Stefan Kärvlings blogg

Det är inte bara den nya byggnadsnämnden som sammanträder den kommande veckan. Imorgon måndag ska en ny barn- och utbildningsnämnd (BUN) mötas för första gången. Det finns flera nya namn på “listan”, och det är alltid spännande. (Du kan se nämndens ledamöter och ersättare här – “Personerna i nämnderna 2023-2026”.)

Till skillnad från byggnadsnämnden har BUN dock kvar sin tidigare ordförande. Bo Carlsson (C) kommer att leda nämnden i ytterligare 4 år. Och det blir bra. Carlsson har fungerat utmärkt som ordförande. De tidigare vice ordförande är också kvar sedan förra mandatperioden, fast de har bytt titlar. Christin Slättmyr (S) är numera 1:e vice ordförande och Gunnar Henriksson (L) 2:e vice. Det blir nog också bra.

Det blir inledningsvis en del prat om utbildning(!) för ledamöterna – dock inte bara för kommunens barn och ungdomar, utan också för ledamöterna själva. Det har nämligen gjorts upp ett schema för att de nya ledamöterna ska komma in i nämndens, och kommunens, arbete, och “tänk”. Varje nämndsammanträde under våren kommer t ex att avslutas med utbildning. Jag antar att även vi mer eller mindre “gamla rävar” också ska delta. Vi behöver nog en uppfräschning av våra kunskaper…

Sedan börjar allvaret.

Det första ärendet BUN ska ta tag i är delegeringen. Nämnden ska besluta om att anta en reviderad delegeringsordning. Det är ingen enkel uppgift, egentligen. Inte ens för de som har suttit med i nämnden länge.

Det finns en del förändringar i delegeringsordningen som har att göra med ändringar i lagar och förordningar, och ändringar som har att göra med ändrade rutiner i kommunen. Jag noterar t ex att i fortsättningen ska:

“Vid polisanmälan av underårig ska samråd ske med kommunjurist”

Tidigare beslutade rektorn själv om detta. Sedan ser jag att nämnden inte längre ska besluta om “utdelning av stipendier”… Det är nog ingen av oss “gamlingar” i nämnden som kommer att sakna det. Förvaltningschefen övertar uppgiften.

Jag antar att de flesta ledamöterna litar på förvaltningens kunnande och goda omdöme, och beslutar enligt förslaget.

Ärendet “Kort verksamhetsberättelse till årsredovisning 2022” är ett viktigt ärende. Verksamhetsberättelsen kommer så småningom att ingå i kommunens bokslut och årsredovisning.

Som vanligt innehåller (den korta) verksamhetsberättelsen en resultatavstämning. Det gäller nämndens:

“förväntade resultat som ska bidra till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås.”

Det handlar alltså om de olikfärgade plopparna… Det är nog bra att de nya ledamöterna får stifta bekantskap med dom på direkten. Det blir många ploppar de kommande 4 åren…

Sex förväntade resultat har uppnåtts, gröna ploppar, och två har det inte, röda ploppar. De som inte har uppnåtts är “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar” och “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”.

Det arbetas mycket med trygghet ute på förskolor och skolor. Utifrån den enkät som genomfördes i grundskolan i höstas har andelen elever som upplever trygghet i lärmiljön minskat jämfört med 2021. 

I F-6 var det år 2021 92% av eleverna som svarade att de kände sig trygga jämfört med 88% år 2022. För 7-9 var motsvarande siffror 84% för år 2021 och 82% för år 2022. Det är tråkigt, och egentligen oacceptabelt, att det finns elever som inte är trygga i skolan. Förvaltningen förklarar nedgången med att sjukfrånvaron bland personalen har varit hög, svårigheten att få tag på vikarier vid frånvaro och möjligheten att möta elever i mindre sammanhang försvårats.

Det låter som helt rimliga förklaringar. Det ska också noteras att, trots minskningen, är andelen elever som upplever trygghet på en relativt hög nivå jämfört med andra huvudmän. Förvaltningen och skolorna arbetar vidare med att öka tryggheten.

Det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar” uppnåddes inte. Andelen minskade från 83,7% år 2021 till 83,5% år 2022. Det var en liten minskning, men ändå en minskning. Förvaltningen förklarar inte minskningen, utan ser istället en positiv utveckling:

“Elevgruppen har dock stått för den bästa utvecklingen någonsin, gymnasiebehörigheten har ökat med sex procentenheter under högstadietiden.”

Det kommer förvaltningen fram till genom att jämföra betygen i åk 6 med betygen i åk 9. Och då har betygen faktiskt blivit bättre. Det är alltså en glädjande utveckling från åk 7 till åk 9 menar förvaltningen. Själv kan jag kanske tycka att jämförelsen inte är helt korrekt och att den haltar något. För övrigt anser jag att det kanske inte heller ska jublas över denna ”framgång” med tanke på att det, i varje fall enligt min mening, har funnits alldeles för många “osäkra faktorer” i skolan under pandemiåren.

Det finns som vanligt en del intressanta fakta och påståenden i de förväntade resultaten, även i de som uppnås. Jag stannar vid två.

Redan i årskurs 1 är andelen som når kunskapskravet högre för flickor än för pojkar. Skillnaden mellan killar och tjejer diskuterades ganska livligt i nämnden i höstas. Det var en mycket intressant diskussion. Det är också en högre andel av eleverna som läser svenska som når kunskapskravet jämfört med elever som läser svenska som andraspråk. Det är inte särskilt överraskande, men det visar vikten av att alla får lära sig svenska så fort som möjligt.

Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% närvaro har ökat i jämförelse med 2021. Det är ett mycket viktigt arbete att få alla “till skolan”. Det är fortfarande alldeles för stor frånvaro, men förvaltningen arbetar mycket bra och intensivt med detta. I sammanhanget skriver förvaltningen:

“En insats som gett positivt utfall under året är den undervisning i mindre sammanhang som genomförts.”

Det har pratats mycket i Vänersborg de senaste åren om “inkludering”. Alla anställda, även politiker, har t ex fått litteratur kring fördelarna med inkludering. Alla barn och ungdomar ska gå i samma klass… Det tycks som om den tidigare uppfattningen nu är på väg att ändras. Det välkomnar en gammal pensionerad lärare i så fall.

Ordförande Bo Carlsson (C) ska informera om Norra skolans framtid.

Det ska bli intressant att höra Carlssons syn. Jag tror nämligen att han är något ambivalent i frågan. Carlsson kan ju inte gärna vara en tämligen militant förespåkare av att behålla de små skolorna på landsbygden, i t ex Rösebo, Skerrud och Mulltorp, samtidigt som han vill lägga ner en betydligt större skola i centrala Vänersborg… Vad förvaltningen har för åsikt råder det däremot ingen tvekan om:

“förvaltningen [ser] inget behov av att förhyra Norra skolan i dess nuvarande skick.”

Eller? Hur viktig är garderingen i formuleringen “i dess nuvarande skick”?

Arbetet kring Mål- och resursplanen (MRP), dvs budgeten för 2024, ska strax komma igång. Ja, egentligen har väl tjänstepersoner lite överallt i kommunhuset redan arbetat ett tag med siffror, statistik och annat underlag. Imorgon ska förvaltningen redovisa “läget” för politikerna i nämnden. Det är detta “läge” som presidiet och förvaltningsledningen senare ska redovisa för den så kallade budgetberedningen. I den sitter de “mäktiga” kommunalråden, och även några betydligt mindre mäktiga representanter för andra partier…

Det finns inget underlag utskickat i detta ärende, liksom inte heller på nästa ärende – “Lokalinformation”. Den är en stående punkt på dagordningen (varannan månad) att nämnden blir uppdaterad i aktuella lokalfrågor.

Innan själva sammanträdet avslutas med information från ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg så förväntas BUN välja ordförande Carlsson till nämndens representant i kommunens lokala styrgrupp i skolmatsakademin. Det känns tryggt att få en “köttätare” på plats.

När sammanträdet är slut börjar den första av vårens utbildningar för nämndens ledamöter och ersättare. Rubriken för det första utbildningstillfället är “Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde”. Och det är ju logiskt.

Vi får se vad klockan hinner bli innan nämndens politiker får ge sig av hemåt.