Arkiv
Seniorkort till alla 65+!
I nästan alla kommuner i Västra Götalandsregionen får de äldre invånarna ett gratis ”busskort”. Det är ett kort som gäller bussar och tåg som går i Västtrafiks regi.
Seniorkortet, som det kallas, kan användas för att åka avgiftsfritt i den zon som kommunen ligger. Vänersborg ligger i zon C och det innebär att man kan åka gratis kollektivtrafik i nästan hela länet, egentligen bara med undantag av
Göteborg och kommunerna runt omkring – se karta. (På Västtrafiks hemsida kan du se kartan med de olika kommunerna markerade – klicka här,)
Det är varje kommun som beslutar om kommuninvånarna ska få ett seniorkort – och från vilken ålder. Kommunerna kan välja från och med 65 eller 75 år. Det är naturligtvis respektive kommun som betalar seniorkortet. Och det innebär 
självklart att det blir dyrare för kommunen om alla 65+ erbjuds kortet än om erbjudandet begränsas till 75+. I Vänersborg så är det bara de personer som är 75 år eller äldre som kan få ett avgiftsfritt seniorkort hos Västtrafik.
Det vill vi i Vänsterpartiet ändra på. Vi vill att Vänersborgs kommun låter alla invånare från och med 65 år få ett seniorkort. Vi har tidigare genom åren lämnat in två motioner i frågan, båda avslogs av kommunfullmäktige. Vänsterpartiet har ställt frågor och interpellationer, Lutz Rininsland har skrivit 
insändare (se “Insändare om seniorkort 65+”) – men inget har hjälpt. Det har också lämnats in flera medborgarförslag, faktiskt hela 4 stycken. Kommunalråden Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C), samt socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S), har argumenterat för att inte ändra nu. Och det har ledamöterna lyssnat på – kommunfullmäktige vill inte sänka åldern.
Den 17 november förra året (2021) lämnade vi in ytterligare en motion. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa motionen som Lutz Rininsland (V) skrev och som jag också ställde mig bakom – klicka här.
I förrgår lämnades ett 5:e medborgarförslag om sänkt ålder på Västtrafiks seniorkort in till kommunfullmäktige. Och eftersom kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) snabbt och lätt ville få bort seniorkortet från dagordningen, och offentlighetens ljus, föreslog ordförande att medborgarförslaget skulle överlämnas till kommunstyrelsen. Det innebär att medborgarförslaget inte kommer tillbaka till fullmäktige, utan röstas ner i stillhet av betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, i kommunstyrelsen. Lutz Rininsland (V) protesterade och yrkade att fullmäktige skulle få tillbaka medborgarförslaget för beslut.
Kommunfullmäktige röstade nej. Frågan om att sänka åldern för seniorkorten till 65+ kommer att begravas i kommunstyrelsen och inte diskuteras före valet. Det tänker sig i varje fall de styrande partierna och den borgerliga oppositionen.
Vi får se hur det blir med det…
Lutz Rininsland (V) reserverade sig mot kommunfullmäktiges beslut i onsdags. I eftermiddags skickade han in sin skriftliga reservation. Den kan du läsa här nedan. Rininsland skrev också en kort insändare i TTELA. Den publicerades snabbt på TTELA:s hemsida – ”Vill man inte lyssna?”.
==
Reservation vid kommunfullmäktiges sammanträde 2022-03-16
Ärende 17: ”Medborgarförslag om sänkning av åldersgräns av fria resor för pensionärer”
Ordförandens förslag:
”Kommunfullmäktige överlämnar medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Ärendet är därmed avslutat för kommunfullmäktiges del.”
Mitt yrkande:
”Kommunfullmäktige remitterar medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Ärendet återförs för beslut av kommunfullmäktige.”
Ordförandens förslag blev bifallet av kommunfullmäktige.
Jag reserverar mig till förmån för eget yrkandet med följande motivering:
- Kommunfullmäktige har målsättningen att medborgarförslag som överlämnas till kommunstyrelsen eller till annan nämnd skall avgöras inom ett år.
- Det aktuella medborgarförslaget är det femte medborgarförslag med samma syfte – att åldersgränsen för Västtrafiks Seniorkort sänks även för invånarna i vår kommun till ”65+”.
- Tidigare förslag redovisas nu med rubriken ”Öppna ärenden i kommunfullmäktige – ej besvarade medborgarförslag”
- Inkommen 2021-06-24, 2021-10-01, 2021-11-17, 2022-02-11
I en interpellationsdebatt 2022-02-16, § 11, berörde kommunstyrelsens ordförande ett arbete som sker i styrelsen för Västtrafik.
Följande gäller: Under våren 2022 kan en kommun avtala med Västtrafik att övergå från tillköp av Seniorkort 75+ till Seniorkort 65+. Hösten 2022 eller senare fattas beslut om nya villkor med anledning av nu gällande zonindelning. Med anledning av kommande beslut pausas möjlighet till övergång till annan åldersgräns till hösten 2023.
Med andra ord, ett beslut i enlighet med medborgarförslagens önskemål borde ske nu när det fortfarande finns möjlighet. Överlämnandet till kommunstyrelsen innebär enligt det som anfördes av kommunstyrelsens ordförande i nämnd interpellationsdebatt att dessa medborgarförslag får vänta två år på ett beslut.
Lutz Rininsland (V) 2022-03-18
KS: Vänsterpartiets VA-reservation
I två bloggar har jag beskrivit vad som utspelades på kommunstyrelsens sammanträde i onsdags. (Se “Tragiskt beslut av KS (1/2)” och “Tragiskt beslut av KS (2/2)”.) Beslutet i VA-frågan blev ju, som de flesta intresserade och berörda redan vet, att majoriteten i kommunstyrelsen sa ja till inrättandet av två verksamhetsområden på Vänersnäs.
Kommunstyrelsens beslut hade följande lydelse:
“Kommunfullmäktige inför verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten) för Grytet, Hallby mitt och Änden – Område 1, enligt karta och fastighetsförteckning i tjänsteskrivelse SBN 2021.4037, daterad 2021-11-12.”
Beslutet fattades av de styrande partierna, dvs socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister, med stöd av liberalerna och 
kristdemokraterna. Moderaterna avstod från att rösta, medan Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet röstade för att inte införa några verksamhetsområden. Det sistnämnda var alltså ett klart och tydligt nej till tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet.
De två ärendena om verksamhetsområden går nu vidare till kommunfullmäktige som den 16 mars ska fatta det slutliga beslutet. Fullmäktiges sammanträde är som vanligt offentligt och kan följas på kommunens webb-TV.
Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet i kommunstyrelsen, liksom när ärendet i höstas behandlades i samhällsbyggnadsnämnden. (Se “SHB: Buccis reservation”.) Jag återger reservationen i kommunstyrelsen här nedan. Den är skriven av James Bucci (V) och är snarlik reservationen i nämnden. (I en kommande blogg ska jag utveckla vad Bucci inte ber om ursäkt för i
reservationen…)
Här följer James Buccis (V) reservation i kommunstyrelsen:
==
“Reservation i Ärenden 16 & 17 – Svar på återremiss avseende införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden områden 1 & 2 VA Vänersnäs
En demokratisk vald församling kan fatta vilka beslut den vill – detta gör inte besluten per automatik lagliga då det finns både laglighetsskydd och överklagningsmöjlighet inskrivna i kommunallagen.
Det innebär således att det faktum att besluten är fattade av en demokratisk vald församling inte gör besluten per automatik demokratiska. Även demokratiskt folkvalda kan tyvärr bete sig som diktatorer.
Dessa två ärenden om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs har varit återremitterade från kommunfullmäktige med syfte att fullmäktiges krav i återremissen skall uppfyllas. I stort sett har det arbetet gjorts men inte på en punkt, som för mig är den mest grundläggande för att man skall kunna hävda demokrati och inte diktatur. Det som fullmäktige kräver är att det skall redovisas på vilka grunder de enskilda fastigheterna är upptagna i verksamhetsområdena. Chefen för miljö- och byggnadsförvaltningen menar det blir alltför resurskrävande att göra.
Utan att detta görs blir min fråga, hur skall den enskilde veta på vilka grunder hens fastighet är upptagen i ett planerat verksamhetsområde? Hur skall den enskilde sedan veta på vilka grunder de har möjlighet att överklaga beslutet om inte grunderna redovisas för varje enskild fastighet?
Lagen om vattentjänster (LAV) § 6 styr skapandet av ett verksamhetsområde. I § 6 finns det tre rekvisiter att ta hänsyn till – miljöskydd, hälsoskydd och samlad bebyggelse. Miljö- och hälsoskyddsrekvisiterna kan uppfyllas var för sig eller så kan det finnas en kombination av båda. Sedan måste rekvisiten att det rör sig om en samlad bebyggelse uppfyllas för att det skall vara tal om att skapa ett verksamhetsområde.
I dessa två ärenden finns det underlag som vill göra gällande att miljö- och hälsoskyddsrekvisiterna är uppfyllda. Dock är det inget som är redovisat på den enskilda fastighetsnivån. Förvaltningen har på denna nivå endast nöjt sig med att redovisa åldern på VA-anläggningarna. Detta trots att senaste vägledande rättspraxis underkänner att enbart peka på en VA-anläggnings ålder som skäl för att mena att det finns miljö- och/eller hälsoproblem kopplat till en anläggning.
I dessa två ärenden finns det inget som talar för att rekvisiten om samlad bebyggelse är uppfylld. I och för sig är det förståelig att det saknas då båda ärenden omfattar landsbygd som inte uppfyller rättspraxisens definition av samlad bebyggelse.
Beträffande fastigheterna Anundstorp 1:8, 1:57, 1:58 sträcker sig miljö- och byggnadsförvaltningen själv så långt till att skriva dessa ”inte är utpekade inom områden för sammanhållen bebyggelse” om ändå dessa fastigheter skall tvingas bli del av ett verksamhetsområde finns det hos kommunen inte längre någon respekt för lagen.
Om jag för ett ögonblick skulle bortse från underlaget som saknas och istället lyssna på majoritetens företrädares fina ord om att det vi gör nu är av hänsyn till miljön. Visst, det låter bra men är det verkligen det bästa för miljön som är drivkraften?
De fina orden håller inte då vi i vår kommun har ett lysande exempel på en bättre lösning för miljön än kommunens egen lösning. Fastighetsägaren med den lösningen har motarbetats av våra kommunala förvaltningar med hjälp av ”demokratiskt” fattade beslut till den grad att det behövdes ett utslag från mark- och miljödomstolen för att sätta stopp för de byråkratiska trakasserierna. Det utslaget ihop med kunnigt vänsterinflytande i miljö- och hälsoskyddsnämnden verkar ha fått kommunen att lugna ned sig i det enskilda fallet.
Men det var en utsvävning som jag inte ber om ursäkt för.
Här kretsar inte ärendena om bästa lösningar. Här kretsar ärendena om att det utanför samlad bebyggelse räcker med VA-lösningar som är godtagbara för människors hälsa och miljön. Jag menar då att det ligger på kommunen att bevisa dels att befintliga anläggningar inte är godtagbara och att sedan få ihop bebyggelsen till en samlad bebyggelse som motiverar införandet av ett verksamhetsområde. Kan inte kommunen nå upp till dessa rekvisiter och ändå väljer att pressa på, då har kommunen lämnat det demokratiska tänket och tagit sig in i ett tänk som verkligen behöver renas.
James Bucci
2022-02-24”
PS. Vad menade Bucci när han skrev om de ”byråkratiska trakasserierna”? Se här: ”Kommunens kamp mot Solvarm”.
Korseberg: Bereden väg för cyklarna
GC-vägen genom den lilla orörda skogsdungen på Korseberg dök utan förvarning upp som ett ämne på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde förra veckan.
Det handlar om att kommunen tänker anlägga en gång- och cykelväg genom en av de sista skogsremsorna som är kvar på Korseberg. Det inkom dock ett medborgarförslag till kommunen som motsatte sig detta. Det visade sig att medborgarförslaget ogillades av politikerna, det skulle visst bli en GC-väg i skogen. Ärendets beredning kantades emellertid av återremisser, egendomligheter och osanningar. Och kanske jäv. (Se “KF (17/11): Vem kan man lita på?”.)
Kommunfullmäktige beslutade i varje fall till slut att anlägga en GC-väg. (17 ledamöter röstade för bifall till medborgarförslaget, dvs att cykelvägen inte skulle byggas, och 4 ledamöter avstod från att rösta.) En stor majoritet av betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) röstade för GC-vägen, kommunen skulle ju vara så försiktig när den avverkade träden…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa:
“gjort en sträckning som minimerar liksom ingrepp i naturen. … gjord för att det ska göra så lite inverkan som det bara går på natur vad gäller djurliv och växtlighet.”
Miljöpartisten och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund kompletterade:
“Det ska byggas varsamt.”
Skogar och träd är inte så viktiga när kommunen ska utvecklas. (Se “Dilemma: Hus eller träd?”.) Och en GC-väg genom skogsremsan är enligt de styrande partierna, inklusive Miljöpartiet, utveckling. Det spelar ingen roll att det redan finns en GC-väg parallellt med den tänkta sträckningen genom skogen bara drygt hundra meter därifrån.
Bostadsrättsföreningen ska nämligen inte behöva se cyklister i sitt område ansåg kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson:
”Det är bostadsrättsföreningen som äger den (den asfalterade och belysta vägen mellan husen; min anm.)”
Det mumlades lite hos de ledamöter som inte hade stängt av sina mikrofoner, och en talare bad den som “kände sig träffad” att klargöra om det förekom jäv i ärendet eller inte.
Jag förstod inte då, men senare fick jag tillgång till ett dokument. Det visade sig att ingen mindre än ordförande Benny Augustsson (S) hade koppling till den aktuella bostadsrättsföreningen. Han hade suttit i styrelsen. Augustsson kommenterade inget om jäv, han ansåg sannolikt att han inte var jävig. Och det kan inte jag avgöra heller. (Du kan ladda ner dokumentet här, sidan 5, och avgöra själv.)
Samhällsbyggnadsnämnden sammanträdde den 28 januari. På dagordningen fanns det ett ärende som för utomstående hade en tämligen intetsägande rubrik – “Begäran om tilläggsbudget samt omfördelning av budget avseende investeringar år 2022”. Beslutet blev också intetsägande:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att samhällsbyggnads-nämnden beviljas tilläggsbudget avseende investeringar under år 2022 till ett belopp av 133 602 tkr, i beloppen ingår omfördelningar av medel mellan investeringsprojekt år 2022 i enlighet med förvaltningens upprättade förslag, daterat 2022-01-20.”
Hela ärendet hade sannolikt gått de flesta läsare förbi om det inte hade varit så att ledamoten James Bucci från Vänsterpartiet lämnade en skriftlig reservation. Det fick mig att läsa kallelsen en gång till.
I en tabell under rubriken “Gatuenheten” stod det:
Förklaringen till tabellen löd:
“GC-väg Korseberg har också försenats då svar på ansökan om dispens för strandskydd inväntas. Omfördelning till projektet år 2022 föreslås med 1.860 tkr.”
Nu har naturligtvis strandskyddsdispensen beviljats. Det gjorde byggnadsnämnden den 7 december. Det ordnar sig alltid när kommunen anser att naturen står i vägen för civilisationens framryckning. (Utom i Sikhall.) Bara kommunen ser till att inte GC-vägen (som är tänkt att gå ända från naturskyddsområdet längs stranden till skogsremsan):
“förses med belysning, alternativt ska eventuell belysning vara släckt under perioden 1 april – 31 oktober med hänsyn till fladdermöss.”
Eller att inget anläggningsarbete sker:
“i skogsmiljöer eller i beteshagen under perioden 15 mars – 15 juli med hänsyn till häckande fåglar.”
Eller:
- “Anläggningsområdet ska hållas minimalt och miljön utanför själva gc-vägen ska skyddas mot långtgående skador på mark (träd, rötter och berghällar).”
- “Slänter ska så långt det är tekniskt möjligt undvikas.”
- “Nedtagning av grövre träd ska så långt det är möjligt undvikas.”
På det här sättet, det fanns några fler villkor (du kan ladda ner protokollet med beslutet här, sidan 17-19), bevaras:
“goda livsvillkor för djur- och växtlivet.”
Det var bara två ledamöter som röstade mot strandskyddsdispensen i byggnadsnämnden, Torbjörn Moqvist (SD) och Pontus Gläntegård (V).
Gläntegård (V) lämnade följande reservation:
“Det vore jättetrevligt för de boende att gå och titta ut över vassbotten från GC-vägen. Men sträckningen gör stor inverkan på naturen samt att GC-vägen inte har någon direkt funktion mer än att för att de promenerande ska uppleva naturen. Ur ett miljöbalksperspektiv så är det inte så bra.
Sträckningen följer inte översiktsplanens intention vad det gäller leden runt vassbotten. Där föreslås att GC-vägen ansluter längre söderut samt ansluter till naturreservatet i norr, den skulle få en genare sträckning. Då skulle leden väljas även av personer som inte är boende i området och som inte bara är ute och promenerar för nöjes skull. Vid en prövning av GC-väg kring vassbotten ur ett helhetsperspektiv så skulle frågan ställas i ett annat läge, med mer nytta för fler.
Så ur avvägningen mellan allmänhetens tillgång/nytta kontra inverkan i naturområdet så innebär det att jag yrkar för avslag på liggande förslag.
Vad gäller frågan vem som ska betala för GC-vägen eller om det finns viktigare ställen att bygga GC-väg på inom kommunen så är det samhällsbyggnadsnämnden som avgör den frågan.”
Pontus Gläntegård (V) reserverade sig alltså i byggnadsnämnden mot strandskyddsdispensen. James Bucci (V) fortsatte Vänsterpartiets motstånd mot att naturen alltid ska nedprioriteras i Vänersborgs kommun.
James Bucci yrkade att omfördelningsposten ”GC-väg Korseberg bostadsområde” skulle tas bort. Det tyckte inte betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD. Bucci reserverade sig.
Här följer Buccis reservation i ärendet “Begäran om tilläggsbudget samt omfördelning av budget avseende investeringar år 2022”:
“Inom detta ärende finns det en post som heter Gc-väg Korseberg bostadsområde, med en begärd omfördelning av 1860 tkr för att finansiera projektet under 2022. Egentligen är det synd att det i klartext inte talar om att denna finansiella post rör sig om att exploatera den orörda skogskorridoren mellan Strandberidaren och Stapelorten på Korseberg. En exploatering som också är känd för att den skall heta naturstig.
Gc- väg eller naturstig? Jag känner väl till uttrycket att kärt barn har många namn. Oavsett vad vi skall kalla det så representerar exploateringen ett onödigt ingrepp i en orörd grön lunga. Onödig? Jo tack, då det ca 150m därifrån finns en parallell Gc -väg som är både belyst och asfalterat.
Naturen kan tyvärr inte uttrycka sig i skrift och inte heller tala i ord men talar gör den dock på annat vis. Tänker vi lyssna? Tänker vi omvärdera? Kan vi omprioritera så att naturen får leva vidare?
För mig, i detta fall, var det inte svårare än att yrka att posten Gc-väg Korseberg, bostadsområde skulle utgå.
Jag reserverar mig till förmån för naturen och mitt eget yrkande.”
Det finns många planer och dokument i Vänersborgs kommun om hur viktigt det är med skogar och natur och hur de ska vårdas och bevaras. Det är bra dokument, men de är inte särskilt viktiga när politikerna i betongpartierna prioriterar…
SN: Reservation om färdtjänsten
Det är några läsare som har hört av sig och undrat hur det gick på socialnämndens sammanträde förra veckan. Vänsterpartiet hade ju en hel del synpunkter och yrkanden i ärendet ”Revidering av riktlinje för färdtjänst och riksfärdtjänst”. (Se ”Socialnämnden: Förbättring av färdtjänsten?”.) Det är ett ärende som angår många människor i vår kommun och röner därför ett stort intresse.
Och det undrar på sätt och vis jag också. Hur det gick alltså. Man betraktar sig ju som en tämligen rutinerad politiker vid det här laget, i varje fall med Vänersborgsmått mätt. Men när det sitter en ordförande i socialnämnden vid namn Dan Nyberg (S) så inser man att det fortfarande finns mycket kvar att lära…
Nyberg innehar en särdeles förmåga att skapa nya ordningar, möjligheter och propositioner vid sammanträden. Många gånger genom åren har det varit konstruktiva och rationella lösningar. Jag vill minnas att jag mestadels tyckte att det var så när Nyberg ledde kommunfullmäktiges sammanträden under 8 år. …trots att han vid ett tillfälle skällde ut mig och hotade att jag skulle få sitta ensam i en skrubb. Men Nyberg hade rätt i sak, även om jag tyckte att han tog i lite väl mycket…
På socialnämndens sammanträde fanns det ett förslag på bordet. Det var utarbetat av socialförvaltningen och förankrat hos Dan Nyberg och de styrande partierna. Även den borgerliga oppositionen var införstådd med och stödde beslutsförslaget. Vänsterpartiet genom Ida Hildingsson och ersättare Lutz Rininsland hade dock flera förslag till förbättringar av huvudförslaget.
Nyberg lyckades undvika att ställa proposition på huvudförslaget och ändringsförslagen, dvs ja eller nej till ordförandens förslag, ja eller nej till Hildingssons yrkande. Istället blev alla Vänsterpartiets yrkanden återremitterade… Nyberg delade alltså på något sätt upp ärendet så att det blev två ärenden – och återremitterade motförslaget. Samtidigt som det fortfarande var ett enda ärende, huvudförslaget… Som socialnämnden antog. Fast en del av ärendet var återremitterat… De återremitterade yrkandena från 
Vänsterpartiet ska behandlas och tas upp inför nästa revidering 2023 av riktlinje för färdtjänst och riksfärdtjänst.
Och som grädde på moset. Det första av Vänsterpartiets yrkanden fick faktiskt bifall av nämnden. Men det hade ordförande Nyberg på något närmast magiskt sätt gjort till sitt eget…
Dan Nyberg (S) var alltså mycket nyskapande på mötet men det är frågan om han följde regelboken. Det kan väl i och för sig ha kommit ut en ny upplaga som jag inte har läst…
Men efter förra veckans sammanträde kan Dan Nyberg sitta på två stolar, eller som de gamla vänersborgska visdomsorden lyder:
”Att äta mackan och ändå ha den kvar.”
Det som hände på sammanträdet var ju att Hildingssons och Vänsterpartiets yrkanden inte fick gehör av nämnden. Det var huvudförslaget som röstades igenom. Men samtidigt kan de andra partierna i allmänhet och Nyberg och socialdemokraterna i synnerhet säga att de var för de utmärkta vänsterpartistiska förslagen. De återremitterades ju och ska utredas och tas upp senare… Fast det är klart, i valtider säger man ju inte varifrån förslagen kommer…
Det är en fantastisk sits som socialdemokraterna m fl har skaffat sig inför valrörelsen – de är både för och emot samtidigt. Frågan är dock hur konstruktivt det är på sikt. Vad sänder det för signaler om samarbete och att tillsammans hitta bra lösningar?
Otydligt? Det klarnar sannolikt vid en genomläsning av reservationen. Du kan läsa den här nedan, men det går också att ladda ner den här. Reservationen består av två delar. Den ena handlar om behandlingen i nämnden, den andra om sakfrågan.
=====
Reservation i ärende 8 – Socialnämndens sammanträde 2021-12-16 – ”Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst”
Min reservation gäller dels beslutsprocessen vid ärendets behandling i nämnden, dels att jag reserverar mig till förmån för mina egna yrkanden.
Socialnämnden informerades vid sammanträdet i november om bakgrunden till lagstiftningen om färdtjänst och riksfärdtjänst, hur tillämpningen har utvecklats under tiden och vad som är aktuella frågor vid revideringen av kommunens riktlinjer.
Med stöd av egna anteckningar och presentationer från föredragningar i november har jag sökt samtal med partikamrater, med personer som är i behov av färdtjänst och med representanter för organisationer som tidigare deltagit i förvaltningens remissarbete.
På sex punkter lämnade jag avvikande yrkanden till dokumentet ”Riktlinjer för Färdtjänst och riksfärdtjänst 2022-01-01” som fanns i utskicket inför decembermötet. Jag motiverade samtliga yrkanden, punkt för punkt och sände ut dessa i förväg till samtliga ledamöter att ta ställning till.
Nämndens ordförande välkomnade punkt 1 av mina yrkanden och formulerade ett eget yrkande under sammanträdet med följande inledning: ”Socialnämnden beslutar tillföra kommunens inriktningsmål I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv i handlingens inledning.”
Således noteras nu i protokollet att nämnden biföll ordförandens förslag. En korrekt beskrivning hade varit att ordföranden yrkade bifall till mitt yrkande som sedan fick bifall av nämnden. Men det stannade inte vid denna något märkliga behandling.
Den andra delen av ordförandens yrkande fortsatte: ”Socialnämnden beslutar att återremittera övriga förslag till förvaltningen för beredning och kostnadsbedömning samt avstämt med jämförbara närliggande kommuner. Ärendet återupptas inför nästa revidering av riktlinjerna år 2023.”
Ordförande påtalade också att det “vore anständigt” om jag inkom med en kostnadsberäkning för mina yrkanden, trots att detta inte fanns med i beslutsunderlaget att ta ställning till. Att vara ledamot i socialnämnden är mitt första kommunala uppdrag som förtroendevald i Vänersborgs kommun. Jag lär mig mycket nytt och gör det gärna.
Men nu förstår jag inte riktig. Mina yrkanden ställde jag som alternativa yrkanden. De avvek från de som fastlades i riktlinjerna och som ska träda i kraft 2022-01-01.
Det fanns alltså två yrkanden för nämnden att besluta kring:
● Förvaltningens och presidiets, huvudförslaget: Socialnämnden antar det reviderade dokumentet Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst, att gälla from 2022-01-01.
● Mina yrkanden, punkt 2-6.
Jag lärde mig att jag som ledamot kan bifalla ett förslag, att avslå ett förslag, att framställa egna avvikande yrkanden eller att begära att ärendet inte avgörs vid sammanträdet utan att det återremitteras.
Jag framställde egna yrkanden. Utöver huvudförslaget fanns mina yrkanden, inget annat från någon annan. Och då kom ordförandens förslag ”att återremittera övriga förslag till förvaltningen”.
Vilka övriga förslag? Det hade varit i sin ordning att nämnden hade avslagit mina yrkanden, det hade jag förstått. Men när nu nämndens majoritet godkänner och beslutar i enlighet med huvudförslaget att de föreslagna riktlinjerna skall träda i kraft efter årsskiftet, vad betyder då ”övriga förslag återremitteras”? Är det bara mina yrkanden, eller är det också alla punkter i huvudförslaget där jag yrkade att nämndens ledamöter skulle fatta beslut om?
Är den en klapp på axeln för en ledamot som försöker hålla sig till regelverket, som yrkar först och inväntar sedan att bli bifallen eller få avslag? Är det ett sätt för majoriteten att säga ”vi känner oss kluvna, skulle vilja säga ja till dina yrkanden, men, förstår du, vi kan inte – så vi klämmer till med återremittering av dina förslag”. Men kan verkligen dom nya riktlinjerna träda i kraft samtidigt som flera delar är återremitterade? Ett ärende blev i så fall till två. När jag söker råd hos mina mer erfarna partikamrater får jag höra att de aldrig har varit med om en sådan hantering av ett ärende. De är tveksamma till om ordförande har handlagt ärendet på ett korrekt sätt.
När det gäller mina yrkande framfördes också en tydlig önskan att varje yrkande skulle behandlas för sig. De berörde olika delar i beslutsunderlaget och syftet var att hitta så bra lösningar som möjligt för den målgrupp som beslutet påverkar. 
Eftersom vi även, utöver den miniminivå som en kommun är skyldig att erbjuda enligt lagen om färdtjänst och riksfärdtjänst – har en diskrimineringslag att förhålla oss till.
1.1 Vänersborgs kommuns vision
1. Yrkar att kommunens inriktningsmål nr 1 läggs till under detta avsnitt: “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”
Motivering: Detta är i linje med remissinstansernas synpunkter om att kopplingen kring kommunens mål borde vara tydligare och synliggöras i riktlinjerna. I nuläget står bara visionen med – som inte säger så mycket alls.
2.6 Färdtjänst till annan kommun, i andra kommuner eller mellan andra kommuner.
2. Yrkar att RIAK biljetter ska vara fortsatt obegränsade.
Motivering: Antal biljetter per person under 2020 är i snitt 5,4 – ett spann från 2-10st. Begränsas det till 6st exkluderas flera som tidigare varit i behov av fler än 6st biljetter. Samt så talar snitten 5.4 för att det kostnadsmässigt inte skulle skena iväg – men ger fortsatt utrymme för individuella behov. Detta är i linje med remissinstansernas synpunkter.
2.10 Taxor och avgifter: (egenavgift)
3. Yrkar att egenavgifter bör anpassas och vara i nivå med kollektivtrafiken varför beslutet för taxor och avgifter ska revideras och ett nytt beslutsförslag beredas gällande denna del – där också pensionärs- och funktionsrättsorganisationer ska få vara fortsatta remissinstanser.
Motivering: Höga och ojämlika kostnader för färdtjänst sedan höjningen på taxorna gjordes i förhållande till kollektivtrafikresenärer. I underlaget uppges som argument till den högre kostnaden att “ Egenavgifter för färdtjänst är generellt dyrare än ordinär kollektivtrafik med anledning av att dessa resor är mkt mer kostsamma och innefattar en högre servicenivå än kollektivtrafiken”. Men den som är i behov av färdtjänst har inte valt att vara beroende av denna “service”. Det är en insats för att möjliggöra delaktighet i samhällslivet. Att ekonomiskt få betala ett betydligt högre pris för detta är inte rimligt – om vi vill att alla ska få vara med på så lika villkor som möjligt.
2.11 Information kring färdtjänstens utförande:
4. Yrkar att färdtjänstresan ska beställas senast en timma innan önskad avresa.
Motivering: Bokning senast två timmar innan avresa – som föreslås i nya riktlinjerna påstås ge bättre samordningsmöjlighet i förhållande till en timma som remissinstanserna önskar. Självklart är framförhållning att föredra och förslaget innebär inte att majoriteten kommer vänta till en timma innan avresa – men det ger ett mer jämlikt utrymme för enskilda behov och situationer. Det går inte alltid på förhand veta när en hemresa är aktuell. Det kan också uppstå att en mår dåligt och behöver ta sig hem så fort som möjligt, eller en önskan att kunna följa med sina vänner på en spontan aktivitet. Argumentet att två timmar ger bättre samordningsmöjlighet i förhållande till en timma är svagt i förhållande till nytta. I dagsläget när bokning senast 22 kvällen innan gäller – genomförs trots flertalet resor av ensamresenärer. Vilket väger tyngst – en möjliga ekonomisk vinst om några enstaka resor lyckas samordnas på grund av två istället för en timma? Eller individens möjlighet till mer jämlika förutsättningar att delta i samhället.
2.11 Information kring färdtjänstens utförande
5. Yrkar att det ska vara möjligt att under samma resa lämna av eller hämta barn på förskola.
Motivering: Att boka flera resor för detta är både en belastning kostnadsmässigt och administrativt. Det är svårt att på förhand veta exakt om resan dit kommer fram i tid och resenären riskerar då att missa sin hem- eller fortsatta resa (nästa bil). Riktlinjerna föreskriver att “inga ärenden på vägen” är tillåtet – men att hämta/lämna barn på förskola borde vara undantaget detta. Att få vardagen och familjeliv att gå ihop där lämna/hämta barn på förskola är en central del – bör inte ses som vilket “ärende” som helst. Orimligt att boka 4 stycken olika resor (bilar) för att hämta och lämna.
2.12 Övriga bestämmelser
6. Yrkar att det fortsatt ska ges samma möjligheter att ta med sitt sällskapsdjur vid färdtjänstresa som personer utan behov har i kollektivtrafiken.
Motivering: Att meddela innan om ett sällskapsdjur behöver följa med på resan möjliggör att samordna dessa enskilda och sällan förekommande situationer för att undvika allergier. Detta är i linje med remissinstansernas synpunkter och är tillåtet enligt befintliga riktlinjer. Att ta bort möjlighet att göra längre utflykter på grund av att den färdtjänstberättigade inte får ta med sin hund som inte kan lämnas ensam hemma, riskerar att skapa en isolering för den enskilde.
Mot denna bakgrund reserverar jag mig till förmån för mina egna yrkanden och mot beslutsprocessen vid ärendets hantering i nämnden.
Ida Hildingsson
Vänsterpartiet 2021-12-19
SHB: Buccis reservation
I torsdags sammanträdde samhällsbyggnadsnämnden. Det var många kommuninvånare som med spänning, och viss vånda, såg fram mot nämndens beslut i VA-frågan. Självklart var spänningen störst på just Vänersnäs, men flera invånare i andra delar av kommunen var också intresserade. De kommer ju att hamna i samma situation under kommande år.
Som jag beskrev i gårdagens blogg (se ”Gårdagens VA-beslut i SHB”) så beslutade samhällsbyggnadsnämnden att föreslå:
“kommunfullmäktige att införa verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten), Grytet, Hallby Mitt och Änden…”
7 ledamöter röstade för att införa verksamhetsområden och 4 ledamöter röstade mot. Det var betongpartierna på ena sidan, dvs S+C+MP+M+KD+L, och oppositionen på den andra, dvs V+MBP+SD. (Tillägg 13/12. Du kan också läsa Buccis egen blogg om sammanträdet – ”Taggad för att ta i skiten”.)
James Bucci (V) reserverade sig mot nämndens beslut. Här följer hans skarpa skriftliga reservation.
==
Reservation i Ärenden 8 & 9 – Svar på återremiss avseende att införa verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden områden 1 & 2 VA Vänersnäs
En demokratisk vald församling kan fatta vilka beslut den vill – detta gör inte besluten per automatik lagliga då det finns både laglighetsskydd och överklagningsmöjlighet inskrivna i kommunallagen.
Det innebär således att det faktum att besluten är fattade av en demokratisk vald församling inte gör besluten per automatik demokratiska. Även demokratiskt folkvalda kan tyvärr bete sig som diktatorer.
Dessa två ärenden om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs har varit återremitterade från kommunfullmäktige med syfte att fullmäktiges krav i återremissen skall uppfyllas. I stort sett har det arbetet gjorts men inte på en punkt, som för mig är den mest grundläggande för att man skall kunna hävda demokrati och inte diktatur. Det som fullmäktige kräver är att det skall redovisas på vilka grunder de enskilda fastigheterna är upptagna i verksamhetsområdena. Chefen för kretslopp och vatten menar att detta inte behövs göras samt att det blir alltför resurskrävande att göra.
Utan att detta görs blir min fråga, hur skall den enskilde veta på vilka grunder hens fastighet är upptagen i ett planerat verksamhetsområde? Hur skall den enskilde sedan veta på vilka grunder de har möjlighet att överklaga beslutet om inte grunderna redovisas för varje enskild fastighet?
Lagen om vattentjänster (LAV) § 6 styr skapandet av ett verksamhetsområde. I § 6 finns det tre rekvisiter att ta hänsyn till – miljöskydd, hälsoskydd och samlad bebyggelse. Miljö- och hälsoskyddsrekvisiterna kan uppfyllas var för sig eller så kan det finnas en kombination av båda. Sedan måste rekvisiten att det rör sig om en samlad bebyggelse uppfyllas för att det skall vara tal om att skapa ett verksamhetsområde.
I dessa två ärenden finns det underlag som vill göra gällande att miljö- och hälsoskyddsrekvisiterna är uppfyllda. Dock är det inget som är redovisat på den enskilda fastighetsnivån. Förvaltningen har på denna nivå endast nöjt sig med att redovisa åldern på VA-anläggningarna. Detta trots att senaste vägledande rättspraxis underkänner att enbart peka på en VA-anläggnings ålder som skäl för att mena att det finns miljö- och/eller hälsoproblem kopplat till en anläggning.
I dessa två ärenden finns det inget som talar för att rekvisiten om samlad bebyggelse är uppfylld. I och för sig är det förståelig att det saknas då båda ärenden omfattar landsbygd som inte uppfyller rättspraxisens definition av samlad bebyggelse.
Om jag för ett ögonblick skulle bortse från underlaget som saknas och istället lyssna på majoritetens företrädares fina ord om att det vi gör nu är av hänsyn till miljön. Visst, det låter bra men är det verkligen det bästa för miljön som är drivkraften?
De fina orden håller inte då vi i vår kommun har ett lysande exempel på en bättre lösning för miljön än kommunens egen lösning. Fastighetsägaren med den lösningen har motarbetats av våra kommunala förvaltningar med hjälp av ”demokratiskt” fattade beslut till den grad att det behövdes ett utslag från mark- och miljödomstolen för att sätta stopp för de byråkratiska trakasserierna. Det utslaget ihop med kunnigt vänsterinflytande i miljö- och hälsoskyddsnämnden verkar ha fått kommunen att lugna ned sig i det enskilda fallet.
Men det var en utsvävning som jag inte ber om ursäkt för.
Här kretsar inte ärendena om bästa lösningar. Här kretsar ärendena om att det utanför samlad bebyggelse räcker med VA-lösningar som är godtagbara för människors hälsa och miljön. Jag menar då att det ligger på kommunen att bevisa dels att befintliga anläggningar inte är godtagbara och att sedan få ihop bebyggelsen till en samlad bebyggelse som motiverar införandet av ett verksamhetsområde. Kan inte kommunen nå upp till dessa rekvisiter och ändå väljer att pressa på, då har kommunen lämnat det demokratiska tänket och tagit sig in i ett tänk som verkligen behöver renas.
James Bucci
2021-12-10
Förra veckans KF (22/9)
Det var en ganska lugn inledning på fullmäktiges nya “läsår”. De flesta var överens om det mesta och det var inga direkta överraskningar. Sammanträdet slutade också i hyfsad tid – kl 20.20 kunde ledamöter och ersättare stänga ner programmet MS Teams.
Jag skrev en blogg inför sammanträdet där jag gick igenom i stort sett alla de ärenden som fullmäktige skulle behandla. Jag hänvisar till denna blogg för “fakta”. Här ska jag “bara” beskriva vad som hände på sammanträdet. (Se “KF 22/9 2021”.)
Ett av de ärenden som diskuterades mest var som väntat ärende 7, “Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021”. Det handlade om hur det extra statliga coronabidraget skulle fördelas mellan grundskolan och gymnasiet.
Det mest intressanta med debatten var kanske att de borgerliga oppositionspartierna inte sa ett knyst. Och med tanke på den tystnad som rådde även på barn- och utbildningsnämnden sammanträde två dagar innan (se “Några ord om BUN”), så kan jag inte låta bli att undra om förskola och grundskola överhuvudtaget intresserar de borgerliga partierna… Mer än i valrörelserna då…
Kommunstyrelsen hade föreslagit att vid fördelningen av statsbidraget skulle en elev i förskoleklassen tilldelas samma andel som gällde för en elev i avgångsklassen på gymnasiet. Det förslaget försvarades av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och 2:e vice ordförande Mats Andersson (C). Vänsterpartiets förslag handlade om att de elever som hade drabbats allra hårdast av pandemin skulle få mest av statsbidraget. Och det var de elever som hade haft distansundervisning. Det var dessa som inte hade fått den undervisning som “de hade rätt till”. Och de elever som hade haft i särklass mest distansundervisning var gymnasie- och vuxenutbildningseleverna samt eleverna i högstadiet. Lutz Rininsland (V) och Kärvling (V) argumenterade för detta. Det var faktiskt också samma uppfattning som Utbildningsdepartementet hade gett uttryck för. Vänsterpartiet ansåg att 2/3 av statsbidraget skulle tillfalla Kunskapsförbundet Väst och 1/3 barn- och utbildningsnämnden.
Kärvling inledde med att redogöra för sitt och Vänsterpartiets förslag och yrkande. Sedan begärde Augustsson ordet. Han menade att han hade fullt förtroende för hur barn- och utbildningsnämnden respektive Kunskapsförbundet fördelade de pengar som de fick av kommunfullmäktige. Augustsson påpekade också att Trollhättan var en av ägarkommunerna i KFV och att Trollhättan och Vänersborg därför borde fördela pengarna så lika som möjligt. Han påpekade även att det vid ett senare tillfälle kommer ett särskilt ärende om extra pengar till vuxenundervisningen.
Jag tog “replik” på det och nämnde, att eftersom det för närvarande inte fanns några beslut om extra pengar till vuxenundervisningen så fick vi utgå från det som gällde. Dessutom påpekade jag att det kommer nya statsbidrag nästa år med samma syfte och att vi kunde slippa ytterligare en “fördelningsdiskussion” i fullmäktige 2022 om man följde Vänsterpartiets förslag.
Så var det Lutz Rininslands tur. Det finns två avgörande “brännpunkter” i elevernas utveckling sa Rininsland. För det första måste eleverna i 9:an komma in på gymnasiet och helst på ett nationellt program. Som det är nu så är det upp emot 1/3 av eleverna i Vänersborg som inte gör det. (Vilket inte var korrekt, Rininsland ”tog i”. Det ska vara 1/6 av eleverna, vilket i och för sig är illa nog. Ändrat 28/9.) För det andra så finns det ett papper som alla som träder in på arbetsmarknaden bör ha i sin hand – en fullgjord gymnasieexamen. Det är viktigt att stödja de elever som befinner sig i dessa övergångar. Rininsland insåg att Trollhättan hade en annorlunda syn på fördelningen, Trollhättan fördelade till och med pengar till de som inte hade börjat skolan.
Mats Andersson (C) instämde i det som Benny Augustsson sa. BUN kan fördela pengarna själv ansåg Andersson, och passade på att ställa en fråga till Kärvling:
“Menar Stefan på fullt allvar att de här resurserna inte behövs i grundskolans arbete för att se till att vi får fler elever som faktiskt får en behörighet att nå gymnasiet?”
Benny Augustsson betonade att han hade fullt förtroende för hur BUN respektive Kunskapsförbundet fördelade pengarna inom organisationerna.
Jag begärde ordet igen och slog fast att vi måste göra skillnad på olika saker. Detta var alltså extra statliga pengar för att säkerställa att alla elever får den utbildning de har rätt till trots pandemin och distansundervisningen. Det som Mats Andersson tog upp var något helt annat.
“Detta är alltså extra statliga coronapengar till skolan … och då är det vår skyldighet att fördela dom pengarna på det sätt som är tänkt … Detta är inte ett allmänt bidrag till skolorna utan detta är ett pandemibidrag. Och det är viktigt Mats Andersson att ha detta klart för sig. För övrigt anser jag naturligtvis att skolan behöver mer pengar.”
Jag förklarade också att kommunfullmäktige inte skulle fördela pengarna inom BUN och KFV, utan mellan dom. Det trodde jag att både Augustsson och Andersson förstod, och också att de förstod att jag förstod. Men ju mer pengar som KFV fick av fullmäktige, ju mer hade förbundet att fördela.
Lutz Rininsland avslutade debatten med att fråga Mats Andersson om det var sant att inga elever i grundskolan hade fått mer än 6 veckors distansundervisning och att elever i gymnasiets åk 3 hade haft 3 terminers distansundervisning, och tillade:
“Kan ni förstå att de här extrariktade pengarna inte är tänkta att ingå i den potten som Mats Andersson pratar om, dvs att vår grundskola behöver mer pengar. Det instämmer jag helt och hållet i, det vet vi alla. Men vi kan väl inte ta pengar som är tänkt för en viss sak och använda dom hur som helst?”
Varken Mats Andersson eller Benny Augustsson återkom med någon replik.
Vänsterpartiet begärde votering. Det visade sig att det bara var Vänsterpartiet som röstade på Vänsterpartiets förslag… Jag reserverade mig skriftligt mot fullmäktiges beslut. Du kan ladda ner min reservation här.
Alla andra ärenden gick som på räls. Tills ordförande kom till ärende 13, “Svar på motion om att upphöra med könssegregerade badtider”. Motionen var inlämnad av Anders Strand (SD) och Mathias Olsson (SD).
Strand ansåg att motionen var ett steg i att bekämpa hederskultur och ett steg framåt i jämställdhetsarbetet, och konstaterade:
“Samhället ska inte anpassa sig efter destruktiva kulturer.”
Det var stora ord från en sverigedemokrat som tydligen är uppväxt i en “konstruktiv kultur”… Vad nu det är. Jag kan dock lätt nämna flera från denna kultur som helst inte vill bada tillsammans med stirrande och dreglande män.
Mathias Olsson var ännu tuffare:
“Det är inte våldsbejakande islamister som utgör det största hotet mot västvärlden och våra värderingar. Det är enligt mig västerlänningar som av olika anledningar inte försvarar de värderingar som skapat världshistoriens kanske fredligaste, friaste, tryggaste och mest jämställda samhälle.”
Som historielärare kan jag väl reagera på historie- och perspektivlösheten i påståendet om västvärlden som “fredlig” och “trygg”. Men det leder lite för långt att ta upp här.
Ola Wesley var den tredje sverigedemokraten som argumenterade för motionen. Det låg en poäng i att han tog förre demokratiministern Alice Bah Kunke (MP) som exempel. Bah Kunke var emot skilda badtider. Wesley tog också upp en riksdagsmotion från en kristdemokrat som var mot könssegregation i badhus.
Det var ingen miljöpartist eller kristdemokrat som replikerade på inlägget.
Det var flera som helt förståeligt reagerade både på sverigedemokraternas anföranden och motion. Jonathan Svensson (S) reagerade starkt mot framför allt Olssons inlägg och jämförelsen med våldsbejakande islamister. Svensson menade också att separerade tider var ett sätt nå de kvinnor som befann sig i en hederskultur. Mats Andersson (C) betonade att SD helt hade missat att det här handlade om att lära flickor och kvinnor att simma.
Jag tyckte dock att Madelaine Karlsson (S) motiverade ett avslag av motionen på ett mycket korrekt och sakligt sätt:
“Vi har inte separerade badtider i t ex Vattenpalatset. Det som har försiggått är ju faktiskt att man har haft simskola och att man har simskola för vissa grupper. Det tycker jag är helt ok. Man har simskola för åldersgrupper och nu har man haft simskola för kvinnor som har varit utrikesfödda. Det tycker jag är helt ok. … Det här är inte alls till att segregera badtiderna.”
Med andra ord, kommunen har inga könssegregerade badtider – bara simskola för olika grupper.
Det blev även här votering, och det var bara sverigedemokraterna själva som röstade för att motionen skulle bifallas.
Även ärende 14 “Svar på motion om att införa ‘Bostad först’ som norm i kommunens hemlöshetsarbete” tog tid. En stor del av ledamöterna yrkade nämligen bifall till KD-motionens krav om en utredning. Lutz Rininsland (V) har beskrivit ärendet med två bloggar – “På räls? Det får vi se längre fram” och ”Fullmäktiges beslut – och nu?”.
Alla ärendena löpte sedan smärtfritt igenom fullmäktige. Men jag reagerade, i efterhand, för hanteringen av medborgarförslaget om “sänkt ålder för Seniorkort/biljett på Västtrafik för innevånarna i Vänersborgs kommun”.
Kommunfullmäktige beslutade nämligen att överlåta till kommunstyrelsen att fatta beslut om förslaget. Kommunfullmäktige delegerade så att säga beslutet. Vilket är diskutabelt på flera sätt. Kanske främst för att ett sådant här förslag kostar ganska många miljoner om det blir verklighet – som Vänsterpartiet vill. (Vänsterpartiet har motionerar två gånger tidigare om detta.) Och många miljoner beslutar alltid fullmäktige om…
Det är nog tänkt att förslaget ska bli avslaget i kommunstyrelsen – och “gömmas undan”. Och det kan ju bero på att det är val snart…
Det är meningen att alla ska kunna se utsändningen från fullmäktigesammanträdena i efterhand. Men det har blivit något fel på kommunens webb-TV, så det är och kommer att vara omöjligt att se just detta sammanträde. Däremot går det, i varje fall de närmaste dagarna, att lyssna på radioutsändningen på “Radio Trollhättan”.
Tillägg 30 september: TTELA publicerade idag en artikel om könssegregerade badtider – se TTELA ”Hallevibadet har infört badtider för kvinnor”.
Ska socialnämnden spara ytterligare?
Budgetarbetet för 2022 är i full gång. På kommunstyrelsens sammanträde den 2 juni ska alla partiers budgetförslag för nästa år behandlas och på fullmäktiges sammanträde den 16 juni så fattas det slutliga beslutet.
Det är väl ingen större hemlighet att det prutas och det sparas, på alla håll och kanter – pengarna vill inte räcka till för allt man vill åstadkomma.
De kommunala verksamheterna står inför samma dilemma i år…
Kommunens verksamhet i t ex förskolor, skolor, äldreboenden och hemtjänsten är i full gång. Naturligtvis. Det finns stora behov på alla plan. Personalen “på golven” vill göra sitt allra bästa för att barn och elever, äldre och sjuka ska få en sådan bra undervisning, vård, omsorg och tillvaro som möjligt.
Resurserna är dock knappa. Pengarna räcker inte till för alla uppgifter, önskemål och behov som finns. Och den nämnd som i nuläget har störst problem med att få pengarna att räcka är socialnämnden.
Alla löften i riksdagen om förändringar och förbättringar för t ex äldre och sjuka stannar mestadels i prat eller i otillräckliga, kortsiktiga och ogenomtänkta resurser. (Se nedan.) Socialnämnden i Vänersborg, liksom i många andra kommuner, sparar och skär ner – och står inför fortsatta besparingar. Allt för att hålla sig inom den tilldelade budgeten…
I onsdags sammanträdde socialnämnden. Delårsrapporten behandlades, och det var inga muntra besked som gavs till politikerna. Förvaltningen skrev:
“Årsprognosen visar ett beräknat underskott på 6,7 mnkr.”
Och fortsatte:
“Flera aktiviteter pågår för att försöka minska prognosticerat underskott. Bedömning görs att det prognosticerade underskottet inte kan hämtas hem fullt ut under innevarande år baserat på kostnad för försörjningsstöd, köpta platser samt avancerad sjukhusanknuten ”hemsjukvård”.”
Och så drog socialchefen slutsatsen att:
“Socialnämnden behöver, utifrån det ta ställning till om tillfälligt tilläggsanslag till budget 2021 ska begäras hos kommunfullmäktige gällande kostnad för försörjningsstöd.”
Det var bara ett parti som reagerade, Vänsterpartiet. Ida Hildingsson (V) yrkade (citat ur protokollet):
“socialnämnden begär ett tillfälligt tilläggsanslag till budget 2021 hos kommunfullmäktige gällande kostnad för försörjningsstödet enligt det prognostiserade underskottet på 6.7 mkr. Detta för att inte belasta äldreomsorgen och övriga verksamhetsområden mer än vad som redan görs i nuläget i form av besparingar för att bära upp försörjningsstödskostnaden. De negativa konsekvenser ytterligare besparingar skulle få, beskrivna av förvaltningen, är viktigt för socialnämnden att vara lyhörd inför och därmed ta sitt ansvar att försöka motverka denna utveckling genom att begära ett tillfälligt tilläggsanslag.”
Det blev votering. Inga andra partier stödde förslaget. De tyckte inte att nämnden skulle begära något tilläggsanslag från kommunfullmäktige. De ansåg tydligen att socialförvaltningen istället skulle “hämta hem” det prognostiserade underskottet genom fortsatta besparingar. (Göran Svensson (MBP) avstod från att rösta.)
Ida Hildingsson (V) reserverade sig mot nämndens beslut. Jag återger reservationen i sin helhet. Jag tycker att den är lärorik och att den ger en bra bild av socialnämndens situation.
===
Reservation i ärendet 2 ”Delårsrapport per april och helårsprognos 2021” – Socialnämnden 2020-05-19”
Uppföljning av nämndernas verksamhet sker som bekant vid tre tillfällen, i delårsbokslut efter tertial 1 och efter tertial 2 samt i bokslutet för hela perioden. För socialnämndens del gäller att underskott redovisas avsevärt oftare än någon enstaka gång ett överskott. Detta sagt med tanke på det totala utfallet.
För enskilda verksamheter och för olika anslagsbindningsnivåer kan sägas att svängningar är utmärkande. Förändringar i verksamheten påverkar prognoserna och utfallet. Plus eller minus är regeln, ”enligt budget” undantaget.
Det är korrekt att prognoser vid delårsbokslutet per augusti borde vara mera pålitligt än den utvecklingen som kan avläsas i slutet på april. Därför har socialnämndens anhållan om tilläggsbudgetering ofta beslutats i samband med det senare delårsbokslutet. Beviljas nämndens begäran så förbättras situationen alldeles i slutet på ett budgetår.
Fördelen med att söka och få beviljat ett tillägg tidigare borde vara att nämndens planering av verksamheten kan ske med större tillförsikt att göra rätt. Ovissheten är påfrestande och belastar ledningen och personalen. Det får också negativa konsekvenser, mycket utförligt beskrivna av förvaltningen och de fackliga organisationerna vid flertalet tillfällen, för den service som ska möta upp kommuninvånarnas behov av stöd och omsorg. Pandemins oförväntade följder för verksamhetens volym, insatser och ekonomi har inte heller underlättat att hålla balans, vilket bör tas extra hänsyn till.
I det aktuella delårsbokslutet är det två uppgifter som betonas i förvaltningens redovisning. Det är dels att årsprognosen visar ett beräknat underskott på 6,7 mnkr, men framförallt att utvecklingen av försörjningsstödets kostnader går åt helt fel håll med ett prognostiserat underskott på 21.6 mnkr, vilket noteras att 20,7 mnkr redan är utbetalt försörjningsstöd.
I ärendets sammanfattning skriver förvaltningschefen: “Bedömning görs att det prognostiserade underskottet inte kan hämtas hem fullt ut under innevarande år baserat på kostnad för försörjningsstöd…”
Det pågår flertalet insatser för att bryta den negativa trenden, att andelen hushåll som uppbär försörjningsstöd ska minska. Men denna process måste tillåtas ta tid för att inte ytterligare belasta och spara inom andra viktiga verksamhetsområden (däribland äldreomsorgen), mer än vad som redan görs i nuläget, genom att det tillförs tillräckligt med budgetmedel.
Att se till hur förvaltningens ekonomiska möjligheter att utveckla och bedriva god verksamhet inom samtliga områden påverkar helheten är också av vikt i detta sammanhang. Något som förvaltningen uttryckligen vill och behöver satsa på är det förebyggande arbetet för att minska behovet av biståndsbedömda insatser, en måluppfyllelse som idag inte uppfylls enligt det aktuella delårsbokslutet. Då behövs en budget som tillåter detta.
I ärendets sammanfattning skriver förvaltningschefen: ”Socialnämnden behöver … ta ställning till om tillfälligt tilläggsanslag till budget 2021 ska begäras hos kommunfullmäktige gällande kostnad för försörjningsstöd.” Detta är en tydlig signal som inte bör bortses ifrån eller skjutas på framtiden. Ingen ledamot skulle ha varit förvånad om presidiet i förslaget till nämnden skulle formulerat en sådan begäran och ställt under proposition.
När så inte skedde, valde jag att komma med ett eget yrkande.
Vill också hänvisa till vår reservation i MRP 2021. I november 2020 skrev vi: “Vänsterpartiet håller med förvaltningschef med ledning och de fackliga organisationerna, som gör bedömningen att nämnden skulle behöva tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag. Inom socialförvaltningens område finns resursbehov beskrivna främst inom individ- och familjeomsorgen och inom arbete, sysselsättning och integration.” Vilket stämmer överens med utfallet i det aktuella delårsbokslutet samt i den konsekvensbeskrivning och riskbedömning som gavs av förvaltningen i samband med ärendet MRP 2022-2024 vid sammanträdet i april.
Jag vill reservera mig till förmån för mitt eget yrkande.
Ida Hildingsson
Vänsterpartiet
2021-05-20
===
Jag fick ett påpekande av en läsare:
”I april kom V överens i riksdagen med M och KD (SD anslöt) om att komma med ytterligare 4 miljarder som faller ut andra halvan 2021 och sedan även 2022 och 2023. Pengarna ger Vänersborg möjlighet att få förbättringar i omsorgen/äldreomsorgen finansierade av staten motsvarande 15-16 milj kr – under förutsättning att Vänersborg ”vill” förbättra verksamheten.”
KS: Ja till VA Vänersnäs
Det blev som jag misstänkte – och befarade. En majoritet av ledamöterna i kommunstyrelsen sa ja till att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs. (Se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)” och “KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)”.)
Det ska dock direkt sägas att det slutliga beslutet fattas den 12 maj av kommunfullmäktige. Tills dess finns det tid och möjlighet för ledamöter och partier att ändra sig, även om det inte är så vanligt att sådant händer bland “betongpartierna” i Vänersborg… Men vem vet, om deras väljare kontaktar dem och sätter igång “operation övertalning” så kanske det är möjligt. Varför inte hota med att rösta på Vänsterpartiet nästa år… ;)
I kommunstyrelsen igår (onsdag) så yrkade Vänsterpartiet på återremiss av de båda ärendena om Vänersnäs. Vänsterpartiets yrkande stöddes dock enbart av Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna. När majoriteten (S+C+MP+M+L+KD) sedan röstade igenom förslaget om att inrätta verksamhetsområden reserverade vi i Vänsterpartiet oss skriftligt.
Vänsterpartiet genom James Bucci och undertecknad yrkade alltså i första hand på återremiss. Det innebar att vi ansåg att förslaget skulle skickas tillbaka för ytterligare utredning. Det fanns ju inget i underlaget inför beslutet som beskrev hur VA-situationen såg ut på Vänersnäs, varken rent allmänt eller i de områden som det handlade om denna gång. Det fanns ingen diskussion om det fanns några alternativa lösningar, om det var möjligt för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområdena eller vad det skulle kosta att ansluta sig.
Ett viktigt skäl till att Bucci och Kärvling (jag) yrkade återremiss var att vi tyckte att kommunen skulle kontakta och kommunicera med de berörda på Vänersnäs först – innan ett beslut.
Som ett av argumenten citerade jag ett av kommunens förväntade resultat för nästa år:
“Invånarnas möjligheter till delaktighet ska öka”
Det gjorde jag för att det här förväntade resultatet skulle antas av kommunstyrelsen bara några minuter efter Vänersnäsärendena. Och det antogs också. Det tycker jag är tämligen fantastiskt. Den ena handen 
vet inte vad den andra gör… Eller? Delaktigheten ska öka, men de i Vänersnäs ska vi inte lyssna på… De som röstar på S+C+MP borde kanske fråga sina politiker om det förväntade resultatet gäller alla utom de som bor på Vänersnäs?
Jag citerade också socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) som intervjuades i TTELA häromdagen. Nyberg fick frågan om protesterna i Frändefors angående beslutet om det planerade boendet på Elgärde som upphävdes (se “Socialnämnden avbryter planerna för Elgärde”):
“Vad har ni lärt er?”
Och Nyberg (S) svarade TTELA:s reporter:
“Att möta medborgarna mycket tidigare…”
Fast det gäller tydligen inte heller medborgarna på Vänersnäs… (Nyberg har som ersättare i kommunstyrelsen ingen rösträtt.)
Men framför allt citerade, och åberopade, jag Förvaltningslagen 25 §:
“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”
Som jag ser det så måste denna paragraf vara tillämplig i fall av inrättande av verksamhetsområden. Och då ska den följas. Jag tror faktiskt att om kommunfullmäktige fattar samma beslut som kommunstyrelsen, så kan beslutet överklagas utifrån denna paragraf.
Även James Bucci (V) argumenterade för det “demokratiska perspektivet”. Men Bucci tog också upp begreppen samlad bebyggelse/större sammanhang. Det är begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas. I Vänersborg är det praxis att det ska vara som mest 100 meter mellan husen för att de ska anses ingå i ett större sammanhang. Och det finns hus i de föreslagna verksamhetsområdena som ligger längre ifrån varandra.
Naturligtvis nämnde vi också civilutskottets (riksdagen) inställning (se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)”):
“Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”
Just igår diskuterade riksdagen detta tillkännagivande från Civilutskottet. Utskottet hade ju tagit ett initiativ som riktade sig till regeringen.
Enligt riksdagens snabbprotokoll (kan hämtas här; sid 77-82) sa ledamoten från moderaterna:
“En majoritet i Sveriges riksdag värnar fastighetsägarna som inte ska behöva ansluta sig till ett kommunalt va-nät om de har ett fungerande enskilt avlopp.”
Ledamoten från centerpartiet:
“I stället för tvångsanslutningar till det kommunala va-systemet, som har varit det dominerande tillvägagångssättet, förespråkar vi fler kostnadseffektiva och flexibla åtgärder där miljönyttan är det vägledande kriteriet”
Ledamoten från kristdemokraterna:
“Tycker regeringspartierna att det demokratiskt är rätt att man helt plötsligt blir tvingad att betala någonting som man uppenbarligen inte behöver om man klarar av miljö- och hälsokraven?”
Och till sist ledamoten från liberalerna:
“Förutom det tillkännagivande som utskottet riktar till regeringen angående att fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav inte ska tvingas att ansluta sig till kommunalt va, som vi i Liberalerna står bakom…”
Med undantag av sverigedemokraterna delar inte de borgerliga partierna i Vänersborg de åsikter som partierna för fram i riksdagen. (SD i Vänersborg har samma åsikt som sina riksdagsledamöter.)
Idag kl 16.00 röstade riksdagen om civilutskottets initiativ. Och en majoritet i riksdagen röstade för ”tillkännagivandet”. Det har ingen praktisk betydelse, eftersom det inte var en lagändring, men det visar regeringen och andra hur riksdagen tänker rösta den dag då regeringen lägger sin proposition i ärendet:
”En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte kunna tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.”
Det kan väl till sist påpekas att i ett tidigare ärende i kommunstyrelsen igår, ärendet “Vattenmyndighetens samråd kring förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer”, så var ett av argumenten snarlikt det som kunde användas om verksamhetsområdena. I underlaget till beslutet citerades Vattenförvaltningsförordningen 6 kap 6 §:
“…ska innehålla en bedömning av såväl de ekonomiska som de miljömässiga konsekvenserna av åtgärderna, varvid kostnader och nytta ska kvantifieras.”
Samtliga partier, utom miljöpartiet, stod bakom detta beslut. När det gäller verksamhetsområden och VA var dock ett sådan här argument tydligen inte mycket värt.
Vad sade då de andra ledamöterna i kommunstyrelsen?
Faktiskt inte mycket. Det var bara Benny Augustsson (S) och Anders Wiklund (MP) som yttrade sig. Ingen från t ex moderaterna, centerpartiet, liberalerna eller kristdemokraterna gjorde det.
Augustsson (S) menade att miljön inte hade sett ut som den gör om det var frivilligt att ansluta sig. Men då missade Augustsson att de enskilda avloppsanläggningarna naturligtvis ska vara godkända av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det handlar inte om att fastigheter på något sätt skulle få tillåtelse att förorena miljön. Det var en grav missuppfattning. (Och vilken anläggning släpper egentligen ut mest avloppsvatten i Vänern? Någon enskild avloppsanläggning? Nää… Se t ex “VA och utsläppen 2018”.)
Miljöpartisten och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund menade att kommunen bara följer Blåplanen. Blåplanen har emellertid ingen juridisk status, medan Förvaltningslagen (se ovan) har det… Wiklund sa vidare att nämnden inte brukade fråga fastighetsägarna i verksamhetsområdena vad de tycker. Det var ett mycket intressant argument. Har man gjort fel förut så ska man fortsätta att göra det…? Och oavsett kommunens inriktningsmål och förväntade resultat? Fast jag vet att människor längs dalslandskusten faktiskt har tillfrågats, åtminstone i något verksamhetsområde.
Augustsson och Wiklund tog också upp att Länsstyrelsen har förelagt kommunen att Gardesanna ska bli ett verksamhetsområde (se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)”). Och det stämmer. Men de ärendena vi diskuterade på kommunstyrelsen igår handlade om andra verksamhetsområden.
Det blev votering. “Betongpartierna” (S+C+MP+M+L+KD) slöt leden och voteringen slutade 10-5 för att inrätta verksamhetsområden.
Nu ska alltså ärendet till kommunfullmäktige där det avgörs den 12 maj.
Till sist publicerar jag Vänsterpartiets yrkande om återremiss och också reservationen mot beslutet.
====
Yrkande om återremiss
Motivering
Det finns inget i underlaget inför dagens beslut som beskriver hur VA-situationen ser ut på Vänersnäs just nu, varken rent allmänt eller i de områden som det handlar om denna gång. Det finns ingen diskussion om det finns några alternativa lösningar, om det är möjligt för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområdet eller vad det kostar att ansluta sig.
I Förvaltningslagen 25 § står det:
“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”
Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsen inte kan gå vidare med ärendet till kommunfullmäktige utan att först kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs, samt utan att ha visat hur varje berörd fastighet är att betrakta som en del av en samlad bebyggelse/större sammanhang, dvs begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas.
====
Reservation
Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsen inte kan gå vidare med ärendet till kommunfullmäktige utan att första kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs.
I Förvaltningslagen 25 § står det:
“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”
Det finns många fastighetsägare som ställer sig frågande till att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. En del fastigheter har bra vatten och avloppsledningar som Vänersborgs kommun har godkänt. Andra fastigheter är mindre sommarstugor eller torp där kostnaden för anslutningen överstiger fastighetens värde. Andra har helt enkelt inte råd. En anslutning kan därför leda till att fastighetsägaren tvingas sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i vissa fall är den gamla fädernegården. Det kan också vara svårt att få lån om man är 70+.
Det är dyrt att ansluta sig till kommunens vatten och avlopp. En generell beräkning för kostnaden för en småhusfastighet, som ska anslutas, ligger med Vänersborgs nuvarande VA-taxa på omkring 200.000 kr – några fastigheter får betala mindre, andra mer.
Det finns ytterligare en aspekt på ärendet. Idag ska riksdagen debattera ett betänkande från Civilutskottet. Utskottet har nämligen tagit ett initiativ till ett tillkännagivande som riktar sig till regeringen. Så här står det på riksdagens hemsida om civilutskottets förslag:
“Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”
Det händer alltså saker i riksdagen kring VA-frågorna, medan alla väntar på regeringens utlovade proposition i frågan, “Vägar till hållbara vattentjänster”. Utredningen innehåller flera radikala förslag i ärendet och det är ytterligare ett skäl till att Vänersborgs kommun inte driver fram alltför snabba beslut.
Vänsterpartiet yrkade återremiss av ärendet för att ge möjlighet för kommunen att först kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs samt visa hur varje berörd fastighet är att betrakta som en del av en samlad bebyggelse/större sammanhang, dvs begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas. När återremissen föll ser vi inget annat alternativ än att yrka avslag.
===
Båda dokumenten undertecknade 2021-04-28 av James Bucci och Stefan Kärvling, Vänsterpartiet. (Du kan ladda ner yrkandet här och reservationen här.)
==
PS. Lutz Rininsland (V) har idag skrivit en mycket läsvärd blogg om socialnämnden: ”Äldreomsorgen som huvudnyhet”.
BUN: Det blev en reservation
Barn- och utbildningsnämndens sammanträde i måndags förlöpte lugnt och städat. De flesta ärenden klubbades mer eller mindre rutinmässigt. (Se min beskrivning av ärendena i bloggen “Viktigt BUN imorgon”.)
Det var en ovanligt lång verksamhetsuppföljning. Högstadieskolornas fem rektorer beskrev tillsammans med verksamhetschef Tomas Granat det aktuella läget. Det informerades om hur elevers resultat följdes upp, om skolvalet, fullföljda studier osv. Och självklart informerades det om hur pandemin hade påverkat undervisningen.
Rektor Åsa Dahlgren på Vänerparkskolan berättade om hur man arbetar med att skapa “tillgängliga lärmiljöer” för elever som kanske inte alltid är så intresserade av undervisningen. Rektor Bjarne Ström talade om Dalboskolans insatser kring engelska 
för att öka måluppfyllelsen. Även rektorerna Jeanette Olausson och Lars Loodh på Torpaskolan talade om att öka gymnasiebehörigheten, men då handlade det mer om insatser i matematik.
Till sin hjälp hade de också ett antal elever, som i filmade inslag svarade på i förväg ställda frågor från politikerna. Det handlade om elevinflytande, trivselregler, stämningen på skolan, skollokaler, arbetsro och trygghet, rättvisa betyg, hur en bra lärare ska vara, hur en bra lektion ska vara utformad – ja, det var tämligen många aspekter som avhandlades. Det var ett “kul” inslag.
Som en tråd i framställningen återkom Silvertärnans rektor Pia Hellåker. Hellåker har arbetat som skolledare i 38 år i 
kommunen, även om hon började som föreståndare på ett “dagis” 1984. Då blev Hellåker uppringd av dåvarande socialchef Siv Andersson och fick uppdraget att starta ett lägenhetsdagis. Dagis, som det kallades på den tiden, räknades nämligen till socialnämndens område. Pia Hellåker hade mycket att berätta, hon tog ett decennium i taget.
Det är inte många skolledare som har den erfarenhet som rektor Hellåker har. Hon gör just nu sitt sista år innan det är dags för pensionering. Jag har själv haft den äran att ha Pia som rektor under en tid. ;)
Det var en intressant, pedagogisk bra planerad och varierad presentation med mycket fakta. Men jag kan ändå inte låta bli att undra varför skolledare och andra från golvet, som presenterar verkligheten för oss politiker, ger en sådan väldigt positiv och nästan “glättig” bild av verksamheten. Positiva bilder är väl i och för sig inte fel, det positiva är ju en del av verkligheten. Men ska man göra “bra bättre” så måste ju även det negativa, det problematiska, lyftas fram. Det är ju det som inte fungerar så bra som måste förändras för att verksamheten ska utvecklas och bli bättre.
Eller också kanske det är så att “verklighetens människor” har insett det meningslösa i att förklara för politiker att det behövs större satsningar, mer resurser för att förskola och skola ska kunna ändras till det bättre. Det händer ju ändå inte…
Trots att ordförande Bo Carlsson (C) var extremt kaffesugen så lyckades jag ändå ställa en fråga. Den handlade om personalneddragningarna på skolorna. Verksamhetschef Granat svarade, kanske något sammanbitet, att så var förvaltningen tvungen att göra när de tilldelade medlen inte räckte till. Han berättade också att på flera skolor gjorde man klasserna större (29 elever) för att frigöra medel till elever i behov av särskilt stöd. Det riskerar dock att skapa fler elever i behov av stöd, eftersom flera elever mår mindre bra i större grupperingar. Och inte sällan behövs det då också mer än en vuxen i klassrummet.
Att nämnden skulle få information om barnomsorgsavgifter fick sin förklaring. Ordförande Carlsson var nämligen inte helt bekväm med reglementet/reglerna kring avgifterna. Carlsson ville att alla politiker skulle få information, eftersom han 
möjligen ämnade återkomma till frågan. Men först ville Carlsson ta ytterligare, som han sa, en “tankesväng”.
Som jag skrev i min blogg inför BUN:s sammanträde (se “Viktigt BUN imorgon”) så gjorde nämnden ett överskott under det första kvartalet med nästan 5,5 milj kr. Det beror på att de lägre personalkostnaderna, på grund av att 63 personer fick avsluta sin anställning på grundskolan förra året, ger resultat även i år. Dessutom får nämnden fortfarande statsbidrag för sjuklöner. (Det får kommunen till och med april, men det ligger ett förslag på riksdagens, regeringens(?), bord om att förlänga statsbidraget ytterligare 3 månader.)
Och så var det då ärendet “Budget 2022, Mål- och resursplan 2022-2024”.
Jag redovisade en hel del fakta i bloggen inför sammanträdet liksom mina och Vänsterpartiets åsikter i budgetfrågan. (Se “Viktigt BUN imorgon”.) Den information som gavs på sammanträdet var i stort sett bara en repetition av det som stod i underlagen. Det enda jag reagerade på var att på en av presentationsbilderna, jag vill minnas att det var om nu-läget, så fanns en bild av Sisyfos med…
Förvaltningen presenterade en del risker med “budgetberäkningarna” inför 2022. Det kan vara bra att ha dem i minnet om riskerna “slår in” och budgetplaneringen spräcks – och därför räknar jag upp dem här.
Följande “risker för den föreslagna budgeten” nämndes: barn- och elevantalet kan överstiga prognosen, ökat behov av särskilt stöd, andelen barn i förskolan ökar, gymnasiebehörigheten behöver stärkas, ökade kostnader för köpta måltider, minskade statsbidrag från Migrationsverket, osäkra och ryckiga statsbidrag samt att riktade statsbidrag kan bli generella (och att det då kan hända att pengarna stannar i kommunens centrala kassa och inte längre står till skolans förfogande).
Förvaltningen föreslog några mindre justeringar av de förväntade resultaten, som är en del av budget 2022, för nästa år – se det fetstilta på bilden nedan:
Det blev inte särskilt mycket diskussion kring varken de förväntade resultaten eller pengarna för nästa år. Jag föredrog Vänsterpartiets, och min, syn på budgetförslaget och meddelade också att Vänsterpartiet tänkte yrka avslag på det liggande budgetförslaget. Det skulle vi V-ledamöter göra även om vi inte hade något eget alternativt förslag.
Det kan tyckas underligt att inte ha ett eget förslag, men Vänsterpartiet har, liksom flera andra partier, inte hunnit formulera något eget budgetförslag än. Och för övrigt kommer sannolikt även de styrande partiernas anvisningar/budgetramar att ändras… Alla förutsättningar finns nämligen inte på bordet än.
Det blev ingen diskussion kring Vänsterpartiets agerande, varken om det “formella” eller innehållsliga. Jag berättade också att vi skulle reservera oss och att allt det jag redogjorde för fanns med i reservationstexten. (Du kan ladda ner reservationen genom att klicka här. Innehållet i den är en slags sammanfattning av bloggen “Viktigt BUN imorgon”.)
Ordförande Bo Carlsson (C) kommenterade bara vårt förslag med att det inte skulle bli aktuellt med några
personalneddragningar. Vi avslutade nämligen reservationen med att citera fackens yttrande vid MBL-förhandlingen, och där uttryckte facken denna farhåga.
Att det inte skulle bli några personalneddragningar har vi dock hört förut och läst om i insändare i TTELA. Det sade nämndens förre ordförande Mats Andersson (C) vid ett flertal tillfällen. Ändå var det 63 färre anställda på grundskolan 2020 jämfört med 2019…
De styrande partierna (S+C+MP) kompletterade det liggande beslutsförslaget med följande:
“Barn och utbildningsnämnden vill uppmärksamma att förslaget innebär en nedskärning med 3.600 tkr. Denna utökade kostnad beror på ökat antal grundsärskoleelever 2022. Nedskärningen kan medföra konsekvenser för barn, elever och personal.”
Vänsterpartiet röstade nej till förslaget och Magnus Lilja (V) och jag reserverade oss. Vilket även ersättare Eva Lindgren (V) gjorde, fast det enligt Bo Carlsson (C) inte var korrekt. Och där hade han nog rätt…
Det intressanta är att samtliga andra partier, M+L+KD+SD, avstod från att rösta. (MBP har ingen representant i nämnden.) SD och de borgerliga partierna hade inga synpunkter på varken beslutet, budgetförslaget eller Vänsterpartiets reservation. Synpunkter kommer dock med all sannolikhet senare när partierna har arbetat fram sina budgetförslag. Vänsterpartiet ville dock markera redan nu att vi inte heller i år kommer att vara intresserade av att försämra i förskola och skola. Den 16 juni beslutas budgeten för 2022 av kommunfullmäktige.
Efter ett sammanträde på 4 timmar slog ordförande Bo Carlsson (C) klubban i bordet och förklarade mötet avslutat.
Anm. Du kan ladda ner Vänsterpartiets reservation genom att klicka här.
KS (2): Reservation KFV-motion
Det var många ärenden av olika karaktär som behandlades på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Fast det var faktiskt ytterligare ett detaljeplaneärende. Den detaljplanen hade emellertid ett helt annat fokus, kanske ytterligare ett dilemma? (Se “KS (1): Upplösningen!”.) I samband med behandlingen tog jag nämligen upp, antagligen helt oväntat för de andra, aspekten – skog och CO2-effekter… (Mer om det i en kommande blogg.)
Men det var inte bara detaljeplaneärenden som avhandlades. Det var allt från sociala fonder, pumpstation i Nordkroken och motioner. En av motionerna hade skrivits av Lutz Rininsland (V) och undertecknad (V). Den hade rubriken “Fortsätt men gör rätt”. Den handlade om Kunskapsförbundet Väst. (Motionen kan laddas ner här.)
Motionen tog upp ägarkommunernas, dvs Trollhättan och Vänersborg, finansiering av Kunskapsförbundet och – förbundets finansiering av friskolorna… Och de problem som upplägget skapar för Kunskapsförbundet. Framväxten av allt fler friskolor dränerar nämligen 
Kunskapsförbundet på ekonomiska resurser – resurser som skulle behövas till förbundets egna elever. Kunskapsförbundet får 55.000 kr per tillkommande elev av Vänersborg och Trollhättan. Om denne elev väljer en friskola, så kan denna plats kosta både det dubbla eller tredubbla. Men Kunskapsförbundet får inga extra pengar från ägarkommunerna, utan måste ta pengar från de andra eleverna i förbundet för att betala friskolan. Som “systemet” är konstruerat nu så förlorar förbundet pengar på i stort sett varje elev som väljer en annan skola än förbundets egna.
Det här upplägget på finansieringen är ett problem som Trollhättan, Vänersborg och Kunskapsförbundet Väst borde diskutera och lösa tillsammans. Och det är en uppfattning som hela direktionen i förbundet har gett uttryck för, även socialdemokrater och centerpartister från Vänersborg. Det var ett av skälen till Lutz Rininslands och min motion.
Vi skrev motionen i oktober förra året (2019) och den remitterades till kommunstyrelsen. Där behandlades motionen den 25 mars. Motionen avslogs efter en votering som slutade 9-6. Det var de styrande partierna (S+C+MP) som röstade för avslag tillsammans med sverigedemokraterna. Alla de andra partierna röstade på bifall. Avslaget var något uppseendeväckande eftersom motionens yrkande var:
“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”
Majoriteten avslog alltså att politikerna skulle försöka att “åstadkomma en lösning”.
I kommunfullmäktige den 15 april överraskade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) de församlade ledamöterna med att begära återremiss av motionen. (Se “KF(V): Augustssons återremiss”.)
Augustsson hade i sin motivering en diger lista på oklarheter som borde utredas innan fullmäktige tog ställning till motionen. Då trodde vi nog alla att det skulle bli en ordentlig utredning kring de problem som vi lyfte i motionen. Det fanns hopp…
Men det hoppet grusades i onsdags. Då behandlade kommunstyrelsen återigen motionen. I utredningen (du kan ladda ner utredningen här) sammanfattades hela motionens fråge-/problemställning till:
“hur finansieras de utbildningsplatser som kommunens elever väljer i andra kommuner och/eller i friskolor?”
Och att motionen själv hade gett svaret:
“friskolornas fakturor ska tillställas kommunens ekonomiavdelning, varifrån betalning av fakturorna enligt förslaget ska ske”.
Och så konstaterade utredningen att:
“utbildningsplatser som elever väljer vid friskolor eller i andra kommunen finansieras på samma sätt oavsett om kommunen är huvudman för gymnasieskolan eller om huvudmannaskapet för gymnasieskolan lämnats över till ett kommunalförbund. Det är inte möjligt för Vänersborgs kommun att, i enlighet med förslaget i motionen, betala fakturor för Kunskapsförbundet Väst som är huvudman för gymnasieskolan.”
Och drog slutsatsen att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen.
Det är egentligen en märklig motivering och bedömning, eftersom motionens yrkande fortfarande är:
“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”
Jag påtalade detta i kommunstyrelsen i onsdags. Och att det snarast verkade vara så att mycket av det som verkar omöjligt eller till och med olagligt i Vänersborg är både möjligt och lagligt att göra i andra kommuner. Och som dessutom praktiseras med goda resultat. 
Jag pratade för döva öron. Det var bara min partikamrat James Bucci som yrkade bifall. Resten av kommunstyrelsen ställde sig bakom yrkandet att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen…
Och denna gång lär kommunfullmäktige gå på kommunstyrelsens linje…
Hur ska man förstå avslaget? Vill kommunstyrelsen ha sagt: problemet är löst! Eller vill den ha sagt: Det finns ingen lösning. Eller kanske: Det finns inget problem…
Jag reserverade mig mot beslutet. Reservationen skickades in igår kväll. Den återges i sin helhet här nedan. (Du kan också ladda ner den som pdf här.)
===
Reservation vid kommunstyrelsens möte 2020-12-02 i ärendet 
Svar på motion om ”Fortsätt, men gör rätt!” [Dnr 2019/397]
Motionen avser frågor som berör Kunskapsförbundet Väst och förbundets medlemskommuner Trollhättan och Vänersborg.
Motionen undertecknades i oktober 2019 av Lutz Rininsland, ledamot i förbundets direktion, och Stefan Kärvling, ersättare i direktionen. Förutsättningen för att ha mandat i direktionen är att man samtidigt är ledamot i kommunfullmäktige på hemorten. Detta gäller alla, inte bara oss två.
De synpunkter som Rininsland och jag framför i direktionen är desamma som vi ger uttryck för i vårt arbete i kommunfullmäktige. Men ibland upplever vi att detta märkligt nog skiljer oss från förtroendevalda från andra partier – som kan framföra olika synpunkter beroende på vilken roll de för tillfället intar.
Detta blev tydligt i april 2020 när motionen skulle besvaras i fullmäktige. Vårt yrkande ”att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i motionen” hade inte fått gehör i kommunstyrelsen. Med siffrorna 9-6 föreslog kommunstyrelsen att kommunfullmäktige skulle avslå motionen.
I kommunfullmäktige ändrade kommunstyrelsens ordförande åsikt och yrkade att motionen skulle återremitteras till kommunstyrelsen.
När motionen nu åter skall till kommunfullmäktige är kommunstyrelsens förslag för andra gången att kommunfullmäktige ska avslå motionen.
Såväl i april som nu i december finns det i ärendet längre texter under rubriken ”Kommunstyrelseförvaltningens bedömning”. Beslutsförslaget är dock utan hänvisning till denna bedömning: ”Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen.”
Visserligen är det inte mycket att invända mot den Juridiska avdelningens bedömning. Men yrkandet i motionen var endast ”söker att åstadkomma en lösning på frågorna”.
Hur ska man förstå avslaget? Vill man ha sagt: problemet är löst! Eller vill man ha sagt: Det finns ingen lösning. Eller kanske: Det finns inget problem.
Bland ledamöterna i direktionen är uppfattningen samstämmig om att det finns en rad frågetecken kring medlemskommunernas finansiering av förbundets tre gymnasieskolor.
Förbundsbidraget beräknas fortfarande på underlaget ur folkbokföringen. Det beräknas på antalet ungdomar som finns i årskullarna 16-, 17- och 18-åringar. Det förenklar den administrativa hanteringen och avvikelser utjämnas över tiden. Jag har egentligen inga invändningar men det är fel i varje fall. Ett inte obetydligt antal ungdomar går nämligen ett fjärde år, somliga ett femte. Varje år kostar det förbundet pengar, men kommunerna finansierar endast tre år.
Kunskapsförbundets tre gymnasieskolor har ”stordriftsfördelar” – detta synsätt spelade roll när grundbeloppet fastställdes en gång i tiden. När elevantalet nu växer för varje år, så tillkommer ett mindre belopp för varje enskild elev. Så långt är allt bra.
Men det finns också en annan trend. Tillkommande elever väljer i allt större utsträckning friskolor. Och beloppen som står på friskolornas fakturor täcks inte av det bidrag som medlemskommunerna ställer till förfogande för tillkommande elever. Förbundet måste finansiera mellanskillnaden.
Det handlar om mycket stora belopp, om miljonbelopp.
Sedan finns det ytterligare annat som spelar stor roll och som behöver tas i beaktande när det handlar om kostnaderna för Kunskapsförbundets egen verksamhet och fakturorna till friskolorna.
Friskolorna erbjuder i huvudsak högskoleförberedande utbildningsprogram, undantag finns dock. Kostnaden per elevplats på yrkesförberedande program överstiger i regel vida kostnaden per elevplats på högskoleförberedande program. Samtliga ”stora” yrkesförberedande program finns hos förbundet. Förbundets undervisning kostar alltså mer men finansieringsmodellen tar inte hänsyn till det.
Från år till år blir ett annat mönster allt tydligare. Elever med goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningar (framför allt pga föräldrarnas utbildningsbakgrund) väljer till program och skolor där de flesta elever har samma goda förutsättningar.
Elever i behov av stöd och kompensatoriska insatser kräver, för att lyckas, anpassningar av olika slag, t ex mer undervisningstid, enskild handledning, mindre elevgrupper och stödundervisning. Även osäkerhet och bristande självförtroende behöver ofta mötas av utbildad personal – personal vars lön kanske inte ryms i kommunens anslag.
Det är dessa frågor ledamöterna i direktionen diskuterar när utvärderingar och uppföljningar står på ärendelistan. Vi ser att det finns föredömlig verksamhet, god ledning och planering. Skolinspektionen bekräftar också att det förhåller sig på detta sätt. Men ledamöterna i direktionen blickar samtidigt framåt och konstaterar i full enighet: ”Än så länge, MEN …”
Rininsland och jag undertecknade motionen för lite mer än ett år sedan. Kommunerna har sedan dess tillskjutit pengar till förbundets verksamhet. Det noteras av alla med tacksamhet. Men det ändrar inte grundproblemet med en skev finansieringsmodell som inte längre stämmer överens med utvecklingen och som urholkar förbundets möjligheter att fullgöra medlemskommunernas uppdrag.
Vi motionerade om ”att söka åstadkomma en lösning”. Eftersom jag inte kan förstå att ett avslag på detta yrkande kan vara konstruktivt, reserverar jag mig mot kommunstyrelsens beslut och till förmån för Rininslands och min motion.
Anm. Det är den 2:a bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.
- ”KS (1): Upplösningen!” (2 dec)
- ”KS (2): Reservation KFV-motion” (4 dec)
- ”KS (3): Sociala fonder” (5 dec)
- ”KS (4): Bara ett miljöparti i Vänersborg?” (6 dec)
- ”KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat” (9 dec)
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer