Arkiv

Archive for the ‘Nordkroken’ Category

Varför vatten från Vänern?

18 oktober, 2020 4 kommentarer

Det är väldigt trevligt att få respons på bloggar. Särskilt kul är det faktiskt när partipolitiken läggs åt sidan och man diskuterar de bästa lösningarna för Vänersborgs kommun, helt utan “ideologiska” bindningar eller låsningar till ett visst partis uppfattning. Det är väl så kommunpolitiken borde vara?

Bloggen “Trollhättans vattenplaner i Nordkroken”, som jag skrev i fredags, gav upphov till några funderingar. Det var särskilt en fråga som några läsare omedelbart ställde:

“Varför ska Trollhättan ta vatten från Vänern?”

Och det är ju en helt rimlig fråga. Det är ju en bit från Trollhättan till Nordkroken och Vänern. Eller? CJ skrev:

“Vänern rinner ju genom Trollhättan.”

Det tyckte KW också:

“Det borde väl i princip vara samma vatten, bara att det levereras direkt till det nya vattenverket?”

Och de, precis som flera andra, sätter fingret på pudelns kärna. Det är ju samma vatten! Älven rinner ju ut från Vänern.

“Finns det inga kartböcker i Trollhättan?”

Frågade en tredje.

Trollhättan ska alltså satsa ett okänt antal miljoner (ja, kostnaderna är inte beräknade än) på att bygga dyra vattenledningar som börjar en halvmil ut i Vänern och sedan ska gå via en pumpstation i Nordkroken ungefär 10 km fågelvägen innan ledningarna korsar älven och ansluter till ett nybyggt vattenverk i Överby. Och det för att hämta samma vatten som sedan ändå kommer att rinna förbi vattenverket som ligger alldeles vid älven, och fortsatt mitt genom Trollhättans centrum…

Hur tänker folket i Trollhättan?

Trollhättan Energi AB (TEAB) anser emellertid inte att det är samma vatten. Och om det händelsevis skulle vara samma vatten just nu, så är det inte säkert att Göta älvs vatten och Vänerns vatten är samma vatten i framtiden…

Trollhättan betraktar helt enkelt vattnet från Vänern som renare… Och därför bättre lämpat till att bli dricksvatten.

I samrådshandlingen står det att Trollhättan vill:

“säkra upp rent vatten för en lång tid framöver.”

På TEAB:s hemsida står det mer rent ut (se “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”):

“Vänern har idag en betydligt bättre vattenkvalitet än Göta Älv.”

Det finns tydligen farhågor att Göta älv är eller kommer att bli förorenad – någonstans mellan det nuvarande vattenintaget och älvens utlopp i Vänern…

Förorenad var någonstans? Tänker jag. Industriområdet, där SAAB låg, ligger mitt emot vattenverket, bara på andra sidan älven – är det föroreningar därifrån man tänker på? Men vattenintaget ligger ju där nu och har gjort så i många år, och det har ju gått bra. (Tror jag.) Och om nya industrier lokaliseras i området så kan ju Trollhättan självt se till att inga miljöförstörande industrier etablerar sig och släpper ut gifter eller föroreningar. Och i värsta fall kan ju vattenintaget flyttas en bit uppströms, närmare Vänern.

Eller fruktar Trollhättan att Vänersborgs avlopps- och reningsverk vid Holmängen ska släppa ut föroreningar? Den farhågan är till viss del förståelig och rimlig, redan nu händer det ju att avloppsverket bräddar och att avloppsvatten rinner ut i Göta älv. Men det har ju gått bra hittills, tror jag. Jag har i varje fall inte hört att Trollhättebor har förgiftats av avloppsvatten från Vänersborg… Men det är klart, det planeras en utbyggnad av kapaciteten på reningsverket på Holmängen, och avloppsvatten från Grästorp ska också tas om hand.

Det finns ett område kvar som Trollhättan skulle kunna befara ska släppa ut föroreningar och smutsa ner vattnet i älven – industriområdet och den gamla hamnen i Vargön.

Redan nu ligger Vargön Alloys i området och har gjort sedan mannaminne, företaget bildades 1874. Planerar Alloys att släppa ut föroreningar? Jag har inte hört något om det. Och Holmen, som släppte ut en hel del föroreningar, finns ju inte längre på området. Vattnet i Göta älv borde ju ha blivit renare efter nedläggningen.

Är det Vänersborgs planer på en hamnflytt som oroar Trollhättan? Eller är CirChem AB:s planer på en utökning av verksamheten?

En hamnflytt skulle kosta skattebetalarna i Vänersborg hundratals miljoner kronor och hur det blir med den är just nu skrivet i stjärnorna. 

CirChem är ett relativt nyetablerat företag på Wargöns industri- och hamnområde. Företaget renar och separerar lösningsmedel som har använts inom kemisk industri. Verksamheten planeras att byggas ut:

“Anläggningens kapacitet uppgår med nuvarande tillstånd till 2.500 ton lösningsmedelsavfall per år och med sökt tillstånd till 20.000 ton lösningsmedelsavfall per år.”

CirChems produktportfölj består bland annat av pentan, heptan, etanol, aceton, metanol, ISO propanol, toluen, benzylalkohol och thinner. Det inte bara låter farligt, det är farligt – om det rinner ut i älven. Och företaget ligger bara ett stenkast från vattnet, närmare bestämt 120 meter, dessutom är det “nerförsbacke”…

Det är väl egentligen transporterna, lossningen och lastningen, som oroar. Och då tänker jag inte bara på eventuellt oroliga i Trollhättan, utan kanske framför allt grannar och “vanliga” vargöbor. Den 21 oktober är det för övrigt ett informations- och samrådsmöte på Ronnums Herrgård kl 18.00-21.00. Då kan berörda och intresserade framföra synpunkter på CirChems planer på utbyggnad. (Synpunkter kan också framföras med epost – hello@circhem.com – senast 20 november.)

Jag vet inte om det är några fler “miljöfarliga” företag som tänker etablera sig i Vargön, Vänersborg kommun skulle väl vilja ha dit företag, men det tycks gå trögt.

Om Trollhättan befarar att Vänersborg ska förorena vattnet mer än vad som görs nu, så förstår jag att Trollhättan vill ta vatten direkt från Vänern. Men om det går att rena vattnet, som det har gjorts hittills, eller att det inte blir mer förorenat – varför då ta vatten ända från Nordkroken? Trollhätteborna har nog något att fundera på.

Trollhättan och TEAB anger fler orsaker till att ta vatten direkt från sjön. I samrådshandlingen står det:

“TEAB har för avsikt att säkra sin dricksvattenförsörjning både volyms-, kvalitets- och säkerhetsmässigt.”

TEAB förklarar vad som menas på hemsidan (se “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”), i frågor och svar. På frågan varför bolaget inte fortsätter att ta vatten från älven som det gör nu svarar TEAB:

“I det befintliga vattenverket har vi bara ett råvattenintag, inget reservvatten. Med ett nytt intag i Vänern bygger vi bort en del risker som har med till exempel fartygstrafik, skredrisker och andra verksamheter i Göta Älv som kan förorena vårt råvatten.”

Bolaget skriver också att det behåller intaget i älven som reservvattenintag.

Skredsriskerna i området är dokumenterade, men vad jag förstår så är riskerna för skred tämligen minimala från Vargön till Överby. Det finns emellertid ett mindre område som är utmärkt som hög risk för skred. (Se röd markering på kartan.) Det ligger mitt emot “mynningen” av Karls grav och det består av mycket lågt liggande jordbruksmark, säkert ren lera. Det är också ett område vid själva hamnområdet i Wargön som betecknas som medelrisk för skred.

Då återstår fartygstrafiken. Det har i och för sig hänt att fartyg gått på grund i älven. Men så vitt jag kommer ihåg så är det väl bara 2014 som ett fartyg, timmerfartyget Nossan, gick på grund norr om Trollhättan. Det är alltså ytterst ovanligt…

Till sist. Jag fick också en fråga om hur Trollhättans uttag av vatten påverkar vattennivån i Vänern. Det står faktiskt inget om det i de handlingar jag har läst. Det kan väl tyda på att det inte finns några risker med att vattennivån blir för låg. Det kanske till och med är positivt med tanke på de översvämningsrisker som finns.

Men visst, Trollhättan ska ta 75.000 kbm vatten från Vänern varje dag. Det är 75 miljoner liter. Per dag. Som jämförelse kan nämnas att om alla dammluckor öppnas vid fallen (i Trollhättan), så släpps det ut 300.000 liter (=300 kbm) vatten per sekund.

Vänersborg och Vargön påverkas självklart av Trollhättans planer, men avgörandet ligger inte i Vänersborg. Jag tror inte att Vänersborgs kommun har några möjligheter att stoppa planerna. Det är Trollhättan och diverse myndigheter som bestämmer. För Trollhättans invånare och skattebetalare återstår det dock att fundera på om det är värt alla miljoner för att ta sitt dricksvatten direkt från Vänern – samma vatten som rinner i älven utanför vattenverket…

Trollhättans vattenplaner i Nordkroken

16 oktober, 2020 Lämna en kommentar

Den kom en handling till samhällsbyggnadsförvaltningen, “Tillstånd för bortledande av vatten m.m. för vattenförsörjning enligt 11 kap Miljöbalken”.

När man började bläddra i handlingen läser man:

“Avgränsningssamråd enligt 6 kap. miljöbalken har genomförts i februari 2020 med anledning av att Trollhättan Energi AB har för avsikt att ansöka om tillstånd för bortledande av vatten m.m. för vattenförsörjning enligt 11 kap. miljöbalken. Detta är en uppdaterad version av avgränsningssamrådshandlingarna med en komplettering angående ändrade förutsättningar inför Trollhättan Energi ABs ansökan om tillstånd för vattenverksamhet.”

Det handlar om att Trollhättans Energi AB (TEAB) vill bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Det ska snart ansökas om tillstånd – tillstånd för uttag av vatten men ansökan ska också innefatta en sjöförlagd intagsledning med tillhörande anläggningar och anordningar samt grundvattensänkning genom tillfälligt bortledande av grundvatten. Trollhättans mål är att för egen del bygga en vattenförsörjning för 80.000 invånare, men också att tillhandahålla vatten till närliggande kommuner. I handlingarna talas det i första hand om Lilla Edet och Uddevalla, men jag tror att också Munkedal är intresserad av att ansluta sig.

Det var ett samråd om planerna i februari i år på Vargöns bibliotek. TEAB hade bjudit in berörda och intresserade Vargöbor till information, en utställning, frågestund och besökarna kunde också lämna synpunkter. Men efter att allt fler kommuner har visat intresse av att ansluta sig till Trollhättans planer, och ta sitt vatten från Vänern, har projektet växt. Och eftersom TEAB anser att en betydande miljöpåverkan kan bli följden av planerna kommer ytterligare ett så kallat avgränsningssamråd att hållas. Det ska hållas med:

“länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden samt med de övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten eller åtgärden.”

De synpunkter som framkommer under samrådsprocessen kommer TEAB att ta hänsyn till när miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsansökan tas fram.

Jag har skrivit om Trollhättans planer tidigare. (Se “Trollhättans planer i Nordkroken”, “Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna” och “Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”.) Vår grannkommuns planer påverkar Vänersborg i högsta grad. Trollhättan har ju ingen gräns mot Vänern och därför:

“medför uttaget av vatten att en råvattenledning till största delen kommer att förläggas i grannkommunen Vänersborg.”

Trollhättan vill ta vatten från Vänern för dricksvattenproduktion. Den kommande tillståndsansökan handlar om ett uttag av vatten på ungefär 75.000 kbm per dygn med ett maximalt uttag om 100.000 kbm per dygn. Intagsledningen är tänkt att placeras på botten cirka 5,5 km ut från Nordkroken vid ett vattendjup på ungefär 8 meter. Intaget beräknas ligga på ca 2 meter från botten.

Ju närmare stranden man kommer desto grundare blir det – då ska ledningen grävas ner mellan 1 till 3 meter i bottensedimenten och övertäckas. Det gäller på vattendjup mindre än ca 4 meter. I Nordkrokens fall handlar det om en sträcka på ungefär 500 meter. Nedgrävningen sker för att ledningen inte ska påverka eller påverkas av till exempel vågor och is. 

Intagsledningen ska ha en yttre diameter mellan 1.200 och 1.400 mm. (Det utreds också att som alternativ anlägga två intagsledningarna på vardera 1.000 mm.) Vattenledningen ska sedan landföras vid Nordkrokens strand där också en pumpstation ska byggas. 

Det är tänkt att pumpstationen ska förläggas inom strandzonen mellan strandkant och vändplatsen (se karta; cirkel är platsen för pumpstationen, ”X” är vändplatsen).

Pumpstationen kommer att bestå av:

“en överbyggnad (pumphus) som kommer att utformas för att i så stor utsträckning som möjligt inte avvika från övrig bebyggelse. Under huskroppen ligger den ca 7–8 m djupa pumpstationen (motsvarande källare) pumpgrop/-sump, inkommande intagsledning, pumpar och utgående landledning.”

Den inkommande intagsledningen ligger alltså under mark. (Det var egentligen självklart, men jag hade missuppfattat det i en tidigare blogg.) Pumpstationen ska inte påverkas av klimatförändringar och t ex översvämning är det tänkt. Under tiden som pumpstationen anläggs måste grundvatten bortledas. Grundvattennivån kommer alltså att sänkas. Bortledningen upphör när allt är på plats.

Pumpbyggnaden i sig kommer naturligtvis att, så att säga, “påverka landskapsbilden”. Den kommer också att påverka omgivningen genom en viss nivå av buller.

Vattnet från pumpstationen, och Vänern, ska sedan ledas vidare i en eller två markförlagda råvattenledningar på ca 800 mm till Trollhättans vattenverk på Överby. På Överby ska för övrigt ett nytt vattenverk uppföras, bredvid det befintliga vattenverket. Ledningen från Nordkroken till Överby kommer, står det i handlingen från Trollhättan, att innebära:

“en viss mindre miljöpåverkan.”

Ledningen kommer att läggas på frostfritt djup, men var den ska ligga är fortfarande under utredning. På bilden kan vi se de alternativa placeringarna. I sammanfattningen står det:

“…bedöms en sträckningskorridor vara den mest lämpliga. Den slutliga detaljprojekteringen och den definitiva placeringen inom korridoren är dock fortfarande under utredning.”

Det står inte mer, men det går väl i och för sig att gissa vilken korridor som åsyftas. Särskilt när det i stort sett är bestämt var pumpstationen ska placeras.

Det talas om att det ökade vattenuttaget ska leda till en “betydande miljöpåverkan”, därav det förnyade samrådet, men när TEAB gör en “översiktlig miljöbedömning” i av slutet handlingen bedöms projektets påverkan på miljön komma att bli försumbar. Det är bara under anläggningsskedet som det blir transporter och anläggningsarbete i vatten och mark. Och de störningarna blir bara tillfälliga. Fast under ledningsarbetet i sjön kommer man att vara tvungen att spränga bort en del större stenblock och berg… När det gäller badstranden tänker TEAB att anpassa byggnationen för att inte störa badsäsongen.

Om det som står i den utskickade handlingen om sträckningen av ledningen från Nordkroken till Överby vattenverk är outvecklat och schematiskt, så står det ingenting om ledningarna från Överby till Uddevalla. Sannolikheten är väl ganska stor att de tar vägen genom Vänersborgs kommun.

Det återstår en hel del undersökningar och utredningar – och inte minst val – innan Trollhättan kan färdigställa och lämna in sin miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan. Det går att följa arbetet och dessutom få mer information på TEAB:s hemsida, “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”.

Det är ganska tyst kring projektet i Vänersborgs kommun, i varje fall har ingen information från kommunhuset nått undertecknad bloggare. Men jag är ganska säker på att det pågår aktivitet, Vänersborg ska väl om inte annat lämna synpunkter i samrådet och sedan är det väl kommunen som ska stå för utarbetande och ändringar av detaljplaner…

Men det är nog viktigt att alla i Vargön och Vänersborg som berörs av eller har synpunkter på Trollhättans planer gör sina röster hörda. TEAB vill i så fall ha dina synpunkter, skriftligen, senast den 30 oktober. Det är snart…

Trollhättans nya dricksvattenförsörjningen planeras för övrigt vara i drift kring år 2026.

PS. Läs gärna ”fortsättningen” på denna blogg – ”Varför vatten från Vänern?”.

Trollhättans planer i Nordkroken

Det har ställts en del frågor kring Trollhättans planerade pumphus i Nordkroken. Folk undrar om planerna fortskrider, och i så fall när det ska börja byggas och hur stora byggnaderna och ledningarna blir. Man undrar också vad Vänersborgs kommun säger och hur de agerar. Det är väl inga större tvivel att vänersborgare i allmänhet och vargöbor i synnerhet är mycket skeptiska till Trollhättans planer…

Trollhättans Energi AB (TEAB) vill alltså bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Och:

“Platsen som pekats ut för pumpstationen ligger centralt i området, i anslutning till badplatsen och bebyggelse.”

Trollhättan tänker söka tillstånd för uttag av vatten i Vänern för stadens dricksvattenproduktion. Trollhättan behöver självklart säkra dricksvattnet för stadens framtida försörjning, särskilt när staden ska växa. Nu tar Trollhättan vatten från Göta älv och det är inte helt optimalt med tanke på bland annat fartygstrafiken i älven.

Det lämpligaste vattenuttaget är från Vänern anser Trollhättan och den lämpligaste ledningssträckningen tycker vår grannkommun är från Nordkroken. Vattenledningen ska då dras från stranden i Nordkroken ända till Trollhättans nya vattenverk i Överby. (Se mer på “Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna”.) Ledningen kommer att passera en del känsliga områden, både när det gäller natur- och kulturmiljöer. Och ledningen kan bli stor… Både Lilla Edet och Uddevalla och antagligen också Munkedal vill ansluta sig till Vänervattnet via vattenverket på Överby, och pumpstationen i Nordkroken…

Jag vet inte riktigt vad som händer just nu i Vänersborgs kommun. Frågan var ju uppe i kommunstyrelsen den 29 april och det var väl egentligen då som Trollhättans planer blev kända för en större publik i Vänersborg. (Även om Lutz Rininsland (V) faktiskt var inne på ämnet i en interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) i april 2019. Vänersborg behöver nämligen också ett nytt vattenverk inom en hyfsat nära framtid. Precis som Trollhättan. Se Rininslands blogg ”Vatten, vatten …”. Rininsland följde sedan upp med en ny interpellation i oktober, ”Nyfiken på svar”.)

Vänersborgs kommun hade blivit inbjuden till ett avgränsningssamråd av Trollhättan Energi AB (TEAB). (Jag kan inte på rak arm säga vad ett avgränsningssamråd är.) Det var inför TEAB:s avsikt att hos mark- och miljödomstolen ansöka om:

“tillstånd enligt miljöbalken för bortledande av vatten m.m. för vattenförsörjning för Trollhättans kommun.”

Kommunstyrelsen beslutade då i april att:

“1. anmodar Trollhättans Energi AB (TEAB) att hos Vänersborgs kommun ansöka om planbesked för området som är tänkt för anläggningen på Nordkroken samt marken i anslutning till området.

  1. Begär att TEAB till Vänersborgs kommun kommer in med en mer detaljerad redovisning av den tänkta dragningen av vattenledningen till Trollhättans vattenverk då det grova förslag som redovisas passerar känsliga områden samt inte ger möjlighet att utläsa eventuell samdragning av ledningar för Vänersborgs kommun.”

I underlaget redovisades ett, som kommunkontoret skrev, “axplock av de synpunkter som lämnats”. Följande synpunkter framfördes:

* “Placering, storlek och utformning av byggnader behöver bedömas även utifrån att platsens möjligheter att utvecklas för rekreationsändamål inte begränsas.”

* “Hela anläggningen med ledning och pumpstation kommer försörja många människor med dricksvatten. Det bör därför utredas tidigt om pumpstationen ska utgöra ett skyddsobjekt.”

* “Om pumpstationen klassas som skyddsobjekt bör det framgå hur detta ska skyddas och vad det kan innebära för påverkan på natur, – rekreations, – och kulturmiljövärden, kringboende, badgäster samt tillgänglighetens för blåljusutryckningar.”

* “Hur kommer ljud från anläggningen när den är i drift att inverka på upplevelsen av stranden eller naturområden samt bostäderna i området både permanenta och fritidshus.”

* “Vad gäller råvattenledningens fortsatta sträckning mellan Nordkroken och Trollhättans stad bör detta också utredas i ett tidigt stadium. Då kan eventuella markanvändningskonflikter upptäckas i tid. Vidare kan Vänersborgs kommuns möjligheter till att dra ledningar i samband med detta även utredas och skapa fördelar för vår kommun.”

* “Det är viktigt att TEAB i sin kommande Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) redovisar skyddsåtgärder för bland annat: Påverkan på arter och naturmiljöer på land och i vatten, bygg och transportbuller likväl som permanent buller från pumpstationen, risk för spridning av föroreningar, vatten, vattenkvalitet, mashantering och upplag m.m.”

Det finns säkert ännu fler synpunkter… Den viktigaste är nog – Trollhättan kan ta vatten någon annanstans…

Sist frågan var aktuell i Vänersborg var på kommunstyrelsen den 3 juni. Men då handlade det bara om att avge ett yttrande om Uddevallas plan för framtida vattenförsörjning.

I underlaget stod det:

“Det mesta i planen berör vattentäkter inom Uddevalla kommun och har således ingen påverkan på vår kommuns vattenförsörjning och genererar heller inte några åtgärder från vår sida som t.ex. Trollhättans stads planer på råvattenuttag från Vänern.
I slutet av utredningen tas frågan om råvattenuttag från Vänern via Trollhättans stads reningsverk upp som en tänkbar framtida lösning för att trygga kommunens behov av dricksvatten.”

Det fick kommunstyrelsen att fatta ett beslut som:

“understryker vikten av förnyade samråd innan vidare planering av råvatten från Vänern via Vänersborgs kommun.”

Det har sedan dess varit tyst i kommunen om Trollhättans planer, i varje fall “utåt”. Det finns t ex inga nya handlingar i ärendet. Jag frågade för säkerhets skull i fredags och fick svaret:

“Nej, inget ytterligare har inkommit i ärendet ”Avgränsningssamråd för råvattenledning från Nordkroken till Trollhättan (KS 2020/129)” efter kommunstyrelsens beslut den 29 april.”

Det går dock rykten som säger att det jobbas någonstans i kommunhuset med frågan. Av vem och med vad har jag dock ingen aning om.

I Trollhättan går i varje fall arbetet vidare. På TEAB:s hemsida (Trollhättans Energi AB – klicka här) finns det också en hel del information att ta del av. Även för informationstörstande vänersborgare…

“Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”

Det skriver TEAB på hemsidan, och fortsätter:

“Arbetet med ny dricksvattenförsörjning för Trollhätteborna fortsätter där Vänern kommer vara ny råvattentäkt. Den nya dricksvattenförsörjningen planeras vara i drift kring år 2026 och byggs för att säkra upp rent vatten till Trollhätteborna under en lång tid framöver.”

TEAB:s hemsida berättar också:

“Tidigare i vår fattade Trollhättan Energis styrelse beslut om var intagspunkten för den nya råvattenledningen ska förläggas.
– Punkten ligger cirka fem kilometer ut i vattnet utanför Nordkroken. Vi har också kommit fram till att det är mest lämpligt att ledningen ansluter mot land på den sida stranden som ligger närmast Halleberg, säger Vatten- och avloppschef Synnöve Holm.”

Det känns inte helt bekvämt att det till skillnad från vår grannkommun är så tyst från dom i kommunhuset som bestämmer. Vänersborgarna har inte några bra erfarenheter när kommunens politiker och tjänstemän arbetar med och utreder frågor i tysthet, utan offentlig insyn. För är det någon som frågan angår, så är det vänersborgare och vargöbor. Jag skrev faktiskt i en blogg för drygt en månad sedan (se “KS 3/6 (2): Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”), att det gäller för kommuninvånarna att:

“vara på alerten så att inga beslut tas i skymundan, bakom skål och vägg…”

Det kanske behöver påpekas igen. För det finns fortfarande tid:

“projekteringen ska vara klar 2022 och först 2023 kommer det börja hända saker ”på riktigt”.”

Vem vet, kanske blir råvattenledningen och pumpstationen i Nordkroken en valfråga.

KS: Presentkort till personal och avsägelser på berget

Förra onsdagen, för en vecka sedan alltså, hade kommunstyrelsen sammanträde. I tre bloggar innan mötet redogjorde jag för de flesta av de ärenden som skulle behandlas. Och på eftermiddagen efter sammanträdet skrev jag med hjälp av mina källor, jag fick ju inte vara med och lyssna, om hur det gick med ett av ärendena.

Det var ärendet om en ny och dyrbar sessionssal. (Se “KS: Ny sessionssal”.) Och idag kunde vi läsa om beslutet i TTELA:s papperstidning. (Se TTELA “Vill skilja på politiker och allmänhet”.) Det är väl egentligen inte mycket mer att tillägga om ärendet, mer än att gemene man säkert undrar hur det är tänkt att sessionssalen ska se ut. Och det undrar undertecknad också. Det står nästan ingenting om det i underlaget till kommunstyrelsens sammanträde och ledamöterna i kommunstyrelsen fick vad jag förstår en relativt knapphändig information också under själva sammanträdet. Västra Götalandsregionen hade tydligen fått veta mer inför behandlingen av ärendet i regionfullmäktige den 19 maj. Då uttalade regionfullmäktige att regionen har för avsikt att:

“använda den nya samlingssal som Vänersborgs kommun kommer att uppföra till regionfullmäktiges möten och för andra verksamheter inom Västra Götalandsregionen…”

Vi får se hur det går med sessionssalen, men när det gäller att förvärva eller bygga kommunala byggnadsmonument är de styrande partierna alltid positiva. Utom när det gäller förskolor och skolor – då dras byggandet för det mesta i långbänk.

Men, det är läge att berätta om hur de andra ärendena på kommunstyrelsens sammanträde utvecklade sig.

Det blev en liten överraskning i ärendet om delårsrapporten. Som jag skrev i en blogg (se “Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”) så beräknas kommunen gå med fantastiska 88 milj kr i överskott 2020. (På TTELA:s hemsida kom det i eftermiddag en artikel om kommunens överskott, se “Vänersborg går mot största överskottet på tio år”.)

I min blogg skrev jag:

“Det betyder att det faktiskt finns pengar att dela ut till alla som sliter i hemtjänsten, på äldreboendena, på fritidshemmen, i förskolan och skolan, bara för att nämna några. Det är faktiskt läge, som det ser ut nu, att göra satsningar i verksamheterna.”

De styrande partierna genom Benny Augustsson (S) har istället lagt ett annat och tämligen unikt förslag. Det går ut på att politikerna i kommunen ska visa kommunens personal uppskattning för:

”ett fantastiskt arbete under den period som Corona pandemin varat”

Tanken är att varje anställd ska få ett presentkort via Forum Vänersborg till ett värde av 500 kronor. (Det måste dock betonas att förslaget först måste utredas och eventuellt beslut fattas i kommunfullmäktige.)

Och rent spontant kan väl ett sådant förslag verka tämligen generöst och lovvärt. Vem vill inte att de anställda ska känna uppskattning?

Men.

Under samma ärende, delårsrapporten, kan man läsa att barn- och utbildningsnämnden i höst ska spara 14,4 milj kr på att minska personalkostnaderna. Det ska ske genom att bland annat vara restriktiv:

“vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”

Samtidigt som socialnämnden beräknar ett underskott på 13,1 milj kr i år (2020). Utan att fördjupa mig i delårsrapporten ser jag att äldreomsorgens prognos är -11,2 milj kr och särskilda boenden -11,6 milj kr. Jag har svårt att tro att socialnämnden ska ha en chans att få en budget i balans utan att röra personalkostnaderna.

Snacka om att ge med den ena handen och ta tillbaka med den andra…

För övrigt borde inte Vänersborgs kommun vara nöjd med att bara kunna behålla all personal i höst, eller nästa år. Om kommunen nu kan det, vilket alltså är tämligen osannolikt. Nä, personaltätheten borde istället öka och arbetsmiljön förbättras. Det har väl om inte annat Corona-pandemin visat. Det måste finnas fler händer som tar hand om de äldre och de sjuka. Det måste bli fler pedagoger i förskolan och grundskolan som kan undervisa barnen och ungdomarna, särskilt alla de som är i behov av någon form av särskilt stöd. 

Kommunens beräknade överskott på +88 milj kr är +57 milj kr bättre än det var tänkt. (Se mer om delårsrapporten: “Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”.) Pengarna borde räcka till både presentkort till personalen, vilket också skulle gynna näringslivet i kommunen, och satsningar på framför allt hemtjänsten och äldreomsorgen, men också i förskola och skola. Och jag skulle vilja påstå att det framför allt är personalen i dessa verksamheter som har fått slita allra mest under Corona-pandemin. Som för övrigt fortfarande håller på…

Det vore för bedrövligt om kommunens personal fick 500 kr extra per person, samtidigt som kommunen drog ner på personal i förskola, skola och socialförvaltning…

Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB begärde ett ägartillskott på 1,8 miljoner kronor av kommunen. Det berodde bland annat på kostnaden för att avsluta anställningen av bolagets VD. (Se “Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten”.) Det slår mig att alla kommunens anställda kanske ska få dela på 2 miljoner medan en sparkad VD ensam får drygt 1,3 milj…

Kommunstyrelsen ansåg att Kungajaktmuséet ska få 1,5 milj kr. Det är dock kommunfullmäktige som ska fatta det slutliga beslutet.

Gunnar Lidell (M) yrkade på att kommunstyrelsen skulle uttala typ ett minskat förtroende för ordförande Kent Javette (S). Då blev inte ordförande Benny Augustsson (S) särskilt glad. Han menade att om yrkandet fick majoritet så skulle han minsann yrka att detta också uttalades för vice ordförande Henrik Harlitz (M).

Sandlåda eller? Och vi pratar om personer i kommunens politiska maktcentrum…

Lidell menade att det är ordförande Javette som är ytterst ansvarig för styrelsens arbete. Och Javette hade inte följt bolagsordningen, där det i § 6 står:

“Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun ska få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”

Tydligen hade ordförande också missat att kalla ersättarna till styrelsemöte och därmed inte följt § 12 i ägardirektivet (ett annat styrdokument):

“Suppleant skall alltid kallas till styrelsesammanträde.”

Det blev votering. Lidells förslag fick 6 röster. De kom från  M+V+MBP+SD. L+KD röstade med de styrande (S+C+MP) som då fick majoritet med 9 röster. Moderaternas allianspartners avgjorde alltså omröstningen.

Vad jag förstår så har styrelsen för Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB decimerats ordentligt den senaste tiden, och det tror jag faktiskt skedde innan KS-sammanträdet. Jag har ingen aning om orsakerna, men vice ordförande Henrik Harlitz (M) och ersättaren Ann-Helen Selander (M) har avgått från sina uppdrag. Det sägs också att ersättaren Åsa Johansson (S) har gjort detsamma. I så fall är det bara ordförande Javette kvar.

Även i ärendet om kommunstyrelsens yttrande över förslaget att upphäva byggnadsplaner i Nordkroken (se “Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten”) röstade L+KD med de styrande. Lidell (M) ansåg att kommunstyrelsen istället skulle ha uttalat sig negativ till förslaget. M fick bara med sig SD+MBP på sitt yrkande.

Den borgerliga alliansen i Sverige har splittrats – hur länge ska minialliansen i Vänersborg hålla ihop?

KS 3/6 (3): Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten

1 juni, 2020 1 kommentar

Kommunstyrelsen sammanträder på onsdag. Jag har i två bloggar beskrivit några av ärendena. (Se “KS 3/6 (1): Kommunhuset och ny sessionssal” och “KS 3/6 (2): Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”.) I denna tredje och förhoppningsvis sista blogg inför kommunstyrelsens möte kommer jag att beskriva några till. Jag kommer för övrigt inte att närvara på sammanträdet i dessa corona-tider. Jag har däremot uttryckt mitt intresse av att:

”kunna lyssna in på sammanträdet via Microsoft Teams hemifrån.”

Som det står i skrivelsen “Möjlighet att lyssna in sammanträde på distans” från Benny Augustsson (S) och Kenneth Borgmalm (S). Jag tänkte att jag också skulle kunna få vara med hemifrån och lyssna på sammanträdet, precis som de årsarvoderade ordinarie ledamöterna får göra, dvs de med 32.604 kr om året i extra betalning. Även om jag alltså bara är ersättare… (Se “Coronakris i Vänersborg”.)

Tidigare idag fick jag ett nej på min ”intresseanmälan” – jag skulle inte få lyssna på mötet. Mitt svar blev då att jag vill ha ett utlåtande från någon av juristerna på kommunen om detta är lagligt. Beroende på juristens svar kan det bli en fjärde blogg om sammanträdet – och ett eventuellt överklagande.

Halle- och Hunneberg har varit ett politiskt samtalsämne under det senaste året. På sammanträdet på onsdag vill Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB ha mer pengar. Det beror dock inte på Coronan utan på att styrelsen, dvs Kent Javette (S) – ja, Kent Javette är ordförande här också – och Henrik Harlitz (M), har avvecklat bolagets VD. (Ordet “avveckla” används faktiskt i underlaget.) (Jag har för övrigt skrivit en hel del om denna “avveckling” – se “Varför fick Älgmuséets VD gå?”.)

Javette och Harlitz skriver till kommunen:

“Bolaget ser sig nödsakat att begära ägartillskott på en summa av 1,8 miljoner kronor.
Bakgrunden är att styrelsen har avslutat anställningen med bolagets VD.
Enligt gällande regler ska VD:s avgångsvederlag bokföras som en skuld och kostnad.
Konsekvensen blir att bolaget behöver ett omedelbart tillskott av ägaren för att upprätthålla verksamheten i bolaget.”

Det är inte billigt att avskeda en VD i ett av Vänersborgs kommuns helägda aktiebolag… Men när nu styrelsen i Kungajaktmuséet ändå har gjort det, och därmed ställt kommunen inför fullbordat faktum, så tror jag inte att kommunstyrelsen har något annat val än att betala. Det tror nog ingen annan heller. Beslutsförslaget lyder därför:

“Kommunfullmäktige tillför ett tillfälligt ägartillskott på 1 500 tkr till Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum under 2020 mot bakgrund av bolagets avveckling av sin verkställande direktör. Finansiering sker via kommunstyrelsens förfogandeanslag.”

Hur skillnaden mellan de begärda pengarna och kommunens tilldelning ska finansieras av Kungajaktmuséet framgår inte. Det handlar om 300.000 kr…

I Kungajaktmuséets bolagsordning står det:

“Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun ska få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”

Jag undrar om avskedet av VD är av “principiell betydelse” eller “av större vikt”… Men att avskedet kostar 1,8 milj kr när bolaget sammanlagt får 3,4 milj varje år i bidrag tycks i varje fall vara “av större vikt” rent ekonomiskt…

Vi får se om någon i församlingen tar upp denna fråga på onsdag. I KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) deltog Robert Johansson (KD) inte i beslutet. Jag vet dock inte på vilka grunder. Men något var det…

Kommunstyrelsen ger också kommundirektören i uppdrag att göra en översyn av anställningsvillkoren för verkställande direktörer. Ja, det är nog på tiden. Det är en gåta att det inte har skett tidigare. Det var ju inte så många år sedan som det fanns ett liknande anställningsavtal på NÄRF…

Kommunstyrelsen ska också bistå Kungajaktmuséet med ledningsstöd. Det gick ju rykten ett tag att kommunens näringslivschef skulle bli ny VD, det stod till och med i TTELA…. (Se TTELA “Museets vd slutar efter tio år”.) Men vad jag förstår så stämmer inte detta riktigt, näringslivschefen ska “bara” typ hjälpa till. Det kan nog vara det som menas med “ledningsstöd”. Fast ordet torde ju innebära att det finns en ledning, typ en VD… 

Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB kostar Vänersborgs kommun ungefär 3,4 milj kr varje år. Med detta extra anslag så blir det nästan 5 milj i år. 5 miljoner är mycket pengar… Det är, som jag har skrivit förut, verkligen dags att Vänersborgs politiker diskuterar vad kommunen ska satsa skattebetalarnas pengar på. Hur ska verksamheterna prioriteras?

Det finns ännu ett ärende om bergen, “Avsiktsförklaring Halle- och Hunneberg”.

Kommunstyrelsen ska besluta:

“som ett led i fullgörandet av Vänersborgs kommuns åtaganden enligt avsiktsförklaringen ”Halle- & Hunneberg, en hållbar reseanledning av internationell standard” … att för år 2020 anslå 450 tkr till projektgruppsarbetet.”

Även Trollhättan och Grästorp ska anslå pengar till projektet, dock inte lika mycket som Vänersborg. Kommunerna ska försöka att tillsammans skapa förutsättningar för en hållbar reseanledning, med internationell standard, till ekoparken Halle- och Hunneberg. (Se vidare “Bergen och Bergagården mm”.)

Det här projektet hade tidigare inget att göra med varken Kungajaktmuséet eller Stiftelsen Bergagården, men det tycks som om det på senare tid har börjat ske ett samarbete mellan de olika parterna.

Som sagt, kommunen har många mer eller mindre okända och mer eller mindre stora utgifter. Någon gång borde det ske en sammanställning av vad som är lagbundet och inte och vad Vänersborg ska prioritera…

Grästorps kommun är inblandad på Hunne- och Halleberg. Men också i ett annat av kommunstyrelsens ärenden på onsdag. Grästorp vill samarbeta med Vänersborg kring VA:

“…för att tillgodose vattenbehovet och avlasta Forshalls avloppsreningsverk med avloppskunder i området Flo Klev-Flo-Salstad.”

Kapacitet och rening i bland annat avloppsreningsverken är starkt begränsad i Grästorps kommun och medger inte den önskade anslutningen. Samtidigt håller ju Vänersborg på att bygga ut VA-nätet på Vänersnäs och det är ju tämligen nära kommungränsen.

Samarbete mellan kommuner är säkert bra. Det kan nog bli “stordriftsfördelar” som gynnar alla parter. I det här fallet är det fortfarande mycket som är okänt, eftersom tankarna på samarbete nyss har väckts. Därför föreslås det en avsiktsförklaring som ska:

“skapa arbetsro och ramar för kommande förhandlingar om ett slutligt VA-försörjningsavtal.”

Kommunstyrelsen kommer säkert att godkänna avsiktsförklaringen mellan Grästorp och Vänersborg på onsdag – avsiktsförklaringen är ju inte heller juridiskt bindande.

Miljö- och Byggnadsförvaltningen har upprättat förslag till upphävande av byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken. Det har jag beskrivit tämligen ingående i två bloggar. (Se “Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser” och “Detaljplan upphävs på Nordkroken 2: Kritik och VA”.)

Kommunstyrelsen ska lämna ett yttrande till Miljö- och Byggnadsförvaltningen om vad den tycker om upphävandet. Och kommunstyrelsen är odelad positiv.

Efter mina bloggar har jag fått flera mail från de boende i området. En av dem skriver i ett mail att kommunen enligt PBL 4 kap har skyldighet att ha en detaljplan i ett tätbebyggt område som Nordkroken. Och tittar man på PBL (Plan- och bygglagen) 4 kap 2 § så står det:

Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
3. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §,”

Jag kan inte påstå att jag förstår PBL, men det verkar som om ovanstående borde ha diskuterats och analyserats i kommunstyrelsens yttrande. Enligt en byggexpert som jag känner fick jag följande svar på om kommunen är skyldig att ha en detaljplan:

“Ja, det kan jag hålla med om. Det kommer länsstyrelsen pröva vid första bästa överklagan. Kanske inte vid upphävandet utan vid första överklagan av bygglov.”

Det vore bra om kommunen gjorde rätt från början.

Till sist vill jag påminna om att alla vänersborgare har möjlighet att lämna ett så kallat medborgarförslag. (Här kan du läsa om hur det går till: “Medborgarförslag”.) Ditt förslag kan faktiskt få gehör. Som Åke Anderssons förslag om Vassbotten. (Jag skrev om förslaget i september förra året (se “KF imorgon”).

Kommunstyrelsen ska besluta att:

“Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget om att lämpliga analyser utförs och att lämpliga åtgärder sätts in för en förbättrad vattenkvalitet i Vassbotten.”

Det kan löna sig att uttrycka sina åsikter.

KS 3/6 (2): Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos

31 maj, 2020 1 kommentar

På onsdag är det alltså sammanträde med kommunstyrelsen.

I fredags skrev jag om ärendet “Uppförande av ny sessionssal”. (Se “Kommunhuset och ny sessionssal”.) Det var ett ärende som handlade om mycket pengar. Idag tänkte jag redogöra för ytterligare några ärenden. Några av dem kostar också, även om det inte är tillnärmelsevis lika mycket som sessionssalen. Däremot kan man ju alltid väga dessa utgifter mot andra och se vilka som borde prioriteras. Vänersborgarnas prioritering ser inte alltid ut som politikernas…

Så här ser dagordningen ut för sammanträdet:

Lutz Rininsland, min partikamrat, har bloggat om ärende 3, “Årsredovisning och revisionsrapport 2019 för Fyrbodals Kommunalförbund”. (Se “Allt som krävs är att godkänna?”.) Så istället startar jag med ärende 4, “Utökat preliminärt ägartillskott till Vattenpalatset Vänerparken AB”.

Det är på många sätt ett intressant ärende, inte minst från kostnadssynpunkt. Vattenpalatset Vänerparken AB är nämligen en sådan där verksamhet som aldrig ifrågasätts eller diskuteras trots att det inte hör till kommunens lagstadgade uppgifter. Kostnaderna för Vattenpalatsets verksamhet betalas så att säga automatiskt, utan någon som helst dialog eller diskussion. Samtidigt som det genomförs besparingar och nedskärningar på andra områden, t ex på skolan och de äldre.

Vattenpalatset Vänerparken AB är en dyr affär för kommunen. Vattenpalatsets bidrag, eller ägartillskott som det kallas, från Vänersborgs kommun uppgick förra året till 7,6 milj kr. Det är mycket pengar. Till det kom en kommunal uppdragsersättning för varmbassängen på 315.000 kr. De senaste 13 åren har Vattenpalatset kostat Vänersborgs skattebetalare upp mot 95-100 miljoner kronor. (Vattenpalatset öppnade den 2 maj 1991. Jag har ingen information om de kommunala bidragens storlek de första dryga 10 åren.)

Ärendet på onsdag handlar om att kommunstyrelsen ska besluta att:

“tillföra ett utökat preliminärt förlusttäckningsbidrag på 2 500 tkr till Vattenpalatset Vänerparken.”

Bakgrunden är naturligtvis Corona-pandemin. Vattenpalatset Vänerparkens VD Carina Svensson och styrelseordförande Kent Javette (S) skriver:

“Då Vattenpalatset Vänerparken AB såg sej nödgade att stänga äventyrsbadet den 25 mars 2020 på grund av få eller nästan inga besökare, ser bolaget ett behov av utökat ägartillskott för att klara bolagets ekonomiska åtaganden.”

Vattenpalatset hoppas att kunna starta verksamheten igen i augusti-september. Om badet tvingas ha stängt ännu längre kan det kommunala aktiebolaget behöva ytterligare pengar. Det har kommunstyrelsen förståelse för och öppnar redan nu för att skjuta till mer pengar i ett sådant läge.

Och det kan väl vara på sin plats – kanske… Men skulle t ex socialnämnden få gehör lika lätt om mer pengar behövdes i nämndens verksamheter på grund av pandemin? Kommunens ekonomiska prioriteringar måste upp på bordet – och diskuteras.

Och på tal om vatten och bad…

Ärende 12, “Remiss – Vattenförsörjningsplan Uddevalla kommun”, kan påverka många i kommunen, men kanske alldeles särskilt de som bor i Nordkroken och de som brukar tillbringa soliga sommardagar där på stranden.

Uddevalla kommun tittar på sin framtida vattenförsörjning. Uddevalla vill naturligtvis säkra tillgången till vattenresurser för sin dricksvattenförsörjning. I den utredning som har gjorts tar Uddevalla upp alternativet att ta vatten från Vänern via Trollhättans framtida vattenverk på Överby.

Det får självklart konsekvenser för Vänersborg. I kommunstyrelsens underlag står det:

“Detta påverkar vår kommun då ett kraftigt ökat uttag av råvatten från Vänern kan innebära kraftigare ledningar, större pumphus samt linjedragning från Trollhättans reningsverk till Uddevalla via vår kommun.”

Jag tror att de flesta politiker i Vänersborg är medvetna om de problem som kan bli följden av att Trollhättan och Uddevalla, och dessutom Lilla Edet och Munkedal, vill ta vatten från Vänern vid Nordkrokens badplats…

På onsdag är det tänkt att beslutet ska bli:

“Kommunstyrelsen understryker vikten av förnyade samråd innan vidare planering av råvatten från Vänern via Vänersborgs kommun.”

Det är nog så att Vänersborgs politiker vill få mer tid på sig för att verkligen tänka igenom frågan och även för tjänstemännen för att studera och analysera följderna noggrant. Samtidigt vet jag att vänersborgarna inte brukar lita 100 procent på sina politiker (eller tjänstemän), så de kommer säkerligen att vara på alerten så att inga beslut tas i skymundan, bakom skål och vägg…

Delårsrapporten för april ska också behandlas. Fast det går säkert fort, kanske blir det mer diskussion när den kommer till fullmäktige.

Delårsrapporten innehåller som vanligt:

“den övergripande målavstämningen [som] är en sammanfattning av hur de politiska inriktningsmålen infrias och hur kommunen närmar sig visionen.”

Jag tänker dock lämna de olikfärgade “plopparna” åt sidan denna gång, helt utan kommentarer, och istället återge några viktiga ekonomiska prognoser för året – det är ju så att säga inget vanligt år anno 2020.

Socialnämnden prognostiserar ett budgetunderskott på 13 milj, samhällsbyggnadsnämnden på 4 milj kr och kultur- och fritidsnämnden på 1,6 milj. Som det ser ut nu så kommer barn- och utbildningsnämnden däremot att gå +/-0. 

Men…

Enligt prognosen kommer 2020 års resultat att uppgå till +88 milj kr. Det är +57 milj kr bättre än budget. Det är ett mycket stort överskott. Det betyder att det faktiskt finns pengar att dela ut till alla som sliter i hemtjänsten, på äldreboendena, på fritidshemmen, i förskolan och skolan, bara för att nämna några. Det är faktiskt läge, som det ser ut nu, att göra satsningar i verksamheterna.

Överskottet kommer från bland annat skatteintäkterna och de generella statsbidragen. De beräknas ge ett överskott på 30 milj kr. Upplåningen blir också lägre än budgeterat eftersom investeringar blir senarelagda, det låga ränteläget samt en utdelning från Kommuninvest. Finansnettot prognostiseras till 11 milj kr bättre än budget.

Naturligtvis är utvecklingen för resten av året osäkrare än vanligt. Det gäller t ex utvecklingen av skatteunderlaget.

Vänersborg befinner sig också i en situation där det behövs en rad stora investeringar:

“Nämndernas investeringsprognoser för 2020 uppgår till 418 mkr. Några av de största investeringarna under året kommer vara:
– Öxnered skola 55 mkr
– Idrottshall 40×20 34 mkr
– Grundskolelokaler Idrottsgatan 7, 30 mkr
– Kök Torpa 26 mkr
– Kretsloppsparken 20 mkr.”

Det är lite överraskande, men år 2020 tycks alltså kunna bli ett bra år sett ur ekonomisk synpunkt. Vi får se hur det blir i fortsättningen när investeringarna ska börja betalas. (Lutz Rininsland, V, är i sin blogg, ”Hur utvecklas kommunens ekonomi i kristider?” betydligt mer avvaktande och pessimistisk till siffrorna än vad jag är. Jag väljer i nu-läget att ”tro på” kommuns prognoser.)

PS. Du kan diskutera mina bloggar i Facebookgrupperna ”Vänersborgare” eller ”Vargön, där verkligheten diskuteras.”. Gör gärna det. Det går också att skriva kommentarer här på bloggen.

Detaljplan upphävs på Nordkroken 2: Kritik och VA

13 maj, 2020 1 kommentar

Igår tisdag skrev jag om kommunens motiv (se “Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser”) att upphäva:

byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken”

Ur kommunens synpunkt är upphävandet ett bra alternativ. Byggnadsnämnden kommer att kunna pröva och avgöra varje enskilt ärende. Och det utifrån främst översvämningsriskerna. Som det är med den nuvarande detaljplanen är det möjligt att bygga på ställen som enligt de nya prognoserna kan bli översvämmade. Och då kan kommunen få betala skadestånd. Menar kommunen.

I den förra bloggen utvecklade jag kommunens motiv tämligen utförligt. Det riktas emellertid också kritik, eller snarare ifrågasättande synpunkter, mot att området inte ska ha någon detaljplan i fortsättningen. Jag tänkte skissa några av dessa tankar och synpunkter som kom fram under det digitala samrådet och även från telefonsamtal och mail som jag har fått från boende i Nordkroken. (Och som faktiskt är orsaken till att jag överhuvudtaget bestämde mig för att sätta mig in i frågan.)

Även om upphävandet av detaljplanen, och de följande enskilda prövningarna, underlättar för kommunen på flera sätt gör samtidigt avsaknaden av en detaljplan att kommunen avhänder sig ett verktyg för planerad utveckling. En fördjupad översiktsplan (FÖP) styr den framtida utvecklingen i en riktning som kommunen och invånarna anser vara önskvärd. Detaljplanen bestämmer sedan, utifrån FÖP:en (som i sin tur är en fördjupning av översiktsplanen, ÖP), hur mark- och vattenområden får användas och bebyggas. Detaljplanen är juridiskt bindande. (Det håller just nu på att utarbetas en fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön. Det står i underlaget inte särskilt mycket mer om detta område än att det riskerar att översvämmas.)

En detaljplan med alla krav för bostadsbyggande “inritade” och specificerade gör att fastighetsägarna, och presumtiva köpare, vet precis vad som gäller för nybygge, ombygge, renoveringar osv. Det är en trygghet, samtidigt som det också garanterar att alla blir behandlade lika utifrån samma förutsättningar. Avgöranden i varje enskilt fall, som nu blir fallet, där den ene får bygglov medan den andre får avslag, kan leda till motsättningar och möjligtvis även till misstankar om t ex vänskapskorruption.

Utan en detaljplan kommer området antagligen att stagnera. Det kommer inte att byggas mer, fler människor kommer inte att kunna flytta dit. De byggnader som finns, de finns. Och på de tomter som det inte finns några hus, så kommer det inte heller i framtiden att finnas några. Området kommer att fortsätta se ut ungefär som det ser ut nu och som det har gjort många år tillbaka i tiden. Det enda som kanske skulle kunna hända, det är att de fastighetsägare som har stora tomter skulle kunna bygga nya fina hus. Stora tomter ger större möjligheter att säkra husen för översvämningar. På de små tomterna kommer de små gamla husen att stå kvar. Och det är egentligen inte heller rättvist.

Nordkroken skulle med en planering, och vilja, säkerligen kunna utvecklas och få plats med betydligt fler invånare. Området är attraktivt. Vänern ligger ett stenkast ifrån liksom Halleberg. Det finns natur runt hörnet och kollektivtrafiken går alldeles bredvid. Och blir det fler invånare så skulle allmän service kunna växa fram.

Det skulle också kunna bli ordning i området. Som det är nu så är det ganska “rörigt”. Vägar har “anlagts” spontant, liksom diken, bryggor, stugor och uthus – och mycket utan att först fråga om lov. Upphävandet av detaljplanen kommer att slutgiltigt fastställa denna röra.

Kommunen är markägare i området. I den egenskapen skulle kommunen också, särskilt tillsammans med en detaljplan, kunna få igång en utveckling.

Kommunen skulle kunna jobba för och skapa en levande föreningsförvaltning av själva stranden. Många efterfrågar t ex småbåtshamn, sanitet (enligt tjänstemännen på samrådet skulle det byggas toaletter på badplatsen under 2021) och säkerhet för strandbad och friluftsliv, vackra stråk för promenader och cykling. Som markägare skulle kommunen även kunna driva igenom en rättvis och juridiskt fungerande vägsamfällighet för hela det strandnära Nordkroken. Och varför skulle inte VänersborgsBostäder kunna bygga på den kommunala marken vid den stora parkeringsplatsen? Det rör sig om så mycket mark, att kommunen faktiskt skulle kunna utveckla ett helt litet bostadsområde.

Det är några av de synpunkter jag har fått till mig under de senaste dagarna. (Vem vet, det kanske kommer flera efter dessa bloggar…) Men ett problem är väldigt speciellt och pockar på en omedelbar lösning.

Är 2017 ordnades det med kommunalt avlopp i området, efter krav från Länsstyrelsen. De flesta fastigheter anslöts till en kostnad på upp mot 200.000 kr per fastighet. Även fastigheter där det inte fanns någon byggnad fick en anslutningspunkt. Tanken var naturligtvis att det skulle byggas vid ett senare tillfälle och då skulle huset anslutas. Även dessa fastighetsägare fick betala 200.000 kr. Det gällde också fastighetsägare med hus men som tänkte ansluta t ex badrummet till kommunens VA vid en senare tidpunkt.

Och nu upphävs detaljplanen och fram till att detta beslut vinner laga kraft kommer, enligt plan- och bygglovschef Annika Karlsson, inga bygglov att beviljas. Och sedan blir det andra översvämningsnivåer som gäller vid bygglov…

Med andra ord, det finns alltså fastighetsägare som har betalat 200.000 kr för en anslutningspunkt till kommunens avlopp som inte kommer att kunna använda det. De har betalat en mycket hög avgift, och dessutom månadsavgifter, för en kommunal tjänst som de inte kan använda. Och orsaken är, eller kan i varje fall bli, att kommunen helt utan förvarning upphäver detaljplanen och sätter ett stopp tills vidare för nya bygglov.

Det är inte mer än rätt att dessa fastighetsägare får pengarna tillbaka, i varje fall om de inte beviljas bygglov så att de kan ansluta sig inom en nära framtid. Enligt tjänstemännen på samrådet återbetalar kommunen inga pengar. Jag förstår att tjänstemännen inte kan lova något på rak arm och att det är politikerna som måste ta tag i denna fråga. Politikerna måste besluta att ingen ska behöva betala för kommunala tjänster som kommunen själv ser till att de inte går att utnyttja.

Allt annat vore absurt.

Det kom en kommentar från “Pontus” på den förra bloggen (se här). “Pontus” skriver:

“Även intressant om bygglovchefen sa att inga bygglov kommer beviljas, har hon delegation på avslag eller anstånd? Man gör inte ett beslut för hela området om anstånd utan på varje ansökan, samt motiverar för just den…”

Det är alltså byggnadsnämnden som fattar beslut om “anstånd” och besluten fattas i varje enskilt fall, och inte för ett område i sin helhet. Vad jag förstår så menar “Pontus” att bygglovschefen inte har delegation att fatta dessa beslut.

Till sist några ord om dagvattensituationen i området. Det är ju lite kaos på den här fronten, det finns t ex diken som genom åren grävts av privatpersoner.

Det gjorts flera utredningar om dagvattnet. De senaste två ligger till grund för en samrådshandling, inklusive miljöaspekter, som en miljökonsult färdigställde den 28 februari i år. Det är denna handling, tillsammans med ansökan, som enligt VA-chefen Daniel Larsson (citerat från ett mail):

“kommunens juridiska ombud ska lämna in till mark och miljödomstolen.”

Samrådshandlingen är, fortfarande enligt VA-chefen, inte offentlig:

“När den lämnas in blir den offentlig. Jag vet tyvärr inte statusen på ansökan då fokus har varit på pandemin de senaste två månaderna.”

Alla intresserade får ge sig till tåls innan handlingen kan studeras…

Mina åsikter? Vad jag tycker om:

“upphävande av byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken.”

Jag vet inte riktigt. Som politiker kan jag konstatera att det ligger mycket i argumenten från båda sidor. Samtidigt känns ett upphävande lite som att kommunen kapitulerar inför en planering och en uppgift som är komplicerad. Och att man följaktligen lämnar Nordkroken åt sitt öde.

Som en boende på Nordkroken lite filosofiskt skrev till mig i ett mail:

“Juridiken bollar ofta med ett begrepp som stavas ”skälighet”. Det är nu en sak att de förtroendevalda kan välja att driva fram NYA planbestämmelser. Då är det skäligt att kräva ansvar. Mindre skäligt är att de ska bära ansvar för ”underlåtenhet” att INTE avskaffa en plan som de tycker är föråldrad.”

Det blir att fundera ytterligare. Å andra sidan sitter jag inte i byggnadsnämnden och kommer därför inte heller att vara med och besluta…

Den som vill veta mer om planerna för Nordkroken kan redan nu på söndag, den 17 maj mellan kl 14.00-16.00, möta och samtala med representanter för byggnadsförvaltningen. På kommunens hemsida (se här) står det att mötet är vid parkeringsområdet vid Sikvägen i Nordkroken. Vi kanske ses.

Anm. Den första delen av denna blogg kan du hitta här: “Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser”.

Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser

12 maj, 2020 2 kommentarer

Igår debuterade jag – som deltagare på ett digitalt möte. Med hjälp av appen Microsoft Teams i mobiltelefonen deltog jag hemifrån tillsammans med 23 andra. Det var miljö- och byggnadsförvaltningen som ordnade ett samrådsmöte med anledning av:

“upphävande av byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken.”

Mötet höll på i nästan 1,5 timme, och det utan något tekniskt strul(!). Det var lätt att koncentrera sig, kanske mest beroende på att det gick att se ”föreläsarna”. Jag märkte dock efter ”sändningen” att krafterna hade sinat – jag var tämligen trött. Men det kan också ha berott på åldern…

Planarkitekterna Alexandra Swahn och Pål Castell redogjorde för förvaltningens förslag och dess konsekvenser. De svarade också på frågor. Och allt fungerade perfekt och mycket smidigt. (Du kan hämta alla handlingar etc i ärendet på kommunens hemsida – klicka här!)

Miljö- och byggnadsförvaltningen vill upphäva en byggnadsplan helt och delar av en annan. (Byggnadsplan är en gammal beteckning på detaljplan.) Det finns flera orsaker till upphävandet, men till en av dem är undertecknad vänsterpartist medskyldig.

Förvaltningen skriver i sitt underlag till byggnadsnämnden den 5 juni 2019:

“Byggnadsnämnden har tidigare avslagit en bygglovsansökan med hänvisning till översvämningsrisken men då beslutet överklagades fick sökanden rätt och kommunen tvingades bevilja bygglov…”

Läsare som har följt min blogg länge påminner sig kanske “Arne” och hans kamp för bygglov. (Se “Arne fick bygglov!” – i bloggen finns också länkar till alla andra bloggar om “Arne”, det blev ju några stycken, och byggnadsnämndens presidiums “kamp” mot mitt bloggande…) De av er som har varit med ännu längre, ända sedan 2013, kan nog också dra er till minnes ett antal bloggar om Andersson… (Se “Andersson ger sig inte!”.) Både “Arnes” och Anderssons hus ligger på det område som samrådet handlade om igår.

Den 18 juni förra året beslutade Vänersborg byggnadsnämnd att ge:

“förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till upphävande av byggnadsplan nr 287, för del av Nordkroken.”

Nordkroken ligger, för er som inte vet, vid Vänerns strand norr om Vargön, alldeles vid foten av Halleberg. Här ligger också en av kommunens finaste badstränder. Planområdet omfattar till stor del fritidshusbebyggelse. Flertalet tomter är bebyggda, men det finns också privatägda obebyggda fastigheter i området. Även kommunen äger några obebyggda fastigheter. 

Efter byggnadsnämndens beslut satte förvaltningen igång arbetet. Igår var det alltså ett samrådsmöte. Det är för övrigt samma process med att upphäva en detaljplan som att besluta om en ny.

De rödmarkerade områdena nedan är de områden i detaljplanerna som byggnadsnämnden vill upphäva:

I det svartmarkerade området, längst upp till höger, finns det en annan detaljplan som inte berörs av det kommande beslutet. Mellan de båda detaljplaneområdena ser vi “cirkulationsplatsen” och området ner till stranden. Där för övrigt Trollhättan vill placera en pumpstation. (Se “Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna”.) Detta upphävningsbeslut har emellertid inget med Trollhättans planer att göra. I detta område gäller fortfarande byggnadsplan 287.

Samrådshandlingen inleds med en sammanfattning, som jag återger i sin helhet:

“Stora delar av byggnadsplan nr 287 för del av Nordkroken upphävs (antagen 1977). Dessutom upphävs de kvarvarande delarna av byggnadsplan nr 173 för Nordkroken (antagen 1940). Det innebär att planernas regleringar försvinner för de områden som ingår i upphävandet. Bland annat omfattas all kvartersmark. I de områdena får istället varje ärende som rör byggnation, marklov, fastighetsgränser med mera avgöras i lovprövning eller fastighetsförrättning utifrån platsens förutsättningar. I vissa fall kan det innebära ökade möjligheter till byggnation. I många fall, till exempel där risken är stor för översvämning i framtiden, kan det innebära att tidigare byggrätter istället försvinner. Det främsta syftet med upphävandet är att ge byggnadsnämnden möjlighet att bedöma lämpligheten till byggnation utifrån förutsättningarna för varje enskild plats.”

Det starkaste skälet för byggnadsnämnden att upphäva byggnadsplanerna är alltså att kommunen då får större möjligheter att bedöma lämplig markanvändning i varje enskilt fall. Den nuvarande detaljplanen (byggnadsplan 287) ger rätt till byggnation på platser som riskerar översvämning (jfr “Arne”):

“I och med upphävandet kommer varje enskilt ärende att prövas i bygglov, marklov eller fastighetsförrättning utifrån platsens förutsättningar.”

Förvaltningen presenterade ett antal konsekvenser av att upphäva byggnadsplanerna. Som första konsekvens var att:

“byggrätter försvinner”

Under denna rubrik stod det:

* “bedömning görs i bygglovsprövning”
* “flexibelt inför förändrade krav och nivåer
“Översvämningsprogrammet (2014) +46,96”
“SMHI/LST (2018) +47,81”

Det betyder att tomter som tidigare kunde bebyggas enligt detaljplanen, som t ex “Arnes hus”, nu kommer att ha svårt att få igenom bygglov. Och det på grund av översvämningsriskerna.

Det blev en del prat om översvämningsriskerna. Tjänstemännen var mycket osäkra på vad som skulle gälla. De var tämligen säkra på att kraven på nivåer skulle komma att höjas, men hur mycket var ett frågetecken. Det höll på att utredas var deras besked. Och så är det, den 9 mars presenterades en projektplan för revidering av Översvämningsprogram 2014. Enligt tidplanen beräknas arbetet avslutas i december 2021. (Du kan ladda ner projektplanen här.) Det innebar med andra ord att tjänstemännen inte heller kunde ge några tydliga besked om vilka fastigheter som inte skulle kunna bebyggas. Dessutom går det ju att höja mark och vägar eller bygga på ett sätt så att en översvämning klarades av menade tjänstemännen – vilket gjorde det ännu osäkrare om vem som i framtiden kunde få bygglov, eller inte.

Och det ledde på sätt och vis till konsekvens 2, nämligen att:

“byggmöjligheter tillkommer”

Med samma underrubriker som tidigare:

* “bedömning görs i bygglovsprövning”
* “flexibelt inför förändrade krav och nivåer

Byggnader skulle med enskilda bedömningar av varje individuellt objekt också kunna innebära att det skulle kunna bli möjligt att bebygga en tomt som tidigare inte uppfyllde kraven i detaljplanen. Tvärtom mot den första konsekvensen alltså.

Det nämndes i det här sammanhanget även att den nuvarande detaljplanen innehåller en hel del andra regler, t ex att huvudbyggnaden måste ligga på en bestämd plats på tomten, att den får vara max 60 kvm och att endast en våning får byggas. Ett upphävande av planen skulle öppna för möjligheterna att bygga både högre, större och annorlunda.

Den tredje konsekvensen handlade om strandskyddet.

Strandskydd kommer att inträda när detaljplanen upphävs. I det blå området inträder strandskydd.

Strandskyddet inträder 100 m från strandlinjen, men dispenser kommer att vara möjliga menade förvaltningen på grund av att flera tomter var både avskilda och redan ianspråkstagna. Strandskyddet kommer också att påverka möjligheterna till bygglovsbefriade åtgärder, som t ex attefallshus och friggebod.

Förvaltningens sammantagna bedömning var emellertid att:

“byggnadsplanens mycket begränsade byggrätter innebär striktare restriktioner för vad som kan byggas än vad strandskyddet gör.”

Det var det mesta av information som gavs på samrådet igår. Det blev en del frågor och några hade avvikande synpunkter. Men jag återkommer till dem i en senare blogg. Däremot tänkte jag komplettera kommunens avsikter och syn med några konstateranden i samrådshandlingen och som inte nämndes igår.

Samrådshandlingen konstaterar att byggnadsplan 287 till stora delar inte är genomförd. Detta gäller framför allt allmän platsmark markerade som grönområden. Men när planen nu upphävs försvinner detta hinder för byggnation och på flera platser kan markägare nu bygga hus på dessa tidigare allmänna platser.

Förvaltningen tror att upphävandet kommer att bidra till omvandling från fritids- till helårsboende, i varje fall i de områden där förutsättningar för bygglov finns. Upphävandet öppnar också möjligheten för nya avstyckningar.

Deltagarna på gårdagens samråd fick också det klara och tydliga beskedet av plan- och bygglovschef Annika Karlsson att det inte kommer att beviljas några bygglov i området fram tills dess att detaljplanen upphävs. Det är typ ett moratorium i området.

Tidplanen för upphävandet ser ut så här:

  • Samråd i april-18 juni 2020.
  • Utifrån synpunkterna så kan ytterligare utredningar eller ändringar behöva göras.
  • Efter eventuella omarbetningar kommer förslaget att skickas ut på granskning, preliminärt okt-nov 2020.
  • Beslut om upphävande kan tas av byggnadsnämnden efter genomförd granskning, preliminärt i januari 2021.
  • Upphävandet av planen vinner laga kraft tre veckor efter beslut om antagande om det inte blir överklagat.

Det finns en del synpunkter mot att upphäva detaljplanerna och också om vissa konsekvenser, särskilt kring VA-frågan. Men jag återkommer.

Anm. Den andra delen av denna blogg kan du hitta här: ”Detaljplan upphävs på Nordkroken 2: Kritik och VA”.

KS: Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna

26 april, 2020 Lämna en kommentar

Coronatider eller inte, politiken i Vänersborg rullar vidare. På onsdag sammanträder kommunstyrelsen.

Dagordningen är som vanligt diger. 21 ärenden och handlingar på 438 sidor. Däremot är det bara 5 informationspunkter. Därför räknar ordförande Benny Augustsson (S) med att sammanträdet kan vara klart vid lunch. Det är ju nästan aldrig några politiska diskussioner i kommunstyrelsen…

Så här ser onsdagens dagordning ut:

Ibland undrar jag om det är tänkt att de som inte kan närvara på sammanträdet ska läsa igenom handlingarna. Ja, kanske de som är invalda som ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen. De får ju ett årsarvode på 32.604 kr (=2.717 kr/mån). (Det här var 2019, arvodet är uppräknat nu “utifrån en sammanvägning av de kommunanställdas löneutveckling”.) Enligt reglerna, “Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda”, ska årsarvodet ersätta för bland annat inläsning av handlingar. Vi som är ersättare får inte detta arvode. Inte heller om vi ersätter en ordinarie ledamot som t ex har blivit sjuk.

Jag undrar förresten hur kommunen tänker agera i Coronans tidevarv. Ledamöter är sällan sjuka i dessa tider, det är nog snarare så att de är rädda för att bli det. I reglerna står det nämligen:

“Om förtroendevald med årsarvode inte kan utföra sitt uppdrag på grund av annan anledning än sjukdom, under en sammanhängande tid som överstiger två månader, ska avdrag ske från arvodet.”

Det är hur som helst tydligen inte meningen att ersättare i kommunstyrelsen som inte kan närvara på ett sammanträde ska läsa handlingarna. Och med de orden skulle denna blogg kunna sluta här… Men jag är som alltid oppositionell och olydig. Jag har läst handlingarna ändå!

Fem ärenden på onsdagens sammanträde har med vatten och avlopp att göra. De två första med bara vatten.

Gunnar Lidell (M) har upptäckt att det finns ett vattenskyddsområde vid Elgärde i Frändefors. Trots att vattentäkten är “både avslutad och borttagen”. Skyddsområdet har alltså inte längre någon funktion. Lidells yrkande i motionen är därför att vattenskyddsområdet vid Elgärde upphävs.

Det tycker alla andra i kommunen också. Förslaget är därför att kommunfullmäktige ska skicka en begäran till Länsstyrelsen om att fixa detta.

Trollhättans Energi AB (TEAB) vill bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Trollhättan tänker nämligen söka tillstånd för uttag av vatten i Vänern för stadens dricksvattenproduktion. Trollhättan behöver det. Det är viktigt för stadens framtida vattenförsörjning, särskilt när Trollhättan ska växa.

Flera stråkval för vattenledningen har undersökts – se bild nedan.

Den lämpligaste ledningssträckningen anser Trollhättan vara från Nordkroken. Vattenledningen ska då dras härifrån ända till Trollhättans vattenverk i Överby. Ledningen kommer att passera en del känsliga områden, både när det gäller natur- och kulturmiljöer.

I underlaget står det också, vilket låter lite oroväckande:

“Platsen som pekats ut för pumpstationen ligger centralt i området, i anslutning till badplatsen och bebyggelse.”

Pumpstationen föreslås ligga i den röda cirkeln på bilden, alldeles nedanför vändplatsen. Och när man ser ett exempel från underlaget när en sjöförlagd ledning kommer upp på land så blir i varje fall jag tämligen skeptisk, eller snarare avskräckt. (Det finns kanske andra tekniska lösningar än det som visas på bilden, jag vet inte.)

Det finns överlag en mängd frågor kring hela projektet. I det digra underlaget finns det mesta redovisat och här finns också utredningen från Trollhättan. (Du kan hämta hela underlaget till kommunstyrelsens sammanträde här.)

Det finns säkerligen anledning att återkomma till denna fråga senare. (Nu skrevs det ju att också Uddevalla kommun är intresserad av vatten från Vänern via Trollhättans vattenledning. Se TTELA “Grönt ljus för miljardprojekt om framtidens vatten”.) Jag har en känsla av att hela projektet inte är helt okontroversiellt… Här avslutar jag med att återge förslaget till beslut i kommunstyrelsen:

“Kommunstyrelsen
1. anmodar Trollhättans Energi AB (TEAB) att hos Vänersborgs kommun ansöka om planbesked för området som är tänkt för anläggningen på Nordkroken samt marken i anslutning till området.
2. Begär att TEAB till Vänersborgs kommun kommer in med en mer detaljerad redovisning av den tänkta dragningen av vattenledningen till Trollhättans vattenverk då det grova förslag som redovisas passerar känsliga områden samt inte ger möjlighet att utläsa eventuell samdragning av ledningar för Vänersborgs kommun.”

Tre ärenden på sammanträdet handlar om att utöka eller införa verksamhetsområden. Det handlar om att kommunen ska anlägga VA-ledningar mm och att fastigheterna i verksamhetsområdet ska, och måste, ansluta sig. De tre områden som det gäller denna gång är utökat verksamhetsområde i Källeberg 1:6 i Brålanda och i Dyrehög, Källeberg och Tån, också i Brålanda, samt införande av verksamhetsområde i Gaddesanna på Vänersnäs. (Ja, jag vet att det heter Gardesanna, men detta är numera den officiella stavningen – se “Gardesanna: Namnfrågan avgjord!”.)

Det är med andra ord den traditionella kommunala VA-lösningen som gäller och fastigheter kommer inte att få några andra val än att ansluta sig. Det spelar ingen roll om det finns andra alternativa lösningar som är lika bra eller bättre än kommunens. Alla ska med i det kommunala VA-nätet. De flesta fastighetsägare vill emellertid, och det är naturligtvis viktigt att komma ihåg, att kommunen ska upprätta verksamhetsområden och de vill ansluta sina fastigheter till det kommunala VA-nätet. Men, och det är naturligtvis också viktigt att komma ihåg, det finns de som varken vill eller behöver. Se bara på Solvarm i Sikhall.

Det är två av fastigheterna, Dyrehög och Tån, som har ansökt om enskild avloppsanläggning. Det har miljö- och hälsoskyddsnämnden avslagit. Efter överklagan från fastighetsägarna har även Länsstyrelsen avslagit ansökningarna.

Länsstyrelsen skrev att de sökta avloppsanläggningarna:

“inte uppfyller hög skyddsnivå för hälsoskydd med hänsyn till närheten till grundvattentäkten.”

Det kan jag inte uttala mig om, men det stämmer säkert. Däremot skrev Länsstyrelsen också:

“Anslutning till en kommunal va-anläggning utgör som regel den miljömässigt mest lämpliga lösningen för att undvika olägenheter från utsläpp av avloppsvatten.”

Och det kan man diskutera… (Jag har skrivit en hel del de senaste åren om VA – se här eller här.)

Det hela är även intressant utifrån kommunfullmäktiges senaste beslut angående Bergagården… 

“fullmäktige förespråkar en upprustning av den befintliga lokala avloppsanläggningen med infiltration.”

Var finns den kommunala logiken?

Fastighetsägarna på Gardesanna, och i de flesta fall handlar det om sommarstugeägare, har haft problem med kommunen och VA-frågan i många, många år. Kommunen har ansett att VA-frågan inte har varit några problem, och därför inte velat inrätta något verksamhetsområde. Samtidigt som kommunen har nekat fastighetsägare att ordna vettiga enskilda lösningar. Fastighetsägarna har varit i något slags moment 22.

Jag har faktiskt skrivit två bloggar om VA-frågan på Gardesanna. Det var på våren 2014. Då krävde Länsstyrelsen att Gardesanna skulle bli ett verksamhetsområde, men kommunen “stretade emot”. Det är faktiskt intressant att läsa kommunens negativa inställning till verksamhetsområde. Kommunen hade väldigt många argument för att inte bygga ut det kommunala VA-nätet på Gardesanna. (Även undertecknad hade en något annorlunda på den tiden än nu.) (Se “Gardesanna – också en del? (1/2)” och “Gardesanna – också en del! (2/2)”.)

Länsstyrelsen förelade till slut, den 25 juni 2015, Vänersborgs kommun att för en del fastigheter:

“bestämma verksamhetsområde för spillvatten och tillse att behovet senast den 31 december 2021 tillgodoses genom en allmän va-anläggning.”

Förslaget till det kommunala verksamhetsområdet Gaddesanna-Anundstorp ser ut så här:

Hur stämningarna är ute på Vänersnäs återstår att se. Min känsla är att allt inte kommer att löpa helt smärtfritt. Det gäller både VA-nätet och att fastighetsägare vill bygga och bygga ut på sina tomter. Men än syns inga sådana problem, eller utmaningar, i underlaget. Det står istället:

“Projektering av båda nyttigheter är till viss del klar, vissa markupplåtelseavtal är tecknade och kontakt med markägare pågår. … I nuläget finns inte heller några omständigheter som ger anledning att befara att utbyggnaden av den allmänna va-anläggningen inte ska vara klar inom förelagd tid, d.v.s. den 31 december 2021.”

Kommunstyrelsen har många fler ärenden på sitt bord på onsdag. Men det återkommer jag till.

Arne fick bygglov!

31 oktober, 2017 1 kommentar

nordkroken2017_1För några veckor sedan upphävde Länsstyrelsen byggnadsnämndens beslut (se ”Arne får rätt av Länsstyrelsen!”) att inte ge ”Arne” bygglov ute på Nordkroken:

”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och lämnar ärendet åter till nämnden för fortsatt handläggning.”

bygglovIdag hade byggnadsnämnden sammanträde. Det var första gången sedan Länsstyrelsens dom. Och nu var frågan hur byggnadsnämnden skulle fortsätta handläggningen… Skulle nämnden hitta på något annat sätt att stoppa ”Arnes” byggnadsplaner? Eller skulle Länsstyrelsens dom till och med överklagas?

Det blev ett slags antiklimax. Det blev inget av det. Redan igår måndag fick nämligen ”Arne” ett brev med den enkla formuleringen:

”Byggnadsnämnden ger bygglov”

byggnadsmoteDet var tjänstemannen som hade handlagt ärendet som fattade beslutet om bygglov på delegation. Ärendet ”Arne” var alltså inte uppe på byggnadsnämndens sammanträde för beslut idag – ledamöterna fick bara reda på att bygglov redan hade beviljats.

Och det var ju i och för sig ett bra antiklimax, eller klimax. Det är synd bara att inte detta beslut fattades från början. Då hade ”Arne” sluppit allt bråk med all den kraft, tid och energi som detta har inneburit.

juridikMen jag kan inte låta bli att undra över varför en dom som olagligförklarar byggnadsnämndens beslut inte måste tillbaka till samma byggnadsnämnd och resultera i ett nytt beslut. Men juridikens vägar är outgrundliga, jag förutsätter att positiva bygglov, som ”Arne” trots allt fick, till slut, kan hanteras så här. Fattas på delegation alltså.

Det var emellertid synd att byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen inte drog några slutsatser eller lärdomar av ”fallet Arne” – lärdomar och slutsatser som vänersborgarna hade kunnat läsa om i något protokoll eller i någon handling.

Fast slutsatser kanske har dragits av politiker och tjänstemän lite mer internt… Eller av politiker eller tjänstemän…vargen_kommer Vad vet jag… Det sägs i varje fall att politiker och tjänstemän inte riktigt hade samma åsikter om några ärenden på dagens sammanträde… Och att argument om ”arbetsmiljö och förtroende för tjänstemän” återigen hade vädrats… (Det är, som sagt, inte bara när det gäller mitt bloggande som sådana argument framförs…)

byggn_2ordfJag vet inte heller hur byggnadsnämnden tänker hantera skrivelsen om mitt bloggande, som författades av ordförande Bo Dahlberg (S) och vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) och som hela nämnden ställde sig bakom. (Vänsterpartiets representant Pontus Gläntegård var inte närvarande.) Skrivelsen är ju redan skickad till fullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S), så det måste vara svårt att ta tillbaka den. Och vad tänker sig Dahlberg och Wendel att Ljunggren, eller kommunfullmäktige, ska göra nu närhalloween_JO Länsstyrelsen har sagt sitt i det konkreta ärendet? Och det talar ju inte direkt till Dahlbergs och Wendels fördel…

Men ”fallet Arne” är faktiskt inte riktigt avslutat. Så här på Halloween kan jag konstatera att den JO-anmälan som ”Arne” har lämnat står fast.

PS. OBS! ”Arnes” JO-anmälan avslogs utan motivering. (1/11)

……..

Här följer mina bloggar om ”Arnes” ärende:

Här följer blogginläggen om Bo Dahlbergs (S) och Lena Eckerbom Wendels (M) skrivelse:

%d bloggare gillar detta: