Arkiv

Archive for the ‘Gardesanna’ Category

KS: Ja till VA Vänersnäs

29 april, 2021 1 kommentar

Det blev som jag misstänkte – och befarade. En majoritet av ledamöterna i kommunstyrelsen sa ja till att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs. (Se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)” och “KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)”.)

Det ska dock direkt sägas att det slutliga beslutet fattas den 18 maj av kommunfullmäktige. Tills dess finns det tid och möjlighet för ledamöter och partier att ändra sig, även om det inte är så vanligt att sådant händer bland “betongpartierna” i Vänersborg… Men vem vet, om deras väljare kontaktar dem och sätter igång “operation övertalning” så kanske det är möjligt. Varför inte hota med att rösta på Vänsterpartiet nästa år…   ;)

I kommunstyrelsen igår (onsdag) så yrkade Vänsterpartiet på återremiss av de båda ärendena om Vänersnäs. Vänsterpartiets yrkande stöddes dock enbart av Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna. När majoriteten (S+C+MP+M+L+KD) sedan röstade igenom förslaget om att inrätta verksamhetsområden reserverade vi i Vänsterpartiet oss skriftligt. 

Vänsterpartiet genom James Bucci och undertecknad yrkade alltså i första hand på återremiss. Det innebar att vi ansåg att förslaget skulle skickas tillbaka för ytterligare utredning. Det fanns ju inget i underlaget inför beslutet som beskrev hur VA-situationen såg ut på Vänersnäs, varken rent allmänt eller i de områden som det handlade om denna gång. Det fanns ingen diskussion om det fanns några alternativa lösningar, om det var möjligt för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområdena eller vad det skulle kosta att ansluta sig.

Ett viktigt skäl till att Bucci och Kärvling (jag) yrkade återremiss var att vi tyckte att kommunen skulle kontakta och kommunicera med de berörda på Vänersnäs först – innan ett beslut.

Som ett av argumenten citerade jag ett av kommunens förväntade resultat för nästa år:

Invånarnas möjligheter till delaktighet ska öka”

Det gjorde jag för att det här förväntade resultatet skulle antas av kommunstyrelsen bara några minuter efter Vänersnäsärendena. Och det antogs också. Det tycker jag är tämligen fantastiskt. Den ena handen vet inte vad den andra gör… Eller? Delaktigheten ska öka, men de i Vänersnäs ska vi inte lyssna på… De som röstar på S+C+MP borde kanske fråga sina politiker om det förväntade resultatet gäller alla utom de som bor på Vänersnäs?

Jag citerade också socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) som intervjuades i TTELA häromdagen. Nyberg fick frågan om protesterna i Frändefors angående beslutet om det planerade boendet på Elgärde som upphävdes (se “Socialnämnden avbryter planerna för Elgärde”):

“Vad har ni lärt er?”

Och Nyberg (S) svarade TTELA:s reporter:

“Att möta medborgarna mycket tidigare…”

Fast det gäller tydligen inte heller medborgarna på Vänersnäs… (Nyberg har som ersättare i kommunstyrelsen ingen rösträtt.)

Men framför allt citerade, och åberopade, jag Förvaltningslagen 25 §:

“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”

Som jag ser det så måste denna paragraf vara tillämplig i fall av inrättande av verksamhetsområden. Och då ska den följas. Jag tror faktiskt att om kommunfullmäktige fattar samma beslut som kommunstyrelsen, så kan beslutet överklagas utifrån denna paragraf.

Även James Bucci (V) argumenterade för det “demokratiska perspektivet”. Men Bucci tog också upp begreppen samlad bebyggelse/större sammanhang. Det är begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas. I Vänersborg är det praxis att det ska vara som mest 100 meter mellan husen för att de ska anses ingå i ett större sammanhang. Och det finns hus i de föreslagna verksamhetsområdena som ligger längre ifrån varandra.

Naturligtvis nämnde vi också civilutskottets (riksdagen) inställning (se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)”):

Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”

Just igår diskuterade riksdagen detta tillkännagivande från Civilutskottet. Utskottet hade ju tagit ett initiativ som riktade sig till regeringen.

Enligt riksdagens snabbprotokoll (kan hämtas här; sid 77-82) sa ledamoten från moderaterna:

“En majoritet i Sveriges riksdag värnar fastighetsägarna som inte ska behöva ansluta sig till ett kommunalt va-nät om de har ett fungerande enskilt avlopp.”

Ledamoten från centerpartiet:

“I stället för tvångsanslutningar till det kommunala va-systemet, som har varit det dominerande tillvägagångssättet, förespråkar vi fler kostnadseffektiva och flexibla åtgärder där miljönyttan är det vägledande kriteriet”

Ledamoten från kristdemokraterna:

“Tycker regeringspartierna att det demokratiskt är rätt att man helt plötsligt blir tvingad att betala någonting som man uppenbarligen inte behöver om man klarar av miljö- och hälsokraven?”

Och till sist ledamoten från liberalerna:

“Förutom det tillkännagivande som utskottet riktar till regeringen angående att fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav inte ska tvingas att ansluta sig till kommunalt va, som vi i Liberalerna står bakom…”

Med undantag av sverigedemokraterna delar inte de borgerliga partierna i Vänersborg de åsikter som partierna för fram i riksdagen. (SD i Vänersborg har samma åsikt som sina riksdagsledamöter.)

Idag kl 16.00 röstade riksdagen om civilutskottets initiativ. Och en majoritet i riksdagen röstade för ”tillkännagivandet”. Det har ingen praktisk betydelse, eftersom det inte var en lagändring, men det visar regeringen och andra hur riksdagen tänker rösta den dag då regeringen lägger sin proposition i ärendet:

”En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte kunna tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.”

Det kan väl till sist påpekas att i ett tidigare ärende i kommunstyrelsen igår, ärendet “Vattenmyndighetens samråd kring förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer”, så var ett av argumenten snarlikt det som kunde användas om verksamhetsområdena. I underlaget till beslutet citerades Vattenförvaltningsförordningen 6 kap 6 §:

“…ska innehålla en bedömning av såväl de ekonomiska som de miljömässiga konsekvenserna av åtgärderna, varvid kostnader och nytta ska kvantifieras.”

Samtliga partier, utom miljöpartiet, stod bakom detta beslut. När det gäller verksamhetsområden och VA var dock ett sådan här argument tydligen inte mycket värt.

Vad sade då de andra ledamöterna i kommunstyrelsen?

Faktiskt inte mycket. Det var bara Benny Augustsson (S) och Anders Wiklund (MP) som yttrade sig. Ingen från t ex moderaterna, centerpartiet, liberalerna eller kristdemokraterna gjorde det.

Augustsson (S) menade att miljön inte hade sett ut som den gör om det var frivilligt att ansluta sig. Men då missade Augustsson att de enskilda avloppsanläggningarna naturligtvis ska vara godkända av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det handlar inte om att fastigheter på något sätt skulle få tillåtelse att förorena miljön. Det var en grav missuppfattning. (Och vilken anläggning släpper egentligen ut mest avloppsvatten i Vänern? Någon enskild avloppsanläggning? Nää… Se t ex “VA och utsläppen 2018”.)

Miljöpartisten och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund menade att kommunen bara följer Blåplanen. Blåplanen har emellertid ingen juridisk status, medan Förvaltningslagen (se ovan) har det… Wiklund sa vidare att nämnden inte brukade fråga fastighetsägarna i verksamhetsområdena vad de tycker. Det var ett mycket intressant argument. Har man gjort fel förut så ska man fortsätta att göra det…? Och oavsett kommunens inriktningsmål och förväntade resultat? Fast jag vet att människor längs dalslandskusten faktiskt har tillfrågats, åtminstone i något verksamhetsområde.

Augustsson och Wiklund tog också upp att Länsstyrelsen har förelagt kommunen att Gardesanna ska bli ett verksamhetsområde (se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)”). Och det stämmer. Men de ärendena vi diskuterade på kommunstyrelsen igår handlade om andra verksamhetsområden.

Det blev votering. “Betongpartierna” (S+C+MP+M+L+KD) slöt leden och voteringen slutade 10-5 för att inrätta verksamhetsområden. 

Nu ska alltså ärendet till kommunfullmäktige där det avgörs den 18 maj.

Till sist publicerar jag Vänsterpartiets yrkande om återremiss och också reservationen mot beslutet.

====

Yrkande om återremiss

Motivering

Det finns inget i underlaget inför dagens beslut som beskriver hur VA-situationen ser ut på Vänersnäs just nu, varken rent allmänt eller i de områden som det handlar om denna gång. Det finns ingen diskussion om det finns några alternativa lösningar, om det är möjligt för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområdet eller vad det kostar att ansluta sig.

I Förvaltningslagen 25 § står det:

“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”

Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsen inte kan gå vidare med ärendet till kommunfullmäktige utan att först kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs, samt utan att ha visat hur varje berörd fastighet är att betrakta som en del av en samlad bebyggelse/större sammanhang, dvs begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas.

====

Reservation

Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsen inte kan gå vidare med ärendet till kommunfullmäktige utan att första kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs.

I Förvaltningslagen 25 § står det:

“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”

Det finns många fastighetsägare som ställer sig frågande till att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. En del fastigheter har bra vatten och avloppsledningar som Vänersborgs kommun har godkänt. Andra fastigheter är mindre sommarstugor eller torp där kostnaden för anslutningen överstiger fastighetens värde. Andra har helt enkelt inte råd. En anslutning kan därför leda till att fastighetsägaren tvingas sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i vissa fall är den gamla fädernegården. Det kan också vara svårt att få lån om man är 70+.

Det är dyrt att ansluta sig till kommunens vatten och avlopp. En generell beräkning för kostnaden för en småhusfastighet, som ska anslutas, ligger med Vänersborgs nuvarande VA-taxa på omkring 200.000 kr – några fastigheter får betala mindre, andra mer.

Det finns ytterligare en aspekt på ärendet. Idag ska riksdagen debattera ett betänkande från Civilutskottet. Utskottet har nämligen tagit ett initiativ till ett tillkännagivande som riktar sig till regeringen. Så här står det på riksdagens hemsida om civilutskottets förslag:

“Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”

Det händer alltså saker i riksdagen kring VA-frågorna, medan alla väntar på regeringens utlovade proposition i frågan, “Vägar till hållbara vattentjänster”. Utredningen innehåller flera radikala förslag i ärendet och det är ytterligare ett skäl till att Vänersborgs kommun inte driver fram alltför snabba beslut.

Vänsterpartiet yrkade återremiss av ärendet för att ge möjlighet för kommunen att först kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs samt visa hur varje berörd fastighet är att betrakta som en del av en samlad bebyggelse/större sammanhang, dvs begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas. När återremissen föll ser vi inget annat alternativ än att yrka avslag.

===

Båda dokumenten undertecknade 2021-04-28 av James Bucci och Stefan Kärvling, Vänsterpartiet. (Du kan ladda ner yrkandet här och reservationen här.)

==

PS. Lutz Rininsland (V) har idag skrivit en mycket läsvärd blogg om socialnämnden: ”Äldreomsorgen som huvudnyhet”.

KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)

27 april, 2021 1 kommentar

Anm. Det här är en direkt fortsättning på gårdagens blogg “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)”. Du bör läsa denna blogg innan du läser vidare.

I underlagen till kommunstyrelsens sammanträde imorgon onsdag står det inte något om vad invånarna och fastighetsägarna på Vänersnäs anser om att det inrättas verksamhetsområden. I dessa moderna tider av sociala medier tänkte jag då att det måste finnas någon Faceboook-grupp för boende på Vänersnäs. Och visst fanns det en sådan. Den hade 715 medlemmar. Jag ansökte om medlemskap, och nu har gruppen 716 medlemmar (23/4).

Det första jag gjorde i gruppen var att ställa frågan:

Kommunen ska snart besluta om verksamhetsområden (VA) på Vänersnäs. Vad anser gruppens medlemmar om det? Undrar en politiker i fullmäktige som snart ska vara med och besluta i frågan.”

Det tog faktiskt inte många timmar förrän jag hade fått 28 svar…

Och av dem var bara ett enda positivt till att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Alla de andra svaren var negativa.

Här följer en del kommentarer från Vänersnäs:

“Det är tyvärr inget som går att tala högt om. Man vill inte komma i onåd med kommunen. Se hur det gått för solvarm och Magnus på sikhall på andra sidan Dalbosjön.”

“För de flesta som redan har godkända anläggningar är det endast en mycket stor kostnad som inte tillför något. Väldigt många hus på Gardis ligger på berg och då tillkommer sprängning. De som idag inte har WC måste bygga till. För att uppfylla kraven tillkommer betydande kostnader och för pensionärer är det inte lätt att få lån.”

“Jag är då inte positiv till detta,har helt ny avloppsanläggning sen ng år tillbaka,bra vatten har vi med & nu ska jag betala en massa igen nej tack”

“Vi är inte positiva till kommunal anslutning då vattnet vi har idag är av bättre kvalitet än det vi hade då vi bodde i stan.”

“välkommen till gruppen och tack för en att du visar intresse. ett kort och gott NEJ tack, kommun dömde ut avlopp för några år sedan, vilket gav de flesta av oss här ute merkostnader och nu ska vi lägga pengar på på det igen, och en del av oss har inte betalt färdigt på det förra b omkostnaderna, vansinnigt,”

“Om jag skulle få möjlighet att välja… så tackar jag vänligt men bestämt Nej.”

“Jag tycker också det är ett bedrövligt beslut då de flesta har väldigt bra brunnar.”

“Nej. Nej. Nej. Vi vill absolut inte ha kasst kommunalt vatten och vara tvingade att betala för nytt avlopp igen.”

“Har en sommarstuga som vi använder Max 4 månader. Varför skall vi behöva kommunalt VA!”

“Jag tycker att det blir väldigt dyrt för mig som pensionär. Lån är inte att tänka på då en liten inkomst inte duger för banken. Det var inte längesen jag fick göra om mitt avlopp då det var alldeles för gammalmodigt till en hög kostnad för mig.”

“Vi säger Nej.”

“Vi som många andra blev ålagda att göra nytt avlopp för ca 10 år sedan. Att då tvingas ”gräva” ner sina pengar i trädgården var inte roligt, och att behöva göra det igen efter mindre än 10 år känns helt absurt. Vi och många fler här ute på Vänersnäs undrar hur Vänersborgs kommun tänker omkring detta. Avloppen vi gjorde då var ju godkända och borde vara det nu också.”

“Blir dyrt, alla har inte råd. Låt kommunen betala allt ,och ta ut kostnaden då det säljs eller överlåts, kommer då bli en del i köpet. Annars är det bra dom det är nu.”

“Jag är inte heller inte positiv till detta,har nästan ny avloppsanläggning sen några år tillbaka. Mycket bra dricksvatten har vi med & nu ska jag betala en massa för något som redan fungerar och är bra. NEJ TACK!”

“Tycker det är helt sjukt. Säger helt klart nej.”

“Nej, nej och åter nej! I stort sett alla här ute har fått åtgärda sina enskilda avlopp då miljö och hälsa har gått igenom alla fastigheter. Vi har lagt enorma pengar på åtgärder och det lär vi inte få mycket för om det blir verksamhetsområde. Vårt ‘bajs’ hamnar inte i Vänern!!! Och de flesta av oss har bra vatten så frågan är varför det är så viktigt att vänersnäsare ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp???”

“Nej, då vi har utmärkt vatten ur egen brunn och väl fungerande avlopp så helt klart nej tack till kommunalt dyrt och sämre vatten. Kommunalt avlopp det skiter vi gärna helt i.”

“Nej tack har nyborrad vattenbrunn med utmärkt vatten och ny avloppsanläggning ser ur ett miljöperspektiv inte att det kan motiveras i en livscykelanalys kommer bara lämna stora hål i plånboken.”

“Vi la ned ett nytt miljövänligt avlopp för några år sedan. Min man ställde frågan innan om det fanns någon planering för kommunalt VA? Fick till svar att det kommer ej ske det närmsta 20 åren. . Hade vi vetat detta hade vi så klart väntat

“Tycker underlaget är väldigt bristfällig vem är drivande i processen. Även klimatpåverkan skulle vara intressant att se. Många pumpar o processer som jag ställer mig frågande till. Och vad är den faktiska kostnaden o informationen runt den är kraftigt bristfällig. Så nej från min sida.”

Som synes finns det många olika anledningar till att fastighetsägare inte vill ansluta sig till det kommunala VA-nätet. En del fastigheter har bra vatten och avloppsledningar som Vänersborgs kommun har godkänt… (I Vänersborg är Solvarms fastighet i Sikhall ett bra exempel, som kommunen ändå har velat tvångsansluta – se t ex “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”.) Andra fastigheter är mindre sommarstugor eller torp där kostnaden för anslutningen överstiger fastighetens värde. Andra har helt enkelt inte råd. En anslutning kan därför leda till att fastighetsägaren tvingas sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i vissa fall är den gamla fädernegården. Det kan också vara svårt att få lån om man är 70+. Det kan säkerligen också finnas andra skäl till att en fastighetsägare inte vill ansluta sig till kommunens VA.

Det är dyrt att ansluta sig till kommunens vatten och avlopp. En generell beräkning för kostnaden för en småhusfastighet, som ska anslutas, ligger med Vänersborgs nuvarande VA-taxa på omkring 200.000 kr – några fastigheter får betala mindre, andra mer. (Ledning, sprängning mm från anslutningspunkten in i huset betalas av fastighetsägaren.) (Du kan ladda ner VA-taxan 2021 här.)

Man kan dock få en viss ersättning från kommunen. Kretslopp & Vatten ersätter avloppsanläggningar som är (citat från mail från kommunen):

“yngre än 10 år vid datumet för driftsättningen av den kommunala VA-anläggningen i området”

Kommunen drar av 10% på värdet varje år. Det är fastighetsägaren som skriftligen måste inkomma med en begäran om ersättning och:

“redovisa de kostnader som fastighetsägaren yrkar ersättning för genom kvitton och/eller fakturor.”

Kommunen har, som nämnts tidigare, inte haft någon kommunikation med de berörda vänersnäsarna. Det gör det, som jag ser det, mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att ställa sig bakom förslaget till verksamhetsområden i kommunstyrelsen.

Det finns ytterligare en aspekt på onsdagens VA-ärende – riksdagens civilutskott…

Imorgon onsdag (när KS sammanträder) debatterar riksdagen ett betänkande från Civilutskottet. Utskottet har nämligen tagit ett initiativ till ett tillkännagivande som riktar sig till regeringen.

Så här står det på riksdagens hemsida om civilutskottets förslag (se “Utskottets förslag”):

“Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”

Det händer alltså saker i riksdagen kring VA-frågorna. Utskottets majoritet tycks nämligen ha tröttnat på att regeringens utlovade proposition i frågan, “Vägar till hållbara vattentjänster”, dröjer. Förslaget, som redan har försenats flera gånger, skulle ha lagts fram till riksdagen nu i mars, men sköts upp igen. (Du kan ladda ner utredningen här “Vägar till hållbara vattentjänster”.)

Regeringspartierna, S+MP, tillsammans med Vänsterpartiet (tyvärr), vill inte göra något i nu-läget, de vill bara fortsätta att vänta på propositionen… Det tycks (tyvärr) vara M+KD+SD som är de “drivande” partierna i civilutskottet.

Det blir nog till att yrka återremiss här i Vänersborgs kommunstyrelse på de två förslagen om verksamhetsområden på Vänersnäs. (Här kan du ladda ner Vänsterpartiets yrkande om återremiss. Det är möjligt att vi kan göra vissa mindre redigeringar av yrkandet under kvällen.) Om inte återremissen går igenom så blir det sannolikt ett nej från Vänsterpartiets sida. (Jag återkommer naturligtvis efter sammanträdet med ett referat, och en eventuell reservation.)

Det hjälper inte att inrättandet av verksamhetsområden längs dragningen ut till Vänersnäs är ett sätt att sprida kostnaderna på fler användare. Det är ju visserligen “smart tänkt” av kommunen att hålla nere taxorna för det anslutna kollektivet (så att taxorna inte blir ännu högre än den nuvarande 8%-höjningen). Men det är inte schysst mot dem som skall tvingas in i VA-nätet, utan att egentligen behöva detta.

Sedan är det kommunfullmäktige som kommer att fatta det slutliga beslutet, antagligen den 18 maj. Kommunens styrande partier (S+C+MP) och den borgerliga “oppositionen” (M+L+KD), som ibland inte riktigt tycks veta vad deras riksdagsledamöter anser, kommer sannolikt att klubba igenom förslaget från samhällsbyggnadsnämnden.

När sedan det kommunala VA-nätet blir verklighet och det är dags för fastigheterna att ansluta sig, det vet jag inte. Enligt Länsstyrelsen borde allt vara klart i år, men kommunen har alltså begärt förlängning på föreläggandet till 31 december 2022. (Vilket Länsstyrelsen, enligt obekräftad uppgift idag, har gått med på.) Jag är inte heller säker på om detaljplanerna i området är omarbetade och klara. De planer som finns tillåter nämligen inte anslutningar till det kommunala VA-nätet. Eller ska jag säga, fanns. När jag letar på kommunens hemsida så hittar jag bara en – “detaljplan nr 404, del av Anundstorp 1:3, Gaddesanna”. Och den är helt ny, och förutsätter verksamhetsområdet. (Se här.)

==

PS. Vänersborgs kommun använder begreppet ”samlad bebyggelse” och ”större sammanhang”, precis som andra kommuner, när verksamhetsområden ska inrättas och beslutas. Men hur många fastigheter handlar det då om? Och hur långt får fastigheterna ligga från varandra? Det är begrepp och definitioner som är oklara och inte definierade i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV).
Här kan du ladda ner ett examensarbete (“Lagen om allmänna vattentjänster“) som tar upp dessa frågor. Vänersborgs kommun är med som en av exempelkommunerna. Kommunens VA-chef Daniel Larsson är också intervjuad. Kanske kan du få tips om hur du slipper att bli tvångsansluten…

Anm. Det finns en del information på kommunens hemsida om VA-planerna på Vänersnäs.

KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)

26 april, 2021 Lämna en kommentar

På onsdag är det sammanträde med kommunstyrelsen. Som vanligt, höll jag på att skriva, beräknas sammanträdet pågå hela dagen. Dagordningen är lång och informationspunkterna många.

Dagordningen ser ut så här, och då ska det noteras att ärende 2, “Information vid kommunstyrelsens sammanträde”, består av 8 föredragningar:

I den här och den följande bloggen tänkte jag uppehålla mig vid ärendena 16 och 17, “Beslut om införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden – Område 1” respektive område 2.

Ett verksamhetsområde är (se här):

“ett geografiskt område inom vilket kommunen har en skyldighet att tillhandahålla tjänster för vatten och avlopp. Ett verksamhetsområde kan innefatta en eller flera VA-tjänster.”

Det här med kommunalt VA är inga lätta frågor.

För många fastighetsägare är VA-utbyggnad och anslutning till det kommunala VA-nätet enbart positiv och något som de till och med skriver till kommunen och begär. För andra är en anslutning till kommunens VA-nät ett elände som riskerar att de får flytta ifrån sina hus.

För drygt ett år sedan beslutade först kommunstyrelsen och sedan kommunfullmäktige att inrätta ett verksamhetsområde i områdena runt Gardesanna – se karta. (Jag stavar fortfarande Gardesanna på det gamla lokala viset… Se “Gardesanna? Gaddessanda? Gaddesanna?”.)

Det här verksamhetsområdet klubbades rakt igenom i både kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Inga protester, inga andra yrkanden, inga protokollsanteckningar eller reservationer, ingenting. Men det var också corona-tider och kommunledningen hade fortfarande inte infört möjligheten att delta på distans. Därför var t ex undertecknad vänsterpartist frånvarande under dessa sammanträden. Beslutet har vunnit laga kraft, och enligt kommunens hemsida var det ett informationsmöte ute på Vänersnäs den 5 mars i år (se här). (Eller om det var digitalt…)

Fastighetsägarna på Gardesanna, och i de flesta fall handlade det om sommarstugeägare, hade haft problem med kommunen och VA-frågan i många, många år. Kommunen ansåg att VA-frågan inte var några problem, och därför inte velat inrätta något verksamhetsområde. Samtidigt som kommunen hade nekat fastighetsägare att ordna vettiga enskilda VA-lösningar. Fastighetsägarna var i något slags moment 22.

Jag skrev faktiskt två bloggar om VA-frågan på Gardesanna. Det var på våren 2014. Då krävde Länsstyrelsen att Gardesanna skulle bli ett verksamhetsområde, men kommunen “stretade emot”. Det är faktiskt intressant att läsa kommunens negativa inställning till att inrätta ett verksamhetsområde. Kommunen hade väldigt många argument för att inte bygga ut det kommunala VA-nätet på Gardesanna. (Även undertecknad hade en något annorlunda inställning på den tiden än nu.) (Se “Gardesanna – också en del? (1/2)” och “Gardesanna – också en del! (2/2)”.)

Länsstyrelsen förelade till slut, den 25 juni 2015, Vänersborgs kommun att för en del fastigheter:

“bestämma verksamhetsområde för spillvatten och tillse att behovet senast den 31 december 2021 tillgodoses genom en allmän va-anläggning.”

Vänersborg kommun har begärt förlängning på föreläggandet till ett år senare, 2022.

Hur kommunens inställning har varit de senaste åren gentemot fastighetsägarna på “resten” av Vänersnäs vet jag faktiskt inte. Det har inte kommit några signaler därifrån, i varje fall inte som jag har hört. Men om vatten och avlopp nu skulle dras till Gardesanna, så var det väl inte helt osannolikt att kommunen också ville att i stort sett hela Vänersnäs så småningom skulle ingå i verksamhetsområden. Och då är kommunens inställning från andra håll i kommunen entydig – alla fastigheter utan undantag ska ingå…

Nu har stunden kommit för att införa verksamhetsområden för “Grytet, Hallby Mitt och Änden” (se karta till vänster).

Det handlar om 32 fastighetsbeteckningar i verksamhetsområde 1 (se karta till höger):

Och 21 fastighetsbeteckningar i verksamhetsområde 2 (se karta nedan till vänster):

Det är Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) som reglerar det här med verksamhetsområden och VA. § 6 i LAV säger:

Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen
  1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
  2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.”

Den här lagparagrafen används och citeras flitigt i underlagen inför kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges kommande behandling av ärendena. Ja, det är egentligen det enda som motiverar besluten om att inrätta verksamhetsområden. Det finns faktiskt inget i underlaget som beskriver hur VA-situationen ser ut på Vänersnäs just nu, varken rent allmänt eller i de områden som det handlar om denna gång. Det finns ingen diskussion om det finns några alternativa lösningar, om det är möjligt för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområdena eller vad det kostar att ansluta sig. Därför är det omöjligt att svara på frågan om kommunalt VA är nödvändigt eller inte.

Det ligger väl i och för sig nära till hands att skapandet av verksamhetsområden längs dragningen ut till Vänersnäs är ett sätt för kommunen att få in mer pengar… 

Det står inte heller något i underlaget till kommunstyrelsens sammanträde på onsdag om vad invånarna och fastighetsägarna på Vänersnäs anser…

Det gör det inte helt lätt för politikerna att ta ställning i frågan. Egentligen. Fast det tycks inte vara några problem för många politiker. De flesta verkar hålla med förvaltningen, och då behöver kommunen inte kommunicera med de berörda…

Fast är det så lätt?

I LAV § 9 står det:

“Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Det komplicerar onekligen frågan “lite grann”…

Det gör även det faktum att när det gällde den kommunalt ägda Bergagården (förvärvad av det kommunala bolaget Fastighets AB Vänersborg) så beslutade kommunfullmäktige den 15 april 2020 att (se ”KF 15/4: Bergagården, ny VA-policy mm):

“fullmäktige förespråkar en upprustning av den befintliga lokala avloppsanläggningen med infiltration.”

Kommunfullmäktige ville inte att den kommunala fastigheten Bergagården skulle anslutas till kommunens eget VA… Var finns den kommunala logiken? Och var finns likställighetsprincipen? Alla kommunmedlemmar ska ju enligt Kommunallagen behandlas lika.

När samhällsbyggnadsnämnden fattade sitt beslut om att föreslå kommunstyrelsen att också uttala sig om att inrätta verksamhetsområden i de här två områdena på Vänersnäs så var det bara vänsterpartisten James Bucci som inte deltog i nämndens beslut.

James Bucci (V) avstod från att delta på grund av att beslutet i nämnden inte hade föregåtts av någon kommunikation med de berörda fastighetsägarna. Och det är anmärkningsvärt att inte kommunen tagit kontakt med de berörda.

I Förvaltningslagen står det en hel del intressant om myndigheters skyldigheter gentemot kommuninvånarna, t ex följande:

Förvaltningslagen 25 §:
“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”

Förvaltningslagen 6 §:
“En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.
Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.”

När jag bläddrade igenom lite handlingar och bloggar mm, så upptäckte jag att det åtminstone i ett fall tidigare var så att kommunen faktiskt hade sänt ut brev till alla fastighetsägare i ett blivande verksamhetsområde, även till sådana som inte hade önskat kommunalt VA. (Se “Tvångsanslutning till VA”.) Och det var ju bra, att ett brev skickades ut alltså. Det visade sig emellertid att de som inte ville ansluta sig till kommunens VA så småningom blev tvingade ändå.

Fortsättning följer – se ”KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)”.

Anm. Det finns en del information på kommunens hemsida om VA-planerna på Vänersnäs.

KS: Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna

26 april, 2020 Lämna en kommentar

Coronatider eller inte, politiken i Vänersborg rullar vidare. På onsdag sammanträder kommunstyrelsen.

Dagordningen är som vanligt diger. 21 ärenden och handlingar på 438 sidor. Däremot är det bara 5 informationspunkter. Därför räknar ordförande Benny Augustsson (S) med att sammanträdet kan vara klart vid lunch. Det är ju nästan aldrig några politiska diskussioner i kommunstyrelsen…

Så här ser onsdagens dagordning ut:

Ibland undrar jag om det är tänkt att de som inte kan närvara på sammanträdet ska läsa igenom handlingarna. Ja, kanske de som är invalda som ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen. De får ju ett årsarvode på 32.604 kr (=2.717 kr/mån). (Det här var 2019, arvodet är uppräknat nu “utifrån en sammanvägning av de kommunanställdas löneutveckling”.) Enligt reglerna, “Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda”, ska årsarvodet ersätta för bland annat inläsning av handlingar. Vi som är ersättare får inte detta arvode. Inte heller om vi ersätter en ordinarie ledamot som t ex har blivit sjuk.

Jag undrar förresten hur kommunen tänker agera i Coronans tidevarv. Ledamöter är sällan sjuka i dessa tider, det är nog snarare så att de är rädda för att bli det. I reglerna står det nämligen:

“Om förtroendevald med årsarvode inte kan utföra sitt uppdrag på grund av annan anledning än sjukdom, under en sammanhängande tid som överstiger två månader, ska avdrag ske från arvodet.”

Det är hur som helst tydligen inte meningen att ersättare i kommunstyrelsen som inte kan närvara på ett sammanträde ska läsa handlingarna. Och med de orden skulle denna blogg kunna sluta här… Men jag är som alltid oppositionell och olydig. Jag har läst handlingarna ändå!

Fem ärenden på onsdagens sammanträde har med vatten och avlopp att göra. De två första med bara vatten.

Gunnar Lidell (M) har upptäckt att det finns ett vattenskyddsområde vid Elgärde i Frändefors. Trots att vattentäkten är “både avslutad och borttagen”. Skyddsområdet har alltså inte längre någon funktion. Lidells yrkande i motionen är därför att vattenskyddsområdet vid Elgärde upphävs.

Det tycker alla andra i kommunen också. Förslaget är därför att kommunfullmäktige ska skicka en begäran till Länsstyrelsen om att fixa detta.

Trollhättans Energi AB (TEAB) vill bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Trollhättan tänker nämligen söka tillstånd för uttag av vatten i Vänern för stadens dricksvattenproduktion. Trollhättan behöver det. Det är viktigt för stadens framtida vattenförsörjning, särskilt när Trollhättan ska växa.

Flera stråkval för vattenledningen har undersökts – se bild nedan.

Den lämpligaste ledningssträckningen anser Trollhättan vara från Nordkroken. Vattenledningen ska då dras härifrån ända till Trollhättans vattenverk i Överby. Ledningen kommer att passera en del känsliga områden, både när det gäller natur- och kulturmiljöer.

I underlaget står det också, vilket låter lite oroväckande:

“Platsen som pekats ut för pumpstationen ligger centralt i området, i anslutning till badplatsen och bebyggelse.”

Pumpstationen föreslås ligga i den röda cirkeln på bilden, alldeles nedanför vändplatsen. Och när man ser ett exempel från underlaget när en sjöförlagd ledning kommer upp på land så blir i varje fall jag tämligen skeptisk, eller snarare avskräckt. (Det finns kanske andra tekniska lösningar än det som visas på bilden, jag vet inte.)

Det finns överlag en mängd frågor kring hela projektet. I det digra underlaget finns det mesta redovisat och här finns också utredningen från Trollhättan. (Du kan hämta hela underlaget till kommunstyrelsens sammanträde här.)

Det finns säkerligen anledning att återkomma till denna fråga senare. (Nu skrevs det ju att också Uddevalla kommun är intresserad av vatten från Vänern via Trollhättans vattenledning. Se TTELA “Grönt ljus för miljardprojekt om framtidens vatten”.) Jag har en känsla av att hela projektet inte är helt okontroversiellt… Här avslutar jag med att återge förslaget till beslut i kommunstyrelsen:

“Kommunstyrelsen
1. anmodar Trollhättans Energi AB (TEAB) att hos Vänersborgs kommun ansöka om planbesked för området som är tänkt för anläggningen på Nordkroken samt marken i anslutning till området.
2. Begär att TEAB till Vänersborgs kommun kommer in med en mer detaljerad redovisning av den tänkta dragningen av vattenledningen till Trollhättans vattenverk då det grova förslag som redovisas passerar känsliga områden samt inte ger möjlighet att utläsa eventuell samdragning av ledningar för Vänersborgs kommun.”

Tre ärenden på sammanträdet handlar om att utöka eller införa verksamhetsområden. Det handlar om att kommunen ska anlägga VA-ledningar mm och att fastigheterna i verksamhetsområdet ska, och måste, ansluta sig. De tre områden som det gäller denna gång är utökat verksamhetsområde i Källeberg 1:6 i Brålanda och i Dyrehög, Källeberg och Tån, också i Brålanda, samt införande av verksamhetsområde i Gaddesanna på Vänersnäs. (Ja, jag vet att det heter Gardesanna, men detta är numera den officiella stavningen – se “Gardesanna: Namnfrågan avgjord!”.)

Det är med andra ord den traditionella kommunala VA-lösningen som gäller och fastigheter kommer inte att få några andra val än att ansluta sig. Det spelar ingen roll om det finns andra alternativa lösningar som är lika bra eller bättre än kommunens. Alla ska med i det kommunala VA-nätet. De flesta fastighetsägare vill emellertid, och det är naturligtvis viktigt att komma ihåg, att kommunen ska upprätta verksamhetsområden och de vill ansluta sina fastigheter till det kommunala VA-nätet. Men, och det är naturligtvis också viktigt att komma ihåg, det finns de som varken vill eller behöver. Se bara på Solvarm i Sikhall.

Det är två av fastigheterna, Dyrehög och Tån, som har ansökt om enskild avloppsanläggning. Det har miljö- och hälsoskyddsnämnden avslagit. Efter överklagan från fastighetsägarna har även Länsstyrelsen avslagit ansökningarna.

Länsstyrelsen skrev att de sökta avloppsanläggningarna:

“inte uppfyller hög skyddsnivå för hälsoskydd med hänsyn till närheten till grundvattentäkten.”

Det kan jag inte uttala mig om, men det stämmer säkert. Däremot skrev Länsstyrelsen också:

“Anslutning till en kommunal va-anläggning utgör som regel den miljömässigt mest lämpliga lösningen för att undvika olägenheter från utsläpp av avloppsvatten.”

Och det kan man diskutera… (Jag har skrivit en hel del de senaste åren om VA – se här eller här.)

Det hela är även intressant utifrån kommunfullmäktiges senaste beslut angående Bergagården… 

“fullmäktige förespråkar en upprustning av den befintliga lokala avloppsanläggningen med infiltration.”

Var finns den kommunala logiken?

Fastighetsägarna på Gardesanna, och i de flesta fall handlar det om sommarstugeägare, har haft problem med kommunen och VA-frågan i många, många år. Kommunen har ansett att VA-frågan inte har varit några problem, och därför inte velat inrätta något verksamhetsområde. Samtidigt som kommunen har nekat fastighetsägare att ordna vettiga enskilda lösningar. Fastighetsägarna har varit i något slags moment 22.

Jag har faktiskt skrivit två bloggar om VA-frågan på Gardesanna. Det var på våren 2014. Då krävde Länsstyrelsen att Gardesanna skulle bli ett verksamhetsområde, men kommunen “stretade emot”. Det är faktiskt intressant att läsa kommunens negativa inställning till verksamhetsområde. Kommunen hade väldigt många argument för att inte bygga ut det kommunala VA-nätet på Gardesanna. (Även undertecknad hade en något annorlunda på den tiden än nu.) (Se “Gardesanna – också en del? (1/2)” och “Gardesanna – också en del! (2/2)”.)

Länsstyrelsen förelade till slut, den 25 juni 2015, Vänersborgs kommun att för en del fastigheter:

“bestämma verksamhetsområde för spillvatten och tillse att behovet senast den 31 december 2021 tillgodoses genom en allmän va-anläggning.”

Förslaget till det kommunala verksamhetsområdet Gaddesanna-Anundstorp ser ut så här:

Hur stämningarna är ute på Vänersnäs återstår att se. Min känsla är att allt inte kommer att löpa helt smärtfritt. Det gäller både VA-nätet och att fastighetsägare vill bygga och bygga ut på sina tomter. Men än syns inga sådana problem, eller utmaningar, i underlaget. Det står istället:

“Projektering av båda nyttigheter är till viss del klar, vissa markupplåtelseavtal är tecknade och kontakt med markägare pågår. … I nuläget finns inte heller några omständigheter som ger anledning att befara att utbyggnaden av den allmänna va-anläggningen inte ska vara klar inom förelagd tid, d.v.s. den 31 december 2021.”

Kommunstyrelsen har många fler ärenden på sitt bord på onsdag. Men det återkommer jag till.

Gardesanna? Gaddessanda? Gaddesanna?

”Gardesanna, Gardis eller Gaddesanna – badplatsen som är belägen vid randen av Halleberg har flera vedertagna namn.”

Så började TTELA recensionen av Sveriges finaste badstrand för några veckor sedan. Och det blev naturligtvis också inledningen till en namndiskussion. Igen. Vad heter badstranden egentligen? TTELA fortsatte att i artikeln kalla Gardis för ”Gardesanna”. Och det är vad de flesta ”ur-invånare” i kommunen kallar badstranden. Men så hade TTELA en artikel igår och då stavades namnet annorlunda. Och fel…. Eller? Då bestämde jag mig för att publicera följande blogg – en gång till. Bloggen publicerades första gången den 15 oktober 2015. Då diskuterades också namnfrågan. Och jag kan nog tycka att namnfrågan då visade sig vara avgjord.

=====

Sent omsider så fick jag äntligen ett mail från Lantmäteriet i Gävle. Det var ett svar på en fråga som jag ställde redan i början på augusti (se ”Gardesanna eller Gaddesanda?”):

”Vad heter egentligen Gardesanna officiellt?”

Lokalbefolkningen liksom stugägare från Trollhättan, Grästorp eller Vänersborg har som bekant alltid kallat badplatsen för Gardesanna, eller mer populärt – Gardis. Vänersborgs kommun använder däremot ett annat namn, ett namn som dessutom förekommer i två olika stavningar – Gaddesanda eller Gaddessanda.

lantmaterietSvaret från Lantmäteriet i Gävle var kort. Det stod:

”Jag kan således också konstatera att Vänersborgs kommun efter förfrågan och trots Lantmäteriets utredning av frågan fortsätter att använda den ifrågasatta namnformen Gaddessanda i belägenhetadresserna.”

karvling2Intressant tänkte jag, har kommunen fel och folket rätt? Som det brukar vara i Vänersborg… Men någon mer ledtråd fick jag inte. Inte i själva mailet. Däremot medföljde det en bilaga till mailet. Och där visade det sig att min första tanke var fel.

Bilagan till mailet bestod av flera dokument. Några härstammade ända från slutet av det förra milleniet. Det visade sig nämligen, inte helt oväntat, att namnstriden hade pågått i flera år. Och alla som har protesterat har velat att det ska heta Gardesanna…

En person skrev redan 1998:

”När jag köpte min stuga 1947 var benämningen för området GARDESANNA.”

Brevskrivaren anförde diverse argument som bevis, till exempel:

MagnusGabriel”Från Kart-kort Halle-Hunneberg: särtryck ur koncept bl. 42 VÄNERSBORG NV av år 1927 framgår att den aktuella badstrandens namn är De la Gardies sandar.”

Fler har som sagt skrivit och klagat. Och breven, som var adresserade till kommunen, är bestämda. Ytterligare ett exempel:

”Vi reagerar mot att Ni försöker döpa om Gardesanna till ”Gaddessanda” vilket vi inte kan acceptera. Man ändrar inte namn som är inarbetade genom årtionden. Vi vill inte vara med om en sådan ändring av namnet.”

Ord och inga visor som synes.

Det tycks mig som att de som bor där ute, på Gardis, har en åsikt och att tjänstemännen i Vänersborgs kommun, som kanske varken bor eller har bott därute, eller kanske inte ens har växt upp i Vänersborg (eller Trollhättan eller Grästorp), en annan.

gardis2Den officiella namnfrågan avgjordes redan i januari 2003. Då skrev ”Lantmäteriverket Landskaps- och fastighetsdata” i Gävle följande, och jag citerar hela avsnittet:

”Namnet Gaddesanda, Gaddesanda [det måste ha blivit något fel här; min anm] eller Gaddessanda i Vänersnäs socken har behandlats i två uppsatser som finns tillgängliga vid SOFI i Upp­sala. I uppteckningar av namnet från 1927-1928, för övrigt gjorda av den sedermera berömda radiomannen Lars Madsén, framgår att ut­talet är ”gaddesanda” men att man i Trollhättan och Vänersborg ta­lar om ”garddis”. Madsén skriver ”På sista tiden allmänt besökt badort, kallas i Trollhättans och Vänersborgs slang för ”garddis”, vilket av de ortslärda o. tidningsskrivare tagits för det rätta namnet och satts i samband med de la Gardie, som en tid hade Frugården och Håberg. Därifrån skrivningen på G[eneralstabskartan]. Så långt Madsén. Inger Bengtsson tar ånyo upp namnet i en uppsats från 1941, betitlad Ortnamnen på Halleberg och i dess närmaste omgiv­ning. Bengtsson anger uttalsformerna ”garddesanna” och ”gaddesanna”, och skriver om namnet att ”förleden är genitiv av familjenamnet Gadd, se Gaddetorp”, samt att namnet ”sedermera omtytts till de la Gardies sandar. Magnus Gabriel de la Gardie ägde flera egendomar på V[änersnäs], och det k a n vara möjligt, att det är hans namn, som ingår i ortnamnet, men det är knappast troligt”. I en sakkunnigt diskuterande artikel om namnet i Elfsborgs läns annons­blad, nr 99, 27 augusti 1960, avfärdar signaturen Teng alla påståenden om ett samband mellan De la Gardie och Gaddesanna. Han visar i stället på det naturliga sambandet mellan Gaddetorp och Gaddesanna. Vid förstagångskartläggningen för den nya ekonomiska kartan vilket i detta område ägde rum 1961-1963, upptecknades för det aktuella området namnet Gaddesanda. Denna namnform har sedan språkligt granskats av dåvarande Svenska ortnamnsarkivet, föregångaren till SOFI, och därvid slutgiltigt godkänts för kartredovisning. Vid en se­nare revidering av samma kartblad utförd 1982, har namnet ånyo va­rit uppe för behandling, och vid en ny granskning har dåvarande Ortnamnsarkivet i Uppsala föreslagit en ändring av Gaddesanda med ett -s- till Gaddessanda med två -s-. gardis2bOrtnamnfunktionen har mot bak­grund av ovan företagna utredning av namnet, och i samråd med SOFI, beslutat om att ändra den nuvarande stavningen Gaddessanda till Gaddesanna, vilket dels ger en tydligare samband med namnet Gaddetorp, och dels är mera överensstämmande med det genuina ut­talet.”

Det kan noteras, och det tycker jag är viktigt, att Lantmäteriverket medger och erkänner att i Vänersborg och Trollhättan säger man ”garddis”, dvs förkortningen av Gardesanna.

Och så skulle väl Gardis ha hetat om det inte hade varit för den här personen som skrev en artikel i TTELA:s föregångare ELA 1960. Vem nu hen var, denne person med signaturen ”Teng”… I varje fall har hen haft en väldig betydelse. Det tycks som om alla samband mellan De la Gardie och Gardesanna har avfärdats enbart på grund av dennes artikel…

lantmaterietMen som synes gör Lantmäteriverket en kompromiss. Det ska heta ”Gaddesanna”. Och orsaken är alltså att detta namn ”är mera överensstämmande med det genuina ut­talet”. Lantmäteriverket vet att de namn som lokalbefolkningen använder ofta är de riktiga. Här räcker emellertid denna vetskap bara till för en kompromiss. Varför bara till en kompromiss kan man undra… Jag ställde den frågan till Lantmäteriet:

”Om nu det genuina uttalet är så betydelsefullt så att det kan få er att ändra stavningen, survarför går ni inte hela vägen och säger att det heter Gardesanna?”

Tyvärr har jag inte fått något svar.

Hur som helst, med ovanstående motivering så beslutade Lantmäteriverket, efter samråd med SOFI (Ortnamnsarkivet), att namnet skulle vara Gaddesanna. Utan ”r”. Och med ett ”s”. Och två ”n”, i stället för ”nd”.

G-A-D-D-E-S-A-N-N-A

Så här ser beslutet ut från den 29 januari 2003:

gardis_beslut_2

Och en förstoring av det väsentligaste:

gardis_beslut

Inte för att jag är särskilt tillfreds med Lantmäteriverkets beslut, för mig kommer det nog ändå att heta Gardesanna… Men det är väl bara att acceptera beslutet.

Även om kommunen inte har gjort det.

Nu förstår vi i varje fall varför det stod följande i mailet från Lantmäteriverket:

”Jag kan således också konstatera att Vänersborgs kommun efter förfrågan och trots Lantmäteriets utredning av frågan fortsätter att använda den ifrågasatta namnformen Gaddessanda i belägenhetadresserna.”

Vänersborgs kommuns envisa användning av stavningen Gaddesanda eller Gaddessanda är inte bara i strid mot det folkliga uttalet (och stavningen), utan också ett tämligen nonchalant åsidosättande av ett officiellt beslut. Och när, och vem, som har fattat det här beslutet i Vänersborg har jag inte lyckats få reda på. Det bara är så… Typ.but

MEN!

Jag skrev till kommunen och påpekade att det fanns ett officiellt beslut från 2003 på namnet. Och, ser man på, kommunen ska ändra sig!

”vi ska nu ändra dessa [adressnamnen; min anm]. Det är ett par stycken som ska ändras, över 100 st när jag kollade snabbt och vi måste skicka ut brev till var och en.
Vi kommer att ta tag i detta så snabbt vi hinner men någon gång innan jul kommer detta ske.”

WOW!

Dagens tjänstemän medger att de ”gamla tjänstemännen” har gjort fel. Kommunens stavning och uttal är och har varit felaktigt. Kommunen ska ändra sig!

gardis1Sveriges vackraste strand kommer i fortsättningen att heta:

G-A-D-D-E-S-A-N-N-A.

Även i Vänersborg.

Det tycker jag är fantastiskt.

Fast ett av ”d:en” borde bytts ut till ett ”r”…

Heta politiska frågor (2/2)

20 augusti, 2017 1 kommentar

I torsdags tog jag upp två av höstens aktuella politiska frågor i Vänersborg, Sanden och Wargön Innovation (se ”Heta politiska frågor (1/2)”). Det finns fler frågor.

byggnadsmotePå tisdag kör byggnadsnämnden igång. Tyvärr ligger bara dagordningen på hemsidan – utan underlag. Men jag ser att ärende 9 handlar om den nya förskolan i kvarteret Hönan:

”Bygglov för nybyggnad av förskola”

Det är inte en dag för sent. Barn- och Ungdomsnämnden, som den hette då, beslutade redan den 11 november 2013 att en ny förskola skulle byggas. Ärendet har sedan förhalats och försenats av de styrande. Ska det äntligen hända något nu, snart 4 år senare…? Eller kommer byggnadsnämnden att neka bygglov på grund av typ fel färg på byggnaden, att förskolan ska stå på någon kulle likt Arnes sommarhus på Nordkroken eller något annat. Jag tror inte det. Förslaget från tjänstemännen är att byggnadsnämnden ger bygglov.

honan_ritning2017

Det kan noteras att det inte finns någon punkt på byggnadsnämndens dagordning som följer upp uppmaningen från sammanträdet den 20 juni:

”Byggnadsnämndens ordförande och vice ordförande uppmanas av en enig byggnadsnämnd att agera snarast avseende publika angrepp/påtryckningar på förvaltningens tjänstemän i ett specifikt ärende avseende myndighetsutövning.”

Vad jag vet så har nämndens två ordförande ännu inte agerat. Vad nu det skulle innebära…

ursand3bBert Karlsson och Daniel Aronsson planerar att bygga ut på Ursand. (Se artikel i TTELA ”Så satsar Ursand inför 2018”). Det är tänkt att det ska bli nya byggnader, en spa-anläggning, fler campingplatser och dessutom flytande hus på Grönvik mm. Vad jag vet så har Bert börjat i rätt ända denna gång och alla bygghandlingar är inskickade till byggnadsförvaltningen. Jag hoppas att nämnden så småningom ger klartecken för fortsatt expansion.

TTELA uppger att det kalkyleras med investeringar på omkring 30 miljoner kr uppe på Ursand. Och med tanke på allt som ska göras förefaller summan vara både rimlig och korrekt. Det jag undrar, och antagligen många med mig, är hur stor del av kostnaderna som Vänersborgs kommun ska stå för. Det är ju kommunen som äger marken… Visst, arrendet kommer väl att höjas om kommunen står för investeringarna, men då blir ju den gamla frågan återigen aktuell – vad händer om Bert och Daniel Aronsson så småningom drar därifrån? Det bästa vore, enligt min mening, att sälja campingplatsen till Bert och Aronsson. Då riskerar inte kommunen att förlora några pengar. Det har inte Vänersborg råd med…viking2

Det kanske kommer att bli diskussion kring vikingabyn på Halleberg i höst. (Se TTELA ”Vikingaby på Halleberg”. Det har stått mycket matnyttigt i TTELA den gångna veckan…)

Det byggs ju en vikingaby på Halleberg, till filmen om Halvdan Viking. Och nu pågår det en namninsamling om att Vänersborgs kommun ska köpa in byn efter inspelningen. Jag finner det lite tveksamt, snällt sagt, att en vikingaby tillhör kommunens kompetensområde. Jag ser också en massa kostnader framför mig… Det är ju inte ens kommunens mark…  Men kanske vore det något för ”Projekt Halle- och Hunneberg” (se ”Kommunens principer och Halle- & Hunneberg”) att titta på? En vikingaby skulle säkerligen locka turister. Och kanske kunde det göras typ en lekpark à la Trollhättan i anslutning till byn? Eller kanske Bert Karlsson är intresserad? Han har ju erfarenhet av vikingabyar.

torgbrunn1På tal om folkliga initiativ. På Torget i Vänersborg samlas folk för att ha en lugnande effekt på kommunens ungdomar. Det har ju varit en del bråk i centrum. Och i fredagens TTELA (se ”Timjan stänger efter oroligheterna”) kunde vi läsa om att ungdomshuset Timjan ska hålla stängt tills vidare.

Jag var på Torget i onsdags. Då var det ett gäng ”knuttar” med sina motorcyklar som ”kollade läget” – och allt var lugnt. Det var, vad jag förstod, helt ”vanligt folk” som stod där – och som månade om både sin stad och kommunens ungdomar. Det är en bedrövlig utveckling att folk inte ska kunna känna sig säkra i kommunens centrum. Å andra sidan kommer jag ihåg allt bråk på Torget i slutet av 1960-talet, då Torget också var en samlingsplats för stadens ungdomar.

gardis15_1I TTELA kunde vi i torsdags läsa om att kommunen har lagt ut en matta på Gardesanna (se ”Lättare ta sig till vattnet med badmatta”). Det är självklart ett mycket bra initiativ. Jag hoppas bara att den ligger på kommunal mark, så att inte kommunen bryter mot några av sina principer…

Det finns fler viktiga politiska frågor som kommer att behandlas i höst, den nya översiktsplanen är en. Men till dom frågorna får jag återkomma.

adhdDet stod som sagt mycket i veckans nummer av TTELA. I torsdagens TTELA (se ”Politikers adhd-inlägg prövas inte av DO”) stod det också om kommunpolitikern från Vänersborg som lade upp en bild (se bilden till vänster) som anmälaren ansåg innebar diskriminering mot personer med en funktionsnedsättning. Diskrimineringsombudsmannen bestämde emellertid att inte ta upp ärendet. TTELA skrev också att:

”politikern har tagit personlig ställning mot diagnoser, trots att han i sitt ämbete handhar ärenden som har att göra med detta.”

Det gör väl händelsen lite politiskt allvarligare för politikern själv och det parti han tillhör, även om själva sakfrågan kring alla diagnoser och följande utskrivningar av mediciner tål att diskuteras. Dock kanske inte med skämtteckningar.

 

Till sist fick jag höra att mina bloggar kring LCHF (se t ex ”LCHF är svaret”) har fått åtminstone en person att bestämma sig för att dra ner på kolhydraterna.

Det är ju roligt att veta att mitt bloggskrivande påverkar i varje fall någon…

Kommunens badplatser

vaneryr15_4Vänersborgs kommun skötte om badplatsen i Väne-Ryr i nästan 50 år. Det var barn- och ungdomsnämnden, i varje fall under min tid i politiken, som såg till att en bajamaja stod på plats, att badplatsen städades regelbundet etc. Sedan tog samhällsbyggnadsförvaltningen över badplatsen för några år sedan och då, år 2014 närmare bestämt, upphörde kommunens ansvar helt plötsligt. Kommunen tog ett ensidigt beslut och slutade att sköta om badplatsen. Till Väne-Ryrbornas förvåning, och protester.

motion3I maj 2015 skrev jag en motion om att kommunfullmäktige skulle ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att sköta badplatsen i Väne-Ryr.

Samhällsbyggnadsnämnden skrev:

”Det är inte i enlighet med vårt uppdrag att använda kommunens resurser till att sköta områden på privat mark.”

Det här var inte helt överensstämmande med sanningen. Nämnden skötte t ex Nordkrokens och Gardesannas badplatser, trots att stränderna till 90% var privata. Nämnden struntade också i att kommunen hade skött badplatsen i Väne-Ryr i nästan 50 år.

Den första gången som kommunfullmäktige behandlade motionen (24 feb 2016) återremitterades den efter förslag av de styrande partierna.

privatDet hände inget särskilt under återremisstiden. Samhällsbyggnadsnämnden hade sin uppfattning klar. Så här står det i fullmäktiges protokoll från den 23 november 2016:

”… i framtiden förväntas av kommuninvånarna att kommunen ska ta hand om privata anläggningar på privat mark. … Återremissen föranleder ingen förändring av denna uppfattning.”

Badplatsen i Väne-Ryr ligger på privat mark. Och samhällsbyggnadsnämnden sköter inte avslag3om privat mark. Punkt. Det var samhällsbyggnadsnämndens bestämda uppfattning.

Motionen avslogs av fullmäktige den 23 nov 2016.

I fullmäktigedebatten fördes det fram att muntliga överenskommelser ska undvikas. Vilket naturligtvis är helt rätt, men nu var det ju som det var med Väne-Ryr. Det viktigaste argumentet från majoriteten var emellertid att det fanns upp till 15 badplatser i kommunen ”i liknande former” som badplatsen i Väne Ryr. Och om kommunen ska sköta Väne Ryr så ska i så fall alla andra behandlas lika.badkarta

Argumentet att badplatsen låg på privat mark, som var det tunga argumentet från samhällsbyggnadsnämnden, användes inte. Möjligtvis var det så att majoriteten hade svårt att argumentera för detta med tanke på förhållandena i Gardesanna och Nordkroken… (Jag fick till och med ordförande Lars-Göran Ljunggrens tillåtelse att visa bilder på ägoförhållandena.)

nordkroken_gardesanna

Vänsterpartiet skrev en ny motion.

motion2”Vi menar att det är viktigt att kommunen ställer upp med service också för de invånare som inte bor i centralorten. Alla invånare betalar skatt och måste i gengäld få en rimlig service av kommunen. Som t ex kommunal skötsel av vissa badplatser. Kommunen skulle kunna åta sig att grovstäda, tömma papperskorgar, placera ut och tömma bajamajor, besiktiga och vid behov komplettera utrustning för livräddning osv på fler badplatser. Det skulle framför allt gynna de invånare som bor på landsbygden.”

Motionen handlade således inte om Väne-Ryr utan om alla de badplatser som finns i kommunen. Alla badplatser skulle ju behandlas lika, det var ju fullmäktiges budskap. (Hela motionen finns här.)

Vänsterpartiet yrkade:

”att kommunen utreder vilka badplatser det kan bli aktuellt att sköta om och vilka kostnader som är förknippade med en sådan skötsel”

avslag3För ett tag sedan kom svaret från samhällsbyggnadsförvaltningen (13 april) – ett svar som också låg till grund för beslutet i samhällsbyggnadsnämnden (19 april) att föreslå avslag på motionen.

”Att utreda kostnader för privatägda anläggningar eller mark ingår inte i nämndens ansvarsområde.”

Samhällsbyggnads brydde sig inte om att utreda det som motionen syftade till. Fullmäktige remitterar alltså motionen till samhällsbyggnadsnämnden som säger – ”vill inte”… Den återanvände bara det gamla ”privat-argumentet”. Som faktiskt inte är mycket till argument.

I förvaltningens underlag så står det till och med att samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut:

”kunde ses som ett principbeslut där det i framtiden förväntas av kommuninvånarna att kommunen ska ta hand om privata anläggningar på privat mark.”

cirkelresonemangDet blir ett ”cirkelresonemang” – det ingår inte i samhällsbyggnadsnämndens uppdrag nu och därför kan inte fullmäktige ge nämnden detta uppdrag sedan. Men det står faktiskt kommunfullmäktige helt fritt att ge detta uppdrag – oavsett hur det är nu…

Så på sätt och vis har samhällsbyggnadsnämnden och -förvaltningen satt sig över kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan nämligen besluta om att ge detta uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden – och det är ju faktiskt det som motionen handlar om och syftar till! Det är inget som hindrar kommunen att sköta om privat mark! Det finns inga lagar och inget kommunalt regelverk som förhindrar detta. Det gäller bara att markägaren ger sitt tillstånd.

Kommunfullmäktige kan besluta om nya principer…

Det är således inte mycket till svar som Vänsterpartiet får på sin motion. Man kan nog till och med säga att Vänsterpartiet inte ens har fått något svar. Det blir bara ett slags viljeuttryck från tjänstemännens sida som politikerna i samhällsbyggnadsnämnden accepterar utan att bry sig om motionens intentioner.regn5

I sitt svar skriver förvaltningen också, vilket jag tycker är anmärkningsvärt:

”Budgetmässigt hoppas vi alltid på regniga och kalla somrar med få badgäster.”

Det är nästan så att man kan tro att samhällsbyggnadsförvaltningen tycker att det är olyckligt att det finns invånare i kommunen… Att kommuninvånarna bara ställer till problem för kommunens politiker och anställda… Tänk, invånare som till och med vill bada på somrarna… Fast det kostar kommunen pengar…

karvlingNu är det väl inte så illa, hoppas jag, men det är kanske ändå på sin plats att påpeka att kommunens uppgift och funktion är att finnas till för invånarna… Och att det också är invånarna som genom sin skatt betalar kommunens verksamhet…

Samhällsbyggnadsförvaltningen har således inte heller räknat ut vad det skulle kosta kommunen att sköta om ett visst antal badplatser. Den skriver att de andra badplatserna som kommunen sköter om, dagligen(?), Sikhall, Skräcklan (”barnbadet” och Jakoben), Ursand, Gardesanna, Boteredsjön och Nordkroken, kostar 200.000 kr per år.

Jag tror inte att det skulle behöva kosta så här mycket att sköta om t ex badplatsen i Väne-Ryr. Kommunen skulle faktiskt kunna träffa överenskommelser med byalag och markägare om att ta gemensamt ansvar för badplatser.

Men har man bestämt sig för att man inte vill, så vill man inte…

glad6Det finns dock en positiv nyhet i samhällsbyggnadsförvaltningens underlag från den 13 april:

”För 2017 kommer badplatserna i Sikhall och Nordkrokens anläggas med handikappanpassade vattentoaletter anslutna till det allmänna VA, den totala investeringarna är 2 Mkr.”

För Nordkrokens badgäster innebär det alltså att de kan gå från den privat ägda stranden till kommunala toaletter. Inte helt fel…

Vänsterpartiets motion om badplatser ska behandlas av kommunfullmäktige i maj eller juni.

Badplats Väne-Ryr! Och Gardis! Och Nordkroken!

16 november, 2016 1 kommentar

Den 23 november ska kommunfullmäktige behandla Vänsterpartiets och min motion om badplatsen i Väne-Ryr. I kommunstyrelsen så var Vänsterpartiet det enda parti som ville bifalla den.

vaneryr15_4Jag har skrivit ganska mycket om badplatsen, men det finns ytterligare några aspekter som jag vill belysa. Och som, anser jag, ger nya och andra perspektiv på ärendet. Förhoppningsvis kan det få någon att ändra inställning… Jag tycker nämligen att behandlingen av invånarna i Väne-Ryr börjar kännas lite skandalartad.

Det avgörande skälet till att de andra partierna och tjänstemännen på Samhällsbyggnadsförvaltningen och Kommunstyrelseförvaltningen vill avslå motionen är att badplatsen ligger på privat mark. Det innebär, menar de, att kommunen inte kan och ska sköta badplatsen i Väne-Ryr.

Samhällsbyggnadsnämnden skriver:

”Det är inte i enlighet med vårt uppdrag att använda kommunens resurser till att sköta områden på privat mark.”

Det här är faktiskt inget argumentcirkelresonemang. Och det är överhuvudtaget inget svar på min motion!

Kommunfullmäktige skulle ju kunna besluta om att ge detta uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden – och det är ju faktiskt det som motionen handlar om och syftar till! Därför blir yttrandet en typ av ”cirkelresonemang”/”cirkelargumentering” – det ingår inte i samhällsbyggnadsnämndens uppdrag (nu) och därför kan inte fullmäktige ge nämnden detta uppdrag (sedan). Men det står faktiskt kommunfullmäktige helt fritt att ge detta uppdrag – oavsett hur det är nu…

byrakrati3Kommunstyrelseförvaltningen skriver i sitt yttrande över motionen:

”Kommunstyrelseförvaltningen delar samhällsbyggnadens uppfattning om att det inte ligger i deras uppdrag att använda resurser på privata anläggningar/infrastruktur.”

Nu var det faktiskt inte det som samhällsbyggnadsnämnden skrev. Nämnden skrev inget om anläggningar/infrastruktur utan bara om mark. Jag vet inte varför kommunstyrelseförvaltningen har så att säga vidgat begreppen.

obs2nonoDet är inget som hindrar kommunen att sköta om privat mark! Det finns inga lagar och inget kommunalt regelverk som förhindrar detta. Det gäller bara att markägaren ger sitt tillstånd.

En jurist skriver till mig med anledning av detta:

”Kommunen har ingen rättslig möjlighet att på eget bevåg sköta om privat mark. För detta krävs att kommunen har rådighet över marken, genom att markägaren lämnat sitt medgivande.”

Och i det här fallet har markägaren lämnat sitt medgivande – i snart 50 år.

historiaDenna ”historiska aspekt” är för övrigt mycket viktig.

Alla parter är överens om att kommunen har skött badplatsen så länge man kan minnas, kanske till och med ända från början på 1970-talet. Det betyder att kommunen har skött badplatsen i snart 50 år. Och det är tämligen säkert att kommunens skötsel av badplatsen har varit en överenskommelse mellan någon eller några politiker och/eller tjänstemän och Väne-Ryr-borna. Även om inga papper har undertecknats.

avtalSamme jurist skriver till mig med anledning av detta:

”Det kan då sägas att kommunen och markägaren har haft ett muntligt tillsvidareavtal om badplatsens skötsel, som ska ha sagts upp med skälig uppsägningstid.”

Muntliga avtal är alltså att likställa med skriftliga. Då betyder detta att kommunen inte ensidigt kan bestämma att sluta sköta badplatsen. Som kommunen har gjort i det här fallet.

Kommunstyrelseförvaltningen skriver:

”Det visade sig då att badplatsen i Väne Ryr ligger på privat mark. Samhällsbyggnadsförvaltningen valde då att avsluta skötseln.”

Det gjorde kommunen utan ”uppsägningstid” och utan dialog eller diskussioner med den andra parten. Vad jag förstår så kan detta vara ett brott mot lagen.

lagbokOch på tal om lagar.

Den enda lag som skulle kunna förhindra att kommunen tog hand om skötseln i Väne-Ryr vore Kommunallagen. I 2 kap § 2 står det:

”Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”

Men det finns sakliga skäl i det här fallet. Och det är att kommunen faktiskt har skött badplatsen i snart 50 år med markägarens tillstånd och genom någon typ av muntligt avtal.

Och så sköter ju kommunen om privat mark på Nordkroken och Gardesanna… Och då måste väl badplatsen i Väne-Ryr också skötas… Att kommunen ska ”behandla sina medlemmar lika” talar snarare för att kommunen ska sköta badplatsen i Väne-Ryr än tvärtom…

För det ligger till så här.

princip_ingaKommunen sköter om stränderna på Nordkroken och Gardesanna. På Nordkroken och Gardesanna är den största delen av stränderna i privat ägo. Och det betyder ju faktiskt att principen om att kommunen inte sköter privat mark inte gäller på Nordkroken och Gardesanna. Principen är alltså ingen princip, utan det är just badstranden i Väne-Ryr som kommunen inte vill ta hand om.

Hur förklarar samhällsbyggnadsnämnden och kommunen detta?

Jo:

”…vid dessa två ovannämnda badplatser (Nordkroken och Gardesanna; min anm) är kommunen delvis markägare, vilket gör att vi inte kan jämföra skötsel av dessa bad med varandra.”utropstecken3

Här säger ju kommunen faktiskt själv att principen den hänvisar till inte är någon princip, i varje fall inte om kommunen är ”delvis markägare”.

Jag begärde ut kartor över vad kommunen ägde för områden vid Nordkroken och Gardesanna. Och jämförde dem med Väne-Ryr.

Här ser vi vad kommunen äger på Gardesanna (röd streckmarkering) och vad som är stränder (gulmarkerat av mig, det är på ett ungefär):

Gardesanna

Kommunen äger förvisso ganska stora marker på Gardesanna, men egentligen inte särskilt mycket av stranden. Det är mindre områden till ”vänster”.

Kan kommunen sägas vara ”delvis markägare” på Gardesanna? Jo visst. Det är dock svårt att säga hur mycket kommunen äger, 10%? (Äganderätten till vattenområdena utanför badplatsen är inte utredd.) Det betyder att upp mot 90% av stranden som kommunen sköter är privat…

På Nordkroken ser kommunens ägande ut så här:

Nordkroken

I Nordkroken äger kommunen mindre mark än i Gardesanna och kanske 40 meter strandremsa längst upp till vänster på kartan. Kommunen äger dock ingen del av ”huvudstranden”.

Men visst är kommunen ”delvis markägare” på Nordkroken, också.  Även här är det väl fråga om att kommunen äger ungefär 10%. (I Nordkroken finns det en samfällighet som har över 150 delägande fastigheter, och kommunen några av dessa. Hur stor andel var och en av fastigheterna har är inte utredd.) Det betyder, även på Nordkroken, att upp mot 90% av stranden som kommunen sköter är privat…

karvlingHar ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen, och tjänstemännen, tittat på kartorna?

Kommunen sköter alltså om stränderna på Nordkroken och Gardesanna – städar, tömmer papperskorgar, ställer upp och tömmer bajamajor, besiktigar och kompletterar vid behov utrustning för livräddning osv. Fast Nordkroken och Gardesanna till kanske 90 procent är privata stränder.

Och hur ser det då ut ute vid Ryrsjön? Vad äger kommunen där?

vaneryr_badplats

Nej, kommunen äger inte sandstranden. Inte ens till 10 procent. Kommunen äger dock mark i närheten.

Så döm själva.

questionÄr ett kommunalt ägande av 10 procent av stränderna i Nordkroken och Gardesanna av den principiella betydelse att kommunen ska sköta även de 90 procent privat ägda delarna?

Det här är egentligen det enda argument som de politiska partierna (utom Vänsterpartiet) och kommunen framför. Är det så tungt och avgörande att det överspelar alla andra argument?

Jag tycker inte det.

Det kan också tilläggas att på den mark som kommunen äger i Väne-Ryr, så finns det en kommunal lekplats som kommunen sköter om – endast några hundra meter från badplatsen. (Se krysset på kartan över Väne-Ryr.) Hur svårt skulle det vara att samtidigt som personalen ändå är på lekplatsen också åka hundra meter till badplatsen?

Tänk att det ska vara så svårt för kommunen att ställa upp för vänersborgarna, så svårt att den hela tiden tycks söka med ljus och lykta för att hitta skäl att slippa tillgodose invånares önskemål. Jag har svårt att förstå att de styrande inte vill se utveckling och positiva händelser i kommunen, att de inte vill driva politiska frågor för vänersborgarna. Ibland, som i det här fallet, krävs det bara ett liten uns av kreativitet för att få till stånd förändringar till det bättre. Och typ 15-25.000 kr per år, en struntsumma. Det är nästan så att jag får känslan av att ”kommunen” är bitter och sur…

Gardesanna: Namnfrågan avgjord!

15 oktober, 2015 3 kommentarer

gardis15_1Sent omsider så fick jag äntligen ett mail från Lantmäteriet i Gävle. Det var ett svar på en fråga som jag ställde redan i början på augusti (se ”Gardesanna eller Gaddesanda?”):

”Vad heter egentligen Gardesanna officiellt?”

Lokalbefolkningen liksom stugägare från Trollhättan, Grästorp eller Vänersborg har som bekant alltid kallat badplatsen för Gardesanna, eller mer populärt – Gardis. Vänersborgs kommun använder däremot ett annat namn, ett namn som dessutom förekommer i två olika stavningar – Gaddesanda eller Gaddessanda.

lantmaterietSvaret från Lantmäteriet i Gävle var kort. Det stod:

”Jag kan således också konstatera att Vänersborgs kommun efter förfrågan och trots Lantmäteriets utredning av frågan fortsätter att använda den ifrågasatta namnformen Gaddessanda i belägenhetadresserna.”

karvling2Intressant tänkte jag, har kommunen fel och folket rätt? Som det brukar vara i Vänersborg… Men någon mer ledtråd fick jag inte. Inte i själva mailet. Däremot medföljde det en bilaga till mailet. Och där visade det sig att min första tanke var fel.

Bilagan till mailet bestod av flera dokument. Några härstammade ända från slutet av det förra milleniet. Det visade sig nämligen, inte helt oväntat, att namnstriden hade pågått i flera år. Och alla som har protesterat har velat att det ska heta Gardesanna…

En person skrev redan 1998:

”När jag köpte min stuga 1947 var benämningen för området GARDESANNA.”

Brevskrivaren anförde diverse argument som bevis, till exempel:

MagnusGabriel”Från Kart-kort Halle-Hunneberg: särtryck ur koncept bl. 42 VÄNERSBORG NV av år 1927 framgår att den aktuella badstrandens namn är De la Gardies sandar.”

Fler har som sagt skrivit och klagat. Och breven, som var adresserade till kommunen, är bestämda. Ytterligare ett exempel:

”Vi reagerar mot att Ni försöker döpa om Gardesanna till ”Gaddessanda” vilket vi inte kan acceptera. Man ändrar inte namn som är inarbetade genom årtionden. Vi vill inte vara med om en sådan ändring av namnet.”

Ord och inga visor som synes.

Det tycks mig som att de som bor där ute, på Gardis, har en åsikt och att tjänstemännen i Vänersborgs kommun, som kanske varken bor eller har bott därute, eller kanske inte ens har växt upp i Vänersborg (eller Trollhättan eller Grästorp), en annan.

gardis2Den officiella namnfrågan avgjordes redan i januari 2003. Då skrev ”Lantmäteriverket Landskaps- och fastighetsdata” i Gävle följande, och jag citerar hela avsnittet:

”Namnet Gaddesanda, Gaddesanda [det måste ha blivit något fel här; min anm] eller Gaddessanda i Vänersnäs socken har behandlats i två uppsatser som finns tillgängliga vid SOFI i Upp­sala. I uppteckningar av namnet från 1927-1928, för övrigt gjorda av den sedermera berömda radiomannen Lars Madsén, framgår att ut­talet är ”gaddesanda” men att man i Trollhättan och Vänersborg ta­lar om ”garddis”. Madsén skriver ”På sista tiden allmänt besökt badort, kallas i Trollhättans och Vänersborgs slang för ”garddis”, vilket av de ortslärda o. tidningsskrivare tagits för det rätta namnet och satts i samband med de la Gardie, som en tid hade Frugården och Håberg. Därifrån skrivningen på G[eneralstabskartan]. Så långt Madsén. Inger Bengtsson tar ånyo upp namnet i en uppsats från 1941, betitlad Ortnamnen på Halleberg och i dess närmaste omgiv­ning. Bengtsson anger uttalsformerna ”garddesanna” och ”gaddesanna”, och skriver om namnet att ”förleden är genitiv av familjenamnet Gadd, se Gaddetorp”, samt att namnet ”sedermera omtytts till de la Gardies sandar. Magnus Gabriel de la Gardie ägde flera egendomar på V[änersnäs], och det k a n vara möjligt, att det är hans namn, som ingår i ortnamnet, men det är knappast troligt”. I en sakkunnigt diskuterande artikel om namnet i Elfsborgs läns annons­blad, nr 99, 27 augusti 1960, avfärdar signaturen Teng alla påståenden om ett samband mellan De la Gardie och Gaddesanna. Han visar i stället på det naturliga sambandet mellan Gaddetorp och Gaddesanna. Vid förstagångskartläggningen för den nya ekonomiska kartan vilket i detta område ägde rum 1961-1963, upptecknades för det aktuella området namnet Gaddesanda. Denna namnform har sedan språkligt granskats av dåvarande Svenska ortnamnsarkivet, föregångaren till SOFI, och därvid slutgiltigt godkänts för kartredovisning. Vid en se­nare revidering av samma kartblad utförd 1982, har namnet ånyo va­rit uppe för behandling, och vid en ny granskning har dåvarande Ortnamnsarkivet i Uppsala föreslagit en ändring av Gaddesanda med ett -s- till Gaddessanda med två -s-. gardis2bOrtnamnfunktionen har mot bak­grund av ovan företagna utredning av namnet, och i samråd med SOFI, beslutat om att ändra den nuvarande stavningen Gaddessanda till Gaddesanna, vilket dels ger en tydligare samband med namnet Gaddetorp, och dels är mera överensstämmande med det genuina ut­talet.”

Det kan noteras, och det tycker jag är viktigt, att Lantmäteriverket medger och erkänner att i Vänersborg och Trollhättan säger man ”garddis”, dvs förkortningen av Gardesanna.

Och så skulle väl Gardis ha hetat om det inte hade varit för den här personen som skrev en artikel i TTELA:s föregångare ELA 1960. Vem nu hen var, denne person med signaturen ”Teng”… I varje fall har hen haft en väldig betydelse. Det tycks som om alla samband mellan De la Gardie och Gardesanna har avfärdats enbart på grund av dennes artikel…

lantmaterietMen som synes gör Lantmäteriverket en kompromiss. Det ska heta ”Gaddesanna”. Och orsaken är alltså att detta namn ”är mera överensstämmande med det genuina ut­talet”. Lantmäteriverket vet att de namn som lokalbefolkningen använder ofta är de riktiga. Här räcker emellertid denna vetskap bara till för en kompromiss. Varför bara till en kompromiss kan man undra… Jag ställde den frågan till Lantmäteriet:

”Om nu det genuina uttalet är så betydelsefullt så att det kan få er att ändra stavningen, survarför går ni inte hela vägen och säger att det heter Gardesanna?”

Tyvärr har jag inte fått något svar.

Hur som helst, med ovanstående motivering så beslutade Lantmäteriverket, efter samråd med SOFI (Ortnamnsarkivet), att namnet skulle vara Gaddesanna. Utan ”r”. Och med ett ”s”. Och två ”n”, i stället för ”nd”.

G-A-D-D-E-S-A-N-N-A

Så här ser beslutet ut från den 29 januari 2003:

gardis_beslut_2

Och en förstoring av det väsentligaste:

gardis_beslut

Inte för att jag är särskilt tillfreds med Lantmäteriverkets beslut, för mig kommer det nog ändå att heta Gardesanna… Men det är väl bara att acceptera beslutet.

Även om kommunen inte har gjort det.

Nu förstår vi i varje fall varför det stod följande i mailet från Lantmäteriverket:

”Jag kan således också konstatera att Vänersborgs kommun efter förfrågan och trots Lantmäteriets utredning av frågan fortsätter att använda den ifrågasatta namnformen Gaddessanda i belägenhetadresserna.”

Vänersborgs kommuns envisa användning av stavningen Gaddesanda eller Gaddessanda är inte bara i strid mot det folkliga uttalet (och stavningen), utan också ett tämligen nonchalant åsidosättande av ett officiellt beslut. Och när, och vem, som har fattat det här beslutet i Vänersborg har jag inte lyckats få reda på. Det bara är så… Typ.but

MEN!

Jag skrev till kommunen och påpekade att det fanns ett officiellt beslut från 2003 på namnet. Och, ser man på, kommunen ska ändra sig!

”vi ska nu ändra dessa [adressnamnen; min anm]. Det är ett par stycken som ska ändras, över 100 st när jag kollade snabbt och vi måste skicka ut brev till var och en.
Vi kommer att ta tag i detta så snabbt vi hinner men någon gång innan jul kommer detta ske.”

WOW!

Dagens tjänstemän medger att de ”gamla tjänstemännen” har gjort fel. Kommunens stavning och uttal är och har varit felaktigt. Kommunen ska ändra sig!

gardis1Sveriges vackraste strand kommer i fortsättningen att heta:

G-A-D-D-E-S-A-N-N-A.

Även i Vänersborg.

Det tycker jag är fantastiskt.

Fast ett av ”d:en” borde bytts ut till ett ”r”…

.

PS. Ni som väntar på fortsatt rapportering från måndagens BUN-sammanträde – den är på gång.

Gardesanna eller Gaddesanda?

11 augusti, 2015 8 kommentarer

gardis_toa1Mina två bloggar om Gardesanna (”Gardesannas toaletter” och ”Hett i Gardesanna”) har lästs av väldigt många, faktiskt mer än tusen personer. Gardesanna är nästan ett lika populärt ämne som Sikhall…

Det har också kommit en del kommentarer. En kommentar handlade om en viktig principiell fråga – utlämnande av allmänna handlingar. Kommentatorn påpekade att det inte går att dröja med utlämnandet genom att hänvisa till att någon har semester. Och det är helt riktigt. I Tryckfrihetsförordningen står det:

”Begäran att få avskrift eller kopia av allmän handling skall behandlas skyndsamt.”

gardis2Det är också tveksamt om Lantmäteriet uppfyller lagen. Jag ställde en fråga för drygt en vecka sedan om det heter ”Gardesanna” eller ”Gaddesanda”. Jag blev lovad svar inom två dagar, men det har fortfarande inte kommit något.

Däremot en del synpunkter från vänersborgare…

I Facebookgruppen ”Innerst inne är vi alla Vänersborgare” diskuterades nämligen namnfrågan, tämligen livligt. Ungefär 30 personer skrev att det heter ”Gardesanna”, en tyckte ”Gardisanna” och en annan ”Gardiesanna”. Det var bara en som höll med kommunen om att det heter ”Gaddesanda”. Fast kommunen är inte heller alltid konsekvent… (Se ”Gardesanna i topp i Sverige”.)

Det kom också två mer ”insatta” kommentarer.

Peter S skriver:

”Gaddesanda var en ganska modern myt, typisk efterhandskonstruktion, som tecknaren Erling Svensson hörde och gjorde en teckning av som ELA publicerade. Teckningen föreställde en gammal jordkällare med tak ingrävd i sandbanken vid 3:e strand. Myten sa att en familj Gadde, samma efternamn som en handlare i Vänersborg, matkällaren sas ha tillhört dennes dotter Anna. ”Gaddes Anna”. Några belägg för att någon Anna eller Gadde bott just där finns inte. Däremot sträckte sig De la Gardies marker från Läckö till rasbranten av Halleberg.MagnusGabriel
Det troligaste är att för att markera att här börjar ”mina marker” döpte han stranden till Gardiesanda som med tiden dragits ihop till Gardesanna.”

Det är denna förklaring (om dock inte så insatt och välutvecklad) som de flesta vänersborgare, inklusive vargöbor och vänersnäsare, omfattar. Markerna ägdes av Magnus Gabriel de la Gardie (1622-1686) och det är hans namn som gett upphov till ”Gardesanna”.

Larse L hittade emellertid en annan förklaring på nätet (se här)

”Det finns flera olika förklaringar till namnet. En förklaring utgår från att Magnus de la Gardie skulle ha ägt området, men det är troligen en förklaringssägen, ett försök att försköna verkligheten. En annan förklaring som stöds av Dialekt-, ortnamn- och folkminnesarkivet i Uppsala är att en knekt som hette Gadd bott i det torp som fortfarande heter Gaddetorp. Enligt ortnamnsexperten Bengt Lindström fanns emellertid namnet Gaddetorp redan på 1600-talet och tillhörde då Frugården som ägdes av släkten Bielke. Troligare, säger han, är att förleden Gadd betyder ”utskjutande bergklack” och den senare leden Sanna eller Sanda betyder sanddynor eller sandängar. Därför menar Bengt Lindström, bör Gaddesanna tolkas som ”den från Halleberg utskjutande gadden med sandängar”.”

Det tycks som ett tungt inlägg. I Svenska Akademiens ordbok så finns också ordet ”gadd” förklarat:

”spetsig landtunga; utskjutande stenigt skär.”

Men det är, enligt samma ordbok, samtidigt ett dialektalt och bygdemålsfärgat ord, som används (enbart?) i Norrbotten, Västerbotten och Finland. Och det är ju en bit från Vänersnäs…

gardesanna_vykort_miniDet brukar nog vara så att det som människor i en bygd kallar en geografisk plats i området, och har kallat så i generationer, också är det namn som är det riktiga. Och det råder ingen som helst tvekan att det är ordet ”Gardesanna” som används av lokalbefolkningen.

Vi får se om jag så småningom får något svar från smile2Lantmäteriet. Kanske blir det den statliga myndigheten som får avgöra frågan… (Fast jag har en känsla av att de tycker ”fel”…)

Till sist tre kommentarer som sprider lite mera ljus över toalett- och sopfrågorna på Gardesanna.

Per Sjödahl (MP), ordförande i Miljö- och Hälsoskyddsnämnden, skrev:

”Upplysningsvis kan nämnas att miljö och hälsoskyddsförvaltningen har lämnat synpunkter på placeringen av toaletterna. Dessutom saknas en toalett vid den sk. tredje stranden som tidigare har funnits under många, många år. Först som en fast installation, men sen några år tillbaka som baja-maja.”

Lutz Rininsland (V), flitig badgäst på Gardesanna, kommenterade:

”Såg idag att det finns en felaktig uppgift i bloggen, vet dock ej när tillskottet ställdes upp: Från parkeringsplatsen längst bort vid slingan och cirka 100 meter in på vägen till den ”andra stranden” finns till höger ytterligare fyra ”bajamajor”, som man når från båda badstränder utan att korsa vägen.”

Signaturen ”stugägare och badgäst” skrev:

”Vill bara poängtera att det finns 5-6 sopkärl PÅ stranden (som stått hela sommaren). Bland annat två sopkärl vid kiosken. Kommunens personal har skött städningen exemplariskt. Man har även städat runt kiosken, trots att det inte varit deras uppgift.”

Med dessa kompletterande kommentarer hoppas jag att alla fakta är korrekt redovisade.

Kategorier:Gardesanna
%d bloggare gillar detta: