Arkiv

Archive for the ‘Interpellation’ Category

Fråga om FÖP Brålanda

13 oktober, 2020 2 kommentarer

Som ledamot i fullmäktige kan man ställa frågor till ordförandena i de olika nämnderna. Enligt kommunallagen ska en sådan fråga ha ett bestämt innehåll och vara försedd med en förklaring eller motivering. En särskild typ av fråga kallas interpellation. Den skiljer sig från frågan på det sättet att interpellationen kan diskuteras även av andra än den som ställer den och den som svarar.

Under coronapandemin gäller andra regler än vanligt i Vänersborgs fullmäktige. Gruppledarna har kommit överens om att frågor och interpellationer inte föranleder några muntliga inlägg eller diskussioner överhuvudtaget på sammanträdena. De får ställas skriftligt och de besvaras skriftligt – no more no less. Vill någon annan yttra sig kring en interpellation, så kan de göra det – skriftligt.

Min interpellation handlar om den fördjupade översiktsplan som kommunfullmäktige beslutade om 2017 – och som ”glömdes bort”… Jag skrev utförligt om ärendet i bloggen ”FÖP Brålanda” och sedan i ytterligare en blogg efter det att kommunstyrelsen hade behandlat ärendet, ”Rapport från KS 9/9”. Jag ger en kortare förklaring i ärendet och även en motivering till mina frågor i själva interpellationen.

Interpellationen är ställd till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S).

==

Interpellation till byggnadsnämndens ordförande

FÖP Brålanda

I kommunfullmäktiges budgetbeslut år 2017 fick byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Med uppdraget följde ekonomiska medel, 400.000 kr. Det var ett angeläget uppdrag och arbete eftersom en tåghållplats planeras i Brålanda.

Optimismen i Brålanda var stor liksom många invånares vilja att göra något. Och FÖP-arbetet i kommunen påbörjades. Under 2019 genomfördes tre stycken dialogmöten i Brålanda.

Det har emellertid visat sig att byggnadsnämnden inte har fullföljt uppdraget och kommunfullmäktiges beslut. Det är mycket anmärkningsvärt. Byggnadsnämnden har tydligen prioriterat andra uppgifter och de medel som tilldelades uppdraget har använts till annat.

Byggnadsnämnden fick en ordentlig tillrättavisning när kommunstyrelsen den 9 september i år, under ärendet “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda”, uttalade att:

“nämnden behöver se över vilket uppdrag och vilka medel man fick i mål- och resursplan 2018.”

Mina frågor till byggnadsnämndens ordförande är:

  • Varför fullföljde inte byggnadsnämnden kommunfullmäktiges uppdrag?
  • Hur och av vem beslutades det att kommunfullmäktiges uppdrag skulle prioriteras bort?
  • Vad har pengarna använts till som följde med kommunfullmäktiges uppdrag?
  • Varför meddelade inte byggnadsnämnden på något sätt kommunstyrelsen att arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda hade avstannat?
  • När beräknas den fördjupade översiktsplanen för Brålanda vara klar?

Vänersborg 12 oktober 2020
Stefan Kärvling

Kommunfullmäktige på onsdag! (1/2)

20 september, 2020 Lämna en kommentar

Kommande onsdag går höstens första corona-fullmäktige av stapeln. Ordförande Annalena Levin (C) har inte gjort några ändringar i spelreglerna. Däremot finns det vissa chanser att kommunstyrelsens sammanträden kommer att se annorlunda ut längre fram i höst. Och blir det så och utvärderingen utfaller positivt, så kanske förändringens vindar så småningom når även kommunens högsta och enda “riktigt” demokratiska organ. Kommunfullmäktige är ju som enda “institution” ett direkt resultat av valet.

Det är en diger dagordning som ska avhandlas på onsdag, i varje fall sett till antalet ärenden. Min partikamrat Lutz Rininsland har på sin blogg redogjort för en del av fullmäktiges ärenden. (Se “Kommunfullmäktige om en vecka”.) Men min vana trogen ska jag också göra det. Jag har ju en tendens att “vinkla” det lite annorlunda… Fast flera ärenden har jag redan skrivit om eftersom de har varit uppe i kommunstyrelsen. I stort sett samtliga ärenden som ska avgöras av fullmäktige måste ju ha behandlats, eller beretts som det heter, i kommunstyrelsen. Så säger kommunallagen.

Kommunfullmäktiges dagordning har följande utseende:

Det är egentligen inga “tyngre” ärenden på dagordningen, vilka ärenden som nu ska betecknas som “tunga”. Det är bland annat flera avsägelser av uppdrag, motioner och medborgarförslag.

Det finns också några interpellationer, men i coronatiderna har gruppledarna bestämt att dessa endast ska besvaras skriftligt. Det är Lutz Rininsland (V) som ställer interpellationerna. Han har redan fått svar av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). På interpellationen “Hur hanteras kommunfullmäktiges återremiss” svarar Augustsson att ärendet Rininsland frågar efter håller på att beredas “av våra tjänstemän”. På interpellationen om framtiden för Trollhättan-Vänersborgs flygplats ger Augustsson ett svar som visar att de två inte alls är överens om flygplatsens betydelse för näringslivet i området. Rininsland har skrivit om båda interpellationerna på sin blogg. (Se “Kommunfullmäktige om en vecka”.) Han lär snart också kommentera Benny Augustssons svar på flygplatsinterpellationen.

Vänersborgare har skrivit flera medborgarförslag. Det är en relativt ny företeelse i Vänersborg, men det är väldigt roligt, och viktigt, att invånarna utnyttjar möjligheten att komma med förslag till politikerna. (Läs mer på kommunens hemsida: “Medborgarförslag”.) Det mest intressanta medborgarförslaget är “kanadagässens utbredning och decimering”… En viss Andersson vill att gässens ägg decimeras direkt efter äggläggningen i april-maj. Och varför inte, alla förslag som minskar stammen av denna invasiva art som ingen vill ha är bra förslag. (Se ”Kanadagåsen”.) Varför inte göra detsamma med fiskmåsarna…?

Samme Andersson föreslår också att det utförs bakteriemätning i Vassbotten.

“Lika många badar i Vassbotten som utefter Skräcklan.”

Skriver Andersson och påpekar att Vassbotten hyser ett mycket stort antal gäss… Även detta förslag har min fulla sympati.

Ytterligare ett tredje medborgarförslag är värt all respekt och borde genomföras snarast:

“Skyltat och markerat övergångsställe önskas vid rondellen mellan Kastanjevägen och butiken COOP.”

Förslaget är inspirerat av en text som var skriven med krita på marken vid rondellen – se bild:

“Jag vill gå säkert /Johanna”

Förslagsställaren menar att det egentliga syftet med förslaget är att det blir säkert att passera bilvägen. Hen ger själv flera andra möjliga alternativ.

Det finns faktiskt ännu ett medborgarförslag, ett mycket utförligt och genomarbetat sådant om att “Skapa Bergagården EKO innovation med visionen Ett centrum för innovativa hållbara lösningar för alla!”.

Målet med förslaget är:

“att skapa ett innovationscentrum för myndigheter, organisationer, företag, privatpersoner, uppfinnare, högskolor, föreningar med flera där det ges förutsättningar att experimentera, prova samt visa nya innovativa hållbara innovationer.”

Förslagsställaren besitter en tämligen fantastisk vision och de framförda idéerna är kreativa och säkert jättebra på många sätt om de blir verklighet. Men det kan väl tyckas lite väl optimistiskt att tro att Fastighets AB med Bo Carlsson (C) som ordförande eller Vänersborgs kommun skulle vara kapabla och kompetenta att ro ett sådant storslaget projekt i hamn. Det lär även vara förenat med stora ekonomiska satsningar, och pengar är något som kommunen ska vara rädd om. För övrigt låter det på flera sätt i medborgarförslaget väldigt likt det som kommunen är inblandad i på Wargön Innovation. 

Vi får se vad som händer. Förslaget liksom samtliga medborgarförslag ska skickas vidare in i den kommunala byråkratin för utredningar etc, vilket kan ta ganska lång tid. Men de kommer tillbaka så småningom – några för beslut i kommunfullmäktige, andra för beslut i någon nämnd. Det finns säkert all anledning att återkomma.

Ett medborgarförslag “kommer tillbaka” på onsdag. Det lämnades in 12 januari, har utretts och ska nu beslutas av kommunfullmäktige. Medborgarförslaget har titeln “Kartläggning obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun”.

Syftet med förslaget var att en kartläggning skulle:

“uppmuntra till att fler obebodda hus och tomma lokaler kommer till användning och att Vänersborgs kommun växer även utan nybyggnation.”

Efter kartläggningen är det sedan tänkt att ägarna kontaktas av kommunen och informeras om vilka möjligheter som finns:

“genom uthyrning, försäljning eller … alternativa användningsområden.”

Förslaget innehåller vettiga resonemang och konstruktiva och bra förslag. Förslagsställaren redogör också för exemplet Falkenberg som har gjort en sådan här kartläggning med bra resultat.

I utredningen av medborgarförslaget så säger tjänstemännen att förslaget slår in öppna dörrar och att förslaget därför ska anses besvarat:

“Vänersborgs kommun medverkar redan i ett projekt som har samma syfte som medborgarförslaget.”

Det var ju bra, men det är ju synd att detta arbete inte är mer känt…

Klicka här för att läsa del 2: ”Kommunfullmäktige på onsdag! (2/2)”.

Politik på distans 4: Mothugg från Andersson och medhåll från Borgmalm

9 juli, 2020 4 kommentarer

I de tre tidigare bloggarna om mina fyra interpellationer har jag skrivit om vad deltagande på distans innebär (se “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”), de gemensamma svaren på interpellationerna (se “Politik på distans 2: Interpellationssvar”) och de specifika svaren från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se “Politik på distans 3: Interpellationssvar från KSO”).

I denna blogg ska jag redogöra för de specifika svaren jag fick på den interpellation som jag ställde till barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). Men också för det inlägg som PFU:s ordförande Kenneth Borgmalm (S) lämnade på en av interpellationerna.

Ordförande Mats Andersson är en stark anhängare och förespråkare av fjärrundervisning i skolorna. Det visade han i en debattartikel i TTELA för några månader sedan. (Se TTELA 8 mars “Fjärrundervisning möjliggör utökade kunskapsresultat”.) Så även om Mats Andersson inte hade skrivit debattartikeln själv, samma debattartikel återfanns bland annat i Södermanlands Nyheter och Nya Lidköpings-Tidningen, så menar han som undertecknare att fjärrundervisning:

“är ett naturligt steg inom svensk utbildning som gör det möjligt för en behörig lärare att undervisa elever som finns på en annan skola.”

Det är dock något helt annat när det gäller sammanträden med barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg. Då måste alla ledamöter på ett sammanträde finnas fysiskt i ett av rummen på kommunhuset. Då är det inget tal om att en deltagare finns på annan plats än ordförande och det övriga presidiet i nämnden, t ex hemma.

Även i Mats Anderssons interpellationssvar återfanns de nästan fyra tätskrivna A4-sidorna, som fanns i Benny Augustssons svar. Jag tror inte heller att Andersson hade skrivit denna text själv. I Anderssons text fanns också ytterligare ett väldigt formellt avsnitt som redogjorde för vad bland annat Kommunallagen hade att säga specifikt om nämnder och styrelser. Det var dock inga svar på mina frågor.

Här följer interpellationsfrågorna och -svaren till och från barn- och utbildningsnämndens ordförande. Jag förmodar i varje fall att det är Andersson som har svarat. Det står så i fullmäktiges protokoll, men själva svaren är varken daterade eller underskrivna… (Man får naturligtvis betydligt mer “kött på benen” om man läser interpellationen med bakgrund och motiveringar först (kan laddas ner här: ”Sammanträde på distans”) och interpellationssvaret “Sammanträde på distans”. Det går också att få en bra bakgrund i bloggarna “Den politiska Corona-krisen (1/2)” och “Den politiska Corona-krisen (2/2)”.)

=====

Sammanträde på distans

* Håller barn- och utbildningsnämndens ordförande med om att det är en form av diskriminering att kräva av ledamöter att fysiskt närvara i ett rum på kommunhuset under nämndens sammanträden i dessa corona-tider?

Nej

* Kommer barn- och utbildningsnämndens ordförande att tillåta att ledamöter på något sätt får deltaga, lyssna eller delta fullt ut, på nämndens sammanträden på distans, dvs hemifrån?

Grundprincipen i kommunallagen är att ledamöter och ersättare ska delta fysiskt på sammanträden. Ordförande kan dock med stöd av gällande regelverk fatta beslut om deltagande på distans, vilket får prövas i varje enskilt fall.

* Och om ordförande inte tänker tillåta det, hur motiverar ordförande i så fall ett sådant beslut – särskilt med tanke på att tekniken för att genomföra sådana sammanträden faktiskt finns?

Grundprincipen i kommunallagen är att ledamöter och ersättare ska delta fysiskt på sammanträden. Ordförande kan dock med stöd av gällande regelverk fatta beslut om deltagande på distans, vilket får prövas i varje enskilt fall.

=====

Ja, du läste rätt. Mats Andersson (C) har gett samma svar på de båda sista frågorna. Och läser man svaret en tredje gång, fast det räckte nog med en gång, så ser man att ordförande Andersson överhuvudtaget inte svarar på frågorna. Han undviker på ett i det närmaste arrogant sätt att motivera varför han har fattat de beslut som han har gjort. Med andra ord, Anderssons svar är intetsägande och helt meningslösa.

Och då kan jag inte låta bli att tänka tanken på vilka konsekvenser det kan få för det politiska klimatet i kommunen – när Andersson vid nästa årsskifte ska ta över som kommunstyrelsens 2:e vice ordförande… Kommer kommunledningen inte att ha någon som helst dialog och kommunikation med oppositionens representanter de kommande två åren? Kommer alla rekommendationer om dialog, samarbete och gemensamma ansträngningar för att nå gemensamma mål från Public Partners genomlysning att falla i total glömska?

När direktionen i Kunskapsförbundet hade sammanträde med ett riktigt deltagande på distans (själv satt jag hemma vid mitt skrivbord) så ifrågasatte Mats Andersson (C) om mötet kunde betraktas som ett riktigt möte. Mats Anderssons kärnfråga visade sig vara om ordförande Maud Bengtsson kunde garantera att ingen obehörig kunde lyssna av mötet. Det kunde ju faktiskt finnas personer hemma hos mötesdeltagarna som typ inte hade där att göra menade Andersson…Det var nämligen av någon anledning ingen enskild ledamots ansvar hävdade han också. (Läs mer på “KFV 23/6 (1): Möte på distans, Corona och ekonomi”.)

Inte ens en sådan motivering kunde ordförande Andersson kosta på sig i svaret på min interpellation.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) verkar tävla med Mats Andersson (C) om att lämna det mest intetsägande svaret på min interpellation. Mats Andersson vinner den tävlingen på knock-out…

Det är tur att det i varje fall finns en person i kommunledningen som tar mer seriöst på politiken, eller i varje fall behandlar oppositionen med respekt…

Jag blev inte så lite förvånad när jag på kommunfullmäktiges sammanträde, som jag lyssnade på via Radio Trollhättan, fick reda på att Kenneth Borgmalm (S) också hade författat ett inlägg som “svar” på en av mina interpellationer. Till skillnad från Augustsson och Andersson så hade Borgmalm skrivit sitt namn under svaret.

Kenneth Borgmalm (S) är ordförande i PFU, Personal- och förhandlingsutskottet. I den egenskapen hade han författat en gemensam skrivelse med Benny Augustsson, “Möjlighet att lyssna in sammanträde på distans”. Och den skrivelsen gav upphov till min 3:e interpellation, “Lyssna på distans”. Det var alltså den interpellationen som Borgmalm svarade på, som ett inlägg i debatten. Interpellationen var ju egentligen bara ställd till kommunstyrelsens ordförande. (Du kan ladda ner Kenneths Borgmalms svar här: “Inlägg på Interpellation, Ärende 33, angående ”Lyssna på distans””.)

Borgmalms svar skiljer sig helt åt från Benny Augustssons och Mats Anderssons. Det handlar inte om att blanda bort korten och undvika att svara på frågor.

Borgmalm och jag har inte samma uppfattning, eller kanske rättare sagt, vi har olika utgångspunkter, perspektiv, i sakfrågan. Men Kenneth Borgmalm inleder trots det sitt inlägg med att anlägga “mitt” perspektiv. Borgmalm skriver:

“Först vill jag klargöra att jag i grunden har den uppfattningen att vi borde kunna genomföra våra nämnds- och styrelsemöten med ledamöter och ersättare deltagande på distans via webb liksom andra kommuner och Västra Götalandsregionen gör.”

Med de orden stryker egentligen Borgmalm (S) några stora röda streck över Augustssons (S) och Anderssons (C) ”resonemang” i interpellationssvaren, där de genom alla citat och hänvisningar till lagar och dokument försöker leda i bevis att de och inga andra sitter på sanningen i sina tolkningar och beslut.

Men nu har beslut tagits och Borgmalm accepterar dem.

Kommunfullmäktige har beslutat om arvodesregler för förtroendevalda. Och de politiker som sitter i nämndernas och styrelsernas presidier samt de som är ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen har särskilda årsarvoden. Årsarvodena betalas ut utöver vanliga sammanträdesarvoden och andra ersättningar. (Det är arvoden som jag ifrågasätter starkt, men det är en annan diskussion.)

Det är PFU som är det politiskt ansvariga organet i kommunen för alla arvoden. Borgmalm menar att han som ordförande i PFU, och därmed den som då på sätt och vis är ytterst ansvarig för hanteringen av arvodesreglerna och arvodena, gett de politiker med årsarvoden:

“möjlighet att kunna fullfölja sina uppdrag.”

Jag kan respektera den synen. Borgmalm ser det från sitt perspektiv – jag ser det från ett annat. Jag ser det som att ersättarna i kommunstyrelsen och ledamöterna i alla nämnder och styrelser inte tillåts att ens lyssna på sammanträdena hemifrån. Borgmalm menar att han på bästa sätt, under nuvarande omständigheter, har ordnat det för “sin grupp”, de årsarvoderade. (Jag förmodar att Borgmalm menar att det är kommunstyrelsens ordförande som är ansvarig för de andra ledamöterna och ersättarna….)

Slutligen skulle jag vilja återge en kommentar från Kurt som hen lämnade på den förra bloggen om mina interpellationer, dvs den blogg där jag redovisade svaren från Benny Augustsson (S) (se här). Jag tycker att kommentaren säger en hel del även om interpellationssvaret från Mats Andersson (C):

”Imponerande hur mycket ord som kan användas för att säga ”vill inte”. För att ta ett argumentationsfel ur högen: kommunen har riggat en hållbar lösning, säger den anonyma skribenten. Men frågan var ju om det kan finnas någon annan lösning som inte diskriminerar ledamöter i riskgruppen! Den frågan sidesteppas – inte elegant, men effektivt.
Källhanteringen är också bedrövlig. Man kan inte visa något med svepande hänvisningar till lagar och förordningar – frågan är här exakt vilka textdelar som visar att Vänersborgs lösning är den enda tänkbara (eller bästa) lösningen.”

Nu är det sommar och med den en längre politisk paus, även om jag är övertygad om att åtminstone bloggandet fortsätter. Det lär alltid hända saker i den här kommunen som bör uppmärksammas och komma till vänersborgarnas kännedom. Men när det gäller kommunledningens politiska “lösningar” på corona-pandemin så är det nog läge att lägga den till handlingarna. Även om många har hört av sig och tyckt att jag ska överklaga besluten eller anmäla dem till DO (Diskrimineringsombudsmannen).

Hela diskussionen och hela hanteringen av frågan från kommunledningen har emellertid gett upphov till en bitter eftersmak, en mycket bitter eftersmak. Hanteringen har visat att kommunledningen är beredd att sätta demokratin och likabehandlingen i andra hand bara för att få sin vilja igenom. Det är tydligen viktigare att få styra som man vill än att behöva samtala och diskutera med oppositionella ledamöter.

Anm. De tre tidigare bloggarna i denna serie är: “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”, “Politik på distans 2: Interpellationssvar” och “Politik på distans 3: Interpellationssvar från KSO”.

Politik på distans 3: Interpellationssvar från KSO

5 juli, 2020 3 kommentarer

I min första blogg om mina interpellationer kring sammanträden och deltagande på distans skrev jag om vad distans innebär i dessa corona-tider – för Vänersborg och för andra kommuner och regioner. (Se “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”.) I blogg nummer 2 redovisade jag de identiska svar jag fick på alla fyra interpellationerna. (Se “Politik på distans 2: Interpellationssvar”.) I denna blogg ska jag redovisa de specifika svar jag fick på mina frågor av kommunstyrelsens ordförande (=KSO) Benny Augustsson (S). Jag förmodar i varje fall att det är Augustsson som har svarat. Det står så i fullmäktiges protokoll, men själva svaren är varken daterade eller underskrivna. 

Här följer interpellationsfrågorna och -svaren till och från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Man får naturligtvis betydligt mer “kött på benen” om man läser interpellationerna med bakgrund och motiveringar först. Du kan ladda ner de tre interpellationerna här: 1. “Sammanträde på distans”, 2. “Särbehandling av ledamöter” och 3. “Lyssna på distans”. Det går också att få en bra bakgrund i bloggarna “Den politiska Corona-krisen (1/2)” och “Den politiska Corona-krisen (2/2)”. Om du klickar på rubrikerna nedan så kan du ladda ner och läsa svaren från Augustsson.)

===

1. “Sammanträde på distans

* Vilka rättsliga och juridiska grunder och dokument stödjer kommunfullmäktiges ordförande och kommunstyrelsens ordförande sig på när de upprättade riktlinjer och bestämmelser som skickades ut den 31 mars?

Kommunen har grundat sitt ställningstagande på kommunallagen, dess förarbeten, SKR:s promemoria, kommunfullmäktiges arbetsordning och kommunens reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer.

* Vilken status menar kommunstyrelsens ordförande att “informationen”, dvs riktlinjerna och bestämmelserna, har i förhållande till fullmäktiges beslut att det är ordförande i respektive nämnd och styrelse som fattar beslut om deltagande på distans?

Information med stöd av vilken ordförande fattar beslut.

* Anser kommunstyrelsens ordförande att “informationen”, dvs riktlinjerna och bestämmelserna, är “bindande” och ska följas av respektive ordförande?

Information med stöd av vilken ordförande fattar beslut.

2. “Särbehandling av ledamöter

* Hur kommer det sig att kommunfullmäktiges ordförande och kommunstyrelsens ordförande definierar placeringen av ledamöterna i olika rum på kommunhuset som närvaro på distans?

I syfte att möjliggöra för fler att delta i sammanträden i dessa coronatider och samtidigt upprätthålla kommunallagens krav på bild- och ljudöverföring i realtid m.m., har kommunen utifrån kommunallagen, Folkhälsomyndighetens rekommendationer jämte SKR:s promemoria riggat en hållbar teknisk och juridisk lösning.

* Vad stödjer sig kommunfullmäktiges ordförande och kommunstyrelsens ordförande på i sin tolkning av själva utformningen av deltagande på distans?

Kommunen har grundat sitt ställningstagande på kommunallagen, dess förarbeten, SKR:s promemoria samt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

* Hur motiverar kommunstyrelsens ordförande att hans tolkning faktiskt hindrar och utestänger flera ledamöter från att delta i sammanträden?

Utgångspunkten är att man som förtroendevald inte kan delta på distans. Kommunen har dock ändå gjort detta möjligt utifrån förevarande pandemi. Kommunen har grundat sitt ställningstagande på kommunallagen, dess förarbeten, SKR:s promemoria samt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

3. “Lyssna på distans

* Hur kommer det sig att de ledamöter som inte är årsarvoderade, dvs ledamöter och ersättare i nämnderna samt ersättare i kommunstyrelsen, särbehandlas och hindras från att lyssna på sammanträden utanför kommunhusets lokaler?

Ledamöter och ersättare har ingen på kommunallagen grundad rätt att kräva att få lyssna till det som sägs vid ett sammanträde på distans. En ledamot som deltar genom att lyssna på sammanträdet via telefon är inte närvarande vid sammanträdet i juridisk mening och kan därmed inte delta i beslutsfattandet. Det är ordföranden i egenskap av ansvarig för ordningen vid sammanträdet som har att avgöra om någon ska få delta i sammanträdet på distans.
Möjligheten att som årsarvoderad ledamot och ersättare lyssna in har tillkommit som ett sätt för dessa att uppfylla sitt uppdrag enligt punkt 2.3 bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda (KF 2018-06-20, § 88).

* Vilka rättsliga och juridiska grunder och dokument stödjer sig beslutet på som utestänger alla de ledamöter som inte är årsarvoderade från att lyssna på sammanträden t ex hemifrån?

Kommunen har grundat sitt ställningstagande på kommunallagen, dess förarbeten, SKR:s promemoria, kommunfullmäktiges arbetsordning, kommunens reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer samt bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda.

* Vilka rättsliga och juridiska grunder och dokument stödjer sig ordförande i kommunstyrelsen på när beslut fattas som utestänger vissa ledamöter från att delta på distans, dvs utanför kommunhusets lokaler?

Kommunen har grundat sitt ställningstagande på kommunallagen, dess förarbeten, SKR:s promemoria, kommunfullmäktiges arbetsordning, kommunens reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer samt bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda.

* Vilket beslut ska följas av ordförande i nämnderna – fullmäktiges beslut att det är ordförande som beslutar om deltagande på distans eller ordförandes i kommunstyrelsen respektive PFU beslut att endast årsarvoderade ledamöter får lyssna på distans, dvs hemifrån?

Ordförande har att fatta beslut enligt gällande regler.

===

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) svarar ofta med att använda text och formuleringar från motiveringarna till interpellationsfrågorna. Det gör att svaren blir tämligen intetsägande och meningslösa, det blir bara en slags “rundgång”. Hänvisningarna till lagar, regler och dokument fyller samma funktion, att undvika konkreta svar om de tolkningar som Augustsson och kommunledningen gör och har gjort utifrån dessa källor.

Det kretsar ofta kring kommunledningens definition av ordet “distans”. Benny Augustsson kan för sitt liv inte se att Vänersborgs definition går att ifrågasätta. För Augustsson torde det därmed också vara totalt omöjligt att förstå att andra kommuner och regioner tolkar distans på ett helt annat sätt. (Jag tror inte att Augustsson i sin vildaste fantasi kan föreställa sig att det satt en på en traktor och deltog på ett fullmäktigesammanträde i Karlskrona…) Han ser inte heller något problem med att flera politiker inte kan vara med på sammanträden. Det viktiga är ju att kommunens verksamhet hålls igång…

Jag tycker att ett av Benny Augustssons svar säger allt:

“Utgångspunkten är att man som förtroendevald inte kan delta på distans.”

Så vad är det då som Benny Augustsson menar – “bråka inte, ifrågasätt inte, lägg av, låt mig vara ifred, jag bryr mig inte, jag vill inte, det är för besvärligt, jag kör på”…

Eller?

Jag kan inte förstå varför kommunledningen har denna attityd och ståndpunkt. Varför vill inte Benny Augustsson (S) och kommunledningen att så många av de förtroendevalda som möjligt ska kunna delta i sammanträdena och de politiska processerna?

Anm. Den två första bloggarna i denna “serie” är “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?” och “Politik på distans 2: Interpellationssvar”. Den fjärde och sista delen kommer lite senare.

Politik på distans 2: Interpellationssvar

Mot bakgrund av den hantering och “lösning” av corona-krisens politiska konsekvenser som de styrande i Vänersborg har presenterat, och verkställt, så skrev jag fyra interpellationer till vårsäsongens sista fullmäktigesammanträde. (Se “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”. Här kan du också ladda ner alla mina fyra interpellationer.)

Innan jag skrev interpellationerna bad jag om ett juridiskt utlåtande över kommunledningens “lösning” från någon av juristerna i kommunen. Det blev jag lovad. Men trots påminnelser fick jag aldrig något sådant. Det var lite överraskande kan jag tycka, jag är ju ändå ledamot i kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden samt ersättare i kommunstyrelsen. Och juristernas uppgift är väl inte att enbart ge service åt de politiker som styr kommunen? För jag antar att någon av juristerna är inblandade i de interpellationssvar jag har fått från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). Jag tror i varje fall att svaren kommer från Augustsson och Andersson. Inga av svaren är nämligen daterade eller underskrivna. Det framgår faktiskt inte alls vem som har skrivit interpellationssvaren, såvida man inte gör sig besväret att leta i fullmäktiges protokoll. Där står det att det är Augustsson och Andersson som har svarat. Så jag utgår från det…

Svaren på mina interpellationer är till allra största delen helt identiska. Nästan fyra tätskrivna A4-sidor är exakt desamma i samtliga svar. (Du kan ladda ner interpellationssvaren här: 1. Svar på “Sammanträde på distans”, 2. Svar på “Särbehandling av ledamöter”, 3. Svar på “Lyssna på distans” och Svaret från BUN:s ordförande “Sammanträde på distans”.)

Alla interpellationssvar börjar med:

“Hela världen har påverkats i olika grad utifrån rådande pandemi.”

Jo, så är det. Sedan ges en lång bakgrund till varför Vänersborg har infört nya regler på grund av coronan, och också en utförlig beskrivning av reglerna.

Jag vet inte varför dessa fyra tätskrivna sidorna med text överhuvudtaget finns med i svaren. Det är ju precis den bakgrund, precis de “regler”, som jag utgår från i mina interpellationer och som också var orsaken till att jag överhuvudtaget skrev dom. Det behöver ingen återberätta eller förklara för mig. Mina interpellationer är tydliga, jag är inte okunnig om vad som beslutades, utan – jag undrar varför det beslutades som det gjordes och inte på annat sätt.

Och varför finns samma text med i alla fyra svaren? Det var ju faktiskt olika inriktningar och olika frågor i varje interpellation. Såg inte Augustsson att det var olika inriktningar på frågorna? Då behöver ju faktiskt inte 90% av svaren vara exakt desamma.

Det är intressant att se hur den likalydande texten i interpellationssvaren ser alla svårigheter och framför allt, skapar nya och konstruerade svårigheter där det egentligen inte finns några. För att ta två exempel.

“den som deltar på distans måste även ha möjlighet att ta del av handlingar som delas ut vid sammanträdet”

Det sker väldigt sällan att handlingar delas ut vid ett sammanträde, och om det någon gång sker så sker det nästan alltid digitalt. Och då går det lika fort för ett utskick att komma till en dator i ett angränsande rum på kommunhuset som till en iPad på ett köksbord i Brålanda.

Det andra exemplet handlar om att de som deltar på distans ska vara observanta så att platsen där de befinner sig är sådan att:

“inga sekretesskyddade uppgifter riskerar att röjas”

Det är extremt ovanligt att det förekommer sekretesskyddade uppgifter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller barn- och utbildningsnämnden. Jag antar att det egentligen bara är i social- och överförmyndarnämnden där det förekommer. Och i alla sekretesslägen så måste kommunen hur som helst lita på ledamöterna – att de t ex inte berättar för sina vänner och bekanta vad som sagts eller vad de läst. Och det är väl ingen skillnad om ledamöterna sitter hemma eller i kommunhuset? Kommunen måste kunna lita på sina politiker i alla lägen. Som man gör i regionen eller Kunskapsförbundet…

De två exemplen visar, tycker jag, att kommunledningen skapar problem som egentligen inte finns – bara därför att kommunledningen helt enkelt “inte vill” hålla sammanträden på distans.

Sedan är det ju det här med kommunens definition av ordet distans… Men det skrev jag om i den förra bloggen. (Se “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”.)

Det är nog så enkelt att kommunledningen “inte vill”. Kommunens målsättning är ju bara, och det står också i inledningen till interpellationssvaren:

“Målsättningen för vår kommun har varit att hålla verksamheten igång…”

Då får det tydligen tummas på andra värden som t ex demokratin och likabehandlingen för att detta syfte ska uppnås. Det skrivs också helt tydligt i de fyra svaren:

“För de förtroendevalda som är över 70 år och andra i någon riskgrupp gäller samma regler för deltagande i sammanträden som för övriga förtroendevalda. Det finns inget särskilt undantag för de som ingår i en riskgrupp och därför vill undvika fysiska sammanträden.”

I nästa blogg, ska jag redovisa och kort kommentera de svar jag fick av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) på de tre interpellationerna som ställdes till honom.

Anm. Den första bloggen i denna “serie” är “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”. Den tredje hittar du här ”Politik på distans 3: Interpellationssvar från KSO”.

Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?

Vänersborg har producerat en jubileumsfilm. Den heter “Vänersborg 375 år” och kan ses på YouTube (klicka här). I skrivandes stund är det bara 46 visningar, och det är faktiskt väldigt få, alldeles för få. Fast marknadsföringen har kanske inte riktigt kommit igång än.

Filmen beskriver vad som hände i Vänersborg under jubileumsåret 2019 då Vänersborg fyllde 375 år. Filmen beskriver de olika arrangemangen som stadens invånare kunde glädja sig åt. Den är stundtals intressant med en del både historiska och nutida fakta. Och det finns även många vackra vyer över vår fina stad.

För det handlar om Vänersborgs stad, det handlar inte om kommunen. Även om det finns med en bild från Nordkroken. Det finns dock ingenting från Dalslandsdelen eller Västra Tunhem. Men det är klart, det är ju egentligen staden och inte kommunen som fyllde 375 år…

Ett återkommande tema i filmen, liksom under jubileumsåret, är och var – “Tillsammans”.

Kommunfullmäktiges ordförande Annlena Levin (C) talar en hel del i filmen om – “tillsammans”… Det kanske man måste säga som ordförande i stadens och kommunens högsta beslutande församling. Jag vet inte, men i mina öron som äldre politiker låter det i dessa coronatider tämligen falskt.

Det finns äldre politiker i kommunen, inte bara jag. Och det finns många som tillhör en riskgrupp, det finns många som har anhöriga som tillhör en riskgrupp. Det finns även personer som helt enkelt inte vill ta några risker att smittas av Covid-19. Det finns alltså många personer som inte vill och kan träffas fysiskt. Dessa politiker utestängs från att delta i Vänersborgs politiska liv.

Tillsammans?

De styrande i Vänersborg har sjösatt en “lösning” för dessa politiker, men den är i det närmaste pinsam. Det är helt enkelt ingen lösning.

“Lösningen” går ut på att politikerna inte ska behöva finnas i själva sammanträdesrummet när det är politiska möten, t ex sitta i samma rum som presidiet i kommunstyrelsen eller barn- och utbildningsnämnden. Istället kan de, och måste, vara fysiskt närvarande i ett angränsande rum i Vänersborgs kommunhus.

“… har det därför iordningställts fem sammanträdesrum till förfogande för sammanträde på distans i kommunhuset. … I rummen kommer olika antal ledamöter kunna delta på distans … I varje rum kommer en tjänsteperson att närvara för att säkerställa att inga obehöriga personer vistas i rummet…”

Delta på distans är alltså för de styrande i Vänersborg att det ska vara en vägg mellan de olika partigrupperna i kommunhuset… Det är alltså inte möjligt att delta på distans hemifrån eller från annan plats än kommunhuset.

Det är som ordförande i kommunstyrelsen och ordförande i PFU skrev i en skrivelse angående fysisk närvaro i kommunhuset:

“för vissa ledamöter och ersättare är detta inte ett alternativ”

Virus överlever ju på ytor som andra har tagit på, sprids via ventilationen, aerosoler svävar – beroende på storlek – längre eller kortare tid i rummet. Ju längre man befinner sig i samma rum som andra desto större är spridningsrisken.

Vänersborgs “lösning” innebär med andra ord att politiker i riskgrupper mm i praktiken utestängs från att delta i det politiska livet. Och det är som jag ser det en slags diskriminering.

Tillsammans?

Det får enligt min mening inte gå till så här. Syftet med deltagande på distans är och måste ju vara att alla ledamöter ska ha möjlighet att delta på sammanträden och i det politiska livet.

Vänersborg är, tycks det, tämligen ensam om sin definition av sammanträden och deltaganden på distans. “Distans” betyder att det råder ett fysiskt avstånd mellan personer. Tegnell talar om 2-3 meter när Folkhälsomyndigheten rekommenderar “social distans”. När gymnasieskolorna införde undervisning på distans innebar det att eleverna studerade hemifrån, och läraren kunde också befinna sig hemma. Det betyder det också för Västra Götalandsregionen och Kunskapsförbundet Väst som tillåter politikerna att närvara på sammanträdena på distans via “länk”, t ex hemifrån.

Den 3 juni hade Dagens Samhälle, tidningen från och för Sveriges Kommuner och Regioner, en artikel om digitala möten – “Så ska digitala möten genomföras säkrare”. Artikeln slutade med orden:

“Nu blir det lättare för dem att vara politiskt engagerade och delta hemifrån.”

Artikeln handlade till stor del om Karlskronas kommun. Karlskrona har nämligen haft två helt digitala kommunfullmäktigesammanträden. På distans, endast presidiet har varit fysiskt närvarande i en lokal.

Jag skrev till Karlskrona kommun och frågade om digitala möten på distans innebar att ledamöterna inte behövde vara fysiskt närvarande i ett rum på kommunhuset. Det var tydligen lite svårt att förstå frågan, så jag fick upprepa den och göra den ännu tydligare. Då fick jag svaret:

“Du kan sitta var du vill, vi hade en ledamot som deltog från sin traktor.”

Jag har i (minst) två bloggar beskrivit hur de styrande har bestämt sig för att utforma och organisera Vänersborgs politiska liv under corona-pandemin – se “Den politiska Corona-krisen (1/2)” och “Den politiska Corona-krisen (2/2)”.

Och utifrån bloggarna skrev jag fyra interpellationer om sammanträden och deltagande på distans till det senaste sammanträdet med kommunfullmäktige. Tre av dem ställdes till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

Interpellationer ska ju vara förhållandevis korta och kärnfulla och ha fokus på en fråga. Det är därför det blev tre interpellationer till Augustsson. Interpellationerna hade även lite olika infallsvinklar på de skrivelser som Augustsson tillsammans med kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) respektive PFU:s ordförande Kenneth Borgmalm (S) hade författat. Och skickat ut som officiella och gällande bestämmelser för Vänersborgs kommun. Du kan ladda ner de tre interpellationerna här: 1. “Sammanträde på distans”, 2. “Särbehandling av ledamöter” och 3. “Lyssna på distans”.

Den 4:e interpellationen ställdes till Mats Andersson (C). Som ordförande i barn- och utbildningsnämnden kan ordförande Andersson själv bestämma hur deltagande på distans får gå till. Du kan läsa interpellationen till Mats Andersson här: “Sammanträde på distans”.

Jag kommer senare att redovisa de skriftliga svar som jag har fått av Benny Augustsson (S), Kenneth Borgmalm (S) och Mats Andersson (C).

Tillsammans?

Anm. Du kan läsa del 2 här: ”Politik på distans 2: Interpellationssvar” och del 3 här: ”Politik på distans 3: Interpellationssvar från KSO”.

Skillnad på teori och praktik…? (1/2)

2 januari, 2020 3 kommentarer

Det har väl inte undgått någon politisk intresserad att Vänersborg under den nya mandatperioden har visat en i det närmaste total brist på miljö- och klimattänk. I våras skövlades den tätortsnära skogen vid Kindblomsvägen i Blåsut (se “Skogen avverkas vid Kindblomsvägen”) och nu senast skogen vid Mariedal Östra (se “Miljö i teori och praktik”). Och i tur står skogsdungarna/skogarna vid kvarteret Påfågelögat på Mariedal (se “Påfågelsskogen i Mariedal”) och vid Mariedalskolan (se “Mariedal: Ingen konsekvensanalys!”). De ska också bort. Och med dom kommer en stor del av den tätortsnära skogen att ha försvunnit i centrala Vänersborg.

Men det är väl som arbetarkommunens ordförande Elisabeth Bohlin (S) sa i fullmäktigedebatten i juni om Mariedal:

”man kan inte ha rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”

Nä, självklart… Det som står i Grönplanen om att…

“Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”

…eller som det står i Vänersborgs Miljöprogram 2030 att… 

“Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet.”

… gäller bara i teorin. Det är bara fina ord som förgyller kommunens planer, policies och program så länge kommunen inte behöver marken…

Jag skrev en blogg om den stora skillnad som finns i Vänersborg när det gäller miljö- och klimatfrågor – mellan teori och praktik. (Se “Miljö i teori och praktik”.) Det blev en debattartikel i TTELA, som dock aldrig publicerades. Den var för lång… (Jämför gärna med dagens insändare/debattartikel om cykeln, se här, på 4.500 tecken…) Det blev istället en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), den främste företrädaren för det stora betongpolitiska blocket i Vänersborg.

Interpellationen lämnades in dagen före fullmäktigesammanträdet den 18 december. Tanken var att Augustsson skulle besvara interpellationen den 12 februari. Då skulle fler kunna sätta sig in i problematiken och delta i debatten. Tänkte jag. Men så blev det inte. Benny Augustsson besvarade den direkt i december. Visst blev det en debatt, men inte riktigt så omfattande och djuplodande som jag hade hoppats.

I slutet av denna blogg så återger jag min interpellation i sin helhet. Här nöjer jag mig med själva frågorna som avslutade interpellationen:

“Vad är meningen med att utveckla gröna planer om det inte finns några konkreta och ärliga avsikter att förverkliga dem?”
“Hur märker vänersborgarna att miljöfrågorna i kommunens planer, policies och program, t ex Miljöprogram 2030, samverkansgrupper och dokument betyder något för den praktiska politiken i Vänersborg?”

Benny Augustssons (S) skriftliga interpellationssvar löd som följer:

“Utöver vad Stefan Kärvling räknat upp när det gäller planer så finns det också ett bostadsförsörjningsprogram som godkändes av Kommunfullmäktige den 21 juni 2017 som talar om att vi behöver bygga minst 160 bostäder per år i varierat utbud i Vänersborgs kommun.
Det finns både konkreta och ärliga avsikter med dom planer och program som finns. Dom används som underlag för översiktsplan och fördjupade översiktsplaner. Dom används som underlag för framtagande av våra detaljplaner. Givetvis så kan intressena i respektive plan och program gå isär men det är dom avvägandena som kommer i dom förslag till planer som sen politiken får fatta beslut om. Senast i raden var detaljplan för Galeasen.
Om Vänersborgarna läser på förslagen till detaljplaner så ser man vilka hänsyn man tagit i respektive plan.
Vi bildade en Samverkansgrupp för hållbar utveckling och miljö för att få verkstad i arbetet med Agenda 2030. Det var också samverkansgruppen som tog fram förslaget att ansöka till Glokala Sverige för att därigenom få större kunskap, och samarbete med andra kommuner i arbetet med dom 17 hållbarhetsmålen och dom 169 delmålen i Agenda 2030.”

Det var också detta som Augustsson framförde i den (muntliga) debatt som följde i fullmäktige.

Det svar som Benny Augustsson (S) framförde, skriftligt och muntligt, tolkar jag som att mina “misstankar” var riktiga. De gröna planerna för ett attraktivt och långsiktigt hållbart Vänersborg är underordnade andra planer. De används bara till, som Augustsson skrev:

“underlag för översiktsplan och fördjupade översiktsplaner.”

Som inte är bindande, utan som i sin tur bara används som underlag för detaljplaner. Det är detaljplanerna som gäller. De “gröna” planerna och programmen gäller bara så länge de inte krockar med andra intressen, dvs står i vägen för framför allt bostadsförsörjningsprogrammet. Och då betyder inte heller planerna och programmen något för den praktiska politiken i Vänersborg.

Benny Augustsson skrev också i svaret:

“Om Vänersborgarna läser på förslagen till detaljplaner så ser man vilka hänsyn man tagit i respektive plan.”

En detaljplan betyder ju i sig, i praktiken, oftast ett ingrepp i naturen, att naturvärden ska försvinna och tas bort. Men då ska “hänsyn” tas skriver Augustsson, dvs, det ska “förstöras” typ så lite som möjligt. Men det är ändå byggandet som har prioritet. (Självklart måste det byggas nytt. Men frågan är var och vilken natur som ska förstöras. Och det finns väldigt positiva exempel på hur åtgärder kan förändra natur till det positiva, men de har jag inte hittat i Vänersborg.)

Det fanns ingen miljökonsekvensbeskrivning i detaljplanen för Mariedal Östra. Det fanns däremot en “Behovsbedömning av miljöbedömning” daterad den 10 november 2009. I den slogs det fast att:

“Det blivande planområdet består till största delen av kuperad skogsmark i direkt anslutning till bebyggelsen.”

Det stod inget mer. Det stod inget om den biologiska mångfalden, natur- och kulturmiljövärden, friluftsändamål, livsbetingelser för invånarna eller hälsosamma och inspirerande miljöer för barnen. Det stod bara att planområdet inte låg i ett Natura 2000-område och att:

“byggnadsförvaltningen bedömer att genomförandet av planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planen behöver därför inte miljöbedömas.”

Så var det med den “hänsynen” i den detaljplanen…

Det gjordes inte heller någon miljökonsekvensbedömning för avverkningen vid Kindblomsvägen. Kommunen bedömde inte att skövlingen av skogen innebar någon “betydande miljöpåverkan”…

Med andra ord, det är skillnad på teori och praktik…

I interpellationsdebatten var också samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) uppe i talarstolen, liksom Lutz Rininsland (V) och Gunnar Lidell (M). Tyvärr så strulade inspelningen av sammanträdet så det går inte att lyssna på anförandena i efterhand.

Här följer slutligen min interpellation (i sin helhet) som lämnades in den 18 december och som alltså besvarades dagen efter.

===

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande

Skillnad på teori och praktik…?

I Vänersborg upprättas det kontinuerligt och ofta planer, policies och program av olika slag. Kommunen organiserar också olika råd och samverkansgrupper. Det söks pengar från skilda håll, och ibland får kommunen bidrag från t ex staten för att starta samarbetsgrupper, anställa folk och för att producera dokument.

Det görs ofta ett bra jobb från kommunens tjänstemän och experter, men den politiska viljeinriktningen och styrningen leder ofta åt ett annat håll. Politikers vilja att nå andra, mer konkreta och kanske också kortsiktiga mål, som t ex ekonomiska, övertrumfar oftast de planer och program som finns beslutade för ett attraktivt och långsiktigt hållbart Vänersborg…

Ofta hittas denna “konflikt” på miljöområdet. Det är faktiskt svårt att hitta tecken på miljömedvetenhet och miljöarbete i den vardagliga, praktiska politiken i Vänersborgs kommun.

1. I Vänersborg finns en “Grönplan”. Den antogs av kommunfullmäktige i april 2009. Grönplanen beskriver vilken betydelse de gröna miljöerna har för människors hälsa och livskvalitet och planen betonar t ex att de gröna områdena måste ligga nära bostäderna för att utnyttjas.

2. Vänersborg har också ett miljöprogram. Miljöprogram 2030, som antogs av kommunfullmäktige i februari 2016, börjar med att redovisa de 16 nationella miljömål som den svenska riksdagen antog i april 1999. Och det slås fast att:

“Vänersborgs kommun har sedan början av 2000-talet arbetat med lokala miljömål för att uppfylla de nationella miljömålen.”

Mål 12 i de nationella miljömålen har beteckningen “Levande skogar”. Kommunen konkretiserar vad “Levande skogar” innebär för Vänersborg:

“Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet.”

3. Vänersborg har också en skogsbruksplan. Den antogs av kommunfullmäktige 1992 och gäller fram till årsskiftet. (Enligt uppgift jobbas det just nu med frågan om en framtida policy.) I skogsbruksplanen beskrivs all skog som finns i kommunen.

Jag har tittat på det fd skogsområdet på Mariedal Östra som exempel. Mariedal Östra är i skogsbruksplanen uppdelad i tre “avdelningar”. I beskrivningarna hittar vi formuleringar som “bostadsnära”, “högstammigt barrbestånd i tätortsnära läge”, “mycket strövstigar i området” och för hela skogsområdet står det:

“anpassad avverkning.”

Det “anpassade avverkningen” handlar om “gallring” och i en avdelning om “ljushuggning”. Det står inte något i skogsbruksplanen om att skogen ska huggas ner…

4. I november beslöt kommunstyrelsen att Vänersborgs kommun ska ansöka om deltagande i Glokala Sverige. Glokala Sverige är ett kommunikation- och utbildningsprojekt med syfte att stärka kunskap och engagemang om Agenda 2030.

Agenda 2030 innebär att alla medlemsländer i FN har förbundit sig att arbeta för att nå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Agendan har ställt upp 17 mål som ska bidra till socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Två av målen är “Hållbara städer och samhällen”, som t ex handlar om att minska städernas negativa miljöpåverkan och tillhandahålla grönområden, och “Bekämpa klimatförändringarna”, som bland annat handlar om att förbättra medvetenheten om klimatförändringarna…

Mina ögon fastnar dock särskilt på målet “Ekosystem och biologisk mångfald”. Målet konkretiseras med följande ord:

“För ett hållbart nyttjande av landsbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.”

I två av delmålen kan vi vidare läsa:

* “Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar…”

* “Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen.”

Det finns många visionära tankar och planer i kommunen. Det finns många fina ord i fina dokument om hur Vänersborg ska bli attraktivt och långsiktigt hållbart. I praktiken vet jag inte vad de betyder eller har betytt. För skogen i Mariedal östra (och vid Kindblomsvägen) har de uppenbarligen inte betytt någonting. Och man kan undra vad poängen är med att utveckla den ena gröna planen efter den andra om det inte finns några konkreta avsikter att förverkliga målen i dem.

Det är stor skillnad mellan teori och praktik i Vänersborg.

Med anledning av ovanstående så skulle jag vilja ställa några frågor till kommunstyrelsens ordförande:

Vad är meningen med att utveckla gröna planer om det inte finns några konkreta och ärliga avsikter att förverkliga dem?

Hur märker vänersborgarna att miljöfrågorna i kommunens planer, policies och program, t ex Miljöprogram 2030, samverkansgrupper och dokument betyder något för den praktiska politiken i Vänersborg?

Vänersborg 17 dec 2019
Stefan Kärvling

==

Anm. Läs ”fortsättningen” på denna blogg: ”Skillnad på teori och praktik…? (2/2)”.

KF (4): Interpellationer om inkluderingspott

2 april, 2018 3 kommentarer

bloggare15I tre bloggar har jag skrivit om ett antal ärenden på fullmäktigesammanträdet i onsdags. (Se ”Marknadsföring och kommunala bidrag”, ”Inga pengar till BUN och ”Cyklar, Huvudnäs och frikadeller”.) Idag tänkte jag avsluta rapporteringen med att nämna några ord om de debatter som Vänsterpartiet förde med socialdemokraternas Marie Dahlin (S) angående den så kallade sociala inkluderingspotten.

pottDen sociala inkluderingspotten är en del i den budget för år 2019 som de styrande partierna i Vänersborg, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, vill införa. Beslut om budgeten fattas dock inte förrän i juni, men eftersom inkluderingspotten är en ny tanke i Vänersborg och hela idén får konsekvenser redan nu för förvaltningarnas och nämndernas arbete med budgeten, så är potten tämligen aktuell. Alla nämnders reaktion måste t ex komma ekonomistaben till handa senast den 23 april!

nedskarning2Mycket kort om den sociala inkluderingspotten. Den sociala inkluderingspotten ska bestå av 19,3 milj kr och användas till att ”motverka utanförskap i kommunen”. De drygt 19 milj ska bland annat tas från barn- och utbildningsnämnden, 6,5 milj, och socialnämnden 9 milj. (Jag har försökt förklara vad social inkluderingspott är mer utförligt här: ”Förslaget från S+C+MP”.)

Debatterna orsakades alltså av att Vänsterpartiet hade ställt två interpellationer till kommunstyrelsens ordförande.

lutzKF2Först ställde Lutz Rininsland (V) följande fråga (interpellation) till Marie Dahlin (S):

”Varför väljer kommunstyrelsens ordförande att lägga ett ofullständigt förslag i slutet av en mandatperiod?”

Det går att läsa både interpellationen och Marie Dahlins skriftliga svar i sin helhet på Vänsterpartiets hemsida. (Se ”Det här var en blandning av gammalt och nytt”.)

Marie_Dahlin3Det skriftliga interpellationssvaret var väl egentligen inget riktigt svar på frågan som formulerades i interpellationen. Istället ställde kommunstyrelsens ordförande ett flertal egna frågor till Rininsland och till Vänsterpartiet. Ett litet annorlunda grepp från Marie Dahlin… Lite psykologiskt skulle man väl kunna påstå, besvara en fråga med en motfråga… Det fanns väl för övrigt också en del att önska i den ton som Dahlin använde i sitt svar…

Debatten blev sakligare och bättre. Marie Dahlin betonade gång på gång att hon var jätteorolig för kommunens ekonomi. Vi är på väg in i en lågkonjunktur och de statliga bidragen minskar.

”Vi måste skaffa intäkter för kommunens räkning. Det gör vi genom att skaffa folk jobb.”

Sa Marie Dahlin.

no_money3Och visst är tanken fin. Men hur ska Vänersborgs kommun kunna skaffa jobb åt alla arbetslösa? Och med bara 19 miljoner kr till sitt förfogande? Dessutom undrar jag om det riktigt är kommunens ansvar. Sedan kan man ju inte komma ifrån att det alltid är ett standardargument från de som har makten att välfärden måste räddas – genom att minska den… Och varför ska det alltid vara barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka som ska rädda välfärden?

Rininsland menade att nämnder och förvaltningar redan idag arbetar med social inkludering. Han undrade på vilket sätt potten skulle göra jobbet bättre. Rininsland menade också att förslaget skulle ha kommit tidigare, om det var seriöst menat, och inte alldeles i slutet av mandatperioden. Dessutom har det inte kommit något förslag från de styrande om hur regelverket för inkluderingspotten ska se ut. Vem ska få ta del av potten och under vilka villkor?

Rininsland betonade också att Vänsterpartiet inte var motståndare till social inkludering, bara till potten.

Bo Carlsson (C) kom till Dahlins undsättning och lyfte pottens betydelse för personer med handikapp. Det här arbetar socialförvaltningen med för jämnan, påpekade Rininsland.

sverigedemokraternaDet på sätt och vis mest intressanta inlägget kom Kurt Karlsson (SD) med. Han var emot den sociala inkluderingspotten. Det var en nyhet. När kommunstyrelsen behandlade ärendet den 28 februari så deltog nämligen inte sverigedemokraterna i beslutet. (Kurt Karlsson själv var dock inte närvarande.) Det var det som överhuvudtaget gjorde det möjligt för Marie Dahlins förslag att bli till beslut. Eftersom den borgerliga oppositionen liksom Vänsterpartiet redan har tagit avstånd från inkluderingspotten, så betyder den sverigedemokratiska svängningen att inkluderingspotten inte blir av. Såvida inget parti ändrar åsikt tills juni, så kommer en majoritet i fullmäktige att rösta ned förslaget.

karvling_talarstol2Så var det min tur att få svar från Marie Dahlin.

Min fråga löd (se ”Interpellation till Marie Dahlin”):

”Hur tänker ni, som föreslog denna finansiering av den sociala inkluderingspotten, att förskolan och grundskolan ska möta besparingskraven med avseende på problematiken kring läsår kontra budgetår?”

Jag hade precis som Lutz Rininsland fått ett skriftligt svar från Dahlin innan sammanträdet. (Se ”Interpellationssvar från Marie Dahlin”.) Dahlin svarade enligt min mening inte på frågan, dvs hur BUN ska hantera ett budgetår när det är läsåret som ligger till grund för skolornas organisation – och ett läsår sträcker sig över två budgetår. Det var nämndens och förvaltningens uppgift menade Dahlin.

budgetMarie Dahlin (S) hävdade att det var för skolans skull som fullmäktige tog budgeten i juni och inte i november. Och så sa Dahlin:

”Det är tack vare att vi har lagt budgeten i juni som man har hösten på sig att spara inför nästkommande läsår.”

Det kändes som en typisk ”Freudian slip”…

”Spara”… Aha, det är det som är syftet med inkluderingspotten…

Grundskolan skulle behöva en budget på 2 år eller ännu hellre 3 år. Det skulle underlätta planering och kontinuitet. Jag tror att jag ska motionera om det. Det är nog lättare än att få Marie Dahlin att se problemet, och ändra uppfattning.

question_mark2Jag menade också att det ekonomiska rambeslut som S+C+MP tog i kommunstyrelsen ställer till problem för förvaltningen. Nu måste man leta besparingar och kanske säga upp pedagoger, öka klasstorlekarna mm.

Dahlin betraktade emellertid rambeslutet som en fråga:

”När vi sätter ramarna för nämnden så vill vi ha en konsekvens. Det är för mig att ställa en fråga till… hur mår nämnden, hur klarar man av det här. Sen kommer budgetförslaget i skarpt läge. Det är det jag menar när vi ställer en fråga till nämnden.”

nej2Om det hade varit så hade det varit enkelt. BUN hade bara kunnat skicka tillbaka rambeslutet och säga – nej! Vi vill och kan inte spara…

Det sades mer om den sociala inkluderingspotten, men detta var kanske det viktigaste. Alla politiskt intresserade kommer definitivt att få höra mer om denna pott under året. Inte minst när det närmar sig budgetbeslutet i juni. Och framför allt, den sociala inkluderingspotten blir säkerligen en valfråga. Det ser ut att bli ett vallöfte för S+C+MP.

Interpellationssvar från Marie Dahlin (S)

skriva2När jag som bäst förberedde några anföranden inför onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige så damp det ner ett skriftligt svar på min interpellation till Marie Dahlin (S).

Det går att läsa min interpellation genom att klicka här – ”Konsekvenser av den sociala inkluderingspotten”. I interpellationen ställde jag, efter en liten beskrivning av bakgrunden, följande fråga till Dahlin:

”Hur tänker ni, som föreslog denna finansiering av den sociala inkluderingspotten, att förskolan och grundskolan ska möta besparingskraven med avseende på problematiken kring läsår kontra budgetår?”

interpelJag publicerar Marie Dahlins svar utan några som helst kommentarer, dom sparar jag till interpellationsdebatten. Men vem vet, det kanske finns några andra som vill ”svara” nu, till mig personligen eller som kommentar. Det kanske till och med är några av fullmäktiges ledamöter som vill delta i onsdagens debatt… I en interpellationsdebatt får nämligen vem som helst av fullmäktiges ledamöter delta. Nu får de tid och möjlighet att förbereda sig…

==========

Svar på interpellation från Stefan Kärvling

När det gäller barn- och utbildningsnämnden så är jag väl medveten om att de jobbar med läsår, det borde hela kommunfullmäktige vara.
Det är för barn- och utbildningsnämndens skull vi tar våra budgetbeslut i juni och inte under hösten som en del andra kommuner gör.
När beslutet kommer i juni har nämnden ev justeringar att göra under resten av halvåret 2018 för att komma i fas 1 januari 2019.
Det fungerar ju när nämnden FÅR pengar med läsår i verksamheten.
Att jag ska kunna svara på frågan hur BUN ska kunna göra sin besparing, det är ju en konstig retorik. Det är ju vi som ställt frågan till BUN. En besparing behöver ju inte alltid innebära minskad personal – det finns ju andra sätt. Jag utgår ifrån att barn och utbildningsnämnden alltid går igenom verksamhet för verksamhet för att göra rätt bedömning av besparingsåtgärd.

Eftersom Stefan inte frågar något om själva social inkluderingspott så behöver jag inte utveckla det.

Men det allmänna budgetläget, för att föregripa budgetdebatten kan jag ju kommentera.
Vi vet redan nu att statsbidragen till Vänersborg kommer att minska fram till 2021, vi har i två prognoser i rad tappat skatteintäkter på de budgeterade medel vi räknat med i kommunen och tappat ca 10 miljoner.
Barn- och utbildningsnämnden ska precis som du säger spara 6 miljoner 485 tusen av totalt 736 miljoner 796 tusen, d v s 0.8 %, i vårt förslag.
Så läget för att dela ut pengar till alla våra nämnder som har behov, vilket alla har, finns inte riktigt. Då har jag ännu inte nämnt våra investeringar som behöver göras och driften för dessa.
Jo, det klart vi kan låna till driften men det är verkligen inte god ekonomisk hushållning.

Som du säkert vet Stefan har vi haft en del goda år och kunnat dela ut pengar, mycket pengar till nämnderna men nu inför 2019 är vi i ett annat läge.

Jag vet att ni i Vänsterpartiet har jämfört boksluten under flera år tillbaka och sett att vi ”alltid gjort bättre resultat mot budget” men det är ju inte nämndernas förtjänst direkt.
Det är en slump av engångsbelopp av olika slag som har räddat resultaten i bokslut. Men att vara så oansvarig att våga ”räkna med det” kommer inte jag att göra i alla fall.
Sedan vet både du och jag att det är valår, och vad som ev, i form av statsbidrag, kan komma till den kommunala sektorn vet jag inte.
Men eftersom det är ett frågetecken så kan jag inte budgetera med pengar som inte finns.
Som du vet så har vi delat ut pengar vid halvårsbokslutet, och det finns inget som säger att vi inte kan det även under 2019 som vi nu diskuterar.

Vänersborg 180326
Marie Dahlin (S) kommunstyrelsens ordförande

Interpellation till Marie Dahlin

Kommunfullmäktiges nästa sammanträde är inte förrän den 28 mars. Det är ett tag kvar. Men det är det här med den sociala inkluderingspotten… Den ger mig ingen ro.

triumviratLäsare av denna blogg erinrar sig säkert att styret i Vänersborg, S+C+MP, den 28 februari i kommunstyrelsen beslutade att införa en social inkluderingspott nästa år. Pengarna till denna pott ska komma från kommunens nämnder och styrelser. De ska alltså få mindre pengar. Barn- och Utbildningsnämnden ska t ex få 6,5 milj kr mindre år 2019… (Se ”S+C+MP: BUN och socialnämnden ska skära ner”.)

nedskarning2Det innebär att alla förvaltningar nu måste leta besparingar i verksamheten. Och det är illa nog. Men det finns en aspekt av nedskärningarna för barn- och utbildningsnämnden som jag inte är säker på att Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) har tänkt på. Och denna ”lilla aspekt” kan slå väldigt hårt på grundskolans verksamhet.

Det handlar om att skolan arbetar med läsår…

Och därför tänkte jag ställa en fråga, en interpellation, till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Jag lämnade in frågan/interpellationen i torsdags. Det betyder att Dahlin kommer att svara på den på nästa fullmäktigesammanträde. Om jag hade lämnat in frågan typ strax innan den 28 mars, så hade jag inte fått något svar förrän i april.

Här följer min interpellation:

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin:

V_logga_mindreKonsekvenser av den sociala inkluderingspotten

Kommunstyrelsens, dvs S+C+MP, beslut om budgetramarna den 28 februari innebär att en ”social inkluderingspott” ska skapas nästa år. Pengar till den ska avsättas genom att nämnderna får mindre pengar år 2019 än vad de fick i år. Det betyder att de styrande partierna vill minska budgetramen för barn- och utbildningsnämnden nästa år med totalt 6,485 miljoner kr.

Barn- och utbildningsförvaltningen måste nu börja planera för besparingar och nedskärningar. Det innebär att förvaltningen måste sätta sig ner och se vad som ska skäras ner i verksamheten och vilka konsekvenser det får.

För barn- och utbildningsnämndens del blir problemen stora och då tänker jag inte bara på hur nämnden ska möta växande behov med mindre pengar.

Skolan arbetar med läsår, och inte med budgetår. En nedskärning av de ekonomiska resurserna på vårterminen 2019 är därför knappast möjlig. Det går nämligen inte att ändra en organisation, dvs klassammansättning, scheman, tjänstefördelning etc, mitt under ett läsår.

Barn- och utbildningsnämnden har att välja mellan två alternativ.

Det första alternativet är att nämnden måste möta vårens nedskärningar (2019) med förändringar och nedskärningar redan under höstterminen 2018. Organisationen på hösten måste ju anpassas till vårterminens ekonomiska resurser. Det är ju samma läsår.

Det andra alternativet är att ta hela besparingen följande läsår, 2019-2020. Det betyder att hela budgetårets neddragning görs på höstterminen 2019. Det blir då en besparing på 13 miljoner kr. Detta alternativ är tämligen omöjligt att genomföra utan att det får oöverstigliga konsekvenser för barn och ungdomar, föräldrar och pedagoger.

Kommunstyrelsens rambeslut innebär att rektorers, förskolechefers och förvaltningens förutsättningar redan nu förändras. Redan under våren måste frågor ställas som måste besvaras innan sommarledigheterna: hur ska 6,5 miljoner sparas? vad ska skäras ner? ska klasserna göras större? ska pedagoger friställas? Och hur löser vi problematiken kring läsår kontra budgetår? osv.

karvlingFråga:

Hur tänker ni, som föreslog denna finansiering av den sociala inkluderingspotten, att förskolan och grundskolan ska möta besparingskraven med avseende på problematiken kring läsår kontra budgetår?

%d bloggare gillar detta: