Arkiv

Archive for the ‘socialnämnden’ Category

M svarar företagarna i Frändefors

27 februari, 2021 Lämna en kommentar

För två veckor sedan hade 10 företagare från Frändefors en debattartikel införd i Melleruds Nyheter, ”Öppet brev till politiker i Vänersborg”. Artikeln handlade om socialnämndens beslut att placera ett nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde i Frändefors.

Företagarna kritiserade moderaterna i Vänersborg som de menade drev igenom beslutet. Samtidigt vädjade de till socialdemokraterna att:

“samla leden och stoppa beslutet om boendet på Elgärde.”

Det tyckte jag var så anmärkningsvärt att jag skrev en blogg med rubriken “Företagare mot M vädjar till S”.

I veckans nummer av Melleruds Nyheter har moderaterna svarat på kritiken. (Se “Svar på ”Öppet brev till politiker i Vänersborg””.) Och jag förutsätter att de skriver för hela det moderata partiets räkning, eftersom både kommunalrådet Henrik Harlitz och partiets gruppledare i fullmäktige Lena Eckerbom Wendel har undertecknat debattartikeln. Det har för övrigt också partiets nye 1:e vice ordförande i socialnämnden Henrik Josten gjort. Josten efterträdde Harlitz på denna post vid årsskiftet, då Harlitz blev kommunalråd. Den fjärde moderaten som undertecknade artikeln är ledamoten i socialnämnden Sofia Jacobsson Blixt.

Moderaterna börjar debattartikeln:

“Som kommunpolitiker har man ett ansvar för alla invånare i kommunen.”

Och så är det. Kommunen har ansvar alla kommuninvånare, även den grupp som socialnämnden betecknar som “personer med problematisk funktionsnedsättning”. Det är viktigt att komma ihåg det. Det var emellertid inte detta faktum som företagarna argumenterade mot. De var motståndare till att boendet var planerat till just Elgärde, ett (förhoppningsvis) expansivt bostadsområde i Frändefors.

De fyra moderaterna förklarar i artikeln varför Elgärde är den bästa lokaliseringen för boendet:

“Elgärde i Frändefors är det område som i dagsläget ger bäst förutsättningar med sitt lugna läge i utkanten av samhället, men med närhet till allmänna kommunikationer.”

Det var hela motiveringen och den är faktiskt både vag och ensidig. Motiveringen kan gälla stora områden i kommunen. Den kan också ifrågasättas av andra orsaker

Huruvida boendet ligger “i utkanten av samhället” är t ex en definitionssak. Om Elgärdeområdet byggs ut enligt den nyligen uppdaterade detaljplanen hamnar socialnämndens boende mitt i ett stort bostadsområde. Även “närhet till allmänna kommunikationer” är en definitionsfråga. De “allmänna kommunikationerna” går inte direkt förbi det planerade boendet, även om det inte är särskilt långt att gå eller cykla mellan de redan befintliga bostäderna till busshållplatserna.

Men är det ändå “bäst förutsättningar” i Elgärde?

I socialförvaltningens förstudie/utredning inför beslutet om boendets placering så fanns det ytterligare tre alternativ på lokalisering av socialnämndens boende, Väne-Ryr, Holmängshage och Östra Mariedal.

Om en placering av boendet i Väne-Ryr skriver förstudien:

“Tomterna i Frändefors och Väne-ryr har samma fördelar, de ligger avskilt men i närheten av annan bebyggelse och kollektivtrafik finns i närheten. … Nackdel med placeringen i Väne-ryr är att mark- och exploateringsingenjörerna behöver ett svar relativt snabbt angående om tomten är aktuell för boendet för att kunna meddela om tomterna är till salu eller ej till intressenter. Väljs ett lantligt läge är det således ur ett kommunperspektiv lämpligare att välja Elgärde där det inte finns andra intressenter.”

Även Väne-Ryr ligger alltså, som moderaterna skriver, i ett “lugnt läge i utkanten av samhället, men med närhet till allmänna kommunikationer”. Hur tungt argumentet mot en placering av boendet i Väne-Ryr sedan är låter jag andra avgöra… Och som jag har skrivit förut – det verkar som om utredarna, författarna till förstudien, har missat att det finns en uppdaterad detaljplan på Elgärde och att det redan har börjat byggas bostäder i området. Det finns med andra ord “andra intressenter” på Elgärde.

Så här skriver förstudien om Holmängshage och Östra Mariedal:

“Fördel med placering på Holmängshage eller Östra Mariedal är att tomterna ligger nära centrum och kollektivtrafik. Nackdel för bägge placeringarna är att de kan vara för nära lockelser och ej lämpliga sociala kontakter. Tomten på Holmängshage ligger också i ett rekreationsområde och många kan vara i rörelse i området då det ska byggas ut ytterligare. Nackdel med östra Mariedal är att bostäderna i kvarteret får ligga relativt tätt enligt detaljplan. Mark- och exploateringsingenjör behöver även få ett relativt snabbt svar på om marken på Mariedal är intressant för ändamålet då VA- anslutningar projekteras nu.”

Det verkar som om Holmängshage och Östra Mariedal har valts bort ganska “snabbt och lätt”, egentligen alldeles för enkelt. Utgjorde dessa områden ens några verkliga alternativ…? Som när förstudien avfärdar Mariedal Östra med att “bostäderna i kvarteret får ligga relativt tätt”. Det är ju precis vad som gäller på Elgärde. Och där talar detaljplanen om 40-80 bostäder – på Mariedal Östra handlar det om 40 tomter… (Se “Mariedal, östra”.)

Jag är också lite undrande över vad utredarna menar med argumentet “ej lämpliga sociala kontakter” i dessa två områden. Menar utredarna verkligen att t ex barn eller ungdomar på Elgärde skulle vara “lämpligare sociala kontakter”? Från vems perspektiv då? Sedan är det väl troligt att dessa “ej lämpliga sociala kontakter”, som socialnämnden antagligen avser, ganska lätt med både bilar och “allmänna kommunikationer” kan ta sig till och från Elgärde tämligen enkelt. Det vet alla i Frändefors hur det var med socialnämndens tidigare boende på Elgärde… Det fungerade inte utan socialförvaltningen avvecklade det. Boendet låg för övrigt på samma gata som det nu tilltänkta boendet.

I utredningen finns två kartor över en eventuell placering på Holmängshage och i Östra Mariedal. Ett planerat nytt boende kan faktiskt placeras en bit ifrån andra bostäder, både på Holmängshage och i Östra Mariedal. (Se kartorna med cirklarna.) Till skillnad från Elgärde där boendet är tänkt att ligga mitt bland de andra husen

Det här är för övrigt allt som står om alternativen i socialförvaltningens förstudie. Det känns inte riktigt som om alternativen har utretts ordentligt. Och, som jag har skrivit, det verkar som om Elgärde har valts på felaktiga premisser.

Moderaternas argument i debattartikeln gällande lokaliseringen vilar alltså på “lösan sand”. Men moderaterna vill också försvara, eller förringa betydelsen av, beslutet genom att definiera målgruppen för boendet på ett annat sätt än vad som görs i socialförvaltningens underlag.

När företagarna i sin debattartikel beskrev målgruppen, dvs de boende med “problematisk funktionsnedsättning”, så var samtliga begrepp hämtade direkt från socialförvaltningens egna underlag. Utan undantag. I moderaternas debattartikel är det tvärtom – inga av beskrivningarna av målgruppen återfinns i socialförvaltningens underlag

De fyra moderaterna beskriver målgruppen med följande ord:

“…personer med olika typer av neuropsykiatriska diagnoser som till exempel autism, OCD, psykisk utvecklingsstörning eller liknande…”

Inget av dessa begrepp återfinns i den utredning, förstudie, som låg till grund för nämndens beslut om placering av boendet. Varken “neuropsykiatriska diagnos”, “autism”, “OCD” eller “psykisk utvecklingsstörning” återfinns i utredningen! (Inte heller “tvångssyndrom” som är ett annat ord för “OCD”.) Det finns i och för sig andra begrepp i förstudien, som t ex “psykisk funktionsnedsättning”, som kan ha liknande betydelse som något av de begrepp moderaterna använder. Men jag tycker ändå att det är beklämmande att moderaterna genom att använda “nya” ord och begrepp omdefinierar den målgrupp som boendet är tänkt för. Och hade det stämt, det som moderaterna skriver i debattartikeln, är jag övertygad om att detta också hade stått i förstudien/utredningen.

Moderaterna skriver vidare:

“Det är inte tänkt att det ska vara ett boende för människor med missbruksproblematik”

Redan i sammanfattningen av utredningen står det:

“Det kan handla om svårigheter att hantera impulskontroll, missbruk, droger i kombination med kognitiv och psykisk funktionsnedsättning.”

Det moderaterna anför i debattartikeln stämmer inte. Det står om målgruppens missbruk på många ställen i underlaget…

Moderaterna fortsätter faktiskt att beskriva situationen och målgruppen med egna ord – ord som inte återfinns i socialförvaltningens underlag. Moderaterna skriver:

“…de har ett större behov av stöd och kontinuitet i vardagen. Det kan också betyda att de har ett större behov av enskildhet under vissa perioder.”

Det här står alltså inte heller i förstudien/utredningen. Under rubriken “Beskrivning av behovet” står det bara:

“Det är inte ovanligt att gruppen har svårt med sociala kontakter och att ingå i sociala sammanhang.”

Moderaterna har således “utvecklat” socialförvaltningens skrivning på sitt eget sätt. Det betyder inte att de har fel, men moderaternas skrivning kan faktiskt gälla väldigt många. Om beskrivningen hade varit specifik för målgruppen så hade den med all sannolikhet återgetts av socialförvaltningen.

Däremot har de rätt när de skriver att målgruppen inte har behov av gemensamhetsutrymmen. Förstudien förklarar varför, vilket inte moderaterna gör:

“Det behöver till exempel inte finnas stora gemensamhetsutrymmen för samvaro då det ofta leder till konflikter”

Jag vet inte varför moderaterna försöker mörka verkligheten och socialförvaltningens egen utredning.

Jag avslutar med att citera den formulering i förstudien/utredningen som kanske är själva grundorsaken till hela ifrågasättandet av socialnämndens beslut:

“På grund av att boendets målgrupp är personer med samsjuklighet är det önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder och varje lägenhet ska innehålla det som den boende behöver för att minska kontaktytorna mellan de boende.”

En gång till:

”…önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder…”

Det finns stora brister i den utredning/förstudie som låg till grund för beslutet i socialnämnden. Och jag har svårt att tro att företagarna i Frändefors accepterar eller övertygas av moderaternas svepande sätt att glida över frågeställningarna. Moderaterna borde nog inse detta.

==

Tidigare bloggar om Elgärde:

Företagare mot M vädjar till S

20 februari, 2021 1 kommentar

Den 27 augusti 2020 beslutade socialnämnden:

“Socialnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde 1:39 och 1:40 i enlighet med förstudien daterad 2020-08-05.”

Elgärde är det nya framväxande bostadsområdet i Frändefors. Detaljplanen för området uppdaterades 2017 och avsåg att lägga en grund för ett framtida stationssamhälle i Frändefors. Elgärde beräknas fullt utbyggt kunna få uppskattningsvis 40-80 nya bostäder. Dessutom bor det redan nu mycket folk alldeles i närheten av den föreslagna placeringen av boendet för personer med problematisk funktionsnedsättning. Det har nyligen också byggts fem hus på tomter precis bredvid det tilltänkta boendet.

Beslutet att placera ett boende i Elgärde för personer med problematisk funktionsnedsättning hade inte föregåtts av varken information, dialog eller diskussion – i varje fall inte med de som berördes av beslutet. Däremot tog debatten fart och blev desto intensivare efter beslutet. Det fick till och med socialnämnden att ompröva det.

Ordförande Dan Nyberg (S) föreslog i oktober att nämnden skulle upphäva beslutet från i augusti. Förslaget röstades ner efter att en socialdemokrat var frånvarande och ersattes av en moderat. Och en annan socialdemokrat inte följde partilinjen utan röstade med moderaterna. (Se “Beslut: Elgärde!”.)

Det innebar att beslutet inte följde de majoritetsförhållanden som råder i kommunen och i socialnämnden. Socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet skulle i “normala fall” tillsammans med sverigedemokraterna och medborgarpartiet haft majoritet och därmed upphävt beslutet.

Nu borde kanske inte denna typ av ärende ha varit en partifråga, i varje fall inte som den utvecklades. Istället borde kanske enskilda ledamöter ha tagit så att säga personlig ställning och motiverat sitt sätt att rösta. (Så kanske det skulle vara i betydligt fler politiska ärenden…) Det handlade ju om en på många sätt “känslig” fråga, där så att säga rättmätiga intressen stod mot varandra. Och då gäller det att som enskild ledamot vara lyhörd, “open-minded” och väga argumenten mot varandra.

Debatten om Elgärde fortsätter i media. Dock inte i TTELA utan i Melleruds Nyheter. I förra veckans nummer hade 10 företagare från Frändefors skrivit på en debattartikel – “Öppet brev till politiker i Vänersborg”. (Se Melleruds Nyheter.)

Debattartikeln börjar:

“Bästa kommunpolitiker, det är med oro vi företagare ser utvecklingen för det boende socialförvaltningen planerar på Elgärde i Frändefors. Målgruppen beskrivs i underlagen som personer med komplex beteendeproblematik och utmanande beteenden. Diagnoserna kan ändras över tid beroende på medicinering och missbruk. Målgruppen beskrivs också som den tyngsta och svår att placera. Traditionella gruppbostäder fungerar inte då de stör grannar och personal samt att det kan förekomma våld.””

Om det är någon som anser att företagarna “målar fan på väggen” så kan jag konstatera att samtliga de beskrivningar som företagarna använder om målgruppen, dvs de boende med “problematisk funktionsnedsättning”, är hämtade direkt från socialförvaltningens egna underlag. Utan undantag.

Jag vill passa på att nämna detta för att jag själv har fått en viss kritik för ordvalen kring målgruppen. Jag kommenterade då så här:

“Allt jag skriver om målgruppen är taget direkt från socialförvaltningens egna underlag, oftast är det ju till och med rena citat. För att återigen ta ett exempel. Det är i förvaltningens egen förstudie/utredning som det står: “På grund av att boendets målgrupp är personer med samsjuklighet är det önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder.””

Jag kan väl ibland tycka att det vore bra om man läste på innan man kritiserade.

Företagarna skriver vidare i debattartikeln:

“Som företagare har vi haft tillräckligt av elände med inbrott och annat och behöver inte mer. Vi vill hellre ägna oss åt vår verksamhet och utveckla samhället.”

De 10 företagarna är inte helt obekanta med skeendet i socialnämnden… Det är också anledningen till att jag skriver denna blogg. De avslutar debattartikeln:

“Beslutet drevs igenom i socialnämnden av oppositionen med Moderaterna i spetsen tack vare en röra av ersättare då manfallet var stort den aktuella dagen. Vi ber därför den styrande majoriteten med Socialdemokraterna i spetsen att samla leden och stoppa beslutet om boendet på Elgärde. Om närvaron är bättre fixar ni det. Tack från några företagare i Frändefors.”

Det är inte ofta man ser företagare rikta en sådan här tung kritik mot moderaterna, samtidigt som de vädjar till socialdemokraterna… Det har nog aldrig hänt i kommunen – inte i Frändefors i varje fall.

Det blev en tuff början för det nya kommunalrådet Henrik Harlitz (M). Han tillträdde ju kommunalrådstjänsten vid årsskiftet, då han efterträdde frändeforsbon Gunnar Lidell (M). Harlitz var ju som bekant 1:e vice ordförande i socialnämnden när besluten om Elgärde fattades i höstas.

Det måste vara en mardröm för ett moderat kommunalråd att ha ortens företagare mot sig.

 

PS. Den 27 februari svarade moderaterna på denna debattartikel – ”M svarar företagarna i Frändefors”.

Detta hände på gårdagens KF

18 februari, 2021 1 kommentar

Det blev ungefär som jag trodde, och beskrev, i mina två bloggar innan sammanträdet. (Se “Inför KF 1” och “Inför KF 2”.) Kommunfullmäktiges ärenden rullade på utan någon egentlig oenighet eller debatt. Det var bara under två ärenden som vissa meningsskiljaktigheter uppdagades.

Det ena tillfället var alldeles i början av sammanträdet. Revisor Torsten Gunnarsson redovisade en granskning av effektivitet och kvalitet inom äldreomsorgen.

Det handlade mycket om att kostnaderna för äldrevården i Vänersborg var högre än förväntad kostnad. Revisorerna uppmanade därför socialnämnden att skaffa sig kontroll över kostnaden för äldreomsorgen.

Dan Nyberg (S), ordförande i socialnämnden, tyckte att det inte var riktigt schysst att den ena sidans synpunkter och kritik, dvs revisorernas, redovisades och offentliggjordes innan nämnden hade fått tillfälle att svara och ge sin syn…. Men så gick det till enligt offentlighetsprincipen menade revisor Gunnarsson.

Nyberg menade vidare att socialnämnden faktiskt har sänkt kostnaderna inom äldrevården och att ekonomin är i balans. Och menade även att socialnämnden har god kontroll över kostnaderna.

En “irriterad” Lutz Rininsland (V) (se “Visst irriterar revisorer”) tyckte att socialnämnden och -förvaltningen redan vet att Vänersborgs kostnader är högre än andra kommuners. Rininsland frågade:

“Vari ligger revisorernas hjälp till en pressad nämnd och pressad förvaltning?”

Den andra synpunkten Rininsland hade handlade om kvaliteten:

“Min uppfattning är att personalen redan springer fort, mycket fort.”

Sa Rininsland.

Det konstaterades i revisorsrapporten att 2.500-3.000 anmälningar av avvikelser har handlagts under året. Rininsland fortsatte:

“Om dessa anmälningar inte har hanterats exakt efter socialstyrelsens föreskrifter, kan det förklaras med att personalen inte har en chans att sköta våra äldre och att till punkt och pricka leva upp till 27 paragrafer i föreskriftens 8 olika kapitel. Kan det vara så?”

Revisor Gunnarsson menade att han inte hade något annat svar än det som stod i rapporten. Han lyfte flera gånger fram att trots det minskade antalet brukare i hemtjänsten, så ökade kostnaden per brukare – och invånare i kommunen.

Dan Nyberg (S) upplyste om att det berodde på att de som fick hemtjänst hade blivit mycket äldre och hade större behov. Lutz Rininsland (V) fyllde i att socialnämnden hade skurit ner på de särskilda boendeplatserna och att dessa äldre istället sköttes om i hemtjänsten.

I övrigt hänvisar jag till Lutz Rininslands egen blogg, där han skrev om sina frågor redan innan sammanträdet. (Se “Kvällens fullmäktige”.) Och med tanke på de svar som han fick kommer det sannolikt ett inlägg på Rininslands blogg senare idag. Så lätt släpper han nog inte socialnämnden och äldreomsorgen…

Det blev diskussioner med skilda uppfattningar på ytterligare ett ärende, men denna gång var det partierna som tyckte olika – inte politiker och revisorer…

Under eftermiddagen, några timmar innan fullmäktiges sammanträde, dök det upp ett nytt yrkande till ärendet “Uppdrag – lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”.

Ärendet handlade, vilket torde vara bekant vid det här laget, om redovisningen och de vidtagna åtgärderna av det uppdrag som kommunstyrelseförvaltningen fick av kommunfullmäktige häromåret. Det var naturligtvis i samband med antagandet och behandlingen (bland annat en återremiss) av en motion från Lutz Rininsland (V), Marianne Ramm (V) och undertecknad, Stefan Kärvling (V). Det har jag skrivit om i flera bloggar den sista tiden. (Se t ex “Dagens KS: Bifall till V-yrkande!” och “Motion om ökad demokrati (2/3)”.)

Kommunstyrelsen antog på sitt senaste sammanträde mitt yrkande på förslag till beslut:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att förvaltningen i likhet med andra kommuner gör handlingar till kommunstyrelsens AU tillgängliga. I första hand till kommunstyrelsens förtroendevalda samt där så är möjligt även till allmänheten.”

Det nya yrkandet kom från den styrande minoriteten S+C+MP. Det framfördes av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

Yrkandet handlade precis om det som den “lilla fågeln” hade viskat i mitt öra. (Se “Inför KF 2”.) De styrande partierna ville stryka formuleringarna om “allmänheten” och “andra kommuner”.

Yrkandet från S+C+MP lydde i sin helhet:

“Kommunfullmäktige beslutar att Kommunstyrelseförvaltningen gör handlingar till kommunstyrelsens AU tillgängliga till kommunstyrelsens ordinarie ledamöter och ersättare.”

Det var egentligen så likt det andra yrkandet så att min första reaktion under eftermiddagen var:

“Va’ barnsligt!. Lägger de ett eget yrkande för att slippa nesan att vara med om ytterligare ett voteringsnederlag?”

På sätt och vis kan jag väl fortfarande inte göra mig kvitt den känslan…

Men ska man se sakligt på det istället, vilket man självklart ska göra, så handlar det alltså om två-tre ord – “allmänheten” och “andra kommuner”.

Lutz Rininsland (V) menade att oppositionen fick reda på att det “ni vill göra får man inte göra, eftersom lagen inte tillåter det”. Därför står det “andra kommuner”, det visar att det går att göra på andra sätt.

Benny Augustsson (S) påstod att det var olagligt att offentliggöra handlingar från kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Därför måste “allmänheten” strykas.

Dan Åberg (M) framförde att olika kommuner gör på olika sätt och flera kommuner offentliggör sådana här handlingar på kommunens hemsida:

“Är man olaglig i Mellerud? Eller i Västra Götalandsregionen? Jag tror inte att det är olagligt. Handlingar i KSAU kan läggas ut.”

Sa Åberg, och tyckte också att det var intressant och glädjande att ordförande Augustsson trots allt hade ändrat sig “halvvägs” sedan ärendet var uppe i kommunstyrelsen.

Själv betonade jag att oppositionen var helt övertygad om att yrkandet följer de regler och lagar som finns. Och att det vore bra om alla, även allmänheten, kunde sätta sig in i handlingar så tidigt som möjligt – öppenhet i politiken borde eftersträvas…

Sedan följde en ström av gruppledare för de olika partierna som yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag, dvs mitt förslag… Alla partier utom de styrande i S+C+MP… Det stod helt klart att Benny Augustsson (S) och hans allierade skulle förlora en följande votering.

Det visade sig emellertid att när ordförande Annalena Levin (C) efter acklamation funnit att kommunstyrelsens förslag hade ”vunnit”, så var det ingen som begärde votering. Och det var inte heller någon som reserverade sig. Vilket jag faktiskt tyckte var anmärkningsvärt.

För övrigt var det inte så mycket mer som hände. Ja, det skulle väl vara att motionerna från Kärvling/Gläntegård respektive Lidell lades fram för kommunfullmäktige. De handlade alltså om att blåbärsodlaren vid Hästefjorden ska slippa betala 18.000 för tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen trots att inget fel hade begåtts. Kanske är det också värt att nämna att inte heller under detta sammanträde sa någon från miljöpartiet ett enda ord…

Och på tal om Gunnar Lidell (M). Han valdes till ny 1:e vice ordförande i kommunfullmäktige. Lidell med sin stora politiska rutin kan säkert tillföra nya kvaliteter till presidiet.

Ordförande Levin avslutade sammanträdet kl 20.10.

Det går att se hela sammanträdet eller valda ärenden på kommunens webb-TV, även nu i efterhand. Klicka här!

Elgärde (4): Den fortsatta hanteringen av boendet

13 januari, 2021 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Elgärde (3): Boendeplanen”.

Socialnämndens beslut den 27 augusti 2020 hade följande lydelse:

“Socialnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde 1:39 och 1:40 i enlighet med förstudien daterad 2020-08-05.”

Det betyder att socialnämnden så att säga har sagt sitt. Den vill ha ett boende på Elgärde i Frändefors. Punkt, slut.

Efter justering av protokollet skickades sedan beslutet till samhällsbyggnadsnämnden som fick i uppgift att verkställa socialnämndens begäran att starta en lokalplanering. Om det har varit uppe på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde, stannat i nämndens presidium eller om det har gått till nämndens Fastighetsutskott kan jag inte se, men ärendet/beslutet/uppdraget har hur som helst tilldelats en projektledare.

Projektledaren jobbar just nu ihop med lokalutredare och representanter från socialförvaltningen för att upprätta en lokalplanering. Processen följer helt de riktlinjer för lokalförsörjning som kommunstyrelsen antog så sent som den 25 mars 2020. Med lokalförsörjning avses för övrigt:

“planering, anskaffning, anpassning, förvaltning samt avveckling av kommunens egna och inhyrda bostäder, lokaler och anläggningar (…) för de kommunala verksamheternas behov.”

Tanken med riktlinjerna och hela förfarandet är att kommunen ska ha ett gemensamt övergripande underlag för lokalförsörjningen, ett underlag som dessutom ska revideras årligen. Det ska vara typ en sammanfattning av samtliga lokalbehov inom kommunen. På det sättet ska hela underlaget utgöra ett verktyg för planering av framtida behov. Och därmed ska lokalanvändningen i kommunen bli både effektivare och mindre kostnadskrävande. Är det tänkt. Och det är en mycket bra tanke.

Processen med boendet i Elgärde är just nu inne i fas 3, se bild nedan som är hämtad från kommunens riktlinjer för lokalförsörjning:

Denna fas 3 kallas “lokalplanering”. I riktlinjerna förklaras denna fas:

“Lokalplaneringen bör innehålla; lokalprogram, principlayout, tidplan, redovisning av flexibilitet i projektet och av koncernnyttan, förslag till preliminär hyreskostnad, förslag till eventuell preliminär investering.”

Hur lång tid arbetet i denna fas brukar ta är svårt att säga, men i fallet Elgärde är målsättningen att underlaget ska vara klart den 27 januari. När underlaget är klart går det och hela ärendet, till kommunstyrelsen. Det är nämligen kommunstyrelsen som är ytterst ansvarig för kommunens lokalförsörjning. Och det är kommunstyrelsen som fattar beslut om det ska påbörjas projektering och upphandling av projektet, dvs nästa fas, fas 4, i processen.

Det fordras alltså ett beslut i kommunstyrelsen för att byggprocessen av ett boende för personer med problematisk funktionsnedsättning ska gå vidare:

“Beslut om att starta projektering och genomförande fattas av kommunstyrelsen. … Innan ärendet beslutas i kommunstyrelsen så ska finansieringen av projektet vara klar.”

Grannar till det planerade boendet känner till processen. De har om inte annat fått reda på det av representanter från både socialnämnden och socialförvaltningen. Politiker och tjänstemän har ibland så att säga “tvått sina händer” och hänvisat till kommunstyrelsen. Det är kommunstyrelsen som har bollen, det är kommunstyrelsen som beslutar, det är kommunstyrelsen som är ansvarig.

Men riktigt så är det inte tänkt. Det är inte tänkt att kommunstyrelsen ska göra en bedömning av lämpligheten av socialnämndens beslut. Socialnämnden är “expert”-/facknämnden på området och kommunstyrelsen har egentligen ingen kompetens att underkänna beslut av “experterna”. Boendet är socialnämndens angelägenhet och kompetensområde. Kommunstyrelsen ska göra andra bedömningar, bedömningar utifrån kommunens lokalförsörjning (se ovan).

Som jag ser det kan kommunstyrelsen bara säga nej till byggnationen av ekonomiska orsaker eller att den inte följer de principer som är uppsatta för lokalförsörjningen. Det är att slå “blå dunster” för grannarna om man hävdar något annat. Anser jag.

Fast… Men…

Ärendet med boendet för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde är inte riktigt som andra lokalförsörjningsärenden.

Socialnämnden var splittrad när den fattade sitt beslut och det var egentligen speciella orsaker som gjorde att den politiska “majoriteten” inte fick majoritet i ärendet. Det berodde ju på att en ledamot i “majoriteten” var frånvarande och ersattes av en politiker från “minoriteten”. Och att en från “majoriteten” överraskande bytte sida i voteringen.

Flera av socialnämndens ledamöter är för övrigt med i kommunstyrelsen. Så är t ex Dan Nyberg (S), ordförande i socialnämnden, ersättare i kommunstyrelsen och Elisabeth Bohlin (S), som “bytte sida”, ordinarie. (Elisabeth Bohlin är också ordförande i socialutskottet. Dan Nyberg valde nämligen att avgå i november 2019 som utskottets ordförande och som ledamot överhuvudtaget. Det är i socialutskottet individärenden behandlas, alltid under sekretess. Det är sannolikt Bohlin som bäst av alla politiker vet vilka diagnoser som gäller de presumtiva boende på Elgärde.) Henrik Harlitz (M) är ordinarie i kommunstyrelsen och nu dessutom 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen, och Göran Svensson (MBP) är ersättare. Kanske någon som var på den “förlorande” sidan i socialnämnden tänker yrka avslag på socialnämndens byggplaner?

Det skulle förvåna mig mycket om kommunstyrelsen avslog socialnämndens planer. I varje fall av andra skäl än ekonomiska. Det skulle rent teoretiskt kunna vara så att kommunstyrelsen anser att det finns andra bättre och billigare lösningar. Men det tror jag inte på heller. (Signaturen ”Funderaren” har i och för sig några intressanta tankar och synpunkter på boendet i en kommentar till min förra blogg – klicka här.) Men kanske är det ändå så att socialförvaltningen och några politiker befarar avslag, eftersom de tycks “mörka” de problem och svårigheter som personerna i målgruppen brottas med… Det kanske har gått prestige i ett i grunden felaktigt beslut…

Det olyckliga beslutet i socialnämnden kommer med all sannolikhet att stå fast. Slutsatsen blir i så fall att man som invånare inte har mycket att sätta emot om den mäktiga kommunen har andra åsikter än en själv.

Men man ska aldrig säga aldrig. Vänersborg är en kommun som kan överraska – både på gott och på ont.

Tidigare bloggar om Elgärde:

Elgärde (3): Boendeplanen

11 januari, 2021 2 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Elgärde (2): Kan man lita på socialen?”.

Den 17 december antog en enig socialnämnd en reviderad boendeplan. Syftet med en boendeplan är att:

“kunna möta socialnämndens behov av fullvärdiga boenden och att säkerställa att nuvarande lokalbestånd används effektivt.”

Det är rutin att en sådan här plan uppdateras. Det är viktigt att den hela tiden är aktuell och speglar verkligheten.

 Denna gång är boendeplanen särskilt intressant för problematiken och de olika tolkningarna i ärendet med personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde. En del skrivningar gällande målgruppen i boendeplanen skulle uppdateras, eftersom det rådde så stora missuppfattningar att de gav upphov till “dubbla budskap” och var “olyckligt stigmatiserande”. Det ska dock noteras att förstudien/utredningen, den som låg till grund för socialnämndens beslut, är färdig och klar. Skrivningarna i den ändras inte och det är ju där som målgruppen beskrivs på det mest konkreta och sannolikt också mest utförliga och därmed riktigaste sättet. (Se “Elgärde (2): Kan man lita på socialen?”.)

I den förra, icke-reviderade, boendeplanen stod det att enheten “Personligt stöd och omsorg” hade behov av en ny bostad för:

“personer med psykiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och missbruk (samsjuklighet), ibland i kombination med kriminalitet.”

Boendeplanen blundade inte för de problem boendet för denna grupp kunde ge upphov till:

“…där grannar kan störas av den boende… … Det riskerar även att grannar blir utsatta och rädda då det kan förekommer droger och även våld.”

Under Individ- och familjeomsorgen, dvs en annan enhet än den målgruppen tillhör som är aktuell för Elgärde, stod det om personer med samsjuklighetsproblematik. Och då anar jag att det ändå kunde vara Elgärde-gruppen som åsyftades. Det stod att:

“det inte ställs höga krav på missbruksfrihet och anpassning till andra brukare.”

Men som sagt, detta kan ha syftat på en annan målgrupp.

Den tidigare boendeplanen var konkret och tydlig. Enligt socialchefen dock inte riktigt korrekt eller bra, eftersom skrivningarna kunde tolkas olika och ge läsaren känslan av dubbla budskap…

I den reviderade boendeplanen har problemet, som jag ser det, främst lösts genom att helt enkelt blunda… Skrivningar och formuleringar om målgruppen har nämligen till stor del tagits bort. Det har också blivit svårare att på ett tydligt sätt få ett grepp om vad som handlar om just målgruppen för boendet på Elgärde. Det har alltså inte blivit tydligare, tvärtom. Men visst kan de nya skrivningarna skapa mindre oro – om ingen hade läst de tidigare beskrivningarna… Målgruppen för boendet finns kvar, även om formuleringar “mildras” eller tas bort – och grannarna i området är fortfarande oroade. Och kanske känner de ännu större otrygghet nu när de inte vet om de kan lita på socialnämnden och – förvaltningen.

För att ta ett exempel på att det är svårt att veta om förklaringar och beskrivningar handlar om den aktuella målgruppen. Nedanstående citat är taget från avsnittet “Personligt stöd och omsorg”, i den reviderade boendeplanen, där just Elgärdes målgrupp behandlas, eller borde behandlas. Men gäller denna beskrivning målgruppen?:

“Socialpsykiatrin saknar lämpliga bostäder för att erbjuda personer med s.k. samsjuklighet (psykisk funktionsnedsättning och missbruk).”

Ett annat exempel. Under “Resultat och slutsatser”, i början av boendeplanen, står det:

“För personer som har svårt att bo med andra och där grannar kan störas av den boende finns ett behov av att tillskapa boenden för ensamhushåll.”

Det är samma här, för en utomstående som jag, är det omöjligt att förstå vilken grupp som åsyftas.

Jag var tvungen att skriva till förvaltningen och be om vägledning. Och fick följande svar:

“Det är texten gällande boende för personer med samsjuklighet och/eller kognitiva nedsättningar som är den som berör det tänkta boendet. I tabellen står det 2022 som datum att vara klart och i texten under personligt stöd och omsorg återfinns text.”

Det betyder att det första citatet, “personer med s.k. samsjuklighet (psykisk funktionsnedsättning och missbruk)”, gällde målgruppen på Elgärde, men antagligen inte det andra.

Jag sökte på begreppen “samsjuklighet” och “kognitiva nedsättningar” i den reviderade boendeplanen, och hittade följande. Det är för övrigt allt jag hittade, utom någon ren upprepning.

  • “Individ- och familjeomsorgen (IFO), tidigare sektionen för missbruksstöd numera vuxenenheten, ser liksom som i tidigare boendeplan, ett behov av ensamhushåll för att kunna tillgodose en trygg boendesituation för personer med en långvarig och omfattande missbrukshistorik och ofta med någon form av samsjuklighetsproblematik.”
  • “Personligt stöd och omsorg har behov av en ny bostad för personer med samsjuklighet och kognitiv funktionsnedsättning.”
  • “Dock saknas liksom i förra boendeplanen boenden som är lämpliga för personer med samsjuklighetsproblematik. Målgruppen är i behov av en trygg boendesituation där det inte ställs höga krav på missbruksfrihet och anpassning till andra brukare. I ett boende för ensamhushåll skulle dessa personer, utifrån sina individuella behov, kunna erhålla samtidiga insatser och stöd från flera av socialförvaltningens avdelningar.”
  • “Avseende vuxenenhetens målgrupp visar såväl omvärldsbevakning som erfarenheter i verksamheten en i allt högre grad komplex problembild hos brukarna med ett alltmer omfattande och långvarigt missbruk och någon form av psykisk ohälsa/samsjuklighetsproblematik.”
  • “De som är aktuella för denna typ av boende är främst äldre personer med en långvarig historik med missbruk och ofta också någon form av mindre komplicerad samsjuklighetsproblematik. Denna målgrupp är i behov av en trygg boendesituation där det inte ställs höga krav på missbruksfrihet och anpassning till andra brukare.”
  • “Det saknas idag även boendeformer som är lämpliga och anpassade för personer med en samsjuklighet och som därmed kräver ett mer omfattande individanpassat stöd, en högre personaltillgänglighet samt samlad kompetens gällande målgruppen. Denna boendeform kommer Personligt stöd och omsorg ansvara för i nära samarbete med IFO.”

Jag är ändå inte säker att alltihop handlar om den målgrupp som ska bo i Elgärde. I nästan varenda citat så talas det om missbruk, medan det inte sägs någonting om autism.

Jag letar också i boendeplanen efter vad det står under “Personligt stöd och omsorg”. I avsnittet “Boenden och socialnämndens förväntade resultat” står det, och här torde det då faktiskt handla om målgruppen för Elgärde:

“Inom Personligt stöd och omsorg behövs olika former av boenden. Kommunen har ett särskilt ansvar för att verkställa boenden för personer med särskilda behov. Finns det inte anpassade bostäder så är det svårt att ge och ta emot stöd. Som det är idag verkställs besluten på befintliga bostäder alternativt måste kommunen köpa plats. Det gynnar inte alltid personer som inte känner tillhörighet till sina grannar. Det riskerar även att grannar blir utsatta och rädda då det kan förekomma droger och även våld. Konsekvenserna blir otrygghet. Personalen behöver speciell kompetens för att möta denna målgrupp utifrån individuellt stöd. Detta visar sig i brukarundersökningar i jämförelser med andra kommuner.”

Det här är faktiskt precis detsamma som stod i den “gamla” boendeplanen. Och jag noterar framför allt formuleringen:

“Det riskerar även att grannar blir utsatta och rädda då det kan förekomma droger och även våld.”

På det stora hela bekräftar boendeplanen de beskrivningar som finns i förstudien. Men det hade egentligen inte spelat någon roll. Grunden för socialnämndens beslut är fortfarande förstudien, dvs den utredning som utgjorde nämndens faktaunderlag. Det som står där gäller.

Jag kan inte se annat än att grannarnas oro för det planerade boendet i Elgärde är helt berättigad. Och jag förstår inte varför socialförvaltningen och några politiker försöker “mörka” de problem och svårigheter som personerna i målgruppen brottas med. Jag ser inte riktigt syftet med att inte tala klarspråk. Kan det vara för att försöka dölja ett på grund av felaktigt underlag felaktigt beslut? Och då tänker jag på den förutsättning i förstudien som avgjorde politikens och förvaltningens val av placering av boendet i Elgärde:

“Väljs ett lantligt läge är det således ur ett kommunperspektiv lämpligare att välja Elgärde där det inte finns andra intressenter.”

Jag får känslan av att det glömdes bort att det finns andra intressenter i Elgärde. Detaljplanen som uppdaterades 2017 avsåg, och avser, att lägga en grund för ett framtida stationssamhälle i Frändefors. Elgärde beräknas fullt utbyggt kunna få uppskattningsvis 40-80 nya bostäder. Dessutom bor det redan nu mycket folk alldeles i närheten av den föreslagna placeringen av boendet. Det har nyligen också byggts fem hus på tomter precis bredvid det tilltänkta boendet.

Socialnämndens planer ska upp i kommunstyrelsen. Det är nämligen KS som fattar det slutliga beslutet. Kan “socialens” omdefinitioner av målgruppen vara ett sätt att lättare få gehör i denna instans? Jag vet inte.

I nästa blogg skriver jag om hur ärendet “lokalplanering för ett nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde” ska hanteras i fortsättningen – ”Elgärde (4): Den fortsatta hanteringen av boendet”.

Tidigare bloggar om Elgärde:

Elgärde (2): Kan man lita på socialen?

10 januari, 2021 3 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Elgärde (1): Problematisk funktionsnedsättning”.

Efter socialnämndens två beslut i augusti och oktober om att starta lokalplanering för ett nytt boende på Elgärde i Frändefors och mötet mellan “socialen” och grannarna den 25 november har det blivit en diskussion om vad som utmärker personer med problematisk funktionsnedsättning. Grannarna hade fått sin uppfattning utifrån socialnämndens underlag och i synnerhet från den utredning (förstudie) som låg till grund för beslutet, medan socialnämndens och -förvaltningens representanter hade en annan uppfattning.

Mycket talar för att grannarnas uppfattning är den riktiga. Den beskrivning av målgruppen som “socialen” gjorde efter besluten, när människor började protestera, motsvarar inte det som står i underlagen. Jag har också haft en mailväxling med socialchefen om de olika beskrivningarna, och jag är fortfarande lika oförstående till de beskrivningar som grannarna fick sig till del på mötet.

I min förra blogg beskrev jag hur representanterna från “socialen”, efter nämndens beslut, har beskrivit “personer med problematisk funktionsnedsättning”. (Se “Elgärde (1): “Problematisk funktionsnedsättning”.) De var typ “vanliga vänersborgare” som inte var missbrukare. Ingen av de som nu var tänkta att bo på Elgärde var missbrukare, trots att det i nuläget inte var klart exakt vilka personer som var tilltänkta… Av vice ordförande Harlitz (M) beskrevs de i TTELA däremot som att de “inte primärt” hade missbruksproblematik. Personerna hade neuropsykiatriska diagnoser. På mötet meddelades också att personerna hade autism och var överkänsliga mot ljud och ljus.

Beskrivningarna i beslutsunderlagen av personerna i målgruppen sa däremot något annat än vad representanterna för socialnämnden och -förvaltningen ville förmedla. Visst var grannarnas oro för målgruppen befogad.

I socialnämndens beslutsprotokoll sammanfattades problematiken för målgruppen med “problematisk funktionsnedsättning”:

“Målgruppen för boendet är personer med en komplex beteendeproblematik samt med utmanande beteenden. Det kan handla om svårigheter att hantera impulskontroll, missbruk, droger i kombination med kognitiv och psykisk funktionsnedsättning.”

Formuleringen, som är citerad från förstudien/utredningen, är tydlig om missbruk och droger. Det har i efterhand betonats att det står “kan”, och att detta ord innebär att personerna inte behöver ha svårigheter att hantera missbruk och droger. Men då kan man undra varför begreppen överhuvudtaget finns med i beskrivningen – om ingen har dessa svårigheter med droger… Självklart står det så därför att åtminstone någon i målgruppen har dessa svårigheter. Samma resonemang är naturligtvis tillämpligt på svårigheterna att hantera impulskontroll.

Till grannarna hade förmedlats att personerna hade autism. Att autism beskrivs som “komplex beteendeproblematik samt med utmanande beteenden” är kanske inte helt felaktigt, i varje fall inte med en välvillig tolkning. Däremot har jag svårt att se att det skulle vara en särskilt vanlig beskrivning av autism. Om personerna i målgruppen verkligen har autism så är det mycket anmärkningsvärt att begreppet autism inte nämns eller används någonstans i förstudien/utredningen. För mig verkar socialnämndens representanter komma med en efterhandskonstruktion för att lugna protesterande grannar.

Direkt efter citatet ovan så fortsätter texten i förstudien:

“Diagnosen kan förändras över tid eftersom det är komplicerat att göra en korrekt bedömning på grund av medicinering och/eller missbruk.”

Återigen nämns missbruk. Och nu står ordet “kan” inte för att det kanske inte förekommer missbruk. Meningen visar att det finns personer med missbruk i målgruppen. Och det återkommer:

“Svårigheter som komplicerad skolgång, normbrytande beteenden och social utsatthet. Detta kan ha föranlett att personen hamnat in i kriminalitet eller beroendeproblematik.”

Alla i målgruppen har inte hamnat i kriminalitet eller beroendeproblematik. Men någon har det självklart, annars är beskrivningen helt onödig och oförståelig i utredningen.

Boendet på Elgärde är inte tänkt att bli något renodlat behandlings- eller HVB-hem, men någon eller några av de som ska bo där är missbrukare och/eller har svårigheter att hantera droger. Och detta har grannarna på Elgärde erfarenhet av sedan tidigare – och känner oro inför. Det är väl inget konstigt.

Jag återger ytterligare ett citat, som visar varför grannarna, som jag vet har läst förstudien, känner oro inför boendet och inför framtiden:

“Det är inte ovanligt att gruppen har svårt med sociala kontakter och att ingå i sociala sammanhang. En konsekvens av detta är ett begränsat socialt nätverk då personerna utmanar sig själv och andra. Det är en del i funktionsnedsättning att inte ha förmåga att reflektera över sitt eget beteende i förhållande till andra, då konsekvenstänk ofta saknas. Det är vanligt att personer i målgruppen haft tidigare svårigheter i olika sammanhang som gett konsekvenser.”

Det råder alltså inga missuppfattningar från grannarnas, medias eller min sida. Det står så här i förstudien. Och förstudien drar slutsatsen:

“Det är idag den allra svåraste målgruppen som får de tyngsta boendebesluten, vilket innebär att det ställer andra krav på utformandet av bostad och personals kompetens.”

“Den allra svåraste målgruppen”…

Det som sägs om målgruppen efter socialnämndens beslut stämmer inte med underlagen. Såvida boendet inte är för någon ny målgrupp, som beslutats av någon i socialförvaltningen. Eller att det har gjorts ytterligare utredningar/förstudier som har kommit fram till andra slutsatser. Jag har frågat ansvarig om detta – och det har inte hänt. Det finns varken nya beslut eller nya utredningar…

Jag vill ta upp ytterligare en skrivning i förstudien/utredningen som efter beslutet har tolkats olika. Jag har citerat den i tidigare bloggar och också skrivet att detta är det enda argument som egentligen behöver anföras för att konstatera att placeringen i Elgärde är felaktig. I förstudien/utredningen står det:

“På grund av att boendets målgrupp är personer med samsjuklighet är det önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder.”

På mötet framfördes enligt en av de närvarande från socialtjänsten:

“Vi var tydliga med att grannar i detta avseende ska ses som grannar inom boendet.”

“Andra bostäder” skulle följaktligen syfta på de andra personerna i målgruppen. Så går det inte att tolka skrivningen, som i sin helhet lyder så här:

“För att möta behovet behövs ett boende med sex stycken lägenheter med egen ingång. Varje lägenhet behöver vara maximalt 35 kvm. Utöver lägenheterna behövs även personalutrymme samt ett mindre gemensamhetsutrymme. På grund av att boendets målgrupp kan vara personer med samsjuklighet är det önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder och varje lägenhet ska innehålla det som den boende behöver för att minska kontaktytorna mellan de boende.”

Det råder ingen som helst tvekan om att de bostäder som texten pratar om handlar om grannarnas bostäder. Målgruppens bostäder kallas ju hela tiden “lägenheter”. Och hur skulle målgruppens lägenheter inte kunna vara direkt anslutna till varandra – de finns ju i samma hus…

Det har framförts från “socialen” att det är lätt att tolka texten i förstudien på olika sätt och att detta är mycket olyckligt. Det är beklagligt menar man att texten kan ge upphov till en “känsla av dubbla budskap” och till och med bli “olyckligt stigmatiserande”… Därför skulle en del skrivningar i socialnämndens boendeplan om denna målgrupp revideras.

Socialnämnden fattade beslut om en reviderad boendeplan på sitt sammanträde i december. Den tittar jag på i nästa blogg.

Fortsättning på bloggen följer här: ”Elgärde (3): Boendeplanen”.

Tidigare bloggar om Elgärde:

Elgärde (1): “Problematisk funktionsnedsättning”

8 januari, 2021 1 kommentar

Den 27 augusti 2020 beslutade socialnämnden:

“Socialnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde 1:39 och 1:40 i enlighet med förstudien daterad 2020-08-05.”

Det var ett beslut som inte hade föregåtts av varken information, dialog eller diskussion – i varje fall inte med de som berördes av beslutet. Huruvida dialog hade förts med målgruppen, dvs personerna med problematisk funktionsnedsättning, kan jag inte uttala mig om. Det framgår dock inte av underlagen att någon sådan dialog hade förts. Det skulle sannolikt ha nämnts om en dialog förekommit. Grannar till det tänkta boendet i Elgärde i Frändefors hade i varje fall inte haft en aning om socialnämndens planer. De fick läsa om det i TTELA – efter att beslutet var fattat. (Se TTELA “Nytt boende planeras i Frändefors”.)

Det blev ett herrans liv. Det ringdes, det skrevs, det skälldes, det skickades mail till varenda ledamot i socialnämnden, personalen på socialförvaltningen fick samtal, andra politiker ringdes upp och fick mail. Det startades namninsamlingar. Människorna i grannskapet hade nämligen erfarenhet av socialnämndens boende sedan tidigare. Då handlade det om boende för personer med drogproblematik. Det boendet avvecklades tämligen snabbt, efter ungefär ett halvår, när socialförvaltningen insåg att Elgärde inte var någon lämplig placering. Frändeforsborna ville inte gå igenom samma sak en gång till. Det fullkomligt stormade i Frändefors. (Se TTELA ”Protester fick politikerna att tänka om”.) 

Protesterna ledde till att socialnämnden, på ordförande Dan Nybergs (S) initiativ, skulle ompröva beslutet. På sammanträdet i oktober togs därför lokalplaneringen på Elgärde upp igen. Det visade sig att det inte spelade någon roll. Nybergs förslag om att upphäva beslutet från i augusti röstades ner med 7-6. Frändeforsbon Reidar Eriksson (S) var inte närvarande på mötet utan ersattes av en moderat och Elisabeth Bohlin (S) röstade med de borgerliga. (Se “Beslut: Elgärde!”.)

TTELA konstaterade mycket riktigt att Nybergs förslag blev nedröstat med hjälp av en partikamrat, och så citerades Dan Nyberg (S):

“Jag blev överraskad, jag hade räknat med att vår grupp skulle hålla ihop.”

Nybergs (S) uttalande kan bara tolkas som att Elisabeth Bohlins (S) ställningstagande kom som en överraskning för honom.

Det var inte bara Nyberg som blev besviken på socialnämndens beslut, det blev de boende vid Elgärde också… De ansåg inte att de hade blivit lyssnade på – och nämndens ledamöter hade tydligen inte ens svarat på frågor i ärendet. Det framgår bland annat av ett mail från en av grannarna till nämndens ledamöter.

Det blev till sist ett möte mellan “socialen” och grannarna, den 25 november. Den ende närvarande politikern var nämndens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M). (Det berodde antagligen på att ordförande Dan Nyberg (S) och 2:e vice ordförande Ann-Britth Fröjd (C) båda hade röstat nej till beslutet och dessutom reserverat sig.) Vid sin sida hade Harlitz socialchef Karin Hallberg, tre andra chefer från socialförvaltningen samt lokalsamordnare och byggprojektledare. (Några var med på distans.) Representanter från fem grannfamiljer från Frändefors deltog enligt Melleruds Nyheter. (Du kan ladda ner den aktuella tidningen här: Melleruds Nyheter nr 45, v 40 2020.)

Syftet med mötet från “socialens” sida var inte att ändra på beslutet. Det hade ett sådant här möte inga befogenheter till. Meningen var istället att informera grannarna. TTELA skrev (se TTELA “Boendet på Elgärde ett steg närmare att byggas”):

“Som Henrik Harlitz ser saken är det först nu när det är klart att Elgärde är huvudalternativet, och de övriga tre förslagen inte längre är aktuella, som kommunen kan gå ut med information.
– Nu är det läge ha en dialog med de personer som bor i närheten.”

Vilket naturligtvis återigen gjorde de inblandade grannarna besvikna. Det slutliga beslutet var ju redan fattat, så det var inte mycket till dialog. Vilket helt går mot t ex kommunens bostadsförsörjningsprogram, som på ett flertal ställen betonar hur viktigt det är att kommuninvånarna får delta i planering av nya bostäder. Det borde väl vara ganska självklart att människor ska ha inflytande över sin situation…

På mötet mellan grannarna och socialnämndens och socialförvaltningens representanter blev det en diskussion om vilka personer som egentligen skulle bo i lägenheterna på Elgärde. De boende kände utifrån underlagen till socialnämndens beslut stor oro för den tilltänkta målgruppen. De hade upplevt otrygghet med socialnämndens tidigare boende på Elgärde och fruktade att de skulle få uppleva samma sak igen.

Nej, sa “socialens” representanter unisont på mötet. Ingen ska behöva känna oro och otrygghet.

I Melleruds Nyheter sa en av de närvarande grannarna (du kan som sagt ladda ner den aktuella tidningen här: Melleruds Nyheter nr 45, v 40 2020):

“Jag vet inte vad jag ska tro.”

Och fortsatte:

“Min svenska var inte tillräcklig för att få till den tolkningen och Vänersborgs socialförvaltning har lovat saker förr som inte blivit av.”

Vad sa då socialförvaltningen och vice ordförande om målgruppen – personerna med “problematisk funktionsnedsättning”?

Vice ordförande Henrik Harlitz (M) hade redan innan mötet, men efter nämndens beslut, sagt i TTELA (se TTELA “Boendet på Elgärde ett steg närmare att byggas”) att han tyckte att diskussionen hade hamnat snett, och fortsatte:

“Det handlar om personer med speciella behov, men inte primärt om människor med missbruksproblematik. De har neuropsykiatriska diagnoser och har svårt att bo [i] gruppboenden.”

I Melleruds Nyheter berättade en av grannarna vad “socialen” hade framfört på mötet om målgruppen, vilket senare också bekräftades:

“Det som nu framkom på mötet var att det som står i förstudien ska tolkas som personer med autism som är överkänsliga mot ljud och ljus. Ingen av de sex personerna som nu är kända och kan komma att bo på Elgärde ska ha några missbruksproblem.”

I ett mail till mig skrev en av de närvarande personerna från kommunen:

“Vi beskrev att det kan förekomma att person eller personer har använt berusningsmedel men att det inte handlar om personer med missbruksproblematik.”

Enligt minnesanteckningarna från mötet med grannarna så ger kommunens representanter följande beskrivning:

“det i nuläget inte finns klart vilka exakta personer som är tilltänkta till att bo på det nya boendet. Förvaltningen dementerar åter igen att det är ett boende för missbrukare och att det inte är formulerat så i de handlingar som [namn på en av grannarna] refererar till. … Socialnämndens representanter informerar åter igen om att detta är ett boende inte ett behandlingshem eller HvB hem, utan ett boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar, samsjuklighet och kognitiva nedsättningar.”

Och minnesanteckningarna, som för övrigt fördes av någon från kommunen, avslutades med:

“Förvaltningarna beskriver vid flera tillfällen gemensamt att det är verksamhet personligt stöd och omsorg som ha behov av denna byggnation och att det inte är ett boende för personer med missbruk.”

Det här är alltså, kan man väl säga, den samlade förvaltningens beskrivning av den målgrupp som kallas “personer med problematisk funktionsnedsättning”. Eller kanske snarare, vad som inte kännetecknar målgruppen. Det fanns i varje fall ingen anledning för grannarna att oroa sig. Det är nästan så att man av anteckningarna får uppfattningen att grannarna hade missuppfattat eller inbillat sig saker. Och vägrade ta till sig de fakta som “socialen” förmedlade…

Hade grannarna gjort det, hade de missuppfattat det som stod i socialnämndens utredning?

Var det verkligen så som socialchefen, enligt samma minnesanteckningar, sa på mötet:

“Vår upplevelse är att detta boende är väl integrerat i samhället och i egentlig mening är de som bor där vanliga Vänersborgare.”

Fortsättning på bloggen följer här: ”Elgärde (2): Kan man lita på socialen?”.

Tidigare bloggar om Elgärde:

Beslut: Elgärde!

22 oktober, 2020 1 kommentar

För en stund sedan avslutade socialnämnden sin omröstning om det ”särskilda” boendet på Elgärde i Frändefors. Ordförande Dan Nyberg (S) hade ju lagt ett förslag om att upphäva beslutet från i augusti. Då beslutade nämligen nämnden att boendet skulle förläggas till det nya framväxande bostadsområdet i Frändefors.

Vice ordförande i nämnden, Henrik Harllitz (M), ansåg att beslutet skulle stå fast. Det visade sig att han inte var ensam om sin uppfattning.

Överraskande nog röstades nämligen Dan Nybergs förslag ner med siffrorna 7-6.

Frändeforsbon Reidar Eriksson (S) var inte närvarande på mötet utan ersattes av en moderat(!). Tydligen fanns inga ersättare från de styrande partierna S+C+MP ”på plats”. Den tjänstgörande moderaten röstade naturligtvis som de andra moderaterna.

Det mest överraskande var dock att arbetarkommunens ordförande Elisabeth Bohlin (S) röstade med moderaterna. Det var som en blixt från en klar himmel, i varje fall för en utomstående bloggare.

Dan Nyberg fick stöd av sin partigrupp, utom Bohlin då, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna. Det innebar 6 röster.

De ”vinnande” 7 rösterna mot Nybergs förslag kom från Moderaterna 3, Liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Elisabeth Bohlin (S).

Nu återstår att se om kommunstyrelsen startar projekteringen och vad som finns i det kommande investeringsanslaget. Socialnämnden ska nämligen ha pengar till investeringen och det beslutet fattas av kommunfullmäktige…

Än är inte sista ordet ”riktigt sagt”…

Tillägg 26/10.
Anm.
Jag har tidigare skrivit tre bloggar om ”boendet för personer med problematisk funktionsnedsättning”, som socialförvaltningen benämner boendet, i Elgärde. I bloggarna har jag motiverat varför placeringen på Elgärde inte var lämplig.

Elgärde? Imorgon avgörs det.

21 oktober, 2020 Lämna en kommentar

Imorgon torsdag sammanträder socialnämnden. Det är mångas ögon som riktas mot sammanträdet. Fler än på mycket, mycket länge. Och särskilt många ögon kommer att “riktas” från Frändefors…

Ärende 3 på dagordningen har nämligen rubriken “Boende för personer med problematisk funktionsnedsättning”. Det handlar som bekant om det “särskilda” boendet som nämnden i augusti beslutade ska förläggas till Elgärde i Frändefors.

Jag skrev två längre bloggar i ärendet för ett tag sedan där jag verkligen försökte sätta mig in i de flesta aspekter av placeringen i just Elgärde. (SeSärskilt boende i Elgärde? (1/2)ochSärskilt boende i Elgärde? (2/2).)

Det som slog mig var att faktaunderlaget inför socialnämndens beslut var behäftat med flera och tydliga brister. Vilket inte alls var likt socialförvaltningen. Det tycktes t ex som om den förstudie som gjordes i socialförvaltningens regi helt hade missat den nyligen upprättade detaljplanen för området.

Förstudien skriver att området i Elgärde:

“ligger avskilt men i närheten av annan bebyggelse och kollektivtrafik finns i närheten.”

Och vidare:

“Väljs ett lantligt läge är det således ur ett kommunperspektiv lämpligare att välja Elgärde där det inte finns andra intressenter.”

Det här är inte korrekt.

Detaljplanen som uppdaterades 2017 avsåg, och avser, att lägga en grund för ett framtida stationssamhälle i Frändefors. Elgärde beräknas fullt utbyggt kunna få uppskattningsvis 40-80 nya bostäder. Dessutom bor det redan nu mycket folk alldeles i närheten av den föreslagna placeringen av boendet. Det har nyligen också byggts fem hus på tomter precis bredvid det tilltänkta boendet. 

De personer som socialnämnden tänkte skulle bo i Elgärde kallas “personer med problematisk funktionsnedsättning”. I förstudien beskrivs denna grupp så här:

“Det är inte ovanligt att gruppen har svårt med sociala kontakter och att ingå i sociala sammanhang. En konsekvens av detta är ett begränsat socialt nätverk då personerna utmanar sig själv och andra. Det är en del i funktionsnedsättning att inte ha förmåga att reflektera över sitt eget beteende i förhållande till andra, då konsekvenstänk ofta saknas.”

Och förstudien drar slutsatsen, som jag anser vara det enda argument som egentligen behövs för att konstatera att placeringen i Elgärde är felaktig:

“På grund av att boendets målgrupp är personer med samsjuklighet är det önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder.”

Men det är det tänkta boendet, det ligger i direkt anslutning till andra bostäder.

Nu ska socialnämnden på ordförande Dan Nybergs initiativ ompröva beslutet från augusti. Den direkta orsaken till Nybergs ändrade inställning vet jag inte. Kanske har frändeforsbornas protester påverkat, kanske har Nyberg studerat frågan närmare, kanske har han blivit medveten om de brister som fanns i underlaget eller kanske har hans partivänner reagerat och ansett att nämndens beslut var felaktigt? Det sägs att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har synpunkter av budgetkaraktär på boendet, behövs det 6 lägenheter till denna grupp överhuvudtaget.

Ordförande Nyberg har hur som helst ändrat inställning, det gav han uttryck för redan på nämndens septembermöte. Och det tycker jag personligen, och det har jag också gett uttryck för tidigare, är värt all respekt – att man kan ändra åsikt och konstatera att det “har blivit fel”. Inför morgondagens sammanträde finns det dock inget nytt förslag i handlingarna, där finns bara samma underlag som till mötet i augusti. Det beror på att förvaltningen inte har fått något nytt uppdrag, att ärendet ska tas upp igen är ju helt ett initiativ av ordförande.

Ordförande Nyberg (S) vill alltså upphäva beslutet från augusti. Han kommer också att föreslå att förvaltningen ska undersöka om det finns andra platser i kommunen som är lämpliga för “personer med problematisk funktionsnedsättning”. Mina källor säger också att Nyberg är mån om att det i fortsättningen informeras och förs en dialog med dom som bor i närheten av ett planerat boende innan beslut fattas.

Socialnämndens ordförande har ändrat uppfattning. Har de andra ledamöterna i socialnämnden också gjort det?

Ja, det är frågan. Beslutet i augusti om att placera boendet i Elgärde var enhälligt, med ett undantag. De två sverigedemokraterna röstade nej till beslutet och en av dem, Lena Mjörnell, reserverade sig. Men motiveringen till invändningen handlade om finansieringen och inte om själva placeringen på Elgärde. Det kan också noteras att en av de socialdemokratiska ledamöterna inte deltog i nämndens beslut, enligt uppgift på grund av jäv (även om det är otydligt i protokollet).

Socialnämnden består av 13 ordinarie ledamöter. Det krävs således 7 röster för att Nybergs förslag ska få majoritet. Den styrande minoriteten i Vänersborg, dvs S+C+MP, representeras av 5 ledamöter. Den borgerliga oppositionen, dvs M+L+KD, har 4 ledamöter, Sverigedemokraterna har 2 ledamöter, Vänsterpartiet 1 och Medborgarpartiet 1.

Enligt tämligen välinformerade rykten lutar nämndens 1:e vice ordförande, och tillika blivande kommunalråd, Henrik Harlitz (M) åt att fortsätta förorda Elgärde som lämplig placering för boendet. Är det så innebär det med all sannolikhet att det blir en hel del debatt på sammanträdet och då kommer ärendet med all sannolikhet att sluta med en votering.

Och hur en votering kommer att utfalla är inte helt lätt att förutspå. Jag är inte ens säker på att de enskilda ledamöterna håller med sina egna partier eller partikonstellationer.

Det riktas som sagt många blickar på socialnämnden imorgon torsdag och på de enskilda ledamöterna. Intresset i Frändefors är stort. Och jag tror att det finns intresse även i andra delar av kommunen. Och inte bara det, jag har en känsla av att detta är en sådan där fråga som betyder väldigt mycket för hur folk kommer att rösta i kommande val…

Till sist måste jag konstatera att socialnämndens uppgifter inte alltid är de lättaste. Nämnden liksom kommunen måste följa de lagar och föreskrifter som finns. Och självklart måste den grupp människor vi talar om få boende och omsorg på något sätt. Men det mesta talar för att det bör ske på någon annan plats än just i det expanderande bostadsområdet i Frändefors. Jag tror faktiskt att det skulle vara positivt för denna grupp också.

Särskilt boende i Elgärde? (2/2)

30 september, 2020 3 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på: “Särskilt boende i Elgärde? (1/2)”.

I TTELA den 3 september (se TTELA “Nytt boende planeras i Frändefors”) motiverade socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) nämndens beslut med den boendeplan som nämnden har upprättat och som också har godkänts av kommunfullmäktige:

“Politikerna i socialnämnden har beslutat att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att starta planeringen för ett nytt boende för ”personer med problematisk funktionsnedsättning”.
– Det finns med i kommunens boendeplan. Och vi bedömer att platsen är lämplig, säger nämndens ordförande Dan Nyberg (S).”

Syftet med socialnämndens boendeplan är att:

“kunna möta socialnämndens behov av fullvärdiga boenden och att säkerställa att nuvarande lokalbestånd används effektivt.”

I boendeplanen kan vi läsa att “Personligt stöd och omsorg” har behov av en ny bostad för:

“personer med psykiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och missbruk (samsjuklighet), ibland i kombination med kriminalitet.”

Kommunen har ett lagstadgat ansvar att erbjuda behandlande och stödjande insatser för denna grupp, det måste alla ha klart för sig. Även om det är en mycket “svår grupp”, kanske den allra ”svåraste” som kommunen har ansvar för. Men dessa personer måste helt enkelt bo någonstans och de måste få den vård och omsorg som lagen föreskriver. Socialnämnden räknar med att det 2023 behövs fyra till sex lägenheter för denna målgrupp. 

Inte heller den förstudie som gjordes inför socialnämndens beslut i maj döljer de problem som utmärker denna grupp:

“Det är inte ovanligt att gruppen har svårt med sociala kontakter och att ingå i sociala sammanhang. En konsekvens av detta är ett begränsat socialt nätverk då personerna utmanar sig själv och andra. Det är en del i funktionsnedsättning att inte ha förmåga att reflektera över sitt eget beteende i förhållande till andra, då konsekvenstänk ofta saknas.”

Samtidigt blundar inte boendeplanen för de problem boendet för denna grupp kan ge upphov till:

“…där grannar kan störas av den boende… … Det riskerar även att grannar blir utsatta och rädda då det kan förekommer droger och även våld.”

Förstudien blundar inte heller för de problem som boendet för denna grupp innebär och skriver rakt upp och ner:

“På grund av att boendets målgrupp är personer med samsjuklighet är det önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder.”

Det är ingen tvekan enligt socialnämndens egna dokument om att målgruppen inte bör bo mitt i ett bostadsområde som Elgärde. Det ska också nämnas att personerna i målgruppen är på det kommunala boendet på frivillig basis och att de inte är inlåsta. Det ställs, enligt boendeplanen, inte heller höga krav på missbruksfrihet och anpassning till andra brukare.

Det som förvånar mig är att området på Elgärde överhuvudtaget inte nämns i socialnämndens boendeplan. När Dan Nyberg (S), socialnämndens ordförande, säger till TTELA att boendet finns med i boendeplanen har han förvisso rätt, i den meningen att det sägs att det ska ordnas ett boende för denna målgrupp i kommunen – men det står inte att det ska ske på Elgärde i Frändefors.

Det ska byggas uppskattningsvis 40-80 nya bostäder i Elgärde, men detaljplanen ger även möjlighet till andra “icke-störande verksamheter” i området:

“I förslaget finns ett kvarter i norra delen av området utmed Aspelundsgatan där möjlighet för olika typer av småskalig verksamhet ges: Centrumverksamheter (t.ex. butik eller matservering), vård (t.ex. äldreboende eller gruppboende) och skola (t.ex. förskola).”

Boendet för personer med problematisk funktionsnedsättning, som det nu är fråga om på Elgärde, går inte under benämningen ”gruppboende”.

Det finns också möjlighet enligt detaljplanen till kontor, småskaligt hantverk och handel i bostadskvarteren – bara inte markanvändningen:

“strider mot föreskrifter för grundvattentäkt och får inte vara störande för omgivningen.”

Det finns fler dokument som handlar om kommunens bostäder och framtida byggnation, inte bara detaljplanen och socialnämndens boendeplan. Det finns också ett “Bostadsförsörjningsprogram 2017-2022”.

I bostadsförsörjningsprogrammet står det emellertid inget ytterligare om Elgärde. Det står bara att detaljplan finns för området och att det finns möjligheter att bygga bostäder. När det gäller behovet av boende för särskilda behov så hänvisas till socialnämndens boendeplan.

Det slår mig dock vid en genomläsning av bostadsförsörjningsprogrammet att värdeorden “attraktiv” och “trygg” förekommer flitigt i texten, t ex:

“alla områden i kommunen ska upplevas som attraktiva och trygga för dess invånare och utgöra hälsosamma och goda miljöer.”

Vilket självklart bör gälla också Elgärde.

Bostadsförsörjningsprogrammet betonar på ett flertal ställen hur viktigt det är att kommuninvånarna får delta i planering av nya bostäder. Som en punkt i kommunens riktlinjer och verktyg för genomförande för att nå målen för bostadsproduktionen står det:

“Vänersborgs kommun ska ha en aktiv samverkan med bostadsmarknadens aktörer som vi har idag.”

Det bör självklart gälla även Elgärde. Men så har det inte varit.

Invånarna i Frändefors visste inget om det planerade boendet förrän de fick läsa om socialnämndens beslut i TTELA… Det tycks inte heller som om t ex polisen eller det lokala brottsförebyggande rådet, BRÅ, fick reda på socialnämndens byggnadsplaner.

Socialnämndens uppgifter är inte alltid de lättaste. Men nämnden liksom kommunen måste följa de lagar och föreskrifter som finns. Och självklart måste den grupp människor vi talar om få boende och omsorg på något sätt. Men gruppen har väldigt särskilda behov och det är inte lämpligt att denna grupp ska bo mitt i ett expanderande bostadsområde. Även grannarna måste kunna få känna trygghet för sig själva, sina barn och sin egendom. Det är svårt att tro att det är möjligt om socialnämnden bygger ett:

“…nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde 1:39 och 1:40…”

Det är redan många som efter artikeln i TTELA meddelade detta på “olika sätt” till kommunen. (Det kan vi också läsa om i dagens TTELA, se ”Protester fick politikerna att tänka om”.) En köpare drog sig till och med ur ett husköp på Elgärde direkt efter att nyheten publicerades den 3 september.

Jag tror att socialnämnden har fattat ett mindre bra beslut och att det borde omprövas. Frågan var också uppe i nämnden på det senaste sammanträdet, den 24 september.

I protokollet från sammanträdet, under “Tillkommande och utgående ärenden”, står det:

“Ordföranden lyfter fråga om att ta upp ett extra ärende vid dagens sammanträde, gällande boende för personer med problematisk funktionsnedsättning, vilket socialnämnden fattade beslut om vid föregående sammanträde. Då samtliga ledamöter inte ställer sig bakom förslaget om att ta upp det som ett extra ärende vid dagens sammanträde förklarar ordföranden att ärendet kommer att tas upp vid nästa sammanträde.”

Varför inte alla ledamöter “ställde sig bakom förslaget” vet jag inte, och det står inte heller något om det i protokollet. Det sägs att det var sverigedemokraterna som ”satte sig på tvären” genom att de ville ha mer information.

Sedan står det vidare under punkten “Information från ordförande”:

“I övrigt har det förekommit många samtal och reaktioner gällande boende för personer med problematisk funktionsnedsättning vid Elgärde, varför ordföranden kommer att lyfta ärendet på nytt nästa nämndsammanträde.”

Ordförande Dan Nyberg (S) tänker alltså ta upp ärendet igen på nämndens sammanträde den 22 oktober, oavsett vad nämndens ledamöter anser. Enligt vissa rykten då med ett annat förslag på lokalisering av boendet. Det är nog också så man kan tolka det uttalande som Dan Nyberg gör i dagens TTELA-artikel (se TTELA ”Protester fick politikerna att tänka om”):

”Ärendet är nu helt öppet.”

Vi får se. Men jag tror, och hoppas, att nämndens ledamöter då är ordentligt insatta i ärendets alla aspekter och perspektiv. Och kan fatta ett bra och klokt beslut – för alla och i dialog med dem det gäller. Alla nämnder och förvaltningar i kommunen måste börja kommunicera sina planer för invånarna i god tid så att alla vet vad de har att förhålla sig till. Vi politiker är ju till för invånarna och inte tvärtom. Det gäller självklart också socialnämnden.

Man kan alltid ändra ett beslut om det “blev fel”. Och det bör man också göra. Det verkar som om ordförande Dan Nyberg (S) är inne på den linjen. Det är i så fall värt respekt.

Anm. Den första delen av bloggen hittar du här: “Särskilt boende i Elgärde? (1/2)”.

<span>%d</span> bloggare gillar detta: