Stefan Kärvlings blogg

Nästa vecka blir politiskt intensiv. Barn- och utbildningsnämnden sammanträder på måndag, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden på tisdag samt kommunfullmäktige på onsdag.

Detta blogginlägg, och nästa, ska dock handla enbart om barn- och utbildningsnämnden (BUN). Dagordningen har följande utseende:

Ett ärende utmärker sig på dagordningen. Det är ärende 4, “Budget 2025, Mål- och resursplan 2025-2027”. Helgens två blogginlägg ska handla uteslutande om detta ärende. Anledningen är att ärendet på flera sätt är det viktigaste ärendet under hela året…

Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat ett förslag på budget för nästa år (2025) utifrån de budgetanvisningar som kommunstyrelsen beslutade den 28 februari innevarande år. BUN:s uppgift är att på måndag upprätta och besluta om en budget som håller sig inom de fastställda budgetramarna.

Budget 2025

I kommunstyrelsens budgetanvisningar fastställdes barn- och utbildningsnämndens budgetram 2025 till 1.019.610 tkr. (“tkr”= tusen kronor, dvs budgetramen är på drygt 1 miljard kr.) Som vanligt utgick budgetramen från årets budget, som i sin tur utgick från förra årets budget, som i sin tur…

Jämfört med innevarande års budget gjordes följande ändringar inför 2025:

“Inflationskompensationen ökade ramen med 4.527 tkr. För höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) tillfördes 979 tkr. Ramen utökades med 787 tkr då de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa. Holmängenskolan står klar under 2024. Nämnden har tidigare fått 10.700 tkr (ingår i budgetram 2024) och tillförs nu ytterligare 4.900 tkr för att nå helårseffekt 2025 men med avdrag för tomhyra av Norra skolan. Tomhyran betalas under 2025 av samhällsbyggnadsnämnden.”

BUN får också statsbidrag till sin verksamhet. I år, 2024, ligger budgeten för statsbidragen på 84.059 tkr. (År 2023 fick BUN 91.235 tkr i statsbidrag.) För 2025 beräknas de riktade statsbidragen till BUN minska, t ex minskar bidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan med ungefär 30%. Flera av de andra statsbidragen är i nuläget oklara. Förvaltningen påpekar också att de befintliga bidragen varken räknas upp för löneökningar eller justeras för inflation. Det betyder att statsbidragen räcker till färre och mindre insatser.

Tillbakablick

Innan vi tittar vidare på budgetförslaget för 2025 kan det vara bra att veta vad som har hänt den senaste tiden i BUN.

Kostnaderna för BUN har ökat under 2023 och 2024. Det har t ex blivit dyrare med skolskjutsar, läromedel och lokaler. Inflationen har naturligtvis drabbat alla förvaltningar i kommunen och det är viktigt att ha i åtanke att de pengar som BUN, och andra nämnder, har fått i budgettilldelningen räcker till allt mindre. Och inflationen fortsätter, om än inte i samma takt.

Kostnaderna för elever i behov av särskilt stöd och då framför allt avseende psykosociala och språkliga behov samt ökade omvårdnadsbehov har ökat. Antalet elever i anpassad grundskola (fd särskolan) har också ökat. Dessa kostnader fortsätter att öka även under 2025. Dessutom har BUN redan i år (2024) fått nya och utökade statliga uppdrag som t ex extra studietid, utökad lovskola och ett särskilt erbjudande om plats i förskola. Kostnaden för att genomföra dessa uppdrag beräknas till netto 6,9 milj kr, och det är en kostnad som följer med i fortsättningen också. 

För att anpassa verksamheten till de pengar BUN har fått för 2024 så skedde en neddragning av resurspersoner med visstidsanställning redan hösten 2023. Det totala antalet anställningar den 1 november 2023 var 28 färre jämfört med samma datum 2022. Det innebär självklart att det i år finns färre vuxna i förskola och skola som arbetar direkt mot barnen och eleverna – med de konsekvenser det medför för lärandet…

Ökade kostnader – “effektiviseringar”

Det är mot denna bakgrund som BUN ska möta en pressad och snålt tilltagen budgettilldelning för 2025. Förvaltningen ser nämligen ökade kostnader framför sig.

IT-kostnaderna ökar nästa år med 2,8 milj kr. (Redan under 2024 ska BUN betala ytterligare 1 milj kr för IT.) Skolmåltiderna kommer att minst kosta 4,8 milj kr mer 2025. Här skriver förvaltningen direkt att kostnadsökningen av måltider finansieras genom att:

“minska budgeten för verksamheternas undervisningskostnader.”

Skollagen ska ändras har regeringen meddelat – elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek… Vad som gäller är fortfarande oklart, men förvaltningen har gjort beräkningar. Om man utgår från en halvtid per kommunal skola inklusive 12% till fristående skolor (Fridaskolan och Vänersnäs) saknas för helår totalt 4,4 milj kr för att finansiera bemannade skolbibliotek. Staten skickar nämligen bara med ett statsbidrag till Vänersborg på 600.000 kr… (Jag förstår inte hur regeringen tänker…)

Nämnden ser också ett stort behov av underhåll i flera av de lokaler som hyrs av samhällsbyggnadsnämnden. Om BUN vill åtgärda problemen leder det till en ökad hyreskostnad. De här eventuella kostnaderna har BUN inte med i budgeten för 2025.

Barn- och utbildningsförvaltningen har inför 2024 frigjort 15 milj kr genom att minska centrala kostnader, som t ex:

“uppsagda avtal, minskad budget för barn- och elevhälsan, generell besparing på centrala ansvar, minskad kostnad för modersmålsenheten, minskad kostnad för kompetensutveckling och ökade intäkter för barn- och skolbarnomsorg samt interkommunala ersättningar.”

Det kan inte nog betonas att BUN och dess förvaltning gör allt och mer till för att minska kostnaderna… De 15 milj kr som frigjordes används till extraordinärt stöd. (Extraordinärt stöd=”insatser utöver det särskilda stödet. Det handlar om omfattande åtgärder som väsentligt avviker från det [förväntade]”. Se Skolverket.) Förvaltningen fortsätter:

“Detta var ett första steg men utifrån utfallet på tilläggsbelopp så skulle de avsatta medlen för extraordinärt stöd behöva dubbleras framöver för att kunna ge de kommunala verksamheterna mer likvärdiga förutsättningar som de fristående har idag.”

De fristående skolorna får ekonomiska resurser för extra anpassningar och särskilt stöd i det grundbelopp som kommunen betalar ut. Tilläggsbeloppet är ett bidrag utöver detta grundbelopp. Det visar sig att tilläggsbeloppet till friskolorna är större än vad kommunens “egna” elever får.

Klasserna på högstadieskolorna har gjorts större för att spara pengar. Delningstalet är 29 elever i varje klass och det innebär att det blir en klass mindre per årskurs i skolorna. De ca 2,8 milj kr som frigörs används till särskilt stöd.

Förvaltningen föreslår att nämnden ska:

“revidera sina regler för avgifter i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds.”

Syftet är att öka kommunens intäkter. De beräknas öka med 1,4 milj kr under 2025. Tanken på denna avgiftshöjning går mig emot… (Se ärende 2 på dagordningen.)

200.000 kr kommer att kunna sparas nästa år genom att Silvertärnan använder Holmängenskolans idrottshall. Tanken är att kommunen ska kunna gå ur Gymmixhallen.

Förvaltningen listar ett antal effektiviseringsåtgärder som inte kommer att leda till några besparingar på kort sikt, möjligtvis på längre sikt. Den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen för högstadiet (inte akutskolan) ska upphöra. Eleverna och resurserna ska istället fördelas ut till respektive skolenhet. Förvaltningen ska vidare följa upp arbetet kring barn och elever i behov av särskilt stöd. Man vill se att resursanvändningen blir så effektiv som möjligt.

Jag är alltid misstänksam när arbetstiderna för lärare diskuteras. Förvaltningen fokuserar denna gång “särskilt” (vilka andra tittar man på?) på modersmålslärarna. Tanken är att göra om modersmålslärarnas tjänster från ferieanställning till semesteranställning. Det ska öka effektiviteten… Och det:

“kommer att skapa förutsättningar för hållbara scheman för lärarna samt att barn- och utbildningsförvaltningen på ett bättre sätt kan stötta eleverna då modersmålslärarna utöver sin ordinarie modersmålsundervisning kan fungera som ett värdefullt språkstöd på lovskolor.”

Jag vet inte vad facket säger och själv är jag dåligt insatt i modersmålslärarnas arbetssituation. Men det kanske är bra för modersmålslärarna, för då kan de förmodligen ta semester under läsåret och arbeta på somrarna… Eller?

Förvaltningen ska delta i ett AI-projekt i Fyrbodal. (Ja, idén kommer väl egentligen från BU-förvaltningen i Vänersborg …) Projektet ska handla om hur lärare och rektorer kan använda AI och digitala verktyg för att bättre kunna individanpassa undervisningen. Kanske kan AI underlätta uppföljningsarbete och administration? Tanken är att arbetstid ska kunna frigöras till mötet med eleverna.

Fortsättning följer i inlägget ”BUN 15/4: Budget 2025 (2/2)”.