Arkiv

Archive for the ‘Nordkroken’ Category

Detaljplan upphävs på Nordkroken 2: Kritik och VA

13 maj, 2020 1 kommentar

Igår tisdag skrev jag om kommunens motiv (se “Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser”) att upphäva:

byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken”

Ur kommunens synpunkt är upphävandet ett bra alternativ. Byggnadsnämnden kommer att kunna pröva och avgöra varje enskilt ärende. Och det utifrån främst översvämningsriskerna. Som det är med den nuvarande detaljplanen är det möjligt att bygga på ställen som enligt de nya prognoserna kan bli översvämmade. Och då kan kommunen få betala skadestånd. Menar kommunen.

I den förra bloggen utvecklade jag kommunens motiv tämligen utförligt. Det riktas emellertid också kritik, eller snarare ifrågasättande synpunkter, mot att området inte ska ha någon detaljplan i fortsättningen. Jag tänkte skissa några av dessa tankar och synpunkter som kom fram under det digitala samrådet och även från telefonsamtal och mail som jag har fått från boende i Nordkroken. (Och som faktiskt är orsaken till att jag överhuvudtaget bestämde mig för att sätta mig in i frågan.)

Även om upphävandet av detaljplanen, och de följande enskilda prövningarna, underlättar för kommunen på flera sätt gör samtidigt avsaknaden av en detaljplan att kommunen avhänder sig ett verktyg för planerad utveckling. En fördjupad översiktsplan (FÖP) styr den framtida utvecklingen i en riktning som kommunen och invånarna anser vara önskvärd. Detaljplanen bestämmer sedan, utifrån FÖP:en (som i sin tur är en fördjupning av översiktsplanen, ÖP), hur mark- och vattenområden får användas och bebyggas. Detaljplanen är juridiskt bindande. (Det håller just nu på att utarbetas en fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön. Det står i underlaget inte särskilt mycket mer om detta område än att det riskerar att översvämmas.)

En detaljplan med alla krav för bostadsbyggande “inritade” och specificerade gör att fastighetsägarna, och presumtiva köpare, vet precis vad som gäller för nybygge, ombygge, renoveringar osv. Det är en trygghet, samtidigt som det också garanterar att alla blir behandlade lika utifrån samma förutsättningar. Avgöranden i varje enskilt fall, som nu blir fallet, där den ene får bygglov medan den andre får avslag, kan leda till motsättningar och möjligtvis även till misstankar om t ex vänskapskorruption.

Utan en detaljplan kommer området antagligen att stagnera. Det kommer inte att byggas mer, fler människor kommer inte att kunna flytta dit. De byggnader som finns, de finns. Och på de tomter som det inte finns några hus, så kommer det inte heller i framtiden att finnas några. Området kommer att fortsätta se ut ungefär som det ser ut nu och som det har gjort många år tillbaka i tiden. Det enda som kanske skulle kunna hända, det är att de fastighetsägare som har stora tomter skulle kunna bygga nya fina hus. Stora tomter ger större möjligheter att säkra husen för översvämningar. På de små tomterna kommer de små gamla husen att stå kvar. Och det är egentligen inte heller rättvist.

Nordkroken skulle med en planering, och vilja, säkerligen kunna utvecklas och få plats med betydligt fler invånare. Området är attraktivt. Vänern ligger ett stenkast ifrån liksom Halleberg. Det finns natur runt hörnet och kollektivtrafiken går alldeles bredvid. Och blir det fler invånare så skulle allmän service kunna växa fram.

Det skulle också kunna bli ordning i området. Som det är nu så är det ganska “rörigt”. Vägar har “anlagts” spontant, liksom diken, bryggor, stugor och uthus – och mycket utan att först fråga om lov. Upphävandet av detaljplanen kommer att slutgiltigt fastställa denna röra.

Kommunen är markägare i området. I den egenskapen skulle kommunen också, särskilt tillsammans med en detaljplan, kunna få igång en utveckling.

Kommunen skulle kunna jobba för och skapa en levande föreningsförvaltning av själva stranden. Många efterfrågar t ex småbåtshamn, sanitet (enligt tjänstemännen på samrådet skulle det byggas toaletter på badplatsen under 2021) och säkerhet för strandbad och friluftsliv, vackra stråk för promenader och cykling. Som markägare skulle kommunen även kunna driva igenom en rättvis och juridiskt fungerande vägsamfällighet för hela det strandnära Nordkroken. Och varför skulle inte VänersborgsBostäder kunna bygga på den kommunala marken vid den stora parkeringsplatsen? Det rör sig om så mycket mark, att kommunen faktiskt skulle kunna utveckla ett helt litet bostadsområde.

Det är några av de synpunkter jag har fått till mig under de senaste dagarna. (Vem vet, det kanske kommer flera efter dessa bloggar…) Men ett problem är väldigt speciellt och pockar på en omedelbar lösning.

Är 2017 ordnades det med kommunalt avlopp i området, efter krav från Länsstyrelsen. De flesta fastigheter anslöts till en kostnad på upp mot 200.000 kr per fastighet. Även fastigheter där det inte fanns någon byggnad fick en anslutningspunkt. Tanken var naturligtvis att det skulle byggas vid ett senare tillfälle och då skulle huset anslutas. Även dessa fastighetsägare fick betala 200.000 kr. Det gällde också fastighetsägare med hus men som tänkte ansluta t ex badrummet till kommunens VA vid en senare tidpunkt.

Och nu upphävs detaljplanen och fram till att detta beslut vinner laga kraft kommer, enligt plan- och bygglovschef Annika Karlsson, inga bygglov att beviljas. Och sedan blir det andra översvämningsnivåer som gäller vid bygglov…

Med andra ord, det finns alltså fastighetsägare som har betalat 200.000 kr för en anslutningspunkt till kommunens avlopp som inte kommer att kunna använda det. De har betalat en mycket hög avgift, och dessutom månadsavgifter, för en kommunal tjänst som de inte kan använda. Och orsaken är, eller kan i varje fall bli, att kommunen helt utan förvarning upphäver detaljplanen och sätter ett stopp tills vidare för nya bygglov.

Det är inte mer än rätt att dessa fastighetsägare får pengarna tillbaka, i varje fall om de inte beviljas bygglov så att de kan ansluta sig inom en nära framtid. Enligt tjänstemännen på samrådet återbetalar kommunen inga pengar. Jag förstår att tjänstemännen inte kan lova något på rak arm och att det är politikerna som måste ta tag i denna fråga. Politikerna måste besluta att ingen ska behöva betala för kommunala tjänster som kommunen själv ser till att de inte går att utnyttja.

Allt annat vore absurt.

Det kom en kommentar från “Pontus” på den förra bloggen (se här). “Pontus” skriver:

“Även intressant om bygglovchefen sa att inga bygglov kommer beviljas, har hon delegation på avslag eller anstånd? Man gör inte ett beslut för hela området om anstånd utan på varje ansökan, samt motiverar för just den…”

Det är alltså byggnadsnämnden som fattar beslut om “anstånd” och besluten fattas i varje enskilt fall, och inte för ett område i sin helhet. Vad jag förstår så menar “Pontus” att bygglovschefen inte har delegation att fatta dessa beslut.

Till sist några ord om dagvattensituationen i området. Det är ju lite kaos på den här fronten, det finns t ex diken som genom åren grävts av privatpersoner.

Det gjorts flera utredningar om dagvattnet. De senaste två ligger till grund för en samrådshandling, inklusive miljöaspekter, som en miljökonsult färdigställde den 28 februari i år. Det är denna handling, tillsammans med ansökan, som enligt VA-chefen Daniel Larsson (citerat från ett mail):

“kommunens juridiska ombud ska lämna in till mark och miljödomstolen.”

Samrådshandlingen är, fortfarande enligt VA-chefen, inte offentlig:

“När den lämnas in blir den offentlig. Jag vet tyvärr inte statusen på ansökan då fokus har varit på pandemin de senaste två månaderna.”

Alla intresserade får ge sig till tåls innan handlingen kan studeras…

Mina åsikter? Vad jag tycker om:

“upphävande av byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken.”

Jag vet inte riktigt. Som politiker kan jag konstatera att det ligger mycket i argumenten från båda sidor. Samtidigt känns ett upphävande lite som att kommunen kapitulerar inför en planering och en uppgift som är komplicerad. Och att man följaktligen lämnar Nordkroken åt sitt öde.

Som en boende på Nordkroken lite filosofiskt skrev till mig i ett mail:

“Juridiken bollar ofta med ett begrepp som stavas ”skälighet”. Det är nu en sak att de förtroendevalda kan välja att driva fram NYA planbestämmelser. Då är det skäligt att kräva ansvar. Mindre skäligt är att de ska bära ansvar för ”underlåtenhet” att INTE avskaffa en plan som de tycker är föråldrad.”

Det blir att fundera ytterligare. Å andra sidan sitter jag inte i byggnadsnämnden och kommer därför inte heller att vara med och besluta…

Den som vill veta mer om planerna för Nordkroken kan redan nu på söndag, den 17 maj mellan kl 14.00-16.00, möta och samtala med representanter för byggnadsförvaltningen. På kommunens hemsida (se här) står det att mötet är vid parkeringsområdet vid Sikvägen i Nordkroken. Vi kanske ses.

Anm. Den första delen av denna blogg kan du hitta här: “Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser”.

Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser

12 maj, 2020 1 kommentar

Igår debuterade jag – som deltagare på ett digitalt möte. Med hjälp av appen Microsoft Teams i mobiltelefonen deltog jag hemifrån tillsammans med 23 andra. Det var miljö- och byggnadsförvaltningen som ordnade ett samrådsmöte med anledning av:

“upphävande av byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken.”

Mötet höll på i nästan 1,5 timme, och det utan något tekniskt strul(!). Det var lätt att koncentrera sig, kanske mest beroende på att det gick att se ”föreläsarna”. Jag märkte dock efter ”sändningen” att krafterna hade sinat – jag var tämligen trött. Men det kan också ha berott på åldern…

Planarkitekterna Alexandra Swahn och Pål Castell redogjorde för förvaltningens förslag och dess konsekvenser. De svarade också på frågor. Och allt fungerade perfekt och mycket smidigt. (Du kan hämta alla handlingar etc i ärendet på kommunens hemsida – klicka här!)

Miljö- och byggnadsförvaltningen vill upphäva en byggnadsplan helt och delar av en annan. (Byggnadsplan är en gammal beteckning på detaljplan.) Det finns flera orsaker till upphävandet, men till en av dem är undertecknad vänsterpartist medskyldig.

Förvaltningen skriver i sitt underlag till byggnadsnämnden den 5 juni 2019:

“Byggnadsnämnden har tidigare avslagit en bygglovsansökan med hänvisning till översvämningsrisken men då beslutet överklagades fick sökanden rätt och kommunen tvingades bevilja bygglov…”

Läsare som har följt min blogg länge påminner sig kanske “Arne” och hans kamp för bygglov. (Se “Arne fick bygglov!” – i bloggen finns också länkar till alla andra bloggar om “Arne”, det blev ju några stycken, och byggnadsnämndens presidiums “kamp” mot mitt bloggande…) De av er som har varit med ännu längre, ända sedan 2013, kan nog också dra er till minnes ett antal bloggar om Andersson… (Se “Andersson ger sig inte!”.) Både “Arnes” och Anderssons hus ligger på det område som samrådet handlade om igår.

Den 18 juni förra året beslutade Vänersborg byggnadsnämnd att ge:

“förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till upphävande av byggnadsplan nr 287, för del av Nordkroken.”

Nordkroken ligger, för er som inte vet, vid Vänerns strand norr om Vargön, alldeles vid foten av Halleberg. Här ligger också en av kommunens finaste badstränder. Planområdet omfattar till stor del fritidshusbebyggelse. Flertalet tomter är bebyggda, men det finns också privatägda obebyggda fastigheter i området. Även kommunen äger några obebyggda fastigheter. 

Efter byggnadsnämndens beslut satte förvaltningen igång arbetet. Igår var det alltså ett samrådsmöte. Det är för övrigt samma process med att upphäva en detaljplan som att besluta om en ny.

De rödmarkerade områdena nedan är de områden i detaljplanerna som byggnadsnämnden vill upphäva:

I det svartmarkerade området, längst upp till höger, finns det en annan detaljplan som inte berörs av det kommande beslutet. Mellan de båda detaljplaneområdena ser vi “cirkulationsplatsen” och området ner till stranden. Där för övrigt Trollhättan vill placera en pumpstation. (Se “Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna”.) Detta upphävningsbeslut har emellertid inget med Trollhättans planer att göra. I detta område gäller fortfarande byggnadsplan 287.

Samrådshandlingen inleds med en sammanfattning, som jag återger i sin helhet:

“Stora delar av byggnadsplan nr 287 för del av Nordkroken upphävs (antagen 1977). Dessutom upphävs de kvarvarande delarna av byggnadsplan nr 173 för Nordkroken (antagen 1940). Det innebär att planernas regleringar försvinner för de områden som ingår i upphävandet. Bland annat omfattas all kvartersmark. I de områdena får istället varje ärende som rör byggnation, marklov, fastighetsgränser med mera avgöras i lovprövning eller fastighetsförrättning utifrån platsens förutsättningar. I vissa fall kan det innebära ökade möjligheter till byggnation. I många fall, till exempel där risken är stor för översvämning i framtiden, kan det innebära att tidigare byggrätter istället försvinner. Det främsta syftet med upphävandet är att ge byggnadsnämnden möjlighet att bedöma lämpligheten till byggnation utifrån förutsättningarna för varje enskild plats.”

Det starkaste skälet för byggnadsnämnden att upphäva byggnadsplanerna är alltså att kommunen då får större möjligheter att bedöma lämplig markanvändning i varje enskilt fall. Den nuvarande detaljplanen (byggnadsplan 287) ger rätt till byggnation på platser som riskerar översvämning (jfr “Arne”):

“I och med upphävandet kommer varje enskilt ärende att prövas i bygglov, marklov eller fastighetsförrättning utifrån platsens förutsättningar.”

Förvaltningen presenterade ett antal konsekvenser av att upphäva byggnadsplanerna. Som första konsekvens var att:

“byggrätter försvinner”

Under denna rubrik stod det:

* “bedömning görs i bygglovsprövning”
* “flexibelt inför förändrade krav och nivåer
“Översvämningsprogrammet (2014) +46,96”
“SMHI/LST (2018) +47,81”

Det betyder att tomter som tidigare kunde bebyggas enligt detaljplanen, som t ex “Arnes hus”, nu kommer att ha svårt att få igenom bygglov. Och det på grund av översvämningsriskerna.

Det blev en del prat om översvämningsriskerna. Tjänstemännen var mycket osäkra på vad som skulle gälla. De var tämligen säkra på att kraven på nivåer skulle komma att höjas, men hur mycket var ett frågetecken. Det höll på att utredas var deras besked. Och så är det, den 9 mars presenterades en projektplan för revidering av Översvämningsprogram 2014. Enligt tidplanen beräknas arbetet avslutas i december 2021. (Du kan ladda ner projektplanen här.) Det innebar med andra ord att tjänstemännen inte heller kunde ge några tydliga besked om vilka fastigheter som inte skulle kunna bebyggas. Dessutom går det ju att höja mark och vägar eller bygga på ett sätt så att en översvämning klarades av menade tjänstemännen – vilket gjorde det ännu osäkrare om vem som i framtiden kunde få bygglov, eller inte.

Och det ledde på sätt och vis till konsekvens 2, nämligen att:

“byggmöjligheter tillkommer”

Med samma underrubriker som tidigare:

* “bedömning görs i bygglovsprövning”
* “flexibelt inför förändrade krav och nivåer

Byggnader skulle med enskilda bedömningar av varje individuellt objekt också kunna innebära att det skulle kunna bli möjligt att bebygga en tomt som tidigare inte uppfyllde kraven i detaljplanen. Tvärtom mot den första konsekvensen alltså.

Det nämndes i det här sammanhanget även att den nuvarande detaljplanen innehåller en hel del andra regler, t ex att huvudbyggnaden måste ligga på en bestämd plats på tomten, att den får vara max 60 kvm och att endast en våning får byggas. Ett upphävande av planen skulle öppna för möjligheterna att bygga både högre, större och annorlunda.

Den tredje konsekvensen handlade om strandskyddet.

Strandskydd kommer att inträda när detaljplanen upphävs. I det blå området inträder strandskydd.

Strandskyddet inträder 100 m från strandlinjen, men dispenser kommer att vara möjliga menade förvaltningen på grund av att flera tomter var både avskilda och redan ianspråkstagna. Strandskyddet kommer också att påverka möjligheterna till bygglovsbefriade åtgärder, som t ex attefallshus och friggebod.

Förvaltningens sammantagna bedömning var emellertid att:

“byggnadsplanens mycket begränsade byggrätter innebär striktare restriktioner för vad som kan byggas än vad strandskyddet gör.”

Det var det mesta av information som gavs på samrådet igår. Det blev en del frågor och några hade avvikande synpunkter. Men jag återkommer till dem i en senare blogg. Däremot tänkte jag komplettera kommunens avsikter och syn med några konstateranden i samrådshandlingen och som inte nämndes igår.

Samrådshandlingen konstaterar att byggnadsplan 287 till stora delar inte är genomförd. Detta gäller framför allt allmän platsmark markerade som grönområden. Men när planen nu upphävs försvinner detta hinder för byggnation och på flera platser kan markägare nu bygga hus på dessa tidigare allmänna platser.

Förvaltningen tror att upphävandet kommer att bidra till omvandling från fritids- till helårsboende, i varje fall i de områden där förutsättningar för bygglov finns. Upphävandet öppnar också möjligheten för nya avstyckningar.

Deltagarna på gårdagens samråd fick också det klara och tydliga beskedet av plan- och bygglovschef Annika Karlsson att det inte kommer att beviljas några bygglov i området fram tills dess att detaljplanen upphävs. Det är typ ett moratorium i området.

Tidplanen för upphävandet ser ut så här:

  • Samråd i april-18 juni 2020.
  • Utifrån synpunkterna så kan ytterligare utredningar eller ändringar behöva göras.
  • Efter eventuella omarbetningar kommer förslaget att skickas ut på granskning, preliminärt okt-nov 2020.
  • Beslut om upphävande kan tas av byggnadsnämnden efter genomförd granskning, preliminärt i januari 2021.
  • Upphävandet av planen vinner laga kraft tre veckor efter beslut om antagande om det inte blir överklagat.

Det finns en del synpunkter mot att upphäva detaljplanerna och också om vissa konsekvenser, särskilt kring VA-frågan. Men jag återkommer.

Anm. Den andra delen av denna blogg kan du hitta här: ”Detaljplan upphävs på Nordkroken 2: Kritik och VA”.

KS: Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna

26 april, 2020 Lämna en kommentar

Coronatider eller inte, politiken i Vänersborg rullar vidare. På onsdag sammanträder kommunstyrelsen.

Dagordningen är som vanligt diger. 21 ärenden och handlingar på 438 sidor. Däremot är det bara 5 informationspunkter. Därför räknar ordförande Benny Augustsson (S) med att sammanträdet kan vara klart vid lunch. Det är ju nästan aldrig några politiska diskussioner i kommunstyrelsen…

Så här ser onsdagens dagordning ut:

Ibland undrar jag om det är tänkt att de som inte kan närvara på sammanträdet ska läsa igenom handlingarna. Ja, kanske de som är invalda som ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen. De får ju ett årsarvode på 32.604 kr (=2.717 kr/mån). (Det här var 2019, arvodet är uppräknat nu “utifrån en sammanvägning av de kommunanställdas löneutveckling”.) Enligt reglerna, “Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda”, ska årsarvodet ersätta för bland annat inläsning av handlingar. Vi som är ersättare får inte detta arvode. Inte heller om vi ersätter en ordinarie ledamot som t ex har blivit sjuk.

Jag undrar förresten hur kommunen tänker agera i Coronans tidevarv. Ledamöter är sällan sjuka i dessa tider, det är nog snarare så att de är rädda för att bli det. I reglerna står det nämligen:

“Om förtroendevald med årsarvode inte kan utföra sitt uppdrag på grund av annan anledning än sjukdom, under en sammanhängande tid som överstiger två månader, ska avdrag ske från arvodet.”

Det är hur som helst tydligen inte meningen att ersättare i kommunstyrelsen som inte kan närvara på ett sammanträde ska läsa handlingarna. Och med de orden skulle denna blogg kunna sluta här… Men jag är som alltid oppositionell och olydig. Jag har läst handlingarna ändå!

Fem ärenden på onsdagens sammanträde har med vatten och avlopp att göra. De två första med bara vatten.

Gunnar Lidell (M) har upptäckt att det finns ett vattenskyddsområde vid Elgärde i Frändefors. Trots att vattentäkten är “både avslutad och borttagen”. Skyddsområdet har alltså inte längre någon funktion. Lidells yrkande i motionen är därför att vattenskyddsområdet vid Elgärde upphävs.

Det tycker alla andra i kommunen också. Förslaget är därför att kommunfullmäktige ska skicka en begäran till Länsstyrelsen om att fixa detta.

Trollhättans Energi AB (TEAB) vill bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Trollhättan tänker nämligen söka tillstånd för uttag av vatten i Vänern för stadens dricksvattenproduktion. Trollhättan behöver det. Det är viktigt för stadens framtida vattenförsörjning, särskilt när Trollhättan ska växa.

Flera stråkval för vattenledningen har undersökts – se bild nedan.

Den lämpligaste ledningssträckningen anser Trollhättan vara från Nordkroken. Vattenledningen ska då dras härifrån ända till Trollhättans vattenverk i Överby. Ledningen kommer att passera en del känsliga områden, både när det gäller natur- och kulturmiljöer.

I underlaget står det också, vilket låter lite oroväckande:

“Platsen som pekats ut för pumpstationen ligger centralt i området, i anslutning till badplatsen och bebyggelse.”

Pumpstationen föreslås ligga i den röda cirkeln på bilden, alldeles nedanför vändplatsen. Och när man ser ett exempel från underlaget när en sjöförlagd ledning kommer upp på land så blir i varje fall jag tämligen skeptisk, eller snarare avskräckt. (Det finns kanske andra tekniska lösningar än det som visas på bilden, jag vet inte.)

Det finns överlag en mängd frågor kring hela projektet. I det digra underlaget finns det mesta redovisat och här finns också utredningen från Trollhättan. (Du kan hämta hela underlaget till kommunstyrelsens sammanträde här.)

Det finns säkerligen anledning att återkomma till denna fråga senare. (Nu skrevs det ju att också Uddevalla kommun är intresserad av vatten från Vänern via Trollhättans vattenledning. Se TTELA “Grönt ljus för miljardprojekt om framtidens vatten”.) Jag har en känsla av att hela projektet inte är helt okontroversiellt… Här avslutar jag med att återge förslaget till beslut i kommunstyrelsen:

“Kommunstyrelsen
1. anmodar Trollhättans Energi AB (TEAB) att hos Vänersborgs kommun ansöka om planbesked för området som är tänkt för anläggningen på Nordkroken samt marken i anslutning till området.
2. Begär att TEAB till Vänersborgs kommun kommer in med en mer detaljerad redovisning av den tänkta dragningen av vattenledningen till Trollhättans vattenverk då det grova förslag som redovisas passerar känsliga områden samt inte ger möjlighet att utläsa eventuell samdragning av ledningar för Vänersborgs kommun.”

Tre ärenden på sammanträdet handlar om att utöka eller införa verksamhetsområden. Det handlar om att kommunen ska anlägga VA-ledningar mm och att fastigheterna i verksamhetsområdet ska, och måste, ansluta sig. De tre områden som det gäller denna gång är utökat verksamhetsområde i Källeberg 1:6 i Brålanda och i Dyrehög, Källeberg och Tån, också i Brålanda, samt införande av verksamhetsområde i Gaddesanna på Vänersnäs. (Ja, jag vet att det heter Gardesanna, men detta är numera den officiella stavningen – se “Gardesanna: Namnfrågan avgjord!”.)

Det är med andra ord den traditionella kommunala VA-lösningen som gäller och fastigheter kommer inte att få några andra val än att ansluta sig. Det spelar ingen roll om det finns andra alternativa lösningar som är lika bra eller bättre än kommunens. Alla ska med i det kommunala VA-nätet. De flesta fastighetsägare vill emellertid, och det är naturligtvis viktigt att komma ihåg, att kommunen ska upprätta verksamhetsområden och de vill ansluta sina fastigheter till det kommunala VA-nätet. Men, och det är naturligtvis också viktigt att komma ihåg, det finns de som varken vill eller behöver. Se bara på Solvarm i Sikhall.

Det är två av fastigheterna, Dyrehög och Tån, som har ansökt om enskild avloppsanläggning. Det har miljö- och hälsoskyddsnämnden avslagit. Efter överklagan från fastighetsägarna har även Länsstyrelsen avslagit ansökningarna.

Länsstyrelsen skrev att de sökta avloppsanläggningarna:

“inte uppfyller hög skyddsnivå för hälsoskydd med hänsyn till närheten till grundvattentäkten.”

Det kan jag inte uttala mig om, men det stämmer säkert. Däremot skrev Länsstyrelsen också:

“Anslutning till en kommunal va-anläggning utgör som regel den miljömässigt mest lämpliga lösningen för att undvika olägenheter från utsläpp av avloppsvatten.”

Och det kan man diskutera… (Jag har skrivit en hel del de senaste åren om VA – se här eller här.)

Det hela är även intressant utifrån kommunfullmäktiges senaste beslut angående Bergagården… 

“fullmäktige förespråkar en upprustning av den befintliga lokala avloppsanläggningen med infiltration.”

Var finns den kommunala logiken?

Fastighetsägarna på Gardesanna, och i de flesta fall handlar det om sommarstugeägare, har haft problem med kommunen och VA-frågan i många, många år. Kommunen har ansett att VA-frågan inte har varit några problem, och därför inte velat inrätta något verksamhetsområde. Samtidigt som kommunen har nekat fastighetsägare att ordna vettiga enskilda lösningar. Fastighetsägarna har varit i något slags moment 22.

Jag har faktiskt skrivit två bloggar om VA-frågan på Gardesanna. Det var på våren 2014. Då krävde Länsstyrelsen att Gardesanna skulle bli ett verksamhetsområde, men kommunen “stretade emot”. Det är faktiskt intressant att läsa kommunens negativa inställning till verksamhetsområde. Kommunen hade väldigt många argument för att inte bygga ut det kommunala VA-nätet på Gardesanna. (Även undertecknad hade en något annorlunda på den tiden än nu.) (Se “Gardesanna – också en del? (1/2)” och “Gardesanna – också en del! (2/2)”.)

Länsstyrelsen förelade till slut, den 25 juni 2015, Vänersborgs kommun att för en del fastigheter:

“bestämma verksamhetsområde för spillvatten och tillse att behovet senast den 31 december 2021 tillgodoses genom en allmän va-anläggning.”

Förslaget till det kommunala verksamhetsområdet Gaddesanna-Anundstorp ser ut så här:

Hur stämningarna är ute på Vänersnäs återstår att se. Min känsla är att allt inte kommer att löpa helt smärtfritt. Det gäller både VA-nätet och att fastighetsägare vill bygga och bygga ut på sina tomter. Men än syns inga sådana problem, eller utmaningar, i underlaget. Det står istället:

“Projektering av båda nyttigheter är till viss del klar, vissa markupplåtelseavtal är tecknade och kontakt med markägare pågår. … I nuläget finns inte heller några omständigheter som ger anledning att befara att utbyggnaden av den allmänna va-anläggningen inte ska vara klar inom förelagd tid, d.v.s. den 31 december 2021.”

Kommunstyrelsen har många fler ärenden på sitt bord på onsdag. Men det återkommer jag till.

Arne fick bygglov!

31 oktober, 2017 1 kommentar

nordkroken2017_1För några veckor sedan upphävde Länsstyrelsen byggnadsnämndens beslut (se ”Arne får rätt av Länsstyrelsen!”) att inte ge ”Arne” bygglov ute på Nordkroken:

”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och lämnar ärendet åter till nämnden för fortsatt handläggning.”

bygglovIdag hade byggnadsnämnden sammanträde. Det var första gången sedan Länsstyrelsens dom. Och nu var frågan hur byggnadsnämnden skulle fortsätta handläggningen… Skulle nämnden hitta på något annat sätt att stoppa ”Arnes” byggnadsplaner? Eller skulle Länsstyrelsens dom till och med överklagas?

Det blev ett slags antiklimax. Det blev inget av det. Redan igår måndag fick nämligen ”Arne” ett brev med den enkla formuleringen:

”Byggnadsnämnden ger bygglov”

byggnadsmoteDet var tjänstemannen som hade handlagt ärendet som fattade beslutet om bygglov på delegation. Ärendet ”Arne” var alltså inte uppe på byggnadsnämndens sammanträde för beslut idag – ledamöterna fick bara reda på att bygglov redan hade beviljats.

Och det var ju i och för sig ett bra antiklimax, eller klimax. Det är synd bara att inte detta beslut fattades från början. Då hade ”Arne” sluppit allt bråk med all den kraft, tid och energi som detta har inneburit.

juridikMen jag kan inte låta bli att undra över varför en dom som olagligförklarar byggnadsnämndens beslut inte måste tillbaka till samma byggnadsnämnd och resultera i ett nytt beslut. Men juridikens vägar är outgrundliga, jag förutsätter att positiva bygglov, som ”Arne” trots allt fick, till slut, kan hanteras så här. Fattas på delegation alltså.

Det var emellertid synd att byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen inte drog några slutsatser eller lärdomar av ”fallet Arne” – lärdomar och slutsatser som vänersborgarna hade kunnat läsa om i något protokoll eller i någon handling.

Fast slutsatser kanske har dragits av politiker och tjänstemän lite mer internt… Eller av politiker eller tjänstemän…vargen_kommer Vad vet jag… Det sägs i varje fall att politiker och tjänstemän inte riktigt hade samma åsikter om några ärenden på dagens sammanträde… Och att argument om ”arbetsmiljö och förtroende för tjänstemän” återigen hade vädrats… (Det är, som sagt, inte bara när det gäller mitt bloggande som sådana argument framförs…)

byggn_2ordfJag vet inte heller hur byggnadsnämnden tänker hantera skrivelsen om mitt bloggande, som författades av ordförande Bo Dahlberg (S) och vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) och som hela nämnden ställde sig bakom. (Vänsterpartiets representant Pontus Gläntegård var inte närvarande.) Skrivelsen är ju redan skickad till fullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S), så det måste vara svårt att ta tillbaka den. Och vad tänker sig Dahlberg och Wendel att Ljunggren, eller kommunfullmäktige, ska göra nu närhalloween_JO Länsstyrelsen har sagt sitt i det konkreta ärendet? Och det talar ju inte direkt till Dahlbergs och Wendels fördel…

Men ”fallet Arne” är faktiskt inte riktigt avslutat. Så här på Halloween kan jag konstatera att den JO-anmälan som ”Arne” har lämnat står fast.

PS. OBS! ”Arnes” JO-anmälan avslogs utan motivering. (1/11)

……..

Här följer mina bloggar om ”Arnes” ärende:

Här följer blogginläggen om Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) skrivelse:

Arne får rätt av Länsstyrelsen!

18 oktober, 2017 1 kommentar

Det finns väl inga läsare av denna blogg som har undgått att läsa om ”Arnes” kamp mot byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen i Vänersborg.

nordkroken2017_1”Arnes” kamp handlade om att han ville riva ett gammalt fritidshus på Nordkroken och ersätta det med ett nytt. Mitt skrivande om ”Arne” ledde också till en unik skrivelse från byggnadsnämndens två ordförande, Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M), där mitt bloggande ifrågasattes. (Om du har missat mina bloggar eller vill friska upp minnet, så finns det en förteckning över alla mina blogginlägg i dessa frågor längst ner på sidan.)

”Arne” överklagade Byggnadsnämndens beslut till Länsstyrelsen. Han JO-anmälde också både byggnadsnämnden och den enskilde tjänsteman som handlade ärendet. Nu har lansstyrelsen-vastra-gotalanddomen från Länsstyrelsen kommit.

Länsstyrelsen dom lyder:

”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och lämnar ärendet åter till nämnden för fortsatt handläggning.”

Det betyder på vanlig svenska att Länsstyrelsen ger ”Arne” rätt! Byggnadsnämnden i Vänersborg har fattat ett olagligt beslut.

Länsstyrelsen motiverar sin dom:

”När det kommer till bygglov inom detaljplan ska frågor om lämpligheten av bebyggelse utifrån hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion redan ha klargjorts i samband med beslut om detaljplan. Prövningen i detaljplan ska vara uttömmande så att de byggrätter som ges i planen kan genomföras. Därför prövas inte frågor om hälsa och säkerhet, som risken för översvämning, i bygglov inom detaljplan. Detta gäller även vid prövning av bygglov enligt äldre detaljplaner, även om planerna har blivit föråldrade och inte längre är förenliga med de allmänna intressena.”

sherlock_holmesVar det inte Sherlock Holmes som sa:

”Elementärt, min käre Watson.”

Det är enkelt, och det borde byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen ha förstått. Man får bygga enligt detaljplanen. Och det är precis det som ”Arne” har hävdat hela tiden – och som jag har skrivit i denna blogg vid upprepade tillfällen.

Det står i Plan- och bygglagen 9 kap 30 §, vilket naturligtvis Länsstyrelsen hänvisar till i sin dom:lagbok2

”Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen,
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen

Detaljplanen gäller och är det fel på detaljplanen så måste den ändras. Så länge den gäller, så gäller den typ. Och då får man bygga enligt den.

oversvamningsprogrammetDet går inte heller, som byggnadsnämnden gjorde, att hänvisa till ett annat dokument än detaljplanen. I ”Arnes” fall hänvisade byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen till kommunens Översvämningsprogram.

Länsstyrelsen slår fast att:

”Kommunens översvämningsprogram är inte juridiskt bindande i aktuell bygglovsprövning.”

Även det synnerligen elementärt.karvling

Det ska bli intressant att se vad Byggnadsnämnden gör nu. Nämnden kan acceptera domen och fatta ett nytt positivt beslut. Vilket den borde göra, eftersom ”Arne” följer detaljplanen. Byggnadsnämnden kan också komma på något annat sätt att stoppa ”Arnes” byggplaner. Men då gör sig nämnden till åtlöje. Och det gör den också om den väljer att överklaga Länsstyrelsens beslut.

Det som händer nu är i varje fall att ärendet om ”Arnes” bygglov måste tas om i Byggnadsnämnden. Länsstyrelsen kan nämligen inte fatta ett nytt annorlunda beslut, den kan bara upphäva det gamla. Däremot framgår det av domskälen att det går i varje fall inte att avslå ”Arnes” ansökan genom att hänvisa till översvämningsrisken.

Den som lever får se.

byggn_2ordfDen som lever får också se vilka slutsatser Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) drar av Länsstyrelsens dom. Jag tänker naturligtvis på den skrivelse som de skickade till kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S).

Dahlberg och Eckerbom Wendel skrev ju bland annat:

”Ett av de stora arbetsmiljöproblemen på sistone handlar om en fullmäktigeledamot som driver en tes att byggnadsnämnden och förvaltningen inte vill följa lagen. Tjänstemännens professionalitet och kompetens ifrågasätts, och dessutom anklagas de och nämnden för att ha som dold agenda att sätta käppar i hjulen för de som vill verka i kommunen.”

Det ska bli intressant att se om de fortfarande står fast vid sina formuleringar…

Dahlberg och Eckerbom Wendel borde istället, tillsammans med förvaltningschefen och kommundirektören, se till att det blir ordning och reda i Vänersborgs byggnadsförvaltning. Kommuninvånare får inte behandlas på det sätt som ”Arne” har blivit behandlad.

……..

Här följer mina bloggar om ”Arnes” ärende:

Här följer blogginläggen om Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) skrivelse:

Politikers arbetsmiljöansvar (2/2)

5 september, 2017 Lämna en kommentar

OBS! Detta är en fortsättning på gårdagens blogg – se ”Politikers arbetsmiljöansvar (1/2)”.

Har en person som sitter i kommunfullmäktige, som t ex jag, ett särskilt ansvar? Och hur förhåller det sig då, om tjänstemännen på byggnadsförvaltningen verkligen ”mår dåligt” av ”kritik”? Det är ju det som paret Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) hävdar.

AVJust det här tänkte jag titta närmare på. Jag utgår från vad Arbetsmiljöverket skriver på sin hemsida. (Se ”Politikers arbetsmiljöansvar”.)

Arbetsmiljöverket (AV) skriver att politikerna i kommunfullmäktige och nämnderna är de yttersta representanterna för kommunen som arbetsgivare. Och så är det.

arbetsgivare2Vad innebär det att vara ”arbetsgivare”?

AV skriver:

”Som politiker i fullmäktige ger du förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet.”

Det innebär att kommunfullmäktige har dessa uppgifter (fortfarande enligt AV):

  • ”Fastställa en skriftlig arbetsmiljöpolicy i samband med att mål och riktlinjer tas fram för kommunen eller landstinget”
  • ”Fördela arbetsmiljöuppgifter till nämnderna och ta in uppgifterna i reglementen för nämndernas verksamhet och arbetsformer”
  • ”Se till att ingen arbetsmiljöfråga hamnar mellan nämnderna”
  • ”Följa upp att nämnderna driver verksamheten i enlighet med arbetsmiljöpolicyn”
  • ”Ge nämnderna ekonomiska resurser för arbetsmiljöarbetet i fullmäktiges årliga budgetbeslut”

yttrandeJag kan inte se att det här innebär att politiker inte får framföra kritik mot kommunens tjänstemän i t ex en blogg. Kan Bo Dahlberg (S) och LEW (M) se det?

Nämndspolitiker i sin tur har skyldighet att se till att arbetsmiljölagen följs i nämndens verksamhet. Vänsterpartiets ledamot i nämnden är Pontus Gläntegård, inte undertecknad.

AV skriver vidare att:

”Merparten av arbetsmiljöarbetet sköts i praktiken av tjänstemännen.”

Och då gäller det för politikerna och den högste chefstjänstemannen, dvs kommundirektören, att:

”Se till att förvaltningschefen har befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens för att kunna driva arbetsmiljöarbetet.”

chef2_2Sammanfattningsvis så tycks det mig som att arbetsgivaransvaret för kommunfullmäktigeledamöter innebär att politikerna ska förse förvaltningarnas chefer med verktyg så att de kan utföra arbetsmiljöarbetet. Det är inte så att fullmäktigeledamöterna ska utföra det själva. Det betyder som jag tolkar det att en tjänsteman som har ett arbetsmiljöproblem ska anmäla det till sin chef och hanteras av kommunens organisation enligt arbetsmiljöpolicyn och det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Det står inte någonstans att ledamöter i kommunfullmäktige inte får ha synpunkter eller kritisera. Och samma lagar och grundlagar gäller för fullmäktigeledamöter som för alla andra. Det står inte heller någonstans att det ingår i chefernas arbetsmiljöarbete att försöka tysta kritik. Det blir helt enkelt galet om man försöker skapa ”syndabockar” utanför organisationen bara för att minska fokus på den egna verksamheten.

Sedan kan Arbetsmiljöverket kopplas in om det krävs.

”Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetsmiljölagen och kontrollerar vid inspektioner att arbetsgivaren följer föreskrifterna för arbetsmiljön.”

Det är kanske till Arbetsmiljöverket som Dahlberg och Eckerbom Wendel borde ha vänt sig. Inte till kommunfullmäktiges ordförande Ljunggren.

cirkusJag tror att ett sätt att lösa den här cirkusen är att politikerna i byggnadsnämndens presidium, dvs Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M), tillsammans med förvaltningschef Sophia Vikström, börjar granska tjänstemännens beslutsunderlag betydligt noggrannare. Finns det tveksamheter, faktafel, oklara slutsatser etc så bör underlagen skickas tillbaka till tjänstemännen för bearbetning och omarbetning – innan ärendet tas upp för beslut i nämnden. Det är bättre att utkräva ansvar från en ”byggnadshandläggare” än att klaga på en bloggare.

Jag anser att det faktiskt är en del av arbetsmiljöansvaret att skicka tillbaka underlag och ärenden för t ex rättelse av faktafel än att blunda och bara hålla med. Det inger inte heller förtroende, eller respekt, hos allmänheten och det är, tror jag, en stor del av anledningen till att så många invånare reagerar mot Dahlbergs och Eckerbom Wendels skrivelse.

Det här gäller som jag ser det för alla kommunala nämnder och förvaltningar.

Dahlberg och Eckerbom Wendel har också möjlighet att t ex kalla in en konsult för att genomlysa och styra upp byggnadsförvaltningens organisation och ansvar. Konsulten kanske också skulle identifiera vilka de tjänstemän är som skapar underlag som ger skäl för tvivel.

trott_larareNu har jag skrivit många, många bloggar där jag tar upp, analyserar och kommenterar skrivelsen från Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M), ordförande och vice ordförande i byggnadsnämnden. Nu får det vara bra.

Men jag hör av mig om något nytt inträffar på byggfronten… Yttrandefriheten gäller ju även i Vänersborg.

.

Här följer blogginläggen om Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) skrivelse:

Politikers arbetsmiljöansvar (1/2)

4 september, 2017 1 kommentar

pergamentrulleEn läsare har bett mig ta upp ytterligare en aspekt av den minst sagt unika skrivelse som ordförande i byggnadsnämnden Bo Dahlberg (S) och vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) levererade och offentliggjorde i förra veckan. Det är aspekten om politikers arbetsmiljöansvar. Förhoppningsvis har jag sedan behandlat alla aspekter…

Dahlbergs och Eckerbom Wendels skrivelse avslutades med en vädjan om hjälp:

help2”På uppdrag av en enig byggnadsnämnd skriver vi nu till Kommunfullmäktige för att be om hjälp.”

Det står inte vilken hjälp de vill ha av fullmäktige och jag vet inte heller hur ordförande i kommunfullmäktige, Lars-Göran Ljunggren (S), tänker behandla denna vädjan. Det återstår att se.

arbetsmiljoAv skrivelsens innehåll att döma så är det personalens arbetsmiljö som står i fokus. Det är den som Dahlberg och Eckerbom Wendel vill ha fullmäktiges hjälp med. Det är den här aspekten som är den viktiga för Dahlberg och Eckerbom Wendel. Skrivelsens filnamn (det finns ingen rubrik) är ju också ”Information om arbetsmiljön i byggnadsnämnden”.

I skrivelsen anges ett antal skäl till att mitt bloggande påverkar byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen och att det ger upphov till arbetsmiljöproblem. De menar att mitt bloggande leder till att:

”Tjänstemännens professionalitet och kompetens ifrågasätts, och dessutom anklagas de och nämnden för att ha som dold agenda att sätta käppar i hjulen för de som vill verka i kommunen.”

nordkroken2017_5Det här anser jag vara en felaktig beskrivning. Hela diskussionen handlar ju om ett ärende, nämligen ”Arnes” fritidshus på Nordkroken. Och ”dold agenda”? Vem har sagt att byggnadsnämnden har ”en dold agenda”? Inte jag i varje fall. Jag tycker att det här argumentet är svagt när man diskuterar personalens arbetsmiljöproblem.

Vidare skriver de att:

”Tjänstemän i en kommun har mycket små möjligheter att förklara och kontra i de ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild.”

Och det stämmer. Så är det i många yrken och för många människor. Men det är sådant som yttrandefriheten leder till, vissa skriver i tidningar, vissa är med i TV – och andra yttrande_grundlagenbloggar. Så? Inte går det att inskränka yttrandefriheten eller tryckfriheten av denna anledning. (Har förresten någon försökt att ”förklara och kontra”?) Det här är också ett svagt argument i en diskussion om arbetsmiljön.

Dahlberg och Eckerbom Wendel skriver:

”Konsekvenserna av bloggandet blir att ”sanningen på stan” att byggnadsnämnden i Vänersborg är krånglig och motvalls stärks.”

Det här argumentet tycker jag att man helt kan bortse från. De vänersborgare som har kommit i kontakt med byggnadsnämnden har nog sina åsikter om nämnden klara för sig oavsett vad jag skriver. Och hur ska man veta att uppfattningarna ”stärks”? Det är ju inte ens troligt att de läser bloggar.

Den sista meningen som jag kan hitta i skrivelsen, som handlar om den konkreta arbetsmiljön, är följande:

”försöker påverka en tjänsteman att bryta mot lagen.”

valdAtt försöka ”påverka” någon kan ju aldrig vara ett arbetsmiljöproblem, såvida det inte sker med typ våld eller hot om våld. Dessutom, de som jag har försökt påverka är ju politikerna i byggnadsnämnden. Det är ju de som fattar beslut… Fast inte har jag försökt få någon att bryta mot lagen. Det är faktiskt skamligt, kränkande och möjligtvis förtal att påstå något sådant. Det är precis som innan inte heller något hållbart arbetsmiljöargument.

Jag tycker inte att Dahlberg och Eckerbom Wendel på något sätt kan motivera sin uppfattning att mina bloggar leder till arbetsmiljöproblem. Är det så att vissa tjänstemän eventuellt inte kan hantera saklig och välgrundad kritik, så måste de lära sig det. Precis som alla andra tjänstemän t ex poliser, lärare etc.

Bo Dahlberg säger till TTELA:

”flera av dem mår dåligt”

Det står inte i skrivelsen att personalen på byggnadsförvaltningen mår dåligt. Det säger alltså Dahlberg till TTELA. Mår tjänstemännen dåligt för att deras ”professionalitet och kompetens ifrågasätts”? Jag vet inte. Men att ha en annan åsikt innebär ju inte att ”professionalitet och kompetens ifrågasätts”. Det innebär bara att de kan fel i just det här ärendet om ”Arne”. Och fel kan vem som helst ha någon gång.

remindSedan tycker jag att det kan vara på sin plats att påminna om att det här med att byggnadsförvaltningens tjänstemän ”mår dåligt” är ett påstående som med jämna mellanrum har framförts också på byggnadsnämndens egna sammanträden eller till enskilda politiker efteråt. Det riktas då mot politiker i nämnden som på någon vis riktar kritik mot tjänstemännens underlag. (Det här har jag flera källor på, från ledamöter från flera partier.) Det får mig att tro, rätt eller fel, att det är ett argument som används för att tysta kritik. Och så får det naturligtvis inte vara. Men visst fråntar det en ganska stor del av syftet med skrivelsen när det är känt att detta argument har använts vid ett flertal tillfällen i ”byggnadssammanhang”? (Det är för övrigt en del kommuninvånare som ”mår dåligt” i sin kontakt med olika kommunala tjänstemän…)

Rent juridiskt, och även moraliskt skulle jag vilja påstå, så finns det inget som förhindrar folk i Vänersborg att kritisera byggnadsnämnden eller byggnadsförvaltningen. Det spelar egentligen ingen roll om någon tjänsteman ”mår dåligt”. (I en tidigare blogg hade jag ett resonemang om hur tjänstemän kan få kritik. Jag upprepar inte detta igen. Se ”Kommentarer till byggskrivelse (1/2)”.)

Men om personen som kritiserar sitter i kommunfullmäktige, som t ex jag? Det tar jag upp i del 2.

.

Här följer blogginläggen om Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) famösa skrivelse:

%d bloggare gillar detta: