Arkiv

Archive for the ‘Vänern’ Category

KS i onsdags (2/2)

“Sammankomster på fler än 50 kan ge fängelsestraff.”

Så löd Aftonbladets rubrik på hemsidan några minuter efter Stefan Löfvens presskonferens igår fredag.

Det betyder att Vänersborgs kommunfullmäktige inte kan sammanträda den 15 april, i varje fall inte i den form som vi är vana vid. Jag ser emellertid framför mig hur några personer redan nu arbetar febrilt med att kunna hålla mötet, liksom andra möten, på distans. Det blir nog inte det lättaste. Fullmäktige består av 51 ledamöter och 29 ersättare (sammanlagt 80 personer alltså). Och då räknar vi inte med tjänstemän, media och åhörare. Alla sammanträden är nämligen offentliga enligt kommunallagen. Det betyder att alla som vill ska få och kunna se och höra sammanträdet. Vi får se hur “mötesarrangörerna” lyckas. Jag tror inte att det vore någon större katastrof om sammanträdet ställdes in.

Kommunstyrelsen hade alltså sammanträde i onsdags. De flesta ärenden skulle vidare till och avgöras av kommunfullmäktige. Men några beslutades direkt av kommunstyrelsen. I torsdags skrev jag om några av dem, om extrapengar till miljö- och hälsoskyddsnämnden, styrande dokument och ett nyligen framtaget lokalförsörjningsunderlag. (Se “KS i onsdags (1/2)”.)

Onsdagens sammanträde var också en så kallad bolagsdag. De kommunala bolagen var där och informerade. Det brukar vara intressant att lyssna på och det är något som alla fullmäktigeledamöter borde få tillfälle att höra. Och vad jag förstår så är det också kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levins avsikt att så ska bli fallet.

Barn- och utbildningsnämndens “gamle” förvaltningschef Kent Javette har efter pensioneringen gått och blivit politiker. Och dessutom socialdemokrat. Javette är inte bara ordförande i Stiftelsen Bergagården och Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum, utan också i Vattenpalatset Vänerparken AB.

Vattenpalatset är en dyr affär för Vänersborg. Vattenpalatsets bidrag, eller ägartillskott som det kallas, från Vänersborgs kommun uppgick förra året, liksom 2018, till 7,6 milj kr. Det är mycket pengar. Till det tillkom en kommunal uppdragsersättning för varmbassängen på 315.000 kr.

Vattenpalatset är populärt. Förra året ökade antalet badbesökare med ca 4.000, så att det totala antalet beräknades uppgå till ca 91.000. Till det tillkom också ca 7.000 övriga besökare samt ca 520 elever i simundervisning från kommunens skolor.

Vattenpalatsets avtal med Vänerparken (som är privatägt) sträcker sig fram till 2025. Javette undrade, har det sagts mig, hur kommunstyrelsen såg på framtiden med bad i Vänersborg. Ska man t ex göra investeringar? Jag vet inte hur inställningen var i kommunstyrelsen, men efter en fråga om hur stora investeringar det kunde vara fråga om så kunde Javette inte ge något direkt svar. Han meddelade dock att bassängfundamentet behövde göras om. Och det låter ju tämligen dyrt…

Vattenpalatsets framtid kräver onekligen en del funderingar. Det är nog viktigt att politikerna på allvar börjar tänka igenom baden i kommunen. Den kanske viktigaste frågeställningen, som jag ser det, är: ska kommunen i ekonomiskt kärva tider låta de äldres, sjukas, barns och ungdomars behov stå tillbaka – för en fortsatt sponsring av en icke lagstadgad badverksamhet?

Från vatten inomhus till vatten utomhus. Det är varierande att sitta i kommunstyrelsen…

Jag vet inte om det är en pappersprodukt, dvs önsketänkanden och förhoppningar, eller om det är ett verkligt framtidsscenario. Eller vad det är… Men Trafikverket har tagit fram en överenskommelse om en utveckling av Vänersjöfarten. Det är tänkt att Vänersjöfarten ska bli konkurrenskraftig så att:

“järnvägssystemet [kan] avlastas och minskning ske av andelen lastbilstransporter”

Trafikverkets prognoser bygger på att godsmängden inom Vänersjöfarten ska öka med 50% jämfört med 2014 års nivå. Godsmängden är tänkt att uppgå till 2,8 milj ton år 2040. Idag liksom de senaste åren, 2016-2019 (jag har dock inte siffran för just 2014), har godsmängden pendlat kring 1,5 milj ton. 

2014 läste jag en utredning som hade initierats av Trafikverket, och om jag inte minns fel satt Gunnar Lidell med i den. Den utredningen förutspådde att de framtida godsmängderna inom Vänersjöfarten skulle öka till nästan 4 miljoner ton fram till 2030. De två prognoserna stämmer således inte riktigt… Förväntningarna har skruvats ner betydligt.

Vad jag förstår så uppnådde emellertid sjögodsvolymerna i Vänersborgs hamn “målet” redan 2017. Och trots en minskning 2019 (jämfört med 2017) så hade godsmängden ändå ökat mer än 50% jämfört med 2014… Förra året anlöpte för övrigt 34 båtar Vänersborgs hamn. Det var faktiskt mer än en båt varannan vecka… Varje båt fraktade i genomsnitt 3.000 ton. (Maximalt kan båtarna ta 4.000 ton.) Som en jämförelse, hamnen i Uddevalla kan ta större fartyg, upp till 50.000 ton. Antal fartygsanlöp i Uddevalla var förra året 262 st. Vänersborgs betydelse som hamnstad kan faktiskt ifrågasättas…

Hur som helst. Kommunstyrelsen förband sig i onsdags att verka för en satsning som leder mot Trafikverkets senaste mål. Dessutom ska det från kommunens sida tillsättas arbetsgrupper, som ska ta fram konkreta åtaganden. Vi får väl se vad Vänersborg kan tillföra arbetsgrupperna. Och hur mycket det ska kosta. För övrigt anser jag att de transporter som är nödvändiga ska ske så miljövänligt som möjligt. Och är det med båt så är det… Fast jag tvivlar.

Och så var det till sist Ursand… Men det tror jag får bli en tredje KS-blogg.

PS. På Facebookgruppen “Vänersborgare” har det stundtals varit en mycket het diskussion. Det är mina bloggar om kommunens (Fastighets AB) stundande köp av Bergagården som har rört upp känslor, särskilt liberalen Jan Carlsteins känslor… Han skrev (ordagrant citat):

“Det är väl inget fel. Som 1 av 3styrelseledamoter i Fastigheter AB Vänersborg står jag bakom detta köp. Dinna personliga aversion mot Bo Carlsson bör inte förmörka det kloka i denna långsiktiga affär?”

Även kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) deltog i “tråden”.

Hållbar strandutveckling

3 mars, 2019 1 kommentar

På kommunstyrelsens sammanträde i förra veckan redovisade näringslivsutvecklare Karolin Olsson och planarkitekt Pål Castell rapporten ”Strategi för hållbar strandutveckling”. Det är ett resultat av ett 3-årigt projekt som Vänersborgs kommun har gjort tillsammans med Chobe District Council i Botswana. Det har jag nämnt i en tidigare blogg. (Se ”Dagens sammanträde i KS”.)

Syftet med projektet, ”Strategier för hållbar strandutveckling”, har varit att:

”områdena kring stränderna ska kunna nyttjas så rikt som möjligt av människor för rekreation och ekonomisk vinning samtidigt som förutsättningarna för naturmiljön och ekosystemen säkras.”

I slutrapporten har författarna samlat de viktigaste lärdomarna och idéerna från projektet. Några av de viktigaste projektidéerna för Vänersborg är kallbadhus, strandpromenader, småbåtshamnar, flytande restaurang och att skapa varumärket ”badstaden Vänersborg”.

Det har en gång i tiden funnits ett kallbadhus på Skräcklan, ett stenkast från Norra skolan.

Ett nytt kallbadhus i Vänersborg har varit en av projektets starkaste utvecklingsidéer. Det är nog emellertid inget som kommunen ensam har råd att uppföra, för skattepengar. Men kanske finns det privata intressenter som skulle vara villiga att satsa. Det kommunen skulle kunna göra ”under tiden” är att utarbeta planer som skulle kunna snabba på processen den dag en intressent dyker upp.

Strandpromenader finns det redan en hel del i Vänersborg (projektet har inriktat sig på själva Vänersborg). Det gäller att förbättra tillgängligheten till dem.

”Detta görs dels genom att skapa sammanhängande cykel- och promenadvägar längs strandkanten, dels genom att skapa fler ställen där man kan komma ner till strandpromenaden och dels genom att göra promenadstråken attraktiva med växtgestaltning, belysning, sittplatser, grillplatser, utsiktsplatser, informationsskyltar, lekplatser, utegym med mera.”

Man menar också att det är önskvärt att det skapas möjlighet till olika rundor, dvs att promenaden slutar där man börjar – man ska inte behöva gå tillbaka samma väg.

När det gäller idén om småbåtshamnar eller gästhamnar menar författarna att de har en särskilt viktig funktion då:

”dessa utgör grunden för båtburen turism och möjliggör utbytet med båtägare från hela Vänern och andra som färdas längs kanalrutterna.”

Författarna menar att gästhamnen i Vänersborg borde få en mer direkt koppling till stadskärnan. Och det är det lätt att hålla med om.

”Utredningen” ser också positivt på ”samlade småbåtshamnar”. De skulle ge:

”bättre möjligheter för gemensamma anläggningar – till exempel ramper, kranar, el och vatten, samt bevakning av båtarna.”

Småbåtshamnarna skulle också ge bättre förutsättningar för ekosystem och allemansrätt längs sträckor där det inte finns bryggor.

Utredningen gör faktiskt också en utblick mot Sikhall:

”I Sikhall finns idag en gästhamn samt en klubbstuga med 15 bäddar. Hamnen ägs och drivs av Vänersborgs Segelsällskap och är idag en viktig inkomstkälla för föreningen. Föreningen skulle gärna också se ställplatser för husbilar. I närheten ligger ett gammalt magasin som skulle kunna inhysa ett café eller en restaurang. En lokal markägare vill investera i utbyggnad av ett nytt hamnområde med sjöbodar och småbåtsbryggor i anslutning till befintligt område.”

Jag tror att jag vet vem denne lokale markägare är… Hittills har väl emellertid inte kommunen visat något större intresse av ett samarbete med denne markägare. Eller att uppmuntra denne till att utveckla Sikhall och Vänersborg… Men det kan väl ändras…

Ibland stämmer tyvärr inte kommunens visioner och planer riktigt överens med de praktiska handlingarna… I t ex Sikhall borde kommunen snabbast möjligt åtgärda sjösättningsrampen så att inte fler båtägare får sina propellrar förstörda. (Se ”Det klagas på kommunen: Hemtjänsten och Sikhall”.)

Det ser också ut som om projektet har andra och fräschare idéer, än de nuvarande, när det gäller idén om ”badstaden Vänersborg”.

Projektet vill utveckla stränderna och badandet längs sträckan Sanden till ”Jakobben”. (Här vill jag till skillnad mot utredningen stava Jakoben med ett ”b”!).

Utredningen vill skapa ”riktade attraktioner” på sträckan. Men projektet anser att kommunen ska satsa på förbättrade badmöjligheter i alla delar av kommunen och det tycker jag är oerhört viktigt:

”Det främsta syftet är att ge fler möjlighet och öka intresset för att använda strandområdena. I sin tur bidrar det till mer folkliv, vilket skapar attraktionsvärden, möten mellan olika grupper av människor, underlag för service, med mera. Det ökar också möjligheten att locka folk till strandområdena vid olika tidpunkter under dygnet, alla dagar i veckan och under en längre säsong. Möjligheten att bada skapar en tydlig koppling till vattnet, men med det följer också många andra aktiviteter: att ”hänga” på stranden, äta picknic, grilla, olika bollspel med mera.”

Alla som bor i Väne Ryr undrar säkert om dessa rader gäller dom också. Och det kan man väl undra. Kommunen var ju inte särskilt intresserade av badplatsen i Väne Ryr när det begav sig… Men kommunen kanske kommer på bättre tankar. (Se t ex ”Inga fler kommunalt skötta bad!”.)

Det är en bra slutrapport som lämnas av projektgruppen. Den innehåller många bra och kreativa idéer. En del kostar pengar, andra inte. De som inte kostar pengar, eller en mindre slant, kan genomföras tämligen omgående. När det gäller de större, dyrare projekten är det viktigt att kommunen knyter till sig och samarbetar med privata intressenter, som t ex den där lokala markägaren i Sikhall. Det är viktigt för kommunen att få igång en hållbar strandutveckling – både för vänersborgarnas och turisternas skull. Och för dom som vi vill locka att flytta till kommunen.

%d bloggare gillar detta: