Arkiv
GOTT NYTT 2023
Så är då ytterligare ett bloggår till ända. År 2022 är slut.
Tiden går fort. Men så är det väl alltid när man ser tillbaka. Dagar, månader och år flyr, trots krig, inflation, ny regering, skenande elpriser och annat elände. Kanske går tiden fortare när man har blivit pensionär…
Jag har nu påbörjat mitt 13:e bloggår. Den första ”riktiga” bloggen daterar jag nämligen till den 17 oktober 2010, även om jag hade prövat på med några enstaka texter redan tidigare. Men det var vid denna tidpunkt som jag bestämde mig för att börja skriva på regelbunden basis. Och för drygt två år sedan, den 14 december 2020, fick jag min miljonte visning på bloggen… Denna händelse beskrev jag i bloggen ”En miljon!”.
Det hade jag aldrig kunnat drömma om. Men det finns uppenbarligen ett behov av en politisk blogg i Vänersborg.
För många är bloggen ett sätt att följa med i politikens Vänersborg. Och ska man vara uppriktig, så finns det inte alltid så mycket information att få i TTELA. Läser man bara TTELA och/eller lyssnar på P4 Väst så kan man ibland undra om det överhuvudtaget finns några politiker eller politisk diskussion i kommunen. 
Men några ämnen har dock TTELA tagit upp, t ex VA-frågan på Vänersnäs och Bengt Davidssons kamp mot byggnadsnämnden. Och det gjorde tidningen med den äran. Det sistnämnda intresserade sig även SVT för och hade ett mycket uppmärksammat inslag om. Det hjälpte dock inte. Vi får se hur den nya byggnadsnämnden hanterar ärendet den 24 januari.
Det är många som hör av sig på olika sätt. De vill inte sällan berätta och beskriva hur de har behandlats av kommunen. Många vänersborgare känner en vanmakt när de på olika sätt konfronteras med den kommunala byråkratin. Som stundtals är både stelbent och maktfullkomlig. Det finns tydligen inga charmkurser som biter på nitiska tjänstepersoner i Vänersborg. Jag hinner inte med alla tips och alla fall. Tyvärr. Det skulle behövas fler bloggare.
Andra hör av sig med lovord och berättar vad mina inlägg betyder för dem. Det har varit ovanligt många som har läst mina “bloggserier” om enskilda personers kamp mot kommunens nitiska tjänstepersoner.
Det är reaktionerna från människor som jag möter som gör det roligt och stimulerande att fortsätta skriva. Folk är faktiskt i stort sett alltid positiva. Och det oavsett vilket parti de representerar eller röstar på. Fast det är klart, alla kan ju knappast vara positiva. Men det visar de inte, inte för mig i varje fall. Såvida inte tystnad är ett sätt att markera missnöje. Och visst har det funnits tillfällen där jag har hört tystnaden tala.
Det har på sina håll diskuterats om mitt bloggande påverkar valresultatet i kommunvalet. Det är svårt att säga, hur ska man kunna veta det? Faktum är dock att Vänsterpartiet fick 745 fler röster i kommunvalet 2022 jämfört med antalet vänersborgsröster på Vänsterpartiet i riksdagsvalet. Samtidigt har bloggaren själv blivit invald i kommunfullmäktige med personröster fyra val i rad. Och det kan ju i varje fall inte bero på att folk läser i TTELA om allt bra som Vänsterpartiet eller undertecknad eventuellt gör i kommunen…
Hur som helst så får jag överraskande nog, vilket är väldigt glädjande, ”glada tillrop” från politiker och “vanliga personer” som lägger sina röster på andra partier än Vänsterpartiet. “Jag håller inte med om vad du tycker alla gånger, men jag lär mig mycket om politiken i Vänersborg” är en vanlig kommentar.
Bloggandet tar en del tid i anspråk. Det har jag beskrivit vid tidigare tillfällen. Det är ju inte bara att skriva, det är material som ska läsas in, fakta som ska letas upp och kontrolleras osv. Det blir en del timmar framför tangentbordet. Sanningen är också att jag tar hjälp av flera utomstående ”granskare och experter”. En del granskar fakta och på andra prövar jag både idéer och åsikter, och jag får ofta nya vinklingar och perspektiv tillbaka. Det är givande dialoger. Jag vill som vanligt tacka er allihop! (Ni vet vilka ni är.) 
Men den som otvivelaktigt hjälper mig allra mest, och som alltid ställer upp, är min partivän Lutz Rininsland. (Rininsland skriver numera, återigen, på partiföreningens hemsida. Se “Vänsterpartiet Vänersborg”) Utan Lutz hade bloggen inte varit vad den är.
Även politiken i sig tar ganska mycket tid. Det finns att göra hela tiden. Är det inte skrivande så är det möten och inläsning till möten. Jag är fortfarande ledamot i kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden samt från och med imorgon ordinarie även i kommunstyrelsen. Det är många handlingar som ska studeras och analyseras och det är inlägg och anföranden som ska förberedas. Det gäller att försöka leva upp till det förtroende som väljarna har visat, det är viktigt tycker jag. Då är en förutsättning att man som politiker är väl förberedd på alla sammanträden. Det vill jag alltid vara.
Under de år som jag har bloggat har det blivit 1.309.661 visningar på bloggen. Och har någon varit med från början har de kunnat läsa 2.673 blogginlägg. I år var det 140.960 visningar på bloggen. (Och det är några timmar kvar.) Det betyder att det i genomsnitt klickades 386 gånger på bloggen varje dag. Då räknar jag med alla dagar, lördagar, semesterdagar, julafton osv.
Det är tyvärr sämre siffror än förra året, trots att det var valår i år. En anledning till minskningen kan vara att jag skrev färre bloggar om Magnus Larsson och Sikhall i år. Bloggserien ”Historien om Magnus Larsson” (25 avsnitt!) drog mängder av läsare förra året. Även ett antal bloggar om Solvarm, också i Sikhall, lockade många läsare förra året.
Det är 133 personer som prenumererar på min blogg, vilket är 9 fler än förra året. 85 av dom får ett mail med det publicerade blogginlägget. Det betyder att de inte behöver gå in på bloggen för att läsa inlägget. Räknaren registrerar då inte heller något klick…
Det har blivit 243 blogginlägg under året. Det är några färre än förra året. Det är alltid intressant att se vad som läses mest. Fast här finns det en stor felkälla, eftersom flera av mina läsare alltid går in på ”index-sidan”. Och denna sida är följaktligen den i särklass mest besökta. Förutom “index-sidan” är årets mest klickade bloggar följande:
- “Sikhalls magasin 4: Framtiden”
- “Nya åtgärder vid oljehamnen”
- “Sikhall, VSS, Magnus och oljehamnen”
- ”Sikhalls magasin 3: Magnus”
- “Byggnadsnämnden och Juta (5/5)”
- “Davidsson på Juta kämpar vidare (1/3)”
- “Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)”
- “Valda till KF 2023-2026 (4)”
- “SN: Var ska det särskilda boendet placeras?”
- “Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (2)” (919)
Strax under denna “10-i-topp-lista” placerar sig bloggar om Vargön Alloys, Frändefors och VA-debatten kring Vänersnäs. Det är nästan så att man kan ana att bloggen är mer populär i kommunens landsbygdsområden än i stan…
Bloggen har också, som vanligt, väckt ett visst internationellt intresse… Och det är ju trevligt. För det är ju i länder som Kina och Indien som tillväxtpotentialen är som störst… Det var t ex 10 visningar från Indien, fast tråkigt nog var det en minskning jämfört med förra året med 15. Men besöken från Kina ökade. Det var 174 jämfört med 101 visningar förra året. Det var också 19 klick från Hongkong.
Jag noterar att jag har fått vardera ett besök från bland annat Kambodja, Elfenbenskusten, Mali, Oman och Costa Rica. Det är spännande. Annars är det från USA (2.480 visningar), Norge (647), Irland (509), Spanien (259) och Singapore (234) som jag har fått flest träffar (efter Sverige). Undrar om dessa människor på utländsk mark lärde sig något nytt om Vänersborg…? Kanske ville de veta mer om byggnadsförvaltningen i Vänersborg, varför allemansrätten gäller på Bengt Davidssons altan eller Magnus Larssons övertagande av Sikhalls magasin…?
Det har varit svårare att vara bloggare i år. De skandaler vi vänersborgare har varit vana vid 
och nästan “vuxit upp med” lyser nu för tiden med sin frånvaro. Det finns inga Lars-Göran Ljunggren eller Marie Dahlin kvar längre. Och Bo Carlsson har dragit sig tillbaka. Numer är Carlsson “bara” ordförande i barn- och utbildningsnämnden, men där sköter han sig å andra sidan med den äran. Kommunalråden Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C) är måna om att samtala och diskutera och förankra beslut. Även oppositionens kommunalråd Henrik Harlitz (M) tror på samtal innan beslut. 
Det kommer sannolikt att fortsätta under 2023. Jag tror inte att det blir samma ”intensitet” på politiken, inte samma motsättningar och stridigheter som vi har varit vana vid under många år i Vänersborg. Vänersborg hade nog varit en lugn och ointressant kommun om vi inte hade haft vår miljö- och byggnadsförvaltning… Ur en bloggares perspektiv är det tur att denna förvaltning finns. Ur invånarnas perspektiv…?
Men…
Det har gjorts en medborgarundersökning under året. Den visade bland annat att endast en av fyra invånare upplever kommunens politiker som lyhörda, en av tre anser att kommunens politiker är ansvarstagande och en av fem ”att invånarnas möjlighet till insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter är bra”? Vad betyder detta för Vänersborg och för demokratin?
Jag vill så här i slutet av året passa på att tacka alla er som har levererat tips och ”nyheter” – både ni som finns innanför som utanför kommunhusets väggar. Fortsätt gärna med det – total anonymitet garanteras.
Och självklart, vad skulle bloggen vara utan läsare? Utan er läsare – ingen blogg.
Till sist önskar jag alla mina läsare ett riktigt GOTT NYTT ÅR!
Gör BN skillnad på Timmervik och Sikhall?
Den avgående byggnadsnämnden har inte alltid fattat logiska och konsekventa beslut under den gångna mandatperioden. Det händer att de som har sökt strandskyddsdispenser, förhandsbesked eller bygglov har fått vänta med både oro och osäkerhet på utgången. Ibland beviljades en ansökan, ibland inte. Det var ingen som i förväg riktigt kunde räkna ut hur nämnden skulle besluta.
Efteråt kunde de berörda ofta inte heller förstå orsakerna till nämndens beslut eller logiken bakom. Det kunde helt enkelt vara svårt att se vad besluten grundade sig på. Det har skapat en osäkerhet hos många kommuninvånare. Och inte sällan frustration. Vilket i sin tur har lett till spekulationer. Behandlar byggnadsnämnden verkligen alla kommuninvånare lika? Det blir en naturlig fråga när folk inte förstår.
Och ibland undrar man ju… Behandlar byggnadsnämnden alla lika?
SVT uppmärksammade t ex två beslut av byggnadsnämnden på sammanträdet den 25 oktober tidigare i år. Det handlade om strandskyddsdispenser och i båda fallen förordade tjänstepersonerna avslag på ansökningarna. När det gällde Bengt Davidsson på Juta beslutade politikerna om avslag på ansökan, medan de gick emot tjänstepersonerna när det gällde samhällsbyggnadsnämndens ordförande. Politikern fick strandskyddsdispens. Ingen förstod varför. Behandlades de två sökande inte lika? Många ansåg också att besluten borde ha varit tvärtom. (Se Svt “Politiker i Vänersborg gick emot tjänstemännen – kollega fick strandskyddsdispens”.)
På byggnadsnämndens sista sammanträde för året, den 6 december, skulle nämnden besluta om bygglov för nybyggnad av 2 stycken fritidshus i Timmervik. Tjänstepersonerna hade återigen förordat ett avslag. (Om inte politikerna är konsekventa så tycks tjänstepersonerna i varje fall vara det…)
Skälet för förvaltningens (tjänstepersonernas) beslutsförslag var:
“Åtgärden strider mot plan- och bygglagens syfte avseende att mark ska användas för det ändamålet som från allmän synpunkt medför en god hushållning i miljöbalkens mening.
Åtgärden förutsätter även planläggning.”
Förvaltningen utvecklade orsakerna ytterligare och hänvisade bland annat till Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Miljö och hälsa avstyrkte bygglov:
“berörd jordbruksmark bedöms vara brukningsvärd utifrån produktionsförmåga och arrondering.”
Det kan nämnas att den sökande ansåg att jordbruksmarken var obrukbar.
Byggnadsförvaltningen hänvisade också till att den fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten anger följande för det aktuella området:
“Enstaka bostadshus eller mindre grupper av bostadshus kan prövas. Grupper om fem bostadshus eller fler bör prövas i detaljplan.”
Och senare i underlaget:
“Ett flertal ansökningar och förfrågningar från exploatörer i Timmervik tyder på hög efterfrågan på tomter i området. Sammantaget har det tidigare givits lov för sju småhus till den befintliga bebyggelsen. Sökt åtgärd innebär att ytterligare två småhus tillförs bebyggelsegruppen. En sådan bebyggelsegrupp bedöms kräva planläggning enligt 31 § 9 kap. och 2 kap. 2 § plan- och bygglagen.”
Förvaltningens bestämda slutsats och mening var att det krävdes en detaljplan för området.
Det var inte presidiets mening. Byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) och vice ordförande Magnus Ekström (KD) tyckte att bygglov skulle beviljas.
Det blev diskussion i byggnadsnämnden. Det var egentligen, vad jag förstår, ingen som var emot byggloven. Men det var det här med att behandla alla invånare lika…
Omkring 4 km nordost om det aktuella området i Timmervik ligger Sikhall. I Sikhall vill Magnus Larsson utveckla området, bland annat vill han bygga bostäder. Magnus Larsson gjorde därför som en fastighetsägare ska, han begärde att kommunen skulle upprätta en detaljplan. Det var ju fråga om tämligen många hus så en detaljplan var nödvändig. Kostnaderna för planen skulle Larsson själv och tre andra fastighetsägare stå för. (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.)
Den 19 maj 2015 beslutade byggnadsnämnden att upprätta en ny detaljplan i Sikhall. Det är 7,5 år sedan – och detaljplanen är fortfarande inte klar… Fram till och med 2019 fick Magnus Larsson 9 förhandsbesked trots att planen inte var klar – men planen var ju på gång. När han senare sökte om 3 nya förhandsbesked blev det den 19 januari 2021 stopp. Det fick inte byggas något mer på Sikhall, i varje fall inte av Magnus Larsson. (Det fanns faktiskt 
andra fastighetsägare som fick det.) Det krävdes från och med nu en detaljplan. Och det trots att översiktsplanen pekade ut de aktuella områdena som områden för bebyggelse. (I april ställde jag en interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) om de negativa förhandsbeskeden till Magnus Larsson. I en blogg återgav jag frågorna, svaren och diskussionen samt kommentarer – se “KF: Återigen Sikhall på dagordningen”.)
Men några kilometer därifrån, i Timmervik, behövdes det enligt byggnadsnämnden den 6 december ingen detaljplan. Trots att förvaltningen påpekade att det “sammantaget har … givits lov för sju småhus till den befintliga bebyggelsen” (se citatet ovan) – och nu två till…
Pontus Gläntegård (V) var den som startade diskussionen i nämnden. Han påpekade det inkonsekventa och orättvisa i nämndens bedömning. De personer som gör som man ska får byggstopp, de som inte gör det – de får bygga….
Politikerna i byggnadsnämnden följde inte förslaget från tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen, dvs att inte ge bygglov.
Istället blev byggnadsnämndens (politikernas) beslut:
“Byggnadsnämnden ger bygglov.”
Och istället för den motivering som förvaltningen skickade med till sitt beslutsförslag blev byggnadsnämndens skäl för beslutet:
“Sökt åtgärd förutsätter ingen planläggning och uppfyller alla krav enligt plan- och bygglagen. Lokaliseringen sker på jordbruksmark av lågt värde. Marken är med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov mest lämpad för bebyggelse med fritidshus.”
Ordförande Bo Dahlberg (S) har många gånger sagt att han litar på tjänstepersonerna. Det gjorde han av någon anledning inte denna gång. Här visade Dahlberg att han ansåg sig ha en mer omfattande och djupare kunskap om PBL än vad tjänstepersonerna hade. Nämnden visade också en mer gedigen kunskap om kvaliteten på jordbruksmarken i området än vad miljö och hälsa gjorde…
Byggnadsnämnden avslutade sin mandatperiod i samma anda som den började – att skicka obestämda, diffusa och motsägelsefulla signaler till kommuninvånarna. Det kanske är tur att det kommer in några nya ledamöter nästa år, 2023…
Miljö i Vargön
“Slaggen från Vargön Alloys AB bildas vid tillverkning av ferrokrom. Slaggen innehåller krom och en del nickel. Metallerna är hårt bundna till slaggen och bara små mängder kan lakas ur.”
Så står det på Vänersborgs kommuns hemsida. 
Här kan man också anmäla till kommunen om Vargöslagg ska användas för anläggningsändamål. Det finns en färdig anmälningsblankett att fylla i…
Och visst har Vargön Alloys sannolikt bättre reningsteknik och lägre klimatpåverkan än sina närmaste konkurrenter i Europa. Men det betyder självklart inte att processen eller slaggen på något sätt skulle vara “rena”. Alloys självt uppger också att det arbetar för att minimera företagets miljöpåverkan.
Det har blivit en hel del skrivet i denna blogg om föroreningar och slagghögar i Vargön. Det är dock inte helt lätt att få reda på mer fakta. Vänersborgs kommun hänvisar till Länsstyrelsen och Länsstyrelsen svarar inte på mina mail. Det sistnämnda är olagligt, och hade jag haft tid och ork skulle jag naturligtvis vända mig till Förvaltningsrätten.
Bloggarna har engagerat en del personer i kommunen. Jag har fått både mail, meddelanden och samtal om att det finns Vargöslagg lite överallt innanför kommungränserna, lite oväntat också i dalslandsdelen. Det 
finns utfyllnadsmaterial på vägar t ex vid södra stranden av Stora Hästefjorden, på parkeringen vid Sikhalls magasin och under en massa busskurer längs E45:an. För att bara nämna några ställen.
Några invånare påstår också att det finns mätningar på slagg, som används som utfyllnad, som visar på att det finns krom i det vatten som läcker från slaggen. Det får dock, så att säga, betraktas som obevisat tills motsatsen bevisas. Men det är klart, tänker jag, att det naturligtvis kan läcka krom, om slagg från Alloys har använts som utfyllnad. Det är ju orsaken till Mark- och miljödomstolens dom den 31 mars 2015, där domstolen bland annat skrev (se “Slagghögarna på Vargön Alloys”):
“Utförda analyser visar att ferrokromslaggen innehåller en förhållandevis hög halt totalkrom, något som också är naturligt med hänsyn till den produktion som genererar slaggen. Laktester har också visat ett visst kromläckage från slaggen. Särskilt det sistnämnda är ägnat att inge vissa farhågor. Spridning av tungmetaller, och inte minst krom, är typiskt sett förknippat med stora miljörisker och bör i möjligaste mån undvikas.”
Det finns också invånare i kommunen som säger att det även på senare år har förts ut slagg på bakvägar från Alloys och att det har fuskats vid mätningar. Det har jag dock svårt att tro, och om något sådant har hänt är jag övertygad om att det har skett helt bakom ägarnas eller ledningens rygg. I varje fall tills motsatsen bevisas.
Det är självklart svårt att avgöra vad som är sant eller inte kring “Vargöslaggen”. Däremot kan det konstateras att det pratas lite överallt och att det finns en oro. Och egentligen inte bara det. Människor undrar även över själva processen. Hur mycket av “det farliga” hålls egentligen så inneslutet inom 
fabriksportarna som man skulle önska? Det händer tydligen ibland att det läcker ut ur tak och skorstenar på Alloys och självklart så även när smältdegeln står på marken utanför eller är fullt synlig genom vidöppna portar. Jag träffade en mycket trovärdig vargöbo strax före jul som sa att det inte sällan kom svart rök ur skorstenarna. Och det var definitivt inte vattenånga sa personen. Hen försökte hålla sig så mycket inomhus som möjligt när vinden låg på från Alloys. Dessutom finns det flera i Vargön som vittnar om att det översta lagret i jorden är alldeles svart av föroreningar från Alloys, och en kallade till och med jorden för “cancerjord”.
Det kanske är som en gammal vänsterpartist sa för länge sedan:
“Så länge det ryker finns det jobb.”
Och så är det kanske idag också. Dessutom är vi många som är beroende av Vargön Alloys för fjärrvärmen.
Det kan vara bra att veta att före 1986 har också en del slagg från företaget Ferrolegeringar i Trollhättan använts till utfyllnad i områden kring Trollhättan och Vänersborg. Enligt uppgift var det sådan här slagg som hade använts som utfyllnad där Arena Vänersborg senare byggdes. Och som kostade några miljoner för kommunen att sanera… Slaggen från Ferrolegeringar har tydligen också kallats Vargöslagg, åtminstone av en del. Eller också har det skett missuppfattningar. Folk har trott att det var slagg från Vargön när det var slagg från Trollhättan.
Ferrolegeringar var en industri som var en stor miljöbov, särskilt farlig var tydligen ferrokalken. En expert på slagg informerade mig om att Alloys slagg inte går att jämföra med slaggen från Ferrolegeringar. Slaggen från Ferro vittrade och läckte ut föroreningar. På platser där den har använts som utfyllnad, och där den finns kvar i marken, anses marken fortfarande vara förorenad.
På sätt och vis är det inget konstigt med att slagg från Vargön Alloys och Ferrolegeringar i Trollhättan har använts som utfyllnad vid t ex vägbyggen och andra byggen. Det var rutin och en “win-win-situation” för alla inblandade. Man kände länge inte till att det fanns faror med slaggen.
Men nu vet man det… Och handlar därefter…?
Det skulle göras en studie och undersökning från AFA Försäkring som skulle kasta ytterligare ljus på eventuell miljöpåverkan och påverkan på arbetsmiljön för de anställda på Alloys. (Det nämnde jag i bloggen “Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)”.) Så var det inte. Det visade sig att Vargön Alloys inte skulle ingå i studien. En av de som arbetar med projektet svarade mig när jag undrade om orsaken:
“När vi rekryterade företag använde vi våra externa kontakter och kunskap inom avdelningen var det kunde förekomma exponering för krom VI. Vargön Alloys har inte diskuterats i det sammanhanget och blev därför aldrig kontaktade om att vara med i studien.”
Jag uttryckte naturligtvis min stora förvåning, men vad hjälpte det. Det verkar också som om studien kan vara avslutad vid det här laget.
På Miljö- och hälsoskyddsnämndens sista sammanträde för i år (7 december), och denna mandatperiod, antog nämnden en handlingsplan för förorenade områden. Handlingsplanen beskriver vilka förorenade områden som finns inom kommunen och hur dessa ska hanteras. Den ska vara ett verktyg för att uppnå miljömålet “Giftfri miljö”. Det är självklart en mycket bra målsättning.
I Vänersborgs kommun finns det 4 objekt som ligger i riskklass 1. Riskklass 1 innebär att det föreligger en mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Två av objekten är dels själva fabriken Vargön Alloys och dels Vargön Alloys deponi Mjölkberget (se “Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)”).
Det enda som står i handlingsplanen om dessa objekt är att de är Länsstyrelsens ansvar… Och Länsstyrelsen svarar inte på mail…
Det tycks finnas en oro i kommunen kring de nuvarande och tidigare industrierna i Vargön. Och inte bara i Vänersborg förresten – Trollhättan planerar ju att ta sitt dricksvatten direkt från Vänern om några år. Det vattnet är renare och mindre förorenat än det vatten som har runnit förbi Holmängens avloppsreningsverk och Vargön. Anser i varje fall Trollhättans stad.
Vad Vänersborgs kommun anser är jag inte riktigt säker på. Det hänvisas till Länsstyrelsen, samtidigt som några kommuninvånare säger att kommunen förminskar eller förnekar problemen med föroreningarna. Och i kommunens nya handlingsplan betraktas Vargön Alloys och slagghögarna utgöra en mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Men fortfarande kan man alltså anmäla hos kommunen om Vargöslagg ska användas för anläggningsändamål… Trots riskklass 1 och domen från Mark- och miljödomstolen…
Det finns anledning att återkomma.
Julens budskap
Så lackar julen 2022 mot sitt slut. Den har varit som en jul ska vara. Släkten samlas och barnbarnen öppnar sina klappar. Skinka, julkorv, hemmagjord senap, rödkål, köttbullar och andra läckerheter står på bordet. Och till kaffet vältrar sig den annars så ståndaktiga LCHF:aren i sig mängder av socker. Det är undantag tre dagar om året – under jul! Då går nougaten, kolan och marsipansgrisarna åt som smöret gör de andra dagarna på året…
Glömda är förhållandena under covid-19. Hoppas vi aldrig får uppleva något liknande igen. Det tog två år innan jag kunde använda julklapparna från 2019. Men i somras kom dom – Iron Maiden och Rammstein.
Det kanske är läge att påminna om varför vi har firat jul under dessa tre dagar. Tänker den gamle, numera pensionerade religionsläraren…
Sedan tusen år tillbaka firar vi Jesus födelse under jul. Det är tänkt att vara en kärlekens högtid. De kristna menar att Gud blev människa i Jesus av kärlek till världen och människan. Det är samme Jesus, som föddes i ett smutsigt och ogästvänligt stall, långt från rikedom, glitter och glamour. Jesus som ville frälsa hela mänskligheten, både fattig och rik, vit som svart, kvinna som man. Och det visade han ju faktiskt inte bara i ord, utan i praktisk handling. Han stod på de fattigas och förtrycktas sida. Han värnade särskilt om de människor som hade det svårast och de som föraktades av andra. Och det var inte för att visa andra hur god han var och få uppskattning av andra, utan för att hans medmänsklighet och kärlek kom inifrån. Jesus vände sig mot de som gjorde goda handlingar för att visa på sin egen förträfflighet. Han hade inte mycket till övers för hycklare.
Idag vet jag ibland inte vart kärleksbudskapet, eller solidariteten, medkänslan och empatin, har tagit vägen hos många. 20,54% av Sveriges medborgare röstar på ett parti som gör skillnad på människor. Som anser att bara vissa är värda respekt och solidaritet, medan andra inte är det. Och nu samarbetar tre av de etablerade partierna på ett organiserat sätt med detta parti. Och ett av de samarbetande partierna kallar sig dessutom kristet…
Det finns säkert stjärnor på himmelen som blänka, men de döljs av många mörka moln.
GOD JUL!
Julen firas sedan tusen år tillbaka i Sverige till minne av Jesu födelse, men det är högst osannolikt att han föddes vid denna tid. De hedniska romarna, liksom våra förfäder här uppe i norr, firade ju sina fruktbarhetsfester vid vintersolståndet. Det var firanden som liksom festligheterna vid sommarsolståndet hade långa anor tillbaka i tiden och som var en viktig och omistlig del av av religionen och kulturen.
Fornkyrkan tog avstånd från de hedniska fruktbarhetsriterna. Den hade en helt annan syn på livets och människornas glädjeämnen. Men fördömandet hjälpte inte. Människorna ville inte bli av med några festligheter. Då fick någon klok och smart biskop eller präst en idé. Vore det inte bättre för kyrkan att förlägga Jesu födelse till tiden för vintersolståndet? Kanske skulle hedningarna då börja fira Jesus istället. Och så blev det. Kyrkan behövde inte avskaffa de uråldriga hedniska riterna. Det visade sig att det viktigaste för hedningarna var att de fick fira, vad de firade var mindre viktigt. Den kristna kyrkan tänkte rätt. Få kommer idag ihåg de gamla hedniska gudarna. Trots att de lever kvar i bland annat lussekatterna, Luciafirandet, julbocken och julskinkan…
Det här med kultur är en intressant fråga. Är det kristna julfirandet svensk kultur? Eller är det de hedniska fruktbarhetsriterna som är det? Finns det en svensk kultur? Och är den i så fall bättre än andra kulturer?
Det finns många frågor och säkerligen ännu fler svar. Med tanke på den “svenska” kultur, som vinner terräng bland invånare i Sverige, så skulle jag i år igen vilja återge en gammal klassisk berättelse som jag fick på Lärarhögskolan 1979. Berättelsen har rubriken ”Ett underligt folk”:
”Det var en gång en ung person från ett land i Afrika, som under ett år besökte ett land på norra halvklotet.
Det var ett väldigt exotiskt land med djurälskande invånare, började hen sin berättelse vid återkomsten till sin hemby. Några dagar under början av solperioden dyrkade de med stor iver sina fjäderfän. De smyckade sina hem med hönsfjädrar och bilder av kycklingar. De åt ägg av olika konsistens och de klädde ut sina barn, tände eldar och smällde av raketer. Det var någon slags ond gudom de försökte skrämma bort.
Senare på året, när solen som alla också dyrkade stod högst på himlen, klädde de en stång med blad och blommor och reste den mot skyn. Sedan dansade de runt och sjöng sitt hemlands vemodiga sånger. Jag minns särskilt hur de härmade grodornas rörelser och ljud.
När kvällarna blev mörkare, flockade sig människorna kring enkla ljuslågor. Nu hade de vuxna haklappar och små mössor på sig. De djur som de nu hyllade, var små dyra skaldjur som de åt tillsammans med de starka drycker som detta folk älskar.
Det hemskaste hände mig när nätterna var allra längst. En natt öppnades min dörr och en mängd kvinnor i vita, fotsida klädnader trängde in. En kvinna hade ljus kring sitt hår och allesammans sjöng om hästar och talade om katter.
I detta land var det sällan jag hörde någon tala om sin gud. Men jag fick vara med och se när de firade den stora grisfesten. De anrättade grisen på många olika sätt och när de på aftonen hade ätit då kom deras gud.
Ja, de sa ju aldrig att det var så, men jag förstod nog. Han liknade vår gamla medicinman, med mask framför ansiktet och med underliga kläder. Han hade dyrbara gåvor med sig till människorna, som då blev glada och lyckliga. Sedan försvann han igen. De sa, att han brukar komma till dem en gång om året.
Det är ett mycket underligt och exotiskt folk.”
Och imorgon lördag är det julafton och då kommer tomten med julklappar till alla barn och även, förhoppningsvis, till alla förväntansfulla politiker i Vänersborgs kommun.
Och med den berättelsen tillönskas alla mina trogna, och mindre trogna, läsare:
EN RIKTIGT GOD JUL!
KS (21/12): Flera viktiga ärenden
Imorgon är det midvinter. Det är då dagen är som allra kortast på hela året och natten som allra längst. På torsdag blir dagarna längre och vi går mot sommar…
Midvinter, eller vintersolståndet, är en dag som hade stor betydelse förr i världen. Då gällde det att åkalla gudarna på rätt sätt så att solen kom tillbaka. Det var då det, idag tror vi inte på sådant. Så vad passar bättre i det moderna Vänersborg än att ha årets sista kommunstyrelse denna dag? Kanske sprider sammanträdet ljus över kommunen…
Morgondagens sammanträde är också mandatperiodens sista. Nästa gång, efter årsskiftet, ska kommunstyrelsens sammansättning spegla årets val och inte det val som hölls 2018. Den 1 januari börjar den nya mandatperioden.
Trots att det är midvinter så kan nog ledamöterna räkna med att komma hem innan solen helt har gått ner under horisonten. Det är nämligen bara 18 ärenden och endast 287 sidor i underlaget. Men framför allt, informationspunkterna är endast fem till antalet. Det är förklaringen till att hoppet finns att solen ska synas vid utträdet ur kommunhuset.
Dagordningen har följande utseende:
Förutom att de tre kommunalråden och kommundirektören informerar om vad de har varit med om sedan det senaste sammanträdet så blir det information om “Uppdragsavtal för vuxenutbildning 2023”, “Motion om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun” och “Förslag till Fastighetsstrategi för Vänersborgs kommun”. Dessa tre punkter är information kring ärenden som det senare under mötet ska fattas beslut om.
Vuxenutbildning
Kommunstyrelsens första beslut handlar om att Vänersborg beställer vuxenutbildning av Kunskapsförbundet Väst för 37,9 milj kr. Behovet av vuxenutbildning är stort efter pandemin och inför den kommande lågkonjunkturen. Det är bra att kommunen satsar på vuxenutbildning. Det är mycket viktigt och det kan snabbt bli en kommunalekonomisk vinst om tidigare arbetslösa kan komma i sysselsättning. Det kan tilläggas att staten tillskjuter ganska mycket pengar till utbildningarna. Det så kallade uppdragsavtalet mellan kommunen och Kunskapsförbundet kan laddas ned här.
Syn- och hörselinstruktör
Kommunstyrelsen ska vidare besluta att uppdra åt kommunstyrelseförvaltningen att utreda behovet av och möjligheten att införa en syn- och hörselinstruktör i Vänersborgs kommun. Det är efter påstötningar från Funktionsrätt Vänersborg, Hörselskadades Riksförbund och Synskadades riksförbund, som menar att det behövs en sådan tjänst.
Fastighetsstrategi
Kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att anta en fastighetsstrategi. (Den kan laddas ned här.) Strategin är ett viktigt dokument som ska styra hur kommunens fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.
Fastighetsstrategin börjar med att slå fast att:
“Kommunen bör i huvudsak äga de fastigheter som behövs för den egna verksamheten.”
Det råder det stor enighet om i kommunen, men det finns också punkter som så att säga ser bättre ut på papperet än i verkligheten. Jag tänker t ex på:
“Kommunen kan äga fastigheter och byggnadsverk som har stark koppling till kommunens historia och som är av stort lokalt kulturhistoriskt värde.”
Det står i och för sig “kan” äga. Men med tanke på att kommunen inte alltid har skött sina kulturhistoriskt värdefulla byggnader på ett särskilt bra sätt så är det inte sällan ett dåligt alternativ. Norra skolan är bara en i raden av byggnader som har tillåtits förfalla i kommunens ägo. Och vad skulle hända om kommunen på något sätt skulle överta t ex Sikhalls Magasin? Är det någon som tror att magasinet skulle renoveras på samma sätt som Magnus Larsson tänker göra?
I KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) deltog de två moderaterna Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel inte i beslutet om fastighetsstrategin. Vi får se vad de har att säga imorgon.
Övrigt
Kunskapsförbundets delårsrapport till och med augusti 2022 ska behandlas. Den känns väl lite överspelad nu. För övrigt utsåg förbundets direktion en ny förbundsdirektör på sitt möte i förmiddags. Johan Olofson ska ju tyvärr sluta efter 10 år på sin post. Ny förbundsdirektör blir en av Olofsons högra händer, utvecklingschef och stf förbundsdirektör – Maria Hildefors. Det är ett utmärkt val!
Även de två följande ärendena, “Anvisningar för delårsuppföljning med prognos 2023” och “Revisionsrapport/Granskningsrapport av delårsrapport 2022-08-31 för Vänersborgs kommun”, är rutinärenden som med all sannolikhet kommer att klubbas igenom snabbt.
Integration och arbetsmarknadsinsatser
Kanske kommer däremot nästa revisionsrapport att diskuteras. Det är en rapport om kommunens arbete med integration och arbetsmarknadsinsatser som kommunstyrelsen ska yttra sig över. (Rapporten kan laddas ned här.)
Revisorerna från KPMG levererar en ganska tuff kritik. De skriver:
“Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen inte i tillräcklig omfattning säkerställt att integrationsarbete bedrivs på ett ändamålsenligt sätt med avseende på styrning, samordning och uppföljning. Kommunstyrelsen bedöms inte heller ha säkerställt att arbetsmarknadsinsatser bedrivs på ett ändamålsenligt sätt för nyanlända.
Utifrån beslutet 2017 bedömer vi dock att kommunstyrelsen har en god grund för att organisera arbetet med social inkludering. Det finns dock en osäkerhet inom förvaltningen kring hur arbetet med social inkludering ska bedrivas framöver, vilka målsättningar som är styrande och vem som ansvarar för det strategiska respektive operativa arbetet.
Vidare bedömer vi att styrelsen bör utveckla sin uppföljning av att arbetsmarknadsinsatser för nyanlända bedrivs på ett ändamålsenligt vis.”
Kommunstyrelseförvaltningen har yttrat sig över revisorernas rapport och det är det yttrandet som kommunstyrelsen ska anta imorgon. Så är det i varje fall tänkt. (Yttrandet kan laddas ned här.)
Jag kan tycka att yttrandet, som kommunstyrelsen ska diskutera imorgon, inte är särskilt lätt att förstå. Vad menas t ex med:
“De påpekade punkterna kring uppföljning av insatser förtydligat med tillhörande utpekat ägarskap och utföraransvar tas med i utvecklingsarbetet med utveckling av kommunens verktyg för planering och uppföljning- Stratsys.”
Det kanske inte är tänkt att utomstående ska förstå, men faktum är att det sitter många i kommunstyrelsen som inte är ledamöter i socialnämnden…
Samtidigt tycks det som om det mesta ska åtgärdas genom fler dokument. Det ska tas fram ett program för social hållbarhet (eller utarbetas ett sådant nu och i så fall av vem?), aktivitetsplanen ska konkretiseras och och ett styrdokument för arbetsmarknad ska utarbetas. Däremot saknar jag konkreta insatser för hur kommunen ska jobba med social inkludering.
Revisorerna anser att ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och socialnämnden när det gäller integration och arbetsmarknadsinsatser borde tydliggöras mer, men jag kan inte utläsa av yttrandet hur det ska ske.
Revisorerna påpekar att kommunen fattade ett grundläggande beslut år 2017 om hur arbetet med integration skulle gå framåt. Sedan blev det byte av ordförande för kommunstyrelsen och dessutom en ny kommundirektör. Arbetet kom av sig, annat prioriterades och integrationsarbetet tog paus.
Nu ska det beslutas om nya dokument, men kommunen behöver handling. Det är hög tid att det sker något ”på riktigt”.
Näringslivsarbete
KPMG har på de politiska revisorernas uppdrag också granskat kommunens näringslivsarbete. (Granskningen kan laddas ner här.) Revisorerna är ganska nöjda, och skriver:
“Vår bedömning är att det finns en tydlig organisation och ansvarsfördelning för kommunens näringslivsarbete. … Vi uppfattar att arbetet bedrivs med stort engagemang där aktiviteter och deltagande i olika forum etablerats i syfte att stärka företagsklimatet i kommunen. Näringslivsavdelningen arbetar i stor utsträckning med informationsförmedling och kontaktskapande.”
Det är kul att revisorerna, precis som undertecknad, noterar det “stora engagemang” som medarbetarna i Näringslivsavdelningen visar.
Kommunstyrelsen ska besluta om att följa revisorernas bedömning att det behövs en ny näringslivsstrategi från och med 2024 och att deltagande i nätverk och samverkansforum ska utvärderas, så att resurser som avsätts bidrar till de mål och resultat som beslutats.
De fyra sista ärendena ska gå vidare till kommunfullmäktige.
Uppfräschning av centrum
Förslaget är att medborgarförslaget “Uppfräschning av Vänersborgs centrum” ska anses besvarat. Förslaget handlar om åtgärder som kommunen inte kan utföra eftersom kommunen inte äger de objekt som medborgarförslaget avser.
Kallbadhus
Medborgarpartiets motion om att återuppbygga ett kallbadhus vid Skräcklan ska enligt förslaget avslås. Jag förstår inte riktigt motiveringarna. Det hänvisas till att det saknas förstudie och investeringsbeslut. Men ingen gör ju en förstudie om det inte finns ett förslag. Hur ska kommunen annars kunna bygga något? Eller är det helt enkelt så att Medborgarpartiet har använt fel ord i sin motion, nämligen att en “projektering” ska startas? Och en projektering kräver just förstudie och beslut.
Men tänker jag. Skulle inte detta kunna rättats till i så fall, på något sätt? Ska Medborgarpartiet behöva skriva en ny motion om samma sak – bara byta ut ordet “projektering” mot “förstudie”? Ja uppenbarligen.
I underlaget hänvisas det också till andra försvårande omständigheter som att kommunen saknar både friluftsstrategi och besöksnäringsstrategi. Arenan byggdes dock utan sådana strategier.
För övrigt vore det trevligt med ett kallbadhus vid Skräcklan, om det inte skulle bli så fruktansvärt dyrt… Det skulle också förutsätta att kommunen sköt av både Canadagäss och fiskmåsar. Och det vore ju i och för sig värt en del…
Obebodda hus
Sedan ska min motion om “kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun” behandlas. Kommunstyrelsen ska föreslå fullmäktige att motionen ska anses besvarad – dvs den ska läggas i någon pärm. Eller papperskorg.
Efter genomläsning av tjänsteskrivelsen konstaterar jag att viljan saknas från tjänsteorganisationen. “Vi vill inte!” Det hänvisas till ”GDPR”, ”svalt intresse med ödehus”, ”kommunen jobbar med frågorna på olika sätt” och ”bör hanteras av civilsamhället”. Det är konstigt att arbetet fungerar i så många andra kommuner.
Alldeles i dagarna fick jag förresten se att även Kristianstad jobbar med frågan. På Kristianstads hemsida finns också en alldeles färsk rapport om hur man kan gå tillväga när man inventerar obebodda hus på landsbygden – se “Obebodda hus”. Rapportens slutord är värda att citeras:
“Baserat på mötena i fält upplever jag därför att de jag mött och pratat med har ett uppdämt behov av att känna sig betydelsefull i sin egen kommun. Om ödehusprojektet kan värna om att synliggöra landsbygdens betydelse för Kristianstads kommun betyder det att vi arbetar för en mer livskraftig landsbygd.”
I Kristianstad ser man arbetet med obebodda hus som landsbygdsutveckling. Arbetet leds av en landsbygdssamordnare. Det är något som jag också har motionerat om… För fler argument när det gäller öde/obebodda hus hänvisar jag till “V-motion: Öde hus” (här kan du läsa hela motionen) och “KF blev en fullträff + Öde hus” (om ett medborgarförslag i detta ämne).
Nedläggningshotade skolor
Till sist ska en motion av Tor Wendel (M) behandlas, “Motion om att erbjuda andra aktörer vid nedläggningshotade skolor ”. Det föreslås att fullmäktige ska avslå motionen.
Wendel menar att när en kommunal skola läggs ner så måste det vara lättare för andra (fristående) aktörer att ta över den. Han yrkar därför:
“införas en skyldighet för Vänersborgs kommun att erbjuda andra aktörer att ta över nedläggningshotade skolor”
När motionen behandlades i barn- och utbildningsnämnden så stod det bland annat så här i det yttrande som lämnades:
“Det är Statens skolinspektion som handlägger och beslutar i ärenden om godkännande av enskild huvudman för förskoleklass, grundskola och grundsärskola med mera (skollagen 2 kap, 7§). Det ligger inte inom barn- och utbildningsnämndens uppdrag att avveckla kommunalt huvudmannaskap eller att erbjuda fristående aktörer att ta över en skola. … Barn- och utbildningsnämnden har ett ansvar att ha beredskap för att ta emot alla elever vilket gör att barn- och utbildningsnämnden inte kan räkna bort elever som kan komma att erbjudas plats hos en eventuell framtida fristående huvudman vid beslut om byggnationer.”
Jag stod bakom BUN:s yttrande då och gör det fortfarande. För övrigt ska Tor Wendel (M) ta plats som ordinarie ledamot i barn- och utbildningsnämnden efter årsskiftet.
Efter detta ärende så avslutas sannolikt sammanträdet med några avtackningar. Vill ledamöter och ersättare sedan äta en jultallrik så får de antagligen göra det hemma. Det verkar inte bli något avslutande samkväm efter mandatperiodens fyra år.
Men vem vet, överraskningarnas tid kanske inte är förbi.
Hektisk vecka, först ut BUN
Det politiska livet i Vänersborg märker inte av att det lackar mot jul. Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN), på tisdag Kunskapsförbundet Väst och på onsdag kommunstyrelsen (KS)…
Kunskapsförbundets möte hålls på distans och blir kort, men både BUN och KS har tämligen omfattande och “tunga” dagordningar. Det blir svårt att hinna med julförberedelserna i hemmet – svärdotter, barn och barnbarn är ju på gång.
Så här ser dagordningen för BUN:s sammanträde ut i morgon måndag:
Sammanträdet börjar som sig bör med en verksamhetsuppföljning. Denna gång blir det många som ska prata inför nämnden – verksamhetschef, utvecklingsledare, elever, personer från det mobila skolteamet, närvarokoordinator, bitr. elevhälsochef och sex rektorer.
Ämnet är “uppföljning inom 7-9 med fokus på pojkar-flickor, fullföljda studier och behörighet”. Det låter som ämnen för en heldag, men så mycket tid har föredragshållarna naturligtvis inte. Det ska hur som helst bli mycket intressant. Jag ser nog särskilt fram emot att höra mer om de alltmer växande skillnaderna i skolresultat mellan flickor och pojkar och hur skolan möter det. Det tycks äntligen som om forskningen på det här området börjar hinna ikapp och “slå igenom”. (Se t ex en utmärkt artikel om lektor Fredrik Zimmerman på Fyrbodals hemsida – “Pojkarna i skolan”.) Det ska bli intressant att få veta mer om hur skolorna i Vänersborg arbetar kring detta.
Årets sista månadsuppföljning ska avrapporteras. Även denna uppföljning, liksom förra månadens, gör mig lite fundersam. Fram till och med november står barn- och utbildningsnämnden på ett resultat på nästan +7,5 milj kr, samtidigt som årets prognos är ett plus/minus-noll-resultat. Jag vet dock att nämnden har en del större fakturor att betala t ex för ökade kostnader för skolskjutsar. Det är också möjligt att förskolor och skolor köper in läromedel och undervisningsmaterial så sent som möjligt på året. Men…
Några anser sannolikt att ett eventuellt överskott bara är positivt. Det tycker inte jag. Det ska inte finnas några pengar över så länge det finns behov i verksamheten, t ex behov av olika former av stöd till barn och elever. Men som sagt, det är inte säkert att det blir något överskott.
Det tunga ärendet imorgon är MRP 2023-2025, dvs budgeten för 2023. Alla nämnder ska utifrån fullmäktiges beslut i onsdags anta en detaljbudget. Det hinner flera nämnder inte med innan årsskiftet, men BUN gör det. Nämnden ska fatta beslut om både verksamhetsplan och detaljbudget.
Vid en genomläsning av verksamhetsplanen tycks det vara i stort sett samma plan som tidigare. Min känsla är att den ser likadan ut oavsett resurstilldelning. Nämnden och förvaltningen har höga mål och ambitioner och de arbetar man vidare med. Såvida det inte är några dramatiska förändringar, och det kan man nog inte säga att budgeten för 2023 inneb
är. Om det finns förändringar i verksamheterna så är de inte markerade i texten, och blir därför svåra att upptäcka för en fritidspolitiker.
Detaljbudgeten är precis som verksamhetsplanen, den är inte helt lätt att greppa. Det är svårt att se förändringar på en mer detaljerad nivå.
BUN har totalt sett fått en budget för 2023 på 951,3 milj kr. Det är 59,1 milj kr mer än i år.
Nämnden har liksom kommunens andra nämnder fått en inflationskompensation. De ökade kostnaderna för det nya pensionssystemet och löner betalas “centralt” i kommunen, men ingår i den summa som BUN har fått sig tilldelad. Nämnden har också fått kompensation till ökade hyror och ett extra tillskott, 6,9 milj kr, till ökad hyreskostnad för Öxnered skola. De 2 milj som nämnden fick i extra anslag till grundsärskolan i år på grund av att elevantalet ökade blir nästa år permanentat som ramökning. Det är likadant med det tillfälliga anslaget på 3 milj till elever i grundskolan med behov av särskilt stöd. Denna summa blir också 
en ramökning. Allt detta är naturligtvis pengar som behövs i förskola och skola, men det är inga ytterligare pengar till verksamheterna jämfört med i år.
Det görs en ny satsning. Kommunfullmäktige har avsatt 2,3 milj kr till fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem. Däremot blev det inget av satsningen för att öka barnens vistelsetid i förskolan. Det har de ökade kostnaderna för kommunen satt stopp för.
Hur de ökade kostnaderna för skolskjutsar, läromedel, ev skolmåltider osv kommer att påverka BUN:s ekonomi och verksamhet nästa år framgår inte av texten. De kanske drabbar kommunen mer än nämnden. Det kanske till och med är så att statsbidragen är en osäkrare faktor för BUN än inflationen. Den nya regeringen verkar nämligen inte inse den ekonomiskt besvärliga situation som kommunerna befinner sig i.
Det blir nog en del frågor på nämnden imorgon, men det blir knappast några debatter. Det finns ju inga besparingsförslag i underlaget och det brukar vara sådana som kan “få igång” nämnden…
Utifrån nämndens budget, som alltså blev klar i onsdags, har förvaltningen räknat ut hur mycket som kommunen ska betala till de fristående verksamheterna i kommunen. Det är så vitt jag förstår inget att orda om.
BUN ska yttra sig över förslaget på “riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”. Det är ett intressant och viktigt svar.
BUN ska upplysa kommunen om att:
“nämndens systematiska kvalitetsarbete … även måste utgå från att nationella mål uppfylls samtidigt som det också kan vara ett underlag för formulering och uppföljning av förväntade resultat inom ramen för den kommunala styrningen.”
Så är det, förskola och skola har en Skollag och nationella läroplaner att följa.
BUN tänker även påpeka att:
“all den verksamhet som nämnden ansvarar för inte alltid går att fånga i kvantitativa målvärden. Det innebär en risk att endast det som är mätbart följs upp och att fokus faller bort från den faktiska verksamheten och de behov som finns.”
Det finns en del andra synpunkter också. Det är ett bra yttrande som nämnden föreslås ska skickas vidare.
En förstudie ska genomföras om förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg. Då finns det möjlighet att mer i detalj:
“utreda framtida behov av förskoleplatser i förhållande till nuvarande kapacitet och tillfälliga lokaler samt att förslag på vart nya förskoleplatser kan tillskapas.”
Det behövs med andra ord ganska många fler förskoleplatser de närmaste 10 åren.
BUN ska också föreslå samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för byggnation av ny idrottshall i Mariedalskolan. Och det är på tiden. Idrottshallen borde ha byggts för länge sedan. Den nuvarande är varken ändamålsenlig eller tillräckligt stor.
Skolans klasser kan inte ens ha alla sina lektioner i Idrott och Hälsa i idrottshallen. Det finns inte plats, det finns inte schemautrymme för det. Och det trots att åk 6 tvingas ha sina lektioner på Idrottscentrum. Dessutom kan inte ett antal elever på särskolan vara i idrottshallen på grund av bristande anpassning och avsaknad av utrymningsvägar.
Det är lite av en skandal…
Det är tänkt att den nya idrottshallen ska byggas 2026, dvs skolan ska tvingas ha den gamla slitna hallen i ytterligare 4-5 år.
Det är inte bara Ströms Slott som bedriver enskild pedagogisk omsorg i kommunen, det finns också ett företag som heter Legolas Barnomsorg AB.
BUN har i maj förelagt Legolas att vidta åtgärder för att komma till rätta med brister som framkommit vid en tillsyn. Förvaltningen är dock inte nöjd med de åtgärder som har vidtagits, så nu ska nämnden besluta om att Legolas ska vidta ytterligare åtgärder.
De tre sista ärendena är inte så mycket att diskutera om.
Nämnden ska uppdatera barnomsorgsavgifterna. Det är ett rutinärende. De nya taxorna kommer att finnas på kommunens hemsida.
BUN ska överlämna ett yttrande om en revisionsrapport som granskade kommunens informationssäkerhet. Det var ganska lätt gjort – BUN fick inga anmärkningar av revisorerna.
Skolverket erbjuder Vänersborgs kommun att samverka för att:
“identifiera och genomföra insatser som höjer kunskapsresultaten och ökar likvärdigheten.”
Det handlar om Tärnan och Vänerparkens skola. Det sistnämnda är lite förvånande. Sannolikt är det följden av en tillsyn av Skolinspektionen. Men 
nämnden får sannolikt veta betydligt mer imorgon om vad som “har hänt” på Vänerparken.
Sammanträdet avslutas med att förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson informerar om vad som hänt sedan sist och även om det har dykt upp “något nytt”.
Sedan hade det varit jul, om inte kommunstyrelsen hade haft möte på onsdag.
KF: Arbetsordning, Korseberg, Norra och hemlösa (2)
Det var tänkt att kommunfullmäktige skulle revidera sin arbetsordning i onsdags. Det hade nog blivit så också – om nu inte Vänsterpartiet hade ställt frågor och kommit med invändningar…
Jag skrev i en tidigare blogg om några paragrafer i det nya förslaget som kunde ifrågasättas och förändras. (Se “KF (14/12): Premiär i Bojorten”.) Lutz Rininsland (V) noterade bland annat 32 § i arbetsordningen:
“Ordföranden har rätt efter samråd med presidiet att avvisa ett medborgarförslag om särskilda skäl föreligger.”
Det förklarades i tjänsteskrivelsen, som sammanfattade ärendet, att sådana “särskilda skäl” kunde vara:
“olämplighet, då flertalet ärenden inlämnas rörande samma sak eller annat missbruk av tjänsten.”
Rininsland ansåg att kommunen inte skulle avvisa medborgarförslag. Om det kom in något “olämpligt förslag”, vilket det inte har gjort hittills, så borde kommunen t ex svara att det här ingår inte i fullmäktiges kompetensområde – och bett om förståelse att medborgarförslaget inte kan tas upp. Kommunen borde visa respekt för kommuninvånarna.
Jag framförde mina synpunkter att replikskiften inte skulle begränsas till var sitt inlägg. (Se “KF (14/12): Premiär i Bojorten”.) Mitt yrkande var, som jag lämnade in skriftligt:
“Jag yrkar att varje talare vid replikskiften har rätt att göra högst två inlägg.”
Det visade sig att hela kommunfullmäktige måste vara enigt för att ändringar skulle kunna ske. Arbetsordningen återremitterades därför till kommunstyrelsen.
Lutz Rininsland (V) hade lämnat en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Den handlade om den infekterade frågan om en GC-väg på Korseberg, en GC-väg som på slutsträckan skulle gå genom den sista skogsdungen som fanns kvar i området.
Kommunfullmäktige anslog inga pengar till investeringen och därför blev det ingen GC-väg. Trots att det inte fanns några pengar så hade samhällsbyggnadsnämnden ändå “tjuvstartat” arbetet genom att hugga ner träd i skogsremsan… Kommunen tycks inte ha mycket till övers för träd och skogar… (Se “Har KF:s beslut följts på Korseberg?”. I bloggen finns länkar till i stort sett hela historien.)
Hur som helst. En invånare klagade för några veckor sedan till kommunen om att det inte byggdes någon GC-väg på Korseberg. Som jag uppfattade det, så var det inte själva sträckan genom skogen som invånaren beklagade sig över. Det var den längre sträckan från bostadsområdet på Korseberg, längs stranden till Gropbron.
Vänsterpartiet motsatte sig egentligen enbart sträckan genom skogen, inte resten av GC-vägen. Samhällsbyggnadsnämnden ville dock inte skilja ut skogssträckan från resten, så därför hade James Bucci (V) en gång i tiden yrkat avslag på pengar till hela GC-vägen. Jag citerar ut Rininslands interpellation:
“När ärendet om ansökan om tilläggsanslaget behandlades i samhällsbyggnadsnämnden, så framgår av texten i en reservation av ledamoten James Bucci, att invändningen endast gällde ”naturstigen/GC-vägen som skulle anläggas i den lilla skogskorridoren”, och inte alls det ”vackra promenadstråk längs vattenlinjen”, som skrivelsen från blivande boende på Sjöbodsvägen syftar till och där förvaltningen beklagar politikernas beslut.”
Det har uppenbarligen skett en missuppfattning eller ett misstag ansåg Rininsland. Han ville genom sina interpellation reda ut det hela och att promenadstråket/GC-vägen längs stranden skulle anläggas. Lutz Rininslands (V) fråga till Benny Augustsson (S) löd:
“Ser ordföranden möjlighet att navigera oss bort från missförstånd och prestigetänkande och föra hela ärendet fram till en positiv lösning?”
Det var också något Rininsland upprepade i fullmäktige. Augustsson (S) ville inte alls ta den bollen. Från talarstolen läste Augustsson upp hela sitt skriftliga svar. Där skrev han bland annat:
“Nu börjar det komma frågor om varför det inte byggs någon gång/cykelväg/naturstig från blivande boende på Sjöbodsvägen och jag vet att frågan kommer från andra i det området. Då tycker Lutz Rininsland att kommunstyrelsens ordförande som var för utbyggnaden och att den skulle med i tilläggsbudgeten ska navigera oss bort från missförstånd och prestigetänkande. Vad är det för missförstånd och vilket prestigetänkande är det Lutz Rininsland hänvisar till?”
Det var viktigare med prestige och stolthet än att för invånarnas skull försöka reda ut situationen, oavsett vems fel det var att det blev så här. Det blir nog till att skriva en motion till kommunfullmäktige…
Och på tal om motioner… Jag har skrivit en motion om att kommunen ska se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola. (Se “Norra skolan ska stängas”.)
Moderaterna Henrik Josten och Henrik Harlitz skrev i stort sett samtidigt en liknande motion. Men det var inte så konstigt. Norra skolan är ju den enda grundskola som faktiskt ligger i de centrala delarna av stan, och som inom en snar framtid hotas av att läggas ner som skola. Eller flyttas därifrån om man vill uttrycka det så.
Kommunfullmäktige beslutade att det ska utredas vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler. 
Det är dock inte vilka kommunala verksamheter som helst som jag skulle vilja se på Norra skolan. Det är förskole- eller skolverksamhet som motionen handlade om…
Jag avslutade mitt ganska korta anförande i onsdags med att referera till Jennys kommentar på en tidigare blogg (klicka här). Vårdnadshavare och barn/elever ska enligt Skollagen, 4 kap 13 §, få delta i forum för samråd där de ska:
“informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
Och nedläggning eller flytt av en skola är just en sådan fråga som Skollagen syftar på.
Ida Hildingsson (V) ställde en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Är det nu Vänersborgs kommun tänker ansöka om att få ta del av statsbidraget, har arbetet med fullmäktiges beslut kommit så långt att vi kan hävda att vi förbereder kommunens verksamhet enligt metoden Bostad först?”
Det handlade om den ovärdiga och akuta situationen för kommunens hemlösa. (Du kan ladda ner hela frågan här.) Benny Augustsson svarade ja på Hildingssons fråga och var genomgående positiv till de synpunkter som hon framförde.
Anm. Du kan läsa om fullmäktiges behandling av och beslut om budgeten för nästa år i ”KF: Budgeten spikad (1)”.
OBS! Inspelningen av kommunfullmäktiges sammanträde ligger nu ute i sin helhet på kommunens webb-TV!!
KF: Budgeten spikad (1)
Så var då det allra första sammanträdet med kommunfullmäktige avklarat i den nybyggda stora mötessalen Bojorten. Ja, den är så nybyggd så att den inte är riktigt färdigbyggd än. Bojorten lär stå värd för några möten till. Det sägs att byggnaden med lite tur ska stå kvar på sin plats i tusen år.
Det var samtidigt årets sista fullmäktige. De som trodde att det innebar att ledamöterna skulle bjudas på något extra så här vid juletider misstog sig dock. Det var bara kaffe och en liten kaka full med socker. Men så här i tider av återhållsamhet och ekonomiska svångremmar var det kanske på sin plats.
Nästan allt fungerade som det skulle under sammanträdet, även om det strulade med iPadarna för några ledamöter vid voteringarna. Det kan noteras att ordförande Annalena Levin (C) missade den “högtidliga” 
sammankomsten. Det kan bli så när politiken krockar med Sabaton och andra hårdrocksgrupper. I Levins ställe svingade fullmäktiges 1:e vice ordförande Anneli Guilotte (S) klubban med den äran. Vid sin sida hade hon 2:e vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M), som också tog över ordförandeskapet i några ärenden.
Revisor Bengt Wallin började sammanträdet med att föredra en granskning om kommunens informationssäkerhet. Säkerheten hade blivit bättre sedan den senaste granskningen för några år sedan berättade Wallin, men samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden bedömdes dock ha en del kvar att göra när det gällde den interna styrningen och kontrollen. Kommunstyrelsen rekommenderades också att ta tag i en del saker kring bland annat teknisk säkerhet och uppföljning av informationssäkerhetsarbetet.
Den politiskt rutinerade Reidar Eriksson (S) föreslog, som ordförande i kommunens valberedning, att en Demokratiberedning skulle inrättas redan på gårdagens möte. Och det gjorde kommunfullmäktige. Sedan stod Eriksson kvar en lång stund i talarstolen. Han presenterade nämligen alla förslag till ledamöter och ersättare till kommunens nämnder och styrelser samt samarbetsorgan och kommunala aktiebolag. Det var många namn och partibeteckningar.
Det blev inga som helst diskussioner, utan valberedningens alla förslag röstades igenom enhälligt. (Du kan hitta nästan alla ledamöter och ersättare i bloggen “Personerna i nämnderna 2023-2026”.) Undertecknad bloggare valdes till en ordinarie plats i kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden. Det kan sannolikt ge uppslag till en mängd bloggar i fortsättningen också.
Sedan var det dags för Mål- och resursplan 2023-2025, med andra ord budgeten för 2023. Fullmäktige tog som bekant en budget i juni, men under valår ska även det nyvalda kommunfullmäktige fatta ett budgetbeslut.
I juni var det en budget från M+L som fick majoritet. Utsikterna för det denna gång var ganska små. Det märktes nästan. Det var ingen debatt alls. Det kan kanske också ha berott på att det inte fanns så mycket pengar att fördela på grund av det mycket kärva ekonomiska läget. Hur som helst, representanter för de olika partierna presenterade sina budgetförslag, några lite längre, andra ganska kortfattat. Och det tog sin tid. Men det var ingen debatt.
Ärendet var upplagt så att en representant för varje parti hade ett anförande om helheten av respektive budgetförslag och sedan gick man igenom nämnd för nämnd. Då fick de som satt i nämnderna tala.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade ett av de längre anförandena. Han presenterade kommunstyrelsens förslag, vilket var det gemensamma förslaget från de styrande partierna – S, C, KD och MP. Eller “Fyrklövern” som Bo Carlsson (C) senare kallade de fyra partierna. Jag vet inte om det var en kupp, Carlsson ville kanske antyda att det i verkligheten är centern som styr Vänersborg… Fyrklövern är ju Centerpartiets symbol.
I TTELA beskrev Niklas Johansson budgetförslagen på ett kortfattat, bra och korrekt sätt redan innan debatten i fullmäktige – se “Krympande marginaler pressar budgetförslagen”. Johansson och TTELA refererade sedan själva fullmäktigedebatten i dagens TTELA. (Se TTELA “De styrande partiernas budget vann i fullmäktige”.)
“Fyrklöverns” budget var det minst sparsamma av alla budgetförslag, med undantag av Vänsterpartiets. De styrande partiernas förslag skulle ge ett prognostiserat resultat på endast +5 milj kr.
“Det är ett väldigt lågt resultat, men vi föreslår inte några generella besparingar.”
Det sa kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) både till TTELA och från talarstolen. Augustsson sa vidare i fullmäktige att förslaget ökade den ekonomiska ramen för barn- och utbildningsnämnden med totalt 22 milj kr, varav 17 milj var helt nya pengar. Av dessa pengar ska 2,3 milj gå till arbetskläder för personal i förskola och fritidshem, 2 milj till grundsärskolan och 3 milj till elever i behov av särskilt stöd. De två sistnämnda posterna var dock inga nya pengar. Dessutom ska nästan 2 milj kr gå till att göra musik- och kulturskolan avgiftsfri.
Däremot lyste extra pengar till Socialnämnden med sin frånvaro, trots att nämndens kostnader kommer att öka nästa år. Dan Nyberg (S), som är ordförande i socialnämnden, insåg att det skulle bli ett tufft år. Han “tröstade” sig dock med att förslaget från moderaterna och liberalerna var ännu tuffare. Det budgetförslaget skulle innebära 9 milj kr mindre än de styrande partiernas förslag.
M och L ville nämligen i sitt budgetförslag sänka budgetramarna för alla nämnder med 0,85%. Det skulle innebära en besparing på 28 milj kr. De två borgerliga partierna, “mikroalliansen”, ville ha ett överskott som en reserv till räntehöjningar, ökade kostnader på grund av inflationen osv. Det var oansvarigt ansåg Henrik Harlitz (M) att lägga ett förslag med bara en felräkningsmarginal. Liberalernas Peter Göthblad sa:
“Vi tar ett ansvar. RUR är en bra buffert. Sparar vi idag säkrar vi kommunens framtid.”
Henrik Josten (M) sa med anledning av Dan Nybergs kommentar:
“Vi vill spara i ladorna för en ännu värre kris i framtiden.”
Det lät som om ledamöterna från de två borgerliga partierna hade fått förhandsbesked om vilken politik deras partier i regeringen tänkte föra de närmaste åren…
Sverigedemokraterna lade samma budgetförslag som i juni. Det gjorde egentligen Medborgarpartiet också, fast de hade tagit bort kravet på en äldreombudsman.
Vänsterpartiet hade ett eget budgetförslag. Det tänkte jag redogöra för i en kommande blogg.
Det blev naturligtvis en mängd voteringar när det var dags för beslut. Fullmäktige skulle utse motförslaget till kommunstyrelsens budgetförslag, dvs förslaget från “Fyrklövern” (S+C+KD+MP). I den första voteringen vann Vänsterpartiets förslag mot Medborgarpartiets. Sedan fick SD:s förslag fler röster än V:s och förslaget från M+L gick segrande ur voteringen med SD.
Det var två förslag kvar. Budgetförslaget från den styrande “Fyrklövern” fick 27 röster, medan förslaget från M+L bara fick 11 röster. SD och MBL avstod nämligen från att rösta. För Vänsterpartiet var valet lätt mellan de två förslagen – V röstade på de styrandes förslag.
Det är alltså budgetförslaget från S+C+KD+MP som blir kommunens budget för år 2023.
I kommande bloggar tänkte jag redogöra för övriga ärenden och för Vänsterpartiets budgetförslag.
Anm. Du kan läsa mer om fullmäktige i bloggen ”KF: Arbetsordning, Korseberg, Norra och hemlösa (2)”.
OBS! Inspelningen av kommunfullmäktiges sammanträde ligger nu ute i sin helhet på kommunens webb-TV!!
Lucia
I natt kom Lucia ner till Miðgarðr (Midgård) – från Valhall, eller var hon nu befinner sig mellan högtiderna. Hon kom i sin vita klädnad för att gästa och hjälpa oss dödliga.
Lucianatten är nämligen en farlig natt, övernaturliga makter är i rörelse bland skuggorna. Därför är det bäst att hålla sig inomhus, och hålla koll på troll, tomtar och onda andar. Du gjorde väl det, du var väl uppe i natt och vakade…?
Det är årets mörkaste tid, tiden då nätterna är som längst och dagarna som kortast. Det är tiden då kärleks- och fruktbarhetsgudinnan Freja, och även hennes bror Frej, stod i centrum för den hedniska kulten. Det gällde att besvärja ljusets makter för att få solen och ljuset, och fruktbarheten, att återvända.
Den kristna kyrkan kunde naturligtvis inte acceptera att göter och svear firade en högtid till en hednisk gudinna. Och en kärleks- och fruktbarhetsgudinna dessutom! Nä, det skulle vara den oskuldsfulla, och kyska, jungfru Maria som skulle vara förebilden för alla kvinnor.
Hur skulle kyrkan lösa detta intrikata problem? Naturligtvis kunde den inte avskaffa en högtid – en fest. Det skulle folket aldrig acceptera. Men kanske kunde människorna få fortsätta fira, men av någon annan orsak…? Typ en kristen orsak…
Ett annat namn på fruktbarhetsgudinnan Freja var Lusse. Det var en framkomlig väg. Kyrkan hittade ett okänt katolskt helgon på Sicilien vars namn påminde om namnet Lusse – Lucia! Och varför inte? Kyrkan gjorde om Lusse/Freja till ett kristet helgon… Lucia betydde också ljus, och ljus var ju förknippat med Freja. Bingo typ.
Kyrkan har lyckats tämligen bra med att forma om hednakulten. Men inte till 100 procent – när alla äter sin lussekatt så säger ingen ”luciakatt” eller ”luciabulle”… Det säger en del om att Lusse/Freja ändå finns kvar någonstans i våra medvetanden. Katten var ju Frejas heliga djur…
Och glöm inte. Lucias dag är kort, snart är mörkret över oss igen. Och med mörkret kan de övernaturliga makterna komma tillbaka. Det är bäst att hålla sig inomhus…
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer