Arkiv

Archive for februari, 2022

Nyhet: Kommunen förlorade mot Solvarm igen!

28 februari, 2022 4 kommentarer

Anm. Läs gärna min förra blogg om Solvarm innan du fortsätter att läsa denna – se ”Kommunens kamp mot Solvarm”.

Miljö- och byggnadsförvaltningen med miljö- och hälsoskyddschefen i spetsen skrev den 20 november 2020 till Solvarm:

“Till följd av att en avloppsanläggning inrättats och är i drift utan tillstånd, är avsikten att ett beslut miljösanktionsavgift ska upprättas.”

Det tidsbegränsade tillståndet för “Ecocycle system Two” hade löpt ut den 30 juni 2020 och Solvarm hade missat att ansöka om ett förlängt tillstånd. Det skrev jag om i en blogg den 5 april förra året. (Se “Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på”.)

Det var en miss från Solvarm, helt klart. Men familjen försökte förklara situationen för kommunen. Det hade varit sjukdom (covid-19) i familjen mm… Men Solvarm tog också lagen och juridiken till hjälp. Det är ju precis det som invånare i Vänersborg tvingas göra mot en kommun med diffusa och misstänkt illasinnade syften. Och som bortser från fakta, som t ex lagar.

Solvarms utgångspunkt var frågeställningen om vilken miljönytta som miljö- och byggnadsförvaltningen ville uppnå med att driva ärendet om en miljösanktionsavgift.

Solvarm citerade Miljöbalken, och han började naturligtvis med 1 kap 1 §:

“Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.”

Lagen syftar alltså till “att främja en hållbar utveckling”. Det är överordnat allt annat. Redan här ser vi att miljö- och byggnadsförvaltningens prioriteringar inte stämde med Miljöbalkens… I paragrafen räknas det sedan upp några tillämpningar av lagen. Jag noterar särskilt:

“återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.”

Och är det något som Solvarm brinner och jobbar för så är det kretsloppstänket. Till skillnad från Vänersborgs kommuns VA-lösningar…

Solvarm menade också att han saknade uppsåt och inte hade utövat oaktsamhet som orsakat någon miljöfara – Miljöbalken 29 kap § 1:

“För miljöbrott döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet
1. orsakar att det i mark, vatten eller luft släpps ut ett ämne som typiskt sett eller i det enskilda fallet medför eller kan medföra
a) en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse,
eller
b) någon annan betydande olägenhet i miljön”

Solvarm hade inte släppt ut några ämnen i “mark, vatten eller luft”. Familjen hade bara missat att förlänga sitt tillstånd för VA-systemet. Det var för övrigt inte heller något nytt system, det var det “gamla” som hade varit i bruk i 2 år (med tillstånd). Och detta VA-system (System Two) var i sin tur en utveckling av det system som Solvarm redan hade ett permanent tillstånd för (System One). Det handlar om seriekopplade reningssteg i växtbäddar. (Vill du veta mer om Solvarms VA-system kan du fördjupa dig här: “System One” och “System Two”.)

Det sägs ofta på Miljö- och byggnadsförvaltningen att det är svårt att hinna med alla arbetsuppgifter. Byggnadsnämndens ordförande har nämnt det flera gånger i kommunfullmäktige. Men det är klart, ska tjänstepersonerna lägga ner en massa tid på att inspektera, kontrollera och “bötfälla” Sveriges modernaste och bästa cirkulära avloppssystem så förstår jag att det kan vara svårt att hinna med mer än en “skrivbordstillsyn” av de enskilda avloppsanläggningarna på Vänersnäs…

Solvarm hänvisade slutligen till kap 30 § 2 i Miljöbalken som beskriver att sanktionsavgift inte behöver tas ut om det finns skäl. Och Solvarm menade att han hade visat att en miljösanktionsavgift var oskälig.

Det hjälpte inte. Miljö- och byggnadsförvaltningen stod fast vid sin “avsikt” och tänkte gå vidare, tidsgränsen hade ju överskridits. Allt annat, som t ex Miljöbalken, var ovidkommande. Och därför skulle Solvarm betala en sanktionsavgift.

Miljö- och hälsoskyddschefen fattade den 10 december 2020 följande beslut på delegation:

“Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att Anders Solvarm med personnummer xx och Rosemary Solvarm med personnummer yy ska betala en miljösanktionsavgift på totalt 5.000 kronor för att ha inrättat en avloppsanordning utan tillstånd trots att ett sådant tillstånd krävs.”

Det kan hända att jag i tidigare bloggar har hävdat att det var politikerna i Miljö- och Hälsoskyddsnämnden som fattade beslutet. Det var i så fall fel. Det var ett tjänstemannabeslut. Även om det i det formella beslutet står “Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut”. Det är faktiskt inte ens säkert att politikerna i nämnden blev informerade. Däremot är det så att nämnder rutinmässigt godkänner delegeringsbeslut i efterhand. Och på så vis kan man faktiskt hävda att politikerna i nämnden åtminstone har ett visst ansvar.

Familjen Solvarm överklagade beslutet. Det var naturligtvis inte för pengarnas skull, för de 5.000 kr som familjen skulle vara tvungen att betala. Solvarm ville självklart inte ha en svartmålande dom om miljöbrott på sig. Hur skulle det se ut? Det skulle ju Solvarm få leva med resten av sitt liv. Då skulle Anders Solvarm betraktas som ”han som inte följer lagar och regler”, ”han som är dömd till miljösanktion” och “en sån kan vi inte ha att göra med” osv. Hade jag varit Solvarm hade jag nog haft svårt att frigöra mig från tanken att detta möjligtvis var miljö- och hälsoskyddschefens avsikt…

Rättsväsendet tar ganska ofta gott om tid på sig innan ett avgörande kommer. Men det är möjligt att det finns rättsfall från fler envisa och enkelriktade kommuner än Vänersborg, även om det är svårt att tro.

Men…

I förra veckan kom domen från Mark- och Miljödomstolen, den 21 februari…

Och det var ett glädjande besked, igen:

“Mark- och miljödomstolen upphäver Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Vänersborgs kommuns beslut av den 10 december 2020 (ärende nr 2020.1206-5) om miljösanktionsavgift.”

Mark- och Miljödomstolen upphävde miljösanktionsavgiften. Domen motiverades så här:

“Av handlingarna i målet framgår att Ecocycle System Two har varit i bruk och haft ett tillfälligt tillstånd sedan år 2018. Det framgår vidare att det tillfälliga tillståndet löpte ut den 30 juni 2020 och att Ecocycle System Two fortsatt var i drift efter detta datum. Nämnden har inte gjort gällande att någon förändring i avloppsanläggningen har skett sedan det tillfälliga tillståndet gavs år 2018. Med att ”inrätta en avloppsanordning” kan enligt mark- och miljödomstolens mening inte avses en situation då en redan anlagd och tillståndsgiven avloppsanordning fortsätter att användas efter tillståndstidens utgång. Vidare kan i sammanhanget nämnas att ändringar av en befintlig avloppsanläggning enligt praxis jämställts med en nyanläggning (d.v.s. inrättande) endast när ändringarna avsett de viktigaste funktionerna av en avloppsanläggning (se Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 12 mars 2010 i mål nr M 5369-09). Detta är det heller inte fråga om här och bestämmelsen i 3 kap. 1 § FMSA omfattar således inte nu aktuell situation. Nämnden bedöms därmed inte ha haft fog för att påföra makarna Solvarm en miljösanktionsavgift med hänvisning till 3 kap. 1 § FMSA. Överklagandet ska därför bifallas och nämndens beslut om miljösanktion upphävas.

Läs gärna motiveringen en gång till. Miljö- och Hälsoskyddsnämnden samt Miljö- och Byggnadsförvaltningen hade fel i allt! Det är bara att konstatera. Vänersborgs kommun har återigen fått bakläxa, smäll på fingrarna, av en domstol där experter på den svenska lagstiftningen sitter och dömer.

Det måste vara pinsamt för de inblandade i kommunen… Det ser onekligen ut som om det begås fel efter fel. Som enskilda kommuninvånare drabbas av. Borde inte de ansvariga i Miljö- och byggnadsförvaltningen tänka efter en extra gång? Agerar verkligen förvaltningen som en egen objektiv och ”fristående” tillsynsmyndighet? Eller finns det en annan agenda?

Och återigen funderar jag. Vilka bevekelsegrunder har ledande tjänstepersoner och styrande politiker i Vänersborgs kommun när de agerar mot enskilda vänersborgare? Varför agerar kommunen så här mot familjen Solvarm? Och Magnus Larsson? Och blåbärsodlaren vid Hästefjorden? Och Bengt Davidsson på Juta? Och Ingvar på Österäng? Och Mats på Ekudden? Och fastighetsägarna på Vänersnäs? Och, snart, fastighetsägarna på Båberg?

Varför?

Varför söker inte ledande tjänstepersoner och styrande politiker upp de verkliga problemen i Vänersborg? Varför ska de ge sig på kommuninvånare som har rätt, som har lagen på sin sida? Har kommunen en agenda där resultat, t ex kommunalt VA på Vänersnäs, går före opartisk myndighetsutövande? 

Vad bor vi i för kommun?

Kommunens kamp mot Solvarm

27 februari, 2022 Lämna en kommentar

Efter ett mycket deprimerande sammanträde med kommunstyrelsen så skrev jag två bloggar som var lite av det mer uppgivna och pessimistiska slaget. (Se “Tragiskt beslut av KS (1/2)” och “Tragiskt beslut av KS (2/2)”.) Mina funderingar kretsade kring varför tjänstepersoner och styrande politiker i betongpartierna inte helt sällan struntar i vänersborgarnas rättigheter och intressen genom att bortse från fakta. Det kan vara så att kommunen tolkar lagar på sitt eget sätt, struntar i domar, utnyttjar föreskrifter på ett felaktigt vis, tolkar paragrafer in absurdum, bortser från den allmänna moralen osv. Kommunens styrande tycks ibland inte sky några medel för att få sin vilja fram.

Det är många kommuninvånare som ställer sig frågan vilka bevekelsegrunder Vänersborgs styrande politiker och ledande tjänstepersoner egentligen har. Jag har stött på frågan åtskilliga gånger, nu för tiden är det faktiskt nästan dagligen. Jag hittar inget svar på frågan, men vem vet – det kanske finns logiska, förståeliga och övertygande förklaringar. Jag ser dom dock inte, men jag skulle väldigt gärna veta vilka de är. Hur tänker de styrande i kommunen, vad vill de uppnå, och varför…?

Flera kommuninvånare ser ibland ingen annan utväg än att vända sig till rättsväsendet för att få rätt mot kommunen. Men det är ofta betydligt svårare än det låter. Det kräver både kunskap och tid. Och inte helt sällan behövs hjälp av jurister och experter och då kostar det också pengar. Medan motparten, dvs kommunen, i stort sett kan lägga obegränsat med tid och pengar för att driva ärenden. Kommunen har flera heltidsanställda jurister och vid behov köps ytterligare juridisk expertis in.

Snart kommer invånare och fastighetsägare på Vänersnäs att stå inför den situationen att de måste ta juridiken och rättsväsendet till hjälp för att få rätt. Eller betala ca 200.000 kr för att ansluta sig till kommunens avloppsledningar. Och i fortsättningen årligen betala 7.000 kr i driftskostnader, kostnader som enligt branschorganisationen Svenskt Vatten förväntas fördubblas inom en 10-årsperiod.

Två av dem som har vänt sig till rättsväsendet för att få rätt mot kommunen bor i Sikhall. Magnus Larssons historia har jag beskrivit utförligt fram till och med 2007. (Se “Historien om Magnus Larsson”.) Det är några år kvar att beskriva av hans kamp mot kommunen… Några stenkast från “Politikerhyllan”, där Magnus Larsson bor, har familjen Solvarm byggt sitt naturhus. Ja, faktum är att Anders Solvarm också bygger ett nytt hus i samma område, ett naturhus som är utlagt till försäljning.

Familjen Solvarm är, som läsare av denna blogg vet, en föregångare på miljöområdet. Anders Solvarm skapar och utvecklar cirkulära VA-lösningar för framtiden. Hans bedrifter har fått stort genomslag både nationellt och internationellt. Han har figurerat i svensk media, t ex Svt och TV4 (se t ex “Naturhus i Vadstena och Sikhall”), men också internationellt, t ex på Netflix och Apple-TV.

I programmet “Grand Designs” sa programledare Mark Isitt följande om Solvarms VA-lösning, i huset som programmet handlade om:

“Det är ett hus som förvaltar jordens resurser. Ett stycke framtidsarkitektur. … Det här är precis vad världen behöver.”

I Vänersborgs kommunhus tycks dock de styrande politikerna och tjänstepersonerna med stort inflytande betrakta Solvarm som en bråkmakare och farlig avvikare. Han verkar utgöra ett hot som riskerar att rubba den kommunala hierarkiska balansen. 

Dessa ledande personer i kommunen vill inte erkänna Anders Solvarms insatser på miljöområdet. Kommunen har istället velat tvinga in Solvarms naturhus i det kommunala VA-nätet. Familjen Solvarm vände sig till slut till Mark- och Miljödomstolen och överklagade kommunens beslut om tvångsanslutning. Solvarm fick rätt. Den 2 september 2019 meddelade Mark- och Miljödomstolen (se “Solvarm fick rätt mot kommunen!!”) att:

“Solvarm har visat att Fastighetens behov av avloppstjänster bättre kan tillgodoses genom den enskilda avloppsanläggningen jämfört med den allmänna va-anläggningen.”

Rättsväsendets dom innebar att Solvarm inte behövde ansluta sig till kommunens VA-nät. Och det beslutet accepterades faktiskt av samhällsbyggnadsförvaltningen i Vänersborg. I underlaget till beslutet om verksamhetsområden, och tvångsanslutning, på Vänersnäs skriver förvaltningen:

“För att inte behöva ansluta till kommunalt spillvatten behöver fastighetsägaren bevisa att fastighetens anläggning är likvärdig eller bättre än den allmänna anläggningen. Det finns en enda fastighet i Sverige som har bevisat detta i mark- och miljödomstolen, fastigheten belägen i verksamhetsområdet i Sikhall, Vänersborgs kommun.”

Huruvida fastigheter måste vara likvärdiga eller bättre är nog förvaltningens egen tolkning, men domen respekterades i Solvarms fall. Men däremot tyckte inte tjänstepersonerna i miljö- och byggnadsförvaltningen att Mark- och Miljödomstolen och alla nationella experter visste vad de talade om… Den lade en uppsjö av villkor, förelägganden och kontroller på Solvarms VA-system. Trots domen! (Se “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”.) Den “konflikten” löstes emellertid när oppositionen, med Vänsterpartiet i spetsen, enade sig i Miljö- och Hälsoskyddsnämnden mot de styrande partierna(!) och tjänstepersonerna i förvaltningen(!) och gav familjen tillstånd för den cirkulära avloppslösningen i sitt naturhus. (Se “Solvarm vann!”.)

Anders Solvarm började bygga ett nytt hus i Sikhall som han tänkte sälja. Han planerade att installera sitt cirkulära VA-system i huset. Det hade ju äntligen fått tillstånd i Solvarms eget hus. Det borde då vara ett rent rutinärende att få nästa tillstånd – tänkte Solvarm… Det var det inte.

Den 22 juni 2021 fick Solvarm ett mail från en av tjänstemännen på Miljö- och byggnadsförvaltningen. Det var samme tjänsteman som hela tiden hade motsatt sig allt som Solvarm gjorde. Han hade under de senaste tre åren gett avslag varje gång Solvarm hade sökt tillstånd. Handläggaren ifråga hade också uppfattningen att kommunens VA-system var överlägset Solvarms… Märkligt nog hade tjänstemannen under hela processen stöd av miljöchefen. Och inofficiellt också ivrigt påhejad av andra tjänstemän på förvaltningen… (Ibland skickas fel mail av misstag till fel mottagare…)

Mailet från tjänstemannen gjorde inte Anders Solvarm särskilt glad. Miljö- och byggnadsförvaltningen ställde detaljerade men irrelevanta frågor, ställde krav, krävde kompletteringar, “utbildade” Solvarm etc. Det var fullt av tvivel och medvetna(?) missuppfattningar – allt hade misstolkats så negativt det bara kunde. Och allt kanske för att Anders Solvarm hade gjort några mindre förbättringar på det “gamla” systemet.

Det var riktigt illa. Handläggaren på miljö- och byggnadsförvaltningen skrev, med stöd av av miljöchefen:

”Vi har granskat avloppshandlingarna i denna ansökan, men även tittat på reningsresultaten för System Two utförda av Eurofins mellan åren 2018-2020. Enligt våran bedömning klarar inte växtbäddarna att uppnå normal skyddsnivå för miljöskyddet gällande reningen av kväve och fosfor. Det skulle i så fall innebära att en kompletterande fosforrening (fosfor filter) även kan komma att krävas vid normal skyddsnivå, om den bedömningen skulle göras.”

Det kan tyckas vara lite komplicerat och kanske svårt att förstå, men läs just denna mening en gång till:

“Enligt våran bedömning klarar inte växtbäddarna att uppnå normal skyddsnivå för miljöskyddet gällande reningen av kväve och fosfor.”

Det här var ett totalt uppseendeväckande påstående. Det innebär att Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning inte accepterar Mark- och miljödomstolens dom.

Anders Solvarm orkade inte mer. Han, och företaget Naturvillan som Anders Solvarm har startat tillsammans med arkitekt och byggnadsingenjör Niklas Dahlström (se “Naturvillan”), accepterade motvilligt alla 26 villkor. Det betydde att ärendet aldrig gick upp till nämnden.

Lärare som jag är, fast pensionerad, tror jag att repetition är kunskapens moder. Allt det som jag har återgett om Solvarm i denna blogg har jag skrivit om tidigare. Men jag ville återigen visa den exempellösa förföljelse som en av kommunens stora innovatörer har blivit utsatt för av Vänersborgs kommun de senaste åren. Och dessutom ge historien bakom och en förklaring till vad James Bucci (V) menade när han i sina reservationer i samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen skrev (se “KS: Vänsterpartiets VA-reservation”):

“…då vi i vår kommun har ett lysande exempel på en bättre lösning för miljön än kommunens egen lösning. Fastighetsägaren med den lösningen har motarbetats av våra kommunala förvaltningar med hjälp av ”demokratiskt” fattade beslut till den grad att det behövdes ett utslag från mark- och miljödomstolen för att sätta stopp för de byråkratiska trakasserierna.”

I veckan som gick kom ytterligare en dom från Mark- och Miljödomstolen angående Solvarm – och Vänersborgs kommun. Den domen handlar nästa blogg om – se ”Nyhet: Kommunen förlorade mot Solvarm igen!”…

KS: Vänsterpartiets VA-reservation

26 februari, 2022 Lämna en kommentar

I två bloggar har jag beskrivit vad som utspelades på kommunstyrelsens sammanträde i onsdags. (Se “Tragiskt beslut av KS (1/2)” och “Tragiskt beslut av KS (2/2)”.) Beslutet i VA-frågan blev ju, som de flesta intresserade och berörda redan vet, att majoriteten i kommunstyrelsen sa ja till inrättandet av två verksamhetsområden på Vänersnäs.

Kommunstyrelsens beslut hade följande lydelse:

“Kommunfullmäktige inför verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten) för Grytet, Hallby mitt och Änden – Område 1, enligt karta och fastighetsförteckning i tjänsteskrivelse SBN 2021.4037, daterad 2021-11-12.”

Beslutet fattades av de styrande partierna, dvs socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister, med stöd av liberalerna och kristdemokraterna. Moderaterna avstod från att rösta, medan Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet röstade för att inte införa några verksamhetsområden. Det sistnämnda var alltså ett klart och tydligt nej till tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet.

De två ärendena om verksamhetsområden går nu vidare till kommunfullmäktige som den 16 mars ska fatta det slutliga beslutet. Fullmäktiges sammanträde är som vanligt offentligt och kan följas på kommunens webb-TV.

Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet i kommunstyrelsen, liksom när ärendet i höstas behandlades i samhällsbyggnadsnämnden. (Se “SHB: Buccis reservation”.) Jag återger reservationen i kommunstyrelsen här nedan. Den är skriven av James Bucci (V) och är snarlik reservationen i nämnden. (I en kommande blogg ska jag utveckla vad Bucci inte ber om ursäkt för i reservationen…)

Här följer James Buccis (V) reservation i kommunstyrelsen:

==

Reservation i Ärenden 16 & 17 – Svar på återremiss avseende införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden områden 1 & 2 VA Vänersnäs

En demokratisk vald församling kan fatta vilka beslut den vill – detta gör inte besluten per automatik lagliga då det finns både laglighetsskydd och överklagningsmöjlighet inskrivna i kommunallagen.

Det innebär således att det faktum att besluten är fattade av en demokratisk vald församling inte gör besluten per automatik demokratiska. Även demokratiskt folkvalda kan tyvärr bete sig som diktatorer.

Dessa två ärenden om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs har varit återremitterade från kommunfullmäktige med syfte att fullmäktiges krav i återremissen skall uppfyllas. I stort sett har det arbetet gjorts men inte på en punkt, som för mig är den mest grundläggande för att man skall kunna hävda demokrati och inte diktatur. Det som fullmäktige kräver är att det skall redovisas på vilka grunder de enskilda fastigheterna är upptagna i verksamhetsområdena. Chefen för miljö- och byggnadsförvaltningen menar det blir alltför resurskrävande att göra.

Utan att detta görs blir min fråga, hur skall den enskilde veta på vilka grunder hens fastighet är upptagen i ett planerat verksamhetsområde? Hur skall den enskilde sedan veta på vilka grunder de har möjlighet att överklaga beslutet om inte grunderna redovisas för varje enskild fastighet?

Lagen om vattentjänster (LAV) § 6 styr skapandet av ett verksamhetsområde. I § 6 finns det tre rekvisiter att ta hänsyn till – miljöskydd, hälsoskydd och samlad bebyggelse. Miljö- och hälsoskyddsrekvisiterna kan uppfyllas var för sig eller så kan det finnas en kombination av båda. Sedan måste rekvisiten att det rör sig om en samlad bebyggelse uppfyllas för att det skall vara tal om att skapa ett verksamhetsområde.

I dessa två ärenden finns det underlag som vill göra gällande att miljö- och hälsoskyddsrekvisiterna är uppfyllda. Dock är det inget som är redovisat på den enskilda fastighetsnivån. Förvaltningen har på denna nivå endast nöjt sig med att redovisa åldern på VA-anläggningarna. Detta trots att senaste vägledande rättspraxis underkänner att enbart peka på en VA-anläggnings ålder som skäl för att mena att det finns miljö- och/eller hälsoproblem kopplat till en anläggning.

I dessa två ärenden finns det inget som talar för att rekvisiten om samlad bebyggelse är uppfylld. I och för sig är det förståelig att det saknas då båda ärenden omfattar landsbygd som inte uppfyller rättspraxisens definition av samlad bebyggelse.

Beträffande fastigheterna Anundstorp 1:8, 1:57, 1:58 sträcker sig miljö- och byggnadsförvaltningen själv så långt till att skriva dessa ”inte är utpekade inom områden för sammanhållen bebyggelse” om ändå dessa fastigheter skall tvingas bli del av ett verksamhetsområde finns det hos kommunen inte längre någon respekt för lagen.

Om jag för ett ögonblick skulle bortse från underlaget som saknas och istället lyssna på majoritetens företrädares fina ord om att det vi gör nu är av hänsyn till miljön. Visst, det låter bra men är det verkligen det bästa för miljön som är drivkraften?

De fina orden håller inte då vi i vår kommun har ett lysande exempel på en bättre lösning för miljön än kommunens egen lösning. Fastighetsägaren med den lösningen har motarbetats av våra kommunala förvaltningar med hjälp av ”demokratiskt” fattade beslut till den grad att det behövdes ett utslag från mark- och miljödomstolen för att sätta stopp för de byråkratiska trakasserierna. Det utslaget ihop med kunnigt vänsterinflytande i miljö- och hälsoskyddsnämnden verkar ha fått kommunen att lugna ned sig i det enskilda fallet.

Men det var en utsvävning som jag inte ber om ursäkt för.

Här kretsar inte ärendena om bästa lösningar. Här kretsar ärendena om att det utanför samlad bebyggelse räcker med VA-lösningar som är godtagbara för människors hälsa och miljön. Jag menar då att det ligger på kommunen att bevisa dels att befintliga anläggningar inte är godtagbara och att sedan få ihop bebyggelsen till en samlad bebyggelse som motiverar införandet av ett verksamhetsområde. Kan inte kommunen nå upp till dessa rekvisiter och ändå väljer att pressa på, då har kommunen lämnat det demokratiska tänket och tagit sig in i ett tänk som verkligen behöver renas.

James Bucci
2022-02-24”

PS. Vad menade Bucci när han skrev om de ”byråkratiska trakasserierna”? Se här: ”Kommunens kamp mot Solvarm”.

Tragiskt beslut av KS (2/2)

25 februari, 2022 Lämna en kommentar

I Vänersborg fungerar det på så sätt att flera av ärendena i kommunstyrelsen, särskilt de viktigare och/eller de mer komplicerade, föredras av tjänstepersoner innan beslut ska fattas. Det var en sådan föredragning som jag beskrev i gårdagens blogg. (Se “Tragiskt beslut av KS (1/2)”.)

Under föredragningarna, eller informationen som det också kallas, ska fakta i ärendena lämnas till politikerna. Det är i varje fall tanken. Nu för tiden får man emellertid se upp. De underlag som levereras, den information som lämnas, är inte sällan både ensidig och tendentiös. Ibland lämnas fakta som endast gynnar tjänstepersonernas eller/och de styrande partiernas egna uppfattningar. Då kan tjänstepersonerna, som i det här fallet med VA på Vänersnäs, välja att endast beskriva gamla domar som talar för den egna uppfattningen – och “glömma” nyare domar som talar för motsatsen… Det här framförde jag för övrigt på sammanträdet, dock utan att någon kommenterade det.

Det blev ovanligt många ifrågasättanden och frågor under föredragningen i onsdags. Det var dock bara James Bucci (V) och jag som stod för dom. SD+MBP+KD+MP var helt tysta och de andra politikerna sa nästan ingenting, dvs C+L+M+S. Det ställdes några få “tekniska” frågor av mindre eller ingen betydelse för de aktuella principfrågorna. Och dessa inlägg utgick dessutom uteslutande från att det tjänstepersonerna hade sagt, det var sanningen. Kritiskt tänkande förekommer nämligen sällan, särskilt inte i de styrande partierna. Där tas det mesta, om inte allt, som tjänstepersoner, och/eller Benny Augustsson (S) säger, som sanningar.

Dan Nyberg (S) sa tydligen på socialnämndens sammanträde igår torsdag, om en helt annan sak, att:

“om man påstår något ska man ha belägg för det”

Men det gäller alltså inte alltid tjänstepersoner och ledamöter i de styrande partierna själva… Bucci och jag fick inte heller några “mothugg” från de andra partierna. De bemötte oss med tystnad.

Det är möjligt att de ledande i betongpartierna (S+M+C+L+KD+MP) – med sina heltidstjänster och arvoderade uppdrag – kan ha ”smält ihop” med tjänstepersoner i ledande ställning till en oformlig och diffus byråkrati. Kanske beroende på att de arbetar och umgås med varandra på daglig basis. Om det är på det viset så är det inte heller omöjligt att de glömmer att de representerar väljarna och invånarna i Vänersborg och istället går in i rollen som makthavare – och helt enkelt ska bestämma över vänersborgarna. 

Efter föredragningarna diskuterar de olika partierna ärendena, både inom respektive parti och ibland även med andra partier. Sedan börjar beslutsrundan. Det är då själva besluten fattas.

Så var det i onsdags också. 

Under mellantiden, mellan föredragningarna och beslutsrundan, så hade två yrkanden lämnats in i de två ärendena. Yrkandena i ärendena var identiska, eftersom den enda skillnaden var att det ena handlade om område 1 och det andra om område 2.

Vänsterpartiet yrkade genom James Bucci:

“Jag yrkar på en återremiss med motivering att beslutsunderlaget fortfarande behöver kompletteras så att det framgår grunderna för bedömningarna kring verksamhetsområdets avgränsningar enligt 6§ i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) inklusive t.ex. vad som är ett ”större sammanhang”, vilka enskilda fastigheter som valts att ingå eller inte och på vilka grunder.
och om återremissyrkandet skulle falla yrkar jag att
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att inte införa verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten), Grytet, Hallby Mitt och Änden område 1”

Det var ett återremissyrkande i första hand, dvs det underlag som tjänstepersonerna hade lagt fram uppfyllde inte fullmäktiges krav på kompletteringar. Förslaget skulle därför arbetas om. Om det yrkandet röstades ner så yrkade Bucci på avslag på “hela paketet”.

Sverigedemokraterna yrkade att:

“Kommunfullmäktige INTE inför verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten) för Grytet, Hallby mitt och Änden – Område 1, enligt karta och fastighetsförteckning i tjänsteskrivelse SBN 2021.4037, daterad 2021-11-12.”

Det var ett tydligt yrkande. Det var ett avslagskrav som i stort sett var identiskt med Vänsterpartiets yrkande “i andra hand”. SD:s yrkande bifölls av Medborgarpartiet.

Jag framförde att det var svårt att förstå hur de styrande partierna kunde blunda för fakta. Det är ju en demokratisk grundsten att kommunfullmäktige fattar beslut i en kommun och att de besluten ska följas. Här har fullmäktige sagt vad som ska utredas och kompletteras med – och då måste samhällsbyggnadsförvaltningen följa detta. Och så har inte skett. Därför måste vi politiker i KS återremittera ärendet. Vad ska vi politiker annars vara till för om tjänstepersonerna kan strunta i våra beslut? Hade förvaltningen gjort jobbet så hade vi inte behövt yrka återremiss.

Och då fick jag en liten chock, jag blev motsagd! För första och enda gången under sammanträdet. Men det var inte av Benny Augustsson (S) eller Dan Nyberg (S) – utan av Lena Eckerbom Wendel (M). Oops.

Eckerbom Wendel sa:

“Vi har fått svar på återremissens frågor.”

Inget mer. Jaha, så vi hade fått svar…

Moderaterna genom Eckerbom Wendel lade fram ett eget yrkande. Det var i det närmaste obegripligt:

“KS beslutar att ärende XX bordläggs i väntan på ett politiskt fastställt regelverk kring övergång för fastighetsägare inom nyinstiftade VA-områden med befintlig bebyggelse.”

Bordläggning innebär att inget beslut skulle fattas under sammanträdet, utan att beslutet helt enkelt skulle skjutas upp till ett senare tillfälle. Och under tiden skulle inget göras med ärendet. Till skillnad från en återremiss, där något typ av kompletterande utredning ska göras.

Dan Nyberg (S) var förvånad, och det var han i och för sig inte ensam om. Han påpekade att återigen vågade inte moderaterna fatta något beslut. Och det händer faktiskt allt oftare kan jag tillägga. Nyberg tyckte vidare att det var en knepig motivering och att den hörde hemma i ett helt annat sammanhang.

Och så sa Nyberg, helt oväntat, att han hade förståelse för Bucci, till skillnad då vad jag förstod från Eckerbom Wendel. Nyberg sa ungefär följande om Bucci:

“Vi hade kanske kunnat samarbeta mer om ärendet hade tagit en annan vändning tidigare.”

Jag kan inte avgöra om han “fjäskade” eller om det var kritik, och i så fall om det var mot Vänsterpartiet – eller det egna partiet… Eller varför han överhuvudtaget nämnde detta.

James Bucci (V) menade att Vänsterpartiet hade en annan uppfattning om återremissen än moderaterna. Han förstod nog inte heller innebörden av det moderata yrkandet. Bucci tolkade det som om moderaterna ville invänta regeringens VA-proposition som väntas läggas på riksdagens bord i april:

“I så fall förstår jag logiken.”

Men det var inte så som moderaterna menade. Moderaterna ville utarbeta ett regelverk. Eckerbom Wendel ansåg att kommunen hade ändrat praxis sedan VA-dragningen på dalslandskusten. Och nu kände sig fastighetsägare på Vänersnäs överkörda. Jag frågade moderaterna (“Moderaterna Vänersborg”, på Facebook) om vad de egentligen menade, och fick följande svar:

“vårt förslag att KS skulle bordlägga ärendena i väntan på ett politiskt fastställt regelverk kring övergång för fastighetsägare inom nyinstiftade VA-områden i Vänersborgs kommun med befintlig bebyggelse.”

Svaret var längre, jag har kortat ner det. (Du kan läsa hela svaret på FB.)

Jag undrar om moderaterna tänker lägga ett bordläggningsförslag även i kommunfullmäktige? Och hur många vänersnäsare som därefter tänker rösta på M i höstens kommunalval…? Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz yrkade för övrigt bifall till Lena Eckerbom Wendels yrkande.

Sedan var det dags för beslut.

Kommunstyrelsen började med att rösta bort Vänsterpartiets förslag om återremiss och moderaternas bordläggningsförslag. Ärendet skulle avgöras idag, som det heter. Och det var inte helt oväntat.

I den avgörande omröstningen ställdes förslaget:

“Kommunfullmäktige inför verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten) för Grytet, Hallby mitt och Änden…”

… mot ett rent avslagsförslag. Det skulle innebära att fullmäktige inte skulle införa några verksamhetsområden.

Kommunstyrelsen röstade med 8 röster för att införa verksamhetsområden på Vänersnäs. De som röstade för detta förslag var Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. C+L+KD röstade alltså helt tvärtemot sina “moderpartiers” uppfattning i riksdagen.

Det var 5 ledamöter som röstade nej till att införa verksamhetsområden. De kom från Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet.

Och Moderaterna då? Jo, Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel avstod från att rösta… De deltog helt enkelt inte i ett beslut som är så avgörande viktigt för en mängd fastighetsägare och invånare på Vänersnäs.

Till sist.

Vad ska man ha för avslutande ord efter ett sådant här sammanträde? Jag vet inte, jag saknar egentligen ord. Det enda ord jag kommer på är – tragiskt…

Men kanske ändå… Kanske att Vänersborgs politiker har andra bevekelsegrunder för besluten än fakta? Eller att tjänstepersonerna återigen har fått sin vilja fram?

Inom några av de närmaste dagarna ska jag skriva en blogg om hur man ska gå tillväga för att få rätt, för att fakta, förnuft och rättvisa ska segra i Vänersborgs kommun.
…att man då måste ta hjälp av rättsväsendet…

Den 16 mars ska kommunfullmäktige fatta det slutliga beslutet. Den 11 september är det val.

Anm. Här kan du läsa James Buccis (V) reservation efter beslutet: ”KS: Vänsterpartiets VA-reservation”.

Kategorier:KS 2022, M, VA, Vänersnäs

Tragiskt beslut av KS (1/2)

24 februari, 2022 3 kommentarer

”Egentligen borde jag inte blogga om kommunstyrelsens (KS) beslut om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs. Inte idag i varje fall. Jag blev så upprörd efter KS-sammanträdet att jag var tvungen att ge mig ut på stan och svalka mina känslor. Och var relativt lugn när jag kom tillbaka, tills jag började trycka på tangenterna…”

Så började jag ett utkast till en blogg igår. Jag insåg snabbt att det var bäst att vänta tills idag med att skriva klart och publicera bloggen. Jag fick inte låta känslorna ta över förnuftet. Jag hoppas att jag har lyckats.

Jag har fortfarande svårt att fatta vad som hände på kommunstyrelsens sammanträde igår… Vad har vi för politiker och tjänstepersoner i den här kommunen? Tänker jag.

När frågan om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs var uppe i kommunfullmäktige (KF) förra året blev ärendet återremitterat. (Se ”KF: ÅTERREMISS!”.) Fullmäktige ville att ärendet kompletterades med mer fakta och underlag. Det blev en gedigen lista på vad KF ville ha. I flera bloggar har jag visat att visst har samhällsbyggnadsnämnden och -förvaltningen utfört en del av kompletteringarna, men inte alla. (Se t ex ”SHB: VA Vänersnäs 2”.) Men det ansåg socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister att förvaltningen hade gjort. Och moderater! Och tydligen också liberaler och kristdemokrater. Tjänstepersonerna hade gjort ett gediget arbete.

Jag fattar inte. Är det dom eller jag, och James Bucci (V), som inte kan läsa? Eller fatta? Benny Augustsson (S), Madelaine Karlsson (S), Dan Nyberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) är ju intelligenta och kunniga personer… Det är nästan så att jag börjar tvivla på min egen förmåga. Å andra sidan bemöttes varken Bucci eller jag med några faktaargument. Ja, inte ens några argument. Jag minns faktiskt inte ens att jag blev motsagd. Om Bucci och jag var helt “ute och cyklade” så borde ju någon ha sagt det. Kan man tycka…

Ärendet inleddes med att två chefspersoner från samhällsbyggnadsförvaltningen och förvaltningschefen på miljö- och byggnadsförvaltningen föredrog underlaget för ledamöter och ersättare (undertecknad är ersättare). Det var till stor del en repetition om Blåplan, processen och VA i allmänhet. Det var faktiskt mycket som egentligen låg utanför ämnet. KS ville ju veta mer om de efterfrågade kompletteringarna.

De båda cheferna från samhällsbyggnadsförvaltningen påstod att kommunen var tvungen att inrätta verksamhetsområdena för att slippa förelägganden från Länsstyrelsen. Det kommenterade min partikollega James Bucci (V). Han meddelade att kontakt hade tagits med Länsstyrelsen. Tjänstepersonen på Länsstyrelsen hade sagt att det var ytterst osannolikt att så skulle bli fallet. Det var ingen som kommenterade det.

Det var ett tungt argument från förvaltningschefen att de olika enskilda VA-lösningarna var ointressanta i det här fallet, det var nämligen “den samlade bilden” som var avgörande:

“Det handlar inte om enskilda utan om en samlad analys.”

Den karamellen kan man suga på ett tag. Det innebär att kanske just du måste betala 200.000 kr för en anslutning till det kommunala VA-nätet, trots att du har en egen fungerande VA-lösning – därför att grannen har en undermålig anläggning. Det är faktiskt någon typ av kollektiv bestraffning som inte hör hemma varken i svensk lagstiftning eller moral. Det här argumentet kom jag dock inte på förrän nu vid tangentbordet…

Den “samlade bilden” var att Dätterns miljömässiga status inte var fullgod (övergödning på grund av fosfor) och då antar kommunen att det är de enskilda anläggningarna, “samlat”, som är bovarna i dramat. Naturligtvis bidrog jordbruket till övergödningen, men inget nämndes om avloppsreningsverken som ligger vid Nossan – i Nossebro respektive Grästorp. Nossan rinner som bekant ut i Dättern. Jag påpekade detta, men fick inget svar.

Kommunen hade inte en aning om statusen på de enskilda anläggningarna, det bara antogs att de bidrog till övergödningen av Dättern. Det behövde inte bevisas. Och det kunde för övrigt inte bevisas. Förvaltningschefen berättade för ledamöterna att det inte fanns resurser och mantimmar för att inspektera VA-anläggningarna på fältet. Tror någon att en domstol skulle acceptera dålig kommunal ekonomi som försvar vid en överklagan? Det var ingen som kommenterade det.

Förvaltningschefen kommenterade muntligt de tre domar (se ”Vänersnäs: Aktuella VA-domar”), som jag vid upprepade tillfällen har återgett i denna blogg och som även anfördes i en insändare i TTELA. Det ska noteras att domarna inte nämns överhuvudtaget i det skriftliga underlaget, så den redogörelse och analys av domarna som chefen framförde kan inte läsas eller i sin tur analyseras av ledamöterna i KF som senare ska fatta slutligt beslut i ärendet. Det kan inte heller de berörda på Vänersnäs eller invånarna i Vänersborg. Det är anmärkningsvärt och man kan faktiskt fråga sig varför.

Förvaltningschefen menade att de tre domarna inte var relevanta i sammanhanget. Det höll jag inte riktigt med om. Jag tog upp domen från Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm från den 28 september 2021. Domen upphävde ett beslut av Höganäs kommun med motiveringen (min fetstil):

“För att det s.k. miljöskyddsrekvisitet ska anses vara uppfyllt krävs att det kan förväntas att den allmänna va-anläggningen förhindrar eller åtminstone väsentligt motverkar påtagliga olägenheter för miljön (prop. 2005/06:78 s. 45). Det krävs således att det finns en tillräckligt konkretiserad och utredd problematik som en allmän va-anläggning skulle lösa.

Förvaltningschefen kommenterade faktiskt mitt påstående om att domen var relevant i detta fall:

“Det är korrekt som du säger.”

Jaha, och sen…

Mark- och miljööverdomstolen säger alltså att det krävs en “tillräckligt konkretiserad och utredd problematik” – men det finns ju ingen sådan i underlaget. I Vänersborg är det bara antaganden som har gjorts. Det är ju bara en “skrivbordstillsyn” som genomförts. Kommunen har inte varit ute på fältet och inspekterat VA-anläggningarna och eventuella utsläpp.

Så vad blir då slutsatsen – att kommunen helt enkelt struntar i domar från Mark- och miljööverdomstolen? Att Vänersborgs kommun gör outredda och obevisade antaganden trots lagen – och använder dessa antaganden för att tvångsansluta fastigheterna till det kommunala VA-nätet? Att kommunen inte bryr sig om rättsväsendet? Ja, jag kan inte se annat än att det här måste bli slutsatsen.

Ingen kommenterade domen eller dess konsekvenser.

Kommunen hävdar alltså att de enskilda VA-anläggningarna bidrar till övergödningen av Dättern – genom en skrivbordsanalys…

En enskild fastighetsägare har anlitat ett konsultbolag för att göra en utredning av sitt VA. (Se “Öppet brev till samtliga politiker”.) Företagets slutsats var att:

“de tre fastigheterna sannolikt ger upphov till små eller obefintligt mängder fosfor utöver den näringsämnestransport som förekommer naturligt i området. Utifrån befintlig markanvändning bedömer Dämningsverket att ytterligare rening av vattnet inte är nödvändig eftersom mängderna inte är tillräckligt stora för att de individuellt ska kunna påverka befintlig status MKN (måttlig ekologisk status), samt att befintlig användning av fastigheterna inte bedöms riskera möjligheten att uppnå en bättre status MKN (god status) i recipienten Dättern i framtiden.”

Utredningen av denna fastighet, egentligen tre fastigheter bredvid varandra, visar alltså att den enskilda anläggningen inte är orsaken till Dätterns övergödning. Och då ligger dessa tre fastigheter närmast vattnet av samtliga fastigheter i det föreslagna verksamhetsområdet. Det var ingen som kommenterade detta.

James Bucci (V) lade fram teorin att kommunens syfte med verksamhetsområdena var att fastighetsägarna skulle vara med och finansiera VA-ledningarna till Gardesanna. Det höll inte Benny Augustsson (S) med om. Det framgick ju av Blåplanen att det skulle bli kommunalt VA på hela Vänersnäs i framtiden. Och den planen hade ju Bucci varit med och fattat beslut om. Sa alltså Augustsson, och det var enda gången som en av vänsterpartisterna blev motsagda. Jag kommenterade detta med att Blåplanen inte var ett juridiskt bindande dokument och var mer att betrakta som en plan över kommunens intentioner för framtiden. Sedan skulle beslut fattas i konkreta fall. Jag drog en parallell med kommunens översiktsplaner. De visade också kommunens planer för framtiden men var inte juridiskt bindande, utan just planer. Hade t ex översiktsplanen för dalslandsdelen varit juridiskt bindande så skulle Sikhall ha varit bebyggt för länge sedan… Det blev inga fler kommentarer.

James Bucci tog upp begreppet “större sammanhang” och att avståndet mellan fastigheter var oerhört viktigt. De tre fastigheterna ovan kunde t ex inte definieras som större sammanhang vilken definition man än hade.

En av cheferna på samhällsbyggnadsförvaltningen påstod faktiskt då att de tre fastigheterna var i en “samlad bebyggelse”. Och då blev det fel, till och med miljö- och byggnadsförvaltningen hade nämligen skrivit att så inte var fallet. De tre fastigheterna fanns inte med i något större sammanhang. Och det fanns med i underlaget, påpekade jag. Men det kommenterade ingen.

Både James Bucci och jag pratade en hel del på sammanträdet. Jag framförde en del av det jag skrev i tisdagens blogg. (Se “KS: VA Vänersnäs”.)

Tjänstepersonerna avslutade sin föredragning med att vädja till ledamöterna att inte återremittera ärendet. Det skulle ha en betydande påverkan på entreprenaden:

“Vi behöver hålla NCC i arbete.”

Tjänstepersonerna har tydligen skrivit avtal som förutsätter att politikerna beslutar som de önskar.

Vem det är som egentligen bestämmer i Vänersborgs kommun? Och – vad vi har för politiker och tjänstepersoner?

Fortsättning följer i del 2: ”Tragiskt beslut av KS (2/2)”.

Anm. Här kan du läsa James Buccis (V) reservation efter beslutet: ”KS: Vänsterpartiets VA-reservation”.

Kategorier:KS 2022, VA, Vänersnäs

Öppet brev till samtliga politiker

22 februari, 2022 Lämna en kommentar

Sent igår kväll plingade det till i min mobil. Jag hade fått ett mail. Det var inget mail vilket som helst, det var ett öppet brev till alla politiker i kommunfullmäktige. Brevet var skrivet av en person med sommarfastighet på Vänersnäs. (Jag tänker i bloggen “maska” namn och fastighetsbeteckningar.)

Vänersborgs kommun vill som bekant inrätta två verksamhetsområden på Vänersnäs. Brevskrivarens sommarfastighet ska ingå i ett av områdena. Det betyder alltså en tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet.

Det öppna brevet visar att kommunen tolkar begreppet “större sammanhang” på ett alldeles nytt och eget sätt – större sammanhang är ju en förutsättning för att inrätta verksamhetsområden. Brevet visar också det orimliga i att döma ut enskilda avlopp utifrån en “skrivbordstillsyn”, vilket innebär att kommunen inte har inspekterat de enskilda VA-lösningarna. Kommunen nöjer sig med att endast redovisa åldern på VA-anläggningarna. Detta trots att senast vägledande rättspraxis underkänner att enbart peka på en VA-anläggnings ålder som skäl. (Se ”Vänersnäs: Aktuella VA-domar”.)

Det här betyder sannolikt också att kommunen inte tänker låta den enskilde veta på vilka grunder fastigheten ifråga är upptagen i ett planerat verksamhetsområde. Och i så fall handlar kommunen inte helt oväntat på samma sätt som den gjorde mot fastighetsägarna i Gardesanna. En av dem skrev till kommunen och undrade varför fastighetsägarna efter 1,5 år fortfarande inte hade delgivits beslutet. Fastighetsägaren fick svaret:

”Kretslopp & Vatten skickar inte ut något formellt brev till fastighetsägare om att ett verksamhetsområdes beslut tagits i kommunfullmäktige.”

Och det reser en avgörande fråga – hur skall den enskilde fastighetsägaren då kunna veta på vilka grunder den har möjlighet att överklaga kommunens beslut?

Det öppna brevet visar med all önskvärd tydlighet att samhällsbyggnadsnämnden och -förvaltningen inte har följt kommunfullmäktiges beslut om återremiss. (Se ”KF: ÅTERREMISS!”.) Återremissen krävde nämligen att beslutsunderlaget behövde kompletteras med bland annat följande:

  • “grunderna för bedömningarna kring verksamhetsområdets avgränsningar enligt 6 § i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) inklusive tex vad som är ett ”större sammanhang” och vilka enskilda fastigheter som valts att ingå eller inte och på vilka grunder”
  • “hur många av verksamhetsområdets ingående fastigheter som inte uppfyller 24 § första stycket pkt 2 (LAV) och därmed inte behöver kommunala vattentjänster”

En läsning av det öppna brevet rekommenderas starkt. Denna gång är det invånarna på Vänersnäs som ska tvångsanslutas, imorgon är det fastighetsägarna i Båberg.

==

2022-02-21

Öppet brev till samtliga politiker i kommunfullmäktige

Angående planerat verksamhetsområde för fastigheterna Anundstorp 1:x, 1:y och 1:z

I kommunens planer för fortsatt utbyggnad av vatten och avlopp på Vänersnäs finns dessa tre fastigheter medtagna i planerat verksamhetsområde. I kommunens Blåplan antagen av kommunfullmäktige 2016-05-25 finns däremot inte dessa tre fastigheter upptagna. 

Samtliga fastigheter är enbart brukade som sommarfastigheter innebärandes, enligt vår uppfattning, en ytterst ringa påverkan på Dätterns miljö om ens någon. Därtill är fastigheterna belägna avsides från övrig bebyggelse och skall inte kunna ses som om att de ingår i det som i 6§ Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) anger som ett större sammanhang.

En av fastigheterna, Anundstorp 1:x, är ett torp från 1850-talet som enligt regionens byggnadsantikvarie Lars Bergström finns beskriven och upptagen som en särskilt kulturhistorisk värdefull fastighet i kommunens byggnadsinventering för Vänersnäs och Västra Tunhems socknar år 2000. En beskrivning och värdering som är aktuell och som skall beaktas vid åtgärder och underhåll av byggnaderna, tomten och miljön. 

Kommunfullmäktige beslutade 2021-05-12 att återremittera beslutet om införande av verksamhetsområden för Grytet, Hallby Mitt och Änden- område 1och 2 till kommunstyrelsen. Beslutsunderlaget behövde kompletteras så att det framgår: 
”grunderna för bedömningarna kring verksamhetsområdets avgränsningar enligt § 6 LAV inklusive tex vad som är ett ”större sammanhang” och vilka enskilda fastigheter som valts att ingå eller inte och på vilka grunder”

Detta är intressant för då förväntar sig varje fastighetsägare ett fördjupat beslutsunderlag som visar exakt på vilka grunder dessa tre fastigheter är medtagna i planerat verksamhetsområde. Blir det så? Verkligen inte!! 

Det som framgår är att fastigheterna inte ingår i det som § 6 LAV anges som ett större sammanhang enligt yttrande från Byggnadsnämnden 2021-09-09. Detta bekräftas också av Daniel Larsson, chef för Vatten och avlopp vid samtal 2021-12-08.  Orsaken till att fastigheterna upptagits i planer för framtida verksamhetsområde är endast dess närhet till Dättern och därmed miljö påverkan på densamma.

Samhällsbyggnadsnämnden har i sitt svar på återremissen 2021-12-09, se bilaga 4, överhuvudtaget inte berört varje enskild fastighets påverkan på Dättern. Vilket är märkligt för det är vad som anges i kommunfullmäktiges begäran i återremissen. Utan det enda som fastighetsägarna får besked om är en allmänt hållen sammanfattning av miljöskyddsskäl. 

Daniel Larsson svar på direkt fråga är att det inte görbart att belysa varje enskild fastighet för det skulle innebära alltför stora kostnader för kommunen. Om det är stora kostnader för kommunen så är definitivt de anslutningsavgifter som kommer att belasta dessa tre fastigheter stora kostnader för berörda ägare. Cirka 600 000 kr totalt!!  

Men eftersom dessa tre fastigheter är speciellt utpekade att påverka Dättern och kommunen inte på något sätt har visat hur de tre fastigheternas påverkan är så blir naturligtvis fastighetsägarna nyfikna på hur det verkligen förhåller sig.

Dämningsverket AB har därför på vårt uppdrag gjort en vattenteknisk bedömning av fastigheterna och deras slutsats är att den befintliga användningen av de tre fastigheterna sannolikt ger upphov till små eller obefintligt mängder fosfor utöver den näringsämnestransport som förekommer naturligt i området. Utifrån befintlig markanvändning bedömer Dämningsverket att ytterligare rening av vattnet inte är nödvändig eftersom mängderna inte är tillräckligt stora för att de individuellt ska kunna påverka befintlig status MKN (måttlig ekologisk status), samt att befintlig användning av fastigheterna inte bedöms riskera möjligheten att uppnå en bättre status MKN (god status) i recipienten Dättern i framtiden.

Om användningen av fastigheterna ökar på grund av en övergång till heltidsboende ökar också därmed belastningen. Då anser Dämningsverket AB att det kan det vara rimligt att en mer avancerad reningsform används, exempelvis biomoduler, kompaktfilter, minireningsverk eller dylikt.

Utifrån det faktum att fastigheterna inte ingår i ett större sammanhang och inte heller har någon synbar påverkan på miljön i Dättern så kan fastighetsägarna inte förstå att dessa tre fastigheter ska behöva ingå i ett framtida verksamhetsområde. Ett argument som kommunen utifrån detta resonemang säkert för fram är att det i framtiden kan bli aktuellt med permanent bebyggelse och att fastigheterna därför ska ingå i det planerade verksamhetsområdet.  Men varför ska fastighetsägarna, bla två damer i 90 års åldern, bekosta eventuell framtida bebyggelse? Det måste kunna gå att lösa då om det blir aktuellt. 

Det kan även konstateras att varje sommar, i strandkanten innerst i Dättern, relativt nära dessa tre fastigheter har ett 60-tal kor sina betesmarker. 

Naturligtvis inser fastighetsägarna att det redan nu kan behövas godtagbara anläggningar för dessa tre fastigheter men inte till den lösning kommunen vill påtvinga fastighetsägarna. 

Men med tanke på detta behov av godtagbara anläggningar önskar vi åberopa 9§ LAV och själva tillse att godtagbara enskilda anläggningar anordnas. 

Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”.

Vi hemställer till Kommunfullmäktige att i sitt kommande beslut angående VA på Vänersnäs besluta

att inte inordna fastigheterna Anundstorp 1:x, 1:y och 1:z i framtida planerat verksamhetsområde gällande kommunal VA-utbyggnad Vänersnäs

att samtidigt ålägga dessa fastigheter att enligt 9§ Lagen om allmänna vattentjänster ordna vattenförsörjning och avlopp genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön

Med vänlig hälsning

XY                         YX
0733-xxxxxx          0708-yyyyyy
xy@hotmail.com     yx@gmail.com

Bifogas:
Fullmakter 
Vattenteknisk bedömning av Anundstorp 1:x mfl

KS: Budgetramar, flygplats, TFV, dagvatten & streetrace

21 februari, 2022 Lämna en kommentar

På onsdag är det som vanligt ett “tungt” och viktigt sammanträde med kommunstyrelsen. Det är återigen på distans, men jag har en känsla av att ordförande Benny Augustsson (S) snart kallar in alla ledamöter till kommunhuset.

Kommunstyrelsen ska avhandla 21 ärenden och för att kunna göra det ska ledamöterna läsa igenom 1.065 sidor. Så här ser onsdagens dagordning ut:

Det blir som vanligt också en del information. Förutom att kommunstyrelsens ordföranden ska informera om vad de har haft för sig sedan sist, så har kommundirektören sin stående informationspunkt. Det blir vidare föredragningar om budgetanvisningarna, den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön samt den nationella planen för transportinfrastrukturen 2022-2033. Förvaltningschef Eddie Sandin och VA-chef Daniel Larsson ska också informera om de föreslagna verksamhetsområdena på Vänersnäs.

Va och reningsverk

Den sistnämnda informationen blir särskilt intressant. Den handlar om två av mötets ärenden, ärendena 16 och 17 – “Införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden område 1 [respektive 2] (del av Vänersnäs)”. De ärendena redogjorde jag för igår. (Se “KS: VA Vänersnäs”.) Jag kan dock inte låta bli att citera en del av ett inlägg idag från “VA i tiden nätverk” (se Facebook), som beskriver de kommunala VA-lösningarna:

“I konventionella kommunala VA-näten blandar vi i stället vatten av dricksvattenkvalitet – vårt kanske viktigaste livsmedel – med den bästa växtnäringen i form av kiss och bajs. Därefter blandar vi detta avloppsvatten med alla andra avloppsvatten från industrier, kemiska ämnen, ämnen som överhuvudtaget inte ska komma ut i miljön, PFAS-ämnen från alla möjliga källor där inte minst flygflottiljer varit en av källorna. Kort sagt hela det moderna samhällets samlade miljögifter och föroreningar. Från reningsverken går en del ut i havet, sjöar eller älvar medan en annan ansenlig mängd hamnar i reningsverkens slam. Och detta slam hamnar på vår åkermark där vi odlar vår mat!”

Det var en utvikning…

FÖP Vänersborg Vargön

Kommunstyrelsen ska besluta om att ställa ut förslaget till fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön för granskning. Jag kan inte se i underlaget hur länge granskningen ska pågå, men enligt plan- och bygglagen (PBL) ska den pågå i minst två månader. Under granskningsperioden kan sakägare och andra lämna synpunkter på planförslaget. (Se “FÖP Vänersborg- Vargön”; jag antar att hemsidan uppdateras snart.)

Dagvattenplan

Ett antal av kommunens tjänstepersoner har, tillsammans med konsulter, arbetat fram en dagvattenplan. Den ska kommunstyrelsen skicka vidare till kommunfullmäktige för antagande. Jag blir lite förvånad att det inte blir någon föredragning kring denna.

Dagvatten är det vatten som:

“uppstår och avrinner ytligt över marken när det regnar eller när snö smälter”

Dagvatten kan vid långa och/eller kraftiga regn och skyfall leda till översvämningar. Dagvatten som rinner över markytor kan också föra med sig föroreningar som rinner ner i t ex Vänern och Göta älv.

Kommunens blivande dagvattenplan ska arbetas in i den befintliga Blåplanen. Syftet med dagvattenplanen är att:

“bygga en långsiktig plan genom att vidareutveckla vilka riktlinjer och krav som är nödvändiga för att nå kommunens mål kring dagvatten, vattenkvalitet och skyfall. Dagvattenplanen syftar även på att ge stöd i frågor som rör ansvar för dagvatten och skyfall, i befintlig bebyggelse så väl som i planprocessen.”

Det finns en hel del intressant i underlaget. Ända sedan min tid som yrkesarbetande på Dalboskolan i Frändefors, då jag varje dag passerade Dalbobron, noterade jag snöupplagen på Sanden. Vid snörika vintrar var högarna stundtals gigantiska från stans gator och parkeringar. Och snön var inte direkt ren, föroreningshalterna i smält snö är höga. I underlaget står det:

“I samband med nya vattenskyddsföreskrifter för Vänersborgsviken och Göta Älv kommer förmodligen dessa upplagsplatser inte längre att tillåtas.”

Bara “förmodligen” tänker jag…

Streetrace

KS vill att kommunfullmäktige ska avslå en motion från Medborgarpartiet om att möjliggöra lagliga streetrace. Motiveringen är att:

“säkerheten på och runt vägen inte kan säkerställas på tillfredsställande sätt.”

Och det är nog en helt riktig bedömning. Men skulle inte kommunen kunna stödja och hjälpa till om det visar sig att det finns ideella krafter som ställer upp med tid och arbetskraft – och pengar? Intresset för motorsport är nämligen enormt stort i Sverige. Och det är nog så att initiativet måste komma från privat håll om en sådan här idé ska förverkligas.

Flygplatsen

Kommunstyrelsen ska svara på en remiss från Infrastrukturdepartementet om beredskapsflygplatser. Det handlar naturligtvis om Trollhättan-Vänersborgs flygplats, som faktiskt finns med i Trafikverkets förslag till ytterligare beredskapsflygplatser. Majoriteten i samtliga ägarkommuner, Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil, är positiva till flyg och flygplatser. Det brukar bara vara Miljöpartiet och Vänsterpartiet som lägger ner sina röster i flygplatsfrågan. Jag gissar att det blir så på onsdag också.

Transportinfrastruktur

På morgonen ska kommunstyrelsen få information om Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033. Senare på dagen ska KS ställa sig bakom ett upprättat förslag till yttrande.

Vänersborgs kommun har framfört flera synpunkter på förslaget. Kommunen är inte riktigt nöjd med den nationella planen. Förvaltningen skriver:

  • “Vänersborgs kommuns [saknar] satsningar på det som benämns som ”Missing Link” dvs dubbelspår genom Dalsland mot Norge. På denna sträcka har satsning på den första etappen Öxnered – Skälebol tagits bort från förra planen vilket kommunen anser vara mycket olyckligt…”
  • “Utbyggnaden av E45 mellan Vänersborg och Mellerud borde ha en betydligt högre prioritet än vad planen redovisar. Sträckan är hårt belastad med många olyckor som följd. Med en ramhöjning på 10% bedömer Trafikverket att en första etapp av E45 kan byggas ut mellan Liden (vid skroten där den nuvarande 2+1 vägen slutar; min anm) och Frändefors. Vänersborgs kommun anser att den första etappen ska inrymmas i grundförslaget och inte som något som endast kan genomföras genom en ramhöjning.”
  • “I Västragötalandsregionens målbild för tåg 2028 pekas flera stationer ut som ska öppnas för tågtrafik. Två av dessa i ligger vår kommun. Dessa är Brålanda och Frändefors stationer där den förstnämnda, Brålanda öppnas före 2028. Detta nämns inte i förslaget och inte heller i regionplanen som är framtagen av Västra Götalandsbanan. Vänersborgs kommun anser att det bör finnas en tydlig strategi för hur målbilden ska genomföras i både den nationella såväl som den regionala planen där ansvaret för olika delar tydligt redovisas och tidsätts.”

Det är inga roliga besked från Trafikverket, men det gäller för kommunen att “sätta ner foten och ryta ifrån”.

Måltidspolicy

Kommunstyrelsen ska översända ett yttrande kring en ny måltidspolicy till samhällsbyggnadsnämnden. Det är inte mycket att säga om den. Den innehåller inga konstigheter om att barnen t ex ska äta vegetarisk mat. Däremot tar policyn upp vikten av att handla lokalt och minska transporterna. I KSAU fick Lena Eckerbom Wendels (M) förslag majoritet. Hon föreslog en ändring av meningen…

“Även andelen ekologiska-, kravmärkta- och fairtrade- råvaror ökar”

…till…

“Även andelen hållbara råvaror ökar”

Vi får se om det blir något “bråk” om det på sammanträdet.

Budgetramar

Det kanske allra viktigaste ärendet kommer sist på dagordningen. Kommunstyrelsen ska besluta om de så kallade budgetramarna för nästa år.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) lägger fram ett förslag på anvisningar och planeringsramar för budget 2023. Det handlar alltså inte om, som någon skulle kunna förledas att tro, att politikerna i kommunstyrelsen ska bestämma sig för vad de vill med kommunens verksamhet – och vad som ska prioriteras. Och sedan utifrån prioriteringarna fördela de ekonomiska resurserna. Nej, allt är som vanligt – Augustssons förslag på anvisningar utgår från årets budget. Som i sin tur utgick från budgeten året innan…

Och självklart tecknas dessutom en dyster bild av nästa år. Skatteunderlaget växer i långsammare takt (i en nyligen uppdaterad prognos från SKR förväntas dock skatteintäkterna öka), Vänersborg får 13 milj kr mindre i statsbidrag, pensionskostnaden ökar med 35 milj, de resurser som krävs för att upprätthålla välfärden på dagens nivå ökar snabbare än skatteintäkterna och det kommer att ställas krav på effektiviseringar och besparingsplaner osv.

Borta är pengarna från 2020 och 2021. Den minnesgode kommer kanske ihåg att kommunen gjorde ett nästan ofattbart överskott 2020 på 161 milj kr och på lika ofattbara 185 milj förra året… Dessa överskott användes till att betala tillbaka lån för investeringar och/eller slippa att ta nya lån. Det torde innebära att kapitaltjänstkostnader såsom ränta har minskat i år. Jag undrar hur mycket dessa kostnader minskat år 2023 tack vare att kommunen har en mindre låneskuld än om överskottet inte hade använts till detta? Det måste jag fråga.

Bilden av år 2023 betyder självklart att de stora nämnderna, som så att säga står för välfärden, social- och barn- och utbildningsnämnden, inte på långa vägar kommer att få de pengar som de behöver för att täcka behoven. Kommunen måste dra in ytterligare några hack i svångremmen… Eller rättare sagt – gamla och sjuka, barn och elever får inte de resurser som de borde få…

De budgetramar som kommunstyrelsen ska besluta om på onsdag betyder att nämnderna ska lägga budgetar nu under våren, vars kostnader och utgifter ska hålla sig inom kommunstyrelsens anvisade ramar. Nämnderna ska även beskriva åtgärder och konsekvenser för att hålla sig inom dessa ramar. Nämndernas förslag till budgetar ska sedan tillbaka till kommunstyrelsen. Den slutliga budgeten beslutas sedan av kommunfullmäktige i juni. (Och eftersom det är valår också i november av det “nya” fullmäktige.)

På onsdag har antagligen inga partier hunnit med att formulera några egna förslag. De kommer senare.

KS: VA Vänersnäs

20 februari, 2022 Lämna en kommentar

“En demokratisk vald församling kan fatta vilka beslut den vill – detta gör inte besluten per automatik lagliga … Även demokratiskt folkvalda kan tyvärr bete sig som diktatorer.”

Dessa tydliga och tuffa ord skrevs av James Bucci (V) i en reservation den 10 december i samhällsbyggnadsnämnden. (Se “SHB: Buccis reservation”.) Nämnden hade dagen innan beslutat att föreslå:

“kommunfullmäktige att införa verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten), Grytet, Hallby Mitt och Änden…”

Jag har skrivit en mängd bloggar i VA-frågan i allmänhet och, på den senaste tiden, om VA på Vänersnäs i synnerhet. Du kan hitta de flesta av bloggarna här – klicka här. De tar en ansenlig tid att läsa igenom…

Ärendet handlar om att skapa två verksamhetsområden på Vänersnäs. Det innebär att samtliga fastigheter som hamnar inom verksamhetsområdena blir anslutna till det kommunala VA-nätet – oavsett om de behöver eller inte. Och det till den nätta kostnaden av ca 200.000 kr per fastighet… Då är inte ledningar, sprängningar mm på den egna tomten inräknade, och inte heller en årsavgift på ca 6.000-7.000 kr…

Det kan väl för övrigt nämnas att det är på gång att inrätta verksamhetsområden i Båberg också. Jag har inte hunnit skriva om frågan ännu, men den var uppe i samhällsbyggnadsnämnden nu senast. 

Frågan om verksamhetsområden på Vänersnäs har varit uppe för beslut i kommunfullmäktige tidigare. Då blev ärendena återremitterade. (Se “KF: ÅTERREMISS!”.) Det var efter att Vänsterpartiet hade stridit hårt i både samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen mot en tvångsanslutning. Då var vi i stort sett ensamma, Vänsterpartiet fick endast stöd av SD och MBP. Vi fortsatte kämpa och argumentera. I kommunfullmäktige slutade det med att ärendena återremitterades av ett enhälligt fullmäktige. (Se “VA Vänersnäs: Debatten i KF”.)

Ärendena återremitterades till samhällsbyggnadsnämnden. Kommunfullmäktige skickade med en tämligen diger lista över vad som skulle utredas och besvaras innan fullmäktige kunde fatta beslut.

“Yrkande om återremiss

Pandemin har försvårat dialogen och det har till exempel inte gått att genomföra fysiska möten på ordinarie sätt.

Beslutsunderlaget behöver därför kompletteras så att det framgår:

– grunderna för bedömningarna kring verksamhetsområdets avgränsningar enligt 6 § i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) inklusive tex vad som är ett ”större sammanhang” och vilka enskilda fastigheter som valts att ingå eller inte och på vilka grunder

– tidplan för genomförandet

– de ekonomiska förutsättningarna för genomförandet inklusive en bedömning av som minimum: 

   1) hur många av verksamhetsområdets ingående fastigheter som inte uppfyller 24 § första stycket pkt 2 (LAV) och därmed inte behöver kommunala vattentjänster, och 

   2) vilka enskilda anläggningar som kommunen kan behöva lösa in enligt 40 § (LAV) 

Ihop med det upprättas en dokumentation om vad det finns för enskilda VA-anläggningar i området och om de uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.

– att det utreds om det är lämpligt med en detaljplan för området

– sammanställda synpunkter som inhämtats i en dialog med berörda fastighetsägare i syfte att förklara innebörden av att ingå i ett verksamhetsområde.”

I december ansåg samhällsbyggnadsnämnden att den hade utfört fullmäktiges krav som de hade formulerats i återremissen, och skickade beslutet om att föreslå kommunfullmäktige att införa verksamhetsområden, dvs tvångsanslutning, vidare. Det skedde med 7 ja-röster – S+M+KD+L+C – mot 4 nej-röster – V+SD+MBP. Det verkade alltså inte bättre än att den borgerliga oppositionen hade ändrat uppfattning.

Det bekräftades när förslaget hamnade i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Samtliga partier ställde sig bakom. Det finns inget i handlingarna som tyder på att Henrik Harlitz (M), Lena Eckerbom Wendel (M) eller Marie-Louise Bäckman (KD) hade något att invända mot verksamhetsområdena. Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C) var inte helt oväntat för tvångsanslutningen.

Nu på onsdag ska kommunstyrelsen behandla de två ärendena för att sedan skicka ärendet vidare till kommunfullmäktige för beslut, antagligen redan i mars. Det gäller för kommunen att skynda sig. Regeringen har nämligen aviserat att den lägger en proposition i frågan i april. Och då kan det snart vara för sent för kommunen. En majoritet i riksdagen är som bekant mot tvångsanslutning, även om deras kommunala partiorganisationer i Vänersborg inte är det…

Vänsterpartiet i Vänersborg kommer att stå fast vid sitt ställningstagande att motsätta sig inrättandet av verksamhetsområden på Vänersnäs.

VA-frågan har i och för sig utretts en hel del i kommunens tekniska förvaltningar, men inte särskilt objektivt. Förvaltningarna har bara anfört sådant som talar för inrättandet av verksamhetsområden och bortsett från allt som har talat mot. Det här reagerar jag som politiker mot. Det är vi politiker som ska besluta utifrån ett allsidigt och objektivt underlag, inte tjänstepersonerna genom att mörka vissa fakta.

Samhällsbyggnadsnämnden har hoppat över några saker i återremissen. Samhällsbyggnadsnämnden har inte tittat på de enskilda fastigheterna och de enskilda VA-anläggningarna på det sätt som fullmäktige avsåg. Nämnden har inte heller utrett om anläggningarna uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det finns inte något svar på frågan (vad jag kan se) om vilka enskilda anläggningar som kommunen kan behöva lösa in enligt 40 § (LAV) och det finns inget om det är lämpligt med en detaljplan för området.

Eller som James Bucci (V) uttrycker det i sin reservation:

“Det som fullmäktige kräver är att det skall redovisas på vilka grunder de enskilda fastigheterna är upptagna i verksamhetsområdena.”

Bucci framför den mycket viktiga synpunkten:

“Utan att detta görs blir min fråga, hur skall den enskilde veta på vilka grunder hens fastighet är upptagen i ett planerat verksamhetsområde? Hur skall den enskilde sedan veta på vilka grunder de har möjlighet att överklaga beslutet om inte grunderna redovisas för varje enskild fastighet?”

I de två ärendena finns det underlag som vill göra gällande att miljö- och hälsoskyddsrekvisiterna är uppfyllda. Bucci menar dock att inget är redovisat på den enskilda fastighetsnivån.

“Förvaltningen har på denna nivå endast nöjt sig med att redovisa åldern på VA-anläggningarna. Detta trots att senaste vägledande rättspraxis underkänner att enbart peka på en VA-anläggnings ålder som skäl för att mena att det finns miljö- och/eller hälsoproblem kopplat till en anläggning.”

Det anförs till och med gamla domar i underlaget, medan förvaltningen ignorerar nyare domar som visar på att rättsväsendet har förändrat sin syn på problematiken kring verksamhetsområden, enskilda VA-anläggningar och tvångsanslutning. (Se “SHB: VA Vänersnäs 1”.)

Mark- och miljödomstolen i Växjö avkunnade en dom den 21 december 2020 (Mål nr M 4660-20). (Du kan ladda ner hela domen här.) Målet handlade om vem som hade rätt av Nybro kommun och en fastighetsägare. Kommunen dömde ut avloppsanläggningen på grund av att den var för gammal, alltså precis det som händer i Vänersborg. Mark- och miljödomstolen gav fastighetsägaren rätt. (Se vidare “Vänersnäs: Aktuella VA-domar”.) Domen sa åtminstone tre saker. Åldern på en VA-anläggning hade ingen betydelse, det var funktionen som var det avgörande. För det andra att bevisbördan låg på kommunen. Det var kommunen som skulle göra en individuell bedömning av den aktuella anläggningen. Och till sist. Domstolen skrev att inget tydde på att anläggningen förorsakade skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det stod inte att anläggningen måste vara likvärdig eller bättre än kommunens VA-lösning.

Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm avkunnade en dom den 15 april 2021. Mark- och miljööverdomstolens dom stämde väl överens med domen från Växjö. Även om överdomstolen ålade verksamhetsutövaren att kunna visa att anläggningen ”fungerade tillfredsställande”, så var det kommunen som skulle bevisa att den enskilda anläggningen hade brister och medförde olägenheter. (Du kan ladda ner domen här.)

Den 28 september 2021 kom ytterligare en dom från Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm (du kan ladda ner domen här):

“För att det s.k. miljöskyddsrekvisitet ska anses vara uppfyllt krävs att det kan förväntas att den allmänna va-anläggningen förhindrar eller åtminstone väsentligt motverkar påtagliga olägenheter för miljön (prop. 2005/06:78 s. 45). Det krävs således att det finns en tillräckligt konkretiserad och utredd problematik som en allmän va-anläggning skulle lösa.”

Bevisbördan ligger återigen på kommunen. Mark- och miljööverdomstolens dom kan jämföras med vad samhällsbyggnadsnämndens beslut blev den 9 december:

“Sammanfattningsvis får det s.k. hälsoskyddsrekvisitet i 6 § LAV och det s.k. miljöskyddskriteriet i 6 § LAV anses uppfyllt.

Och hälsoskydds- och miljöskyddskriterierna ansågs vara uppfyllda:

“genom att bedöma avloppsanläggningarna utifrån en skrivbordstillsyn.”

En skrivbordstillsyn är mycket långt ifrån vad lagen kräver enligt ovanstående domar…

Bucci anser inte heller att villkoret (rekvisiten) om samlad bebyggelse är uppfyllt på Vänersnäs.

Det blir återigen en lång blogg. Men jag måste ändå avsluta med att citera ett avsnitt i en debattartikel som SVD publicerade den 4 december. Den skrevs av Roland Ekstrand, Svensk Klimatcertifiering. (Se ”Grundlösa avlopps­krav från kommunerna”.)

“Men varför ställs kravet på ombyggnad? Vi har ett nationellt mål att minska utsläppen av fosfor i sjöar och vattendrag för att förhindra övergödning. Då spelar fosfor en betydelsefull roll eftersom det är ett gödningsämne. Utsläppet av fosfor från en anläggning brukar röra sig om ett par hundra gram under ett helt år. Som jämförelse kan man se lantbrukaren som sprider 15–20 kilo per hektar som gödning. Kommunerna tror att den fosfor som finns i avloppsvattnet och som infiltreras i marken kan påverka omgivningen som ligger kilometervis bort från utsläppspunkten. Bristen på kunskap om vad fosfor har för betydelse när det gäller övergödning är skrämmande. Fosfor i avloppsvatten består av joner som är negativt laddade och när de kommer ut i marken så möter de joner av järn, aluminium och kalk som är positivt laddade vilket medför att man får en kemisk reaktion som innebär att fosfor binds inom några tiotal meter från utsläppspunkten och denna bundna fosfor kan inte bidra till övergödning. Järn, aluminium och kalk används som fällningskemikalier i våra reningsverk där man försöker att efterlikna det som sker i naturen.”

Kategorier:KS 2022, VA, Vänersnäs

Insändare om seniorkort 65+

19 februari, 2022 Lämna en kommentar

Det lämnas in flera medborgarförslag till kommunfullmäktige som handlar om seniorkort. Och det är faktiskt också på det viset att människor på stan har stannat mig och frågat varför Vänersborg ska vara annorlunda än andra kommuner…

I Vänersborg är det nämligen så att bara de personer som är 75 år eller äldre kan få ett gratis busskort, ett seniorkort. Medborgarförslagen liksom människorna “på stan” vill sänka åldern till 65+, precis som det är i många andra kommuner i Västra Götalandsregionen, t ex Trollhättan och Mellerud.

Vänsterpartiet håller med. Vi vill också sänka åldern till 65.

Vänsterpartiet har lämnat in flera motioner under årens lopp som har krävt en sänkning av åldern. Den senaste motionen är från november förra året. Då skrev Lutz Rininsland (V) en motion och som jag också undertecknade. (Se “Seniorkort för alla 65+!”.)

Igår publicerades en insändare av Lutz Rininsland (V) i frågan. Den publicerades på TTELA:s hemsida. (Se “Seniorkort 65+ inte aktuellt nu för vänersborgare”.) Kanske kommer den senare också i papperstidningen. Här nedan återger jag insändaren i sin helhet.

==

Seniorkort 65+ inte aktuellt nu för vänersborgare

Vid fullmäktige i onsdags gav kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, Benny Augustsson, S, ett klart besked. Jag beklagar hans inställning.

2020 bytte Västtrafik biljettsystem och övergick till Zon A, B och C. Därefter kostar en resa från Onsjö in till stan och tillbaka 35+35 kronor. En resa till Lidköping eller Lysekil eller vart som helst i Zon C precis lika mycket.

Vid övergången följde det avgiftsfria seniorkortet med. Alltså, gratis från Vargön till stan och tillbaka, och lika avgiftsfritt från Vänersborg till Herrljunga tur och retur.

Medan många av Västra Götalands 49 kommuner, däribland Trollhättan och Mellerud, erbjuder seniorer från 65-årsåldern ett seniorkort för avgiftsfria resor, så gäller i Vänersborg att man måste ha fyllt 75 år innan förmånen erbjuds.

Västtrafiks styrelse och kollektivtrafiknämnden i Västra Götaland utreder nya villkor för seniorkorten. Dessa förhandlingar drar ut på tiden. Det kan bli ett beslut om endast ett kort som erbjuds alla kommuner. Mera sannolikt blir det flera alternativ att välja emellan. Då måste regionens 49 kommuner ta var sina beslut. Också Vänersborg.

Idag och någon månad till finns dock möjlighet för Vänersborg att till dagens pris och villkor gå från 75+ till 65+. Det kostar kommunen tio årskullar mer. Det är en enorm vinst för alla som vill utnyttja förmånen.

Fyra medborgarförslag och Vänsterpartiets motion begär ett beslut om just detta – att Vänersborg som många andra kommuner bestämmer att 65+ ska gälla.

I interpellationsdebatten klargjorde kommunalråden Benny Augustsson, S, och Mats Andersson, C, att kommunen säger nej till övergången nu. Även ordföranden i socialnämnden, Dan Nyberg, S, argumenterade för att inte ändra nu. Alla vill invänta utgången av förhandlingarna och låta 75+ gälla tills vidare.

Tyvärr måste jag säga. Och jag är inte jävig. Sedan fem år tillbaka vet jag vilken förmån jag har med mitt seniorkort 75+. Jag hade gärna sett fler äldre resande fylla några av alla tomma platser i bussarna, både i och kring Vänersborg.

Lutz Rininsland (V)

==

Anm. Du kan läs mer om Vänsterpartiet och seniorkort på Vänsterpartiets hemsida: ”Två insändare i den lokala tidningen” och ”Seniorkortet 65+ ? Ja eller Nej?”.

KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)

18 februari, 2022 1 kommentar

Efter att byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) och undertecknad bloggare hade frågat, svarat och diskuterat interpellationen som jag ställde (se “KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)”) var det dags för andra ledamöter att delta i debatten. (Det går alltså att lyssna på debatten i kommunfullmäktige i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här. Klicka sedan på “Interpellation till byggnadsnämndens ordförande om Detaljplan Sikhall” till höger.)

Först ut var Dan Åberg (M). 

“Jag tycker också att det är väldigt beklagligt att en detaljplan tar så lång tid.”

Sa Åberg, och fortsatte:

“Nu är det kommunen som drar det här i långbänk.”

Dan Åberg (M) lade också skulden för den långa handläggningstiden på kommunen, precis som jag. Han menade vidare att hela kommunen behövde utveckling och bostadsbyggande. Även Sikhallsområdet. I kommunens bostadsförsörjningsprogram ingår det också att det ska byggas villor i Sikhall, och det redan nästa år.

Och…

Åberg satte även fingret på en mycket viktig punkt – det lämnas inte längre några bygglov i Sikhall. Det finns ju ingen detaljplan! Motiverar byggnadsnämnden… Kommunen har stoppat utveckling i Sikhall. Åberg uppmanade kommunen att sätta fart. (Det här kommenterade aldrig Bo Dahlberg (S).)

(SD) begärde ordet. Moqvist sitter i byggnadsnämnden. Han sa att han förstod att fastighetsägarna var tveksamma till att bekosta t ex en arkeologisk undersökning innan de visste om det verkligen skulle bli en detaljplan. Blev det ingen detaljplan så var ju sådana undersökningar meningslösa. Och hur skulle de sökande kunna söka tillstånd för vattenverksamhet när de inte hade rådighet över fastigheten. Undrade Moqvist och förväntade sig svar från Dahlberg.

Jag vet inte om det var svar till Moqvist, men jag antar det. Dahlberg sa:

“Vänersborgs kommun sponsrar ju inte på något sätt någon utredning.”

Det hade nog ingen trott heller, eller begärt… Sedan höll Dahlberg med om att 7 år var en lång tid. Och att det inte var önskvärt från förvaltningens sida. Men det tar tid med kommunikationen sa Dahlberg, det var bland annat många telefonsamtal… Det verkade som om Dahlberg inte riktigt trodde på detta själv, utan konstaterade:

“Nånstans har det väl hakat upp sig. Exakt var någonstans det hakat upp sig, det har jag inte kännedom om.”

Och egentligen var det ju detta jag undrade med min interpellation – varför tar det så lång tid med detaljplanen i Sikhall? Vad har hakat upp sig?

Dahlberg förstod att fastighetsägarna inte ville bekosta utredningar om inte detaljplanen blev genomförd:

“Det är ju knutpunkten naturligtvis.”

Dahlberg menade att en ansökan om detaljplan måste vara komplett, dvs en ansökan skulle innehålla alla de nödvändiga undersökningarna. Och med den inställningen så kan man nog konstatera att då blir det ingen detaljplan… Tänkte nog inte bara jag.

Det här följde Moqvist upp i en replik och menade att det var en felaktig ordning. Många utredningar var onödiga om det av andra skäl ändå inte skulle bli någon detaljplan.

Jo då, jag hade fler inlägg… (Och då är vi 26.15 min in i inspelningen – klicka här.) Jag påpekade liksom föregående talare att kommunen måste komma överens om fastighetsrättsliga lösningar innan fastighetsägarna kan gå vidare med alla nödvändiga, och tycks det mig, mindre nödvändiga, utredningar…

Bo Dahlberg (S):

“Det är klart att det finns lösningar och tjänstemännen får väl jobba vidare med det här.”

Och försäkrade att hela nämnden gör vad den kan för att “det här” kommer till stånd:

“för det kommer att bli så väldigt mycket bra. Det blir ett lyft för Vänersborgs kommun. Det är ingen tvekan om det.”

Och det var ett viktigt konstaterande. Och hoppfullt. Tror jag…

Och så gick också samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) med i debatten. Eller rättare sagt, han framförde enligt egen utsago fakta i debatten. (Och då är vi 29.00 min in i inspelningen.)

Wiklund sa:

“Vi ser politiskt det också som väldigt positivt det här. Vi har försökt att politiskt skynda på med det vi kan, när vi har fått våra ärenden i den här frågan på bordet. Det har ju tagits ett beslut i nämnden att vi är positiva till dom fastighetsregleringarna som behövs för att iordningställa den här planen utifrån dom inriktningsmålen som finns i översiktsplanen, som det har hänvisats till här förut. Det beslutet är taget, politiskt. Vi är positiva till att sälja mark och reglera mark, så att fastighetsägarna kan utföra dom önskemål och tankar dom har kring det här med sin fastighet och sin plan. Och när det gäller talet om verksamhet i vatten, jag tror Torbjörn var inne lite grann på det, att man måste ha tillgång till vatten. Det har även i det politiska beslutet tagits ett inriktningsbeslut att vi är villiga att sälja vattenområde till fastighetsägare som behöver bygga då vågbrytare så att man ska kunna söka… vatten… arbete i vatten. Så politiskt har vi tagit dom besluten och vi har också då ställt oss positiva om önskemål om servitut i kommunens fastighet om det behövs för nån verksamhet. Och vi har skrivit under ett markanvisningsavtal som gör markägarna där, ge dom ensamrätt till marken så att säga så det är ingen annan som kan komma och handla upp marken av någon anledning. Politiskt har vi försökt hjälpa till så gott vi bara kan och givit dom signalerna att bli positiva till dom fastighetsförändringar som behövs, regleringar och försäljningar för att intentionerna ska kunna uppfyllas.”

Jag citerar Anders Wiklunds inlägg i sin helhet. Jag tror nämligen att fastighetsägarna har synpunkter på vad Wiklund säger. Jag har själv en del funderingar, men dom återkommer jag till. Jag kan dock inte låta bli att notera att samhällsbyggnadsnämndens ordförande använde ordet “politiskt” hela 6 gånger i sitt anförande. Det är lätt att få tanken att han gör det för att avgränsa sig mot sin förvaltning och sina tjänstemän, kanske till och med mot sin förvaltningschef… Men det är rena spekulationer från min sida.

Till sist begärde Gunnar Lidell (M) ordet. Och det han sa var mycket väsentligt. Därför återger jag också hans anförande ordagrant.

“Det här med rådighet som det talas om från byggnadsnämndens ordförande och samhällsbyggnadsnämndens ordförande. Kommunen har ju haft rådighet över delar av Sikhallsviken sedan väl 15 år ungefär och mig veterligen så har väl inte nåt större underhåll som röjning av strandnära, dom här strandängarna. Det har hänt en gång så vitt jag kommer ihåg och då blev det lite fel. Sen händer ingenting. Förbuskningen ökar på och jag tänker osökt på den här, platsvarumärket Vänersborg. Jag har ju varit engagerat i många år i Vänersamarbetet och en av de saker som efterlysts i Vänerkommunerna är möjligheten att från allmän väg, alltså för allmänheten att se Vänern. Väldigt många vägar går en bit ifrån Vänern. Här runt Sikhallsviken, i alla fall en skapligt stor del av Sikhallsviken är kommunal mark mellan allmän väg och Vänern. Och där låter Vänersborgs kommun kan man säga, låter buskarna växa så att det krävs häckningsbeskrivningar på fåglar i området där det egentligen är gamla beteshagar. Ihop med detta hänger ju det faktumet att Vänern inte fryser till och stiger och sjunker i vattenstånd, men kommunen ska nog försöka och lägga manken till med att underhålla den mark man har för att underlätta tillgängligheten för allmänheten som ju var avsikten när man köpte, eller förköpte fastigheten.”

Gunnar Lidell påtalade mycket riktigt hur kommunen har misskött sin mark på många sätt. Gamla beteshagar har växt igen så att det har blivit “sly”-skog, där fåglarnas häckning måste undersökas… Lidell avslutade med att påminna, i varje fall de som är insatta och/eller har läst “Historien om Magnus Larsson”, att den mark det handlar om har kommunen förköpt, vilket är ett finare ord för – exproprierat, från en av fastighetsägarna, Magnus Larsson…

Det finns anledning att återkomma till detaljplanen i Sikhall.

%d bloggare gillar detta: