Arkiv

Archive for the ‘KS 2021’ Category

KS (24/3) 4: Årsredovisning och bokslut

Jag har redogjort för onsdagens kommunstyrelsesammanträde i tre bloggar – “KS (24/3) 1: Kommunens bolag”, “KS (24/3) 2: Målstyrning och skolmiljarden” och “KS (24/3) 3: Brinke och Agenda 2030”. Här kommer den 4:e och sista bloggen om mötet.

Kommunstyrelsen informerades om årsredovisning och bokslut. Det var ett ärende som KS skulle fatta beslut om senare under dagen, och som också skulle vidare till kommunfullmäktige för att godkännas. Även ärendet “Nämndernas verksamhetsberättelser 2020” ingick på sätt och vis i detta “paket.

Ärendena präglades självklart till stor del av den mål- och resultatstyrning som gäller i kommunen, men oavsett så finns det oerhört mycket intressanta, väsentliga, nödvändiga och användbara fakta i de olika redovisningarna. Det är ett material som kan rekommenderas till dom som vill veta mer om “tillståndet i kommunen”. (Du kan ladda ner hela underlaget till kommunstyrelsens sammanträde genom att klicka här.)

Resultat 2020

Kommunens resultat för år 2020 blev inte alls som det prognostiserades (“skissades”) i budgetbeslutet 2019. Skatteintäkterna blev 42 milj kr mindre än förväntat. Ändå blev resultatet +161 milj kr. Staten hade i flera beslut under intryck av Coronapandemin lämnat generösa bidrag till kommunerna. Dels för att kompensera för extra kostnader, dels för de förväntade höga bortfallen av skatteinkomster. Det visade sig att den förlusten blev mindre än det befarades.

Resultatet på +161 milj kr var i det särklass bästa någonsin i Vänersborg.

Investeringar

Kommunens investeringar uppgick förra året till 342 milj kr. Det är en mycket stor summa och det var 97 milj mer än 2019. Kommunens investeringsnivå har bara varit högre en gång tidigare.

De största investeringarna förra året var om- och tillbyggnad av Öxnered skola (57 milj), Multikök Torpa (31 milj), Frigghallen (30 milj) och om- och tillbyggnad av grundskolelokaler på Idrottsgatan (25 milj). Andra större projekt var exploatering av bostäder på Mariedal östra (23 milj), kretsloppsparken (20 milj) och VA-investeringar på Fridhemsområdet (11 milj).

Snabbfakta

Och varför inte lite snabbfakta i form av några viktiga siffror:

Mål- och resultatstyrning

Det här är mål- och resultatstyrning

Och så var det då det här med mål- och resultatstyrningen. Så här hänger det ihop enligt kommunstyrelseförvaltningen. Jag citerar:

“Det målinriktade arbetet i kommunen utgår från kommunfullmäktiges vision. För att stödja visionen använder sig kommunen av målstyrning. Målkedjan ska tydligt följas från fullmäktige via nämnderna till den enskilda enheten.

Visionen är kopplad till inriktningsmål, förväntade resultat och aktiviteter som systematiskt följs upp. Kontinuerlig dialog kring analys av effekterna för att nå de förväntade resultaten leder till verksamhetsutveckling.

Inriktningsmålen är fullmäktiges övergripande viljeinriktning som ordnas under fem områden: invånare, samhällsutveckling, ekonomi, verksamhetsutveckling och medarbetare.”

Det låter förvisso helt ok så här på papperet, men vi är många som skulle vilja se en helt annan styrmodell.

Måluppfyllelse

Enligt utvärderingen av alla mål och förväntade resultat så är allt “frid och fröjd” i Vänersborgs kommun. Det kan knappast bli bättre… Och så här ser den övergripande målavstämningen ut på de inriktningsmål som inte har att göra med kommunens rent “interna” angelägenheter som t ex ekonomi och personal.

Som vi ser så finns det 3 gröna ploppar för år 2020. De visar att inriktningsmålen är uppfyllda. De gula plopparna betyder att målen är delvis uppfyllda. Här var kommundirektören noga med att påpeka att inriktningsmålen 2, 5 och 7 var gula på grund av pandemin.

Så inte nog med det otroliga och osannolika ekonomiska resultatet, kommunens verksamheter fungerade också utmärkt. Och hade det inte varit för pandemin så hade det nog till och med varit 6 gröna ploppar…

Exempel från nämnder

Läsningen av nämndernas årsredovisningar och verksamhetsberättelser ger en mycket intressant inblick i kommunens olika verksamheter. Det mesta är tveklöst bra. Det kommer vatten ur kranarna där hemma, fekalierna försvinner när man spolar på toaletten, soporna töms regelbundet, barnen går på förskola, skolbussarna kommer och skolorna fungerar, brandbilen kommer om det brinner, gator och vägar är i körbart skick, isen i arenan spolas upp varje år, de äldre får sin mat osv. Det ska självklart inte underskattas vilken betydelse som insatserna från Vänersborgs kommun har. Utan dom så hade livet i Vänersborg varit mycket tufft.

Men det finns saker i verksamheterna som man reagerar på och saker som skulle ha kunnat fungera bättre. Och saker som man undrar över om de stämmer.

Om miljö och hälsoskyddsnämnden kan vi läsa att följande förväntade resultat uppfylldes:

“Fler tillståndssökande av enskilda avlopp är nöjda med förvaltningens service.”

Det är väl inte direkt de här åsikterna man får höra från vänersborgarna. Men mätningarna kanske stämmer, jag vet inte. Jag vet i varje fall en familj i Sikhall som inte håller med, och som inte heller har fått lämna sina synpunkter…

Byggnadsnämnden hade ställt upp följande förväntade resultat:

“Andelen sökande som upplever en god service ska öka”

Resultatet uppfylldes ansåg nämnden. Den motivering som ges är att hemsidan med plan- och bygglovsinformation har uppdaterats…

Kommundirektören var särskilt nöjd med att vänersborgarnas uppskattning av byggnadsförvaltningen hade ökat med stormsteg. Byggnadsförvaltningen hade gjort en grym resa när det gällde bygglov… 

“I SKR:s Nöjd kundindex (insikt) förbättrades näringslivets upplevelse gällande kommunens samarbetsklimat och service. Den största ökningen skedde under området bygglov, som hamnade på nivå med rikssnitt.”

Men när jag läser vad byggnadsnämnden själv skriver så får man en annorlunda bild. Det står att det förväntade resultatet:

“Nöjd kund-index (INSIKT) bygglov ska öka till minst 61”

Nämnden anser att resultatet uppnås bara “delvis”, och skriver:

“Resultat från 2020 saknas pga. Corona-pandemin. Utifrån resultaten i 2019 års mätning bedöms förutsättningarna som goda att uppnå ett nöjd-kundindex för bygglov som är högre än 61.”

Om man får säga det själv så… Och dessutom har Plan- och bygglov varit underbemannade en stor del av året…

Det kanske är skillnad på vad företagare i näringslivet tycker och enskilda vänersborgare?

Jag reagerade för övrigt särskilt på byggnadsnämndens resultatavstämning när det står att “andelen anställda på Miljö- och byggnadsförvaltningen som rekommenderar sin arbetsplats” endast är 46% (resultatet i medarbetarenkäten). Det betyder att det alltså skulle vara mindre än hälften av de anställda som rekommenderar sin arbetsplats? Det i sin tur tyder på att kommundirektören har ett stort problem att ta tag i.

Jag vet inte hur representativa de samtal är som jag får av vänersborgare kring miljö- och byggnadsförvaltningen. Men när när jag har läst, och skrivit, om blåbärsodlaren vid Hästefjorden, David på Juta, Solvarm och Magnus Larsson på Sikhall så befarar jag det värsta. Och då finns det ännu större problem att ta tag för kommunledningen.

Även samhällsbyggnadsnämndens förväntade resultat om att fler anser att det finns en öppen dialog har uppnåtts. Jag undrar vad de på t ex Vänersnäs säger nu när det snart är dags att ansluta sig till det kommunala avloppet… Men det jag reagerar mest på är den uppenbara krisen i ledningsnäten, som förresten är på sammanlagt 55 mil:

Under första delen av året har höga driftkostnader orsakats av akuta vattenläckor främst i de centrala delarna av Vänersborg. Under året har saneringsinsatser gjorts på ledningsnätet i detta område. Andelen odebiterat vatten 2020 var 33,5 %. Under året inträffade 24 st vattenläckor som åtgärdats.”

33,5% odebiterat vatten? Betyder det alltså att en tredjedel av allt vatten i ledningarna läcker ut? Det låter helt förskräckligt.

Det står också att på grund av ett förändrat tillstånd så fick inte Holmängens avloppsreningsverk mellanlagra slam, utan:

“Det lagrade slammet fick forslas bort och det resulterade i höga transport och tippavgifter för 2020.”

Slammet kördes till Häljestorp. Och så bråkar kommunen med Solvarm och vill stänga hans nya cirkulära avloppsanläggning. Som återvinner slammet…

Personal

Årsredovisningen innehåller också ett kapitel om personalen, “Väsentliga personalförhållanden”.

Här kan vi läsa att medellönen för kommunens tillsvidareanställda ökade med 665 kronor mellan 2020 och 2019. Kvinnors medellön ökade mest och är nu högre än männens. Det tror jag överraskar en och annan.

Antalet tillsvidareanställda minskade totalt sett i kommunen med tre personer 2020 jämfört med 2019. Antalet tillsvidareanställda ökade t ex inom samhällsbyggnads- och kommunstyrelseförvaltningen, men minskade inom socialförvaltningen. De visstidsanställda (månadsavlönade) minskade i antal (69 personer) främst inom barn- och utbildnings- och socialförvaltningen.

Det tycks vara så att de anställda “på golvet”, dvs de som har direktkontakt med vårdtagare, elever etc och som så att säga utför kommunens konkreta välfärdsarbete, minskar i antal. Kanske ersätts de istället av fler “administratörer”? Det är svårt att säga från statistiken, men det tycks inte vara omöjligt.

Den totala sjukfrånvaron ökade 2020 jämfört med 2019, från 8,2 till 10,6 procent. Det är svårt att dra några slutsatser på grund av coronapandemin, men effekterna på välfärdsarbetarna (i redovisningen kallas det kontaktyrken) torde vara kraftiga. Fler sjuka bland personalen i hemtjänsten, äldrevården, förskolan och skolan har antagligen lett till att servicen försämrats, samtidigt som de som inte varit sjuka har fått arbeta hårdare. Det sista är mina egna funderingar.

Det är fortfarande så att sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än bland män. Det kan bero på, tror jag, att det finns betydligt fler kvinnor än män i “kontaktyrkena”.

Det var mycket text kring kommunstyrelsens sammanträde, det blev fyra bloggar… Å andra sidan är kommunstyrelsen ett viktigt politiskt organ, och det var ett viktigt sammanträde. Ibland tror jag att kommunstyrelsen är viktigare än kommunfullmäktige. Trots att det egentligen borde diskuteras betydligt mer politik i kommunstyrelsen.

Nu dröjer det inte många dagar förrän det är påsk och mina två barnbarn kommer på besök. Det ska bli kul, definitivt mycket roligare än det långvariga besök som började i fredags… Då flyttade fiskmåsarna in på sina naturliga sommarhabitat på Nordstans hustak…

KS (24/3) 3: Brinke och Agenda 2030

Det var mycket information på kommunstyrelsens sammanträde i onsdags. Ännu mer än det som jag har skrivit om i mina två tidigare kommunstyrelsebloggar. (Se “KS (24/3) 1: Kommunens bolag” och “KS (24/3) 2: Målstyrning och skolmiljarden”.)

Brinkebergskulle sluss

Kommunstyrelsens ledamöter fick ytterligare information om det kommande slussbygget vid Brinkebergskulle. Det var emellertid inget nytt som meddelades denna gång jämfört med för en månad sedan. Det skulle i så fall vara att Trafikverket verkar ha bestämt sig för att förorda att den nya slussen ska anläggas öster om den nuvarande. Vilket har känts tämligen självklart hela tiden. (Se “KS 3: Slussar, droger, bostäder och arenan”.) Men det är bra att Trafikverket kontinuerligt informerar om “läget” så att det inte blir några överraskningar för kommunen.

Vattenmyndigheten

Trots den långa dagen och de många informationerna blev två av kommunstyrelsens ärenden återremitterade. Det var ärendena “Vattenmyndighetens samråd kring förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer” och “Remiss SOU 2020:73 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen”.

“Vattenmyndighetens samråd kring förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer” sammanfattades av kommunstyrelseförvaltningen på följande sätt:

“Länsstyrelsen i Västra Götalands län som är vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt har upprättat förslag till följande handlingar för perioden 2021-2027:

  • Förslag till förvaltningsplan
  • Förslag till åtgärdsprogram
  • Förslag till föreskrift med miljökvalitetsnormer
  • Förslag till delförvaltningsplan med åtgärder mot vattenbrist och torka
  • Till åtgärdsprogrammet hör också en miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Förslaget ställer krav på ökade resurser både nationellt och för kommunens arbete men innebär också ett stort ekonomiskt värde kopplat till en övergripande förbättrad vattenkvalitet. Kommunens arbete med vattenförvaltning för uppfyllande av administrativa och fysiska åtgärder kräver en ökad samordning och ett utpekat övergripande ansvar.”

Jag meddelade tidigt att jag avstod från att delta i beslutet. Det gjorde flera andra också. Det var ett alltför omfattande och komplicerat ärende att ta ställning till på så kort tid. (Ledamöterna fick utskicket sent på torsdagen.)

Bo Carlsson (C), som hade en hyfsad koll på ärendet, menade att det var svårt att överblicka konsekvenserna. Det handlade om gigantiska belopp. Carlsson förklarade också att det finns kommuner som redan har begärt överprövning. Ordförande Benny Augustsson (S) höll med, insåg att ledamöterna behövde mer tid för att sätta sig in i ärendet och föreslog därför en återremiss.

Det tyckte jag och flera andra var ett bra förslag, och vi ändrade oss – vi deltog i beslutet om återremiss.

Remiss SOU

Det andra ärendet, “Remiss SOU 2020:73 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen”, sammanfattades i underlaget:

“Vänersborgs kommun har tillsammans med Trollhättans Stad samt Grästorps kommun fått förfrågan kring att inkomma med svar på remissen ”SOU 2021:73 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen” då det finns förslag kring att inleda förstudier för att bilda nationalpark av delar av ekoparken Halle- och Hunneberg. Vänersborgs kommun väljer att avgränsa yttrandet till de delar i utredningen som rör förslag kring att inleda förstudie om en nationalpark.”

Henrik Harlitz (M) begärde snabbt ordet:

“Det här är ett jättestort ärende. Jag skulle vilja få en dragning innan beslut.”

Sa Harlitz och yrkade på återremiss. Det var ingen som hade någon annan uppfattning. Det blev återremiss på detta ärende också.

Revisionsrapport från KPMG

Till sist i denna blogg, ärendet “Yttrande avseende granskning av kommunens hållbarhetsarbete utifrån Agenda 2030”.

Kommunens nya professionella revisorer från KPMG hade en del synpunkter och rekommendationer på kommunens hållbarhetsarbete. När jag läste igenom rapporten slogs jag över hur lite, eller inget, som KPMG tog upp kring det praktiska arbetet. Jag frågade ordförande Benny Augustsson (S) om jag fick lämna en protokollsanteckning med mina synpunkter.

Det fick jag. Och inte nog med det – Augustsson sa att han höll med mig. Wow… Och då kom ytterligare en överraskning. Bo Carlsson (C) gjorde detsamma, han höll också med mig! Det känns som om det var länge sedan som vi hade samma uppfattning…

Protokollsanteckning

Du kan läsa min protokollsanteckning nedan eller ladda hem den genom att klicka här.

==

“När jag läser vad revisorerna i KPMG rekommenderar mot bakgrund av granskningen så slås jag av hur mycket som ska hända på skrivborden.

Revisorerna har 6 rekommendationer – 5 av dem handlar om fler och annorlunda dokument:

  1.  “…förtydligande av sitt reglemente…”
  2. “…tydliggör uppdraget…”
  3. “…väsentlighetsanalyser och identifierar vilka mål …”
  4. “…identifiera och formulera mätbara förväntade resultat…”
  5. “…tar fram en övergripande kommunikationsstrategi…”

Det är som synes tunnsått, eller obefintligt, med rekommendationer om vad som bör hända ute i verkligheten. KPMG rekommenderar bara skrivbordsaktiviteter. Det finns ingen rekommendation som handlar om det praktiska arbetet med “Hållbarhetsarbete utifrån Agenda 2030”. Endast att kommunstyrelsen bör ta fram:

“en grundläggande utbildning med fokus på praktisk tillämpning”

Min förhoppning är att miljöarbetarna inte drunknar i arbetet med revisorernas rekommendationer. Det borde vara hög tid att skrida till handling.”

PS. Det kommer faktiskt ytterligare en blogg om onsdagens KS. Den handlar om årsredovisningen och bokslutet.

KS (24/3) 2: Målstyrning och skolmiljarden

27 mars, 2021 2 kommentarer

Kommunstyrelsens sammanträde började med en så kallad “bolagsdag”. (Se “KS (24/3) 1: Kommunens bolag”.) Drygt 2 timmar senare skulle det “workshoppas” kring kommunens förväntade resultat för nästa år. Det gick sådär.

Utvecklingsledare Linéa Stenbock skulle inleda, vilket hon gjorde – i några minuter… Sedan lade Teams av och Stenbock blev bortkopplad. Snart blev fler deltagare också bortkopplade. Det tog nästan en timme innan utvecklingsledaren kunde fortsätta. Vilket självklart var tråkigt för alla inblandade men mest naturligtvis för Stenbock själv. Som förresten alltid är mycket skicklig på att, på ett entusiastiskt, engagerande och pedagogiskt sätt, framföra och förklara meningen med kommunens mål- och resultatstyrning. Det hjälpte dock inte. Moderaterna liksom jag själv är mycket tvivlande på hur styrningen går till i kommunen. Dock har moderaterna och jag olika syn på hur det borde vara istället.

Tjänstemännen lämnade ett förslag på 15 förväntade resultat som alla var kvalitetssäkrade uppföljningsmässigt… Det betyder att det skulle gå att mäta resultaten. Det är nämligen viktigt att kunna mäta…

Jag tar två exempel som kanske kan belysa varför jag är så kritisk och negativ till målstyrning, och mätning.

Exempel 1 – ett inriktningsmål lyder:

“I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”

Ett av de förväntade resultaten till detta mål föreslås vara:

“Antalet utvecklade bränder i byggnad ska minska”

Exempel 2 – ett annat inriktningsmål lyder:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

Det förväntade resultatet, det enda, till detta inriktningsmål föreslås vara:

“Andelen elever som testat cannabis ska minska”

Jag förstår inte hur tjänstemännen eller de styrande politikerna tänker… Å andra sidan förstår sannolikt inte de hur jag tänker… (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning.) Jag skriver lite mer om mål- och resultatstyrning i en följande blogg, eftersom det också skedde en målavstämning för 2020 senare på sammanträdet.

Det blev en mycket kort “workshop”. Tiden rann iväg på grund av det tekniska strulet. Vilket som sagt var tråkigt för de inblandade.

Direkt efter lunchen, som var kort, följde flera timmar av information. Jag återkommer vid ett senare tillfälle med lite tankar och synpunkter på några av föredragningarna. Jag tänkte i denna blogg nöja mig med att redogöra för ärendet som låg mig närmast om hjärtat på onsdagens sammanträde, nämligen ärende 8: “Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021”. Det handlade alltså om den statliga “skolmiljarden”.

“Skolmiljardens” syfte är att:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”

Jag har tidigare beskrivit mer ingående vad det handlar om och även min egen uppfattning i några bloggar – se “Vad sysslar Trollhättan med?” och “Vem ska ha skolmiljardens pengar?”. Jag ska inte upprepa det.

Mitt yrkande skickades ut under onsdagen och förhoppningsvis hade någon ledamot hunnit läsa det innan beslutet skulle fattas. (Det handlar om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige, fullmäktige kommer senare att avgöra frågan.) Jag redogjorde för yrkandet. (Det återges nedan.) Kortfattat var det liggande förslaget att fördelningen av den statliga “skolmiljarden” skulle fördelas lika mellan samtliga grundskolans elever (inklusive förskoleklassen) och gymnasiets elever (dock inte de som studerade på vuxenutbildningen). Det skulle innebära 2,88 milj kr till barn- och utbildningsnämnden (BUN) och 1,08 milj till Kunskapsförbundet Väst (KFV). Mitt förslag, som även James Bucci, min partikamrat i kommunstyrelsen, stod bakom, innebar att KFV skulle få 2/3 av statsbidraget (då skulle även de vuxenstuderande få del av pengarna) och BUN 1/3.

Det vore en överdrift att påstå att förslaget togs emot med någon större glädje eller entusiasm. Flera argument riktades genast mot förslaget.

De viktigaste argumenten var att Vänersborg inte kunde besluta annorlunda än Trollhättan, Vänersborg kunde inte riskera att betala för trollhätteelever (om Trollhättan inte beslutade om samma fördelning som Vänersborg) och att det var – för sent…

“Det är för sent…”

Sa Kenneth Borgmalm (S) och Bo Carlsson (C)…

Det här sista gjorde mig illa till mods. Borgmalm (S) och Carlsson (C) menade att det inte fanns tid för eleverna på gymnasiet att hinna ta igen missad eller sämre undervisning på grund av coronan under den lilla tid som återstod av terminen. Jag vet inte om de menade att detta gällde också åk 9, men rent logiskt borde det ha gjort det.

Jag tyckte att det var cyniskt resonerat. Ja, jag använde ordet “cyniskt” även om Borgmalm och Carlsson inte uppskattade det. De menade att de inte var cyniska utan realistiska.

Jag försökte beskriva situationen.

Tänk dig att du som lärare, eller rektor, står framför en avgångselev (åk 9 på grundskolan eller åk 3 på gymnasiet eller en vuxenstuderande) som vill göra allt för att få godkänt i en kurs. Eller en avgångselev som vill höja sitt betyg. Eleven vill få ett eftertraktat jobb eller komma in på en önskad utbildning.

Skulle du då svara eleven ifråga att:

“det är ingen idé att du försöker, du hinner ändå inte, det blir ändå inget betyg eller någon höjning, det är för sent.”

Och sedan fortsätter du med att säga till eleven att det är bättre att pengarna används till eleverna i låg- eller mellanstadiet? Eller till Vux – så att du till hösten, när du inte fick det eftertraktade jobbet eller kom in på den önskade utbildningen, kan ta igen det du förlorade under läsåret?

Finns det något annat ord än cynism?

Det strider mot all den läraretik som jag har burit med mig under ett helt yrkesliv som pedagog. Och jag är också övertygad om att all skolpersonal alltid gör sitt yttersta för att hjälpa och stödja eleverna i deras strävan att nå bättre kunskapsresultat. Det gäller för övrigt tror jag alla som arbetar i skolan.

Om Kunskapsförbundet skulle få en större andel av de statliga pengarna hade möjligheterna ökat för att fler elever skulle få bättre resultat. Förbundet skulle kunna förlänga kurser, anordna kvällsundervisning, lovskola och lördagsskola. Förbundet skulle också kunna ha mindre grupper, ha coronasäkrad undervisning i mindre grupper för praktiska moment. Det finns säkert ännu fler möjligheter att använda pengar på ett bra sätt. Särskilt stöd kan t ex ges i form av distansundervisning. (De tänkbara åtgärderna gäller naturligtvis också eleverna i åk 9 på grundskolan.)

Och det är nog inte bara en moralisk rättvisefråga…

Det står i Skollagen 3 kap att 

  • Alla barn och elever … ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”
  • Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Det finns fler tillämpliga paragrafer i Skollagen, och det kan väl också tilläggas att det i Gymnasieförordningen finns kompletterande bestämmelser om gymnasieelevers rätt till stöd. I förordningen framgår det att elever under vissa förutsättningar också kan ha rätt att gå om en kurs, få ett individuellt anpassat program, få ett program reducerat eller få förlängd undervisning.

Med dessa två exempel från Skollagen, som bekant gäller även gymnasieelever, vill jag visa att det torde vara olagligt att säga nej till elever som vill ha hjälp och stöd… Det går inte att säga till elever i åk 9 eller elever i åk 3 på gymnasiet att det är ”för sent”. Som ”realisterna” Bo Carlsson (C) och Kenneth Borgmalm (S) påstår.

Vänsterpartiet var ensamt i sin syn och sitt yrkande. Vi får se om alla partier står fast vid sin uppfattning när ärendet hamnar i fullmäktige nästa månad. Det ska bli intressant att framför allt se hur Kunskapsförbundets och barn- och utbildningsnämndens ledamöter kommer att rösta, särskilt då BUN:s ordförande Bo Carlsson (C)…

Till sist återger jag mitt yrkande “Hur ska man lära sig svetsa på distans?” (som du också kan ladda ner här).

===

Ärende 8: Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021 (KS 2021/123)

Yrkande: Hur ska man lära sig svetsa på distans?

“Skolmiljarden” är det extra bidrag som staten betalar ut till kommunerna under pandemin. Syftet med pengarna är mycket tydligt:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Pengarna ska användas till att betala för de extra åtgärder som krävs för att kompensera eleverna för att de har gått miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen.

3.960 tkr är egentligen inte särskilt mycket pengar i sammanhanget, i synnerhet inte om pengarna fördelas på samtliga elever och studenter i grundskolan och på gymnasiet. Då kommer inte pengarna att räcka till särskilt mycket.

Min uppfattning är att pengarna ska gå till de elever och studerande som har drabbats allra hårdast av pandemin. Och det är i första hand de som har haft distansundervisning. Det är dessa elever som inte har fått den undervisning “de har rätt till”. Och de som har haft i särklass mest distansundervisning är gymnasie- och vuxenutbildningseleverna. De har haft undervisning på distans i 17-20 veckor, och har fortfarande distansundervisning. Det kan bli sammanlagt en hel årskurs. De vuxenstuderande har varit borta från skollokalerna ännu längre tid. I andra hand är det högstadieeleverna som har drabbats, men dessa elever har å andra sidan bara haft distansundervisning i 4 veckor. 

De elever som drabbas allra hårdast är självklart de som ska ta examen nu i vår. De elever som går i åk 1 och 2 på gymnasiet eller åk 7 och 8 på högstadiet har 1 eller 2 år på sig att ta igen förlorad undervisning och förlorade möjligheter till kunskap. De möjligheterna har inte eleverna i avgångsklasserna eller “vuxeleverna”. De får sina slutliga betyg nu och med dom ska de söka till gymnasiet respektive högskola eller yrkeshögskola eller jobb i arbetslivet.

Jag anser att statsbidraget ska gå till de som är i störst behov av stöd och hjälp, dvs elever i åk 9 i grundskolan och studerande i åk 3 i gymnasiet, samt vuxenundervisningseleverna. Därför anser jag att en rimlig fördelning borde vara att 2/3 av Vänersborgs del av statsbidraget går till Kunskapsförbundet Väst och 1/3 till barn- och utbildningsnämnden.

Jag menar: Hur ska man lära sig svetsa på distans…?

Jag yrkar att två tredjedelar, 2.640 tkr, av Vänersborgs del av statsbidraget går till Kunskapsförbundet och en tredjedel, 1.320 tkr, till barn- och utbildningsnämnden.

KS (24/3) 1: Kommunens bolag

Det blev återigen ett maratonsammanträde med kommunstyrelsen. Gårdagens “session” började kl 08.30 och slutade inte förrän kl 17.50. (Lagom till ett annat möte kl 18.00…)

Denna gång var det dock inte ordförande Benny Augustssons (S) bristfälliga planering som var orsaken, utan en mängd tekniskt strul. Som inte heller var någon i kommunens fel. Alla som använde Teams på förmiddagen och runt lunchtid i Västsverige, och enligt uppgift också i delar av Europa, drabbades av avbrott.

Det var en så kallad “bolagsdag” på kommunstyrelsen. Det var VD:arna och de politiska styrelseordförandena för kommunens helägda aktiebolag som presenterade verksamhet, bokslut för 2020 mm. Det tog några timmar.

Först ut i presentationen var Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB. Bolaget har just nu ingen VD och det var också orsaken, förklarade ordförande Kent Javette (S), till bolagets underskott. Muséets VD sades upp under 2020 och det kostade en del. (Se “Varför fick Älgmuséets VD gå?”.) Bolagets resultat blev ett underskott på 1,347 milj kr och kommunen har gett ett ägartillskott på 1,5 milj.

Det pågår ett utvecklingsprojekt på bergen där även Trollhättan och Grästorp är inblandade. Det tycktes av presentationen som om inte Kungajakt- och Viltmuseet var, eller fick vara, med i det. Vilket måste betraktas som ganska anmärkningsvärt.

Ordförande i Fastighets AB Vänersborg (FABV) Bo Carlsson (C) redogjorde för bolagets fastigheter och bokslut. Bolagets VD kunde nämligen inte vara närvarande. FABV är ett bolag som ska stödja utvecklingen av ett starkt näringsliv i kommunen, genom att hyra ut lokaler på marknadsmässiga villkor.

Bo Carlsson:

“Bolaget ska agera när marknaden lämnar walkover.”

Det föranledde mig att fråga varför FABV köpte Bergagården. Där hade ju inte marknaden lämnat “walkover”, det fanns ju en privat intressent. (Se “FABV:s köp av Bergagården”.)

Carlsson svarade:

“Vår ägare gav oss i uppdrag att köpa fastigheten.”

FABV äger också Wargön Innovation, byggnaden där avlagda och insamlade kläder sorteras… (Se “Vad händer egentligen med Wargön Innovation?”.)

VD Gunnar Johansson presenterade AB Vänersborgsbostäder (ABVB). ABVB är som jag kan se, ett mycket välskött företag. Företaget bygger mycket just nu, bland annat är 114 lägenheter på Holmängshage klara. I år ska det börja byggas 79 hyreslägenheter på Elisabeths port (se ABVB:s hemsida) och 44 lägenheter på Lunddalas äldreboende i Vargön. Bolagets resultat var förra året +14,6 milj kr, efter skatt.

VD Carina Svensson och styrelseordförande Kent Javette (S) redogjorde för Vattenpalatset Vänerparken AB:s förehavanden under 2020. Och det var egentligen inte så mycket att berätta. Badet var bara öppet i 3 månader förra året. Självklart var det coronan som drabbade bolaget och det ännu värre än de andra bolagen. (Badet är fortfarande stängt för allmänheten och personalen är permitterad på 80%.) Varmvattenbassängen är dock öppen. Där pågår det simskola varje vecka. Omsättningen har naturligtvis sjunkit och Vattenpalatset fick ett extra kommunalt bidrag 2020 på 2,5 milj kr.

Det pågår en utredning, som enligt KS-ordförande Benny Augustsson är mycket omfattande, om kommunens olika badanläggningar. Utredningen verkar i det närmaste klar och ska vad jag förstår snart presenteras för de ansvariga. Tydligen har inte Vattenpalatset blivit tillfrågad eller fått komma med synpunkter under utredningens gång. Det känns, precis som med projektet på bergen, mycket märkligt att olika kommunala aktörer som är verksamma inom utredningarnas område lämnas utanför. Jag undrar vad orsaken till det är.

Bolagsdagen fortlöpte utan tekniska missöden. Det var när nästa ärende började, workshopen om de förväntade resultaten för år 2022, som Teams inte ville vara med längre. Men sammanträdet kom så småningom igång och fortsatte med övriga ärenden. Men till dom återkommer jag.

Dagens KFV: Vad sysslar Trollhättan med?

Idag hade Kunskapsförbundet Väst (KFV) sammanträde.

Det var som vanligt på direktionens möten mycket information, en del diskussion och få “riktiga” beslut. (Direktionen är förbundets “kommunfullmäktige”.) 

Den statliga “skolmiljarden” diskuterades en hel del. Hur stor andel av de pengar, som har tillfallit Trollhättan och Vänersborg, och som ska tilldelas Kunskapsförbundet, beslutar däremot ägarkommunerna helt själva. KFV har inget att säga till om. Det som är intressant är att Vänersborg och Trollhättan tänker använda olika fördelningsprinciper. Vi får se om Vänersborgs kommun återigen viker sig för sin “stora granne” i söder. Jag hoppas verkligen inte det…

Statens syfte med “skolmiljarden” är tydlig:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Kunskapsförbundet tänker använda sin del av pengarna till att erbjuda lovskola på påsklovet på alla 3 skolorna, förlänga kurser och till extra stödåtgärder etc. Och det är viktigt att komma ihåg – det handlar inte bara om elever som riskerar att inte få godkända betyg i alla kurser. Det handlar också om elever som behöver högre betyg för att komma in på universitet och högskolor. 

KFV håller på med en kartläggning om vilka och hur många som behöver få en “säkerställd utbildning”. Men tiden är knapp. Det är tveksamt om eleverna hinner kompenseras på den tid som är kvar av läsåret. Därför tänker Kunskapsförbundet lägga en större del av pengarna på Vuxenutbildningen i höst. På Vux skulle alla som har drabbats av distansundervisningen, med sämre resultat som följd, få mer tid på sig att läsa igen det som de har missat. Dessa elever skulle helt enkelt prioriteras på olika sätt för att säkerställa den utbildning de har rätt till. Det kan för övrigt bli så att distansundervisningen leder till att elever måste gå ett 4:e år på gymnasiet. Eller ett extraår på Vux. Det är osäkert om eleverna hinner fixa utbildningen på den tid som är kvar av vårterminen, trots t ex lovskola och extra åtgärder.

För min del är det helt tveklöst så att åk 3 på gymnasiet och vuxenutbildningen borde prioriteras vid fördelningen av skolmiljarden. (Hur ska man t ex lära sig svetsa på distans?) Dessa elever ska så att säga “ut i livet” efter vårterminen. De har inga tidsmarginaler som andra årskurser har. De enda som är i en liknande situation är åk 9 i grundskolan. Men dessa elever har å andra sidan bara haft distansundervisning i 4 veckor. Gymnasieleverna har haft undervisning på distans i 17-20 veckor. Och har fortfarande distansundervisning… Det kan bli sammanlagt en hel årskurs. De vuxenstuderande har varit borta från skollokalerna ännu längre tid.

De styrande partiernas förslag (S+C+MP) på morgondagens kommunstyrelse i Vänersborg är att barn- och utbildningsnämnden ska få 73% av statsbidraget (2,88 milj kr) och Kunskapsförbundet 27% (1,08 milj). Vänersborg vill nämligen att låg- och mellanstadieeleverna, som inte har drabbats av någon distansundervisning, också ska få del av pengarna.

Jag har svårt att förstå hur de styrande partierna resonerar. Det har visserligen varit större frånvaro än vanligt både bland elever och lärare på låg- och mellanstadierna, men frånvaro är det ju alltid, mer eller mindre. Under pandemin har det varit mer, visst, men det är så att säga bara en kvantitativ skillnad. I åk 9 och på gymnasierna är det en kvalitativ skillnad – från klassrumsundervisning till distansundervisning. Dessutom har LM-eleverna åtminstone 3 år (åk 6) på sig att reparera eventuella negativa följder av en frånvaro… Avgångsklasserna på högstadiet och i gymnasiet har 3 månader…

Trollhättan går ännu längre.

De styrande politikerna i Trollhättan (S+V+MP) vill att barnen på förskolorna också ska få del av de statliga pengarna. De vill att 78% av statsbidraget ska hamna i kommunen (eller “staden”) och att KFV bara ska få 22%. Det är naturligtvis ett sätt att behålla mer pengar för “egen” del.

Det är en tråkig inställning som trollhättepolitikerna visar sina ungdomar i de övre tonåren. Och jag skulle vilja se en bra förklaring på hur statliga extrapengar för 2021 ska kunna säkerställa småbarnens utbildning för pandemins konsekvenser 2020. Ska de barn som var frånvarande från förskolan förra året få extra långa dagar resten av vårterminen? Eller ska de vara på förskolan någon extra vecka under sommaren när föräldrarna har semester?

Det blev ett långt avsnitt. Jag kan inte hjälpa det, engagemanget och en viss upprördhet kom bara över mig… Jag har för övrigt ett eget yrkande på morgondagens kommunstyrelse i Vänersborg. Det går ut på att Kunskapsförbundet ska få 2/3 av statsbidraget och kommunen, dvs barn- och utbildningsnämnden, 1/3. (Du kan ladda ner mitt yrkande här.)

Direktionen diskuterade också hur man ska få fler elever att äta skolmaten. Vad är det som gör att mellan 30-40% av de studerande (på Nils Ericson- och Magnus Åberg-gymnasierna) inte äter skolmaten? Förbundet har som målsättning att öka andelen som äter förbundets mat. Även om det skulle innebära att det blev dyrare. Men som Kent Almkvist (C, Trollhättan) sa:

“Det är ingen kostnad, utan en investering.”

Vägen till en lösning går sannolikt via de studerandes synpunkter.

Direktionen beslutade att fördela 2 milj kr av sitt förfogandeanslag till strukturella kompensatoriska insatser. Det är Magnus Åberggymnasiet som får lite extra resurser. Politikerna fick också information kring “Patientsäkerhetsberättelse”, “Medicinskt ledningssystem”, “åtgärder och läge i samband med Coronapandemin” och förändringar inom skolledarorganisationen.

Under den sistnämnda punkten fick direktionen veta att Kunskapsförbundet söker 3 biträdande rektorer till Birger Sjöberg. Och att det är inte mindre än 144 sökande till tjänsterna! Det måste nog sägas vara ett bevis på något positivt för BSG och KFV, och mycket glädjande.

Politikerna i direktionen fick reda på en nyhet också, men det skriver jag om i en egen blogg.

PS. Lutz Rininsland (V) har också bloggat om dagens sammanträde med Kunskapsförbundet Väst: “Många tankar för tredje årskursens elever”.

Inför onsdagens KS (24 mars)

På onsdag är det sammanträde med kommunstyrelsen. Mötet beräknas ta en heldag, men inte nog med det. De ordinarie ledamöterna får göra skäl för sitt årsarvode på 34.425 kr, dvs 2.868,75 kr i månaden. Underlaget till sammanträdet är nämligen en digital bunt på 1.942 sidor.

Vi som är ersättare får inget årsarvode. Jag vet inte om man tänker sig att vi inte ska läsa handlingarna. Men ersättare får inte heller någon del av årsarvodet även om de tjänstgör. Det händer ju rätt som det är att den ordinarie ledamoten är frånvarande. Och i de fall anser säkert de flesta att det vore önskvärt om ersättaren hade läst handlingarna… Men även om den ordinarie ledamoten är frånvarande så tillfaller ändå hela årsarvodet denne frånvarande ledamot…

Att som fritidspolitiker läsa 2000 sidor över lördag-söndag och på kvällarna fred-månd-tisdag är som jag ser det i det närmaste orimligt. (Handlingarna kom i torsdags eftermiddag/kväll.) Det är ju inte heller några lätta texter. Texterna kräver både eftertanke, analys och ställningstagande. Och helst borde ledamöterna samtala om innehållet också med andra, t ex sina egna partikamrater.

Man kan fråga sig hur det här förhållandet rimmar med demokratin. Om inte kommunstyrelsens ledamöter hinner läsa allt eller sätta sig in i handlingarna ordentligt – vem är det då som bestämmer? Och hur genomtänkta är besluten? Jag tror inte ens att kommunalråden, som jobbar med politik på heltid, hinner läsa allt. Men är det några politiker som är insatta i allt, så är det naturligtvis dom – Benny Augustsson (S), Henrik Harlitz (M) och Mats Andersson (C). Men om de inte heller hinner, är det då tjänstemännen (som arbetar fram allt material och dessutom formulerar beslutsförslag) som bestämmer?

Kommunstyrelsens dagordning har följande utseende:

Det är oerhört mycket information – 12 informationspunkter och en workshop… Det kommer som sagt att ta tid. Men som jag har sagt förut, informationen är både nödvändig, intressant och viktig. Jag hade bara önskat att fler än kommunstyrelsens ledamöter och ersättare fick möjlighet att lyssna. Föredragningarna skulle faktiskt kunna spelas in och läggas ut på kommunens hemsida.

På workshopen ska kommunens förväntade resultat inför 2022 diskuteras – och, antar jag, formuleras. Och som jag har skrivit förut, det här är inte “min grej”. Jag har inga höga tankar kring NPM och målstyrning. (Se t ex “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.) Målstyrningen innebär, anser jag, att politikerna abdikerar från sitt ansvar. De ger inte verksamheterna tillräckligt med resurser, samtidigt som målen är desamma eller ännu högre än tidigare. Det råder helt enkelt ingen balans mellan krav och resurser – och de som får sitta emellan är personalen. Personalen får ansvaret om inte målen uppfylls, trots att de gör sitt yttersta för att allt ska fungera så bra som möjligt. Vilket gör att ohälsan ökar… Vi politiker borde bli ärliga, vi borde typ säga:

“Vi har inte råd – vi måste skära ner – vi tar ansvar genom att sänka krav.”

Eller tilldela mer resurser…

Ärendena 6, “Nämndernas verksamhetsberättelser 2020”, och 7, “Vänersborgs kommun årsredovisning 2020”, är viktiga. Tyvärr viktigare än att avhandlas rutinmässigt på ett sammanträde med kommunstyrelsen. Egentligen borde en heldag avsättas, typ en workshop, för att analysera och diskutera vad som var bra med det gångna året och vad som kunde ha gjorts bättre – och sedan dra slutsater inför kommande år. Nu lär det inte vara många som säger något.

Båda ärendena kommer upp i kommunfullmäktige senare i vår. Vi i Vänsterpartiet började för ett antal år sedan att gå upp i talarstolen och ge våra kommentarer och synpunkter på både verksamhetsberättelser och årsredovisningen. Under de senaste åren har allt fler talare gjort detsamma. Vi får se hur det blir detta Coronaår.

För övrigt återkommer jag vid ett senare tillfälle med några nedslag kring framför allt nämndernas redovisningar av sina verksamheter…

I ärende 8, “Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021” tänkte jag lägga ett eget yrkande. Jag tycker nämligen att förslaget till fördelning av Vänersborgs andel av “skolmiljarden” (ett statligt “corona-bidrag” till kommunens utbildningar) på 3.960 milj kr ska fördelas annorlunda än beslutsförslaget. Jag anser att Kunskapsförbundet borde få 2/3 av pengarna och BUN 1/3. (Se “KS 2: Vem ska ha skolmiljardens pengar?”.)

I augusti 2018 lämnade vänsterpartisten Adam Frändelid in en motion med förslaget att Vänersborgs kommun skulle anlägga bangolfbana på Skräcklan. Förslaget är nu att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Jag kan nog inte annat än hålla med samhällsbyggnadsnämnden, som utrett motionen, om att intentionen i motionen är god, men att det inte ingår i kommunens ansvarsområde att bedriva bangolf. Det man kan hoppas på är att någon privat entreprenör vill anlägga en minigolfbana.

Kommunstyrelsen föreslår att Sverigedemokraternas motion om att “reglera hyreskostnader vid intern uthyrning av lokaler och fastigheter” bland annat ska få följande svar:

“motionens intentioner kan tillgodoses inom ramen för redan pågående uppdrag om att ta fram ett förslag till revideringar i riktlinjerna för internt hyressystem.”

Det är nog ett svar som kanske till och med SD:arna själva kan acceptera.

Lutz Rininsland (V) interpellerade socialnämndens ordförande Dan Nyberg i förra veckans kommunfullmäktige. Det handlade om socialnämndens anslagsbindningsnivå. Trots svar och replik är jag inte säker på att det har blivit rätt nu heller. Det handlar om det statliga bidraget på 17,5 milj kr, som är riktat till de äldre, verkligen går oavkortat till de äldre. Det är en viktig fråga eftersom riksdagen har uttalat att om statsbidraget används till något annat så ska det betalas tillbaka. Jag hoppas att mina frågetecken kommer att rätas ut.

Vad sägs om den här formuleringen av ett beslutsförslag:

“Kommunstyrelsen antar upprättat yttrande i ärende avseende svar på revisionsrapport avseende granskning av kommunens hållbarhetsarbete utifrån Agenda 2030.”

Jag hoppas att få lägga en protokollsanteckning i ärendet. Anteckningen handlar om att när revisorerna från KPMG ger kommunen rekommendationer kring hållbarhetsarbetet utifrån “Agenda 2030” så rekommenderar de bara skrivbordsaktiviteter – och inget om det praktiska arbetet.

Ärendena 20 och 21 handlar om vattenskyddsområde och Vattenmyndighetens samråd. Det är svåra och också mycket viktiga frågor, särskilt för landsbygden. Det verkar som om det föreslagna vattenskyddsområdet kommer att klavbinda invånarna utanför tätorterna, samtidigt som det kommer att kosta dem en massa pengar. Jag hoppas att det finns några experter bland politikerna som kan utveckla kritiken bättre än vad jag kan.

Remissen på utredningen om “Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen”, ärende 22, har jag svårt att ta ställning till. Det är komplicerade frågor. Men inte ska jag väl argumentera för en försvagad äganderätt…? Nej, självklart inte. ;-)

Byggnadsnämnden vill ändra byggnadsvårdspriset till ett byggnadsvårds- och arkitekturpris. Jag undrar bara om det ges några bygglov i kommunen så att någon kan komma ifråga för priset…?

Två gånger om året redovisas de motioner som inte har beretts färdigt. Den äldsta av dessa motioner lämnades in av Lutz Rininsland (V) den 22 augusti 2018. Med tanke på det digra underlaget, 2000 sidor, så låter det som en saga – men det är faktiskt sant. Titeln på Rininslands motion är:

”Motion om att ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika.”

Ja, det var de som jag ser som de viktigaste ärendena på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Men först är det möte med Kunskapsförbundet imorgon tisdag.

Kategorier:arvoden, KS 2021

KS 4: Motioner och Bergagården

Det här är den fjärde och sista bloggen om onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. (Se “KS 1: Budgetramarna fastställda”, “KS 2: Vem ska ha skolmiljardens pengar?” och “KS 3: Slussar, droger, bostäder, arenan mm”.)

Några motioner behandlades också av kommunstyrelsen. De ska dock vidare till kommunfullmäktige för beslut.

Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att i stort sett helt bifalla en motion från Lutz Rininsland (V) och Stefan Kärvling (V) om systematiskt uppföljning av beslut. (Jag återkommer till motionen vid ett senare tillfälle.) Däremot föreslås avslag på en sverigedemokratisk motion om krav på “läkarintyg för måltidsavvikelser”. Det har flutit en del vatten under broarna sedan september förra året, men då skrev jag faktiskt en blogg om den sverigedemokratiska motionen, se ”BUN (14/9): Läkarintyg för specialkost?”.

KS anser vidare att motionen “Vilken roll har ledamöterna i kommunstyrelsen?”  från Lutz Rininsland (V) ska anses besvarad – med hänvisning till:

“ordförandens ansvar för att leda kommunstyrelsens arbete.”

Vi får se vad Rininsland säger om det när fullmäktige ska fatta beslut i frågan. Det går att få en föraning i Rininsland blogg “Det ankommer på Benny Augustsson att bestämma”.

Det blev en del diskussion kring Tor Wendels (M) motion “Översyn av dagens Internhyra”. Wendels motion hade följande yrkanden:

  • “att Kommunfullmäktige konstaterar att trots beslutad budget ger dagens underhållsskuld i nuläget inte Samhällsbyggnadsnämnden förutsättningar för ”en god ekonomisk hushållning” av kommunens ägda fastigheter.”
  • “att en åtgärdsplan för att snarast åtgärda underhållsskulden tas fram snarast, samt”
  • “att grundorsaken till att underhållsskulden existerar och inte åtgärdats tidigare trots kännedom utreds, i syfte att ge förslag på åtgärder i avsikt att situationen inte ska uppstå igen.”

 Det var en bra motion tyckte jag. Kommunens nye kommunalråd, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Mats Andersson (C), tyckte emellertid att den var ett:

“skott i foten.”

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) använde också bildspråk och förklarade att motionen slog in öppna dörrar. Det här var redan samhällsbyggnadsnämndens uppgift, menade Augustsson.

Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) yrkade bifall till motionen med orden, på ett ungefär:

“samhällsbyggnadsnämnden har ansvaret, men har inte möjlighet att efterleva det. Pengarna går till akut underhåll, men inte till nödvändigt löpande och förebyggande underhåll. Extremt lite pengar till underhåll. Vi måste komma ikapp och jobba bort underhållsberget.”

Det blev votering. “Storoppositionen”, inklusive Vänsterpartiet alltså, röstade för motionen som då fick 9 röster mot Augustssons förslag till avslag som bara fick 6.

Kommunstyrelsen beslutade vidare att föreslå kommunfullmäktige att godkänna att samhällsbyggnadsnämnden upprättar ett livsmedelsförråd med ett värde på 1,3 milj kr för 2021, för att säkra upp tillgången på livsmedel i händelse av en krissituation. Det gäller att lära sig av erfarenheterna…

Till sist.

Kommunstyrelsen beslutade att tillföra Stiftelsen Bergagården ett finansiellt tillskott på 270.000 kronor för år 2021 för att täcka ökade kostnader. Det var dock under förutsättning att Trollhättans Stad och Grästorps kommun också fattade beslut om att tillföra pengar.

Jag ställde några frågor i detta ärende. Det var nämligen inte helt solklart vad som gällde. Och det blev det inte utifrån svaren heller…

I underlaget stod det att pengarna var till för att täcka ökade kostnader för: 

“personal samt ökade kostnader i samband med nytt hyresavtal.”

Men i begäran om pengar så skrev ordförande för Stiftelsen Bergagården att det bara handlade om ökad hyra utifrån det nya hyresavtalet. Jag undrade därför vad som gällde, ökad hyra och mer personal – eller bara ökad hyra? Det hörde till saken att stiftelsen redan hade ute annonser om att anställa fler…

Ordförande Augustsson (S) menade att pengarna gick till både och – till både hyra och ny personal. Och han medgav att han inte kände till det nya hyresavtalet.

Bo Carlsson (C) som är ordförande i Fastighets AB Vänersborg (FABV), som har köpt Bergagården, tyckte att bolaget måste få täckning för sina kostnader. En synpunkt vilken nog får betraktas som en “liten chansning” av Carlsson.

När jag påpekade att Stiftelsen Bergagårdens gamla och billigare hyresavtal gällde till halvårsskiftet nästa år (2022) – och att Fastighets AB faktiskt övertog detta avtal vid förvärvet av Bergagården – blev det tyst. Oroväckande tyst… Inget svar.

Jag hade inget yrkande, jag tror nämligen att det sker mycket positivt på bergen just nu. Och denna utvecklingen vill jag inte sätta några käppar i hjulen för. Stiftelsen Bergagården fick sitt finansiella tillskott på 270.000 kronor…

Efter sammanträdet har jag fått reda på av Fastighets AB:s VD att i det nya avtalet så har gränsdragningslistan mellan fastighetsägare och nyttjaren ändrats. I det tidigare avtalet så var t ex allt underhåll på fastigheten nyttjarens, dvs Stiftelsens, ansvar. I det nya hyresavtalet är:

“underhållsarbeten på fastigheten FABV:s ansvar.”

Det förklarar naturligtvis en hel del.

Kommundirektör Lena Tegenfeldt mailade:

“Grästorps kommun är ägare till vårt gemensamma projekt däruppe (inte att beblanda med basverksamheten) och den annons som nu är ute om personal, är personal INOM det projektet, dvs projektmedel som kvarstår och enbart en visstidsanställning. … Den personal som är upptagen i angiven budget är alltså inte densamma som nuvarande annons.”

Med andra ord så var jag med och fattade ett bra beslut. Tror jag…

Och det var februaris sammanträde med kommunstyrelsen…

KS 3: Slussar, droger, bostäder och arenan

28 februari, 2021 Lämna en kommentar

Tiden går och strax börjar en ny vecka. Och fortfarande har jag inte redovisat mina politiska förehavanden från den gångna veckan.

I två bloggar har jag beskrivit två av de ärenden på kommunstyrelsen som engagerade mig mest, “budgetramarna” (se “KS 1: Budgetramarna fastställda”) och “skolmiljarden” (se “KS 2: Vem ska ha skolmiljardens pengar?”).

Det var en hel del information på mötet, precis som det brukar. Jag tyckte att informationen från Trafikverket om de planerade, nya slussarna var väldigt intressant. De gamla slussarna i Göta älv kommer som bekant inte att kunna användas efter 2030. Så om inte slussprojektet blir av så kommer inga båtar överhuvudtaget att kunna ta sig upp till Vänern efter detta årtal. Och det kommer inte att bli någon ny kanal till Uddevalla…

Den aktuella frågan just nu för Vänersborgs del handlar om var slussen vid Brinkebergskulle ska anläggas – väster eller öster om den nuvarande.

Trafikverket förordar i nu-läget ett alternativ där den framtida kanalen och slussen går öster om den nuvarande.

Trafikverket räknar med att börja bygga slussen vid Brinkebergskulle 2025. Det kommer att bli enorma schaktmassor under byggtiden, som ska fraktas bort från området. Men detta och mycket mer kommer att tas upp på ett så kallat avgränsningssamråd, som genomförs i mars-april. Allmänheten kommer att få både information och möjlighet att lämna synpunkter. (Du kan läsa mer om slussprojektet på Trafikverkets sida – klicka här.) Kommunstyrelsen fick för övrigt bara information, inga beslut i frågan fattades.

Drogförebyggare Sara Gunnarsson Forsberg berättade om det drogförebyggande arbetet under 2020. Och det var ett mycket imponerande arbete som utfördes, trots att man arbetade i motvind, tänker jag. Typ bristande polisresurser, narkotika som flödar in i landet, sprututdelningar, alltmer tillåtande attityder bland skådespelare, kändisar och allmänhet osv. Tänker jag, igen.

Kommunstyrelsen fick även en gedigen information om bostadsförsörjningen och läget på bostadsmarknaden. En ny bostadsförsörjningsplan ska nämligen antas av kommunfullmäktige.

“Det långsiktiga syftet med bostadsförsörjningsplanen är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att bo och leva i goda bostäder. Planen ska visa hur behoven ser ut, vilka mål kommunen har, och vilka åtgärder kommunen ska genomföra när det gäller bostäder.”

Det har byggts alltför få bostäder i Vänersborg de senaste åren. Nu har bostadsbyggandet kommit igång och det byggs i snitt 200 nya bostäder per år.

“Bostadsbyggandet i Vänersborg har tagit fart sedan 2016 och har senaste åren varit uppe i nivåer i närheten av det förra bostadsförsörjningsprogrammets mål. Det är framför allt flerbostadshus i Holmängen, Korseberg och Vänersborgs centrum som står för det ökade bostadsbyggandet sedan 2017.”

Det råder fortfarande brist på alla typer av bostäder. Bland annat är det en kö på 3,5 år till en hyresrätt i Vänersborgsbostäder…

Kommunstyrelsens ledamöter fick också en information om en “genomlysning av kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet”. Den hade förhoppningsvis också ledamöterna läst innan sammanträdet.

Det var en mycket omfattande och genomarbetad genomlysning, till och med lite imponerande… Det framfördes en oerhörd kritik mot kultur- och fritidsförvaltningen. En förödande kritik om man ska vara ärlig. Det handlade inte om att personalen gjorde ett dåligt jobb, tvärtom så lovordades personalens insatser på många olika sätt.

Men…

Det handlade om bristande organisation och ledningsstruktur, brister i budgetarbete och ekonomisk uppföljning, saknade avtal, brister i samverkan mellan chefer, otydlig politisk styrning, få styrdokument och otillfredsställande hantering av inkomna och upprättade handlingar etc…

Det finns mycket att ta tag i för nämnden och förvaltningen. Vilket jag är övertygad om att den nye förvaltningschefen kommer att göra. Men för att ta ett exempel på hur det inte får gå till i en kommunal förvaltning, eller kanske förvaltningar:

“Månatligen sänds en excel-fil (samlad hyresfaktura) från SBN (=samhällsbyggnadsnämnden; min anm) till KFN (=kultur- och fritidsnämnden; min anm). I den finns två poster – oidentifierade sporthus och oidentifierade idrottsplatser – till en hyreskostnad om ca 420 tkr. Det har inte varit möjligt för KFN att få klarhet i vilka sporthus och idrottsplatser som avses.”

Och så vill jag avsluta detta ärende med allas vårt “skötebarn” – Arena Vänersborg. Den finns med i genomlysningen, i varje fall till viss del. Om arenan skrivs det i sammanfattningen:

“Vänersborgs Arena är storleksmässigt byggd för bandy (och skrinnande), de enda idrotter som kräver sådan storlek på isbanan. Idrotterna i sig kräver ingen arena, det fungerar med en enklare ishall. Byggnaden är och har varit behäftad med problem från start. Taket läcker och ska bytas ut, en investering på ca 22 mkr. Med is under åtta månader om året begränsas användningen av arenan under en stor del av året. Nyttjandegraden har trots det uppskattats till 61 % i den analys som förvaltningen gjorde 2019. För att öka antalet nya och stora arrangemang/evenemang krävs investeringar i inventarier, ytterligare personalresurser samt marknadsföring. Arenan bör genomlysas separat av särskild fastighetskompetens och organisationskompetens i samverkan.”

Den som vill veta mer om genomlysningen – och kritiken av kultur- och fritidsförvaltningen, kan ladda ner rapporten här.

Jag återkommer imorgon med resten av de ärenden som behandlades på kommunstyrelsens sammanträde i onsdags.

KS 2: Vem ska ha skolmiljardens pengar?

25 februari, 2021 1 kommentar

På gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen behandlades en hel rad frågor. Jag tänker så småningom beskriva, om inte alla, så åtminstone de flesta och viktigaste av dem. Igår skrev jag om sammanträdets viktigaste fråga – om budgetanvisningarna, dvs de budgetramar som kommunens nämnder och styrelser ska utgå ifrån när de arbetar fram sina budgetar för år 2022. (Se “KS 1: Budgetramarna fastställda”.)  I denna blogg ska jag beskriva det extra ärende som togs upp, nämligen fördelningen av Vänersborgs andel av den så kallade “skolmiljarden” – ett “extra” statsbidrag. Och skyldig till att “skolmiljarden” togs upp som ett särskilt ärende var jag…

“Skolmiljarden” är den “folkliga” benämningen på det extra bidrag som staten betalar ut till kommunerna under pandemin. Statsbidraget gäller enbart för år 2021. Regeringen skriver på sin hemsida (se “Över en miljard extra till skolan nästa år”):

“För att möta den tuffa utmaning som covid-19-pandemin medför förstärks det statliga stödet till skolväsendet med 1 miljard kronor 2021.”

De statliga pengarna fördelas proportionellt mellan Sveriges kommuner utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i varje kommun. Det innebär för Vänersborgs del ungefär 4 milj kr. De här pengarna får kommunen sedan själv bestämma om hur de ska fördelas ut i kommunen. Regeringen skriver att statsbidraget får användas inte bara inom grund- och gymnasieskolan, utan också inom förskolan och vuxenutbildningen.

Syftet med “skolmiljarden” är mycket tydligt. Pengarna ska:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Pengarna ska, så att säga, användas till att betala för de extra åtgärder som krävs för att kompensera eleverna för att de har gått miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen. Klassrumsundervisning anses nästan undantagslöst ha högre kvalitet än den som kan ges på distans. Det är väl bara vissa friskolekoncerner som har en annorlunda uppfattning…

I tisdags var det sammanträde med Kunskapsförbundet Väst (KFV). (Jo, jag är med där också…) Direktionen (=förbundets “fullmäktige”) informerades om att ägarsamrådet, dvs presidierna i KFV, Trollhättans stad och Vänersborgs kommun, hade diskuterat fördelningen av statsbidraget, “skolmiljarden”.

Ägarsamrådet hade kommit överens om att pengarna skulle fördelas utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år. Ägarsamrådet fattar i och för sig inga beslut, utan “beslutet” ska snarare ses som en överenskommelse om vad kommunalråden ska arbeta för i sina respektive kommuner. (Det är fullmäktige som bestämmer.) Jag vet inte huruvida det diskuterades på ägarsamrådet, men fördelningen innefattar i vanlig ordning också de barn och ungdomar som går på friskolor. Men det tror jag att alla har klart för sig.

Efter ägarsamrådet fick Kunskapsförbundet en tråkig överraskning. Det kom ett nytt muntligt besked från Trollhättan – fördelningen skulle ändras. Ägarkommunerna ville inkludera barnen i förskolan i fördelningen. Det skulle naturligtvis innebära att Trollhättan och Vänersborg skulle behålla en större andel av pengarna och att KFV därigenom fick mindre…

Det var oklart om det var ett beslut som redan hade fattats i kommunerna och i så fall av vem. Ingen i direktionen hade hört talas om att beslut hade fattats – eller ens diskuterats “hemmavid”. Och då ska vi komma ihåg att direktionen i KFV består av politiker från Trollhättan och Vänersborg som alla sitter i kommunfullmäktige – och oftast också i en eller flera nämnder i sin hemkommun, 

Det här var orsaken till att jag väckte ett ärende på gårdagens sammanträde om “skolmiljarden”.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde diskussionen med att konstatera att det var “någon” från Trollhättan som efter ägarsamrådet hade framfört synpunkterna att pengarna borde fördelas utifrån antal barn och ungdomar mellan 0-19 år, dvs inklusive barnen i förskolan. Augustsson var också tydlig med att inga beslut om fördelningen av skolmiljardspengarna är fattade i Vänersborg.

Ordförande Augustsson var mycket bestämd med att ärendet ska upp i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) redan den 8 mars. Därefter ska det vidare till kommunstyrelsen för att slutligen avgöras av kommunfullmäktige.

Det blev en del diskussion. Bo Carlsson (C), som numer är ordförande i barn- och utbildningsnämnden och ersättare i KFV, tyckte att diskussion i KFV hade varit “bisarr”. Det reagerade Henrik Josten (M) kraftigt mot. (Josten är ledamot i BUN och också 2:e vice ordförande i KFV.)

Själv passade jag på att framföra mina åsikter i sakfrågan… Det var samtidigt ytterligare en slags motivering till att jag väckte ärendet.

Syftet med skolmiljarden är:

“att bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin.”

Då är min uppfattning att pengarna ska gå till de elever och studerande som har drabbats allra hårdast av pandemin. Och det är i första hand de som har haft distansundervisning. Det är dessa elever som inte har fått den undervisning “de har rätt till”.

Och de som har haft i särklass mest distansundervisning är gymnasie- och vuxenutbildningseleverna. I andra hand är det högstadieeleverna.

De elever som drabbas allra hårdast är självklart de som ska ta examen nu i vår. De elever som går i åk 1 och 2 på gymnasiet eller åk 7 och 8 på högstadiet har faktiskt 1 eller 2 år på sig att ta igen förlorad undervisning och förlorade möjligheter till kunskap. De möjligheterna har inte eleverna i avgångsklasserna eller “vuxeleverna”. De får sina slutliga betyg nu och med dom ska de söka till gymnasiet respektive högskola eller jobb i arbetslivet.

Jag anser att det är helt självklart att statsbidraget ska gå till de som är i störst behov av stöd och hjälp, dvs åk 9 i grundskolan och åk 3 i gymnasiet, samt vuxenundervisningseleverna. Därför anser jag att en rimlig fördelning borde vara att 2/3 av Vänersborgs del av statsbidraget går till Kunskapsförbundet och 1/3 till barn- och utbildningsnämnden.

Trollhättans stad ger faktiskt ett lite “småaktigt” intryck av att försöka “roffa åt sig” så mycket som möjligt av statsbidraget, istället för att se till behoven och statsbidragets syfte. Det är som att de glömmer att de elever som går på gymnasiet är deras elever, ungdomar från Trollhättan (och Vänersborg). Det hoppas jag verkligen inte att Vänersborg gör, utan att politikerna i kommunen utgår från att gymnasieungdomarna och de i vuxenutbildningen är vänersborgare (och trollhättebor). För det är precis vad de är.

Det fattades inga beslut i ärendet igår, utan frågan remitterades till kommunstyrelseförvaltningen. Det betyder att den ärendegång som ordförande Benny Augustsson beskrev i inledningen av ärendet gäller.

Och det är helt ok. Det var bra. Diskussionen om fördelningen av “skolmiljarden” får föras på allvar när det är dags att fatta beslut. Även om jag redan igår kände mig tvungen att framföra min uppfattning med tanke på diskussionen i KFV dagen innan…

KS 1: Budgetramarna fastställda

24 februari, 2021 Lämna en kommentar

Idag hade kommunstyrelsen i Vänersborg sammanträde. Det blev inte så långt som beräknat, eller befarat… “Redan” kl 15.45 slog ordförande Benny Augustsson (S) klubban i bordet och tackade alla deltagare för visat intresse. Och särskilt tjänstemännen som hade visat stor flexibilitet när tidsschemat ändrades med kort varsel.

Ekonomikontoret gav en längre och mycket pedagogisk föredragning om förslaget från kommunstyrelsens ordförande till “Anvisningar budget 2022, ekonomisk plan 2023-2024”. Förslaget innehöll ju också mycket fakta som ekonomerna hade tagit fram. Jag redogjorde för det väsentligaste i bloggen “KS (24/2): Budgetramar 2022” tidigare i veckan.

Det som var nytt i förutsättningarna var att det hade kommit en ny skatteprognos i slutet av förra veckan. Den hade inte hunnit arbetas in i underlaget.

Prognosen var bättre än den från december som underlaget hade utgått ifrån. Prognosen sa nu att skatteintäkterna skulle öka med ytterligare 23 milj kr nästa år. Och eftersom nästa års överskott budgeterats till 54 miljoner så innebär det att resultatet för år 2022 nu säger 77 milj kr.

Och inte nog med det. I måndagens blogg nämnde jag att kommunens egen prognos för skatteintäkterna/generella statsbidragen hade minskats med 250 kr/invånare. Det gör kommunen för att ha en pott i reserv, typ för “säkerhets skull”. Denna “försiktighet” (250 kr/inv) motsvarar ungefär 10 milj kr. Skatteintäkterna för 2022 ser därmed ganska positiva ut kan man väl konstatera…

77 miljoner kronor, eller till och med 87 milj, är enligt min mening ett alldeles för stort budgeterat resultat. Åtminstone de 23 “extra-miljonerna” borde snabbt och lätt ha kunnat delats ut i budgetramarna till social- och barn- och utbildningsnämnden. Då hade nämnderna i varje fall till viss del sluppit att leta områden att skära ner verksamheten i.

Det kanske också kan vara värt att nämna att det finns lite ”smolk i bägaren”. Vänersborgs del av statsbidragen kommer att minska de närmaste åren. Det beror på att kommunerna i resten av Sverige ökar i invånarantal mer och snabbare än Vänersborg. Jag tror dock inte att det handlar om särskilt stora pengar, men det är en gissning.

Det visade sig när det var dags att fatta beslut om anvisningarna, dvs de budgetramar som kommunens nämnder och styrelser ska utgå ifrån när de arbetar fram sina budgetar för år 2022, att det inte fanns några fler förslag…

Inget annat parti hade alltså något alternativt förslag. Det kan kanske låta beklämmande, men det finns förklaringar. De styrande partierna har hela ekonomistabens resurser bakom sig när deras förslag utarbetas. Det har inte de andra partierna. I och för sig borde den borgerliga oppositionen kanske ha kunnat få fram ett förslag. De sitter ju med ”överallt” ( i t ex alla presidier) och finns dessutom ständigt i kommunhuset. Hur som helst, oppositionen, och i synnerhet de partier som helt står utanför kommunhuset, i kylan på Sundsgatan, har inte samma möjligheter som de styrande partierna.

Så det behövdes alltså ingen omröstning. Förslaget från de styrande partierna S+C+MP, som formellt var ordförande Augustssons (S) förslag, var det enda. Det “vann”. Oppositionen avstod helt enkelt från att rösta.

Men…

Det var ändå två partier som markerade sin inställning till det liggande, och sedemera beslutade, förslaget. Det var Vänsterpartiet och Moderaterna, eller mer formellt, Stefan Kärvling (V) och Henrik Harlitz (M). Jag tänkte återge båda dessa protokollsanteckningar nedan, så att de politiskt intresserade läsarna (finns det några andra som läser mina bloggar?) kan bilda sig en egen uppfattning om var åtminstone dessa partier står i budgetfrågan. (Du kan ladda ner Kärvlings protokollsanteckning här och Harlitz anteckning här.

=================

Kärvlings protokollsanteckning:

Ärende 7: Förslag till anvisningar budget 2022, Ekonomisk plan 2023-2024

Protokollsanteckning

De förslag på anvisningar, “budgetramar”, som har förelagts kommunstyrelsen innebär att de stora nämnderna, framför allt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, tvingas till omfattande besparingar för att kunna lägga budgetar som håller sig inom de anvisade ramarna.

De budgetar som dessa nämnder tilldelas enligt förslaget kommer uppenbarligen inte att räcka till för de ökade kraven och behoven. Då ska man också komma ihåg att båda nämnderna har sparat och skurit ner under flera år. Och trots det gått med underskott. (År 2020 var ett undantag där de extra statsbidragen för coronan gjorde att nämnderna gjorde ett plus-minus-noll-resultat.) Vid ett flertal tillfällen har t ex socialnämnden också tvingats vända sig till kommunfullmäktige och begära tilläggsanslag.

Det finns ett stort “glapp” mellan resurser och krav/behov – och det “glappet” växer för varje år. Kommunen måste endera tillskjuta mer resurser eller helt enkelt sänka kraven. Kommunen kan inte begära eller tvinga de anställda att göra samma arbete år efter år med mindre personal. Personalen ställs inför en omöjlig situation när kraven från lagar, förordningar och kommunala mål är desamma samtidigt som behoven i verksamheterna ökar – och de ekonomiska och personella resurserna minskar.

Kommunen borde även starkt överväga att “vända på” hela budgetprocessen. Politikerna måste bestämma sig för vad de vill med kommunens verksamhet – och vad som ska prioriteras. Vad har vi för mål i kommunen, nu och i framtiden? Och utifrån målen och viljeinriktningen måste sedan prioriteringarna, målen, formuleras. Då måste också alla kommunens verksamheter, och kostnader, upp på bordet och bli föremål för denna prioritering. Utifrån denna prioritering fördelas sedan de ekonomiska resurserna.

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

=================

Harlitz protokollsanteckning:

Protokollsanteckning 

Budgetplaneringen

Budget och MRP för Vänersborgs kommun är de viktigaste styrdokumenten som beslutas av kommunfullmäktige. Dessa dokument behöver hänga ihop, allt från de politiska visionerna till budgetposten för en enskild kommunal verksamhet.

Den nuvarande budgetprocessen uppfyller inte detta krav enligt vår mening. 

Tyvärr är det nu en bakvänd process där kommunstyrelsen först fattar beslut om ramar och anvisningar till nämnderna. Därefter ska nämnderna besluta om sin MRP (förväntade resultat). Efter denna process ska alla partier samtidigt lägga förslag till fullmäktiges beslut om MRP.

Rimligen ska de politiska visionerna och långsiktiga målen vara de första förutsättningarna i ett budgetdokument. Därefter ska fullmäktige fastställa de mål (förväntade resultat) som respektive nämnd ska arbete med. Det är rimligt att nämnderna har likartade mål och att fullmäktige samtidigt fastställer de ekonomiska ramarna till dessa mål (förväntade resultat). 

Efter fullmäktiges beslut om mål och ramar för respektive nämnd är det dags för nämnderna att besluta om sin detaljbudget. Där kan man möjligen ta beslut om något eget nämndspecifikt mål utöver fullmäktiges beslutade mål.

Det är givetvis viktigt att alla partier har insyn och tillgång till de förutsättningar som gäller för budgetarbetet. Därför är det positivt att alla medverkar i budgetberedningen och att alla får information om nämndernas inspel och synpunkter.
I samband med budgetberedningen anser vi att ett genomarbetat budgetunderlag ska tillställas alla partier. Alla nämnders förutsättningar och kommande driftsförändringar ska där redovisas.

Även investeringsplanerna behöver vara tydliga så det framgår hur kommande investeringar påverkar kommunen som helhet. Det ska också beräknas vilka kostnadsökningar som blir aktuella för varje nämnd. I detta sammanhang ska både ökade hyreskostnader och ökade driftskostnader redovisas. 

Nämndernas ramar ska därför redovisas för hela planperioden i fullmäktiges beslut.

Vi avser inte att nu lägga förslag till anvisningar och ramar till nämnderna. När de styrande partierna har lämnat MRP-förslaget till kommunstyrelsen kommer vi att lämna ett komplett förslag till budget och MRP.

Henrik Harlitz
Moderaterna

<span>%d</span> bloggare gillar detta: