Arkiv

Archive for the ‘Kommunfullmäktige 2022’ Category

KF (11/5) 4: Blåbärsodlaren

19 maj, 2022 2 kommentarer

I tre bloggar har jag skildrat kommunfullmäktiges sammanträde förra veckan. (Se “KF (11/5) 1: Skola och politisk organisation”, “KF (11/5) 2: Det går inte så bra för samhällsbyggnads…” och “KF (11/5) 3: Historien om ett övergångsställe”.) Idag avslutar jag redovisningen.

Det handlar om efterspelet av kommunens kamp mot en blåbärsodlare vid Hästefjordens strand. Jag ska inte dra historien en gång till, jag har skrivit åtskilliga hyllmeter bloggar om honom. (I bloggen “Lex Blåbärsodlare” skriver jag om det slutliga beslutet i byggnadsnämnden, men i bloggen finns också länkar till alla mina bloggar om skandalen. Den allra första bloggen i historien hittar du här, “Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”.)

Men först några korta ord, trots allt.

Blåbärsodlaren vid Hästefjorden blev anonymt anmäld för brott mot strandskyddet den 1 juli 2019. Anmälningen kom till Länsstyrelsen som informerade Vänersborgs kommun. Byggnadsförvaltningen gjorde syn på plats och i januari 2020 begärde förvaltningen en förklaring av blåbärsodlaren. Förvaltningen ansåg nämligen att blåbärsodlaren bröt mot strandskyddet. Den 27 oktober (2020) lade Länsstyrelsen ner “fallet”. Den ansåg att blåbärsodlaren inte hade brutit mot några lagar och bestämmelser. Det gjorde dock byggnadsförvaltningen, som efter att ha gjort livet surt för blåbärsodlaren i ett års tid, lämnade ett beslutsförslag till byggnadsnämnden om att det förelåg brott mot strandskyddet. Den 19 januari 2021 beslutade byggnadsnämnden, dvs politikerna, tvärtemot förvaltningens uppfattning att avskriva ärendet. Nämnden beslutade samtidigt att en tillsynsavgift skulle tas ut på 18.000 kr. Endast Pontus Gläntegård (V) och Torbjörn Moqvist (SD) reserverade sig mot detta.

Efterspelet till historien blev att två motioner skrevs och lämnades in efter behandlingen i byggnadsnämnden. Båda motionerna yrkade att taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen borde avskaffas, om det visade sig att inget fel hade begåtts. Den ena motionen skrevs av Kärvling/Gläntegård (V), den andra av Gunnar Lidell (M). (Se “KF: V-motion om strandskyddsavgift”.) Båda motionerna hade behandlats av kommunstyrelsen den 29 april (se “Det hände på KS”) och nu skulle båda upp för beslut i fullmäktige.

Den motion som jag hade varit med och skrivit behandlades först. Kommunfullmäktige bestämde att motionen skulle bifallas, dvs taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen skulle avskaffas om inget fel hade begåtts. Ändringarna i taxan skulle dock inte börja gälla förrän den 1 januari 2023.

Jag accepterade att taxan inte skulle gälla retroaktivt, eftersom jag ansåg att det skulle sakna praktisk betydelse. Gunnar Lidell (M), som har varit kommunalråd i åtskilliga år, gjorde inte det. När hans motion kom upp efter min, så yrkade Lidell nämligen att den skulle gälla retroaktivt från och med 1 januari 2021. Lidell har nog mindre förtroende för nämndspolitiker och tjänstepersoner än vad jag har… 

Lidell riktade sig direkt till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S):

“Det var, om inte jag missminner mig Bo Dahlberg, så var det så att det var två motionärer och en del skriverier i media som gjorde att nämnden därefter tog tillbaka sitt beslut.”

Det förnekade naturligtvis Dahlberg:

“Tidningsskriverier och annan påverkan, det faller till platt till marken när det gäller mina beslut i alla fall och mina förslag till beslut. Det är ingenting som jag bryr mig om. Jag läser dom … sen så gör vi det bästa av situationen. Men det har inte påverkat beslutet i sig…”

I sig? Så Dahlberg “läser dom”, det var trevligt. Och sedan sa ordförande Dahlberg något som jag inte kan tolka annat som kritik mot sin förvaltning:

“Blir man anmäld så att säga på grunder som inte är sanna så klart ska man ju inte behöva betala avgiften. Det är en självklarhet och det kommer vi inte att göra i fortsättningen heller.”

Som sagt, byggnadsförvaltningen ansåg hela tiden, och anser antagligen än idag, att grunderna var sanna…

Kommunfullmäktige avslog yrkandet om retroaktivitet, och Lidell begärde inte heller någon votering.

Det framfördes även en del intressanta synpunkter under behandlingen av de två ärendena. Och det var inte bara ordförande Dahlberg som hade kritiska synpunkter, sammantaget innehöll flera anföranden en stark kritik av byggnadsförvaltningen. I ärendet om parkeringsplatserna på Vallgatan handlade det ju om samhällsbyggnadsförvaltningen… (Se “KF (11/5) 2: Det går inte så bra för samhällsbyggnads…”.)

Vi kommer ihåg att de inblandade tjänstepersonerna på byggnadsförvaltningen (i ärendet om blåbärsodlaren) hela tiden ansåg att blåbärsodlaren hade brutit mot strandskyddsreglerna. Ända in i “kaklet”.

Gunnar Lidell (M) sa:

“Jag vill ju gärna skänka en tanke till blåbärsodlaren … antal månader de här processerna, näst intill personförföljelsen, pågick. Dessutom oräknat alla pengar som han fick lägga ner, egna pengar, som egentligen, som Bosse säger, skulle gå till odling och intäkter, ifrågasattes nästan på varje punkt varför och hur årsinkomsten skulle vara och så.”

Det är helt sant.

Bo Carlsson (C), som precis som Lidell har sina rötter i jordbruket, hade ett kort men mycket tydligt och klargörande inlägg:

“Det som jag ville säga det är ju det orimliga att ärendet kom upp överhuvudtaget, för odling gäller ju inget strandskydd. För odling gäller inte strandskyddsbiten, utan du odlar ju den mark du har till förfogande. Punkt slut.”

Faktiskt, så är det. Men det visste tydligen inte byggnadsförvaltningen… Blåbärsodlarens mark var och är för övrigt klassad som åkermark. Det har odlats havre på marken fram till 2014 och vall till 2016. 2017 började odlingen av blåbär, något som också Jordbruksverket har godkänt.

Det kanske är så, som jag har skrivit många gånger förut, att flera i de tekniska förvaltningarna bör ändra attityd till kommuninvånarna och inse att det är deras uppgift att serva och hjälpa invånarna – och inte motarbeta och stjälpa dom…

För övrigt anser jag att en lag om tjänstemannaansvar i offentlig förvaltning borde återinföras. Det fanns tidigare en sådan, men den togs bort 1976.

==

Bloggar om kommunfullmäktiges sammanträde den 11 maj:

KF (11/5) 3: Historien om ett övergångsställe

Kommunfullmäktige hade sammanträde förra veckan. Jag har redovisat några av ärendena. (Se “KF (11/5) 1: Skola och politisk organisation” och “KF (11/5) 2: Det går inte så bra för samhällsbyggnads…”.) Idag går jag vidare med att berätta historien om ett övergångsställe.

Jag har bloggat åtskilliga gånger om övergångsstället. Det har vandrat runt i kommunhuset i 2,5 år vid det här laget och det har fortfarande inte kommit fram. Men jag tycker ändå att det är dags att en gång för alla sammanfatta alla turer i historien fram till onsdagens fullmäktigebeslut. Berättelsen innehåller också en del intressanta inslag som t ex ”ko-vändningar”, och framför allt – en viktig lärdom.

Den 7 oktober 2019 skrev en invånare i Vargön ett medborgarförslag. Det handlade om att kommunen borde vidta ett antal trafiksäkerhetsåtgärder på övergångsstället vid Rånnum skola. Det var många barn som korsade Nordkroksvägen på övergångsstället på väg till och från skolan. Och platsen var trafikfarlig. Det tyckte nog de flesta som hade varit på platsen. I bloggen “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola” beskrev jag medborgarförslaget grundligt och de tre åtgärder som föreslogs för bättre trafiksäkerhet. Vid tiden kring vintersolståndet beskrev jag övergångsstället ytterligare en gång, se “Övergångsstället vid Rånnum skola”.

Men kommunstyrelseförvaltningen hade en helt annan uppfattning.

“Kommunstyrelseförvaltningen har gått igenom medborgarförslaget tillsammans med gatuenheten.”

Och kom till slutsatsen att medborgarförslaget skulle avslås – säkerheten var tillfredsställande:

“Övergångsstället föregås av farthinder för att dämpa farten. Likaså har åtgärder gjorts med vegetationen för att förbättra sikten vid övergångsstället samt att belysningen har förstärkts i anslutning till övergångsstället. Hastighetsmätningar har gjort på vägen och resultatet av dessa mätningar visar att hastighetsbestämmelserna följs på ett bra sätt.”

Det var svårt att tro att någon från kommunhuset hade besökt Vargön och gjort syn på plats.

Märkligt nog var inte tjänsteskrivelsen daterad. Men i ett senare dokument dateras skrivelsen till den 6 april 2021. Det hann alltså att gå 1,5 år från det att medborgarförslaget lämnades in till det att tjänsteskrivelsen blev klar… Och då hade ändå inget beslut fattats. På kommunens hemsida står det:

“Vår målsättning är att beslut om medborgarförslag ska fattas inom ett år från att förslaget har lämnats in till oss.”

Den 17 maj 2021 behandlade kommunstyrelsens arbetsutskott förslaget. KSAU höll med förvaltningen och beslutade att föreslå att kommunfullmäktige skulle avslå medborgarförslaget. Beslutet var enhälligt. (I KSAU satt enligt kallelsen en M och en KD förutom de tre kommunalråden, Benny Augustsson (S), Henrik Harlitz (M) och Mats Andersson (C).)

Den 2 juni 2021 var det kommunstyrelsens tur att behandla medborgarförslaget. Det skildrade jag i bloggen “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”. Förutom att jag beskrev medborgarförslaget så beskrev jag platsen.

I kommunstyrelsen argumenterade jag ganska “bestämt” och “envist”. Jag hade varit på plats och sett det trafikfarliga övergångsstället med egna ögon – och förstod egentligen inte hur någon kunde tycka att allt var trafiksäkert och “i ordning”. Hade politiker och tjänstepersoner överhuvudtaget varit där? Det gick ju barn mellan 6-12 år över vägen varje dag. Anders Strand (SD), som kände till övergångsstället mycket väl, han körde över det minst två gånger varje dag, stödde också medborgarförslaget.

Det var inte många som yttrade sig i kommunstyrelsen, men en av de två personer som argumenterade mot och som ville avslå förslaget var Mats Andersson (C). Andersson menade att mätningar etc visade att säkerheten var tillräcklig vid övergångsstället. Den andre var Benny Augustsson (S) som hade något resonemang om att tjänstemännen skulle titta på situationen även om medborgarförslaget avslogs. Jag förstod nog inte riktigt resonemanget – endera bifaller kommunstyrelsen ett förslag eller inte.

Jag begärde votering. Det var viktigt, ansåg jag, att ledamöter “bekände färg”. En förkrossande majoritet beslutade att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Röstsiffrorna var 11-4. Det var en V, två SD och en MBP som röstade för medborgarförslaget. De styrande partierna, S+C+MP, tillsammans med den borgerliga oppositionen, M+L+KD, röstade alltså mot medborgarförslaget, och därmed också att kommunen skulle göra övergångsstället mer trafiksäkert.

Man kan väl lugnt säga att redan i detta läge kunde medborgarförslaget i praktiken ha begravts om inte Vänsterpartiet fortsatt sitt motstånd genom att “bilda opinion” i frågan.

Den 16 juni 2021 var det kommunfullmäktige. Jag var väl förberedd och mycket laddad. Jag begärde ordet så snabbt jag kunde… Men ordförande Annalena Levin (C) uppfattade tydligen att Joakim Sjöling (S) och Mats Andersson (C) var före…

Vargöbon och socialdemokraten Sjöling tyckte att medborgarförslaget beskrev trafiksituationen på ett bra sätt. Och Sjöling avslutade anförandet med att yrka på återremiss. Han angav två skäl till sitt yrkande, dels hade inte medborgarförslaget hanterats i samhällsbyggnadsnämnden, den nämnd som har hand om trafikfrågor, och dels skulle trafiksäkerhetsåtgärderna utredas vidare.

Det var nog inte bara jag som “kom av mig”… Vad hände, hade socialdemokraterna ändrat sig? Hade de styrande partierna ändrat uppfattning? Hade vargöbor kontaktat Sjöling?

Mats Andersson (C), som hade röstat mot medborgarförslaget i både KSAU och kommunstyrelsen och dessutom argumenterat mot det, hade totalt ändrat åsikt. Andersson: 

“Vem förutom en centerpartist kan göra en riktig och bra kovändning?”

Ja, det kan man fråga sig… Och tydligen ansåg Andersson att det var en merit att ändra sig från en dag till en annan…

Det nyblivna kommunalrådet höll med Sjöling i allt. Det är tydligen annorlunda när en socialdemokrat och styresbroder framför synpunkter på bristande säkerhet än när en vänsterpartist, sverigedemokrat eller medborgarpartist gör det… Eller?

Men det var uppenbart, de styrande partierna hade ändrat uppfattning. Och det var ju faktiskt bra. Det handlade ju om barnens säkerhet på väg till och från skolan. Och det var det viktigaste av allt.

Det visade sig att från att bara ha varit 4 ledamöter i kommunstyrelsen som tyckte att det var ett bra medborgarförslag så hade helt plötsligt samtliga 51 ledamöter i kommunfullmäktige börjat tycka det… Medborgarförslaget återremitterades.

Sedan hann tusentals bilar och andra fordon köra över det trafikfarliga övergångsstället, där barnen korsade Nordkroksvägen på väg till och från Rånnum skola, innan det var dags för politiken att återigen träda in på scenen.

Medborgarförslaget hade alltså tre förslag på åtgärder för att göra övergångsstället mer trafiksäkert.

Den 9 december beslutade samhällsbyggnadsnämnden att vara:

“positiv till den del i medborgarförslaget som avser blinkade varningssystem”

Nämnden tyckte att en av tre åtgärder räckte.

Det hann att köra ytterligare ett antal tusen bilar innan KSAU återigen fick ärendet. Den 11 april 2022 beslutade ett enigt KSAU:

“Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget när det gäller blinkade varningssystem och avslår övriga delar av förslaget.”

I KSAU sitter fem ledamöter från betongpartierna. Alla var eniga och i protokollet står det särskilt att Mats Andersson (C) instämde i yrkandet, dvs beslutsförslaget.

Det kan vara läge att notera Anderssons ställningstagande, för veckan efter kom frågan upp i kommunstyrelsen…

Beslutsförslaget från KSAU lades fram till KS. Vänsterpartiet var inte nöjt med förslaget. Jag lämnade ett alternativt förslag där jag yrkade (yrkandet i sin helhet kan läsas på bloggen “Det hände på KS”):

“någon typ av lämplig, låg LED-lyktstolpe sätts upp på varje sida av övergångsstället”

Under ajourneringen inför beslutet pratade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och jag. Han tyckte att mitt yrkande var ok, men tyckte att det var svårt att ”kräva” LED-lyktstolpar. Det kanske fanns omständigheter som omöjliggjorde LED-ljus. Därför ville han att vi skulle formulera det typ ”undersöka möjligheterna”. Vi blev överens – ett socialdemokratiskt kommunalråd och en oppositionell vänsterpartist…

Beslutet i kommunstyrelsen formulerades på följande sätt:

“Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget när det gäller blinkande varningssystem och ger uppdraget att utreda möjligheten att montera lämplig, låg LED-lyktstolpe på varje sida av övergångsstället. Det finns nämligen ingen belysning i närheten av de utsatta gångtrafikanterna idag…”

Ni som tror att Mats Andersson (C) yrkade avslag till det nya förslaget trodde fel. Andersson gjorde ytterligare en ko-vändning. Det gjorde även de andra ledamöterna i KSAU. De stödde det nya gemensamma förslaget.

Och då är historien framme vid kommunfullmäktige förra veckan.

Ordförande Annalena Levin (C) förkunnade ärendet. Jag begärde ordet direkt när ordförande började prata, men ordförande Levin bedömde att Sjöling var först. Det var precis samma bedömning som på kommunfullmäktige nästan ett år tidigare (16 juni 2021).

Joakim Sjöling (S) stödde naturligtvis förslaget från kommunstyrelsen och det var självklart en seger för alla barn och vårdnadshavare, och andra, som nyttjar övergångsstället.

Joakim Sjöling gjorde en kort sammanfattning av de föreslagna åtgärderna i medborgarförslaget och menade vidare att kommunfullmäktige vid behandlingen inte var nöjd med den skrivning som fanns i underlaget. (Du kan lyssna på en inspelning från Radio Trollhättan här.)

“Vi valde ju där att återremittera ärendet.”

Sjöling (S) pratade hela tiden om “vi” och “oss”, precis som om samtliga ledamöter och partier hade varit eniga på medborgarförslagets långa resa i kommunhusets alla rum och korridorer. Och så var det ju inte riktigt. Jag var tvungen att påpeka det:

“Hade det inte varit för Vänsterpartiet hade det här medborgarförslaget legat i papperskorgen på Sundsgatan nånstans för länge sen.”

Mats Andersson (C) som på sitt sätt varit väldigt ”aktiv” i ärendets behandling sa:

“Ja, mitt och ditt… Och partipolitik… Jag tycker att vi ska hålla fokuset rätt här och det handlar om att vi ska ha trygga skolvägar för våra barn och elever som går till skolan.”

Hmmm…

Kommunfullmäktige var enigt, dock på ett helt annat sätt än vad samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsens arbetsutskott var. Nu ska en av de åtgärder som medborgarförslaget föreslog verkställas:

“montera upp närvaro-övervakande gulblinkande ”Här går man”-skyltar riktade mot trafiken…”

Och ett av de två andra förslagen ska utredas vidare:

“förstärka belysningen med nya lyktstolpar alldeles intill övergångsstället på gångbanan”

Medborgarförslaget är alltså fortfarande inte färdigbehandlat eller verkställt. Men efter 2,5 år kan elever och vårdnadshavare i Vargön äntligen skönja ljuset i tunneln. Ja, eller rättare sagt, på övergångsstället.

Sensmoralen av denna historia om ett övergångsställe är att en enskild medborgare tillsammans med ett litet parti efter trägen och envis kamp mot etablissemanget och byråkratin kan påverka och förändra kommunala beslut.

Det kan vara värt att hålla i minnet.

==

Bloggar om kommunfullmäktiges sammanträde den 11 maj:

KF (11/5) 2: Det går inte så bra  för samhällsbyggnads…

13 maj, 2022 1 kommentar

Onsdagens fullmäktigesammanträde innehöll en längre interpellationsdebatt. Den tog en mycket oväntad vändning, en vändning som jag inte tror att interpellanten Torbjörn Moqvist (SD) kunde förutse. Fler ledamöter deltog i debatten och det gav inte bara upphov till en rad minnesvärda citat, utan också till en ganska tuff kritik av samhällsbyggnadsförvaltningen.

I bloggen “Äntligen fysiskt på KF” skrev jag om Torbjörn Moqvists (SD) interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP):

“Hur kommer det sig att parkeringsplatserna blev av trots en avslagen motion?”

Bakgrunden var att Moqvist redan 2019 lade en motion om att anlägga parkeringsplatser på Vallgatan 19-21, vid Länsförsäkringar, mellan de träd som stod där. Det blev avslag på motionen med motiveringen att detta inte gick att genomföra. Träden skulle inte klara det eftersom deras rötter skulle få för lite vatten. 

Nu har kommunen anlagt parkeringsplatser på sträckan…

Ordförande Anders Wiklund svarade på interpellationsfrågan både skriftligt och muntligt. (Du kan ladda ner Wiklunds skriftliga svar här och du kan lyssna på en inspelning från Radio Trollhättan här.)

Ordförande Anders Wiklund (MP) var oerhört öppen och ärlig i sitt svar:

“Det korta svaret är att dom, parkeringsplatserna, skulle inte ha byggts. Det strider ju mot fullmäktiges tagna beslut.”

Samhällsbyggnadsförvaltningen hade anlagt två parkeringsplatser som stred mot kommunfullmäktiges beslut… Och inte bara det.

Wiklund beskrev hur anläggandet av parkeringsplatser vid en skyddsvärd allé även stred mot biotopskyddet, som definieras i Miljöbalken, mot programmet som beskriver bevarandet och utvecklingen av Vänersborgs innerstad, mot kommunens Grönplan och dessutom mot den nya fördjupade översiktsplanen.

Wiklund uttryckte sin oro för träden, allén och stadsbilden, för kulturvärdena och de biologiska värdena. Och:

“Jag är orolig att förvaltningen inte följer kommunfullmäktiges beslut.”

Dan Åberg (M) konstaterade lite senare i debatten att:

“Det kunde vara bra om svensk lag gäller även i samhällsbyggnadsnämnden.”

Det gjorde den försäkrade dock Wiklund.

Ordförande Wiklund bad om ursäkt å förvaltningens vägnar, vilket han också gjorde skriftligt:

“Jag vill framföra en ursäkt till fullmäktige, kommunstyrelse och samhällsbyggnadsnämnd.”

Dessa politiska instanser hade alla beslutat att inte anlägga parkeringsplatser vid allén.

Det var väl inte utan att ledamöterna fick en viss sympati för den situation som Wiklunds egen förvaltning hade försatt honom i.

Men hur kunde det bli så här fel? Anders Wiklund hade nog rätt i sin skriftliga förklaring:

“En förklaring kan vara att kunskapsöverföringen varit otillräcklig när personal slutat och ny tillkommit.”

Jag lutar också åt den förklaringen. Det händer nog alltid när det kommer ny personal. Det är svårt för de mer rutinerade på arbetsplatsen att tänka på allt när nya medarbetare skolas in.

Ordförande Wiklund (MP) lovade att träden i allén ska bevakas noggrant i fortsättningen och parkeringsplatserna ska genast tas bort om och när det behövs för att träden inte ska dö.

Dan Åberg (M) begärde ordet. Han kunde inte låta bli att hänvisa till den “doktrin” som han själv myntat och haft anledning att framföra vid ett flertal tillfällen i fullmäktige:

“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”

Det har Åberg själv erfarit med sina motioner vid flera tillfällen. Men nu fick Åberg tillfälle att utveckla doktrinen:

“det säkraste sättet för att den ska genomföras, det är att fullmäktige avslår motionen.”

Dan Åbergs nyutvecklade doktrin uppmuntrade Ola Wesley (SD) att ta till orda. Han påminde sig att han tidigare hade skrivit en motion om ett parkeringshus i centrum:

“Den blev självklart avslagen.”

Wesley menade att det kanske var bra, för nu ser vi ju att avslagna motioner genomförs…

Och hör och häpna, Anders Wiklund (MP) avslutade interpellationdebatten med att meddela att:

“när det gäller parkeringshus och avslagna motioner så är det en utredning på gång…”

En utredning om parkeringshus alltså… Fast en motion om detta har avslagits… Det är nästan så man hisnar. Det är helt osannolikt!

Så Dan Åbergs doktrin stämmer faktiskt?

==

Bloggar om kommunfullmäktiges sammanträde den 11 maj:

KF (11/5) 1: Skola och politisk organisation

Det blev en oväntat lång “sittning” med kommunfullmäktige igår. Ordförande Annalena Levin (C) kunde inte avsluta mötet förrän kl 22.25.

Min teori är att ledamöternas debatt- och voteringslusta berodde på att gårdagens möte var det första fysiska på nästan 2 år. Då spelade det inte heller någon roll att det var lite trångt mellan bänkarna i Huvudnäsaulan. Det formligen sprudlade från vissa av talarna… Ingen nämnd och ingen glömd.

Utom Dan Nyberg (S). Han måste väl ändå nämnas… Nyberg ifrågasatte att de begränsningar av talartiden som gjordes på grund av pandemin skulle gälla gårdagens möte. Nu borde kommunfullmäktige återgå till de gamla vanliga rutinerna menade han. Det blev aldrig riktigt klarlagt vad som gällde, men 1:e vice ordförande Gunnar Lidells (M) telefon pep i varje fall inget mer under kvällen. Det var nämligen Lidell som fungerade som tidtagare. För övrigt håller jag med Nyberg om att tidsbegränsningar är ett otyg.

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Bo Carlsson (C) var den förste som anträdde talarstolen, i varje fall den ena av två stolar. Carlsson redogjorde för nämndens diskussioner, svar och åtgärder med anledning av den kritik som riktades mot BUN efter revisorernas granskning tidigare under året. Och när det handlar om skola så kan inte undertecknad vänsterpartist låta bli att säga några ord. Förutom att jag framförde min uppskattning av Carlssons sätt att hantera revisorernas granskning i nämnden, så redogjorde jag för en artikel i tidningen “Dagens Samhälle”. Artikeln handlade nämligen om en av de frågor som revisorerna ställde, “undervisas eleverna av legitimerade och behöriga lärare?”.

Och revisorernas svar var kritiskt:

“Vi konstaterar att andelen behöriga och legitimerade lärare vid skolenheterna skiljer sig kraftig åt och bedömer att detta är en risk för likvärdig utbildning och hög måluppfyllelse.”

Så är det i Vänersborg, men så är det å andra sidan i hela landet. Det brukar kallas den “pedagogiska segregationen”. Med det menas att det generellt är så att elever med högutbildade vårdnadshavare har större chans att undervisas av legitimerade och behöriga lärare. Och tvärtom.

Både barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen är medvetna om problemet. Men det är lättare sagt än gjort att åtgärda den bristande likvärdigheten. Det visar sig att det inte går att använda varken tvångsmedel eller högre löner för att locka pedagoger till skolor där vårdnadshavarnas utbildningsnivå är lägre än genomsnittet. Det krävs förbättrade arbetsvillkor.

I artikeln i “Dagens Samhälle” räknas det upp flera sätt att förbättra arbetsvillkoren för att locka lärare till vissa skolor. Kommunen kan t ex anställa personal som avlastar lärarna från arbetsuppgifter vid sidan av undervisningen, en särskild organisation av behöriga och erfarna lärare kan rycka ut och handleda, elevhälsan kan förstärkas, fler speciallärare kan anställas, fler biträdande rektorer, fler “elevcoacher”, fler lärarassistenter, fler mentorer osv. Själv tror jag på att ett tvålärarsystem är en bra metod att komma till rätta med den pedagogiska segregationen.

Men självklart kräver alla dessa åtgärder betydligt utökade ekonomiska resurser…

Det sades också några ord om Kunskapsförbundet Väst på sammanträdet. Det var under ärendet om att godkänna årsredovisningen för 2021. Och den godkändes och alla ledamöter och ersättare i förbundets direktion beviljades dessutom ansvarsfrihet. Både Madelaine Karlsson (S) och Lutz Rininsland (V) var uppe i talarstolen och pratade om förbundet. Och det var bra – gymnasie- och vuxenundervisningen angår i högsta grad fullmäktige även om det finns ledamöter som fortfarande tycks uppleva Kunskapsförbundet som något “främmande”, något som inte riktigt angår Vänersborg…

Ärendet “Politisk organisation under mandatperioden 2023-2026” drog ut på tiden. PFU (=Personal- och förhandlingsutskottet) hade ett förslag, som också var kommunstyrelsens, och moderaterna ett annat. Även SD hade ett förslag, men det var inte riktigt heltäckande.

Det är svårt att återge diskussionen och kanske inte heller särskilt meningsfullt. Jag beskrev förslagen till en del i bloggen “Äntligen fysiskt på KF”. Men några kommentarer kan ändå vara på sin plats.

Det är synd att partierna inte kan komma överens om en politisk organisation kan jag tycka. Det borde ju gå att komma överens om vad som är både demokratiskt önskvärt och samtidigt kostnadseffektivt. Den politiska organisationen är ju inte direkt någon ideologisk fråga. Men kanske är det pandemin och bristen på fysiska möten som har gjort det svårt att träffas och bli överens. 

Fast det är klart, det är svårt att komma ifrån att det finns partier som talar i egen sak. Det framfördes nämligen argument som att det var bra med tre ordförande i flera nämnder och styrelser för då fick de mindre partierna också sitta i presidierna. (Och dessutom få arvoden – men det sade man dock inte.) Det var de mindre partierna som tillhörde ett av de två stora blocken som framförde detta argument, dvs C+L+KD. De hade dock inga synpunkter på att två av fullmäktiges största partier, SD och V, helt saknar representation i presidierna… Så det de menade var med andra ord, att det var bra att just deras partier fick tillsätta några ordföranden…

Dan Nyberg (S) hade ett annat argument – kvaliteten i samtalet blir bättre när man är tre ordförande än två. Handlar det om kvalitet så borde man direkt välja någon vänsterpartist till vice ordförande, tänkte jag då – men det vågade jag inte säga. Men varför inte utöka antalet ordförande till tre i alla nämnder i så fall?

Beslutet blev att den politiska organisationen kommer att ha samma utseende nästa mandatperiod som den har haft denna.

Till sist tre intressanta citat från denna debatt, dock helt lösryckta ur sin sammanhang.

Lena Eckerbom Wendel (M): “Vänersborg är inte världsbäst på bygglov.”

Bo Carlsson (C): “Den som varken ser bakåt eller framåt får se upp.”

Dan Åberg (M): “Jag glädjer mig åt att Nyberg har blivit lyhörd.”

Vill du höra sammanhanget som citaten är hämtade från kan du lyssna på hela debatten på kommunens webb-TV. Det får dock bli vid ett senare tillfälle eftersom det tycks ha blivit en del tekniska problem med inspelningen. Huvudnäsaulans utrustning är väl inte direkt “high-tech”…

Det kommer en fortsättning på bloggen om kommunfullmäktiges första fysiska sammanträde, för övrigt med fler bevingade citat…

==

Bloggar om kommunfullmäktiges sammanträde den 11 maj:

Äntligen fysiskt på KF

På onsdag är det återigen kommunfullmäktige. Och äntligen är det dags för ett fysiskt möte. Fullmäktige är sist ut av alla kommunala församlingar. Men den som väntar på något gott. Och dessutom, kommunfullmäktige ska samlas på en mycket traditionsfylld plats – gamla Huvudnässkolans aula, numera kallad Huvudnäsaulan.

Det innebär antagligen att det finns extra många åskådarplatser för alla de nyfikna vänersborgare som vill bevittna sammanträdet. Det gäller ju att bilda sig en uppfattning om vad de olika partierna står för. Däremot vet jag inte om det blir någon sändning på kommunens webb-TV.

Det är en hel del ärenden som ska behandlas på fullmäktigesammanträdet:

Först ut, eller snarare upp, i talarstolen blir barn- och utbildningsnämndens ordförande Bo Carlsson (C). Han ska redogöra för nämndens svar på den kritik som revisorerna lämnade i en rapport tidigare i år. Svaret från nämnden antogs inte utan en viss turbulens, med bland annat en återremiss. (Se “BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm” och “Efterlängtat möte med BUN”.) Men nu är svaret liksom de vidtagna åtgärderna helt ok.

Det blir sannolikt ingen diskussion på sammanträdet förrän ordförande Annalena Levin (C) kommer till ärende 11 på dagordningen, “Förslag till politisk organisation under mandatperioden 2023-2026”.

Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag och moderaterna ett annat. Beslutet kommer med all sannolikhet att innebära att dagens politiska organisation behålls i fyra år till. Det kommer antagligen bara att bli en liten, liten ändring. Oppositionens ordförande i nämnder och styrelser blir 2:e vice ordförande mot att ha varit 1:e vice denna mandatperiod. De styrande partiernas 2:e vice blir 1:e. Det gäller självklart bara de nämnder och styrelser där det finns tre ordförande.

Moderaterna vill se fler förändringar av organisationen, men de har inte ens stöd av sina borgerliga samarbetspartier (L+KD). Sverigedemokraterna stöder förslaget att avskaffa Demokratiberedningen, medan Vänsterpartiet stöder moderaternas förslag att avskaffa alla 2:e vice ordförande i nämnderna och att kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) avskaffas. Då skulle kommunen spara in på en del tämligen onödiga utgifter.

Pontus Gläntegård (V) och jag har lämnat en motion som yrkar att kommunen ska avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen – om inget fel har begåtts. Den kommer med största sannolikhet att antas. (Se “KF: V-motion om strandskyddsavgift”.) Motionen var en följd av att blåbärsodlaren vid Hästefjorden (se “Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”) skulle betala 18.000 kr för tillsyn i ett strandskyddsärende. Han hade fått en anonym anmälan på sig och det visade sig att han inte hade brutit mot några regler. Gunnar Lidell (M) reagerade också och skrev en motion om samma sak. Den motionen behandlas i ärendet efter. Kommunstyrelsen föreslår att förändringen av taxan ska börja gälla vid årsskiftet.

Förslaget är att avslå medborgarförslaget om “införande av anropsstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen”. Jag tycker nog att argumentationen för avslaget kunde ha varit lite mer utvecklad. Hur mycket skulle t ex medborgarförslaget kosta om det genomfördes? I Uddevalla tycker de att servicen är värd kostnaderna. Och Paul Åkerlund (S) i Trollhättan skrev nyligen i en insändare att han ville återinföra Flexlinjen! (Se TTELA “Vi tar fajt för servicelinjerna!”.) Har kommunen förresten frågat vad Kommunala pensionärsrådet och Kommunala rådet för funktionshinderfrågor tycker? Det kunde ha inneburit ett mer allsidigt underlag.

Jag har skrivit flera bloggar om medborgarförslaget om “trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön”. (Se t ex “Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”.) Hade det inte varit för Vänsterpartiet hade förslaget för länge sedan legat i en papperskorg på Sundsgatan. Nu ser kommunstyrelsens förslag till fullmäktige ut så här:

“Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget när det gäller blinkande varningssystem och ger uppdraget att utreda möjligheten att montera lämplig, låg LED-lyktstolpe på varje sida av övergångsstället. Det finns nämligen ingen belysning i närheten av de utsatta gångtrafikanterna idag. Elektricitet måste ju ändå dras fram till det blinkande varningssystemet.”

Formuleringarna är tagna från Vänsterpartiets yrkande i kommunstyrelsen. (Se “Det hände på KS”.) Skillnaden är att det inte finns något “ska” på LED-lyktstolparna utan möjligheterna ska utredas. Det skulle förvåna mycket om det inte vore tekniskt möjligt med lyktstolpar “på varje sida av övergångsstället”…

Medborgarförslaget om “badmöjligheter i Vänersborgs kommun” får ett positivt bemötande. Samhällsbyggnadsnämnden ska få i uppdrag att:

“utreda möjligheterna till att utveckla befintliga kommunala badplatser utifrån medborgarförslagets intentioner.”

Kommunfullmäktige ska fatta en del andra beslut också, men det är mestadels mer “formella” och okontroversiella ärenden det gäller som t ex årsredovisningar, reglementen och verksamhetsområden för VA i områden där det för närvarande inte finns några byggnader.

Jag har lämnat in en motion som jag ska presentera. Den är en motion om att  kartlägga obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i kommunen. (Den finns att läsa här.)

Det har inkommit ett medborgarförslag om “fartnedsättande åtgärder och övergångsställe på Restadvägen”, sträckan mellan Bruksvägen och Mariedalskolan.

“Denna del av Restadvägen saknar helt både övergångsställe samt fartnedsättande åtgärder.”

Det skriver förslagsställaren. Medborgarförslaget ska nu utredas, men det vore konstigt om inte kommunen vidtog nödvändiga trafiksäkerhetsåtgärder på barnens skolvägar. Det ska väl invånarna inte ens behöva skriva några medborgarförslag om.

En av de “tunga namnen” i Socialdemokraterna, Elisabeth Bohlin, har avsagt sig samtliga politiska uppdrag. Nu ska nya personer väljas in i Bohlins ställe.

Torbjörn Moqvist (SD) ställer en intressant interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP). Moqvist frågar:

“Hur kommer det sig att parkeringsplatserna blev av trots en avslagen motion?”

Moqvist lade 2019 en motion om att anlägga parkeringsplatser på Vallgatan 19-21, vid Länsförsäkringar, mellan de träd som stod där. Det blev avslag på motionen med motiveringen att detta inte gick att genomföra. Träden skulle inte klara det eftersom deras rötter skulle få för lite vatten. Nu har kommunen anlagt parkeringsplatser på sträckan…

Det brukar droppa in fler medborgarförslag och motioner efterhand, men så här ser kommunfullmäktiges dagordning ut i skrivande stund.

Sedan är det bara ett sammanträde kvar innan sommaren, och det är det stora, långa och viktiga “budgetsammanträdet”. Det är då som nästa års budget ska tas. I år blir det extra “spännande”, eftersom det är denna budget som partierna går till val på. Då får vi reda på hur t ex Sverigedemokrater och Kristdemokrater med flera partier tänker finansiera alla sina vallöften…

Anm. Här kan du se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning på kommunens webb-TV – klicka här!

KF (13/4): GC-väg Korseberg (2/2)

25 april, 2022 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “KF (13/4): GC-väg Korseberg (1/2)“.

Madelaine Karlsson (S) tog upp en annan tråd, som fler skulle komma att diskutera, nämligen om allmänheten kan och får cykla på den parallella GC-vägen som går genom bostadsområdet på Korseberg. Karlsson sa:

“Den föreningen där skulle i princip kunna stänga av infarterna till den här vägen som går emellan deras hus.”

 Karlsson menade att det kan bli väldigt oroligt för de som bor där. Det lät nästan som Madelaine Karlsson förespråkade, eller i varje fall visade stor förståelse för, så kallade ”gated communities”, på svenska ”inhägnade bostadsområden”…

Jag replikerade direkt efter och sa att jag inte trodde att bostadsrättsföreningen kunde stänga av GC-vägen. På grund av min osäkerhet bollade jag faktiskt frågan till ordförande i byggnadsnämnden Bo Dahlberg (S). Han kunde sannolikt ge besked i frågan.

Miljöpartiet säger sällan eller aldrig någonting i varken kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Men Anna-Karin Sandberg (MP) tog till orda. Hon menade att vi inte pratade om en GC-väg genom skogen, utan en naturstig… Och så visade tyvärr Sandberg att hon hade missuppfattat frågan:

“Den är ju tänkt … för att öka tillgängligheten till vatten för alla.”

Ökar tillgängligheten till vatten om man bygger ytterligare en GC-väg 150 meter från en redan befintlig väg? Och om man bygger en tredje GC-väg…?

Sandberg var också inne på att man skulle kunna cykla Vassbotten runt… Och då blev det faktiskt fel igen. Om en person ska cykla runt Vassbotten så cyklar hen ju på GC-vägen som går precis bredvid “Båbergsvägen”. Det går inte att cykla längs sjön till t ex Öxnered, och kommer inte att göra i framtiden heller. Man måste upp på Båbergsvägen.

Och sedan var det Benny Augustssons tur igen. Och jag vet inte riktigt var argumenten tog vägen och vad de ersattes med… Augustsson verkade till en början något upprörd och betonade varje stavelse:

“Sen tycker jag att vi kan sluta och prata om parallell cykelväg. Det finns ingen cykelväg som är parallell. Det är faktiskt en bostadsgata som förser ett bostadsområde med biltrafik, cykeltrafik och gångtrafik och det är också privat mark för det tillhör en bostadsrättsförening. Så vi kan inte kalla det för gång- och cykelväg och våra gång- och cykelvägar brukar inte gå genom biltrafikerade områden. … Och dessutom måste man ju ha liksom medgivande i så fall från den bostadsrättsförening som är där.”

Lutz Rininsland (V) höll inte med:

“Det finns en väg som går från Båbergsvägen ner till vattnet. Inte någon kan någonsin tala om för mig att jag inte får cykla den här vägen. Det finns nånting som heter allemansrätten och för mig är det alltså helt klart att jag äger rätt att cykla på den här vägen…”

Rininsland var mycket säker på sin sak. Parallell cykelväg eller inte, bostadsgata eller inte, privat mark eller inte, bostadsrättsföreningens vilja eller inte – alla fick gå och cykla på vägen. Eftersom det även fortsättningsvis blev både frågor och diskussioner om den befintliga GC-vägen fick användas eller inte återkom Rininsland i ett senare skede och sa:

“Det vore ju säkerligen på sin plats att den som har varit med från början när det här bostadsområdet togs fram och har suttit ordförande i Riksbyggens bostadsrättsförening just på det här stället yttrar sig om hur man tänkte. Benny Augustsson har varit ordförande i den här bostadsrättsföreningen fram till 2018-2019.”

Benny Augustsson svarade inte på det inlägget. (Se “Augustsson (S) var inte jävig”.)

Bo Dahlberg (S) ansåg sig inte vara expert, men han framkastade en teori:

“…så tror jag det är möjligt att stänga av en sådan väg som går genom ett privat bostadsområde…”

Dan Nyberg (S) visste inte heller, men framkastade även han en teori:

“[jag] antar att det är så kallad kvartersmark och kvartersmark det är detaljplanelagd mark som inte är för allmänt ändamål utan det har ett särskilt ändamål och då är det väl det då för bostadsrättsföreningen för det är ju det som den här vägen försörjer med trafik…”

Och eftersom, fortsatte Dan Nyberg:

“om vi har en hög profession på vår samhällsbyggnadsförvaltning och det är som nån säger att det finns en parallell cykelväg som går 75 m bredvid som man får lov att använda som cykelväg och kanske rentav ange vara en cykelväg, så låter det ju märkligt att man skulle lägga ett förslag på en som ligger 75 m längre bort i så fall. Utan det kan ju vara så att man inser att det här är kvartersmark som är avsedd för annat ändamål…”

Och den teorin borde ha en viss tyngd, Dan Nyberg har nämligen varit ordförande i byggnadsnämnden. Och han menade alltså att eftersom vi har en professionell förvaltning, som lägger det här förslaget, så bör det vara på det sättet att bostadsrättsföreningen kan stänga av den befintliga GC-vägen…

Jag vet inte hur tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen uppfattade Nybergs argument. Faktum är att när man googlar på vem som har rätt eller inte, så hittar man bland annat det här (se “Bostadsrätterna” –  “Bostadsrätterna” är en rikstäckande organisation för Sveriges bostadsrättsföreningar):

“Ni vet väl att allemansrätten ger oss möjlighet att cykla, rida och gå även på enskilda vägar. Det är därför ytterst sällan som kommuner beviljar ansökan om förbud mot cykling, ridning eller gångtrafik.”

Det tycks som om det var Lutz Rininsland (V) som trots allt hade rätt och två ordföranden i byggnadsnämnden samt några andra i de styrande partierna som hade fel. Och var Dan Nybergs teori om tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen riktig så hade även de fel.

Dan Nyberg (S) avslutade för övrigt sitt inlägg med att upprepa att cykelvägen genom skogen var nödvändig för:

“anslutande [av] befintliga och kommande bostadsområden”

Om något felaktigt upprepas tillräckligt många gånger så kanske det blir sant…?

Efter en ajournering och strax innan voteringen yrkade Henrik Harlitz (M) bifall till Buccis (V) förslag. Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) ville avsluta debatten med att informera alla ledamöter om att det var frågan om en naturstig, och inte en GC-väg:

“Det finns en liten bergsklack på den här tänkta dragningen som kommer att tas bort, men i övrigt så kommer man heller inte att jämna till den så den blir nån hel platt yta, utan det kommer att vara en naturlig stig i skogen. Mycket få träd kommer man också att ta ner i det hela.”

Kommunen ska bara spränga lite, ta ner några träd och grusa för att bygga en naturlig stig… Jag tror att jag får definiera om min uppfattning om vad en naturlig stig i en skog är…

Kommunfullmäktige avslog samhällsbyggnadsnämndens begäran om pengar till investeringen. Det blir ingen GC-väg genom den sista skogsdungen på Korseberg. 28 ledamöter röstade för James Buccis yrkande och 20, dvs de styrande partierna (S+C+MP), röstade för en GC-väg. Två moderata ledamöter och en kristdemokrat avstod från att rösta.

Fullmäktige var den 13 april. En vecka senare syns det att kommunen redan har börjat anlägga GC-vägen. Arbetet måste rimligen avbrytas.

KF (13/4): GC-väg Korseberg (1/2)

24 april, 2022 1 kommentar

Debatten om skolmiljardens fördelning (se “KF (13/4): Hur ser KFV:s framtid ut?”) framstod som en mild vindpust i jämförelse med ärendet om GC-vägen (=gång- och cykelvägen) på Korseberg. Då var det stundtals storm… (Du kan se hela debatten från kommunfullmäktiges sammanträde den 13 april på kommunens webb-TV – klicka här. Det är ärende 12, “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”.)

Det ska byggas en GC-väg genom den sista kvarvarande skogsdungen på Korseberg. GC-vägen finns med i detaljplanen från 1991 – och det medborgarförslag som ville att detaljplanen skulle ändras, så att skogen blev kvar, avslogs. (Se “KF (17/11): Vem kan man lita på?”.) Nu skulle kommunfullmäktige besluta om att anslå pengar till att genomföra detaljplanen, dvs bygga GC-vägen genom skogen. Det tycktes från början i den politiska processen bara vara en “formsak”…

Det kan vara bra att ha kartan över området klar för sig för kunna förstå diskussionen. Tyvärr var det inte alla politiker som hade det, utan några trodde t ex att en GC-väg genom skogen var nödvändig för att människor skulle kunna ta sig till jobbet eller skolan eller att den var nödvändig för att kunna cykla runt Vassbotten…

Det finns dessutom redan en GC-väg i området (se kartan). I skogen ca 150 meter söder om den (se texten “Skog” på kartan) ville kommunstyrelsen anlägga en ny GC-väg. Kommunstyrelsen kallade den dock naturstig, eftersom den inte ska asfalteras… (Hur den i övrigt var tänkt att utformas fanns det delade meningar om i fullmäktige.)

Vänsterpartiet har varit motståndare till GC-vägen hela tiden. James Bucci (V) visade att vi i Vänsterpartiet tänkte fortsätta den kampen till det “bittra slutet”. Vänsterpartiet ansåg att det var både meningslöst och förkastligt att bygga en ny GC-väg genom den sista skogen i området. James Bucci (V) lämnade ett yrkande om att:

“omfördelningspost ”GC-väg Korseberg, bostadsområde” tas bort.”

Debatten började med att Dan Nyberg (S) prisade cykeln och cykellederna i Vänersborg. Cykelleder var även bra för de funktionshindrade och för turister. Det uppfattades nog av många som ett litet väl högtravande inlägg som kanske inte riktigt hörde till ämnet. Nyberg höjde också cykelplanen från 2018 till skyarna och betonade att redan då:

“fanns den här leden med då för Korseberg … Det var dessutom ett enhälligt fullmäktige som ställde sig bakom den planen”

Och Nyberg lovade att han senare skulle räkna upp de personer som hade yrkat bifall till cykelplanen vid det tillfället. Jag tror att Dan Nyberg hade missat att GC-vägen fanns med i detaljplanen redan 1991… Jag påpekade det, Nyberg återkom aldrig med några namn.

Nyberg menade vidare att utbyggnad av cykelleder var viktigt i nya stadsdelar för att folk skulle kunna ta sig till arbetet och till skolan. Vi var nog många som undrade om Dan Nyberg (S) hade varit ute på Korseberg någon gång. Vilka invånare skulle cykla vägen genom skogen till arbetet eller till skolan? Det är bara att studera kartorna ovan – och konstatera att ingen, absolut ingen, kommer att vara beroende av denna cykelled genom skogen för att komma till arbetet eller skolan. Nyberg pratade för övrigt hela tiden om cykelleder, inte t ex om GC-vägar eller naturstigar.

Dan Nyberg (S) avslutade sitt i många stycken förbryllande inlägg med:

“Jag vill ställa mig på cyklismens och miljövännernas sida i Vänersborg“

Sedan var det James Bucci (V) som noterade:

“den stora miljökämpen Dan Nybergs ord om att han yrkar bifall till ett förslag som han menar skulle vara positivt för miljön. Jag delar inte den uppfattningen.”

Bucci menade att exploateringen är ett onödigt ingrepp en orörd grön lunga.

“…för mig är det en total onödig satsning på den här sträckningen”

Anders Strand (SD) var precis som Dan Nyberg väldigt entusiastisk till cykeln och till cykelvägar. Men…

“Den här snutten genom skogsdungen ute på Korseberg är fullständigt meningslös. Den leder egentligen ingenstans. Det är ingen som behöver utnyttja den för att ta sig till jobbet, till skolan eller till fritidsaktiviteter.”

Man kan väl lugnt påstå att Strand visste vad han pratade om. Han hade definitivt både varit i området och hade kartbilden klar för sig. Till skillnad från t ex Dan Nyberg. Anders Strand yrkade bifall till Buccis (V) yrkande.

Benny Augustsson (S) visade prov på ett mycket dåligt minne. (Vilket för övrigt är sällsynt.) Han påstod att jag hade fel när jag hade påpekat vad han hade sagt i kommunstyrelsen den 27 oktober, dvs att det inte fanns något behov av GC-vägen. Jag var helt säker på att jag inte hade fel och jag upprepade det igen i ett senare inlägg. Då avgjorde Henrik Harlitz (M) frågan:

“Jag vill hålla med Stefan Kärvling om hur det hanterades i kommunstyrelsen, där då Benny sa att den här kommer inte genomföras för det finns inget behov utav den. Och det var efter återremissen så vi var väldigt väl medvetna om var någonstans på Korseberg vi var.”

Benny Augustsson (S) ville dock inte erkänna att han mindes fel… Det var anmärkningsvärt, eftersom vem som helst kan minnas fel. Det är inget speciellt konstigt.

Augustsson hade även en annan syn på naturområden, som skogen på Korseberg:

“när det gäller våra naturområden och så, så tycker jag att det är jättebra att vi faktiskt gör våra naturområden tillgängliga för våra invånare.”

Naturen är tydligen till enbart för människor, den verkar inte ha något värde i sig – inte för t ex växter, fåglar, djur osv. Naturområden som inte är tillgängliga för människor har inget värde… Jag undrar om Augustssons styreskollegor i Miljöpartiet håller med honom?

Och så visade Benny Augustsson (S) faktiskt en häpnadsväckande okunnighet när han avslutade sitt inlägg:

“Vi kommer också med den (cykelvägen; Augustsson använde hela tiden ordet cykelväg i sitt inlägg; min anm) sy ihop vår olika stadsdelar och kommande stadsdelar på ett fantastiskt bra sätt.”

Jag förstår inte, vilka stadsdelar skulle cykelvägen sy ihop? Titta gärna på kartorna ovan och berätta för mig.

Anm. Fortsättning följer i bloggen ”KF (13/4): GC-väg Korseberg (2/2)”.

KF (13/4): Hur ser KFV:s framtid ut?

22 april, 2022 Lämna en kommentar

Det var en dryg vecka sedan som kommunfullmäktige sammanträdde – förhoppningsvis för sista gången någonsin på distans. Fast, det finns en stor fördel med de digitala sammanträdena, de går att se i efterhand. Och då kan man höra precis vad de olika ledamöterna framförde för synpunkter, ordagrant. Det har visat sig vara aktuellt i några fall. Det finns nämligen en del synpunkter på hur vissa vänsterpartistiska ledamöter har uttryckt sig i tre ärenden – VA Vänersnäs (inspelningen hittar du här), en interpellationsdebatt om Sikhall (inspelningen hittar du här) och naturstigen/GC Korseberg (inspelningen hittar du här, ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”). Det lär bli anledning att återkomma…

Jag har skrivit några bloggar om sammanträdet, dels före sammanträdet (se “Motion: Landsbygdsutvecklare”, “Skolmiljarden 2022”, “KF: Årsredovisning”, “KF: Nämnderna 2021” och dels en blogg efter (se “KF: Återigen Sikhall på dagordningen”).

Det var en hel del anföranden och till viss del diskussioner kring flera av fullmäktiges ärenden, men det var egentligen två ärenden som överskuggade de andra. Det var “Förstärkning av statligt stöd 2022 – skolmiljarden” och, framför allt, ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”. Det sistnämnda ärendet handlade om kommunfullmäktige skulle bevilja pengar till gång- och cykelvägen i Korseberg. I en kommande blogg ska jag skriva om detta ärende.

Som vanligt argumenterade jag för döva öron när det gällde fördelningen av det extra statliga covidbidraget till skolan, den så kallade “skolmiljarden”. Det spelade ingen roll vad som var fakta och vilka syften som staten hade med pengarna. Nu var det ju så att Trollhättan hade fördelat statsbidraget på ett visst sätt och då måste naturligtvis Vänersborg också göra det. Om vi inte gjorde som Trollhättan så skulle Vänersborg lägga mer pengar på gymnasieungdomarna i Kunskapsförbundet än Trollhättan… Och hjälp! Det skulle innebära att en del elever från Trollhättan skulle få del av Vänersborgs pengar…

Och visst, det var på sätt och vis sant. Men om Trollhättan gör fel, och inte följer de statliga direktiven, måste Vänersborg också göra fel? Ska vi inte låta Trollhättan skämmas för att de vill behålla så mycket pengar som möjligt, så att stadens budgetsiffror blir så positiva det bara går? Men framför allt, om vi nu har ett gemensamt kommunalförbund tillsammans med Trollhättan för gymnasie- och vuxenutbildning, är det inte dags att vi betraktar förbundet som just vårt gemensamma förbund?

Nä, det tyckte nog inte Benny Augustsson (S). I varje fall tolkar jag hans uttalande så (inspelningen hittar du här):

“Det är ju så att det är ett kunskapsförbund vi är med i och det är också två kommuner som är med i det här och dom pengarna går ju rätt in i Kunskapsförbundet, dom vi lägger dit.”

Vänersborgs kommunfullmäktige ska alltså inte ta pengar från kommunens budget för att ge till ungdomarna i Kunskapsförbundet – för pengarna går ju rätt in i förbundet? Är Kunskapsförbundet något som inte har med Vänersborg att göra? Är det inte vänersborgselever som går i förbundet? Var det så som Benny Augustsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, menade?

Augustsson fortsatte:

“Om vi gör en annorlunda fördelning, nu har vi ju faktiskt fått Trollhättan att fatta ett likalydande beslut som vi har gjort, det har vi faktiskt inte gjort förut, vad gäller skolmiljarden, så innebär det att yrkandet Stefan har i den utökningen till Kunskapsförbundet, så går 60% ungefär av dom pengarna till utbildning av invånare i Trollhättan.”

Benny Augustsson var inte ensam om denna uppfattning. Mats Andersson (C) höll naturligtvis med Augustsson. Andersson ansåg också att Vänersborg hade påverkat “Pålle” och Trollhättan att fördela pengarna annorlunda än tidigare. Förut hade alltså Trollhättan fördelat “skolmiljarden” även till förskolan. (Pengar som för övrigt användes till inköp av ytterkläder åt personalen… Se “Skolmiljarden – till förskolan?”.)

De styrande kommunalrådens självförtroende saknade gränser, Trollhättan och Paul Åkerlund följde Vänersborg… Det var ett grovt feltänk. Enligt Skolverkets anvisningar skulle, vilket jag påpekade, inte förskolan vara med i fördelningen av “skolmiljarden” denna gång. Skolverket skriver på sin hemsida (se “Skolmiljarden”):

“Bidraget ska användas under 2022 till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen.”

Förskola nämns inte denna gång. Och så var det med det… Det är ingen vänersborgare som kan påverka Paul Åkerlund och Trollhättan…

Även liberalen Gunnar Henriksson höll med Augustsson och Andersson, Vänersborg ska inte subventionera elever från Trollhättan. Fast jag undrar om Henriksson och de andra tänkte på att det egentligen inte var Vänersborgs pengar det var fråga om… Det var ju extra pengar från staten…

Lutz Rininsland (V) försökte förklara att gymnasieklasserna var blandade. På Birger Sjöberggymnasiet gick också ungdomar från Trollhättan och på Magnus Åberg och Nils Ericsson i Trollhättan gick ungdomar från Vänersborg. På sätt och vis, tänker jag så här en vecka senare, skulle man faktiskt kunna säga att Vänersborgs pengar går oavkortat till ungdomar från Vänersborg, men eftersom ungdomar från Trollhättan går i samma klass, så får de del av pengarna “på köpet”.

Det där sa jag inte, men jag höll med Rininsland och sa istället att inte kan man väl säga till en studerande vänersborgselev på gymnasiet:

“du får inga pengar utav oss därför att då får din kompis från Trollhättan det också…”

Fast det kan man tydligen…

Mats Andersson (C) ansåg att det liggande förslaget var en “rätt och rimlig kostnadsfördelning”. Jag hade i mitt inledningsanförande, där jag helt enkelt läste upp mitt ganska långa yrkande (se “Skolmiljarden 2022”), försökt förklara det feltänk som Andersson grundade sig på:

“Staten fördelar pengarna mellan kommuner utifrån antalet elever i åldern 6–19 år, men inom varje kommun ska pengarna kunna fördelas mellan eleverna från förskoleklass till vuxenutbildningen. Pengar ska följaktligen kunna gå till de elever som är äldre än 19 år på vuxenutbildningen, trots att dessa vuxna elever inte räknas med i statens fördelning mellan kommuner.”

Det var tydligen svårt, därför förklarade jag en gång till. Pengarna som Kunskapsförbundet enligt förslaget ska få är beräknade enbart för eleverna mellan 16-19 år, men:

“…pengarna till Kunskapsförbundet [ska] också räcka till vuxenundervisningen fast [förbundet] inte har fått några pengar till vuxenundervisningen … förbundets pengar ska räcka inte bara till gymnasieelever, som är max 19 år, utan även till vuxenundervisningen…”

Gymnasieeleverna får följaktligen avstå en stor del av pengarna till de vuxenstuderande. “Rätt och rimligt”?

Jag vet inte om Mats Andersson (C) eller någon annan förstod, det verkade inte så med tanke på voteringen senare. Eller också brydde de sig inte…

Sedan skulle man väl så här i efterhand kunna komplettera med att det faktiskt finns flera personer som idag är är “vuxenstuderande” därför att de är tvungna att fylla kunskapsluckor som uppstod på grund av pandemin. De började på “vux” direkt efter att de hade gått ur gymnasiet… Och just dessa studenter var ju en av orsakerna till de statliga extrapengarna…

Benny Augustssons (S) avslutade debatten med att tycka att det var en märklig argumentation. Jag vet inte om han menade Rininslands eller min, eller kanske båda två, men Augustsson sa:

“… elever ifrån Trollhättan går i Vänersborg och vice versa. Det har ju liksom ingen betydelse vad gäller finansieringen, för hela Kunskapsförbundet finansieras utifrån antalet elever från varje kommun. Man blir ju liksom inte vänersborgare och vi vänersborgare blir ju inte trollhättebor för att vi läser i Trollhättan.”

En stor majoritet i kommunfullmäktige ansåg att Augustsson, Andersson och de andra hade rätt. Det liggande förslaget, dvs kommunstyrelsens förslag, fick 43 röster, Vänsterpartiets förslag stöddes bara av de 5 vänsterpartisterna medan 2 kristdemokrater och en moderat avstod från att rösta.

Jag undrar hur Kunskapsförbundets framtid ser ut…

KF: Återigen Sikhall på dagordningen

14 april, 2022 Lämna en kommentar

För drygt en vecka sedan lämnade jag in en tredje interpellation om Sikhall. Denna gång var det några frågor till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). (Du kan läsa interpellationen här –Interpellation nr 3 om Sikhall.)

I tisdags, dagen före kommunfullmäktiges sammanträde, fick jag det skriftliga svaret av Bo Dahlberg. Det återger jag här nedan. Det var också detta svar som Bo Dahlberg läste upp på gårdagens (onsdagens) fullmäktige. Efter det skriftliga svaret redogör jag för den muntliga diskussion som följde. (Du kan se och höra hela interpellationsärendet i efterhand på kommunens webb-TV, klicka här.)

Bo Dahlbergs (S) interpellationssvar (mina tre frågor i fetstil):

==

Hur kommer det sig att byggnadsnämnden gav ett negativt förhandsbesked 2021, trots att den gav positiva förhandsbesked i samma område 2015, 2017 och 2019?

I plan och bygglagen finns det något som kallas detaljplanekravet som förenklat innebär att ny sammanhållen bebyggelse i regel ska prövas i en detaljplan. När man väl startat upp ett planarbete är det inte brukligt att bevilja förhandsbesked under processens gång. Mig veterligen har vi inte beviljat förhandsbesked någon annanstans under tiden ny detaljplan tas fram. Inte på Ursand, Inte på Nabbensberg, inte på Limboda, inte på Skaven/Öxnered etc. Det är normalt olämpligt att föregå den demokratiska process som en detaljplan innebär.
Vad gäller just Sikhall har ju detaljplanearbetet olyckligtvis dragit ut på tiden på ett sätt som inte förutsågs från början. Detta redogjordes för i interpellationssvar till dig Stefan för inte så länge sedan. Med hänsyn till detta har nämnden 3 gånger tidigare (sammanlagt 9 förhandsbesked) ändå tyckt att det är rimligt att göra undantag från principerna ovan och bevilja förhandsbesked för att tillmötesgå fastighetsägare och främja en utveckling av Sikhall. Detta har givetvis i varje fall vägts noga mot risken att det kan motverka planläggningen.
Det negativa planbesked som gavs 2021 rörde sig om 3 hus som skulle placeras i anslutning till där 6 av 9 tidigare förhandsbesked beviljats.
Byggnadsnämnden skall fullgöra det ansvar kommunen har enligt plan och bygglagen. Detta innebär att pröva ärenden mot gällande lagstiftning. För att komma vidare i planprocessen krävs nödvändiga utredningar som fastighetsägarna sedan samrådet 2018 väljer att avvakta med. Att
byggnadsnämnden, såsom myndighetsnämnd, i detta läget skulle fortsätta att bevilja alla förhandsbesked som kommer in är inte rimligt och ansvarsfullt. Det skulle innebära att vi bygger först och planerar sedan. Är det så Stefan Kärvling vill ha det? (Den här sista frågan läste inte Bo Dahlberg upp på sammanträdet; min anm.)

Varför får inte fastighetsägaren ifråga förhandsbesked när översiktsplanen visar i vilka områden det kan byggas bostäder?

Översiktsplanen är övergripande, strategisk och framåtblickande. Översiktsplanen ger dock inga rättigheter eller skyldigheter till vare sig myndigheter eller enskilda. Dess rekommendationer är vägledande till skillnad från detaljplanens bestämmelser som är bindande. Översiktsplanen ger vägledning huruvida ett detaljplanearbete ska startas upp eller inte eller vägledningen i de fall enstaka förhandsbesked kan ges utan planläggning (i detta fall krävs planläggning och processen är igång).

Varför får andra fastighetsägare förhandsbesked i området kring Sikhallsviken? Varför behöver de inte vänta på detaljplanen?

Det är riktigt att förhandsbesked har lämnats 2021 för två stycken bostadshus. Dessa är på en annan plats och söktes av en annan fastighetsägare än de du nämner i din första fråga. Denna fastighetsägare är också medsökande till detaljplanen. Med beaktande av att en annan fastighetsägare fått 9 förhandsbesked beviljade under tiden detaljplaneprocessen pågått så ansåg
nämnden att det var rimligt att bevilja 2 förhandsbesked även för denna fastighetsägare då man gjorde bedömningen att det inte motverkar planläggningen.
Byggnadsnämnden har inte lagt en blöt filt över Sikhall. Med hänsyn till omständigheterna och att området är stort så skulle eventuellt fler enstaka förhandsbesked kunna beviljas om de inte motverkar planläggningen. Varje ärende får prövas för sig. Dock kan man inte bygga för mycket på ett ställe. Då måste vi planera först. Och planera kan vi göra när vi har underlag och fakta. Och underlag och fakta får vi när nödvändiga utredningar gjorts. (11/4-22 Bo Dahlberg)

==

Det är värt att särskilt nämna att ordförande Bo Dahlbergs (S) svar var både genomarbetat och uttömmande, precis som det svar han lämnade på min interpellation i februari. (Se ”Svar från BN:s ordförande om DP i Sikhall”.) Det är mycket glädjande att nämndsordförande tar sig tid att svara på oppositionens frågor. Dahlberg passade också på att ge en liten lektion om hur byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen tänker. Antagligen ansåg Dahlberg att jag behövde det…  :)

Det blev egentligen inte så mycket diskussion efter att Bo Dahlberg hade läst upp sitt svar. Klockan var mycket och sammanträdet hade tagit på krafterna. Jag framförde emellertid ett antal synpunkter på interpellationssvaret.

Jag noterade att Bo Dahlberg hade börjat sitt svar på interpellationen med:

”I plan och bygglagen finns det något som kallas detaljplanekravet som förenklat innebär att ny sammanhållen bebyggelse i regel ska prövas i en detaljplan. När man väl startat upp ett planarbete är det inte brukligt att bevilja förhandsbesked under processens gång.”

Så är det säkert, sa jag, i normala fall är det inte brukligt. Men i det här fallet var ju det mesta annorlunda, precis som ordförande Dahlberg skrev i svaret – detaljplanen var fortfarande inte klar efter 7 år. Och just därför borde kanske byggnadsnämnden överväga att behandla ansökningarna om förhandsbesked annorlunda än vad som är brukligt. Och eftersom nämnden inte gör det så är det ju egentligen inte helt fel att säga att byggnadsnämnden lagt en blöt filt över Sikhall.

Det höll inte Bo Dahlberg (S) med om. Han försäkrade att det jobbas med detaljplanen, men:

”det är så många viljor där uppe och det är många förslag så att säga … Jag har stort förtroende för förvaltningens arbete. Det är ju ändå dom som arbetar med det, att man inväntar dom svar och dom prövningar och dom utredningar som ska in så att säga, och sammanställa dom. Och först då, när man har kommit överens däruppe allihopa, då tror jag nog att det kan gå ganska fort. Jag ser med tillförsikt , jag tycker också att det här området är väldigt värt att satsa på. Det är ingen tvekan om det. Det kan bli ett av, och det har jag sagt tidigare, ett av Vänersborgs finaste områden för rekreation.”

Det har alltså, fortsatte jag, trots byggnadsnämndens principer, getts 9 förhandsbesked sedan 2015. Men förra året blev det stopp. I byggnadsnämndens beslut den 19 januari 2021, när nämnden gav negativt förhandsbesked, motiverades beslutet med att:

“Det blivande bebyggelseområdet beräknas sammanlagt omfatta mer än 25 till stor del sammanhängande tomter. Vid en sådan omfattande exploatering behöver en demokratisk planeringsprocess klarlägga övergripande förutsättningar och konsekvenser med hjälp av flera utredningar avseende exempelvis dagvattenhantering, arkeologi och markförhållanden. Även trafiken, inte minst förutsättningarna för en säker gång- och cykeltrafik, behöver lösas genom en detaljplan.”

Det hänvisades alltså till flera utredningar, bland annat en utredning om markförhållanden. Och det trots att det skulle byggas på berg, precis som de tidigare 9 positiva förhandsbeskeden…

Och arkeologiska undersökningar… Varför krävdes det nu, undrade jag, och inte för de 9 tidigare beskeden? När det gällde GC-vägen hade fastighetsägaren avsatt mark till detta, fastigheterna tillät GC-väg eftersom de inte var tänkta att gå ända ut till landsvägen.

Det ska noteras att de 3 hus som inte fick positiva förhandsbesked förra året skulle placeras i anslutning till 6 av de tidigare husen som beviljades förhandsbesked. Varför var det då så viktigt med en massa undersökningar när de andra husen inte behövde det? Frågade jag.

Sedan menade jag att fastighetsägaren ifråga sannolikt inte var helt överens med Bo Dahlbergs historiebeskrivning. När jag läser minnesanteckningarna från mötena mellan kommunen och fastighetsägaren i februari och mars 2015 så tycker jag fortfarande att det förespeglades att fastighetsägaren ifråga skulle få bygga, att han fortsatt skulle få förhandsbesked och bygglov på mark utanför strandskydd. Det var liksom det kommunen erbjöd i förhandlingen med fastighetsägaren för att få dra VA-ledningar över hans mark.

Hur som helst konstaterade jag vidare att man nog kan konstatera att kommunikationen mellan kommunen och fastighetsägaren genom åren inte har varit den bästa. Jag menade att kommunen så att säga hade bollen. Den process av förköp/expropriation som fastighetsägaren oförskyllt blev utsatt för efter förvärvet av fastigheterna i Sikhall finns sannolikt fortfarande kvar i minnet. Kommunens expropriation fick också till följd att kommunen styckade sönder fastigheterna. 

Till sist önskade jag nog att kommunen gav upp en del av sina så kallade principer. Det finns lösningar som skulle kunna tillfredsställa både kommunen och fastighetsägaren. Och det skulle möjliggöra en utveckling i Sikhall. Det vore något som invånarna i denna del av kommunen skulle uppskatta. De har säkerligen för länge sedan gett upp hoppet om att kommunen ska utveckla Sikhall.

Avslutade undertecknad bloggare, och därmed slutade också interpellationsdebatten.

Med tanke på de förslag på fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall som lades fram i veckan (se ”Visar kommunen vilja i Sikhall?”), så är det inte omöjligt att det blir ytterligare en interpellation på fullmäktiges sammanträde i maj.

KF: Nämnderna 2021

13 april, 2022 Lämna en kommentar

Kommunens årsredovisning är mycket omfattande. Det finns siffror och statistik, ekonomiska beskrivningar och analyser på allt som har att göra med en omfattande verksamhet och en budget på drygt 2,5 miljarder kronor. Det är en ovärderlig uppslagsbok för alla som vill veta mer om Vänersborgs kommun. (Se ”KF: Årsredovisning”.)

I kväll ska kommunfullmäktige också behandla de enskilda nämndernas och styrelsernas verksamhetsberättelser. Jag tänkte i denna blogg göra några subjektiva nedslag. Utom för barn- och utbildningsnämnden eftersom jag redan har skrivit tämligen utförligt om dem. (Se “BUN (17/1): Stora behov trots överskott” och “Imorgon är det BUN”.)

Byggnadsnämnden gjorde ett överskott år 2021 på 2,6 milj kr. Nämnden fick högre intäkter än förväntat på grund av fler ärenden på bygglovssidan och att det var många stora byggnationer som genererade stora intäkter. Det var också en del vakanser på grund av föräldraledigheter.

Byggnadsnämnden uppnådde förra året 4 av 5 förväntade resultat. (I varje fall enligt nämndens egen uppfattning.) Det förväntade resultatet att “nöjd kund-index” för bygglov skulle öka till minst 70 uppnåddes tyvärr inte. Däremot uppgick den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov, från komplett ärende till bygglov, till 39 dagar. Och det var ju bra. Fast de som inte får bygglov, efter t ex upprepade ansökningar under t ex 1-2 år, räknades kanske inte med?

Kultur- och fritidsnämnden gjorde ett överskott på 2,3 milj kr, men då hör det till saken att nämnden fick ett tilläggsanslag i december på 2,5 milj. Så här i efterhand kan man väl tycka att tilläggsanslaget var onödigt. Men det ekonomiska läget såg antagligen sämre ut när nämnden sökte anslaget än vad det visade sig bli. Nämnden fick mindre intäkter under året för idrotts- och fritidsanläggningar. Det berodde naturligtvis på pandemin. Samtidigt sparades pengar på grund av “återhållsamhet”.

Kultur- och fritidsnämnden uppnådde 6 av de förväntade resultaten, medan ett bara uppnåddes delvis. Dock uppnåddes inte 2 resultat. Det förväntade resultatet “fler medarbetare ska uppleva ett mer hållbart arbetsliv” uppnåddes inte. Indexet minskade från 78 till 72, vilket åtminstone “utifrån” ser ganska alarmerande ut. Det förväntade resultatet för “ökad följsamhet kring 1%-regeln för kommunal konst och offentlig gestaltning” uppnåddes inte heller. Det beror på, skriver nämnden:

“Riktlinjerna för konst i offentlig miljö har ännu inte antagits av kommunfullmäktige”

Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade 4 förväntade resultat som uppnåddes, men hela 3 som inte gjorde det. De förväntade resultat som inte uppnåddes var “andelen registreringar av nya livsmedelsanläggningar som sker via e-blankett ska öka”, “egeninitierad tillsyn av prioriterade förorenade markområden ska öka” och “andelen genomförd förhandsdebiterad tillsyn ska öka med mål om att uppnå 100 procent”. Det sista resultatet återfinns märkligt nog två gånger. Den röda ploppen gällde miljöskyddstillsynen – den om livsmedelskontrollen fick en grön.

Det torde bli en utmaning att i år förvandla dessa röda ploppar till gröna. Det kan dock noteras att det förväntade resultatet “fler tillståndssökande av enskilda avlopp är nöjda med förvaltningens service”. Och det var ju mycket glädjande…

Miljö- och hälsoskyddsnämnden gjorde ett överskott på ca 400.000 kr. Det förklaras av att arbetskraftskostnaderna var låga på grund av vakanser och föräldraledigheter.

Den skattefinansierade verksamheten i samhällsbyggnadsnämnden redovisade ett överskott på nästan 20 milj kr. Det berodde på kraftigt ökade exploateringsintäkter, t ex försäljning av tomter på Mariedal Östra och Holmängen.

Jag noterar att det är 344 anställda i samhällsbyggnadsnämnden. Det är en ökning med 20 anställda jämfört med år 2020 och 40 jämfört med år 2019. Jag tror inte så många andra förvaltningar har ökat antalet anställda med 13% på de senaste 2 åren, men det har säkert någon bra förklaring…

Samhällsbyggnadsnämnden har uppnått 5 av sina förväntade resultat, 5 har delvis uppnåtts och ett resultat har fått en röd plopp. Det är att “förvaltningens sjukfrånvaro ska minska till 5% eller lägre”. I pandemitider är det inte förvånande.

Resultatet för socialnämnden visade ett överskott på 4,8 milj kr, och det trots att statsbidragen minskade. Antalet månadsavlönade ökade för övrigt med 2,8% jämfört med 2020.

Socialnämnden uppnår 7 förväntade resultat och delvis 4 resultat. Det kan noteras att det förväntade resultatet “andelen hushåll som uppbär försörjningsstöd ska minska” uppnås, och det är mycket glädjande. Som “utomstående” slås jag av uppgiften att antalet orosanmälningar kring barn och unga uppgick till i genomsnitt 180 st – per månad… 

Det var några nedslag i nämndernas verksamhet och ekonomiska situation 2021. Det går att läsa mer i underlaget till kommunfullmäktiges sammanträde ikväll. (Du kan ladda ner handlingarna här.) Det är en viktig förberedelse för nästa års budget, eller borde i varje fall vara, att utvärdera det gångna året.

(Du kan se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning, eller i efterhand, på kommunens webb-TV.)

%d bloggare gillar detta: