Arkiv

Archive for the ‘Interpellation’ Category

Skillnad på teori och praktik…? (1/2)

2 januari, 2020 3 kommentarer

Det har väl inte undgått någon politisk intresserad att Vänersborg under den nya mandatperioden har visat en i det närmaste total brist på miljö- och klimattänk. I våras skövlades den tätortsnära skogen vid Kindblomsvägen i Blåsut (se “Skogen avverkas vid Kindblomsvägen”) och nu senast skogen vid Mariedal Östra (se “Miljö i teori och praktik”). Och i tur står skogsdungarna/skogarna vid kvarteret Påfågelögat på Mariedal (se “Påfågelsskogen i Mariedal”) och vid Mariedalskolan (se “Mariedal: Ingen konsekvensanalys!”). De ska också bort. Och med dom kommer en stor del av den tätortsnära skogen att ha försvunnit i centrala Vänersborg.

Men det är väl som arbetarkommunens ordförande Elisabeth Bohlin (S) sa i fullmäktigedebatten i juni om Mariedal:

”man kan inte ha rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”

Nä, självklart… Det som står i Grönplanen om att…

“Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”

…eller som det står i Vänersborgs Miljöprogram 2030 att… 

“Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet.”

… gäller bara i teorin. Det är bara fina ord som förgyller kommunens planer, policies och program så länge kommunen inte behöver marken…

Jag skrev en blogg om den stora skillnad som finns i Vänersborg när det gäller miljö- och klimatfrågor – mellan teori och praktik. (Se “Miljö i teori och praktik”.) Det blev en debattartikel i TTELA, som dock aldrig publicerades. Den var för lång… (Jämför gärna med dagens insändare/debattartikel om cykeln, se här, på 4.500 tecken…) Det blev istället en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), den främste företrädaren för det stora betongpolitiska blocket i Vänersborg.

Interpellationen lämnades in dagen före fullmäktigesammanträdet den 18 december. Tanken var att Augustsson skulle besvara interpellationen den 12 februari. Då skulle fler kunna sätta sig in i problematiken och delta i debatten. Tänkte jag. Men så blev det inte. Benny Augustsson besvarade den direkt i december. Visst blev det en debatt, men inte riktigt så omfattande och djuplodande som jag hade hoppats.

I slutet av denna blogg så återger jag min interpellation i sin helhet. Här nöjer jag mig med själva frågorna som avslutade interpellationen:

“Vad är meningen med att utveckla gröna planer om det inte finns några konkreta och ärliga avsikter att förverkliga dem?”
“Hur märker vänersborgarna att miljöfrågorna i kommunens planer, policies och program, t ex Miljöprogram 2030, samverkansgrupper och dokument betyder något för den praktiska politiken i Vänersborg?”

Benny Augustssons (S) skriftliga interpellationssvar löd som följer:

“Utöver vad Stefan Kärvling räknat upp när det gäller planer så finns det också ett bostadsförsörjningsprogram som godkändes av Kommunfullmäktige den 21 juni 2017 som talar om att vi behöver bygga minst 160 bostäder per år i varierat utbud i Vänersborgs kommun.
Det finns både konkreta och ärliga avsikter med dom planer och program som finns. Dom används som underlag för översiktsplan och fördjupade översiktsplaner. Dom används som underlag för framtagande av våra detaljplaner. Givetvis så kan intressena i respektive plan och program gå isär men det är dom avvägandena som kommer i dom förslag till planer som sen politiken får fatta beslut om. Senast i raden var detaljplan för Galeasen.
Om Vänersborgarna läser på förslagen till detaljplaner så ser man vilka hänsyn man tagit i respektive plan.
Vi bildade en Samverkansgrupp för hållbar utveckling och miljö för att få verkstad i arbetet med Agenda 2030. Det var också samverkansgruppen som tog fram förslaget att ansöka till Glokala Sverige för att därigenom få större kunskap, och samarbete med andra kommuner i arbetet med dom 17 hållbarhetsmålen och dom 169 delmålen i Agenda 2030.”

Det var också detta som Augustsson framförde i den (muntliga) debatt som följde i fullmäktige.

Det svar som Benny Augustsson (S) framförde, skriftligt och muntligt, tolkar jag som att mina “misstankar” var riktiga. De gröna planerna för ett attraktivt och långsiktigt hållbart Vänersborg är underordnade andra planer. De används bara till, som Augustsson skrev:

“underlag för översiktsplan och fördjupade översiktsplaner.”

Som inte är bindande, utan som i sin tur bara används som underlag för detaljplaner. Det är detaljplanerna som gäller. De “gröna” planerna och programmen gäller bara så länge de inte krockar med andra intressen, dvs står i vägen för framför allt bostadsförsörjningsprogrammet. Och då betyder inte heller planerna och programmen något för den praktiska politiken i Vänersborg.

Benny Augustsson skrev också i svaret:

“Om Vänersborgarna läser på förslagen till detaljplaner så ser man vilka hänsyn man tagit i respektive plan.”

En detaljplan betyder ju i sig, i praktiken, oftast ett ingrepp i naturen, att naturvärden ska försvinna och tas bort. Men då ska “hänsyn” tas skriver Augustsson, dvs, det ska “förstöras” typ så lite som möjligt. Men det är ändå byggandet som har prioritet. (Självklart måste det byggas nytt. Men frågan är var och vilken natur som ska förstöras. Och det finns väldigt positiva exempel på hur åtgärder kan förändra natur till det positiva, men de har jag inte hittat i Vänersborg.)

Det fanns ingen miljökonsekvensbeskrivning i detaljplanen för Mariedal Östra. Det fanns däremot en “Behovsbedömning av miljöbedömning” daterad den 10 november 2009. I den slogs det fast att:

“Det blivande planområdet består till största delen av kuperad skogsmark i direkt anslutning till bebyggelsen.”

Det stod inget mer. Det stod inget om den biologiska mångfalden, natur- och kulturmiljövärden, friluftsändamål, livsbetingelser för invånarna eller hälsosamma och inspirerande miljöer för barnen. Det stod bara att planområdet inte låg i ett Natura 2000-område och att:

“byggnadsförvaltningen bedömer att genomförandet av planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planen behöver därför inte miljöbedömas.”

Så var det med den “hänsynen” i den detaljplanen…

Det gjordes inte heller någon miljökonsekvensbedömning för avverkningen vid Kindblomsvägen. Kommunen bedömde inte att skövlingen av skogen innebar någon “betydande miljöpåverkan”…

Med andra ord, det är skillnad på teori och praktik…

I interpellationsdebatten var också samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) uppe i talarstolen, liksom Lutz Rininsland (V) och Gunnar Lidell (M). Tyvärr så strulade inspelningen av sammanträdet så det går inte att lyssna på anförandena i efterhand.

Här följer slutligen min interpellation (i sin helhet) som lämnades in den 18 december och som alltså besvarades dagen efter.

===

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande

Skillnad på teori och praktik…?

I Vänersborg upprättas det kontinuerligt och ofta planer, policies och program av olika slag. Kommunen organiserar också olika råd och samverkansgrupper. Det söks pengar från skilda håll, och ibland får kommunen bidrag från t ex staten för att starta samarbetsgrupper, anställa folk och för att producera dokument.

Det görs ofta ett bra jobb från kommunens tjänstemän och experter, men den politiska viljeinriktningen och styrningen leder ofta åt ett annat håll. Politikers vilja att nå andra, mer konkreta och kanske också kortsiktiga mål, som t ex ekonomiska, övertrumfar oftast de planer och program som finns beslutade för ett attraktivt och långsiktigt hållbart Vänersborg…

Ofta hittas denna “konflikt” på miljöområdet. Det är faktiskt svårt att hitta tecken på miljömedvetenhet och miljöarbete i den vardagliga, praktiska politiken i Vänersborgs kommun.

1. I Vänersborg finns en “Grönplan”. Den antogs av kommunfullmäktige i april 2009. Grönplanen beskriver vilken betydelse de gröna miljöerna har för människors hälsa och livskvalitet och planen betonar t ex att de gröna områdena måste ligga nära bostäderna för att utnyttjas.

2. Vänersborg har också ett miljöprogram. Miljöprogram 2030, som antogs av kommunfullmäktige i februari 2016, börjar med att redovisa de 16 nationella miljömål som den svenska riksdagen antog i april 1999. Och det slås fast att:

“Vänersborgs kommun har sedan början av 2000-talet arbetat med lokala miljömål för att uppfylla de nationella miljömålen.”

Mål 12 i de nationella miljömålen har beteckningen “Levande skogar”. Kommunen konkretiserar vad “Levande skogar” innebär för Vänersborg:

“Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet.”

3. Vänersborg har också en skogsbruksplan. Den antogs av kommunfullmäktige 1992 och gäller fram till årsskiftet. (Enligt uppgift jobbas det just nu med frågan om en framtida policy.) I skogsbruksplanen beskrivs all skog som finns i kommunen.

Jag har tittat på det fd skogsområdet på Mariedal Östra som exempel. Mariedal Östra är i skogsbruksplanen uppdelad i tre “avdelningar”. I beskrivningarna hittar vi formuleringar som “bostadsnära”, “högstammigt barrbestånd i tätortsnära läge”, “mycket strövstigar i området” och för hela skogsområdet står det:

“anpassad avverkning.”

Det “anpassade avverkningen” handlar om “gallring” och i en avdelning om “ljushuggning”. Det står inte något i skogsbruksplanen om att skogen ska huggas ner…

4. I november beslöt kommunstyrelsen att Vänersborgs kommun ska ansöka om deltagande i Glokala Sverige. Glokala Sverige är ett kommunikation- och utbildningsprojekt med syfte att stärka kunskap och engagemang om Agenda 2030.

Agenda 2030 innebär att alla medlemsländer i FN har förbundit sig att arbeta för att nå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Agendan har ställt upp 17 mål som ska bidra till socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Två av målen är “Hållbara städer och samhällen”, som t ex handlar om att minska städernas negativa miljöpåverkan och tillhandahålla grönområden, och “Bekämpa klimatförändringarna”, som bland annat handlar om att förbättra medvetenheten om klimatförändringarna…

Mina ögon fastnar dock särskilt på målet “Ekosystem och biologisk mångfald”. Målet konkretiseras med följande ord:

“För ett hållbart nyttjande av landsbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.”

I två av delmålen kan vi vidare läsa:

* “Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar…”

* “Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen.”

Det finns många visionära tankar och planer i kommunen. Det finns många fina ord i fina dokument om hur Vänersborg ska bli attraktivt och långsiktigt hållbart. I praktiken vet jag inte vad de betyder eller har betytt. För skogen i Mariedal östra (och vid Kindblomsvägen) har de uppenbarligen inte betytt någonting. Och man kan undra vad poängen är med att utveckla den ena gröna planen efter den andra om det inte finns några konkreta avsikter att förverkliga målen i dem.

Det är stor skillnad mellan teori och praktik i Vänersborg.

Med anledning av ovanstående så skulle jag vilja ställa några frågor till kommunstyrelsens ordförande:

Vad är meningen med att utveckla gröna planer om det inte finns några konkreta och ärliga avsikter att förverkliga dem?

Hur märker vänersborgarna att miljöfrågorna i kommunens planer, policies och program, t ex Miljöprogram 2030, samverkansgrupper och dokument betyder något för den praktiska politiken i Vänersborg?

Vänersborg 17 dec 2019
Stefan Kärvling

KF (4): Interpellationer om inkluderingspott

2 april, 2018 3 kommentarer

bloggare15I tre bloggar har jag skrivit om ett antal ärenden på fullmäktigesammanträdet i onsdags. (Se ”Marknadsföring och kommunala bidrag”, ”Inga pengar till BUN och ”Cyklar, Huvudnäs och frikadeller”.) Idag tänkte jag avsluta rapporteringen med att nämna några ord om de debatter som Vänsterpartiet förde med socialdemokraternas Marie Dahlin (S) angående den så kallade sociala inkluderingspotten.

pottDen sociala inkluderingspotten är en del i den budget för år 2019 som de styrande partierna i Vänersborg, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, vill införa. Beslut om budgeten fattas dock inte förrän i juni, men eftersom inkluderingspotten är en ny tanke i Vänersborg och hela idén får konsekvenser redan nu för förvaltningarnas och nämndernas arbete med budgeten, så är potten tämligen aktuell. Alla nämnders reaktion måste t ex komma ekonomistaben till handa senast den 23 april!

nedskarning2Mycket kort om den sociala inkluderingspotten. Den sociala inkluderingspotten ska bestå av 19,3 milj kr och användas till att ”motverka utanförskap i kommunen”. De drygt 19 milj ska bland annat tas från barn- och utbildningsnämnden, 6,5 milj, och socialnämnden 9 milj. (Jag har försökt förklara vad social inkluderingspott är mer utförligt här: ”Förslaget från S+C+MP”.)

Debatterna orsakades alltså av att Vänsterpartiet hade ställt två interpellationer till kommunstyrelsens ordförande.

lutzKF2Först ställde Lutz Rininsland (V) följande fråga (interpellation) till Marie Dahlin (S):

”Varför väljer kommunstyrelsens ordförande att lägga ett ofullständigt förslag i slutet av en mandatperiod?”

Det går att läsa både interpellationen och Marie Dahlins skriftliga svar i sin helhet på Vänsterpartiets hemsida. (Se ”Det här var en blandning av gammalt och nytt”.)

Marie_Dahlin3Det skriftliga interpellationssvaret var väl egentligen inget riktigt svar på frågan som formulerades i interpellationen. Istället ställde kommunstyrelsens ordförande ett flertal egna frågor till Rininsland och till Vänsterpartiet. Ett litet annorlunda grepp från Marie Dahlin… Lite psykologiskt skulle man väl kunna påstå, besvara en fråga med en motfråga… Det fanns väl för övrigt också en del att önska i den ton som Dahlin använde i sitt svar…

Debatten blev sakligare och bättre. Marie Dahlin betonade gång på gång att hon var jätteorolig för kommunens ekonomi. Vi är på väg in i en lågkonjunktur och de statliga bidragen minskar.

”Vi måste skaffa intäkter för kommunens räkning. Det gör vi genom att skaffa folk jobb.”

Sa Marie Dahlin.

no_money3Och visst är tanken fin. Men hur ska Vänersborgs kommun kunna skaffa jobb åt alla arbetslösa? Och med bara 19 miljoner kr till sitt förfogande? Dessutom undrar jag om det riktigt är kommunens ansvar. Sedan kan man ju inte komma ifrån att det alltid är ett standardargument från de som har makten att välfärden måste räddas – genom att minska den… Och varför ska det alltid vara barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka som ska rädda välfärden?

Rininsland menade att nämnder och förvaltningar redan idag arbetar med social inkludering. Han undrade på vilket sätt potten skulle göra jobbet bättre. Rininsland menade också att förslaget skulle ha kommit tidigare, om det var seriöst menat, och inte alldeles i slutet av mandatperioden. Dessutom har det inte kommit något förslag från de styrande om hur regelverket för inkluderingspotten ska se ut. Vem ska få ta del av potten och under vilka villkor?

Rininsland betonade också att Vänsterpartiet inte var motståndare till social inkludering, bara till potten.

Bo Carlsson (C) kom till Dahlins undsättning och lyfte pottens betydelse för personer med handikapp. Det här arbetar socialförvaltningen med för jämnan, påpekade Rininsland.

sverigedemokraternaDet på sätt och vis mest intressanta inlägget kom Kurt Karlsson (SD) med. Han var emot den sociala inkluderingspotten. Det var en nyhet. När kommunstyrelsen behandlade ärendet den 28 februari så deltog nämligen inte sverigedemokraterna i beslutet. (Kurt Karlsson själv var dock inte närvarande.) Det var det som överhuvudtaget gjorde det möjligt för Marie Dahlins förslag att bli till beslut. Eftersom den borgerliga oppositionen liksom Vänsterpartiet redan har tagit avstånd från inkluderingspotten, så betyder den sverigedemokratiska svängningen att inkluderingspotten inte blir av. Såvida inget parti ändrar åsikt tills juni, så kommer en majoritet i fullmäktige att rösta ned förslaget.

karvling_talarstol2Så var det min tur att få svar från Marie Dahlin.

Min fråga löd (se ”Interpellation till Marie Dahlin”):

”Hur tänker ni, som föreslog denna finansiering av den sociala inkluderingspotten, att förskolan och grundskolan ska möta besparingskraven med avseende på problematiken kring läsår kontra budgetår?”

Jag hade precis som Lutz Rininsland fått ett skriftligt svar från Dahlin innan sammanträdet. (Se ”Interpellationssvar från Marie Dahlin”.) Dahlin svarade enligt min mening inte på frågan, dvs hur BUN ska hantera ett budgetår när det är läsåret som ligger till grund för skolornas organisation – och ett läsår sträcker sig över två budgetår. Det var nämndens och förvaltningens uppgift menade Dahlin.

budgetMarie Dahlin (S) hävdade att det var för skolans skull som fullmäktige tog budgeten i juni och inte i november. Och så sa Dahlin:

”Det är tack vare att vi har lagt budgeten i juni som man har hösten på sig att spara inför nästkommande läsår.”

Det kändes som en typisk ”Freudian slip”…

”Spara”… Aha, det är det som är syftet med inkluderingspotten…

Grundskolan skulle behöva en budget på 2 år eller ännu hellre 3 år. Det skulle underlätta planering och kontinuitet. Jag tror att jag ska motionera om det. Det är nog lättare än att få Marie Dahlin att se problemet, och ändra uppfattning.

question_mark2Jag menade också att det ekonomiska rambeslut som S+C+MP tog i kommunstyrelsen ställer till problem för förvaltningen. Nu måste man leta besparingar och kanske säga upp pedagoger, öka klasstorlekarna mm.

Dahlin betraktade emellertid rambeslutet som en fråga:

”När vi sätter ramarna för nämnden så vill vi ha en konsekvens. Det är för mig att ställa en fråga till… hur mår nämnden, hur klarar man av det här. Sen kommer budgetförslaget i skarpt läge. Det är det jag menar när vi ställer en fråga till nämnden.”

nej2Om det hade varit så hade det varit enkelt. BUN hade bara kunnat skicka tillbaka rambeslutet och säga – nej! Vi vill och kan inte spara…

Det sades mer om den sociala inkluderingspotten, men detta var kanske det viktigaste. Alla politiskt intresserade kommer definitivt att få höra mer om denna pott under året. Inte minst när det närmar sig budgetbeslutet i juni. Och framför allt, den sociala inkluderingspotten blir säkerligen en valfråga. Det ser ut att bli ett vallöfte för S+C+MP.

Interpellationssvar från Marie Dahlin (S)

skriva2När jag som bäst förberedde några anföranden inför onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige så damp det ner ett skriftligt svar på min interpellation till Marie Dahlin (S).

Det går att läsa min interpellation genom att klicka här – ”Konsekvenser av den sociala inkluderingspotten”. I interpellationen ställde jag, efter en liten beskrivning av bakgrunden, följande fråga till Dahlin:

”Hur tänker ni, som föreslog denna finansiering av den sociala inkluderingspotten, att förskolan och grundskolan ska möta besparingskraven med avseende på problematiken kring läsår kontra budgetår?”

interpelJag publicerar Marie Dahlins svar utan några som helst kommentarer, dom sparar jag till interpellationsdebatten. Men vem vet, det kanske finns några andra som vill ”svara” nu, till mig personligen eller som kommentar. Det kanske till och med är några av fullmäktiges ledamöter som vill delta i onsdagens debatt… I en interpellationsdebatt får nämligen vem som helst av fullmäktiges ledamöter delta. Nu får de tid och möjlighet att förbereda sig…

==========

Svar på interpellation från Stefan Kärvling

När det gäller barn- och utbildningsnämnden så är jag väl medveten om att de jobbar med läsår, det borde hela kommunfullmäktige vara.
Det är för barn- och utbildningsnämndens skull vi tar våra budgetbeslut i juni och inte under hösten som en del andra kommuner gör.
När beslutet kommer i juni har nämnden ev justeringar att göra under resten av halvåret 2018 för att komma i fas 1 januari 2019.
Det fungerar ju när nämnden FÅR pengar med läsår i verksamheten.
Att jag ska kunna svara på frågan hur BUN ska kunna göra sin besparing, det är ju en konstig retorik. Det är ju vi som ställt frågan till BUN. En besparing behöver ju inte alltid innebära minskad personal – det finns ju andra sätt. Jag utgår ifrån att barn och utbildningsnämnden alltid går igenom verksamhet för verksamhet för att göra rätt bedömning av besparingsåtgärd.

Eftersom Stefan inte frågar något om själva social inkluderingspott så behöver jag inte utveckla det.

Men det allmänna budgetläget, för att föregripa budgetdebatten kan jag ju kommentera.
Vi vet redan nu att statsbidragen till Vänersborg kommer att minska fram till 2021, vi har i två prognoser i rad tappat skatteintäkter på de budgeterade medel vi räknat med i kommunen och tappat ca 10 miljoner.
Barn- och utbildningsnämnden ska precis som du säger spara 6 miljoner 485 tusen av totalt 736 miljoner 796 tusen, d v s 0.8 %, i vårt förslag.
Så läget för att dela ut pengar till alla våra nämnder som har behov, vilket alla har, finns inte riktigt. Då har jag ännu inte nämnt våra investeringar som behöver göras och driften för dessa.
Jo, det klart vi kan låna till driften men det är verkligen inte god ekonomisk hushållning.

Som du säkert vet Stefan har vi haft en del goda år och kunnat dela ut pengar, mycket pengar till nämnderna men nu inför 2019 är vi i ett annat läge.

Jag vet att ni i Vänsterpartiet har jämfört boksluten under flera år tillbaka och sett att vi ”alltid gjort bättre resultat mot budget” men det är ju inte nämndernas förtjänst direkt.
Det är en slump av engångsbelopp av olika slag som har räddat resultaten i bokslut. Men att vara så oansvarig att våga ”räkna med det” kommer inte jag att göra i alla fall.
Sedan vet både du och jag att det är valår, och vad som ev, i form av statsbidrag, kan komma till den kommunala sektorn vet jag inte.
Men eftersom det är ett frågetecken så kan jag inte budgetera med pengar som inte finns.
Som du vet så har vi delat ut pengar vid halvårsbokslutet, och det finns inget som säger att vi inte kan det även under 2019 som vi nu diskuterar.

Vänersborg 180326
Marie Dahlin (S) kommunstyrelsens ordförande

Interpellation till Marie Dahlin

Kommunfullmäktiges nästa sammanträde är inte förrän den 28 mars. Det är ett tag kvar. Men det är det här med den sociala inkluderingspotten… Den ger mig ingen ro.

triumviratLäsare av denna blogg erinrar sig säkert att styret i Vänersborg, S+C+MP, den 28 februari i kommunstyrelsen beslutade att införa en social inkluderingspott nästa år. Pengarna till denna pott ska komma från kommunens nämnder och styrelser. De ska alltså få mindre pengar. Barn- och Utbildningsnämnden ska t ex få 6,5 milj kr mindre år 2019… (Se ”S+C+MP: BUN och socialnämnden ska skära ner”.)

nedskarning2Det innebär att alla förvaltningar nu måste leta besparingar i verksamheten. Och det är illa nog. Men det finns en aspekt av nedskärningarna för barn- och utbildningsnämnden som jag inte är säker på att Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) har tänkt på. Och denna ”lilla aspekt” kan slå väldigt hårt på grundskolans verksamhet.

Det handlar om att skolan arbetar med läsår…

Och därför tänkte jag ställa en fråga, en interpellation, till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Jag lämnade in frågan/interpellationen i torsdags. Det betyder att Dahlin kommer att svara på den på nästa fullmäktigesammanträde. Om jag hade lämnat in frågan typ strax innan den 28 mars, så hade jag inte fått något svar förrän i april.

Här följer min interpellation:

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin:

V_logga_mindreKonsekvenser av den sociala inkluderingspotten

Kommunstyrelsens, dvs S+C+MP, beslut om budgetramarna den 28 februari innebär att en ”social inkluderingspott” ska skapas nästa år. Pengar till den ska avsättas genom att nämnderna får mindre pengar år 2019 än vad de fick i år. Det betyder att de styrande partierna vill minska budgetramen för barn- och utbildningsnämnden nästa år med totalt 6,485 miljoner kr.

Barn- och utbildningsförvaltningen måste nu börja planera för besparingar och nedskärningar. Det innebär att förvaltningen måste sätta sig ner och se vad som ska skäras ner i verksamheten och vilka konsekvenser det får.

För barn- och utbildningsnämndens del blir problemen stora och då tänker jag inte bara på hur nämnden ska möta växande behov med mindre pengar.

Skolan arbetar med läsår, och inte med budgetår. En nedskärning av de ekonomiska resurserna på vårterminen 2019 är därför knappast möjlig. Det går nämligen inte att ändra en organisation, dvs klassammansättning, scheman, tjänstefördelning etc, mitt under ett läsår.

Barn- och utbildningsnämnden har att välja mellan två alternativ.

Det första alternativet är att nämnden måste möta vårens nedskärningar (2019) med förändringar och nedskärningar redan under höstterminen 2018. Organisationen på hösten måste ju anpassas till vårterminens ekonomiska resurser. Det är ju samma läsår.

Det andra alternativet är att ta hela besparingen följande läsår, 2019-2020. Det betyder att hela budgetårets neddragning görs på höstterminen 2019. Det blir då en besparing på 13 miljoner kr. Detta alternativ är tämligen omöjligt att genomföra utan att det får oöverstigliga konsekvenser för barn och ungdomar, föräldrar och pedagoger.

Kommunstyrelsens rambeslut innebär att rektorers, förskolechefers och förvaltningens förutsättningar redan nu förändras. Redan under våren måste frågor ställas som måste besvaras innan sommarledigheterna: hur ska 6,5 miljoner sparas? vad ska skäras ner? ska klasserna göras större? ska pedagoger friställas? Och hur löser vi problematiken kring läsår kontra budgetår? osv.

karvlingFråga:

Hur tänker ni, som föreslog denna finansiering av den sociala inkluderingspotten, att förskolan och grundskolan ska möta besparingskraven med avseende på problematiken kring läsår kontra budgetår?

Kommunfullmäktige 20/9 (1/3)

11 september, 2017 Lämna en kommentar

burn_outEfter alla bloggar om byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen, och amerikanska släktingar, så kommer mina bloggar nu, förhoppningsvis, att återgå till det normala. Med en rivstart. På onsdag nästa vecka så ses nämligen både Barn- och Utbildningsnämnden och kommunfullmäktige igen för första gången efter sommaruppehållet.

fragande5Ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) har inlett höstens fullmäktigesammanträden med en nymodighet. Alla interpellationer ligger först på fullmäktiges dagordning. Tidigare låg de i slutet av sammanträdena. Och det är ett bra grepp av ordförande. Interpellationer, dvs frågor med följande diskussioner, brukar ta upp aktuella frågor och vara både intressanta och lärorika för allmänheten. Men vilka vänersborgare vill sitta i 4 timmar och vänta på dem? Nu kan invånarna besöka sammanträdena och få lyssna till de kanske mest intressanta ärendena direkt.

Förslaget om att starta mötena med interpellationerna har förespråkats av Vänsterpartiet sedan lång tid tillbaka, men det är väl en slump i sammanhanget…

buss3Den första interpellationen är ställd av Lutz Rininsland (V): ”Behövs verkligen en motion?”.

Bakgrunden är ett medborgarförslag i Vänersborg om fria busskort för ungdomar under sommarlovet. Medborgarförslaget avslogs i juni. Nu föreslår regeringen, efter ett förslag från Vänsterpartiet, att kommunerna ska få bidrag av staten för att genomföra just detta. Därför undrar Rininsland om kommunledningen avser att agera skyndsamt, eller om Vänsterpartiet i Vänersborg ska behöva skriva en motion om fria busskort på loven för att frågan ska behandlas.

kunskapsforbundet_vastNYLena Eckerbom Wendel (M) frågar kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) om hur Kunskapsförbundet Väst (KFV) sköter sitt uppföljningsansvar. Som hon menar att KFV inte sköter.

Eckerbom Wendel skriver att en kommun har ett ansvar för alla elever i kommunen, även de som går på skolor utanför kommungränserna (Trollhättan/Vänersborg) och i friskolor, men anser att KFV bara tittar på sina egna elever. Dessutom skriver hon att det tydligen går sämre rent betygsmässig för eleverna i Vänersborg jämfört med de i Trollhättan. Andelen behöriga elever från Vänersborg till högskolestudier har minskat i KFV:s verksamheter. Eckerbom Wendel skriver om ”katastrofsiffror”. Lena Eckerbom Wendel vill att förbundsordningen i KFV ändras så att det framgår om det är KFV eller kommunfullmäktige i Vänersborg som har ansvar för de elever som inte går på KFV.

Jag är för övrigt inte riktigt säker på hur Eckerbom Wendel tänker sig att KFV, eller kommunfullmäktige, ska kunna kontrollera hur det går för elever på skolor som inte är KFV:s.

politiker8Sedan kommer Vänsterpartiet genom Lutz Rininsland tillbaka med en ny interpellation, ”Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”. I början av maj lämnade Vänsterpartiet en motion med samma rubrik och vi som undertecknade motionen tänkte att motionen skulle behandlas tämligen snabbt. Det har inte skett och därför frågar Rininsland om detta.

betongblandare2Det handlar kort sagt om att villkoren för de mindre partierna, som inte ingår i ett organiserat politiskt samarbete med något av de större, har försämrats. Med andra ord, det är svårare för de partier som inte har några representanter i ”maktens korridorer” att få information om vad som händer och ska hända i kommunen. Så har enskilda politiker inte längre möjlighet att från t ex hemmet på egen hand botanisera i kommunens diarium. Det har dessutom blivit sämre information på kommunens hemsida.

Den nuvarande ordningen innebär helt klart ett demokratiskt underskott. Kunskap är ju som bekant makt och här har de styrande och ”etablerade partierna” ett försprång när det gäller information och kunskap. (Jag har tidigare skrivit en blogg om detta, se ”Informationsmotion”.)

Jag tror dock inte att Marie Dahlin (S) kommer att gå in på sakfrågan, utan helt enkelt säga att beredningen av motionen tar den tid det tar…

Den fjärde och för kvällen sista interpellationen kommer också från Vänsterpartiet. Den ställs till socialnämndens ordförande Peter Trollgärde (S). Och att interpellationen kommer från Vänsterpartiet är kanske inte helt överraskande, Vänsterpartiet är ganska aktivt i politikens Vänersborg…

ensamInterpellationen inleds med ett citat:

”Den 30 juni kom ett pressmeddelande från regeringen som inleds med texten:
Regeringen och Vänsterpartiet är överens om att skjuta till ett tillfälligt kommunbidrag på 195 miljoner kronor i höständringsbudgeten. Genom tillskottet kan kommunerna låta ensamkommande barn som hinner fylla 18 år under asylprocessen bo kvar i kommunen.”

Vänsterpartiet i Vänersborg har argumenterat för att ensamkommande ungdomar så långt som möjligt ska få stanna kvar i kommunens boenden även efter att de uppnått 18 år eller efter Migrationsverkets åldersuppskrivning. Socialnämndens majoritet har dock inte lyssnat på oss. Som motivering har bland annat anförts kommunens ekonomi.

flyktingarJag citerar ur interpellationen:

”I Vänersborg finns ensamkommande ungdomar från flera olika länder, de flesta är placerade i HVB-hem och stödboende. Deras bakgrund må vara olika, men många har erfarenhet från krigshändelser i hemlandet, alla har upplevelsen av den långa flyktvägen som slutligen ledde till Sverige. Det finns utbildad personal som stödjer ungdomarna, det finns dagliga rutiner, det möjliggörs för skolgång och skolarbete, det ordnas fritidsaktiviteter, det ordnas kontakter ut till det omgivande samhälle. Skillnaden mellan att bo kvar eller att flyttas till Migrationsverkets anläggningsboende för att dela rum med andra är enorm.”

För oss i Vänsterpartiet är frågan om ensamkommande ungdomar en fråga om humanism och solidaritet. Och nu kommer det alltså dessutom statliga pengar till detta ändamål.

Det finns ytterligare mängder av ärenden för kommunfullmäktige att behandla nästa onsdag, men till dem får jag återkomma. Liksom till barn- och utbildningsnämnden.

Interpellation: Arena Vänersborg

19 april, 2015 Lämna en kommentar

arenavbg2014Gårdagens blogg om Kultur- och Fritidsnämnden och Arena Vänersborg (se här) blev hastigt och lustigt omarbetad och omformad till en interpellation. Interpellationen är nu postad och tas enligt kommunens reglemente upp på onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige.

gokunge_arenaEn interpellation är en fråga som ställs till t ex en ordförande i en nämnd eller styrelse. Min är ställd till Kultur- och Fritidsnämndens ordförande Marika Isetorp (MP). En interpellation kräver ofta ett utförligare svar än en ”vanlig” fråga. Därför får den tillfrågade längre tid på sig att besvara en interpellation. Det betyder att Isetorp kommer att besvara den tidigast på fullmäktiges sammanträde i maj. Då får också andra ledamöter delta i debatten än den som ställt och den som ska besvara interpellationen, till skillnad från en ”vanlig” fråga.

========================

Interpellation till
Ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden
Hur tänker den nya nämnden hantera Arena Vänersborg?

Kulturnämnden gjorde i stort sett ett plus-minus-resultat 2014. Det lyckades nämnden med genom att begränsa bokinköp, lån av eböcker, begränsat öppethållande på Konsthallen etc. Vid årsskiftet fick den nya Kultur- och Fritidsnämnden ta över ansvaret för arena-fritid, musik och ungdom från den gamla Barn- och Ungdomsnämnden och bland annat fiske och fornvård från kommunstyrelsen.

De verksamheter som Kultur- och Fritidsnämnden fick ta över gjorde förra året ett underskott på 8.529.000 kr. I budgeten för i år, 2015, så tilldelades arena-fritid 2 milj kr extra, men det ser Kultur- och Fritidsnämnden att det inte kommer att räcka på långa vägar. Förvaltningen presenterade ett beslutsförslag för nämnden med en begäran om en ramökning för 2015 på 6,5 milj kr.

Det diskuteras redan besparingar i Kultur- och Fritidsnämnden. Det kunde vi bland annat läsa om i TTELA i förra veckan. Det finns förslag på att höja musikskolans avgifter, flytta fram planerade investeringar så att det finns risk att Idrottshuset måste stängas, sänka värmen på anläggningarna med två grader och minska bidragen till externa aktörer etc.

Kultur- och Fritidsnämnden kan alltså stå inför stora besparingar. Det visar sig om man tittar närmare på kalkylerna att det framför allt är arena-fritidsdelen som är i kris. Arena Vänersborg och de andra fritidsanläggningarna gick med underskott på 7.580.000 kr år 2014.

Arena Vänersborg är naturligtvis den stora boven i dramat. Arenan kostar vänersborgarna runt 27-28 milj kr netto varje år. Och så kommer det också att se ut de kommande 27-28 åren om inget görs. Det är pengar som tas från andra verksamheter. Och man vill spetsa till det lite så skulle man kunna säga att Arena Vänersborg riskerar att äta upp alla andra verksamheter i nämnden. Det finns till och med en risk att viktiga verksamheter som bibliotek, musikskolan och ungdomshuset kan få stryka på foten för bandyns skull.

Det är naturligtvis på det sättet att arenans intäkter aldrig kommer att kunna täcka driftskostnaderna, men ingen har under de senaste åren tittat med ekonomiskt konstruktiva ögon på sätt att maximera intäkterna och minimera förlusterna. Arenafrågan har bara förhalats och gömts undan.

Är det inte dags för ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden att titta med ekonomiskt konstruktiva ögon på sätt att maximera intäkterna och minimera förlusterna för Arena Vänersborg?

Hur ser ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden på möjligheterna att hitta nya användningsområden för arenan, som t ex att ta bort isen och lägga konstgräs?

V_logga_mindreHur ser ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden på möjligheterna att ta upp frågan om ägandeförhållandena kring arenan, t ex bjuda ut arenan till försäljning eller bilda någon typ av bolag där även privata intressenter ingår?

Vänersborg 2015-04-19

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

%d bloggare gillar detta: