Arkiv
Framtiden för Vargöns hamn (1/2)
Det funderas, diskuteras, utreds, undersöks, beräknas och – funderas och diskuteras, igen. Hur ska Vänersborgs kommun lösa hamnfrågan? Ska hamnen i Vänersborg läggas ner? Ska hamnen flyttas till Vargön?
Eller, ska Vänersborgs kommun ha någon hamn överhuvudtaget?
Det finns många frågor, men knappast några säkra svar. Inte än. Det var annorlunda den 18 juni 2014. Då fattade majoriteten i kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut (se ”Hamnfrågan avgjord”):
“Kommunfullmäktige antar som en inriktning att hamnen i centrala Vänersborg flyttas till Vargön i enlighet med i nuläget framtagna underlag.”
Alla partier, nästan, var helt säkra på sin sak. Kommunens hamn skulle ligga i Vargön.
Formuleringen i beslutet, “i nuläget framtagna underlag”, var intressant eftersom det i underlaget stod:
”beslutsunderlaget behöver kompletteras på ett antal punkter innan ett eventuellt beslut kan fattas.”
Det låtsades inte betongpartierna om. De stod övertygade bakom inriktningsbeslutet. Det var bara Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet (nu Medborgarpartiet) som inte röstade för förslaget.
Det har sedan 2014 smugit sig in en del osäkerhet och också uppstått en hel del tvivel i hamnfrågan. Det är inte lika självklart längre att hamnen ska flyttas till Vargön.
Det var en stor anledning till att kommunstyrelsens ledamöter och ersättare fick information och diskuterade hamnfrågan under gårdagens sammanträde. Det fattades emellertid inga beslut.
En av orsakerna till osäkerheten och tvivlet är att Vänersjöfartens framtid är oviss. Framför allt är det mycket oklart hur ombyggnaden av slussarna i Göta älv kommer att påverka sjöfarten. Fartygen kanske inte kan gå förbi slussarna i Trollhättan på 3-4 år och då kommer alla transporter med nödvändighet att få ta landvägen. Sedan lär det bli tveksamt om transporterna flyttas tillbaka till Vänern och Göta älv.
I tjänsteskrivelsen till kommunstyrelsen igår formulerades det på följande sätt:
“det blir stora utmaningar att inom rimlig tid återfå dessa transportörer och godsslag igen.”
Det betyder att det kanske inte behövs någon hamn i Vänersborgs kommun överhuvudtaget…
Trafikverket kommer enligt uppgift med besked om slussarna i Trollhättan under hösten.
Det är inte bara Vänersjöfartens osäkra framtid som kastar sina tvivel över hamnfrågan.
Det tycks som om en hamn i Vänersborgs centrum är utesluten i alla scenarier. Tanken och planerna är ju att omvandla området Sanden/Lilla Vassbotten till en ny stadsdel för bostäder med centrumverksamheter i entréplan, kontor och till viss del handel. Det föreslås vidare gångbryggor, nya parker och nya GC-vägar. För hela konceptet är närheten och kontakten med vattnet viktig. Med andra ord, med de planer som finns för Sanden/Lilla Vassbotten måste den nuvarande hamnverksamheten:
“förändras, flyttas eller avvecklas.”
Även om hamnen i centrum avvecklas så måste den “gamla” hamnen repareras och återställas. Utvecklingsledare Björn Martinsson på Vänersborgs kommun sa till TTELA den 28 oktober 2021 (se TTELA “Nästa år rustas Vänersborgs hamnar upp”):
“Delar av kajen är avstängd eftersom skicket inte är bra. Betongen har vittrat sönder och armeringen har rostat. Vi ska reparera hela kajen.”
Martinsson upprepade även på kommunstyrelsens sammanträde igår att kajen måste repareras. Kajanläggningarna är nämligen bristfälliga, och naturligtvis innebär reparationer kostnader. I handlingarna till kommunstyrelsen stod det:
“Ett förslag till enklare renovering för mindre del av kajen och i övrigt en anpassning till nu föreliggande förslag till detaljplan har kostnadsuppskattats till ca 26-35 mnkr i 2022 års prisläge.”
Och det finns dyrare alternativ… Och det finns inflation…
Det är ett tufft ekonomiskt läge för kommunen just nu och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skärskådar varje investering noga. Min uppfattning är att Augustsson vill vara säker på sin sak innan han förordar kostnadskrävande ekonomiska satsningar som en hamnflytt.
Den 12 oktober förra året beslutade kommunstyrelsen att:
“ge kommundirektören i uppdrag att behovsutreda, konsekvensbeskriva och kostnadsuppskatta en omlokalisering respektive nedläggning av hamnen i Vänersborg.”
Det handlade naturligtvis inte i första hand om hamnen på Lilla Vassbotten/Sanden, det handlade om det vore lämpligt att flytta hamnen till Vargön. De stora tvivlen hade alltså resulterat i ytterligare en ny utredning. Det var alltså den som låg på kommunstyrelsens bord igår.
Visst finns det fördelar med en hamn placerad i Vargön, om kommunen nu ska ha en hamn överhuvudtaget. Fartyg som kommer söderifrån och som ska till Vänersborg slipper att passera slussen vid Brinkebergskulle och även broöppningar vid Gropbron och Järnvägsbron. I Vargön finns det också markområden som kan möjliggöra expansion och utveckling och det är goda is- och djupförhållanden.
Men…
Det bedöms att:
“en ny mindre hamnanläggning (plats för en båt av Vänermax-storlek) i Vargön kräva investeringar på ca 250 – 300 mnkr i 2023 års prisläge.”
250-300 miljoner kronor…
Hamnen i Vargön hamnar i samma prisklass som Arena Vänersborg. Den bedömda kostnaden innebär ca 15 milj kr i årlig kapitalkostnad om avskrivningstiden är på 50 år och räntesatsen 3%. Även om ingen tror att det kan vara sant, så är emellertid inkomsterna från arenan större än för en hamn i Vargön… Kommunens intäkter från den nuvarande hamnen på Lilla Vassbotten/Sanden ligger i genomsnitt för åren 2017-2021 på 203.000 kr per år. Och förra året var det ännu 
mindre verksamhet i hamnen i Vänersborg, endast 60.000 ton hanterades. Det innebar också att intäkterna var mindre än tidigare. På gårdagens kommunstyrelse meddelade ordförande Benny Augustsson (S) att kommunen även har fått 576.000 kr från Vänerhamn AB i aktieutdelning. Det var inte mycket att prata om i sammanhanget tyckte Augustsson, men för fullständighetens skull…
Fortsättning följer i bloggen ”Framtiden för Vargöns hamn (2/2)”.
Tunga ärenden på KS 3 (29/3)
Anm. Fortsättning på bloggen “Tunga ärenden på KS 2 (29/3)”.
Kommunstyrelsen har en mängd viktiga ärenden att avhandla på sitt sammanträde på onsdag. Det återstår att se om alla ärenden hinns med…
Ska Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) slås samman med Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän? Ja, det vill i varje fall direktionerna i de båda kommunalförbunden. NÄRF:s nye ordförande Dan Nyberg (S) meddelade detta i TTELA häromsistens. (Se TTELA “Närf kan upphöra i sin nuvarande form”.)
“Den här typen av fusioner är inget unikt för räddningstjänsten utan i många delar av samhället inser man att man är för små.”
Sa Dan Nyberg till TTELA, och föregick på sätt och vis beslutet i kommunstyrelsen:
“Det är annorlunda och anmärkningsvärt om någon kommun säger nej. Vi är tydliga med att det här vore det bästa för både Närf och Mitt Bohuslän.”
Nyberg kan naturligtvis ha helt rätt, men det återstår några frågor för kommunstyrelsen. Det är lite oklart var t ex de ekonomiska besparingarna ligger. Det talas om mindre administration, men ska några tjänster försvinna? Det talas om att den gemensamma operativa förmågan ska bli starkare och mer robust, men den har ju visat sig effektiv redan när förbunden har samarbetat. Det råder enligt underlaget en hög arbetsbelastning i båda förbunden, men på vilket sätt blir arbetsbelastningen mindre med en sammanslagning?
Jag har också fått signaler från personal på NÄRF som inte är helt tillfreds med planerna. Det sägs att processen med sammanslagning har skett utan att personalorganisationerna har fått delta. Jag vet inte riktigt om det stämmer, men i underlaget finns inget om vilka synpunkter personalen på golvet, framför allt brandmännen, har framfört. Jag ser inte heller någon riskbedömning. Det sägs dock att det gjordes en sådan för några år sedan.
I broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor” från Arbetsmiljöverket, så står det, riktat till de politiker som beslutar:
”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs. … Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas.”
Dialog och samverkan ska ske före ett beslut. Jag tror knappast att en analys av konsekvenser gjord för ett antal år sedan duger…
I Vänersborg håller partierna hårt i plånböckerna. Ja, inte i kommunens plånböcker utan i sina egna, i sina partiers. De vill allihop att kommunen ska fortsätta betala ut höga bidrag, som höjs automatiskt varje år, till sina respektive partier. Skälet är att det finns andra kommuner som betalar ut högre partistöd… Som Trollhättan. Men då är det glömt att det nya borgerliga styret i Trollhättan har skurit ner på partistödet. Men i Vänersborg är det uteslutet. Det är bara Vänsterpartiet som tycker att partierna kan spara lite pengar åt 
kommunen genom att skära ner på partibidraget, när kommunfullmäktige kräver, och kommer att kräva i ännu större omfattning, att alla andra i förskola, grundskola, gymnasium, äldrevård och hemtjänst osv ska göra det.
Kommunstyrelsen tycker med andra ord att min “Motion om partistöd” ska avslås…
Göran Svensson i Medborgarpartiet har motionerat om att stenpiren i Sikhall ska förlängas så att kommuninvånarna på Dalslandssidan har möjlighet att få kommunal båtplats i sitt närområde.
Det föreslås avslag, vilket jag både håller med om och inte. Visst ska stenpiren förlängas, men det är inget som kommunen i nuläget kan göra. I underlaget står det:
“Innan kommunen kan ta ställning till eventuell utbyggnad av piren behöver bland annat utredas frågor kring ägande, nyttjanderätt, förvaltning, utformning, miljöpåverkan, kostnader och finansiering.”
Så är det. Och framför allt handlar det om pengar, det handlar om “flera miljoner kronor” skriver samhällsbyggnadsförvaltningen. Det finns emellertid en person med ekonomiska muskler i Sikhall som skulle kunna göra detta – Magnus Larsson… (Se “Sikhalls framtid avgörs”.)
Det är också tveksamt om kommunen kan tillgodose motionsställarens önskemål. Som Magnus Larsson skrev i en inlaga om fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall:
“Att kommunen skulle behålla stenpiren och bedriva konkurrerande verksamhet på en brygga de förköpt för rörliga friluftslivet ifrågasätts starkt om det ens är lagligt.”
Hela frågan bör, som förvaltningen skriver i underlaget, utredas inom ramen för detaljplanearbetet. Det gäller bara att detaljplanen, som byggnadsnämnden beslutade skulle upprättas 2015(!), blir klar någon gång.
Medborgarförslagen om fartnedsättande åtgärder och övergångsställe på Restadvägen föreslås bli avslagna. Jag kan hålla med om detta, trafiksäkerheten verkar vara tillräckligt bra på sträckan. Dock har:
“den förhöjda korsningen med Ekevägen med tiden blivit väl mjuk vilket behöver åtgärdas.”
Kommunen ska lämna svar på en remiss, “Vägar till ett tryggare samhälle, Kraftsamling för barn och unga”. Det är Justitiedepartementet som vill ha ett yttrande kring ett delbetänkande gällande “kraftsamling för barn och unga i kontexten av samhällets förmåga att förebygga barns och ungas delaktighet i brott”.
Tyvärr har varken socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden fått verkliga chanser att svara på remissen. Det är ju i dessa nämnder både sakkunskap och konkreta erfarenheter finns.
Kommunstyrelsen ska också få information och också diskutera resultaten av medarbetarundersökningen 2022 för kommunstyrelseförvaltningen specifikt och kommunen i stort. Medarbetarundersökningen borde emellertid få några egna bloggar… (Om jag hinner.)
Även nämndernas verksamhetsberättelser för 2022 borde få egna bloggar. Men det skulle lämpligtvis kunna bli i samband med behandlingen i kommunfullmäktige. Verksamhetsberättelserna ska nämligen fastställas där. Då brukar det också bli en del synpunkter på nämnderna verksamheter och måluppfyllelse. (Jag skrev en del om barn- och utbildningsnämndens korta verksamhetsberättelse i januari – se “Nytt BUN imorgon”.)
Det är samma med årsredovisningarna. De ska också behandlas i kommunfullmäktige i april. Det kan väl dock konstateras redan nu att resultatet för år 2022 uppgick till inte mindre än +180 milj kr. Det var 140 milj bättre än budget. Det hade varit bra om en del av detta överskott hade avsatts i resultatutjämningsreserven (RUR). Då hade pengarna kunnat användas nästa år, och kanske även i år… Investeringarna är också intressanta. Det investerades för 516 milj kr förra året.
Britt-Mari Karlsson från Vänsterpartiet ska väljas in i “Samordningsgruppen för miljö och klimat”.
Kommunstyrelsen ska vidare besluta om att avsätta 180.000 kr för arbete med inventering av objekt för uppdatering i Tillgänglighetsdatabasen.
Tillgänglighetsdatabasen (TD) är en databas, för övrigt den enda i Sverige, som:
“erbjuder information till invånare och besökare om fysisk tillgänglighet i vardagen.”
TD ägs, drivs och utvecklas av Västra Götalandsregionen. Den:
“sprider kunskap om att små åtgärder kan skapa tillgängliga miljöer. Bristande tillgänglighet innebär diskriminering. Arbete med tillgänglighet leder till ökad hälsa, demokrati och delaktighet för invånarna.”
Avslutningsvis.
Vänersborgs kommun har ingått en samverkansöverenskommelse med polisen och undertecknat ett medborgarlöfte för Vänersborg. Syftet är att samverka lokalt mot brott och otrygghet. Det handlar om 500.000 kr till bostadsområdet Torpa. Dessutom ska kultur- och fritidsnämndens få 500.000 kr för att erbjuda barn och unga meningsfulla aktiviteter under sommarlovet 2023.
Och med detta betraktar jag redovisningen av kommunstyrelsens ärenden på onsdag som avslutad, trots att det egentligen finns mer att skriva om…
==
I denna bloggserie:
- ”Tunga ärenden på KS 1 (29/3)” – 25 mars 2023
- ”Tunga ärenden på KS 2 (29/3)” – 26 mars 2023
- ”Tunga ärenden på KS 3 (29/3)” – 28 mars 2023
Skriet från hustaket
I morse vaknade jag vid 4-5-tiden. Det var något som störde. Jag hade en svag, obestämd känsla av ångest. Det var något som inte stämde. Var det sommartiden som spelade kroppen ett spratt? Kan det ha varit en dröm? Hade någon tittat in genom fönstret? Eller hade någon tagit sig in i källaren? Nä, larmet hade inte gått.
Solen var på väg upp men det var fortfarande svårt att se ut. Gryningsljusets strålar var fortfarande för svaga. Då. Som en blixt från en klar himmel. Ett hemskt oljud. Ett skri. Var det larmet? Hade någon ändå trots allt tagit sig in i källaren?
Det var ett skri från hustaket! Ett ensamt vansinnesvrål.
Nej! Det är inte sant. Redan…?
Vrålet följdes av fler. Invasionen var i full gång. Det var en kollektiv attack. Fiskmåsarna intog hustaken. Årets ockupation hade börjat.
Fiskmåsarna är här!
Måsarnas angrepp sattes in precis på samma datum som förra året. Skillnaden i år är att det är minusgrader och faktiskt lite snö på taken. Kanske innebär det att de 
äckliga varelserna fryser ihjäl? Knappast. Det är en förhoppning som just bara är en förhoppning. Men om de lägger ägg så kanske äggen fryser…? Enligt uppgifter på nätet (se “Fiskmås”) läggs inte äggen förrän i början på maj. Hoppet grusades. Ångesten tilltog.
Men vad har fiskmåsarna här i Nordstan att göra redan idag? Ska det ta så lång tid att bygga bo eller är det helt enkelt så att fiskmåsparen vill vara i god tid så att de får de bästa platserna på taken? Med utsikt och anfallsavstånd till mitt hus och min trädgård? Och till mig.
Fiskmåsparet stirrar på mig från hustaket – outgrundligt, misstänkt. Luriga blickar. Vad tänker de på? Planerar de hur de ska synkronisera sina tarmuttömningsattacker på fönster och trädgårdsmöbler under säsongen. Eller på mig? Kanske tänker de bara, stackars sate. Han ska inte få någon lugn och rofylld sömn förrän i juli… Jag vet. Jag har bott i Nordstan i 35 år.
Fiskmåsar har ingen respekt för personlig integritet.
Det är en klen tröst att studier visar att fiskmåsarna numera minskar i antal i Sverige. Det tycks emellertid inte gälla i Nordstan i Vänersborg. Det borde vara som i Turkmenistan. Där har staten tagit hand om problemet – fiskmåsarna är utrotade.
I Vänersborg bryr sig inte kommunen. Kommunen har andra problem att tänka på. De flesta fastighetsägare tar inte heller sitt ansvar, de tycks inte bo i sina egna fastigheter.
Och under tiden får invånarna i Nordstan räkna dagarna tills den nya generationen fiskmåsar är flygfärdiga och kan ge sig av till kobbarna och skären i Vänern – deras naturliga habitat.
102 dagar…
Tunga ärenden på KS 2 (29/3)
Anm. Fortsättning på bloggen “Tunga ärenden på KS 1 (29/3)”.
På det tunga och sannolikt mycket långa sammanträdet med kommunstyrelsen (KS) på onsdag ska det fattas beslut om en rad viktiga, och ibland mindre viktiga, ärenden. Flera av ärendena kommer att gå vidare till kommunfullmäktige för slutligt avgörande.
Det första beslutsärendet handlar om att kommunstyrelsen ska meddela planuppdrag för att:
“pröva möjligheterna till bad, ställplatser med viss service, gästhamn, aktivitetsområden samt vattenanknuten föreningsverksamhet genom en ny detaljplan för norra Sanden i Vänersborg.”
Det kan noteras att kommunstyrelsen, till skillnad från samhällsbyggnadsnämnden, inte vill att Fisktorget, dvs det som vi infödda vänersborgare kallar Fisketorget eller Fesketorget, ska ingå i planuppdraget.
Denna gång handlar beslutet i KS dock bara om att en detaljplan ska upprättas, inte om hur Sanden norra ska förväntas utvecklas och bli. Planerna för området är stora och det blir mycket intressant att så småningom få se resultatet. Det framtida förslaget till detaljplan kommer sannolikt att engagera många vänersborgare tror jag. Det dröjer nog ett tag dock.
Ärende 6 , “Konsekvensbeskrivning Vänersborgs hamn”, är ett ärende som återkommer för beslut vid ett senare tillfälle. (I min förra blogg “Tunga ärenden på KS 1 (29/3)” kan du se hela dagordningen.) Det ska alltså inte fattas något beslut på onsdag, när det ska ske vet bara kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Däremot är det ett oerhört viktigt ärende. Det handlar om en eventuell investering på upp mot 300 miljoner kronor. 300 miljoner… Jag har skrivit en hel del bloggar i hamnfrågan (se “Hamnflytt till Vargön 1: Kostnader”, “Till vilken nytta?” och “Trollhättan?”) och planerar att återkomma med fler bloggar i frågan.
Kommunstyrelsen ska vidare godkänna ett hyresavtal som innebär att den ska hyra Bojorten för 1,1 milj kr per år. Kommunen ska alltså hyra av sig själv och pengarna cirkulera mellan förvaltningarna… Det slog mig att hyran kanske är väldigt hög för andra som skulle vilja hyra Bojorten, fast det vet jag inget om än. Om kommunstyrelsen betalade lite mer i hyra så skulle andra kanske kunna hyra den billigare. Och då kanske fler “utomstående” skulle göra det. Vilket skulle inbringa större inkomster till kommunen… En tanke, kanske helt fel – vad vet jag…
Kommunstyrelsen ska besluta om att Gröna Klustret på Nuntorp ska få 200.000 kr i bidrag i år och två år framåt. Pengarna ska gå till projektet “Grön tillväxt Fyrbodal”. Det är ett projekt för att:
“genomföra kompetenshöjande insatser och förbereda och initiera projekt som verkar för att implementera och nyttogöra innovationer som stärker lantbrukets möjligheter att öka lönsamhet, produktion och sysselsättning samt leder till grön omställning inom de gröna näringarna och därtill kopplad förädlingsindustri.”
Beslutet ska bara gälla om Västra Götalandsregionen är med och finansierar. Själv tror jag på Gröna Klustret…
Funktionsrätt Vänersborg har ansökt om ett verksamhetsbidrag på 250.000 kr. Det skulle innebära en höjning av bidraget med 100.000 kr. Funktionsrätt Vänersborg har nämligen tidigare erhållit 150.000 kr av kommunen. Förslaget i KS är att höja bidraget med 25.000 kr, till 175.000 kr. Jag kan tycka att höjningen är lite snål – och funderar på att föreslå en höjning till 200.000 kr, dvs med 50.000 kr. Funktionsrätt Vänersborg utför ett bra arbete och är viktig för kommunen. Det höjda bidraget behövs till ökade kostnader för löner, hyra och el.
Kommunen ska förvärva fastigheten Krassen 10 från Vänersborgsbostäder för nästan 5 milj kr. Det är den gamla flickskolan det handlar om. Priset är sannolikt helt i sin ordning, men det beräknas att nödvändiga renoveringar ska gå på 12,3 milj kr. Och det i sin tur låter väldigt dyrt…. Det är tänkt att lokalerna bland annat ska användas av socialförvaltningen till verksamheten “Råd och stöd”. Och det är lite bråttom med beslut. Till sommaren vill ju Tingsrätten komma igång och bygga nytt vid Tandvårdshuset. Det är där som “Råd och stöd” är placerat idag… (Se TTELA ”Klart för ny domstolsbyggnad i Vänersborg”.)
Ärende 13 är jag lite osäker på. Kommunstyrelsen tänker föreslå samhällsbyggnadsnämnden att:
“tillskapa bostäder för ensamhushåll i nära samverkan med socialnämnden”
Det framgår inte, i varje fall för mig som inte sitter i socialnämnden, vilka “ensamhushåll” som avses. Hur som helst måste “utmaningarna” för dessa “ensamhushåll” lösas.
Beslutet i KS innebär att samhällsbyggnadsnämnden ska:
“starta lokalplanering för ensamhushåll genom nybyggnation på befintlig kommunal mark eller inköpt fastighet alternativt inköp av befintlig bostad”
Kommunfullmäktige ska anta en ny fastighetsstrategi och som vanligt behandlas ärendet först i kommunstyrelsen. Fastighetsstrategin är ett styrande dokument som ska klargöra:
“på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”
Det kan kanske vara av intresse när kommunen enligt strategin ska, eller kan, äga fastigheter:
- “Kommunen bör i huvudsak äga de fastigheter som behövs för den egna verksamheten”
- “Kommunen bör äga fastigheter som bedöms som strategiska för den långsiktiga samhällsplaneringen”
- “Kommunen ska eftersträva att ha ett markinnehav i syfte att främja samhällsutvecklingen”
- “Kommunen ska eftersträva ett markinnehav som tillgodoser allmänna intressen att bevara och utveckla frilufts-, natur- och kulturvärden”
- “Kommunen ska arbeta aktiv med den kommunala markreserven i syfte att säkra långsiktiga utvecklingsbehov”
- “Kommunen kan äga de fastigheter som har stark koppling till kommunens historia och som är av stort lokalt kulturhistoriskt värde”
- “Kommunen kan även äga fastigheter som upplåts till verksamhet utanför den kommunala organisationen där nyttjandet sammanfaller med ett kommunalt intresse och ligger inom ramen för den kommunala kompetensen”
- “Kommunen kan äga fastigheter för att underlätta robust samhällsutveckling genom att ha rådighet över till exempel skyddsskogar, skyfallsstråk och möjliggöra klimatanpassningsåtgärder”
- “Kommunen kan förvärva fastigheter i syfte att hantera lokala störnings- och risksituationer”
Det som slog mig i dessa punkter är hur långsiktigt ett “långsiktigt utvecklingsbehov” är. Nyligen skrev samhällsbyggnadsförvaltningen att det kunde vara upp till 200 år. Men det kanske bara gällde Sikhall… (Se “Sikhalls framtid avgörs (4)”.)
En bra fastighetsstrategi är viktigt för en kommun att ha, men beslutsförslaget är på fyra A4-sidor. Ändringar mening för mening redovisas nämligen utifrån det gamla förslaget. Det blir i det närmaste helt oöverskådligt. I kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) avstod moderaterna från att delta i beslutet. Jag vet inte varför.
Oj. Bloggen börjar bli lite väl lång. Jag tror att jag slutar här och återkommer med resten av kommunstyrelsens ärenden imorgon.
Fortsättning i bloggen ”Tunga ärenden på KS 3 (29/3)”.
==
I denna bloggserie:
- ”Tunga ärenden på KS 1 (29/3)” – 25 mars 2023
- ”Tunga ärenden på KS 2 (29/3)” – 26 mars 2023
- ”Tunga ärenden på KS 3 (29/3)” – 28 mars 2023
Tunga ärenden på KS 1 (29/3)
Det blir ett långt och “tungt” sammanträde med kommunstyrelsen på onsdag. Dagordningen har följande utseende:
Det är som synes många och komplicerade ärenden. Det är mycket för kommunstyrelsens politiker att läsa, försöka förstå och ta ställning till. I det här fallet är nog frågan om det är möjligt. De flesta i kommunstyrelsen
är ju fritidspolitiker. Hur ska de hinna läsa över 1.000 sidor över en helg och några vardagskvällar? Och om de inte hinner igenom underlaget så är sannolikt risken tämligen stor att det blir en mer eller mindre oreflekterad röst på tjänstepersonernas beslutsförslag. Eller också en röst på det förslag som gruppledaren förordar…
Men om inte den digra dagordningen med alla ärenden vore nog, så finns det ett “dolt” ärende som nog får de flesta ledamöter att undra – är det planerat ett 2-dagarssammanträde med kommunstyrelsen kommande vecka?
Ärende 2, “Information vid kommunstyrelsens sammanträde”, visar sig nämligen innehålla följande informationspunkter:
Jag tänkte i två bloggar kortfattat gå igenom de viktigaste och intressantaste ärendena. Det går att ladda hem kommunstyrelsens kallelse. Här får man samma underlag som kommunstyrelsens ledamöter. (Klicka här för att ladda hem underlaget.)
Sammanträdet börjar med en så kallad bolagsdag. Kommunens helägda aktiebolag och två av kommunalförbunden ska redovisa sina verksamheter och, antar jag, årsbokslut. Då blir det också en hel del ekonomi.
Kommunens aktiebolag är Hunnebergs kungajakt- och viltmuseum, Fastighets AB Vänersborg, AB Vänersborgsbostäder och Vattenpalatset Vänerparken AB.
Det är bra att kommunstyrelsen får en redovisning. Det är viktiga bolag som alla kommuninvånare gemensamt äger. Det är också stora summor av Vänersborgs skattebetalares pengar som går till exempelvis kommunalförbunden Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) och Kunskapsförbundet Väst (KFV). Det bör också ske en liknande redovisning i kommunfullmäktige kan jag tycka. Och om jag inte minns fel så har kommunfullmäktige bifallit en motion med detta yrkande.
“Bolagsdagen” lär ta sin “lilla stund”. Det vore ju tråkigt om de olika representanterna från bolagen skulle behöva skynda på sina presentationer när de nu avsätter tid för att informera några av “sina ägare” i kommunhuset.
De flesta föredragningar under punkten “Information” handlar om ärenden som kommunstyrelsen (KS) ska ta beslut om senare under sammanträdet. Men några föredragningar handlar om ärenden som det ska beslutas om vid senare tillfällen under våren, t ex hamnfrågan. En del information hör till kategorin “bra att veta”, men som kanske skulle behöva diskuteras ordentligt bland politikerna. Jag tänker t ex på medarbetarundersökningen.
Det är för övrigt mer information. Kommundirektör Lena Tegenfeldt ska redogöra för vad hon har sysslat med sedan sist. Det gör kommundirektören skriftligt nu för tiden. Kommundirektörens information är en stående punkt på alla sammanträden, liksom att de tre kommunalråden ska informera på samma sätt. De gör det också skriftligt. Ledamöter och ersättare i KS har tillfälle att ställa frågor till både kommunalråden och kommundirektören.
Efter alla informationspunkter är det dags för en dialog. Det handlar om “Styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”. Hur ska kommunen styras i framtiden…?
Ärendet är något av en långkörare. Det har återremitterats i kommunstyrelsen och när ärendet var uppe för slutligt beslut i kommunfullmäktige i februari så återremitterades det igen, på mitt förslag faktiskt. Fullmäktiges motivering var (se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”):
“Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen som får i uppdrag utifrån en bred dialog att återkomma med ett nytt förslag till kommunfullmäktige.”
Det är väl tänkt att den “breda dialogen” ska ta sin början på onsdag. Det återstår att se hur dialogen planeras att genomföras. Jag antar att kommundirektören inleder och att kommunstyrelsen sedan delar upp sig i mindre grupper. Hur fortsättningen ska se ut får vi sannolikt information om på sammanträdet.
Jag vet inte vad klockan är när KS är klara med ovanstående punkter. Men efter all information och en del frågor och diskussioner är det dags att gå in på de ärenden där det ska fattas någon form av beslut. Och som synes finns det en hel del viktiga frågor som ska behandlas…
Det får bli i nästa blogg. Se ”Tunga ärenden på KS 2 (29/3)”.
==
I denna bloggserie:
- ”Tunga ärenden på KS 1 (29/3)” – 25 mars 2023
- ”Tunga ärenden på KS 2 (29/3)” – 26 mars 2023
- ”Tunga ärenden på KS 3 (29/3)” – 28 mars 2023
BUN 20/3 -23
I måndags sammanträdde barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det var nästan inga beslutsärenden på dagordningen, men trots det blev sammanträdet mycket långt. Inte förrän kl 15.42 kunde ordförande Bo Carlsson (C) avsluta mötet – och då var det bara för att lämna över ordet till tjänstepersonerna i förvaltningen. Det var dags att “runda av” sammanträdet med en entimmes utbildning kring styrande dokument.
Nämndens sammanträden börjar alltid med en verksamhetsuppföljning. Det är personer “på golvet” som kommer till oss politiker och berättar om vad de arbetar med. Det gör att politikerna i nämnden får en ganska bra bild av vad som händer inom vårt fögderi. I måndags var rektorer och annan personal från några F-6-skolor och berättade under temat ”Elevers resultat ska förbättras”.
Det är tyvärr på det viset att betygsresultaten sjunker i åk 6. Resultaten ligger långt under de förväntade och det är till och med så att Vänersborg sticker ut i landet.
Det pågår ett intensivt arbete med att försöka ta reda på orsakerna till de dåliga resultaten och vad som behöver förändras. Rektorer och pedagoger har inte hittat några definitiva svar än, men det är uppenbart att antalet elever i behov av särskilt stöd ökar.
Nämnden fick höra hur olika mellanstadieskolor arbetade med att försöka förbättra elevernas resultat. Det blev en del om organisation. Och det är ju det som vi politiker bland annat sysslar med. Organisation i bred bemärkelse hänger ju inte helt sällan ihop med pengar… Själv är jag mer intresserad av själva pedagogiken och tankarna kring inlärning och undervisning för att höja resultaten. Men det beror väl på att någonstans i mitt undermedvetna är jag fortfarande lärare…
De här verksamhetsbesöken är mycket givande för politikerna i nämnden.
Västtrafik besökte BUN och informerade om framför allt taxiresor. Det var med anledning av att det hade framkommit en del klagomål kring just dessa. Efter nästan en timmes föredragning rätades de flesta frågetecken ut.
Det hör inte till vanligheten att barn- och utbildningsnämnden behandlar sekretessärenden. Det fanns fyra sådana denna gång. Alla handlade dock om samma sak, “Regelbunden tillsyn fristående förskola”. Nämnden har nämligen tillsynsansvar för de fristående förskolor som ligger i kommunen. Det är de 
enskilda förskolorna Fridaskolan, Korseberg, Karten och Vetegrodden. Med de bestämmelser som finns om offentlighetsprincipen kring aktiebolag etc så hade kommunens jurister bestämt att ärendena löd under sekretess.
Det innebar att samtliga fick lämna rummet utom de tjänstgörande ledamöterna och de tjänstepersoner som var involverade i tillsynen. Jag får självklart inte yppa något som var sekretessbelagt, inte ens beslutet var offentligt. Det tyckte jag dock inte lät ok i mina öron.
Ärendet tog också sin tid och när vi var klara var det dags för lunch.
Efter lunchen var det pigga ledamöter som tog sig an ärendet “Plan för intern kontroll med risk- och väsentlighetsanalys”. Vi fick en liten extra introduktion om vad ärendet handlade om. Det får vi ofta nu 
efter årsskiftet. Det beror naturligtvis på att flera ledamöter är nya och kanske behöver lite mer kött på benen. Samtidigt kan vi som har varit med förr behöva en repetition…
I år ska rutinerna kring skolskjutsarna ses över och kontrolleras. Och det är ok, och det beslutade också nämnden. Jag föreslog att nämnden kanske borde granska något helt annat nästa år, som barn och elevers rätt till särskilt stöd. Den här punkten fanns nämligen med i en riskmatris redan för i år.
Det var också dags för en lokalinformation. Det brukar nämnden få med regelbundenhet.
Skördegatans förskola på Onsjö ska renoveras och de tillfälliga lokalerna byggas bort. Vid förstudien valdes Skördegatan utifrån att det där fanns ett tillagningskök. Under lokalplaneringen har investeringsönskemål lyfts av kostenheten. Samhällsbyggnadsnämnden har i dagsläget valt att inte gå fram med ytterligare äskande om ytterligare investeringsmedel. (Se anmärkning i slutet av bloggen.)
Det är arbetsmiljöproblem på Frändeskolan, värmeanläggningen för oväsen. Den behöver åtgärdas, problemet är “bara” att både Dalboskolan och idrottshallen är inkopplade på samma anläggning. Det är också ett problem att det bara kom in ett enda anbud för att åtgärda problemen, och det anbudet var dubbelt så dyrt än vad som var beräknat…
Det var i vanlig ordning även en månadsuppföljning. Det totala ekonomiska resultatet uppgår till +1,2 milj kr för februari, men då ligger grundskolan med tillhörande verksamheter på ett underskott 1,1 milj.
Det görs inga prognoser för hela året så här tidigt, men det är ingen hemlighet att resultatet är oroande, eller kanske till och med mycket oroande. BUN har nämligen fått 8 milj kr för hyra till Holmängens skola och de pengarna kommer inte att användas till hyra eftersom skolan inte blir klar förrän nästa år. De här 8 milj är inräknade i budgeten vilket betyder att verksamheten egentligen gör ett ganska stort underskott…
Förvaltningschef Sofia Bråberg informerade nämnden om vad som hade hänt sedan sist. Hon berättade bland annat om PWC:s granskning av kommunens skolstruktur – “Framtidens skola”. BUN fick den i remiss av kommunstyrelsen den 15 mars. Tanken är att nämnden ska yttra sig över den, men det blir nog inte förrän senare i vår. Det är lite oklart, tror jag, vad kommunstyrelsen vill att granskningen ska resultera i.
Förvaltningschefen gav en ganska fyllig genomgång om möten och arbete kring IT-system, Restad Gård, Skolverket, HÖK21 (kollektivavtalet) och skolvalen.
Skolvalen, till förskoleklass och åk 7, är för övrigt klara nu och alla har fått sina skolplaceringar. Valen har centraliserats och det skickades ut gemensam information. Det resulterade i osedvanligt få frågor och undringar från vårdnadshavare – och det är ett bra betyg till hur förvaltningen har skött det hela.
Även ordförande Bo Carlsson (C) har en stående punkt på dagordningen – ordförandes information.
Carlsson berättade att det förs samtal med samhällsbyggnadsnämnden om skolmåltiderna. Det ska bli fler möten och Carlsson ämnar “komma tillbaka” med mer information. Bo Carlsson berättade också att han hade blivit ordförande i “Skolnätverk Fyrbodal”, ett nätverk för dom som är ordförande i kommunernas olika utbildningsnämnder.
Efter alla dessa ärenden kunde de flesta tjänstepersonerna gå tillbaka till sina rum och börja jobba. Vi politiker fortsatte dock med en dialog om förväntade resultat för nästa år. Det är ett arbete som alla nämnder gör och som ingår i budgetarbetet. I måndags diskuterade BUN, nästa sammanträde i april ska beslutet fattas.
Dialogen hölls till stor del i mindre grupper och det var som vanligt intressanta diskussioner. I redovisningen för hela nämnden var det kanske en fråga som stod i centrum. Skulle nämnden konsekvent 
använda ordet “höjs” när det gällde de förväntade resultaten? Vi vet ju att de ekonomiska resurserna kommer att vara mycket ansträngda och att det sannolikt blir en del besparingar år 2024. Kan vi då ha målsättningen, och förväntningarna, att resultaten på alla fronter ska “höjas”? Det var lite olika meningar, men de flesta ansåg 
nog att nämnden inte borde skruva ner förväntningarna.
Slutligen rundade, som sagt, nämnden av sammanträdet med en entimmes utbildning kring styrande dokument.
Det kan vara på sin plats att återigen framhålla den trevliga, öppna och positiva stämning som råder på nämndens sammanträden.
Anm. Jag gjorde ett klargörande i efterhand kring Skördegatans förskola på Onsjö. (24 mars kl 09.30.)
Sikhalls framtid avgörs (4)
Anm. Bloggen är en fortsättning på “Sikhalls framtid avgörs (3)”.
Det tredje delområdet, som tjänstepersonernas underlag till samhällsbyggnadsnämnden tog upp, var “Viken”. Även i delområdet “Viken” var det tvunget att ske en fastighetsrättslig lösning. Det var i varje fall Magnus Larssons och de andra fastighetsägarnas uppfattning. De menar att det är en förutsättning för att de ska kunna börja förverkliga sina visioner och utveckla Sikhall.
Fastighetsindelningen och ägandet är inte helt enkelt i delområdet “Viken”. Det kan vara på plats med en kort bakgrund.
År 1985 förvärvade kommunen fastigheten Hopperud 1:12. Det är själva badplatsen och en stor del av parkeringen. Magnus Larsson gjorde sitt stora förvärv i Sikhall 2005. I delområdet “Viken” hette Larssons fastighet Sörbo 1:4. 
Då såg det ut här – se karta höger.
Det mindre gula området tillhörde varken kommunen eller Magnus Larsson. Det ägdes av en annan person. Det kan noteras att infarten till parkeringen och en del av parkeringen ingick i det här gula området.
År 2007 förköpte/exproprierade kommunen Larssons mark. Då kom fastighetsindelningen att få följande utseende – se karta vänster.
Notera att skalan är helt annorlunda än på den förra kartan. Det gula området är detsamma på båda kartorna.
Det är lite svårt att förstå vad kommunen skulle ha det av Magnus Larsson exproprierade markområdet till – det streckade området. Kommunen hade inga planer för området (mer än att anlägga en parkering norr om landsvägen) och har inte heller gjort någonting i området på över 15 år. Skogsdungen har inte skötts och det går knappt att vistas där. Området bredvid skogsdungen, mot landsvägen, har växt igen med ogenomtränglig sly. 
Det blev inte ens någon parkering norr om vägen, det har aldrig stått en bil på den smala markremsan… (Se “Historien om Magnus Larsson (24): Upplösningen”.)
Just nu ser fastighetsindelningen ut på följande sätt – se karta höger.
“Vbg” är kommunens mark och “ML” är Magnus Larssons mark. Det ska noteras att Larsson har förvärvat det mindre gula området. Det innebär att han nu äger en del av infarten till parkeringen och en del av själva parkeringen.
Tjänstepersonernas förslag till lösning på de fastighetsrättsliga frågorna i delområdet “Viken” ser ut på följande sätt: 
Magnus Larsson och de andra fastighetsägarna vände sig till kommunen för att få till stånd en detaljplan som skulle resultera i att fastighetsägarna kunde utveckla Sikhall. 
Istället tycker kommunen att den ska äga mer mark i området och de privata fastighetsägarna mindre. Tjänstepersonerna har helt tappat orienteringen. Varför skulle fastighetsägarna vara intresserade av att kommunen ska ta över deras mark och äga ännu mer i Sikhall? Särskilt som kommunen har misskött sin mark i alla år och knappast gjort något för att utveckla Sikhall.
Förvaltningen vill som syns på kartan ovan förvärva Magnus Larsson lilla markområde i skogsdungen (det gula området). I gengäld ska Larsson få tillbaka det smala röda området, som kommunen oförklarligt exproprierade 2007.
Förvaltningen föreslår alltså att kommunen i stort sett ska äga hela området kring badet och parkeringen. Syfte och mål med det kommunala förvärvet skriver förvaltningen:
“bör vara att så långt som möjligt genomföra den vision som [Magnus Larsson] presenterat.”
Öhh? Ska kommunen genomföra Larssons och de andra fastighetsägarnas vision? Ja, det ser inte bättre ut. Men har kommunen någonsin 
haft den ambitionen? Har kommunen någonsin haft någon ambition med Sikhall överhuvudtaget? Kanske påstod kommunen det en gång i tiden, omkring 2007, när den var tvungen att hitta på svepskäl för att få argument till förköpet/expropriationen av Larssons mark. Precis som när kommunen tog över Sikhalls magasin med argumentet att kommunen var bättre lämpad att bevara byggnaden…
Det är sannolikt inte en slump att tjänstepersonerna påstår att kommunen planerar att genomföra Larssons vision precis nu, precis när diskussionerna kring fastighetsrättsliga lösningar är inne i ett avgörande skede… Fast egentligen hittar 
bara tjänstepersonerna på, kommunen planerar inga åtgärder i Sikhall. Med ett undantag – kommunen, i mån av pengar får man förmoda, tänker:
“röja vass och utöka sandstranden väster ut”
Vänersborgs kommun har inga ekonomiska resurser för att utveckla Sikhall på det sätt som fastighetsägarna vill, om nu kommunen överhuvudtaget hade haft de ambitionerna. Det finns ingen politiker som har förespråkat att kommunen t ex ska satsa pengar på Sikhalls badplats. (Ja, kanske med ett undantag…) Egentligen tvivlar också tjänstepersonerna på vad de skriver:
“För att förvaltningen ska kunna öka skötseln av området krävs det tillskjutning av budgetmedel eller en omprioritering av befintliga medel.”
Det vet som sagt politiker, och tjänstepersoner, att chansen att kommunen ska tillskjuta extra ekonomiska medel till Sikhall är i det närmaste obefintlig.
Och den stora frågan är naturligtvis – varför kan inte Magnus Larsson få förvärva marken och genomföra sin vision? Och betala med egna pengar…?
Nä, förslaget som innebär att kommunen tar över Magnus Larssons mark menar tjänstepersonerna:
“säkerställer kommunen allmänintresset med vattenkontakt och badmöjligheter. Badplatsområdet inom hela fastigheten inklusive den västra delen som stranden kan utökas till säkerställs långsiktigt med kommunalt ägande.”
Det finns enligt förvaltningen uppenbarligen stora risker att Magnus Larsson ska spärra av hela badplatsen och privatisera den. Någon annan förklaring till tjänstepersonernas argumentation kan jag inte hitta. Det är nästan så att läsarna av underlaget, t ex ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden, kan få uppfattningen att Magnus Larsson skulle typ ha en hemlig agenda om att privatisera Sikhall. Jag ser för mitt inre hur han sätter upp hinder, sinnrika fällor och högspänningsstaket med taggtråd som hindrar allmänheten att komma fram till parkeringen och ner till stranden och vattnet…
Är det konstigt att Magnus Larsson har tappat förtroendet för Vänersborgs kommun? Förvaltningen skriver:
“Det föreligger ett bristande förtroende från [Magnus Larsson] för kommunens förmåga att förvalta området…”
Ja, det torde vara att uttrycka det milt. För förvaltningen tycks påståendet dessutom vara ett argument för att Magnus Larsson inte är att lita på. Larsson litar ju inte på kommunen…
Det är svårt att argumentera mot sådana här påhittade och grundlösa argument. Att en privatisering också skulle innebära brott mot strandskyddsregler, allemansrätt och sannolikt även bestämmelser i en kommande detaljplan reflekterar inte förvaltningen över…
Magnus Larsson har inte samma uppfattning som samhällsbyggnadsförvaltningen… Han och de andra fastighetsägarna vill se följande fastighetsrättsliga lösning:
Denna fastighetslösning innebär istället att Magnus Larsson förvärvar delar av kommunens mark. Han vill att kommunen avyttrar den västra delen av fastigheten Hopperud 1:12, se området begränsat av röda linjer på flygfotot.
Magnus Larssons förslag innebär att den större delen av skogsdungen samt “slyskogen” kommer i hans ägo. Det ska även noteras att Larsson lämnar den del av sin fastighet till kommunen som utgörs av infarten till badplatsen och parkeringen samt del av själv parkeringen till kommunen. (Se området innanför de gula strecken.) Dessutom kommer kommunen fortsätta att äga badplatsen. Det ser väl inte ut som om Magnus Larsson med sitt förslag har några större planer på en privatisering… Men förvaltningen tänkte kanske inte på det…?
Magnus Larsson vill röja upp slyområdet samt röja sly och stamkvista träd i skogsdungen, han vill skapa ett parkområde. I den parken rinner Svartebäck och Larsson vill göra några gångbroar över. Han vill även exploatera norra sidan om landsvägen och då vill han ha sjöutsikt härifrån. Larsson vill nämligen bygga en ny cafeteria eller restaurang och då vill han att gästerna ska kunna se vattnet. Han vill vidare att det ska finnas möjlighet för en lanthandel att etableras och att campingen ska kunna utökas.
Magnus Larsson har storslagna planer för området. Kommunens kommentar kring planerna norr om vägen blir tämligen cynisk och trivial:
“Risken med detta alternativ är en eventuell reducering av bostäder…”
Vem är det som bygger i Sikhall? Kommunen? En av syftena med en detaljplan är ju just att skapa möjligheter till fler bostäder. Och det är Larsson och de andra fastighetsägarna som vill bygga. (Som det är nu är ju alla förhandsbesked för Larsson stoppade av byggnadsnämnden.)
Tjänstepersonerna skriver i sammanhanget om att en gemensamhetsanläggning borde skapas med enskilt huvudmannaskap som ska ingå i en samfällighetsförening. Kommunen ska emellertid inte ha någon andel i denna samfällighet. Jag förstår varken vad tjänstepersonerna menar med resonemanget i detta avsnitt eller varför de skriver om detta alternativ överhuvudtaget. Varken Magnus Larsson eller de andra fastighetsägarna förespråkar någon sådan lösning.
Det är lite intressant att som “grädde på moset” konstatera att förvaltningen inleder detta avsnitt:
“förvaltningarnas rekommendation [är] att den [marken som Larsson vill förvärva; min anm] ska fastställs i detaljplanen som gemensamhetsanläggning med enskilt huvudmannaskap…”
Och när gemensamhetsanläggningen har beskrivits klart så avslutar förvaltningen med:
“Ur förvaltningarnas perspektiv är detta förslag inte att föredra…”
Ibland är tjänstepersonerna på samhällsbyggnadsförvaltningen svåra att förstå…
I hela underlaget påpekas risken att Magnus Larsson ska utestänga allmänheten från sina marker. Tjänstpersonerna kan inte heller låta bli att avsluta sin rapport med samma argument. Denna gång dock genom att citera Länsstyrelsen, det ger kanske större tyngd åt uppfattningen:
“enskilt huvudmannaskap kan medföra en risk av inskränkning av strandskyddets ena syfte med allmänhetens tillträde till området.”
Och om det möjligtvis finns någon politiker eller kommuninvånare som inte tror på Magnus Larssons avsikter så avslutar tjänstepersonerna i förvaltningen sin rapport med:
“Vid beaktande av beslut bör både det kortsiktiga och långsiktiga perspektivet vägas in för beslutet. Dvs stor vikt behöver läggas vid en kortsiktig lösning men också vid en lösning som fungerar med ett 100–200 års perspektiv.”
200 års perspektiv… Är det kommunens vision – äga mark i Sikhall om 200 år? Vilka andra kommunala beslut har ett perspektiv på 200 år?
Det är sanslöst.
Anm. Om du vill ladda ner och studera underlaget från samhällsbyggnadsförvaltningen kan du ladda ner det här: “Redogörelse och sammanställning av beslutsunderlag”.
Bloggar i denna serie:
- “Sikhalls framtid avgörs (1)” – 14 mars 2023
- “Sikhalls framtid avgörs (2)” – 15 mars 2023
- “Sikhall: SHB beslutar att inte besluta” – 17 mars 2023
- “Sikhalls framtid avgörs (3)” – 18 mars 2023
- “Sikhalls framtid avgörs (4)” – 21 mars 2023
Solvarm, pris och uppmärksammat naturhus
Den 15-16 mars gick den årliga konferensen “Vatten Avlopp Kretslopp” av stapeln. Den arrangerades som vanligt av VA-guiden. Konferensen var välbesökt, omkring 300-400 deltagare närvarade under två dagar. I vimlet syntes bland annat tjänstepersoner från miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborg.
VA-guiden är en medlemstjänst som arbetar med (se här):
“VA-planering, dagvatten och små avlopp, både inom kommun, myndighet eller privat verksamhet.”
Det innebär att alla som är intresserade av och vill veta mer om VA-frågor eller arbetar med dem på något sätt gärna deltar i de årliga konferenserna. Deltagarna möter de främsta och mest kunniga personerna på området och de har tillfälle att lyssna och ställa frågor på flera olika seminarier eller fördjupa sina kunskaper på olika föreläsningar.
Konferensen hölls i år i Helsingborg, vilket inte var någon slump. Helsingborg är på många sätt en föregångare inom t ex nya kreativa lösningar på området kretslopp och återvinning. Staden bygger en ny stadsdel, Oceanhamnen, med fokus på miljö och hållbarhet. Där utvecklar och bygger Helsingborg ett unikt källsorterande avloppssystem, bland annat återvinns näringsämnen och läkemedelsreningen energieffektiviseras. (Se “Helsingborg: Tre rör ut”.)
VA-guiden delar årligen ut ett Avlopp och Kretsloppspris till någon som på ett:
“betydelsefullt sätt främjat utveckling och nytänkande eller påskyndat införandet av miljö- och kretsloppsanpassade avloppssystem”
I år delades priset av Väddö Golfklubb och Anders Solvarm.
TTELA har skrivit om Solvarm och priset (se TTELA “Kommunen ville stoppa Anders Solvarms avlopp – nu får det pris”), men i veckan som gick delades det ut på konferensen. Och Anders Solvarm var naturligtvis där i egen hög person för att ta emot det.
Juryns motivering till att Anders Solvarm fick det hedervärda priset var (texten om Väddö golfklubb har jag utelämnat):
“Avlopp och Kretsloppspriset delas i år ut till två pristagare, Väddö Golfklubb och Anders Solvarm, som båda resurseffektivt och säkert återvinner vattnet och näringen i avloppsvatten i den nära miljön.
Anders Solvarm har utvecklat ett kretsloppsystem som utnyttjar avloppet för egenproduktion av mat i naturhusets attraktiva boendemiljö. Vattnet, växtnäringen, värmeenergin och det organiska materialet i avloppet och matavfallet bidrar alla till att skapa frodig växtlighet i växthuset som rymmer såväl bostadshus som avloppssystem. Hög grad av självförsörjning och avsaknad av ledningssystem gör Solvarms system väl rustat för såväl torka som översvämning. Att systemet nästan helt saknar miljöstörande vattenutsläpp gör det extra intressant på känsliga platser långt från kommunal service.
Årets Avlopp och Kretsloppspristagare, Anders Solvarm och Väddö Golfklubb, har båda anläggningar som kan fungera som demonstrationsexempel och härigenom bidra till spridning av kunskap om, och ökad acceptans för, avlopp i kretslopp.”
Det är stora men välförtjänta ord om Anders Solvarm och hans egenutvecklade cirkulära VA-system. Det måste vara en fantastisk känsla för Anders Solvarm att få ta emot ett sådant pris med en sådan motivering inför några av de mest kunniga och skickligaste professorerna, vetenskapsmännen, forskarna, ingenjörerna, experterna, rådgivarna,
innovatörerna mfl som finns på området. Och inte minst de nitiska tjänstepersonerna från Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning…
Anders Solvarm sätter onekligen Vänersborgs kommun på kartan. Men egentligen är väl Vänersborg mer känd i VA-kretsar av en helt annan orsak. Det har jag skildrat i en mängd bloggar under åren (se här, man får bläddra länge för att se alla bloggar om Solvarm och hans kamp mot Vänersborgs kommun…). TTELA skrev nyligen också om Solvarm och kommunen – med den talande rubriken “Kommunen ville stoppa Anders Solvarms avlopp – nu får det pris”.
Niklas Johansson på TTELA skrev:
“Vänersborgs kommun ville förbjuda Anders Solvarm att använda avloppssystemet som han själv hade konstruerat och gick, bland annat, till domstol för att få sin vilja igenom. Efter flera års tvister fick familjen Solvarm rätt när mark- och miljödomstolen gjorde bedömningen att deras system var lika bra, och i vissa delar bättre, än kommunens.”
Tjänstepersonerna från Vänersborg som var ansvariga för kommunens bedömning fanns alltså bland publiken i Helsingborg. Jag undrar vad de ansåg om juryns motivering eller att Anders Solvarm överhuvudtaget fick priset? Var de kvar bland åskådarna när Solvarm tog emot det prestigefyllda priset? Klappade de händerna?
Det finns andra som uppmärksammar och uppskattar Solvarms arbete. Han och naturhuset har medverkat i en mängd svenska och internationella TV-produktioner genom åren. Nu senast uppmärksammades Solvarm av Airbnb.
Airbnb är (se Wikipedia):
“en onlinemarknadsplats för uthyrning och bokning av privat boende. Företagsidén har sin utgångspunkt i delningsekonomins principer, där privatpersoner står som både leverantör och kund.”
Anders Solvarm kontaktades av Airbnb och anslöt sig. Det handlar om det nybyggda naturhuset som också finns i Sikhall, inte långt från Solvarms egna bostadshus. (Se TTELA “Andra generationens naturhus klart för inflyttning”.)
Solvarm har haft hyresgäster från flera länder, t ex Norge, Danmark, Tyskland och Frankrike, men också USA, Kanada och Dubai. För inte så länge sedan fick han reda på att hans naturhus var bland de 10 mest populära på Airbnb. Huset i Sikhall hade fått 1,5 miljoner klick. På Airbnb:s hemsida står det (se här):
“Take a look at Airbnb’s 14 most wish-listed new homes, including the 3 most wow-worthy, from a glass cabin in Sweden to a sky-high Canadian treehouse”
Anders Solvarm har definitivt satt Vänersborg på kartan och det på ett mycket positivt och förtjänstfullt sätt. Det har han gjort trots att ett antal politiker och tjänstepersoner i kommunen har gjort sitt bästa för att motarbeta och stoppa honom. Det har i och för sig lett till att kommunen syns ännu tydligare på kartan – fast kanske inte på ett riktigt lika positivt sätt…
Solvarm ska nu sätta igång med att bygga klart det hus, ”Skyhouse”, som ligger på hans fastighet i Sikhall och som han avbröt i samband med rättegången och hans fars bortgång. Det ska bli spännande att se om tjänstepersonerna från Miljö- och byggnadsnämnden tog intryck av konferensen i Helsingborg och framför allt lärde sig något. Om de gjorde det så kanske ärenden med Solvarm kommer att gå enkelt och snabbt framöver.
För en gångs skull.
Sikhalls framtid avgörs (3)
Anm. Bloggen är en fortsättning på “Sikhalls framtid avgörs (2)”.
I underlaget till samhällsbyggnadsnämndens behandling av ärendet i torsdags (se “Sikhall: SHB beslutar att inte besluta”) beskrev tjänstepersonerna i förvaltningen två alternativ på tre olika delområdena i Sikhall. Jag har redogjort för förvaltningens respektive Magnus Larssons förslag när det gällde delområdet “Hamnen”. (Se “Sikhalls framtid avgörs (2)”.) Det återstår att redovisa vad parterna anser om de fastighetsrättsliga lösningarna i områdena “Magasinet” och “Viken.
Den 21 november 2007 beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att förköpa/expropriera delar av Magnus Larssons fastigheter i Sikhall. I området fanns Sikhalls magasin.
Magasinet ligger på en liten udde strax bredvid småbåtshamnen i Sikhall.
Expropriationen/förköpet innebar att Vänersborgs kommun också tog över det nyttjanderättsavtal som Stiftelsen Sikhalls Magasin hade med Magnus Larsson. Det var viktigt, skrev kommunen, eftersom byggnaden:
“bör bevaras därför att den är värdefull från kulturhistorisk eller miljömässig synpunkt”
Och då var Vänersborgs kommun tydligen den rätte ägaren till magasinet… Tyckte i varje fall kommunen själv.
Nyttjanderättsavtalet hade upprättats den 23 april 1986 mellan de dåvarande fastighetsägarna och Stiftelsen Sikhalls Magasin. Avtalstiden uppgick till 50 år, dvs avtalet gällde fram till och med 1 augusti år 2035. (Se mina bloggar “Sikhalls magasin”.)
I underlaget till samhällsbyggnadsnämnden står det att kommunen äger marken runt magasinet. Det är förvisso odiskutabelt att magasinet ligger på kommunens, av Magnus Larsson exproprierade, fastighet, Sikhall 1:4.
Men nyttjanderättsavtalet är inte helt lätt att tolka. I avtalet ingår nämligen även marken som byggnaden står på, och möjligtvis också hela udden. Detta trots att inte marken nämns i formuleringen om äganderätten. I paragraf 1 under delrubriken “Nyttjanderättsobjekt” definieras däremot själva objektet som nyttjanderättsavtalet handlar om:
“En ekonomibyggnad uppförd 1874 som havremagasin jämte tillhörande markområde på fastigheten Sikhall 1:4 i Gestads socken, Vänersborgs kommun i enlighet med bifogad kartskiss.”
Alltså också “jämte tillhörande markområde”. Det tillhörande markområdet definierades dels i en bilagd kartskiss (se bild; den röda texten har jag lagt in) och dels i avtalstexten:
“Markområdets norra gräns skall gå i södra kanten av befintlig väg till bryggan vid Vänern.”
I resten av avtalet, liksom i formuleringen kring ägandet, handlar det dock om nyttjanderätten till byggnaden och inte till marken. Det torde kunna bli en juridisk diskussion om detta, antar jag.
Kommunen har dock sin tolkning klar. Det är kommunens mark. Men om alternativ 1 antas i delområdet “Hamnen”, dvs förvaltningens alternativ som innebär att inga fastighetsgränser ska ändras i denna södra del av hamnområdet (se “Sikhalls framtid avgörs (2)”), så är kommunen villig att sälja marken runt magasinet. Det ska gå till så att kommunens fastighet styckas av och magasinsområdet blir en egen fastighet. Då skulle Magnus Larsson få full äganderätt till magasinet och marken skriver förvaltningen och fortsätter:
“Förvärvet medför att det inte uppstår en konfliktsituation avseende tolkningar av arrenderätten i framtiden”
Kommunens alternativ kan innebära att Magnus Larsson köper sin egen mark (till marknadsvärde) – bara för att undvika en framtida “konfliktsituation avseende tolkningar”. Var det någon som påstod att Vänersborgs kommun inte var mycket generös, och verkligen värnade om alla sina invånare…? Det tycks som helt självklart att äganderätten till marken ska redas ut innan eventuella markaffärer.
I Magnus Larssons förslag till fastighetsrättslig lösning för delområdet “Hamnen”, så skulle udden, där magasinet står, ingå i hans ägor. Så Larsson har så att säga samma alternativ för både delområdena “Hamnen” och “Magasinet”.
Förvaltningen för därför ett i detta sammanhang ovidkommande resonemang om vad Magnus Larsson har för avsikter med magasinet och udden. Det är säkerligen något som intresserar invånarna i kommunen och kanske också en och annan politiker. Men det är ju inget som har med ärendet om fastighetsrättsliga lösningar att göra. Detaljplanen, som bestämmer vad området sedan ska användas till och hur det får se ut etc, ligger ju på byggnadsnämnden.
Samhällsbyggnadsförvaltningen passar på att måla upp en del farhågor kring Magnus Larssons eventuella övertagande av äganderätten till “magasinsmarken”. Detta trots att förvaltningen faktiskt föreslår att Larsson ska få göra det. Det är motsägelsefullt kan man tycka, men varför inte passa på att ifrågasätta Larssons avsikter…
Förvaltningen beskriver Magnus Larssons planer för delområdet “Magasinet”:
“[Magnus Larsson önskar] att utveckla med ett bryggeri, bar och festlokal. För att kunna möjliggöra detta krävs det lokaler för logistik, kök, personalutrymmen osv vilket är tänkt att ligga i den nya byggnaden framför Magasinet sett ifrån Vänern … [Larssons] önskan är att skapa en hamnmiljö runt Magasinet i stil med vissa orter på västkusten där det är möjligt att ta båten till restaurangen. Båtplatserna … vid krogen skulle öronmärkas till kroggästerna och inte innefattas av hamnens båtplatser för uthyrning.”
Magnus Larsson vill alltså uppföra en byggnad till i området. Orsaken är naturligtvis att det knappast går att göra något med själva magasinet. Sikhalls Magasin förklarades ju som byggnadsminne den 16 november 1987. Det innebar att byggnaden skulle bevaras för framtiden. Länsstyrelsen skrev i byggnadsminnesförklaringen bland annat:
“Byggnaden får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.”
Det går alltså inte att dra in VA, bygga toaletter, personalutrymmen, nytt kök osv i magasinet. Det är alltså därför det måste till en ny byggnad. Och utan denna byggnad kan inte magasinet få den roll som Magnus Larsson önskar. Så enkelt är det.
Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver om Larssons idéer och planer:
“Förvaltningarna har inte tagit ställning till förslaget då detta kan innebära en påtaglig skada på byggnadsminnet.”
“skada på byggnadsminnet”? Jag vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta. Vem är det som har sett till att Sikhalls magasin har förfallit genom att inte göra någonting? Ja, inte är det Magnus Larsson i varje fall…
Magnus Larsson vill ju göra allt för att inte skada magasinet. Det var ju därför han tog över nyttjanderättsavtalet. Han såg ju vad som hände med magasinet. Byggnaden förföll. Det är fuktskador, väggen mot sjön ser ut att falla ihop när som helst och taket är på väg att rasa in. Magasinsbyggnaden är i ett uruselt skick. Den används inte längre, varken som museum eller festlokal.
Skulle Magnus Larsson skada magasinet?
Förvaltningen har även andra farhågor:
“En utökning av fastigheten skulle kunna medföra en risk att området inte hålls tillgängligt för andra än besökarna till krogen och Magasinet vilket kan resultera i att besökare till området upplever att området är exkluderande”
Enligt förvaltningen har Länsstyrelsen i ett samrådsyttrande framfört:
“området runt magasinet är av stor vikt för allmänheten och allmänhetens tillträde. En utökning av byggrätten eller fastigheten skulle kunna för[an]leda en inskränkning [av] strandskyddet och inskränka förutsättningarna för allmänhetens tillträde”
Länsstyrelsen framförde också att:
“området runt magasinet inte får förvanskas”
Det är väl kul med positiva myndigheter…?
Det ser ut som, i varje fall om kommunen och Länsstyrelsen får bestämma, att Magnus Larsson kan få en fruktansvärt dyr men alldeles egen privat festlokal i Sikhall – där bara han och hans vänner kan sitta och äta en köpt pizza…
Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår trots allt att Magnus Larsson ska överta magasinet. Det beror på, tror jag, att kommunen vill bli av med en förfallen byggnad som skulle kosta miljoner att renovera. Den bjuder därför Larsson på en lockande “morot”:
“Förhållandet skulle också kunna bli det motsatta, dvs. det finns en chans att det blir mer inkluderande än idag. En utökning av fastigheten och verksamheten kan skapa en besökspunkt och bättre tillgängliggöra området för besökare.”
Med de restriktioner som kommunen och Länsstyrelsen tycks vilja sätta upp…?
Kommunen vill sälja delområdet till Larsson, kommunen är inte dum. Men det är inte Magnus Larsson heller. Jag tror inte att han tänker bli lurad.
Fortsättning i bloggen “Sikhalls framtid avgörs (4)”.
Anm. Om du vill ladda ner och studera underlaget från samhällsbyggnadsförvaltningen kan du ladda ner det här: “Redogörelse och sammanställning av beslutsunderlag”.
Bloggar i denna serie:
- “Sikhalls framtid avgörs (1)” – 14 mars 2023
- “Sikhalls framtid avgörs (2)” – 15 mars 2023
- “Sikhall: SHB beslutar att inte besluta” – 17 mars 2023
- “Sikhalls framtid avgörs (3)” – 18 mars 2023
- “Sikhalls framtid avgörs (4)” – 21 mars 2023
Sikhall: SHB beslutar att inte besluta
I torsdags (igår!) hade samhällsbyggnadsnämnden sammanträde. På dagordningen fanns ärendet “Sikhall utveckling: Inriktning gällande fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken”. (Se ”Sikhalls framtid avgörs (1)” och ”Sikhalls framtid avgörs (2)”.)
Ärendet tog sin tid. Det var en lång information på ca 90 minuter, men då var det också en del frågor och svar. Och återigen rapporteras det om att det visades ett tydligt misstroende mot Magnus Larsson. Det framfördes t ex av vissa, inte alla naturligtvis, att ”inget skulle lämnas till Magnus Larsson”… Enligt säkra källor var det till och med en person i chefsställning som påstod att Magnus Larssons bostadshus “Politikerhyllan” just nu var ett tillsynsärende. Det antyddes att det handlade om privatisering av fastigheten. Som tur var fanns byggnadsförvaltningens chef på plats och kunde klargöra att det inte pågår något tillsynsärende på Magnus Larssons fastighet. Men man kan undra, varför säger en chef något sådant om Magnus Larsson inför en hel nämnd…?
Jag tror att kommundirektören snarast måste anordna en kurs i Sveriges grundlag, och särskilt Regeringsformens 1 kap 9 §:
“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”
Sedan var det dags för politisk diskussion och beslut. Det stod ganska tidigt klart att de styrande partierna sin vana trogen litar blint på sina tjänstepersoner. Det gör de för övrigt alltid, det är nästan så att man undrar om de har glömt sin roll som politiker. Denna gång var det nämndens 1:e vice ordförande Johan Anderson (C) som var den aktive i att 
förespråka förvaltningens lösningar. Han menade att man måste ha ett tidsperspektiv på 50-100 år i ärendet. Precis som man brukar i politiken… Eller…? Hur ofta fattar kommunen beslut på 100 års sikt? (Jag återkommer till detta i en kommande blogg.)
De styrande partierna röstade alltså för förvaltningens förslag i alla tre delområdena. Precis som de styrande tidigare har röstat för tjänstepersonerna och deras ofullständiga och ofta felaktiga underlag i fallet Solvarm (se “Solvarm vann!”), blåbärsodlaren vid Hästefjorden (se “Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”) och Davidsson på Juta. För att ta några exempel. (I fallet Juta ändrade sig som bekant de styrande nu i mars.)
Oppositionen har majoritet i samhällsbyggnadsnämnden. Några av ledamöterna ville sannolikt rösta för Magnus Larsson, men Tor Wendel (M) ansåg att han, liksom de andra ledamöterna, inte var särskilt insatt i ärendet.
Det låg egentligen ganska mycket i vad Wendel anförde. Ärendet, “dialogen” och diskussionen med Magnus Larsson, har ju under en lång tid skötts av tjänstepersonerna, och politikerna har inte varit inblandade. 
Dessutom har ju ärendet kring detaljplanen diskuterats betydligt mer i byggnadsnämnden, där det också har fattats en del beslut.
Wendel föreslog att samhällsbyggnadsnämnden inte skulle fatta något beslut i ärendet, utan istället skicka hela ärendet vidare till kommunfullmäktige. Och det kan ju sägas att hur en omröstning än hade utfallit, så skulle ärendet slutligen avgöras av fullmäktige i vilket fall. Samhällsbyggnadsnämndens positiva eller negativa beslut skulle bara ha fungerat som en slags vägledning – först för kommunstyrelsen och sedan för kommunfullmäktige. Alla ärenden som ska behandlas i kommunfullmäktige måste gå via kommunstyrelsen.
Det blev votering i ärendet. De fem ledamöter som representerade de styrande partierna, S+C+KD (MP har ingen ordinarie ledamot i nämnden), röstade som sagt för tjänstepersonernas förslag. Den samlade oppositionen, M+V+SD+MBP (L har ingen ledamot), röstade på Tor Wendels förslag.
Beslutet blev:
”Samhällsbyggnadsnämnden överlämnar förvaltningens redogörelse med bilagor som underlag för inriktningsbeslut till Kommunfullmäktige.”
Vi får se hur ärendet kommer att behandlas i kommunstyrelsen, som är nästa steg på vägen till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens ledamöter är ju egentligen ännu mindre insatta i ärendet än samhällsbyggnadsnämnden…
Jag återkommer med en fortsättning på bloggarna om underlagen till samhällsbyggnadsnämnden gällande förvaltningens respektive Magnus Larssons uppfattningar på lösningar i de andra delområdena i Sikhall.
Anm. Läs gärna samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till fastighetsrättsliga lösningar – ”Sikhalls framtid avgörs (3)”.
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer