Arkiv

Archive for september, 2021

Historien om Magnus Larsson (13)

30 september, 2021 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen ”Historien om Magnus Larsson (12)”.

Den 15 februari 2006 beslutade kommunstyrelsen att ställa sig bakom kommunjuristens förslag till yttrande och det skickades in till Länsrätten. (Se Historien om Magnus Larsson (12).)

Gunnar Lidell (M) deltog inte i beslutet, han hade ju röstat mot förköpet i kommunfullmäktige. Bo Carlsson (C) och ytterligare två ledamöter deltog varken i handläggning eller beslut på grund av jäv. Det hindrade ju inte att Bo Carlsson arbetade mot Magnus Larsson i andra sammanhang…

Två ledamöter i Folkviljan reserverade sig. De ville stryka avsnittet om att kommunen ville ingå en överenskommelse med Magnus Larsson. Folkviljan ansåg inte att Larsson skulle få behålla någonting av sina fastigheter överhuvudtaget. Det visade sig att ledamöterna stenhårt och envist höll fast vid att smutskastningen av Larsson var befogad och rättfärdig.

Den 15 mars yttrade sig Magnus Larsson över kommunens yttrande. Han hade självklart hjälp av en jurist, från advokatfirman Kjällgren.

När det gällde de juridiska spetsfundigheterna i kommunens resonemang i yttrandet (se “Historien om Magnus Larsson (12)”) skrev Kjällgren:

“Självklart äger en kommun inom ramen för sin kompetens förvärva mark för kommunala behov. Den aktuella frågan i målet är inte denna, utan huruvida kommunen lagligen, och därmed inom ramen för sin kompetens, ägt utnyttja rätten enligt förköpslagen att tvångsvis överta äganderätten till de berörda fastigheterna. För att bedöma denna fråga är det nödvändigt för domstolen att pröva huruvida fastigheterna som sådana kvalificerar sig för en tillämpning av förköpslagens bestämmelser. Om så inte är fallet, strider kommunens beslut mot lag och skall … upphävas.”

Kjällgren noterade att under en stor del av den kommunala processen spelade Sikhalls magasin en stor roll, medan det i det senare skedet handlade om friluftsintresset. Jag kan väl lägga till att det inte fanns någon motivering alls i kommunfullmäktiges slutliga beslut.

Kjällgren tyckte rent allmänt att Magnus Larsson redan i sitt första yttrande egentligen hade svarat på de saker som kommunen tog upp. Sedan förstod advokatbyrån inte heller rädslan för Magnus Larsson, dels var det ju strandskydd i området, och dels kunde ju kommunen vidta andra åtgärder utan att gå så långt som till att förköpa marken, t ex införa områdesbestämmelser, upprätta detaljplan, inrätta naturreservat etc.

Kjällgren anförde inte direkt några nya argument, alla argument hade redan framförts. Magnus Larsson vidhöll slutligen att det skulle vara muntliga förhandlingar och syn på plats.

Kommunen fick tillfälle att lämna ytterligare ett yttrande. Det är så den fungerar i sådana här rättsprocesser. Det skrevs den 3 april, återigen av kommunjuristen, och antogs av kommunstyrelsen den 12 april. Kommunen upprepade ståndpunkten att den hade lagen på sin sida. Länsrätten skulle därför inte ens pröva överklagandet.

Kommunen upprepade även att kommunalt ägande var den enda garantin på sikt för att allmänhetens intresse skulle tillvaratas:

“Dessa privata intressen kan också komma att förändras över tiden. Det är inte alls säkert att dessa är detsamma i framtiden om t ex tio, tjugo eller kanske trettio år.”

Strandskydd och andra lagar var inte tillräckliga för att avskräcka Magnus Larsson från att privatisera området – om kanske 30 år… Och att inrätta ett naturreservat innebar:

“ett intrång för den enskilde.”

“Intrång”? Så det var tydligen skonsamt för fastighetsägare Magnus Larsson om kommunen exproprierade alla fastigheterna istället för att inrätta ett naturreservat – och göra “intrång”…? Jag kan inte tolka formuleringarna på annat sätt.

Kommunens argumentation imponerade inte nu heller, såvida inte kommunledningens ambition var att kommunalisera all privat egendom i Vänersborgs kommun… För vem vet vad folk skulle hitta på med sina fastigheter om 30 år…

I kommunstyrelsen anmälde Gunnar Lidell (M) återigen att han inte deltog i handläggningen. Och för första gången gjorde James Bucci (V) detsamma. Bucci var nu säker på vem som hade rätt och vem som hade fel… (Se “Historien om Magnus Larsson (10)”.)

Med alla dessa bloggar har jag nu på ett mycket uttömmande sätt redovisat i stort sett alla turer i denna förköpsprocess. Jag har samtidigt redogjort för alla argument som kommunen förde fram för nödvändigheten av att förköpa Magnus Larssons fastigheter i Sikhall. På samma sätt har jag presenterat Magnus Larssons argument för sina ståndpunkter – och också hans olika kompromissförslag.

Alla som har läst bloggarna bör vid det här laget kunna bilda sig en uppfattning om vem som hade rätt och vem som hade fel. Jag hoppas att politiker och tjänstepersoner i kommunhuset också gör det…

Vi får inte heller glömma att Magnus Larsson hela tiden befann sig inför det högst reella hotet att kommunen var på väg att ta ifrån honom hans hus och hem samt hans jord och skog. Samtidigt som han fortsatte att utpekas som en mycket suspekt person med dolda avsikter… Vilket det faktiskt antyddes av tjänstepersoner senast den 21 september i år på byggnadsnämndens sammanträde. (Se “DP Sikhall (11): Återremiss!!”.)

Fortsättning följer i bloggen Historien om Magnus Larsson (14)”.

PS. Alla faktauppgifter i denna blogg är hämtade från dokument i kommunens diarium.

===

Bloggar i denna serie:

Historien om Magnus Larsson (12)

29 september, 2021 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen ”Historien om Magnus Larsson (11)”.

Kommunfullmäktige fattade den 20 december 2005 det extraordinära beslutet att förköpa Magnus Larssons fastigheter i Sikhall. (Se “Historien om Magnus Larsson (8)”.) En månad senare, den 20 januari 2006, diarieförde Länsrätten i Vänersborg en begäran om laglighetsprövning av kommunfullmäktiges beslut. Magnus Larsson överklagade kommunens beslut. Jag återgav i ovanstående blogg i stort sett hela överklagandet. Läs gärna igenom det igen innan du fortsätter…

Kommunen fick som rutinerna är utformade tillfälle att yttra sig om Magnus Larssons överklagan. Kommunjuristen hade den 3 februari upprättat ett yttrande som kommunstyrelsen skulle ta ställning till. Förslaget var att kommunen:

“bestrider överklagandet yrkar att länsrätten avslår klagandens yrkanden”

(Ja, det står faktiskt ordagrant så.)

Kommunjuristen, som naturligtvis hade upprättat detta yttrande i samarbete med andra, inte minst kommunens politiska ledning, inledde med ett spetsfundigt juridiskt resonemang som inte är helt lätt för en lekman att följa. Det handlade till stora delar om lagparagrafer och formalia som enligt kommunen visade att:

“Kommunen har inte överskridit sin befogenhet i kommunalrättsligt hänseende.”

Det torde vara självklart att kommunen måste ha den åsikten. Den kunde ju inte erkänna att kommunfullmäktige hade fattat ett olagligt beslut…

Sedan tog kommunen upp sakfrågorna. Kommunen utgick från – trots att marken var av riksintresse, att området omfattades av strandskydd och att allemansrätten naturligtvis gällde samt Magnus Larssons uttalade och nedskrivna intentioner – att Larsson skulle kunna använda fastigheterna på ett sätt som skulle förstöra:

“turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen”

Och det tycktes som om kommunjuristen var smärtsamt medveten om kommunens bristande handlingskraft och oförmåga att förverkliga drömmar och visioner – han garderade sig genom att citera en proposition (1983/84:141):

“…om mark är av riksintresse för friluftslivet, detta bör kunna utgöra en grund för förköp. Därvid bör inte, som f n, krävas att kommunen ämnar vidta fysiska åtgärder med marken, t ex anordna rastplatser, för att förköp skall få ske.”

Kommunen verkade inte ha något större självförtroende för sina planer för området, de planer som kommunchef Guy Mahlviker tidigare hade framfört. Och det var nog ett tecken på en viss kommunal självinsikt…

Det följde sedan några längre avsnitt om hur kommunens översiktsplan framhöll betydelsen av Sikhalls badplats för rekreation, bad och camping. Och så upprepades återigen kommunens vilja:

“Kommunen anser att Sikhallsområdet skall utvecklas.”

Kommunjuristen skrev, intressant nog, inte att det var just kommunen som skulle utveckla Sikhall… Han räknade sedan upp vad som skulle behöva göras i Sikhall, t ex större parkeringsplatser, fler båtbryggor och sjösättningsmöjligheter. Det var nästan så att man kunde tro att han hade läst igenom Magnus Larssons planer för sina fastigheter… Och kanske såg kommunen det, det tillades för säkerhets skull:

“För att allmänhetens tillträde till området skall garanteras överskådlig tid och underlättas är det av vikt att kommunen äger marken istället för en privatperson.”

Så även om Magnus Larsson inte skulle privatisera sin mark nu, så skulle det kunna hända i framtiden… Även om det skulle vara i strid mot alla lagar och intentioner… Kommunen glömde också att nämna att de fastigheter som Magnus Larsson förvärvade alltid hade varit i privat ägo…

Kommunens resonemang och argumentation imponerade inte.

I Magnus Larssons överklagande så stod det:

Det har under beredningen av nu aktuellt ärende hos Vänersborgs kommun kommit i dager, att det föreligger ett starkt intresse hos det segelsällskap som äger den till Sikhall 1:4 angränsande fastigheten Sikhall 1:22 att få tillgång till ytterligare strandområde för anläggande av bryggor. Det ät dock inte lagligt för kommunen att genom utnyttjande av förköpsrätt tillgodose detta enskilda intresse.”

Som vi har sett tidigare så hade Vänersborgs Segelsällskap (VSS) varit tämligen aktiv i ärendet… Det var ju VSS som t ex hade kallat till det “konspiratoriska” mötet som jag beskrev i den förra bloggen. (Se “Historien om Magnus Larsson (11)”.) Det ryktades för övrigt om att VSS hade arrangerat fler sådana här möten, men det har jag inte kunnat få bekräftat.

Naturligtvis bestred kommunjuristen Magnus Larssons påståenden. Eller gjorde han det…? Juristen skrev:

“Syftet är inte endast att tillgodose Vänersborgs Segelsällskaps intresse av mark och vatten, för att t ex anlägga bryggor på sätt klaganden gör gällande.”

“inte endast”? Bara lite…? Jag kan inte tolka meningen på annat sätt än att kommunen faktiskt avsåg att tillgodose segelsällskapets intressen. Och det torde vara olagligt att expropriera mark från en privatperson för att gynna ett segelsällskap. Precis som Magnus Larssons jurist skrev i överklagandet.

Kommunjuristen fortsatte:

“Såvitt kommunen känner till kan också vem som helst som är intresserad av båtliv inträda som medlem i Vänersborgs segelsällskap.”

Wow! Allmänheten hade tillgång till stränderna och bryggorna vid segelsällskapets fastighet – bara de blev medlemmar i Vänersborgs Segelsällskap… Alla hade samma rättigheter och möjligheter – bara de blev medlemmar i Vänersborgs Segelsällskap. Den som ville utnyttja allemansrätten i Sikhall måste bli medlem i Vänersborgs Segelsällskap… Och det skrev kommunen till en domstol… Wow!

Jag tolkar kommunens skrivning som att kommunen faktiskt gynnade Segelsällskapet, därför att det var detsamma, menade kommunen, som att gynna allmänheten – vem som helst kunde ju bli medlem i VSS… Jag undrar hur övertygad kommunjuristen var om vem som hade rätt i konflikten. Det här resonemanget skulle aldrig hålla i en domstol.

Kommunen använde också ett beslut av regeringen från år 2000 som skäl för att Magnus Larsson hade fel i sitt överklagande, och kommunen rätt. Förhållandena var likadana som i Sikhall, menade kommunen, och i det rättsfallet vägde kommunens intressen tyngre än den privata köparens. Jag kan inte få tag i rättsfallet och kan därför inte uttala mig

Men så avslutades kommunens yttrande till Länsrätten lite, eller mycket, överraskande:

“Under förutsättning att kommunen och Magnus Larsson hittar en rimlig överenskommelse är dock kommunen inte främmande för att sälja de delar av fastigheterna till Magnus Larsson som kommunen inte behöver för ovan angivna ändamål.”

Oops.

Ville kommunen hitta en överenskommelse med Magnus Larsson helt plötsligt? Ångrade kommunen, och kommunjuristen, kommunfullmäktiges beslut? Insåg kommunjuristen att domstolen aldrig skulle hålla med kommunen och nu skulle det räddas det som räddas kunde…?

Eftersom det redan hade fattats beslut, så hade det. Därför måste kommunen fullfölja förköpet och sedan sälja tillbaka den större delen av fastigheterna till Larsson. Det gick inte att bara förköpa de delar som kommunen behövde. Inte i detta läge.

Denna avslutning visade onekligen att kommunen på ett klart och tydligt sätt erkände att den ansåg sig bara behöva vissa delar av Magnus Larssons fastigheter. Men varför hade kommunen ändrat sig? Varför kunde inte kommunen sagt detta från början och gjort upp med Larsson? Han hade ju erbjudit kommunen just precis denna överenskommelse. Och det var ju också vad Lars Blomgren (FP) hade föreslagit i kommunfullmäktige.

För övrigt avvisade kommunen Magnus Larssons begäran om muntlig förhandling och syn på plats.

Fortsättning följer i bloggen Historien om Magnus Larsson (13)”.

PS. Ju fler bloggar jag publicerar och ju längre fram i historien jag kommer desto fler personer ”med erfarenheter” från kommunhuset hör av sig. De både bekräftar och understryker att det spreds i huset att Magnus Larsson skulle motarbetas. Det var flera som inte var bekväma med detta, men det fanns starka politiska krafter i bakgrunden.

PPS. Alla faktauppgifter i denna blogg är hämtade från dokument i kommunens diarium.

===

Bloggar i denna serie:

Förra veckans KF (22/9)

27 september, 2021 1 kommentar

Det var en ganska lugn inledning på fullmäktiges nya “läsår”. De flesta var överens om det mesta och det var inga direkta överraskningar. Sammanträdet slutade också i hyfsad tid – kl 20.20 kunde ledamöter och ersättare stänga ner programmet MS Teams.

Jag skrev en blogg inför sammanträdet där jag gick igenom i stort sett alla de ärenden som fullmäktige skulle behandla. Jag hänvisar till denna blogg för “fakta”. Här ska jag “bara” beskriva vad som hände på sammanträdet. (Se “KF 22/9 2021”.)

Ett av de ärenden som diskuterades mest var som väntat ärende 7, “Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021”. Det handlade om hur det extra statliga coronabidraget skulle fördelas mellan grundskolan och gymnasiet.

Det mest intressanta med debatten var kanske att de borgerliga oppositionspartierna inte sa ett knyst. Och med tanke på den tystnad som rådde även på barn- och utbildningsnämnden sammanträde två dagar innan (se “Några ord om BUN”), så kan jag inte låta bli att undra om förskola och grundskola överhuvudtaget intresserar de borgerliga partierna… Mer än i valrörelserna då…

Kommunstyrelsen hade föreslagit att vid fördelningen av statsbidraget skulle en elev i förskoleklassen tilldelas samma andel som gällde för en elev i avgångsklassen på gymnasiet. Det förslaget försvarades av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och 2:e vice ordförande Mats Andersson (C). Vänsterpartiets förslag handlade om att de elever som hade drabbats allra hårdast av pandemin skulle få mest av statsbidraget. Och det var de elever som hade haft distansundervisning. Det var dessa som inte hade fått den undervisning som “de hade rätt till”. Och de elever som hade haft i särklass mest distansundervisning var gymnasie- och vuxenutbildningseleverna samt eleverna i högstadiet. Lutz Rininsland (V) och Kärvling (V) argumenterade för detta. Det var faktiskt också samma uppfattning som Utbildningsdepartementet hade gett uttryck för. Vänsterpartiet ansåg att 2/3 av statsbidraget skulle tillfalla Kunskapsförbundet Väst och 1/3 barn- och utbildningsnämnden.

Kärvling inledde med att redogöra för sitt och Vänsterpartiets förslag och yrkande. Sedan begärde Augustsson ordet. Han menade att han hade fullt förtroende för hur barn- och utbildningsnämnden respektive Kunskapsförbundet fördelade de pengar som de fick av kommunfullmäktige. Augustsson påpekade också att Trollhättan var en av ägarkommunerna i KFV och att Trollhättan och Vänersborg därför borde fördela pengarna så lika som möjligt. Han påpekade även att det vid ett senare tillfälle kommer ett särskilt ärende om extra pengar till vuxenundervisningen.

Jag tog “replik” på det och nämnde, att eftersom det för närvarande inte fanns några beslut om extra pengar till vuxenundervisningen så fick vi utgå från det som gällde. Dessutom påpekade jag att det kommer nya statsbidrag nästa år med samma syfte och att vi kunde slippa ytterligare en “fördelningsdiskussion” i fullmäktige 2022 om man följde Vänsterpartiets förslag.

Så var det Lutz Rininslands tur. Det finns två avgörande “brännpunkter” i elevernas utveckling sa Rininsland. För det första måste eleverna i 9:an komma in på gymnasiet och helst på ett nationellt program. Som det är nu så är det upp emot 1/3 av eleverna i Vänersborg som inte gör det. (Vilket inte var korrekt, Rininsland ”tog i”. Det ska vara 1/6 av eleverna, vilket i och för sig är illa nog. Ändrat 28/9.) För det andra så finns det ett papper som alla som träder in på arbetsmarknaden bör ha i sin hand – en fullgjord gymnasieexamen. Det är viktigt att stödja de elever som befinner sig i dessa övergångar. Rininsland insåg att Trollhättan hade en annorlunda syn på fördelningen, Trollhättan fördelade till och med pengar till de som inte hade börjat skolan.

Mats Andersson (C) instämde i det som Benny Augustsson sa. BUN kan fördela pengarna själv ansåg Andersson, och passade på att ställa en fråga till Kärvling:

“Menar Stefan på fullt allvar att de här resurserna inte behövs i grundskolans arbete för att se till att vi får fler elever som faktiskt får en behörighet att nå gymnasiet?”

Benny Augustsson betonade att han hade fullt förtroende för hur BUN respektive Kunskapsförbundet fördelade pengarna inom organisationerna.

Jag begärde ordet igen och slog fast att vi måste göra skillnad på olika saker. Detta var alltså extra statliga pengar för att säkerställa att alla elever får den utbildning de har rätt till trots pandemin och distansundervisningen. Det som Mats Andersson tog upp var något helt annat.

“Detta är alltså extra statliga coronapengar till skolan … och då är det vår skyldighet att fördela dom pengarna på det sätt som är tänkt … Detta är inte ett allmänt bidrag till skolorna utan detta är ett pandemibidrag. Och det är viktigt Mats Andersson att ha detta klart för sig. För övrigt anser jag naturligtvis att skolan behöver mer pengar.”

Jag förklarade också att kommunfullmäktige inte skulle fördela pengarna inom BUN och KFV, utan mellan dom. Det trodde jag att både Augustsson och Andersson förstod, och också att de förstod att jag förstod. Men ju mer pengar som KFV fick av fullmäktige, ju mer hade förbundet att fördela.

Lutz Rininsland avslutade debatten med att fråga Mats Andersson om det var sant att inga elever i grundskolan hade fått mer än 6 veckors distansundervisning och att elever i gymnasiets åk 3 hade haft 3 terminers distansundervisning, och tillade:

“Kan ni förstå att de här extrariktade pengarna inte är tänkta att ingå i den potten som Mats Andersson pratar om, dvs att vår grundskola behöver mer pengar. Det instämmer jag helt och hållet i, det vet vi alla. Men vi kan väl inte ta pengar som är tänkt för en viss sak och använda dom hur som helst?”

Varken Mats Andersson eller Benny Augustsson återkom med någon replik.

Vänsterpartiet begärde votering. Det visade sig att det bara var Vänsterpartiet som röstade på Vänsterpartiets förslag… Jag reserverade mig skriftligt mot fullmäktiges beslut. Du kan ladda ner min reservation här.

Alla andra ärenden gick som på räls. Tills ordförande kom till ärende 13, “Svar på motion om att upphöra med könssegregerade badtider”. Motionen var inlämnad av Anders Strand (SD) och Mathias Olsson (SD).

Strand ansåg att motionen var ett steg i att bekämpa hederskultur och ett steg framåt i jämställdhetsarbetet, och konstaterade:

“Samhället ska inte anpassa sig efter destruktiva kulturer.”

Det var stora ord från en sverigedemokrat som tydligen är uppväxt i en “konstruktiv kultur”… Vad nu det är. Jag kan dock lätt nämna flera från denna kultur som helst inte vill bada tillsammans med stirrande och dreglande män.

Mathias Olsson var ännu tuffare:

“Det är inte våldsbejakande islamister som utgör det största hotet mot västvärlden och våra värderingar. Det är enligt mig västerlänningar som av olika anledningar inte försvarar de värderingar som skapat världshistoriens kanske fredligaste, friaste, tryggaste och mest jämställda samhälle.”

Som historielärare kan jag väl reagera på historie- och perspektivlösheten i påståendet om västvärlden som “fredlig” och “trygg”. Men det leder lite för långt att ta upp här.

Ola Wesley var den tredje sverigedemokraten som argumenterade för motionen. Det låg en poäng i att han tog förre demokratiministern Alice Bah Kunke (MP) som exempel. Bah Kunke var emot skilda badtider. Wesley tog också upp en riksdagsmotion från en kristdemokrat som var mot könssegregation i badhus.

Det var ingen miljöpartist eller kristdemokrat som replikerade på inlägget.

Det var flera som helt förståeligt reagerade både på sverigedemokraternas anföranden och motion. Jonathan Svensson (S) reagerade starkt mot framför allt Olssons inlägg och jämförelsen med våldsbejakande islamister. Svensson menade också att separerade tider var ett sätt nå de kvinnor som befann sig i en hederskultur. Mats Andersson (C) betonade att SD helt hade missat att det här handlade om att lära flickor och kvinnor att simma. 

Jag tyckte dock att Madelaine Karlsson (S) motiverade ett avslag av motionen på ett mycket korrekt och sakligt sätt:

“Vi har inte separerade badtider i t ex Vattenpalatset. Det som har försiggått är ju faktiskt att man har haft simskola och att man har simskola för vissa grupper. Det tycker jag är helt ok. Man har simskola för åldersgrupper och nu har man haft simskola för kvinnor som har varit utrikesfödda. Det tycker jag är helt ok. … Det här är inte alls till att segregera badtiderna.”

Med andra ord, kommunen har inga könssegregerade badtider – bara simskola för olika grupper.

Det blev även här votering, och det var bara sverigedemokraterna själva som röstade för att motionen skulle bifallas.

Även ärende 14 “Svar på motion om att införa ‘Bostad först’ som norm i kommunens hemlöshetsarbete” tog tid. En stor del av ledamöterna yrkade nämligen bifall till KD-motionens krav om en utredning. Lutz Rininsland (V) har beskrivit ärendet med två bloggar – “På räls? Det får vi se längre fram” och ”Fullmäktiges beslut – och nu?”.

Alla ärendena löpte sedan smärtfritt igenom fullmäktige. Men jag reagerade, i efterhand, för hanteringen av medborgarförslaget om “sänkt ålder för Seniorkort/biljett på Västtrafik för innevånarna i Vänersborgs kommun”.

Kommunfullmäktige beslutade nämligen att överlåta till kommunstyrelsen att fatta beslut om förslaget. Kommunfullmäktige delegerade så att säga beslutet. Vilket är diskutabelt på flera sätt. Kanske främst för att ett sådant här förslag kostar ganska många miljoner om det blir verklighet – som Vänsterpartiet vill. (Vänsterpartiet har motionerar två gånger tidigare om detta.) Och många miljoner beslutar alltid fullmäktige om…

Det är nog tänkt att förslaget ska bli avslaget i kommunstyrelsen – och “gömmas undan”. Och det kan ju bero på att det är val snart…

Det är meningen att alla ska kunna se utsändningen från fullmäktigesammanträdena i efterhand. Men det har blivit något fel på kommunens webb-TV, så det är och kommer att vara omöjligt att se just detta sammanträde. Däremot går det, i varje fall de närmaste dagarna, att lyssna på radioutsändningen på “Radio Trollhättan”.

Tillägg 30 september: TTELA publicerade idag en artikel om könssegregerade badtider – se TTELA ”Hallevibadet har infört badtider för kvinnor”.

Några ord om BUN (20/9)

26 september, 2021 1 kommentar

Förra måndagen, den 20 september, kl 08.30 greppade Bo Carlsson (C) ordförandeklubban och förklarade sammanträdet öppnat. Det var som vanligt. Precis som om ingenting hade hänt.

Det var nog inte bara jag som hade känt en viss osäkerhet inför barn- och utbildningsnämndens (BUN) första sammanträde efter sommaruppehållet. Det hade onekligen blåst en del kring Carlsson sedan det senaste nämndmötet. Det kunde vi läsa om i TTELA den 25 augusti. (Se TTELA “Blåsut portas från Arenan”.)

Bo Carlsson har ju tillsammans med det förra kommunalrådet Marie Dahlin (S) suttit i styrelsen för bandyklubben Blåsut. Och den styrelsen skötte sig som bekant inget vidare:

“Vi har en ny styrelse nu, den gamla har inte skött sig. De har inte gjort de åtaganden de ska och inte betalat av sina skulder hos kommunen.”

Det sa Blåsuts nye ordförande Dan Kjellson till TTELA, och fortsatte:

“Det är en katastrof. Jag har suttit i många styrelser genom åren, men jag har aldrig varit med om något liknande.”

Bo Carlsson (C) klarade uppenbarligen inte av sina åtaganden i Blåsuts styrelse, men att fortsätta ordförandeskapet i barn- och utbildningsnämnden med en budget på nästan 900 miljoner kronor – det har han socialdemokraternas, miljöpartiets och centerpartiets förtroende för. Vi är nog många som anser att det är tveksamt om han fortfarande är värd det förtroendet och den ansvarsfulla posten. Men kommunledningen har som sagt tydligen motsatt uppfattning.

Det blev ett längre sammanträde än beräknat i måndags. Ordförande Bo Carlsson (C) slog inte klubban i bordet förrän nästan 4 timmar senare, strax före kl 12.30.

Jag skrev en blogg innan sammanträdet, där jag beskrev ärendena tämligen utförligt. (Se “BUN! BUN! BUN! (20/9)”.) Det “största” ärendet var “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2021-2029: Förstudie om tillskapande av förskoleplatser i centrala Vänersborg och på Onsjö”.

Det blev en hel del information och frågor i detta ärende. Det var faktiskt lite så att man fick känslan av att några ledamöter inte hade läst underlaget…

Det var nog ingen ledamot som egentligen var negativ till de planer som tjänstepersonerna hade lagt fram i förstudien/utredningen på politikernas bord. Men det var ett stort och omfattande ärende som skulle få konsekvenser för tämligen många år framåt. Och det fanns en del frågetecken.

Det är framför allt prognoserna för befolkningsutvecklingen som utgör en osäkerhetsfaktor. Prognoserna för elevantalet fluktuerar nämligen år från år och det kommer de sannolikt att göra de kommande åren också. Tänk om förskoledelen på Holmängenskolan behövs till fler elever i grundskolan redan 2024? Och även om det inte händer då, så är det bara en tidsfråga tills det behövs en ny förskola på Holmängen – och fler elevplatser på Holmängens skola. Det kanske är smartast att bygga en ny förskola redan nu?

Det ska inte heller glömmas att boendet på Restad Gård är en del av osäkerheten. Hur många barn och elever kommer det att finnas på Restad Gård de närmaste åren? Det vet naturligtvis inte ens Migrationsverket. Det är ingen som kan förutsäga utvecklingen i världen och vilka migrationsströmmar det kan leda till.

Eller som ordförande Carlsson uttryckte det:

“Det vi vet, vet vi. Det vi inte vet, vet vi inte.”

Carlsson menade att nämnden får sätta sin tilltro till de befolkningsprognoser som kommunstyrelsen ger oss.

Om det blir som utredningen har tänkt sig att det öppnas förskola med 85 platser i en del av Holmängens skola, så uppkommer en del frågor som det inte gick att utläsa några svar på i förstudien. De handlar t ex om utemiljön och matsalar. Ska det vara olika lekplatser för förskola resp skola? Fungerar en integrering? Olika matsalar? Förskolan äter ju också frukost, mellanmål… Precis som fritidshemmet. Var ska fritids hålla hus?

Det finns säkerligen många fler frågor, och de tål att diskuteras innan, och under, nästa sammanträde. För det blir nämligen mer tid. Ärendet bordlades.

Det var Kärvling (V) som yrkade bordläggning.

“Jag ser inte vinsten att skjuta på beslutet.”

Sa däremot liberalen Gunnar Henriksson. Henriksson hade tidigare fått information om ärendet i presidiet. Vilket inte “vanliga” ledamöter och ersättare i nämnden hade fått.

Henrik Josten (M) yrkade bifall till mitt förslag. Det blev votering. Nämnden beslutade om bordläggning mot de styrande partiernas och Gunnar Henrikssons vilja.

Jag hoppas att den extra tiden utnyttjas till att utredningen läses igenom och analyseras. Och att det diskuteras med vårdnadshavare, partikamrater, företrädare för andra partier och andra intresserade. Det är viktiga frågor och det handlar om en hel del pengar.

TTELA skrev om ärendet, se “Stort behov av förskoleplatser i centrala Vänersborg”. Det står att  Björkholmsgatan ska avvecklas. Och det stämmer, men å andra sidan är förskolan redan nedlagd av nämnden för flera år sedan. Björkholmsgatan öppnades vid årsskiftet av förvaltningen för att platserna i övriga förskolor inte räckte till. Och Norra skolan? Hanteringen av Norra ger mig en smärre ångest.

Bo Carlsson sa:

“Norra skolan är en pusselbit som vi alltid har med oss och som vi funderar över.”

Jag vet inte vad Carlsson menade. Han har varit med och styrt kommunen i 7 år på raken nu. Carlsson är en av de ansvariga för Norra skolans öde.

Ärende 3 hade titeln “Överenskommelse samnyttjande av lokaler mellan barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden”. Även detta ärende beskrev jag innan sammanträdet. (Se “BUN! BUN! BUN!”.)

Det blev några frågor om samhällsbyggnadsnämndens roll i överenskommelsen mellan BUN och kultur- och fritidsnämnden, men också om regelverk och ansvar för t ex underhåll, städning, investeringar, “rörlig utrustning”, undervisningsmaterial osv. Gunnar Bäckman (KD) passade på att flika in att den interna hyressättningen var helt uppåt väggarna…

Förvaltningens förslag till beslut antogs av en enig nämnd.

Det sista tyngre ärendet var delårsrapporten.

Förvaltningschef Bråberg och förvaltningsekonom Edkvist gick igenom rapporten. Och jag kunde som vanligt inte vara tyst. Fast det var ingen större överraskning, jag hade ju talat om i min blogg innan (se “BUN! BUN! BUN!”) vad jag skulle framföra.

Jag sa bland annat det var imponerande att trots stor frånvaro under pandemin bland både lärare och elever och trots de massiva nedskärningarna av personalen under höstterminen 2020 och trots att antalet elever i behov av särskilt och språkligt stöd av olika slag fortsätter att öka och trots att det är brist på pengar för att möta dessa elever, så uppfyllde nämnden alla förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås (utom ett)… Jag undrade om detta t ex betydde att nämnden skulle kunna avstå ekonomiska resurser till t ex socialnämnden i framtiden…

Det var nog ett rätt provocerande inlägg… Eller? Jag vet inte. Det blev nämligen totalt tyst på sammanträdet. Ingen sa något, ingen politiker, ingen tjänsteperson. Ingen. Bara en öronbedövande tystnad.

Bo Carlsson slog klubban i bordet och konstaterade att nämnden skulle ta en paus. Under denna paus ringde en i den borgerliga oppositionen och uttryckte sin förvåning över att ingen ville diskutera… Vi var två.

Innan sammanträdet avslutades fick nämnden information om läget på Restad Gård. Barn- och utbildningsförvaltningen har fram till och med 17 september placerat 49 elever på Restad Gård i förskoleklass till årskurs 9. Av de kända planerade förflyttningarna kvarstår nu Mellerud och där finns det ca 22 elever som ska flytta till Vänersborg. Det sker dock inte förrän efter jul. 23 barn har hittills tagits in i förskolan.

Sedan var sammanträdet slut och jag kunde inte låta bli att undra varför inte ledamöterna i nämnden vill diskutera viktiga förskole- och skolfrågor… Och det funderar jag på fortfarande.

VA Vänersnäs – en uppföljning

25 september, 2021 2 kommentarer

VA-frågan angår de flesta i kommunen. Det kommunala VA-nätet byggs kontinuerligt ut och kommunens policy är att ansluta så många fastigheter som möjligt. Och det har varit kommunens avsikt oavsett om de berörda fastighetsägarna ville eller behövde det – eller inte… Tvångsanslutningen är därför också en demokratisk fråga av stor vikt. Förutom att det även är en ekonomisk – en anslutning kostar varje fastighetsägare ca 200.000 kr…

Kommunfullmäktige sade på initiativ av Vänsterpartiet äntligen stopp för de rutinmässiga inrättandena av verksamhetsområden, och tvångsanlutningarna, den 12 maj i år. Det liggande förslaget på att inrätta två nya verksamhetsområden i Grytet, Hallby Mitt och Änden, dvs på Vänersnäs, återremitterades av kommunfullmäktige.

Orsaken till återremissen motiverades skriftligt. Motiveringen blev tillika direktiv på vad som behövde utredas ytterligare innan kommunfullmäktige var villigt att fatta slutligt beslut i ärendet. Du kan läsa återremissen här – “KF: ÅTERREMISS!”.

Ärendet har nu börjat utredas enligt återremissen, och först ut var byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Båda nämnderna behandlade i veckan som har gått sina respektive förvaltningars remissvar till kommunstyrelsen – om “införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden”. (Se “VA Vänersnäs: Det rör på sig”.)

Om vi tar byggnadsnämnden först. (Du kan ladda ner yttrandet här.)

Ärendet inleddes som brukligt med att någon eller några av tjänstepersonerna föredrog ärendet. Tyngdpunkten lades, enligt uppgift, på att det planeras att byggas mer på Vänersnäs och att det då var lämpligt att man anslöt de nya bostäderna som tillkom till kommunens VA. Det skulle alltså bara vara på de fastigheter där det byggdes nytt eller där man byggde till sina bostäder som skulle anslutas till det kommunala VA-nätet. De byggnader som redan fanns skulle inte tvångsanslutas och inte heller de “tomma” fastigheterna, dvs de fastigheter som inte var bebyggda.

Det var i och för sig en vettigare inställning än den som återfinns i Kretslopp och Vatten på samhällsbyggnadsförvaltningen. Problemet är bara att den inställning som förvaltningen gav uttryck för i föredragningen inte återfanns i det remissvar till kommunstyrelsen som nämnden skulle ta ställning till…

Tvärtom. Byggnadsförvaltningen ville ju att fler snarare än färre fastigheter skulle ingå i verksamhetsområdet. Det står t ex i förvaltningens yttrande:

“En fastighet som däremot kan vara värt att undersöka möjligheterna att ha med i verksamhetsområdet är Margeteberg 1:22. Den ligger lite avskilt i förhållande till samlad bebyggelse, men det kan finnas goda förutsättningar för anslutning då den ligger nära tänkt ledningsstråk.”

Och inte nog med denna fastighet. Byggnadsförvaltningen ville också tvångsansluta andra fastigheter som låg utanför “sammanhållen bebyggelse”, som är ett nyckelbegrepp när kommunen upprättar verksamhetsområden:

“Tre bostäder (Andundstorp 1:57, 1:58 och 1:8) ingår i förslaget som inte är utpekade inom områden för sammanhållen bebyggelse eller möjlig bebyggelseutveckling på landsbygd i översiktsplanens utvecklingsprincip 8. Det är motiverat att dessa ingår framför allt genom närheten till Dättern och betydelsen av att minska påverkan på vattnet där.”

Förvaltningen ville uppenbarligen tvångsansluta fler fastigheter till VA-nätet än samhällsbyggnadsnämnden…

Byggnadsförvaltningen lyckas faktiskt bortse helt från den vilja som ett enigt kommunfullmäktige gav uttryck för när det återremitterade förslaget om den omfattande tvångsanslutningen på Vänersnäs. Läs om debatten i fullmäktige – ”VA Vänersnäs: Debatten i KF”.) Dessutom ville fullmäktige ha mer underlag, mer fakta om (citerat från återremissen):

“grunderna för bedömningarna kring verksamhetsområdets avgränsningar enligt 6 § i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) inklusive tex vad som är ett ”större sammanhang” och vilka enskilda fastigheter som valts att ingå eller inte och på vilka grunder”

I den allra första paragrafen i LAV står det:

“Bestämmelserna i denna lag syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön.”

“Större sammanhang”, eller “samlad bebyggelse”, är alltså ett nyckelbegrepp i VA-sammanhang. Det är en samlad bebyggelse som ska ingå i ett verksamhetsområde, inte fastigheter utanför. Jag kan nog inte se att byggnadsförvaltningens yttrande ger några direkta svar till fullmäktige på hur Vänersborg ska definiera begreppet. Tvärtom. Förvaltningen går ifrån både den gängse och kommunens egen definition. Det gör att yttrandet istället för att klargöra begreppen “större sammanhang” och “samlad bebyggelse”, och därmed bestämmandet av verksamhetsområden, istället ökar förvirringen.

Det står i underlaget till byggnadsnämnden också om framtiden:

“Byggnadsnämnden lägger fram som förslag till samhällsbyggnadsnämnden att se över möjligheterna att förenkla processen framåt, genom att beslutet om verksamhetsområde från början omfattar ett större område än de tomter som är aktuella för anslutning direkt. Rutinen skulle i så fall vara att anslutningskravet aktualiseras i samband med bygglovsprocessen för fastigheter eller framtida avstyckningar som idag saknar bostadshus.”

Jag kan inte se annat än att byggnadsförvaltningen med detta menar att det är onödigt tidskrävande att besluta om nya verksamhetsområden. De besluten måste nämligen fattas av kommunfullmäktige. Det vore enklare om besluten kunde tas direkt i nämnden.

I bildtexten till en karta i underlaget (se karta vänster) uttrycks det jag menar ganska tydligt, vilket jag också skrev om i bloggen inför sammanträdet:

“Kartan visar exempel på en vidare avgränsning (i gult) än den tidigare föreslagna (i rött). Dock behöver beslutet om verksamhetsområde i så fall tolkas så att anslutning först sker i samband med eventuell utbyggnad för fastigheter som idag saknar bostadshus. Not: Heltäckta röda områden på kartan är tidigare beslutat verksamhetsområde.”

Det står inget om, eller kritik av, att de befintliga fastigheterna ska tvångsanslutas till kommunens VA. Det står bara om en förenklad hantering av VA-frågan i framtiden. Det som skulle kunna vara positivt är att förvaltningen betonar att obebyggda fastigheter inte bör anslutas till kommunens VA-nät. Det är en åsikt som jag anser vara så självklar att den inte ens skulle behöva uttryckas. Men det är klart, det är inte alls självklart för Kretslopp och Vatten, samhällsbyggnadsnämnden eller Vänersborgs kommun. Tvärtom…

Byggnadsförvaltningens förslag om att förenkla VA-hanteringen i framtiden skulle enligt min mening innebära mindre insyn i beslutsfattandet och betydligt mindre möjligheter för invånarna att påverka besluten… Det förenklade förfarandet skulle definitivt underlätta framtida tvångsanslutningar. Det är min övertygelse efter många års erfarenhet av kommunens “tekniska” nämnder… Den demokratiska aspekten tycks nämligen alltför ofta väga mindre tungt i hanteringen av byggnads- och VA-frågor…

I byggnadsnämnden framfördes vad jag förstår inga synpunkter efter förvaltningens presentation. Alla tyckte att tjänstepersonerna resonerade klokt. Därför har nu tjänstepersonernas förslag blivit byggnadsnämndens, dvs politikernas, beslut.

Jag är inte säker på att ledamöterna i byggnadsnämnden har läst motiveringen till återremissen i kommunfullmäktige…

Även miljö- och hälsoskyddsnämnden behandlade förslaget från förvaltningen. (Se “VA Vänersnäs: Det rör på sig”. Du kan ladda ner yttrandet om område 1 här och område 2 här.)

Förvaltningens föredragning var tydligen mestadels en redogörelse för vad som fanns “i registren”, eller som förvaltningen uttryckte det i handlingarna:

“fastigheter [har] identifierats genom ett exceldokument”

Det är viktigt att komma ihåg att miljöinspektörerna, som jag skrev i min tidigare blogg, alltså inte hade gjort några fysiska besök på fastigheterna, utan arbetet hade gjorts:

“genom att bedöma avloppsanläggningarna utifrån en skrivbordstillsyn.”

Resultatet blev att det fördes ett tämligen hypotetiskt resonemang om avloppsanläggningarna på Vänersnäs.

Det blev enligt uppgift inga diskussioner i nämnden. Tjänstemännens förslag antogs enhälligt av politikerna. Så det som stod i underlagen är nu politikernas åsikt och svar till kommunstyrelsen.

Och det innebär att samtliga politiker i nämnden nu anser att alla fastighetsägare ska få betala ca 200.000 kr för en anslutning till kommunens VA-nät, oavsett om byggnaderna på fastigheterna kopplas på VA-anslutningen eller inte… För om de skulle anslutas skulle ju avgöras av en tillsyn efter det att anslutningspunkten redan var framdragen. Och skulle de enskilda VA-anläggningarna bli godkända skulle ändå anslutningsavgiften betalas…

Om Miljö- och hälsoskyddsnämndens uppfattning skulle bli kommunfullmäktiges så skulle det antagligen leda till flera processer i domstolarna framöver. Invånarna på Vänersnäs skulle sannolikt inspireras av familjen Solvarm som fick rätt av Mark- och miljödomstolen – Solvarm slapp ju att betala en anslutningsavgift på nästan 200.000 kr till kommunen. (Se “Solvarm och SHB (1/2): En tillbakablick”.)

Då kan det också vara bra att komma ihåg att lagarna inte föreskriver att de enskilda avloppsanläggningarna måste vara bättre än den kommunala avloppsreningen. I Miljöbalken 9 kap 7 § står det:

“Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.”

Med tanke på alla de diskussioner som förevarit i kommunstyrelse och kommunfullmäktige, för att inte tala om hos de drabbade på Vänersnäs, som dessutom har kontaktat politiker i kommunen, inte minst kommunstyrelsens ordförande själv, och på Facebook osv, är det anmärkningsvärt att inget av allt det som har framförts har sipprat ner till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd… Det kan vara värt att tänka på när man fortsättningsvis eventuellt diskuterar byggnadsnämndens förslag ovan om att förenkla (tvångs)anslutningsprocessen till VA-nätet i framtiden, dvs att nämnderna själva ska kunna fatta beslut. Miljö- och Hälsoskyddsnämnden verkar inte direkt lyhörd för andra åsikter än de som framförs av tjänstemännen… (Med ett stort undantag när det gäller oppositionen – Solvarm! (Se “Solvarm vann!”.)

James Bucci (V) och jag har diskuterat en del kring förvaltningarnas yttrande, vilka nu alltså har blivit de politiska nämndernas beslut. Det som följer är ett resultat av dessa diskussioner och framför allt Buccis påpekanden.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden hänvisar flera gånger till VISS (VattenInformationsSystem för Sverige) angående Dättern. Nämnden skriver att enskilda avlopp anges ha en “betydande påverkan” på vattenförekomsten (fosfor), dvs på Dättern. (Se här.) Och det stämmer, men det står också i VISS att även jordbruk har denna “betydande påverkan”. Och jordbruk finns det runt hela Dättern, särskilt på Grästorpssidan. På samma sida som det står om Dättern står det också om avloppsreningsverk. Också reningsverken har en “betydande påverkan” på vattenförekomster, precis som enskilda avlopp, men det såg tydligen inte nämnden eller tjänstepersonerna… (Se här.)

Stämmer det som står i VISS så torde det vara omöjligt att avgöra om det är de enskilda avloppen eller jordbruket som har en betydande påverkan på Dättern. Det tycks också vara högst osäkert om lösningen på eventuellt dåliga enskilda avlopp istället skulle vara att ansluta fastigheterna till det kommunala VA-nätet – med reningsverken som slutstation. Borde inte nämnden, och förvaltningen, åtminstone ha problematiserat detta faktum? Det står heller inget i VISS, vad jag kan se, att lösningen för Dättern skulle vara anslutning till det kommunala VA-nätet.

De båda förvaltningarna visar ett totalt ointresse av att se vad lagpraxis säger om vad som är att betrakta som samlade bebyggelse, ett totalt ointresse av att medge att utanför ett verksamhetsområde räcker det i lagens mening med att ha en godtagbar anläggning, eller som det står i LAV 9 §:

“godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”

Nämndernas ointresse är anmärkningsvärt.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har inte heller problematiserat alla de antaganden och osäkerhetsfaktorer som finns i yttrandet. De finns i förutsättningarna, men försvinner så att säga i slutsatserna. Några exempel, jag markerar antagandena i fetstil:

”det kan finnas ett intresse och behov”

Vems intresse, vems behov? 

“Det finns även fördelar med att ansluta fastigheter som ligger tätt intill varandra. På så vis kan risken minska för att påverka grundvattnets kvalitet och andra olägenheter som finns med många avloppsanläggningar på en liten yta.”

Men det är inte säkert? Och riskerna med kommunens VA-system?

“Små avloppsanläggningar bedöms ha en betydande påverkan på vattenförekomsten.”

Vem bedömer det och vilket intresse har bedömaren?

”skulle krav på kompletterande fosforrening kunna vara befogat att ställa”

Det är inget måste alltså?

“Avloppsanläggningar som börjar bli över 20 år gamla samt avloppsanläggningar som generellt inte uppnår hög skyddsnivå för miljöskyddet kan i vissa fall anses inte uppnå de krav man ställer på en avloppsanläggning”

Och om de uppnår kraven?

“Enligt tillsynsvägledningen och rättspraxis för små avlopp anses en kommunal lösning för spillvattnet vara bättre jämfört med en enskild lösning.”

Anses av vem? På vilka grunder?

Slutligen.

Det har blivit en del repetition i bloggen – och en del nytt. Det finns också viktiga fakta om nämndernas beslut i den förra bloggen. (Se “VA Vänersnäs: Det rör på sig”.) Vill man få en fullständig bild av de båda nämndernas yttrande på remissen om VA på Vänersnäs till kommunstyrelsen så bör man läsa den bloggen också.

Till sist konstaterar jag att nämnderna, och förvaltningarna, bara har ett syfte med sina yttranden. Det är att förespråka kommunala VA-lösningar. No more, no less. De verkar därmed anse att fullmäktiges återremissbeslut är helt galet. Fullmäktige hade ju en helt annan uppfattning, därav återremissen. Det är anmärkningsvärt att politiker i nämnderna och tjänstepersonerna har en annan agenda än kommunfullmäktige.

Med sådana här yttranden på återremissen är risken stor att det endera blir en ny återremiss i kommunfullmäktige, eller kanske mer sannolikt, att nämnderna körs över.

Jag avslutade en bloggserie om VA-debatten i kommunfullmäktige den 12 maj 2021 (se “VA Vänersnäs: Debatten i KF”):

“Det är nog viktigt att de fortsätter hålla denna fackla brinnande när frågan om tvångsanslutning ställs på sin spets.”

Igår kväll så fick samtliga ledamöter i kommunfullmäktige ett längre mail från en av de berörda/drabbade på Vänersnäs. Cecilia skriver:

“Jag kan inte acceptera en tvångsanslutning till något jag inte behöver och dessutom inte har råd till, bara för att ni ska kunna täcka kostnaderna generellt för  detta projekt.”

Facklan brinner.

Historien om Magnus Larsson (11)

23 september, 2021 10 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen ”Historien om Magnus Larsson (10)”.

Det finns ett dokument i kommunens diarium som “sticker ut” på ett anmärkningsvärt sätt. Det är ett nedskrivet vittnesmål från ett möte mellan föreningar och personer som alla trodde sig ha ett intresse av att stoppa Magnus Larssons fastighetsinnehav i Sikhall. Dokumentet ger en bakgrund och sannolikt även en förklaring till hela “förköpsskandalen”. Det är inte helt omöjligt att, om inte alla, så åtminstone väldigt många pusselbitar i och med detta vittnesmål faller på plats.

Det var ett möte sammankallat av Vänersborgs Segelsällskap i segelsällskapets lokaler på Sanden i Vänersborg. Vittnet, låt oss kalla honom ”Assar”, kontaktade senare Magnus Larsson och berättade vad som hade utspelat sig på mötet… Magnus Larsson blev säkert både förvånad, chockad och stridslysten när han fick reda på vad som hade sagts. När han förde det vidare var det inte alla som trodde, eller kanske ville tro, på vad han hade att berätta. Det var känsliga och bestickande uppgifter. Det var först några år senare som vittnet Assar skrev ner sitt vittnesmål, signerade det med namn, adress och telefonnummer och skickade det till kommunen. Där blev det diariefört och därmed en offentlig handling.

Assar kände inte Magnus Larsson vid tidpunkten för mötet på Sanden. Men han reagerade starkt på vad som sades och avhandlades på mötet. Han lärde sedan känna Magnus Larsson under åren som gick.

Assar var medlem i hembygdsföreningen i Gestad. Och föreningen var kallad till mötet. Mötet hölls enligt Assar strax efter att det hade blivit klart att Magnus Larsson hade vunnit budgivningen på fastigheterna Sikhall 1:4, Sikhall 1:6 och Sörbo 1:4. Han kom dock inte ihåg den exakta tidpunkten, men menade att det bara var några dagar efter att Magnus hade skrivit på köpeavtalet den 17 oktober 2005.

Det var Vänersborgs Segelsällskap (VSS) som hade tagit initiativ till mötet. Förklaringen till det var att de kallade föreningarna tidigare hade haft möten och VSS liksom de andra föreningarna hade intressen att bevaka i Sikhall. Segelsällskapet ägde fastigheten Sikhall 1:22 som i och med förvärvet hade blivit “omringad” av Magnus Larssons fastigheter. (Se bild.)

Och på Larssons fastighet låg det bland annat även en stenpir som segelsällskapet var intresserat av att använda.

Det jag ska återge nu är en persons vittnesmål, det är Assars vittnesmål. Det är således en sida av saken. Jag har inte talat med de andra personerna som uppges ha närvarat på mötet. Så jag vet inte vad de har för uppfattning om vad som avhandlades och sades. Men de har med all sannolikhet hört talas om det skriftliga vittnesmålet. Magnus Larsson har nämligen skickat med det i många skrivelser både till kommunen och till Länsrätten under åren. Han har också berättat om mötet för alla som har velat lyssna. Jag har aldrig hört att någon har dementerat uppgifterna.

Det finns inte heller några skrivelser i kommunens diarium som ger någon annan version av vad som sades på mötet. Och det är mycket anmärkningsvärt om de andra inblandade inte hade försvarat sig om de ansåg att vittnesmålet var felaktigt. De borde i så fall ha anmält vederbörande för förtal eller åtminstone skickat in en egen skrivelse till kommunen där de bemötte uppgifterna.

Jag har i samband med skrivandet av dessa bloggar tagit kontakt med vittnet Assar. Han står fortfarande fast vid uppgifterna. Det är sanningen menar han.

Med dessa ord tänker jag beskriva vad vittnet har skrivit om mötet strax efter att Magnus Larsson hade köpt fastigheterna i Sikhall i oktober 2005.

På mötet närvarade två representanter för Vänersborgs Segelsällskap. Det var dåvarande ordförande och en person som jag vet hade starka kopplingar till kommunens tjänstemannaorganisation (Arena-Fritid), åtminstone något år efter detta möte. (Jag avstår från att nämna namn.) Det var även två representanter för hembygdsföreningen i Gestad, vittnet Assar och föreningens ordförande. Dottern till hembygdsföreningens ordförande och hennes make var budgivare i fastighetsaffären som Magnus Larsson vann… Även en representant från Stiftelsen Sikhalls magasin var närvarande, liksom två personer från Brattens fritidsområde. Och så var det Bo Carlsson (C), som också hade varit spekulant och budgivare i fastighetsaffären. Carlsson hade dock betonat på mötet att han var där som privatperson och inte som kommunalråd eller ordförande i samhällsbyggnadsnämnden…

Till sist var kommunstyrelsens ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) med via telefon. Magnus Larsson själv var inte kallad till mötet. Ja, han visste självklart inte ens om det.

Assar skriver i sitt diarieförda vittnesmål:

“Syftet med mötet var att säkra stenbryggan för allmänheten med kommunalt förköp, under kvällen drev Segelsällskapet och Bo Karlsson om att hela gården borde förköpas inkl avstyckad sommarstuga samt utmarker vid kiosken mm. Det var här telefonkontakter med kommunalrådet Lars-Göran Ljunggren gjordes. För att förköpet skulle gå igenom uppmanades berörda föreningar att skriva en anhållan om kommunalt förköp till kommunen, allt skulle nu tas från Magnus Larsson. Man förespeglade sedan hur de olika delarna skulle fördelas mellan närvarande föreningar.”

Det här är naturligtvis sprängstoff, om det är sant. Det är dels jäviga personer och dels höga politiker i Vänersborgs kommun, och en som är båda delarna, som tillsammans sitter och planerar hur de ska ta Magnus Larssons ärligt och rättmätigt köpta fastigheter ifrån honom.

Assar skrev också att Magnus Larsson under mötet hade:

“målats upp som mycket olämplig ägare av Sikhall 1:6”

Smutskastningen av Magnus Larsson satte tydligen igång direkt och blev en del av förköpsplanen.

Assar från hembygdsföreningen slogs av de inblandade personernas jävsituation:

“Vid mötet slogs jag av vilka starka krafter som verkade mot Magnus som person och vilka positioner de hade i beslutsprocessen med jävsituationer och egen vinning.”

Assar ville samtidigt med vittnesmålet om mötet också komplettera med en händelse som inträffade senare. Då kom han i kontakt med dåvarande stadsarkitekten – och fick återigen ta del av förtalet och ryktesspridningen, mot Magnus Larsson:

“[Stadsarkitekten] undrade om inte jag hört om allt negativt som sägs om Magnus Larsson och om jag gjort det borde ta avstånd från honom.”

Det här påstår alltså Assar att en hög tjänsteperson i kommunen sade till en vanlig kommuninvånare. Om det stämde torde det vara ett tämligen tydligt bevis på hur det pratades om Magnus Larsson i kommunhuset. Och vittnesmålet var sannolikt helt korrekt. Samme stadsarkitekt har nämligen utgjutit sig över Magnus Larsson som person även i andra sammanhang – enligt helt andra personer.

Och, det måste jag tyvärr tillägga. Det skvallras fortfarande om Magnus Larsson i kommunhuset. Det har jag hört både med egna öron och från åtskilliga vittnesmål. Det faller dock utanför denna blogg. Men jag hoppas att de som pratar och för illasinnade rykten vidare läser om när, hur och inte minst varför Magnus Larsson blev ett samtalsämne i kommunhuset.

Jag blev alldeles matt när jag alldeles nyligen läste ovanstående vittnesmål för första gången. Det är också en av anledningarna till att jag började gräva i hela förköpsaffären, och började skriva denna bloggserie. Det är svårt att tänka sig att ledande politiker, tjänstemän och andra konspirerar på ett sådant här sätt mot en enskild kommuninvånare. När de dessutom har egna intressen i ärendet… Jag vet inte hur man skulle reagera om man fick reda på att något sådant här hade drabbat en själv.

I detta fall påstår alltså ett vittne, skriftligt, att viktiga personer i kommunen, som i många fall alltså dessutom var jäviga, på ett möte hade förtalat en enkel skog- och jordbrukare från Sikhall och Gestad och dragit upp planer och riktlinjer på hur de skulle gå tillväga för att beröva honom hans rättmätigt och ärligt förvärvade egendom.

Det är sanslöst. Jag tror inte heller att jag är ensam om att nu, till sist, förstå vidden av förtalskampanjen och konspirationen mot Magnus Larsson.

Jag undrade i en tidigare blogg hur kommunstyrelsens ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) kunde veta något om fastighetsaffären i Sikhall och varför den skulle vara intressant för kommunen. Och hur han mycket snabbt kunde formulera en skrivelse till kommunstyrelsen där han uppmanade till förköp av de fyra fastigheterna i Sikhall. (Se ”Historien om Magnus Larsson (4)”.)

Jag har med all sannolikhet fått svaret på de frågorna i vittnesmålet.

Det rapporteras om ytterligare ett möte i Segelsällskapets lokaler. Assar var emellertid inte närvarande då, så jag har inte en aning om vad som sades eller ens vilka som var närvarande.

Fortsättning följer i bloggen Historien om Magnus Larsson (12)”.

===

Bloggar i denna serie:

KF 22/9 2021

22 september, 2021 2 kommentarer

Ikväll kl 18.00 sammanträder Vänersborgs högsta beslutade organ – kommunfullmäktige. Mötet är återigen på distans, och vem som helst kan se och lyssna på sammanträdet. (Du kan se sammanträdet om du klickar här.)

Det är en lång rad beslut som ska fattas, dock inte så många kontroversiella. Dagordningen ser ut så här:

Jag har som vanligt, höll jag på att skriva, redogjort för i stort sett alla ärenden tidigare. Det blir ju så när jag har förmånen att sitta i kommunstyrelsen (KS) denna mandatperiod. Alla ärenden som ska beslutas går ju alltid via KS. Jag kommer inte att upprepa mig, utan länkar bara till de ställen där jag tidigare har skrivit om ärendena.

Så kan du läsa om t ex ärende 6 “Prissättning av fastigheterna vid Skaven och del av Öxnered för mark avsedd för småhus/villatomter” i bloggen “Skolmiljoner och villatomter”.

Ärende 7, “Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021” är det ärende som jag koncentrerar mig mest på. Här ska jag lägga ett yrkande – och eventuellt begära votering. Jag har skrivit om frågan i samma blogg som ovan. (Se “Skolmiljoner och villatomter”.) Längst ner i denna blogg publicerar jag mitt yrkande, som också ska bli mitt anförande.

I samma blogg konstaterade jag att fullmäktige ska godkänna vissa förändringar i aktieägaravtalet och bolagsordningen för Fyrstads Flygplats AB. Det har jag inga synpunkter på, och det var det ingen annan i kommunstyrelsen som hade heller.

Det är samma med några av de följande ärendena. De är mer rutinartade och formella. Det är tveksamt om det ens är politiska frågor, i varje fall finns det inga politiska motsättningar. Det gäller ärendena “Fråga om ansvarsfrihet och godkännande av årsredovisning för verksamhetsåret 2020 avseende Fyrbodals kommunalförbund”, “Beslutsfattare för eldningsförbud”, “Sammanträdestider för kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige år 2022” och “Godkännande av ändrade valdistrikt inom Vänersborgs kommun”. Det sista ärendet informerade jag för övrigt om i bloggen “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.

Ärende 13 är ett svar på Sverigedemokraternas motion om att kommunen ska “upphöra med könssegregerade badtider”. (Se “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.) Det kan nog bli en viss diskussion om motionen, i varje fall kommer väl någon av motionärerna Anders Strand och Mathias Olsson att yttra sig. Vi får se om någon tänker argumentera mot. Hur som helst så finns det inte en chans att SD ska få något gehör för sina ståndpunkter.

 Det blir annat ljud i skällan när kristdemokraternas motion om att “införa bostad först som norm i kommunens hemlöshetsarbete” ska behandlas. Den kommer sannolikt att få stöd av hela kommunfullmäktige. (Se “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum.)

Medborgarförslaget om att “skapa ett innovationscentrum för innovativa och hållbara lösningar” kommer att gå samma öde till mötes som SD:s motion, det blir avslag. (Se återigen “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum.)

Sedan följer det några avsägelser från uppdrag. Gisela Gavelin (M) lämnar byggnadsnämnden och socialnämnden, medan Henrik Josten (M) tackar för sig i Demokratiberedningen. Johanna Olsson (S) lämnar samtliga sina politiska uppdrag på grund av ny anställning.

Det har lämnats in ett medborgarförslag om “sänkt ålder för Seniorkort/biljett på Västtrafik för innevånarna i Vänersborgs kommun”. Detta är en fråga som Vänsterpartiet har motionerat om åtminstone två gånger tidigare. Då blev det avslag. Vi får se om medborgarförslaget har bättre tur. Inget beslut ska emellertid fattas ikväll, förslaget ska bara skickas vidare för utredning.

Det är likadant med medborgarförslag om att “Vänersborgs kommun initierar en samfällighetsförening för förvaltning av Nordkroken”. Det ska också “bara” remitteras till någon nämnd. Det finns anledning att återkomma till de båda medborgarförslagen senare.

Till sist ställer Lutz Rininsland (V) en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Interpellationen har titeln “Kunskapsuppdatering och aktuellt planeringsunderlag” och du kan läsa om den på Rininslands blogg där du också kan ladda ner den – se “Vilka förändringar bör vi räkna med?”. Benny Augustssons svar kan du ladda ner här.

Och till sist, det yrkande som jag lägger fram för Vänsterpartiets räkning i ärende 7, “Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021”. (Här kan du ladda ner yrkandet som pdf.)

===

Yrkande

Den 14 april i år beslutade kommunfullmäktige hur Vänersborgs andel av den så kallade skolmiljarden skulle fördelas mellan barn och elever i kommunen. Statsbidraget fördelades lika mellan alla elever från förskoleklass till åk 3 i gymnasiet. Varje elev fick lika mycket pengar, 6-åringen fick samma summa som 18-åringen. Senare sköt staten till ytterligare 250 milj kr till kommunerna. Kommunstyrelsens förslag är nu att dessa pengar ska fördelas på samma vis som skolmiljarden. Det betyder 713.000 kr till barn- och utbildningsnämnden och 268.000 kr till Kunskapsförbundet Väst, via kommunstyrelsen.

I april yrkade Vänsterpartiet på en annan fördelning. Vi har samma yrkande denna gång. Vänsterpartiet anser att 2/3 av summan ska gå till eleverna i Kunskapsförbundet Väst (via kommunstyrelsen) och 1/3 till eleverna i grundskolan.

Syftet med “skolmiljarden” var mycket tydligt. Den skulle:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Syftet med de pengar som kommunfullmäktige ska fördela ikväll är precis detsamma som med skolmiljarden.

Pengarna ska användas till att betala för de extra åtgärder som krävs för att kompensera eleverna för att de har gått miste om den undervisning som skedde fysiskt i klassrummen. Pengarna ska gå till dem som har drabbats allra hårdast av pandemin. Och det är i första hand de som har haft distansundervisning. Det är dessa elever som inte har fått den undervisning “de hade rätt till”. Och de som har haft i särklass mest distansundervisning är gymnasie- och vuxenutbildningseleverna. De elever som nu går i åk 3 på gymnasiet har haft undervisning på distans i nästan 3 terminer. De vuxenstuderande har varit borta från skollokalerna minst lika lång tid. Även högstadieeleverna har drabbats, men dessa elever har å andra sidan bara haft distansundervisning i omkring 4-6 veckor.  Eleverna i förskoleklassen däremot gick inte ens i skolan förra läsåret!

De elever som har drabbas allra hårdast är självklart de som har minst skoltid kvar till examen. De elever som inte går i åk 3 på gymnasiet eller åk 9 på högstadiet har mer tid på sig att ta igen förlorad undervisning och förlorade möjligheter till kunskap. Eleverna i avgångsklasserna eller “vuxeleverna” har inte riktigt samma möjligheter. De får sina slutliga betyg detta läsår och med dom ska de söka till gymnasiet respektive högskola eller yrkeshögskola eller jobb i arbetslivet.

Jag nämnde att syftet med de pengar som kommunfullmäktige ska fördela denna gång är detsamma som med skolmiljarden. I samband med dessa extra pengar kom det dock ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet som förtydligade vilka elever som departementet ansåg hade drabbats hårdast av pandemin. Det var inte barnen i förskoleklassen eller eleverna i låg- och mellanstadierna…

Ur pressmeddelandet:

“Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda barn och elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin och genomföra andra stödinsatser tillför regeringen därför skolväsendet ytterligare [pengar]…”

Utbildningsdepartementet skrev också den 14 april:

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra.”

Utbildningsdepartementet talade alltså om gymnasiet och högstadiet.

Vänsterpartiet anser att statsbidraget ska gå till de elever som på grund av pandemin är i störst behov av stöd och hjälp, dvs elever i åk 9 i grundskolan och studerande i åk 3 i gymnasiet, samt vuxenundervisningseleverna. Därför anser Vänsterpartiet att en rimlig fördelning borde vara att 2/3 av Vänersborgs del av statsbidraget går till Kunskapsförbundet Väst, dvs 657.000 kr, och 1/3 till barn- och utbildningsnämnden, dvs 324.000 kr.

Det ska noteras att regeringen föreslår att förstärka stödet till skolväsendet med ytterligare pengar för 2022. Ett av syftena är fortfarande detsamma som för de pengar fullmäktige ska besluta om nu. Det är alltså stor chans att vi får denna diskussion i fullmäktige även nästa år… Men om fullmäktiges ledamöter lyssnar och förstår det jag har försökt förklara, och omröstningen utfaller rätt, då kan det gå som på räls nästa gång.

Vänsterpartiet yrkar att

“Kommunfullmäktige beslutar att tillföra barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag med 324 tkr och kommunstyrelsen ett tilläggsanslag med 657 tkr. Tillskotten gäller endast innevarande år och sker mot bakgrund av beslut om utökat statligt stöd till skolväsendet 2021. Kommunstyrelsens del betalas ut till | Kunskapsförbundet Väst som ett extra förbundsbidrag efter Kommunfullmäktiges beslut. Finansiering sker genom att budgeten för generella statsbidragsintäkter justeras upp med 981 tkr.”

Vänersborg 2021-09-22

 

DP Sikhall (11): Återremiss!!

21 september, 2021 5 kommentarer

Idag skulle byggnadsnämnden besluta om ett ja eller nej till fortsatt arbete med detaljplanen för Sikhallsviken. Politikerna skulle ta ställning för fastighetsägarnas och Magnus Larssons förslag. Eller förvaltningens. (Se “DP Sikhall (10): Byggnadsnämnd på tisdag”.)

Det blev lite som vanligt i Vänersborg – ett antiklimax…

Byggnadsnämnden beslutade att ärendet skulle återremitteras. Det betyder att ärendet inte avgjordes idag, utan ska tas upp senare. Kanske kommer Sikhall upp på nästa sammanträde den 26 oktober. Eller kanske inte. Byggnadsnämnden ska i varje fall företa en syn på plats innan beslut. Det betyder att ledamöterna ska ge sig ut till Sikhall för att med egna ögon beskåda och studera de två skogspartierna och Svartebäck.

Och det är inget som helst fel att ta reda på fakta och få kännedom på plats om hur det verkligen ser ut i de områden som man fattar beslut om. Tvärtom. Men detta sker alltså efter över 6 år av arbete med detaljplanen. Efter drygt 6 år ska alltså politikerna äntligen ta reda på hur det ser ut i Sikhall…

På sammanträdet hade enligt uppgift en ledamot från centerpartiet varit väldigt mån om att de grodor som bor vid Svartebäck inte skulle lida men av utvecklingen. Det befarades att en kulvertering av Svartebäck på ca 20-30 meter skulle kunna vara förödande för grodorna. Det är för övrigt inga sällsynta arter det handlar om. Det är den vanliga svenska paddan, Bufo bufo, som huserar på platsen. Det huserar för övrigt längs hela Svartebäck som torde vara åtminstone 5-6 km lång… Det tycktes vara i stort sett omöjligt att föreställa sig att paddorna längs sträckan kunde flytta några meter om det behövdes. Precis som paddor gjorde när kommunen drog VA-ledningar i hela området. För övrigt blir snart människor mer sällsynta än paddor i Sikhall….

Enligt uppgifter hade både moderater och sverigedemokrater liksom Pontus Gläntegård i Vänsterpartiet yrkat bifall till fastighetsägarnas och Magnus Larssons förslag. Socialdemokraterna och centern hade hållit med tjänstemännen, dvs att i praktiken stoppa all utveckling i Sikhall. I varje fall för människor. Någon, jag vet inte vem, hade sedan föreslagit en återremiss varpå M+SD ändrade sig och biföll återremissen. (Enligt senare uppgift berodde det på att det fanns någon i oppositionen som vacklade i sitt stöd till Magnus Larsson och fastighetsägarna. Det var dock inte någon i M eller SD. Tillagt senare.) Och vad jag förstår också S+C. Endast Vänsterpartiet ville avgöra ärendet ”idag”. 

Det betyder att fastighetsägarna och Magnus Larsson får vänta ytterligare minst en månad på besked. Men de är vana, detaljplaneprocessen är bara inne på sitt 7:e år sedan byggnadsnämnden den 19 maj 2015 fattade beslutet att upprätta en detaljplan i Sikhall vars:

“huvudsyften med detaljplanen är att skapa möjlighet för bostadsbebyggelse samt utveckling av Sikhalls hamn och strandområden.”

Bostadsbebyggelse…? Strandområden…? Utveckling…?

I Sikhall…?

Jag tror inte att det blir någon utveckling i Sikhall. Tjänstemännen i byggnadsförvaltningen vill inte och de styrande politikerna i socialdemokraterna och centern vill inte heller. En attraktiv och hållbar kommun i alla delar, hela livet är bara trams. Vänersborgs vision betyder inget. Politikers fagra vallöften betyder inte heller något. Det finns andra krafter i kommunen. Det är krafter som inte vill se fler båtplatser, sjöbodar, fina stränder, parkeringar, gång- och cykelbanor, eller camping med åretruntöppen lanthandel i Sikhall. De vill på sin höjd göra Sikhall till ett paradis för paddor.

Magnus Larsson fick idag också besked från byggnadsförvaltningen att han inte kommer att få några förhandsbesked och bygglov i Sikhall. Hur nu en tjänsteperson kan säga det. Magnus Larsson fick också, som han uppfattade det, reda på att kommunen inte heller är intresserad av lösningar med huvudmannaskap eller fastighetsrättsliga lösningar. Larsson tolkade beskedet som att kommunen istället för sådana lösningar hellre förköper, dvs exproprierar, mark som, och om, den vill ha.

Jag undrar vem eller vilka som ligger bakom motståndet mot utvecklingen i Sikhall. Det måste vara starka krafter, och jag har mina misstankar. Ett belysande exempel från dagens sammanträde om krafterna i bakgrunden…

Tjänstepersoner menade att om kommunen släppte det kommunala huvudmannaskapet på någon del av marken så skulle de enskilda fastighetsägarna kunna stänga av för allmänheten. Efter protester från ledamöter i nämnden backade tjänstepersonerna från detta uttalande… Det felaktiga och mycket illasinnade ryktet om att Magnus Larsson stänger av för allmänheten har förföljt honom sedan 2005. Han har aldrig stängt av någonting för någon. (Se ”Historien om Magnus Larsson (9)”.) (Tillägg kl 20.12.)

Alla som bor i Sikhall har med egna ögon sett hur Sikhallsområdet har misskötts av kommunen i alla år. Och fortfarande missköts. Se bara på hur Sikhalls magasin förfaller, en fastighet som kommunen exproprierade av Magnus Larsson för 15 år sedan. Och hur progressiva krafter i området i stället motarbetas. Vänersborgs kommun höll nästan på att lyckas stoppa familjen Solvarm, som bor några stenkast från badstranden. Nu ska fastighetsägarna med Magnus Larsson stoppas.

Sikhall står inför en dyster framtid. Det är beklämmande.

===

Bloggar om detaljplanen i Sikhall:

VA Vänersnäs: Det rör på sig

20 september, 2021 1 kommentar

Det är en diger vecka för politikerna i kommunen. I stort sett varenda nämnd har sammanträde. Idag var det barn- och utbildningsnämnden och imorgon är det byggnadsnämnden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska sammanträda på onsdag, vilket är en märklig tid eftersom kommunfullmäktige har möte samma kväll.

Byggnadsnämnden ska behandla ett viktigt ärende om detaljplanen i Sikhall (se “DP Sikhall (10): Byggnadsnämnd på tisdag”), men också en remiss från kommunstyrelseförvaltningen för “införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden”. Det ska också miljö- och hälsoskyddsnämnden göra.

Bakgrunden till ärendena är ett beslut i kommunfullmäktige den 12 maj 2021. Eller rättare sagt, ett icke-beslut. Det blev en återremiss. (Se “KF: ÅTERREMISS!”.) Den samlade oppositionen ville inte besluta om att inrätta två verksamhetsområden för VA på Vänersnäs. Det saknades alltför mycket underlag. Dessutom var det mycket som hände nationellt kring VA-frågorna. (Du kan läsa om debatten i fullmäktige här – “VA Vänersnäs: Debatten i KF”.)

Initiativet till återremissen togs redan i kommunstyrelsen av Vänsterpartiet. Då stöddes yrkandet bara av Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet. (Se “KS: Ja till VA Vänersnäs”.) I kommunfullmäktige ställde sig också den borgerliga mini-alliansen (M+KD+L) bakom yrkandet och efter en ajournering under sammanträdet även de styrande partierna, S+C+MP. Fast det var under galgen, Benny Augustsson (S) och hans styressyskon visste att de skulle förlora voteringen.

Motiveringen till återremissen, och följaktligen det som ska utredas ytterligare innan ett slutligt beslut, hade följande lydelse:

“Pandemin har försvårat dialogen och det har till exempel inte gått att genomföra fysiska möten på ordinarie sätt.
Beslutsunderlaget behöver därför kompletteras så att det framgår:
– grunderna för bedömningarna kring verksamhetsområdets avgränsningar enligt 6 § i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) inklusive tex vad som är ett ”större sammanhang” och vilka enskilda fastigheter som valts att ingå eller inte och på vilka grunder
– tidplan för genomförandet
– de ekonomiska förutsättningarna för genomförandet inklusive en bedömning av som minimum:
  1) hur många av verksamhetsområdets ingående fastigheter som inte uppfyller 24 § första stycket pkt 2 (LAV) och därmed inte behöver kommunala vattentjänster, och
  2) vilka enskilda anläggningar som kommunen kan behöva lösa in enligt 40 § (LAV)
ihop med det upprättas en dokumentation om vad det finns för enskilda VA-anläggningar i området och om de uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.
– att det utreds om det är lämpligt med en detaljplan för området
– sammanställda synpunkter som inhämtats i en dialog med berörda fastighetsägare i syfte att förklara innebörden av att ingå i ett verksamhetsområde”

I morgondagens underlag till politikerna i byggnadsnämnden står det:

“Ärendena om införande av verksamhetsområde för VA för Grytet, Hallby Mitt och Änden 1 respektive 2 återremitterades när det behandlades på kommunfullmäktige. Flera ledamöter krävde bättre dialog och tydligare beslutsunderlag. Kommunstyrelsen har bett samhällsbyggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden att yttra sig.”

Nu ser jag inte om kommunstyrelsen har konkretiserat vad nämnden ska yttra sig om, men jag tar för givet att det är motiveringen i återremissen, eller delar av den, som på något sätt ska tas upp.

Byggnadsförvaltningen har sammanställt ett yttrande. Och det sammanfattas av förvaltningen själv:

“Byggnadsnämnden konstaterar att förslaget ligger i linje med kommunens tidigare ställningstaganden i Blåplan och Översiktsplan 2017. Byggnadsnämnden delar i stort det förslag som samhällsbyggnadsnämnden tagit fram men föreslår några mindre justeringar när det gäller vilka fastigheter som bör omfattas av kravet på anslutning.”

Byggnadsförvaltningen har alltså en del synpunkter på de föreslagna verksamhetsområdena, alltså de som behandlades av kommunfullmäktige.

Förvaltningen påpekar att tre bostäder vid Anundstorp inte är inom områden för sammanhållen bebyggelse, men att det ändå är motiverat att dessa ingår i verksamhetsområdet. I kommunfullmäktige diskuterades om alla fastigheter i de av kommunen föreslagna verksamhetsområdena verkligen ingick i en “sammanhållen bebyggelse” och därmed var tvungna att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Det verkar som om byggnadsförvaltningen vänder upp och ner på resonemanget. Den vill att fler snarare än färre fastigheter ska ingå i verksamhetsområdet. Jag kan inte frigöra mig från tanken att byggnadsförvaltningen faktiskt tycks bortse från den vilja som ett enigt kommunfullmäktige gav uttryck för. För övrigt är jag inte heller säker på att förvaltningens uppfattning håller rent lagligt – om nu fastighetsägarna vid Anundstorp inte vill ansluta sig till det kommunala VA-nätet.

I förslaget ingår fastigheter i Änden som saknar bostadshus påpekar förvaltningen. Den menar att det kan vara motiverat att ha dessa fastigheter inom verksamhetsområdet, men att det vore en fördel om kommunen inte tog med dom. (Ingår en fastighet i verksamhetsområdet förutsätts det att en anslutningspunkt till kommunens VA anläggs – och att fastighetsägaren betalar anslutningsavgiften på ungefär 200.000 kr. Även om det inte finns något hus på tomten…) Det gäller också en fastighet vid Margreteberg som bara rymmer en elanläggning. Det är väl synnerligen lätt att hålla med byggnadsförvaltningen i detta, och man undrar hur samhällsbyggnadsnämnden resonerade när den ville att dessa fastigheter skulle ingå i verksamhetsområdet. Samtidigt anser förvaltningen att en annan fastighet vid Margreteberg skulle kunna ingå i verksamhetsområdet, fast den ligger avskilt.

Byggnadsförvaltningen tar också ett eget initiativ och föreslår samhällsbyggnadsnämnden att:

“se över möjligheterna att förenkla processen framåt, genom att beslutet om verksamhetsområde från början omfattar ett större område än de tomter som är aktuella för anslutning direkt. Rutinen skulle i så fall vara att anslutningskravet aktualiseras i samband med bygglovsprocessen för fastigheter eller framtida avstyckningar som idag saknar bostadshus.”

Kartan visar exempel på en vidare avgränsning (i gult) än den tidigare föreslagna (i rött). Dock behöver beslutet om verksamhetsområde i så fall tolkas så att anslutning först sker i samband med eventuell utbyggnad för fastigheter som idag saknar bostadshus. Not: Heltäckta röda områden på kartan är tidigare beslutat verksamhetsområde.

Det här skulle antagligen göra hela processen lättare, dvs lättare för kommunen att driva igenom sina beslut om obligatorisk anslutning till det kommunala VA-nätet… Utan att politiker i t ex fullmäktige lägger sig i…

Slutligen är jag förvånad över att byggnadsförvaltningen inte yttrar sig om det är lämpligt med en detaljplan för de båda områdena. Det ingick i återremissen.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska också lämna ett yttrande till kommunstyrelsen:

“Kommunstyrelsen har gett Miljö- och hälsoskyddsnämnden möjligheten att besvara vad det finns för enskilda avloppsanläggningar i området och om de uppfyller miljö- och hälsoskyddskraven i området.”

Förvaltningen har denna gång inte varit ute på fältet utan arbetet har gjorts:

“genom att bedöma avloppsanläggningarna utifrån en skrivbordstillsyn.”

Tjänstemännen har hittat 54 (32+22) fastigheter i de två områdena och konstaterar att de flesta fastigheterna ligger i avrinningsområdet till Dättern (Vänern). De skriver:

“Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) har vattenförekomsten måttlig ekologisk status. Statusen för näringsämnen är otillfredsställande och problem med övergödning finns på grund av näringsämnen. Enskilda avlopp anges ha en betydande påverkan på vattenförekomsten.”

Lite senare i underlaget har förvaltningen blivit säkrare:

“Små avloppsanläggningar har en betydande negativ påverkan på vattenförekomsten.”

Det handlar om parametern för näringsämnen, närmare bestämt utsläppet av fosfor.

Jag skulle redan nu vilja kommentera miljö och hälsas utgångspunkt. Jag är nämligen inte helt säker på hur objektiv den egentligen är. Så här såg det t ex ut på badplatsen i Sikhall i lördags:

Vilken slutsats hade en miljöinspektör dragit om hen varit där dagen efter och tagit prover? (Kanske att det var familjen Solvarm som hade förorenat Sikhallsviken…?)

Det är många myndigheter, t ex Havs- och vattenmyndigheten, som har utsett de enskilda VA-anläggningarna till de stora utsläppsbovarna i landet. Och det utan att det egentligen finns några bevis för det. Samtidigt utmålas det kommunala VA-nätet som den perfekta lösningen. Förvaltningen skriver i underlaget till politikerna:

“Enligt tillsynsvägledningen och rättspraxis för små avlopp anses en kommunal lösning för spillvattnet vara bättre jämfört med en enskild lösning.”

Anses av vem? Det torde vara en given fråga. Och, hur objektiv är denna utgångspunkt? Det här påståendet ifrågasätts av allt fler experter, och politiker. Fler experter går så långt som att helt avfärda påståendet.

Det släpps ut väldigt mycket från de kommunala avlopps- och reningsverken varje år, inte bara kväve och fosfor, utan också en mängd metaller, kemikalier och mediciner. Och då är alla regelbundna bräddningar oräknade. (Se hur det förhåller sig i Vänersborg – “VA och utsläppen 2020”. Fler aktuella länkar: “Reningsverk klarar inte läkemedelsrester – ändrar könet på fiskar” och “Avloppskaos fortsatt problem för skärgården”.)

Det är också viktigt att komma ihåg att det finns en prejudicerande dom från Mark- och miljödomstolen i Växjö som slår fast att (se SVD “Husägare rättslösa när avlopp döms ut”):

“en kommun måste påvisa skada för att kunna döma ut ett enskilt avlopp. Kommunen måste också göra en individuell bedömning och får inte schablonmässigt utfärda förbud. Att döma ut ett enskilt avlopp med hänsyn till ålder är inte lagligt. Kommunen måste alltså påvisa att VA-anläggningen utgör en skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö för att ett avlopp ska kunna dömas ut.”

Domen från Växjö betyder att när det blir “skarpt läge” så duger inte en “skrivbordstillsyn”.

Det blev en längre kommentar…

Skrivbordstillsynen innebär, skriver tjänstemännen, att:

“man inte haft möjligheten att bedöma avloppsanläggningens konstruktion och förutsättningar för tillfredsställande avloppsrening.”

En inventering av avloppsanläggningarna med hjälp av Excel-ark har gett följande resultat för område 1 (till vänster) och område 2.

Det finns sannolikt flera VA-anläggningar i Vänersnäs som inte är godkända och som borde bytas ut. Därmed inte sagt att fastighetsägarna inte skulle kunna ordna egna VA-lösningar istället för att ansluta sig till kommunen. Det är bra mycket billigare att skaffa en enskild VA-lösning.

Det verkar inte som om miljö och hälsa tänker göra någon tillsyn på Vänersnäs, trots Mark- och miljödomstolens dom i Växjö. (Kommunens miljöinspektörer tycks inte lita det minsta på Mark- och miljödomstolar…) Jo förresten, det ska man. Men man ska göra tillsynen mot varje fastighet:

“Efter att fastigheten har fått en kommunal anslutningspunkt för spillvatten men inte anslutit sig till den”

Och det låter i förstone bra.

Men!

Notera att det står efter att fastigheten har fått en anslutning. Det betyder att fastighetsägarna kommer att få betala omkring 200.000 kr för anslutningspunkten – och sedan kommer tillsynen. Och om tillsynen kommer fram till att fastigheten inte behöver anslutas till det kommunala VA-nätet så kommer inga pengar att betalas tillbaka. Den slutsatsen drar jag utifrån erfarenheterna av kommunens handlande vid VA-dragningen längs dalslandskusten – och framför allt utifrån kommunens agerande mot familjen Solvarm. Kommunen ville ju tvinga Solvarm att betala för en anslutning som inte användes. Kommunen drog sig inte ens för att försvara avgiften på nästan 200.000 kr i Mark- och miljödomstolen. (Se “Solvarm fick rätt mot kommunen!!”.)

Det här var inte kommunfullmäktiges mening när återremissen antogs. Och det är inte utan att jag undrar hur tjänstemännen tänker och vems ärenden de egentligen går…

Byggnads- respektive miljö- och hälsoskyddsnämnden ska lämna in sina yttranden till kommunstyrelsen. Och det är sannolikt ännu fler yttranden att vänta t ex från samhällsbyggnadsnämnden. Sedan ska även de ekonomiska förutsättningarna utredas och en dialog med berörda fastighetsägare genomföras.

Ett slutligt beslut i kommunfullmäktige lär dröja ett tag till, men man vet inte. Jag har en känsla av att det finns starka krafter i kommunhuset som vill prioritera och påskynda detta ärende…

DP Sikhall (10): Byggnadsnämnd på tisdag

19 september, 2021 2 kommentarer

För drygt en månad sedan avslutade jag tillfälligt en serie bloggar om detaljplanearbetet i Sikhall. (Se “DP Sikhall (9): Framtiden”.) Detaljplanearbetet var ju inte avslutat, arbetet hade bara gått in på sitt 7:e år, så någon typ av fortsättning var ju att vänta… Nu visar det sig att detaljplanen ska behandlas redan på byggnadsnämndens sammanträde på tisdag, i övermorgon alltså. Och nämnden står inför ett vägskäl i processen, ett avgörande vägskäl.

Det var den 19 maj 2015 som byggnadsnämnden i Vänersborg beslutade att upprätta en ny detaljplan för området kring Sikhallsviken. Jag har beskrivit processen noggrant i mina bloggar och jag ska inte upprepa det här. Men jag vill ändå hänvisa intresserade till dem. (Se “DP Sikhall: Ny detaljplan”.) Det måste även påpekas att eftersom det är Magnus Larsson och tre andra fastighetsägare i Sikhall som har “beställt” detaljplanen, så är det också de som ska betala för den. Det verkar ha fått följden att kommunen, särskilt när planarbetet var beroende av samhällsbyggnads, medvetet har fördröjt och kanske till och med förhalat arbetet. Och med tanke på den historia som Magnus Larsson har haft med Vänersborgs kommun så kan vi ana varför, och vilka som står bakom… (Se “Historien om Magnus Larsson”.) Kostnaden för fastighetsägarna beräknas för närvarande uppgå till ungefär 1,5 miljon…

Och inte minst viktigt, en detaljplan för Sikhall är nödvändig för att kunna utveckla området enligt de visioner som Magnus Larsson och de andra fastighetsägarna, eller exploatörerna som de kallas, hade, och fortfarande har. Samtidigt så lägger avsaknaden av en plan en blöt filt över hela utvecklingen. Den 19 januari 2021 fick t ex Magnus Larsson ett negativt förhandsbesked av byggnadsnämnden. Nämnden kunde inte tänka sig att ge några fler bygglov förrän det fanns en detaljplan med “en mer omfattande helhetssyn”.

Nu på tisdag den 21 september är alltså ärendet tillbaka i byggnadsnämnden. Då har nämnden ställts inför ett ultimatum, ett avgörande val. Fastighetsägarna tycker nämligen att det är nog nu. De anser att det har varit alldeles för många förseningar, meningslösa utredningar osv. De accepterar inte att kommunen förhalar processen ytterligare. Nämnden måste säga ja eller nej.

Den avgörande knäckfrågan gäller det mindre skogsområdet väster om badstranden i Sikhall. Ett ja till fastighetsägarnas önskemål eller ett ja till tjänstemännens förslag. Röstar politikerna enligt tjänstemännens förslag så vill Magnus Larsson och fastighetsägarna stoppa detaljplanearbetet. Då blir det ingen utveckling i Sikhall.

Det är inte helt vanligt att sådana här “frågor” lyfts till politikerna i detta skede, men förvaltningen motiverar orsaken:

“Förvaltningen önskar vägledning i vad som är Byggnadsnämndens vilja när det gäller vattendraget i anslutning till Sikhalls camping och strandskogen väster om badplatsen inom det pågående detaljplanearbetet i Sikhall.”

Förvaltningen har lämnat de två alternativen till politikerna, och politikerna måste välja ett av dem – tjänstemännens/byggnadsförvaltningens förslag eller Magnus Larssons/fastighetsägarnas.

Tjänstemännens förslag beskrivs på följande sätt i underlaget till nämnden:

“Miljö- och byggnadsförvaltningen ska hålla fast vid att värdefulla naturmiljöer kring Svartebäcks utlopp bör sparas. Skogsdungen väster om badplatsen ska vara allmän plats Natur med kommunalt huvudmannaskap. Röjning/gallring kan ske med hänsyn till naturvärden. Campingutveckling sker med hänsyn till bäckravinen och områdena knyts samman med en körbar bro på campingområdet. Det finns möjligheter att pröva en utökning av campingområdet västerut.”

Fastighetsägarnas förslag beskrivs med dessa ord:

“Miljö- och byggnadsförvaltningen anpassar granskningsförslaget till detaljplanen efter exploatörens önskan att skogsdungen väster om badplatsen blir allmän plats Park med enskilt huvudmannaskap och att delar av Svartebäck kulverteras för att möjliggöra byggnation över ravinen. De i förslaget inritade sjöbodarna anser dock nämnden inte är genomförbara.”

Skogsdungen består egentligen av två (ännu) mindre skogsområden. I det ena området rinner en bäck, Svartebäck, som egentligen är mer att betrakta som ett dike på denna sträckan. Det är en äldre skog i dungen, dock inte särskilt gammal eller unik. Den andra delen, närmare “landsvägen”, består mest av sly. Den är bara några år gammal och har växt upp därför att marken inte har skötts av kommunen.

Kommunen vill alltså behålla båda skogsområdena i stort sett intakta, medan fastighetsägarna ser “naturmarken” som ett problem som hindrar utveckling. De vill ta bort “slyskogen” helt. Det andra området, där Svartebäck rinner, vill de göra till en park och vid sjölinjen vill de förlänga sandstranden. (Träden växer huvudsakligen i sand.)

Som läsare av denna blogg säkert känner till så vill jag gärna vara så fullständig som möjlig. Jag återger därför det mesta av den text som återfinns i den så kallade “fördjupade beskrivningen” av ärendet. Först förvaltningens förslag:

“I samrådsförslaget föreslogs att vattendraget i anslutning till campingplatsen skulle vara för dagvattenhantering och att naturvärden ska skyddas. Naturvärdesinventeringen som gjordes efter samrådet (2019) pekar ut vattendraget som ett naturvärdesobjekt med påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3. De naturvärdesklasser som finns är 1. Högsta naturvärde, 2.Högt naturvärde och 3. Påtagligt naturvärde. Konsulten rekommenderar att hela vattendraget och dess kantzoner (minst 5 meter) lämnas orörda vid exploatering. Även vattendragets sträcka efter vägen ingår i området för påtagligt naturvärde. Under våren och sommaren 2021 har en häckfågelinventering genomförts. Man har inte lokaliserat några skyddade arter som häckar i området men man förordar ändå att en del buskar sparas i skogsområdet för att utgöra bra födosöksområden för fåglar av olika arter.”

Det är enligt mitt sätt att se ingen särskilt stark motivering till att skogsdungen (den äldre delen) ska betraktas som kommunens mest värdefulla skog. Jag menar, när det gällde skogsdungarna vid Kindblomsvägen och Mariedalskolan eller skogarna vid Mariedal Östra, Skaven/Öxnered och Trestad Center så var det bara att avverka i stort sett vartenda träd. För att inte tala om alla skogar som ligger “illa till” om den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön antas… Dessutom finns det ju en hel del annan skog kvar i Sikhallsområdet och Gestadbygden…

Det framgår inte av förvaltningens text, eller konsultens utlåtande, att Svartebäck, som rinner genom skogsdungen, är mer att betrakta som ett större dike än en naturlig bäck. Och som dike måste det skötas. Det måste rensas och då måste maskiner också ha plats vid sidan om bäcken/diket. Kommunen har inte skött varken Svartebäck eller skogsdungen. Det är ett faktum. Det går inte heller att gå igenom skogsdungen. Det finns t ex inga stigar, Och “slyskogen”, varför sägs inget om den?

Förvaltningen beskriver fastighetsägarnas och Magnus Larssons förslag (“exploatörens”) på följande sätt:

“Exploatören önskar utveckla campingområdet och även komplettera den med en åretrunt-öppen livsmedelsbutik för att ge service till invånare och besökare. För att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för verksamheten behöver reception och butik samlokaliseras. Campingens nuvarande reception sägs vara i så dåligt skick att den bör rivas. I samband med att det byggs en ny reception byggs lokaler så att de även inrymmer livsmedelsbutik och eventuellt ett café. Enligt det inkomna förslaget vill man kulvertera vattendraget i anslutning till vägen och placera reception/butik med terrass över. För området mellan väg och strand föreslås att strandskogen rensas från buskar och träden glesas ut, området får en parkkaraktär med grillplatser, glest med träd, stigar/gångvägar och även några sjöbodar. Vår tolkning av exploatörens förslag är att vassområdet muddras till förmån för en större sandstrand. Det inlämnade förslaget finns som bilaga till tjänsteskrivelsen.”

Det är nog inte bara Sikhalls- och Gestadbor utan även invånare i hela dalslandsdelen av kommunen, som skulle se fram emot en sådan utveckling i Sikhall. Som dessutom inte skulle kosta skattebetalarna särskilt mycket pengar, om ens några. Strandskogen och Svartebäck skulle förändras till ett område där människor kunde promenera, vistas och njuta av naturen. Och stranden i Sikhall skulle bli bra mycket större.

Och om någon är tveksam till kulverteringen av Svartebäck så kommer det ändå att ske när GC-vägen byggs. Det kanske till och med kan bli så att Magnus Larsson och fastighetsägarna kan göra detta ihop med Trafikverket på något sätt. Det kan bli två flugor i en smäll, GC-väg och en nybyggd serviceanläggning. Å andra sidan kan Magnus Larsson garanterat anpassa byggnaderna till både ravinen och Svartebäck om det behövs.

Förvaltningen skriver också lite mer allmänt i underlaget:

“Då det ännu inte finns någon geoteknisk utredning framtagen för planområdet har vi ingen verifierad kunskap om markens stabilitet i anslutning till vattendrag och strandlinje. Vattendraget utgör även en mycket viktig avrinningsväg för att avleda regnvatten från bebyggelsen. I dagsläget är vattendraget endast kulverterad på en kort sträcka, under vägen. Vattendraget går genom en strandskog sista sträckan fram till Vänern. Strandskogen är i dagsläget tät och det är inte direkt inbjudande att vandra genom den.
Förvaltningen ser möjligheter att inom ramen för allmän platsmark Natur, med kommunalt huvudmannaskap, kunna skapa en passage genom området med en gångväg och gångbro över bäcken med naturvärdena bibehållna. Förvaltningen ser även möjligheter att pröva en utvidgning av campingen västerut.”

Nä, strandskogen, dvs den “äldre” delen, är “inte direkt inbjudande”. Det är lätt att hålla med om. Och det kan tillskrivas kommunens sätt att sköta skogsområdet. Eller inte. Men det är som vanligt, i framtiden planerar kommunen att göra det och det. Och det… Det sa kommunen redan 2005 och 2007 när den exproprierade dessa områden från Magnus Larsson. (Se “Historien om Magnus Larsson (5)”.) De boende i området vet vad kommunens vision “i alla delar” betyder i Sikhall… Ingenting.

Det kan för fullständighetens skull nämnas att exploatörerna/fastighetsägarna även har lämnat in ett förslag gällande hamnområdet, en bit söderut från badplatsen. Byggnadsförvaltningen skriver i underlaget:

“…vad förvaltningen kan se skiljer det sig endast genom att exploatören önskar 5,5 meters totalhöjd på sjöbodarna medan samrådsförslaget föreslog 4 meter. I stora drag inryms de önskade åtgärderna för hamnen inom samrådsförslagets intentioner.”

Det verkar alltså som om tjänstemännen och fastighetsägarna är hyfsat överens på denna punkt.

På tisdag får alltså politikerna i byggnadsnämnden två alternativa förslag. Det blir i praktiken ett ja eller ett nej till fortsatt arbete med detaljplanen.

Om politikerna beslutar enligt tjänstemännens förslag, dvs det blir ett nej till fastighetsägarnas förslag, så avbryter fastighetsägarna detaljplaneprocessen. Då kommer de att avsluta sitt arbete för att utveckla Sikhall med fler båtplatser, sjöbodar, fina stränder, parkeringar, gång- och cykelbanor mm och även sina ansträngningar för att få till ett lyft runt Sikhalls kiosk och camping med åretruntöppen lanthandel och utökning av campingen. Med den erfarenhet som alla Sikhallsbor har av den kommunala skötseln av badplatsen och den kommunala marken i Sikhall, som kommunen för övrigt har exproprierat av Magnus Larsson, så ser de boende hur hela området kommer att växa igen och all utveckling att avstanna.

Och det i så fall för två mindre skogsdungars skull…

Jag fick en kommentar på bloggen igår lördag (se här) om kommunens skogsskövling i staden Vänersborg:

“Man får snart ta sig till Kroppefjäll för en skogspromenad.”

Och personen fick snabbt svaret i en annan kommentar:

“Får politikerna som dom vill så kan man åka till Sikhall som kommer att växa igen. Så slipper man åka så långt som till Kroppefjäll.”

Vi hoppas att politikerna i byggnadsnämnden röstar för att utveckla Sikhall på tisdag.

===

Bloggar i denna serie:

%d bloggare gillar detta: