Stefan Kärvlings blogg

Det är en diger vecka för politikerna i kommunen. I stort sett varenda nämnd har sammanträde. Idag var det barn- och utbildningsnämnden och imorgon är det byggnadsnämnden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska sammanträda på onsdag, vilket är en märklig tid eftersom kommunfullmäktige har möte samma kväll.

Byggnadsnämnden ska behandla ett viktigt ärende om detaljplanen i Sikhall (se “DP Sikhall (10): Byggnadsnämnd på tisdag”), men också en remiss från kommunstyrelseförvaltningen för “införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden”. Det ska också miljö- och hälsoskyddsnämnden göra.

Bakgrunden till ärendena är ett beslut i kommunfullmäktige den 12 maj 2021. Eller rättare sagt, ett icke-beslut. Det blev en återremiss. (Se “KF: ÅTERREMISS!”.) Den samlade oppositionen ville inte besluta om att inrätta två verksamhetsområden för VA på Vänersnäs. Det saknades alltför mycket underlag. Dessutom var det mycket som hände nationellt kring VA-frågorna. (Du kan läsa om debatten i fullmäktige här – “VA Vänersnäs: Debatten i KF”.)

Initiativet till återremissen togs redan i kommunstyrelsen av Vänsterpartiet. Då stöddes yrkandet bara av Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet. (Se “KS: Ja till VA Vänersnäs”.) I kommunfullmäktige ställde sig också den borgerliga mini-alliansen (M+KD+L) bakom yrkandet och efter en ajournering under sammanträdet även de styrande partierna, S+C+MP. Fast det var under galgen, Benny Augustsson (S) och hans styressyskon visste att de skulle förlora voteringen.

Motiveringen till återremissen, och följaktligen det som ska utredas ytterligare innan ett slutligt beslut, hade följande lydelse:

“Pandemin har försvårat dialogen och det har till exempel inte gått att genomföra fysiska möten på ordinarie sätt.
Beslutsunderlaget behöver därför kompletteras så att det framgår:
– grunderna för bedömningarna kring verksamhetsområdets avgränsningar enligt 6 § i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) inklusive tex vad som är ett ”större sammanhang” och vilka enskilda fastigheter som valts att ingå eller inte och på vilka grunder
– tidplan för genomförandet
– de ekonomiska förutsättningarna för genomförandet inklusive en bedömning av som minimum:
  1) hur många av verksamhetsområdets ingående fastigheter som inte uppfyller 24 § första stycket pkt 2 (LAV) och därmed inte behöver kommunala vattentjänster, och
  2) vilka enskilda anläggningar som kommunen kan behöva lösa in enligt 40 § (LAV)
ihop med det upprättas en dokumentation om vad det finns för enskilda VA-anläggningar i området och om de uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.
– att det utreds om det är lämpligt med en detaljplan för området
– sammanställda synpunkter som inhämtats i en dialog med berörda fastighetsägare i syfte att förklara innebörden av att ingå i ett verksamhetsområde”

I morgondagens underlag till politikerna i byggnadsnämnden står det:

“Ärendena om införande av verksamhetsområde för VA för Grytet, Hallby Mitt och Änden 1 respektive 2 återremitterades när det behandlades på kommunfullmäktige. Flera ledamöter krävde bättre dialog och tydligare beslutsunderlag. Kommunstyrelsen har bett samhällsbyggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden att yttra sig.”

Nu ser jag inte om kommunstyrelsen har konkretiserat vad nämnden ska yttra sig om, men jag tar för givet att det är motiveringen i återremissen, eller delar av den, som på något sätt ska tas upp.

Byggnadsförvaltningen har sammanställt ett yttrande. Och det sammanfattas av förvaltningen själv:

“Byggnadsnämnden konstaterar att förslaget ligger i linje med kommunens tidigare ställningstaganden i Blåplan och Översiktsplan 2017. Byggnadsnämnden delar i stort det förslag som samhällsbyggnadsnämnden tagit fram men föreslår några mindre justeringar när det gäller vilka fastigheter som bör omfattas av kravet på anslutning.”

Byggnadsförvaltningen har alltså en del synpunkter på de föreslagna verksamhetsområdena, alltså de som behandlades av kommunfullmäktige.

Förvaltningen påpekar att tre bostäder vid Anundstorp inte är inom områden för sammanhållen bebyggelse, men att det ändå är motiverat att dessa ingår i verksamhetsområdet. I kommunfullmäktige diskuterades om alla fastigheter i de av kommunen föreslagna verksamhetsområdena verkligen ingick i en “sammanhållen bebyggelse” och därmed var tvungna att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Det verkar som om byggnadsförvaltningen vänder upp och ner på resonemanget. Den vill att fler snarare än färre fastigheter ska ingå i verksamhetsområdet. Jag kan inte frigöra mig från tanken att byggnadsförvaltningen faktiskt tycks bortse från den vilja som ett enigt kommunfullmäktige gav uttryck för. För övrigt är jag inte heller säker på att förvaltningens uppfattning håller rent lagligt – om nu fastighetsägarna vid Anundstorp inte vill ansluta sig till det kommunala VA-nätet.

I förslaget ingår fastigheter i Änden som saknar bostadshus påpekar förvaltningen. Den menar att det kan vara motiverat att ha dessa fastigheter inom verksamhetsområdet, men att det vore en fördel om kommunen inte tog med dom. (Ingår en fastighet i verksamhetsområdet förutsätts det att en anslutningspunkt till kommunens VA anläggs – och att fastighetsägaren betalar anslutningsavgiften på ungefär 200.000 kr. Även om det inte finns något hus på tomten…) Det gäller också en fastighet vid Margreteberg som bara rymmer en elanläggning. Det är väl synnerligen lätt att hålla med byggnadsförvaltningen i detta, och man undrar hur samhällsbyggnadsnämnden resonerade när den ville att dessa fastigheter skulle ingå i verksamhetsområdet. Samtidigt anser förvaltningen att en annan fastighet vid Margreteberg skulle kunna ingå i verksamhetsområdet, fast den ligger avskilt.

Byggnadsförvaltningen tar också ett eget initiativ och föreslår samhällsbyggnadsnämnden att:

“se över möjligheterna att förenkla processen framåt, genom att beslutet om verksamhetsområde från början omfattar ett större område än de tomter som är aktuella för anslutning direkt. Rutinen skulle i så fall vara att anslutningskravet aktualiseras i samband med bygglovsprocessen för fastigheter eller framtida avstyckningar som idag saknar bostadshus.”

Kartan visar exempel på en vidare avgränsning (i gult) än den tidigare föreslagna (i rött). Dock behöver beslutet om verksamhetsområde i så fall tolkas så att anslutning först sker i samband med eventuell utbyggnad för fastigheter som idag saknar bostadshus. Not: Heltäckta röda områden på kartan är tidigare beslutat verksamhetsområde.

Det här skulle antagligen göra hela processen lättare, dvs lättare för kommunen att driva igenom sina beslut om obligatorisk anslutning till det kommunala VA-nätet… Utan att politiker i t ex fullmäktige lägger sig i…

Slutligen är jag förvånad över att byggnadsförvaltningen inte yttrar sig om det är lämpligt med en detaljplan för de båda områdena. Det ingick i återremissen.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska också lämna ett yttrande till kommunstyrelsen:

“Kommunstyrelsen har gett Miljö- och hälsoskyddsnämnden möjligheten att besvara vad det finns för enskilda avloppsanläggningar i området och om de uppfyller miljö- och hälsoskyddskraven i området.”

Förvaltningen har denna gång inte varit ute på fältet utan arbetet har gjorts:

“genom att bedöma avloppsanläggningarna utifrån en skrivbordstillsyn.”

Tjänstemännen har hittat 54 (32+22) fastigheter i de två områdena och konstaterar att de flesta fastigheterna ligger i avrinningsområdet till Dättern (Vänern). De skriver:

“Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) har vattenförekomsten måttlig ekologisk status. Statusen för näringsämnen är otillfredsställande och problem med övergödning finns på grund av näringsämnen. Enskilda avlopp anges ha en betydande påverkan på vattenförekomsten.”

Lite senare i underlaget har förvaltningen blivit säkrare:

“Små avloppsanläggningar har en betydande negativ påverkan på vattenförekomsten.”

Det handlar om parametern för näringsämnen, närmare bestämt utsläppet av fosfor.

Jag skulle redan nu vilja kommentera miljö och hälsas utgångspunkt. Jag är nämligen inte helt säker på hur objektiv den egentligen är. Så här såg det t ex ut på badplatsen i Sikhall i lördags:

Vilken slutsats hade en miljöinspektör dragit om hen varit där dagen efter och tagit prover? (Kanske att det var familjen Solvarm som hade förorenat Sikhallsviken…?)

Det är många myndigheter, t ex Havs- och vattenmyndigheten, som har utsett de enskilda VA-anläggningarna till de stora utsläppsbovarna i landet. Och det utan att det egentligen finns några bevis för det. Samtidigt utmålas det kommunala VA-nätet som den perfekta lösningen. Förvaltningen skriver i underlaget till politikerna:

“Enligt tillsynsvägledningen och rättspraxis för små avlopp anses en kommunal lösning för spillvattnet vara bättre jämfört med en enskild lösning.”

Anses av vem? Det torde vara en given fråga. Och, hur objektiv är denna utgångspunkt? Det här påståendet ifrågasätts av allt fler experter, och politiker. Fler experter går så långt som att helt avfärda påståendet.

Det släpps ut väldigt mycket från de kommunala avlopps- och reningsverken varje år, inte bara kväve och fosfor, utan också en mängd metaller, kemikalier och mediciner. Och då är alla regelbundna bräddningar oräknade. (Se hur det förhåller sig i Vänersborg – “VA och utsläppen 2020”. Fler aktuella länkar: “Reningsverk klarar inte läkemedelsrester – ändrar könet på fiskar” och “Avloppskaos fortsatt problem för skärgården”.)

Det är också viktigt att komma ihåg att det finns en prejudicerande dom från Mark- och miljödomstolen i Växjö som slår fast att (se SVD “Husägare rättslösa när avlopp döms ut”):

“en kommun måste påvisa skada för att kunna döma ut ett enskilt avlopp. Kommunen måste också göra en individuell bedömning och får inte schablonmässigt utfärda förbud. Att döma ut ett enskilt avlopp med hänsyn till ålder är inte lagligt. Kommunen måste alltså påvisa att VA-anläggningen utgör en skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö för att ett avlopp ska kunna dömas ut.”

Domen från Växjö betyder att när det blir “skarpt läge” så duger inte en “skrivbordstillsyn”.

Det blev en längre kommentar…

Skrivbordstillsynen innebär, skriver tjänstemännen, att:

“man inte haft möjligheten att bedöma avloppsanläggningens konstruktion och förutsättningar för tillfredsställande avloppsrening.”

En inventering av avloppsanläggningarna med hjälp av Excel-ark har gett följande resultat för område 1 (till vänster) och område 2.

Det finns sannolikt flera VA-anläggningar i Vänersnäs som inte är godkända och som borde bytas ut. Därmed inte sagt att fastighetsägarna inte skulle kunna ordna egna VA-lösningar istället för att ansluta sig till kommunen. Det är bra mycket billigare att skaffa en enskild VA-lösning.

Det verkar inte som om miljö och hälsa tänker göra någon tillsyn på Vänersnäs, trots Mark- och miljödomstolens dom i Växjö. (Kommunens miljöinspektörer tycks inte lita det minsta på Mark- och miljödomstolar…) Jo förresten, det ska man. Men man ska göra tillsynen mot varje fastighet:

“Efter att fastigheten har fått en kommunal anslutningspunkt för spillvatten men inte anslutit sig till den”

Och det låter i förstone bra.

Men!

Notera att det står efter att fastigheten har fått en anslutning. Det betyder att fastighetsägarna kommer att få betala omkring 200.000 kr för anslutningspunkten – och sedan kommer tillsynen. Och om tillsynen kommer fram till att fastigheten inte behöver anslutas till det kommunala VA-nätet så kommer inga pengar att betalas tillbaka. Den slutsatsen drar jag utifrån erfarenheterna av kommunens handlande vid VA-dragningen längs dalslandskusten – och framför allt utifrån kommunens agerande mot familjen Solvarm. Kommunen ville ju tvinga Solvarm att betala för en anslutning som inte användes. Kommunen drog sig inte ens för att försvara avgiften på nästan 200.000 kr i Mark- och miljödomstolen. (Se “Solvarm fick rätt mot kommunen!!”.)

Det här var inte kommunfullmäktiges mening när återremissen antogs. Och det är inte utan att jag undrar hur tjänstemännen tänker och vems ärenden de egentligen går…

Byggnads- respektive miljö- och hälsoskyddsnämnden ska lämna in sina yttranden till kommunstyrelsen. Och det är sannolikt ännu fler yttranden att vänta t ex från samhällsbyggnadsnämnden. Sedan ska även de ekonomiska förutsättningarna utredas och en dialog med berörda fastighetsägare genomföras.

Ett slutligt beslut i kommunfullmäktige lär dröja ett tag till, men man vet inte. Jag har en känsla av att det finns starka krafter i kommunhuset som vill prioritera och påskynda detta ärende…