

KS i onsdags: Redovisning av resten

29 augusti, 2021 1 kommentar

Nu har jag i två bloggar beskrivit de ärenden som inte avgjordes i kommunstyrelsen i onsdags utan som av olika anledningar återkommer vid senare tillfällen. (Se “Idag var det KS” och “KS igår: Vattenledning och FÖP mm”.) Men visst, det fattades också en del beslut. Dock kanske inte så många slutgiltiga som man skulle kunna tro. De flesta ärenden kommer nämligen att avgöras av kommunfullmäktige. Det som händer på kommunstyrelsen i dessa fall är att partierna ofta, dock inte alltid, bekänner färg och avslöjar hur de tänker rösta i fullmäktige. När ärenden sedan hamnar i fullmäktige så följer det med ett förslag till beslut, nämligen kommunstyrelsens förslag. Som blir huvudförslaget.

Jag redogjorde i fyra bloggar för de flesta ärendena innan sammanträdet. (Se “KS på onsdag: Ursand mm”, “KS (25/8) 2: Ärenden som avgörs direkt av KS”, “KS (25/8) 3: Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum” och “KS (25/8) 4: Till KF – Skolmiljoner och villatomter”.) Här ska jag inte upprepa mig utan bara kommentera vad som hände på det digitala distansmötet.

Kommunstyrelsen meddelade som väntat Bert Karlsson och Ursands camping att de får ett positivt planbesked för att pröva ändring av detaljplan. Det handlade enbart om förändringar inom det befintliga campingområdet. Ändringarna i detaljplanen kommer inte att innebära att någon ny mark tas i anspråk. (Se TTELA ”Ett steg närmare ändrad detaljplan för Ursand”.)

I budgeten för 2021 avsatte kommunfullmäktige 3 milj kr till “insatser för barn i behov av särskilt stöd”. Barn- och utbildningsnämnden ska nu få pengarna. Det bestämde kommunstyrelsen utan diskussion. Det var bara undertecknad vänsterpartistisk bloggare som påpekade att behoven av stöd i förskola och skola är ännu större och att behoven också tycks öka för varje år.

Sverigedemokraternas motion om att upphöra med könssegregerade badtider avslogs av kommunstyrelsen. När Anders Strand (SD) begärde ordet så trodde väl de flesta att han skulle argumentera för motionen. Det gjorde han inte, utan yrkade bara bifall. Så agerade också Ola Wesley (SD). Det blev alltså ingen som helst diskussion. Men det kan det ju bli när motionen slutligen ska avgöras av kommunfullmäktige i september. (Se TTELA ”SD kräver stopp för könsindelade badtider”.)

Det blev inte heller någon diskussion om kristdemokraternas motion om att införa “bostad först” som norm i kommunens hemlöshetsarbete. En enig kommunstyrelse ställde sig bakom den. Däremot avslog kommunstyrelsen medborgarförslaget om att skapa ett innovationscentrum för innovativa och hållbara lösningar. Både KD-motionen och medborgarförslaget avgörs senare av fullmäktige.

Det uppstod en viss “turbulens” när kommunstyrelsen beslutade att anmäla deltagandet i utvecklingsnätverket för medborgardialog. Ordförande Benny Augustsson (S) föreslog direkt att han själv, Henrik Harlitz (M) och demokratiberedningens ordförande Joakim Sjöling (S) skulle ingå i kommunens styrgrupp. Det var naturligtvis ingen större överraskning att ingen vänsterpartist föreslogs… Men Ola Wesley (SD) nominerade snabbt Mathias Olsson (SD) till styrgruppen. En kort, lite pinsam, tystnad fyllde cyberrummet.

Jag passade på att fråga hur den blivande styrgruppen tänkte sprida lärdomarna från nätverket till de partier som inte blev representerade i styrgruppen. Ordförande Augustsson gav i mina öron en ganska luddig förklaring, varpå Mats Andersson (C) grep in och menade att Sjöling som ordförande i demokratiberedningen skulle sprida kunskaperna till de andra partierna i beredningen.

Benny Augustsson ville uppenbarligen inte ha någon omröstning i personfrågan. Det kanske berodde på att sådana omröstningar ska vara slutna. Tror jag, jag vet inte. Han föreslog istället att kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) skulle utse ledamöterna. Och så blev det. Det lät inte riktigt ok i mina öron, men det fanns ju jurister på plats och de protesterade inte. För övrigt ingår det varken sverigedemokrater, eller vänsterpartister, i KSAU.

Jag argumenterade för en annan fördelning av de statliga pandemipengarna till skolan. (Se KS (25/8) 4: Till KF – Skolmiljoner och villatomter”.) Men eftersom jag bara är ersättare i KS kan jag inte lägga några förslag. Jag uttalade dock min avsikt att återkomma med förslag i kommunfullmäktige när ärendet kommer dit.

Liberalen Gunnar Henriksson, som en gång i tiden var rektor på Birger Sjöberggymnasiet, menade att han inte hade något emot fördelningsmodellen, men han sa samtidigt:

“Mycket av det Stefan sa är ju sant.”

Och det var ju en komplimang. Men sedan förstod jag inte riktigt vad Benny Augustsson menade när han direkt efter Henrikssons kommentar flikade in:

“Din analys är helt korrekt.”

Var det också en komplimang? Och i så fall, till Gunnar Henriksson? Eller till mig?

KS godkände också sammanträdestiderna för nästa år. Jag reagerade på att fullmäktiges sammanträden var “som vanligt” nästa år. När det är valår, som det är 2022, så brukar det läggas in ett extra möte i oktober, ett som är det sista sammanträdet med det “gamla” fullmäktige och ett som är det första med det “nya”. Nu har kommunledningen i samråd med kommunens ålderspresident Lutz Rininsland (V) rationaliserat bort ett sammanträde. Men tycker Rininsland att det är ok, så tycker jag det också.  ;)

Kommunstyrelsen var helt enig i alla de andra ärendena som avhandlades, och ingen begärde ens ordet. Förutom då i de ärenden som jag skrev om i de två tidigare bloggarna (se “Idag var det KS” och “KS igår: Vattenledning och FÖP mm”).

Nästa sammanträde med kommunstyrelsen hålls inte förrän den 6 oktober.

Kategorier:KS 2021

KS igår: Vattenledning och FÖP mm

26 augusti, 2021 3 kommentarer

Det var tre ärenden som behandlades på gårdagens kommunstyrelse som det inte fattades beslut om. (Se “Idag var det KS”.) Fast det är inte hela sanningen. Det avhandlades faktiskt ytterligare några ärenden som inte heller ledde till några avgöranden igår.

Planarkitekt Pål Castell informerade kommunstyrelsen i den viktiga frågan om varifrån Trollhättans Energi AB (TEAB) ska ta sitt råvatten och var tillhörande pumpstation ska uppföras. Trollhättan vill ju som bekant hämta vattnet från Vänern istället för Göta älv. Det betyder att vattenintaget och ledningarna måste placeras någonstans i Vänersborgs kommun. (Första gången jag skrev om Trollhättans “vattenplaner” var i april förra året, se “KS: Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna”. Det har blivit flera bloggar sedan dess – klicka här.)

Lokaliseringsstudier pågår fortfarande och inga beslut är fattade, varken i Vänersborg eller Trollhättan – mer än att Vänersborg har sagt nej till Trollhättans urspungliga planer i Nordkroken. Och det är i och för sig inte att förringa. Det var ett viktigt nej. Det var ett synnerligen dåligt förslag från Trollhättan att uppföra en pumpstation på stranden i Nordkroken. (Se krysset på kartan nedan.) Det är för övrigt Mark- och miljödomstolen som har det sista ordet i lokaliseringen.

Just nu diskuteras tre olika lokaliseringar.

Läge A ligger strax väster om Nordkroken. Härifrån är det kortast väg till det nya vattenverket på Överby. Det finns problem med denna lokalisering och vattenledningarnas dragning. Det är svårigheter med att passera Alloys i Vargön och det blir en negativ påverkan på strandskogarna vid Viksängen. Det är också ett område som ligger i riskzonen vid eventuella översvämningar.

Läge B ligger öster om Halleberg, inte långt från Gardesanna. Det är längst väg härifrån till Trollhättan av samtliga alternativ. Det är också som vid läge A ett område som lätt kan översvämmas om Vänern stiger. Det råder även osäkerhet kring kulturmiljöer och artskydd.

Läge C, till sist, är vid oljehamnen vid Dalbobergen. 

En nackdel med denna lokalisering är att terrängen är höglänt och det innebär i sin tur att det krävs mer pumpkraft. Vattenledningarna måste också passera under farleden (där båtarna går alltså) på vägen till Trollhättan. Och dessutom skulle det vad jag förstår även bli svårigheter med vattenledningarna i Djupedalsbäckens ravin.

Det som händer närmast är helt enkelt att miljö- och byggnadsförvaltningen ska färdigställa lokaliseringsutredningen. Hur tidplanen för det arbetet ser ut vet jag inte, men ärendet kommer sannolikt tillbaka senare i höst.

Planarkitekt Castell informerade även om kommunens arbete kring den “fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön” (FÖP):

“Den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön utgör en samlad vägledning för mark- och vattenanvändning inom planområdet.”

Området som denna FÖP omfattar är på 6.400 ha och det bor ungefär 30.000 människor i området. Det är således en mycket viktig plan, även om den inte är juridiskt bindande för framtiden. En FÖP ska:

  • “synliggöra övergripande markanvändningsstrategier”
  • “ta fram strategiska övervägningar”
  • “säkerställa att helheten blir rätt när vi sedan jobbar med delarna”
  • “effektivisera arbete med detaljplaner och bygglov”

Det måste till ordentliga diskussioner i de olika partierna kring den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön, och det allra bästa vore om alla partier blev överens om den. Den ska, som jag uppfattade det, behandlas på nästa kommunstyrelsesammanträde den 6 okt och fastställas av fullmäktige den 20 oktober.

Det går att läsa och ladda ner den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön på kommunens hemsida – klicka här “FÖP Vänersborg- Vargön”.

Det var faktiskt ytterligare en del information på gårdagens sammanträde. Kunskapsförbundet Väst informerade om konsekvenserna av pandemin. Kommunstyrelsen fick också reda på att gymnasieeleverna i Vänersborg och Trollhättan ska erbjudas vaccination mot covid-19 på skolan. (Står också i en artikel i dagens “pappers-TTELA”.)

Ordförande Benny Augustsson (S) och 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) informerade skriftligt om sina göranden och låtanden sedan kommunstyrelsens förra sammanträde. Det är som brukligt. På det förra KS-sammanträdet, den 2 juni, undrade jag om inte också 2:e vice ordförande Mats Andersson (C) kunde göra detsamma. Då sa Mats Andersson att om det är:

“önskvärt kan jag givetvis redovisa.”

Det gjorde dock inte Andersson. Fast det var önskvärt.

Det kanske Mats Andersson (C) dock gör nästa gång.

Idag var det KS

25 augusti, 2021 Lämna en kommentar

Det blev som vanligt ett tämligen långt sammanträde med kommunstyrelsen idag. Mötet började kl 08.30 och slutade inte förrän kl 15.40.

Det var fullt med information och denna gång även av diskussioner. Jag tänkte redovisa de flesta ärenden i en eller två kommande bloggar. Med denna blogg tänkte jag bara lite summariskt ta upp tre ärenden som avhandlades idag – och som alla återkommer till kommunstyrelsen, i skarpt läge, senare under hösten.

Kommunstyrelsen hade gruppvisa samtal och diskussioner kring kommunens badanläggningar. Det är ju så att den beräknade livslängden på en badanläggning ligger på 50 år, och själva “ytskikten” på 30 år. Brålandabadet är 49 år gammalt, Hallevi 46 år och Vattenpalatset 30 år. Tiden går…

Vattenpalatset är fortfarande i gott skick, ja faktiskt i förvånansvärt gott skick. Det står emellertid sämre till med baden i Brålanda och på Hallevi. Hur såg kommunstyrelsen på renoveringar, eller nybyggen? Hur många bad ska det finnas i framtidens Vänersborg – och var ska de ligga? Och hur ska baden drivas – kommunalt, privat eller i bolagsform?

Det var sådana här frågor som diskuterades under dagens sammanträde. Inget bestämdes emellertid under mötet, det var “bara” samtal och diskussioner. Ärendet ska upp på nästa kommunstyrelsemöte och har man som invånare synpunkter i frågan så är det nog läge att snarast vända sig till “sitt” parti.

Och på tal om driftsformer.

Det visade sig att de borgerliga partierna inte var helt överens med en rapport/utredning som hade utarbetats av kommunstyrelseförvaltningen. Den handlade om “möjligheter och konsekvenser att driva kommunala fastigheter samt VA/renhållning i bolagsform”.

De lämnade in en protokollsanteckning som lydde på följande sätt:

“Vi har tagit del av rapporten och noterar informationen men delar inte de åsikter och slutsatser som framförs i rapporten.
Med de argument som framgår av rapporten borde Vänersborg omgående upphöra med att bedriva någon verksamhet i bolagsform. Exempelvis ABVB, Fastighets AB och Vattenpalatset AB. Detta vore inte rimligt.
Det framförs i rapporten att bolagsformen försvårar insynen och kontrollen. Eftersom kommunallagens regler om insyn även gäller kommunala bolag är slutsatsen i rapporten inte relevant. Det är dessutom kommunfullmäktige som upprättar ägardirektiv, beslutar om bolagsordning, utser styrelse och ska ta beslut i principiellt viktiga frågor för bolaget. 
Det kan istället finnas fördelar att bedriva viss verksamhet i bolagsform. Det blir striktare regelverk om exempelvis ekonomi i verksamheter såsom fastighetsförvaltning och VA och renhållning.
Avgörande för att ta ställning för att bilda eventuellt kommunala bolag kan däremot vara försvårande skatteregler och dyra fastighetsregleringar. Detta får då utredas ytterligare.”

Jag är inte säker på att jag håller med de borgerliga partierna. (Se t ex kommentar från signatur ”BB” på en tidigare blogg.) Men det är definitivt en fråga som är mycket viktig inför framtiden.

Till sist.

Jag skrev en del om medborgarförslaget om att det inte ska angöras någon naturstig genom skogsdungen mellan kvarteren Strandberidaren och Stapelorten vid Korseberg. (Se “KS (25/8) 3: Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.)

Det visade sig att det fanns en del oklarheter i beredningen av ärendet. Det påtalades av Henrik Harlitz (M), och till viss del av undertecknad vänsterpartist. Och ordförande Benny Augustsson (S) var, som vanligt, ganska prestigelös och konstaterade att det inte var helt lätt att förstå vad kommunstyrelsen skulle fatta beslut om. Harlitz yrkade på återremiss av ärendet och så blir det. 

Med andra ord, samtliga tre ärenden i denna blogg återkommer för beslut vid ett senare tillfälle.

KS (25/8) 4: Till KF – Skolmiljoner och villatomter

24 augusti, 2021 Lämna en kommentar

Det här är den fjärde, och sista, bloggen om morgondagens ärenden i kommunstyrelsen. (Se “KS på onsdag: Ursand mm”, “KS (25/8) 2: Ärenden som avgörs direkt av KS” och “KS (25/8) 3: Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.)

I våras var det en stor diskussion om hur den så kallade “skolmiljarden” skulle fördelas i Vänersborg och Trollhättan. Orsaken till att Trollhättan ingick i diskussionen var ju att Trollhättan tillsammans med Vänersborg äger Kunskapsförbundet Väst.

“Skolmiljarden” var det extra bidrag som staten betalade ut till kommunerna under pandemin. Syftet med pengarna var mycket tydligt, pengarna skulle:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Pengarna skulle alltså användas till att betala för de extra åtgärder som krävdes för att kompensera eleverna för att de gick miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen.

 I Vänersborgs kommun fördelades pengarna lika utifrån antalet elever från förskoleklassen till och med åk 3 i gymnasiet. Varje elev fick alltså samma andel av pengarna. Vänsterpartiets uppfattning var att pengarna skulle gå till de elever och studerande som hade drabbats allra hårdast av pandemin. Och det var i första hand de som hade haft distansundervisning. Det var dessa elever som inte hade fått den undervisning “de hade rätt till”. Och de som hade haft i särklass mest distansundervisning var gymnasie- och vuxenutbildningseleverna. Och i andra hand var det högstadieeleverna. Och självklart var det eleverna i avgångsklasserna som drabbades allra hårdast. De andra eleverna har ju helt enkelt mer tid på sig att ta igen förlorad undervisning och förlorade möjligheter till kunskap.

Vänsterpartiet ansåg att statsbidraget skulle gå till de som var i störst behov av stöd och hjälp, dvs elever i åk 9 i grundskolan och studerande i åk 3 i gymnasiet, samt vuxenundervisningseleverna. Vår uppfattning var därför att en rimlig fördelning borde ha varit att 2/3 av Vänersborgs del av statsbidraget gick till Kunskapsförbundet Väst och 1/3 till barn- och utbildningsnämnden.

Kommunfullmäktige gick inte på Vänsterpartiets linje. (Jag skrev ett yrkande som jag kallade “Hur ska man lära sig svetsa på distans?”. Du kan ladda ner yrkandet här.)

Sedan ökade staten på “skolmiljarden”. Ytterligare 350 miljoner delades ut till kommunerna. Vänersborgs del av “kakan” är 981.000 kr. Som nu ska delas ut till eleverna. Men vilka elever?

Förslaget till kommunstyrelsen, som alltså också är tänkt ska bli förslaget till kommunfullmäktige, är att pengarna ska fördelas på samma sätt som förra gången:

“Vid tillämpning av samma fördelningsmodell som vid fördelningen av skolmiljarden tilldelas barn- och utbildningsnämnden 713 tkr i tilläggsanslag och kommunstyrelsen 268 tkr.” (Pengarna till kommunstyrelsen går till Kunskapsförbundet; min anm.)

Det tycker jag fortfarande är fel. Enligt samma argumentation som tidigare, men ytterligare några…

Förslaget till fördelning är egentligen lite “småabsurd”. Eleverna i förskoleklassen ska alltså få lika mycket per elev som eleverna i 3:an i gymnasiet. Det är omöjligt att se logiken i detta. Det är också anmärkningsvärt av den orsaken att eleverna i förskoleklassen inte ens gick i skolan förra läsåret! Så det är väl inte utan man undrar vilken utbildning politikerna i kommunstyrelsen anser att 6-åringarna har missat på grund av pandemin…

Så här skriver Utbildningsdepartementet i sitt pressmeddelande om de nya pengarna (se “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”, fetstilen är min):

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda barn och elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin och genomföra andra stödinsatser tillför regeringen därför skolväsendet ytterligare 250 miljoner kronor. … Dessutom föreslår regeringen 100 miljoner kronor ytterligare för att finansiera möjligheter till stöd, bland annat i form av förstärkt frivillig undervisning under skollov för elever i grundskolan och gymnasieskolan. En väl utbyggd lovskola ger större möjligheter att erbjuda elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin. Deltagande i lovskola kan kombineras med sommarjobb som anordnas av kommuner.”

(Du kan läsa hela pressmeddelandet här: “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”.)

Jag kan inte se annat än att Utbildningsdepartementet ger stöd för Vänsterpartiets synsätt. Och vad jag vet har det aldrig ordnats “sommarskola” i Vänersborgs kommun för elever låg- och mellanstadierna…

Nä, skärpning politiker. De statliga pengarna är avsedda att gå till dom som drabbats av pandemin, inte för att rent allmänt förstärka budgeten för barn- och utbildningsnämnden…

Vi får se om politikerna från betongpartierna har ändrat uppfattning sedan i våras eller om de “kör på i samma hjulspår”…

Kommunfullmäktige ska bestämma hur mycket tomterna vid Skaven och Öxnered ska kosta. Förslaget kommer att bli:

“650 kr/kvm för mark avsedd för småhus/villatomter.”

Eftersom villatomternas storlek varierar priserna att hamna mellan 455.000 – 950.000 kr. Denna prissättning är marknadsmässigt grundad och ger kommunen kostnadstäckning. Sedan tillkommer naturligtvis också anslutningsavgiften för VA.

Till sist återstår det bara för kommunstyrelsen att föreslå att godkänna årsredovisningen för Fyrbodals kommunalförbund och bevilja alla ansvarsfrihet. Och tillika föreslå fullmäktige att godkänna viss förändringar i aktieägaravtalet och bolagsordningen för Fyrstads Flygplats AB.

Nästa sammanträde med kommunfullmäktige är den 22 september. Det är ett tag dit, men då finns det å andra sidan tid för alla intresserade att sätta sig in i de olika ärendena – och kanske påverka “sina” politiker att rösta rätt…

KS (25/8) 3: Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum

23 augusti, 2021 1 kommentar

På onsdag sammanträder kommunstyrelsen. I de två föregående bloggarna har jag redogjort för några ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen själv på onsdag. (Se “KS på onsdag: Ursand mm” och “KS (25/8) 2: Ärenden som avgörs direkt av KS”.) I den här bloggen tänkte jag beskriva några av de ärenden som ska vidare för slutligt beslut i kommunfullmäktige den 22 september.

Det har inkommit ett medborgarförslag om att det inte ska angöras någon naturstig genom skogsdungen mellan kvarteren Strandberidaren och Stapelorten vid Korseberg. Jag vet inte om naturstig egentligen är rätt ord. På flera ställen i underlaget pratas det istället om GC-väg. Och det finns ju faktiskt redan nu en stig i dungen… (Se bild till höger.)

Förslagsställarna menar att bostadsbyggandet har minskat skogens yta i Korsebergsområdet och att de träd som är kvar knappast kan kallas skog längre. Och ska nu kommunen anlägga en naturstig i den lilla dunge som finns kvar… De fruktar att de hackspettar, ekorrar och fladdermöss som finns kvar ska försvinna, precis som korparna redan har gjort.

Kommunen menar att skogsdungen inte har minskat i yta, men visst är det mindre skog i området än innan bostadsbyggandet började…

Men det kanske är mindre viktigt för kommunen, skogar får inte stå i vägen för bostadsexpansionen i staden. Se bara på Mariedal Östra, Kindblomsvägen i Blåsut eller vid Skaven/Öxnered. Eller expansionen av industriområdet vid Trestad Center… I dungen på Korseberg ska det dock inte byggas bostäder, utan en GC-väg. Och inte heller då ska någon natur eller något djurliv stå i vägen anser kommunen – för det skulle:

“motverka det grundläggande syftet med att göra området tillgängligt för kommuninvånarna.”

Jag kan inte låta bli att jämföra med den lilla skogsdungen i Sikhall. (Se “DP Sikhall”.) Där anser kommunen att träden måste stå orörda kvar – växt- och djurlivet prioriteras före människornas intressen och behov. Så dock inte på Korseberg alltså, med några anpassningar och hänsynstaganden ska inte GC-vägen påverka naturen i någon större utsträckning. Säger kommunen.

På Sikhall har det gjorts eller ska/borde det göras naturvärdesinventering, häckfågelinventering, artskyddsutredning och inventeringar kring biotopskydd. Jag undrar om kommunen har gjort liknande utredningar i denna skogsdunge?

Kommunens valdistrikt ska ses över inför varje val. Och som bekant närmar vi oss ett val…

Vallagen föreskriver att valdistrikt ska omfatta mellan 1.000 och 2.000 röstberättigade. Det finns två distrikt i kommunen som inte uppfyller kriteriet. Det ena är “för litet”, Vänersnäs/Lilleskog östra har bara 539 röstberättigade, och distriktet Centrala Vänersborg södra är för stort med 2.035 röstberättigade.

Kommunen anser att det finns särskilda skäl för att Vänersnäs/Lilleskog östra ska fortsätta vara ett eget valdistrikt och föreslår att det ska få vara kvar. I det andra fallet föreslås att (se också karta):

“den del av distriktet som ligger väster om Edsgatan och söder om Sundsgatan samt innehåller Vassbotten [införlivas] i distriktet Lyckhem västra/Fredriksberg.”

Jag noterar att det står Vassbotten och inte Sanden…

Det är Länsstyrelsen som slutligen bestämmer valdistriktens utformning.

Sverigedemokraterna lämnade den 12 februari 2020 in en motion som mynnade ut i yrkandet att:

“Vänersborgs kommun omedelbart upphör med könssegregerade badtider”

Motionen ska så småningom avgöras i kommunfullmäktige men på onsdag ska kommunstyrelsen uttala sin mening att fullmäktige bör avslå den.

Jag förstår inte riktigt alla argument som förvaltningen anför för avslag, men texten avslutas:

“Enligt kultur och fritidsnämnden säger sig en stor del av Sveriges invånare vara osäkra på om de har tillräckligt goda simkunskaper. Bland utrikesfödda är andelen särskilt stor. Därför anordnas i många kommuner simskola för vuxna och även med särskild inriktning mot enbart kvinnor.”

Jag kan inte annat än att hålla med.

Kristdemokraterna Marie-Louise Bäckman, Robert Johansson och Carl-Ewert Berg lämnade den 11 mars 2020 in en motion med yrkandet att:

“kommunfullmäktige beslutar att utreda möjligheten att införa Bostad Först som norm i kommunens hemlöshetsarbete.”

Motionen yrkade alltså att en fråga skulle utredas. Då känns det mycket underligt att det ska behöva ta hela 17 månader för att bifalla detta yrkande. …om att tillsätta en utredning… Frågan ska dessutom gå vidare till fullmäktige.

Motionen beskriver dagens förhållande:

“Vid hemlöshet används av tradition ofta den så kallade trappstegsmodellen eller boendetrappan. Den hemlöse personen måste kvalificera sig steg för steg via tillfälliga boende och träningslägenheter, för att längst upp i trappan få ett eget hyreskontrakt. Om personen exempelvis återfaller i missbruk, missar möten med socialförvaltningen eller avviker från behandling faller personen tillbaka till det första trappsteget igen. Ytterst få klarar sig hela vägen upp till toppen av boendetrappan.”

KD vill istället att kommunen arbetar på ett annat sätt:

“Metoden utgår från att en egen bostad är en grundläggande mänsklig rättighet och att människor behöver ett tryggt boende för att kunna göra något åt sina livsproblem.”

Det är som jag ser det en mycket bra motion.

Det har inkommit ett medborgarförslag som ska behandlas på onsdag för att senare beslutas av fullmäktige. Ärendet har rubriken:

“Medborgarförslag om att skapa ett innovationscentrum på Bergagården för myndigheter, företag, privatpersoner, uppfinnare, högskolor, föreningar med flera där det ges förutsättningar att experimentera, prova samt visa nya innovativa, hållbara lösningar”

Det är en storslagen tanke. Jag tror att tanken är både fantastisk och kreativ, men tyvärr, alltför storslagen för Vänersborg…

Flera förvaltningar reagerar på att medborgarförslaget vill se detta centra på Hunneberg. De tycker att det är på fel plats eftersom kommunen vill att bergen ska bli nationalpark. Platsen torde dock inte vara det viktigaste med medborgarförslaget. Men, som sagt, jag tror att förslaget både är för “stort” för Vänersborg och att kommunen inte har råd med nya, och i det här fallet, osäkra satsningar.

Det finns ytterligare några ärenden som jag vill beskriva och kommentera. Det gör jag i morgondagens blogg.

Kategorier:Korseberg, KS 2021

KS (25/8) 2: Ärenden som avgörs direkt av KS

22 augusti, 2021 1 kommentar

På onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). I min förra blogg publicerade jag mötets dagordning, och skrev också om ett av ärendena, planbeskedet på Ursand. (Se “KS på onsdag: Ursand mm”.)

Det är som vanligt väldigt många ärenden som ska behandlas av kommunstyrelsen. En del av dom går vidare till kommunfullmäktige för att avgöras där, medan andra ärenden beslutas direkt på onsdagens sammanträde.

I denna blogg ska jag bara redovisa de ärenden som KS avgör direkt på mötet.

I budgeten för 2021 avsatte kommunfullmäktige 3 milj kr till “insatser för barn i behov av särskilt stöd”. Den 25 maj sökte barn- och utbildningsnämnden formellt pengarna av kommunstyrelsen genom ett delegeringsbeslut av BUN:s ordförande Bo Carlsson (C). (Se “BUN (1): Särskilda behov och Norra skolan”.)

I ansökan står det:

“Barn- och utbildningsförvaltningen lägger idag över 10 mnkr i genomsnitt per månad på insatser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola och grundskola.”

10 miljoner i månaden är väldigt mycket pengar. Och så berättar Carlsson hur barn- och utbildningsförvaltningen tänker använda de extra 3 miljonerna:

“Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att använda dessa medel för att möta elever som verksamheten har svårt att möta i klassrumssituation. Samtliga högstadieskolor organiserar inför hösten för att kunna möta fler elever i mindre sammanhang. Just nu planeras för att möta 38 elevers behov av undervisning i det lilla sammanhanget hela skolveckan.”

Pengarna är uppenbarligen avsedda att gå till kommunens fyra högstadieskolor. Jag är emellertid inte riktigt säker på vad som menas med “det lilla sammanhanget”, men att det är undervisning av något slag i mindre grupper torde stå klart. Det kanske handlar om elever i behov av “särskilt” särskilt stöd, jag vet inte. Bo Carlsson (C) förklarar nog på onsdag.

Förslaget är att KS ska besluta om att bevilja barn- och utbildningsnämnden de 3 miljonerna. Och det är klart att BUN, och eleverna, ska ha sina pengar.

Kommunen ska tydligen satsa på att öka demokratin. KS ska nämligen besluta om att anmäla Vänersborg till deltagande i ett utvecklingsnätverk för medborgardialog. Det bedöms att ett deltagande i nätverket skulle:

“kvalitetssäkra och samtidigt effektivisera arbetet med medborgardialog.”

Förutsättningen för att få ingå i nätverket är att kommunen inrättar en styrgrupp där förtroendevalda och ledande tjänstepersoner ingår. Det handlar om 2-3 politiker… Det ska bli spännande att se vilka det blir, kanske någon vänsterpartist…? Det ska även bli intressant att se hur styrgruppen tänker sprida lärdomarna från nätverket till de andra partierna. Kommundirektören ska också utse en projektledare och en tjänsteperson som ska delta.

Vi får väl se om kommunen blir mer demokratisk…

Kommunstyrelsen ska få en intressant information om lokaliseringsstudien angående råvattenledningen till Trollhättan och vidare till Uddevalla.

Trollhättan vill ju som bekant bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Vattenledningen var först tänkt att börja en halvmil ut i Vänern och sedan gå via en pumpstation i Nordkroken ungefär 10 km fågelvägen innan ledningarna korsar älven och ansluter till ett nybyggt vattenverk i Överby. Jag har skrivit flera bloggar om dessa planer. (Se t ex “Trollhättans planer för Nordkroken går vidare”.)

Underlaget är mycket kryptiskt. Det är uppenbarligen tänkt att kommunstyrelsen ska få mer kött på benen under själva sammanträdet. Ur underlaget kan man dock läsa sig till att de ursprungliga planerna är skrotade:

“Det resulterade i att tre huvudstråk valdes ut för fortsatt utredning. Nordkroken är inte med bland dessa.”

Vänersborgs kommun, som kom in sent i Trollhättans planer, har uppenbarligen stoppat planerna på att vatten ska pumpas upp i Nordkroken. Och det är bara att gratulera. Inte skulle det byggas en pumpstation på stranden i Nordkroken.

Löneförhandlingarna i kommunen är avslutade och nämnderna ska kompenseras för löneökningarna. Kommunstyrelsen ska fatta beslut på onsdag om tilläggsanslag. (I många andra kommuner i landet ska lönehöjningar finansieras inom nämndernas ramar, dvs nämnderna får inga extra pengar.) Tilläggsanslaget till t ex socialnämnden är på 18,7 milj kr i år och 24,7 milj nästa år, medan det för barn- och utbildningsnämnden är 15,6 milj respektive 18 milj. Sammanlagt uppgår tilläggsanslaget till alla nämnder till ungefär 40 milj kr för år 2021 och 50 milj kr för år 2022.

Det framgår också av underlaget att:

“Tilläggsanslaget inkluderar också budgetkompensation för löneavtalets effekter på vissa köpta tjänster, kompensation för löneavtalets effekter på fördelade kostnader för serviceenheten, politikernas arvoden samt för NÄRF och KFV.”

Det är bra att det blir kompensation för löneökningarna för personalen på NÄRF och Kunskapsförbundet också. Om politikers arvoden borde ökas kan däremot diskuteras…

Kommunstyrelsen ska ställa sig bakom ett yttrande om en ny detaljplan för kvarteret Grävlingen 28. Kvarteret ligger mitt emot det blivande höghuset vid Elisabeths port. (Se bild.)

Syfte med planen är att fastigheten ska kunna användas flexibelt för bland annat, kontor, olika samhällsfunktioner, bostäder samt vård genom om- eller tillbyggnad av befintliga hus.

Kommunstyrelsen följer med all sannolikhet beslutsförslaget som är mycket positivt till detaljplaneförslaget.

Det blir en information kring en rapport om ett uppdrag från kommunfullmäktige att “utreda möjligheter och konsekvenser att driva kommunala fastigheter samt VA/renhållning i bolagsform”. Uppdraget var en del av budgetbeslutet inför 2020.

Det är en mycket intressant tanke att driva dessa uppgifter i bolagsform. Det finns naturligtvis både fördelar och nackdelar som med alla förslag. Några fördelar, som återfinns i underlaget, är att:

“Bolagsformen … kan bidra till att ansvar och styrning blir tydligare och kan skapa förutsättningar för ökat fokus, specialisering och långsiktig kompetens avseende både investeringar och underhåll.”

De nackdelar som underlaget redovisar är framförallt av demokratisk natur:

“bolagsformen [anses] försvåra insyn och kontroll.”

Kommunstyrelsen ska bara notera rapporten på onsdag, inga beslut kommer att fattas. Jag vet inte hur de styrande partierna tänker gå vidare med frågan, men jag antar att det i varje fall kommer att bli en del diskussioner om rapporten i de olika partierna. Jag har en känsla av det snart är dags att återkomma i ärendet.

Det ska fattas några beslut som innebär att en del av kommunstyrelsens förfogandeanslag används. Det är ett tillfälligt anslag till “Kommunakademin Väst” under år 2022 på 108.406 kr och 19.000 kr per år till Göta älvs vattenråd från och med 2022. Det är inte mycket att orda om, det är ju inte heller några stora pengar.

Men det är klart, många bäckar små…

Till sist, mer kostnader…

Det föreslås att KS godkänner en ökning av medlemsavgiften till Fyrbodals kommunalförbund från 36 kr/invånare till 37 kr/invånare. Det följer en tidigare beslutad indexhöjning.

Det finns ytterligare en del “småfrågor” som kommunstyrelsen ska avgöra på onsdag, men de flesta ärendena går vidare till kommunfullmäktige för beslut. Jag återkommer till dessa.

KS på onsdag: Ursand mm

20 augusti, 2021 1 kommentar

Så är då den politiska höstterminen igång på allvar. Igår kom handlingarna till kommunstyrelsens digitala distanssammanträde på onsdag, den 25 augusti.

Underlaget till mötet är på 370 sidor fördelade på 28 ärenden. (Det kan laddas ner här.) Informationspunkterna under ärende 2 är sex till antalet. Ledamöterna kommer att få lyssna på förbundsdirektör Johan Olofson från Kunskapsförbundet Väst och planarkitekt Pål Castell som ska informera om “Fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön”. Det är två punkter som inte ska behandlas vidare under sammanträdet. Det blir emellertid också information om tre ärenden som ska det, om råvattenledningen till Trollhättan och Uddevalla, ändring av detaljplanen på Ursand och om ett uppdrag om att utreda möjligheterna att driva kommunala fastigheter samt VA/renhållning i bolagsform.

Den sjätte informationspunkten är lite annorlunda. Det ska bli en workshop kring utredningen om badanläggningarna i kommunen, dvs badanläggningarna på Vänerparken, Hallevi och i Brålanda. Inga som helst beslut ska dock fattas på mötet. Det finns därför anledning att återkomma till utredningen senare. (Är det någon som vill ha den så är det bara att höra av sig. Den är på 100 sidor.)

Onsdagens dagordning ser ut så här:


Det kan väl tilläggas att undertecknad bloggare har ersatt Marianne Ramm (V) under en längre tid i kommunstyrelsen. Ramm har varit frånvarande från politiken på grund av personliga skäl. Hon återkommer nu till sin ordinarie plats – och jag återgår till min ersättarroll.

I denna blogg tänkte jag endast ta upp ett av kommunstyrelsens alla ärenden, ärende 5 “Ändring av detaljplanen för Ursands camping”. (Jag har inte hunnit läsa in mig på de andra än.) Jag vill betona att jag framför mina egna åsikter. Det är inte säkert att de delas av Vänsterpartiets ordinarie ledamöter, vi har inte hunnit diskutera det.

Bert Karlssons företag “Ursand Resort & Camping” har genom platschef Carl Ceder ansökt om planbesked. Boverket förklarar planbesked på följande sätt (se här):

“Genom ett planbesked kan den som har för avsikt att genomföra en åtgärd få ett snabbt och tydligt besked om kommunen tänker inleda ett planläggningsarbete eller inte.”

Beslutsförslaget är att kommunstyrelsen:

“meddelar positivt planbesked för att pröva ändring av detaljplan för Ursands camping mm i Vänersborg.”

Det är enligt min åsikt inte mycket att orda om. Bert Karlsson och Carl Ceder vill fortsätta utveckla och modernisera verksamheten på campingen. De vill därför ändra några, i det här sammanhanget, smärre bestämmelser i detaljplanen.

Karlsson och Ceder vill förtäta platserna för antalet stugor och villavagnar för uthyrning i det västra området vid receptionen och de vill öka den största tillåtna sammanlagda byggnadsarean i ett annat.

I område A (se karta) vill de att kommunen tillåter camping året runt och i område B säsongsplatser året runt. Även i område C vill de tillåta:

“campingfordon med tillhörande campingattribut året runt.”

Det var lite kortfattat de önskemål som Bert Karlsson och Carl Ceder har angående en förändrad detaljplan. De vill alltså inte ta någon ny mark i anspråk för campingen, utan det handlar enbart om det befintliga campingområdet. Den gällande planen hade en genomförandetid på 5 år och gick ut den 20 juli i år, så inte heller här föreligger något hinder för en ändring.

Ursand betyder mycket för Vänersborg, framför allt för besöksnäringen och handeln. Och som många sannolikt skulle tillägga – kommunens varumärke. Det man kan fundera ett extra varv kring, det är hur välvilligt inställd kommunen är över allt som Bert Karlsson företar sig, medan t ex Magnus Larsson och de andra fastighetsägarna i Sikhall ”stångar sig blodiga” för att få kommunen att med en ny detaljplan låta dem utveckla Sikhallsområdet. (Se ”DP Sikhall”.)

Det kan inte helt sällan tyckas som om kommunen inte bara gör skillnad mellan kommunens olika delar, utan också mellan folk och folk…

Men visst ska “Ursand Resort & Camping” få ett positivt planbesked.

Jag återkommer med fler ärenden.

Kategorier:detaljplan, KS 2021, Ursand

KS: Sophantering och lite delår

8 juni, 2021 1 kommentar

Jag har i mina tidigare bloggar om kommunstyrelsens sammanträde i onsdags mestadels skrivit om ärenden som beslutades av kommunstyrelsen själv. (Se t ex “KS: KFV, sessionssal, Nordkroken, 98 mkr, sponsring och strandvärdar”.) Många ärenden gick dock vidare till kommunfullmäktige och kommer att avgöras där den 16 juni. Ett av dem berörde mig lite speciellt, frågan om trafiksäkerheten för eleverna på Rånnum skola. (Se “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”.)

Ärendet om sponsring, donationer, evenemangs- och marknadsföringsbidrag skulle också ha avgjorts av fullmäktige, men det ärendet skickade kommunstyrelsen tillbaka till förvaltningen för ytterligare utredning.

Delårsrapporten (januari-april) går vidare till kommunfullmäktige, det gör den alltid. Jag kunde dock inte låta bli att i min förra KS-blogg nämna att prognosen för kommunens resultat i år är 55 milj kr bättre än beräknat. Prognosen är just nu att resultatet hamnar på hela 98 miljoner. Det är en smått osannolik siffra. Som jag ser det så borde kommunen passa på att dela ut mer pengar till verksamheterna, framför allt till social- och barn- och utbildningsförvaltningen. Där är behoven tämligen skriande. Men så lär det inte bli. Samtliga betongpartier torde anse att det är viktigare att betala tillbaka låneskulder alternativt slippa låna till investeringar…

Och på tal om investeringar så uppgår investeringsbudgeten till totalt 775 milj kr för 2021. Nämnderna prognostiserar dock investeringar för “endast” totalt 397 milj kr. Det är i och för sig 55 milj kr högre än under 2020, men nästan bara hälften av fullmäktiges beslut.

Det kan väl också vara värt att notera att delårsrapporten (jan-apr) nämner att kommunens sjukfrånvaro är bland de högsta i landet. Det gäller både för “organisationen Vänersborg” och för den geografiska platsen. Det betyder att sjukfrånvaron i hela kommunen, oavsett arbetsplatser, var bland de högsta. I Vänersborgs kommun som organisation uppgick den till 10,6 procent. I socialförvaltningen var sjukfrånvaron så hög som 13,3 procent.

Ett av ärendena handlade om en viktig och kanske ibland underskattad miljöfråga, sophantering. Kommunstyrelsen skulle “rekommendera” kommunfullmäktige att anta den reviderade renhållningsordningen bestående av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Renhållningschef Lars Jensen var på plats i kommunstyrelsen och föredrog ärendet.

Det fanns självklart mycket bra i planerna, men jag saknade två saker – utemiljön och fastighetsnära insamling.

Det är många turister som besöker kommunen, och fler vill vi ha. De kan besöka “stan”, gästhamnar och campingar. Eller bergen, Skräcklan, Sikhall, Nordkroken och Gardesanna. Och de lämnar efter sig mängder med sopor och skräp.

Det stod emellertid inget i renhållningsordningen om hur allt detta skräp skulle hanteras. Det finns ju oftast bara en enda soppåse (papperskorg) i utemiljöerna där allt avfall slängs, och där blandas då alla typer av sopor t ex rötbart, brännbart, plast, metaller och farligt avfall.

Tidigare fanns det ett avsnitt med rubriken “Källsortering i utemiljöer”. Nu fanns det inget i avfallsplanen som gav förslag på hur dessa problem skulle åtgärdas. 

Renhållningschefen gav ett tråkig men ärligt och fullgott svar. Kommunen har haft källsortering utomhus tidigare. Men det gick inte. Det spelade ingen roll hur kommunen än informerade. Turisterna och “gästerna” sorterade ändå inte. Allt skräp fick ändå gå till brännbart.

Tråkigt men sant.

Min andra “större” fråga (jag hade några mindre också) handlade om hushållens sopor.

Jag har sedan en ganska lång tid tillbaka tyckt att den typ av sophantering som vi har i Vänersborg är något “omodern” och inte särskilt miljömässigt tillfredsställande. Det finns bättre och effektivare sophanteringssystem, särskilt det som kallas “fastighetsnära insamling”, FNI. (Jag har skrivit flera bloggar i ämnet, senast för ungefär två år sedan – “Dags att byta sophantering?”.)

FNI innebär att varje hushåll får två kärl och varje kärl är uppdelad i fyra fack. Vitsen är att hushållen sorterar avfallet redan hemma i sina sopkärl. Fördelarna är att hushållen inte behöver åka med soporna till återvinningsstationer och de behöver inte ha en massa lådor hemma där de ”mellanlagrar” avfallet.

Även kommunen har stora fördelar av systemet – de totala sopmängderna minskar, sorteringen ökar samtidigt som avfallet blir ”renare” och det går lättare att sälja. Kommunen behöver inte heller ha så många återvinningsstationer. Erfarenheten från de kommuner som infört systemet är att det är uppskattat, samt att andelen material som gått till återvinning ökat avsevärt. Det är med andra ord miljön som har blivit den stora vinnaren.

Jag ställde några frågor om hur renhållningschefen såg på FNI. Även här fick jag  tillfredsställande och godtagbara svar.

Renhållningschefen menade att det skulle vara positivt om Vänersborg införde fastighetsnära insamling. Men, fortsatte han, det innebär i så fall en stor investering på ca 40 milj kr. Det skulle behövas t ex fem nya sopbilar och inköp av nya kärl. Renhållningschefen informerade ledamöterna om att riksdagen har lagt ett förslag om FNI. Han tyckte inte att kommunen skulle göra något förrän staten hade sagt sitt om utformning och regler – och kostnader. Det var inte omöjligt att staten avsåg att bidra ekonomiskt till en förändring, och då vore det onödigt att kommunen i detta läge betalade ur egen kassa.

Och det är ju tråkigt för sortering, återvinning och miljö, men helt förståeligt. 1-2 års “försening” kanske inte gör så mycket, och 40 milj kr är ganska mycket pengar för Vänersborg…

Jag hade en fråga om avloppsslam. Det diskuteras ju om ett nationellt förbud mot att sprida sådant slam på jordbruksmark. Och i miljörapporten från Brålandas avloppsreningsverk står det att slam från Brålanda körs till Häljestorp för att sedan (efter behandling?) spridas på åkrar. Skulle detta fortsätta?

Bo Carlsson (C) kände till en del om detta. Han upplyste oss andra om att avloppsslam sprids bara på åkrar som används till t ex energigrödor. Arla och andra företag accepterar inte att avloppsslam användes på spannmålsåkrar etc.

Det var en del äldre statistik i renhållningsordningen. De skulle uppdateras till nästa version lovade renhållningschefen.

Kommunfullmäktige ska senare behandla och besluta om den reviderade renhållningsordningen bestående av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Jag tror att ärendet kommer att diskuteras och klubbas igenom utan någon större diskussion.

KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola

I onsdags behandlade kommunstyrelsen några trafiksäkerhetsfrågor. Det berodde på att det hade kommit in tre medborgarförslag.

Det är inte helt ovanligt att medborgarförslag tar upp trafiksäkerhet i olika former. Ofta handlar det dock om vägar som inte är kommunens ansvar. Och två av onsdagens medborgarförslag var sådana förslag. De handlade om vägar som Trafikverket ansvarar för – E45:an och Lilleskogsvägen. Och då blir beslutet automatiskt ett avslag – med ett medskick att kommunen ska påpeka behovet av trafiksäkerhetsåtgärder för Trafikverket. Vilket också blev fallet i onsdags. (Det slutliga beslutet fattas emellertid av kommunfullmäktige nästa vecka.)

Det tredje medborgarförslaget hade rubriken “Trafiksäkerhetsåtgärder övergångsställe vid Rånnum låg och mellanstadieskola”.

Det handlade om övergångsstället på Nordkroksvägen vid Rånnum skola i Vargön. Skolan är på platsen omedelbart i blickfånget och närheten till skolgården är högst påtaglig. När man passerat övergångsstället når man direkt skolgårdens avgränsande staket.

Nordkroksvägen är kommunens ansvar…

Det blev en viss oenighet i kommunstyrelsen kring medborgarförslaget. Det förvånade mig. 

Författaren till medborgarförslaget menade att:

“nuvarande övergångsställe som knyter an på Trastvägen saknar effektiva trafiksäkerhetsåtgärder.”

Och förslagsställaren fortsatte med att beskriva situationen vid övergångsstället:

“En vägbula placerad några meter före respektive efter övergångsstället flyttar fokus från skolbarn som ska passera för färdande på båda körbanorna. Blicken läggs primärt på vägbulan istället för på de väntande barnen vid övergångsstället. Först i andra läget eller i värsta fall inte alls söks området av perifert. För den ena körbanans trafikanter uppstår en vilja att accelerera direkt efter vägbulan vilket är helt opassande förbi platsen där övergångsstället är placerat. Belysningen på båda sidor om övergångsstället är helt otillräcklig. Kraftig vegetation ”äter” upp det mesta av ljuset från lyktstolpar längre bort. Olycksrisken ökar morgon och kväll.”

Så vitt jag kunde bedöma så stämde beskrivningen mycket väl. Och egentligen mer än väl… Det var ju faktiskt barn mellan 6-12 år som vi pratade om. De yngsta barnen som ska passera övergångsstället på väg till och från skolan är alltså 6 år! Det är väl ingen som helst tvekan att de ska ha en så säker skolväg som möjligt.

Trodde jag…

Förvaltningen och kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) föreslog avslag på medborgarförslaget. I svaret skriver tjänstepersonerna att kommunen redan har gjort en del vid övergångsstället:

“Övergångsstället föregås av farthinder för att dämpa farten. Likaså har åtgärder gjorts med vegetationen för att förbättra sikten vid övergångsstället samt att belysningen har förstärkts i anslutning till övergångsstället.”

Det är ju faktiskt inte helt korrekt. Det är ju som förslagsställaren beskriver, och som vem som helst kan se med egna ögon – kommer man söderifrån, från rondellen i Vargöns centrum, så kommer vägbulan efter övergångsstället.

Det är möjligt, och till och med troligt, att sikten har förbättrats och att belysningen har förstärkts. Det som förvaltningen avser med förbättring av belysningen är antagligen en gatlykta i fullhöjd med en LED-armatur. (Se bild till vänster.) Från den höjden sprids sannolikt ljuset så mycket att det knappast gör någon skillnad. Den kraftiga vegetationen i närheten torde också “äta upp” belysningen effektivt och lätt. De mindre lyktstolparna utmed GC-banan är längre ifrån och lyser sannolikt inte upp övergångsstället från det avståndet.

Belysningen har förstärkts, men betyder detta att sikten och belysningen är tillräckligt bra? Det är troligtvis underförstått av förvaltningen, men man skriver faktiskt inte att det är det… 

Det här är, som jag ser det, en fråga om bedömning, en tämligen subjektiv sådan. Föräldrarna anser inte att sikt och belysning är tillräckligt bra (framför allt inte under den mörka årstiden), Vänersborgs kommun gör det. Hur kan kommunen göra trafiksäkerheten till en bedömning på detta sätt? Tänk om kommunens bedömning är felaktig och, hemska tanke, det händer något…

Mycket talar faktiskt för att kommunens bedömning inte är helt riktig… Kanske visar bilderna i denna blogg det, annars kan man åka dit och titta med egna ögon.

Förvaltningen skriver vidare som motivering till avslaget:

På vägen råder 30 km/h. … Hastighetsmätningar har gjort på vägen och resultatet av dessa mätningar visar att hastighetsbestämmelserna följs på ett bra sätt.”

Det här är alltså ett argument för att trafiksäkerheten för barnen är helt tillfredsställande. Det gör mig mycket betänksam. Dels så räcker det med en fart på 30 km för att något skulle kunna gå riktigt illa, och dels spelar det knappast någon roll att “hastighetsbestämmelserna följs på ett bra sätt”. Det räcker tyvärr att en enda bil inte gör det…

Jag besökte platsen igår eftermiddag. Trots att jag har kört där många gånger så ville jag studera platsen från alla perspektiv, även fotgängarnas.

Jag slogs av att vägbulan tycktes vara så pass snäll i utformningen att det faktiskt gick att hålla ganska hög fart över den utan att riskera skada på bilen. Dessutom var det, enligt min mening, ingen tvekan om att vägbulan är felplacerad. Jag tror att man som bilist har en tendens att fokusera på vägbulan som ligger ett antal meter före respektive efter övergångsstället, beroende på vilket håll man kommer från. Övergångsstället tror jag för många bilister upptäcks i andra hand. 

Kanske en liten anekdotisk bevisföring kan stickas in här. När jag pratade med en vän om medborgarförslaget och platsen ifråga, så sa denne vän att hen kände till att det fanns en vägbula på platsen. Men ett övergångsställe…? Det kunde hen inte påminna sig, det fanns inte i “körminnet”.

Och visst är sikten fortfarande otillräcklig, i varje fall när man kommer från norr och kör in mot centrum. (Se bild nedan.)

Det kan tilläggas att trafikintensiteten är hög på Nordkroksvägen och det är också en hel del tyngre trafik. När jag ställde mig vid övergångsstället så stannade inte bilarna “självmant”. Det krävdes att jag tog ett litet steg ut i vägen för att fordonen uppfattade att jag ville gå över. Kan man begära av en 6-åring att göra så? Och om en 6-åring tar ett steg ut i vägen, kan man vara säker på att alla bilar verkligen stannar?

Och när jag stod och beskådade övergångsstället så kom en “lätt motorcykel” (heter det så nu för tiden?) norrifrån. Föraren intog någon slags motocrosställning – och hoppade på bulan! (Det är helt sant!) Hade det gått ett barn över vägen så hade sannolikheten varit hög för att det hade hänt något…

Förslagsställaren föreslår i medborgarförslaget att kommunen ska vidta följande åtgärder vid övergångsstället:

  • “flytta vägbulan till platsen för övergångsstället och bygga ett så kallat upphöjt övergångsställe.”
  • “montera upp närvaro-övervakande gulblinkande ”Här går man”-skyltar riktade mot trafiken likt dem vid övergångsställena: Öxnered skola, Vänersborgs brandstation och Residensbron.”
  • “förstärka belysningen med nya lyktstolpar alldeles intill övergångsstället på gångbanan där de väntande skolbarnen står.”

Jag anser att det är helt berättigade och synnerligen självklara krav på åtgärder. Och det tycktes mig ganska givet att ett förslag om att öka trafiksäkerheten för eleverna skulle vinna samtligas gillande. Men så var det inte.

Det framförde jag också på kommunstyrelsens sammanträde. Det viktigaste argumentet var nog ändå:

“Förebygg innan det händer något.”

Mats Andersson (C) höll typ med i princip, men mätningar etc visade att säkerheten var tillräcklig menade han. Benny Augustsson (S) hade något resonemang om att tjänstemännen ska titta på situationen även om medborgarförslaget avslås. Jag förstod nog inte riktigt resonemanget – endera bifalls förslaget eller också inte.

Anders Strand (SD), som bor i Vargön och enligt egen utsago åker förbi övergångsstället minst två gånger varje dag, var däremot mycket tydlig:

“Vägbulan är fullständigt felplacerad och belysningen är fel. Lägg övergångsstället på vägbulan. Bifall till medborgarförslaget.”

Även Morgan Larsson (MBP) var tydlig och yrkade bifall till medborgarförslaget.

Det blev votering. Kommunstyrelsen avslog medborgarförslaget med röstsiffrorna 11-4. (Den fjärde som röstade bifall till medborgarförslaget var Ola Wesley, SD.)

Ärendet avgörs nästa vecka i kommunfullmäktige… Ska förnuftet segra?

Anm. Det har också framkommit uppgifter om att bilar återkommande svänger av från Nordkroksvägen vid övergångsstället och över till GC-banan vidare ned på Trastvägen till villaområdet som en genväg för att slippa åka runt kvarteret. Ytterligare en fara på samma plats under barnens väg till och från skolan.

KS: KFV, sessionssal, Nordkroken, 98 mkr, sponsring och strandvärdar

Kommunstyrelsen (KS) hade sammanträde i onsdags. Det var faktiskt det sista innan sommaruppehållet. Det betydde dock inte att folk hade slappnat av i förtid. Nä, tvärtom. Det var full fart, i varje fall på en del ledamöter…

Det var mycket att läsa på, förstå och reflektera över inför sammanträdet – 1.744 sidor. Och skulle man sätta sig in i alla ärenden så var man nästan tvungen att också fördjupa sig i en del andra handlingar.

Presentationerna av de 5 olika budgetförslagen tog sin beskärda del av mötestiden. Det blev dock ingen diskussion och inte heller några antydningar om framtida samtal och/eller samarbeten mellan några partier. Det skulle väl i så fall vara undertecknad som kom närmast – med en liten “komplimang” till Benny Augustssons (S) kommentarer kring sitt “budgettänk”. Jag tänker behandla budgetförslagen i särskilda bloggar och hoppar därför över dom nu. (Jag har hunnit med två bloggar i ämnet, se “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar” och “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet”.)

Kommunledningen delgav resten av kommunstyrelsen en hel del information. Kommundirektör Lena Tegenfeldt berättade att den planbegäran om en råvattenstation i Nordkroken, som har kommit från Trollhättan, för närvarande ligger på is. Vänersborgs kommun var inte riktigt med på banan från början och har ansett att det krävs “ett större omtag” – som kommundirektören uttryckte det. (Du kan läsa mer här, jag har skrivit flera bloggar i ämnet.)

Till hösten ska kommunstyrelsen ha en workshop om en “strategi för simhallar och bad”. Utredningsarbetet utifrån en av kommunfullmäktige bifallen motion från moderaterna har nämligen “svällt”. Utredningen är just nu på över 100 sidor och det har på senare tid tillkommit nya kompletterande direktiv.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) redogjorde, med hjälp av de andra kommunalråden, för det senaste ägarsamrådet med Kunskapsförbundet Väst (KFV). Henrik Josten (M) passade också på att komplettera. Han sitter så att säga “på andra sidan bordet” – han är 2:e vice ordförande i Kunskapsförbundets direktion.

Ägarsamrådet (alltså kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg samt presidiet i KFV) hade pratat budget inför 2022. Följderna av coronan för framför allt vuxenutbildningen hade avhandlats. Det verkade som om kommunledningarna i Vänersborg och Trollhättan hade varit positiva till ekonomiska tillskott till KFV om det fanns behov av det. Den kraftigt ökade friskoleetableringen i Trollhättan hade också diskuterats. Man beräknar att det inom kort finns ett överskott på ca 700(!) elevplatser. Även här verkade det som ägarkommunerna hade tagit till sig att detta kan innebära betydande svårigheter och problem för Kunskapsförbundet. Det är dels dyrt med alla friskoleelever (kommunerna och KFV betalar) och dels riskerar KFV att få lägga ner program och inriktningar på grund av för få sökande. Det kan väl också bli så att vissa friskolor inte kommer att klara sig i konkurrensen…  Även finansieringsmodellen hade tagits upp i sammanhanget. Och inte nog med det. Benny Augustsson lovade att lönerna i KFV skulle uppräknas på samma sätt som i kommunerna. På tisdag sammanträder direktionen i Kunskapsförbundet. Vi får se om de har samma uppfattning om vad som sades på ägarsamrådet som den jag fick i kommunstyrelsen.

Det verkar i varje fall som om kommunalråden i Vänersborg och Trollhättan på allvar har börjat ta till sig de problem som KFV brottas med. Det är hoppingivande och mycket glädjande.

Benny Augustsson berättade också om den nya sessionssalen, eller möteslokalen som arbetsnamnet på den nya sessionssalen tydligen är. En förutsättning för att kommunen skulle bygga en ny “möteslokal” var att ett avtal slöts med Västra Götalandsregionen (VGR). Det är nu gjort – ett avtal har slutits som reglerar datum och villkor för tillträde mm. VGR ska ha 9 möten om året, avtalet är på 15 år och VGR ska betala 541.000 kr per år. Och nu ska hela bygget ut på upphandling.

1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) uttryckte ett visst missnöje kring finansieringen. “Möteslokalen” kommer att kosta kommunen 2 milj kr om året och med VGR-avtalet är det fortfarande 1,5 milj kvar… Augustsson menade att finansieringen får tas upp i kommande MRP:er.

Harlitz (M) missnöje har tämligen goda orsaker, men jag ska inte gå djupare in på detta nu. Jag kan väl dock nämna att ett “coronareducerat” kommunfullmäktige (jag var t ex inte med) den 17 juni 2020 beslutade att bygga en ny sessionssal på den gamla platsen för 40 milj kr. Moderaterna, tillsammans med SD och MBP, deltog emellertid inte i beslutet. M skrev en protokollsanteckning som var mycket läsvärd. (Jag skrev en blogg i ämnet “KF 17/6 (1): Ny sessionssal klubbad”, och här kan du ladda ner protokollet – protokollsanteckning finns med.)

Kommunstyrelsens ledamöter fick vidare en dragning av delårsrapporten. Det är ju som bekant lite av mitt favoritärende… (OBS Ironi.) Kommundirektör Tegenfeldt gick igenom alla olikfärgade ploppar, men det som fångade mitt intresse var det budgeterade resultatet i Mål- och resursplanen för 2021. (Som fullmäktige beslutade om förra året.) Resultatet för året (2021) beräknades bli 43 milj kr. I delårsrapporten är emellertid prognosen att resultatet ska bli 55 milj kr bättre, dvs kommunens prognostiserade resultatet för i år beräknas uppgå till 98 miljoner! Det är naturligtvis rena rama julafton för ekonomer och styrande politiker… Och även andra. Det ger t ex utrymme för tilläggsanslag till socialnämnden.

Och så skulle ärendet “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer samt antagande av regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde” behandlas.

Jag var tämligen förberedd, och laddad. Ärendet var ju ett “resultat” av Jonathan Axelssons (M) och min (V) motion från 2016… (Jag beskrev ärendet tämligen noggrant i en blogg innan sammanträdet – se “KS (2/6): Marknadsföring och sponsring”.)

Jag började med att redogöra för både historien bakom motionen och min kritik av förvaltningens arbete. Det blev ett ganska långt inlägg. I kommunstyrelsen kan nämligen tankegångar både utvecklas och slutföras – det finns inga begränsningar i talartiden, som i fullmäktige…

Jag avslutade mitt anförande med att yrka på återremiss – och gick igenom motiveringen till varför. (Om en ledamot yrkar på återremiss så måste hen skriftligt motivera vad det är som ska utredas ytterligare. Du kan ladda ner återremissyrkande här.)

Min partikamrat James Bucci yrkade bifall. Det gjorde inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Han yrkade bifall till det liggande förslaget från tjänstemännen. Då begärde kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) ordet. Då blev det lite spännande…

Harlitz yrkade bifall till mitt yrkande om återremiss.

Harlitz tryckte framför allt på att det fjärde av fullmäktiges uppdrag, om marknadsföring på kommunens hemsida och via sociala medier, inte var verkställt. Sedan undrade Marie-Louise Bäckman (KD):

“Varför ska det vara krångligare med tydlighet och transparens?”

Och yrkade också återremiss. Vilket även liberalen Gunnar Henriksson instämde i.

Kenneth Borgmalm (S) kritiserade Henrik Harlitz:

“I KSAU tycker Harlitz en sak, i KS tycker han annorlunda.”

Det fanns alltså två förslag till beslut, bifall till förvaltningens och Augustssons (S) förslag – och mitt förslag till återremiss. Förslagen ställdes mot varandra och ledamöterna fick ropa ja eller nej. Ordförande Augustsson fann att kommunstyrelsen hade röstat för en återremiss.

Det var faktiskt lite intressant. Sverigedemokraterna hade nämligen inte sagt ett ljud under diskussionen. Om SD:s två representanter hade röstat med Augustsson (S) i en votering eller avstått från att rösta hade Augustsson fått majoritet för ett bifall till förslaget… Vi fick aldrig reda på hur SD tänkte agera. Men vem vet, kanske ansåg Benny Augustsson att det låg något i min kritik av förvaltningens arbete…

Kommunstyrelsen fattade en hel del beslut. Flera ärenden skulle emellertid vidare till kommunfullmäktige den 16 juni. Och de ärendena återkommer jag till. De ärenden som kommunstyrelsen fattade beslut i “på egen hand” beskrev jag i bloggen “KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor”. Det blev ingen diskussion om dessa utan de klubbades igenom utan att någon hade någon avvikande mening.

Med ett undantag…

Det handlade om förslaget att “tilldela samhällsbyggnadsnämnden medel från kommunstyrelsens förfogandeanslag för strandvärdar på kommunens badplatser”. (Jag beskrev ärendet i sak i ovanstående blogg, dvs “KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor”.)

Jag framförde tidigt i debatten att jag ansåg att det var ett kreativt förslag, men att jag också skulle kunna tänka mig att det fanns strandvärdar även på Skräcklan. Jag betonade också vikten av tydliga arbetsbeskrivningar.

Debatten kom dock inte att handla om detta, utan om SD:s yrkande på avslag på förslaget. SD ansåg inte att kriterierna för anställning var särskilt bra, Mathias Olsson (SD) sa:

“Hög social kompetens borde vara ett kriterium.”

SD ville öppna även för feriearbetande studenter.  Just det här projektet handlade dock om att personer med försörjningsstöd skulle få anställning. Kanske berodde reaktionen på att arbetena huvudsakligen vänder sig till “nysvenskar”…

Bo Carlsson (C) var tämligen frispråkig, och egentligen kontroversiell (fast ingen reagerade), när han sa:

“Man begär en motprestation för försörjningsstöd.”

Vilket Henrik Harlitz (M) höll med om. Vilket jag antar att även SD egentligen gör.

Det blev faktiskt en votering. SD:s förslag till avslag fick dock bara SD:arnas egna röster. De 13 andra ledamöterna röstade för det liggande förslaget.

Som sagt, jag återkommer till en hel del av kommunstyrelsens ärenden, dvs de som gick vidare till kommunfullmäktige. Det fanns flera intressanta ärenden…

%d bloggare gillar detta: