Stefan Kärvlings blogg

Imorgon onsdag, den 27 oktober, är det dags, kommunstyrelsen sammanträder. Igen. Sammanträdena med kommunstyrelsen (KS) kommer tätt dessa dagar. Det är det andra mötet i oktober.

Dagordningen har följande utseende:

Det är en del information under ärende 2:

Sedan ska ordförande Benny Augustsson (S) informera liksom kanske även 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) och 2:e vice Mats Andersson (C). Kommundirektör Lena Tegenfeldt har alltid en egen informationspunkt.

Det här blir en ganska lång blogg. Därför har jag delat upp den i flera avsnitt utifrån de olika ärendena. Då kan man läsa det som man är intresserad av. Jag tar upp “Ärende 5 Motion om infrastruktur”, “Ärende 6 FÖP Vänersborg-Vargön”, “Ärende 7 Skogen i Korseberg”, “Ärende 9 Handlingar och demokrati” och “Ärende 11 Vattenpalatset”.

Ärende 5 Motion om infrastruktur

För 3,5 år sedan skrev Dan Åberg (M) en motion om att Vänersborgs kommun borde ta fram en kartläggning av brister i väg-, järnväg- och cykelnätet i kommunen. Kartläggningen skulle sedan utgöra grunden för:

“en prioritering av infrastrukturinsatser som kan användas för uppvaktning av Trafikverket och som inspel till kommande arbete med infrastrukturplaner.”

Åberg menade att denna kommunala kartläggning och prioritering var nödvändig för att kunna påverka de ansvariga på Trafikverket. Motionen bifölls av kommunfullmäktige och nu är utredningen enligt motionens yrkanden klar. Fast det verkar som om inget nytt arbete har utförts. Det hänvisas till att en prioritering redan finns och att den beslutades av kommunstyrelsen 2008… Och att det finns en cykelplan antagen av kommunfullmäktige.

Men Dan Åberg (M) verkade emellertid vara nöjd när kommunstyrelsens sammanträde “förbereddes” i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Det enda de borgerliga ledamöterna röstade igenom, mot Benny Augustssons och Mats Anderssons vilja, var att:

“kommunstyrelsen behandlar en prioriteringslista var fjärde år inför behandlingen av de regionala och nationella infrastrukturplanerna.”

Så det är inte utan att man undrar vad som gjorde att det tog 3,5 år efter att motionen bifölls i fullmäktige tills den kom till KS…

För övrigt kan det väl nämnas att på “trafikfronten” går det till så att önskemålen från den enskilda kommunen går via kommunalförbundet Fyrbodal till Västra Götalandsregionen som i sin tur förhandlar med Trafikverket.

Ärende 6 FÖP Vänersborg-Vargön

Den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön är ett stort ärende. Den är värd både en och två egna bloggar. Vilket jag har planerat länge, men inte fått “kraft” till.

Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) utgör en samlad vägledning för mark- och vattenanvändningen i Vänersborg och Vargön. (Se “Höstens sista KS” [2019] och “Vattenledning och FÖP mm”.) Kanske kan en liten bakgrund till FÖP:en vara på sin plats, och jag citerar från underlaget:

“I samband med antagandet av Översiktsplan 2017 återupptogs arbetet med tidigare uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön … Kommunstyrelsen beslutade 2019-12-04 § 206 att genomföra samråd. Samrådet genomfördes 9 december 2019 – 21 februari 2020. Ett 30-tal yttranden kom in som ihop med synpunkter framförda under dialogträffar kring samrådet har legat till grund för omarbetning av förslaget.”

Det är mycket att läsa i förslaget, men samtidigt är det väldigt intressant och lärorikt. Man lär känna Vänersborg (staden) och Vargön väldigt bra.

FÖP-materialet består av flera delar. Det är ett huvuddokument, en utredningsdel och en miljökonsekvensbeskrivning. Det finns en del kartor och dessutom en samrådsredogörelse, där alla yttranden har sammanställts och “kommenterats”. Man kan hämta allt material på kommunens hemsida (klicka här!) och här kan man också ägna flera timmar åt att “leka med” rekommendationskartan.

Kommunstyrelsen ska inte fatta något beslut, utan hela ärendet ska återremitteras. Förslaget ska vad jag förstår ut på granskning igen. Det innebär att:

“kommunens nämnder, externa myndigheter, organisationer och allmänhet inbjuds att komma med synpunkter på det omarbetade planförslaget. Synpunkterna kommer att sammanställas i ett granskningsutlåtande.”

Det är först efter granskningen som beslut kan fattas. Jag rekommenderar alla som är intresserade av utvecklingen i Vänersborg (själva staden) och Vargön att studera förslaget till fördjupad översiktsplan. Och komma med eventuella synpunkter.

Ärende 7 Skogen i Korseberg

Medborgarförslaget angående naturstigen, som planeras att gå rätt genom skogsdungen på Korseberg, ska behandlas igen. Jag har skrivit om kommunens planer, som medborgarförslaget vänder sig emot, i en blogg tidigare. (Se “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.) Ärendet var nämligen uppe i KS i augusti, men återremitterades eftersom det saknades kartor. (Se “Idag var det KS”.) Denna gång finns det bifogat några kartor.

Kommunen vill anlägga en gång- och cykelväg genom den i stort sett enda skogsdungen som finns kvar på Korseberg. Ibland kallas den “naturstig” i handlingarna, vilket jag tror beror på att den förmodligen inte ska asfalteras eller belysas.

Motiveringen till att det behövs en GC-väg genom skogsdungen är att:

“göra området tillgängligt för kommuninvånarna”.

Jag kan i sammanhanget inte låta bli att nämna att i Sikhall har det aldrig varit tal om att göra någon skog tillgänglig för allmänheten… Där prioriteras djur och natur. Och innan ett endaste träd kan tänkas avverkas görs det naturvärdesinventeringar, artskydd- och häckfågelinventeringar osv. (Se “Utveckling i Sikhall?!”.) Det framgår inte av underlaget om några sådana utredningar har gjorts på Korseberg. Det gjordes ju t ex ingen naturvärdesinventering på Mariedal Östra innan skogen skövlades så varför skulle det göras på Korseberg. Det är nog mycket ovanligt att det görs i staden. Hade några sådana gjorts på Korseberg så är jag säker på att det hade nämnts i handlingarna.

GC-vägen ska ha ungefär den sträckning genom skogsdungen som flygfotot visar. Det är alltså längs genom hela skogspartiet, från Vassbottens strand till den gamla 44:an mot Båberg.

Det är lite svårt att förstå att inte GC-vägen istället viker av mot landsvägen innan skogen. Men det kanske är viktigare att människorna i bostadshusen får vara ifred än att paddorna, insekterna och de andra djuren får vara det.

På Eniro (se här) kan man se att skogen har några år på nacken. Så här såg samma område ut i slutet av 1950-talet eller början av 1960-talet. Det är således en äldre skog.

Det syns tydligt hur skog har avverkats de senaste åren. Även om förvaltningen gör en ganska fantastisk omskrivning i underlaget till KS för att dölja detta faktum:

“Med utgångspunkt från detaljplanen har den nämnda skogsdungen inte ”minskat avsevärt i yta”, som förslagsställarna menar, utan snarare tvärtom, den är större idag än vad detaljplanen visar i och med att kommunens skog är intakt och att exploatören (Riksbyggen) inte har tagit all sin skog i anspråk.”

Alltså. Kommunen och Riksbyggen har inte huggit ner lika mycket skog som det enligt detaljplanen var tänkt från början. Därför är skogsområdet “större idag” än det borde ha varit, alltså är det större. Det är vanlig enkel och stringent logik. I varje fall en kommunal sådan.

Det är också svårt att låta bli att tänka på att KS för 3 veckor sedan beslutade att, om möjligt, införa en koldioxidbudget nästa år. (Se “Konst, koldioxid, KFV och hårda ord mm”.) I ett senare ärende denna onsdag ska KS också anta ett antal klimatlöften. Ett av löftena är att kommunen ska ha en politiskt antagen koldioxidbudget nästa år. Det kanske helt enkelt är så att det ska finnas så få träd som möjligt kvar i staden då denna budget upprättas… Saldot blir ju bättre då, och det är viktigt.

Eftersom det aktuella skogspartiet egentligen är det enda som finns kvar på Korseberg, så stödjer jag medborgarförslaget. Det vore bra om skogen fick bli kvar. Kanske skulle kommunen dock kunna ta bort några träd och röja upp lite vid den lilla sandstranden så att folk kan sola och bada där.

Ärende 9 Handlingar och demokrati

Lutz Rininsland (V) inkom 2019 med en motion till kommunfullmäktige, ”Öppenhet på den digitala anslagstavlan”. Rininsland yrkade att:

“kommunfullmäktige beslutar att nämndernas handlingar skall göras tillgängliga för allmänheten på den digitala anslagstavlan med beaktande av eventuella restriktioner av lagar och föreskrifter.”

Det torde för de allra flesta var ett fullkomligt rimligt krav i en demokrati. Och det är också i överensstämmelse med kommunens vilja, i varje fall som den uttrycks i diverse dokument.

Kommunens korta IT-policy (kan laddas ner här) börjar t ex med:

“Information och informationssystem är en viktig långsiktig resurs som bidrar till ökad öppenhet, effektivitet och utveckling. … Inför den nya förvaltningslagen bedömde regeringen att förvaltningsförfarandet bör präglas av ett tydligt medborgarperspektiv med högt ställda krav på god service…”

I policyn står det vidare, vilket Rininsland citerade i motionen:

”Kommunens IT-verksamhet och IT-tjänster ska:

• underlätta service till och dialog med kommuninvånarna
• kännetecknas av enhetlighet och drivas av en helhetssyn där invånar- och verksamhetsnyttan präglar arbetet”

Fast det är lite som vanligt, i Vänersborg fungerar allt perfekt i teorin, dvs i dokumenten – verkligheten är dock en helt annan sak…

Det är emellertid intressant att allt fungerade bra tidigare, men i samband med ett byte av IT-system(!) slutade miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden att lägga ut handlingar på kommunens hemsida. Även GDPR (Dataskyddsförordningen) togs som förevändning för att inte publicera handlingar inför nämndsmötena.

GDPR gäller i hela EU och är till för att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Men det är faktiskt så att det inte skulle vara olagligt att publicera nämndernas beslutsunderlag. Nämndernas underlag är nämligen allmänna handlingar och därmed offentliga. Kommunens tjänstepersoner menar trots det att skyddet mot den enskilde (citerat från tjänsteutlåtande vid motionsbehandlingen):

“får rimligen väga tyngre än service till allmänheten.”

Fast detta är ju uppenbarligen en åsikt – och därmed en politisk fråga… Och då kan man också tycka olika. Likadant med ett argument som också fanns med i utlåtandet, att det vore direkt olämpligt att publicera nämndernas alla handlingar utifrån ett GDPR-perspektiv:

“olämpligt att publicera alla beslutsunderlag på hemsidan.”

“Olämpligt” – det var också en värdering.

I en kommunfullmäktigedebatt om motionen i februari 2020 försvarade byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) nämndens hantering, dvs att inte publicera alla handlingar inför ett möte, med argumentet att TTELA kunde skriva om det… Dahlberg menade att TTELA några gånger hade skrivit om ärenden i förväg och då använt formuleringar som gett intryck av att beslut redan hade fattats.

När jag har begärt ut handlingar från miljö- och byggnadsförvaltningen inför nämndmöten har jag fått nej med följande motivering:

“Övervägande delen av handlingarna som går till nämnden är inte offentliga – men blir så efter det att  nämnden slutgiltigt har behandlat ärendet till vilka handlingarna är knutna  – samt att aktuellt protokoll är justerat.”

Det är lite svårt att avgöra varför inte just miljö- och hälsoskydds- och byggnadsnämnderna vill publicera sina handlingar som alla andra nämnder gör, som t ex kommunstyrelsen. Samtliga oppositionspartier har varit eniga och bifallit motionen – och krävt ökad öppenhet och demokrati. De styrande partierna och vissa tjänstepersoner har dock stretat emot. Denna gång verkar det dock, utifrån behandlingen i KSAU, att de borgerliga partierna har gjort gemensam sak med de styrande partierna S+C+MP. Det enhälliga förslaget från KSAU till kommunstyrelsen är:

“Kommunfullmäktige förklarar uppdraget slutfört, inom ramen för nuvarande administrativa personalresurser på den berörda förvaltningen.”

Det blir mer förståeligt om man läser vidare i underlaget:

“Att publicera förvaltningens två nämnders samtliga handlingar skulle kräva ett omfattande arbete med maskning. Kommunstyrelseförvaltningen bedömde då som nu i samråd med berörd förvaltning att nuvarande administrativa personalresurser inte räcker till för detta arbete. … Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att uppdraget förklaras slutfört, då dessa personalresurser inte finns idag.”

Det omfattande arbetet skulle innebära:

“6-8 timmar per nämnd inför varje sammanträde”

Det är tydligen för dyrt med demokrati i Vänersborgs kommun…

Eller är det helt enkelt så att tjänstepersonerna inte vill, inte har lust?

Det är kommunfullmäktige som fattar det slutliga beslutet. (Om du vill veta mer om motionens tidigare öden kan du läsa här: “Demokrati och alkohol” och “KF: V-motion fick majoritet!”.)

Det kan tilläggas att sedan ungefär en månad tillbaka fungerar inte webbdiariet. Det innebär att de förtroendevalda inte har tillgång till handlingar. Det sägs ”att man jobbar på en lösning av problemet”, men – en månad…

Ärende 11 Vattenpalatset

Det av kommunen helägda aktiebolaget Vattenpalatset Vänerparken AB stängde onsdagen den 25 mars 2020 äventyrsbadet. Det skedde ganska snabbt efter det att coronan hade “brutit ut”. Dock hänvisade inte bolaget till risken för smittspridning som man skulle kunna tro. Eller till några förbud från myndigheterna. I varje fall inte på hemsidan. Där uppgavs skälet till stängningen istället vara:

“Under rådande omständigheter har vi för tillfället nästan inga besök till äventyrsbadet eller motionsbassängen. Det är tyvärr ohållbart ekonomiskt att ha öppet.”

Det kan ju i förstone tyckas vara en något märklig förklaring, att enbart hänvisa till ekonomin. Men så var det när coronan bröt ut, antalet besökare sjönk drastiskt.

Vattenpalatset har varit stängt sedan dess, men öppnade faktiskt igen igår måndag. “Äntligen!”, sa sannolikt många vänersborgare. Det har stundtals varit heta diskussioner på Facebook om den långa stängningen. Personligen har jag också fått både meddelanden och blivit uppringd av personer som har varit “sura” på att det har varit stängt för allmänheten. De flesta andra bad i landet har ju varit öppna.

Och det stämmer. Jag vet inte varför inte Vattenpalatset har kunnat corona-anpassa badet. När badet öppnade igår så sade Vattenpalatsets VD Carina Svensson till P4 Väst (se P4 Väst “Efter ett och ett halvt år öppnar äventyrsbadet”):

“Vi ska försöka och inplantera ett bokningssystem som gör att man bokar sig innan man kommer hit och det har vi gjort för att veta att vi inte ska få för mycket besökare på en gång och att man ska slippa mötas i duschen och vi har då maxantal på varje insläpp 60 personer.”

Det känns som om denna corona-anpassning skulle ha kunnat gjorts för ganska länge sedan… Och att badet nu skulle kunna vara fritt från alla restriktioner. (Kolla här för öppettider och bokning.)

Stängningen har varit dyr för skattebetalarna. I “normala fall” lämnar kommunen ett förlusttäckningsbidrag till Vattenpalatset på nästan 8 milj kr varje år. I år räcker inte det bidraget till. Vattenpalatset har redan fått 1,5 milj kr extra och imorgon ska KS besluta om att tillföra ytterligare 1 miljon.

KS tänker sig alltså att säga ja till den extra miljonen. Och jag kan inte låta bli att tänka, vad lätt det är för vissa verksamheter att få mer pengar. Tänk istället om en rektor äskade en miljon extra, därför att ett antal elever var i behov av extra särskilt stöd… Inte hade KS sagt ja då…

Vattenpalatset kommer alltså att kosta vänersborgarna drygt 10 milj kr under 2021, trots att allmänheten inte har kunnat utnyttja badet. Å andra sidan kan ju stängningen ha förhindrat covid19-smittan…

Det finns några fler ärenden, men inga kontroversiella vad jag kan se.