Stefan Kärvlings blogg

Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på gårdagens inlägg “BUN 15/4: Budget 2025 (1/2)”.

Budget och inriktningsmål

Kommunfullmäktige har fastställt fem inriktningsmål för mandatperioden.

“Inriktningsmålen ska ge strategisk och övergripande styrning av den politiska viljeriktningen. Nämnderna ansvarar gemensamt för att styra verksamheten mot den strategiska och övergripande riktning som kommunfullmäktige fastställt i inriktningsmålen. Inriktningsmålen preciseras av kommunfullmäktige med hjälp av övergripande målvärden och riktade uppdrag till nämnderna.”

Det första inriktningsmålet lyder “Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) föreslås konstatera att:

“Fullföljda studier minskar risken för utanförskap vilket i förlängningen kan stärka tilliten i samhället och människor emellan.”

Vikten av tidiga insatser påpekas också. Förvaltningen tror emellertid inte att BUN har någon möjlighet att direkt påverka angivna mått inom planperioden.

Det andra inriktningsmålet är “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Och det är ett bra mål. Tyvärr är det inte särskilt realistiskt, särskilt med de ambitioner som uttrycks. Det tycker inte barn- och utbildningsförvaltningen heller, trots att inriktningsmålet är högt prioriterat:

“Barn- och utbildningsnämnden kan bidra till att uppnå inriktningsmålet men bedömer att ambitionsnivåerna för måttet år 2025 och 2027 gällande gymnasiebehörighet inte kan nås inom föreslagen budgetram.”

Det är ett tydligt inlägg av förvaltningen, minst sagt.

Barn- och utbildningsförvaltningen tror att BUN ska kunna bidra till att inriktningsmålet “Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv” ska uppnås. Jag hoppas det, men har mina tvivel… BUN hade högst total sjukfrånvaro 2023 av alla förvaltningar i kommunen, 9,1%,.

Åtgärder som krävs 2025

Förvaltningen menar att trots alla besparingar och “effektiviseringar” så måste barn- och utbildningsnämnden, för att kunna bedriva verksamhet inom föreslagen budgetram, göra en generell besparing på 10,4 milj kr. Det innebär en neddragning motsvarande 16 tjänster.

En generell besparing drabbar alla verksamheter:

“Det innebär inte bara risk för minskad barn- och elevpeng utan kan även innebära minskade medel för administration, barn- och elevhälsa eller andra centrala kostnader.”

Samtliga besparingsåtgärder kommer att innebära:

“försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”

Egentligen behöver inte mer sägas. BUN måste få mer pengar, för barnens och elevernas skull…

Om man jämför kostnaderna för förskola och fritidshem i Vänersborg (2022) så ligger Vänersborg under genomsnittet för alla andra kommuner i Sverige. (Se Kolada.) Vänersborgs kommun skulle behöva satsa ytterligare 23 milj kr på förskolan och 7 milj kr på fritidshemmen för att komma upp till snittet…

Grundskolan F-9 i Vänersborgs kommun ligger 23 milj kr högre än genomsnittet i Sverige. Då måste man komma ihåg, påpekar förvaltningen, att behoven i kommunens grundskola är undervärderade. I den nationella statistiken tas ingen hänsyn till de resursbehov som asylsökande på Restad gård har. För 2022 beräknas kommunens extrakostnader för denna elevgrupp vara drygt 30 milj kr. Det här borde vara pengar som Migrationsverket bekostade…

Sammanfattningsvis innebär besparingsåtgärderna att, skriver förvaltningen:

“organisationen i Vänersborg är känslig för en generell besparing och att förutsättningarna för att möta barn och elevers behov försämras av en generell besparing.”

Konsekvensbeskrivningen

Barn- och utbildningsförvaltningen är medveten om de ödesdigra konsekvenserna för förskola och grundskola som dessa bristande resurser för med sig. Men vad kan den göra, annat än att belysa konsekvenserna? Det är upp till politikerna att fatta vettiga beslut och satsa på barnen och eleverna. Precis som partierna sa i valrörelsen 2022 att de skulle göra…

I förvaltningens konsekvensbeskrivning hittar vi följande formuleringar:

• “Oavsett vilka verksamheter som drabbas av besparingen innebär det försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
• “En generell besparing kan innebära konsekvenser för barn och elever på kort sikt, men även på lång sikt.”
• “Bedömningen är att åtgärden i första hand syftar till att uppnå en budget i balans, inte att se till barnens bästa.”
• “Barn och elever har inte varit delaktiga.”
• “Allmänheten har inte varit delaktig.”
• “En generell besparing kan påverka förskolans och grundskolans förmåga att ta hänsyn till barn och elevers olika behov. Grundskolan är skyldig att sätta in insatser i skolan om eleverna riskerar att inte nå målen. Insatser av det slaget kostar ofta pengar i och med att det ofta handlar om anpassning utifrån elevens behov.”

Och så den samlade bedömningen:

• “En generell besparing kommer att påverka enskilda barn och elever, men också barn och elever som grupp i Vänersborgs kommun. I vilken grad de kommer att påverkas är svårt att avgöra i nuläget men barn- och utbildningsnämnden bedömer att besparingen innebär försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”

Kommentarer är tämligen överflödiga. Tjänstepersoner i förvaltningen gör så gott de kan med de knappa ekonomiska resurser som står till förfogande…

Fackens synpunkter

Barn- och utbildningsförvaltningens förslag på budget för år 2025 har i vanlig ordning varit föremål för samverkan med personalorganisationerna, dvs “facken”. Personalorganisationer är på BUN:s område: Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet. Facken var helt eniga, sinsemellan, men inte med arbetsgivaren som är Vänersborgs kommun:

“Personalorganisationerna ställer sig inte bakom arbetsgivarens förslag och mötet avslutas i oenighet.”

Personalorganisationerna utvecklar sitt ställningstagande i ett särskilt yttrande som är bilagt protokollet.

Facken har synpunkter på målambitionerna utifrån de resurser som nämnden har till förfogande och undrar hur nämnden kan höja ambitionsnivån när nämndens huvudsakliga strävan är att hitta besparingar och effektiviseringar.

“Vi räcker inte till”

Skriver facken i yttrandet, och fortsätter:

“BUN har högst sjuktal av förvaltningarna. Vi ser medarbetare ute på arbetsplatserna som går på knäna för att man inte räcker till att täcka alla barns och elevers behov. Att det inte syns tydligt i medarbetarenkäten vill vi hävda beror på den stora lojalitet till sitt uppdrag som personal i Vänersborgs kommun har.”

Facken konstaterar det återkommande arbetsmiljöproblemet att krav och resurser inte går ihop. Personalen upplever att tiden inte räcker till för uppdraget. Det uppmärksammas också att IT och skolmåltidskostnaderna ökar och att BUN ska bekosta detta med pengar som är tänkta att gå till undervisning. Facken ställer den retoriska frågan:

“Kan politikerna verkligen försvara att det går mindre pengar till undervisningen – skolans kärnuppdrag – för att bekosta IT och mat?”

Personalorganisationerna avslutar sitt yttrande kraftfullt:

“Att, precis som förra året, fortfarande ställa krav på att prestera ännu högre kvalité i våra verksamheter, som redan är pressade till bristningsgränsen, till en lägre kostnad (minskade resurser) är en omöjlig ekvation (balans). Sjukfrånvaron kommer att öka, tryggheten kommer att minska och detta kommer att försämra elevernas kunskapsresultat.”

Facken vet naturligtvis vad de talar om. Tyvärr för tomma öron. Jag brukar återge synpunkterna under budgetdebatterna i kommunfullmäktige, men ingen har någonsin kommenterat mina inlägg om personalens synpunkter. Politiker lyssnar hellre på ekonomiska domedagsprofeter än representanter för de som arbetar på golvet…

Det är viktigare att budgeten upprätthålls så att intäkterna överstiger kostnaderna än att balans råder mellan reala resurser, t ex yrkeskunniga medarbetare, och medborgarnas rättighetsbaserade krav på tjänster.

Slutsats

Barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen har under de senaste åren tvingats till oacceptabla ”effektiviseringar”, dvs neddragningar. Och de flesta neddragningarna har ofta varit kontraproduktiva. Besparingar i den ena änden har genererat fördyringar i den andra. Stora klasser t ex gör att behovet av särskilt stöd ökar. Det blir mindre lärartid per elev ju större klassen är. Dessutom ökar arbetsbördan för lärarna oerhört mycket med stora klasser. Det är t ex en stor skillnad att bedöma 22 uppsatser jämfört med 29… (Egen erfarenhet.)

Minskad personaltäthet ger en stor effekt på arbetsmiljön. Arbetsbördan ökar, gapet mellan behov och resurser blir än större – och sjukfrånvaron ökar. Åtgärder som minskad budget för barn- och elevhälsan och minskad kostnad för modersmålsenheten drabbar i första hand elever i behov av stöd av olika slag. Det riskerar att elever inte klarar sina studier med allt vad det innebär för framtiden – minskat självförtroende, utanförskap, kriminalitet osv.

Det är också viktigt att pedagogerna får fortbildning, men tydligen planeras att de pengar som finns till ändamålet ska skäras ner till ett minimum. Kompetensutveckling i kommunen kommer att innebära att pedagoger i än högre grad ska utbilda varandra. En idé från arbetsgivarsidan för att spara pengar…

Barn- och utbildningsnämnden får inte tillräckligt med resurser trots att kommunfullmäktige har slagit fast inriktningsmålet “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Det gör målet till en meningslös pappersprodukt.

Regering och riksdag påstår att de satsar på förskola och skola. Det märks inte, statsbidragen minskar och staten finansierar inte ens de nya uppgifter som den lägger på kommunerna.

Vänsterpartiet kommer i juni, när kommunfullmäktige ska fatta beslut om budget 2025, att föreslå en ökad tilldelning till kommunens barn och elever med åtminstone 10 milj kr. Vi får se om några andra partier tycker likadant.

Till sist

Barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen fick för några veckor sedan kommunstyrelsens ”ramanvisningar”. Imorgon måndag ska BUN skicka förvaltningens yttrande vidare till budgetberedningen och kommunledningen. Det kommer att diskuteras hur nämndens svar ska se ut. Det är helt i sin ordning att förvaltningen håller sig strikt inom den formella ramen och beskriver punkt för punkt konsekvenserna.

För en politiker i barn- och utbildningsnämnden borde emellertid ett annat ställningstagande vara möjligt. Det är nämligen nu politikerna borde, och måste, ta ställning. Är uppgiften för oss politiker i nämnden att stå upp för förskolan och skolan för att skapa rimliga förutsättningar för att pedagoger och övrig skolpersonal ska kunna lyckas med sina uppdrag? Ja det tycker jag – självklart! Om inte lär personalorganisationerna och alla anställda på förvaltningen, för att inte tala om alla elever och vårdnadshavare, ge politikerna ett F i betyg. Kanske med ett åtföljande åtgärdsprogram där politikerna får i uppgift att komma till insikt – att göra om och att göra rätt.

Det slutliga budgetbeslutet fattas av kommunfullmäktige den 19 juni.

Anm. I blogginlägget ”BUN (15/4): Är det sant?” kan du läsa hur diskussionerna på sammanträdet gick och vilket beslut som fattades.