Arkiv

Archive for februari, 2023

KF 4: Betraktelse över avslagen motion

28 februari, 2023 3 kommentarer

Det här är den femte och definitivt sista bloggen om kommunfullmäktiges sammanträde onsdagen den 15 februari. Av olika skäl har jag inte kunnat avsluta redovisningen av sammanträdet tidigare. Det har varit allt från besök av barnbarnet Olle via fullmäktige och BUN till magsjuka, dock inte från Olle. (Länkar till de tidigare bloggarna hittar du i slutet av bloggen.)

Jag blev mycket förvånad i måndags när jag min vana trogen började dagen med en kopp kaffe och TTELA. TTELA hade tydligen inte heller hunnit avsluta redovisningen från samma fullmäktigesammanträde. Det fanns en artikel om Vänsterpartiets och min motion om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler. (Se TTELA “Idén: Rädda obebodda hus och få en levande landsbygd”.) Det var onekligen en positiv överraskning. Kanske tyckte TTELA, precis som jag, att motionen var värd ett bättre öde… (Här kan du läsa motionen “Kartläggning obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun”.)

Jag hade stora förhoppningar när jag utifrån ett medborgarförslag skrev motionen i april förra året. Det var enligt min mening en bra och okontroversiell motion. Jag var övertygad om att flera partier såg det och att de också förstod att motionen faktiskt såg till hela kommunens bästa, framför allt landsbygdsdelarna.

Men redan när jag läste tjänstemannasvaret på min motion anade jag oråd, min optimism försvann. Svaret började i och för sig med att förvaltningen uttryckte att den var positiv till motionens intentioner. Det påminde om ett klassiskt bandytänk, “finta vänster och gå höger…” Förvaltningen sänkte snabbt motionen med ”GDPR”, ”svalt intresse med ödehus”, ”kommunen jobbar med frågorna på olika sätt” och ”bör hanteras av civilsamhället”. (Direkta citat från svaret.) Det fanns även slutsatser som torde ha varit direkt felaktiga, t ex att tomma hus på landsbygden förmodligen inte ökade inflyttningen och att erfarenheter från andra kommuner visade att intresset från fastighetsägarna hade varit svalt.

Jag har fortfarande svårt att förstå det negativa svaret. Det finns en mängd kommuner som inventerar och har inventerat obebodda hus. Våren 2022 hade nästan ett 60-tal kommuner kartlagt eller genomfört en inventering av obebodda hus. Några fick till och med EU-bidrag för arbetet – Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors i ett gemensamt projekt. (Se t ex “Landsbygdsdrömmar – obebodda hus”.) Och Säffle, Arvika och Eda kommun i ett annat EU-projekt. (Se “Ett projekt för bättre utnyttjande av fastigheter”.) Framgångarna var på många håll stora. Det är bara att googla på “obebodda hus” så ges det massor av exempel. Det har också varit reportage i tidningar och TV.

Några kommuner har varit så positiva i arbetet med att kartlägga obebodda hus så att de till och med har arbetat fram handledningar om hur arbetet kan gå tillväga. De har visat hur en kommun kan arbeta med inventeringen och undvika att bryta mot t ex GDPR, öka intresset för öde hus, jobba effektivt i kommunen och hur kommunen kan arbeta tillsammans med civilsamhället. Precis de svårigheter som Vänersborgs kommun ser som oöverstigliga hinder för en kartläggning…

Kristianstads kommun är en av de kommuner som har arbetat med att inventera obebodda hus. Kommunen har också utarbetat en sådan här handledning. (Ladda ner handledningen här.) I Kristianstad ser man arbetet med obebodda hus som landsbygdsutveckling. Arbetet leds av en landsbygdssamordnare. Det är något som jag också har motionerat om… (Se “Motion: Landsbygdsutvecklare”.) Den motionen lär frambringa ytterligare en negativ tjänstemannaskrivelse som svar – kanske med inledningen:

“Kommunstyrelseförvaltningen ställer sig positiv till motionens intentioner.”

Jag samlade argument för att jobba med obebodda hus från några kommuner. Det fanns hur många som helst. Artikeln i TTELA sammanfattade (se TTELA “Idén: Rädda obebodda hus och få en levande landsbygd”):

“…säger Kärvling och lyfter exempel på hur inflyttningen ökat, landsbygden blivit mer levande, hur kulturhistoriskt värdefulla hus rustats upp och den gröna näringen gynnats.”

Inga av de argument, som talade för en kartläggning av obebodda hus i motionens anda, nämndes i det underlag som låg på fullmäktiges bord.

För mig känns det mycket underligt att en sådan här bra och egentligen helt opolitisk motion bara kan sägas vara besvarad och sedan förpassas till papperskorgen. Vänersborg skulle kanske till och med kunna söka EU-bidrag för ett projekt om kartläggning av obebodda hus…

Det som emellertid får mig att bli ännu mer bekymrad och beklämd i behandlingen av motionen är de arbetssätt och rutiner som kommunen har i beredningen av ärenden. Den så kallade ärendeberedningen, kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsen bevakar inte att beredningen av ärenden, som t ex motionen, sker på ett objektivt, sakligt och allsidigt sätt. Och det reagerar jag på.

Beredningen av motioner och alla andra ärenden måste vara objektiv. Beredningen ska vara opartisk, saklig och korrekt, alla ska behandlas lika och alla likvärdiga fall ska behandlas på samma sätt. Det betyder också att både fördelar och nackdelar med olika alternativ ska lyftas fram. Det är politikerna som ska bestämma. Det är politikerna som ska göra avvägningar, ta hänsyn till olika faktorer och intressen, prioritera osv. Politikerna ska göra valet mellan olika alternativ – och besluta.

Tjänstepersonerna i kommunens förvaltningar lyder i sitt arbete under den så kallade objektivitetsprincipen. De får naturligtvis, precis som alla andra, tycka och säga vad de vill, även på sin arbetsplats. Men det får inte påverka tjänsteutövningen eller rollen som tjänsteperson. De får inte låta personliga preferenser, tyckanden och åsikter påverka beteenden, utredningar och ställningstaganden. Tjänstepersonsrollen ska inte blandas ihop med yttrandefrihet. 

Kravet på tjänstepersonernas professionalism är så fundamentalt viktigt att det faktiskt slås fast i en av Sveriges grundlagar, Regeringsformens 1 kap 9 §:

“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”

Det är formuleringen “iaktta saklighet och opartiskhet” som kallas “objektivitetsprincipen”. Den är grundläggande och central för en tjänsteperson. 

Statskontoret har utgett en broschyr för statligt anställda som heter “Den statliga värdegrunden”. (Den kan laddas ner här.) Skriften ska lära de anställda vad som är en god förvaltning. Jag antar att dessa grunder och principer bör gälla för tjänstepersoner även i den kommunala förvaltningen…

Jag tänkte citera några avsnitt ur broschyren. Det är inte bara lärorikt och viktigt för tjänstepersoner utan även för vanliga kommuninvånare.

  • “Objektivitetsprincipen innebär att myndigheterna är skyldiga att i alla lägen agera sakligt och opartiskt. Denna objektivitet måste prägla även sådant som ligger utanför det rena beslutsfattandet.”
  • ”Objektivitetsprincipen kan också tolkas som ett förbud. Det är förbjudet att som statsanställd se till andra intressen än dem du ska tillgodose. Det är också förbjudet att fatta beslut på andra grunder än vad som framgår av reglerna i det aktuella fallet.”
  • ”Du som arbetar i en myndighet får helt enkelt inte ta hänsyn till ovidkommande saker när du fattar ett beslut. Du får till exempel inte låta vänskapsrelationer, familjeband eller personliga uppfattningar påverka dig.”

Objektivitetsprincipen slås även fast i Förvaltningslagen 5 § andra stycket:

“I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk.”

Det är viktigt att också politiker i nämnder och styrelser har koll på objektivitetsprincipen, både för egen del och när det gäller bedömningen av underlag och förslag från förvaltningarna. Det är framför allt, som jag ser det, nämndsordförandenas och presidiernas uppgift och skyldighet att göra detta.

Jag ser inte att objektivitetsprincipen följdes i beredningen och behandlingen av min motion. Det är egentligen bara att ponera att det hade varit kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som hade skrivit den motion som jag skrev. Tror någon att Augustsson hade fått samma utredning och svar?

Politikerna i Vänersborg måste bli mer kritiska till de underlag som lämnas av förvaltningarna, även om tjänstepersonerna kommer fram till slutsatser som passar deras politiska åsikter. I synnerhet då, skulle jag vilja påstå. Det kanske också är något för kommunens revisorer att granska…?

Så här i efterhand tänker jag – det kanske var dumt att ta upp motionen om kartläggning av obebodda hus i valrörelsen. Det är möjligt att de andra partierna därför betraktade motionen som enbart en vänsterpartistisk motion och inte en motion för Vänersborgs kommuns bästa. Ibland tror jag nämligen att partiegoismen i kommunen övertrumfar det sunda förnuftet.

Hur det gick i fullmäktige med motionen…?

Jag tyckte att det var dåligt att ingen gick upp i talarstolen och argumenterade mot motionen, om de nu tänkte avslå den… Jag begärde därför votering. Ledamöterna skulle visa och stå för att de avslog en bra motion utan argument. Och så blev det, och vad jag vet så är det ingen som skämdes för det…

Det var 43 fullmäktigeledamöter som avslog motionen och bara 8 som ville bifalla den. Det var Vänsterpartiet och Medborgarpartiet samt någon från Moderaterna.

==

Bloggar om kommunfullmäktige den 15 februari 2023:

Kategorier:Kommunfullmäktige 2023, landsbygd, objektivitetsprincipen

KF 3: Hunneberg, Dalbobergen, jämställdhet, KFV och annat

26 februari, 2023 1 kommentar

I två bloggar (se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång” och “KF 2: VA – återremiss igen”), och en “kompletterande” blogg (se “KF 2b: VA-motionen och lagen”), har jag redogjort för några ärenden på kommunfullmäktiges sammanträde den 15 februari. Det fanns fler ärenden denna kväll – i den nya och påkostade mötessalen kallad Bojorten.

Ett enigt kommunfullmäktige beslutade att ställa sig bakom förslaget att bilda ett nytt kommunalt aktiebolag för att driva den framtida utvecklingen på Hunne- och Halleberg. (Se bloggen “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)” för mer fakta.) Det var få ledamöter som begärde ordet och det blev ingen debatt i ärendet överhuvudtaget – alla var överens. Niklas Johansson på TTELA har skrivit en upplysande artikel om ärendet. Den rekommenderas, i varje fall om du är intresserad av just denna fråga. Eller vill läsa några citat på vad jag anförde från talarstolen… (Se “Kommunalt bolag ska driva turistverksamheten på bergen”.)

Den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön (FÖP) var ett viktigt ärende. (För mer fakta, se återigen “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)”.) Det är ju en plan som det har arbetats med under en hel massa år. Nu var det äntligen dags för kommunfullmäktige att fastställa den. Även i detta ärende var det få talare. Ja, det vara bara två… Och ingen debatt. Otroligt…

Gunilla Cederbom (V) argumenterade för att de två områdena på Dalbobergen, som i planen betecknas med U22 och U23, skulle lyftas ur den fördjupade översiktsplanen. Områdena är olämpliga som utvecklingsområden för nya bostäder menade Cederbom och räknade upp flera orsaker till stöd för det. Ingen gjorde sig besväret att svara… Inte ens Miljöpartiet, vars tystnad bara kan tolkas som att partiet fortfarande inte har hittat varken den identitet eller ryggrad som partiet förlorade tidigt i samarbetet med S+C.

Göran Svensson (MBP) yrkade bifall till Cederboms och Vänsterpartiets yrkande. Jag tror att Vänsterpartiet och Medborgarpartiet faktiskt gjorde sig till talespartier för en stor del av vänersborgarna. Det verkar nämligen vara en ganska utbredd uppfattning att områdena vid Dalbobergen ska bevaras som de är. (Se TTELA “Hur kan man strunta i oss vänersborgare?” och “Slopa exploateringen av Dalbobergen”. Och även Karl af Geijerstams ledare “Därför blir det svårt att bygga bostäder på södra Dalbobergen”.)

Samtliga närvarande vänsterpartister reserverade sig mot fullmäktiges beslut angående Dalbobergen. Det blir att ta strid och bilda opinion den dag då detaljplaner ska upprättas för att genomföra exploateringen…

En tämligen inaktuell delårsrapport från förra året avhandlades. Det handlade om Kunskapsförbundet Västs (KFV) delårsrapport från augusti(!). Madelaine Karlsson (S) passade ändå på att beskriva de stora utmaningarna (problemen alltså…) som förbundet stod inför innevarande år, 2023. Lutz Rininsland (V) fortsatte sedan med att utveckla resonemanget och konstaterade att det i år saknas 13,5 milj kr för KFV. Det är inflationen som ökar kostnaderna med 6 milj kr, Gysärskolan får fler elever och kostnaderna ökar därigenom med 5 milj. Dessutom blir skolmåltiderna 2,5 milj kr dyrare på grund av en felräkning i Trollhättan. 13,5 milj motsvarar 5% av Kunskapsförbundets personalstyrka vilket är detsamma som 21 tjänster…

Det är inte ägarsamråd förrän i april. Då möts återigen den nye ordföranden för kommunstyrelsen i Trollhättan Peter Eriksson (M) och Vänersborgs Benny Augustsson (S). Det återstår att se hur det samarbetet utvecklar sig. Jag tror att Kunskapsförbundet går mot osäkra tider…

TTELA berättade för några dagar sedan om ärendet kring Medborgarpartiets motion om att bygga ett kallbadhus vid Skräcklan. Det rådde delade meningar skrev tidningen. (Se TTELA “Delade meningar om ett nytt kallbadhus på Skräcklan”.) Och det var väl inte helt fel, men det var egentligen Göran Svensson och Medborgarpartiet som hade en mening och 48 ledamöter från 8 andra partier som hade en annan. Det blir inget kallbadhus inom överskådlig tid, även om kallbad är öppet för alla redan nu… (Du hittar mer fakta kring motionen här – “Kommunfullmäktige 15 feb (2/2)”.)

Jag vill slutligen ta upp behandlingen av Vänsterpartiets motion om att utöka uppgifterna för Demokratiberedningen till att även omfatta jämställdhetsfrågorna. (Du kan ladda ner motionen här.)

Motionen hade föregåtts av en hel del samtal och diskussioner – och inte minst missförstånd. Och det fortsatte nog till viss del ända fram till beslutet. Eller… Beslut…? Det blev inget beslut, det blev en återremiss. Igen.

Vänsterpartiet blev i ett tidigt skede medvetet om att det inte skulle bli något bifall till motionen denna onsdagskväll, inte ens till ett kompromissförslag. Från talarstolen redogjorde Lutz Rininsland (V) för bakgrunden och syftet till motionen:

“Vi är inte tillfredsställda med att ett antal frågor inte får den behandlingen som de borde få.”

Vänsterpartiet vill lyfta upp jämställdhetsarbetet och jämställdhetsfrågorna ytterligare i kommunen.

Dan Åberg (M) hade formella synpunkter på kommunens arbete och ordningen i besluten. Ordningen följde inte kommunens arbetsordning. Det skulle först beslutas om en uppdragsbeskrivning och en sådan hade inte ens tagits fram menade Åberg. Som inte hade några åsikter om själva motionen.

Kenneth Borgmalm (S) förde ordet för de styrande partierna. Det är viktigt med jämställdhet inledde han. Det var inte därför de styrande inte skulle yrka bifall till motionen. Det var av andra, formella skäl. Det var emellertid inte samma formella skäl som Dan Åberg (M) hade fört fram, men även de styrkte Borgmalm i sin uppfattning. Borgmalm menade att det arbetades med jämställdhet i organisationen och att det redan fanns policies. Det handlade nu om var frågorna skulle ligga i organisationen. Och därom rådde det ett stort frågetecken nu när kommunfullmäktige inte hade fattat något beslut om styr- och ledningsmodellen för kommunen. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.) I ett snabbt ögonblick fick jag en känsla av utpressning… Vänsterpartiet hade ju faktiskt varit det parti som yrkade på återremissen, och detta var Vänsterpartiets motion. Jag kastade snabbt av mig misstankarna.

Kenneth Borgmalm (S) yrkade på återremiss med motiveringen:

“Kommunfullmäktige bör idag inte fatta beslut som i sak kan handla om hur fullmäktige vill ha möjlighet att styra, leda och organisera vilket vi inte kan veta innan riktlinjen för ledning  och styrning är på plats.”

Det innebär att Vänsterpartiets motion så småningom återkommer till fullmäktige. Det tyckte vi efter omständigheterna var ok.

Jag funderar på att avsluta bloggarna med en kortare redogörelse för min motion om obebodda hus. I så fall återkommer jag.

Anm. Glöm inte att du med egna öron kan lyssna på vad som sades på kommunfullmäktige. Sammanträdet spelades nämligen in med både ljud och även – bild. Det är lätt att kontrollera om jag t ex har återgett sammanträdet på ett korrekt sätt. Du hittar inspelningen av sammanträdet här – till kommunens hemsida.

==

Bloggar om kommunfullmäktige den 15 februari 2023:

Kategorier:Översiktsplan, Hunneberg, jämställdhet, KFV 2023, Kommunfullmäktige 2023, Kunskapsförbundet Väst

KF 2b: VA-motionen och lagen

25 februari, 2023 Lämna en kommentar

I förra veckan behandlade kommunfullmäktige en motion från Lena Eckerbom Wendel (M). Den handlade om minskad tvångsanslutning till kommunens vatten- och avloppsnät. Det vet läsare av denna blogg. Jag skrev om ärendet och motionen i bloggen “KF 2: VA – återremiss igen”. I torsdags publicerade TTELA en artikel på sin hemsida om samma VA-ärende. Nästa vecka kanske artikeln blir publicerad i papperstidningen. (Se “Inga lättnader i tvånget att ansluta sig till VA-nätet”.)

Niklas Johansson på TTELA ger som vanligt sina läsare en förståelig och korrekt beskrivning av fullmäktiges behandling av VA-frågan förra veckan. Och artikeln blir ju inte sämre av att jag själv blir citerad… Hela artikeln avslutas faktiskt med ett citat från mina läppar:

“Jag ska säga vad frågan handlar om: Och det är att folk som har godkända enskilda avloppsanläggningar är tvungna att betala 200.000 kronor för att ansluta sig till kommunens VA-nät trots att de bara bor på stället kanske högst tio veckor om året. Det handlar inte om att bråka, det handlar om de som tvingas att betala 200.000 kronor för något de inte behöver. Det ska vi fundera på.”

Det var ingen från de styrande partierna som kommenterade detta inlägg. Det är synd, det är en avgörande viktig aspekt i frågan om tvångsanslutning. En anonym person, som känner till förhållandena på Gardesanna, utvecklade på sätt och vis argumentet i en kommentar till mitt blogginlägg (se här):

“I början på nästa år, har väl alla på Gardesanna fått betala sin tvångsanslutning, på ett eller annat sätt. Många äldre som får krav på sig att betala ca 150.000- 250.000:-. Några kanske är fattigpensionärer. Att tvinga fastighetsägare är inte demokrati. Finns det ett fungerade och godkänd avlopp, skulle det vara frivilligt. Det är lätt att ta beslut om andras pengar.”

Det blir aldrig några svar på sådana här frågor från de styrande partierna. Det vore särskilt intressant om Kristdemokraterna och Centerpartiet, som styr kommunen tillsammans med sossarna, hade gjort det. Partiföreningarna i Vänersborg har ju uppenbarligen en helt annan inställning till tvångsanslutning än den officiella partilinjen.

Jag har efter fullmäktige fått en fråga från Vänersnäs om det inte fanns något i fullmäktiges handlingar som klargjorde vad som gäller kring motionens frågeställningar utifrån lagarna. Jo då, på sätt och vis fanns det lite om det i tjänstemannaskrivelsen. Tjänstepersonerna ska ju som alla vet följa objektivitetsprincipen och ge en allsidig, saklig och objektiv bild av ärendet så att politikerna sedan kan fatta ett genomtänkt och sakligt grundat beslut… (Se “Objektivitetsprincipen i grundlagen”.)

Det hänvisas både i själva beslutet och i underlaget, som är en slags motivering, till den uppdaterade vattentjänstlagen, LAV. Kommunfullmäktiges beslut hade följande lydelse:

“Kommunfullmäktige beslutar att motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp skall anses färdigbehandlad med hänvisning till antagandet av proposition 2021/22:208 Vägar till hållbara vattentjänster.”

Propositionen är det regeringsförslag som låg till grund för riksdagens beslut om en lagändring i juni 2022. Ändringarna i vattentjänstlagen beskrivs på ett korrekt sätt i fullmäktiges underlag. Den konkreta kopplingen, ”hänvisningen”, mellan den “uppdaterade” lagen och motionens yrkanden förklaras dock inte. Det är lite underligt eftersom de avsnitt i lagen som handlar om vad som händer när kommunen har inrättat verksamhetsområden, vilket motionen behandlar, inte ändrades. De paragraferna har samma lydelse innan lagändringen som efter. På det sättet blir ju hänvisningen till den nya lagen lite “diffus”, snällt sagt.

Det närmaste en motivering till att motionen skulle kastas i papperskorgen utifrån lagen var följande avsnitt i underlaget till kommunfullmäktige:

“När ett verksamhetsområde väl är inrättat styr Miljöbalken när den faktiska anslutningen ska ske och Lagen om allmänna vattentjänster reglerar när anslutningsavgift ska betalas.”

Begreppet verksamhetsområde nämns inte i Miljöbalken. (Begreppet förekommer en gång i lagtexten, dock i en annan betydelse.) Det står inte heller något om anslutning till kommunalt VA. Det gör att jag inte kan hitta var i Miljöbalken det bestäms (styrs) när ”den faktiska anslutningen” ska ske – om det nu står någonstans. Miljöbalken gör som jag ser det överhuvudtaget ingen principiell skillnad mellan enskilda VA-anläggningar och kommunala VA-anslutningar. Lagen är “bara” intresserad av konsekvenserna för miljön:

“Miljöbalken skall tillämpas så att
   1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter “

Det finns alltså, vad jag kan se, inga skrivningar som är tillämpliga i ärendet kring motionens yrkanden om “uppskjuten” anslutning till ett kommunalt VA-nät. Inte så länge som de enskilda VA-anläggningarna kan godtas med:

“hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Det står mer om motionens yrkanden i vattentjänstlagen, LAV. Det är i 24 § som anslutning och avgifter tas upp:

“En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten
   1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
   2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.”

Det finns sannolikt flera tolkningar av denna paragraf, men jag noterar att det står ett “och” efter första punkten. Det står inte ett “eller”… Det torde betyda att både punkt 1 och 2 ska vara uppfyllda för att en fastighetsägare inom ett verksamhetsområde ska tvingas att betala avgifter för en allmän VA-anläggning.

Många kommuner tolkar lagen, liksom Vänersborg, som att alla fastighetsägare ska tvingas betala en anslutning när fastigheten har hamnat inom ett av kommunen beslutat verksamhetsområde. Det finns äldre domar som visar att domstolar har haft den tolkningen också. Det håller dock på att ske en förändring av tolkningen i nyare domar.

Hur som helst. Det står ju inget i vattentjänstlagen om när anslutningen måste ske efter att ett verksamhetsområde har beslutats eller när anslutningsavgiften ska erläggas. Här finns det definitivt ett “friutrymme”, eller ”manöverutrymme”, där kommunen kan utforma ett eget regelverk, precis som Lena Eckerbom Wendel (M) avsåg med sin motion.

Det kan också tilläggas att det inte finns några instruktioner eller direktiv i LAV om att de frågor som Eckerbom Wendels motion tar upp ska finnas med och/eller regleras i en vattentjänstplan. Lagen ger istället andra direktiv om vad som ska ingå i en sådan plan. Ett kommunalt  regelverk skulle kunna komplettera en sådan vattentjänstplan.

Det ville inte de styrande partierna, S+C+KD+MP. Och eftersom de är i minoritet i kommunfullmäktige utnyttjade de rätten att återremittera ärendet, ett beslut som kan fattas med minst en tredjedel av rösterna.

Mats Andersson (C) motiverade återremissen med följande formulering:

“Återremiss av motionen tills Vänersborgs kommun har arbetat fram en ny vattentjänstplan.”

Det innebär sannolikt att inget beslut fattas om motionen under innevarande år. Det är som Tor Wendel (M) sa, en ”maskerad bordläggning”.

==

Bloggar om kommunfullmäktige den 15 februari 2023:

Kategorier:Juridik, Kommunfullmäktige 2023, M, Motion, VA

Vad hände på KS?

23 februari, 2023 1 kommentar

Igår onsdag kl 08.30 meddelade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att han förväntade sig ett långt sammanträde. Det gjorde han rätt i, men ändå blev det nog inte riktigt så långt som han hade räknat med. Klockan 15.29 slog Augustsson, efter att ha tackat alla närvarande för ett väl genomfört möte, klubban i bordet och avslutade det.

Det var som vanligt en diger dagordning. Jag redogjorde för den i tisdagens blogg. (Se “Kommunstyrelsen 22/2”.) Sammanträdet började med två informationspunkter som blev tämligen omfattande. Den första handlade om “Framtidens skola” och den andra om kommunens “Badhusutredning”. Jag återkommer senare till utredningarna. Igår på sammanträdet fick vi bara muntliga sammanfattningar, i dagarna ska ledamöterna även få de skriftliga underlagen.

Kommunstyrelsen klubbade det framlagda förslaget till budgetanvisningar, dvs de så kallade budgetramarna. Förslaget lades formellt av kommunstyrelsens ordförande, men samtliga de styrande partierna står bakom, S+C+KD+MP.

Vänsterpartiet brukar sällan stödja anvisningarna eftersom de ofta är anpassade till ekonomers sätt att tänka i stället för att vara politiska. Vi i Vänsterpartiet har t ex ofta vänt oss mot att stora överskott i boksluten prioriteras högre än verksamheternas och kommuninvånarnas behov.

Inför 2024 är alla konjunkturprognoser mycket dystra och den höga inflationen gräver stora hål i allas våra plånböcker. Jag tror att alla är överens om att vi står inför ett tufft år, och det gäller även för Vänersborgs kommun. Budgetanvisningarna inför 2024 är därför “tajta”, men de  innebär ändå inga nominella nedskärningar. “Ramarna” ger däremot kompensation till nämnderna för inflationen (1,7%), lönekompensation, kompensation för ökade hyreskostnader och extra anslag för redan beslutade kostnadshöjande åtgärder. Och framför allt avsätts stora pengar till de ökade pensionskostnaderna. (Pensionerna är kopplade till inflationen.) Pensionskostnaderna ökar år 2024 med hela 40 milj kr.

Det blir tuffa tider för kommunens nämnder, men trots det så beräknas kommunen ändå göra ett underskott på 18 milj kr nästa år. Det kom dock en ny skatteprognos denna vecka, efter att alla underlag var klara och förslag skrivna. Prognosen visade att skatteintäkterna blir högre än tidigare beräknat – kommunen beräknas nu “bara” göra ett underskott på 3 milj kr nästa år. 

De styrande partierna bryter i det här läget en av sina budgetprinciper. De vill använda resultatutjämningsreserven, RUR (se “Kommunstyrelsen 22/2”), för att täcka det förväntade underskottet. Det anser Vänsterpartiet vara positivt. Det möjliggör fler aktiva politiska handlingar och åtgärder i budgetfrågor i framtiden. För mig var det en bidragande orsak till att jag faktiskt röstade ja för Vänsterpartiets räkning till de styrande partiernas budgetanvisningar. 

Det ska dock sägas att alla prognoser inför den närmaste framtiden är ytterst osäkra. Den senaste skatteprognosen var ju bättre än förväntat… Men det var antagligen ett undantag – det kan bli en ännu djupare lågkonjunktur och en ännu högre inflation osv. En som hade de farhågorna var 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen Henrik Harlitz (M).

Harlitz tyckte, som jag uppfattade det, att det var tämligen oansvarigt av kommunledningen att redan nu besluta om att använda RUR-pengarna när kommunledningen, och andra, inte ens vet hur innevarande år (2023) ska sluta. Det kan hända, menade han, att kommunen faktiskt gör ett underskott redan i år och att RUR-pengarna då måste användas. RUR-pengarna kan vara bra att ha kvar, fortsatte Harlitz, både till år 2024 och följande år. Men då som en reserv för att reglera eventuella underskott, inte för att lägga ut för att bibehålla eller höja budgetramarna. 

Det ska sägas att prognoserna för år 2025 och 2026 just nu är positiva. Konjunkturen tänks vända uppåt, inflationen ska bli låg och pensionskostnaderna sluta öka. Och just nu ligger det budgeterade resultatet 2025 på +98 milj kr och 2026 på +91 milj kr. Harlitz litade inte på prognoserna – och med tanke på vilka partier som styr Sverige kan det väl ligga en del i hans farhågor…

Harlitz (M) sa det inte, men alternativet till att inte använda RUR är ju att skära ner på verksamheterna. Det skulle med all sannolikhet innebära personalnedskärningar i socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Vi får svart på vitt i juni när M+L lägger ett eget budgetförslag.

I beslutet om budgetanvisningarna avstod Moderaterna, Sverigedemokraterna, Medborgarpartiet och Liberalerna från att rösta.

Beslutet om att använda RUR-pengar var ett eget beslut, som dessutom ska gå vidare till kommunfullmäktige. I den omröstningen röstade Vänsterpartiet också med de styrande, medan M+L+MBP röstade avslag. Sin vana trogen avstod SD att rösta.

Det ska noteras tycker jag att SD i väldigt många viktiga frågor avstår från att ta ställning. Jag undrar vad deras väljare tycker om att det parti de röstar på ofta är helt passivt. Det ska tilläggas att SD inte yttrade sig överhuvudtaget i de två budgetärendena, de tre ordinarie SD-ledamöterna motiverade inte ens varför de avstod.

I ärendet efter, “Kommunstyrelsen antar sin detaljbudget 2023 med verksamhetsplan 2023-2025”, så var det samma visa. Moderater, sverigedemokrater och medborgarpartisten avstod från att delta i beslutet… Utan förklaringar.

Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att Kulturhuset/Folkets Hus ska få sina 23,3 milj kr till investeringsunderhåll och verksamhetsanpassning. Sverigedemokraterna? De deltog inte i beslutet.

Kommunstyrelsen ansåg att kommunfullmäktige bör besluta att Fastighets AB Vänersborg ska köpa fastigheten Krickan 1. Det är den fastighet där Vänersborg Market och moskén ligger. Beslutet var enhälligt, dvs även SD röstade. Det är viktigt anser V att kommunen är behjälplig med att skaffa lokaler till en ny moské.

Det blev en viss diskussion kring kommunfullmäktiges arbetsordning och den diskussionen lär väl fortsätta i kommande kommunfullmäktige. Det är nämligen där frågan ska avgöras. Diskussionen handlade om interpellationer och hur långt innan ett sammanträde de ska lämnas in. Det var en öppen och bra diskussion och kommunstyrelsens ordförande tyckte att eventuella yrkanden kunde delges övriga innan fullmäktiges sammanträde.

Kommunstyrelsen ansåg för sin del att den hållbara byggnadsstrategin kunde antas. Det säger sannolikt också fullmäktige så småningom. Det blev dock en redaktionell ändring – på SD:s initiativ. (Wow!) Det stod helt enkelt fel på ett ställe i texten. Mathias Olsson (SD) ville också ändra begreppet “förnybar energi” i strategin till “fossilfri energi”. Det var för att möjliggöra energi från kärnkraft. Det hördes åtminstone 4 djupa suckar från närvarande vänster- och miljöpartister. Det fick Olsson att dra tillbaka sitt förslag…

Under diskussionen i ärendet passade Lena Eckerbom Wendel (M) på att inflika att hon ansåg att det skulle byggas ett minikärnkraftverk vid Alloys i Vargön. Det kanske blir ett moderat vallöfte 2026…

Två medborgarförslag ska gå vidare från kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Det första handlar om att det ska avsättas mer pengar till utflykter för barn i skolan. Det är en välvillig tanke, men huvudmannen, dvs kommunen, kan inte tala om för skolan hur undervisningen ska organiseras eller hur innehållet ska se ut. Det kommer att bli avslag även i fullmäktige.

Det blir nog samma utgång för det andra medborgarförslaget, att Vänersborgs kommun köper in broddar till pensionärerna i syfte att förebygga halkskador vintertid. Göran Svensson (MBP) yrkade bifall till medborgarförslaget. Det gjorde ingen annan, men jag kommenterade att motiveringen till avslaget i underlaget var underlig. Tjänsteskrivelsen resonerade att eftersom fler äldre faller och skadar sig i hemmet så är det ingen idé att köpa broddar. Precis som om kommunen inte skulle försöka förebygga olyckor där den kunde. Vi får se vad som händer i fullmäktige. Kanske får medborgarförslaget några fler röster.

Det fanns fler ärenden, men kanske inte några av direkt publikt intresse.

Till sist vill jag upplysa om årsdagen av invasionen av Ukraina. Den är imorgon fredag 24 februari. Det är flaggning och en tyst minut med start kl 09.00. För mer information se kommunens hemsida – “En tyst minut för att hedra det ukrainska folkets situation”.

Kategorier:Budget 2024, KS 2023

Kommunstyrelsen 22/2

21 februari, 2023 Lämna en kommentar

Det har inte varit helt lätt att förbereda sig, eller blogga, om kommunstyrelsens sammanträde imorgon onsdag den 22 februari. Men nu har magen lugnat sig och en kortare blogg om ärendena kan vara på sin plats.

Kommunstyrelsens dagordning har följande utseende:

Det är många ärenden som det ska fattas beslut om. Flera av dem ska som vanligt vidare till kommunfullmäktige. Och där kan det hända att besluten blir tvärtemot kommunstyrelsens. Men det är inte nog med att det är många ärenden på bordet, det är också en hel del information.

Kommunstyrelsen ska få information om följande: “Framtidens skola”, “Badhusutredning”, “Hållbar byggnadsstrategi”, “Förslag till Anvisningar budget 2024, ekonomisk plan 2025-2026”, “Disposition av den kommunala resultatutjämningsreserven” och “Kommunstyrelsens verksamhetsplan och detaljbudget 2023”.

Det två första informationspunkterna, om skolan och baden, ska dock inte beslutas under sammanträdet. De ser emellertid ut att kunna bli mycket intressanta punkter.

Det viktigaste ärendet är “Anvisningar budget 2024”. Det handlar om de så kallade “budgetramarna”. De ska ligga till grund för det arbete som nämnderna, efter beslutet, ska utföra. Nämnderna ska då anpassa sina verksamheter till de pengar som kommunstyrelsen föreslår att de ska få för år 2024. Nämnderna ska alltså lägga en budget utifrån anvisningarna. Det betyder att om inte pengarna räcker till så måste de prioritera, dvs skära ner på några av sina verksamheter. Men då ska nämnderna också beskriva konsekvenserna.

Det blir oftast inte så stora ändringar i det slutliga budgetbeslutet jämfört med “budgetramarna”. På det sättet är anvisningarna, “budgetramarna”, mycket viktiga. Kommunfullmäktige kan dock göra några justeringar i budgetbeslutet i juni och inte bara det. Den minnesgode kommer ihåg att för ett år sedan hände det märkliga att moderaternas och liberalernas budget fick majoritet i fullmäktige, trots socialdemokratiska “budgetramar”. I Vänersborgs kommunfullmäktige kan nämligen det mesta hända – och det vet de styrande partierna.

Nästa år blir tufft. En lågkonjunktur är på gång, och inte nog med det. Inflationen är hög vilket innebär att alla kostnader ökar. Det är framför allt pensionskostnaderna som ökar, eftersom pensionerna är kopplade till prisutvecklingen.

Prognosen för 2024 är att Vänersborgs kommun ska göra ett underskott på 18 milj kr. Det i ett läge där kommunen samtidigt står inför omfattande investeringar.

De styrande partierna tänker sig att reglera det förväntade underskottet med att använda Resultatutjämningsreserven (RUR). Det är något som Vänsterpartiet har pratat om tidigare, men aldrig fått förståelse för. Det känns bra att de styrande ser RUR som en möjlighet.

Kommunallagen ger kommunerna möjlighet att reservera medel till en resultatutjämningsreserv (RUR). Vänersborgs kommun har i samband med tidigare års bokslut reserverat 50 milj kr. RUR får sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Och det är vad som ska ske nu, är tänkt.

Kulturhuset/Folkets Hus ska få sina pengar till investeringsunderhåll och verksamhetsanpassning. Kostnaderna har på grund av inflationen ökat och uppgår till summan 23,3 milj kr. Ärendet ska gå vidare till kommunfullmäktige, vilket också ärendet “Fastighets AB köp av fastigheten Krickan 1” gör. Det är kommunen som behöver lokalerna för att:

“iordningsställa lokaler för offentlig/kommunal verksamhet på fastigheten”

Det ser ut som en enkel fråga, men imorgon behöver kommunstyrelsen få veta var mosken som ligger i källaren ska ta vägen…

Kommunfullmäktiges arbetsordning ska behandlas. Vänsterpartiet hade många synpunkter redan förra gången den behandlades i fullmäktige. Det var därför ärendet återremitterades. Några av våra förslag har blivit hörsammade, andra inte. Vi är fortfarande inte helt nöjda.

Det är även en hel del formella dokument som det ska fattas beslut om. Det är planer och internkontroller osv. Även några val ska genomföras.

Det blev en hyfsad lång blogg ändå, trots kort om tid. Men det finns några ärenden som jag skulle vilja utveckla mer. Det får bli en annan gång.

Anm. Du kan läsa hur det gick i KS i bloggen ”Vad hände på KS?”.

Kategorier:Budget 2024, KS 2023

KF 2: VA – återremiss igen

19 februari, 2023 4 kommentarer

Igår skrev jag om ärendet “Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.) Ärendet drog ut på tiden – och slutade i en återremiss. Ett senare ärende, “Svar på motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp”, hade stora likheter. Det drog också ut på tiden – och slutade i en återremiss.

Motionen som behandlades var skriven av Lena Eckerbom Wendel (M). Den handlade om att ett regelverk skulle tas fram som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö. (Se “Kommunfullmäktige 15 feb (2/2)”.)

De styrande partierna, S+C+MP och nu också KD, argumenterar som bekant i alla lägen för att alla fastighetsägare alltid ska tvångsanslutas till det kommunala VA-nätet. De hade som väntat inte heller ändrat sig i onsdags. De styrande visste emellertid att en majoritet av kommunfullmäktige är emot tvångsanslutning. Det innebar också att det var givet att Eckerbom Wendels motion skulle få majoritet, särskilt som representanter från M, V, SD och MBP tidigt i debatten deklarerade från talarstolen att M-motionen skulle bifallas.

De styrande partierna ville självklart undvika ett beslut…

Den lag som styr alla frågor kring vatten och avlopp, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV), förändrades, “uppdaterades”, förra året. En nyhet var att varje kommun skulle utarbeta en vattentjänstplan. Det arbetet håller på i hela Sverige och även i Vänersborg. Vattentjänstplanen ska nämligen enligt lagen börja gälla redan den 1 januari 2024.

Det kunde de styrande skylla på, tyckte de, för att förhindra och skjuta upp ett beslut i fullmäktige. Ann-Marie Jonasson (S), Mats Andersson (C) och Benny Augustsson (S) argumenterade alla för att det inte var lämpligt att fatta något beslut i onsdags, eller överhuvudtaget under året.

Mats Andersson (C) sa:

“… så pågår det ett arbete med att ta fram, precis enligt lagen om allmänna vattentjänster, en ny vattentjänstplan. … Det är viktigt att lagen gäller även Vänersborgs kommun.”

Andersson befarade tydligen att om kommunfullmäktige sa ja till motionen så skulle kommunen riskera att träda över lagens råmärken.

Benny Augustsson (S) fyllde strax efteråt på:

“Det är lagen som styr det. Vi kan inte skriva ett regelverk som frångår lag.”

Kommunalråden hade tydligen läst både lagen och motionen slarvigt. Det fanns nämligen inget i motionen som gick emot lagen och det fanns inget i lagen som hindrade att kommunen antog ett regelverk enligt motionen. Det fanns, som Lena Eckerbom Wendel (M) framförde, ett “manöverutrymme” för kommunerna att ha egna regelverk. Regelverket skulle så att säga komplettera lagen och framför allt tala om för invånarna hur kommunen tänkte agera.

Och jag tror inte heller att några utanför de styrande partierna förstod varför fullmäktige skulle invänta den kommunala vattentjänstplanen. LAV (Vattentjänstlagen) förklarar:

“En vattentjänstplan ska innehålla kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses.”

Lagen föreskriver inte att en kommunal vattentjänstplan ska ta upp de frågor som motionen vill. Däremot hade planen möjligtvis kunnat göra det om kommunfullmäktige hade bifallit Eckerbom Wendels motion…

Det kan även vara på sin plats att upplysa vissa personer om att den kommande kommunala vattentjänstplanen inte är bindande.

Det fanns med andra ord inget i motionen eller i det regelverk som motionen efterlyste som kunde bryta varken mot vattentjänstlagen eller en kommande vattentjänstplan. De styrande partiernas argument var sakligt sett helt oförståeliga, och felaktiga. 

De styrande ville bara obstruera ett beslut i fullmäktige.

Mats Andersson (C) försäkrade mig dock efter sammanträdet om att det inte var fallet…

Andersson yrkade tidigt på att ärendet skulle bordläggas – till nästa år. Han läste aldrig upp den skriftliga motivering som han lämnade in, men han lämnade några argument från talarstolen.

“bordläggning tills Vänersborgs kommun har arbetat fram en ny vattentjänstplan”

Och:

“mycket av det här innehållet i motionen, det föreskrivs i den här lagen”

Senare under sammanträdet läste ordförande Annalena Levin (C) upp motiveringen. (Se nedan.)

Det räcker med att 1/3 av fullmäktiges ledamöter röstar på bordläggning för att det ska bli bordläggning. Det beror på att bordläggning är eller kan vara ett så kallat minoritetsskydd. I Kommunallagen 5 kap 50 § står det:

“Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.”

Men bordläggning till nästa år? Kommunallagen 5 kap 51 §:

“Ett bordlagt ärende ska behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat.”

Eftersom det hade gått rykten om Anderssons yrkande hade jag ställt en fråga till en av SKR:s jurister redan tidigare under dagen, och fått ett snabbt svar. Jag citerar hela svaret, eftersom jag tror att det finns ledamöter i fullmäktige som är intresserade av det.

“När jag läser lagtexten i 5 kap. 50 och 51 § § kommunallagen så är det helt klart att en minoritet om minst 1/3 av de närvarande ledamöterna o tjänstgörande ersättarna (men mindre än hälften) kan få till stånd ett beslut om bordläggning. När det gäller frågan om när ärendet ska komma upp igen så är huvudregeln att det ska komma upp på nästa sammanträde, det prövas alltså inte i yrkandet om bordläggning, utan är ett särskilt beslut. Fullmäktige kan enligt 5 kap 51 § besluta att det ska tas upp på ett senare sammanträde, om det kommer upp ett sådant yrkande. Jag bedömer att ett sådant yrkande prövas för sig och att beslut i frågan fattas med vanlig enkel majoritet.  Helt enkelt för att den frågan inte regleras i 5 kap 50 § KL. Jfr vad som sägs där om minoritetsåterremiss, där minoriteten också ska besluta om motiveringen.”

När Mats Andersson (C) fick höra om dessa tingens ordning, insåg han att en majoritet i kommunfullmäktige naturligtvis skulle rösta mot att ärendet bordlades resten av året. Fullmäktiges majoritet skulle naturligtvis bara bordlägga ärendet till sammanträdet i mars. Andersson ändrade därför sitt yrkande, och yrkade – återremiss.

Mats Andersson (C) försäkrade dock efter sammanträdet att de styrande inte bara ville obstruera ett beslut…

Ordförande Levin (C) läste upp Mats Anderssons bordläggningsmotivering som nu hade ändrats till en motivering för en återremiss:

“Återremiss av motionen tills Vänersborgs kommun har arbetat fram en ny vattentjänstplan”

Ordförande Levin såg mycket undrande ut när hon läste upp den korta motiveringen. Och det förstår jag. Det är, som jag ser det, ingen korrekt motivering.

Tor Wendel (M) förstod inte heller motiveringen till återremissen. Han talade om en ”maskerad bordläggning”. Även Lena Eckerbom Wendel (M) hade synpunkter på återremissen. Hon ville ju i sin motion bara att kommunen skulle ta fram ett regelverk, som sedan kanske täcktes eller inte täcktes av vattentjänstplanen.

En minoritet i kommunfullmäktige beslutade att ärendet “Svar på motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp” skulle återremitteras. Röstsiffrorna blev 23 för en återremiss och 28 mot. Ärendet ska alltså inte tas upp i fullmäktige förrän nästa år då kommunens vattentjänstplan börjar gälla.

Men som sagt, jag undrar om en sådan här motivering till en återremiss verkligen är ok. Det är uppenbart, tycker jag, att de styrande partierna bara har försökt att hitta sätt att obstruera fullmäktiges rätt att fatta beslut.

Anm. Läs den direkta fortsättningen på denna blogg – ”KF 2b: VA-motionen och lagen”.

PS. Det går att se hela debatten och hela sammanträdet på kommunens hemsida – klicka här.

==

Bloggar om kommunfullmäktige den 15 februari 2023:

Kategorier:AnderssonMats, Kommunfullmäktige 2023, Motion, VA

KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång

18 februari, 2023 Lämna en kommentar

Det blev ett intressant och spännande sammanträde med Vänersborgs kommunfullmäktige i onsdags. Och långt. Det höll på till strax innan kl 22.

Jag har redogjort för de flesta ärendena i två bloggar inför fullmäktige. (Se “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)” och “Kommunfullmäktige 15 feb (2/2)”.) Nu tänkte jag i några bloggar i stort sett bara redogöra för de beslut som fullmäktige fattade. Eller inte fattade…

Det blev som väntat en lång diskussion kring förslaget till en ny styr- och ledningsmodell för Vänersborgs kommun. Den hölls dock i oväntad lugn och sansad ton, vilket kanske överraskade några. Men det var bra. Och utgången blev kanske även den något överraskande.

Två av kommunens kommunalråd startade diskussionen. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) beskrev bakgrunden till ärendet och betonade att uppdraget att ta fram en ny styr- och ledningsmodell gavs till förvaltningen redan den 27 okt 2021. Och nu har vi ett förslag. Det var en tydlig pik till moderater och liberaler. Augustsson ansåg helt enkelt att det var i senaste laget att lägga ett nytt förslag på samma dag som fullmäktige sammanträdde. Mats Andersson (C), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, var också tydlig. Han kallade den borgerliga oppositionens förslag för ett “fem-i-tolv-förslag”. Andersson kritiserade det borgerliga förslaget direkt utan att redogöra för “sitt eget” förslag, dvs det liggande förslaget från kommunstyrelsen. Det var för många citat från Kommunallagen tyckte Andersson. Det var typ onödigt, eftersom lagen ändå alltid gällde. Dessutom var han tveksam om förslaget från moderaterna och liberalerna egentligen var berett i laga ordning.

Lena Eckerbom Wendel (M), som var huvudförfattare till M+L:s förslag, förde fram att hon hade velat ha en debatt långt tidigare om innehållet. Eckerbom Wendel ansåg att hon under processens gång aldrig hade tillåtits att prata om innehållet. Vi borde ha diskuterat förslagen redan i kommunstyrelsen var hennes bestämda uppfattning.

Kenneth Borgmalm (S) var aktiv i ärendet, och för övrigt i flera andra ärenden denna kväll. Borgmalm ansåg att man hade haft tillräcklig information och dialog kring styr- och ledningsmodellen. Han betonade vidare att det var viktigt att även kommunens medarbetare hade varit med i processen. Borgmalm ansåg att det nya alternativa förslaget bara vara en sammanfattning av regelverket. Det höll inte Eckerbom Wendel med om. Hon menade att förslaget var mer heltäckande än det liggande och att hon gärna tog dialogen. Benny Augustsson ansåg fortfarande att det hade funnits tid och möjlighet att ge input till t ex förvaltningen, men att det inte hade skett. Det blev en del replikskiften.

Anders Strand (SD) yrkade bifall till det borgerliga motförslaget. Och sedan var det Vänsterpartiets tur att bekänna färg. Den lotten föll på mig.

Jag sa som det var. Förslaget från kommunstyrelsen var inte helt enkelt att ta till sig. Vänsterpartiet hade sett en del brister i huvudförslaget, men det var svårt att formulera alternativ på grund av frågans komplexitet. Och visst lämnades förslaget från M+L in lite väl sent, men nu fanns det där – och Vänsterpartiet skulle vilja titta närmare på det. Det såg ut att vara värt det. Vänsterpartiet ville ha en tvärpolitisk dialog kring förslagen från M+L och kommunstyrelsen. Jag yrkade därför på återremiss.

Replikskiftena fortsatte. Och det blev en del upprepningar.

Det var främst de styrande partierna och Lena Eckerbom Wendel (M) som “munhöggs”. Dan Nyberg (S) trädde också in i debatten och erkände att han inte ens hade hunnit läsa det borgerliga alternativa förslaget. Både Nyberg och Augustsson tog upp att förslaget inte hade beretts. Värt att notera är att Kenneth Borgmalm (S) vid ett tillfälle sa, ungefär:

“Vi lägger vår politiska plattform. Om fullmäktige vill något annat så får någon annan ta över styret”

De andra partierna satt tysta och lyssnade. Jag var dock tvungen att dementera att det borgerliga förslaget inte var berett. Ärendet styr- och ledningsmodell hade beretts i kommunstyrelsen och det var det som gällde. Sedan kunde förslag i ärendet lämnas när som helst fram till, och till och med under, sammanträdet. Varje enskilt förslag i ett ärende behövde inte beredas.

Lutz Rininsland (V) argumenterade för en återremiss. Han menade att det hittills i debatten stod 23-21 för kommunstyrelsens förslag. Det var inget bra att fullmäktige var så splittrat kring ett sådant viktigt dokument. Och upprepade att Vänsterpartiet ville se en dialog som skulle föra fram till ett klokt beslut.

Det blev ajournering.

Vänsterpartiet blev flitigt uppvaktat under pausen. Vänsterpartiet, och Medborgarpartiet, skulle ju avgöra utgången. Om ärendet inte blev återremitterat, hur skulle V rösta då? Vi höll fast vid vårt återremissyrkande. De andra blocken fick backa. Moderaterna var inte speciellt svårövertalade. De visste ju att de hade lämnat in förslaget så sent, och att de andra partierna behövde tid att sätta sig in i det. Socialdemokraterna pressade på, men gav med sig. Däremot ville deras “talesperson” Dan Nyberg (S), efter att ha rådfrågat “sin grupp”, göra vissa justeringar i motiveringen till återremissen. (Det krävs alltid en skriftlig motivering för en återremiss.) Den var mycket likt Vänsterpartiets ursprungliga förslag.

Efter ajourneringen läste jag upp motiveringen och hela kommunfullmäktige röstade för en återremiss av ärendet.

Motiveringen till återremissen hade följande lydelse:

“KF återremitterar ärendet till KS som får i uppdrag utifrån en bred dialog återkomma med ett nytt förslag till KF.”

Vänsterpartiets förslag på återremiss blev också kommunfullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige var enigt om att det var oenigt. Förslaget till en ny styr- och ledningsmodell får ta en runda till.

Jag tror, som sagt, att det var ett klokt beslut. Det är viktigt att ett sådant här styrande dokument blir så bra och robust som möjligt. Det är också en stor fördel om så många partier som möjligt står bakom. Det handlar ju om hur Vänersborgs kommun ska styras i framtiden.

Sedan fortsatte sammanträdet…

PS. Det går att se hela debatten och hela sammanträdet på kommunens hemsida – klicka här.

PPS. Läs gärna också ”KF 2: VA – återremiss igen”.

==

Bloggar om kommunfullmäktige den 15 februari 2023:

Kategorier:Kommunfullmäktige 2023, styrning, Vänsterpartiet

BUN 17 feb? Japp!

16 februari, 2023 Lämna en kommentar

Efter ett långt och intensivt sammanträde med kommunfullmäktige, som jag återkommer till, är det dags att ladda upp inför morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Nämndens sammanträden hålls alltid på måndagar, men morgondagens möte är ett undantag. Det beror på att det är sportlov nästa vecka. Tyvärr “drabbar” det farfar Kärvling och barnbarnet Olle som just nu är på besök. Småland har nämligen sitt lov denna vecka…

Morgondagens dagordning med BUN har följande utseende:

Sammanträdet börjar som vanligt med att en av nämndens verksamhetsområden presenteras lite noggrannare för nämnden. Denna gång är det förskolans tur. Det kommer att informeras om bland annat pedagogiska anpassningar och hur förskolan arbetar för att säkerställa att alla barn når sin potential. Det är “folk på fältet”, rektorer, specialpedagoger och pedagoger, som håller i föredragningen.

Nästa ärende är en information om “Patientsäkerhet- och kvalitetsberättelse för elevhälsans medicinska delar”. Det är Patientsäkerhetslagen som ålägger alla vårdgivare att skriva en patientsäkerhetsberättelse varje år. Och det tänker man kanske inte alltid på, men barn-och utbildningsnämnden är vårdgivare, också.

Från Patientsäkerhet- och kvalitetsberättelsen kan man notera att:

“Inga allvarliga vårdskador har inträffat under året och risken för att allvarliga vårdskador ska inträffa i framtiden bedöms som låg.”

Det låter tryggt, och det är ju så som det ska vara. Däremot kan man notera att det inte alltid är så lätt att följa upp t ex vaccinationer, tester av olika slag etc på alla barn och elever som är nya i kommunen. I underlaget noteras även en del brister i de lokaler som finns, men en del byggnader är gamla och utrymmena är inte sällan begränsade. Jag ser också att det har varit en del svårigheter med samverkan skola och BUP under förra året.

På januarisammanträdet behandlades den korta verksamhetsberättelsen (se “Nytt BUN imorgon”), på detta möte är det dags för den långa verksamhetsberättelsen. (Du kan ladda ner den långa verksamhetsberättelsen här.) Den långa berättelsen är naturligtvis längre än den korta. Den är helt enkelt utförligare och tar upp fler saker:

“årets verksamhet, särskilda händelser under året, målavstämning, resultat med övergripande analys, redovisning per anslagsbindningsnivå, nyckeltal, investeringar samt personalredovisning.”

Det kan återigen konstateras att barn- och utbildningsnämnden redovisade ett överskott år 2022 på 2,2 milj kr. Det är en avvikelse mot budget med endast 0,2 %.

I det följande tänkte jag återge en del fakta från (den långa) verksamhetsberättelsen. Jag ska försöka undvika att upprepa det jag skrev om den korta.

I kommunen finns 28 kommunala förskolor och 2 dagbarnvårdare. Nämnden bekostade i genomsnitt 2.131 placeringar inom förskola och pedagogisk omsorg. Det var en ökning med 18 barn jämfört med 2021. Antalet placeringar i den kommunala förskolan ökade dock med 47 barn. Det finns flera fristående förskolor och aktörer i Vänersborg som driver enskild pedagogisk omsorg.

I kommunen finns det 17 kommunala grundskolor och det finns fritidshem på alla F-6-skolor. Kommunen har två fristående aktörer, Fridaskolan och Vänersnäs skola. I genomsnitt gick 4.912 elever i grundskola/grundsärskola förra året. Det var en ökning med 7 elever jämfört med 2021. 12 % av eleverna går i en av friskolorna. Dessutom går 82 av Vänersborgs elever i någon skola i annan kommun.

BUN fick statsbidrag på sammanlagt 98 milj kr förra året. Förvaltningen skriver:

“De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott, men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider.”

Statsbidragens utformning skapar alltså problem med t ex planering, styrning och prioritering.

Nämndens kostnader består inte helt överraskande till största delen av personalkostnader, hela 637 milj kr. Bidrag till fristående förskolor och grundskolor samt barn- och elevplaceringar i andra kommuner uppgick förra året till 120 milj. I dessa pengar var en stor del också kostnader för personal. När det gäller andra kostnader så kan nämnas lokalkostnader 133 milj, måltider 60 milj, IT-kostnader (inkl digitala läromedel) 31 milj och skolskjutsar 26 milj kr.

BUN:s kostnader uppgick år 2022 till totalt 1.027,1 miljoner kr. Det är över en miljard…

Det har blivit 13 färre anställda inom BUN 2022 jämfört med 2021. Det är visstidsanställningarna som har blivit färre, -18 stycken, medan tillsvidareanställningarna ökade med 5 personer. Den största minskningen av antalet anställda skedde inom förskoleklass, -8. Det beror på en mindre årskull än 2021. Mätt i antal årsarbeten utifrån arbetad tid, inklusive mertid och övertid, ökade antalet med 12 årsarbeten.

Det var en större rörlighet bland personalen 2022 än året innan, 10,6%. Det tycker jag är en överraskande hög siffra. De flesta av dessa började arbeta i en annan kommun. 

Den totala sjukfrånvaron ökade och låg förra året på 10,1%. Det var korttidsfrånvaron som ökade mycket, främst på grund av Omikron-varianten i början av året. Psykisk ohälsa är också en viktig orsak till sjukskrivning. Det har lett till att de flesta av enheterna inom både förskola och grundskola under innevarande läsår har valt att arbeta med balans mellan förväntningar/krav och förutsättningar/resurser samt att få arbetsuppgifterna att rymmas inom arbetstiden. Det handlar om att skapa rimliga förutsättningar för att utföra arbetet – om kraven överstiger de resurser som finns under en längre tid, så ökar risken för ohälsa. (Se “Sunt arbetsliv” – “Alla behöver balans för att må bra”.)

Det råder fortsatt brist på legitimerad personal inom BUN:s verksamheter. Förvaltningen skriver:

“Inom grundskola och grundsärskola årskurs 7-9 är det fortsatt brist på framförallt behöriga lärare i matematik, NO och teknik men även spanska, slöjd, musik och behörighet inom grundsärskolan saknas. I grundskola och grundsärskola årskurs F-6 finns största bristen på behöriga lärare inom slöjd, hem- och konsumentkunskap, SvA och musik. Här finns dessutom behov av legitimerad personal i fritidshem, utökad behörighet för förskollärare inom förskoleklass samt speciallärare med specialisering inom utvecklingsstörning. Inom förskolan har det uppmärksammats att legitimerade förskollärare är mer svårrekryterade än tidigare … Övergripande för samtliga verksamheter är bristen på utbildade specialpedagoger vilket gör att obehörig personal i form av legitimerade lärare i vissa fall får axla detta uppdrag.”

Kompetensförsörjningen blir ett allt större problem, inte bara för Vänersborg utan för hela landet. Det är en utmaning för kommunen att locka hit utbildad och kompetent personal och behålla den som finns.

Det var en hel massa fakta som kan vara bra att ha koll på…

I nästa ärende ska förvaltningen redogöra för arbetet kring budgeten för år 2024. Det är ingen större hemlighet att de ekonomiska prognoserna är mycket dystra och att nästa år blir mycket “kärvt”. Det gäller inte bara BUN och Vänersborgs kommun. Staten borde gå in med resurser för att hjälpa kommunerna med att upprätthålla välfärden istället för att sänka skatterna för de med de högsta inkomsterna…

BUN ska, förhoppningsvis, godkänna det upprättade förslaget till investeringsbudget för fastigheter de kommande tre åren. På grund av kommunens tuffa ekonomiska läge och stora investeringsbehov är kommunledningens mål att dra ner eller skjuta fram investeringar. Varje nämnd ska därför göra noggranna överväganden och prioriteringar.

En investering som BUN vill prioritera högre än tidigare är byggandet av en ny idrottshall på Mariedalskolan. Den prioriteras upp i förslaget som ligger på ledamöternas bord imorgon. Idrottshallen ska så att säga byta plats i prioriteringen med Brålanda förskola och Granås förskola, som då alltså skjuts fram i tiden. Idrottshallen på Mariedal ska enligt planerna byggas 2026.

Nämnden ska godkänna ett yttrande om “Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning”.

Innan förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson (C) informerar om vad som har hänt sedan sist, ska Christin Slättmyr (S) utses att representera BUN i kommunala rådet för funktionshinderfrågor.

Och precis som i januari ska sammanträdet följas av en halvdags utbildning. Sedan är det helg och dags att ägna sig åt Olle. Handlingarna inför nästa veckas sammanträde med kommunstyrelsen får vänta några dagar…

Kategorier:BUN 2023, Mariedal, Verksamhetsberättelse

Kommunfullmäktige 15 feb (2/2)

14 februari, 2023 Lämna en kommentar

Anm. Detta är en fortsättning på söndagens blogg – “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)”.

Om ledamöterna har tur så hinner de lugna ner sig lite efter tre av sammanträdets riktigt tunga ärenden – kommunens styrning och ledning, bildandet av det kommunala aktiebolaget kring Halle- och Hunneberg samt den fördjupade översiktsplanen. (Se “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)”.) Sedan är det dags för fullmäktige att ta sig an ett antal motioner.

VA-motion

Först ut av de motioner som ska avgöras är Lena Eckerbom Wendels (M) motion om minskad tvångsanslutning till kommunens vatten- och avloppsnät. Jag har skrivit om motionen vid några tidigare tillfällen. Det första tillfället var när motionen lämnades in, och då var jag negativ till den. (Se “Motion om tvångsanslutning”.) Jag reagerade på formuleringar i motionens “brödtext”, framför allt på beskrivningen av kommunens Blåplan:

“De områden som har förts in på listan är områden där kommunen har en lagstadgad skyldighet att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp…”

Det höll jag inte med om alls. I Blåplanen pratas det om att 8 fastigheter kan utgöra ett större sammanhang. Ibland gör Blåplanen dessutom undantag och låter till och med 3-4 hus utgöra ett större sammanhang. Det krävs enligt svensk praxis åtminstone 20 fastigheter.

När motionen behandlades i kommunstyrelsen och Eckerbom Wendel (M) förklarade tanken bakom motionen så började jag tvivla på min tidigare uppfattning. (Se “KS (1): FÖP, VA och ekonomi”.) Tvivlen förstärktes av några mail i kommunens diarium från Gardesanna. Några sommarstugeägare beskrev sin besvikelse och desperation över att behöva betala omkring 200.000 kr för en VA-anslutning, trots att de hade en fungerande enskild avloppslösning. Och att de bara vistades i sommarstugan 8-10 veckor om året.

Så nu har jag ändrat mig igen – och tänker rösta för motionen. Det är inte vettigt att fastighetsägare ska tvingas betala så mycket så länge det finns en acceptabel enskild VA-lösning. Och det är inte vettigt att kommunen tvingar på sommarstugeägarna en anslutning, även om lagen nu skulle medge det…

De lagändringar i vattentjänstlagen (LAV), som riksdagen sa ja till den 22 juni 2022, innebär bland annat att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel.

Motion om kallbadhus

Göran Svensson (MBP) har motionerat om att:

“projekteringen av ett nytt kallbadhus påbörjas snarast.”

Motionen kommer att avslås främst av formella skäl. Det är nog helt enkelt så att Svensson har använt fel ord i motionen, nämligen att en “projektering” ska startas. En projektering kräver förstudie och investeringsbeslut – och sådana har inte gjorts eller fattats.

I nämndernas yttrande förekommer också andra skäl, alltifrån att badvattnet är dåligt på Skräcklan till att Vänersborgs kommun saknar en besöksnäringsstrategi. (Se “KS (21/12): Flera viktiga ärenden”.)

Göran Svensson (MBP) får antagligen skriva om sin motion och återkomma. Men jag tvivlar på att den kommer att antas ändå, Vänersborg har knappast råd med en investering i ett kallbadhus.

Motion om obebodda hus

Och sedan kommer en motion skriven av undertecknad Kärvling (V). Den handlar om en kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun. (Se “V-motion: Öde hus”.)

När jag skrev motionen, utifrån ett medborgarförslag, tyckte jag att det var en bra och okontroversiell motion. Den såg till hela kommunens bästa, framför allt landsbygdsdelarna. I svaret på motionen uttrycks att kommunen är positiv till motionens intentioner men sedan så sänker man den med ”GDPR”, ”svalt intresse med ödehus”, ”kommunen jobbar med frågorna på olika sätt” och ”bör hanteras av civilsamhället”. Det finns även slutsatser som torde vara direkt felaktiga, t ex att tomma hus förmodligen inte ökar inflyttningen och att erfarenheter från andra kommuner visar att intresset från fastighetsägarna har varit svalt.

Jag har svårt att förstå det negativa svaret. Det finns en mängd kommuner som inventerar obebodda hus. Våren 2022 hade nästan ett 60-tal kommuner initierat eller genomfört en inventering av obebodda hus. Några har till och med fått EU-bidrag för arbetet – Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors i ett gemensamt projekt. Framgångarna är stora på många håll. Det är bara att googla så ges det massor av exempel. Det har också varit reportage i tidningar och TV.

Några kommuner har arbetat fram handledningar om hur arbetet kan gå tillväga, t ex hur man ska undvika att bryta mot GDPR, öka intresset, jobba effektivt i kommunen och hur kommunen kan arbeta tillsammans med civilsamhället.

Kristianstads kommun är en av de kommuner som har arbetat med att inventera obebodda hus. Kommunen har också utarbetat en handledning som kan ladda ner. (Se Kristianstad “Obebodda hus”.) Handledningens slutord är värda att citeras:

“Baserat på mötena i fält upplever jag därför att de jag mött och pratat med har ett uppdämt behov av att känna sig betydelsefull i sin egen kommun. Om ödehusprojektet kan värna om att synliggöra landsbygdens betydelse för Kristianstads kommun betyder det att vi arbetar för en mer livskraftig landsbygd.”

I Kristianstad ser man arbetet med obebodda hus som landsbygdsutveckling. Arbetet leds av en landsbygdssamordnare. Det är något som jag också har motionerat om…

I svaret nämns det inga fördelar med att kartlägga obebodda hus. Det är bara svårigheter och negativa argument. Och jag tycker inte att det ska vara så. Behandlingar av motioner ska vara objektiva, även fördelar ska lyftas fram. Det är sedan vi politiker som ska göra ett val – och besluta.

Jag samlade argument för att jobba med obebodda hus från några kommuner. Det fanns hur många som helst. Jag tar några.

  • obebodda hus och verksamhetslokaler kommer till användning, ökat intresse att flytta till landsbygdsområden, natursköna lägen, ge barn närhet till naturen, kan leva klimatsnålt
  • människor flyttar ut på landsbygden, befolkningsökning, levande landsbygd, ökad utveckling av landsbygden, flyttkedjor öppnas
  • nya invånare, ökade skatteintäkter
  • förfallna byggnader renoveras, kulturhistoriskt värdefulla hus rustas upp, attraktivare områden
  • kan gynna den gröna näringen med fler potentiella producenter av lokal mat
  • cirkulär ekonomi

Jag förstår inte heller att ”Miljö och Hälsa” och ”Samhällsbyggnads” har varit de enda remissinstanserna. Borde inte motionen också gått till Byggnadsnämnden och Näringslivsavdelningen?

För mig känns det mycket underligt att en sådan här bra och egentligen helt opolitisk motion bara kan sägas vara besvarad och sedan förpassas till papperskorgen. Vänersborg skulle kanske till och med kunna söka EU-bidrag för ett projekt om kartläggning av obebodda hus…

Motion om nedläggningshotade skolor

Tor Wendel (M) har inkommit med en motion om skyldighet för kommunen att erbjuda andra aktörer att rädda nedläggningshotade skolor. (Se “KS (21/12): Flera viktiga ärenden”.)

Wendel menar att när en kommunal skola läggs ner så måste det vara lättare för andra (fristående) aktörer att ta över den. Han yrkar därför att det ska:

“införas en skyldighet för Vänersborgs kommun att erbjuda andra aktörer att ta över nedläggningshotade skolor”

När motionen behandlades i barn- och utbildningsnämnden så stod det bland annat så här i det yttrande som lämnades:

“Det är Statens skolinspektion som handlägger och beslutar i ärenden om godkännande av enskild huvudman för förskoleklass, grundskola och grundsärskola med mera (skollagen 2 kap, 7§). Det ligger inte inom barn- och utbildningsnämndens uppdrag att avveckla kommunalt huvudmannaskap eller att erbjuda fristående aktörer att ta över en skola. … Barn- och utbildningsnämnden har ett ansvar att ha beredskap för att ta emot alla elever vilket gör att barn- och utbildningsnämnden inte kan räkna bort elever som kan komma att erbjudas plats hos en eventuell framtida fristående huvudman vid beslut om byggnationer.”

Jag stod bakom BUN:s yttrande då och gör det fortfarande. För övrigt är jag emot fristående, vinstdrivande skolor, precis som hela Vänsterpartiet.

Motion om en en demokrati- och jämställdhetsberedning

Den sista motionen som ska avgöras på onsdagens kommunfullmäktige är en motion som kommer från Vänsterpartiet och som jag har varit med och undertecknat. (Du kan ladda ner motionen här.)

Motionen handlar i huvudsak om att “Demokratiberedningen” ska byta namn till “Demokrati- och jämställdhetsberedningen” och att beredningens uppdrag och verksamhetsområden ska utökas till att också innefatta jämställdhet.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Det har emellertid tagits en del kontakter som har lett till samtal och diskussioner. Det finns goda förhoppningar att motionen kommer att bifallas, eller åtminstone några av motionens yrkanden.

Övrigt

Det finns en del andra ärenden på dagordningen och också en del val.

Det kan noteras att det i vanlig ordning har lämnats en del medborgarförslag till kommunfullmäktige. Särskilt noterbart är att ett av förslagen handlar om att sänka åldersgränsen för seniorbiljett till 65+. Jag vet inte hur många medborgarförslag med detta yrkande som har lämnats, kanske 6-7 stycken. Dessutom har Vänsterpartiet vid upprepade tillfällen motionerat i frågan. (Läs mer på Vänsterpartiets hemsida -”Medborgarförslag Seniorbiljett”.) Medborgarförslagen ska inte behandlas eller avgöras på onsdag. De remitteras bara vidare till någon nämnd för beredning. När det gäller förslagen om seniorkorten 65+ lär de få ligga där i bortåt 2 år eller till och med längre. Det är ganska “oartigt”, kanske till och med respektlöst. (Här kan du läsa mer om seniorkorten 65+.)

Det blir med all sannolikhet ett långt sammanträde. Det återstår att se när ledamöterna “behagar åtskiljas”, som ordförandens eleganta formulering brukar lyda. Och glöm inte, sammanträdet är öppet för alla. Kan man inte närvara går det också att följa fullmäktige på kommunens webb-TV – i direktsändning.

Kategorier:jämställdhet, Kommunfullmäktige 2023, landsbygd, Motion, Skola, Skollokaler, VA

Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)

12 februari, 2023 1 kommentar

Kommunfullmäktige har sitt första sammanträde för i år nu på onsdag, den 15 februari. Det hålls i den nya sessionssalen, Bojorten. Mötet börjar kl 18.00 och det är som alltid offentligt.

Ledamöterna har denna gång lite extra mycket att läsa och sätta sig in i. Underlaget består av nästan 800 sidor och det är hela 25 ärenden som ska avhandlas.

Efter en del inledande formalia, som t ex närvarokontroll och val av justerare, har dagordningen följande utseende:

Revisorsrapport

Sammanträdet börjar med en information om en revisorsrapport. KPMG har granskat överförmyndarnämnden för de politiska revisorernas räkning. Rapportens sammanfattande bedömning är:

“Överförmyndarnämndens verksamhet bedrivs med tillräcklig styrning, ledning, uppföljning och intern kontroll.”

Sedan börjar allvaret.

Kommunens styrning och ledning

Det är tänkt att fullmäktige ska anta “Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”. Det är en stor, komplicerad och viktig fråga, och det för med sig att det finns många olika åsikter. Det är främst moderaterna som har synpunkter på det liggande förslaget och enligt ryktena så kan partiet till och med lägga fram ett alternativt förslag på onsdag. Moderater och liberaler i Vänersborg har en annan grundsyn på styrning och ledning än kommunledningen. De borgerliga partierna vill bland annat, som jag har uppfattat det, vara mycket tydligare med vad som är politikens respektive förvaltningarnas roll. (Se “KS (2): IT, Hunneberg, styrning och jämställdhet”.)

Det är emellertid inget annat parti som har sett förslaget än och det borgar för att det åtminstone kan komma att yrkas på en återremiss.

Vi får se vilken ställning kommunfullmäktige tar i ärendet. Det lär bli en ganska lång, intensiv och kanske till och med infekterad debatt. Det finns all anledning att återkomma.

Halle- och Hunneberg

Nästa ärende är också ett viktigt ärende. Kommunfullmäktige ska besluta att bilda:

“en gemensam kommunalt styrd verksamhet på Halle- och Hunneberg med uppdrag att driva framtida utveckling mot målet om en hållbar turismutveckling”

Förslaget har diskuterats i media och allmänheten har bidragit med många synpunkter. Ärendet har även diskuterats i kommunstyrelsen vid flera tillfällen och många frågor har ställts. Som jag ser det har frågorna besvarats på ett bra och nöjaktigt sätt. Det har också lett till att partierna tycks ha blivit överens.

Vänersborgs kommun ska bilda ett nytt kommunalt aktiebolag och bolaget ska ingå samverkansavtal med Trollhättans stad och Grästorps kommun. Det kan nämnas att både Trollhättan och Grästorp är positiva till det liggande förslaget, vilket är ytterligare ett argument för förslaget.

Stiftelsen Bergagården och Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska upplösas och deras verksamheter ska ingå i det nya aktiebolaget. Naturskolan ska dock läggas ner. (Det kan du läsa mer om på Vänsterpartiets hemsida – se “Bra beslut kan också ha en skuggsida”.) Museiverksamheten ska avvecklas, men i kommunstyrelsen gavs det försäkringar om att det inte innebär att allt utställningsmaterial ska typ kastas. Men det ska förändras och kanske göras modernare och attraktivare.

Jag tror att fullmäktiges beslut kommer att ge bättre förutsättningar att utveckla verksamheterna på bergen. (Se “KS (2): IT, Hunneberg, styrning och jämställdhet” och “Kommunstyrelse imorgon 31 aug”.)

Fördjupad översiktsplan

Det är inte slut på stora och viktiga ärenden. Fullmäktige ska också anta en fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön (FÖP).

Det har arbetats länge med FÖP:en. Den har varit på remiss och samråd, ändrats, återremitterats och omarbetats i flera omgångar. (Se “Dilemma: Hus eller träd?”.) Många invånare har även här lämnat synpunkter. De har, liksom flera remissinstanser, framför allt haft åsikter om Dalbobergen och Södra Onsjö. (Se “KS (1): FÖP, VA och ekonomi”.) Det har även framlagts kritiska synpunkter på att det i FÖP:en finns inritad en, i mina ögon, mycket tveksam och diskutabel GC-bro över Vassbotten vid Korseberg. (Se karta, nr 10.)

Kommunen har lyssnat och ändrat förslaget kring Onsjö, förslaget på ett nytt verksamhetsområde har lyfts bort. Däremot är fortfarande två områden på Dalbobergen markerade som utvecklingsområden för nya bostäder. (Se karta, områdena U22 och U23.) Och det trots att Länsstyrelsen:

“bedömer att de ingrepp som åtgärderna medför har en stor påverkan på riksintresse för friluftsliv … och att påtaglig skada inte kan uteslutas.”

Vänsterpartiet håller i detta fall med Länsstyrelsen. Det gör också Naturskyddsföreningen och några av kommunens nämnder, t ex miljö- och hälsoskyddsnämnden. Tyvärr tycks de tre stora blocken, S+C+KD+MP, M+L samt SD, stå bakom förslaget.

Det ska noteras att den fördjupade översiktsplanen inte är något juridiskt bindande dokument för den framtida användningen av mark och vatten i Vänersborg och Vargön. Det är mer av en vägledning. När det t ex ska byggas bostäder i ett “nytt” område måste det först upprättas detaljplaner mm. Detta faktum används för övrigt som argument för att bemöta flera av de kritiska synpunkter som har framförts av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen är även kritisk till utbyggnaden av Brättelänken, en ny väg mellan Onsjö och Öxnered. Den får naturligtvis inte gå för nära gamla Brätte. Sjöfartsverket är inte glad för GC-bron över Karls grav. (TTELA har för övrigt en bra artikel om den fördjupade översiktsplanen – se TTELA “Utvecklingsplan nära beslut – efter 17 år”.)

Det följer sedan ett antal “mindre” och inte lika kontroversiella ärenden. Då kan fullmäktiges ledamöter passa på att dra några djupa andetag innan några motioner ska behandlas. Mer om dem i nästa blogg – se ”Kommunfullmäktige 15 feb (2/2)”.

Kategorier:Översiktsplan, Hunneberg, Kommunfullmäktige 2023, styrning
%d bloggare gillar detta: