Arkiv

Archive for the ‘Kommunfullmäktige 2021’ Category

KF 3 (12/5): VA Vänersnäs

9 maj, 2021 1 kommentar

De flesta ärenden som kommunfullmäktige ska avgöra nu på onsdag kan du läsa om i mina två föregående bloggar, se “KF 1 (12/5): Revisorer, covid och arvoden“ och “KF 2 (12/5): NÄRF, mutor och SD-motioner”. Det ärende, eller egentligen två, som jag ska ta upp i dagens blogg har jag också skrivit om tidigare, faktiskt vid flera tillfällen. Därför ska jag försöka att inte upprepa mig, inte alltför mycket i varje fall. (Se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)”, “KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)” och “KS: Ja till VA Vänersnäs”.)

Vänersborgs kommun har blivit ålagd av Länsstyrelsen att åtgärda VA-situationen på Gardesanna. När de kommunala VA-ledningarna ska dras dit så tänker kommunen ansluta fastigheterna som ligger längs ledningarna på väg till Gardis. Ju fler fastigheter som kan anslutas desto större intäkter för kommunen och “VA-kollektivet”. Och i det läget är det tämligen ointressant om fastigheterna behöver en kommunal VA-anslutning eller inte. Eller om miljön tjänar på det. Eller om fastighetsägarna vill ansluta sig…

Ekonomin är orsaken till att kommunfullmäktige på onsdag föreslås besluta att införa två verksamhetsområden i Grytet, Hallby Mitt och Änden på Vänersnäs.

Det har framkommit en del ny information sedan jag skrev bloggarna om Vänersnäs.

Det var, har jag fått reda på, en större kontroll och inspektion av de enskilda VA-anläggningarna i de aktuella områdena för bortåt 10 år sedan. Flera fastighetsägare fick förelägganden och var tvungna att investera i nya enskilda VA-anläggningar. Och det var säkert helt befogat. Avloppsanläggningar ska självklart vara fullgoda och reningskraven uppfyllda. Eller som det står i lagen om allmänna vattentjänster (LAV), 9 §:

“enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Eller i Miljöbalken 9 kap 7 §:

“Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.”

Det är viktigt att notera att de båda lagarna inte föreskriver att de enskilda anläggningarna ska vara t ex bättre än den kommunala avloppsreningen.

VA-anläggningarna i de tänkta verksamhetsområdena fungerar efter 10 år fortfarande som de ska. Och de ska kunna fortsätta att göra så i ytterligare kanske 20 år. För det förhåller sig faktiskt på det viset att inga av anläggningarna i de aktuella områdena är utdömda. Och att då betala omkring 200.000 kr (exklusive arbeten på den egna tomten och fastigheten) är en stor, betungande och helt onödig kostnad. Till det kommer ytterligare ca 3.000 kr i årsavgift, avgifter som för övrigt ska höjas med 8%, och kanske ytterligare lika mycket varje år de kommande åren.

De är alltså tänkt att fastighetsägarna ska betala dessa kostnader till kommunen, fast de inte behöver någon anslutning. För fastighetsägarna på Vänersnäs är det bortkastade pengar.

Det kan också tilläggas att om den enskilde fastighetsägaren har en anläggning som är 10 år eller äldre så får hen ingen ekonomisk kompensation av kommunen. Det skulle även bli betydligt billigare för en fastighetsägare med en utdömd VA-anläggning att investera i en ny enskild anläggning än att ansluta sig till det kommunala VA-nätet.

På tal om lagen om allmänna vattentjänster. Jag stöter rätt som det är på politiker som tror att lagen på något sätt föreskriver att alla måste ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Och nu har jag hört det igen. Men så säger inte lagen.

En gång till. (Se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)”). LAV 6 § säger:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen
1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.”

Vad stod det?

“Om det med hänsyn till…”

“Om…”

Det behöver faktiskt inte inrättas några verksamhetsområden i  områdena för människors hälsa eller miljöns skull.

Lagen säger inte heller att alla fastigheter måste ingå i ett verksamhetsområde eller att alla fastigheter ska tvingas ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Men jag vet också att kommunen vid tidigare tillfällen har fört ett ytterst spetsfundigt juridiskt resonemang för att hävda detta. Men då måste man bortse från 9 § i LAV:

“Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

James Bucci (V), som känner till de planerade verksamhetsområdena bättre än jag, påstod att alla fastigheter i de två områdena ingick i kommunens verksamhetsområden, även de som ligger långt ifrån varandra. Naturligtvis litade jag på Bucci men jag åkte ändå ut till Vänersnäs. Bara för att konstatera att Bucci hade rätt.

Det är svårt att på plats se hur varje berörd fastighet är att betrakta som en del av en samlad bebyggelse/större sammanhang. Det är ju de begreppen som används och som styr hur verksamhetsområden ska utformas. (Jag återkommer strax till detta.)

Det kan konstateras att kommunens kommunikation med de boende har varit obefintlig. De boende i områdena har bara fått ett brev som meddelar att kommunen tänker bilda ett verksamhetsområde för VA på Vänersnäs. I brevet står det:

“Med hänsyn till fastighetsantalet i föreslagna verksamhetsområden, 21+32 fastigheter, rör det sig om ett sådant större sammanhang som avses i 6§ i lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Sammanfattningsvis får det s.k. hälsoskyddskriteriet i 6 § LAV anses uppfyllt. Verksamhetsområde för avlopp (spillvatten)/vattenförsörjning ska därmed inrättas.”

Kommunens formuleringar är så förenklade, och tendentiösa, att de blir missvisande, och felaktiga. Jag har ju tidigare citerat 6 §, så det är bara att själv jämföra. Skulle hälsoskyddskriteriet vara uppfyllt bara för att det finns fastigheter i området? Nää kommunen… Och varför hänvisas inte till 9 §?

Vidare bortser “större sammanhang” (i citatet ovan) från att det i den vedertagna definitionen, liksom i kommunens egen, också alltid handlar om avstånd mellan husen. Det låtsas kommunen inte om. Som kommunen uttrycker det i brevet kan vilka områden som helst bli verksamhetsområden…

Jag får en bitter eftersmak efter att ha läst brevet… Vad är det egentligen för “information” som kommunen delger sina invånare? Det snällaste man kan säga är att den i varje fall inte är objektiv.

I brevet står i och för sig några namn med telefonnummer och epostadresser, men inget om att t ex “höra av sig om man har några frågor eller synpunkter”… Istället uppmanas vänersnäsarna att överklaga beslutet om de anser att:

“kommunen har överträtt sina rättigheter eller fattat ett beslut i strid mot gällande regler…”

Det är inte så här som kommunen påstår att de vill att förhållandet mellan politiker/tjänstemän och kommunens invånare ska se ut. I alla dokument, inriktningsmål, förväntade resultat och allt vad det heter pratas det vitt och brett om att invånarna ska ha inflytande. Och i Förvaltningslagen 25 § står det att:

“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”

Om fullmäktige fattar beslut om verksamhetsområden på onsdag visar sig allt fagert tal om demokrati vara just, bara – fagert…

Vänsterpartiet tänker agera på samma sätt i ärendet som vi gjorde i kommunstyrelsen. (Se KS: Ja till VA Vänersnäs). Vi ska i första hand yrka på återremiss, dvs att förslaget skickas tillbaka för ytterligare utredning, och i andra hand på avslag. Om vårt avslag skulle röstas ner tänker vi reservera oss skriftligt.

Jag hoppas att andra ledamöter och partier ska ta sina förnuft till fånga och begära att kommunen åtminstone för en dialog med de berörda innan beslut.

KF 2 (12/5): NÄRF, mutor och SD-motioner

8 maj, 2021 1 kommentar

Kommunfullmäktiges sammanträde på onsdag börjar med två föredragningar av tre revisorer. Det skrev jag om i min förra blogg. (Se “KF 1 (12/5): Revisorer, covid och arvoden“.)

Kommunfullmäktige ska sedan godkänna NÄRF:s (Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) årsredovisning för 2020. Dessutom ska förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet. Och det är inga problem. Min uppfattning är att NÄRF sköts mycket bra nu för tiden och att det är ordning och reda på det mesta, ja kanske till och med på allt. Det är annat än hur det var för några år sedan… (Se “Avgå Bo Carlsson!”.)

Två ärenden handlar om om- och tillbyggnaden av Lunddalas äldreboende. Det är två mer “formella” punkter, vem som ska underteckna avtal och om utökad borgensram. Det står i och för sig i ett av besluten också att:

“Kommunfullmäktige beslutar att ställa sig positiv till om- och tillbyggnad av Lunddala äldreboende.”

Och det är naturligtvis ingen som är emot detta. Det nya äldreboendet blir fantastiskt bra tror jag. Däremot framförde jag en del synpunkter i kommunstyrelsen om att “kompromissen” mellan Lunddalas framtida arkitektur och utseende (enligt ritningarna) och grannarnas rättmätiga intressen kunde ha lösts på ett annorlunda och bättre sätt. (Se ”Detaljplanedilemma 1: Lunddala”.)

Sedan är det dags för kommunfullmäktige att anta “Policy mot korruption, mutor och jäv”. Ärendet är inte föranlett av någon speciell händelse (tror jag), utan en kommun måste helt enkelt ha regler kring sådant här. Eller som det beskrivs i underlaget:

“Policyn och riktlinjen ska utgöra ett stöd för anställda och förtroendevalda i utövningen av uppdrag för att förebygga och visa på innebörden i begreppen kring vad som faller inom de olika begreppen korruption, mutor och jäv.
Korruption och oegentligheter kan förutom att ge ekonomiska konsekvenser för kommunen, påverka synen på tjänstepersoner och förtroendevalda samt kommunens anseende. I förlängningen kan legitimiteten för demokratin och det politiska systemet påverkas.”

Visst förekommer det med all sannolikhet oegentligheter i Vänersborgs kommun, varför skulle Vänersborg vara ett undantag? Men oegentligheter är naturligtvis inget som uppmuntras eller legitimeras av politiker eller andra. Och jag måste nog säga att korruption och mutor inte tycks vara något större problem i Vänersborg. Det skulle väl i så fall vara att det ibland förekommer rykten om ”vänskapskorruption” och att kommunen behandlar folk olika… Men är det typ pengar inblandade, så är nog de ansvariga på kommunen hänvisade till att “visselblåsare” både inom förvaltningarna och, framför allt, bland allmänheten och företagare berättar. Och det hoppas jag att de gör.

Det kan nog vara ett större problem många gånger att många politiker och tjänstemän ser på kommunen och invånarna på fel sätt. De verkar ibland betrakta kommunen, dvs sig själva, som en slags “självständig enhet”, med gemensamt intresse skilt från människorna i kommunen. Det blir “vi och dom” där “vi” naturligtvis alltid har rätt, både demokratiskt, juridiskt och moraliskt. De ser inte, eller vill inte se, att de ska företräda och ge service åt vänersborgarna – att “vi” finns faktiskt till för “dom” och inte tvärtom.

Se t ex på ärendena om verksamhetsområdena på Vänersnäs, som ska upp på kommunfullmäktige, och som jag har skrivit en hel del om, och dessutom återkommer till i nästa blogg. Vänersnäsarna vill inte ansluta sig till det kommunala VA-nätet, men många politiker och tjänstemän ser sig företräda något abstrakt annorlunda, och högre – ett “Vänersborg” som är viktigare än de vänersborgare på Vänersnäs som protesterar.

Ibland kan jag tycka att något politiker i ledande position skulle slå näven i bordet och tala om för vissa förvaltningar och tjänstemän vad deras uppgift egentligen är och varför de har de jobb de har.

Efter denna utvikning återgår jag till fullmäktiges dagordning.

Kommunfullmäktige kommer att bifalla ett medborgarförslag om assistanshund som hjälpmedel. Jag hoppar dock över detta ärende och hänvisar till Lutz Rininslands (V) blogg – se “Föga uppmuntrande”. Läs gärna, Rininsland lyfter både tidsaspekten av behandlingen, som bryter mot kommunens regler kring medborgarförslag, och själva beslutsförslaget.

Kommunfullmäktige ska besluta att en moderat motion om att “Öka tryggheten i Vänersborgs kommun- ett måste!” ska anses vara besvarad. Det betyder att den läggs till handlingarna utan åtgärder.

I kommunstyrelsen var moderaterna nöjda med svaret, vilket förvånade mig. Hur kan man skriva en motion, tänkte jag, och sedan bli nöjd när den läggs till handlingarna? För svaret från förvaltningen var tämligen intetsägande, det var egentligen bara några självklarheter som påpekades – något som motionärerna sannolikt visste, eller borde ha vetat, innan de skrev motionen. Förvaltningen påpekade t ex att man måste utreda vilka brottsförebyggande mål kommunen vill uppnå… Och att det krävs tillstånd för att bedriva kamerabevakning samt att man måste visa att behovet av kamerabevakning väger tyngre än integritetsintresset. Självklarheter men kommunalrådet Henrik Harlitz framförde i kommunstyrelsen, som sagt, att han och moderaterna var nöjda med svaret.

Mathias Olsson (SD) har lämnat in en motion om att:

“berörda nämnder [ges] i uppdrag att komplettera nuvarande projektidéer med omklädningshytter i dokumentet ‘strategi för hållbar strandutveckling i kommunen’.”

Det blev lite fel, det finns t ex inga formella projektidéer. Det som Olsson hänvisar till är bara en slutrapport i ett projekt. Därför ska fullmäktige enligt beslutsförslaget avslå motionen.

I kommunstyrelsen reserverade sig sverigedemokraterna. Jag tror att SD borde strunta i att yrka bifall i kommunfullmäktige och istället formulera en ny motion, som är så att säga är formellt riktig.

Sverigedemokraterna genom Anders Strand har också lämnat in en motion om att “höja språkkraven för anställda och vikarier inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade”. Det är en motion som SD har lagt i flera kommuner. (Jag har dock inte hittat någon som är skriven innan denna motion i Vänersborg.)

SD yrkar i motionen att:

“Kommunen utreder de resursmässiga förutsättningarna för att ge anställda och vikarier med bristande språkkunskaper en utbildning som motsvarar socialstyrelsens rekommendation: svenska som andraspråk på gymnasienivå.”

Det är inte utan att man undrar varför sverigedemokraterna intresserar sig så för “nysvenskar”, och i detta fall deras språkkunskaper. Partiets inställning till invandring och invandrare är ju väl känd och det gör ju inte direkt att man blir mindre misstänksam med syftet med en sådan här motion…

Socialförvaltningen har sammanställt ett mycket sakligt och gediget svar på motionen. I svaret hänvisar förvaltningen till fackförbundet Kommunals rapport “Svenska språket A och O inom äldreomsorgen”, den statliga utredningen “Stärkt kompetens i vård och omsorg” och Socialstyrelsens lägesrapport 2018, “Vård och omsorg om äldre”, där det framkommer att många inom äldreomsorgen har allvarliga språkbrister. 

Socialförvaltningen citerar Kommunals rapport:

“Alla som jobbar i äldreomsorgen ska kunna prata, lyssna, läsa, skriva och ta instruktioner på svenska.”

Kommunal menar å ena sidan att en nationell satsning krävs på komvux och SFI och å den andra att det är arbetsgivarens ansvar att skapa rätt förutsättningar för språkutvecklande arbetsplatser:

“Arbetsgivare får inte låta personer som inte kan språket arbeta självständigt, utan handledning och utbildning i svenska. De med otillräckliga språkkunskaper måste få studera svenska på arbetstid.”

Kommunal menar att bra språkkunskaper ökar omsorgskvaliteten och patientsäkerheten. Socialförvaltningen skriver i utredningen:

“Idag är ett krav för en fullgjord examen till undersköterska, att den studerande har godkänd svenska dvs. svenska 1/svenska 1 som andraspråk på gymnasienivå.”

Det ställs dock inte samma krav på språkkunskaper för vikarier/vårdbiträden skriver förvaltningen. Det skulle göra att det blev svårt att t ex få tag i vikarier under semesterperioderna.

I utredningen framgår det också att socialförvaltningens personalspecialister är väl medvetna om betydelsen av att kraven på språkkunskaper upprätthålls. De känner också till de problem som kan uppstå när språkkunskaperna brister.

Socialförvaltningen försöker slutligen sig på ett försök till den kostnadsberäkning för utbildning av vårdbiträden/vikarier till svenska 1 svenska 1 som andraspråk på gymnasienivå som motionen efterlyste. Och det visar sig att det skulle bli dyrt… Väldigt dyrt…

Socialchefen skriver i den samlade bedömningen att:

“socialförvaltningen avslår motionens förslag att införa Socialstyrelsen rekommendation på nivå för språkkunskaperna hos anställda inom äldreomsorg och funktionshinder. Orsaken är, som nämnts ovan, dels svårigheterna att genomföra språklyftet praktiskt och dels bristande budgetutrymme för språklyftets kostnader. Därtill är genomförandet av språklyftet förenat med ekonomiska risker i form av avhopp från den eventuella utbildningen.
Avslutningsvis vill förvaltningen framhålla att man generellt ställer sig bakom motionens syfte att våra äldre är värda den högsta kvalitén i vår omsorg.
Förvaltningen anser dock att vägen dit, i det här fallet bäst nås genom språkombudsreformen och på sikt.”

Och man kan inte annat än hålla med socialchefen efter den uttömmande utredningen. Och jag tror också att en majoritet i kommunfullmäktige kommer att avslå sverigedemokraternas motion. Och det alltså av helt ekonomiska orsaker.

Vi får se hur förvaltningen svarar, och politikerna beslutar, den dag då socialnämnden får mer pengar och/eller staten tar ett (ännu) större ansvar för språkutbildningen.

Jag återkommer med ytterligare en blogg om ärendena kring verksamhetsområdena på Vänersnäs.

Kommunfullmäktiges sammanträde direktsänds på kommunens webb-TV. (Klicka här.)

KF 1 (12/5): Revisorer, covid och arvoden

6 maj, 2021 2 kommentarer

Kommande onsdag, den 12 maj, är det återigen dags för kommunfullmäktige. Och naturligtvis direktsänds sammanträdet på kommunens webb-TV. (Klicka här.)

Det är som alltid vid den här tiden lite av lugnet före den politiska stormen. I kulisserna diskuteras och utarbetas nämligen budgetförslagen för nästa år. Det kan vara i partilokaler, rum i kommunhuset eller framför datorn på distansmöten. Tyvärr dock med ett ytterst begränsat deltagande från dom det berör, dvs vänersborgarna.

Budgeten för nästa år är utan tvekan den absolut viktigaste frågan under ett år. I Vänersborg fastställs budgeten i juni. I de flesta andra kommuner tas budgeten inte förrän i november. Men som sagt, budgeten kommer lite senare, inte nu på onsdag.

Onsdagens dagordning har följande utseende:

Fullmäktiges sammanträde börjar med två föredragningar. Tre politiskt tillsatta revisorer ska presentera två granskningar, en om arvoden och ersättningar till förtroendevalda och en om kommunens hantering av Covid-19-krisen. Det är dock företaget KPMG:s revisorer som har gjort själva granskningen.

Om kommunens hantering av corona-krisen skriver KPMG i sina slutsatser:

“… kommunstyrelsen och socialnämnden [har] på ett tillräckligt ändamålsenligt sätt … hanterat krisen utifrån sitt respektive ansvar och befogenheter.”

Och vidare om socialnämndens krishantering:

“Vår bedömning är att socialnämnden arbetat på ett tillräckligt ändamålsenligt sätt för att säkerställa försörjning av skyddsutrustning utifrån de behov som uppstått inom äldreomsorgen under pandemin. … Vi bedömer att socialnämnden i tillräcklig omfattning arbetat på ett ändamålsenligt sätt i syfte att säkerställa en säker arbetsmiljö. … Vår bedömning är vidare att socialnämnden i tillräcklig omfattning bedrivit ett ändamålsenligt arbete med att säkerställa bemanning inom verksamheten under pandemin.”

Revisorerna anser alltså att kommunen har hanterat Covid-19-krisen på ett bra sätt och det är väl också den allmänna uppfattningen. Revisorerna föreslår dock några förbättringsåtgärder som t ex att all dokumentation om krisledning och krisberedskap ska uppdateras och att erfarenheter och lärdomar ska tas tillvara och naturligtvis dokumenteras.

Den andra granskningen är inte riktigt lika positiv. I sammanfattningen skriver KPMG:

“Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningens syfte är att rutinerna för hantering av arvoden och övriga ersättningar till förtroendevalda inte är tillräckligt ändamålsenliga. Detta då det saknas rutiner för avgörande delar avseende hantering av arvoden och övriga ersättningar. Vidare bedömer vi att den interna kontrollen i processen inte är tillräcklig då det inte genomförs någon uppföljning och kontroll avseende utbetalningar av arvoden och ersättningar.”

Det tror jag stämmer. Det åligger ofta på de förtroendevalda själva att ansvara för att de begär rätt ersättning. Men… Kan det vara på något annat sätt? Ska någon tjänsteman kontrollera allt, så tror jag att det hade blivit dyrare för kommunen än vad kommunen skulle “få tillbaka” om någon hade slarvat, eller fuskat. Och man borde väl kunna förutsätta att politikerna är ärliga…. Eller? Fast det kan man ju faktiskt inte. Det visar ju alla exempel från bland annat riksdagen.

KPMG har vad jag förstår inte hittat något fusk i Vänersborg. I granskningen finns dock ett exempel, som revisorerna har hittat i två nämnder, som kanske skulle kunna ifrågasättas:

“Vi noterar dock att några av sammanträdena har varit två och en halv timmar långa men ledamoten har begärt ersättning för förlorad arbetsinkomst för åtta timmar.”

KPMG inser dock att det kan finnas naturliga förklaringar till detta. I skolans värld, för att ta ett exempel, kan man inte anlita en vikarie med förutsättningen att “du får vikariera tills läraren kommer tillbaka, men vi vet inte när det blir”. (Det är ofta svårt att veta hur långa sammanträdena kan bli.) Det är ingen som vill ta ett vikariat med sådana förutsättningar. Men revisorerna anser ändå att:

“införande av uppföljning och kontroll av detta minimerar risken för att felaktig ersättning betalas ut.”

Flera politiker har årsarvoden. Revisorerna skriver:

“Årsarvoden ska ersätta förtroendevald för arbetsuppgifter som ligger inom uppdraget, utöver sammanträden och förrättningar. I bestämmelserna listas exempel på arbetsuppgifter som anses ingå i uppdraget och som ska täckas av årsarvodet, listan är dock inte uttömmande.”

Som jag ser det borde revisorerna vara lite tydligare här. Det är nämligen ingen med årsarvoden som egentligen behöver redovisa hur de “gör sig förtjänta” av dessa arvoden. Jag är i och för sig övertygad att många är det, men…

Vi får se vad KPMG:s granskningar leder till. Kommunfullmäktige ska i varje fall inte fatta några beslut i dessa ärenden. 

Kommunfullmäktige har fler ärenden. Jag återkommer till dessa.

Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)

20 april, 2021 Lämna en kommentar

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning på “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)”.

Vad sa då politikerna i Vänersborg när kommunfullmäktige sammanträdde den 14 april? (Du kan lyssna på Vänersborgs Webb-TV – klicka här.)

De sa inte så mycket om Trollhättan. Det var nästan så att Benny Augustsson (S) först inte ville låtsas om att kommunfullmäktige i Trollhättan redan hade fattat ett beslut i ärendet:

“Nu tror jag att Trollhättan går en väg där de kommer att fördela mellan 1 och 19 år…”

Sa Benny Augustsson (S) i sitt första anförande. Självklart visste han att beslutet redan var fattat i Trollhättan…

Det påminde jag honom om i mitt anförande direkt efter:

“Trollhättan har redan tagit ett beslut i fullmäktige att fördela pengarna mellan 1 och 19 år.”

Jag sa också att Paul Åkerlund (S), kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, hade påstått att det var Vänersborg som hade lämnat den ursprungliga gemensamma överenskommelsen… Det kommenterade inte Augustsson, och trots mitt inlägg var det inte heller någon som direkt tog upp frågan om en eventuell överenskommelse på ägarsamrådet. Eller varför Trollhättan – eller Vänersborg (enligt Åkerlund) – senare gick sin egen väg vid fördelningen. Men det sades ändå vissa saker i debatten i Vänersborg som kan kasta ett visst ljus i frågan. (Det var verkligen en debatt i Vänersborg, ärendet tog 40 minuter. I Trollhättan tog ärendet ca 8 minuter…)

Madelaine Karlsson (S) och tillika 1:e vice ordförande i Kunskapsförbundet sa:

“Vi på Kunskapsförbundet har ju haft detta uppe på direktionen. Och vi har även haft ett ägarsamråd och då hade vi på förslag om ca 27 procent utav det bidraget, från statsbidraget som kom från skolmiljarden till … Kunskapsförbundet som då har ansvaret för 16- till 19-åringar. Och eftersom vi då hade ett förslag som vi själva la till ägarna så ser jag att det här är precis det som man gör nu.”

Madelaine Karlsson var med på ägarsamrådet, som representant för Kunskapsförbundet (KFV). Karlsson säger alltså att det var samma förslag som den styrande minoriteten med socialdemokraterna i spetsen nu lade fram i Vänersborgs fullmäktige, som lades fram på ägarsamrådet den 9 februari. (Det blir 27% av statsbidraget till Kunskapsförbundet om man bara räknar 6- till 19-åringar vid fördelningen. Räknar med med alla i förskolan, så blir det ca 22% till KFV.) Notera att Karlsson alltså sa att KFV till och med lade fram förslaget till Trollhättan och Vänersborg på ägarsamrådet.

Det Madelaine Karlsson sa på fullmäktige går inte ihop med vad Åkerlund sa i Trollhättan…

Jag anser nog att även Benny Augustsson (S) sade samma sak som Madelaine Karlsson:

“Vi har ju haft kontakter med Trollhättan kring det här för att hitta något ungefär likalydande, och vi var väl inne på den linjen i första vändan att vi skulle fatta besluten efter så som det var tänkt med det statliga stödet. Nu tror jag att Trollhättan går en väg där de kommer att fördela mellan 1 och 19 år…”

Augustsson hade alltså, vad jag kan förstå, haft informella kontakter med Trollhättan i den meningen att det inte hade varit något möte där andra partier hade deltagit. Men han sa också att det “i första vändan”, när nu den var (antagligen i ägarsamrådet), skulle fördelas som staten hade tänkt.

Nu hade staten inte tänkt eller rekommenderat någon speciell fördelning. Det Augustsson uppenbarligen avsåg var att staten använde alla 6- till 19-åringar i respektive kommun som beräkningsgrund vid fördelningen av statsbidraget mellan Sveriges alla kommuner. Augustsson sa alltså att det “i första vändan” var tänkt att fördela pengarna utifrån antalet 6-19-åringar i Trollhättan och Vänersborg. Men att Trollhättan gick en annan väg…

“Trollhättan går en väg”

Sa Augustsson.

Benny Augustsson och Madelaine Karlsson slog alltså fast, som jag uppfattar det, att Trollhättan och Vänersborg kom överens om en fördelning av pengarna som Trollhättan sedan bröt. Ja, det är ärligt talat svårt att göra någon annan tolkning.

Och frågan är om inte Mats Andersson (C) också punkterade Paul Åkerlunds (S) uppgifter i Trollhättans fullmäktige… Andersson var som kommunstyrelsens 2:e vice ordförande i Vänersborg också med på ägarsamrådet. Han sade på kommunfullmäktige:

“Vi satt på ett gemensamt ägarråd den 9 februari. Vi fick en väldigt bra dragning där, bland annat av förbundsdirektören … Här gjorde man också på ett proaktivt sätt ett förslag på en kostnadsfördelning på den här skolmiljarden … Med tanke på det så skulle jag också vilja yrka bifall till kommunstyrelsens beslut.”

Andersson bekräftade det som Madelaine Karlsson hade sagt tidigare, att Kunskapsförbundet faktiskt presenterade ett förslag för Paul Åkerlund, Benny Augustsson och de andra på ägarsamrådet. Och jag kan inte tolka det som Andersson sa på annat sätt än att det förslag som kommunstyrelsen nu lade fram för fullmäktige i Vänersborg var detsamma som den “kostnadsfördelning” som presenterades på ägarsamrådet – och som alla parter kom överens om.

Det är nog så att slutsatsen av det som har sagts på fullmäktigesammanträdena, och de mer “informella” uppgifter jag har fått “vid sidan av”, bara kan bli – Paul Åkerlund (S) har en del att förklara…

Hur viktigt det är att Åkerlund förklarar sig överlåter jag till andra att avgöra, men själv tycker jag nog att politiker ska hålla sig till sanningen – oavsett vilka politiska ståndpunkter de har och ställningstaganden de gör. Men kanske är det mer ett problem för Trollhättan än för Vänersborg… Även om ett ärligt och sanningsenligt uppträdande och bemötande är en förutsättning när kommunerna ska samarbeta, kring t ex Kunskapsförbundet…

Och så var det det här mailet som Kent Almqvist (C) refererade till på fullmäktigesammanträdet i Trollhättan… (Se “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)”.)

Ägarsamrådet mellan presidierna (ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande) och chefstjänstemän från Trollhättan, Vänersborg och Kunskapsförbundet Väst sammanträdde den 9 februari.

Protokollet från sammanträdet är av någon anledning något knapphändigt i ärendet om fördelningen av skolmiljarden. Och meningarna går, som vi har förstått, isär om vad parterna kom överens om på mötet. Representanterna från Kunskapsförbundet och Vänersborgs kommun har en uppfattning, Trollhättan en annan. KFV och Vänersborg menar att man kommit överens om att fördela statsbidraget utifrån hur många 6-19-åringar det finns i respektive kommun, medan Trollhättan säger att pengarna skulle fördelas mellan antalet 1-19-åringarna. I varje fall säger Paul Åkerlund det, och han påstår också att Vänersborg tyckte det “från början”.

Ägarsamrådet den 9 februari var digitalt (Teams) och varade mellan 08.30-10.30. I stort sett direkt efter mötet satte sig KFV:s förbundsdirektör Johan Olofson och skrev ett mail (kl 11.15) till stadsdirektören i Trollhättan, Said Niklund, och kommundirektören i Vänersborg, Lena Tegenfeldt.

“Angående ”skolmiljarden”. Pengarna är avsedda att användas för elever 6-19 år. Kunskapsförbundets andel torde då bli c:a 30%. Om jag förstått rätt så har Trollhättan möjlighet att söka c:a 6mkr och Vänersborg c:a 4mkr. Det innebär att vi i Kunskapsförbundet hoppas kunna ta del av c:a 3mkr.
Vi har stort behov av dessa pengar för att kunna kompensera för den ”utbildningsskuld” som uppstått. Vi planerar för både lovskola, kvällsundervisning och kanske även helgundervisning. Det är en utmanade uppgift att få alla elever att ta examen när de haft 6 månaders distansundervisning.”

En stund senare, kl 12:52:32, svarade Niklund på Olofsons mail:

“Tack själv! Har diskuterat din fråga med Paul Åkerlund och Dan Jonasson. Det är rimligt att skolmiljarden, 6,0 mkr för Trollhättan, fördelas proportionellt utifrån fördelningsgrunden av statsbidraget 6 – 19 år mellan grundskolan och gymnasiet. Fördelningen för Trollhättan blir då 6 – 15 år ca 72 % (ca 4,3 mkr) för grundskolan, Thn Stad, och 16 – 19 år ca 28 % (ca 1,7 mkr) för gymnasiet, KFV. Invånarantalet i åldersgrupperna är från senaste definitiva SCB – statistiken 1 nov 2020. Vänersborg avser att göra på detta sätt och vi behöver göra samma utifrån det gemensamma KFV.”

Bara någon timme efter ägarsamrådet sammanfattade således Trollhättans stadsdirektör det som avhandlades på mötet. Det var möjligtvis så att det förslag som KFV presenterade på ägarsamrådet endast var muntligt, och stadsdirektör Niklund ville ha det skriftligt. Stadsdirektören, som också hade hunnit tala med Paul Åkerlund och ekonomichef Jonasson, bekräftade det som presidierna i Kunskapsförbundet och Vänersborgs kommun har sagt – statsbidraget (“skolmiljarden”) skulle:

“fördelas proportionellt utifrån fördelningsgrunden av statsbidraget 6 – 19 år mellan grundskolan och gymnasiet. Fördelningen för Trollhättan blir då 6 – 15 år ca 72 % (ca 4,3 mkr) för grundskolan, Thn Stad, och 16 – 19 år ca 28 % (ca 1,7 mkr) för gymnasiet, KFV.”

Det var inget tal om att barnen i förskolan skulle ha del av pengarna…

Min fråga, som också är rubrik på bloggarna, “vem talar inte sanning?”, återstår att besvara. Vad jag anser framgår nog tämligen tydligt, men det är viktigt att du som läsare funderar lite extra noga på svaret. Och råkar du dessutom vara politiker så kanske du också kan fundera på vilka konsekvenser svaret kan få för det framtida samarbetet mellan Trollhättan och Vänersborg. Och Kunskapsförbundet.

I den avslutande delen av denna bloggserie så känner jag mig tvungen att beskriva hur Trollhättan har tänkt använda pengarna från Skolmiljarden – till förskolan…

PS. Lutz Rininsland (V) bloggade om debatten i Vänersborgs kommunfullmäktige – “Tyvärr fel, herr ordförande!”. Rininsland publicerade också den reservation som han och jag lämnade in efter sammanträdet i Vänersborgs kommunfullmäktige – se “Vi förlorade omröstningen, här vår reservation”. Du kan också ladda hem reservationen genom att klicka här.

Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)

19 april, 2021 Lämna en kommentar

På onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige i Vänersborg diskuterades fördelningen av “skolmiljarden”. Åsikterna gick isär om hur de statliga pengarna skulle fördelas. Precis som väntat. Kommunstyrelsen hade ett förslag, Vänsterpartiet ett annat.

Fördelningen av “skolmiljarden” har diskuterats i både Trollhättan och Vänersborg – och naturligtvis även i Kunskapsförbundet. Förbundet har ju hand om gymnasieundervisningen i de två kommunerna – och skulle också ha sin andel av statsbidraget. Jag har skrivit flera bloggar i ämnet, och jag ska inte upprepa innehållet i dem. (Se “Vad sysslar Trollhättan med?”, “Vem ska ha skolmiljardens pengar?” och “KS (24/3) 2: Målstyrning och skolmiljarden”. Du kan ladda ner mitt yrkande i fullmäktige “Hur ska man lära sig svetsa på distans?”.)

I Kunskapsförbundet var alla politiker överens när vi diskuterade fördelningen av statsbidraget, både över parti- och kommungränserna. Gymnasieeleverna och de studerande på vuxenutbildningen borde få störst andel av pengarna. De hade ju drabbats i särklass hårdast av pandemin, de hade tvingats till distansundervisning i nästan ett helt läsår. Det var ingen i direktionen som hade någon avvikande synpunkt.

Presidiet och de tjänstemän som hade deltagit på ägarsamrådet den 9 februari, med kommunstyrelsepresidierna från Trollhättan och Vänersborg, hade en samstämmig beskrivning av vad som hade överenskommits på mötet. De berättade att alla parter hade varit överens om att pengarna skulle fördelas utifrån antalet elever mellan 6 och 19 år. Samtliga i Kunskapsförbundets presidium var eniga om den beskrivningen av överenskommelsen. Det var dock inget beslut eller någon juridisk bindande överenskommelse. Besluten skulle självklart fattas i de båda ägarkommunernas fullmäktigeförsamlingar.

Kunskapsförbundets representanter på ägarsamrådet meddelade direktionen (KFV:s “fullmäktige”) att de egentligen inte tyckte att fördelningen var riktigt rättvis – gymnasieleverna hade ju drabbats i särklass hårdast liksom vuxeleverna, som inte ens räknades in i den överenskomna fördelningen. Men de tyckte ändå att fördelningen var acceptabel eftersom alla parter var överens, och det var onödigt att ta en eventuell “strid” i det här läget.

Tills några dagar senare. Då ringde en chefstjänsteman från Trollhättans stad till en chefstjänsteman på Kunskapsförbundet och meddelade att Trollhättan hade ändrat uppfattning. Statsbidraget skulle fördelas mellan alla barn och elever mellan 1 år och 19 år. Det innebar helt plötsligt att Kunskapsförbundet skulle få mindre pengar.

Trollhättans kommunfullmäktige var först ut att fatta beslut om fördelningen av skolmiljarden. Det bestämdes den 29 mars. (Du kan se och lyssna på debatten på Trollhättans webb-TV – klicka här.) Trollhättans politiker ansåg att kommunens förskolebarn hade missat mycket undervisning på grund av pandemin – så barnen i förskolan skulle ha lika stor andel av statsbidraget per barn som varje elev i t ex avgångsklasserna i åk 3 på gymnasiet…

Det märkvärdiga var att ingen ifrågasatte fördelningen i Trollhättans kommunfullmäktige. Det gjorde av någon anledning inte ens de ledamöter som sitter med i Kunskapsförbundets direktion… Varför har jag ingen aning om, kanske hade de ändrat sig sedan mötet i KFV, kanske hade partipiskan vinit… Hur som helst underlättar det ju inte direkt framtida samarbete i KFV. Det var emellertid en ledamot som “opponerade” sig, Kent Almqvist (C). Almqvist är också ledamot i Kunskapsförbundets direktion.

Almqvist hade en del frågor kring varför Trollhättan hade frångått överenskommelsen i ägarsamrådet:

“Jag är lite förvånad över att man på ett sånt ägarsamråd säger en sak och sen ändrar man sig.”

Almqvist tyckte inte att det var riktigt ok att Trollhättan först kom överens på ägarsamrådet om att KFV skulle få 27% av pengarna (fördelning 6-19 år) och sedan ändrade sig efter någon vecka – och ansåg att Kunskapsförbundet istället bara skulle få 22% av pengarna (fördelning 1-19 år).

Och han fick en del intressanta svar från kommunstyrelsens ordförande Paul Åkerlund (S).

Åkerlund sa, från talarstolen faktiskt:

“Men när ni får information Kent att vi på ett ägarsamråd har suttit och sagt att det är ok, då är det fel. Och det tror jag att Peter [Eriksson, M – 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen; min anm.] kommer att med skärpa tala om det också. Där går det för långt. Det där är inte riktigt schysst uppträtt av Kunskapsförbundet i det fallet. Det är min bestämda uppfattning.”

Ingen kan väl undgå den anklagelse som ligger inbakad i yttrandet gentemot “Kunskapsförbundet”… Men Åkerlund förnekade också att det hade ingåtts någon överenskommelse överhuvudtaget på ägarsamrådet. Det är intressant, och det är inte den version som representanterna från Kunskapsförbundet lämnade till direktionen. Och då talar vi om två representanter från socialdemokraterna, en från Trollhättan och en från Vänersborg, samt en moderat från Vänersborg…

Kent Almqvist (C) replikerade och sedan kom Paul Åkerlund tillbaka:

“Sen är det faktiskt så här Kent. Vi var överens med den kommunledning som finns i Vänersborg om detta [fördelningen av statsbidraget till alla mellan 1 år och 19 år; min anm]. Men det parlamentariska läget är ju inte riktigt detsamma som här utan att det ändrades sedemera i den politiska beredningen. Men från början var kommunerna överens om att lägga fram 1-19. Sedemera ändrades det i Vänersborg. Så är bakgrunden.”

Det här var ytterligare en ny uppgift, inte bara för ledamöterna i Trollhättans kommunfullmäktige, utan också för oss i kommunfullmäktige i Vänersborg…

Skulle kommunledningen i Vänersborg ha gått med på en fördelning utifrån alla barn/ungdomar mellan 1 år och 19 år? När då skulle man kunna fråga sig. På ett distansmöte? Det har enligt uppgift från Vänersborg inte varit något sådant möte. Telefonsamtal? Ja, det skulle så i fall vara mellan t ex Åkerlund och kollegan, kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, Benny Augustsson (S). Om en sådan kontakt har tagits, det vågar jag inte uttala mig om – även om jag finner det ganska osannolikt. Det motsäger hela min “bild” av Augustsson. Enligt den skulle han inte gå bakom ryggen på de andra partierna – styret i Vänersborg har ju inte heller någon egen majoritet i varken kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige…

Man skulle också kunna tolka Åkerlund som att kommunerna blev överens om fördelning mellan alla från 1 år till 19 år på ägarsamrådet. Det här är dock inte sannolikt. Det förnekas mycket bestämt, inte bara från Kunskapsförbundet…

Almqvist replikerade en sista gång, och nämnde att förslaget i Vänersborg skilde sig från Trollhättans. I Vänersborg ville man fördela pengarna mellan 6- och 19-åringarna.

Åkerlund avslutade replikskiftet med ytterligare en ny uppgift:

“Det är alldeles korrekt Kent. Till kommunstyrelsen var förslaget så, men det var inte det till KSAU när det började beredas.”

Den uppgiften var lätt att kontrollera. Och den stämmer inte så långt jag kan se. I de handlingar som jag som kommunstyrelseledamot har fått ta del av så fanns det aldrig någon annat förslag till KSAU (i Vänersborg) än det som föreslogs i en tjänsteskrivelse. Den skrivelsen daterades till den 1 mars och har samma förslag till fördelning av “skolmiljarden” som kommunfullmäktige i Vänersborg sedemera beslutade om i förra veckan, dvs att statsbidraget skulle fördelas mellan 6- till 19-åringarna. Barnen i förskolan var inte medräknade.

Åkerlund hade, som jag kan avgöra, fel, han kom med en oriktig uppgift. Och det trots att han fick ett visst stöd (eller?) av kommunalrådskollegan Peter Eriksson (M). 

Peter Eriksson uttryckte sig emellertid mycket luddigt, vilket kanske var meningen:

“Jag vet precis vad jag har sagt och jag har inte sagt något annat än vad vi har framfört på ägardirektiven [jag uppfattade att han sa så i utsändningen, det bör ha varit ägarsamrådet; min anm] och jag tror inte, jag är helt säker på att Paul inte har sagt något annat heller. … Vi var ganska överens på det mötet.”

Eriksson nämnde inte vad han hade sagt eller vad som hade framförts på mötet eller vad de var överens om… Egentligen sa Eriksson ingenting på fullmäktigesammanträdet som bringade klarhet i frågan.

I sina inlägg och repliker hänvisade Kent Almqvist (C) flera gånger till ett mail som hade skickats från Trollhättan till Kunskapsförbundet, och som hade bekräftat uppgörelsen på ägarsamrådet. Och det påminde jag mig också att jag hade hört på KFV:s sammanträde. Almqvist sa bland annat om mailet:

“man har då också skickat ett epostmeddelande till Kunskapsförbundet där man har sagt att så här ligger fördelningen”

Det tyder på menade Almqvist att det faktiskt hade slutits någon typ av överenskommelse om fördelningen på ägarsamrådet (6-19 år). Som Trollhättan på “eget bevåg” sedan hade ändrat på (till 1-19 år). Paul Åkerlund (S) förnekade detta, riktade en anklagelse mot Kunskapsförbundet (se ovan) och sa:

“Ja, jag har då definitivt inte, jag tror inte att Peter har gjort det heller, men han får svara för sig själv senare, skickat nåt mail i den här frågan.”

Almqvist sa inte att det var Paul Åkerlund som hade skickat mailet…

Och det var det inte heller. Det var stadsdirektören i Trollhättan, Said Niklund. Han skickade ett mail den 9 februari 2021 kl 12:52:32 till Kunskapsförbundets förbundsdirektör Johan Olofson.

Det mailet redogör jag för imorgon.

Anm. Du kan läsa fortsättningen här: ”Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)”.

Ordf BN & MH: “Vi följer bara lagen!”

15 april, 2021 1 kommentar

Igår sammanträdde kommunfullmäktige i Vänersborg. Mötet varade i lite drygt 3 timmar, och jag tänker återkomma med ett referat om vad som sades. (Den som är intresserad kan se hela sammanträdet eller valda avsnitt i efterhand på kommunens webb-TV. Det går också att läsa Lutz Rininslands blogg “Tyvärr fel, herr ordförande!”, som handlar om ärendet kring fördelningen av skolmiljarden.)

I denna blogg ska jag “bara” uppehålla mig kring vad ordförandena i byggnadsnämnden respektive miljö- och hälsoskyddsnämnden anförde som en slags replik till mig på gårdagens fullmäktige. Jag tror att det kan vara av intresse för många kommuninvånare, och det är definitivt av intresse för mig personligen…

Det var under ärendet “kommunens och nämndernas årsredovisning 2020”. Jag framförde mina kända synpunkter från mina bloggar – nämligen att det finns alldeles för mycket i kommunens redovisningar och målavstämningar som präglas av “halvsanningar” och förskönande omskrivningar etc. Och det ger inte en riktig bild av läget i kommunen. Det gör det också svårare att ändra och förbättra det som är mindre bra. Och hur ska man styra en kommun om man inte vet “hur den ser ut”?

Jag tog två exempel från byggnadsnämnden. (Se “Årsredovisning och bokslut”.)

Byggnadsnämnden hade ställt upp följande förväntade resultat:

“Andelen sökande som upplever en god service ska öka”

Resultatet uppfylldes ansåg förvaltningen. Den motivering som gavs var att hemsidan med plan- och bygglovsinformation hade uppdaterats… Inget mer… Det andra exemplet var att byggnadsförvaltningen skulle ha gjort en grym resa när det gällde bygglov:

“I SKR:s Nöjd kundindex (insikt) förbättrades näringslivets upplevelse gällande kommunens samarbetsklimat och service. Den största ökningen skedde under området bygglov, som hamnade på nivå med rikssnitt.”

Men när jag läste vad byggnadsförvaltningen själv skrev så fick man en annorlunda bild. Det stod att:

“Resultat från 2020 saknas pga. Corona-pandemin. Utifrån resultaten i 2019 års mätning bedöms förutsättningarna som goda att uppnå ett nöjd-kundindex för bygglov som är högre än 61.”

Det handlade alltså bara om spekulation och önsketänkanden.

Byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) bekräftade att alla förväntade resultat inte hade uppfyllts och att rekryteringen av en ny förvaltningschef hade avbrutits, att en bygglovshandläggare hade sagt upp sig, att det “egentligen” inte fanns någon som jobbade med tillsynsärenden och att det inte fanns någon stadsarkitekt.

Det här var antagligen inte riktat till mig eftersom jag inte hade tagit upp något av detta i mitt anförande. Men så kom ordförande Dahlberg till mig, och min blogg…

“Man kan ju vara kritisk mot byggnadsnämndens arbete, man kan gå ut i bloggar osv.”

Dahlberg sa inte uttryckligen att det var min blogg han åsyftade. Och han fortsatte:

“Jag har inte läst någon blogg men jag får dom till mig ibland.”

Det är intressant att Dahlberg känner sig tvungen att nämna att han inte läser några bloggar. Varför undrar jag. Tusentals människor, ja det är faktiskt sant, läser bloggarna om byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen. Kan det inte vara bra för ordförande i nämnden att känna till vad många kommuninvånare läser om byggnadsnämnden? Jag menar, även om bloggarna skulle bestå av felaktigheter så kan det ju vara bra för Dahlberg att veta vilka missuppfattningar invånarna bär med sig…

Men så fortsätter Bo Dahlberg – notera att citaten kommer direkt efter varandra i anförandet:

“Där (i bloggarna; min anm) behöver man alltså inte följa lagen när man kritiserar en byggnadsnämnd. Vi är dock tvungna att göra detta. Det är en liten skillnad där skulle jag vilja säga.”

Nu undrar nog inte bara jag utan även andra hur Dahlberg kan komma in på Kärvlings bloggar i ett anförande i kommunfullmäktige. De nämndes ju inte alls i mitt eller någon annans anförande. Alla som yttrade sig höll sig nämligen till ämnet på dagordningen…

Det är inte helt lätt att förstå om Dahlberg menar att jag i mina bloggar inte behöver följa t ex Plan- och bygglagen (PBL). För så är det, självklart. Lagar kring bloggar torde väl snarast vara Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen… 

Eller menar Dahlberg (S) att jag kan “hitta på” lösningar på människors byggproblem som strider mot PBL och annan lagstiftning? Antagligen är det detta han menar.

Och naturligtvis tittar jag då tillbaka på några av mina bloggar genom åren om byggnadsnämnden/byggnadsförvaltningen. Jag tänker på “Ingvars kamp mot byggnadsnämnden” (Österäng; om du klickar på länken så måste du scrolla för att se bloggarna), där Ingvar överklagade ett beslut från byggnadsförvaltningen till Länsstyrelsen – och fick rätt. Eller på grannarna till Kindblomsskogen i Blåsut som två gånger överklagade byggnadsnämndens bygglov till Länsstyrelsen – och fick rätt, båda gångerna. (Se ”Byggnadsnämnden får underkänt!” och ”Affären Kindblom: Länsstyrelsen säger nej”.) Eller på blåbärsodlaren vid Hästefjorden, där nämnden till slut gick emot sin egen förvaltning. (Se “Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”.) Och sedan dessutom senare ändrade sitt eget beslut om vite för blåbärsodlaren. (Se “Blåbärsodlaren, Brännjärnet och Holmen”.)

För att inte tala om Magnus Larsson på Sikhall…

Efter över 7 års tvistande, efter 7 års kamp, med blod, svett och tårar (i varje fall svett, tid och pengar), så fick Magnus Larsson rätt. Inte av Vänersborgs kommun. Utan mot. Det var Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen som dömde till Magnus Larssons favör. Alla klagomål, synpunkter, tillrättavisningar, kritik, förslag etc, som kommunen och byggnadsnämnden hade framfört till Magnus Larsson underkändes av de rättsvårdande myndigheterna. Magnus Larsson fick rätt på alla punkter. Efter nästan 8 år… (Se t ex “Vision och verklighet. Och Magnus Larsson.”.)

Och sist men inte minst, ett exempel som gav upphov till rubriker i TTELA… (Se TTELA “Hård kritik mot Stefan Kärvlings (V) blogg”.)

”Arne” ville riva ett gammalt fritidshus på Nordkroken och ersätta det med ett nytt. Han nekades bygglov trots att hans ansökan stämde överens med detaljplanen.

Jag engagerade mig mycket i fallet och skrev många bloggar. Det ledde till en unik skrivelse från byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) och nämndens vice ordförande. Den var ställd till kommunfullmäktiges ordförande. Mitt bloggande ifrågasattes.

Dahlberg skrev bland annat om min blogg:

  • ”helt utan faktaunderlag”
  • ”slippriga argument”
  • ”försöker påverka en tjänsteman att bryta mot lagen”

Bo Dahlberg (S) var lika säker då som nu att byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen hade lagen på sin sida och att jag hade fel. Och dessutom inte borde få skriva bloggar överhuvudtaget…

Kommunfullmäktiges ordförande låtsades aldrig om skrivelsen. Och Länsstyrelsen gav “Arne” rätt. Han fick sitt bygglov… Byggnadsnämnden hade inte följt lagen… (Se “Arne får rätt av Länsstyrelsen!”; i slutet av denna blogg finns flera länkar både till sakfrågan och till Dahlbergs skrivelse.)

Det är nog läge att ordförande Bo Dahlberg (S) ger några exempel på vad han anser vara fel i det jag skriver, eftersom det verkar som om myndigheterna bara hittar fel i byggnadsnämndens och byggnadsförvaltningens beslut… Fast det är klart, Dahlberg läser ju inte mina bloggar… Trots att han påstår att jag inte följer lagen… Dahlberg läser kanske bara sådant han håller med om och som befäster hans åsikter.

Eller också får Bo Dahlberg (S) sluta att dra in mina bloggar när byggnadsnämnden får kritik…

Mitt inlägg fick också miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) att begära ordet.

Jag hade nämnt att följande förväntade resultat för miljö- och hälsoskyddsnämnden påstods vara uppfyllt:

“Fler tillståndssökande av enskilda avlopp är nöjda med förvaltningens service.”

Och jag sa att det är väl inte direkt de här åsikterna man får höra från vänersborgarna. Och att mätningarna kanske stämmer, men att jag i varje fall vet en familj i Sikhall som inte håller med – och som inte heller har fått lämna sina synpunkter…

Ann-Marie Jonasson (S) sa:

“Så som Bosse precis pratade om, Bosse Dahlberg här, så pratade han om att vi har nämnder som har en lag att följa. Och det här är ju också en sådan nämnd då. … Och ja Stefan, vi har faktiskt rätt många som är nöjda med den handläggning som nämnden gör när det gäller avloppsärenden, eftersom du då tog upp det här. Vi följer den lagstiftning vi har och den ska vi fortsätta följa.”

Tja…

I fallet Solvarm på Sikhall, som jag har engagerat mig och skrivit mycket om (se t ex “Varför jagar kommunen Solvarm?”), har kommunen och Solvarm haft olika tolkningar av lagarna. Jo, det är ofta så – lagar kan tolkas på olika sätt. Då får en domstol avgöra frågan.

Solvarm överklagade ett kommunalt beslut till Mark- och miljödomstolen. Det var alltså en tvist om hur lagen skulle tolkas. Domen kom den 11 juni 2018. Mark- och miljödomstolens dom blev en total seger för Solvarm.

Domstolen slog fast att Solvarms kretsloppsystem var likvärdigt eller bättre än kommunens system på alla bedömningsgrunder. Och inte nog med det. Domstolen menade att Vänersborgs kommun hade tolkat vattentjänstlagen fel. Den som kunde visa att den hade ett system som var likvärdigt eller bättre än det kommunala avloppet kunde inte, menade domstolen, tvingas att anslutas till ett sämre system.

Den här domen har Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning inte accepterat eller respekterat på något sätt. Förvaltningen driver fortfarande samma frågor och krav i sin iver att stoppa Solvarms unika, cirkulära avloppssystem. På nästa sammanträde med miljö- och hälsoskyddsnämnden har ordförande Jonasson möjlighet att visa att hon till skillnad från sin förvaltning respekterar svensk lag och svenska domstolar…

Till sist måste jag nämna Lutz Rininslands (V) replik till de båda socialdemokratiska ordförandena Bo Dahlberg och Ann-Marie Jonasson:

“Båda två nämner med emfas och eftertryck att ni som ordförande hanterar en nämnd som måste följa lagen. Då blir naturligtvis min fråga – vilka av våra nämnder är det där man inte ska följa lagen?”

Dahlberg och Jonasson blev svaren skyldiga…

Nyheter: Elgärde avbryts! Och fler skolmiljoner.

14 april, 2021 Lämna en kommentar

Det är inte bara miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborg som skapar ämnen för bloggar. Nu på förmiddagen har socialförvaltningen liksom utbildningsdepartementet också gjort det.

Diskussionen om det “särskilda boendet” på Elgärde i Frändefors har väl inte gått någon trogen bloggläsare förbi. Jag skrev ett flertal bloggar när ärendet var uppe, vid två tillfällen, i socialnämnden i höstas. Frågan har också fortsatt att debatteras sedan dess, bland annat i Melleruds Nyheter. (Om du klickar här – Elgärde – så får du upp alla mina bloggar i ämnet.)

Nästa vecka, den 20 april, har socialnämnden sammanträde. I kallelsen tilldrar sig ärendet “Upphävande av beslut gällande lokalplanering samt uppdrag om att återuppta förstudie och därefter inleda lokalplanering för att ytterligare utreda alternativa lösningar” det största intresset. (I varje fall från min sida.) Det handlar om Elgärde…

Socialförvaltningens beslutsförslag lyder:

“1. Socialnämnden upphäver beslut 2020-08-27, § 68, att ”föreslå samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde 1:39 och 1:40 i enlighet med förstudien daterad 2020-08-05” samt att upphäva beslutet 2020-10-22, § 91 om att ”socialnämnden står kvar vid tidigare fattat beslut i socialnämnden 2020-08-27, § 68”.

“2. Socialnämnden uppdrar åt förvaltningen att återuppta förstudie inom befintligt boendebestånd. Vidare uppdrar socialnämnden därefter åt samhällsbyggnadsnämnden att inleda lokalplanering gällande ”Boende för personer med funktionsnedsättning och samsjuklighet inom personligt stöd och omsorg”.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden ska upphäva de två besluten från i höstas. “Projektet Elgärde” avbryts alltså med omedelbar verkar. Det är i varje fall förslaget, notera det. Vad nämnden beslutar kan vara en annan sak.

Motiveringen till att projektet enligt förslaget ska avbrytas är inte att kommunen har lyssnat till opinionen, i varje fall inte officiellt, utan att det saknas pengar. I motiveringen skriver socialchefen:

“Förvaltningen har i samarbete med kommunstyrelsens lokalutredare och samhällsbyggnadsförvaltningen genomfört en förstudie samt lokalplanering på uppdrag av nämnden. Utifrån process gällande mål- och resursplan 2022 – 2024, där förvaltningen ska se över åtgärder för att klara finansiering av nytt boende inom befintlig ram, ser förvaltningen möjlighet att avbryta pågående lokalplanering för att istället genomföra förstudie och lokalplanering inom befintligt boendebestånd.”

Boendet i Elgärde ska enligt de budgetanvisningar som råder finansieras och driftas inom befintlig ram. Ett nybygge på Elgärde skulle innebära att socialförvaltningen måste spara inom andra områden. Och det varken vill man eller ser möjligheter till – vad jag förstår.

Förvaltningen kommer istället att få ett förnyat uppdrag att söka alternativa lösningar inom socialförvaltningens befintliga bostadsbestånd.

Det ser nog ut som att planerna på ett boende för “personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde” skrotas för gott. Men säker kan man aldrig bli…

Den andra nyheten idag kommer från ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet med rubriken:

“Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”

Det innebär ungefär 1,3 milj kr till Vänersborg.

Ikväll ska kommunfullmäktige i Vänersborg diskutera hur de tidigare beslutade extra statsbidragen till skolan ska fördelas, den så kallade “skolmiljarden”. Kommunfullmäktige i Trollhättan har redan beslutat att fördela statsbidraget jämnt för alla barn och ungdomar mellan 1 år och 19 år, förslaget i Vänersborg är att pengarna ska fördelas mellan de som är 6 år till 19 år.

Vänsterpartiets förslag är att statsbidraget ska gå till de som har drabbats hårdast av pandemin. (Jag har skrivit flera bloggar om detta ärende också, senast igår – se “KF 14/4 (2): Skolmiljard, streetrace mm”.) Och det är enligt vårt sätt att se det avgångsklasserna i högstadiet och gymnasiet samt vuxenutbildningseleverna – de har drabbats hårdast av den påtvingade distansundervisningen. Och i förmiddags kom även beskedet från Västra Götalandsregionen att högst hälften av gymnasieskolornas elever bör vara på plats samtidigt i skollokalerna. (Se “Regionala rekommendationer förlängs till 2 maj”.) Vänsterpartiets förslag innebär att Kunskapsförbundet skulle få 2/3 av statsbidraget och barn- och utbildningsnämnden 1/3.

Pressmeddelandet från Utbildningsdepartementet ger definitivt stöd för detta synsätt:

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda barn och elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin och genomföra andra stödinsatser tillför regeringen därför skolväsendet ytterligare 250 miljoner kronor. … Dessutom föreslår regeringen 100 miljoner kronor ytterligare för att finansiera möjligheter till stöd, bland annat i form av förstärkt frivillig undervisning under skollov för elever i grundskolan och gymnasieskolan. En väl utbyggd lovskola ger större möjligheter att erbjuda elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin. Deltagande i lovskola kan kombineras med sommarjobb som anordnas av kommuner.”

(Du kan läsa hela pressmeddelandet här: “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”.)

Jag kan väl tycka att det är tråkigt att vuxenutbildningseleverna har glömts bort… Men annars råder det ingen större tvekan om vilka elever som Utbildningsdepartementet anser har drabbats hårdast av pandemin. Det är inte barnen i förskolan eller eleverna i låg- och mellanstadierna…

Jag tror att regering och riksdag har den synen även på “skolmiljarden”.

KF 14/4 (2): Skolmiljard, streetrace mm

13 april, 2021 Lämna en kommentar

En stor del av kommunfullmäktiges sammanträde imorgon onsdag handlar om att blicka tillbaka på det gångna året. Förhoppningsvis blir det en bra diskussion om vad politiken gjorde som var bra och vad som kunde ha gjorts bättre. (Se “KF 14/4 (1): Har Vänersborg blivit bättre?”.)

Staten har som bekant lättat på plånboken under pandemin. Skolan har fått extra pengar, en miljard – den så kallade “Skolmiljarden”. Nu ska kommunfullmäktige besluta om hur pengarna ska fördelas i Vänersborg – hur mycket som ska gå till grundskolan och hur mycket Kunskapsförbundet (gymnasieskolan) ska få.

Syftet med den statliga “skolmiljarden” är att:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”

Vänersborg andel av pengarna uppgår till ungefär 4 miljoner kr. Jag har tidigare beskrivit mer ingående vad det handlar om och även min egen uppfattning i några bloggar – se “Vad sysslar Trollhättan med?” och “Vem ska ha skolmiljardens pengar?”. Jag redogjorde också för diskussionen i kommunstyrelsen häromsistens, “KS (24/3) 2: Målstyrning och skolmiljarden”. Jag ska inte upprepa det.

Jag skrev ner min uppfattning i frågan och formulerade ett yrkande i kommunstyrelsen. Yrkandet kallade jag “Hur ska man lära sig svetsa på distans?”. (Du kan ladda ner yrkandet här). Och det yrkande står jag fortfarande fast vid och tänker lägga imorgon också. Jag vill fortsätta stå för det jag anser vara rätt och riktigt oavsett vad andra tycker.

Det blir inga kommunala bangolfbanor i Skräckleparken. Adam Frändelids (V) motion blir med all sannolikhet avslagen av fullmäktige.

Det blir också Lena Mjörnells (SD) motion att “reglera hyreskostnader vid intern uthyrning av lokaler och fastigheter”. Mjörnell menar att det vid interna hyresavtal med en nämnd ska framgå klart och tydligt vilket ansvar uthyraren har gentemot hyrestagaren samt att en hyreshöjning endast får ske då standarden av fastigheten höjs utöver ordinärt underhåll.

Motionen kommer att bli avslagen eller betraktad som besvarad trots att det ligger en del i den. Det finns nämligen redan ett uppdrag om att ta fram ett förslag till “revideringar i riktlinjerna för internt hyressystem”. En del av motionens idéer kan tas upp där.

Sedan följer flera ärenden av rutinmässig karaktär. Det är bland annat investeringspengar som ska flyttas från förra året till i år, nämnder som ska ha utarbetat “uppföljningsplaner avseende privata utförare” och information om motioner och medborgarförslag som fortfarande inte har slutbehandlats.

Och till sammanträdet har ytterligare två motioner lämnats in, båda undertecknade av Göran Svensson (MBP).

Innehållet i den ena motionen har tydligen spridit sig. Jag fick redan igår en fråga om bryggor i Korseberg… En av motionerna föreslår nämligen att kommunen ska anlägga en ny brygga på samma plats där den så kallade “norskens brygga” tidigare låg. Det ska för övrigt, enligt motionen, finnas rester kvar av den.

Tyvärr vet jag inte riktigt var “norskens brygga” låg, men det får bli ett besök på Korseberg för att studera omgivningarna. Det har väl hänt en del sedan “Slaget vid Korseberg”, som hölls på 70-talet i den nuvarande förskolebyggnaden… Och även sedan jag bröt foten i en fotbollsmatch på Korsebergs 7-mannaplan några år senare…

Göran Svenssons andra motion handlar om streetrace. Motionen yrkar att kommunen får i uppdrag att:

“utreda en lämplig plats för att möjliggöra legala streetrace”

Jag har faktiskt tidigare fått påstötningar om att själv skriva en motion kring detta. Men inte fått “tummen ur”… Det är bra att medborgarpartiet tar upp frågan. Intresset för motorsport är nämligen enormt stort i Sverige. Undertecknad bloggare tillhör dock inte denna skara. Det finns, vad jag förstår, oerhört många ideella krafter i området som skulle kunna ställa upp med både tid och arbetskraft – och, inte minst, med pengar. Det är värt att åtminstone undersöka motionens yrkande, tycker jag.

Lutz Rininsland (V) ställer två viktiga interpellationer om äldreomsorgen till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S). Rininsland bloggar om interpellationerna – den första om “Timanställningar i socialförvaltningens verksamhet” (se “En interpellation om äldreomsorgen”) och den andra, “Den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen” (se “Äldreomsorgen – den andra interpellationen”). I eftermiddag fick Rininsland svar av Nyberg.
(Nytt kl 20.30. Rinininsland har nu publicerat Dan Nybergs svar på sin blogg – se ”Socialnämndens ordförande svarar”.)

Det sista ärendet på dagordningen är en fråga från undertecknad bloggare till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):

“Det dyker upp en fråga från flera håll och jag måste erkänna att jag har “tappat greppet”… SESSIONSSALEN? Har vi ett beslut? Vad är bestämt om sessionssalen?”

Och glöm inte att du kan se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning på kommunens webb-TV.

KF 14/4 (1): Har Vänersborg blivit bättre?

11 april, 2021 1 kommentar

På onsdag är det återigen dags för kommunfullmäktige.

Det råder lite “lugnet före stormen” i fullmäktige och politiken just nu. Partierna förbereder sig för årets viktigaste händelse – budgetbeslutet för år 2022. Det fattas på fullmäktiges junisammanträde.

En viktig förberedelse för nästa års budget, eller borde vara, det är att utvärdera det gångna året. På onsdag ska “kommunens och nämndernas årsredovisning 2020” behandlas.

Så här ser dagordningen ut:

Har Vänersborg blivit bättre?

Jag tror faktiskt att det är denna korta fråga som borde besvaras av årsredovisningarna, och sedan inleda en diskussion om vad ”vi” gjorde bra och vad ”vi” kunde ha gjort bättre. Frågan lär dock inte ställas så. Men visst skulle det ha varit intressant om politikerna i Vänersborg varje år hade fått titta tillbaka på det gångna året och svara på frågan/frågorna. Antagligen skulle Vänersborgs politiker ha det självförtroende och den framåtanda som krävts för att besvara frågan med ett ja. För inte kan man väl tolka beslutsförslaget, och det som ska bli fullmäktiges slutliga beslut, på annat sätt?

“Kommunfullmäktige beslutar godkänna bokslut och årsredovisning för år 2020.”

Om bokslut och årsredovisningar godkänns måste väl Vänersborg ha blivit bättre?

I Vänersborgs kommun praktiseras mål- och resultatstyrning:

“Visionen är kopplad till inriktningsmål, förväntade resultat och aktiviteter som systematiskt följs upp. Kontinuerlig dialog kring analys av effekterna för att nå de förväntade resultaten leder till verksamhetsutveckling.”

Det är kommunfullmäktige som beslutar om inriktningsmålen. Och sedan är det “i andra änden” verksamheterna, alla de anställda, som ska se till att uppnå dessa. Och för år 2020 har det ju enligt den övergripande målavstämningen gått bra:

Vänersborg tycks ha blivit bättre år 2020 trots de svåra pandemitiderna. Och om det inte hade blivit bättre i kommunen, så hade det följaktligen inte varit politikernas fel…. Det hade naturligtvis varit de anställdas…

Jag lämnade en protokollsanteckning i barn- och utbildningsnämnden i mars (se “Dagens BUN (15/3)”), där jag skrev:

“Min uppfattning är att målstyrning innebär att vi politiker abdikerar från vårt ansvar. Vi ger inte verksamheterna tillräckligt med resurser, samtidigt som målen är desamma eller ännu högre än tidigare. Det råder helt enkelt ingen balans mellan krav och resurser – och de som får sitta emellan är personalen. Personalen får ansvaret om inte målen uppfylls, trots att de gör sitt yttersta för att allt ska fungera så bra som möjligt. Vilket gör att ohälsan ökar…
Vi politiker borde bli ärliga, vi borde typ säga:
“Vi har inte råd – vi måste skära ner – vi tar ansvar genom att sänka kraven.”
Eller tilldela mer resurser…”

För övrigt är jag oerhört förundrad över allt positivt som skrivs om kommunens olika verksamheter. Det som inte har fungerat särskilt bra, det nämns inte – eller har en tendens att skrivas om eller förskönas. Det borde istället komma i fokus. Min inställning är nämligen att det som inte fungerar måste lyftas upp – hur ska vi annars kunna förändra Vänersborg till det bättre? De som bara skönmålar allt och tycker att allt är bra som det är, säger också nej till utveckling.

Du kan läsa betydligt mer om årsredovisningen i en tidigare blogg – se “KS (24/3) 4: Årsredovisning och bokslut”. Där tar jag upp några exempel på vad jag menar med förskönande omskrivningar etc. Jag har också gjort två djupdykningar i redovisningarna från barn- och utbildningsnämnden, se “BUN 15 mars 2021” och “BUN: Året som gått”. Även i dessa bloggar tar jag upp saker som fungerade mindre bra.

Men en sak är vi alla partier och politiker överens om. Rent ekonomiskt var år 2020 ett oerhört bra år för kommunen. Kommunens resultat blev +161 milj kr. Det var dock inte förtjänsten av fantastiska inriktningsmål. Eller en fantastisk styrning – pengarna kom från staten…

Det finns fler ärenden på dagordningen. Jag återkommer till några av dem senare.

Kom ihåg att det går att se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning på kommunens webb-TV.

KF 17/3 2021 (2/2): Underhållsberget

Anm. Denna blogg är den andra delen om onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige. Den första delen hittar du här: “Kommunfullmäktige 17/3 2021 (1/2)”.

Det var inte mycket till diskussion på onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige. Det fanns emellertid ett undantag, ärende 13 – “Svar på motion om översyn av dagens internhyra”. Det var en motion från samhällsbyggnadsnämndens 1:e vice ordförande Tor Wendel (M) som behandlades.

Det blev en ganska både lång och engagerad diskussion. Jag deltog inte i själva diskussionen, men den var mycket lärorik och intressant att lyssna på. (Jag beskrev motionens yrkanden i bloggen “KS 4: Motioner och Bergagården”.)

I underlaget sammanfattades motionen ”Översyn av dagens internhyra” på följande sätt:

“kommunen [har] idag en stor underhållsskuld som riskerar att förvärras om åtgärder inte vidtas då stora delar av budgeten för planerat underhåll idag läggs på att genomföra akuta åtgärder. Motionen och dess yrkanden tolkas som att den syftar till att utveckla den ekonomiska förvaltningen samt underhållet av kommunens fastigheter vilket bedöms vara mycket angeläget.”

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), som tidigare har varit ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, startade debatten. Augustsson ansåg att motionen:

“slår in redan öppna dörrar.”

Augustsson menade att det redan ligger i samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde att vårda och förvalta kommunens fastigheter. Och han räknade upp flera årtal och beslut när kommunfullmäktige hade gett samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utveckla den ekonomiska förvaltningen och i förlängningen underhållet av fastigheterna.

Motionären Tor Wendel (M) anförde att man först måste uppmärksamma problem innan man kan lösa dem. Och kommunens underhållsberg är fortfarande ett problem trots att diverse uppdrag har getts. Wendel menade också att moderaterna (de borgerliga partierna?) i nästa budgetförslag ska föreslå ändrade riktlinjer. Det tyckte Mats Andersson (C) skulle bli intressant – och det håller jag helt med honom om.

Det visade sig finnas en del olika uppfattningar kring hur mycket av kommunens underhåll som bestod av akut respektive planerat underhåll. Men Augustsson slog fast att förra året utgjorde det akuta underhållet 28% och reparationer 17% av det totala underhållet.

Jag tror emellertid att samtliga talare var helt på det klara med att kommunen har en alltför stor underhållsskuld, dvs att underhållet av kommunens fastigheter är kraftigt eftersatt. Det talas om en underhållsskuld på omkring 100 milj kr. Ibland leder det bristfälliga underhållet till att fortsatt underhåll är omöjligt och att det istället måste investeras stort och dyrt i t ex nya tak, som t ex på Norra skolan och i kommunhuset. 

Dan Nyberg (S) hade en annan infallsvinkel i frågan. Den som utövar fastighetsansvaret är fastighetsägaren sa Nyberg. Fastighetsägaren bestämmer underhåll – och hyresgästen måste betala. Det blir något slags ekonomiskt fribrev för fastighetsägarna. Fastighetsägare är i detta fall alltså samhällsbyggnadsnämnden och hyresgästerna kommunens olika nämnder, t ex barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden.

Det ledde in diskussionen på hur underhållet ska och bör betalas.

Dan Nyberg ställde flera frågor till de moderata ledamöterna. Ska underhållet tas från kommunkassan eller från hyresgästerna? Vilka verksamheter ska man ta pengar ifrån? Och om man tar pengar från hyresgästen, ska denna nämnd då få en ökning av sin budgetram?

Lena Eckerbom Wendel (M) menade att det bara finns en kassa i kommunen. Och att det är kommunfullmäktige som fördelar pengarna från denna kassa.

Eckerbom Wendel menade vidare att:

“Motionen säger att problemet måste lösas, inte hur.”

Det handlar om hur vi styr kommunen menade hon vidare. Fullmäktige måste ta ansvar.

Tor Wendel ansåg att det krävs en dialog mellan hyresvärd och hyresgäst, samt att hyresnivån nu inte är hållbar.

Jag tror att samtliga partier egentligen är överens om problemformuleringarna. Och att något måste göras med kommunens underhållsberg. Fastighetsfrågan skulle må bra av lite mindre partipolitik och mer politiskt samarbete och fler gemensamma överenskommelser och framför allt – mer handling. Det är min övertygelse.

Fastighetsfrågan är för övrigt oerhört viktig för kommunens ekonomi och framtid. Och hur vi än vrider och vänder på oss så är det kommunens kassa, kommunens pengapåse, som måste användas. Så oavsett om pengar går direkt till samhällsbyggnadsnämnden för underhåll eller via nämndernas hyror så är det fortfarande kommunens pengar. Och som Eckerbom Wendel sa, kassan ska fördelas genom politiska beslut i kommunfullmäktige.

Det var ingen som argumenterade för att det borde bildas ett kommunalt fastighetsbolag som äger och sköter fastigheterna. Som Kraftstaden i Trollhättan.

%d bloggare gillar detta: