Arkiv

Archive for augusti, 2021

Arena Vänersborg 2021

31 augusti, 2021 4 kommentarer

Den 24 september 2009 invigdes Arena Vänersborg. Det var under pompa och ståt med bland annat flera musikkårer och en storslagen operaföreställning. Den dåvarande landshövdingen Lars Bäckström höll ett inspirerat tal och kopplade sedan på strömmen som fick reklamen med Länsförsäkringars logga att lysa upp mot den mörka himlen.

Det var en glädjens dag…

I varje fall för alla socialdemokrater, centerpartister, liberaler och kristdemokrater. De hade tillsammans röstat igenom arenabygget några år tidigare. Vänersborgarna i gemen var inte lika glada. För att inte tala om kommunens vänsterpartister, de var inte heller glada. Minst sagt. Vänsterpartiet hade varit notoriska motståndare till Arena Vänersborg, från början till slut. Och det är inte helt osannolikt att landshövding Bäckström var den ende vänsterpartisten på plats vid invigningen.

Vänsterpartiet hade tidigt varnat för att de undermåliga underlagen snabbt skulle leda till fördyringar och att fullmäktigebeslutet fattades mer på förhoppningar och önsketänkanden än på fakta.

De andra partierna insåg snart att Vänsterpartiet hade rätt. Men det erkände de aldrig, åtminstone inte öppet.

Byggkostnaderna skenade iväg på ett totalt okontrollerat sätt. Kommunfullmäktiges beslut att kostnaderna skulle stanna vid 140 milj kr inklusive sponsring överskreds med råge. Slutnotan, som var okänd vid invigningen, visade sig sluta på 286 milj kr. Men då var inte alla kostnader medräknade, som t ex en ny gata förbi arenan, P-platser och rondellen på Gropbrovägen.

Och den 20 februari 2010 rasade taket…

Det tillsattes en takrasutredning, som först hemligstämplades av någon anledning. Men det var mer regel än undantag på den tiden att allt som hade med arenan att göra belades med sekretess. Utredningen menade att det inte säkert gick att bestämma orsaken till raset, men man pekade på mängden snö och att takplåten var underdimensionerad. Av någon anledning gick utredningen inte in på takbågarnas antal. Ritningarna hade ju ändrats under byggets gång och antalet takbågar hade minskats från 18 till 13.

Det hade för övrigt ändrats mycket i ritningarna under byggnationen, ändringar som fördyrade arenan – och som avvek från kommunfullmäktiges beslut. Så byggdes t ex entré- och restaurangdelen på andra våningen till utan beslut i fullmäktige. (Se ”Hur Arena entréns andra plan och restaurang kom till”.)

Ingen ställdes dock till ansvar för de beslut som ledde till fördyringarna. Utom av väljarna. De flydde arenapartierna, framför allt Socialdemokraterna. S minskade i valet hösten 2010 från 23 till 12 mandat, medan Vänsterpartiet ökade från 4 till 8…

Och efter att arenan stod klar fortsatte skandalerna. Det handlade om takläckage, loger, biljettsystem, sponsringavtal, planhyror osv. Det finns mycket att skriva om, om någon i framtiden skulle vilja ta sig an uppgiften att teckna historien om Arena Vänersborg.

Igår besökte 9 vänsterpartister Arena Vänersborg. Det har väl aldrig varit så många vänsterpartister i arenan på en gång. Magnus Nordin, den gamle IFK-tränaren, numera en av enhetscheferna på kultur- och fritidsförvaltningen, tog emot.

Nordin berättade om verksamhet, anläggningar inom kultur- och fritidsnämndens område, men naturligtvis stod arenan i centrum. Han berättade öppet och ärligt om problem/utmaningar med arenan, samtidigt som han framhöll potentialen med anläggningen.

Ritningarna för arenan var på många sätt förhastade och ogenomtänkta. Det ändrades också i dem titt som tätt av politiker och tjänstemän i ledningen. Anläggningen blev inte den evenemangsarena ”som det var tänkt”, den blev helt enkelt till stora delar ”felbyggd”. Det är för högt till tak, 28 meter. Det gör att det inte går att hänga något där, t ex lampor för scenbelysning. Trapporna är mitt i entrén, det borde ha varit en direktingång till restaurangen, avdelningen med loger är i många stycken feltänkt och fyller inte den funktion som t ex företag kräver (alla loger står i stort sett tomma), konferensrummen är dåligt ljudisolerade och ventilationen är inte bra osv. Det är också svårt att hyra ut arenan, eftersom det saknas utrustning, isen gör att det är för kallt och dessutom är isbanan uthyrd mest hela tiden till alla bandylag, curling etc. Det finns ju ingen mer isbana i kommunen som föreningarna kan hålla till på om det arrangeras något i arenan. Det finns inte heller någon säljorganisation eller marknadsföring. Det innebär, menar Nordin, att olika arrangörer väljer andra hallar för sina evenemang. Det finns ju t ex ganska många bandyhallar att välja på nu för tiden.

Det finns stora problem med själva anläggningen, med bandyhallen. Taket läcker fortfarande, vilket det har gjort sedan arenan togs i bruk 2009. Och det blir bara värre och värre. Det är svårt att ta reda på var det läcker och vad det beror på. Antagligen skulle det behövas ett helt nytt tak. Det påminner mig om att jag för drygt 2 år sedan hörde att det skulle behövas bygga på takstolar på de gamla och ny takplåt, som dessutom skulle gå att snöröja. Notan för det skulle uppgå till ca 36-40 miljoner kr.

Det skulle också finnas ett billigare alternativ, men det innebar att samma åtgärder måste vidtas fler gånger under arenans livstid. Det handlade om en ny takduk och isolering. Det är antagligen det som fullmäktige tänkte sig när den i investerings- och exploateringsplanen för 2021-2023 skrev in 22 milj kr till arenan 2023. Pengarna ska då, är det tänkt, användas till:

“Omläggning av takduk inkl. snörasskydd och skärmtak samt invändig belysning.”

Med tanke på hur mycket vatten det måste ha läckt in i arenan under snart 15 års tid, kan man undra hur det ser ut i väggar, golv osv. Det är väl inte helt osannolikt att det finns påväxter av olika slag lite överallt. Och det reser onekligen frågor som t ex “hur länge kommer folk att kunna vistas i arenan?” och “hur länge kan arenan användas?”…

Och inte nog med att det är problem med taket, och antagligen också väggar – hela byggnaden rör på sig. Det är sättningar och sprickor – och det händer att fönster går sönder av spänningarna. Det är till och med så att det låter lite farligt.

Arena Vänersborg är dyr i drift. Arenans bokförda värde är idag 195 milj kr. Avskrivningstiden är 30 år, vilket betyder att det är nästan 20 år kvar. Nettokostnaden för arenan hamnade förra året (2020) på 19.779.537 kr – netto! Det blir nästan 50.000 kronor per dag. Det är bara att inse, hur mycket kommunen än lyckas hyra ut arenan så kommer den aldrig att generera någon vinst, eller ens gå plus-minus-noll.

Tycka vad man vill om arenan och dess historia, och vem som är ansvarig, och vem som är syndabock, nu står arenan där och kommunen måste bestämma vad den vill göra med den. Det måste till en stor diskussion om Arena Vänersborg ska vara kvar eller inte. Ska den rivas så måste isfrågan lösas. Bandy, och även curling, har en lång tradition i Vänersborg. Det finns många aktiva, inte minst ungdomar och tjejer. Det är svårt eller omöjligt att tänka sig ett Vänersborg utan en bandyplan…

Vänsterpartiet har tidigare, fast det är ett antal år sedan nu, tagit flera initiativ om Arena Vänersborg. Det första så tidigt som 2011. Ett förslag var då att utreda en förändring av ägandestrukturen, med tanke på försäljning eller bolagisering, och att också utreda användningen av arenan. Där tänkte vi oss t ex att man kanske kunde ta bort isen och lägga konstgräs. Den blev några utredningar/genomlysningar under de borgerliga partiernas tid vid styret, men inte mer. Även om vi ska glömma det som har varit så är alternativen kvar.

Och ska arenan vara kvar är det bara att “bita i det sura äpplet”, det går inte att sopa problemet under mattan – då måste det investeras. I den genomlysning av kultur- och fritidsnämnden som gjordes tidigare i år skrev utredaren om Arena Vänersborg:

“För att öka antalet nya och stora arrangemang/evenemang krävs investeringar i inventarier, ytterligare personalresurser samt marknadsföring. Arenan bör genomlysas separat av särskild fastighetskompetens och organisationskompetens i samverkan.”

Det finns ju egentligen bara två alternativ. Det försiktiga alternativet med mindre och sparsamma investeringar i syfte att arenan ska fungera som den gör nu ytterligare några år. Men den skulle fortfarande kosta upp mot 20 miljoner kr per år, och vad händer när den måste läggas ner? Eller det andra alternativet med stora och kostsamma investeringar, men som skulle kunna förlänga arenans livstid med åtskilliga år och dessutom göra den attraktiv för andra aktiviteter och evenemang än bandy. Arenan kanske till och med skulle kunna bli den evenemangsarena som den var tänkt från början. Och antagligen också att den blev ännu dyrare varje år…

Behovet av diskussion är akut och måste komma igång snarast. Arena Vänersborgs öde måste avgöras så fort som möjligt. Och som sagt, det är läge att börja om på “noll”. Alla måste glömma det förflutna – och se framåt. Arena Vänersborg har blivit alla vänersborgares problem. Jag tror också att jag som vänsterpartist bara kan beskriva läget och skildra situationen – initiativet till en diskussion måste komma från de styrande i Vänersborg för att det ska hända något. De måste axla denna ansvarsfulla roll.

PS. Läs gärna bloggen som jag publicerade två dagar efter denna, den 2 september – ”Vänersvallen Syd, fd Isstadion”.

Kategorier:Arena Vänersborg, is

KS i onsdags: Redovisning av resten

29 augusti, 2021 Lämna en kommentar

Nu har jag i två bloggar beskrivit de ärenden som inte avgjordes i kommunstyrelsen i onsdags utan som av olika anledningar återkommer vid senare tillfällen. (Se “Idag var det KS” och “KS igår: Vattenledning och FÖP mm”.) Men visst, det fattades också en del beslut. Dock kanske inte så många slutgiltiga som man skulle kunna tro. De flesta ärenden kommer nämligen att avgöras av kommunfullmäktige. Det som händer på kommunstyrelsen i dessa fall är att partierna ofta, dock inte alltid, bekänner färg och avslöjar hur de tänker rösta i fullmäktige. När ärenden sedan hamnar i fullmäktige så följer det med ett förslag till beslut, nämligen kommunstyrelsens förslag. Som blir huvudförslaget.

Jag redogjorde i fyra bloggar för de flesta ärendena innan sammanträdet. (Se “KS på onsdag: Ursand mm”, “KS (25/8) 2: Ärenden som avgörs direkt av KS”, “KS (25/8) 3: Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum” och “KS (25/8) 4: Till KF – Skolmiljoner och villatomter”.) Här ska jag inte upprepa mig utan bara kommentera vad som hände på det digitala distansmötet.

Kommunstyrelsen meddelade som väntat Bert Karlsson och Ursands camping att de får ett positivt planbesked för att pröva ändring av detaljplan. Det handlade enbart om förändringar inom det befintliga campingområdet. Ändringarna i detaljplanen kommer inte att innebära att någon ny mark tas i anspråk. (Se TTELA ”Ett steg närmare ändrad detaljplan för Ursand”.)

I budgeten för 2021 avsatte kommunfullmäktige 3 milj kr till “insatser för barn i behov av särskilt stöd”. Barn- och utbildningsnämnden ska nu få pengarna. Det bestämde kommunstyrelsen utan diskussion. Det var bara undertecknad vänsterpartistisk bloggare som påpekade att behoven av stöd i förskola och skola är ännu större och att behoven också tycks öka för varje år.

Sverigedemokraternas motion om att upphöra med könssegregerade badtider avslogs av kommunstyrelsen. När Anders Strand (SD) begärde ordet så trodde väl de flesta att han skulle argumentera för motionen. Det gjorde han inte, utan yrkade bara bifall. Så agerade också Ola Wesley (SD). Det blev alltså ingen som helst diskussion. Men det kan det ju bli när motionen slutligen ska avgöras av kommunfullmäktige i september. (Se TTELA ”SD kräver stopp för könsindelade badtider”.)

Det blev inte heller någon diskussion om kristdemokraternas motion om att införa “bostad först” som norm i kommunens hemlöshetsarbete. En enig kommunstyrelse ställde sig bakom den. Däremot avslog kommunstyrelsen medborgarförslaget om att skapa ett innovationscentrum för innovativa och hållbara lösningar. Både KD-motionen och medborgarförslaget avgörs senare av fullmäktige.

Det uppstod en viss “turbulens” när kommunstyrelsen beslutade att anmäla deltagandet i utvecklingsnätverket för medborgardialog. Ordförande Benny Augustsson (S) föreslog direkt att han själv, Henrik Harlitz (M) och demokratiberedningens ordförande Joakim Sjöling (S) skulle ingå i kommunens styrgrupp. Det var naturligtvis ingen större överraskning att ingen vänsterpartist föreslogs… Men Ola Wesley (SD) nominerade snabbt Mathias Olsson (SD) till styrgruppen. En kort, lite pinsam, tystnad fyllde cyberrummet.

Jag passade på att fråga hur den blivande styrgruppen tänkte sprida lärdomarna från nätverket till de partier som inte blev representerade i styrgruppen. Ordförande Augustsson gav i mina öron en ganska luddig förklaring, varpå Mats Andersson (C) grep in och menade att Sjöling som ordförande i demokratiberedningen skulle sprida kunskaperna till de andra partierna i beredningen.

Benny Augustsson ville uppenbarligen inte ha någon omröstning i personfrågan. Det kanske berodde på att sådana omröstningar ska vara slutna. Tror jag, jag vet inte. Han föreslog istället att kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) skulle utse ledamöterna. Och så blev det. Det lät inte riktigt ok i mina öron, men det fanns ju jurister på plats och de protesterade inte. För övrigt ingår det varken sverigedemokrater, eller vänsterpartister, i KSAU.

Jag argumenterade för en annan fördelning av de statliga pandemipengarna till skolan. (Se KS (25/8) 4: Till KF – Skolmiljoner och villatomter”.) Men eftersom jag bara är ersättare i KS kan jag inte lägga några förslag. Jag uttalade dock min avsikt att återkomma med förslag i kommunfullmäktige när ärendet kommer dit.

Liberalen Gunnar Henriksson, som en gång i tiden var rektor på Birger Sjöberggymnasiet, menade att han inte hade något emot fördelningsmodellen, men han sa samtidigt:

“Mycket av det Stefan sa är ju sant.”

Och det var ju en komplimang. Men sedan förstod jag inte riktigt vad Benny Augustsson menade när han direkt efter Henrikssons kommentar flikade in:

“Din analys är helt korrekt.”

Var det också en komplimang? Och i så fall, till Gunnar Henriksson? Eller till mig?

KS godkände också sammanträdestiderna för nästa år. Jag reagerade på att fullmäktiges sammanträden var “som vanligt” nästa år. När det är valår, som det är 2022, så brukar det läggas in ett extra möte i oktober, ett som är det sista sammanträdet med det “gamla” fullmäktige och ett som är det första med det “nya”. Nu har kommunledningen i samråd med kommunens ålderspresident Lutz Rininsland (V) rationaliserat bort ett sammanträde. Men tycker Rininsland att det är ok, så tycker jag det också.  ;)

Kommunstyrelsen var helt enig i alla de andra ärendena som avhandlades, och ingen begärde ens ordet. Förutom då i de ärenden som jag skrev om i de två tidigare bloggarna (se “Idag var det KS” och “KS igår: Vattenledning och FÖP mm”).

Nästa sammanträde med kommunstyrelsen hålls inte förrän den 6 oktober.

Kategorier:KS 2021

KS igår: Vattenledning och FÖP mm

26 augusti, 2021 3 kommentarer

Det var tre ärenden som behandlades på gårdagens kommunstyrelse som det inte fattades beslut om. (Se “Idag var det KS”.) Fast det är inte hela sanningen. Det avhandlades faktiskt ytterligare några ärenden som inte heller ledde till några avgöranden igår.

Planarkitekt Pål Castell informerade kommunstyrelsen i den viktiga frågan om varifrån Trollhättans Energi AB (TEAB) ska ta sitt råvatten och var tillhörande pumpstation ska uppföras. Trollhättan vill ju som bekant hämta vattnet från Vänern istället för Göta älv. Det betyder att vattenintaget och ledningarna måste placeras någonstans i Vänersborgs kommun. (Första gången jag skrev om Trollhättans “vattenplaner” var i april förra året, se “KS: Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna”. Det har blivit flera bloggar sedan dess – klicka här.)

Lokaliseringsstudier pågår fortfarande och inga beslut är fattade, varken i Vänersborg eller Trollhättan – mer än att Vänersborg har sagt nej till Trollhättans urspungliga planer i Nordkroken. Och det är i och för sig inte att förringa. Det var ett viktigt nej. Det var ett synnerligen dåligt förslag från Trollhättan att uppföra en pumpstation på stranden i Nordkroken. (Se krysset på kartan nedan.) Det är för övrigt Mark- och miljödomstolen som har det sista ordet i lokaliseringen.

Just nu diskuteras tre olika lokaliseringar.

Läge A ligger strax väster om Nordkroken. Härifrån är det kortast väg till det nya vattenverket på Överby. Det finns problem med denna lokalisering och vattenledningarnas dragning. Det är svårigheter med att passera Alloys i Vargön och det blir en negativ påverkan på strandskogarna vid Viksängen. Det är också ett område som ligger i riskzonen vid eventuella översvämningar.

Läge B ligger öster om Halleberg, inte långt från Gardesanna. Det är längst väg härifrån till Trollhättan av samtliga alternativ. Det är också som vid läge A ett område som lätt kan översvämmas om Vänern stiger. Det råder även osäkerhet kring kulturmiljöer och artskydd.

Läge C, till sist, är vid oljehamnen vid Dalbobergen. 

En nackdel med denna lokalisering är att terrängen är höglänt och det innebär i sin tur att det krävs mer pumpkraft. Vattenledningarna måste också passera under farleden (där båtarna går alltså) på vägen till Trollhättan. Och dessutom skulle det vad jag förstår även bli svårigheter med vattenledningarna i Djupedalsbäckens ravin.

Det som händer närmast är helt enkelt att miljö- och byggnadsförvaltningen ska färdigställa lokaliseringsutredningen. Hur tidplanen för det arbetet ser ut vet jag inte, men ärendet kommer sannolikt tillbaka senare i höst.

Planarkitekt Castell informerade även om kommunens arbete kring den “fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön” (FÖP):

“Den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön utgör en samlad vägledning för mark- och vattenanvändning inom planområdet.”

Området som denna FÖP omfattar är på 6.400 ha och det bor ungefär 30.000 människor i området. Det är således en mycket viktig plan, även om den inte är juridiskt bindande för framtiden. En FÖP ska:

  • “synliggöra övergripande markanvändningsstrategier”
  • “ta fram strategiska övervägningar”
  • “säkerställa att helheten blir rätt när vi sedan jobbar med delarna”
  • “effektivisera arbete med detaljplaner och bygglov”

Det måste till ordentliga diskussioner i de olika partierna kring den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön, och det allra bästa vore om alla partier blev överens om den. Den ska, som jag uppfattade det, behandlas på nästa kommunstyrelsesammanträde den 6 okt och fastställas av fullmäktige den 20 oktober.

Det går att läsa och ladda ner den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön på kommunens hemsida – klicka här “FÖP Vänersborg- Vargön”.

Det var faktiskt ytterligare en del information på gårdagens sammanträde. Kunskapsförbundet Väst informerade om konsekvenserna av pandemin. Kommunstyrelsen fick också reda på att gymnasieeleverna i Vänersborg och Trollhättan ska erbjudas vaccination mot covid-19 på skolan. (Står också i en artikel i dagens “pappers-TTELA”.)

Ordförande Benny Augustsson (S) och 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) informerade skriftligt om sina göranden och låtanden sedan kommunstyrelsens förra sammanträde. Det är som brukligt. På det förra KS-sammanträdet, den 2 juni, undrade jag om inte också 2:e vice ordförande Mats Andersson (C) kunde göra detsamma. Då sa Mats Andersson att om det är:

“önskvärt kan jag givetvis redovisa.”

Det gjorde dock inte Andersson. Fast det var önskvärt.

Det kanske Mats Andersson (C) dock gör nästa gång.

Idag var det KS

25 augusti, 2021 Lämna en kommentar

Det blev som vanligt ett tämligen långt sammanträde med kommunstyrelsen idag. Mötet började kl 08.30 och slutade inte förrän kl 15.40.

Det var fullt med information och denna gång även av diskussioner. Jag tänkte redovisa de flesta ärenden i en eller två kommande bloggar. Med denna blogg tänkte jag bara lite summariskt ta upp tre ärenden som avhandlades idag – och som alla återkommer till kommunstyrelsen, i skarpt läge, senare under hösten.

Kommunstyrelsen hade gruppvisa samtal och diskussioner kring kommunens badanläggningar. Det är ju så att den beräknade livslängden på en badanläggning ligger på 50 år, och själva “ytskikten” på 30 år. Brålandabadet är 49 år gammalt, Hallevi 46 år och Vattenpalatset 30 år. Tiden går…

Vattenpalatset är fortfarande i gott skick, ja faktiskt i förvånansvärt gott skick. Det står emellertid sämre till med baden i Brålanda och på Hallevi. Hur såg kommunstyrelsen på renoveringar, eller nybyggen? Hur många bad ska det finnas i framtidens Vänersborg – och var ska de ligga? Och hur ska baden drivas – kommunalt, privat eller i bolagsform?

Det var sådana här frågor som diskuterades under dagens sammanträde. Inget bestämdes emellertid under mötet, det var “bara” samtal och diskussioner. Ärendet ska upp på nästa kommunstyrelsemöte och har man som invånare synpunkter i frågan så är det nog läge att snarast vända sig till “sitt” parti.

Och på tal om driftsformer.

Det visade sig att de borgerliga partierna inte var helt överens med en rapport/utredning som hade utarbetats av kommunstyrelseförvaltningen. Den handlade om “möjligheter och konsekvenser att driva kommunala fastigheter samt VA/renhållning i bolagsform”.

De lämnade in en protokollsanteckning som lydde på följande sätt:

“Vi har tagit del av rapporten och noterar informationen men delar inte de åsikter och slutsatser som framförs i rapporten.
Med de argument som framgår av rapporten borde Vänersborg omgående upphöra med att bedriva någon verksamhet i bolagsform. Exempelvis ABVB, Fastighets AB och Vattenpalatset AB. Detta vore inte rimligt.
Det framförs i rapporten att bolagsformen försvårar insynen och kontrollen. Eftersom kommunallagens regler om insyn även gäller kommunala bolag är slutsatsen i rapporten inte relevant. Det är dessutom kommunfullmäktige som upprättar ägardirektiv, beslutar om bolagsordning, utser styrelse och ska ta beslut i principiellt viktiga frågor för bolaget. 
Det kan istället finnas fördelar att bedriva viss verksamhet i bolagsform. Det blir striktare regelverk om exempelvis ekonomi i verksamheter såsom fastighetsförvaltning och VA och renhållning.
Avgörande för att ta ställning för att bilda eventuellt kommunala bolag kan däremot vara försvårande skatteregler och dyra fastighetsregleringar. Detta får då utredas ytterligare.”

Jag är inte säker på att jag håller med de borgerliga partierna. (Se t ex kommentar från signatur ”BB” på en tidigare blogg.) Men det är definitivt en fråga som är mycket viktig inför framtiden.

Till sist.

Jag skrev en del om medborgarförslaget om att det inte ska angöras någon naturstig genom skogsdungen mellan kvarteren Strandberidaren och Stapelorten vid Korseberg. (Se “KS (25/8) 3: Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.)

Det visade sig att det fanns en del oklarheter i beredningen av ärendet. Det påtalades av Henrik Harlitz (M), och till viss del av undertecknad vänsterpartist. Och ordförande Benny Augustsson (S) var, som vanligt, ganska prestigelös och konstaterade att det inte var helt lätt att förstå vad kommunstyrelsen skulle fatta beslut om. Harlitz yrkade på återremiss av ärendet och så blir det. 

Med andra ord, samtliga tre ärenden i denna blogg återkommer för beslut vid ett senare tillfälle.

KS (25/8) 4: Till KF – Skolmiljoner och villatomter

24 augusti, 2021 Lämna en kommentar

Det här är den fjärde, och sista, bloggen om morgondagens ärenden i kommunstyrelsen. (Se “KS på onsdag: Ursand mm”, “KS (25/8) 2: Ärenden som avgörs direkt av KS” och “KS (25/8) 3: Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.)

I våras var det en stor diskussion om hur den så kallade “skolmiljarden” skulle fördelas i Vänersborg och Trollhättan. Orsaken till att Trollhättan ingick i diskussionen var ju att Trollhättan tillsammans med Vänersborg äger Kunskapsförbundet Väst.

“Skolmiljarden” var det extra bidrag som staten betalade ut till kommunerna under pandemin. Syftet med pengarna var mycket tydligt, pengarna skulle:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Pengarna skulle alltså användas till att betala för de extra åtgärder som krävdes för att kompensera eleverna för att de gick miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen.

 I Vänersborgs kommun fördelades pengarna lika utifrån antalet elever från förskoleklassen till och med åk 3 i gymnasiet. Varje elev fick alltså samma andel av pengarna. Vänsterpartiets uppfattning var att pengarna skulle gå till de elever och studerande som hade drabbats allra hårdast av pandemin. Och det var i första hand de som hade haft distansundervisning. Det var dessa elever som inte hade fått den undervisning “de hade rätt till”. Och de som hade haft i särklass mest distansundervisning var gymnasie- och vuxenutbildningseleverna. Och i andra hand var det högstadieeleverna. Och självklart var det eleverna i avgångsklasserna som drabbades allra hårdast. De andra eleverna har ju helt enkelt mer tid på sig att ta igen förlorad undervisning och förlorade möjligheter till kunskap.

Vänsterpartiet ansåg att statsbidraget skulle gå till de som var i störst behov av stöd och hjälp, dvs elever i åk 9 i grundskolan och studerande i åk 3 i gymnasiet, samt vuxenundervisningseleverna. Vår uppfattning var därför att en rimlig fördelning borde ha varit att 2/3 av Vänersborgs del av statsbidraget gick till Kunskapsförbundet Väst och 1/3 till barn- och utbildningsnämnden.

Kommunfullmäktige gick inte på Vänsterpartiets linje. (Jag skrev ett yrkande som jag kallade “Hur ska man lära sig svetsa på distans?”. Du kan ladda ner yrkandet här.)

Sedan ökade staten på “skolmiljarden”. Ytterligare 350 miljoner delades ut till kommunerna. Vänersborgs del av “kakan” är 981.000 kr. Som nu ska delas ut till eleverna. Men vilka elever?

Förslaget till kommunstyrelsen, som alltså också är tänkt ska bli förslaget till kommunfullmäktige, är att pengarna ska fördelas på samma sätt som förra gången:

“Vid tillämpning av samma fördelningsmodell som vid fördelningen av skolmiljarden tilldelas barn- och utbildningsnämnden 713 tkr i tilläggsanslag och kommunstyrelsen 268 tkr.” (Pengarna till kommunstyrelsen går till Kunskapsförbundet; min anm.)

Det tycker jag fortfarande är fel. Enligt samma argumentation som tidigare, men ytterligare några…

Förslaget till fördelning är egentligen lite “småabsurd”. Eleverna i förskoleklassen ska alltså få lika mycket per elev som eleverna i 3:an i gymnasiet. Det är omöjligt att se logiken i detta. Det är också anmärkningsvärt av den orsaken att eleverna i förskoleklassen inte ens gick i skolan förra läsåret! Så det är väl inte utan man undrar vilken utbildning politikerna i kommunstyrelsen anser att 6-åringarna har missat på grund av pandemin…

Så här skriver Utbildningsdepartementet i sitt pressmeddelande om de nya pengarna (se “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”, fetstilen är min):

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda barn och elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin och genomföra andra stödinsatser tillför regeringen därför skolväsendet ytterligare 250 miljoner kronor. … Dessutom föreslår regeringen 100 miljoner kronor ytterligare för att finansiera möjligheter till stöd, bland annat i form av förstärkt frivillig undervisning under skollov för elever i grundskolan och gymnasieskolan. En väl utbyggd lovskola ger större möjligheter att erbjuda elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin. Deltagande i lovskola kan kombineras med sommarjobb som anordnas av kommuner.”

(Du kan läsa hela pressmeddelandet här: “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”.)

Jag kan inte se annat än att Utbildningsdepartementet ger stöd för Vänsterpartiets synsätt. Och vad jag vet har det aldrig ordnats “sommarskola” i Vänersborgs kommun för elever låg- och mellanstadierna…

Nä, skärpning politiker. De statliga pengarna är avsedda att gå till dom som drabbats av pandemin, inte för att rent allmänt förstärka budgeten för barn- och utbildningsnämnden…

Vi får se om politikerna från betongpartierna har ändrat uppfattning sedan i våras eller om de “kör på i samma hjulspår”…

Kommunfullmäktige ska bestämma hur mycket tomterna vid Skaven och Öxnered ska kosta. Förslaget kommer att bli:

“650 kr/kvm för mark avsedd för småhus/villatomter.”

Eftersom villatomternas storlek varierar priserna att hamna mellan 455.000 – 950.000 kr. Denna prissättning är marknadsmässigt grundad och ger kommunen kostnadstäckning. Sedan tillkommer naturligtvis också anslutningsavgiften för VA.

Till sist återstår det bara för kommunstyrelsen att föreslå att godkänna årsredovisningen för Fyrbodals kommunalförbund och bevilja alla ansvarsfrihet. Och tillika föreslå fullmäktige att godkänna viss förändringar i aktieägaravtalet och bolagsordningen för Fyrstads Flygplats AB.

Nästa sammanträde med kommunfullmäktige är den 22 september. Det är ett tag dit, men då finns det å andra sidan tid för alla intresserade att sätta sig in i de olika ärendena – och kanske påverka “sina” politiker att rösta rätt…

KS (25/8) 3: Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum

23 augusti, 2021 1 kommentar

På onsdag sammanträder kommunstyrelsen. I de två föregående bloggarna har jag redogjort för några ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen själv på onsdag. (Se “KS på onsdag: Ursand mm” och “KS (25/8) 2: Ärenden som avgörs direkt av KS”.) I den här bloggen tänkte jag beskriva några av de ärenden som ska vidare för slutligt beslut i kommunfullmäktige den 22 september.

Det har inkommit ett medborgarförslag om att det inte ska angöras någon naturstig genom skogsdungen mellan kvarteren Strandberidaren och Stapelorten vid Korseberg. Jag vet inte om naturstig egentligen är rätt ord. På flera ställen i underlaget pratas det istället om GC-väg. Och det finns ju faktiskt redan nu en stig i dungen… (Se bild till höger.)

Förslagsställarna menar att bostadsbyggandet har minskat skogens yta i Korsebergsområdet och att de träd som är kvar knappast kan kallas skog längre. Och ska nu kommunen anlägga en naturstig i den lilla dunge som finns kvar… De fruktar att de hackspettar, ekorrar och fladdermöss som finns kvar ska försvinna, precis som korparna redan har gjort.

Kommunen menar att skogsdungen inte har minskat i yta, men visst är det mindre skog i området än innan bostadsbyggandet började…

Men det kanske är mindre viktigt för kommunen, skogar får inte stå i vägen för bostadsexpansionen i staden. Se bara på Mariedal Östra, Kindblomsvägen i Blåsut eller vid Skaven/Öxnered. Eller expansionen av industriområdet vid Trestad Center… I dungen på Korseberg ska det dock inte byggas bostäder, utan en GC-väg. Och inte heller då ska någon natur eller något djurliv stå i vägen anser kommunen – för det skulle:

“motverka det grundläggande syftet med att göra området tillgängligt för kommuninvånarna.”

Jag kan inte låta bli att jämföra med den lilla skogsdungen i Sikhall. (Se “DP Sikhall”.) Där anser kommunen att träden måste stå orörda kvar – växt- och djurlivet prioriteras före människornas intressen och behov. Så dock inte på Korseberg alltså, med några anpassningar och hänsynstaganden ska inte GC-vägen påverka naturen i någon större utsträckning. Säger kommunen.

På Sikhall har det gjorts eller ska/borde det göras naturvärdesinventering, häckfågelinventering, artskyddsutredning och inventeringar kring biotopskydd. Jag undrar om kommunen har gjort liknande utredningar i denna skogsdunge?

Kommunens valdistrikt ska ses över inför varje val. Och som bekant närmar vi oss ett val…

Vallagen föreskriver att valdistrikt ska omfatta mellan 1.000 och 2.000 röstberättigade. Det finns två distrikt i kommunen som inte uppfyller kriteriet. Det ena är “för litet”, Vänersnäs/Lilleskog östra har bara 539 röstberättigade, och distriktet Centrala Vänersborg södra är för stort med 2.035 röstberättigade.

Kommunen anser att det finns särskilda skäl för att Vänersnäs/Lilleskog östra ska fortsätta vara ett eget valdistrikt och föreslår att det ska få vara kvar. I det andra fallet föreslås att (se också karta):

“den del av distriktet som ligger väster om Edsgatan och söder om Sundsgatan samt innehåller Vassbotten [införlivas] i distriktet Lyckhem västra/Fredriksberg.”

Jag noterar att det står Vassbotten och inte Sanden…

Det är Länsstyrelsen som slutligen bestämmer valdistriktens utformning.

Sverigedemokraterna lämnade den 12 februari 2020 in en motion som mynnade ut i yrkandet att:

“Vänersborgs kommun omedelbart upphör med könssegregerade badtider”

Motionen ska så småningom avgöras i kommunfullmäktige men på onsdag ska kommunstyrelsen uttala sin mening att fullmäktige bör avslå den.

Jag förstår inte riktigt alla argument som förvaltningen anför för avslag, men texten avslutas:

“Enligt kultur och fritidsnämnden säger sig en stor del av Sveriges invånare vara osäkra på om de har tillräckligt goda simkunskaper. Bland utrikesfödda är andelen särskilt stor. Därför anordnas i många kommuner simskola för vuxna och även med särskild inriktning mot enbart kvinnor.”

Jag kan inte annat än att hålla med.

Kristdemokraterna Marie-Louise Bäckman, Robert Johansson och Carl-Ewert Berg lämnade den 11 mars 2020 in en motion med yrkandet att:

“kommunfullmäktige beslutar att utreda möjligheten att införa Bostad Först som norm i kommunens hemlöshetsarbete.”

Motionen yrkade alltså att en fråga skulle utredas. Då känns det mycket underligt att det ska behöva ta hela 17 månader för att bifalla detta yrkande. …om att tillsätta en utredning… Frågan ska dessutom gå vidare till fullmäktige.

Motionen beskriver dagens förhållande:

“Vid hemlöshet används av tradition ofta den så kallade trappstegsmodellen eller boendetrappan. Den hemlöse personen måste kvalificera sig steg för steg via tillfälliga boende och träningslägenheter, för att längst upp i trappan få ett eget hyreskontrakt. Om personen exempelvis återfaller i missbruk, missar möten med socialförvaltningen eller avviker från behandling faller personen tillbaka till det första trappsteget igen. Ytterst få klarar sig hela vägen upp till toppen av boendetrappan.”

KD vill istället att kommunen arbetar på ett annat sätt:

“Metoden utgår från att en egen bostad är en grundläggande mänsklig rättighet och att människor behöver ett tryggt boende för att kunna göra något åt sina livsproblem.”

Det är som jag ser det en mycket bra motion.

Det har inkommit ett medborgarförslag som ska behandlas på onsdag för att senare beslutas av fullmäktige. Ärendet har rubriken:

“Medborgarförslag om att skapa ett innovationscentrum på Bergagården för myndigheter, företag, privatpersoner, uppfinnare, högskolor, föreningar med flera där det ges förutsättningar att experimentera, prova samt visa nya innovativa, hållbara lösningar”

Det är en storslagen tanke. Jag tror att tanken är både fantastisk och kreativ, men tyvärr, alltför storslagen för Vänersborg…

Flera förvaltningar reagerar på att medborgarförslaget vill se detta centra på Hunneberg. De tycker att det är på fel plats eftersom kommunen vill att bergen ska bli nationalpark. Platsen torde dock inte vara det viktigaste med medborgarförslaget. Men, som sagt, jag tror att förslaget både är för “stort” för Vänersborg och att kommunen inte har råd med nya, och i det här fallet, osäkra satsningar.

Det finns ytterligare några ärenden som jag vill beskriva och kommentera. Det gör jag i morgondagens blogg.

Kategorier:Korseberg, KS 2021

KS (25/8) 2: Ärenden som avgörs direkt av KS

22 augusti, 2021 1 kommentar

På onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). I min förra blogg publicerade jag mötets dagordning, och skrev också om ett av ärendena, planbeskedet på Ursand. (Se “KS på onsdag: Ursand mm”.)

Det är som vanligt väldigt många ärenden som ska behandlas av kommunstyrelsen. En del av dom går vidare till kommunfullmäktige för att avgöras där, medan andra ärenden beslutas direkt på onsdagens sammanträde.

I denna blogg ska jag bara redovisa de ärenden som KS avgör direkt på mötet.

I budgeten för 2021 avsatte kommunfullmäktige 3 milj kr till “insatser för barn i behov av särskilt stöd”. Den 25 maj sökte barn- och utbildningsnämnden formellt pengarna av kommunstyrelsen genom ett delegeringsbeslut av BUN:s ordförande Bo Carlsson (C). (Se “BUN (1): Särskilda behov och Norra skolan”.)

I ansökan står det:

“Barn- och utbildningsförvaltningen lägger idag över 10 mnkr i genomsnitt per månad på insatser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola och grundskola.”

10 miljoner i månaden är väldigt mycket pengar. Och så berättar Carlsson hur barn- och utbildningsförvaltningen tänker använda de extra 3 miljonerna:

“Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att använda dessa medel för att möta elever som verksamheten har svårt att möta i klassrumssituation. Samtliga högstadieskolor organiserar inför hösten för att kunna möta fler elever i mindre sammanhang. Just nu planeras för att möta 38 elevers behov av undervisning i det lilla sammanhanget hela skolveckan.”

Pengarna är uppenbarligen avsedda att gå till kommunens fyra högstadieskolor. Jag är emellertid inte riktigt säker på vad som menas med “det lilla sammanhanget”, men att det är undervisning av något slag i mindre grupper torde stå klart. Det kanske handlar om elever i behov av “särskilt” särskilt stöd, jag vet inte. Bo Carlsson (C) förklarar nog på onsdag.

Förslaget är att KS ska besluta om att bevilja barn- och utbildningsnämnden de 3 miljonerna. Och det är klart att BUN, och eleverna, ska ha sina pengar.

Kommunen ska tydligen satsa på att öka demokratin. KS ska nämligen besluta om att anmäla Vänersborg till deltagande i ett utvecklingsnätverk för medborgardialog. Det bedöms att ett deltagande i nätverket skulle:

“kvalitetssäkra och samtidigt effektivisera arbetet med medborgardialog.”

Förutsättningen för att få ingå i nätverket är att kommunen inrättar en styrgrupp där förtroendevalda och ledande tjänstepersoner ingår. Det handlar om 2-3 politiker… Det ska bli spännande att se vilka det blir, kanske någon vänsterpartist…? Det ska även bli intressant att se hur styrgruppen tänker sprida lärdomarna från nätverket till de andra partierna. Kommundirektören ska också utse en projektledare och en tjänsteperson som ska delta.

Vi får väl se om kommunen blir mer demokratisk…

Kommunstyrelsen ska få en intressant information om lokaliseringsstudien angående råvattenledningen till Trollhättan och vidare till Uddevalla.

Trollhättan vill ju som bekant bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Vattenledningen var först tänkt att börja en halvmil ut i Vänern och sedan gå via en pumpstation i Nordkroken ungefär 10 km fågelvägen innan ledningarna korsar älven och ansluter till ett nybyggt vattenverk i Överby. Jag har skrivit flera bloggar om dessa planer. (Se t ex “Trollhättans planer för Nordkroken går vidare”.)

Underlaget är mycket kryptiskt. Det är uppenbarligen tänkt att kommunstyrelsen ska få mer kött på benen under själva sammanträdet. Ur underlaget kan man dock läsa sig till att de ursprungliga planerna är skrotade:

“Det resulterade i att tre huvudstråk valdes ut för fortsatt utredning. Nordkroken är inte med bland dessa.”

Vänersborgs kommun, som kom in sent i Trollhättans planer, har uppenbarligen stoppat planerna på att vatten ska pumpas upp i Nordkroken. Och det är bara att gratulera. Inte skulle det byggas en pumpstation på stranden i Nordkroken.

Löneförhandlingarna i kommunen är avslutade och nämnderna ska kompenseras för löneökningarna. Kommunstyrelsen ska fatta beslut på onsdag om tilläggsanslag. (I många andra kommuner i landet ska lönehöjningar finansieras inom nämndernas ramar, dvs nämnderna får inga extra pengar.) Tilläggsanslaget till t ex socialnämnden är på 18,7 milj kr i år och 24,7 milj nästa år, medan det för barn- och utbildningsnämnden är 15,6 milj respektive 18 milj. Sammanlagt uppgår tilläggsanslaget till alla nämnder till ungefär 40 milj kr för år 2021 och 50 milj kr för år 2022.

Det framgår också av underlaget att:

“Tilläggsanslaget inkluderar också budgetkompensation för löneavtalets effekter på vissa köpta tjänster, kompensation för löneavtalets effekter på fördelade kostnader för serviceenheten, politikernas arvoden samt för NÄRF och KFV.”

Det är bra att det blir kompensation för löneökningarna för personalen på NÄRF och Kunskapsförbundet också. Om politikers arvoden borde ökas kan däremot diskuteras…

Kommunstyrelsen ska ställa sig bakom ett yttrande om en ny detaljplan för kvarteret Grävlingen 28. Kvarteret ligger mitt emot det blivande höghuset vid Elisabeths port. (Se bild.)

Syfte med planen är att fastigheten ska kunna användas flexibelt för bland annat, kontor, olika samhällsfunktioner, bostäder samt vård genom om- eller tillbyggnad av befintliga hus.

Kommunstyrelsen följer med all sannolikhet beslutsförslaget som är mycket positivt till detaljplaneförslaget.

Det blir en information kring en rapport om ett uppdrag från kommunfullmäktige att “utreda möjligheter och konsekvenser att driva kommunala fastigheter samt VA/renhållning i bolagsform”. Uppdraget var en del av budgetbeslutet inför 2020.

Det är en mycket intressant tanke att driva dessa uppgifter i bolagsform. Det finns naturligtvis både fördelar och nackdelar som med alla förslag. Några fördelar, som återfinns i underlaget, är att:

“Bolagsformen … kan bidra till att ansvar och styrning blir tydligare och kan skapa förutsättningar för ökat fokus, specialisering och långsiktig kompetens avseende både investeringar och underhåll.”

De nackdelar som underlaget redovisar är framförallt av demokratisk natur:

“bolagsformen [anses] försvåra insyn och kontroll.”

Kommunstyrelsen ska bara notera rapporten på onsdag, inga beslut kommer att fattas. Jag vet inte hur de styrande partierna tänker gå vidare med frågan, men jag antar att det i varje fall kommer att bli en del diskussioner om rapporten i de olika partierna. Jag har en känsla av det snart är dags att återkomma i ärendet.

Det ska fattas några beslut som innebär att en del av kommunstyrelsens förfogandeanslag används. Det är ett tillfälligt anslag till “Kommunakademin Väst” under år 2022 på 108.406 kr och 19.000 kr per år till Göta älvs vattenråd från och med 2022. Det är inte mycket att orda om, det är ju inte heller några stora pengar.

Men det är klart, många bäckar små…

Till sist, mer kostnader…

Det föreslås att KS godkänner en ökning av medlemsavgiften till Fyrbodals kommunalförbund från 36 kr/invånare till 37 kr/invånare. Det följer en tidigare beslutad indexhöjning.

Det finns ytterligare en del “småfrågor” som kommunstyrelsen ska avgöra på onsdag, men de flesta ärendena går vidare till kommunfullmäktige för beslut. Jag återkommer till dessa.

KS på onsdag: Ursand mm

20 augusti, 2021 1 kommentar

Så är då den politiska höstterminen igång på allvar. Igår kom handlingarna till kommunstyrelsens digitala distanssammanträde på onsdag, den 25 augusti.

Underlaget till mötet är på 370 sidor fördelade på 28 ärenden. (Det kan laddas ner här.) Informationspunkterna under ärende 2 är sex till antalet. Ledamöterna kommer att få lyssna på förbundsdirektör Johan Olofson från Kunskapsförbundet Väst och planarkitekt Pål Castell som ska informera om “Fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön”. Det är två punkter som inte ska behandlas vidare under sammanträdet. Det blir emellertid också information om tre ärenden som ska det, om råvattenledningen till Trollhättan och Uddevalla, ändring av detaljplanen på Ursand och om ett uppdrag om att utreda möjligheterna att driva kommunala fastigheter samt VA/renhållning i bolagsform.

Den sjätte informationspunkten är lite annorlunda. Det ska bli en workshop kring utredningen om badanläggningarna i kommunen, dvs badanläggningarna på Vänerparken, Hallevi och i Brålanda. Inga som helst beslut ska dock fattas på mötet. Det finns därför anledning att återkomma till utredningen senare. (Är det någon som vill ha den så är det bara att höra av sig. Den är på 100 sidor.)

Onsdagens dagordning ser ut så här:


Det kan väl tilläggas att undertecknad bloggare har ersatt Marianne Ramm (V) under en längre tid i kommunstyrelsen. Ramm har varit frånvarande från politiken på grund av personliga skäl. Hon återkommer nu till sin ordinarie plats – och jag återgår till min ersättarroll.

I denna blogg tänkte jag endast ta upp ett av kommunstyrelsens alla ärenden, ärende 5 “Ändring av detaljplanen för Ursands camping”. (Jag har inte hunnit läsa in mig på de andra än.) Jag vill betona att jag framför mina egna åsikter. Det är inte säkert att de delas av Vänsterpartiets ordinarie ledamöter, vi har inte hunnit diskutera det.

Bert Karlssons företag “Ursand Resort & Camping” har genom platschef Carl Ceder ansökt om planbesked. Boverket förklarar planbesked på följande sätt (se här):

“Genom ett planbesked kan den som har för avsikt att genomföra en åtgärd få ett snabbt och tydligt besked om kommunen tänker inleda ett planläggningsarbete eller inte.”

Beslutsförslaget är att kommunstyrelsen:

“meddelar positivt planbesked för att pröva ändring av detaljplan för Ursands camping mm i Vänersborg.”

Det är enligt min åsikt inte mycket att orda om. Bert Karlsson och Carl Ceder vill fortsätta utveckla och modernisera verksamheten på campingen. De vill därför ändra några, i det här sammanhanget, smärre bestämmelser i detaljplanen.

Karlsson och Ceder vill förtäta platserna för antalet stugor och villavagnar för uthyrning i det västra området vid receptionen och de vill öka den största tillåtna sammanlagda byggnadsarean i ett annat.

I område A (se karta) vill de att kommunen tillåter camping året runt och i område B säsongsplatser året runt. Även i område C vill de tillåta:

“campingfordon med tillhörande campingattribut året runt.”

Det var lite kortfattat de önskemål som Bert Karlsson och Carl Ceder har angående en förändrad detaljplan. De vill alltså inte ta någon ny mark i anspråk för campingen, utan det handlar enbart om det befintliga campingområdet. Den gällande planen hade en genomförandetid på 5 år och gick ut den 20 juli i år, så inte heller här föreligger något hinder för en ändring.

Ursand betyder mycket för Vänersborg, framför allt för besöksnäringen och handeln. Och som många sannolikt skulle tillägga – kommunens varumärke. Det man kan fundera ett extra varv kring, det är hur välvilligt inställd kommunen är över allt som Bert Karlsson företar sig, medan t ex Magnus Larsson och de andra fastighetsägarna i Sikhall ”stångar sig blodiga” för att få kommunen att med en ny detaljplan låta dem utveckla Sikhallsområdet. (Se ”DP Sikhall”.)

Det kan inte helt sällan tyckas som om kommunen inte bara gör skillnad mellan kommunens olika delar, utan också mellan folk och folk…

Men visst ska “Ursand Resort & Camping” få ett positivt planbesked.

Jag återkommer med fler ärenden.

Kategorier:detaljplan, KS 2021, Ursand

Deponin i Näverdraget överklagas (3)

19 augusti, 2021 Lämna en kommentar

Näverdraget ligger ungefär mittemellan Blåsut och Sivikans skola – på gränsen mellan Vänersborgs och Frändefors gamla kommuner. Det var en diskussion på Facebook (var annars?) tidigare i år på vilken sida av gränsen Näverdraget låg. Jag tror att alla så småningom enades om att Näverdraget ligger i Frändefors. En sak är i varje fall klar – elever som bodde i området gick på Dalboskolan…

Det finns två bergtäkter i Näverdraget. NCC vill omvandla en av dem till en deponi för inert avfall. Den 29 juni 2021 beslutade Miljödelegationen på Länsstyrelsen att så också skulle bli fallet, NCC fick sitt tillstånd. Det har jag skrivit om i flera bloggar. (Se länkar i slutet av denna blogg.) Länsstyrelsens beslut har sedan överklagats till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Det har jag också skrivit om. (Se återigen länkar nedan.)

Det har inkommit ytterligare en överklagan till Mark- och miljödomstolen. Den kommer från några markägare i området. Den är liksom de andra överklagandena mycket välskriven. Jag återger den i sin helhet. (Det går att ladda ner den här.)

==

Begäran om överprövning på Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken – Näverdraget deponi för inert avfall diarienummer 551-19527-2020

  • Tillståndet rubriceras med deponi för ”inert avfall”. I klassningskoderna kan man dock läsa både borrslam, betongslam och muddermassor. Enligt förordning (2001:512) om deponering av avfall kan man läsa följande:

    3 a § Med inert avfall avses i denna förordning avfall som 1. inte genomgår några väsentliga fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar, löses upp, brinner eller reagerar fysikaliskt eller kemiskt på något annat sätt, 2. inte bryts ned biologiskt eller inverkar på andra material som det kommer i kontakt med på ett sätt som kan orsaka skador på miljön eller människors hälsa, och 3. har en total lakbarhet, ett totalt föroreningsinnehåll och en ekotoxicitet hos lakvattnet som är obetydlig och inte äventyrar kvaliteten på yt- eller grundvatten. Förordning (2012:371).

    Eftersom inte mängderna av de olika avfallstyperna har olika mängdbegränsningar finns risk att stora mänger av slam eller muddermassor tas emot vilket i så fall inte kan ses som inert med tanke på de kan äventyra yt- och grundvattenkvalitén. Dessa mängder behöver begränsas alternativt behöver tillståndsprövningen hantera deponin som om det inte vore inert avfall. Alternativt att detta resonemang hanteras i tillsynsmyndighetens beslutande av kontrollprogram och därmed ställer krav på extern provtagningen och åtgärder som om det vore en deponi för icke inert avfall.


  • Vattnet från lakvattendammen från den planerade deponin rinner ut i Katthomsbäcken, som används som dricksvatten till betesdjur. Vattnet från bäcken översvämmar även betesmark och åkermark. För att kunna upprätthålla ett öppet landskap på dessa marker och fortsätta producera livsmedel är det av största vikt att vattnet här inte påverkas av deponin. Av denna anledning behöver det finnas referensprover (sett över ett år för att få med alla årsvariationer) såväl som kontinuerliga prover i egenkontrollprogrammet som ser till att en god vattenkvalitet upprätthålls. Vid ett, av deponin påverkat vatten, måste åtgärder vidtas.

  • Det finns en stor potential att återanvända inert avfall (bygg och rivningsmassor) enligt avfall Sverige för att stimulera återvinningen och inte nyttja mer naturresurser än nödvändigt. När ett företag som NCC, som har stora intäkter på att leverera material ur bergtäkter, kan man anta att intresset för att återvinna material är väldigt liten eftersom det då påverkar intäkterna om det inte får sälja nytt material. Därför behöver det i tillståndsansökan villkora att viss del av de mottagna massorna ska återgå i återvinning. Dels för att minska mängderna som deponeras såväl som mängderna som bryts från bergtäkterna men även för att det då ställer högre krav på bolaget att jobba med återvinning och hållbarhetsarbete.

==

Tidigare bloggar om deponin i Näverdraget:

 

Uppstart och omstart – och ej ansvarsfrihet

17 augusti, 2021 3 kommentarer

Igår började höstterminen för alla skolbarn. Det var säkert en efterlängtad start för de flesta. Sannolikt fanns det dock en och annan som kanske var mindre glad. Hur det var bland pedagogerna vet jag inte. Men antagligen är det som hos eleverna – blandat. Det är roligt att träffa eleverna, men mindre kul när de tänker på all den kommande dokumentationen, omdömena, utvecklingssamtalen, betygen som ska skrivas och sättas under den tid då dagarna blir allt kortare och mörkret tar överhanden…

Lärarna började förresten redan förra måndagen. Vi politiker i barn- och utbildningsnämnden fick nöjet att vara med på eftermiddagens föreläsning, fortfarande på distans förresten.

Det var Anna Karlefjärd från Karlstads universitet som hade ordet. Och det måste jag säga, det var en fantastisk föreläsning. Den riktade sig framför allt till pedagoger, så klart, men även politikerna tror jag hade en stor behållning av den. För att inte tala om när man var både politiker och lärare, även pensionerad sådan, då hade man typ en dubbel behållning.

Föreläsningens titel var “Formativ organisation och klok bedömningskultur – att sätta strålkastarljuset på den egna verksamheten”. Det kanske inte säger så mycket för en som inte är insatt i den pedagogiska terminologin, men det handlade om bedömning och betygssättning av elever. Jag ska inte utveckla detta vidare, men jag kan inte låta bli att notera att Karlefjärd lyfte den stora motsägelsen under covid19-pandemin – frånvaron bland elever och lärare har varit hög samtidigt som betygsresultaten har ökat. Hon pratade t ex om att ett nytt uttryck har myntats i forskarsverige, “pandemi-E”. Flera elever har fått ett godkänt betyg tack vara pandemin, ett godkänt betyg som de antagligen inte hade fått under normala omständigheter. Anna Karlefjärd uttryckte sig försiktigt och menade att man i kommunerna måste “problematisera” detta förhållande. 

Jag tar upp detta eftersom jag faktiskt har framfört samma synpunkter både i bloggar och på nämndens möten. Alla gläds åt de ökade meritvärdena i Vänersborg trots den höga frånvaron. Inte minst politiker gläds. De konstaterar ju, med detta faktum som grund, att grundskolan inte behöver några resurstillskott… 

Mörkret har börjat lägra sig över Blåsut. Och det faktiskt redan några dagar direkt efter sommarsolståndet, dvs det dygn på året som dagen är som längst. Jag tänker mer specifikt på Blåsut Bandyklubb. Klubben hade årsmöte strax efter midsommar och det som hände på mötet ska egentligen inte få hända i en förening – styrelsen fick inte ansvarsfrihet.

På Blåsuts BK:s hemsida står det:

“Då såväl verksamhetsberättelse som ekonomiberättelse och revisionsberättelse saknades så kunde inte avgående styrelse beviljas ansvarsfrihet.”

Det är naturligtvis anmärkningsvärt att en styrelse inte sköter ett minimum av de administrativa åtagandena. Det ryktas också om att klubben har stora skulder till Vänersborgs kommun. Det har jag dock inte fått bekräftat. Hur som helst, en ny styrelse valdes på årsmötet. Förhoppningsvis får de nya ledamöterna ordning på ekonomi och annat.

Det är förresten lite förvånande att inte TTELA har skrivit om årsmötet. Tidningen skrev ju en längre artikel när styrelsen tillsattes. Eller rättare sagt, när vissa ledamöter tillsattes. Det var när det förra kommunalrådet i Vänersborg Marie Dahlin (S) och den tidigare 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen Bo Carlsson (C) valdes in i Blåsuts styrelse. (Se “Politiker tar plats i bandystyre”.) Marie Dahlin och Bo Carlsson tillhörde alltså de styrelseledamöter i Blåsut som inte beviljades ansvarsfrihet. Bo Carlsson är ju som bekant ordförande i barn- och utbildningsnämnden just nu… Och han har även, som läsare av denna blogg vet, tidigare erfarenhet av att inte beviljas ansvarsfrihet… (Se “Avgå Bo Carlsson!”.) Nu har Bo Carlsson fått ytterligare en mindre smickrande notering på sitt CV… Jag undrar hur länge socialdemokraterna ska ha överseende med Carlsson.

Är det inte underligt att TTELA har undanhållit denna nyhet för sina läsare?

Det är mörkt också över Afghanistan. Befolkningen och särskilt kvinnor går med all sannolikhet dystrare tider till mötes. Igår samlades ett antal deltagare, bland dem många vänsterpartister, till en manifestation i Plantaget till stöd för det afghanska folket.

Flera deltagare talade till de församlade. Ett återkommande krav var att Sverige skulle bevilja de ensamkommande afghanerna asyl och uppehållstillstånd. Det finns nog ingen grupp, anser jag, som har behandlats så illa av Migrationsverket.

Det var faktiskt överraskande många på plats, dock ingen från TTELA…

Det var ett tag sedan jag var på Gardesanna. Eller Gaddesanna som det nu officiellt heter – till lokalbefolkningens förtret. (Se “Gardesanna: Namnfrågan avgjord!”.)

Idag blev det ett studiebesök i regnet. Jag noterade att nordanvinden blåste betydligt kraftigare än i Nordstan… Det var tomt på stränderna, naturligtvis. Inte ens fiskmåsarna vågade sig ut på stranden.

Det var svårt att inte notera kommunens nya kreativa skapelse. Det ska visst vara ett vattenfall. Vad det är för vatten som rinner ut ur röret låter jag vara osagt, men det är väl förhoppningsvis rent. Annars skulle väl kommunens nitiska miljöinspektörer gripa in snabbt.

Och med denna bild avslutar jag dagens blogg, och antagligen också årets sommar på Gardesanna. Det lär inte bli några fler sol- och baddagar.

%d bloggare gillar detta: