Arkiv

Archive for the ‘Kommunfullmäktige 2022’ Category

Mandatperiodens sista KF

22 september, 2022 Lämna en kommentar

Igår onsdag kl 18.00 på Quality Hotel öppnade ordförande Annalena Levin (C) kommunfullmäktiges sammanträde för sista gången denna mandatperiod. Det var en speciell politisk dag i Vänersborg, något av en högtidsstund. (Du kan se på kommunfullmäktiges sammanträde i efterhand – på kommunen webb-TV.)

Nästa gång fullmäktige samlas, den 26 oktober, sitter nya ledamöter på fullmäktiges 51 stolar och nya ersättare på stolarna runt omkring. Några ledamöter kommer att vara helt nya, andra kommer att fortsätta representera sitt parti i 4 år till. Men framför allt är det flera av ledamöterna som inte kommer att återkomma. De har av olika anledningar bestämt sig för att ägna sitt liv åt något annat än politik eller kanske fortsätta med politiken på något annat sätt.

Som ett tecken på att det var mandatperiodens sista sammanträde började sammanträdet med att Fredrik Carlsson och Göran Darefelt från IT-enheten informerade ledamöterna om förändringar i den digitala infrastrukturen för oss som ska fortsätta i fullmäktige. Vi ska få nya iPads med ett nytt upplägg av strukturen och med tvåfaktorsautentisering etc. Och framför allt fick de som gjorde sitt sista fullmäktigesammanträde reda på att de ska lämna ifrån sig sina iPads.

Det första ärendet som skulle diskuteras och beslutas var “Arvoden och ersättningar för mandatperioden 2023-2026”. Kommunstyrelsen hade föreslagit att inget i arvodesbestämmelser skulle förändras. Moderaterna yrkade att de styrande partiernas vice ordförande i kommunstyrelsen endast skulle få ett halvt årsarvode. Sverigedemokraterna gick ett steg längre och yrkade att även oppositionens kommunalråd endast skulle få det. Själv yrkade jag på att årsarvodet för kommunstyrelsens ordinarie ledamöter skulle avskaffas helt och hållet med undantag för de tre kommunalråden.

Det är nämligen intressant att de motiveringar för årsarvodena för kommunstyrelsens ordinarie ledamöter, som finns i de antagna bestämmelserna, faktiskt inte gäller. Inte någon av de uppräknade punkterna gäller kommunstyrelsens ordinarie ledamöter (fortfarande borträknat kommunalråden). Punkterna är skrivna för ordförande i nämnderna, inga andra. Det här sägs motivera att 12 ledamöter i kommunstyrelsen får nästan 3.000 kr extra i månaden:

  • “Inläsning av handlingar”
  • “Kontakter med allmänhet och press”
  • “Rutinmässigt informera sig om förvaltningens arbete. Samråd och kontakter med förvaltningsledningen, besök på förvaltningar för information”
  • “Samråd och kontakter med andra ordföranden i frågor som berör nämnden/styrelsens frågor”
  • “Representera nämnden/styrelsen vid invigningar, uppvaktningar, avtackningar, premiärer och motsvarande”
  • “Genomgång och beredning av ärenden med sekreteraren, föredragande eller annan anställd till exempel inför sammanträde eller förrättning”
  • “Fatta beslut i ärenden som nämnden delegerat, påskrift av handlingar eller liknande”
  • “Avstämning med företrädare för partiet/partigrupper”

Jag avstår att kommentera punkterna, det är tämligen uppenbart de är skrivna för de som har uppdrag som ordförande. Det var för övrigt ingen som försvarade årsarvodena utifrån att de motiveringar som fanns i bestämmelserna faktiskt inte gällde KS-ledamöterna. Argumenten mot mitt yrkande var att arvodena var högre i andra kommuner…

Inga moderater eller sverigedemokrater yrkade bifall till mitt förslag. Kunde det bero på att det även var politiker från deras egna partier som skulle få mindre pengar? 

Samtliga ledamöter förväntade sig nog en votering i ärendet. Det blev ingen, ingen ledamot begärde det. Det var nog några eller någon ledamot som “somnade till” tror jag. Kommunstyrelsens förslag om att allt skulle vara som vanligt blev också kommunfullmäktiges beslut.

Även på nästa ärende, “Revidering av bolagsordning och ägardirektiv för Fastighet AB” var jag framme i talarstolen. Denna gång som ende person. Det kan naturligtvis ha berott på att Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C) och andra ledamöter och ersättare i Fastighets AB hade förklarat sig jäviga. Därför fick jag inget svar på min undran. Som var:

Kommunfullmäktige skulle besluta att Fastighets AB i fortsättningen skulle bedriva sin verksamhet på ”affärsmässiga grunder”. Det var en anpassning till Aktiebolagslagen. Men i Kommunallagen 2 kap står det i 7 §:

“Kommuner och regioner får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna.”

Senare i 10 kap 3 §:

“Om en kommun eller en region med stöd av 1 § lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige

  1. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas”

Det blir en krock, en motsägelse, om kommunfullmäktige i fortsättningen ska fatta beslut “av större vikt” i ett bolag som ska bedrivas på ”affärsmässiga grunder”, samtidigt som kommunen inte får driva näringsverksamhet om den drivs med vinstsyfte?

Kommunfullmäktige beslutade enligt det motsägelsefulla förslaget – i tystnad…

Tor Wendel (M) hade lämnat in en interpellation om kommunala bolag, där även Kommunallagen citerades. Den ankom dock lite för sent och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ska därför besvara den först nästa sammanträde. (Du kan dock ladda ner interpellationen här.)

Och när ledamöterna hade fått nog av Kärvling så gick han upp ytterligare en gång i talarstolen. Detta på nästföljande ärende “Utöka verksamhetsområdet vatten och spillvatten och för del av Timmervik 1:36”.

Jag tyckte att jag ville informera alla nya radiolyssnare som är intresserade av VA-frågor. Det stod nämligen i handlingarna till fullmäktiges sammanträde:

“Förutsättning för antagande och genomförande av bygglov är att fastigheten ska ingå i kommunalt verksamhetsområde för vatten och spillvatten.”

Jag ville upplysa radiolyssnarna, och även politikerna, om att man inte enligt lag kan kräva anslutning till kommunalt VA för att få bygglov. Det är VA-lösningen i sig och hur bra den är som ska avgöra. VA-lösningen behöver alltså inte innebära att fastigheten ska kopplas in i kommunens VA… Vänersborg kommunen prioriterar sina egna intressen högre än de enskilda kommuninvånarnas…

Flera ärenden klubbades utan diskussion – “Utvidgning av kommunalt verksamhetsområde Vatten, spillvatten och dagvatten för detaljplan Trestad Center Västra”, “Årsredovisning och revisionsrapport 2021 för Fyrbodals Kommunalförbund”, “Delårsrapport april 2022 för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund – NÄRF”, “Antagande av taxor avseende myndighetsutövning för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund – NÄRF, år 2023” och “Uppdrag – Riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning i offentlig miljö”.

Fast på det sista ärendet hade moderaterna ett yrkande om att beslutsförslaget inte var formellt korrekt. Det struntade dock kommunfullmäktige i. Det var enklast så.

På ärende 12, “Svar på medborgarförslag om att Vänersborgs kommun initierar en samfällighetsförening för förvaltning av Nordkroken s:1” var det dags för en viss bloggare att säga några väl valda ord igen.

Det var ett bra medborgarförslag. Det är bra om det bildas en förening på Nordkroken som förvaltar samfälligheten så att det blir ordning på skötseln av badplatsen. Men innebar beslutet att kommunen ska initiera en samfällighetsförening på Nordkroken? Eller behövdes det ytterligare utredningar – och beslut? Gårdagens beslut var ju bara ett svar på ett medborgarförslag – och inget annat. Och om det bildas en förening, betyder det att det öppnar möjligheter för liknande lösningar även på Gardesanna och – Sikhall… Kommunen ska ju behandla alla lika. Jag fick inget svar…

Socialdemokraterna stuvade om lite bland sina ledamöter i AB Vänersborgsbostäder. Uppdrag Granskning avslöjade som bekant en skandal i början på sommaren med riksdagsledamoten Jörgen Hellman (S). Hellman var även ordförande i AB Vänersborgsbostäder (ABVB). (Se “Valrörelsen är igång”.) Hellman avgick och igår valdes Christin Slättmyr (S) till ny ordförande.

Vad vore ett sammanträde utan en interpellation av Lutz Rininsland (V). Igår ställde Rininsland en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) om praktikplatser i kommunens förvaltningar:

Beslutet från 2012 har inte upphävts – men lever vi upp till beslutet? Om inte, kan vi enas om att vi borde inleda den nya mandatperioden med att påminna oss om detta beslut som idag sannolikt är än viktigare än för tio år sedan?”

Och min bedömning är att Augustsson och Rininsland kunde enas. (Du kan ladda ner Rininslands interpellation här och Benny Augustssons svar här.)

Moderaterna lämnade in en motion om ökad trygghet i Vänersborgs kommun och en om möjligheten och lämpligheten att anlägga en motionsrunda i Frändefors. Sverigedemokraterna ville inte vara sämre utan lämnade in motioner om temalekplats och utveckling och underhåll av Vargöns stationsområde. Alla motionerna remitterades till olika nämnder för utredning.

Det kom ett antal medborgarförslag också. De handlade om minnessten för att hedra våra Veteraner i fredens tjänst, inköp av broddar, hundrastplats i området Blåsut/Öxnered, återkommande översvämningar samt skador i källarplan i fastigheter inom bostadsområdet Låckered Vänersborg och till sist övergångsställe på Edsvägen vid Korsgatan. De ska också utredas.

Vänersborgs kommun bjöd det “gamla” avgående kommunfullmäktige på vegetarisk smörgåstårta, kaffe och kaka. Det var kockarna på Quality som hade ordnat förtäringen. Och den var som vanligt utmärkt, även om några av oss saknade lite skinka och majonnäs… Men det var naturligtvis lite lättare så här.

De avgående ledamöterna, dvs de som inte skulle sitta i kommunfullmäktige nästa mandatperiod, avtackades med blommor och applåder. Det var flera namn som har förknippats med Vänersborg under en lång rad av år och några som enbart har suttit under denna mandatperiod.

De som lämnar kommunfullmäktige är:

  • Vänsterpartiet: James Bucci, Marianne Ramm, Monica Andersson, Eldbjörg Bryntesson och Eva Lindgren,
  • Miljöpartiet: Anders Wiklund, Marika Isetorp och Per Sjödahl
  • Socialdemokraterna: Bo Dahlberg Kjell Nilsson, Maria Abrahamsson , Hans Norén, Merja Niemi, Sandra Stegeröd och Leif Höglund.
  • Centerpartiet: Ann-Britt Fröjd och Marianne Karlsson.
  • Liberalerna: Jan Carlstein och Kerstin Andersson.
  • Kristdemokraterna:  Marie-Louise Bäckman, Jenny Hjorth och Elias Yachouh.
  • Moderaterna: Gunnar Lidell, Johan Feltmann, Lisbeth Brodén, Piotr Gabrys och Tommy Christensson.
  • Sverigedemokraterna: Kurt Karlsson och Christer Zimmergren
  • Medborgarpartiet: Christina Lindegren, Gunnar Johansson och Morgan Larsson.

De flesta av ledamöterna har varit trevliga politiska bekantskaper. Den som kanske har haft mer av en huvudroll i kommunens politiska historia än de andra är naturligtvis kommunstyrelsens fd ordförande Gunnar Lidell (M). Han ska efter årsskiftet ägna sig helhjärtat och heltid åt auktioner och vildsvin. Gunnar har betytt mycket för kommunen under hela millenniet. Det jag kommer ihåg mest var när han stod upp för vår tidigare kommundirektör Pascal Tshibanda när han blev kränkt av en viss kvinnlig ordförande i kommunstyrelsen. Gunnar har även betytt mycket för många andra personer i kommunen, moderat som han är.

Till sist vill jag tacka hela fullmäktiges presidium och särskilt ordförande Annalena Levin (C) som har stått ut med mig, alla andra vänsterpartister och övriga ledamöter. Vi har inte gjort det lätt för dig alla gånger, men du har klarat dig utmärkt.

Tack ska du ha Annalena!

Anm. Du kan se på kommunfullmäktiges sammanträde i efterhand – på kommunen webb-TV.

Kommunstyrelse imorgon 31 aug

30 augusti, 2022 2 kommentarer

Imorgon onsdag är det en slags nypremiär. Kommunstyrelsen (KS) sammanträder för första gången denna sensommar/höst. Dessutom är det sista sammanträdet före valet den 11 september… 

Det kommer emellertid att vara samma ledamöter i kommunstyrelsen under resten av året trots valet. Valresultatet slår nämligen inte igenom i kommunstyrelsen, eller några andra nämnder, förrän den 1 januari 2023. Själv är jag ersättare imorgon, eftersom Vänsterpartiets ordinarie representant Marianne Ramm är på plats.

Morgondagens dagordning är som vanligt mycket diger:

Hamnflytt till Vargön

Det är som vanligt en del information under punkt 2, både om ärenden som ska behandlas senare under sammanträdet och vid kommande sammanträden. En punkt ger mig rysningar, det ska bli information om “Utredning/konsekvensanalys av eventuell flytt av hamnen från Södra Sanden till Vargön”. Jag hoppas verkligen inte att de styrande partierna, nu eller efter valet, är positiva till att flytta hamnen till Vargön – för hundratals miljoner. Det vore ett enormt slöseri med skattemedel. Jag vill också passa på att säga, eftersom det finns en del missuppfattningar, bland annat av TTELA: Det har inte fattats något annat beslut i frågan om en flytt av hamnen än ett inriktningsbeslut.

Det finns anledning att återkomma till vad som sägs imorgon, inga beslut ska dock fattas i detta skede. För mer aktuell information om hamnfrågan, läs gärna “Hamnflytt till Vargön”.

Hunne- och Halleberg

Ledamöterna i KS ska bli informerade om den utredning kring framtiden för verksamheten på Hunne- och Halleberg som TTELA skrev om i veckan. (Se TTELA “Se vad folk efterfrågar och leverera det”.)

Det centrala för den framtida utvecklingen av bergen ska vara ”marknadsstyrd produktutveckling” inom det rörliga friluftslivet. Utredningen förklarar:

“Verksamheten ska utgå från marknadens efterfrågan, se till att anpassa förutsättningarna på och kring Halle- & Hunneberg och prioriterar utvecklingsarbetet därefter.”

Det finns många bra tankar i utredningen om hur verksamheten på bergen kan utvecklas. Men ett av förslagen är ganska kontroversiellt. Det är naturligtvis förslaget att Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska avvecklas. Kungajaktmuseet, som är ett helägt bolag till Vänersborgs kommun, kostar kommunen 3,3 milj kr varje år. Det är onekligen en hel del pengar, men samtidigt har:

“byggnaden som Kungajaktmuseet idag är inrymt i … en stor attraktionskraft.”

Jag förstår bara inte hur utredningen kan komma fram till att det är byggnaden i sig som lockar besökare. Min uppfattning är nog att besökarna besöker museet för museets skull och inte för att titta på själva byggnaden…

Det finns sannolikt fler som tycker att det är tråkigt att utredningen föreslår att även Naturskolan ska avvecklas, men det är nog inte riktigt lika kontroversiellt.

Det ska inte heller fattas något beslut imorgon om utredningens förslag. Det ska också påpekas att i Stiftelsen Bergagården, som sköter en hel del av verksamheten uppe på bergen, ingår också Trollhättan och Grästorp. Beslut ska alltså fattas även i dessa kommuner.

Politikernas arvoden

“Inför varje ny mandatperiod genomförs en översyn av arvodesbestämmelserna, arvoden och andra ersättningar för de förtroendevalda.”

Så börjar sammanfattningen av ärendet “Arvoden och ersättningar för mandatperioden 2023- 2026”. Förslaget är att ingenting ska förändras, utan det ska vara samma arvoden som tidigare.

Tidigare i år lämnade jag in en motion (se Motion om arvoden”) om att:

“utreda om att sänka årsarvodena för nämndernas och styrelsernas vice ordförande”

Det var lite försiktigt, det skulle “utredas”. Men i mitt andra yrkande var jag lite tuffare:

“helt avskaffa årsarvodena för de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen och ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott”

Det blir alltså inget med mina idéer om avskaffade arvoden för politikerna. I Vänersborg brukar det dessutom alltid vara lugnast att inte ändra något. Det är bäst att göra som vi alltid har gjort… Och det kan väl också vara trevligt för politikerna att få lite extra pengar för sina uppdrag… Det går att läsa mer om arvoden på länken ovan (se Motion om arvoden”) och även på Vänsterpartiets hemsida (se “Det visste jag inte – verkligen så mycket?”).

Ärendet ska till kommunfullmäktige den 21 september.

Fastighets AB (FABV)

Det är det helägda kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg (FABV) som äger Bergagården på Hunneberg. Ärende 11 handlar om att revidera bolagsordning och ägardirektiv för aktiebolaget. Förändringarna rör främst:

“syftet med bolagets verksamhet och bolagsstämmans kompetens.”

Det står i bolagsordningen att FABV ska bedriva sin verksamhet ”utan vinstsyfte”. Det ska nu ändras till att verksamheten ska bedrivas på:

”affärsmässiga grunder”.

Den här lydelsen torde ha inneburit, om den alltid hade funnits, att FABV aldrig skulle ha kunnat köpa Bergagården år 2020. FABV köpte fastigheten för 4,82 milj kr, trots att den enligt en värdering var värd 3,7 milj kr. Och med tanke på att fastigheten var i behov av stora renoveringar och nytt VA, en kostnad som fastighetsansvarig på Sveaskog uppskattade till 7,5 milj kr, så är det helt omöjligt att förvärvet skedde på ”affärsmässiga grunder”.

På en workshop i samband med utredningen av bergens framtid så hade en av deltagarna framfört:

”Avloppssystem enligt Anders Solvarms lösningssätt = växthus + odling”

Den här VA-lösningen hade blivit både betydligt billigare och bättre…

Det verkar inte som om utredningen om bergens framtid har med alla tänkbara kostnader när den blickar in i framtiden.

I FABV:s bolagsordning ska även införas en paragraf om att bolagsstämmans kompetens ska:

“säkerställa ägarens kontroll över verksamhetens strategiska beslut.”

Det betyder sannolikt att kommunfullmäktige i Vänersborg i fortsättningen ska fatta strategiska beslut på ”affärsmässiga grunder”. Det ska bli intressant…

Även detta ärende ska vidare till kommunfullmäktige för att beslutas där den 21 september, liksom nästa ärende.

VA Timmervik

Ett verksamhetsområde för vatten och spillvatten ska utökas på Timmervik i Dalsland. Det gäller bara en fastighet, så det kanske inte är så mycket att orda om. Det kan också vara så att fastighetsägaren och kommunen är överens. Fastigheten verkar också finnas i ett större sammanhang, fast det inte finns med några kartor som visar det. Men det handlar om en princip.

Byggnadsnämnden har bestämt, fast jag anar att det är byggnadsförvaltningen som har tagit beslutet på delegation, att fastighetsägaren för att få bygglov till ett nytt hus måste ansluta huset till kommunalt vatten och spillvatten. Rent allmänt finns inget lagstöd för ett sådant här villkor. Man måste inte dra in kommunalt VA till sitt blivande hus för att få bygglov. Ville bara få det sagt.

Vänern

Tappningsstrategin för Vänern är intressant. Det är ärende 13. Den gamla tappningsstrategin har nämligen fått omfattande och oönskade effekter. Det har skett en omfattande igenväxning runt sjön och på öar, kobbar och skär. Det har till och med fått konsekvenser både på skyddsvärda arter och friluftsliv.

Den nya tappningsstrategin ska mer likna Vänerns naturliga växlingar av vattenstånd och den genomsnittliga vattenytan ska få vara 8 cm högre än tidigare. Förhoppningen är bland annat att stränder mm ska återställas av Vänerns vatten.

Jag kan inte låta bli att tänka på stränderna och “slyskogen” (i tappningsutredningen benämnd “sluten ungskog”) på Sikhall, som inte fanns för några år sedan. Den har typ fått ett naturvärde och blivit skyddsvärd enligt kommunen därför att den har växt igen bland annat på grund av tappningsstrategin – och bristande skötsel.

Imorgon ska kommunstyrelsen bara ställa sig bakom den nya tappningsstrategin.

Ursand

Från Vänerns vatten till Ursand är steget kort. Kommunstyrelsen ska yttra sig om en ändring av detaljplanen för Ursands camping. Det är samma ärende som TTELA beskrev i början av sommaren. (Se TTELA “Alla utom S röstade för att natur kan bli campingområde”.)

Syftet med ändringen av detaljplanen är att:

“utöka nyttjandemöjligheterna inom det befintliga campingområdet genom att dels tillåta uppställning av husvagnar, husbilar och tält året runt och dels utöka byggrätter för att möjliggöra fortsatt utveckling och modernisering av verksamheten.”

Det är inte mycket att säga om tror jag. De flesta är sannolikt överens om denna ändring. Själv håller jag med det som byggnadsförvaltningen skriver i förslaget:

“För att bibehålla Ursands camping som ett starkt besöksmål är det viktigt att campingen får förutsättningar att följa med i den utveckling som besöksnäringen står inför och för detta behöver detaljplanen anpassas.”

Det har tidigare varit ett annat förslag som har varit ute på samråd. Bert Karlsson och Ursand Resort & Camping hade synpunkter på det. De ville ha möjlighet att expandera på områden som i det tidigare förslaget var markerade som “naturmark”. Och om inte kommunen kunde gå med på det nu, så ville de lyfta ut de här områdena ur detaljplanen så länge. Då skulle Bert kunna återkomma med idéer. Det gick byggnadsnämnden med på. Utom tre socialdemokrater. (Se TTELA “Alla utom S röstade för att natur kan bli campingområde”.)

I yttrandet från kommunstyrelsen föreslås att KS ska ställa sig bakom byggnadsnämndens beslut. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) håller inte med socialdemokraterna i byggnadsnämnden, utan skriver i yttrandet, tillsammans med kommundirektören:

“En avgörande fråga i planarbetet har varit huruvida naturområden i gällande detaljplan ska ges fortsatt skydd som allmän platsmark eller ej. Frågan är känslig då den rymmer en intressekonflikt mellan å ena sidan campingverksamhetens ambitioner att växa och å andra sidan friluftsutövare och andra kommuninvånare som oroas över störningar och minskning av naturmark kring Dalbobergen. Förslaget innebär att denna fråga skjuts på framtiden.”

Det har varit en del “strul” och många arga röster kring att Grönvik har förvandlats till en campingplats. Vänersborgare har sett ett fint område “gå förlorat” när tält och husbilar stått på området. Och det har retat upp många att Bert Karlsson dessutom har tagit betalt för platserna. Men faktum är att Ursand Resort & Camping arrenderar området och enligt allemansrätten kan campare övernatta en natt i området. Och Bert säger att hyran för platserna är för att camparna utnyttjar faciliteterna på campingen. Fast det kanske kan tyckas vara lite väl dyrt för att gå på toa…

Som sagt, det verkar som alla svåra och komplicerade frågor på Ursand skjuts på framtiden. Och snart är ju sommaren slut, så det har nog ingen något emot. (Jag hade tänkt återkomma till Grönvik i en blogg, men jag har faktiskt inte hunnit i dessa valtider.)

Naturbruksutbildning 

Kommunstyrelsen ska godkänna ett förslag om samverkansavtal om naturbruksutbildning med Västra Götalandsregionen (VGR). Avtalet är bara ändrat i små detaljer, i huvudsak är det samma gamla avtal som fortsätter att gälla. De synpunkter som Vänersborg och Trollhättan mfl har framfört vill inte VGR eller de andra kommunerna i regionen gå med på.

Avtalet innebär att kommunerna bara betalar halva utbildningskostnaden för gymnasieelever på naturbruksprogrammet, och regionen den andra halvan. Men det gäller endast om eleverna går på regionens naturbruksutbildningar. Och VGR har ju lagt ner naturbruksutbildningarna i vår del av Västra Götaland, Nuntorp och Dingle. (Hur det gick till har jag beskrivit i flera bloggar, bland annat “Carlssons och centerns dubbelspel om Nuntorp” och “Sossarna och Nuntorp”.)

Nuntorp och Dingle drivs idag som fristående skolor och omfattas därför inte av avtalet. Det betyder att kommunerna i skolornas närhet, som Vänersborg och Trollhättan, får stå för hela kostnaden när eleverna väljer dessa skolor. Det är orättvist, men inget som kommunstyrelsen kan göra något åt imorgon.

Konstnärlig gestaltning

Det verkar som det kan bli oenigheter och diskussioner kring ärende 22, “Uppdrag – Riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning i offentlig miljö”. Moderaterna hade en annan uppfattning när ärendet behandlades i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Jag är glad att jag slipper delta i en eventuell votering i detta ärende, konst är inte riktigt min grej… Å andra sidan kommer ärendet till kommunfullmäktige om tre veckor. Jag hinner kanske bli intresserad av konst tills dess…

Avslutning

Det finns betydligt fler ärenden på sammanträdet imorgon. De flesta är dock av lite mer rutinkaraktär och dessutom tycks de flesta partier vara överens. Jag har i varje fall inga avvikande åsikter jämfört med de beslutsförslag som ligger på bordet.

Politikers uppförande

På kommunfullmäktiges senaste sammanträde den 22 juni beslutades att kommunstyrelsen skulle få i uppdrag att utreda om en politikerhandbok var:

“en lämplig form av dokument”

Det politiska, eller snarare det byråkratiska, språket kan både diskuteras och ifrågasättas. Tanken är emellertid att en handbok så småningom ska utarbetas eller, om man så vill, uppdateras. Det finns nämligen en sedan tidigare, om jag inte minns helt fel, men den har glömts bort eftersom den inte har förändrats i takt med tiden.

Handboken ska innehålla information om Vänersborgs kommuns organisation och det som är relevant för en förtroendevald. Det är tänkt att politiker ska få stöd och information för att kunna utföra sina uppdrag. Handboken ska t ex ta upp lagar, regler, politisk organisation m.m.

Det är inget att säga om det, det är antagligen en mycket bra idé.

Men i samma ärende låg det även ett annat beslutsförslag:

“att ta fram ett förslag på reviderade förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda i enlighet med intentionerna i den uppdragsbeskrivning som tagits fram av demokratiberedningens presidie. Reglerna avses omfatta förtroendevaldas uppförande oavsett forum eller plattform som används.”

Precis som med handboken så finns det redan förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda. De antogs av kommunfullmäktige den 20 mars 2019. (Kan laddas ner här.)

Reglerna kom till av en mycket speciell anledning, så speciell att den inte nämndes på fullmäktiges sammanträde. “Ordningsreglerna” var ett svar på, eller snarare ett resultat av, en fråga som Gunnar Lidell (M) ställde till PFU (=Personal- och förhandlingsutskottet) den 18 november 2018 (se ”Något allvarligt har hänt i kommunen”):

”Har PFUs presidie något konkret förslag hur den här delikata typen av arbetsmiljöproblem ska förhindras eller beläggas med någon form av påföljd?”

Kommunstyrelsens dåvarande ordförande Marie Dahlin (S) hade på ett sammanträde använt ett grovt språkbruk med formuleringar som bland annat innefattade ett opassande sexualiserat språk om kvinnliga invånare. Och inte långt senare avslöjades “incidenten” då Marie Dahlin (S) förolämpat och förminskat Vänersborgs kommundirektör. (Se James Buccis blogg “Come on spit it out already” eller ”Vänersborgs kommundirektör utsatt för rasism”.) “Ordningsreglerna” kom därför, naturligt nog men inofficiellt, att få namnet ”Lex Marie”…

Det var en del diskussion när kommunfullmäktige antog “ordningsreglerna”, bland annat opponerade sig Vänsterpartiet. (Se Sammandrag KF (20/3)”.)

Den här bakgrunden var som bortglömd på fullmäktiges senaste sammanträde. Nu misstänker jag istället att det fanns andra bevekelsegrunder till reglerna.

I beslutsförslaget fanns, som tidigare nämnts, formuleringen:

“Reglerna avses omfatta förtroendevaldas uppförande oavsett forum eller plattform som används.”

Det är således tänkt att det ska utarbetas regler som ska omfatta vad som sägs och skrivs på Facebook, Twitter, i bloggar osv. Kommunfullmäktige ska alltså (så småningom) anta regler som ska gälla enskilda personer utanför sammanträdesrummen, utanför kommunhuset. Vänersborgs kommunfullmäktige vill utvidga reglerna till nya domäner.

Det är häpnadsväckande, och anmärkningsvärt.

År 1766 väckte ­Sverige uppseende internationellt genom att som första land i världen anta en lag som reglerade rätten för alla att publicera tankar, fakta och idéer. Det var Tryckfrihetsförordningen som antogs då. Och det var alltså 1766 – 10 år innan några delstater i Amerika förklarade sig självständiga från Storbritannien och 23 år innan franska revolutionen.

Det tillkom senare ytterligare en grundlag, yttrandefrihetsgrundlagen. Yttrandefrihetsgrundlagen tillsammans med tryckfrihetsförordningen garanterade och garanterar fortfarande alla invånare åsikts- och informationsfrihet. De här grundlagarna innebär att kommunala regler kring t ex uppförande eller beteende utanför sammanträdesrummen saknar betydelse. Det är grundlagarna som gäller. Det är grundlagarna som reglerar vad vi får säga och skriva. Och brott mot grundlagarna eller de lagar som begränsar dom, t ex lagar om förtal, behandlas som vanligt. Brott ska polisanmälas och hanteras av rättsväsendet.

Så jag vet inte vad dessa etiska regler har för syfte eller när och hur de ska användas. Det finns ju faktiskt exempel på politiker i Vänersborgs kommunfullmäktige som bryter mot lagar utan att kommunens etiska regler på något sätt åberopas. Revisorer har riktat kritik mot diverse skandaler kring t ex byggnationen av kommunhuset utan att de etiska reglerna åberopades. Och på samma fullmäktigesammanträde den 22 juni fanns det ett ärende, en avsägelse från Jörgen Hellman (S). I Hellmans fall hjälpte inte heller de etiska reglerna och riktlinjerna ett dugg. Och i TTELA (TTELA 28 juni, “Tung S-politiker har inte betalt skatt”) kunde vi förra veckan läsa om Ann-Mari Jonasson (S) som hade en stor skatteskuld sedan år 2020 på 130.000 kr. Jonasson var med i fullmäktige och beslutade om att kommunens etiska regler skulle revideras…

De etiska regler som finns har inte haft någon som helst betydelse eller effekt på politikers beteende i Vänersborg. Så vitt jag vet har inte heller Demokratiberedningen eller Personal- och förhandlingutskottet reagerat på några av dessa exempel.

Det är möjligt att några vill tro att de etiska reglerna ska påverka politiker att ändra sitt beteende. Men inte ens de levnadsregler som Jesus gav människorna i sin Bergspredikan för 2000 år sedan har blivit verklighet, trots att det idag finns över 2 miljarder anhängare.

Det kan ändå finnas ett värde av att etiska regler och den så kallade värdegrunden diskuteras och formaliseras. Men då ska de handla om det som förväntas av politiker på sammanträden och så att säga inom kommunhusets väggar. Flera kommuner har antagit sådana regler, dvs några slags politikens uppförandekod. Jag har fastnat för de regler som Laholms kommun har antagit. (Kan laddas ner här.) Ska Vänersborg ha några regler överhuvudtaget så bör de se ut på ungefär följande sätt.

”Etiska regler för förtroendevalda

Förtroendevalda i Laholms kommun ska respektera demokratin och dess spelregler genom att:

– vinnlägga sig om att följa lagar, förordningar och andra bestämmelser, som skapats för vårt samhälle och för det politiska arbetet

– arbeta för invånarnas och samhällets bästa och värna om sitt oberoende, att bortse från egen och närståendes vinning och själv ta ansvar för att undvika risk att hamna i jävsituation

– sätta sig in i frågeställningar före medverkan vid beslut, hålla sig till kända fakta, att vinnlägga sig om en konstruktiv och saklig debatt samt även för övrigt vara sanningsenlig, ärlig och hederlig

– visa respekt för personer med andra uppfattningar samt ha en öppen och förtroendefull inställning till invånarna samt Laholms kommuns anställda

– förvalta samhällets tillgångar och anvisa allmänna medel på ett noggrant och ansvarsmedvetet sätt

– ha rätt att kräva respekt beträffande eget och närståendes privatliv.

Felaktiga bedömningar och beslut kan aldrig elimineras helt. God etik, i samband med att fel eller misstag har begåtts, är att klart och tydligt ta ett eget ansvar för det egna handlandet.

Till grund för de etiska reglerna ligger kommunens värdegrund:

– Glädje uppstår i en trygg och positiv arbetsmiljö där vi stödjer, uppmuntrar och uppskattar varandra

– Mod uppstår i ett tillåtande klimat där vi vågar vara oss själva och visa öppenhet och tydlighet

– Delaktighet och engagemang uppstår genom att vi tar ett gemensamt ansvar för att informera, lyssna och mötas i goda relationer. På så sätt uppstår en kreativ och utvecklande atmosfär där vi är aktiva, ansvarstagande och nyfikna

– Gott föredöme visar vi genom att möta andra så som vi själva vill bli bemötta”

Om Vänersborg antar andra typer av regler, som t ex omfattar ”förtroendevaldas uppförande oavsett forum eller plattform”, så undrar jag hur kommunen ska behandla de ledamöter som röstar emot sådana regler… Frivilliga regler kan ju inte gärna gälla och omfatta dom som inte vill ha reglerna.

Till sist vill jag påpeka att det förutsätts att vi politiker i Vänersborg alltid ska vara lojala mot kommunen som organisation och försvara dess beslut och handlande vad som än händer. Det stämmer inte. Som TTELA:s dåvarande ledarskribent Max Eskilsson skrev (se “Är politikerreglerna verkligen färdiga?”) när “förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda” antogs av kommunfullmäktige den 20 mars 2019:

“Men framför allt är väl ändå en politiker representant för sitt parti, sina väljare och de intressen hen därigenom ska bevaka?”

Max Eskilsson hade helt rätt.

Budget 2023 (8): KD

På sätt och vis är denna blogg redan överspelad. Kommunfullmäktige röstade ju bort Kristdemokraternas budget förra onsdagen. (Se “KF: Oväntat budgetbeslut”.) Men eftersom jag har presenterat samtliga andra partiers budgetförslag tyckte jag att jag för rättvisans skull också borde publicera KD:s förslag. Dessutom är det ju denna budget som KD går till val på den 11 september.

Det finns två saker som är anmärkningsvärda i Kristdemokraternas agerande i årets budgetprocess. Det första är att KD avstod från att rösta i slutomröstningen mellan budgetförslagen från S+C+MP och M+L. KD tog alltså inte ställning mellan, för att låna retoriken från riksplanet, en “socialistisk” och en “borgerlig” budget. Det andra anmärkningsvärda är att KD bröt sig ur minialliansens samarbete och lade en helt egen budget. Det fördjupade samarbetet mellan de borgerliga partierna, utom Centerpartiet, är åtminstone 13-14 år gammalt i Vänersborg. (Jag har inte riktigt klart för mig när samarbetet började fördjupas.) Med KD:s agerande i budgetprocessen är frågan om det inte kan vara slut med minialliansen i Vänersborg. Det är dock svårt att se åt vilket håll KD kan tänkas gå, kanske är KD på väg åt ett annat håll än på riksplanet. Agerandet kan även förklaras med att partiet helt enkelt ville profilera sig inför valet i höst. KD:s nye toppkandidat Magnus Ekström blygs ju inte för sina ambitioner. Han undertecknade en insändare i TTELA för några månader sedan med “kommunalrådskandidat”… (Se här.)

KD:s förslag är på hela 21 sidor. Till utseendet tar det upp kampen med SD:s förslag och när det gäller mängden text så är nog frågan om inte KD till och med överträffar Vänsterpartiets budgetförslag… När det gäller att avge vallöften vinner KD däremot på knock… Till och med SD hamnar på efterkälken.

Den första meningen i budgetförslaget lyder:

“Kristdemokraterna (KD) vill ta ytterligare steg för att TILLSAMMANS göra Vänersborgs kommun mer attraktiv, trygg och hållbar.”

Och det är en vision som helt klart tar upp konkurrensen med kommunens.

Kristdemokraterna slår inledningsvis också fast att:

“Den gemensamt finansierade välfärden ska omfatta alla och ska öka tryggheten och livskvalitén. Vi vill att barn i Vänersborg ska få en bra start i livet och bästa möjliga välfärd under hela livet.”

Och det kan jag väl tycka vara en bra politisk förklaring, och målsättning. Den lovar mycket men torde vara svår att leva upp till, i varje fall om KD tänker sig ett framtida samarbete med M, L och SD. Eller att KD:s eget budgetförslag ska få majoritet…

KD kommer snabbt in på kommunens inriktningsmål. Partiet håller till skillnad från M+L fast vid kommunens traditionella mål. KD har dock formulerat om inriktningsmålen, och gjort dem mer “personliga”. Precis som med visionen. KD talar om “vi” i stället för “Vänersborgs kommun”.

Sedan följer flera sidor där budgetförslaget förvandlas till en valbroschyr. Det talas om vad KD vill göra med Vänersborg. Och man behandlar område för område, nämnd för nämnd. Det finns inga gränser på vilka visioner KD målar upp och vad de lovar. Även om många önskedrömmar och förhoppningar är helt ok, som just drömmar och förhoppningar, har de inget att göra i ett budgetförslag, och inte heller i en valbroschyr. Det måste naturligtvis finnas realism i förslag. Annars är de inte värda någonting. Därmed inte sagt att alla enskilda förslag är orealistiska.

KD lovar att förskolan ska utvecklas och skolan bli bättre, alla barn som far illa ska få den hjälp de behöver, det ska vara ordning och reda i klassrummen och det behövs fler behöriga lärare och möjlighet till mindre grupper. På socialnämndens område vill KD att äldre ska få känna trygghet, anhörigstödet stärkas, det ska ordnas anpassade särskilda boenden och KD vill göra något åt de äldres ensamhet. (KD skrev en motion 2018 om Ung Omsorg i äldreboenden som innebar aktiviteter med de äldre.) Personalen inom socialförvaltningen ska ha goda arbetsvillkor, kunna ge den hjälp som behövs och ha tid för en stunds gemenskap vid middagsbordet.

KD skriver:

“Vi vill se ett ökat fokus på ett förebyggande arbetssätt där vi satsar oss ur de utmaningar vi har istället för att dra ner på allt och därefter blir tvungna att göra stora insatser i ett senare skede.”

KD tar ställning i “badfrågan”. Hallevibadet ska finnas kvar och en ny modern simhall ska byggas på dess nuvarande plats. Det står inget om badet i Brålanda, men i kraven/valparollerna som följer efter avsnittet “Kultur och fritidsverksamhet”, finns det en liten gardering:

“investera i badanläggningar, bl.a. ny simhall i Vargön”

Det är för övrigt bara efter detta kultur- och fritidsavsnitt som “konkreta” (tja…) krav formuleras i punktform.

 KD tar upp fler önskemål även inom andra områden. De är som sagt många… Det har också smugit sig in två mer “ideologiska” krav i texten. KD vill ha “valfrihet” i både barnomsorg och äldreomsorg (hemtjänst, äldreboende). KD har inga problem med “vinster i välfärden”. Partiet vill också se profilklasser, fast det är ingen politisk fråga. Det är rektorerna som beslutar om profilklasser.

Kristdemokraternas krav och önskemål lär kosta åtskilliga miljoner. Samtidigt slår KD fast att partiet inte anser att:

“höjd skatt i Vänersborg är en optimal lösning … Kommunen behöver istället anpassa sin ekonomi genom bättre framförhållning, planering och bli effektivare i den kommunala förvaltningen.”

Det tycks som om alla KD:s vallöften ska finansieras, inte med nya pengar, utan med framförhållning, planering och effektivitet. Det anser jag vara ett mycket oseriöst och oansvarigt förhållningssätt. Och lovade inte KD att:

…vi satsar oss ur de utmaningar vi har istället för att dra ner…”

Kristdemokraterna ville satsa på en hel massa åtgärder i socialnämndens verksamheter när partiet drömde och önsketänkte. I sitt budgetförslag satsas emellertid endast några mindre summor till Mini-Maria och Remöblera (som de flesta andra partier också gör) och 6 miljoner till försörjningsstöd. Socialförvaltningen räknar dock med att det skulle behövas 12 miljoner… Pengarna till försörjningsstödet är som bekant lagstadgat och ingen satsning. Däremot fanns det ju andra partier som ville betala försörjningsstödet med pengar från äldreomsorgen…

Det är likadant med barn- och utbildningsnämnden… Det blev inte mycket kvar av de fina orden i texten. Det blev inga extra pengar till elever i behov av stöd, språkträning eller fler lärare… KD satsar endast på att öka 15-timmarsbarnens vistelsetid i förskolan till 20 h/vecka, 8 miljoner, och arbetskläder till personalen inom förskola och fritidshem, 2,3 milj. 

KD avsätter 3,16 miljoner i tillskott till kultur- och fritidsnämnden. Det är ungefär samma summa som de flesta andra partierna gör. Även KD vill ha en avgiftsfri musik- och kulturskola.

Samhällsbyggnadsnämnden får lite extra pengar för kapitalkostnader, byggnadsnämnden till en extra tjänst och en projektanställning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden får pengar till en extratjänst tillsammans med byggnadsnämnden. Nämnden får också 1,2 miljoner för:

“att kunna utföra sitt grunduppdrag och utveckla verksamheten samt för att uppnå lokala miljömål.”

Resultatbudget för KD

Det är ett oerhört glapp mellan vad Kristdemokraterna säger att de vill och partiets konkreta budgetförslag. De pengar som KD vill tillföra nämnderna motsvarar inte på något sätt alla de uppgifter som partiet vill att nämnderna och förvaltningarna ska utföra. KD lovade ju i texten att:

…vi satsar oss ur de utmaningar vi har istället för att dra ner…”

Det blev ingenting kvar av den ambitionen…

KD bjuder på oerhörda mängder ofinansierat valfläsk. Det går också i linje med vad KD har framfört i de tre hittillsvarande valdebatterna. Där radade Magnus Ekström upp önskedrömmar och förhoppningar på löpande band.

Vi får se hur vänersborgarna tar emot kristdemokraternas alla vallöften.

===

Anm. Du kan ladda ner budgetförslaget från Kristdemokraterna här.

Bloggar i denna serie:

Budget 2023: V – i takt eller i otakt?

Med några dagars avstånd till kommunfullmäktiges budgetdebatt kan vi sammanfatta.

Det kändes från första början överdrivet att tillmäta onsdagens budgetbeslut den stora betydelsen det brukar ha. Det ska ju fattas ett nytt budgetbeslut i november efter valet. Kommunledningen bestående av S+C+MP har bara 20 av fullmäktiges 51 mandat. Det går inte att sätta kraft bakom sitt förslag med denna klena minoritet. Flera talare, däribland Dan Nyberg (S), gjorde fåfänga försök att få fler partier att ansluta sig till minoritetens förslag, eller åtminstone börja samtala. Det upprepades att det inte fanns avgörande skillnader mellan budgetförslagen. Det visade sig att det hjälpte föga, i omröstningen vann budgetförslaget från M+L. SD gjorde nämligen en kullerbytta och övergav helt sonika sina egna yrkanden. Partiet slog följe med de två borgerliga partierna precis som för övrigt MBP också gjorde.

Benny Augustsson (S), som leder gruppen med de styrande partierna, var påtagligt irriterad över att S och M inte längre gick i takt med varandra. “Vänersborgsandan” med det intima samarbetet mellan dessa två partier hade gett vika när behovet att profilera sig i valrörelsen tog överhand.

Uppmärksamheten riktas även av ett annat skäl på den kommande och avgörande budgetprocessen. Med utgångspunkt i valresultatet i september formulerar den ”gamla” kommunstyrelsen i oktober och början av november ett nytt förslag. Det föreläggs det ”nya” fullmäktige som avgör budgeten på sitt sammanträde 23 november. 

Det finns en rad osäkerheter som helt kan förändra budgetförutsättningarna i höst – inflationen, pensionskostnaderna, stigande ränteutveckling, utvecklingen av byggkostnaderna, vilken regering som ska styra landet, vilka statsbidrag som beslutas osv. Det som gällde för någon vecka sedan är inaktuellt idag och kan vara helt fel mot slutet av året.

Men det fanns också partier som talade om otakt och om ansvarslöst budgetbeteende. Benny Augustsson (S) vände sig till Vänsterpartiet och räknade under några minuter upp varenda investering som han ville göra under de närmaste åren. Finansieringsbehovet uppgick till en bra bit över miljarden menade han. Vartenda öre ur kommunens resultat behövdes, år efter år. Om inte kommunen gjorde överskott skulle kommunen behöva låna och belasta kommande generationer. Augustsson avslutade uppräkningen med att fråga om hur Vänsterpartiet tänkte ta fram 807 miljoner, den summan ville han höra hur vi skulle finansiera.

Tja, vårt budgetförslag skilde sig från kommunledningens med 67 miljoner. Vi hänvisade till ett tänkbart nollresultat och till att ta pengar från resultatutjämningsreserven (RUR). Redan 2013 deponerade kommunen 50 miljoner i reserven.  

Vänsterpartiet påstår att partiet är i takt med behoven. Barnens och ungdomarnas behov av god utbildning finns idag, just nu, och kan inte skjutas fram till senare. Det går inte att vänta till dagen och året när investeringarna är gjorda och resurserna frigörs. Invånarna med behov av stöd och olika insatser, våra äldre och sjuka i behov av omsorg, kan inte heller tröstas med ett ”tyvärr inte nu, men kanske längre fram”. Det går inte att låta bli att tillgodose de stora behoven idag med att det är viktigare att tillgodose dem i framtiden. Investerar vi idag så kommer dessutom förskolor, skolor, äldreboenden osv att finnas kvar 20-30-40 år i framtiden. Investeringarna belastar knappast kommande generationer, de kommer snarare till nytta för våra barn och barnbarn.

Staten har varit mycket frikostig med statsbidragen under pandemin. Kommunen gjorde bland annat därför ett överskott på resultatet 2020 på 161 miljoner och 2021 på 185 miljoner. Överskotten användes till att betala tillbaka lån för investeringar och/eller slippa att ta nya lån. Kommunen slapp enligt ekonomichefen att ta nya lån på ca 120 miljoner och betalar därför 2-3 miljoner mindre i kapitaltjänstkostnader i år och följande år. I år är prognosen att Vänersborgs kommun ska göra 172 miljoner i överskott. Det statliga pandemipengarna är en skänk från ovan.

Kommunen investerar mycket, precis som Augustssons alla siffror visade. Han glömde dock att berätta hur kommunen skulle ha klarat alla dessa investeringar om inte kommunen hade fått över en halv miljard bland annat tack vare statsbidragen. Statsbidragen har gjort att kommunen är i ett klart bättre framtidsläge än innan pandemin, även med Vänsterpartiets budgetförslag för 2023. 

I Augustssons budget, dvs den styrande minoritetens budgetförslag, beräknades överskottet för 2023 att uppgå till 27 miljoner. Kanske kunde man fråga Benny Augustsson (S) hur de styrande tänkte ta fram 780 miljoner…

Om tre månader vet vi vilka som sätter sig runt samma bord för att komma till kloka beslut. Valresultatet kommer att öka självförtroendet för några partier, andra kommer att få mindre inflytande. 

Att tänka välfärd är att utgå från de som behöver stöd. Alla ska bidra till att finansiera välfärden. Somliga har bättre förutsättningar att bidra mer än andra. Och ju fler väljare som är i takt med oss i Vänsterpartiet och vårt sätt att se välfärden som en grundläggande förutsättning för ett bättre samhälle, desto bättre.

Vänsterpartiets förtroendevalda kommer inte att svika. Det har vi inte gjort och det kommer vi inte att göra. Får vi ett uppdrag från våra väljare, så förvaltar vi förtroendet.

===

Texten är skriven av Lutz Rininsland och Stefan Kärvling. Den är även på publicerad på Vänsterpartiets hemsida, se ”I takt eller i otakt?”.

===

Bloggar i denna serie:

KF: Oväntat budgetbeslut

23 juni, 2022 1 kommentar

Kommunfullmäktiges ledamöter samlades redan kl 11.00 igår. Den, som det skulle visa sig, långa dagen började med ett informationsmöte om säkerhetsfrågor. Det är ju val i höst och det är viktigt att politiker och partier börjar tänka på och bli medvetna om risker och störningar i den politiska verksamheten.

Efter att de flesta ledamöter hade intagit en kolhydratrik lunch samlades de sedan i Folkets hus anrika festsal kl 13.00. Det var några år sedan sist. Fullmäktige har genom åren genomfört många sammanträden i lokalen sedan den gamla sessionssalen stängdes och sedemera revs 2018 på grund av mögelangrepp. Eller vad det nu var.

Kommunfullmäktiges i särklass viktigaste ärende var Mål- och resursplanen (MRP) för 2023-2025, dvs budgeten för nästa år. Det är egentligen årets viktigaste ärende för fullmäktige, men just i år är budgetbeslutet i juni av mindre vikt. Det beror på att det är valår och då ska det nyvalda kommunfullmäktige fatta ett nytt MRP-beslut i november. Och valet kan som bekant ändra majoritetsförhållandena i fullmäktige fullständigt. Det kan bli ett totalt annorlunda beslut i november. Det kan det också bli av det skälet att det händer mycket i ekonomin just nu som kan ändra de ekonomiska förutsättningarna radikalt.

De budgetförslag som partierna hade utarbetat och den debatt som fördes igår under många långa timmar var däremot av en viktig och strategisk betydelse för själva valet den 11 september. Det är dessa förslag som partierna ska visa upp för väljarna och få stöd för i valet. Det är ju i budgetförslagen där partierna redovisar vad de vill för nästa och i viss mån kommande år. Och det märktes under behandlingen av ärendet att det snart är val. Det var stundtals en ren uppvisning av mer eller mindre realistiska (och ofinansierade) vallöften.

Samtliga fullmäktiges nio partier presenterade sina budgetförslag. Det var mestadels partiernas gruppledare som redogjorde för de stora dragen i tänket kring sina budgetar, t ex om bakgrunden, om syftena bakom förslagen, principer, det ekonomiska läget, framtidsvisioner osv. Sedan behandlades de olika nämndernas budgetar. Först ut var socialnämnden, sedan barn- och utbildningsnämnden osv.

Jag ska inte redogöra för vad de olika partirepresentanterna sa om förslagen. De har jag ju redogjort för i tidigare bloggar, även om jag inte har hunnit med kristdemokraternas budgetförslag än. (Se länkar i slutet av bloggen. Även TTELA har kortfattat men överskådligt redogjort för partierna budgetförslag – se “Barnen kan bli vinnare i 2023 års budget” och “Det här vill SD, V, KD och MBP satsa på”.)

Det var bara Moderaterna och Liberalerna som gjorde en ändring i sitt liggande budgetförslag. Det gjorde de under sittande möte, och den ändringen finns inte med i mina bloggar eller i TTELA:s redogörelse. Ändringen i förslaget hade följande lydelse:

“Moderaterna och Liberalerna i Vänersborg justerar vår budgetram till Barn och Utbildningsnämnden från 897.485.000.kr till 899.785.000 kr för att möjliggöra fria arbetskläder till personalen inom förskolan och fritidsverksamheten.”

Det betydde att M+L lade till 2,3 milj kr till fria arbetskläder för personalen på förskola och fritidshem. Det var ett förslag som redan fanns med hos andra partier.

Så här långt var det förvånansvärt lugnt och stilla i Festsalen. Det var få repliker och lite diskussion. Det var som om partierna var nöjda med att utan kritik få meddela varandra, och förhoppningsvis någon radiolyssnare (klicka här) eller webb-TV-tittare (klicka här), varför deras budgetar var överlägsna de andra partiernas. Det var bara några få som försökte reta upp någon politisk motståndare, men ofta utan att lyckas. Kommunalrådet Mats Andersson (C) är pigg på att försöka sig på några tjuvnyp, självklart också Dan Nyberg (S) och kanske hör jag också själv till den gruppen…

Ärendet avslutades med en allmän diskussion kring budgeten. Då var det fritt fram att diskutera vad som helst kring förslagen. Och då blev det också lite mer fart på debatten. Med betoning på lite…

Benny Augustsson (S) lade stor kraft på att kritisera Vänsterpartiets budgetförslag. Vi i V använde för mycket pengar till verksamheten och insåg inte vikten med stora överskott i kommunens resultat även fortsättningsvis – menade Augustsson. Kommunen behövde nämligen så mycket pengar som möjligt till alla stora investeringar. Och Augustsson räknade upp en massa siffror som jag inte tror att många hängde med i. Lutz Rininsland och även jag hade försökt förklara att Vänsterpartiet prioriterade verksamheterna. Pengarna skulle i första hand gå till personalen som arbetade inom social- och barn- och utbildningsnämndens områden. Barngrupperna skulle bli mindre och lärartätheten i förskola och skola större. Det skulle avsättas pengar till försörjningsstöd och daglig verksamhet LSS och pengar skulle satsas på att motverka våld i nära relation. Vänsterpartiet framhöll också att kommunen hade gjort ett överskott år 2020 på 161 milj kr, 185 milj år 2021 och att prognosen för i år är 172 milj kr. Med andra ord, sammanlagt 518 milj kr på tre år, över en halv miljard!! I överskott… Mats Andersson (C) höll med sin kommunalrådskollega och menade att V:s budget var ansvarslös. Vi i Vänsterpartiet ansåg tvärtom att det var V som tog ansvar.

Jag försökte motivera genom att ge en tillbakablick på pandemiåren.

Det var två år som många arbetade hemifrån och möttes på distans. Men majoriteten av kommunens anställda hade inte denna möjlighet. De var tvungna att ta sig till jobbet varje dag. Och det var ofta kvinnor, ofta med låga löner. Det var egentligen viktigare än vanligt att ta sig till jobbet än tidigare. Många arbetskamrater var nämligen sjukskrivna och de var tvungna att täcka upp för varandra, vikariera för varandra, göra andras jobb. I många fall fick de arbeta dubbla pass och kanske ännu mer. Det var de här personerna som upprätthöll viktiga samhällsfunktioner inom välfärden. Det var de som har tagit hand om våra äldre, våra sjuka, våra barn och barnbarn. Ibland fick de applåder från balkongerna för sitt slit och sin offervilja. Från kommunen fick alla anställda en liten present. Men nu efter pandemin har allt blivit som vanligt igen. Deras uppoffrande arbete glöms bort. Nu ska det effektiviseras och sparas i deras verksamheter. Vänsterpartiet vill istället att dessa anställda ska få bättre arbetsvillkor efter pandemin. De ska få fler arbetskamrater och mer tid till att göra det de ser behöver göras, fast de ofta inte hinner. Mycket av det som människor, tidningar och TV tog upp under pandemin vill Vänsterpartiet nu åtgärda i Vänersborg. Det fick vara slut på prat och löften, det var dags att göra något åt arbetsmiljön och arbetsvillkoren – och samtidigt förbättra för de gamla och sjuka, barnen och ungdomarna.

Huruvida mitt budskap gick fram vet jag inte. Det finns att höra och se i efterhand på Radio Trollhättan och kommunens webb-TV – någonstans i slutet på de långa inspelningarna…

Det som slog mig och sannolikt de flesta som hade läst partiernas budgetförslag och som lyssnade på debatten var alla dessa fina ord och löften som fyllde luften i Festsalen. I synnerhet om skolan… Problemet var att partierna inte hade avsatt några pengar eller otillräckligt med pengar till att förverkliga alla dessa vallöften. Det var med andra ord mycket av de tomma löften som brukar prägla svensk valdebatt. Själv tycker jag att det är beklämmande att höra på och jag förstår att det kan göda politikerförakt.

Vänsterpartiets budget skilde sig åt från de andra partiernas. Det behöver i och för sig inte innebära att det var bäst… Det blir upp till väljarna att avgöra. (Se länkarna nedan.) Det var i varje fall den budget, kanske den enda, som satsade på kommunens verksamheter, på de anställda, på förskola och skola, på socialförvaltningens arbete, på fler anställda i de tekniska nämnderna osv.

Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet var de partier som ville satsa allra minst på kommunens välfärd. Det kan vara bra att veta. Ola Wesley (SD) raljerade till och med, som jag uppfattade det, över det som han kallade barn- och utbildningsnämndens orealistiska “önskelista”. Medborgarpartiet hade inga extra pengar till varken socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden.

Det hade uppenbarligen inte förts några förhandlingar mellan partierna om överenskommelser om budgeten. Såvida inte något parti fått erbjudande och tackat nej. Vänsterpartiet hade i varje fall inte fått någon förhandlingsinvit och det tycktes som sagt inte något annat parti ha fått heller. Det kan kanske bero på att det ska fattas ett nytt budgetbeslut i november, efter valet.

När det efter bortåt 4 timmar (ajourneringar oräknade) närmade sig slutet av debatten så var det egentligen bara Dan Nyberg (S) som visade tecken på att vara villig till överenskommelser. Nyberg betonade hur nära partiernas budgetförslag låg varandra. Utom Vänsterpartiets då. Han sträckte särskilt fram handen till Kristdemokraterna… Det visade sig att inget parti var villig att ta Nybergs hand…

Det blev en långdragen votering där ett motförslag skulle utses till huvudförslaget från S+C+MP. Till slut blev det som väntat, motförslaget till de styrande partiernas förslag blev budgetförslaget från M+L.

Socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister röstar först i fullmäktige. De röstade självklart på sitt eget förslag, 20-0. Det blev lite spännande när det blev de tre kristdemokraternas tur. De lade ner sina röster… Moderaterna och liberalerna röstade naturligtvis på sitt eget förslag. Fem vänsterpartister lade ner sina röster. Nu stod det 20-12 til de styrande partiernas favör. Medborgarpartiet lade sina två röster på M+L. 20-14. Sverigedemokraterna skulle avgöra omröstningen…

Det gick ett sus i församlingen när Wesley röstade på förslaget från… M+L. Det gjorde de andra sverigedemokraterna också.

Kommunfullmäktige antog den borgerliga oppositionens budgetförslag med röstsiffrorna 23-20. Det var 8 ledamöter som avstod.

Det blir som sagt ett nytt budgetbeslut i november. Jag är säker på att kommunens nämnder och styrelser inte gör något på grund av den borgerliga budgeten utan avvaktar det kommande beslutet. Jag tror t ex inte att inriktningsmål och annat börjar omarbetas, som M+L ville i sin budget.

För övrigt var det inga större skillnader på resurstilldelningen i budgetarna, varken totalt eller till de enskilda nämnderna. I “normala fall”, dvs om det inte hade varit valår, så är övertygad om att partierna hade kommit överens. Budgeten från S+C+MP satsade 8 milj kr för att öka barnens vistelsetid i förskolan – M+L:s budget avsatte 10 milj kr för ökad måluppfyllelse. S+C+MP tillförde 1,75 milj kr till kultur- och fritidsnämnden för att införa en avgiftsfri musik- och kulturskola – M+L avsatte samma summa till socialnämnden för att användas till:

“att möjliggöra ändring av försörjningsstödnormen så att barn i familjer med ekonomiskt bistånd har möjlighet att delta i avgiftsbelagda fritidssysslor.”

Det var några mindre skillnader även på andra håll, men det handlade om i sammanhanget små summor pengar. Med andra ord, det var två nästan identiska budgetar.

I november fattas ett nytt budgetbeslut. Och innan dess har vi ett viktigt val…

===

Anm. Du kan höra och se hela kommunfullmäktiges sammanträde på Radio Trollhättan och Vänersborgs kommuns webb-TV.

PS. Nu har också TTELA skrivit en artikel om budgetbeslutet – ”Oppositionens budget vann i fullmäktige”. (Tillagt kl 19.05.)

Bloggar i denna serie:

Budget 2023 (7): MBP

Imorgon är det kommunfullmäktige och då ska beslut om budgeten för 2023 fattas.

I en serie bloggar har jag beskrivit de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag. Jag har två partier kvar, Medborgarpartiet och Kristdemokraterna. Jag hinner inte med KD:s förslag innan sammanträdet. Jag får redovisa deras förslag vid ett senare tillfälle. Det gör kanske inte så mycket, det är ju val i september. Det innebär att kommunfullmäktige ska ta ett nytt budgetbeslut i november, och då är det ett nyvalt fullmäktige som beslutar. Sannolikt kommer fullmäktige att se annorlunda ut efter valet. Det kommer att finnas nya ledamöter och partierna kan ha blivit större eller mindre än de är nu. Det kan med andra ord också finnas ett helt nytt styre…

Det blir sannolikt helt nya budgetförslag i november. Och den budgeten som då antas kommer att bli den som gäller för 2023. Det intressanta med budgetarna som jag har beskrivit i denna bloggserie är att det är de som gäller när partierna går till val och begär väljarnas förtroende.

Medborgarpartiets budgetförslag skiljer sig en hel del från de andra partiernas. Partiet utgår i stort sett bara, när det gäller utgifter, från sina egna förslag. MBP kommenterar överhuvudtaget inte t ex budgettilldelningen till barn- och utbildningsnämnden eller socialnämnden.

Medborgarpartiet tar sin utgångspunkt, precis som de andra partierna, från de anvisningar och ekonomiska ramar som presenterades i februari och som kommunstyrelsen fattade beslut om.

MBP inleder sitt budgetförslag:

“Tyvärr inser vi att 2023 blir ett år då det inte finns möjlighet att redovisa ett resultat på + 2 % om inte stora besparingar skall göras i de olika verksamheterna. Vi kan konstatera att det ekonomiska utrymmet för verksamhetsåret 2023 är mycket begränsat och vi kommer därför inte att presentera en ‘valfläskbudget’ utan anser att de ekonomiska målen är viktiga att respektera.”

MBP slår tidigt fast, inga nya tjänster ska tillsättas i kommunen – med undantag av tjänster inom social- och barn- och utbildningsnämnden som arbetar i direkt kontakt med vårdtagare och elever. Hur det nu skulle gå till att anställa sådana personer, när MBP inte vill tillföra några extra pengar till dessa nämnder. Det innebär också att MBP är emot en tjänst som landsbygdsutvecklare som Vänsterpartiet har motionerat om. (Se “Motion: Landsbygdsutvecklare”.)

Däremot undantar MBP en äldreombudsman. Partiet vill inrätta en sådan tjänst och den ska kosta 250.000 kr. Det ska dock noteras att ett sådant krav på äldreombudsman, mig veterligt, inte finns. MBP har inte framställt något sådant förslag under de senaste åren.

Medborgarpartiet vill också avskaffa ett kommunalråd. Det innebär två istället för tre personer. Besparingen skulle bli ca 1 milj kr. MBP vill också att digitala nämndsammanträden ska ersätta en del av de fysiska mötena. Det skulle spara 50.000 kr i reseersättning.

MBP vill avsätta 100.000 kr till “en uppstart” av ett kallbadhus på Skräcklan. Pengarna är väl tänkta till någon typ av förstudie kan jag tänka. Jag har dock svårt att se att de styrande partierna tänker gå med på detta i nuvarande ekonomiska läge.

Mini Maria är en verksamhet som vänder sig till ungdomar och unga vuxna som har frågor eller bekymmer kopplade till alkohol eller droger. MBP vill som flera andra partier se detta förverkligas i Vänersborg, och avsätter 750.000 kr för ändamålet.

Medborgarpartiet ägnar ett förhållandevis stort utrymme åt de investeringar som partiet vill se genomförda. Jag har inte skrivit om de andra partiernas synpunkter på investeringar, utan hade tänkt spara investeringarna till ett annat tillfälle. Men jag gör ett undantag med MBP och räknar upp de satsningar, och icke-satsningar, partiet vill se under 2023.

Partiet vill skjuta fram en hel del investeringar, t ex Vattenverket, Trestad Center västra, strategiska markinköp, cirkulationsplats Gropbroleden-Tegelbruksvägen och renovering av Folkets hus. MBP vill vidare minska underhållet på gator och vägar och skjuta upp kollektivtrafikåtgärder.

MBP vill istället satsa på kallbadhus (se ovan), förlänga en stenpir i Sikhall och anlägga en gång- och cykelväg mellan Forsane och Dykällan (Frändefors).

Resultatbudget för MBP

Eftersom Medborgarpartiet inte har några förslag i sin budget kring socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och de andra nämnderna antar jag att partiet ställer sig bakom det förslag till anvisningar och ekonomiska ramar som presenterades av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i februari. Det betyder en mycket stram och återhållsam budget för verksamheterna. Medborgarpartiet lägger i stort sett inga extra pengar till förskola eller skola, äldrevård eller hemtjänst. Partiet avsätter minst pengar av alla partier på kommunens verksamheter.

Medborgarpartiet tycks värna mer om de ekonomiska målen och siffrorna än om kommunens verksamheter. 

===

Anm. Du kan ladda ner budgetförslaget från Medborgarpartiet här.

Bloggar i denna serie:

Budget 2023 (6): Vänsterpartiet

Vänsterpartiet har i vanlig ordning utarbetat ett eget budgetförslag. Det är ett längre dokument på 12 sidor med tätskriven text. Det är inte så snyggt utformat som Sverigedemokraternas men är betydligt fylligare och mer faktaspäckat. Det kräver nog sin kvinna och man att ta sig igenom texten. Å andra sidan innehåller budgetförslaget oerhört mycket information och kunskap. Och det handlar om fakta, inte en populariserad valpropaganda med en massa vallöften.

Texten börjar med en allmän ekonomisk beskrivning för kommunen. Det konstateras att det föreligger några osäkerhetsfaktorer, som för övrigt gäller samtliga partier och inte bara Vänsterpartiets budgetförslag. Inledningen lyfter också de senaste årens väldiga överskott, +161 miljoner år 2020 och +185 miljoner kr förra året. Det kan väl nämnas att årets prognos är ett överskott på 172 milj kr, även om det inte var känt när förslaget utarbetades.

RUR, resultatutjämningsreserven, beskrivs noggrant. Den har nämligen en strategisk betydelse i Vänsterpartiet budgetförslag. RUR innebär att delar av ett positivt resultat läggs undan i en reserv. Denna reserv kan sedan användas för att jämna ut intäkter över en konjunkturcykel.

Vänersborgs kommun beslutade i juni 2013 att maximera beloppet för resultatutjämning till 50 miljoner. Hittills har det inte funnits något beslut att disponera medel ur reserven, men det anser V att det är dags att göra i år. Vänsterpartiet anser nämligen att nästa år, 2023, blir en sådan dal i kommunens ekonomi att den borde utjämnas.

Det anser Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) också (SKR:s cirkulär 22:15, s 8):

“Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med vår nuvarande prognos skulle det vara möjligt för 2023–2025. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat.”

Vänsterpartiets budgetförslag innebär, som vi strax kommer att upptäcka, ett minusresultat – ett underskott. V yrkar därför att kommunen för 2023 använder en del av de medel som är reserverade genom RUR-beslutet.

I budgetförslaget diskuteras också sociala investeringsfonder. V skriver:

“En sådan fond skulle kunna ge vår kommun ytterligare ett verktyg för att angripa sociala utmaningar såsom brister i integration, ungdomsarbetslöshet, stor skolfrånvaro och brister i det förebyggande arbetet överhuvudtaget.”

Senare under kvällen (fullmäktige sammanträder på onsdag) lämnas formellt en motion från Vänsterpartiet (genom Lutz Rininsland och Stefan Kärvling) om att inrätta  sociala investeringsfonder. (Se “Motion: Sociala investeringsfonder”.)

Säga vad man vill om Vänsterpartiet, partiet tänker kreativt och tömmer ut alla möjligheter i sin strävan att lägga en bra budget. Partiet är ensamt om det i Vänersborg…

Sedan börjar det bli dags för själva budgetförslaget. Vänsterpartiet börjar med att upprepa tidigare budgetskrivningar:

”I samband med coronapandemin har viktiga samhällsfunktioner satts på prov, inte minst inom välfärden. Det är nu tydligt att årtionden av nedskärningar och privatiseringar har ett pris — instabilitet, sårbarhet och bristande kvalitet. För Vänsterpartiet är en stark välfärd grunden för ett solidariskt och hållbart samhälle och resurser måste säkras. Självklart måste också välfärden utvecklas i takt med tiden och resurser användas på mest optimala sätt. Inför kommande års Mål- och resursplan behöver kommunen ta ett samlat och större grepp för att på riktigt förstärka och trygga välfärden för invånarna i Vänersborg.”

Det här kan sägas vara V:s utgångspunkt i budgetarbetet.

Partiet utgår från de konsekvensbeskrivningar som de olika förvaltningarna och nämnderna har dokumenterat i budgetarbetet. Vänsterpartiet vill prioritera verksamheten. Det finns stora behov i framför allt social- och barn- och utbildningsnämnden.

Barn- och utbildningsnämnden

Ett av kommunens inriktningsmål är:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier.”

Det ställer krav på kommunfullmäktige. Det ger förväntningar på att kommunen ska göra allt för att uppfylla inriktningsmålet. Så är det inte och så har det inte varit. Men Vänsterpartiet antar denna “utmaning”.

De styrande partierna ville som sagt ge 8 mkr till förskolan. Det vill Vänsterpartiet också, för att öka barnens vistelsetid. Men Vänsterpartiet vill avsätta ytterligare 8,4 mkr. Då skulle de ekonomiska resurserna räcka till för att också utöka personalen från 2,8 tjänster per avdelning till 3,0. Det skulle innebära mindre barngrupper och större personaltäthet. Möjligheterna skulle då öka för att ge fler barn en ännu bättre språklig träning. En god språklig start är som alla vet viktigt för social inkludering, för barnens framtid i grundskolan, gymnasiet och senare i arbetslivet. Ökad närvaro av vuxna är även en förutsättning för att skapa trygga relationer.

Andelen barn och elever i behov av särskilt stöd ökar. Det här har också revisorerna tittat extra noga på, och inte varit helt nöjda. 

Förvaltningen räknar med att ca 1/3 av grundskolans elever är i behov av någon form av särskilt stöd. Dessutom ökar behoven av stöd hos enskilda, stödinsatser kan bli mycket kostsamma. Det är också fler elever som behöver språkligt stöd. Särskilt stöd är lagstadgat och om eleverna inte får stödet minskas deras chanser att nå kunskapskraven och att bli behöriga till gymnasiet.

Enligt förvaltningen behöver barn- och utbildningsnämnden 12,5 mkr för att utöka med en lärare per skola. Vänsterpartiet avsätter det i sitt budgetförslag.

Vänsterpartiet har också med 2,3 mkr till fria arbetskläder för personalen på förskola och fritidshem. Det är även avsatt 4,4 mkr för ökade kostnader för inköp av måltider. Det är en osäker siffra. Det var den som gällde när V utformade budgetförslaget. Då räknade samhällsbyggnadsnämnden med en inflation på 6%.

Vänsterpartiet vill som synes göra en stor satsning på förskola och skola efter de tuffa pandemiår som har rått i de pedagogiska verksamheterna. Vänsterpartiet vill utöka barn- och utbildningsnämndens budgetram med totalt 35,6 mkr.

Socialnämnden

Motiveringarna till yrkandena för Socialnämnden är ännu mer omfattande och faktaspäckade än för BUN. Vänsterpartiet håller med förvaltning och de fackliga organisationerna som gör bedömningen att socialnämnden skulle behöva tillföras mer pengar för att klara verksamheten.

“Det är också avgörande med ett större ekonomiskt utrymme för att satsa på förebyggande insatser och fördjupa arbetet utanför den lagstadgade verksamheten. Rätt utfört blir detta för kommunen som helhet mest kostnadseffektivt i längden”

Socialförvaltningen har ekonomiska behov av 20,7 mkr inför 2023. V anser det är viktigt att dessa resurser tillförs nämnden för att klara av att möta kommuninvånarnas behov och utveckla förvaltningens verksamhet.

Det behövs ett tillskott på 12 mkr för att täcka kostnaderna för försörjningsstödet. Det finns förslag på att pengarna ska tas från äldreomsorgen – och så hoppas man att nämnden ska få statsbidrag till de äldre som ska fylla det ”svarta hålet”… Det anser Vänsterpartiet vara alltför riskabelt. Vänsterpartiet vill ge 12 mkr till försörjningsstödet.

Vänsterpartiet vill avsätta 7,5 mkr för daglig verksamhet LSS. Det är för att slippa neddragning av personalresurser motsvarande 12,5 heltidstjänster av personer som i huvudsak arbetar med förebyggande insatser för att minska försörjningsstödet. Det kan nämligen bli förödande. Vänersborgs kommun har enligt Koladas senaste mätning över 12,8% barnfattigdom (barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll). Det är långt över rikssnittet på 8,8%. Barnfattigdomen i Vänersborg har nästan fördubblats sedan 2007. För barn och unga som lever i ekonomisk utsatthet är riskfaktorerna många och förutsättningarna är sämre både vad gäller skolresultat, inkludering, trygghet och framtidsutsikter.

Det är också för att rädda kvar verksamheten på Fisketorget som annars avvecklas i besparingssyfte. Fisketorget är, för den som inte vet, en mötesplats för personer med psykisk sjukdom och ohälsa.

Vänsterpartiet skriver:

“Besparingar inom äldreomsorgen och arbete, sysselsättning och integration är åtgärder som både förvaltningen och de fackliga organisationerna beskriver kommer få stora och långtgående ekonomiska och socioekonomiska konsekvenser för hela kommunen.”

Vänsterpartiet vill även satsa 2 mkr på förebyggande insatser för att motverka våld i nära relation (VIN). Det är viktigt inte minst när det gäller ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Vänsterpartiet utvecklar riskerna med besparingar och nedskärningar inom socialtjänstens olika områden utifrån rubrikerna “Försämrad arbetsmiljö och ökad risk för tillbud och arbetsskador” och “Mer resurser och tillit för en trygg och fungerande välfärd”. Argumentationen är övertygande.

Vänsterpartiet yrkar att socialnämndens budgetram höjs med totalt 22,7 mkr.

Kultur- och fritidsnämnden

“I Kultur- och fritidsnämnden har Vänsterpartiet konsekvent argumenterat för att prioritera åtgärder som har fokus på att gynna ett brett deltagande i verksamheterna, även i de föreningar som får stöd med kommunala medel, och som innebär att fungerande mötesplatser uppstår.”

Så börjar avsnittet i budgetförslaget som behandlar kultur- och fritidsnämnden.

Nämndens verksamheter har stor betydelse för både individens välmående och samhällets hälsa. Verksamheterna betyder också mycket för att främja integration och känslan av att vara en del av samhället. Detta kan leda till bättre skolresultat och även motverka risken att hamna i kriminalitet och drogmissbruk.

Vänsterpartiet vill höja kultur- och fritidsnämndens budgetram med totalt 3,985 mkr. Det innebär satsningar på Frendevi IP, Gymnasiehallen, konstnärlig gestaltning, bidrag till fritidsgård för döva barn och ungdomar och utökning vaktmästartjänst sportcentrum mm. Men framför allt att införa en avgiftsfri musik- och kulturskola. Det sistnämnda beräknas kosta 1,75 mkr. En avgiftsfri musik- och kulturskola motiveras av att flera familjer upplever att tröskeln av höga avgifter är alltför hög.

Byggnadsnämnden

Vänsterpartiet har under innevarande mandatperiod haft synpunkter på enskilda ärenden i förvaltningens arbete. Förslaget är att tillföra byggnadsnämnden totalt 2,467 mkr till att förbättra förvaltningens möjligheter att nå högre kvalitet i sin verksamhet.

Pengarna riktas till att slutföra digitalisering av detaljplaner (ej ramhöjande), tillägg för ny tjänst som utvecklingsledare och tillägg för GIS-verksamheten, två tjänster.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslås få ett tillskott på 1,988 mkr. Det handlar om en tillfällig utökning av 0,7 årsarbetskraft för livsmedelskontroll, en årsarbetskraft för strategiskt miljöarbete och naturvård, en årsarbetskraft för miljöskyddstillsyn (finansierad delvis genom avgifter) och verksamhetsutvecklare, 0,33 årsarbetskraft.

Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden tilldelas 700.000 kr till gatuunderhåll.

Kommunen behöver öka gatuunderhållet med 13 mkr. Det innebär att kapitalkostnader om ca 0,7 mkr per år skulle tillkomma för gatuenheten.

Vänsterpartiet anser att det är viktigt att kommunen visar sitt ansvarstagande för sina fastigheter och vägar genom att underhålla dessa på ett seriöst sätt.

Resultatbudget för V

Sammanfattning

Vänsterpartiet avslutar sitt digra budgetförslag med en kort sammanfattning, vilket torde vara på sin plats. Partiets tilläggsyrkanden på ramanvisningarna i februari ligger på totalt 67,44 miljoner för år 2023. Det innebär att det kommer att bli ett underskott i resultatet på 22,44 miljoner. Det ska alltså täckas genom medel ur den så kallade resultatutjämningsreserven.

Några synpunkter

Vänsterpartiets budgetförslag skiljer sig helt från de andra partiernas. Det resoneras kring resultatutjämningsreserv och social investeringsfond, något som inte ens nämns i de andra partiernas förslag. Vänsterpartiet är också det enda parti som lägger en budget som går med underskott. Men det gör partiet helt medvetet, V vill ju prioritera verksamheterna. Vänsterpartiet satsar överlägset mest på framför allt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden.

Vänsterpartiet lämnar dock inget åt slumpen utan motiverar förslagen mycket utförligt. Hela budgetförslaget är oerhört faktaspäckat. Men som sagt, det är skrivningar från underlag från nämnder och förvaltningar som ligger till grund för förslaget. På det sättet är budgetförslaget också mycket lärorikt.

Jag kan inte låta bli att avsluta denna blogg med att citera Leo Pedersen. Han skrev i sin krönika i TTELA den 12 juni (se ”Att se glädjen i barns ögon är dubbel glädje”, tyvärr är krönikan låst):

“…hur känns det till exempel att vara principfasta som Vänsterpartiet? Ärligast men inte populärast.”

Jodå, det känns ganska bra. Man kan ju som vänsterpartist alltid hoppas på att bli populärast…

===

Anm. Du kan ladda ner budgetförslaget från Vänsterpartiet här.

Bloggar i denna serie:

Motion: Sociala investeringsfonder

17 juni, 2022 1 kommentar

Att verka för goda livsvillkor för medborgarna och social hållbarhet är av central betydelse för ett väl utvecklat välfärdssamhälle.”

Så började en motion från den 14 juni 2014. Motionen var skriven av några miljöpartister i Vänersborg och hade rubriken “Motion om Social investeringsfond”.

Miljöpartisterna fortsatte med att förklara vad de menade:

“En social investeringsfond är ett sätt att hantera förebyggande sociala insatser i en kommunal budget. Denna typ av fonder inrättas i allt fler kommuner, Det viktigaste med en social investeringsfond är att minska marginaliseringen och det lidande en människa som hamnar snett i livet utsätts för. Samtidigt kan vi få ett kvitto på att tidiga insatser faktiskt kan spara pengar åt kommunen på lång sikt. Många socialt viktiga projekt som annars inte blivit av kan då genomföras för att styra mot ett både socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Genom investeringsfonden avsätts särskilda medel för att skapa verktyg för att testa nya vägar och tänka nytt.”

En del av kommunens pengar skulle alltså kunna sättas in i en social investeringsfond, eller social fond som den också kan kallas. Så likväl som en kommun kan investera i byggnader och material mm så kan kommunen också investera i barnen och ungdomarna.

Motionen från Miljöpartiet “glömdes bort” när MP kom att ingå i det styrande koalitionsblocket 2014. Det blev en utredning, men när den var klar 6 år senare så röstades den ner, också av Miljöpartiet självt.

När det stod klart att kommunen skulle göra ett stort överskott 2020, på grund av statliga covid19-pengar, så väcktes återigen tanken på sociala investeringsfonder. Det var Vänsterpartiet som tog upp förslaget. Vi föreslog i kommunstyrelsen att kommunen skulle inrätta en sådan här fond. Det tyckte inte ens MP…

År 2020 gjorde Vänersborgs kommun ett överskott på 161 milj kr, år 2021 blev överskottet 185 milj och som det inte vore nog – i år är prognosen att kommunens överskott hamnar på 172 milj kr. Det blir sammanlagt 518 milj kr på tre år, över en halv miljard!! I överskott…

En av fördelarna med investeringsfonder är att pengar kan föras över från ett år till ett annat. Ganska många miljoner skulle således kunna avsättas i år och tas med till nästkommande år.

Vänsterpartiet har tagit med inrättandet av sociala investeringsfonder i partiets budgetförslag för 2023. Sociala fonder passar ju utmärkt nu med det stora överskottet. Framtiden ser nämligen inte lika ljus ut när det gäller prognostiserade överskott. Inrättar kommunen en social fond nu så kan årets överskott göra mycket stor nytta för barnen och ungdomarna i framtiden. 

Eftersom budgetförslaget innehåller sociala fonder och det just nu inte finns några, så har Vänsterpartiet också, genom Lutz Rininsland och undertecknad Kärvling, lämnat in en motion i frågan. Motionen “Andra alternativ för sociala investeringsfonder” lämnas formellt på kommunfullmäktige nu på onsdag.

Jag återger motionen i sin helhet nedan.

===

Motion till kommunfullmäktige

Andra alternativ för sociala investeringsfonder

I oktober 2020 slutbehandlades en motion från Miljöpartiet. Beslutet blev: Kommunfullmäktige avslår motionen.

Av protokollet framgår att inget annat yrkande fördes fram. Det var ett enhälligt beslut. Däremot var det ett ganska stort antal ledamöter som förvånades.

Det gällde Miljöpartiets ”Motion om Social investeringsfond” som partiet, då i opposition, lämnade in i juni 2014. Det dröjde alltså lite mer än sex år innan motionen avgjordes och under hela den tiden tillhörde Miljöpartiet koalitionen som består av S, C och MP och utgör kommunledningen sedan 2014.

Beslutet i sig lämnar inget besked om varför alla, även motionärerna själva, valde att avslå yrkandet, ett yrkande vars hela text var följande:

  • Att inrätta en social investeringsfond, med medel som kan disponeras av alla kommunala verksamheter, i syfte att användas för investeringar i förebyggande arbete, som kommer barn och unga till nytta.

Dock finns i protokollet en kort sammanfattning av ärendet:

  • Utredning om nyttoeffekt av införande av social investeringsfond har genomförts genom omvärldsspaning. Ett förslag på modell för införande och organisering i Vänersborgs kommun har summerats kortfattat. Utredning är ett beslutsunderlag för att kunna värdera om modellen med social investeringsfond är intressant att införa i Vänersborgs kommun. Införande av social investeringsfond med återbetalningskrav ska inte genomföras utifrån utredningen. Det finns dock andra alternativ för sociala investeringar som skulle passa Vänersborg kommun bättre.

Vänsterpartiet vill med vår motion ta upp tråden som finns i sista meningen i sammanfattningen.

Det finns i huvudsak tre skäl att vilja anknyta till utredningen som gjordes på kommunens ”Avdelning för hållbar utveckling”.

  • Genomgående präglas utredningen av en positiv syn på sociala investeringar. Det är ”återbetalningskravet” som till slut avgjorde för att det blev avslag. Vi kan inte se något som tyder på att det tillkommit andra invändningar. Vi vill inte kalla vårt ”googlande” för omvärldsspaning, men visst bekräftas att förebyggande arbete med finansiering utifrån sociala fonder är en gångbar väg till framgång.
  • I arbetet med ungdomar finns två enkla sanningar:

Misslyckanden är dyra, och kan i regel kostnadsberäknas för den enskilda och för samhället.

Förebyggande arbete är billigare, och även om nyttoeffekten inte kan beräknas borde den vara långt större än insatsen

  • Vänersborgs kommun gjorde 2020 ett resultat på 161 mkr, 2021 på 185 mkr och den aktuella prognosen för 2022 är 172 mkr. Dessa överskott används i huvudsak för att minska lånebehovet för investeringar i tillkommande projekt och fastigheter. Tanken är att inte belasta kommande generationer med ränteskuld som följer med dagens beslut.

Var är den avgörande skillnaden mellan tanken kring dessa investeringar och den andra tanken kring sociala investeringar?

Vi ser att kommunen hade kommit långt i arbetet med Miljöpartiets motion från 2014 när det blev tvärstopp av skäl som aldrig uttalades rakt ut.

När vi läser verksamhetsberättelser och underlag för mål- och resursplanen, från barn- och utbildningsnämnden, från kultur- och fritidsnämnden och från socialnämnden, så är bilden gemensam för alla. Visst har kommunen en tillfredsställande verksamhet, man hinner göra det som resurserna tillåter.

Men överallt kan man läsa mellan raderna hur kompetent personal måste blunda: Allt som oftast vågar man inte förorda den sannolikt bästa och mest passande insatsen. Yrkesstolt personal borde få en möjlighet att fullt ut visa sitt kunnande. Våra ungdomar borde få den bästa vägledningen ut ur en kris. Eller helst ett sådant stöd med förebyggande insatser så att handboken med åtgärdskatalogen inte behövs.

Vänsterpartiet yrkar i all enkelhet att

– kommunfullmäktige beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att återuppta arbetet kring tanken med sociala investeringar för att ett beslut om inrättande av en social investeringsfond kan fattas under den kommande mandatperioden.

Lutz Rininsland Stefan Kärvling
2022-06-10

KF (11/5) 4: Blåbärsodlaren

19 maj, 2022 2 kommentarer

I tre bloggar har jag skildrat kommunfullmäktiges sammanträde förra veckan. (Se “KF (11/5) 1: Skola och politisk organisation”, “KF (11/5) 2: Det går inte så bra för samhällsbyggnads…” och “KF (11/5) 3: Historien om ett övergångsställe”.) Idag avslutar jag redovisningen.

Det handlar om efterspelet av kommunens kamp mot en blåbärsodlare vid Hästefjordens strand. Jag ska inte dra historien en gång till, jag har skrivit åtskilliga hyllmeter bloggar om honom. (I bloggen “Lex Blåbärsodlare” skriver jag om det slutliga beslutet i byggnadsnämnden, men i bloggen finns också länkar till alla mina bloggar om skandalen. Den allra första bloggen i historien hittar du här, “Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”.)

Men först några korta ord, trots allt.

Blåbärsodlaren vid Hästefjorden blev anonymt anmäld för brott mot strandskyddet den 1 juli 2019. Anmälningen kom till Länsstyrelsen som informerade Vänersborgs kommun. Byggnadsförvaltningen gjorde syn på plats och i januari 2020 begärde förvaltningen en förklaring av blåbärsodlaren. Förvaltningen ansåg nämligen att blåbärsodlaren bröt mot strandskyddet. Den 27 oktober (2020) lade Länsstyrelsen ner “fallet”. Den ansåg att blåbärsodlaren inte hade brutit mot några lagar och bestämmelser. Det gjorde dock byggnadsförvaltningen, som efter att ha gjort livet surt för blåbärsodlaren i ett års tid, lämnade ett beslutsförslag till byggnadsnämnden om att det förelåg brott mot strandskyddet. Den 19 januari 2021 beslutade byggnadsnämnden, dvs politikerna, tvärtemot förvaltningens uppfattning att avskriva ärendet. Nämnden beslutade samtidigt att en tillsynsavgift skulle tas ut på 18.000 kr. Endast Pontus Gläntegård (V) och Torbjörn Moqvist (SD) reserverade sig mot detta.

Efterspelet till historien blev att två motioner skrevs och lämnades in efter behandlingen i byggnadsnämnden. Båda motionerna yrkade att taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen borde avskaffas, om det visade sig att inget fel hade begåtts. Den ena motionen skrevs av Kärvling/Gläntegård (V), den andra av Gunnar Lidell (M). (Se “KF: V-motion om strandskyddsavgift”.) Båda motionerna hade behandlats av kommunstyrelsen den 29 april (se “Det hände på KS”) och nu skulle båda upp för beslut i fullmäktige.

Den motion som jag hade varit med och skrivit behandlades först. Kommunfullmäktige bestämde att motionen skulle bifallas, dvs taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen skulle avskaffas om inget fel hade begåtts. Ändringarna i taxan skulle dock inte börja gälla förrän den 1 januari 2023.

Jag accepterade att taxan inte skulle gälla retroaktivt, eftersom jag ansåg att det skulle sakna praktisk betydelse. Gunnar Lidell (M), som har varit kommunalråd i åtskilliga år, gjorde inte det. När hans motion kom upp efter min, så yrkade Lidell nämligen att den skulle gälla retroaktivt från och med 1 januari 2021. Lidell har nog mindre förtroende för nämndspolitiker och tjänstepersoner än vad jag har… 

Lidell riktade sig direkt till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S):

“Det var, om inte jag missminner mig Bo Dahlberg, så var det så att det var två motionärer och en del skriverier i media som gjorde att nämnden därefter tog tillbaka sitt beslut.”

Det förnekade naturligtvis Dahlberg:

“Tidningsskriverier och annan påverkan, det faller till platt till marken när det gäller mina beslut i alla fall och mina förslag till beslut. Det är ingenting som jag bryr mig om. Jag läser dom … sen så gör vi det bästa av situationen. Men det har inte påverkat beslutet i sig…”

I sig? Så Dahlberg “läser dom”, det var trevligt. Och sedan sa ordförande Dahlberg något som jag inte kan tolka annat som kritik mot sin förvaltning:

“Blir man anmäld så att säga på grunder som inte är sanna så klart ska man ju inte behöva betala avgiften. Det är en självklarhet och det kommer vi inte att göra i fortsättningen heller.”

Som sagt, byggnadsförvaltningen ansåg hela tiden, och anser antagligen än idag, att grunderna var sanna…

Kommunfullmäktige avslog yrkandet om retroaktivitet, och Lidell begärde inte heller någon votering.

Det framfördes även en del intressanta synpunkter under behandlingen av de två ärendena. Och det var inte bara ordförande Dahlberg som hade kritiska synpunkter, sammantaget innehöll flera anföranden en stark kritik av byggnadsförvaltningen. I ärendet om parkeringsplatserna på Vallgatan handlade det ju om samhällsbyggnadsförvaltningen… (Se “KF (11/5) 2: Det går inte så bra för samhällsbyggnads…”.)

Vi kommer ihåg att de inblandade tjänstepersonerna på byggnadsförvaltningen (i ärendet om blåbärsodlaren) hela tiden ansåg att blåbärsodlaren hade brutit mot strandskyddsreglerna. Ända in i “kaklet”.

Gunnar Lidell (M) sa:

“Jag vill ju gärna skänka en tanke till blåbärsodlaren … antal månader de här processerna, näst intill personförföljelsen, pågick. Dessutom oräknat alla pengar som han fick lägga ner, egna pengar, som egentligen, som Bosse säger, skulle gå till odling och intäkter, ifrågasattes nästan på varje punkt varför och hur årsinkomsten skulle vara och så.”

Det är helt sant.

Bo Carlsson (C), som precis som Lidell har sina rötter i jordbruket, hade ett kort men mycket tydligt och klargörande inlägg:

“Det som jag ville säga det är ju det orimliga att ärendet kom upp överhuvudtaget, för odling gäller ju inget strandskydd. För odling gäller inte strandskyddsbiten, utan du odlar ju den mark du har till förfogande. Punkt slut.”

Faktiskt, så är det. Men det visste tydligen inte byggnadsförvaltningen… Blåbärsodlarens mark var och är för övrigt klassad som åkermark. Det har odlats havre på marken fram till 2014 och vall till 2016. 2017 började odlingen av blåbär, något som också Jordbruksverket har godkänt.

Det kanske är så, som jag har skrivit många gånger förut, att flera i de tekniska förvaltningarna bör ändra attityd till kommuninvånarna och inse att det är deras uppgift att serva och hjälpa invånarna – och inte motarbeta och stjälpa dom…

För övrigt anser jag att en lag om tjänstemannaansvar i offentlig förvaltning borde återinföras. Det fanns tidigare en sådan, men den togs bort 1976.

==

Bloggar om kommunfullmäktiges sammanträde den 11 maj:

%d bloggare gillar detta: