Arkiv

Archive for the ‘reservation’ Category

Förra veckans KF (22/9)

27 september, 2021 1 kommentar

Det var en ganska lugn inledning på fullmäktiges nya “läsår”. De flesta var överens om det mesta och det var inga direkta överraskningar. Sammanträdet slutade också i hyfsad tid – kl 20.20 kunde ledamöter och ersättare stänga ner programmet MS Teams.

Jag skrev en blogg inför sammanträdet där jag gick igenom i stort sett alla de ärenden som fullmäktige skulle behandla. Jag hänvisar till denna blogg för “fakta”. Här ska jag “bara” beskriva vad som hände på sammanträdet. (Se “KF 22/9 2021”.)

Ett av de ärenden som diskuterades mest var som väntat ärende 7, “Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021”. Det handlade om hur det extra statliga coronabidraget skulle fördelas mellan grundskolan och gymnasiet.

Det mest intressanta med debatten var kanske att de borgerliga oppositionspartierna inte sa ett knyst. Och med tanke på den tystnad som rådde även på barn- och utbildningsnämnden sammanträde två dagar innan (se “Några ord om BUN”), så kan jag inte låta bli att undra om förskola och grundskola överhuvudtaget intresserar de borgerliga partierna… Mer än i valrörelserna då…

Kommunstyrelsen hade föreslagit att vid fördelningen av statsbidraget skulle en elev i förskoleklassen tilldelas samma andel som gällde för en elev i avgångsklassen på gymnasiet. Det förslaget försvarades av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och 2:e vice ordförande Mats Andersson (C). Vänsterpartiets förslag handlade om att de elever som hade drabbats allra hårdast av pandemin skulle få mest av statsbidraget. Och det var de elever som hade haft distansundervisning. Det var dessa som inte hade fått den undervisning som “de hade rätt till”. Och de elever som hade haft i särklass mest distansundervisning var gymnasie- och vuxenutbildningseleverna samt eleverna i högstadiet. Lutz Rininsland (V) och Kärvling (V) argumenterade för detta. Det var faktiskt också samma uppfattning som Utbildningsdepartementet hade gett uttryck för. Vänsterpartiet ansåg att 2/3 av statsbidraget skulle tillfalla Kunskapsförbundet Väst och 1/3 barn- och utbildningsnämnden.

Kärvling inledde med att redogöra för sitt och Vänsterpartiets förslag och yrkande. Sedan begärde Augustsson ordet. Han menade att han hade fullt förtroende för hur barn- och utbildningsnämnden respektive Kunskapsförbundet fördelade de pengar som de fick av kommunfullmäktige. Augustsson påpekade också att Trollhättan var en av ägarkommunerna i KFV och att Trollhättan och Vänersborg därför borde fördela pengarna så lika som möjligt. Han påpekade även att det vid ett senare tillfälle kommer ett särskilt ärende om extra pengar till vuxenundervisningen.

Jag tog “replik” på det och nämnde, att eftersom det för närvarande inte fanns några beslut om extra pengar till vuxenundervisningen så fick vi utgå från det som gällde. Dessutom påpekade jag att det kommer nya statsbidrag nästa år med samma syfte och att vi kunde slippa ytterligare en “fördelningsdiskussion” i fullmäktige 2022 om man följde Vänsterpartiets förslag.

Så var det Lutz Rininslands tur. Det finns två avgörande “brännpunkter” i elevernas utveckling sa Rininsland. För det första måste eleverna i 9:an komma in på gymnasiet och helst på ett nationellt program. Som det är nu så är det upp emot 1/3 av eleverna i Vänersborg som inte gör det. (Vilket inte var korrekt, Rininsland ”tog i”. Det ska vara 1/6 av eleverna, vilket i och för sig är illa nog. Ändrat 28/9.) För det andra så finns det ett papper som alla som träder in på arbetsmarknaden bör ha i sin hand – en fullgjord gymnasieexamen. Det är viktigt att stödja de elever som befinner sig i dessa övergångar. Rininsland insåg att Trollhättan hade en annorlunda syn på fördelningen, Trollhättan fördelade till och med pengar till de som inte hade börjat skolan.

Mats Andersson (C) instämde i det som Benny Augustsson sa. BUN kan fördela pengarna själv ansåg Andersson, och passade på att ställa en fråga till Kärvling:

“Menar Stefan på fullt allvar att de här resurserna inte behövs i grundskolans arbete för att se till att vi får fler elever som faktiskt får en behörighet att nå gymnasiet?”

Benny Augustsson betonade att han hade fullt förtroende för hur BUN respektive Kunskapsförbundet fördelade pengarna inom organisationerna.

Jag begärde ordet igen och slog fast att vi måste göra skillnad på olika saker. Detta var alltså extra statliga pengar för att säkerställa att alla elever får den utbildning de har rätt till trots pandemin och distansundervisningen. Det som Mats Andersson tog upp var något helt annat.

“Detta är alltså extra statliga coronapengar till skolan … och då är det vår skyldighet att fördela dom pengarna på det sätt som är tänkt … Detta är inte ett allmänt bidrag till skolorna utan detta är ett pandemibidrag. Och det är viktigt Mats Andersson att ha detta klart för sig. För övrigt anser jag naturligtvis att skolan behöver mer pengar.”

Jag förklarade också att kommunfullmäktige inte skulle fördela pengarna inom BUN och KFV, utan mellan dom. Det trodde jag att både Augustsson och Andersson förstod, och också att de förstod att jag förstod. Men ju mer pengar som KFV fick av fullmäktige, ju mer hade förbundet att fördela.

Lutz Rininsland avslutade debatten med att fråga Mats Andersson om det var sant att inga elever i grundskolan hade fått mer än 6 veckors distansundervisning och att elever i gymnasiets åk 3 hade haft 3 terminers distansundervisning, och tillade:

“Kan ni förstå att de här extrariktade pengarna inte är tänkta att ingå i den potten som Mats Andersson pratar om, dvs att vår grundskola behöver mer pengar. Det instämmer jag helt och hållet i, det vet vi alla. Men vi kan väl inte ta pengar som är tänkt för en viss sak och använda dom hur som helst?”

Varken Mats Andersson eller Benny Augustsson återkom med någon replik.

Vänsterpartiet begärde votering. Det visade sig att det bara var Vänsterpartiet som röstade på Vänsterpartiets förslag… Jag reserverade mig skriftligt mot fullmäktiges beslut. Du kan ladda ner min reservation här.

Alla andra ärenden gick som på räls. Tills ordförande kom till ärende 13, “Svar på motion om att upphöra med könssegregerade badtider”. Motionen var inlämnad av Anders Strand (SD) och Mathias Olsson (SD).

Strand ansåg att motionen var ett steg i att bekämpa hederskultur och ett steg framåt i jämställdhetsarbetet, och konstaterade:

“Samhället ska inte anpassa sig efter destruktiva kulturer.”

Det var stora ord från en sverigedemokrat som tydligen är uppväxt i en “konstruktiv kultur”… Vad nu det är. Jag kan dock lätt nämna flera från denna kultur som helst inte vill bada tillsammans med stirrande och dreglande män.

Mathias Olsson var ännu tuffare:

“Det är inte våldsbejakande islamister som utgör det största hotet mot västvärlden och våra värderingar. Det är enligt mig västerlänningar som av olika anledningar inte försvarar de värderingar som skapat världshistoriens kanske fredligaste, friaste, tryggaste och mest jämställda samhälle.”

Som historielärare kan jag väl reagera på historie- och perspektivlösheten i påståendet om västvärlden som “fredlig” och “trygg”. Men det leder lite för långt att ta upp här.

Ola Wesley var den tredje sverigedemokraten som argumenterade för motionen. Det låg en poäng i att han tog förre demokratiministern Alice Bah Kunke (MP) som exempel. Bah Kunke var emot skilda badtider. Wesley tog också upp en riksdagsmotion från en kristdemokrat som var mot könssegregation i badhus.

Det var ingen miljöpartist eller kristdemokrat som replikerade på inlägget.

Det var flera som helt förståeligt reagerade både på sverigedemokraternas anföranden och motion. Jonathan Svensson (S) reagerade starkt mot framför allt Olssons inlägg och jämförelsen med våldsbejakande islamister. Svensson menade också att separerade tider var ett sätt nå de kvinnor som befann sig i en hederskultur. Mats Andersson (C) betonade att SD helt hade missat att det här handlade om att lära flickor och kvinnor att simma. 

Jag tyckte dock att Madelaine Karlsson (S) motiverade ett avslag av motionen på ett mycket korrekt och sakligt sätt:

“Vi har inte separerade badtider i t ex Vattenpalatset. Det som har försiggått är ju faktiskt att man har haft simskola och att man har simskola för vissa grupper. Det tycker jag är helt ok. Man har simskola för åldersgrupper och nu har man haft simskola för kvinnor som har varit utrikesfödda. Det tycker jag är helt ok. … Det här är inte alls till att segregera badtiderna.”

Med andra ord, kommunen har inga könssegregerade badtider – bara simskola för olika grupper.

Det blev även här votering, och det var bara sverigedemokraterna själva som röstade för att motionen skulle bifallas.

Även ärende 14 “Svar på motion om att införa ‘Bostad först’ som norm i kommunens hemlöshetsarbete” tog tid. En stor del av ledamöterna yrkade nämligen bifall till KD-motionens krav om en utredning. Lutz Rininsland (V) har beskrivit ärendet med två bloggar – “På räls? Det får vi se längre fram” och ”Fullmäktiges beslut – och nu?”.

Alla ärendena löpte sedan smärtfritt igenom fullmäktige. Men jag reagerade, i efterhand, för hanteringen av medborgarförslaget om “sänkt ålder för Seniorkort/biljett på Västtrafik för innevånarna i Vänersborgs kommun”.

Kommunfullmäktige beslutade nämligen att överlåta till kommunstyrelsen att fatta beslut om förslaget. Kommunfullmäktige delegerade så att säga beslutet. Vilket är diskutabelt på flera sätt. Kanske främst för att ett sådant här förslag kostar ganska många miljoner om det blir verklighet – som Vänsterpartiet vill. (Vänsterpartiet har motionerar två gånger tidigare om detta.) Och många miljoner beslutar alltid fullmäktige om…

Det är nog tänkt att förslaget ska bli avslaget i kommunstyrelsen – och “gömmas undan”. Och det kan ju bero på att det är val snart…

Det är meningen att alla ska kunna se utsändningen från fullmäktigesammanträdena i efterhand. Men det har blivit något fel på kommunens webb-TV, så det är och kommer att vara omöjligt att se just detta sammanträde. Däremot går det, i varje fall de närmaste dagarna, att lyssna på radioutsändningen på “Radio Trollhättan”.

Tillägg 30 september: TTELA publicerade idag en artikel om könssegregerade badtider – se TTELA ”Hallevibadet har infört badtider för kvinnor”.

Ska socialnämnden spara ytterligare?

23 maj, 2021 1 kommentar

Budgetarbetet för 2022 är i full gång. På kommunstyrelsens sammanträde den 2 juni ska alla partiers budgetförslag för nästa år behandlas och på fullmäktiges sammanträde den 16 juni så fattas det slutliga beslutet.

Det är väl ingen större hemlighet att det prutas och det sparas, på alla håll och kanter – pengarna vill inte räcka till för allt man vill åstadkomma.

De kommunala verksamheterna står inför samma dilemma i år…

Kommunens verksamhet i t ex förskolor, skolor, äldreboenden och hemtjänsten är i full gång. Naturligtvis. Det finns stora behov på alla plan. Personalen “på golven” vill göra sitt allra bästa för att barn och elever, äldre och sjuka ska få en sådan bra undervisning, vård, omsorg och tillvaro som möjligt.

Resurserna är dock knappa. Pengarna räcker inte till för alla uppgifter, önskemål och behov som finns. Och den nämnd som i nuläget har störst problem med att få pengarna att räcka är socialnämnden.

Alla löften i riksdagen om förändringar och förbättringar för t ex äldre och sjuka stannar mestadels i prat eller i otillräckliga, kortsiktiga och ogenomtänkta resurser. (Se nedan.) Socialnämnden i Vänersborg, liksom i många andra kommuner, sparar och skär ner – och står inför fortsatta besparingar. Allt för att hålla sig inom den tilldelade budgeten… 

I onsdags sammanträdde socialnämnden. Delårsrapporten behandlades, och det var inga muntra besked som gavs till politikerna. Förvaltningen skrev:

“Årsprognosen visar ett beräknat underskott på 6,7 mnkr.”

Och fortsatte:

“Flera aktiviteter pågår för att försöka minska prognosticerat underskott. Bedömning görs att det prognosticerade underskottet inte kan hämtas hem fullt ut under innevarande år baserat på kostnad för försörjningsstöd, köpta platser samt avancerad sjukhusanknuten ”hemsjukvård”.”

Och så drog socialchefen slutsatsen att:

“Socialnämnden behöver, utifrån det ta ställning till om tillfälligt tilläggsanslag till budget 2021 ska begäras hos kommunfullmäktige gällande kostnad för försörjningsstöd.”

Det var bara ett parti som reagerade, Vänsterpartiet. Ida Hildingsson (V) yrkade (citat ur protokollet):

“socialnämnden begär ett tillfälligt tilläggsanslag till budget 2021 hos kommunfullmäktige gällande kostnad för försörjningsstödet enligt det prognostiserade underskottet på 6.7 mkr. Detta för att inte belasta äldreomsorgen och övriga verksamhetsområden mer än vad som redan görs i nuläget i form av besparingar för att bära upp försörjningsstödskostnaden. De negativa konsekvenser ytterligare besparingar skulle få, beskrivna av förvaltningen, är viktigt för socialnämnden att vara lyhörd inför och därmed ta sitt ansvar att försöka motverka denna utveckling genom att begära ett tillfälligt tilläggsanslag.”

Det blev votering. Inga andra partier stödde förslaget. De tyckte inte att nämnden skulle begära något tilläggsanslag från kommunfullmäktige. De ansåg tydligen att socialförvaltningen istället skulle “hämta hem” det prognostiserade underskottet genom fortsatta besparingar. (Göran Svensson (MBP) avstod från att rösta.)

Ida Hildingsson (V) reserverade sig mot nämndens beslut. Jag återger reservationen i sin helhet. Jag tycker att den är lärorik och att den ger en bra bild av socialnämndens situation.

===

Reservation i ärendet 2 ”Delårsrapport per april och helårsprognos 2021” – Socialnämnden 2020-05-19”

Uppföljning av nämndernas verksamhet sker som bekant vid tre tillfällen, i delårsbokslut efter tertial 1 och efter tertial 2 samt i bokslutet för hela perioden. För socialnämndens del gäller att underskott redovisas avsevärt oftare än någon enstaka gång ett överskott. Detta sagt med tanke på det totala utfallet.

För enskilda verksamheter och för olika anslagsbindningsnivåer kan sägas att svängningar är utmärkande. Förändringar i verksamheten påverkar prognoserna och utfallet. Plus eller minus är regeln, ”enligt budget” undantaget.

Det är korrekt att prognoser vid delårsbokslutet per augusti borde vara mera pålitligt än den utvecklingen som kan avläsas i slutet på april. Därför har socialnämndens anhållan om tilläggsbudgetering ofta beslutats i samband med det senare delårsbokslutet. Beviljas nämndens begäran så förbättras situationen alldeles i slutet på ett budgetår.

Fördelen med att söka och få beviljat ett tillägg tidigare borde vara att nämndens planering av verksamheten kan ske med större tillförsikt att göra rätt. Ovissheten är påfrestande och belastar ledningen och personalen. Det får också negativa konsekvenser, mycket utförligt beskrivna av förvaltningen och de fackliga organisationerna vid flertalet tillfällen, för den service som ska möta upp kommuninvånarnas behov av stöd och omsorg. Pandemins oförväntade följder för verksamhetens volym, insatser och ekonomi har inte heller underlättat att hålla balans, vilket bör tas extra hänsyn till.

I det aktuella delårsbokslutet är det två uppgifter som betonas i förvaltningens redovisning. Det är dels att årsprognosen visar ett beräknat underskott på 6,7 mnkr, men framförallt att utvecklingen av försörjningsstödets kostnader går åt helt fel håll med ett prognostiserat underskott på 21.6 mnkr, vilket noteras att 20,7 mnkr redan är utbetalt försörjningsstöd.
I ärendets sammanfattning skriver förvaltningschefen: “Bedömning görs att det prognostiserade underskottet inte kan hämtas hem fullt ut under innevarande år baserat på kostnad för försörjningsstöd…

Det pågår flertalet insatser för att bryta den negativa trenden, att andelen hushåll som uppbär försörjningsstöd ska minska. Men denna process måste tillåtas ta tid för att inte ytterligare belasta och spara inom andra viktiga verksamhetsområden (däribland äldreomsorgen), mer än vad som redan görs i nuläget, genom att det tillförs tillräckligt med budgetmedel.

Att se till hur förvaltningens ekonomiska möjligheter att utveckla och bedriva god verksamhet inom samtliga områden påverkar helheten är också av vikt i detta sammanhang. Något som förvaltningen uttryckligen vill och behöver satsa på är det förebyggande arbetet för att minska behovet av biståndsbedömda insatser, en måluppfyllelse som idag inte uppfylls enligt det aktuella delårsbokslutet. Då behövs en budget som tillåter detta.

I ärendets sammanfattning skriver förvaltningschefen: ”Socialnämnden behöver … ta ställning till om tillfälligt tilläggsanslag till budget 2021 ska begäras hos kommunfullmäktige gällande kostnad för försörjningsstöd.” Detta är en tydlig signal som inte bör bortses ifrån eller skjutas på framtiden. Ingen ledamot skulle ha varit förvånad om presidiet i förslaget till nämnden skulle formulerat en sådan begäran och ställt under proposition.

När så inte skedde, valde jag att komma med ett eget yrkande.

Vill också hänvisa till vår reservation i MRP 2021. I november 2020 skrev vi: “Vänsterpartiet håller med förvaltningschef med ledning och de fackliga organisationerna, som gör bedömningen att nämnden skulle behöva tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag. Inom socialförvaltningens område finns resursbehov beskrivna främst inom individ- och familjeomsorgen och inom arbete, sysselsättning och integration.” Vilket stämmer överens med utfallet i det aktuella delårsbokslutet samt i den konsekvensbeskrivning och riskbedömning som gavs av förvaltningen i samband med ärendet MRP 2022-2024 vid sammanträdet i april.

Jag vill reservera mig till förmån för mitt eget yrkande.

Ida Hildingsson
Vänsterpartiet
2021-05-20

===

Jag fick ett påpekande av en läsare:
”I april kom V överens i riksdagen med M och KD (SD anslöt) om att komma med ytterligare 4 miljarder som faller ut andra halvan 2021 och sedan även 2022 och 2023. Pengarna ger Vänersborg möjlighet att få förbättringar i omsorgen/äldreomsorgen finansierade av staten motsvarande 15-16 milj kr – under förutsättning att Vänersborg ”vill” förbättra verksamheten.”

KS: Ja till VA Vänersnäs

29 april, 2021 1 kommentar

Det blev som jag misstänkte – och befarade. En majoritet av ledamöterna i kommunstyrelsen sa ja till att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs. (Se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)” och “KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)”.)

Det ska dock direkt sägas att det slutliga beslutet fattas den 12 maj av kommunfullmäktige. Tills dess finns det tid och möjlighet för ledamöter och partier att ändra sig, även om det inte är så vanligt att sådant händer bland “betongpartierna” i Vänersborg… Men vem vet, om deras väljare kontaktar dem och sätter igång “operation övertalning” så kanske det är möjligt. Varför inte hota med att rösta på Vänsterpartiet nästa år…   ;)

I kommunstyrelsen igår (onsdag) så yrkade Vänsterpartiet på återremiss av de båda ärendena om Vänersnäs. Vänsterpartiets yrkande stöddes dock enbart av Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna. När majoriteten (S+C+MP+M+L+KD) sedan röstade igenom förslaget om att inrätta verksamhetsområden reserverade vi i Vänsterpartiet oss skriftligt. 

Vänsterpartiet genom James Bucci och undertecknad yrkade alltså i första hand på återremiss. Det innebar att vi ansåg att förslaget skulle skickas tillbaka för ytterligare utredning. Det fanns ju inget i underlaget inför beslutet som beskrev hur VA-situationen såg ut på Vänersnäs, varken rent allmänt eller i de områden som det handlade om denna gång. Det fanns ingen diskussion om det fanns några alternativa lösningar, om det var möjligt för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområdena eller vad det skulle kosta att ansluta sig.

Ett viktigt skäl till att Bucci och Kärvling (jag) yrkade återremiss var att vi tyckte att kommunen skulle kontakta och kommunicera med de berörda på Vänersnäs först – innan ett beslut.

Som ett av argumenten citerade jag ett av kommunens förväntade resultat för nästa år:

Invånarnas möjligheter till delaktighet ska öka”

Det gjorde jag för att det här förväntade resultatet skulle antas av kommunstyrelsen bara några minuter efter Vänersnäsärendena. Och det antogs också. Det tycker jag är tämligen fantastiskt. Den ena handen vet inte vad den andra gör… Eller? Delaktigheten ska öka, men de i Vänersnäs ska vi inte lyssna på… De som röstar på S+C+MP borde kanske fråga sina politiker om det förväntade resultatet gäller alla utom de som bor på Vänersnäs?

Jag citerade också socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) som intervjuades i TTELA häromdagen. Nyberg fick frågan om protesterna i Frändefors angående beslutet om det planerade boendet på Elgärde som upphävdes (se “Socialnämnden avbryter planerna för Elgärde”):

“Vad har ni lärt er?”

Och Nyberg (S) svarade TTELA:s reporter:

“Att möta medborgarna mycket tidigare…”

Fast det gäller tydligen inte heller medborgarna på Vänersnäs… (Nyberg har som ersättare i kommunstyrelsen ingen rösträtt.)

Men framför allt citerade, och åberopade, jag Förvaltningslagen 25 §:

“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”

Som jag ser det så måste denna paragraf vara tillämplig i fall av inrättande av verksamhetsområden. Och då ska den följas. Jag tror faktiskt att om kommunfullmäktige fattar samma beslut som kommunstyrelsen, så kan beslutet överklagas utifrån denna paragraf.

Även James Bucci (V) argumenterade för det “demokratiska perspektivet”. Men Bucci tog också upp begreppen samlad bebyggelse/större sammanhang. Det är begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas. I Vänersborg är det praxis att det ska vara som mest 100 meter mellan husen för att de ska anses ingå i ett större sammanhang. Och det finns hus i de föreslagna verksamhetsområdena som ligger längre ifrån varandra.

Naturligtvis nämnde vi också civilutskottets (riksdagen) inställning (se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)”):

Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”

Just igår diskuterade riksdagen detta tillkännagivande från Civilutskottet. Utskottet hade ju tagit ett initiativ som riktade sig till regeringen.

Enligt riksdagens snabbprotokoll (kan hämtas här; sid 77-82) sa ledamoten från moderaterna:

“En majoritet i Sveriges riksdag värnar fastighetsägarna som inte ska behöva ansluta sig till ett kommunalt va-nät om de har ett fungerande enskilt avlopp.”

Ledamoten från centerpartiet:

“I stället för tvångsanslutningar till det kommunala va-systemet, som har varit det dominerande tillvägagångssättet, förespråkar vi fler kostnadseffektiva och flexibla åtgärder där miljönyttan är det vägledande kriteriet”

Ledamoten från kristdemokraterna:

“Tycker regeringspartierna att det demokratiskt är rätt att man helt plötsligt blir tvingad att betala någonting som man uppenbarligen inte behöver om man klarar av miljö- och hälsokraven?”

Och till sist ledamoten från liberalerna:

“Förutom det tillkännagivande som utskottet riktar till regeringen angående att fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav inte ska tvingas att ansluta sig till kommunalt va, som vi i Liberalerna står bakom…”

Med undantag av sverigedemokraterna delar inte de borgerliga partierna i Vänersborg de åsikter som partierna för fram i riksdagen. (SD i Vänersborg har samma åsikt som sina riksdagsledamöter.)

Idag kl 16.00 röstade riksdagen om civilutskottets initiativ. Och en majoritet i riksdagen röstade för ”tillkännagivandet”. Det har ingen praktisk betydelse, eftersom det inte var en lagändring, men det visar regeringen och andra hur riksdagen tänker rösta den dag då regeringen lägger sin proposition i ärendet:

”En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte kunna tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.”

Det kan väl till sist påpekas att i ett tidigare ärende i kommunstyrelsen igår, ärendet “Vattenmyndighetens samråd kring förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer”, så var ett av argumenten snarlikt det som kunde användas om verksamhetsområdena. I underlaget till beslutet citerades Vattenförvaltningsförordningen 6 kap 6 §:

“…ska innehålla en bedömning av såväl de ekonomiska som de miljömässiga konsekvenserna av åtgärderna, varvid kostnader och nytta ska kvantifieras.”

Samtliga partier, utom miljöpartiet, stod bakom detta beslut. När det gäller verksamhetsområden och VA var dock ett sådan här argument tydligen inte mycket värt.

Vad sade då de andra ledamöterna i kommunstyrelsen?

Faktiskt inte mycket. Det var bara Benny Augustsson (S) och Anders Wiklund (MP) som yttrade sig. Ingen från t ex moderaterna, centerpartiet, liberalerna eller kristdemokraterna gjorde det.

Augustsson (S) menade att miljön inte hade sett ut som den gör om det var frivilligt att ansluta sig. Men då missade Augustsson att de enskilda avloppsanläggningarna naturligtvis ska vara godkända av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det handlar inte om att fastigheter på något sätt skulle få tillåtelse att förorena miljön. Det var en grav missuppfattning. (Och vilken anläggning släpper egentligen ut mest avloppsvatten i Vänern? Någon enskild avloppsanläggning? Nää… Se t ex “VA och utsläppen 2018”.)

Miljöpartisten och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund menade att kommunen bara följer Blåplanen. Blåplanen har emellertid ingen juridisk status, medan Förvaltningslagen (se ovan) har det… Wiklund sa vidare att nämnden inte brukade fråga fastighetsägarna i verksamhetsområdena vad de tycker. Det var ett mycket intressant argument. Har man gjort fel förut så ska man fortsätta att göra det…? Och oavsett kommunens inriktningsmål och förväntade resultat? Fast jag vet att människor längs dalslandskusten faktiskt har tillfrågats, åtminstone i något verksamhetsområde.

Augustsson och Wiklund tog också upp att Länsstyrelsen har förelagt kommunen att Gardesanna ska bli ett verksamhetsområde (se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)”). Och det stämmer. Men de ärendena vi diskuterade på kommunstyrelsen igår handlade om andra verksamhetsområden.

Det blev votering. “Betongpartierna” (S+C+MP+M+L+KD) slöt leden och voteringen slutade 10-5 för att inrätta verksamhetsområden. 

Nu ska alltså ärendet till kommunfullmäktige där det avgörs den 12 maj.

Till sist publicerar jag Vänsterpartiets yrkande om återremiss och också reservationen mot beslutet.

====

Yrkande om återremiss

Motivering

Det finns inget i underlaget inför dagens beslut som beskriver hur VA-situationen ser ut på Vänersnäs just nu, varken rent allmänt eller i de områden som det handlar om denna gång. Det finns ingen diskussion om det finns några alternativa lösningar, om det är möjligt för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområdet eller vad det kostar att ansluta sig.

I Förvaltningslagen 25 § står det:

“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”

Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsen inte kan gå vidare med ärendet till kommunfullmäktige utan att först kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs, samt utan att ha visat hur varje berörd fastighet är att betrakta som en del av en samlad bebyggelse/större sammanhang, dvs begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas.

====

Reservation

Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsen inte kan gå vidare med ärendet till kommunfullmäktige utan att första kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs.

I Förvaltningslagen 25 § står det:

“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”

Det finns många fastighetsägare som ställer sig frågande till att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. En del fastigheter har bra vatten och avloppsledningar som Vänersborgs kommun har godkänt. Andra fastigheter är mindre sommarstugor eller torp där kostnaden för anslutningen överstiger fastighetens värde. Andra har helt enkelt inte råd. En anslutning kan därför leda till att fastighetsägaren tvingas sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i vissa fall är den gamla fädernegården. Det kan också vara svårt att få lån om man är 70+.

Det är dyrt att ansluta sig till kommunens vatten och avlopp. En generell beräkning för kostnaden för en småhusfastighet, som ska anslutas, ligger med Vänersborgs nuvarande VA-taxa på omkring 200.000 kr – några fastigheter får betala mindre, andra mer.

Det finns ytterligare en aspekt på ärendet. Idag ska riksdagen debattera ett betänkande från Civilutskottet. Utskottet har nämligen tagit ett initiativ till ett tillkännagivande som riktar sig till regeringen. Så här står det på riksdagens hemsida om civilutskottets förslag:

“Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”

Det händer alltså saker i riksdagen kring VA-frågorna, medan alla väntar på regeringens utlovade proposition i frågan, “Vägar till hållbara vattentjänster”. Utredningen innehåller flera radikala förslag i ärendet och det är ytterligare ett skäl till att Vänersborgs kommun inte driver fram alltför snabba beslut.

Vänsterpartiet yrkade återremiss av ärendet för att ge möjlighet för kommunen att först kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs samt visa hur varje berörd fastighet är att betrakta som en del av en samlad bebyggelse/större sammanhang, dvs begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas. När återremissen föll ser vi inget annat alternativ än att yrka avslag.

===

Båda dokumenten undertecknade 2021-04-28 av James Bucci och Stefan Kärvling, Vänsterpartiet. (Du kan ladda ner yrkandet här och reservationen här.)

==

PS. Lutz Rininsland (V) har idag skrivit en mycket läsvärd blogg om socialnämnden: ”Äldreomsorgen som huvudnyhet”.

BUN: Det blev en reservation

21 april, 2021 Lämna en kommentar

Barn- och utbildningsnämndens sammanträde i måndags förlöpte lugnt och städat. De flesta ärenden klubbades mer eller mindre rutinmässigt. (Se min beskrivning av ärendena i bloggen “Viktigt BUN imorgon”.)

Det var en ovanligt lång verksamhetsuppföljning. Högstadieskolornas fem rektorer beskrev tillsammans med verksamhetschef Tomas Granat det aktuella läget. Det informerades om hur elevers resultat följdes upp, om skolvalet, fullföljda studier osv. Och självklart informerades det om hur pandemin hade påverkat undervisningen.

Rektor Åsa Dahlgren på Vänerparkskolan berättade om hur man arbetar med att skapa “tillgängliga lärmiljöer” för elever som kanske inte alltid är så intresserade av undervisningen. Rektor Bjarne Ström talade om Dalboskolans insatser kring engelska för att öka måluppfyllelsen. Även rektorerna Jeanette Olausson och Lars Loodh på Torpaskolan talade om att öka gymnasiebehörigheten, men då handlade det mer om insatser i matematik. 

Till sin hjälp hade de också ett antal elever, som i filmade inslag svarade på i förväg ställda frågor från politikerna. Det handlade om elevinflytande, trivselregler, stämningen på skolan, skollokaler, arbetsro och trygghet, rättvisa betyg, hur en bra lärare ska vara, hur en bra lektion ska vara utformad – ja, det var tämligen många aspekter som avhandlades. Det var ett “kul” inslag.

Som en tråd i framställningen återkom Silvertärnans rektor Pia Hellåker. Hellåker har arbetat som skolledare i 38 år i kommunen, även om hon började som föreståndare på ett “dagis” 1984. Då blev Hellåker uppringd av dåvarande socialchef Siv Andersson och fick uppdraget att starta ett lägenhetsdagis. Dagis, som det kallades på den tiden, räknades nämligen till socialnämndens område. Pia Hellåker hade mycket att berätta, hon tog ett decennium i taget.

Det är inte många skolledare som har den erfarenhet som rektor Hellåker har. Hon gör just nu sitt sista år innan det är dags för pensionering. Jag har själv haft den äran att ha Pia som rektor under en tid.  ;)

Det var en intressant, pedagogisk bra planerad och varierad presentation med mycket fakta. Men jag kan ändå inte låta bli att undra varför skolledare och andra från golvet, som presenterar verkligheten för oss politiker, ger en sådan väldigt positiv och nästan “glättig” bild av verksamheten. Positiva bilder är väl i och för sig inte fel, det positiva är ju en del av verkligheten. Men ska man göra “bra bättre” så måste ju även det negativa, det problematiska, lyftas fram. Det är ju det som inte fungerar så bra som måste förändras för att verksamheten ska utvecklas och bli bättre.

Eller också kanske det är så att “verklighetens människor” har insett det meningslösa i att förklara för politiker att det behövs större satsningar, mer resurser för att förskola och skola ska kunna ändras till det bättre. Det händer ju ändå inte…

Trots att ordförande Bo Carlsson (C) var extremt kaffesugen så lyckades jag ändå ställa en fråga. Den handlade om personalneddragningarna på skolorna. Verksamhetschef Granat svarade, kanske något sammanbitet, att så var förvaltningen tvungen att göra när de tilldelade medlen inte räckte till. Han berättade också att på flera skolor gjorde man klasserna större (29 elever) för att frigöra medel till elever i behov av särskilt stöd. Det riskerar dock att skapa fler elever i behov av stöd, eftersom flera elever mår mindre bra i större grupperingar. Och inte sällan behövs det då också mer än en vuxen i klassrummet.

Att nämnden skulle få information om barnomsorgsavgifter fick sin förklaring. Ordförande Carlsson var nämligen inte helt bekväm med reglementet/reglerna kring avgifterna. Carlsson ville att alla politiker skulle få information, eftersom han möjligen ämnade återkomma till frågan. Men först ville Carlsson ta ytterligare, som han sa, en “tankesväng”.

Som jag skrev i min blogg inför BUN:s sammanträde (se “Viktigt BUN imorgon”) så gjorde nämnden ett överskott under det första kvartalet med nästan 5,5 milj kr. Det beror på att de lägre personalkostnaderna, på grund av att 63 personer fick avsluta sin anställning på grundskolan förra året, ger resultat även i år. Dessutom får nämnden fortfarande statsbidrag för sjuklöner. (Det får kommunen till och med april, men det ligger ett förslag på riksdagens, regeringens(?), bord om att förlänga statsbidraget ytterligare 3 månader.)

Och så var det då ärendet “Budget 2022, Mål- och resursplan 2022-2024”.

Jag redovisade en hel del fakta i bloggen inför sammanträdet liksom mina och Vänsterpartiets åsikter i budgetfrågan. (Se “Viktigt BUN imorgon”.) Den information som gavs på sammanträdet var i stort sett bara en repetition av det som stod i underlagen. Det enda jag reagerade på var att på en av presentationsbilderna, jag vill minnas att det var om nu-läget, så fanns en bild av Sisyfos med…

Förvaltningen presenterade en del risker med “budgetberäkningarna” inför 2022. Det kan vara bra att ha dem i minnet om riskerna “slår in” och budgetplaneringen spräcks – och därför räknar jag upp dem här.

Följande “risker för den föreslagna budgeten” nämndes: barn- och elevantalet kan överstiga prognosen, ökat behov av särskilt stöd, andelen barn i förskolan ökar, gymnasiebehörigheten behöver stärkas, ökade kostnader för köpta måltider, minskade statsbidrag från Migrationsverket, osäkra och ryckiga statsbidrag samt att riktade statsbidrag kan bli generella (och att det då kan hända att pengarna stannar i kommunens centrala kassa och inte längre står till skolans förfogande).

Förvaltningen föreslog några mindre justeringar av de förväntade resultaten, som är en del av budget 2022, för nästa år – se det fetstilta på bilden nedan:

Det blev inte särskilt mycket diskussion kring varken de förväntade resultaten eller pengarna för nästa år. Jag föredrog Vänsterpartiets, och min, syn på budgetförslaget och meddelade också att Vänsterpartiet tänkte yrka avslag på det liggande budgetförslaget. Det skulle vi V-ledamöter göra även om vi inte hade något eget alternativt förslag.

Det kan tyckas underligt att inte ha ett eget förslag, men Vänsterpartiet har, liksom flera andra partier, inte hunnit formulera något eget budgetförslag än. Och för övrigt kommer sannolikt även de styrande partiernas anvisningar/budgetramar att ändras… Alla förutsättningar finns nämligen inte på bordet än.

Det blev ingen diskussion kring Vänsterpartiets agerande, varken om det “formella” eller innehållsliga. Jag berättade också att vi skulle reservera oss och att allt det jag redogjorde för fanns med i reservationstexten. (Du kan ladda ner reservationen genom att klicka här. Innehållet i den är en slags sammanfattning av bloggen “Viktigt BUN imorgon”.)

Ordförande Bo Carlsson (C) kommenterade bara vårt förslag med att det inte skulle bli aktuellt med några personalneddragningar. Vi avslutade nämligen reservationen med att citera fackens yttrande vid MBL-förhandlingen, och där uttryckte facken denna farhåga.

Att det inte skulle bli några personalneddragningar har vi dock hört förut och läst om i insändare i TTELA. Det sade nämndens förre ordförande Mats Andersson (C) vid ett flertal tillfällen. Ändå var det 63 färre anställda på grundskolan 2020 jämfört med 2019…

De styrande partierna (S+C+MP) kompletterade det liggande beslutsförslaget med följande:

“Barn och utbildningsnämnden vill uppmärksamma att förslaget innebär en nedskärning med 3.600 tkr.  Denna utökade kostnad beror på ökat antal grundsärskoleelever 2022. Nedskärningen kan medföra konsekvenser för barn, elever och personal.”

Vänsterpartiet röstade nej till förslaget och Magnus Lilja (V) och jag reserverade oss. Vilket även ersättare Eva Lindgren (V) gjorde, fast det enligt Bo Carlsson (C) inte var korrekt. Och där hade han nog rätt…

Det intressanta är att samtliga andra partier, M+L+KD+SD, avstod från att rösta. (MBP har ingen representant i nämnden.) SD och de borgerliga partierna hade inga synpunkter på varken beslutet, budgetförslaget eller Vänsterpartiets reservation. Synpunkter kommer dock med all sannolikhet senare när partierna har arbetat fram sina budgetförslag. Vänsterpartiet ville dock markera redan nu att vi inte heller i år kommer att vara intresserade av att försämra i förskola och skola. Den 16 juni beslutas budgeten för 2022 av kommunfullmäktige.

Efter ett sammanträde på 4 timmar slog ordförande Bo Carlsson (C) klubban i bordet och förklarade mötet avslutat.

Anm. Du kan ladda ner Vänsterpartiets reservation genom att klicka här.

KS (2): Reservation KFV-motion

4 december, 2020 Lämna en kommentar

Det var många ärenden av olika karaktär som behandlades på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Fast det var faktiskt ytterligare ett detaljeplaneärende. Den detaljplanen hade emellertid ett helt annat fokus, kanske ytterligare ett dilemma? (Se “KS (1): Upplösningen!”.) I samband med behandlingen tog jag nämligen upp, antagligen helt oväntat för de andra, aspekten – skog och CO2-effekter… (Mer om det i en kommande blogg.)

Men det var inte bara detaljeplaneärenden som avhandlades. Det var allt från sociala fonder, pumpstation i Nordkroken och motioner. En av motionerna hade skrivits av Lutz Rininsland (V) och undertecknad (V). Den hade rubriken “Fortsätt men gör rätt”. Den handlade om Kunskapsförbundet Väst. (Motionen kan laddas ner här.)

Motionen tog upp ägarkommunernas, dvs Trollhättan och Vänersborg, finansiering av Kunskapsförbundet och – förbundets finansiering av friskolorna… Och de problem som upplägget skapar för Kunskapsförbundet. Framväxten av allt fler friskolor dränerar nämligen Kunskapsförbundet på ekonomiska resurser – resurser som skulle behövas till förbundets egna elever. Kunskapsförbundet får 55.000 kr per tillkommande elev av Vänersborg och Trollhättan. Om denne elev väljer en friskola, så kan denna plats kosta både det dubbla eller tredubbla. Men Kunskapsförbundet får inga extra pengar från ägarkommunerna, utan måste ta pengar från de andra eleverna i förbundet för att betala friskolan. Som “systemet” är konstruerat nu så förlorar förbundet pengar på i stort sett varje elev som väljer en annan skola än förbundets egna.

Det här upplägget på finansieringen är ett problem som Trollhättan, Vänersborg och Kunskapsförbundet Väst borde diskutera och lösa  tillsammans. Och det är en uppfattning som hela direktionen i förbundet har gett uttryck för, även socialdemokrater och centerpartister från Vänersborg. Det var ett av skälen till Lutz Rininslands och min motion.

Vi skrev motionen i oktober förra året (2019) och den remitterades till kommunstyrelsen. Där behandlades motionen den 25 mars. Motionen avslogs efter en votering som slutade 9-6. Det var de styrande partierna (S+C+MP) som röstade för avslag tillsammans med sverigedemokraterna. Alla de andra partierna röstade på bifall. Avslaget var något uppseendeväckande eftersom motionens yrkande var:

“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”

Majoriteten avslog alltså att politikerna skulle försöka att “åstadkomma en lösning”.

I kommunfullmäktige den 15 april överraskade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) de församlade ledamöterna med att begära återremiss av motionen. (Se “KF(V): Augustssons återremiss”.)

Augustsson hade i sin motivering en diger lista på oklarheter som borde utredas innan fullmäktige tog ställning till motionen. Då trodde vi nog alla att det skulle bli en ordentlig utredning kring de problem som vi lyfte i motionen. Det fanns hopp…

Men det hoppet grusades i onsdags. Då behandlade kommunstyrelsen återigen motionen. I utredningen (du kan ladda ner utredningen här) sammanfattades hela motionens fråge-/problemställning till:

“hur finansieras de utbildningsplatser som kommunens elever väljer i andra kommuner och/eller i friskolor?”

Och att motionen själv hade gett svaret:

“friskolornas fakturor ska tillställas kommunens ekonomiavdelning, varifrån betalning av fakturorna enligt förslaget ska ske”.

Och så konstaterade utredningen att:

“utbildningsplatser som elever väljer vid friskolor eller i andra kommunen finansieras på samma sätt oavsett om kommunen är huvudman för gymnasieskolan eller om huvudmannaskapet för gymnasieskolan lämnats över till ett kommunalförbund. Det är inte möjligt för Vänersborgs kommun att, i enlighet med förslaget i motionen, betala fakturor för Kunskapsförbundet Väst som är huvudman för gymnasieskolan.” 

Och drog slutsatsen att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen.

Det är egentligen en märklig motivering och bedömning, eftersom motionens yrkande fortfarande är:

“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”

Jag påtalade detta i kommunstyrelsen i onsdags. Och att det snarast verkade vara så att mycket av det som verkar omöjligt eller till och med olagligt i Vänersborg är både möjligt och lagligt att göra i andra kommuner. Och som dessutom praktiseras med goda resultat.

Jag pratade för döva öron. Det var bara min partikamrat James Bucci som yrkade bifall. Resten av kommunstyrelsen ställde sig bakom yrkandet att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen…

Och denna gång lär kommunfullmäktige gå på kommunstyrelsens linje…

Hur ska man förstå avslaget? Vill kommunstyrelsen ha sagt: problemet är löst! Eller vill den ha sagt: Det finns ingen lösning. Eller kanske: Det finns inget problem… 

Jag reserverade mig mot beslutet. Reservationen skickades in igår kväll. Den återges i sin helhet här nedan. (Du kan också ladda ner den som pdf här.)

===

Reservation vid kommunstyrelsens möte 2020-12-02 i ärendet

Svar på motion om ”Fortsätt, men gör rätt!” [Dnr 2019/397]

Motionen avser frågor som berör Kunskapsförbundet Väst och förbundets medlemskommuner Trollhättan och Vänersborg.

Motionen undertecknades i oktober 2019 av Lutz Rininsland, ledamot i förbundets direktion, och Stefan Kärvling, ersättare i direktionen. Förutsättningen för att ha mandat i direktionen är att man samtidigt är ledamot i kommunfullmäktige på hemorten. Detta gäller alla, inte bara oss två.

De synpunkter som Rininsland och jag framför i direktionen är desamma som vi ger uttryck för i vårt arbete i kommunfullmäktige.  Men ibland upplever vi att detta märkligt nog skiljer oss från förtroendevalda från andra partier – som kan framföra olika synpunkter beroende på vilken roll de för tillfället intar.

Detta blev tydligt i april 2020 när motionen skulle besvaras i fullmäktige. Vårt yrkande ”att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i motionen” hade inte fått gehör i kommunstyrelsen. Med siffrorna 9-6 föreslog kommunstyrelsen att kommunfullmäktige skulle avslå motionen. 

I kommunfullmäktige ändrade kommunstyrelsens ordförande åsikt och yrkade att motionen skulle återremitteras till kommunstyrelsen. 

När motionen nu åter skall till kommunfullmäktige är kommunstyrelsens förslag för andra gången att kommunfullmäktige ska avslå motionen.

Såväl i april som nu i december finns det i ärendet längre texter under rubriken ”Kommunstyrelseförvaltningens bedömning”. Beslutsförslaget är dock utan hänvisning till denna bedömning: ”Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen.” 

Visserligen är det inte mycket att invända mot den Juridiska avdelningens bedömning. Men yrkandet i motionen var endast ”söker att åstadkomma en lösning på frågorna”.  

Hur ska man förstå avslaget? Vill man ha sagt: problemet är löst! Eller vill man ha sagt: Det finns ingen lösning. Eller kanske: Det finns inget problem. 

Bland ledamöterna i direktionen är uppfattningen samstämmig om att det finns en rad frågetecken kring medlemskommunernas finansiering av förbundets tre gymnasieskolor.

Förbundsbidraget beräknas fortfarande på underlaget ur folkbokföringen. Det beräknas på antalet ungdomar som finns i årskullarna 16-, 17- och 18-åringar. Det förenklar den administrativa hanteringen och avvikelser utjämnas över tiden. Jag har egentligen inga invändningar men det är fel i varje fall. Ett inte obetydligt antal ungdomar går nämligen ett fjärde år, somliga ett femte. Varje år kostar det förbundet pengar, men kommunerna finansierar endast tre år.

Kunskapsförbundets tre gymnasieskolor har ”stordriftsfördelar” – detta synsätt spelade roll när grundbeloppet fastställdes en gång i tiden. När elevantalet nu växer för varje år, så tillkommer ett mindre belopp för varje enskild elev. Så långt är allt bra. 

Men det finns också en annan trend. Tillkommande elever väljer i allt större utsträckning friskolor. Och beloppen som står på friskolornas fakturor täcks inte av det bidrag som medlemskommunerna ställer till förfogande för tillkommande elever. Förbundet måste finansiera mellanskillnaden. 

Det handlar om mycket stora belopp, om miljonbelopp. 

Sedan finns det ytterligare annat som spelar stor roll och som behöver tas i beaktande när det handlar om kostnaderna för Kunskapsförbundets egen verksamhet och fakturorna till friskolorna.

Friskolorna erbjuder i huvudsak högskoleförberedande utbildningsprogram, undantag finns dock. Kostnaden per elevplats på yrkesförberedande program överstiger i regel vida kostnaden per elevplats på högskoleförberedande program. Samtliga ”stora” yrkesförberedande program finns hos förbundet. Förbundets undervisning kostar alltså mer men finansieringsmodellen tar inte hänsyn till det.

Från år till år blir ett annat mönster allt tydligare. Elever med goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningar (framför allt pga föräldrarnas utbildningsbakgrund) väljer till program och skolor där de flesta elever har samma goda förutsättningar. 

Elever i behov av stöd och kompensatoriska insatser kräver, för att lyckas, anpassningar av olika slag, t ex mer undervisningstid, enskild handledning, mindre elevgrupper och stödundervisning. Även osäkerhet och bristande självförtroende behöver ofta mötas av utbildad personal – personal vars lön kanske inte ryms i kommunens anslag.   

Det är dessa frågor ledamöterna i direktionen diskuterar när utvärderingar och uppföljningar står på ärendelistan. Vi ser att det finns föredömlig verksamhet, god ledning och planering. Skolinspektionen bekräftar också att det förhåller sig på detta sätt. Men ledamöterna i direktionen blickar samtidigt framåt och konstaterar i full enighet: ”Än så länge, MEN …” 

Rininsland och jag undertecknade motionen för lite mer än ett år sedan. Kommunerna har sedan dess tillskjutit pengar till förbundets verksamhet. Det noteras av alla med tacksamhet. Men det ändrar inte grundproblemet med en skev finansieringsmodell som inte längre stämmer överens med utvecklingen och som urholkar förbundets möjligheter att fullgöra medlemskommunernas uppdrag. 

Vi motionerade om ”att söka åstadkomma en lösning”. Eftersom jag inte kan förstå att ett avslag på detta yrkande kan vara konstruktivt, reserverar jag mig mot kommunstyrelsens beslut och till förmån för Rininslands och min motion.

Anm. Det är den 2:a bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.

Reservation: Mål- och resursplan 2021-2023

9 november, 2020 Lämna en kommentar

På kommunstyrelsen i förra veckan diskuterades, som bekant för läsarna av denna blogg, budgeten för nästa år. Fyra budgetförslag hade lämnats in. Det var förslaget från (1) socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet (som formellt kallas kommunstyrelsens ordförandes förslag), (2) förslaget från moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna, (3) sverigedemokraternas förslag och (4) förslaget från vänsterpartiet.

Det förslag som fick flest röster i kommunstyrelsen var som väntat de styrande partiernas förslag (S+C+MP). Det blir nu detta förslag som blir huvudförslag när kommunfullmäktige slutligen ska fastställa budgeten den 18 november, dvs nästa vecka.

För att tydligt markera min uppfattning så reserverade jag mig mot beslutet till förmån för Vänsterpartiets budgetförslag. Min reservation hade följande lydelse (den kan också laddas ner här):

==

Reservation

Ärende 6: Mål- och resursplan 2021-2023

Vänsterpartiet ser i sin budget för nästa år som vanligt mer åt verksamheterna och verkligheten – än till fina siffror i olika bokföringsposter och ett stort överskott i resultatet.

Vänsterpartiet vill med sitt budgetförslag säkra välfärden och verksamheten i Vänersborgs kommun även nästa år. Nedskärningar måste undvikas, det är Vänsterpartiets bestämda uppfattning, och det ska finnas åtminstone någorlunda bra förutsättningar för skola, vård och omsorg. Det är viktigt både för de äldre, sjuka, barnen och eleverna. Och inte minst för all personal som arbetar i välfärdssektorerna.

Vänsterpartiets ståndpunkt ligger också helt i linje med det ställningstagande som alla de stora fackförbunden i kommunen gjorde på MBL-förhandlingen. De är mycket oroade över förslaget från kommunstyrelsens ordförande och vad det kan leda till. Fackförbunden skriver uttryckligen att förslaget riskerar att drabba de mest utsatta:

“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”

Vänsterpartiets budgetförslag är egentligen ganska modest. Det tillför verksamheterna de ekonomiska medel som kan åstadkommas med de förutsättningar som idag är kända och beslutade. Nämnderna får de tillskott som de behöver för att inte behöva göra nedskärningar och besparingar. I förslaget motiverar Vänsterpartiet tydligt och klart varför det är viktigt att nämnderna får ökade ekonomiska medel.

Jag reserverar mig till förmån för Vänsterpartiets budgetförslag.

Vänersborg 9 nov 2020
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

KF (22/5): Reservation

I onsdags förra veckan (22 maj) röstade en överväldigande majoritet av fullmäktiges ledamöter för att samhällsbyggnadsnämnden skulle få mer pengar till att iordningställa två fastigheter till tre nya småhustomter. I exploateringen ingick också att ”bygga om” Furuvägen.

Området ligger alldeles vid Vänersborgs största skola, Mariedalskolan. Trafiksituationen är redan idag ett stort problem… Och det kan befaras att den inte blir bättre om kommunens planer förverkligas… 

Du kan läsa mer om bakgrunden i bloggen ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen” och om själva behandlingen i fullmäktige i ”Vad sa politikerna om Mariedal?”.

Undertecknad vänsterpartist röstade först för en återremiss, vilket alla vänsterpartiets ledamöter gjorde, och sedan, när ärendet skulle avgöras ”idag”, röstade jag nej. Eftersom det blev ett ja till förslaget reserverade jag mig skriftligt. Här följer min reservation.

========

Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om utökad exploateringsbudget 2019

Undertecknad reserverar sig mot kommunfullmäktiges beslut:

”att utöka samhällsbyggnadsnämndens exploateringsbudget 2019 med 755.000 kronor, till exploateringsprojekt i Mariedal för tre nya småhustomter.”

Kommunens planer på att inrätta 3 småhustomter och att ändra Furuvägen och dess sträckning påverkar trafiksituationen vid Mariedalskolan på ett konkret och direkt sätt. I underlaget för beslutet nämns ingenting om trafiksituationen vid Mariedalskolan.

Furuvägen börjar alldeles vid Mariedalskolan och dess infart till lastbryggan. Det rör sig många barn mellan 6-12 år i området, Mariedalskolan är Vänersborgs största skola. I området parkerar vårdnadshavare, fastän otillåtet, när de hämtar och lämnar sina barn. Furuvägen leder också till skolans parkering (på ”kullen”), som för övrigt redan nu är för liten och hårt belastad av vårdnadshavare som hämtar och lämnar barn på avsedd plats. Furuvägen är smal och slingrande vilket gör det omöjligt att köra med hög hastighet. En förändring som innebär ”bättre” väg kommer sannolikt att öka hastigheterna på denna väg.

I Mariedalskolans senaste skyddsrondsprotokoll, som upprättades den 15 november 2018, står det under rubriken ”Trafikmiljö”:

”Trafiksituationen kring parkeringen och skolans nya vändplan/lastzon är fortsatt farlig. Se noteringar i tidigare skyddsrondsprotokoll.”

I skyddsrondsprotokollet står det också:

”Rektor har återlämnat arbetsmiljöuppgiften. Ärendet hanteras av förvaltningen.”

Jag kan inte tyda detta på annat sätt än att rektor upplever att hen inte kommer någon vart med en lösning av trafiksituationen och därför överlåter uppgiften till förvaltningen.

Vid sådana här förändringar, som kommunfullmäktige har beslutat om, så måste planer kommuniceras och det måste föras dialog med dom som berörs, dvs Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen. Och det är det ingen som har gjort. Mariedalskolans personal och rektor fick reda på planerna av en slump efter att ärendet hade varit uppe i kommunstyrelsen. Och då är det ändå Mariedalskolan och dess rektor som har ansvar för barnen och deras säkerhet.

Det torde för övrigt vara obligatoriskt att inför en sådan här förändring göra en riskanalys och en sådan borde dessutom ingå som underlag inför ett sådant här beslut. Och det gäller en riskanalys för både själva byggnadsskedet och för resultatet när det är klart. Huruvida det är samhällsbyggnadsförvaltningen eller barn- och utbildningsförvaltningen som ska utföra och upprätta en riskanalys låter jag vara osagt, men eftersom inte barn- och utbildningsförvaltningen hade kännedom om planerna så faller i det här fallet ansvaret tungt på samhällsbyggnadsförvaltningen.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:

”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”

I broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”, också från Arbetsmiljöverket, så står det, riktat till de politiker som beslutar:

”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs. … Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas.”

Som jag ser det ska riskanalyser göras innan beslut och vara ett underlag inför beslut.

Barnkonventionen, som blir lag i Sverige från den 1 januari 2020, är också intressant och viktig i sammanhanget. I artikel 3 står det:

”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.”

Det finns stora brister i underlaget till kommunfullmäktige. Det saknas en samverkan och dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen, det har inte gjorts någon riskanalys och ingen hänsyn har tagits till Barnkonventionen.

Därför reserverar jag mig mot kommunfullmäktiges beslut.

Stefan Kärvling

BUN (17/12): Reservation

18 december, 2018 1 kommentar

Igår skrev jag om barn- och utbildningsnämndens besparingsbeslut (se ”Detta ska BUN spara på!”). Jag röstade nej till beslutet och lämnade en skriftlig reservation.
Jag publicerar min reservation nedan.

==========

Ärende § 147: Verksamhetsplan och detaljbudget 2019.
BUTN 2018/103

Före sommaren såg samtliga partier nämndernas och verksamheternas behov. Det var ingen som tvivlade på att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden behövde ekonomiska tillskott för att klara sina åtaganden. Alla partier var överens om att det behövdes ytterligare satsningar på de gamla och sjuka, på barn och elever.

Och följaktligen stod politikerna i barn- och utbildningsnämnden enhälligt bakom nämndens begäran om 29,435 milj kr i utökad budgetram för 2019. Alla var med på tåget.

Sedan blev det val. I valrörelsen fullföljde partierna den inslagna linjen och lovade mer eller mindre stora satsningar på framför allt skola, men också på den sociala omsorgen. Partierna nästan tävlade om att överträffa och övertrumfa varandra i vidlyftiga vallöften.

I det gemensamma budgetförslaget från S+C+MP+M+L+KD i november var alla vallöften bortglömda. Vallöftena försvann spårlöst.

Det blev nämligen inga pengar till barn- och utbildningsnämnden. Tvärtom. Nämnden ska göra nedskärningar på 9,684 milj kr för att få en ”budget i balans”. Det motsvarar bortåt 20 årsarbeten.

Den här besparingsbudgeten lades av de 6 partierna (S+C+MP+M+L+KD) i ett läge där Vänersborg kom på plats 244 (av 290 kommuner) i Lärarförbundets skolranking… Där det genomsnittliga meritvärdet i de kommunala skolorna låg 30 poäng under riksgenomsnittet, där bara drygt hälften av eleverna uppnådde kunskapskraven i alla ämnen och där över 1/4 inte var behöriga till gymnasiet (till yrkesprogram).

Barn- och utbildningsnämnden beslutade idag att vidta ett antal åtgärder för att få en ”budget i balans”.

  • Vänsterpartiet anser att pedagogerna i förskola och grundskola är berättigade till kompetensutveckling, precis som alla andra yrkesgrupper. Yrket förändras och forskningen går framåt – pedagogerna måste få del av detta för att utvecklas i sin yrkesroll.
  • Hur kan nämnden besluta om en besparingsåtgärd och dessutom fastställa en bestämd summa på besparingen när den inte har den ringaste aning om det ens är möjligt att minska sjuklönekostnaderna? Kan man verkligen utgå från att sjuklönekostnaderna minskar? Och hur kan man utgå från en teoretisk ”effekt” i en budget…? Att minska på vikariekostnaderna kan bli förödande. Pedagogerna, som går på knäna redan nu, förväntas alltså göra sina sjuka kollegors jobb också. Ska en pedagog i förskolan ta hand om hela avdelningens barn om kollegorna är sjuka? Ska en lågstadielärare ta hand om en eller två andra klasser, förutom sin egen, om kollegorna är frånvarande? Ska en mattelärare på högstadiet ta hand om idrottslektionen eller lektionen i hem- och konsumentkunskap om dessa kollegor är sjuka? Och vad sänder detta för signaler till de som behöver sjukskriva sig? Sjukskriver du dig så får dina kollegor mer att göra… Och dessutom utan extra betalt! Det kan väl också sägas vara ett alternativ att eleverna får ledigt om någon blir sjuk. Det händer redan nu, eftersom det ibland är svårt att hitta vikarier. Men eleverna har rätt till sina lektioner.
  • Att reducera inköp för lekmaterial och läromedel visar på en stor brist på förståelse av verksamheterna i förskola och skola. Är det dags för ”lufthyvling” i slöjden och teoretisk matlagning…? Att spara på läromedel och lekmaterial torde kunna jämställas med att en snickare ska klara sig utan hammaren eller att muraren ska spara på teglet… De summor som använts till läromedel och lekmaterial har varit alldeles för låga sedan många, många år tillbaka. Läromedel och lekmaterial ingår i elevpengen, och det är förskolechef och rektor som bestämmer hur elevpengen ska användas. Menar barn- och utbildningsnämnden att vi politiker nu ska gå in på förskolechefernas och rektorernas område och bestämma?

Vänsterpartiet röstade inte för budgeten i fullmäktige och kan inte ta ansvar för de nedskärningar som BUN nu har beslutat. Jag hänvisar till min reservation i kommunfullmäktige mot budgetbeslutet som avslutades:

”Vi uppfattar att kommunfullmäktige har tagit ett beslut om underbudgetering av verksamheterna. Därför väljer jag att reservera mig mot beslutet.”

Jag reserverar mig mot barn- och utbildningsnämndens beslut om detaljbudget 2019.

Vänersborg 17 december 2018

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

NEJ (V)I VILLE INTE LÄGGA NER FLER SERVICEHUS!

10 februari, 2018 Lämna en kommentar

betongpartiernaOnsdagen den 31 januari hade Vänersborgs kommunfullmäktige sammanträde. Då fattade socialdemokraterna, moderaterna, centerpartiet, miljöpartiet, liberalerna och kristdemokraterna det definitiva beslutet att lägga ner servicehusen.

Vänsterpartiet argumenterade för att så inte skulle ske och lade ett förslag på återremiss för att socialnämnden skulle få tillbaka ärendet – och en chans att ompröva förslaget. (Se ”Serviceboendena avvecklas”.) Yrkandet på återremiss stöddes bara av medborgarpartiet och sverigedemokraterna. (TTELA skrev en bra sammanfattning av fullmäktiges behandling av ärendet – se ”Oenighet om serviceboendena”.)

mrammMarianne Ramm skrev en reservation som hon och Lutz Rininsland undertecknade för Vänsterpartiets räkning.

Jag tycker att ärendet om servicehusen är så viktigt att jag vill publicera reservationen i sin helhet.

============

Reservation Vänsterpartiet

NEJ (V)I VILLE INTE LÄGGA NER FLER SERVICEHUS!

Reservation vid Kommunalfullmäktige 2018-01-31 Avser Ärende 3. Reviderad boendeplan för socialnämnden 2017-2019 med utblick mot 2024 § 237

Vänsterpartiet röstade bifall till den reviderade boendeplanen både i Socialnämnden och i Kommunstyrelsen. Nu, efter många diskussioner och samtal, har vi tänkt om. Att tänka om kritiserades i fullmäktige. Vi anser att det är en styrka att våga ändra sig när ny information kommer och våra medlemmar fått säga sin mening.

Vi fick höra att alla kommer att tas omhand med hemtjänst. Det är vi övertygade om. Men, det är stor skillnad med ett boende och hemtjänst! Man får en kontaktperson och samma gäng ska komma. Vi tror att de flesta av oss här vet att det inte fungerar så. I värsta fall tvingas en människa möta över hundra olika människor som ska hjälpa till med de mest intima och personliga behov. På ett serviceboende finns det personal hela tiden och personalomsättningen är naturligtvis lägre.

Socialnämnden ska undersöka; vi kanske kan ha aktiviteter; vi gör så gott vi kan; vi tänker oss ha matsalen kvar osv. Det duger inte som underlag för att ta detta beslut, i slutändan det handlar om ett värdigt liv! Motivet till att lägga ner serviceboendena är att de inte efterfrågas. Det finns idag bara några tomma platser och behovet av serviceboende är uppenbart.

I Socialnämnden har vi fått information om att nedläggningen INTE beror på ekonomiska skäl, men i Kommunfullmäktiges debatt som följde på mitt yrkande framkom att det är av ekonomiska skäl som serviceboendena läggs ner. 17 miljoner ska sparas. 2017 gick Vänersborgs budget med 76 miljoner i överskott… Det saknas en konsekvensbeskrivning. Vi har inte hunnit se någon utvärdering av effekten efter att Runnarbo och Kastanjen lades ner.

Det är ett stort steg mellan servicehus och särskilda boende. Vi tror att detta mellanting av boende behövs. I Socialnämndens handlingar, 2017-11-23, står att läsa att förvaltningen ser en möjlighet att minska kostnaden för köpta platser inom OoF (Omsorg om Funktionshindrade) Dessutom ser man en möjlighet till ett ökat ekonomiskt utrymme för hemtjänst, det kommer att behövas. Kostnaden för hemtjänst kommer med största sannolikhet att öka mycket när servicehusen stängs. Vi har redan sett att den ökar. Detta är inte alls konstigt med exempelvis kvarboendeprincipen.

Vi saknar också en ekonomisk konsekvensbeskrivning då vi vet att det finns kommuner som funderar på att starta nedlagda servicehus igen utifrån att kostnaderna för hemtjänst ökat lavinartat. Kostnaden för servicehus var mindre än det stora hemtjänstbehovet för dessa mottagare av omsorg. Kommunfullmäktige avslog mitt yrkande om återremiss. Därför reserverar vi oss mot fullmäktiges beslut till förmån för följande yttranden i förslaget om återremiss: En konsekvensbeskrivning behöver göras En ekonomisk konsekvensbeskrivning angående hemtjänstkostnader kontra serviceboende En utvärdering av nedläggningen av Kastanjen och Runnarebo

Vänersborg 2018-02-04 För Vänsterpartiet:

Marianne Ramm Lutz Rininsland

%d bloggare gillar detta: