Arkiv

Archive for the ‘Gardesanna’ Category

Heta politiska frågor (2/2)

20 augusti, 2017 1 kommentar

I torsdags tog jag upp två av höstens aktuella politiska frågor i Vänersborg, Sanden och Wargön Innovation (se ”Heta politiska frågor (1/2)”). Det finns fler frågor.

byggnadsmotePå tisdag kör byggnadsnämnden igång. Tyvärr ligger bara dagordningen på hemsidan – utan underlag. Men jag ser att ärende 9 handlar om den nya förskolan i kvarteret Hönan:

”Bygglov för nybyggnad av förskola”

Det är inte en dag för sent. Barn- och Ungdomsnämnden, som den hette då, beslutade redan den 11 november 2013 att en ny förskola skulle byggas. Ärendet har sedan förhalats och försenats av de styrande. Ska det äntligen hända något nu, snart 4 år senare…? Eller kommer byggnadsnämnden att neka bygglov på grund av typ fel färg på byggnaden, att förskolan ska stå på någon kulle likt Arnes sommarhus på Nordkroken eller något annat. Jag tror inte det. Förslaget från tjänstemännen är att byggnadsnämnden ger bygglov.

honan_ritning2017

Det kan noteras att det inte finns någon punkt på byggnadsnämndens dagordning som följer upp uppmaningen från sammanträdet den 20 juni:

”Byggnadsnämndens ordförande och vice ordförande uppmanas av en enig byggnadsnämnd att agera snarast avseende publika angrepp/påtryckningar på förvaltningens tjänstemän i ett specifikt ärende avseende myndighetsutövning.”

Vad jag vet så har nämndens två ordförande ännu inte agerat. Vad nu det skulle innebära…

ursand3bBert Karlsson och Daniel Aronsson planerar att bygga ut på Ursand. (Se artikel i TTELA ”Så satsar Ursand inför 2018”). Det är tänkt att det ska bli nya byggnader, en spa-anläggning, fler campingplatser och dessutom flytande hus på Grönvik mm. Vad jag vet så har Bert börjat i rätt ända denna gång och alla bygghandlingar är inskickade till byggnadsförvaltningen. Jag hoppas att nämnden så småningom ger klartecken för fortsatt expansion.

TTELA uppger att det kalkyleras med investeringar på omkring 30 miljoner kr uppe på Ursand. Och med tanke på allt som ska göras förefaller summan vara både rimlig och korrekt. Det jag undrar, och antagligen många med mig, är hur stor del av kostnaderna som Vänersborgs kommun ska stå för. Det är ju kommunen som äger marken… Visst, arrendet kommer väl att höjas om kommunen står för investeringarna, men då blir ju den gamla frågan återigen aktuell – vad händer om Bert och Daniel Aronsson så småningom drar därifrån? Det bästa vore, enligt min mening, att sälja campingplatsen till Bert och Aronsson. Då riskerar inte kommunen att förlora några pengar. Det har inte Vänersborg råd med…viking2

Det kanske kommer att bli diskussion kring vikingabyn på Halleberg i höst. (Se TTELA ”Vikingaby på Halleberg”. Det har stått mycket matnyttigt i TTELA den gångna veckan…)

Det byggs ju en vikingaby på Halleberg, till filmen om Halvdan Viking. Och nu pågår det en namninsamling om att Vänersborgs kommun ska köpa in byn efter inspelningen. Jag finner det lite tveksamt, snällt sagt, att en vikingaby tillhör kommunens kompetensområde. Jag ser också en massa kostnader framför mig… Det är ju inte ens kommunens mark…  Men kanske vore det något för ”Projekt Halle- och Hunneberg” (se ”Kommunens principer och Halle- & Hunneberg”) att titta på? En vikingaby skulle säkerligen locka turister. Och kanske kunde det göras typ en lekpark à la Trollhättan i anslutning till byn? Eller kanske Bert Karlsson är intresserad? Han har ju erfarenhet av vikingabyar.

torgbrunn1På tal om folkliga initiativ. På Torget i Vänersborg samlas folk för att ha en lugnande effekt på kommunens ungdomar. Det har ju varit en del bråk i centrum. Och i fredagens TTELA (se ”Timjan stänger efter oroligheterna”) kunde vi läsa om att ungdomshuset Timjan ska hålla stängt tills vidare.

Jag var på Torget i onsdags. Då var det ett gäng ”knuttar” med sina motorcyklar som ”kollade läget” – och allt var lugnt. Det var, vad jag förstod, helt ”vanligt folk” som stod där – och som månade om både sin stad och kommunens ungdomar. Det är en bedrövlig utveckling att folk inte ska kunna känna sig säkra i kommunens centrum. Å andra sidan kommer jag ihåg allt bråk på Torget i slutet av 1960-talet, då Torget också var en samlingsplats för stadens ungdomar.

gardis15_1I TTELA kunde vi i torsdags läsa om att kommunen har lagt ut en matta på Gardesanna (se ”Lättare ta sig till vattnet med badmatta”). Det är självklart ett mycket bra initiativ. Jag hoppas bara att den ligger på kommunal mark, så att inte kommunen bryter mot några av sina principer…

Det finns fler viktiga politiska frågor som kommer att behandlas i höst, den nya översiktsplanen är en. Men till dom frågorna får jag återkomma.

adhdDet stod som sagt mycket i veckans nummer av TTELA. I torsdagens TTELA (se ”Politikers adhd-inlägg prövas inte av DO”) stod det också om kommunpolitikern från Vänersborg som lade upp en bild (se bilden till vänster) som anmälaren ansåg innebar diskriminering mot personer med en funktionsnedsättning. Diskrimineringsombudsmannen bestämde emellertid att inte ta upp ärendet. TTELA skrev också att:

”politikern har tagit personlig ställning mot diagnoser, trots att han i sitt ämbete handhar ärenden som har att göra med detta.”

Det gör väl händelsen lite politiskt allvarligare för politikern själv och det parti han tillhör, även om själva sakfrågan kring alla diagnoser och följande utskrivningar av mediciner tål att diskuteras. Dock kanske inte med skämtteckningar.

 

Till sist fick jag höra att mina bloggar kring LCHF (se t ex ”LCHF är svaret”) har fått åtminstone en person att bestämma sig för att dra ner på kolhydraterna.

Det är ju roligt att veta att mitt bloggskrivande påverkar i varje fall någon…

Kommunens badplatser

vaneryr15_4Vänersborgs kommun skötte om badplatsen i Väne-Ryr i nästan 50 år. Det var barn- och ungdomsnämnden, i varje fall under min tid i politiken, som såg till att en bajamaja stod på plats, att badplatsen städades regelbundet etc. Sedan tog samhällsbyggnadsförvaltningen över badplatsen för några år sedan och då, år 2014 närmare bestämt, upphörde kommunens ansvar helt plötsligt. Kommunen tog ett ensidigt beslut och slutade att sköta om badplatsen. Till Väne-Ryrbornas förvåning, och protester.

motion3I maj 2015 skrev jag en motion om att kommunfullmäktige skulle ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att sköta badplatsen i Väne-Ryr.

Samhällsbyggnadsnämnden skrev:

”Det är inte i enlighet med vårt uppdrag att använda kommunens resurser till att sköta områden på privat mark.”

Det här var inte helt överensstämmande med sanningen. Nämnden skötte t ex Nordkrokens och Gardesannas badplatser, trots att stränderna till 90% var privata. Nämnden struntade också i att kommunen hade skött badplatsen i Väne-Ryr i nästan 50 år.

Den första gången som kommunfullmäktige behandlade motionen (24 feb 2016) återremitterades den efter förslag av de styrande partierna.

privatDet hände inget särskilt under återremisstiden. Samhällsbyggnadsnämnden hade sin uppfattning klar. Så här står det i fullmäktiges protokoll från den 23 november 2016:

”… i framtiden förväntas av kommuninvånarna att kommunen ska ta hand om privata anläggningar på privat mark. … Återremissen föranleder ingen förändring av denna uppfattning.”

Badplatsen i Väne-Ryr ligger på privat mark. Och samhällsbyggnadsnämnden sköter inte avslag3om privat mark. Punkt. Det var samhällsbyggnadsnämndens bestämda uppfattning.

Motionen avslogs av fullmäktige den 23 nov 2016.

I fullmäktigedebatten fördes det fram att muntliga överenskommelser ska undvikas. Vilket naturligtvis är helt rätt, men nu var det ju som det var med Väne-Ryr. Det viktigaste argumentet från majoriteten var emellertid att det fanns upp till 15 badplatser i kommunen ”i liknande former” som badplatsen i Väne Ryr. Och om kommunen ska sköta Väne Ryr så ska i så fall alla andra behandlas lika.badkarta

Argumentet att badplatsen låg på privat mark, som var det tunga argumentet från samhällsbyggnadsnämnden, användes inte. Möjligtvis var det så att majoriteten hade svårt att argumentera för detta med tanke på förhållandena i Gardesanna och Nordkroken… (Jag fick till och med ordförande Lars-Göran Ljunggrens tillåtelse att visa bilder på ägoförhållandena.)

nordkroken_gardesanna

Vänsterpartiet skrev en ny motion.

motion2”Vi menar att det är viktigt att kommunen ställer upp med service också för de invånare som inte bor i centralorten. Alla invånare betalar skatt och måste i gengäld få en rimlig service av kommunen. Som t ex kommunal skötsel av vissa badplatser. Kommunen skulle kunna åta sig att grovstäda, tömma papperskorgar, placera ut och tömma bajamajor, besiktiga och vid behov komplettera utrustning för livräddning osv på fler badplatser. Det skulle framför allt gynna de invånare som bor på landsbygden.”

Motionen handlade således inte om Väne-Ryr utan om alla de badplatser som finns i kommunen. Alla badplatser skulle ju behandlas lika, det var ju fullmäktiges budskap. (Hela motionen finns här.)

Vänsterpartiet yrkade:

”att kommunen utreder vilka badplatser det kan bli aktuellt att sköta om och vilka kostnader som är förknippade med en sådan skötsel”

avslag3För ett tag sedan kom svaret från samhällsbyggnadsförvaltningen (13 april) – ett svar som också låg till grund för beslutet i samhällsbyggnadsnämnden (19 april) att föreslå avslag på motionen.

”Att utreda kostnader för privatägda anläggningar eller mark ingår inte i nämndens ansvarsområde.”

Samhällsbyggnads brydde sig inte om att utreda det som motionen syftade till. Fullmäktige remitterar alltså motionen till samhällsbyggnadsnämnden som säger – ”vill inte”… Den återanvände bara det gamla ”privat-argumentet”. Som faktiskt inte är mycket till argument.

I förvaltningens underlag så står det till och med att samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut:

”kunde ses som ett principbeslut där det i framtiden förväntas av kommuninvånarna att kommunen ska ta hand om privata anläggningar på privat mark.”

cirkelresonemangDet blir ett ”cirkelresonemang” – det ingår inte i samhällsbyggnadsnämndens uppdrag nu och därför kan inte fullmäktige ge nämnden detta uppdrag sedan. Men det står faktiskt kommunfullmäktige helt fritt att ge detta uppdrag – oavsett hur det är nu…

Så på sätt och vis har samhällsbyggnadsnämnden och -förvaltningen satt sig över kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan nämligen besluta om att ge detta uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden – och det är ju faktiskt det som motionen handlar om och syftar till! Det är inget som hindrar kommunen att sköta om privat mark! Det finns inga lagar och inget kommunalt regelverk som förhindrar detta. Det gäller bara att markägaren ger sitt tillstånd.

Kommunfullmäktige kan besluta om nya principer…

Det är således inte mycket till svar som Vänsterpartiet får på sin motion. Man kan nog till och med säga att Vänsterpartiet inte ens har fått något svar. Det blir bara ett slags viljeuttryck från tjänstemännens sida som politikerna i samhällsbyggnadsnämnden accepterar utan att bry sig om motionens intentioner.regn5

I sitt svar skriver förvaltningen också, vilket jag tycker är anmärkningsvärt:

”Budgetmässigt hoppas vi alltid på regniga och kalla somrar med få badgäster.”

Det är nästan så att man kan tro att samhällsbyggnadsförvaltningen tycker att det är olyckligt att det finns invånare i kommunen… Att kommuninvånarna bara ställer till problem för kommunens politiker och anställda… Tänk, invånare som till och med vill bada på somrarna… Fast det kostar kommunen pengar…

karvlingNu är det väl inte så illa, hoppas jag, men det är kanske ändå på sin plats att påpeka att kommunens uppgift och funktion är att finnas till för invånarna… Och att det också är invånarna som genom sin skatt betalar kommunens verksamhet…

Samhällsbyggnadsförvaltningen har således inte heller räknat ut vad det skulle kosta kommunen att sköta om ett visst antal badplatser. Den skriver att de andra badplatserna som kommunen sköter om, dagligen(?), Sikhall, Skräcklan (”barnbadet” och Jakoben), Ursand, Gardesanna, Boteredsjön och Nordkroken, kostar 200.000 kr per år.

Jag tror inte att det skulle behöva kosta så här mycket att sköta om t ex badplatsen i Väne-Ryr. Kommunen skulle faktiskt kunna träffa överenskommelser med byalag och markägare om att ta gemensamt ansvar för badplatser.

Men har man bestämt sig för att man inte vill, så vill man inte…

glad6Det finns dock en positiv nyhet i samhällsbyggnadsförvaltningens underlag från den 13 april:

”För 2017 kommer badplatserna i Sikhall och Nordkrokens anläggas med handikappanpassade vattentoaletter anslutna till det allmänna VA, den totala investeringarna är 2 Mkr.”

För Nordkrokens badgäster innebär det alltså att de kan gå från den privat ägda stranden till kommunala toaletter. Inte helt fel…

Vänsterpartiets motion om badplatser ska behandlas av kommunfullmäktige i maj eller juni.

Badplats Väne-Ryr! Och Gardis! Och Nordkroken!

16 november, 2016 1 kommentar

Den 23 november ska kommunfullmäktige behandla Vänsterpartiets och min motion om badplatsen i Väne-Ryr. I kommunstyrelsen så var Vänsterpartiet det enda parti som ville bifalla den.

vaneryr15_4Jag har skrivit ganska mycket om badplatsen, men det finns ytterligare några aspekter som jag vill belysa. Och som, anser jag, ger nya och andra perspektiv på ärendet. Förhoppningsvis kan det få någon att ändra inställning… Jag tycker nämligen att behandlingen av invånarna i Väne-Ryr börjar kännas lite skandalartad.

Det avgörande skälet till att de andra partierna och tjänstemännen på Samhällsbyggnadsförvaltningen och Kommunstyrelseförvaltningen vill avslå motionen är att badplatsen ligger på privat mark. Det innebär, menar de, att kommunen inte kan och ska sköta badplatsen i Väne-Ryr.

Samhällsbyggnadsnämnden skriver:

”Det är inte i enlighet med vårt uppdrag att använda kommunens resurser till att sköta områden på privat mark.”

Det här är faktiskt inget argumentcirkelresonemang. Och det är överhuvudtaget inget svar på min motion!

Kommunfullmäktige skulle ju kunna besluta om att ge detta uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden – och det är ju faktiskt det som motionen handlar om och syftar till! Därför blir yttrandet en typ av ”cirkelresonemang”/”cirkelargumentering” – det ingår inte i samhällsbyggnadsnämndens uppdrag (nu) och därför kan inte fullmäktige ge nämnden detta uppdrag (sedan). Men det står faktiskt kommunfullmäktige helt fritt att ge detta uppdrag – oavsett hur det är nu…

byrakrati3Kommunstyrelseförvaltningen skriver i sitt yttrande över motionen:

”Kommunstyrelseförvaltningen delar samhällsbyggnadens uppfattning om att det inte ligger i deras uppdrag att använda resurser på privata anläggningar/infrastruktur.”

Nu var det faktiskt inte det som samhällsbyggnadsnämnden skrev. Nämnden skrev inget om anläggningar/infrastruktur utan bara om mark. Jag vet inte varför kommunstyrelseförvaltningen har så att säga vidgat begreppen.

obs2nonoDet är inget som hindrar kommunen att sköta om privat mark! Det finns inga lagar och inget kommunalt regelverk som förhindrar detta. Det gäller bara att markägaren ger sitt tillstånd.

En jurist skriver till mig med anledning av detta:

”Kommunen har ingen rättslig möjlighet att på eget bevåg sköta om privat mark. För detta krävs att kommunen har rådighet över marken, genom att markägaren lämnat sitt medgivande.”

Och i det här fallet har markägaren lämnat sitt medgivande – i snart 50 år.

historiaDenna ”historiska aspekt” är för övrigt mycket viktig.

Alla parter är överens om att kommunen har skött badplatsen så länge man kan minnas, kanske till och med ända från början på 1970-talet. Det betyder att kommunen har skött badplatsen i snart 50 år. Och det är tämligen säkert att kommunens skötsel av badplatsen har varit en överenskommelse mellan någon eller några politiker och/eller tjänstemän och Väne-Ryr-borna. Även om inga papper har undertecknats.

avtalSamme jurist skriver till mig med anledning av detta:

”Det kan då sägas att kommunen och markägaren har haft ett muntligt tillsvidareavtal om badplatsens skötsel, som ska ha sagts upp med skälig uppsägningstid.”

Muntliga avtal är alltså att likställa med skriftliga. Då betyder detta att kommunen inte ensidigt kan bestämma att sluta sköta badplatsen. Som kommunen har gjort i det här fallet.

Kommunstyrelseförvaltningen skriver:

”Det visade sig då att badplatsen i Väne Ryr ligger på privat mark. Samhällsbyggnadsförvaltningen valde då att avsluta skötseln.”

Det gjorde kommunen utan ”uppsägningstid” och utan dialog eller diskussioner med den andra parten. Vad jag förstår så kan detta vara ett brott mot lagen.

lagbokOch på tal om lagar.

Den enda lag som skulle kunna förhindra att kommunen tog hand om skötseln i Väne-Ryr vore Kommunallagen. I 2 kap § 2 står det:

”Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”

Men det finns sakliga skäl i det här fallet. Och det är att kommunen faktiskt har skött badplatsen i snart 50 år med markägarens tillstånd och genom någon typ av muntligt avtal.

Och så sköter ju kommunen om privat mark på Nordkroken och Gardesanna… Och då måste väl badplatsen i Väne-Ryr också skötas… Att kommunen ska ”behandla sina medlemmar lika” talar snarare för att kommunen ska sköta badplatsen i Väne-Ryr än tvärtom…

För det ligger till så här.

princip_ingaKommunen sköter om stränderna på Nordkroken och Gardesanna. På Nordkroken och Gardesanna är den största delen av stränderna i privat ägo. Och det betyder ju faktiskt att principen om att kommunen inte sköter privat mark inte gäller på Nordkroken och Gardesanna. Principen är alltså ingen princip, utan det är just badstranden i Väne-Ryr som kommunen inte vill ta hand om.

Hur förklarar samhällsbyggnadsnämnden och kommunen detta?

Jo:

”…vid dessa två ovannämnda badplatser (Nordkroken och Gardesanna; min anm) är kommunen delvis markägare, vilket gör att vi inte kan jämföra skötsel av dessa bad med varandra.”utropstecken3

Här säger ju kommunen faktiskt själv att principen den hänvisar till inte är någon princip, i varje fall inte om kommunen är ”delvis markägare”.

Jag begärde ut kartor över vad kommunen ägde för områden vid Nordkroken och Gardesanna. Och jämförde dem med Väne-Ryr.

Här ser vi vad kommunen äger på Gardesanna (röd streckmarkering) och vad som är stränder (gulmarkerat av mig, det är på ett ungefär):

Gardesanna

Kommunen äger förvisso ganska stora marker på Gardesanna, men egentligen inte särskilt mycket av stranden. Det är mindre områden till ”vänster”.

Kan kommunen sägas vara ”delvis markägare” på Gardesanna? Jo visst. Det är dock svårt att säga hur mycket kommunen äger, 10%? (Äganderätten till vattenområdena utanför badplatsen är inte utredd.) Det betyder att upp mot 90% av stranden som kommunen sköter är privat…

På Nordkroken ser kommunens ägande ut så här:

Nordkroken

I Nordkroken äger kommunen mindre mark än i Gardesanna och kanske 40 meter strandremsa längst upp till vänster på kartan. Kommunen äger dock ingen del av ”huvudstranden”.

Men visst är kommunen ”delvis markägare” på Nordkroken, också.  Även här är det väl fråga om att kommunen äger ungefär 10%. (I Nordkroken finns det en samfällighet som har över 150 delägande fastigheter, och kommunen några av dessa. Hur stor andel var och en av fastigheterna har är inte utredd.) Det betyder, även på Nordkroken, att upp mot 90% av stranden som kommunen sköter är privat…

karvlingHar ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen, och tjänstemännen, tittat på kartorna?

Kommunen sköter alltså om stränderna på Nordkroken och Gardesanna – städar, tömmer papperskorgar, ställer upp och tömmer bajamajor, besiktigar och kompletterar vid behov utrustning för livräddning osv. Fast Nordkroken och Gardesanna till kanske 90 procent är privata stränder.

Och hur ser det då ut ute vid Ryrsjön? Vad äger kommunen där?

vaneryr_badplats

Nej, kommunen äger inte sandstranden. Inte ens till 10 procent. Kommunen äger dock mark i närheten.

Så döm själva.

questionÄr ett kommunalt ägande av 10 procent av stränderna i Nordkroken och Gardesanna av den principiella betydelse att kommunen ska sköta även de 90 procent privat ägda delarna?

Det här är egentligen det enda argument som de politiska partierna (utom Vänsterpartiet) och kommunen framför. Är det så tungt och avgörande att det överspelar alla andra argument?

Jag tycker inte det.

Det kan också tilläggas att på den mark som kommunen äger i Väne-Ryr, så finns det en kommunal lekplats som kommunen sköter om – endast några hundra meter från badplatsen. (Se krysset på kartan över Väne-Ryr.) Hur svårt skulle det vara att samtidigt som personalen ändå är på lekplatsen också åka hundra meter till badplatsen?

Tänk att det ska vara så svårt för kommunen att ställa upp för vänersborgarna, så svårt att den hela tiden tycks söka med ljus och lykta för att hitta skäl att slippa tillgodose invånares önskemål. Jag har svårt att förstå att de styrande inte vill se utveckling och positiva händelser i kommunen, att de inte vill driva politiska frågor för vänersborgarna. Ibland, som i det här fallet, krävs det bara ett liten uns av kreativitet för att få till stånd förändringar till det bättre. Och typ 15-25.000 kr per år, en struntsumma. Det är nästan så att jag får känslan av att ”kommunen” är bitter och sur…

Gardesanna: Namnfrågan avgjord!

15 oktober, 2015 2 kommentarer

gardis15_1Sent omsider så fick jag äntligen ett mail från Lantmäteriet i Gävle. Det var ett svar på en fråga som jag ställde redan i början på augusti (se ”Gardesanna eller Gaddesanda?”):

”Vad heter egentligen Gardesanna officiellt?”

Lokalbefolkningen liksom stugägare från Trollhättan, Grästorp eller Vänersborg har som bekant alltid kallat badplatsen för Gardesanna, eller mer populärt – Gardis. Vänersborgs kommun använder däremot ett annat namn, ett namn som dessutom förekommer i två olika stavningar – Gaddesanda eller Gaddessanda.

lantmaterietSvaret från Lantmäteriet i Gävle var kort. Det stod:

”Jag kan således också konstatera att Vänersborgs kommun efter förfrågan och trots Lantmäteriets utredning av frågan fortsätter att använda den ifrågasatta namnformen Gaddessanda i belägenhetadresserna.”

karvling2Intressant tänkte jag, har kommunen fel och folket rätt? Som det brukar vara i Vänersborg… Men någon mer ledtråd fick jag inte. Inte i själva mailet. Däremot medföljde det en bilaga till mailet. Och där visade det sig att min första tanke var fel.

Bilagan till mailet bestod av flera dokument. Några härstammade ända från slutet av det förra milleniet. Det visade sig nämligen, inte helt oväntat, att namnstriden hade pågått i flera år. Och alla som har protesterat har velat att det ska heta Gardesanna…

En person skrev redan 1998:

”När jag köpte min stuga 1947 var benämningen för området GARDESANNA.”

Brevskrivaren anförde diverse argument som bevis, till exempel:

MagnusGabriel”Från Kart-kort Halle-Hunneberg: särtryck ur koncept bl. 42 VÄNERSBORG NV av år 1927 framgår att den aktuella badstrandens namn är De la Gardies sandar.”

Fler har som sagt skrivit och klagat. Och breven, som var adresserade till kommunen, är bestämda. Ytterligare ett exempel:

”Vi reagerar mot att Ni försöker döpa om Gardesanna till ”Gaddessanda” vilket vi inte kan acceptera. Man ändrar inte namn som är inarbetade genom årtionden. Vi vill inte vara med om en sådan ändring av namnet.”

Ord och inga visor som synes.

Det tycks mig som att de som bor där ute, på Gardis, har en åsikt och att tjänstemännen i Vänersborgs kommun, som kanske varken bor eller har bott därute, eller kanske inte ens har växt upp i Vänersborg (eller Trollhättan eller Grästorp), en annan.

gardis2Den officiella namnfrågan avgjordes redan i januari 2003. Då skrev ”Lantmäteriverket Landskaps- och fastighetsdata” i Gävle följande, och jag citerar hela avsnittet:

”Namnet Gaddesanda, Gaddesanda [det måste ha blivit något fel här; min anm] eller Gaddessanda i Vänersnäs socken har behandlats i två uppsatser som finns tillgängliga vid SOFI i Upp­sala. I uppteckningar av namnet från 1927-1928, för övrigt gjorda av den sedermera berömda radiomannen Lars Madsén, framgår att ut­talet är ”gaddesanda” men att man i Trollhättan och Vänersborg ta­lar om ”garddis”. Madsén skriver ”På sista tiden allmänt besökt badort, kallas i Trollhättans och Vänersborgs slang för ”garddis”, vilket av de ortslärda o. tidningsskrivare tagits för det rätta namnet och satts i samband med de la Gardie, som en tid hade Frugården och Håberg. Därifrån skrivningen på G[eneralstabskartan]. Så långt Madsén. Inger Bengtsson tar ånyo upp namnet i en uppsats från 1941, betitlad Ortnamnen på Halleberg och i dess närmaste omgiv­ning. Bengtsson anger uttalsformerna ”garddesanna” och ”gaddesanna”, och skriver om namnet att ”förleden är genitiv av familjenamnet Gadd, se Gaddetorp”, samt att namnet ”sedermera omtytts till de la Gardies sandar. Magnus Gabriel de la Gardie ägde flera egendomar på V[änersnäs], och det k a n vara möjligt, att det är hans namn, som ingår i ortnamnet, men det är knappast troligt”. I en sakkunnigt diskuterande artikel om namnet i Elfsborgs läns annons­blad, nr 99, 27 augusti 1960, avfärdar signaturen Teng alla påståenden om ett samband mellan De la Gardie och Gaddesanna. Han visar i stället på det naturliga sambandet mellan Gaddetorp och Gaddesanna. Vid förstagångskartläggningen för den nya ekonomiska kartan vilket i detta område ägde rum 1961-1963, upptecknades för det aktuella området namnet Gaddesanda. Denna namnform har sedan språkligt granskats av dåvarande Svenska ortnamnsarkivet, föregångaren till SOFI, och därvid slutgiltigt godkänts för kartredovisning. Vid en se­nare revidering av samma kartblad utförd 1982, har namnet ånyo va­rit uppe för behandling, och vid en ny granskning har dåvarande Ortnamnsarkivet i Uppsala föreslagit en ändring av Gaddesanda med ett -s- till Gaddessanda med två -s-. gardis2bOrtnamnfunktionen har mot bak­grund av ovan företagna utredning av namnet, och i samråd med SOFI, beslutat om att ändra den nuvarande stavningen Gaddessanda till Gaddesanna, vilket dels ger en tydligare samband med namnet Gaddetorp, och dels är mera överensstämmande med det genuina ut­talet.”

Det kan noteras, och det tycker jag är viktigt, att Lantmäteriverket medger och erkänner att i Vänersborg och Trollhättan säger man ”garddis”, dvs förkortningen av Gardesanna.

Och så skulle väl Gardis ha hetat om det inte hade varit för den här personen som skrev en artikel i TTELA:s föregångare ELA 1960. Vem nu hen var, denne person med signaturen ”Teng”… I varje fall har hen haft en väldig betydelse. Det tycks som om alla samband mellan De la Gardie och Gardesanna har avfärdats enbart på grund av dennes artikel…

lantmaterietMen som synes gör Lantmäteriverket en kompromiss. Det ska heta ”Gaddesanna”. Och orsaken är alltså att detta namn ”är mera överensstämmande med det genuina ut­talet”. Lantmäteriverket vet att de namn som lokalbefolkningen använder ofta är de riktiga. Här räcker emellertid denna vetskap bara till för en kompromiss. Varför bara till en kompromiss kan man undra… Jag ställde den frågan till Lantmäteriet:

”Om nu det genuina uttalet är så betydelsefullt så att det kan få er att ändra stavningen, survarför går ni inte hela vägen och säger att det heter Gardesanna?”

Tyvärr har jag inte fått något svar.

Hur som helst, med ovanstående motivering så beslutade Lantmäteriverket, efter samråd med SOFI (Ortnamnsarkivet), att namnet skulle vara Gaddesanna. Utan ”r”. Och med ett ”s”. Och två ”n”, i stället för ”nd”.

G-A-D-D-E-S-A-N-N-A

Så här ser beslutet ut från den 29 januari 2003:

gardis_beslut_2

Och en förstoring av det väsentligaste:

gardis_beslut

Inte för att jag är särskilt tillfreds med Lantmäteriverkets beslut, för mig kommer det nog ändå att heta Gardesanna… Men det är väl bara att acceptera beslutet.

Även om kommunen inte har gjort det.

Nu förstår vi i varje fall varför det stod följande i mailet från Lantmäteriverket:

”Jag kan således också konstatera att Vänersborgs kommun efter förfrågan och trots Lantmäteriets utredning av frågan fortsätter att använda den ifrågasatta namnformen Gaddessanda i belägenhetadresserna.”

Vänersborgs kommuns envisa användning av stavningen Gaddesanda eller Gaddessanda är inte bara i strid mot det folkliga uttalet (och stavningen), utan också ett tämligen nonchalant åsidosättande av ett officiellt beslut. Och när, och vem, som har fattat det här beslutet i Vänersborg har jag inte lyckats få reda på. Det bara är så… Typ.but

MEN!

Jag skrev till kommunen och påpekade att det fanns ett officiellt beslut från 2003 på namnet. Och, ser man på, kommunen ska ändra sig!

”vi ska nu ändra dessa [adressnamnen; min anm]. Det är ett par stycken som ska ändras, över 100 st när jag kollade snabbt och vi måste skicka ut brev till var och en.
Vi kommer att ta tag i detta så snabbt vi hinner men någon gång innan jul kommer detta ske.”

WOW!

Dagens tjänstemän medger att de ”gamla tjänstemännen” har gjort fel. Kommunens stavning och uttal är och har varit felaktigt. Kommunen ska ändra sig!

gardis1Sveriges vackraste strand kommer i fortsättningen att heta:

G-A-D-D-E-S-A-N-N-A.

Även i Vänersborg.

Det tycker jag är fantastiskt.

Fast ett av ”d:en” borde bytts ut till ett ”r”…

.

PS. Ni som väntar på fortsatt rapportering från måndagens BUN-sammanträde – den är på gång.

Gardesanna eller Gaddesanda?

11 augusti, 2015 8 kommentarer

gardis_toa1Mina två bloggar om Gardesanna (”Gardesannas toaletter” och ”Hett i Gardesanna”) har lästs av väldigt många, faktiskt mer än tusen personer. Gardesanna är nästan ett lika populärt ämne som Sikhall…

Det har också kommit en del kommentarer. En kommentar handlade om en viktig principiell fråga – utlämnande av allmänna handlingar. Kommentatorn påpekade att det inte går att dröja med utlämnandet genom att hänvisa till att någon har semester. Och det är helt riktigt. I Tryckfrihetsförordningen står det:

”Begäran att få avskrift eller kopia av allmän handling skall behandlas skyndsamt.”

gardis2Det är också tveksamt om Lantmäteriet uppfyller lagen. Jag ställde en fråga för drygt en vecka sedan om det heter ”Gardesanna” eller ”Gaddesanda”. Jag blev lovad svar inom två dagar, men det har fortfarande inte kommit något.

Däremot en del synpunkter från vänersborgare…

I Facebookgruppen ”Innerst inne är vi alla Vänersborgare” diskuterades nämligen namnfrågan, tämligen livligt. Ungefär 30 personer skrev att det heter ”Gardesanna”, en tyckte ”Gardisanna” och en annan ”Gardiesanna”. Det var bara en som höll med kommunen om att det heter ”Gaddesanda”. Fast kommunen är inte heller alltid konsekvent… (Se ”Gardesanna i topp i Sverige”.)

Det kom också två mer ”insatta” kommentarer.

Peter S skriver:

”Gaddesanda var en ganska modern myt, typisk efterhandskonstruktion, som tecknaren Erling Svensson hörde och gjorde en teckning av som ELA publicerade. Teckningen föreställde en gammal jordkällare med tak ingrävd i sandbanken vid 3:e strand. Myten sa att en familj Gadde, samma efternamn som en handlare i Vänersborg, matkällaren sas ha tillhört dennes dotter Anna. ”Gaddes Anna”. Några belägg för att någon Anna eller Gadde bott just där finns inte. Däremot sträckte sig De la Gardies marker från Läckö till rasbranten av Halleberg.MagnusGabriel
Det troligaste är att för att markera att här börjar ”mina marker” döpte han stranden till Gardiesanda som med tiden dragits ihop till Gardesanna.”

Det är denna förklaring (om dock inte så insatt och välutvecklad) som de flesta vänersborgare, inklusive vargöbor och vänersnäsare, omfattar. Markerna ägdes av Magnus Gabriel de la Gardie (1622-1686) och det är hans namn som gett upphov till ”Gardesanna”.

Larse L hittade emellertid en annan förklaring på nätet (se här)

”Det finns flera olika förklaringar till namnet. En förklaring utgår från att Magnus de la Gardie skulle ha ägt området, men det är troligen en förklaringssägen, ett försök att försköna verkligheten. En annan förklaring som stöds av Dialekt-, ortnamn- och folkminnesarkivet i Uppsala är att en knekt som hette Gadd bott i det torp som fortfarande heter Gaddetorp. Enligt ortnamnsexperten Bengt Lindström fanns emellertid namnet Gaddetorp redan på 1600-talet och tillhörde då Frugården som ägdes av släkten Bielke. Troligare, säger han, är att förleden Gadd betyder ”utskjutande bergklack” och den senare leden Sanna eller Sanda betyder sanddynor eller sandängar. Därför menar Bengt Lindström, bör Gaddesanna tolkas som ”den från Halleberg utskjutande gadden med sandängar”.”

Det tycks som ett tungt inlägg. I Svenska Akademiens ordbok så finns också ordet ”gadd” förklarat:

”spetsig landtunga; utskjutande stenigt skär.”

Men det är, enligt samma ordbok, samtidigt ett dialektalt och bygdemålsfärgat ord, som används (enbart?) i Norrbotten, Västerbotten och Finland. Och det är ju en bit från Vänersnäs…

gardesanna_vykort_miniDet brukar nog vara så att det som människor i en bygd kallar en geografisk plats i området, och har kallat så i generationer, också är det namn som är det riktiga. Och det råder ingen som helst tvekan att det är ordet ”Gardesanna” som används av lokalbefolkningen.

Vi får se om jag så småningom får något svar från smile2Lantmäteriet. Kanske blir det den statliga myndigheten som får avgöra frågan… (Fast jag har en känsla av att de tycker ”fel”…)

Till sist tre kommentarer som sprider lite mera ljus över toalett- och sopfrågorna på Gardesanna.

Per Sjödahl (MP), ordförande i Miljö- och Hälsoskyddsnämnden, skrev:

”Upplysningsvis kan nämnas att miljö och hälsoskyddsförvaltningen har lämnat synpunkter på placeringen av toaletterna. Dessutom saknas en toalett vid den sk. tredje stranden som tidigare har funnits under många, många år. Först som en fast installation, men sen några år tillbaka som baja-maja.”

Lutz Rininsland (V), flitig badgäst på Gardesanna, kommenterade:

”Såg idag att det finns en felaktig uppgift i bloggen, vet dock ej när tillskottet ställdes upp: Från parkeringsplatsen längst bort vid slingan och cirka 100 meter in på vägen till den ”andra stranden” finns till höger ytterligare fyra ”bajamajor”, som man når från båda badstränder utan att korsa vägen.”

Signaturen ”stugägare och badgäst” skrev:

”Vill bara poängtera att det finns 5-6 sopkärl PÅ stranden (som stått hela sommaren). Bland annat två sopkärl vid kiosken. Kommunens personal har skött städningen exemplariskt. Man har även städat runt kiosken, trots att det inte varit deras uppgift.”

Med dessa kompletterande kommentarer hoppas jag att alla fakta är korrekt redovisade.

Kategorier:Gardesanna

Hett i Gardesanna

9 augusti, 2015 3 kommentarer

Det hettar till på Gardesanna. Och då tänker jag inte på vädret…

gardis_toa2I tisdags skrev jag en blogg om bajamajorna på Gardesanna (se ”Gardesannas toaletter”). Det finns förresten fler bajamajor än de jag såg. Det påpekades av en skarpsynt läsare. Dock står det fortfarande inga där de har stått förut – nära kiosken, nära där de flesta badgästerna ligger.

När jag skrev bloggen så letade jag i kommunens diarium efter handlingar kring hela toalettsituationen. Jag stötte då på, i en mailväxling mellan markägaren Gunilla Norman och kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S), en uppgift om att kommunen vid ett tillfälle i diskussionerna erbjöd sig att köpa den mark, där toaletterna tidigare stod. Enligt Norman erbjöd kommunen 10 kr kvadratmetern. Det ville Norman naturligtvis inte sälja sin mark för. Det förstår jag. 10 kr är ett skambud.

Men eftersom uppgiften kom enbart från en av de inblandade så ville jag få den bekräftad. Jag mailade därför förvaltningschef Sophia Vikström på samhällsbyggnadsförvaltningen om denna prisuppgift stämde.

gardis_kiosk2”Är det sant att kommunen erbjöd sig att köpa en del av Normans mark för 10 kr kvadratmetern?”

Jag fick ett mycket kort svar av förvaltningschef Sophia Vikström, ett svar som definitivt inte gick att misstolka:

”Nej.”

Kommunen har enligt förvaltningschef Sophia Vikström alltså inte erbjudit markägare Gunilla Norman ett bud på 10 kr kvadratmetern för marken.

Jag ställde några följdfrågor till förvaltningschefen för att få en tydligare bild av läget, och ”förhandlingarna”. Det har en tendens att bli följdfrågor när jag har kontakt med tjänstemän i Vänersborgs kommun. Jag frågade:

”Hur framfördes dessa bud? Förekom det samtal/förhandlingar?
Finns det någon dokumentation om detta? I så fall skulle jag vilja få denna.”

hangmattaDet här redogjorde jag för i den förra bloggen (se här), men hade inte fått något svar när jag skrev den. Det har jag fått nu. Sophia Vikström skriver:

”Jag skickar vidare frågan till Maria Wagerland. [Wagerland är fastighetsingenjör på samhällsbyggnadsförvaltningen; min anm.] Hon har semester fram till den 24 aug.”

Svaret kändes lite ”defensivt”… Och det av två anledningar, minst. Dels för att Sophia Vikström hade uttalat sitt ”nej” så tvärsäkert och dels för att en förvaltningschef borde ha på fötterna när hen uttalar sig, det vill säga dokumentationen tillgänglig.

Men det var bara att gilla läget.

Eller?

Nä.

diarietJag fick några mail från markägare Norman… Och jag kollade kommunens alldeles eget diarium. En gång till… Lite noggrannare… Och jag hittade vad jag sökte.

Den 7 maj i år så diariefördes en mailväxling mellan fastighetsingenjör Maria Wagerland och markägare Gunilla Norman. Just i denna fråga. I mailet presenterade Maria Wagerland följande förslag till markägare Norman:

”Alternativ 1. Enbart marken utan kioskbyggnad, 10 kr per kvadratmeter dvs 3960 kvm *10 kr =  ca 40 000 kr.
Alternativ 2. Kommunen köper både marken och kioskbyggnaden 40 000 kr + 130 000 utropstecken3kr=  ca 170 000 kr”

Gunilla Norman hade alltså rätt när hon sa att kommunen hade erbjudit 10 kr kvadratmetern för hennes mark… Och följaktligen hade förvaltningschef Sophia Wikström fel…

Jag ska inte sticka under stol med att jag blev något förvånad över detta förhållande, till och med lite chockad. Faktiskt. Det är inte ofta som det händer – att en tjänstemän lämnar uppgifter som visar sig vara felaktiga. Jag vet inte ens om det har hänt tidigare, och då har jag ändå varit med om en del, kring arenan, Huvudnässkolan, diarieföring etc.

mail2Jag skrev ytterligare ett mail till Sophia Vikström:

”Jag undrar varför du svarade ”nej” på min fråga om markpriset och därmed gav intryck av att Gunilla Norman for med osanning i sin kontakt med mig, när Norman uppenbarligen hade rätt. Eller är det så att jag har missat något. I så fall vill jag att du reder ut detta missförstånd så snart som möjligt.”

Sophia Vikström svarade i fredags (7 aug):

”Det är fastighetsutskottet som beslutar om vad vi kan erbjuda för pris vid köp eller  försäljning av fastigheter under 1 MKr därefter är det kommunfullmäktige.”

Det var väl inte riktigt något svar på mina frågor… Hela svaret känns tämligen undvikande…

Det medföljde också en bilaga i mailet (se där, ett dokument i frågan), ett tjänsteutlåtande från mark- och exploateringsingenjör Maria Wagerland – ”Information gällande förfrågan om förvärv av fastighet vid Gaddesanda badplats”.

I tjänsteutlåtandet står det:

”Förslag till fastighetsutskottet att förvärva mark inklusive kioskbyggnad för ca 170 000 kr.”

gardis_kiosk1Kommunen bjöd alltså 130.000 kr för kiosken – och 10 kr kvadratmetern för marken. Det stod tydligt även i detta dokument.

Precis som markägare Gunilla Norman tidigare hade berättat för mig.

Men det blev, som sagt, ingen affär:

”Svaret från fastighetsägaren var att det då inte var intressant att sälja till kommunen.”

Kategorier:Gardesanna

Gardesannas toaletter

4 augusti, 2015 3 kommentarer

gardis2Gardesanna har hamnat i fokus igen. Men denna gång beror det inte på stavningen på vägskylten. Fastän det fortfarande står Gaddesanda, trots att det i folkmun heter Gardesanna. Och Gardis.

Men det får jag återkomma till.

gardis15_1

Att Gardesanna har hamnat i fokus igen handlar inte heller om VA-frågan. Även om Länsstyrelsen har hört av sig till kommunen ännu en gång med ett ”ganska ilsket” föreläggande… (Jag har tidigare skrivit mycket utförligt om VA-situationen – se ”Gardesanna – också en del? (1/2)” och ”Gardesanna – också en del? (2/2)”.)

Men även detta får jag återkomma till.

gardis_toa1Nej, det handlar naturligtvis om toaletternas (bajamajornas) och sopkärlens placering på badplatsen. Kommunen har ju flyttat dom. Och nu står toaletterna vid vändplatsen. Med följd att det blir längre att gå för badgästerna.

Gunilla Norman, en av markägarna vid Gardis och också en av kioskägarna, säger till TTELA den 23 juni (se här):

”Det finns väl inga föräldrar som låter sina barn gå ända dit bort, först genom skogen och sedan ut på vägen. Många kommer inte ens hinna dit utan kommer att göra sina behov i skogen eller i vattnet i stället.”

Det här håller de ansvariga på kommunen inte med om. Fastighetschef Gunnar Björklund kommenterar avståndet i TTELA:

”Det beror ju på var på badstranden du ligger. Vissa får längre att gå och vissa får kortare. Man behöver heller inte korsa en väg för att komma dit.”gardiskarta2a

Det är inte alltid så lätt att handskas med fakta och med sanningen. Och vad som är sanning beror ju väldigt ofta på vilket perspektiv som anläggs. Som i det här fallet. Båda har på sätt och vis både rätt och fel.

Men faktum är att stranden vid kiosken liksom är ”huvudstranden”, den strand där de flesta badgästerna lägger sig. (En del vet inte ens om att det finns en strand till.) Och ligger man där, vid kiosken, då blir det definitivt längre till bajamajorna än tidigare…

Å andra sidan, lägger du dig allra längst bort på stranden, eller på den andra stranden ännu längre bort, då blir det närmare…

Förvaltningschefen på samhällsbyggnads, Sophia Vikström, uttrycker det tydligare i ett mail:

gardiskarta3”Det är tyvärr en längre bit att gå då man badar i närheten av kiosken.”

Väger man argumenten, de olika perspektiven, mot varandra, så tror jag att det kan konstateras att de flesta badgäster faktiskt får längre till toaletterna än innan flytten… Kanske 200 till 300 meter längre. Och det kan vara väldigt, väldigt långt för ett barn i trängande behov… Eller för personer med funktionsnedsättningar. Och för alla andra också förresten…

Det här med vägen då? Och skogen?

gardis_toa2Jag förstår nog inte riktigt Gunnar Björklund i det här fallet. ”Vändplatsslingan” måste väl ändå betraktas som en väg? Bilar kör ju där, och då är det åtminstone i min värld – en väg.

Dessutom parkeras det många bilar i området.

Och denna väg måste badgästerna definitivt korsa för att kommat till toaletterna. Å andra sidan behöver de inte nödvändigtvis gå genom skogen, inte om de går på vägen hela sträckan… Fast då kan det å andra sidan bli väldigt långt att gå…

En liten, men ack så betydelsefull, detalj i sammanhanget är en liten skylt.

gardis_toa3Vid toaletternas gamla placering, alldeles vid kiosken, har kommunen satt upp en skylt med texten:

”Toaletter finns vid parkeringsplatsen.”

Vilken parkeringsplats? Det står inte på skylten.

Kommer man som ”ny” till Gardesanna så är det första man gardis_toa4ser en stor parkeringsplats – med en (nyuppställd) bajamaja. Naturligtvis är det denna parkeringsplats de nya besökarna kommer att tänka på. Hur ska de kunna veta att det finns en parkeringsplats till, längre bort, närmare stranden?

gardiskarta1bOch då kan det definitivt bli en lång väg att gå om behoven gör sig påminda… En väldigt lång väg…

Men, varför har kommunerna flyttat toaletterna?

Jag blir inte riktigt klar över detta. Inte särskilt klok heller.

Det tycks som att det är väldigt viktigt ur kommunal synpunkt att bajamajorna står på kommunal mark och inte på privat. I TTELA säger till exempel fastighetsingenjör Maria Wagerland:

”Nu står också toaletterna och sopkärlen på mark som kommunen äger och inte på privat mark.”

Jag förstår inte detta resonemang riktigt. På andra ställen har kommunen både bajamajor och andra ”inrättningar” på privat mark. Jag skrev till förvaltningschef Sophia Vikström och frågade. Hon svarade:

”Kommunen behöver inte köpa mark för att placera toaletter odyl på en fastighet men avtal/överenskommelse bör finnas  mellan fastighetsägare och kommun.”

Det är alltså inte avgörande om marken som bajamajorna står på är privat eller kommunal. Då föll det argumentet. Men det bör alltså finnas ett avtal eller en överenskommelse. Vilket jag kan förstå. Som det för övrigt har funnits i alla år – när barn- och ungdomsnämnden hade ansvar för Gardesanna och de andra badplatserna…

gardis_kiosk1Gunilla Norman, mark- och kioskägare, säger till TTELA:

”Vi har aldrig pratat om att detta är vår mark och vi har upplåtit marken till badgästerna i alla år. Kommunen har haft toaletterna stående här, de har städat här varje morgon och tömt soptunnorna som stått här. Nu slutar de med detta helt plötsligt och säger att de inte får ha toaletter och soptunnor här längre eftersom det är privat mark, men det har tydligen gått bra alla andra år.”

Så är det, så har det varit. Det har gått bra. Även om avtal och överenskommelser kanske inte alltid har varit skriftliga. Vilket de naturligtvis borde ha varit.

Då kanske man undrar om kommunen har försökt komma överens om ett avtal med markägaren. TTELA skriver:

”Enligt Björklund har ett arrende av den privata marken diskuterats, men man har inte kunnat komma i mål.”

Varför arrende förresten, varför inte ett avtal eller en överenskommelse? Arrende låter lite överdrivet.

I samhällsbyggnadsnämndens diarium finns ett mail skrivet av förvaltningschef Vikström:

”Vi har inte kunnat komma överens med fastighetsägare angående toaletternas placering och valt att placera dem på kommunal mark.”

Jag skrev till förvaltningschefen och bad henne att utveckla detta. Vikström svarade:

”Vi fick besked av fastighetsägarna under våren att de inte ville ha kommunala toaletter odyl på sin fastighet.”

Förvaltningschefen menar uppenbarligen att kommunen inte bara har velat arrendera marken utan också försökt få till stånd ett avtal med markägaren. Det här gjorde mig lite fundersam eftersom markägare Gunilla Norman inte alls ger denna bild i TTELA (se citatet ovan). Jag ringde Gunilla Norman.

Gunilla Norman berättade att hon kontaktades av Maria Wagerland på samhällsbyggnadsförvaltningen redan i februari. Kommunen ville arrendera marken. Det ville dock inte Norman. Och i denna mening har kommunen rätt i TTELA. Däremot framförde Gunilla Norman till de kommunala tjänstemännen att kommunen kunde få köpa en del av hennes mark.

Det blev inget kommunalt köp av mark.

I protokollet för fastighetsutskottets sammanträde den 4 juni står det:

”Diskussionen med fastighetsägaren är avslutad, då parterna har helt skilda uppfattningar om fastighetens värde.”

gardis_kiosk2Här gjorde jag en intressant ”upptäckt” i diariet – en brevväxling den 6 juli mellan Gunilla Norman och kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Den handlade till stor del om skräp- och sopsituationen, men i ett av Normans mail står det:

”Jag erbjöd kommunen att köpa marken men ni ville bara betala 10:- m2. Skulle du sälja för det priset?”

Det här kommenterade aldrig Marie Dahlin. Möjligtvis gjorde hon det i ett svar som löd:

”Nej, och jag vet ju inte utan sitter emellan. Jag kan ju inte säga bu eller bä.”

Men det var flera frågor, så jag vet inte säkert vilken fråga Dahlin svarade detta på.

10 kronor kvadratmetern är ett hutlöst lågt pris. Jag skrev och frågade förvaltningschef Vikström och frågade om kommunen verkligen hade lämnat ett sådant bud.nono

Vikström svarade kort och gott:

”nej”

Vid samtal med Gunilla Norman håller hon dock fast vid att kommunen bara ville betala 10 kronor kvadraten – kommunen erbjöd sig att köpa 4.000 kvadratmeter mark för 40.000 kr.

Jag har bett förvaltningschef Vikström att skicka mig dokumentation kring denna diskussion/förhandling. Jag hittar nämligen ingen sådan i diariet. I skrivande stund så har jag inte fått något svar. (Om jag får vid senare tillfälle, så återkommer jag i frågan.)

Hur som helst, det blev ingen affär.

avtalMen köp eller arrende, det var ju bara en överenskommelse/avtal som behövdes. Och det har inte blivit av. Kommunen tog tydligen inte någon mer kontakt med Norman angående överenskommelse/avtal när parterna inte kom överens om arrende/köp. I varje fall inte enligt Gunilla Norman. Och det finns inget som tyder på motsatsen.

Min uppfattning är att det verkar som om kommunen helt enkelt inte har velat ha ett avtal med markägarna om att ha kvar bajamajorna vid kiosken. Av någon anledning som jag inte känner till. Och det gör mig synnerligen förundrad, för att uttrycka det någorlunda diplomatiskt. För vi måste komma ihåg – det har stått bajamajor och toaletter på Normans mark i många många år. Varför skulle Norman ha ändrat sig helt plötsligt?

Gunilla Norman har dessutom, enligt egen utsago, även försökt att få kontakt med samhällsbyggnadsnämndens ordförande, socialdemokraten Benny Augustsson, för att diskutera frågan. Men Benny Augustsson har inte hört av sig…

Sopkärlen då?

gardis_sopJa, de står numera en bit från kiosken. En alltför lång bit anser vissa badgäster. Eller också har de helt enkelt inte sett kärlen… Som istället för att använda dessa kärl låter skräpet ligga kvar på stranden eller slänger det i skogen. Och det kan man naturligtvis tycka vad man vill om, och det gör jag också, men nu är det ju som det är.

Kommunen har fått en del kritik över tillsynen och städningen av stranden. Det är möjligt att det fanns ”inkörningsproblem”, jag vet inte, men nu är nog denna del ordnad. Tror jag. Kommunen städar regelbundet.

nedskrapningMed ett undantag då.

Förvaltningschef Sophia Wikström:

”Vi städar inte kioskens altan eller 5 meter runt kiosken utan anser detta åligger kioskägare.”

Jag undrade hur noggranna de kommunala tjänstemännen var med denna gräns… Låter de ett glasspapper ligga kvar som ligger 4,90 meter från kiosken?

Naturligtvis skrev jag till förvaltningschef Vikström och frågade, och fick svaret:

”Självklart ligger det inte kvar skräp 4.90 m. Jag tycker att vi har gjort en rimlig bedömning att inte städa runt kiosken på ett avstånd av 5 m. jag hoppas att då kioskägarna plockar skräp när de ser det 5.10 m från kiosken. Det är svårt och löjligt att hålla knivskarpa gränser.”

gardis15_1Nu har det ju varit en dålig sommar så det har kanske inte varit speciellt många badgäster på Gardesanna och därmed inte heller så mycket skräp.

När jag pratar med Gunilla Norman så, jag kan inte hjälpa det, så får jag en känsla av deja-vu. Jag tänker på det som har hänt Magnus Larsson i Sikhall, jag tänker på Andersson på Nordkroken… Den enskilda lilla människan mot den stora kommunen. Jag kan ha fel, jag hoppas det. Men ändå, varför kan kommunen inte ordna upp till synes enkla frågor med enskilda kommuninvånare – till gagn för alla kommuninvånare?

Gardesanna är ju faktiskt en av Sveriges absolut finaste badplatser. Ska den inte få fortsätta att vara det? För det kan väl inte vara så, att det finns det en tanke hos kommunen att vilja påverka vilken badstrand som borde vara nummer ett för vänersborgarna…

%d bloggare gillar detta: