Arkiv

Archive for januari, 2022

Dilemma: Hus eller träd?

31 januari, 2022 3 kommentarer

Det pågår sedan några år tillbaka ett stort arbete med en fördjupad översiktsplan (FÖP) i Vänersborg. En fördjupad översiktsplan:

“utgör en samlad vägledning för mark- och vattenanvändning”

Denna pågående FÖP handlar om Vänersborg och Vargön. Det är ett område som omfattar ca 6.400 ha och det bor ungefär 30.000 människor i området.

Vänersborg har som mål att växa befolkningsmässigt. Det ser vi inte minst på alla detaljplaner som upprättas, alla bostadshus som byggs och alla nya bostadsområden som växer fram. Det byggs som aldrig förr. Den fördjupade översiktsplanen ger förslag på var kommunen ska fortsätta växa och var nya invånare ska bosätta sig. Till stor del är det fortfarande vänersborgare som bosätter sig in de nya bostäderna. Det har nämligen funnits ett uppdämt behov sedan många år tillbaka. Det är dock bara en tidsfråga tills nya invånare flyttar in i Vänersborg.

Vänersborg är och har nog alltid varit en attraktiv boendekommun. Många som genom tiderna har flyttat till Vänersborg har samtidigt haft sin försörjning i t ex Trollhättan eller andra orter inom pendlingsavstånd. Vänersborgs kommun har stora naturvärden, inte minst flera sjöar och framför allt Vänern inom sina gränser, som har lockat människor. Det finns skog och natur runt knuten var man än bor i kommunen. Kommunens sjönära och grönnära läge är viktiga värden för invånarna.

I FÖP:en, som för närvarande håller på att omarbetas, framhålls de gröna värdena:

“Närhet till grönområden och olika rekreationsmöjligheter ska finnas för alla”

Och vidare:

”Tillgången till grönområden inom och i närheten av stadsbebyggelsen är också en resurs som lyfts fram som grundläggande för såväl dagens som framtidens identitet och möjligheten att skapa hållbara och attraktiva livsmiljöer för människor, växt- och djurliv.” 

Men var ska de inflyttade människorna bo i kommunen? Ju fler som flyttar till Vänersborg ju större tryck blir det på att exploatera den natur som gör att människor vill flytta hit.

Det är ett dilemma.

Det är inte helt lätt att lösa dilemmat. I oktober 2008 antogs t ex “Program för Detaljplaner för södra delen av Dalbobergen och Katrinedal norra”. Där stod det:

“Nya bostäder och bostadsområden byggs centrumnära men också sjönära och grönnära för att ta vara på Vänersborgs naturvärden.”

Det blev nästan skrattretande. Det skulle byggas grönnära för att ta vara på naturvärden… Men för de som inte kunde bo i dessa fastigheter då?

I samma program försökte man, mycket hjälpligt får man väl säga, skyla över konflikten och vad lösningen verkligen innebar:

“Föreslagen exploatering innebär minskning av grönområdets areal men påverkan på rekreationsvärdet bedöms bli acceptabelt.”

Vänersborgs kommun har en så kallad Grönplan. Den syftar bland annat till att:

“bereda möjligheter att skapa och bevara en sammanhållen grönstruktur och en långsiktigt god hushållning med grönområdena i tätorten.”

Grönplanen ska så att säga vara ett verktyg för kommunen att bygga ut bostäder och infrastruktur på ett sådant sätt att:

“det bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle med god tillgång till närnatur.”

Vi ser omedelbart dilemmat…

Under de senaste åren har kommunen bedömt att exploateringen av grönytor varit acceptabel. Ofta så har också bostäder helt enkelt prioriterats högre än skog och natur. Det har vi sett på många ställen. Stora delar av den gamla “urskogen” på Mariedal Östra har avverkats för att få plats med villor. (Flera av de träd som blivit kvar har senare blivit ett lätt byte för de stormar som dragit fram.) Den lilla skogsdungen vid Mariedalskolan håller på att ge plats åt 2-3 fastigheter och det är inte mycket kvar av skogsdungen vid Kindblomsvägen i Blåsut. Och de delar av skogen som är kvar vill enligt uppgift en privat fastighetsägare stycka av (upp till fem tomter). Och det verkar kommunen tycka vara ok. Den lilla skogsremsan vid Korseberg, som råkar vara kvar efter avverkningen av den övriga skogen i området, klarar sig inte heller. Där ska det anläggas en GC-väg… (Fast den kallas naturstig av kommunen eftersom den inte ska asfalteras…) För Vänersborgs kommun verkar det bara vara skogsdungar i Sikhallsområdet som är värda att bevaras, där det finns hur mycket skog som helst… 

Den fördjupade översiktsplanen försöker på flera sätt lösa dilemmat “hus eller träd”, men det är inte lätt. I några områden vill tjänstepersonerna bygga bostäder, medan politikerna säger stopp. Och i andra områden är det tvärtom. Min uppfattning är att det är politikerna som trycker på tjänstepersonerna att nedprioritera naturen om och när det blir konflikter mellan intressen.

Den fördjupade översiktsplanen är inget juridiskt bindande dokument, kommunen måste inte följa FÖP:en i framtiden. Den har dock en stor betydelse för den fortsatta kommunala samhällsplaneringen. Men det är som jag har skrivit så många gånger förr i denna blogg – när natur- och miljöintressen står mot ekonomiska intressen så är det naturen som i stort sett alltid drar det kortaste strået.

Kanske skulle politikerna, varför inte i en invånardialog, fråga sig om det är rimligt att en kommun gör intrång i stora naturvärden för att kommunen har en vision om att växa i befolkning.

Det är ett dilemma.

Vad hände på KS? (2)

28 januari, 2022 Lämna en kommentar

Med anledning av min förra KS-blogg (se “Vad hände på KS? (1)”) skriver Wicke på Facebook:

“Om budgeten säger ”ni ska satsa X kronor” och verksamheten säger ”nä, det gör vi inte, vi lämnar hellre tillbaka pengarna” – har man då egentligen varit sparsam, eller har man kringgått det politiska uppdraget?”

Jag tror jag vet vad åtminstone alla kommunens ordförande i nämnderna och styrelserna skulle svara. De skulle med en mycket stolt röst, högt och tydligt, deklamera att ”deras” nämnder har gått med överskott. De skulle ta det som en stor merit. Om verksamheten sen har “gått bra”, det bortses det från, det har mindre betydelse…

Wicke har också skrivit några inlägg på denna blogg (klicka här). De är alltid mycket tänkvärda.

Det var fler ärenden som beslutades av kommunstyrelsen i onsdags och som inte ska vidare till kommunfullmäktige.

Fyrstad Flygplats AB fick som vanligt ett förlusttäckningsbidrag av Vänersborgs kommun på 945.000 kr. Det är Vänersborgs andel. “Flygplatsen” får också bidrag från Trollhättan, Uddevalla och Lysekil. Som vanligt deltog inte Miljöpartiet (Anna-Karin Sandberg) och Vänsterpartiet (James Bucci och Marianne Ramm) i beslutet.

Kommunstyrelseförvaltningen fick uppdraget av kommunstyrelsen att starta en förstudie om nya lokaler för räddningstjänsten (NÄRF). Det behövs nämligen en ny brandstation. I underlaget står det:

“Tekniska system som reservkraft och stora delar av byggnaden är 30 år gamla eller äldre. Underhållet är över tid eftersatt och flera “tunga poster” som va-stammar, dränering, el/belysning, garageportar utgör exempel på åtgärder som i närtid behöver åtgärdas.”

Det finns ingen anledning att betvivla denna beskrivning. En ny brandstation lär kosta kommunen åtskilliga tiotals miljoner…

Det blev inte någon diskussion om pengarna till barn- och utbildningsnämnden. BUN fick 2 milj kr i tilläggsbudget för 2022 för fler elever i grundsärskolan och 3 milj kr till insatser för att fler barn och unga i behov av särskilt stöd ska uppnå bättre skolresultat. Frågan är väl egentligen bara varför nämnden inte får pengarna från början utan måste ansöka om dem…

Även Kunskapsförbundet Väst hade ansökt om pengar för att täcka ökade kostnader för gymnasiesärskolan. Kunskapsförbundet fick dock inga pengar, frågan om utökat förbundsbidrag för 2022 ska:

“hanteras i en samlad ekonomisk bedömning, utifrån direktionens delårsrapport per april 2022.”

Eleverna i grundskolan beviljades extra pengar, men inte eleverna i gymnasiet… Olika falla ödets lotter.

De styrande partierna och den borgerliga oppositionen menade att presidiet i Kunskapsförbundet hade gått med på det här beslutet i ägarsamrådet. (Ägarsamrådet består av kommunstyrelsens presidier i Trollhättan och Vänersborg samt presidiet i förbundet.) Det är svårt (omöjligt) för mig att säga, eftersom jag inte sitter med i Ägarsamrådet. Jag får lita på att läsa dokument, typ protokoll och minnesanteckningar. Och i minnesanteckningarna från Ägarsamrådets sammanträde den 2 december, som är det senaste sammanträdet, och som är undertecknade av kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan Paul Åkerlund (S) och Benny Augustsson (S) från Vänersborg samt ordförande i Kunskapsförbundet Maud Bengtsson (S) står det:

“det finns inga pengar över [i Kunskapsförbundet; min anm] till de ökande kostnaderna för gymnasiesärskolan, som är en personal- och resurskrävande verksamhet.”

Kunskapsförbundet behövde alltså extra pengar. Och det stod inget om något beslut eller någon överenskommelse. Jag kan väl tycka att en överenskommelse borde ha funnits med i minnesanteckningarna. Däremot sitter jag som ersättare i direktionen i Kunskapsförbundet. Och där fattades enhälligt beslutet den 16 november att:

“begära en ramhöjning av förbundsbidraget om 5,7 Mkr år 2022 och ytterligare 3,7 Mkr år 2023 för att täcka de ökande kostnaderna på gymnasiesärskolan.”

Och det var den begäran som ankom till Vänersborg. (Vänersborgs andel av förbundets begäran var ca 2,3 milj respektive ca 1,5 milj.)

Hur som helst. Vänsterpartiet yrkade att Kunskapsförbundet skulle få de pengar till gymnasiesärskolan som begärdes. James Bucci (V) yrkade (ersättare får inte yrka):

“Jag yrkar att Vänersborgs kommun beviljar Kunskapsförbundet Väst ett resurstillskott motsvarande Vänersborgs andel av begärd ramhöjning på 5,7 mkr för 2022 för att täcka ökade kostnader på gymnasiesärskolan, under förutsättning att Trollhättans stad fattar liknande beslut beträffande sin andel av begärd ramhöjning.”

Som ersättare kunde jag däremot delta i diskussionen och det gjorde jag. Jag framförde de argument som jag bloggade om innan mötet. (Se “Årets första KS (26/1)”.) Men det hjälpte alltså inte, det blev inga pengar.

Men. Jag är ändå optimist, jag är nämligen övertygad om att Kunskapsförbundet så småningom får sina extra pengar till särskolan. Det går inte att säga nej till denna begäran. Och det tror jag att alla berörda förstår.

I ärendet omedelbart efter så beslutade kommunstyrelsen att överförmyndarnämnden skulle beviljas ett tillfälligt budgettillskott med 400.000 kr under 2022 för att kunna finansiera ett nytt ärendehanteringssystem. Det gjorde sannolikt nämndens ordförande Madelaine Karlsson (S) glad. Eftersom Karlsson också sitter i KS, så kunde inte James Bucci undslippa sig kommentaren:

“Gratulerar Madelaine att ni inte behöver vänta till delårsrapporten!”

Även Stiftelsen Bergagården hade ödet på sin sida. Kommunstyrelsen beviljade stiftelsen lite drygt en miljon i driftbidrag för 2022. Som vanligt… Och utan diskussion. Också som vanligt.

Naturvårdsplanen ska precis som planerat gå ut på samråd. Det var inget att diskutera. Det är bara att hoppas att så många som möjligt läser den – och kommer med synpunkter.

Det var en hel del remissvar som kommunstyrelsen skulle godkänna. Jag har beskrivit dessa ärenden tämligen noggrant i en av bloggarna som föregick sammanträdet. (Se “Årets första KS 2 (26/1)”.) Jag ska inte upprepa mig, bara konstatera att de synpunkter jag hade i bloggen framförde jag också på sammanträdet. Dock utan att det blev någon diskussion. Inte ens när jag pratade om miljöfaran med kommunala avloppsreningsverk och fördelen med enskilda, godkända VA-lösningar… Det var remissen på “Reviderad vattenvårdsplan för Vänern”.

Andra remisser som klubbades igenom: “Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland 2022-2033 med tillhörande hållbarhetskonsekvensbeskrivning”, “Förslag på föreskrifter som ska ersätta Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd” och “En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling”.

När det gällde ärendet “Ekonomisk intern kontroll inom kommunstyrelseförvaltningen” så vaknade Lena Eckerbom Wendel (M) till ordentligt. Eckerbom Wendel saknade ett kontrollmål, om ansvaret för administrativa system. Det ville hon lägga till på de befintliga kontrollmålen. Och efter lite diskussion och kompromissande med socialdemokraternas expert på området, Kenneth Borgmalm, så blev det så. Jag ska avsluta min blogg med att citera detta kontrollmål, men först vill jag återigen säga att jag återkommer med de ärenden som går från kommunstyrelsen till kommunfullmäktige för att beslutas där.

Det nya kontrollmålet som Eckerbom Wendel och Borgmalm båda stod bakom, och som beslutades av KS, hade följande lydelse:

5.3 Cybersäkerhet och beredskap för begränsad eller utebliven tillgång till IT-infrastruktur

Tillgång till pålitlig IT-infrastruktur i form av system, kommunikationsutrustning, datalagring och säkerhetslösningar. Dessa lösningar kan utgöra vitala delar i kommunens verksamheter som påverkar t.ex. patientsäkerhet, behörighet och tillträdeskontroll, livsmedel och energiförsörjning. Alla verksamheter, framförallt de med kritiska uppdrag behöver ha en beredskap, genomföra övningar och uppdatera sina rutiner i händelse av begränsad eller utebliven tillgång till IT-infrastruktur. Detta oavsett orsak, t.ex. cyberangrepp, naturkatastrof eller annan haveri. Syftet med kontrollen är att säkerställa att kommunen på ett förutsebart sätt har förmågan att agera för begränsning av skador och förluster för kommunen och dess invånare.

Aktuellt kontrollmål är:

  • Att det finns reservrutiner för alla verksamheter samt att rutinerna omfattar återgång till normalläge
  • Att dessa rutiner regelbundet gås igenom och revideras
  • Att det finns en beredskapsplan på både strategisk och operativ nivå
  • Att dessa planer och rutiner är samordnade med externa aktörer och myndigheter där så är befogat
  • att Kommunstyrelsen beslutar att fastställa Internkontrollplan 2022.”

Vad hände på KS? (1)

27 januari, 2022 3 kommentarer

Onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen höll på att ta en ända med förskräckelse – redan innan det börjat. Kommunens nätverk slutade nämligen fungera på morgonen. Vi som skulle delta på distans märkte inte mer än att det var lite svårt att koppla upp sig, men bakom kulisserna i kommunhuset pågick en febril aktivitet. Presidiemedlemmar, justerare och tjänstepersoner fick skyndsamt packa ihop sina elektroniska instrument och bege sig till Folkets hus. Där fixade IT-teknikerna så att mötet kunde använda ett alternativt nät.

Och klockan 08.30 var alla uppkopplade, några kanske svettigare än andra.

Det blev ett långt möte, men kanske inte riktigt så långt som många hade befarat. Kl 16.10 hade alla ärenden och föredragningar avverkats. Samt en utbildning om medborgardialog som SKR höll i.

Utbildningen var för övrigt mycket intressant och givande. Det visade sig att det finns många kommuner i Sverige som har en betydligt mer utbyggd så kallad “mellanvalsdemokrati” än vad Vänersborg har. Om vi nu har någon överhuvudtaget. Kommuner som Helsingborg, Piteå, Åre och Nässjö har väl utbyggda och genomtänkta dialoger med medborgarna. De ser ut på olika vis, har olika syften och vänder sig till olika grupper i kommunerna, men det handlar hela tiden om att engagera kommuninvånare och på olika sätt ge dem ett reellt inflytande.

Det berättade SKR om och det var mycket intressant. Det är definitivt något som Vänsterpartiet skulle jobba vidare med och använda sig av i Vänersborg om vi fick möjlighet… Jag hoppas att samtliga partier ser en medborgardialog som ett bra och vettigt komplement till den representativa demokratin. Varför inte en medborgardialog i Sikhall för att se om det finns något intresse av att utveckla området…? Eller utröna invånarnas inställning till Norra skolans framtid..?

Vänersborgs kommun har gjort enorma överskott de två senaste åren. År 2020 uppgick resultatet till 161 milj kr och för 2021 är det preliminära överskottet 185 milj kr. (Man kan läsa mer om bokslutet på kommunens hemsida: “Starkt resultat i Vänersborgs preliminära bokslut för 2021”.) På två år gör alltså Vänersborg en “vinst” på 346 milj kr. Det märker dock inte någon “vanlig” invånare av, pengarna har nämligen inte gått till att anställa mer personal i hemtjänsten eller äldrevården eller förskolan eller skolan… Pengarna används till investeringar (i stället för att låna pengar) och att betala tillbaka gamla lån. Undrar hur invånarna skulle vilja fördela pengarna om de fick inflytande…?

Enligt ekonomichefen kommer ekonomin att vara “bra” även under 2022. Han ser dock att staten inför 2023 kommer att börja en nertrappning av coronastödet och att det kommer att ta “styggt” (ekonomichefens uttryck) på prognosförutsättningarna. Det nämndes också att ett nytt pensionsavtal kommer att fördyra, men det har jag ingen större kunskap om.

Som sagt, det var mycket information. Lokalförsörjningsunderlaget presenterades och förklarades. Jag tycker nog att jag lyckades bra med att förklara i bloggen inför sammanträdet. (Se “Årets första KS (26/1)”.) Men jag fick en kommentar från “Jenny” (klicka här) som handlade om att 57 milj kr, som var avsatta till en förskola i centrala stan, inte skulle förbrukas. Det berodde på att den nya Holmängenskolan också ska innehålla en förskola. Min fråga i KS, utifrån kommentaren, var om pengarna var avsatta till något annat. Och det var de inte, de skulle inte förbrukas. Som jag förstår det så skulle pengarna i princip alltså kunna användas till t ex en renovering av Norra skolan eller en idrottshall på Mariedal. Och med tanke på de enorma överskotten 2020 och 2021 torde det ju dessutom finnas tämligen stora utrymmen för investeringar…

Det var dock inte riktigt det kommunstyrelsen skulle besluta om idag, och förresten var jag “bara” ersättare. Ingen annan tog heller upp “min tråd”. Det brukar i och för sig kunna vara ett tecken på att det man säger inte är helt fel, men kanske alltför känsligt…

Verksamhetschef Christer Glännestrand redogjorde för biblioteksplanen. Det ska inte jag göra här, men jag måste säga att diskussionerna kring en samverkan mellan biblioteken i Fyrstad lät oerhört intressant. Om planerna går i lås så skulle det betyda att man skulle kunna använda sitt lånekort på alla biblioteken. Man kunde låna en bok i Lysekil som man sedan lämnade tillbaka i Vänersborg. De gemensamma medierna skulle ställas till förfogande för alla. Man skulle vidare skapa en gemensam webb-plattform, öka samarbetet kring t ex spetskompetens och införa ett gemensamt bibliotekssystem. Planerna lät mycket spännande.

Forum Vänersborg diskuterades. Och även här hade jag fått en kommentar från en bloggläsare. Det var “PåDal” som hade synpunkter. (Klicka här.) Jag framförde dom på sammanträdet. (Kanske en viss typ av medborgardialog…) Jag förklarade min åsikt att kopplingen mellan kommunen och Forum var informell och oklar. Det innebar att kommunens insyn var begränsad och det var t ex svårt att veta hur kommunens pengar användes. Utgifterna redovisades inte till kommunstyrelsen. Dessutom började samarbetet en gång i tiden som ett 3-årigt projekt. Nu helt plötsligt är det permanent och pengarna kallas ett ”årligt bidrag”. Vem hade bestämt det? Det visade sig att Ann-Helen Selander (M) delade mina åsikter och hon argumenterade vidare på ett bra sätt.

Både Selander och jag var i grunden positiva till samarbetet med Forum Vänersborg och också till det arbete som utfördes, men det fanns som sagt “brister” i samverkan som borde åtgärdas. Och vi tyckte nog båda att svaren inte var tillräckligt uttömmande. Men kommunstyrelsen sa ja till förslaget, och “vi” fick nöja oss med ett halvt löfte om att Forum Vänersborg skulle bjudas in till KS för att informera.

Kommunalråden redovisar regelbundet sina förehavanden sedan senaste sammanträdet. Jag ställde en fråga om ordförande Augustssons (S) besök på Sikhall. Han besökte Sikhall därför att Magnus Larsson hade bett honom komma. Och det är positivt att Augustsson vill träffa kommuninvånare. Ordförande berättade att han tog del av Magnus Larssons syn och att han skulle “ta med sig synpunkterna”. De skulle gås igenom vid en ärendegenomgång. Jag vet dock inte riktigt vad det innebär.

Jag stannar där för tillfället. Det finns mer att redovisa.

Anm. Här kan du läsa den andra och avslutande delen – ”Vad hände på KS? (2)”.

Årets första KS 2 (26/1)

25 januari, 2022 Lämna en kommentar

Imorgon är det sammanträde med kommunstyrelsen – och igår bloggade jag om några av de ärenden som ska beslutas direkt på sammanträdet av kommunstyrelsen, dvs av kommunstyrelsen själv. (Se “Årets första KS (26/1)”.) De flesta ärenden ska dock, som vanligt, gå vidare och beslutas av kommande kommunfullmäktige.

Flera av de ärenden som återstår att redovisa, och som kommunstyrelsen ska besluta om, är formella och kommer med all sannolikhet inte att föranleda någon debatt. Det finns även flera ärenden som handlar om svar på diverse remisser, och här kan man ofta hitta många intressanta och tankeväckande frågor.

Kommunstyrelsen ska besluta att tillföra överförmyndarnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 400.000 kr för att nämnden under innevarande år ska kunna skaffa ett nytt ärendehanteringssystem. Stiftelsen Bergagården ska som vanligt få sitt driftsbidrag på lite drygt 1 milj kr nu i januari och kommunstyrelsen ska godkänna AB Vänersborgsbostäders uppdaterade finanspolicy. Policyn antogs av bolagets styrelse förra hösten och ekonomikontoret har inget att erinra på finanspolicyns innehåll. Då känns det lugnt.

Naturvårdsplan

Några förvaltningar har tillsammans tagit fram en naturvårdsplan. Den är:

“ett tematiskt tillägg till översiktsplanen (TÖP).”

Jag har inte hunnit läsa naturvårdsplanen än, men den är nedladdad med alla bilagor och finns i min “att-läsa-lista”. Planen bygger till stora delar på:

“den sammanställning över naturvärden i Vänersborgs kommun som tagits fram av konsult och har därefter kompletterats med rekommendationer för mark- och vattenanvändning och de övriga delar som behövs för att uppfylla plan- och bygglagens krav på innehåll för planer motsvarande översiktsplanens nivå.”

Arbetet har letts av kommunekologerna.

Den här typen av planer, och det finns ganska många, t ex Blåplan och Grönplan, brukar vara mycket läsvärda. Man brukar få en gedigen kunskap om kommunen, och utan att ännu ha läst den, så kan jag nog rekommendera alla intresserade att göra det.

Kommunstyrelsen ska imorgon besluta att naturvårdsplanen ska ut på samråd. Det betyder att allmänhet, organisationer och andra kan lämna synpunkter på förslaget

==

Och så ska kommunstyrelsen svara på ett antal remisser. Det är undantagslöst så att politikerna kan utgå från svar som tjänstepersonerna på kommunen har arbetat fram. Och eftersom de är experter på sina respektive områden så är det inte alltid så lätt för oss politiker att komma med avvikande ståndpunkter.

Jag har i varje fall inga synpunkter på förslaget till “näringslivsstrategi 2030 för Fyrbodals kommunalförbund”. Kommunalförbundet arbetar för en hållbar och konkurrenskraftig näringslivsutveckling i området. Och förbundet tänker i framtiden särskilt fokusera på två områden, “Stärka Innovationskraften” och “Bygga kompetens”.

Vattenvårdsplan

Kommunstyrelsen föreslås att ställa sig bakom förslaget till yttrande över “Remiss – Reviderad vattenvårdsplan för Vänern”. Vattenvårdsplanen ska gälla fram till och med 2029 och vill lägga fokus på områdena “främmande arter”, “vattenkvalitet och närområden”, “miljögifter” och “vattennivåer och biologisk mångfald”.

Jag kan inte låta bli att notera en del formuleringar i vattenvårdsplanen som jag tycker är särskilt intressanta. Under “vattenkvalitet” står det:

“Vänerns vatten är i dag av god kvalitet, men framtida klimatförändringar kan påverka både dricks- och badvattenkvaliteten. Det kommer att bli vanligare med mer och intensivare nederbörd under hösten och vintern, vilket kan öka risken för spridning av sjukdomsorganismer via exempelvis översvämmad mark, bräddningar av avloppsreningsverk och enskilda avlopp.”

Jag noterar att avloppsreningverken nämns. Och visst, det gör enskilda avlopp också, men det sistnämnda återstår att bevisa. Många (de flesta?) enskilda avlopp släpper inte ut orenat avloppsvatten direkt i ett vattendrag, och markretention är kanske det bästa sättet att rena avloppsvatten. Men bräddning innebär oftast att orenat avloppsvatten från avloppsreningsverken rinner rakt ut i sjön… (Från reningsverket på Holmängen följer det mesta med älven ner till Vargön och Trollhättan.)

Under miljögifter konstaterar planen att:

“Vänerns fiskar har förhöjda halter av kvicksilver, PCB, dioxin och det bromerade flamskyddsmedlet PBDE.”

Det är inga roliga uppgifter. En av de misstänkta källorna till åtminstone några av dessa miljögifter är:

“slam från avloppsreningsverk.”

Det finns tyvärr också en hel del läkemedelsrester i Vänerns vatten och även mikroplaster. Det är nog så att dessa “gifter” kommer från mer tätbefolkade områden och inte från landsbygden. Det är ju ett känt faktum att dagens avloppsreningsverk inte har förmågan att rena avloppsvattnet i tillräcklig utsträckning från läkemedelsrester och mikroplaster. Och jag tror att mängden av dessa “oönskade ämnen” kommer att öka i Vänern ju fler fastigheter som kopplas på det kommunala VA-nätet. Det är mycket som talar för att enskilda avlopp, som är godkända, är bättre för miljön än kommunala reningsanläggningar.

Jag noterar också uppgifterna, under “Vattennivåer och biologisk mångfald”:

“Både högt och lågt vattenstånd är av stor betydelse för naturmiljön och den biologiska mångfalden… Det behövs ett systematiskt arbete för att bevara och återskapa den biologiska mångfalden i Vänern, då stränder och skär växer igen.”

Och det ser vi i Vänersborg, t ex i Sikhall och Nordkroken, att det växer igen tämligen snabbt. Det behövs fortsätter planen:

“regelbundna översvämningar på våren”

Mina amatörmässiga observationer, som boende relativt nära sjön, är att tappningsstrategin i Vargön och Trollhättan gör att Vänerns vattennivå inte fluktuerar lika mycket som förr. (Är det så?)

Den miljökunniga tjänstepersonen är i grunden positiv till planen men skriver i sitt förslag till yttrande att Vänersborgs kommun saknar:

“en tydlig koppling till vattendirektivet och åtgärdsprogrammet samt konkreta mål och delmål för att få tydlighet kring varför just dessa fokusområden och åtgärder valts ut.”

Det borde även ha funnits:

“en återkoppling till tidigare arbete och plan för att få bättre förståelse för hur den reviderade planen tagits fram.”

Och till sist skriver tjänstepersonen att det:

“saknas information om kommunernas roll och vad Vänerns vattenvårdsförbund förväntar sig av kommunerna.”

Kommunstyrelsen lär anta förslaget till remissvar som sitt eget.

Transportinfrastrukturplan

Det ska också lämnas ett remissvar på “Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland 2022-2033 med tillhörande hållbarhetskonsekvensbeskrivning”.

Det finns mycket att säga om planen, men det bästa är nog att helt enkelt återge delar av tjänstepersonens yttrande:

“Planens nya struktur kan mot bakgrund av målet om högre hållbarhet i transportinfrastrukturen ses som positiv. Den nya strukturen innebär dock att det inte är lika lätt att hitta föreslagna åtgärder och dess samverkan med andra åtgärder i syfte att skapa ett bättre resultat.”

Jag kan väl också tycka att denna passage i remissvaret är särskilt viktig:

“En stor del av planens medel återfinns i potter där beslut om åtgärder prioriteras löpande under planperioden. Potterna skapar hög flexibilitet men också en oklarhet kring hur medlen fördelas geografiskt och åtgärdsmässigt. … Vänersborgs kommun vill därför framhålla vikten av målbeskrivningar som kan leda till tydliga fördelningsprinciper för att skapa insikt och förståelse för hur medel prioriteras och fördelas. Planens vägledande principer bör utvecklas och kompletteras med någon form av processbeskrivning som också säkerställer kommunernas/kommunalförbundens delaktighet i planens genomförande.”

Och det kanske viktigaste av allt, i yttrandet redovisas synpunkter på vägar, GC-vägar och övriga infrastruktursatsningar som är av stor vikt för Vänersborgs kommun. Det handlar om:

  • “dubbelspår mellan Öxnered och Skälebol”
  • “åtgärdande av brister på kort sikt på E45”, korsningen E45/Möjeredsvägen och korsningen vid Tånvägen in mot Brålanda
  • “betydelsen av en snabbare utbyggd E45”
  • “ny station i Brålanda ska vara klar senast 2028 och där bör regionen ta en mer ledande roll i arbete
  • “infrastrukturen runt ett kommande resecentrum i Brålanda behöver byggas ut och byggas om”
  • “flera sträckor GC-väg som kommunen önskar medfinansiering till”, t ex Stenhammarsvägen-Brålanda, Blåsut till Resecentrum, Lilleskogsvägen och Sikhalls magasin och Sikhalls badplats

Det är en diger lista av önskemål som Vänersborgs kommun vill ha stöd och hjälp med att åtgärda. Vi hoppas att Västra Götalandsregionen, Trafikverket och andra aktörer har stora öron…

Offentlig upphandling

Det blir en lång blogg (igen), tänk då på att bakom sammanfattningarna gömmer det sig ett stort antal sidor – som ledamöterna i kommunstyrelsen förväntas läsa…

Vänersborg ska lämna ett remissvar till finansdepartementets promemoria ”En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling”. Det låter kanske både torrt och tråkigt, men det föreslås en del nyheter som kan vara viktiga för kommande kommunala upphandlingar.

I regeringens PM föreslås att kommunen, och andra upphandlande myndigheter, ska ta hänsyn till klimatet vid upphandling. Och det låter inte helt fel, vilket inte heller det gör att myndigheterna även ska :

“beakta miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter när det är relevant med hänsyn till upphandlingens syfte.”

Förslaget till remissvar är positivt. Remissvaret är dock negativt till att regeringen också har föreslagit bland annat en formalisering av upphandlingsprocessen. Det riskerar att leda till ökade kostnader skriver tjänstepersonerna. Förslaget från regeringen medför även att kommunen ska ta fram riktlinjer för hur den nya lagstiftningen ska tillämpas. Det skulle innebära en onödig inskränkning i den kommunala självstyrelsen.

==

Till sist ska kommunstyrelsen också godkänna ett remissvar på “Förslag på föreskrifter som ska ersätta Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd”. Det hoppar jag över.

Kommunstyrelsen ska behandla en lång rad ärenden som ska vidare till kommunfullmäktige för beslut den 16 februari. Jag återkommer till dessa ärenden. Det handlar bland annat om antagande av biblioteksplan, fortsatt finansiering av Wargön innovation, kommunens platsvarumärke och ändrade avgifter för boendekort samt ett antal motioner, om brygga vid Korseberg, ökad självförsörjningsgrad av livsmedel och boende i Vänersborg, och till sist ett medborgarförslag om skyddsräcke.

Det finns underlag att läsa resten av dagen…

Kategorier:KS 2022, Vänern

Årets första KS (26/1)

24 januari, 2022 2 kommentarer

Jo då, helgen har ägnats åt att läsa underlagen för alla ärenden, det är många som ska behandlas på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen (KS). 1.427 har betats av sida för sida… Fast… Det är faktiskt en ansenlig mängd sidor kvar, men vad ska en pensionär annars göra en måndag och tisdag om inte läsa politiska handlingar…

Så här ser dagordningen för KS-sammanträdet ut:

Under informationsärendet, ärende 2, så får kommunstyrelsen följande föredragningar:

  • “Preliminärt bokslut 2021
  • Justerad budget 2022 avseende förändrat personalomkostnadspålägg
  • Ekonomisk intern kontroll inom kommunstyrelseförvaltningen
  • Lokalförsörjningsunderlag 2023-2032
  • Antagande av Biblioteksplan 2021-2024 för Vänersborgs kommun
  • Naturvårdsplan
  • Remiss – Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland 2
  • Samverkansavtal Forum Vänersborg 2022
  • Wargön innovation – fortsatt finansiering 2022
  • Remiss – Förslag till näringslivsstrategi 2030
  • Antagande av platsvarumärke för Vänersborgs kommun”

Det ingår också en en-timmes utbildning i “Grunderna i medborgardialog”. Som sagt, en diger arbetsdag för de inblandade. Och förhoppningsvis ska också ledamöterna fatta kloka och genomtänkta beslut. (Se “Det politiska valåret har börjat”.)

Det är flera ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen direkt på onsdag, men det är också en hel rad som ska vidare till kommunfullmäktige den 16 februari för att beslutas där.

KS ska notera informationen i “Lokalförsörjningsunderlag 2023-2032”. Det här underlaget  sammanfattar kommunens samtliga lokalbehov och ska utgöra ett verktyg för planering av framtida behov. Det blir underlag till kommunens budget- och investeringsprocess. Lokalförsörjningsunderlaget är således ett viktigt dokument, som inget parti kan krångla sig undan. Det som står i underlaget om behoven av verksamhetsanpassningar och utökade lokaler gäller och det handlar om mycket pengar. Under 2020 investerade kommunen 192 milj kr i sina egna fastigheter, t ex Öxnered skola, multikök Oden och idrottshallen Frigg. I november var prognosen att fastighetsinvesteringarna för 2021 skulle landa på summan 160 milj.

Kommunen har gjort en prioritering på investeringarna som bygger på en bedömning av brådska, angelägenhet och nytta. Jag har tidigare haft en del kritik av detta, eftersom jag anser att investeringar utifrån lagkrav borde komma först i kön, som t ex en idrottshall på Mariedalskolan.

Det lär inom kort uppstå en diskussion kring Arena Vänersborg. Det behövs nämligen investeringar i omläggning av taket, snörasskydd och belysning, allt till en kostnad av 22 miljoner kr. Vad jag förstår så är detta en minimisumma för att överhuvudtaget kunna använda hallen ett antal år till. Investeringarna ska ske 2023 och 2024. Det måste också åtgärdas en hel del på Idrottshuset, t ex omklädningsrum, ventilation och fasad. De sammanlagda investeringar beräknas till 39 milj kr de närmaste åren. Det ska också enligt underlaget investeras 20 milj kr i nya fritidsgårdar i centrum fram till och med 2025. Inga av dessa investeringar är egentligen lagstadgade, men de kommer alla före idrottshallen på Mariedalskolan. Den investeringen är beräknad till 2026. Jag tror för övrigt att det måste fattas särskilda beslut för varje investering innan de verkställs.

Sammanlagt planeras det fastighetsinvesteringar för ca 660 milj fram till och med 2027. Och då är inte investeringar för kommunens badanläggningar inräknade. Det planeras ju hända stora saker kring Vattenpalatset, Hallevibadet och Brålandabadet de kommande åren. Vad, hur stora och hur de ska prioriteras har inte politikerna fattat beslut om än, något av baden skulle t ex kunna läggas ner, det vet vi inte i nu-läget. Det är möjligt att också räddningstjänstens lokaler, brandstationen, behöver “uppdateras”. Kommunstyrelsen ska för övrigt senare under dagen ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att starta en förstudie angående nya lokaler. Dessutom är inte de pågående projekten medräknade som t ex Öxnered skola, en ny sessionssal, som officiellt ska kallas Mötessal Myrten, Holmängenskolan, huvudbiblioteket, Lunddala äldreboende och storköket Oden.

Det är överlag många förskolor och skolor som behöver renoveras och byggas de kommande 10 åren. Norra skolan är dock inte med i några planer. Även socialförvaltningen har behov av fler lokaler.

Det är egentligen inte själva investeringarna som belastar kommunens budget, det är hyrorna. De kommer att öka kraftigt. De totala hyrorna för Vänersborgs kommun uppgick t ex under 2020 till 287 milj kr. De motsvarar 12 procent av kommunens totala kostnader… Naturligtvis betalar kommunen till sig själv, men pengarna är verkliga kostnader, t ex till underhåll och kapitaltjänst.

Det kanske är läge för Vänersborgs kommun att fundera på ett kommunalt fastighetsbolag i stil med Kraftstaden i Trollhättan? Det finns diskussioner och funderingar kring det, men det finns också problem med en sådan ordning.

Forum Vänersborg är en samverkan mellan föreningar, företag, fastighetsägare och kommun. Forum arbetar för att tillsammans:

“skapa aktiviteter som bidrar till att göra Vänersborg som kommun framgångsrik och välmående.”

Det handlar om hela kommunen, även om jag hör röster från i synnerhet Brålanda, som anser att centrum i stan prioriteras alltför mycket. Jag kan inte avgöra det, även om det finns projekt för utveckling av just Vänersborgs stadskärna.

Hur som helst, kommunstyrelsen ska på onsdag besluta att höja bidraget till Forum Vänersborg med 100.000 kr till sammanlagt 750.000 kr för 2022.

Det är säkerligen väl använda pengar, men jag kan inte låta bli att tänka på landsbygden. När vill kommunen utveckla landsbygden? I t ex Sikhall kan man inte ens få till en detaljplan trots att fastighetsägarna betalar för den själva…

Kommunstyrelsen ska också formellt avbryta ärendet kring planbesked för råvattenstation i Nordkroken. Det gäller alltså Trollhättans planer på att ta sitt dricksvatten från Vänern vid stranden i Nordkroken. I praktiken har Trollhättan redan fått “order” från Vänersborg att “tänka om”. Och nu är den nya utredningen klar och den visar på tre bättre alternativ, tre alternativ som ska fortsätta utredas.

Det kan vara bra att veta för alla vargöbor och andra badgäster på Nordkroken.

Kommunstyrelsen ska vidare bevilja den nätta summan av 945.000 kr till Fyrstad Flygplats AB för täckning av förluster under år 2022. Detta är ett av de ärenden där det förekommer att enstaka ledamöter ”inte deltar” i beslutet, en markering som är ett slags ”försiktigt nej”.

Kommunstyrelsen ska dela ut mer pengar. Och denna gång går pengarna verkligen dit de behövs. Barn- och utbildningsnämnden ska få:

“3 miljoner kronor i tilläggsbudget 2022 till insatser för att fler barn och unga i behov av särskilt stöd ska uppnå bättre skolresultat.”

Och inte nog med det. Barn- och utbildningsnämnden:

“ska beviljas 2 miljoner kronor i tilläggsbudget 2022 för fler elever i grundsärskolan.”

Det är bra beslut. Å andra sidan finns det redan pengar avsatta i kommunstyrelsens budget för dessa ändamål, så det var ingen större överraskning.

Istället blir jag negativt överraskad av att beslutsförslaget till kommunstyrelsen i ärendet “Utökning av förbundsbidrag med anledning av ökade kostnader på gymnasiesärskolan” är ett slags – avslag:

“Efter dialog mellan medlemskommunerna föreslås att frågan om utökat förbundsbidrag för 2022 får hanteras i en samlad ekonomisk bedömning, utifrån direktionens delårsrapport per april 2022.”

Kunskapsförbundet Väst begärde en ramhöjning av förbundsbidraget från Trollhättan och Vänersborg med 5,7 milj kr år 2022 och ytterligare 3,7 milj kr år 2023. Det skulle innebära för Vänersborgs del 2,3 milj kr för år 2022 och ytterligare ca 1,5 milj för år 2023. Kunskapsförbundet begärde pengarna för att täcka de ökade kostnaderna på gymnasiesärskolan.

Det har blivit fler elever i särskolan, stödbehoven ökar, fler elever har valt att studera i andra kommuner eller friskolor samtidigt som färre elever utifrån söker sig till KFV. Detta har lett till ökade kostnader och minskade intäkter. Det var/är orsaken till att Kunskapsförbundet begärde pengar. Barn- och utbildningsnämnden fick pengar till fler elever i grundsärskolan, Kunskapsförbundet får det inte till gymnasiesärskolan…

Jag anser att Kunskapsförbundet självklart bör få pengar. Det är av oerhört stor vikt i en utbildningsverksamhet, som arbetar med läsår, att rektor m fl har helt klart för sig vilka resurser som står till förfogande. Det är viktigt för att en hållbar organisation ska kunna läggas direkt vid terminsstart. Särskilt i särskolan där relationerna mellan eleverna och de vuxna ofta är ännu viktigare än vanligt. Personal som kommer eller går under en termin kan innebära stora problem. Ju tidigare besked kommer om de ekonomiska resurserna desto större förutsättningar för bra rekryteringar och en bra organisation. (På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa ytterligare ett inlägg i detta ärende – se ”Von oben – hur tänker man?”.)

För övrigt framgår det inte av ärendet om det är kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige som ska fatta det slutliga beslutet i ärendet, men jag förmodar att det är KS.

Alla de ärenden som jag har beskrivit ovan ska alltså beslutas av kommunstyrelsen på onsdag. Det finns dock ytterligare ärenden kvar, och dessutom finns det flera som ska gå vidare till KF. Vi får se hur långt jag hinner läsa, det kan bli en KS-blogg imorgon också.

Och ikväll är det möte med kommundirektör Lena Tegenfeldt. Hon ska prata om “tillitsbaserad styrning och ledning”. Det ska bli intressant. Och Tegenfeldt har bett om att få höra våra tankar… (Du kan läsa mer om kvällens möte med kommundirektören på Vänsterpartiets hemsida: ”NPM ? eller styrning med tillit?”.)

Anm. Redovisningen fortsätter i bloggen ”Årets första KS 2 (26/1)”.

Det politiska valåret har börjat

22 januari, 2022 1 kommentar

Om det politiska arbetet har legat i träda för mer interna partiaktiviteter (se “Valåret har börjat”) så börjar nu det politiska livet i Vänersborg att komma igång på allvar. 

I torsdags eftermiddag skickades kallelsen till kommunstyrelsens sammanträde ut till alla ledamöter och ersättare. Det blev som vanligt en gedigen kallelse med många sidor och många ärenden. Fast denna gång slogs nog rekordet. Och det är ingen positiv händelse. Jag skulle, lite försiktigt, vilja kalla det för en ”demokratisk utmaning”. Andra kanske skulle vara något tydligare och prata om ett ”demokratiskt problem”…

På onsdag kommande vecka ska kommunstyrelsen fatta någon typ av beslut i 39 ärenden, få 11 föredragningar och en utbildning om medborgardialog som varar en timme. Som förberedelse för detta förväntas ledamöter (och antagligen också ersättare fast de inte får det där extra arvodet på ca 2.800 kr i månaden som de ordinarie har) läsa igenom ett underlag på 1.427 sidor. Och inte bara läsa, materialet ska förstås, bearbetas, analyseras och helst också hinna kommuniceras med partikamrater. Och om inte annat så förutsätter invånarna och väljarna att varje politiker är insatt i de ärenden som hen ska besluta om och de förväntar sig sannolikt också att det fattas kloka och genomtänkta beslut.

Jag skulle vilja påstå att så inte blir fallet. Såvida inte de som jobbar heltid med politik, som t ex de tre kommunalråden, eller är arvoderade på andra uppdrag, t ex ordförande och vice ordförande i de olika nämnderna, har hunnit läsa och talat om för sina partikamrater vad som är klokt och förnuftigt och hur de ska rösta. Men då kan man ju undra om det inte räcker med att några enstaka fattar alla beslut… Och det ska också noteras att det bara är representanter från betongpartierna som har avlönade eller arvoderade poster. De röstade fram varandra i kommunfullmäktige. De förtroendevalda i partierna utanför betongblocket är genomgående fritidspolitiker.

Frågan är om vi som är pensionärer hinner läsa igenom och bearbeta allt. Jag brukar hinna igenom det mesta, vi får se om jag gör det denna gång också. Oddsen är dock inte särskilt höga. (Dessutom krånglar nedladdningar av underlag denna gång…) De som har vanliga arbeten hinner som sagt med all sannolikhet inte med att ens läsa igenom alla sidor. Många av dom, liksom antagligen flera andra, hoppar säkerligen över ärenden som verkar “oviktiga” eller “ointressanta”… De får lita på de avlönade eller arvoderade politikerna – eller på tjänstepersonerna…

Ibland får jag av någon anledning för mig att den parlamentariska demokratin är lite av en demokratisk illusion…

Kommunstyrelsens handlingar finns på kommunens hemsida och vem som helst kan ladda ner dom till sin dator eller “padda”. (Klicka här.) Det är viktigt. Alla som är intresserad ska kunna se vad de förtroendevalda ska fatta beslut om och på vilka underlag. Det är dock inte alla som anser det…

Vill någon intresserad vänersborgare se vad byggnadsnämnden eller miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar om och på vilka underlag så är det inte möjligt. De båda nämnderna hade nämligen sammanträden i veckan som gick och kallelsen var lika intetsägande som vanligt. Inga handlingar, inga beslutsförslag – bara själva dagordningen…

I november diskuterade kommunfullmäktige agerandet från dessa nämnder – och “storoppositionen”, dvs M+V+KD+L+SD+MBP, beslutade att så här får det inte gå till. Underlagen är offentliga och ska publiceras på hemsidan. (Se “KF (17/11): V-yrkande fick majoritet”.)

Byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden tycks emellertid inte bry sig om kommunfullmäktige… Vi får se om kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) slår näven i bordet och begär rättning i leden. Det är dock inte säkert, i fullmäktige röstade nämligen Augustsson för att nämndernas hemlighetsmakeri var helt ok.

Kategorier:Val 2022

Valåret har börjat

20 januari, 2022 2 kommentarer

Det politiska året har börjat ganska lugnt, men det är naturligtvis bara tillfälligt. Och kanske också bara på ytan. År 2022 är ju ett valår och arbetet i partierna har dragits igång. Aktiviteterna kommer självklart att stegras successivt ända fram till den 11 september då själva valet genomförs.

Det är med andra ord ett bedrägligt lugn. Internt i partierna är både diskussioner och planering i full gång. Det planeras för årets utåtriktade verksamheter och valdebatter. Valprogram och vallöften börjar formuleras. Och framför allt rör sig många samtal kring vilka namn som ska stå på höstens valsedlar och i vilken ordning. Det nomineras och motiveras. Det är en tid då partiernas sammanhållning kan sättas på prov. Det kan handla om vem eller vilka som representerar partiet bäst och vem som kan locka väljare. Det är inte sällan en hel del skiljaktiga meningar och det går ibland rykten om intrigerande och prat bakom ryggar. De medlemmar som vill påverka valprogram och valsedlar gör bäst i att engagera sig och delta i diskussionerna. Det är mycket som kan hända och utgången kan vara oklar.

TTELA har redan börjat sin valbevakning. I gårdagens papperstidning intervjuades gruppledarna för de olika partierna i Vänersborg och idag hade TTELA:s nya ledarskribent Karl af Geijerstam en uppföljande artikel. Det är för övrigt mycket uppfriskande att ledarsidan till slut återigen kommer att handla om den lokala politiken. Vi är sannolikt många som längtar tillbaka till den tid då Max Eskilsson ansvarade för ledarsidan. Karl af Geijerstam kommer med säkerligen att bli en fullgod “efterträdare”.

Intervjuerna med kommunalråden och gruppledarna fungerade som en liten introduktion till partiernas “vänskapsband” och kanske också som en presentation av några av de mer framträdande personerna på den politiska arenan. Innehållsmässigt gav artikeln inte särskilt mycket. Relationerna mellan partierna har ju befästs under åtminstone tre år, sedan förra valet, och i Vänersborgs fall faktiskt under de senaste 7 åren. Det är ju naturligtvis så att de styrande partierna inte före valet kan säga att de tänker avsluta samarbetet efter valet. Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C) och Anna-Karin Sandberg (MP) hyllade därför samarbetet. Vilket självklart också gäller samverkan inom den borgerliga oppositionen. Henrik Harlitz (M), Marie-Louise Bäckman (KD) och Gunnar Henriksson (L) tänker fortsätta att jobba tillsammans även efter valet. Vi får väl se vad som händer när väljarna har sagt sitt…

Flera partier säger att de inte kommer att samarbeta med sverigedemokraterna. Henrik Harlitz (M) håller dock dörren öppen för samarbete i enskilda frågor och medborgarpartiets Göran Svensson är öppen för allt samarbete. Liberalerna och kristdemokraterna utesluter inget samarbete. Henriksson (L) tycker sakpolitiken är avgörande. Sverigedemokraterna själva, genom Ola Wesley, vill inte samarbeta med vänsterpartiet eller miljöpartiet, men tror också att det skulle vara svårt att samarbeta med socialdemokraterna. Det har emellertid hänt sägs det, även om det inte var denna mandatperiod, att representanter för de styrande partierna har kontaktat SD i olika försök att få igenom sina förslag t ex om ett kommunalt köp av Nuntorp. Så ibland är det nog så att det inte riktigt går att lita på vad politiker säger…

Fast det har väl de flesta av Vänersborgs väljare redan förstått…

Kategorier:ttela, Val 2022

Måndagens BUN

18 januari, 2022 Lämna en kommentar

Dagordningen var kort och det blev också måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Redan 5 minuter över 11 så kunde ledamöterna avsluta MS Teams på sina iPads.

KPMG:s rapport “Granskning av grundskolans måluppfyllelse” föredrogs av författaren själv, revisor Joakim Nertyk. Han gjorde egentligen inga kompletteringar eller fördjupningar, utan presenterade rapporten “rakt upp och ner”. Och jag kunde bara konstatera att jag hade läst och uppfattat rapporten på ett korrekt sätt. Och rapporten har jag ju återgett i tre tämligen omfattande bloggar. (Se “Revisorerna granskar grundskolan”.) Det kan dock vara på sin plats att återigen repetera KPMG:s slutsatser:

“Mot bakgrund av granskningen bedömer vi att barn- och utbildningsnämndens styrning, för att eleverna i grundskolan ska nå målen för utbildningen, inte är helt tillfredsställande.
Vår slutsats bygger vi på att andelen behöriga och legitimerade lärare vid skolenheterna skiljer sig kraftig åt och vi bedömer att det är en risk för likvärdig utbildning och hög måluppfyllelse. Vi bedömer att elever i behov av särskilt stöd i en del fall inte får det stöd de har behov av. Vi ser en risk för att det särskilda stödet som erbjuds en elev blir beroende av enhetens tillgång till ändamålsenliga lokaler och kompetent personal. Vi bedömer att huvudmannen noggrant bör följa upp och säkerställa att varje enhet har möjlighet att möta elevernas behov på organisations-, grupp- och individnivå.
Vi konstaterar att barn- och utbildningsnämnden fördelar resurser efter elevers olika förutsättningar och behov, att nämnden kontinuerligt följer upp fördelningsmodellen, att det finns tillgång till elevhälsans olika insatser och att elevhälsans organisation är sådan att en likvärdig tillgång stöds.”

Och utifrån dessa slutsatser så rekommenderar KPMG barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg:

  • “att vidta åtgärder för likvärdig tillgång till legitimerade och behöriga lärare.”
  • “att särskilt följa upp förutsättningar för att elever i behov av särskilt stöd får det särskilda stöd som de behöver. Det kan särskilt gälla nyanlända och flerspråkiga elever samt elever med autismspektrumtillstånd.”
  • “att i det systematiska kvalitetsarbetet även följa upp måttet ”uppnått kunskapskraven i alla ämnen”.”

Kanske borde man ha förväntat sig en stor och engagerad debatt efter en sådan rak och “avslöjande” rapport, men så fungerar inte barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg. Den är lugn och både tål- och godmodig. Det var väl som vanligt endast en av de vänsterpartistiska ledamöterna som framförde ett flertal synpunkter. Och de synpunkterna kan man också läsa i bloggarna ovan. (Se “Revisorerna granskar grundskolan”.)

Nämndens tidigare ordförande Mats Andersson (C) var på plats och lyssnade på KPMG:s föredragning. Andersson hade några frågor, liksom också Joakim Sjöling (S). Christin Slättmyr (S) hade en del kloka synpunkter kring förskolans roll, men de var egentligen utanför ärendet. Ordförande Bo Carlsson (C) kommenterade några av inläggen, men var ganska sparsam i sina synpunkter.

Jag ställde, den i mitt tycke stora, frågan, “vad gör vi nu?”. Den varken diskuterades eller besvarades. Det har under årens lopp gjorts undersökningar och utvärderingar av nämndens verksamheter, bland annat har ju Skolinspektionen besökt kommunen ett flertal gånger. De påvisade problemen och bristerna, eller “utmaningarna”, leder sällan till några åtgärder från kommunledningen, eller “centralmakten” som ordförande Bo Carlsson benämnde den. Min farhåga är att även denna rapport kommer att sättas in i någon pärm och både gömmas och glömmas i någon bokhylla. Det är tveksamt om den leder till några åtgärder. Jag hoppas att jag har fel, och faktum är ju att nämndens tidigare ordförande Mats Andersson numer faktiskt ingår i kommunledningen. Vi får se om han kan åstadkomma något. Min förhoppning är att revisorsrapporten blir föredragen i kommunfullmäktige. Det framförde jag.

Revisorsrapporten följdes av den korta verksamhetsberättelsen. Även den har jag redogjort för tämligen utförligt. Den uttryckte nämndens verksamhet under det gångna året med helt andra ord och slutsatser än revisorsrapporten… (Se “BUN (17/1): Stora behov trots överskott”.)

Förvaltningschefen och nämndens ekonom hade en längre föredragning om verksamhetsberättelsen. Så lång att ordförande Carlsson (C) bröt för en i mångas tycke välbehövlig kaffepaus…

Några nedslag från ärendet.

Under året (2021) har det satsats särskilt på de elever som har saknat något enstaka betyg för att få gymnasiebehörighet. Det här tror jag kan komma i motsättning till revisorernas rekommenderade åtgärd:

“att i det systematiska kvalitetsarbetet även följa upp måttet ”uppnått kunskapskraven i alla ämnen”.”

Jag tror, liksom revisorn från KPMG uttryckte det, att det är viktigt att eleverna har så många godkända betyg som möjligt för att de ska ha bättre förutsättningar att “komma igenom” gymnasiet och också klara sig bättre i arbetslivet. Och också i livet skulle jag som gammal SO-lärare vilja tillägga… Dessutom så står det i Skollagen att alla elever:

”ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”

Det betonades att elevernas närvaro i skolan är en viktig förutsättning för att studierna ska bli lyckade. Och det torde vara en självklarhet. Det verkade dock inte gälla varken i Sverige eller Vänersborg år 2021. Pandemin förde med sig en stor frånvaro – så stor har den väl sällan eller aldrig varit. Och vad blev resultatet? Kunskapsresultaten förbättrades och allt fler elever blev behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan…

Jag hade både rätt och fel om att antalet anställda (oavsett sysselsättningsgrad) i BUN:s verksamheter ökade under 2021 jämfört med 2020. Antalet anställda hade ökat, det var rätt. Men tittar man på antalet heltidstjänster utifrån arbetade timmar, alltså utifrån utförda årsarbeten, så ser det annorlunda ut. Då minskade antalet heltidstjänster år 2021 med 3 jämfört med år 2020 – se diagram.

Och årets personalminskning ska läggas till den stora nerdragningen förra året.

Henrik Josten (M), som jag nämnt tidigare, inte heller är någon anhängare av “pluppsystemet”, betonade att:

“Vi måste ha ett system som lyfter fram nämndens problem.”

Även i detta ärende var det ett mycket begränsat antal inlägg. Vänsterpartiets ledamot hördes som vanligt, på gott och ont, mest…

I ett följande ärende talades det om de kommande mötena med budgetberedningen om budget 2023.

Ordförande Carlsson (C) nämnde kostnadsökningen på skolmåltider. Ökningen var dramatisk, 10-12 milj kr, och samhällsbyggnadsnämnden hade inte riktigt förklarat varför den blev så stor. Carlsson efterlyste också argument som presidiet kunde använda sig av i presentationen för budgetberedningen.

Och det fick han. Barn- och utbildningsnämnden kunde hänvisa till revisorsrapporten om hur viktigt det var att fler elever fick betyg i alla ämnen och behovet av mer stöd, särskilt till nyanlända och elever med autism. Det framhölls att det behövdes fler lärare, t ex till ett tvålärarsystem, och fler anställda som inte behövde vara lärare, t ex socialpedagoger som tar över mentorsuppgifter mm. Ett sätt att både behålla legitimerade och behöriga lärare och att locka till sig nya var att låta lärarna syssla med det de är utbildade för, dvs att undervisa. Några ledamöter betonande också hur viktigt det var att extra driftskostnader för nybyggda skolor som t ex Öxnered tillsköts BUN med automatik.

Vid ett tillfälle pratade vi om att det var färre legitimerade lärare på skolor med mindre goda kunskapsresultat. Då nämnde jag att det var mycket dokumentation i samband med att elever riskerade att inte nå godkända resultat och att det avhöll lärare från att söka till sådana skolor. Det var också något som ordförande Carlsson hade tänkt på. Carlsson drog slutsatsen att vi behöver öka vår grundbemanning.

Till sist fick BUN veta att det är många i personalen, både i förskola och skola, som har konstaterad Covid. Förvaltningschefen var orolig för verksamheterna, det var tufft där ute just nu. Bo Carlsson berättade att han får många synpunkter om hur pandemin borde hanteras – några vill stänga alla skolor, andra vill att man ska strunta i pandemin helt och hållet.

Nästa gång som nämnden sammanträder är på Alla hjärtans dag. Det passar utmärkt.

Kategorier:BUN 2022, KPMG, revisor

BUN (17/1): Stora behov trots överskott

16 januari, 2022 2 kommentarer

Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) för första gången år 2022. Det är en kort dagordning. Förutom revisorsrapporten från KPMG om grundskolans måluppfyllelse, som jag har behandlat i tre(!) bloggar (se “Revisorerna granskar grundskolan”), så är det egentligen bara den korta verksamhetsberättelsen som kan bli föremål för en viss diskussion.

Den korta verksamhetsberättelsen är viktig eftersom den kommer att ingå i kommunens bokslut och årsredovisning för år 2021. Jag vet dock inte vilken påverkan eller inflytande vi politiker egentligen har över berättelsen. Det är nog bara alternativen godkänna eller förkasta den som gäller. Verksamhetsberättelsen är ju skriven av tjänstepersonerna i förvaltningen och då är det de som “äger” dokumentet. Det innebär att politikerna i nämnden inte får ändra i den. På sin höjd kan vi väl få en protokollsanteckning medskickad till beslutet. Och att nämnden inte skulle godkänna en verksamhetsberättelse har jag aldrig varit med om.

Så här fungerar det i kommunen, och kanske i alla andra kommuner också. Det är dock lite speciellt kan man tycka att politikerna inte riktigt har makt över innehållet i besluten. Inte för att jag anser att den korta verksamhetsberättelsen inte skulle godkännas, för det vill jag inte alls, men som princip.

Jag har som sagt skrivit tre bloggar om revisorernas granskning av grundskolans måluppfyllelse. Revisorerna avslutade rapporten med att dra slutsatsen:

“Mot bakgrund av granskningen bedömer vi att barn- och utbildningsnämndens styrning, för att eleverna i grundskolan ska nå målen för utbildningen, inte är helt tillfredsställande.”

När man tittar på resultatavstämningen av de förväntade resultat, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås, får man en helt annan bild. Barn- och utbildningsnämnden redovisar att 8 av 9 förväntade resultat uppnås. Det betyder att resultaten har fått en grön plupp. Det 9:e, “Andelen barn och elever som upplever delaktighet i undervisningen och tar ansvar i miljö- och hållbarhetsfrågor ökar”, har fått en gul, dvs det uppnås bara delvis.

De förväntade resultaten som uppnås, som alltså har fått en grön plupp, är:

  • “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar”
  • “Andelen barn i förskolan som tar del av en undervisning av hög kvalitet ökar”
  • “Andelen elever som når kunskapskravet i årskurs 1 ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 7–9 med mer än 25 % frånvaro minskar”
  • “Vårdnadshavare upplever att kommunikationsplattformen skapar förutsättningar för vårdnadshavare att vara delaktiga i sitt barns utbildning”
  • “Fler medarbetare upplever hållbart, kommunikativt och modigt ledarskap”

Den övergripande förklaringen till det positiva resultatet, dvs alla gröna pluppar, är:

“Coronapandemin har under perioder medfört hög frånvaro hos både barn/elever och personal. Detta har ställt barn- och utbildningsförvaltningen inför fortsatta utmaningar. Personalen har trots hög arbetsbelastning fortsatt att leverera en kvalitativ undervisning till barn och elever.”

Att personalen har haft ett tufft år och arbetat hårt råder det inte det minsta tvivel om, men det sista påståendet om ”kvalitativ undervisning” motsägs delvis av revisorsrapporten. Den beskriver en hög andel lärare utan legitimation och ämnesbehörighet, särskilt på högstadierna och skolor där föräldrarna har en lägre utbildningsnivå. Revisorerna skriver också:

“Vi bedömer att elever i behov av särskilt stöd i en del fall inte får det stöd de har behov av.”

Och även om revisorerna anser att BUN fördelar resurser efter elevers olika förutsättningar och behov, så är det mycket i revisorsrapporten som också talar för att de betraktar de totala resurserna till grundskolan som otillräckliga.

År 2021 präglades av pandemin. Frånvaron var därför hög, både bland elever och personal, och det har periodvis varit distansundervisning. Men ändå har alltså 8 av 9 förväntade resultat uppfyllts. Hur var det möjligt?

Mål- och resultatstyrning, och NPM (New Public Management), kanske fungerar i industrin, men i offentlig verksamhet så är jag övertygad om att det inte gör det. Kommunen sysslar med vård och omsorg, utbildning etc och kvaliteterna på dessa verksamheter går inte att mäta med siffror och statistik. Eller presenteras med pluppar… Och för vem är siffrorna och plupparna till – egentligen? Och vilken vägledning ger de för fortsatt arbete? Förutom all tid som krävs för att samla in, sammanställa, bearbeta, analysera och presentera uppgifterna, så är det stor risk för att plupparna istället blir “kontraproduktiva”. Som Henrik Josten (M), som inte heller är någon anhängare av “pluppsystemet”, sa på nämndens decembermöte:

“titta på hur vi utvärderar och vilka signaler vi skickar uppåt.”

Signalerna till kommunledningen av nämndens resultatavstämning är snarast att BUN klarar sig utmärkt med de tilldelade resurserna – och kanske till och med skulle gå i land med mindre resurser…

Förvaltningen har utvärderat de förväntade resultaten enligt konstens alla regler, och gjort det helt riktigt. Och det är egentligen inte heller något fel på själva de förväntade resultaten, men det ger ändå en felaktig bild av verksamheten. Det är fel på hela styrsystemet… Mål och resultat, i alla dess former, speglar inte verkligheten.

Men kanske är något på väg att hända. Kommundirektören har initierat en diskussion kring ett annat styrsystem, som ofta går under beteckningen ”tillitsbaserad styrning och ledning”. Vi får se vad det leder till. (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)

Årets resultat för BUN uppgår till +6,5 milj kr. Det är pengar som borde ha kunnat användas i verksamheten kan man tycka. Överskottet förklaras av att förvaltningen, enligt verksamhetsberättelsen, har arbetat aktivt och målmedvetet med verksamhets- och ekonomistyrning. Resultatet motsvarar:

“överskottet för färre barn och elever mot lagd budget. Tillfälliga statsbidrag har gett högre intäkter än budgeterat. Flera kommunala enheterna har haft underskott. Semesterlöneskulden ökade mer än budgeterat.”

Nämnden har under 2021 också fått tilläggsanslag:

  • “3,0 mnkr avseende insatser för barn i behov av särskilt stöd”
  • “2,6 mnkr för ökade måltidskostnader”
  • “3,6 mnkr för skolmiljarden”

Om BUN hade vetat om att dessa pengar skulle komma nämnden tillhanda i ett mycket tidigare skede så hade verksamheterna på ett helt annat sätt kunnat planera och använda pengarna – och det på ett effektivt sätt. Även att skolans läsår inte synkar med kommunens budgetår är ytterligare en faktor som leder till svårigheter för planering och verksamhet.

Det är med en viss förvåning som jag ser att antalet anställda (oavsett sysselsättningsgrad) i BUN:s verksamheter ökade under 2021 jämfört med 2020 med 52 personer. Det är i och för sig glädjande att det har anställts fler, men hur förklaras det att ena året (2020) minskar antalet anställda med 63 och andra ökar det igen? Är det samma personer som återanställs som fick sluta? Vilka yrkeskategorier anställdes? Och blir det någon kontinuitet för eleverna om folk så att säga “kommer och går”?

Den korta verksamhetsberättelsen avslutas med en ekonomisk analys. Det framgår att statsbidraget för mindre barngrupper i förskolan och kvalitetssäkrande åtgärder avslutas från och med 2022. Det ersätts med ett nytt bidrag, men bidragsramen för Vänersborg blir betydligt lägre än tidigare – från 18 milj kr för 2021 till 7 milj kr för 2022. Antalet elever i grundsärskolan ökar. Många av de elever som mottagits i grundsärskolan har multifunktionsvariationer med stora behov av resurser både av personal och hjälpmedel. Det har under hösten skett en ökad inflyttning av barn och elever på Migrationsverkets boende på Restad gård. Dessa elever har behov av språkligt stöd i form av både studiehandledning och modersmålsundervisning. Flera skolenheter uppvisar ett negativt ekonomiskt resultat. Det beror främst på att kostnaderna varit högre än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd och då framförallt avseende psykosociala och språkliga behov. Elevernas behov av särskilt stöd under resten av läsåret finns kvar. Även kostnaderna för tilläggsbelopp till externa huvudmän, t ex Fridaskolan, ökade under 2021. Det visar att andelen elever med stora behov ökar även i dessa verksamheter.

År 2022 kommer att bli ett tufft år för kommunens barn och elever… Som personalorganisationerna befarade på MBL-förhandlingarna den 30 mars 2021 när de förklarade sig oeniga med arbetsgivaren:

“Eftersom den föreslagna budgetramen för 2022 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö yrkar Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet att Barn- och Utbildningsnämnden äskar de medel som krävs för att kunna uppnå inriktningsmålen.”

Redan vecka 4 ska budgetberedningen ha sitt första sammanträde. Då handlar det emellertid om arbetet med budgeten för 2023. I ett ganska tidigt skede ska BUN:s presidium, förvaltningschef och övriga tjänstepersoner ha en överläggning med kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Vi får se om de lyckas klargöra för kommunens styrande politiker nämndens behov av resurser…

Revisorerna granskar grundskolan (3/3)

14 januari, 2022 Lämna en kommentar

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning på bloggen “Revisorerna granskar skolans måluppfyllelse (2/3)”. (Som i sin tur var en fortsättning på bloggen ”Revisorerna granskar grundskolan (1/2)”.)

Revisionsrapporten “Granskning av grundskolans måluppfyllelse” från KPMG fortsätter med att visa några resultat från Skolinspektionens skolenkät våren 2021. (Se “Skolenkäten 2021”.) I enkäten tillfrågades eleverna i åk 5 och åk 9 om bland annat anpassning efter elevens behov, utmaningar samt studiero och trygghet. Svaren redovisas nedan. (Siffrorna i kolumnerna visar medelvärdet på svaren i Vänersborg i jämförelse med genomsnittet för alla de elever, över 100.000, som gjort enkäten. De siffrorna återfinns inom parenteserna. Eleverna kunde svara med en siffra mellan 1-10, där 10 innebar att påståendet “stämmer helt och hållet” och 1 att påståendet “inte alls stämmer”.)

Eleverna i årskurs 5 i Vänersborgs kommun upplever skolarbetet något mindre svårt än genomsnittet av alla som svarat. (Vid ett negativt påstående vänds skalan, så att ett högt värde fortfarande är mer positivt än ett lågt.) Omvänt förhållande gäller för årskurs 9. Lite oroväckande är, tycker jag, de låga siffrorna på frågan om studiero, och det gäller både åk 5 och 9. Överlag svarar eleverna i Vänersborg något mer positivt än genomsnittet.

Huruvida det är ett bra resultat eller inte är något som de berörda måste diskutera. För en utomstående är det väl de relativt låga poängen i åk 9 som är iögonfallande.

Den pedagogiska personalens uppfattningar är intressanta. Det är ju faktiskt den som ser och vet vad som verkligen händer “på golvet”. Och svaren kring de påståenden som har med stöd till elever, som det här avsnittet i revisorsrapporten handlar om, är oroväckande låga tycker jag.

Revisorerna skriver:

“Intervjuade lärare upplever inte att alla elever får den stödinsats som de behöver för att uppnå målen med utbildningen. Lärare och resurspedagoger får ofta vikariera för varandra, vilket innebär att den insats som inledningsvis avsatts för stöd på gruppnivå försvinner. Det kan också vara så att en insats av resurspedagog på gruppnivå måste omdirigeras till enskild elev.”

Inte heller vårdnadshavarna är enligt rapporten nöjda med det stöd deras barn får i skolan:

“Femton procent av vårdnadshavarna anger att deras barn får särskilt stöd. Närmare var tredje vårdnadshavare till barn som erhåller särskilt stöd upplever dock att deras barn inte får det stöd som han eller hon behöver.”

Och för att ingen ska kunna undgå hur det verkligen är skriver KPMG-revisorerna:

“I samtal med rektorer, lärare och elevhälsa framgår att elever i behov av särskilt stöd får det, men insatsen är inte alltid tillräcklig. Resurser går dit behoven är som störst. Även den insats som vidtas är kanske inte alltid den mest adekvata. Främst två elevgrupper riskerar att inte få det särskilda stöd som de har rätt till, menar flera respondenter. Det gäller nyanlända och flerspråkiga elever samt elever med autism.”

I mina öron låter detta mycket allvarligt, det låter som om Skollagen inte uppfylls fullt ut. Och då funderar jag återigen på vad revisorerna skrev i avsnittet om fördelningen av resurser (se “Revisorerna granskar grundskolan (1/2)”)

“Merparten av respondenterna upplever överlag att budgeterade medel ger dem förutsättningar att ta sitt ansvar för att utbildningen ska kunna bedrivas enligt lag, men att ansvaret inte kan tas utan utmaningar. Det handlar hela tiden om prioriteringar.”

Jag hade önskat, återigen, att revisorsrapporten hade trängt djupare in i denna frågeställning – räcker de ekonomiska resurserna överhuvudtaget till? Huvudmannen ska ju faktiskt ge rektorerna de förutsättningar som krävs för att kunna leva upp till Skollagens krav.

Det förs slutligen en del andra resonemang i avsnittet, bland annat kring skollokaler och skolornas trångboddhet. På vissa enheter finns det inte några andra utrymmen för undervisning än klassrummen. Det gör det svårt att vara flexibel när det gäller t ex undervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Det nämns också att nyanlända elever behöver mer stöd av olika slag. Studiehandledning på modersmål motsvarar t ex inte alltid behoven, enligt intervjuade lärare. Som det står i Skollagen (3 kap § 12):

“En nyanländ elev, som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan och vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §, ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart obehövligt. Studiehandledningen ska syfta till att ge eleven förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.”

Frågan om elever i behov av särskilt stöd får det stöd som de behöver besvaras slutligen av revisorerna – och svaret blir ett nej, även om detta ”nej” är lite “försiktigt”:

“Vi bedömer att elever i behov av särskilt stöd i en del fall inte får det stöd de har behov av. Vi ser en risk för att det särskilda stödet som erbjuds en elev blir beroende av enhetens tillgång till ändamålsenliga lokaler och kompetent personal. Vi bedömer att huvudmannen noggrant bör följa upp och säkerställa att varje enhet har möjlighet att möta elevernas behov på organisations-, grupp- och individnivå.”

Rapporten slutar med en genomgång av det systematiska kvalitetsarbetet. Jag hoppar över det och återger bara ett intressant citat som har bäring på den frågeställning som jag skulle vilja haft ytterligare behandlad i rapporten:

“För att kunskapsresultaten ska öka krävs mer resurser till personal, lokaler och läromedel, framför med emfas intervjuade lärare.”

Hela revisorsrapporten från KPMG avslutas med ett avsnitt om slutsatser och rekommendationer. Revisorerna börjar avsnittet med:

“Mot bakgrund av granskningen bedömer vi att barn- och utbildningsnämndens styrning, för att eleverna i grundskolan ska nå målen för utbildningen, inte är helt tillfredsställande.”

Uttrycket ”inte helt tillfredsställande” tolkar jag som ganska allvarligt när det kommer från en revisor…

Revisorerna fortsätter:

“Vår slutsats bygger vi på att andelen behöriga och legitimerade lärare vid skolenheterna skiljer sig kraftig åt och vi bedömer att det är en risk för likvärdig utbildning och hög måluppfyllelse. Vi bedömer att elever i behov av särskilt stöd i en del fall inte får det stöd de har behov av. Vi ser en risk för att det särskilda stödet som erbjuds en elev blir beroende av enhetens tillgång till ändamålsenliga lokaler och kompetent personal. Vi bedömer att huvudmannen noggrant bör följa upp och säkerställa att varje enhet har möjlighet att möta elevernas behov på organisations-, grupp- och individnivå.
Vi konstaterar att barn- och utbildningsnämnden fördelar resurser efter elevers olika förutsättningar och behov, att nämnden kontinuerligt följer upp fördelningsmodellen, att det finns tillgång till elevhälsans olika insatser och att elevhälsans organisation är sådan att en likvärdig tillgång stöds.”

Och avslutar hela rapporten med att rekommendera barn- och utbildningsnämnden:

  • “att vidta åtgärder för likvärdig tillgång till legitimerade och behöriga lärare.”
  • “att särskilt följa upp förutsättningar för att elever i behov av särskilt stöd får det särskilda stöd som de behöver. Det kan särskilt gälla nyanlända och flerspråkiga elever samt elever med autismspektrumtillstånd.”
  • “att i det systematiska kvalitetsarbetet även följa upp måttet ”uppnått kunskapskraven i alla ämnen”.”

På måndag ska nämnden få rapporten presenterad för sig, men jag hoppas att den kommer att ingå i en kommande dialogdag. Den måste diskuteras grundligt och utmynna i politisk handling. Och, eftersom det är kommunfullmäktige som beslutar om vilka resurser som barn- och utbildningsnämnden och dess förvaltning kan förfoga över, räknar jag också med att denna revisionsrapport presenteras för ledamöterna i kommunens högsta beslutande organ. (Du kan ladda ner KPMG:s revisorsrapport här.)

Anm. Det är svårt att få BUN:s resultatavstämning i verksamhetsberättelsen att gå ihop med revisorernas granskning – se ”BUN (17/1): Stora behov trots överskott”.

Kategorier:BUN 2022, KPMG, revisor
%d bloggare gillar detta: