Hem > Juridik, VA, Vänersnäs > Jurist dömer ut VA-förslaget

Jurist dömer ut VA-förslaget

Det närmar sig avgörandets stund för invånarna på Vänersnäs. På onsdag sammanträder kommunfullmäktige. Och då ska frågan avgöras om det ska inrättas två verksamhetsområden för vatten och spillvatten för Grytet, Hallby Mitt och Änden – område 1 och 2.

Invånare och fastighetsägare gör allt de kan för att verksamhetsområdena inte ska bli verklighet. Inrättande av verksamhetsområden skulle ju med all sannolikhet innebära en tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet. Vänersnäsbornas uppfattning är att det inte finns något rättsligt stöd för inrättande av verksamhetsområdena. Och det finns det fler som anser… Vänersnäsarna har ringt, de har mailat, de har skrivit, de har ordnat namninsamling och de har kontaktat TTELA. Ja, de försöker skapa opinion mot beslutet och de försöker påverka beslutsfattarna på alla sätt de kan.

Några fastighetsägare har också anlitat en mycket kunnig jurist för att hjälpa dem…

Advokat Johanna Lindqvist på Advokatfirman Lindahl i Göteborg har arbetat med VA-lagstiftningen tidigare. Hon har bland annat haft en roll i familjen Solvarms kamp mot Vänersborgs kommun. Och den kampen gick ju alldeles utmärkt, Solvarm fick ju rätt mot kommunen i Mark- och miljödomstolen.

Advokat Lindqvist har gjort en mycket professionell juridisk bedömning av kommunstyrelsens förslag att inrätta verksamhetsområdena.

Vänersnäsborna har skickat ut resultatet av utredningen, den juridiska bedömningen, till alla politiker i kommunfullmäktige. När jag läser advokat Lindqvists utredning blir jag oerhört imponerad. Det är egentligen bara att konstatera att om alla fullmäktigeledamöter läser och använder det som finns “innanför pannbenet”, som min far alltid sa, så behövs det inte sägas något mer på onsdagens sammanträde. Då är det bara för ledamöterna att inse faktum och rösta nej – nej till att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs.

Och skulle det vara så att det finns någon som har det minsta tvivel kvar efter att ha studerat Lindqvists juridiska bedömning, så är det bara att läsa det öppna brev som politikerna fick i februari. (Du kan läsa det öppna brevet här – “Öppet brev till samtliga politiker”.) I detta brev bifogades en undersökning som visade det orimliga i att döma ut enskilda avlopp utifrån en “skrivbordstillsyn”. Den undersökningen utgör, som jag ser det, faktiskt ett slags komplement till den juridiska bedömningen. De båda utredningarna, eller egentligen var och en för sig, visar att Vänersborgs kommunfullmäktige håller på att fatta ett mycket oförnuftigt och till och med olagligt beslut.

I denna blogg ska jag redogöra för advokat Johanna Lindqvists juridiska bedömning. Om du vill läsa bedömningen i original, så kan du ladda ner den här – “Juridisk bedömning gällande förslag om inrättande av verksamhetsområde”.

Lindqvist har gått igenom underlagen i ärendena och utifrån tillgängliga handlingar gjort en juridisk analys av om de tre rekvisiten (villkoren) i 6 § LAV om hälsoskydd, miljöskydd och större sammanhang är uppfyllda i de aktuella områdena. Det är viktigt, det finns alltså tre villkor i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) 6 § som ska vara uppfyllda för att kommunen ska vara tvungen att inrätta verksamhetsområden – 1) människors hälsa, 2) miljön och 3) större sammanhang. De två förstnämnda flyter dock ofta in i varandra. (Läs gärna om den föreslagna lagändringen – “Kommande ändring i LAV 6 §”.)

Advokat Lindqvist börjar med att analysera och göra en bedömning av det tredje rekvisitet – samlad bebyggelse. Advokaten menar att inget av de två föreslagna verksamhetsområdena har en samlad bebyggelse. Det räcker med att titta på kartan… Och det är inte svårt att hålla med henne. De föreslagna verksamhetsområdena består av typisk landsbygdsbebyggelse med:

“utspridda byggnader avskilda med skogsområden och jordbruksmark.”

Lindqvist bifogar kartorna (se nedan) med avståndsmarkeringar (du kan ladda ner kartorna i större format här, område 1 och område 2):

 

Det är uppenbart för alla med öppet sinne och som tycker att det är viktigt att följa lagen (LAV 6 §), att rekvisitet “större sammanhang” inte uppfylls.

Kommunen hävdar genom att hänvisa till några domar att även ett fåtal fastigheter kan uppfylla kravet på ett större sammanhang/samlad bebyggelse. Advokat Lindqvist konstaterar att två av de rättsfall som kommunen refererar till inte alls kan tillämpas på Vänersnäs. Och ett tredje fall visar motsatsen till det kommunen hävdar. Den domen talar istället mot att införa verksamhetsområden på Vänersnäs.

Men advokat Lindqvist tittar också på kommunens, numera berömda, Blåplan. De styrande partierna hänvisar ofta till denna plan för att motivera inrättandet av verksamhetsområden, och tvångsanslutning. Trots att den har några år på nacken och inte heller är juridisk bindande…

I Blåplanen har kommunen använt sig av avståndsgränsen 150 meter mellan husen i sin definition av större sammanhang, dvs ligger några hus 150 m ifrån varandra så är de liksom “samlade”…. De utgör typ en slags “tätort”… Det är en väldigt bred och vidlyftig definition, och tämligen absurd. Den har egentligen inte något som helst stöd i varken LAV, eller PBL (plan- och bygglagen).

Lindqvist noterar att i det liggande förslaget till verksamhetsområden har avståndet 150 meter faktiskt i flera fall utökats ännu mer. Hon drar slutsatsen:

“Min bedömning är att Vänersborgs kommun i Blåplanen har gjort en alltför extensiv tolkning av praxis och när kriterierna för vad som ska anses som större sammanhang … är uppfyllda. Denna extensiva tolkning har därefter utvidgats ytterligare…”

Med andra ord, den ursprungliga alltför breda, och oriktiga, definitionen har utvidgats ytterligare i kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige… Den absurda definitionen har typ blivit ännu absurdare…

Och advokat Lindqvist leder sitt resonemang i bevis med konkreta exempel från fastigheter i de två verksamhetsområdena. Jag ska inte gå närmare in på dessa konkreta exempel utan hänvisar, förutom till hennes juridiska bedömning, till mina egna två exempel – se “SHB: VA Vänersnäs 2” och “VA – varför ingår Grytet?”.

Lindqvist konstaterar också, precis som alla andra med en karta i handen kan bekräfta, att de föreslagna verksamhetsområdena inte ligger i omedelbar närhet till recipient, dvs Dättern. Det är inte heller samma miljöbelastning från de enskilda avloppen.

“Detta innebär att hänvisningen till MÖD 2010:28 inte är relevant eftersom det i aktuellt fall varken föreligger någon särskild miljöpåverkan på naturvärden av nationellt intresse eller någon omedelbar närhet till berörd recipient.”

Lindqvist analyserar ytterligare ett rättsfall och visar att kommunens exempel inte alls visar det som kommunen påstår. Jag ska inte referera det utan återger bara hennes slutsats:

“Sammantaget visar ovanstående dels att Samhällsbyggnadsnämnden utökat de föreslagna verksamhetsområdena utöver avståndet om ca 150 meter mellan fastigheterna som angivits som utgångspunkt i Blåplanen, dels att det inte finns några sådana särskilda omständigheter i fråga om starka miljöskäl som var aktuellt i MÖD 2010:28 eller att det är fråga om fastigheter vars möjligheter att anordna vatten och avlopp är obefintliga så som var fallet i BVa 13.”

Advokat Lindqvist har också gjort en bedömning av miljöskyddsrekvisitet. Och då handlar det om de enskilda avloppens påstådda påverkan på Dättern. Det är samhällsbyggnadsnämnden som anför Dättern som argument för att inrätta verksamhetsområdena.

Lindqvist sätter fingret direkt på kommunens stora brist i underlaget:

“Eftersom det mesta av vattnet till Dättern tillförs från avvattningsområdet från ån Nossan saknas i Samhällsbyggnadsnämndens underlag utredning som visar att de enskilda avloppen i de två föreslagna verksamhetsområdena skulle ha en så pass betydande påverkan att en allmän avloppshantering behövs för att minska belastningen av näringsämnen till Dättern.”

Advokaten hänvisar även här till en dom från Mark- och miljöverdomstolen (M 5354–20) som krävde att, för att miljöskyddsrekvisitet skulle vara uppfyllt:

“den allmänna va-anläggningen väsentligt motverkar påtagliga olägenheter för miljön.”

Slutsatsen kan bara bli en menar Lindqvist:

“Dock kan det inte när det handlar om så långa avstånd till en recipient, som dessutom till övervägande del inte påverkas av avvattning från nu aktuella områden, finnas så starka miljöskyddsskäl att inrättande av allmän avloppshantering är motiverad.”

Lindqvist nämner också att om det finns avloppsanläggningar som behöver uppdateras, vilket det med all sannolikhet gör, så ska miljö- och byggnadsförvaltningen säkerställa det genom tillsyn.

Advokat Johanna Lindqvist på Advokatfirman Lindahl i Göteborg avslutar sin juridiska bedömning med en sammanfattning:

De aktuella områdena kan enligt min bedömning inte ses som samlad bebyggelse och de hälso- och miljöskäl som lyfts fram är inte tillräckligt konkretiserade och utredda. Det saknas exempelvis helt utredning som visar på att enskilda avlopp i berörda områden skulle ha en sådan påverkan på recipienten Dättern i fråga om kväve och fosfor att det kan motivera behovet av inrättande av en allmän va-anläggning. En så vid tolkning av samlad bebyggelse som Samhällsbyggnadsnämnden har utgått från, vid avgränsningen av de föreslagna verksamhetsområdena, innebär att rekvisitet sammanhållen bebyggelse fråntas sin betydelse.”

Och till sist skriver Lindqvist:

“Eftersom det i aktuellt fall handlar om en utspridd landsbygdsbebyggelse, där avstånden mellan fastigheterna i flera fall överskrider 150-200 meter samt att underlaget i fråga om såväl hälso- som miljömässigt behov i stort sett enbart består av skrivbordsbedömningar, är min bedömning – utifrån det underlag jag gått igenom – att rekvisiten enligt 6 § LAV för att kommunen ska ha en skyldighet att tillhandahålla allmänna vattentjänster för vatten och spillvatten inte är uppfyllda.”

Det kanske är läge att helt enkelt läsa upp denna sammanfattning i kommunfullmäktige på onsdag. Det vill till om ledamöterna i de styrande partierna, och kanske Liberalerna och Kristdemokraterna, ska kunna argumentera mot detta. (De röstade för verksamhetsområden i kommunstyrelsen… KD+L följde inte alls den uppfattning deras partier har i riksdagen.)

Den juridiska bedömningen är professionell, dvs mycket logisk samtidigt som den hänvisar till både lagar och rättsfall. Det förefaller omöjligt att kommunfullmäktige skulle kunna fatta ett beslut som strider mot den juridiska bedömningen. Det skulle som jag ser det strida mot lagen. I Vänersborg har vi dock lärt oss att flera tjänstepersoner och politiker tror sig stå över lagar. Ja, faktum är att inte ens domstolsavgöranden kan få vissa i miljö- och byggnadsförvaltningen, och politiker, att ändra uppfattning och inse faktum. Det har t ex Anders Solvarm på Sikhall erfarit.

Ska vi tro och hoppas att att kommunfullmäktige denna gång ska gå emot samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen och fatta ett korrekt och lagligt beslut? 

PS. Om du vill läsa bedömningen i original, så kan du ladda ner den här – Juridisk bedömning gällande förslag om inrättande av verksamhetsområde”.

PPS. Samtidigt med att den juridiska bedömningen skickades ut till politikerna följde det även med ett öppet brev från några fastighetsägare på Vänersnäs. Det brevet kan du läsa här: ”VA: Öppet brev till politikerna”.

Kategorier:Juridik, VA, Vänersnäs
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: