Arkiv

Archive for the ‘Interpellation’ Category

KF (11/5) 2: Det går inte så bra  för samhällsbyggnads…

13 maj, 2022 1 kommentar

Onsdagens fullmäktigesammanträde innehöll en längre interpellationsdebatt. Den tog en mycket oväntad vändning, en vändning som jag inte tror att interpellanten Torbjörn Moqvist (SD) kunde förutse. Fler ledamöter deltog i debatten och det gav inte bara upphov till en rad minnesvärda citat, utan också till en ganska tuff kritik av samhällsbyggnadsförvaltningen.

I bloggen “Äntligen fysiskt på KF” skrev jag om Torbjörn Moqvists (SD) interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP):

“Hur kommer det sig att parkeringsplatserna blev av trots en avslagen motion?”

Bakgrunden var att Moqvist redan 2019 lade en motion om att anlägga parkeringsplatser på Vallgatan 19-21, vid Länsförsäkringar, mellan de träd som stod där. Det blev avslag på motionen med motiveringen att detta inte gick att genomföra. Träden skulle inte klara det eftersom deras rötter skulle få för lite vatten. 

Nu har kommunen anlagt parkeringsplatser på sträckan…

Ordförande Anders Wiklund svarade på interpellationsfrågan både skriftligt och muntligt. (Du kan ladda ner Wiklunds skriftliga svar här och du kan lyssna på en inspelning från Radio Trollhättan här.)

Ordförande Anders Wiklund (MP) var oerhört öppen och ärlig i sitt svar:

“Det korta svaret är att dom, parkeringsplatserna, skulle inte ha byggts. Det strider ju mot fullmäktiges tagna beslut.”

Samhällsbyggnadsförvaltningen hade anlagt två parkeringsplatser som stred mot kommunfullmäktiges beslut… Och inte bara det.

Wiklund beskrev hur anläggandet av parkeringsplatser vid en skyddsvärd allé även stred mot biotopskyddet, som definieras i Miljöbalken, mot programmet som beskriver bevarandet och utvecklingen av Vänersborgs innerstad, mot kommunens Grönplan och dessutom mot den nya fördjupade översiktsplanen.

Wiklund uttryckte sin oro för träden, allén och stadsbilden, för kulturvärdena och de biologiska värdena. Och:

“Jag är orolig att förvaltningen inte följer kommunfullmäktiges beslut.”

Dan Åberg (M) konstaterade lite senare i debatten att:

“Det kunde vara bra om svensk lag gäller även i samhällsbyggnadsnämnden.”

Det gjorde den försäkrade dock Wiklund.

Ordförande Wiklund bad om ursäkt å förvaltningens vägnar, vilket han också gjorde skriftligt:

“Jag vill framföra en ursäkt till fullmäktige, kommunstyrelse och samhällsbyggnadsnämnd.”

Dessa politiska instanser hade alla beslutat att inte anlägga parkeringsplatser vid allén.

Det var väl inte utan att ledamöterna fick en viss sympati för den situation som Wiklunds egen förvaltning hade försatt honom i.

Men hur kunde det bli så här fel? Anders Wiklund hade nog rätt i sin skriftliga förklaring:

“En förklaring kan vara att kunskapsöverföringen varit otillräcklig när personal slutat och ny tillkommit.”

Jag lutar också åt den förklaringen. Det händer nog alltid när det kommer ny personal. Det är svårt för de mer rutinerade på arbetsplatsen att tänka på allt när nya medarbetare skolas in.

Ordförande Wiklund (MP) lovade att träden i allén ska bevakas noggrant i fortsättningen och parkeringsplatserna ska genast tas bort om och när det behövs för att träden inte ska dö.

Dan Åberg (M) begärde ordet. Han kunde inte låta bli att hänvisa till den “doktrin” som han själv myntat och haft anledning att framföra vid ett flertal tillfällen i fullmäktige:

“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”

Det har Åberg själv erfarit med sina motioner vid flera tillfällen. Men nu fick Åberg tillfälle att utveckla doktrinen:

“det säkraste sättet för att den ska genomföras, det är att fullmäktige avslår motionen.”

Dan Åbergs nyutvecklade doktrin uppmuntrade Ola Wesley (SD) att ta till orda. Han påminde sig att han tidigare hade skrivit en motion om ett parkeringshus i centrum:

“Den blev självklart avslagen.”

Wesley menade att det kanske var bra, för nu ser vi ju att avslagna motioner genomförs…

Och hör och häpna, Anders Wiklund (MP) avslutade interpellationdebatten med att meddela att:

“när det gäller parkeringshus och avslagna motioner så är det en utredning på gång…”

En utredning om parkeringshus alltså… Fast en motion om detta har avslagits… Det är nästan så man hisnar. Det är helt osannolikt!

Så Dan Åbergs doktrin stämmer faktiskt?

==

Bloggar om kommunfullmäktiges sammanträde den 11 maj:

KF: Återigen Sikhall på dagordningen

14 april, 2022 Lämna en kommentar

För drygt en vecka sedan lämnade jag in en tredje interpellation om Sikhall. Denna gång var det några frågor till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). (Du kan läsa interpellationen här –Interpellation nr 3 om Sikhall.)

I tisdags, dagen före kommunfullmäktiges sammanträde, fick jag det skriftliga svaret av Bo Dahlberg. Det återger jag här nedan. Det var också detta svar som Bo Dahlberg läste upp på gårdagens (onsdagens) fullmäktige. Efter det skriftliga svaret redogör jag för den muntliga diskussion som följde. (Du kan se och höra hela interpellationsärendet i efterhand på kommunens webb-TV, klicka här.)

Bo Dahlbergs (S) interpellationssvar (mina tre frågor i fetstil):

==

Hur kommer det sig att byggnadsnämnden gav ett negativt förhandsbesked 2021, trots att den gav positiva förhandsbesked i samma område 2015, 2017 och 2019?

I plan och bygglagen finns det något som kallas detaljplanekravet som förenklat innebär att ny sammanhållen bebyggelse i regel ska prövas i en detaljplan. När man väl startat upp ett planarbete är det inte brukligt att bevilja förhandsbesked under processens gång. Mig veterligen har vi inte beviljat förhandsbesked någon annanstans under tiden ny detaljplan tas fram. Inte på Ursand, Inte på Nabbensberg, inte på Limboda, inte på Skaven/Öxnered etc. Det är normalt olämpligt att föregå den demokratiska process som en detaljplan innebär.
Vad gäller just Sikhall har ju detaljplanearbetet olyckligtvis dragit ut på tiden på ett sätt som inte förutsågs från början. Detta redogjordes för i interpellationssvar till dig Stefan för inte så länge sedan. Med hänsyn till detta har nämnden 3 gånger tidigare (sammanlagt 9 förhandsbesked) ändå tyckt att det är rimligt att göra undantag från principerna ovan och bevilja förhandsbesked för att tillmötesgå fastighetsägare och främja en utveckling av Sikhall. Detta har givetvis i varje fall vägts noga mot risken att det kan motverka planläggningen.
Det negativa planbesked som gavs 2021 rörde sig om 3 hus som skulle placeras i anslutning till där 6 av 9 tidigare förhandsbesked beviljats.
Byggnadsnämnden skall fullgöra det ansvar kommunen har enligt plan och bygglagen. Detta innebär att pröva ärenden mot gällande lagstiftning. För att komma vidare i planprocessen krävs nödvändiga utredningar som fastighetsägarna sedan samrådet 2018 väljer att avvakta med. Att
byggnadsnämnden, såsom myndighetsnämnd, i detta läget skulle fortsätta att bevilja alla förhandsbesked som kommer in är inte rimligt och ansvarsfullt. Det skulle innebära att vi bygger först och planerar sedan. Är det så Stefan Kärvling vill ha det? (Den här sista frågan läste inte Bo Dahlberg upp på sammanträdet; min anm.)

Varför får inte fastighetsägaren ifråga förhandsbesked när översiktsplanen visar i vilka områden det kan byggas bostäder?

Översiktsplanen är övergripande, strategisk och framåtblickande. Översiktsplanen ger dock inga rättigheter eller skyldigheter till vare sig myndigheter eller enskilda. Dess rekommendationer är vägledande till skillnad från detaljplanens bestämmelser som är bindande. Översiktsplanen ger vägledning huruvida ett detaljplanearbete ska startas upp eller inte eller vägledningen i de fall enstaka förhandsbesked kan ges utan planläggning (i detta fall krävs planläggning och processen är igång).

Varför får andra fastighetsägare förhandsbesked i området kring Sikhallsviken? Varför behöver de inte vänta på detaljplanen?

Det är riktigt att förhandsbesked har lämnats 2021 för två stycken bostadshus. Dessa är på en annan plats och söktes av en annan fastighetsägare än de du nämner i din första fråga. Denna fastighetsägare är också medsökande till detaljplanen. Med beaktande av att en annan fastighetsägare fått 9 förhandsbesked beviljade under tiden detaljplaneprocessen pågått så ansåg
nämnden att det var rimligt att bevilja 2 förhandsbesked även för denna fastighetsägare då man gjorde bedömningen att det inte motverkar planläggningen.
Byggnadsnämnden har inte lagt en blöt filt över Sikhall. Med hänsyn till omständigheterna och att området är stort så skulle eventuellt fler enstaka förhandsbesked kunna beviljas om de inte motverkar planläggningen. Varje ärende får prövas för sig. Dock kan man inte bygga för mycket på ett ställe. Då måste vi planera först. Och planera kan vi göra när vi har underlag och fakta. Och underlag och fakta får vi när nödvändiga utredningar gjorts. (11/4-22 Bo Dahlberg)

==

Det är värt att särskilt nämna att ordförande Bo Dahlbergs (S) svar var både genomarbetat och uttömmande, precis som det svar han lämnade på min interpellation i februari. (Se ”Svar från BN:s ordförande om DP i Sikhall”.) Det är mycket glädjande att nämndsordförande tar sig tid att svara på oppositionens frågor. Dahlberg passade också på att ge en liten lektion om hur byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen tänker. Antagligen ansåg Dahlberg att jag behövde det…  :)

Det blev egentligen inte så mycket diskussion efter att Bo Dahlberg hade läst upp sitt svar. Klockan var mycket och sammanträdet hade tagit på krafterna. Jag framförde emellertid ett antal synpunkter på interpellationssvaret.

Jag noterade att Bo Dahlberg hade börjat sitt svar på interpellationen med:

”I plan och bygglagen finns det något som kallas detaljplanekravet som förenklat innebär att ny sammanhållen bebyggelse i regel ska prövas i en detaljplan. När man väl startat upp ett planarbete är det inte brukligt att bevilja förhandsbesked under processens gång.”

Så är det säkert, sa jag, i normala fall är det inte brukligt. Men i det här fallet var ju det mesta annorlunda, precis som ordförande Dahlberg skrev i svaret – detaljplanen var fortfarande inte klar efter 7 år. Och just därför borde kanske byggnadsnämnden överväga att behandla ansökningarna om förhandsbesked annorlunda än vad som är brukligt. Och eftersom nämnden inte gör det så är det ju egentligen inte helt fel att säga att byggnadsnämnden lagt en blöt filt över Sikhall.

Det höll inte Bo Dahlberg (S) med om. Han försäkrade att det jobbas med detaljplanen, men:

”det är så många viljor där uppe och det är många förslag så att säga … Jag har stort förtroende för förvaltningens arbete. Det är ju ändå dom som arbetar med det, att man inväntar dom svar och dom prövningar och dom utredningar som ska in så att säga, och sammanställa dom. Och först då, när man har kommit överens däruppe allihopa, då tror jag nog att det kan gå ganska fort. Jag ser med tillförsikt , jag tycker också att det här området är väldigt värt att satsa på. Det är ingen tvekan om det. Det kan bli ett av, och det har jag sagt tidigare, ett av Vänersborgs finaste områden för rekreation.”

Det har alltså, fortsatte jag, trots byggnadsnämndens principer, getts 9 förhandsbesked sedan 2015. Men förra året blev det stopp. I byggnadsnämndens beslut den 19 januari 2021, när nämnden gav negativt förhandsbesked, motiverades beslutet med att:

“Det blivande bebyggelseområdet beräknas sammanlagt omfatta mer än 25 till stor del sammanhängande tomter. Vid en sådan omfattande exploatering behöver en demokratisk planeringsprocess klarlägga övergripande förutsättningar och konsekvenser med hjälp av flera utredningar avseende exempelvis dagvattenhantering, arkeologi och markförhållanden. Även trafiken, inte minst förutsättningarna för en säker gång- och cykeltrafik, behöver lösas genom en detaljplan.”

Det hänvisades alltså till flera utredningar, bland annat en utredning om markförhållanden. Och det trots att det skulle byggas på berg, precis som de tidigare 9 positiva förhandsbeskeden…

Och arkeologiska undersökningar… Varför krävdes det nu, undrade jag, och inte för de 9 tidigare beskeden? När det gällde GC-vägen hade fastighetsägaren avsatt mark till detta, fastigheterna tillät GC-väg eftersom de inte var tänkta att gå ända ut till landsvägen.

Det ska noteras att de 3 hus som inte fick positiva förhandsbesked förra året skulle placeras i anslutning till 6 av de tidigare husen som beviljades förhandsbesked. Varför var det då så viktigt med en massa undersökningar när de andra husen inte behövde det? Frågade jag.

Sedan menade jag att fastighetsägaren ifråga sannolikt inte var helt överens med Bo Dahlbergs historiebeskrivning. När jag läser minnesanteckningarna från mötena mellan kommunen och fastighetsägaren i februari och mars 2015 så tycker jag fortfarande att det förespeglades att fastighetsägaren ifråga skulle få bygga, att han fortsatt skulle få förhandsbesked och bygglov på mark utanför strandskydd. Det var liksom det kommunen erbjöd i förhandlingen med fastighetsägaren för att få dra VA-ledningar över hans mark.

Hur som helst konstaterade jag vidare att man nog kan konstatera att kommunikationen mellan kommunen och fastighetsägaren genom åren inte har varit den bästa. Jag menade att kommunen så att säga hade bollen. Den process av förköp/expropriation som fastighetsägaren oförskyllt blev utsatt för efter förvärvet av fastigheterna i Sikhall finns sannolikt fortfarande kvar i minnet. Kommunens expropriation fick också till följd att kommunen styckade sönder fastigheterna. 

Till sist önskade jag nog att kommunen gav upp en del av sina så kallade principer. Det finns lösningar som skulle kunna tillfredsställa både kommunen och fastighetsägaren. Och det skulle möjliggöra en utveckling i Sikhall. Det vore något som invånarna i denna del av kommunen skulle uppskatta. De har säkerligen för länge sedan gett upp hoppet om att kommunen ska utveckla Sikhall.

Avslutade undertecknad bloggare, och därmed slutade också interpellationsdebatten.

Med tanke på de förslag på fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall som lades fram i veckan (se ”Visar kommunen vilja i Sikhall?”), så är det inte omöjligt att det blir ytterligare en interpellation på fullmäktiges sammanträde i maj.

Interpellation nr 3 om Sikhall

På kommunfullmäktiges två senaste sammanträden har jag lämnat interpellationer om Sikhall.

I februari frågade jag byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) om varför inte detaljplanen för Sikhallsviken var klar efter snart 7 år. (Se ”Interpellation om detaljplan i Sikhall”.) Den gav upphov till en lång debatt i fullmäktige. (Se ”KF: Lång debatt om Sikhall”.) I mars ställdes frågan till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) om varför detaljplaneärendet tog så lång tid i samhällsbyggnadsnämnden. (Se ”Ny interpellation om detaljplan i Sikhall”.) Jag fick ett mycket utförligt svar av ordförande Wiklund. (Se ”KF ikväll: Vänersnäs och Sikhall”.)

På onsdag nästa vecka sammanträder kommunfullmäktige igen, även denna gång på distans. Idag lämnade jag en tredje interpellation om Sikhall. Det var återigen några frågor till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). Interpellationen handlar om varför inte en av fastighetsägarna får några förhandsbesked längre. Det innebär ju att byggnadsnämnden lägger en blöt filt över en stor del av byggnadsplanerna av bostäder i Sikhall. I varje fall tills detaljplanen är klar – och den kan ju faktiskt ta ytterligare flera år.

Här nedan återger jag hela interpellationen. Det går också att ladda ner den genom att klicka här.

==

Interpellation till byggnadsnämndens ordförande

Om byggnation i Sikhall

Den 19 maj 2015 beslutade en enig byggnadsnämnd att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken. Det var för snart 7 år sedan och fortfarande kan vi inte se någon färdig detaljplan framför oss.

Med hänvisning till att det inte har upprättats någon detaljplan i Sikhall fick en av fastighetsägarna ett negativt förhandsbesked 19 januari 2021 av byggnadsnämnden. Nämnden skriver att den inte kan tänka sig att ge några fler bygglov förrän det finns en detaljplan med “en mer omfattande helhetssyn”.

Det negativa beskedet är intressant mot bakgrund av de möten som hölls mellan fastighetsägaren och kommunen i februari och mars 2015. Kommunen skulle dra VA i Sikhall och var tvungen att dra ledningarna över fastighetsägarens mark. Kommunen var därför mycket angelägen att komma överens med denne. En stor del av diskussionerna handlade om fastighetsägarens möjligheter att bygga i Sikhall.

Det framgår tämligen tydligt av de minnesanteckningar som tjänstepersoner i kommunen förde att kommunen förespeglade fastighetsägaren att han skulle få bygga, att han skulle få förhandsbesked och bygglov på mark utanför strandskydd – bara VA-frågan kunde lösas. Och det kunde den. Fastighetsägaren fick tre förhandsbesked 2015, 2017 respektive 2019, sammanlagt 9 förhandsbesked.

Men 2021 sa alltså byggnadsnämnden stopp…

Det innebär att byggnadsnämnden med detta beslut har lagt en blöt filt över en stor del av byggnadsplanerna av bostäder i Sikhall, tills detaljplanen är klar. Vilket faktiskt kan ta ytterligare flera år. Den har helt enkelt stoppat nybyggnation trots att översiktsplanen pekar ut området för “möjlig bebyggelseutveckling”. I varje fall för denne fastighetsägare. Enligt uppgift har emellertid andra markägare i området beviljats förhandsbesked… 

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor:

  • Hur kommer det sig att byggnadsnämnden gav ett negativt förhandsbesked 2021, trots att den gav positiva förhandsbesked i samma område 2015, 2017 och 2019?
  • Varför får inte fastighetsägaren ifråga förhandsbesked när översiktsplanen visar i vilka områden det kan byggas bostäder?
  • Varför får andra fastighetsägare förhandsbesked i området kring Sikhallsviken? Varför behöver de inte vänta på detaljplanen?

Vänersborg 2022-04-06

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

KF ikväll: Vänersnäs och Sikhall

16 mars, 2022 1 kommentar

I kväll sammanträder kommunfullmäktige i Vänersborg. Det är återigen ett digitalt distansmöte. Fördelen för alla vänersborgare är att det går att se och lyssna på sammanträdet hemifrån. Det är bara att gå in på kommunens webb-TV. Du kan klicka här så kommer du till kvällens möte. Det kommer också att gå att se på sammanträdet i efterhand.

Dagordningen för kommunfullmäktige har följande utseende:

Det är egentligen bara två ärenden som kommer att leda till debatt, eller rättare sagt, ett ärende. Å andra sidan är det inte helt omöjligt att det blir en tämligen omfattande debatt… Jag tänker naturligtvis på ärendet “Införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden”. Ärende 12 och 13 är två i sak identiska ärenden, det handlar bara om två områden – område 1 respektive område 2. Debatten kommer att hållas om det första.

Läsarna av denna blogg är nog tämligen insatta i VA-frågan på Vänersnäs. Jag har skrivit många bloggar i ämnet. Och nu har sannolikt betydligt fler vänersborgare fått upp ögonen för vad som händer i de östra delarna av kommunen. I gårdagens pappersupplaga av TTELA uppmärksammades VA-frågan. Det fanns tre mycket informativa artiklar om den hotande tvångsanslutningen på Vänersnäs. (Se VA-beslut för Vänersnäs rör upp många känslor”, “Jurist sågar kommunens bedömning av VA-behovet” och “Ingen dusch eller wc – kan tvingas på kommunalt VA ändå”.)

Det är svårt att förstå hur någon politiker fortfarande kan argumentera för att bifalla det liggande förslaget från kommunstyrelsen, särskilt om de har läst TTELA:s artiklar och de utskick som alla ledamöter har fått från invånarna på Vänersnäs – “Jurist dömer ut VA-förslaget” och “Öppet brev till samtliga politiker”. Men det kanske finns ledamöter som inte läser sånt av princip, sånt som talar mot partiets uppfattning…

Vi får se hur det går ikväll. Flera partier verkar fortfarande inte ha bestämt sig – av någon underlig anledning. Andra partier har gjort det, men hamnat väldigt fel. Det kan faktiskt vara läge att påminna ett antal ledamöter om vad deras partier i riksdagen faktiskt har för åsikt. Det är nämligen oerhört tydligt vad Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna tycker på nationell nivå.

Civilutskottet lämnade den 28 april förra året följande förslag för tillkännagivande i riksdagen (“Tvånget att ansluta sig till kommunala va-nätet bör tas bort”):

Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”

Riksdagen biföll utskottets förslag. Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade för tillkännagivandet. Det innebär alltså att de är mot tvångsanslutning. Är dessa partier det i Vänersborg också? Eller har de en egen uppfattning i frågan som avviker från partilinjen?

Vänsterpartiets uppfattning i frågan är solklar. Vi är mot att inrätta de två verksamhetsområdena på Vänersnäs – vi är mot en tvångsanslutning.

Det kan kanske också bli en viss diskussion om en interpellation. Jag har nämligen ställt en interpellation om detaljplanen i Sikhall till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP). (Du kan läsa interpellationen här – “Ny interpellation om detaljplan i Sikhall”.)

Jag fick ordförande Wiklunds svar igår. Det var ett långt och genomarbetat svar. Jag tänkte avsluta denna blogg med att helt enkelt publicera hela svaret. Om någon har synpunkter är det bara att maila – karvling@hotmail.com.

Anders Wiklund (MP) skrev (det går också att ladda ner svaret som pdf här):

==

[2022/127] Interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande om detaljplan för Sikhallsviken [ref=56875]

Jag ser fram emot det arbete som pågår i kommunen för att utveckla samhällsbyggnadsprocessen, och hoppas att det skall ge ett gott resultat. Detta för att enskilda intressenter inte skall drabbas av onödig fördröjning i de fall där många interna kommunala aktörer är inblandade, samt externa verk och myndigheter.

Svar på frågorna i interpellationen.

  • Varför har ärendet tagit så lång tid i samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen?

Jag menar att SBN och Sbf har varit medvetna om att arbetet pågått under en lång tid innan det kom till oss, och hade därför ambitioner att skynda på ärendet där så var möjligt. En fastighetsbestämning har medfört fördröjning, ett ärende som startade på det kommunala lantmäteriet. Det övergick senare 2019-12-16 till den statliga lantmäterimyndigheten på önskemål av fastighetsägare till Sikhall 1:6. Fastighetsbestämning startade hos kommunala lantmäteriet 2019-06-05 och avslutades av statliga lantmäteriet 2020-11-19 då beslut fördes in i registerkartan.

Förvaltning och nämnd har försökt att parallellt arbeta med överenskommelser vad gäller servitut och annan fastighetsreglering trots då ännu ej fastställda gränser.

  • Vad hände mellan våren 2018 och oktober 2020?

2018-2020 Förvaltningen samråder och för dialog med fastighetsägaren av Sikhall 1:6. Dialog förs inom och mellan förvaltningar. Dialog med kommunala och statliga lantmäterimyndigheten. Konsultation av jurist rörande kommande avtal i ärendet.

2020-03-05 Ärendet till fastighetsutskottet. Förvaltningen redovisar “dagsläget” och en åtgärdslista för att få beslut och avtal på plats. Skiss till avtalsservitut samt skiss till avtal om fastighetsreglering presenteras. Kartbild presenteras på fastighetsägarens önskemål om köp i vatten för att fastighet 1:6 skall nå ut till allmänt vatten. Detta för att kunna söka om arbete i vatten hos länsstyrelsen, samt möjlighet till att anlägga planerad hamnanläggning på delvis eget vatten. Tankar från förvaltningen om hur kommande prissättning skall tas fram presenterades. Återremiss för att förvaltningen ska kunna fortsätta förhandla, ta fram slutgiltliga avtal, och prissättning. Fastighetsutskottets medskick var att en önskan om att även köpa vattenområde utanför tänkt plangräns inte var lämplig att blanda in i detta ärende. Delegationsordning och tidigare kommunala beslut diskuteras.För att spara tid anses det ej nödvändigt att KS måste besluta i ärendet, på grund av tidigare kommunala ställningstagande.

2020-08-27 Presidiet och förvaltning diskuterar ärendet, väljer att ta upp ärendet på nämnden 2020-09-17 trots att utkast om fastighetsreglering och servitutsavtal ännu ej finns färdigt framtaget. Förvaltningen ser positivt på att hinna få fram detta till nämndens möte.

2020-09-17 SBN beslutar att bordlägga ärendet. Tyvärr utan protokollförd orsak. Min minnesbild för bordläggning är att nämnden efterfrågade servitutsavtal och kartmaterial som då inte fanns med i handlingarna, samt en önskan om en presentation av detaljplanen i nämnden.

2020-10-08 Tjänsteperson från planenheten har en dragning för nämndens ledamöter. Enligt förvaltningen är fastighetsägaren då nöjd med de servitutsavtal och fastighetsregleringsavtal som bifogas i handlingarna. SBN beslutar att:

  1. Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig positiv till att sälja del eller delar av Sikhall 1:4 som utpekas i planen för användning till småbåtshamn i kommande lagakraftvunnen detaljplan.
  2. Samhällsbyggnadsnämnden ska teckna ett markanvisningsavtal gällande till och med 2022-12-31 med fastighetsägaren.
  3. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner servitutsavtalet för en vågbrytare/pir som gäller enligt förutsättningarna angivna i avtalet.

(1) Syfte: att ge ett öppet mandat till förvaltningen att avsluta förhandlingen i linje med utkastet till fastighetsreglering och tidigare ställningstaganden.

(2) Avsiktsförklaring i Markanvisningsavtalet: Byggherren och Kommunen ska tillsammans verka för att det ovan angivna området planläggs för ny bebyggelse i likhet med det förslag som tagits fram enligt samrådshandlingarna för Detaljplan för Sikhallsviken, Vänersborgs kommun. Parterna är medvetna om att utformningen kan bli annorlunda beroende på detaljplanens slutgiltiga utformning.

(3) Avsiktsförklaring i servitutsavtalet: Till förmån för fastigheten Vänersborg Sikhall 1:6 upplåtas med servitut rätt att inom ett cirka X ha/kvm stort område inom fastigheten Vänersborg Sikhall 1:4 anlägga, bibehålla och underhålla pir/vågbrytare samt till denna tillhörande anläggningar.

2020-10-29 Statliga lantmäterimyndigheten beslutar fastighetsbestämning på förrättningsmöte med berörda fastighetsägare (Sikhall 1:4, Sikhall 1:6 och Åstebo 1:54). Lantmäterimyndighetens slutgiltliga beslut, utan sammanträde, 2020-11-13, i registerkartor 2020-11-19.

  • Varför skickades ärendet tillbaka till förvaltningen i maj 2020?

Datum som troligtvis avses är ett fastighetsutskott 2020-03-05, se ovan.

  • Varför bordlades ärendet på sammanträdet i september 2020?

Samhällsbyggnadsnämnden 2020-09-17, se ovan.

  • Vad var det som föranledde ordförande att lägga ett beslutsförslag i oktober 2020 som gick mot den egna förvaltningen – efter att förvaltningen hade “ägt” ärendet i över 2 år?

Ordförandes förslag till beslut var väl förankrat i, och framtaget i samråd med förvaltningen, det sågs som ett förslag till bredare mandat till slutliga överenskommelser, markanvisningsavtalet ger avsiktsförklaring för att trygga fastighetsägarens intressen.

Servitutsavtalet och fastighetsregleringsavtalet är exakt samma i båda förslagen till beslut. Dessa båda avtal kommuniceras till nämnden som accepterade av båda parter. Avtalen är påskrivna för kommunens del.

Punkt 1 Ströks, sent att återkalla lantmäteriförrättningen.

Punkt 2 faller om punkt 1 faller. Statliga lantmäterimyndigheten fastställer gränserna, vilket gjordes på lantmäteriförrättning 2020-10-29.

Punkt 3 samma överenskommelse om fastighetsreglering i båda förslagen till beslut.

Punkt 4 samma överenskommelse om servitutsavtal i båda förslagen till beslut.

Det saknades en underskriven avsiktsförklaring som den i markanvisningsavtalet. Avtalet ger förvaltningen mandat och fastighetsägaren en trygghet om kommunens vilja. Markanvisningsavtalet är påskrivet för kommunens del.

Se även ovan SBN 2020-10-08

  • Vad har hänt under 2021?

2021-03-02 Ordföranden har signerat markanvisningsavtal.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har i slutet av 2021 bytt handläggare i ärendet på grund av föräldraledighet.

  • Vad har hänt under 2022? (obs, egen fråga)

2022-02-07 Ärendets nuläge diskuterades på ÄG. Inbjudna och närvarande var presidiet BN och Bf samt presidiet SBN och Sbf. Ett nytt förslag om att fastighetsreglera för att ge möjlighet att tillskapa framtida GC-väg inom planområdet.

2022-03-03 Presidiet SBN diskuterade ärendets nuläge med förvaltningen utifrån ÄG 2022-02-07. Nuvarande tjänsteperson ser inga hinder för att lösa samtliga fastighetsrättsliga frågor, både gällande anläggningar för småbåtshamn och cykel/gångstråk, inom planområdet med stöd av det beslut som togs i SBN 2020-10-08.

  • Hur lång tid ytterligare kommer det att ta innan ni tillsammans med fastighetsägarna hittar fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall?

Fastighetsbestämning är slutförd av SLM.

“Samhällsbyggnadsförvaltningen jobbar i dagsläget på ett förslag till lösning som kan kunna ligga till grund för ett nytt markanvisningsavtal. Förslaget omfattar, ägarfördelning på mark och övriga åtgärder som krävs för att kunna genomföra förslaget. När förslaget har arbetats igenom och kontrollerats kommer detta presenteras för exploatören och övriga berörda parter. Förslaget kommer ligga i linje med beslut SBN 2020-10-08”.

Som jag inledde med, så ser jag fram emot det arbete som pågår i kommunen för att utveckla samhällsbyggnadsprocessen.

Anders Wiklund (MP)
Ordförande
Samhällsbyggnadsnämnden

Ny interpellation om detaljplan i Sikhall

Vid det förra sammanträdet med kommunfullmäktige, den 16 februari, så ställde jag en interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). (Se “Interpellation om detaljplan i Sikhall”.) Jag fick ett mycket utförligt svar. Det föranledde en både lång och givande debatt om Sikhall. (Se “KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)” och “KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)”.) Trots att samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) tog till orda i debatten kunde jag ändå inte annat än att dra slutsatsen att det inte var byggnadsförvaltningen som var den huvudsakliga orsaken till att detaljplanen efter snart 7 år fortfarande inte var klar.

Ordförande Dahlberg upplyste mig också om att det fanns fler handlingar under en viss tidsperiod som jag inte hade fått ta del av. Efter några dagar fick jag de dokumenten också, förvisso i pappersform men ändå. Handlingarna styrkte mig i min uppfattning att detaljplanen hade “fastnat” på samhällsbyggnadsförvaltningen och -nämnden under avsevärd tid utan att arbetet hade gått framåt.

Av dessa orsaker skickade jag nu på eftermiddagen in en ny interpellation. Denna gång till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP). Om inget oförutsett inträffar kommer jag att få ett svar på kommunfullmäktige den 16 mars och det blir förhoppningsvis ett lika utförligt svar som det Bo Dahlberg gav. Wiklund utvecklar säkerligen det inlägg som han hade i den förra interpellationsdebatten.

Jag återger interpellationen nedan. Det går också att ladda ner den här, ”Interpellation till Wiklund”.

===

Interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande

Efter ett initiativ från fyra fastighetsägare i Sikhall beslutade en enig byggnadsnämnd den 19 maj 2015 att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken. Det var för snart 7 år sedan och fortfarande kan vi inte se någon färdig detaljplan framför oss.

Arbetet med planen har egentligen gått långsamt hela tiden, men just mellan februari 2018 och oktober 2020 verkade det inte ha hänt särskilt mycket i kommunen, arbetet tycks ha stått i det närmaste still i 2,5 år. Och med tanke på den interpellation som jag ställde förra fullmäktigesammanträdet till byggnadsnämndens ordförande, och de kompletterande pappersdokument som jag erhöll från byggnadsförvaltningen några dagar senare, verkade det inte bero på byggnadsförvaltningen utan på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Byggnadsförvaltningen har bland annat skrivit – “det tog lång tid innan samhällsbyggnadsnämnden i höstas till slut fattade beslut om att gå vidare” och “Så fort avtal [mellan samhällsbyggnadsnämnden och fastighetsägarna] finns på plats kommer planarbetet att återupptas…”

För att komma vidare med detaljplanen krävdes, och krävs, fastighetsrättsliga lösningar av olika slag. Det var också något som fastighetsägarna hade flaggat för redan 2015. Det krävs rådighet över en fastighet för att utföra vattenverksamhet. Det handlar t ex om att få till stånd ett avtal kring nyttjande av vattenområden för vågbrytare och småbåtshamn. Fastighetsägarna måste också komma till lösningar och avtal innan de kan bekosta alla de utredningar som är kvar att göra innan en detaljplan kan bli verklighet. De måste ju veta att detaljplanen kan upprättas innan de lägger ut stora pengar på utredningar. Bara en arkeologisk undersökning kostade 388.600 kr exkl moms år 2018.

Samhällsbyggnadsförvaltningen skrev i ett underlag till nämnden i okt 2020:

Fastighetsrättsliga åtgärder och avtal behöver ingås för att kunna föra utvecklingsprocessen framåt. Åtgärderna behöver genomföras i förhållande till varandra för att nå eftersträvat resultat och därmed kan planarbetet fortlöpa.”

På våren 2020 behandlades ärendet i samhällsbyggnadsnämndens presidium. Vad jag förstår så fanns det då ett förslag på fastighetsrättsliga lösningar. Ärendet skickades tillbaka till förvaltningen. Den 17 september skulle ärendet behandlas i samhällsbyggnadsnämnden, men bordlades. På sammanträdet den 8 oktober förelåg ett beslutsförslag från förvaltningen. Förslaget gick fastighetsägarna till mötes. Ordförande hade då ett annat yrkande, som gick emot förvaltningen. Ordförandes förslag blev också nämndens beslut. Det var ett förslag till lösning som fastighetsägarna inte kunde acceptera. Sedan har det inte hänt något mer. Det finns fortfarande inget avtal med fastighetsrättsliga lösningar.

Frågor:

  • Varför har ärendet tagit så lång tid i samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen?
  • Vad hände mellan våren 2018 och oktober 2020?
  • Varför skickades ärendet tillbaka till förvaltningen i maj 2020?
  • Varför bordlades ärendet på sammanträdet i september 2020?
  • Vad var det som föranledde ordförande att lägga ett beslutsförslag i oktober 2020 som gick mot den egna förvaltningen – efter att förvaltningen hade “ägt” ärendet i över 2 år?
  • Vad har hänt under 2021?
  • Hur lång tid ytterligare kommer det att ta innan ni tillsammans med fastighetsägarna hittar fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall?

Vänersborg 3 mars 2022

KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)

18 februari, 2022 1 kommentar

Efter att byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) och undertecknad bloggare hade frågat, svarat och diskuterat interpellationen som jag ställde (se “KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)”) var det dags för andra ledamöter att delta i debatten. (Det går alltså att lyssna på debatten i kommunfullmäktige i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här. Klicka sedan på “Interpellation till byggnadsnämndens ordförande om Detaljplan Sikhall” till höger.)

Först ut var Dan Åberg (M). 

“Jag tycker också att det är väldigt beklagligt att en detaljplan tar så lång tid.”

Sa Åberg, och fortsatte:

“Nu är det kommunen som drar det här i långbänk.”

Dan Åberg (M) lade också skulden för den långa handläggningstiden på kommunen, precis som jag. Han menade vidare att hela kommunen behövde utveckling och bostadsbyggande. Även Sikhallsområdet. I kommunens bostadsförsörjningsprogram ingår det också att det ska byggas villor i Sikhall, och det redan nästa år.

Och…

Åberg satte även fingret på en mycket viktig punkt – det lämnas inte längre några bygglov i Sikhall. Det finns ju ingen detaljplan! Motiverar byggnadsnämnden… Kommunen har stoppat utveckling i Sikhall. Åberg uppmanade kommunen att sätta fart. (Det här kommenterade aldrig Bo Dahlberg (S).)

(SD) begärde ordet. Moqvist sitter i byggnadsnämnden. Han sa att han förstod att fastighetsägarna var tveksamma till att bekosta t ex en arkeologisk undersökning innan de visste om det verkligen skulle bli en detaljplan. Blev det ingen detaljplan så var ju sådana undersökningar meningslösa. Och hur skulle de sökande kunna söka tillstånd för vattenverksamhet när de inte hade rådighet över fastigheten. Undrade Moqvist och förväntade sig svar från Dahlberg.

Jag vet inte om det var svar till Moqvist, men jag antar det. Dahlberg sa:

“Vänersborgs kommun sponsrar ju inte på något sätt någon utredning.”

Det hade nog ingen trott heller, eller begärt… Sedan höll Dahlberg med om att 7 år var en lång tid. Och att det inte var önskvärt från förvaltningens sida. Men det tar tid med kommunikationen sa Dahlberg, det var bland annat många telefonsamtal… Det verkade som om Dahlberg inte riktigt trodde på detta själv, utan konstaterade:

“Nånstans har det väl hakat upp sig. Exakt var någonstans det hakat upp sig, det har jag inte kännedom om.”

Och egentligen var det ju detta jag undrade med min interpellation – varför tar det så lång tid med detaljplanen i Sikhall? Vad har hakat upp sig?

Dahlberg förstod att fastighetsägarna inte ville bekosta utredningar om inte detaljplanen blev genomförd:

“Det är ju knutpunkten naturligtvis.”

Dahlberg menade att en ansökan om detaljplan måste vara komplett, dvs en ansökan skulle innehålla alla de nödvändiga undersökningarna. Och med den inställningen så kan man nog konstatera att då blir det ingen detaljplan… Tänkte nog inte bara jag.

Det här följde Moqvist upp i en replik och menade att det var en felaktig ordning. Många utredningar var onödiga om det av andra skäl ändå inte skulle bli någon detaljplan.

Jo då, jag hade fler inlägg… (Och då är vi 26.15 min in i inspelningen – klicka här.) Jag påpekade liksom föregående talare att kommunen måste komma överens om fastighetsrättsliga lösningar innan fastighetsägarna kan gå vidare med alla nödvändiga, och tycks det mig, mindre nödvändiga, utredningar…

Bo Dahlberg (S):

“Det är klart att det finns lösningar och tjänstemännen får väl jobba vidare med det här.”

Och försäkrade att hela nämnden gör vad den kan för att “det här” kommer till stånd:

“för det kommer att bli så väldigt mycket bra. Det blir ett lyft för Vänersborgs kommun. Det är ingen tvekan om det.”

Och det var ett viktigt konstaterande. Och hoppfullt. Tror jag…

Och så gick också samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) med i debatten. Eller rättare sagt, han framförde enligt egen utsago fakta i debatten. (Och då är vi 29.00 min in i inspelningen.)

Wiklund sa:

“Vi ser politiskt det också som väldigt positivt det här. Vi har försökt att politiskt skynda på med det vi kan, när vi har fått våra ärenden i den här frågan på bordet. Det har ju tagits ett beslut i nämnden att vi är positiva till dom fastighetsregleringarna som behövs för att iordningställa den här planen utifrån dom inriktningsmålen som finns i översiktsplanen, som det har hänvisats till här förut. Det beslutet är taget, politiskt. Vi är positiva till att sälja mark och reglera mark, så att fastighetsägarna kan utföra dom önskemål och tankar dom har kring det här med sin fastighet och sin plan. Och när det gäller talet om verksamhet i vatten, jag tror Torbjörn var inne lite grann på det, att man måste ha tillgång till vatten. Det har även i det politiska beslutet tagits ett inriktningsbeslut att vi är villiga att sälja vattenområde till fastighetsägare som behöver bygga då vågbrytare så att man ska kunna söka… vatten… arbete i vatten. Så politiskt har vi tagit dom besluten och vi har också då ställt oss positiva om önskemål om servitut i kommunens fastighet om det behövs för nån verksamhet. Och vi har skrivit under ett markanvisningsavtal som gör markägarna där, ge dom ensamrätt till marken så att säga så det är ingen annan som kan komma och handla upp marken av någon anledning. Politiskt har vi försökt hjälpa till så gott vi bara kan och givit dom signalerna att bli positiva till dom fastighetsförändringar som behövs, regleringar och försäljningar för att intentionerna ska kunna uppfyllas.”

Jag citerar Anders Wiklunds inlägg i sin helhet. Jag tror nämligen att fastighetsägarna har synpunkter på vad Wiklund säger. Jag har själv en del funderingar, men dom återkommer jag till. Jag kan dock inte låta bli att notera att samhällsbyggnadsnämndens ordförande använde ordet “politiskt” hela 6 gånger i sitt anförande. Det är lätt att få tanken att han gör det för att avgränsa sig mot sin förvaltning och sina tjänstemän, kanske till och med mot sin förvaltningschef… Men det är rena spekulationer från min sida.

Till sist begärde Gunnar Lidell (M) ordet. Och det han sa var mycket väsentligt. Därför återger jag också hans anförande ordagrant.

“Det här med rådighet som det talas om från byggnadsnämndens ordförande och samhällsbyggnadsnämndens ordförande. Kommunen har ju haft rådighet över delar av Sikhallsviken sedan väl 15 år ungefär och mig veterligen så har väl inte nåt större underhåll som röjning av strandnära, dom här strandängarna. Det har hänt en gång så vitt jag kommer ihåg och då blev det lite fel. Sen händer ingenting. Förbuskningen ökar på och jag tänker osökt på den här, platsvarumärket Vänersborg. Jag har ju varit engagerat i många år i Vänersamarbetet och en av de saker som efterlysts i Vänerkommunerna är möjligheten att från allmän väg, alltså för allmänheten att se Vänern. Väldigt många vägar går en bit ifrån Vänern. Här runt Sikhallsviken, i alla fall en skapligt stor del av Sikhallsviken är kommunal mark mellan allmän väg och Vänern. Och där låter Vänersborgs kommun kan man säga, låter buskarna växa så att det krävs häckningsbeskrivningar på fåglar i området där det egentligen är gamla beteshagar. Ihop med detta hänger ju det faktumet att Vänern inte fryser till och stiger och sjunker i vattenstånd, men kommunen ska nog försöka och lägga manken till med att underhålla den mark man har för att underlätta tillgängligheten för allmänheten som ju var avsikten när man köpte, eller förköpte fastigheten.”

Gunnar Lidell påtalade mycket riktigt hur kommunen har misskött sin mark på många sätt. Gamla beteshagar har växt igen så att det har blivit “sly”-skog, där fåglarnas häckning måste undersökas… Lidell avslutade med att påminna, i varje fall de som är insatta och/eller har läst “Historien om Magnus Larsson”, att den mark det handlar om har kommunen förköpt, vilket är ett finare ord för – exproprierat, från en av fastighetsägarna, Magnus Larsson…

Det finns anledning att återkomma till detaljplanen i Sikhall.

KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)

17 februari, 2022 1 kommentar

Det blev ett mycket långt sammanträde med kommunfullmäktige igår. Mötet avslutades inte förrän strax efter kl 22.

Det finns många och viktiga ärenden att redogöra för, men denna blogg ska bara handla om min interpellation till byggnadsnämndens ordförande. Interpellationen handlade om varför detaljplanen i Sikhall fortfarande inte är klar, trots att det har gått 7 år. Och att kostnaden hittills uppgår till upp mot 1,5 milj kr, som fastighetsägarna till största delen ska betala. Du kan läsa min (V) interpellation här och det skriftliga svaret från ordförande Bo Dahlberg (S) här. Det går också att lyssna på debatten i kommunfullmäktige på kommunens webb-TV – klicka här (klicka sedan på “Interpellation till byggnadsnämndens ordförande om Detaljplan Sikhall” till höger på sidan).

Debatten tog hela 34 minuter, och det var flera ledamöter som deltog i diskussionen. Dock började debatten med att jag redogjorde för interpellationen och sedan läste ordförande Dahlberg upp det skriftliga svaret. Det innehållet kan man läsa sig till på länkarna ovan. Eftersom Dahlbergs svar var så långt fick jag tillfälle att kommentera det han hade sagt, innan han fortsatte med att redogöra för ”del 2” av sitt skriftliga svar. (08.55 min in i ärendet.)

Enligt Dahlbergs svar låg skulden på den långa handläggningstiden på fastighetsägarna. Det ansåg jag var fel, det föll på sin egen orimlighet. Fastighetsägarna ville självklart att detaljplanen skulle bli klar fortast möjligt och de ville självklart inte betala mer än nödvändigt. Jag tvivlade också starkt på att det skulle ta 7 år för Vänersborgsbostäder, Skanska eller Serneke, eller Bert Karlsson i Ursand, att få till stånd en detaljplan:

“Är det någon som inbillar sig att det skulle ta 7 år? Nä, Det händer bara inte… Det händer inte Serneke. Det händer inte Bert Karlsson. Det händer bara i Sikhall.”

Det är inte alltid så lätt att upprätta och genomföra en detaljplan, fortsatte jag, även om fastighetsägarnas planer för Sikhall överensstämmer med kommunens, som de uttrycks i t ex översiktsplanen. Det är inte bara byggnadsnämnden som är inblandad utan även samhällsbyggnadsnämnden. Men det gör det oerhört viktigt att det sker ett samarbete inom kommunen mellan nämnder och förvaltningar. För fastighetsägarna, liksom invånare i allmänhet som vänder sig till kommunen, är kommunen en. Invånarna vänder sig till kommunen, de frågar och diskuterar med Vänersborgs kommun, inte med två kommuner. Det måste vara kommunens ansvar att samarbeta och synkronisera internt för att därigenom göra samarbetet så enkelt och smidigt som möjligt för invånarna. Och det har inte skett.

Som exempel tog jag ett avsnitt i svaret från Bo Dahlberg:

“Till exempel avvaktades överenskommelser mellan fastighetsägare och kommunen kring dragning av VA-ledningar, vilket bidrog till att samrådet försenades. I ett senare skede avvaktades framtagandet av markanvisningsavtal för att ge byggherren säkrad rådighet över område för småbåtshamn.”

Både VA-ledningar och markanvisningsavtal är kommunens ansvar (samhällsbyggnadsnämnden), vilket illustrerade det jag framförde. 

Bo Dahlberg fortsatte sedan att redogöra för sitt skriftliga svar. (12.10 min in i ärendet.) Fastighetsägarna, avslutade Dahlberg, vill köpa ut mark bland annat vid magasinet och befintlig hamnanläggning. Detta menade Bo Dahlberg var en stötesten – hur man skulle gå vidare med detta. Han menade också att kommuniceringen med sökanden har varit god, men:

“när det kommer ändringar på en ansökan då ställer det till det lite grann för tjänstemännen.”

Sedan var det återigen min tur. Jag kände mig tvungen att upplysa Dahlberg om att det här med fastighetsrättsliga lösningarna, som handlar om rådighet och vattenverksamhet, var med från början, redan 2015. De förslag som kommunen har framfört har inte accepterats av fastighetsägarna, och tvärtom. Det är inget konstigt, men då får man sätta sig ner och diskutera och hitta möjliga lösningar.

Jag tog också upp att det inte fanns något i diariet som visar att det har pågått något arbete under 2,5 år, mellan februari 2018 och oktober 2020. Efter att jag fick Dahlbergs svar på tisdag eftermiddag, där det stod:

“Det finns handlingar diarieförda på ärendet PLAN.2015.24 även under den nämnda perioden.”

Så begärde jag ut handlingarna en gång till. Och igår onsdag kom beskedet att det har lagts handlingar på posten som bör vara hos mig “inom några dagar”. Om dessa handlingar ger upphov till fler frågor, så skulle jag återkomma vid ett senare tillfälle.

Dahlberg (S) skrev vidare i sitt svar om varför inget hände under de här 2,5 åren:

“väghållarfrågan utretts ihop med Trafikverket.”

Det kunde jag inte riktigt acceptera. I en tjänsteskrivelse som jag har tagit del av handlade det snarare om en dialog med Trafikverket om vägen genom Sikhall och GC-vägen. Trafikverket ville att Vänersborgs kommun skulle ta hand om väghållaransvaret, men kommunen sa helt enkelt nej. Det var enligt de dokument som jag hade fått inte alls någon utredning som kommunen deltog i eller som tog tid.

Dahlberg skrev också i sitt svar att en naturvärdesinventering hade genomförts. Och det var ju korrekt. En sådan inventering tog naturligtvis sin tid, en sommar i det här fallet, men det var inte byggnadsförvaltningen som utförde den. Inventeringen utfördes av Calluna AB och kostade 98.000 kr. Som fastighetsägarna fick betala.

Slutsatsen var, som jag såg det, att skulden för att detaljplanen inte var klar efter 7 år låg hos kommunen. Däremot ingav Dahlbergs svar och hans uttalande att han var positiv till en detaljplan ett hopp inför framtiden. Det verkade som att det kan hända positiva saker med detaljplanen. Förhoppningsvis går kommunen vidare, sätter sig ner med fastighetsägarna och kommer överens om de fastighetsrättsliga lösningar som krävs för att Sikhall ska kunna utvecklas enligt både kommunens och fastighetsägarnas planer.

Sedan kom andra deltagare med i debatten. (18.35 min in i ärendet.) Det kommer morgondagens blogg att handla om – se ”KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)”.

Svar från BN:s ordförande om DP i Sikhall

15 februari, 2022 2 kommentarer

Den 6 februari skrev jag en interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). Jag skrev en liten inledning och ställde sedan fyra frågor om varför det tar sådan tid för detaljplanen i Sikhall att bli klar. (Se “Interpellation om detaljplan i Sikhall”.)

I eftermiddags fick jag ett skriftligt svar på de fyra frågorna. De redovisar jag i sin helhet nedan. Imorgon onsdag ska frågorna och svaren diskuteras i kommunfullmäktige. Sammanträdet sänds för övrigt på kommunens webb-TV med början kl 18.00. Fram tills dess är det fritt fram för kommentarer på denna blogg. Kanske lämnas upplysningar som jag kan få användning av imorgon.

Du kan ladda ner min interpellation här och Bo Dahlbergs svar här.

===

Svar på interpellation om detaljplan för Sikhallsviken

Fråga: Hur kommer det sig att detaljplanen för Sikhallsviken fortfarande inte är klar efter snart 7 år?

Svar:

Den huvudsakliga anledningen är att fastighetsägarna valt att avvakta med att gå vidare med nödvändiga utredningar. Processen har under delar av tiden legat vilande när olika avgöranden har inväntats. Till exempel avvaktades överenskommelser mellan fastighetsägare och kommunen kring dragning av VA-ledningar, vilket bidrog till att samrådet försenades. I ett senare skede avvaktades framtagandet av markanvisningsavtal för att ge byggherren säkrad rådighet över område för småbåtshamn. Sedan samrådet har dock det främsta hindret för fortskridandet av detaljplanearbetet varit att nödvändiga utredningar inte är gjorda.

Fråga: Det finns inte ett enda dokument i diariet från detaljplaneprocessen under tiden mellan februari 2018 och oktober 2020. Varför inte det, vad hände under denna långa tid?

Svar:

Det finns handlingar diarieförda på ärendet PLAN.2015.24 även under den nämnda perioden. Bland annat genomfördes naturvärdesinventering som upphandlades av kommunen, och där sedan kostnaden fördelades mellan parterna i enlighet med planavtal. Kontinuerligt under planprocessen har även många möten hållits och kommunikation förts mellan kommunens handläggare och andra sakägare och sakkunniga. Anteckningar från sådan kommunikation har inte alltid diarieförts såsom allmän handling eftersom det till stora delar rör sig om arbetsmaterial i ett pågående arbete. Under den nämnda perioden har bland annat väghållarfrågan utretts ihop med Trafikverket.

Fråga: Är det rimligt att fastighetsägarna ska betala över en miljon kronor för en detaljplan som aldrig blir klar och som, om den någonsin blir det, kanske till och med kommer till slutsatsen att det inte går att exploatera området?

Svar:

Det är helt rimligt att en fastighetsägare står för plankostnaderna för att utreda möjligheterna och förutsättningarna för exploatering på den egna fastigheten. I slutändan är det fastighetsägaren som också kan tjäna pengar på planen genom att till exempel sälja tomter eller hyra ut sjöbodar, båtplatser och campingplatser. Sett till vad andra planer kostar är det inte alls orimligt att kostnaderna för att utreda planområden av denna storlek landar på miljonbelopp. I detta fall har fastighetsägarna en trygghet i ett planavtal som begränsar kostnaderna för kommunens handläggning till 292 000 kr, och där kommunen även skrivit på att bekosta en femtedel av det trots att kommunen inte kommer att ha del av nya byggrätter i planen. Samtliga fyra fastighetsägare skrev under avtalet 2015 och det har inte inkommit något ifrågasättande av avtalet till byggnadsnämnden. Utöver handläggningskostnaderna tillkommer kostnader för utredningar, vilket klargörs i avtalet. Detta har tydligt kommunicerats från starten av processen och är helt normalt för alla planarbeten. Det är naturligt att exploatören tar kostnaderna för de utredningar som krävs. Två externa utredningar har genomförts fram till dagens datum – naturvärdesinventering och häckfågelinventering. Kostnad för naturvärdesinventeringen fördelades på samma sätt som handläggarkostnaderna enligt planavtalet. Häckfågelsinventeringen har bekostats av fastighetsägarna. Kommunen har hittills fakturerat fastighetsägarna sammanlagt 195 440 kr för

utgifter i planarbetet. Vilka kostnader som tillkommer kan inte preciseras idag, men det är troligt att det sammanlagt kommer att landa på 1–1,5 miljoner att fördela mellan de sökande fastighetsägarna.

Fråga: Hur lång tid ytterligare kommer detaljplanearbetet att ta innan planen blir färdig?

Svar:

När fastighetsägarna väljer att gå vidare med nödvändiga utredningar kan planarbetet gå vidare. Nästa steg efter det är granskning och därefter antagande. Kommunen kommer att prioritera att få färdigt planen så fort fastighetsägarna ger klartecken för att gå vidare. Fastighetsägarna har tidigare begärt svar på frågor kring planens utformning samt säkerhet kring rådigheten över mark och vattenområden för att kunna genomföra planerade projekt. Byggnadsnämnden har i oktober 2021 beslutat om inriktning för planarbetet i linje med önskemål från fastighetsägare. Samhällsbyggnadsnämnden har i mars 2021 skrivit på avtal om markanvisning för att ge efterfrågad säkerhet. Fastighetsägare har istället kommit in med ny begäran om att köpa ut mark bland annat vid magasinet och befintlig hamnanläggning. Detta har inte varit på förslag tidigare i planarbetet utan då har samtalet handlat om hur rådighet kan garanteras genom servitut eller liknande. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för frågor kring kommunens markägande.

Frändefors 2022-02-13

Bo Dahlberg
Ordförande

==

Anm. Se också ”KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)” och ”KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)”.

Interpellation om detaljplan i Sikhall

6 februari, 2022 4 kommentarer

Det har väl inte undgått någon läsare att det händer saker i Sikhall. Eller rättare sagt, att det inte händer saker i Sikhall. I varje fall inte med den detaljplan som fyra fastighetsägare “beställde” år 2015 och som en enig byggnadsnämnd beslutade att upprätta den 19 maj 2015. 

Jag har återgett historien i en bloggserie på 13 delar. (Den första bloggen i serien hittar du här – “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.) Och vill det sig illa kan det bli 13 bloggar till… Detaljplanen är nämligen inte klar. Efter snart 7 år och kostnader för fastighetsägarna på upp till 1,5 milj kr så ligger alltså planen fortfarande kvar på några skrivbord eller skrivbordslådor i kommunhuset. Det kvarstår nämligen enligt miljö- och byggnadsförvaltningen fortfarande många kostnadskrävande undersökningar och utredningar innan planen kan bli klar. Det kan antagligen ta 7 år till… Fastighetsägarna i Sikhall tvivlar på att detaljplanen någonsin blir klar…

Det är en skandal. Tänk bara tanken att det skulle ta över 7 år för Vänersborgsbostäder eller Serneke, eller Bert Karlsson på Ursand, att få till stånd en detaljplan när de vill bygga bostäder någonstans i Vänersborg…

Jag tänker ställa några frågor på nästa kommunfullmäktige, den 16 februari, om varför det tar så lång tid med detaljplanen. Den som jag riktar frågorna, interpellationen, till är byggnadsnämndens mångårige ledamot och ordförande Bo Dahlberg (S).

Jag återger interpellationen nedan. Det går också att ladda ner den här, ”Interpellation till Dahlberg”.

==

Interpellation till byggnadsnämndens ordförande
Detaljplan Sikhallsviken

Den 19 maj 2015 beslutade en enig byggnadsnämnd att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken. Området som detaljplanen skulle omfatta justerades den 22 september 2015 och den 12 december 2017 var ett förslag till detaljplan klart. Förslaget gick ut på samråd.

Det hade tagit drygt 2,5 år från beslut till samråd. Det var en lång tid, men planen var fortfarande långt ifrån klar… Och faktum är att den nu i februari 2022 ännu inte är färdig. Ja, det går inte ens att skönja slutet på arbetet.

Det har alltså gått snart 7 år sedan byggnadsnämndens beslut att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken. Det torde vara rekord. Kostnaderna för planen är snart uppe i 1,5 mkr och den ska till största delen betalas av fastighetsägarna. Det hör till saken att när processen sattes igång fick fastighetsägarna beskedet att en detaljplan skulle ta ca ett år och kosta upp till 300.000 kr.

Det kvarstår enligt miljö- och byggnadsförvaltningen fortfarande många kostnadskrävande undersökningar  och utredningar innan planen kan bli klar. Fastighetsägarna i Sikhall tvivlar på att detaljplanen någonsin blir det.

Mina frågor till byggnadsnämndens ordförande är:

  • Hur kommer det sig att detaljplanen för Sikhallsviken fortfarande inte är klar efter snart 7 år?
  • Det finns inte ett enda dokument i diariet från detaljplaneprocessen under tiden mellan februari 2018 och oktober 2020. Varför inte det, vad hände under denna långa tid?
  • Är det rimligt att fastighetsägarna ska betala över en miljon kronor för en detaljplan som aldrig blir klar och som, om den någonsin blir det, kanske till och med kommer till slutsatsen att det inte går att exploatera området?
  • Hur lång tid ytterligare kommer detaljplanearbetet att ta innan planen blir färdig?

Anm. Se också ”KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)” och ”KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)”.

Lidell: Vilket ansvar har du Augustsson?

14 december, 2021 Lämna en kommentar

Det finns ett talesätt bland moderater i Vänersborg:

“Det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.” 

Talesättet härrör från Dan Åberg (M) och han har framfört det flera gånger i kommunfullmäktige. Bakgrunden är helt enkelt att flera motioner från moderaterna har bifallits av kommunfullmäktige, men “glömts bort” av de styrande partierna. Motionerna har alltså inte verkställts, kommunfullmäktiges beslut har ignorerats.

Så är det faktiskt, det finns flera exempel på det. På morgondagens kommunfullmäktige kommer ytterligare ett. Det framgår av en interpellation som kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) ställer till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Interpellationen lämnades in i eftermiddag, så det är inte säkert att Augustsson hinner förbereda ett svar. I så fall ställs den nästkommande fullmäktige.)

Den 13 mars 2019 lämnade Gunnar Lidell (M) in en motion om upphävande av vattenskyddsområdet Elgärde. Elgärde var inte längre i bruk – vattenverket hade rivits i början av 2000-talet och brunnarna hade förseglats. Men kvar fanns restriktionerna, som alltid finns för ett vattenskyddsområde.

Lidell skrev i motionen:

“det är av vikt att inte upprätthålla restriktioner vilka saknar aktualitet för verksamhetsutövare och utveckling av kommunen”

Kommunen konstaterade i sin utredning att det inte fanns något behov av Elgärde vattentäkt varken på kort eller lång sikt. Vattenkvaliteten var nämligen dålig och vattenmängden var i sammanhanget oväsentlig.

Den 17 juni 2020 biföll därför kommunfullmäktige motionen:

“… och ansöker hos Länsstyrelsen om att upphäva vattenföreskrifter och vattenskyddsområde för Elgärde 1:24, samt begär, med stöd av miljötillsynsförordningen, att miljö- och hälsoskyddsnämnden upphör med tillsynen av vattenskyddsområdet.”

Så långt var allt väl.

Gunnar Lidell skriver i sin interpellation att han nyligen fick reda på att inget hade hänt – varken med motionen eller i Elgärde… 

“I nuläget är det minst 1 företagare inom det ännu ej avslutade vattenskyddsområdet som förväntas genomföra miljöåtgärder pga att företaget bedriver verksamhet i ett område med extra restriktioner. Vem bär ansvaret för kompensera företagaren, eller åtminstone meddela någon form av dispens i avvaktan på att kommunen gör något?”

Lidell skickade därför, den 7 december (i år), en fråga till de ansvariga tjänstepersonerna – och fick svaren dagen efter:

“jag vet inte hur man gör och jag har pratat med MHK som skulle titta i arkivet etc hur man gör…”

Det svarade alltså en tjänsteperson på kommunen. (Jag vet inte vad MHK betyder, möjligtvis miljö- och hälsoskyddskontoret.)

En annan tjänsteperson skrev, fortfarande citerat från Lidells interpellation:

“Det var också en diskussion i slutet av 2020 vem som ska göra det i kommunen, dvs KSF, MoB eller SBF. Vid det tillfället sa jag att jag inte kunde prioritera ärendet”.

(Förklaring: KSF=kommunstyrelseförvaltningen; MoB=miljö- och byggnadsförvaltningen; SBF=samhällsbyggnadsförvaltningen)

Det verkar faktiskt som om ingen av tjänstepersonerna hade tid eller visste hur hen skulle göra. Och gjorde därför – ingenting…?

Kommunstyrelsens fd ordförande Gunnar Lidell (M), (2011-2014) frågar därför, på fullmäktige imorgon (eller nästa sammanträde), kommunstyrelsens nuvarande ordförande Benny Augustsson (S):

  • “Anser du att Vänersborgs kommun har ett effektivt sätt att verkställa politiska beslut från kommunfullmäktige?”
  • “Har du som kommunstyrelsens ordförande någon form av ansvar i att Kommunfullmäktigebeslut verkställs?”

Jag ska inte uttala mig i ansvarsfrågan, i varje fall inte just nu, men måste ändå konstatera att det måste vara något grundläggande fel i Vänersborg. Det får bara inte vara så att kommunfullmäktiges beslut inte verkställs.

%d bloggare gillar detta: