Hem > föroreningar, miljö, Miljö o Hälsa > Kommunens föroreningar

Kommunens föroreningar

Nä, rubriken “kommunens föroreningar” är inte avsedd att vara ironisk eller syfta på t ex politiska motståndare. Det handlat om riktiga föroreningar.

När jag letade fakta inför bloggen “Miljö i Vargön” stötte jag på dokumentet “Handlingsplan – Förorenade områden”. Handlingsplanen visade sig vara alldeles färsk. Den beslutades av Miljö- och hälsoskyddsnämnden så sent som den 7 december förra året (2022). (Du kan ladda ner handlingsplanen här.)

I Handlingsplanen står det:

“Ett förorenat område är en plats som är så förorenad att den kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”

Handlingsplanen beskriver vilka förorenade områden som finns inom kommunen och hur dessa ska hanteras. Planen ska vara ett verktyg för att uppnå miljömålet “Giftfri miljö”. Det gör den genom att:

“… tydliggöra vilka prioriteringar som ska göras, mål för arbetet med förorenade områden, beskriva ansvarsområden samt anger strategi och resursbehov som behövs för att arbetet ska kunna genomföras.”

Den kanske mest intressanta delen av handlingsplanen hittar vi i avsnittet “Lägesbeskrivning”. Här använder sig planen av den inventering och identifiering av förorenade områden som Länsstyrelsen i Västra Götaland har gjort. (Se “EBH-kartan”.) Varje förorenat område är tilldelat en riskklass. Riskklasserna går från 1 till 4, där riskklass 1 är störst risk.

Det finns i kommunen totalt 191 stycken potentiellt eller konstaterat förorenade objekt registrerade. Av dessa är 67 inventerade och riskklassade. De övriga är:

“”branschklassade” (BK) vilket innebär att det inte finns lika mycket information om objekten och att risken bedömts översiktligt utifrån bransch.”

Det finns alltså 124 objekt kvar att undersöka och riskklassa…

Kartan över misstänkt eller konstaterat förorenade områden i Vänersborgs kommun 2022 ser ut så här:

I Vänersborgs kommun finns det 4 objekt som ligger i riskklass 1. Riskklass 1 innebär att det föreligger en mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Två av objekten är själva fabriksområdet för Vargön Alloys och dessutom Alloys deponi på Mjölkberget. De är båda Länsstyrelsens ansvar. Det har jag skrivit om tidigare. (Se “Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)”.)

De andra två objekten är kommunens ansvar, Sågverket i Flicksäter och Tändsticksfabriken/Teli. I Flicksäter är den primära föroreningen dioxin och på Tändsticksfabriken/Teli halogenerade lösningsmedel. Det framgår av den medföljande bilagan till Handlingsplanen. 

Det finns 28 objekt i riskklass 2. Det betyder att det är stor risk för människors hälsa och miljön. Två av dem ansvarar Länsstyrelsen för, varav en är Häljestorps avfallsanläggning.

Det är lite intressant att studera var i kommunen det finns föroreningar. I t ex hamnen i Sikhall finns två områden utsatta, dels själva parkeringen, där säkra källor påstår att det finns slagg från Vargön Alloys, och dels i vattnet utanför Segelsällskapets brygga. I bilagan står det att den primära föroreningen är Tributyltenn (TBT). Enligt Wikipedia är TBT:

“en organisk förening, som ursprungligen togs fram för bekämpning av parasitsjukdomen snäckfeber (bilharzia). … Redan i små doser är giftverkan stor. … Sveriges geologiska undersökning (SGU) har funnit mångdubbelt högre halter i vatten till följd av användningen av TBT i skeppsbottenfärger. … Giftverkan består i störningar på kroppens immunförsvar och hormonsystem.”

Det nämns dock inget i handlingsplanen om att det med all sannolikhet finns kreosot i kommunens bryggpålar i Sikhalls hamn…

Det finns många ställen som är märkta med riskklass 2, dvs stor risk, bland annat flera småbåtshamnar. Förutom Sikhall är också hamnarna på t ex Sanden, i Vänerparken, Länsan, Gardesanna och Grönvik samt självklart även Vänersborgs hamn i riskklass 2. Det är (kan vara?) förorenat med TBT på alla dessa platser. Det är dock mycket märkligt att hamnen i Vargön inte finns med, varken själva vattnet/älvbotten eller landområdet. Fast det står “E” lite här och där i handlingsplanen. Det betyder “ej riskklassade”.

Det finns ingen markering för föroreningar i hamnkanalen vid Residenset, trots att den kommunala ordningsstadgan förbjuder bad i kanalen. Det ska bland annat vara av den orsaken att det är risk för bräddningar i vattnet. Inte heller barnbadet på Skräcklan är med, trots att badförbud råder även där. Men då är det kanadagässens fel.

Det finns några 2:or i centrala stan, även i Nordstan. Det är bland annat på platser där det förut har förekommit verksamhet med kemisk tvätt. Den primära föroreningen är då klorerade lösningsmedel. Vid det gamla Dissousgas AB vid Vänerparken är den primära föroreningen krom. Området är klassat som 2, precis som Torpa 1:2. På Torpa finns det tydligen ferrokalk. Det är nog troligt att det finns krom och ferrokalk på ganska många ställen i kommunen med tanke på att avfall från Ferrolegeringar i Trollhättan och slagg från Vargön Alloys användes som utfyllnadsmaterial på många ställen. (Se “Miljö i Vargön”.) De flesta av dessa ställen är, än så länge, okända tror jag.

Riskklass 3 innebär måttlig risk, här finns det 29 objekt. I riskklass 4, som innebär liten risk, finns 6 objekt. Objekt i riskklass 3 och 4 prioriteras inte av kommunen utan hanteras endast då dessa områden riskerar att påverkas som vid t ex exploatering.

I kommunen finns alltså 124 objekt som inte är riskklassade. De har endast branschklassats enligt Naturvårdsverkets branschklasslista.

Handlingsplanen beskriver alltså vilka förorenade områden som finns och misstänks finnas inom kommunen. (Jag skulle dock inte tro att alla förorenade områden i Vänersborgs kommun är upptäckta.) Vidare beskrivs hur dessa föroreningar ska hanteras. Miljö- och hälsoskyddsnämnden prioriterar de förorenade områden som ska exploateras t ex i samband med detaljplanearbete. Sedan tittar nämnden på de förorenade områden utifrån de med störst risker. Det kostar dock pengar och ibland, ganska ofta skulle jag tro, hittar nämnden ingen ansvarig som kan stå för kostnaderna. I vissa fall kan de nuvarande fastighetsägarna få betala avgifter, men oftast blir det kommunen som till slut får stå för notan. Och då har Miljö och hälsa inte möjlighet att göra något åt de förorenade områdena… Det finns inga ekonomiska resurser.

Planen ska vara ett verktyg för att uppnå miljömålet “Giftfri miljö”. Sådana här mål finns det för övrigt nationellt, regionalt och lokalt. Miljö- och hälsoskyddsnämndens mål och förväntade resultat är:

  1. ”År 2025 är minst 25 procent av områdena med mycket stor risk (riskklass 1) för människors hälsa eller miljön åtgärdade.”
  2. ”År 2025 är minst 15 procent av områdena med stor risk (riskklass 2) för människors hälsa eller miljön åtgärdade.”
  3. ”År 2025 ska 100 % av alla objekt i branschklass 1 vara riskklassade.”

Det är egentligen tämligen modesta mål. Det första målet innebär t ex att kommunen de kommande tre åren ska åtgärda ett enda ärende i riskklass 1. Mål 2 betyder att 4 objekt i riskklass 2 ska vara åtgärdade senast år 2025. Nämnden har också som mål att öka kunskapen om de så kallade E-objekten, dvs de objekt som inte är riskklassade utan som bara är branschklassade.

Det är mycket bra att “Handlingsplan – Förorenade områden” har tagits fram. Men det är nu det viktiga arbetet börjar på allvar. Eller borde göra. Miljö- och hälsoskyddsnämnden borde ha betydligt större resurser för detta viktiga arbete. Det råder ingen tvekan om det.

Anm. Det går att ladda ner handlingsplanen här.

  1. Britt-Marie Karlsson
    15 januari, 2023 kl. 21:45

    Kommunen har stora kostnader eftersom sanering är väldigt dyrt. En del av kostnaderna kan kommunen söka statliga bidrag för att sanera om det inte finns någon (tidigare eller nuvarande) förorenare som kan fastställas vara ansvarig. Då konkurrerar kommunens föroreningar med andra föroreningar i hela landet och vilka som då bedöms vara mest angelägna att sanera.

    Tipsa kommunen (miljö- och hälsoskyddskontoret) om misstänkta föroreningar för det är inte säkert att de vet var det kan vara förorenat.

  2. Kurt
    15 januari, 2023 kl. 19:19

    Det innebär alltså – bland annat – att Trollhättans beslut att investera i en vattenledning är mycket rationellt. Och inför framtiden kan man ju undra om kommunen använder sina muskler för att förhindra nya risker …

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: