Arkiv

Archive for the ‘Kommunfullmäktige 2021’ Category

PEK: Attraktivt arbetsgivarindex

10 januari, 2022 Lämna en kommentar

I två bloggar har jag redovisat förra årets Personalekonomiska redovisning (PEK:en). (Se “Hur är läget bland de kommunalt anställda?” och “PEK: Hållbart medarbetarengagemang”.) I denna blogg ska jag redovisa resultaten för det som kallas “Attraktivt arbetsgivarindex” (AVI).

Vänersborgs kommun vill självklart, som alla andra arbetsgivare, upplevas som attraktiv. Det gick emellertid inte så bra… År 2019 fick kommunen 99 poäng i indexet, år 2020 minskade poängen till 93…

Det är Nyckeltalsinstitutet (se här) som har utarbetat det som kallas Attraktivt Arbetsgivarindex (AVI). Institutet samlar in information om nio nyckeltal som är av betydelse för en attraktiv arbetsgivare. För varje nyckeltal utdelas en poäng mellan 1-20 och eftersom det finns 9 nyckeltal så blir maxpoängen 180 poäng. Det antas att dessa nyckeltal visar vilka styrkor organisationen har och vad som bör utvecklas.

Det är inte bara Vänersborg som använder sig av Attraktivt arbetsgivarindex (AVI), det gör även andra kommuner. Vänersborgs kommun kan därför jämföra sig med andra.

De nio nyckeltalen i AVI är:

  • Andel tillsvidareanställda
  • Medianlön (månadsavlönade)
  • Lika chefskarriär (andelen kvinnor/män bland chefer motsvarar andelen kvinnor/män bland alla anställda)
  • Övertid (andel av arbetad tid)
  • Tid för kompetensutveckling (endast värdet för branschmedian)
  • Korttidssjukfrånvaro (sjuktimmar i förhållande till arbetad tid)
  • Långtidssjukfrånvaro (sjuktimmar i förhållande till arbetad tid)
  • Personalansvar (antal anställda per chef)
  • Avgångar (andel av de tillsvidareanställda som slutat)

Så här ser det attraktiva arbetsgivarindexet ut för dels Vänersborg de senaste 4 åren och dels för medianen för kommunerna, dvs det mittersta värdet som sorteras i storleksordning från den lägsta till den högsta.

Det måste nämnas att för nyckeltalet ”tid för kompetensutveckling” har det inte funnits några möjligheter för Vänersborg att få fram de uppgifter som behövs. Även andra organisationer har haft detta problem. De kommuner som inte lämnade in uppgifter får “branschens” medianvärde.

PEK:ens kommentar till tabellen är:

“Nyckeltal som ligger högt i poäng är andelen tillsvidareanställda, lika chefskarriär och andel övertid.
Nyckeltal som poängmässigt placerar sig i mitten på skalan handlar om lön och personalansvar det vill säga antal medarbetarbetare per chef. Poängen för jämförda kommuner ligger snäppet över Vänersborg när det gäller lön men i nivå med Vänersborg när det gäller personalansvar. Just för nyckeltalet personalansvar så har kommunbranschen som helhet lägre poäng jämfört med andra branscher. Detta, menar Nyckeltalsinstitutet, korrelerar med kommunernas högre sjukfrånvaro.
Nyckeltal som har minst poäng, utöver sjukfrånvaron, är för kompetensutveckling. Men detta nyckeltal kan bortses från.”

Tabellen för AVI visar sammanfattningsvis för Vänersborg att det var en uppgång från 2017 och framåt, men att den positiva utvecklingen bröts 2020. Det berodde naturligtvis på coronapandemin. Poängen minskade totalt med 6 mot 2019, dvs. från 99 till 93. Även jämförda kommuner hade en liknande förändring.

Det är egentligen sjukfrånvaron som helt och hållet förklarar nedgången. Den var markant högre under 2020 på grund av pandemin, inte bara i Vänersborg utan naturligtvis även i andra kommuner. Poängresultatet för sjukfrånvaron minskade i Vänersborg från 8 till 1 när det gällde korttidssjukfrånvaron och från 4 till 1 poäng när det gällde långtidssjukfrånvaron. (Du kan läsa mer om sjukfrånvaron i bloggen “Hur är läget bland de kommunalt anställda?”.)

Den personalekonomiska redovisningen redovisar även de bakomliggande värdena till poängtalen. Det ska dock noteras att procenttalet för sjukfrånvaron är högre i nedanstående tabell än motsvarande siffra i andra tabeller och sammanhang. Det beror på att Nyckeltalsinstitutet har en annan uträkningsmodell.

Det framgår att andelen tillsvidareanställda har ökat sedan 2018 och att Vänersborg har ett högre värde än medianen för kommuner, 90,9% jämfört med 88,4%. Däremot låg nivåerna för medianlön på en lägre nivå 2020. “Lika chefskarriär” handlar om jämställdhet. När andelen chefer per kön motsvarar andel anställda per kön så hamnar värdet på 1. Vänersborg har värdet 0,94. Det betyder att det inte är helt jämställt, även om det är ganska nära. Det skulle behövas åtta fler kvinnliga chefer. Vänersborgs kommun har fler antal medarbetare per chef i genomsnitt än jämförda kommuner.

För första gången särredovisades AVI-poängen för förvaltningarna år 2020.

I PEK:en pekar man på sambandet mellan antal medarbetare per chef (personalansvar) och sjukfrånvaron. Det är ett viktigt samband som har noterats tidigare. Det betyder att ju färre “underlydande” en chef har desto mindre sjukfrånvaro har medarbetarna. Social- och barn- och utbildningsförvaltningen har lägst poäng på personalansvar vilket betyder att här finns det flest medarbetare per chef. Nu ska dock sägas att just 2020 ska man vara mycket försiktig med slutsatser. Det beror naturligtvis på coronapandemin. I både social- och barn- och utbildningsförvaltningen finns det många kontaktyrken där pandemin har haft stor påverkan på sjukfrånvaron. I de andra förvaltningarna har man under pandemin haft betydligt större möjligheter till distansarbete.

Barn- och utbildningsförvaltningen har lägst poäng på andelen tillsvidareanställningar. Det beror naturligtvis på att det krävs lärarlegitimation för tillsvidareanställning.

Som tidigare redovisas också de faktiska värden som resulterade i den föregående tabellen.

Medianlönen är som synes högst på kommunstyrelseförvaltningen följd av miljö- och byggnadsförvaltningen. På barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen är det jämställt när det gäller chefskapet, dvs det finns en balans mellan andel chefer per kön och andelen anställda per kön. Det kan också noteras det finns en underbalans av manliga chefer på kultur- och fritidsförvaltningen. Andel övertid är låg inom samtliga förvaltningar.

När det gäller hur många medarbetare det finns “under” varje chef framgår det att det i genomsnitt är ungefär 10 fler medarbetare per chef inom de två största förvaltningarna, barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Det är också de två förvaltningar där de flesta kvinnodominerande yrkena finns.

Det är väl framför allt upp till kommunens personalspecialister att ihop med chefer och personal analysera alla siffror och komma fram till vad som behöver göras för att utveckla kommunen i ännu positivare riktning. Samtidigt är det naturligtvis inte helt lätt att se skogen för alla träd i de tider av coronapandemi som präglade 2020 och som även kommer att prägla PEK:en för 2021.

Det är dock viktigt att komma ihåg att ska förhållandena för personalen förbättras så behövs det framför allt bli “fler händer på golvet”. De anställda måste få tid och möjlighet att utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt, ett sätt som ger både arbetsglädje för personalen – och nöjda “brukare” som t ex äldre, sjuka, barn och elever. Jag tror att detta ibland till och med kan vara viktigare än lönenivåerna, även om löner kan vara ett sätt att klara sig bättre i konkurrensen om ny och kompetent personal. Det är för övrigt avgörande viktigt för framtiden att kunna attrahera och rekrytera, och också behålla, personal med rätt kompetens. 

Personalfrågorna är således oerhört väsentliga. Det är de anställda som till stor del utgör och definierar den kommun som ska ge service och tjäna kommunens invånare och skattebetalare. Därför måste de verkliga problemen på ett ärligt och öppet sätt lyftas till politikerna. Behöver åtgärder göras för att förbättra arbetsvillkoren, som t ex kräver mer pengar, ska detta komma till politikernas kännedom och inte, så att säga, “mörkas” på vägen upp från arbetsplatsgolven till kommunhuset.

Nyhet: Olagliga ordningsföreskrifter igen…?

9 januari, 2022 Lämna en kommentar

Det har varit en del strul med Vänersborgs allmänna lokala ordningsföreskrifter. Det kan inte ha undgått den uppmärksamme bloggläsaren.

På kommunfullmäktiges sista sammanträde innan sommaren (16 juni 2021) så fattade Vänersborgs förtroendevalda beslutet att ändra i “Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun”. Det var på många sätt nödvändigt att ändra i föreskrifterna. Vi var dock flera som hade vissa funderingar och tvivel på de ändringar som föreslogs. De framfördes under debatten. Och jag avslutade min blogg efter sammanträdet (se “Förbud mot högljudda aktiviteter):

“Beslutsförslaget var inte helt genomtänkt eller genomarbetat.”

Kommunfullmäktiges beslut anmäldes till Länsstyrelsen. Det måste nämligen en kommun göra enligt Ordningslagen 3 kap 13 §. Sedan ska Länsstyrelsen, inom tre veckor, kontrollera om föreskriften följer Ordningslagen. Och om föreskriften inte gör det, på något sätt, så ska Länsstyrelsen enligt samma lagparagraf upphäva den.

Och det gjorde Länsstyrelsen. Den 15 juli kom beskedet:

“Kommunens beslut om ändring av de lokala ordningsföreskrifterna ska därför upphävas.”

Länsstyrelsen bedömde att det som Vänersborgs kommun beslutat redan reglerades i brottsbalken. Och det stred mot Ordningslagen:

“Enligt ordningslagen får kommunen inte besluta om föreskrifter som redan är reglerade i annan författning.”

Kommunfullmäktige beslut var olagligt. Vilket naturligtvis var en aning pinsamt… (Se “Länsstyrelsen ger kommunen bakläxa”.)

Vänersborgs kommunledning tog nya tag. Juristerna sattes på att formulera om ändringarna i de lokala ordningsföreskrifterna. I december var det dags för kommunfullmäktige att fatta ett nytt beslut.

Döm om min förvåning när jag läste i förslaget till de nya föreskrifterna:

“Vid vistelse på särskilt utmärkta badplatser, efter klockan 22:00 fram till klockan 07:00, är det inte tillåtet med aktiviteter som är högljudda eller på annat sätt störande…”

Men…? Det var ju just detta som Länsstyrelsen ansåg vara olagligt. Det var precis det här som reglerades i brottsbalken.

På kommunfullmäktige framförde jag, nästan vädjade, att det vore bra om någon förklarade. Men det var knäpptyst, kommunalråden andades knappt. Benny Augustsson (S) sa inget, Henrik Harlitz (M) som yrkade bifall till ordningsföreskrifterna i kommunstyrelsen, sa inget. Mats Andersson (C) sa inget… Och sedan röstade kommunfullmäktige igenom de nya “allmänna lokala ordningsföreskrifterna”… (Se “KF (15/12): Tyst i huset”.)

Och som vanligt skickades beslutet till Länsstyrelsen, allt enligt lagen…

I onsdags, den 5 januari, beslutade Länsstyrelsen:

“Länsstyrelsen upphäver tillfälligt Vänersborgs kommunfullmäktiges beslut den 15 december 2021 att anta nya lokala ordningsföreskrifter. Länsstyrelsen förlänger tiden för Länsstyrelsens prövning till den 22 februari 2022.”

De av kommunfullmäktige beslutade lokala ordningsföreskrifterna gäller alltså inte, de är upphävda. Det är dock bara tillfälligt, Länsstyrelsen behöver mer tid på sig för att granska och pröva Vänersborgs nya föreskrifter… Men det är klart att det är lätt att misstänka att Länsstyrelsen har hittat “tveksamheter” i de nya reglerna. Och att det är därför som Länsstyrelsen behöver förlänga tiden för sin prövning – till den 22 februari 2022.

Länsstyrelsens beslut innebär att de Allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Vänersborgs kommun antagna den 21 maj 2014 fortfarande gäller. Det är därför fortfarande förbjudet att bada på badplatsen i hamnkanalen. Å andra sidan är det ok att ta sig en öl på Holmängen bortanför reningsverket…

PEK: Hållbart medarbetarengagemang

8 januari, 2022 Lämna en kommentar

OK, jag ger mig. Några ansåg att det var mer att redovisa från den personalekonomiska redovisningen (”PEK:en”) än vad jag gjorde i bloggen “Hur är läget bland de kommunalt anställda?”. Och det är jag helt medveten om, det var ett urval. Men tydligen då ett för smalt urval… Jag hoppas att jag får godkänt efter denna och ytterligare en kompletterande blogg.

PEK:en börjar på följande sätt:

“I kommunens styrmodell ingår att följa utvecklingen även inom medarbetarområdet. Där finns förväntade resultat när det gäller sjukfrånvarons utveckling. Där finns även andra nyckeltal som följs med olika typer av mått. Attraktivt arbetsgivarindex (AVI) följs årligen kommunövergripande. Måttet kan vara från 0 till 180 poäng. Nyckeltalen Andel ambassadörer (eNPS) och Hållbart medarbetarengagemang (HME) mäts i samband med genomförd personalenkät och följs även förvaltningsvis.”

I den förra bloggen skrev jag om sjukfrånvaron och om andelen ambassadörer (eNPS). Här ska jag redovisa “Hållbart medarbetarengagemang” (HME).

Vänersborgs kommun vill upplevas som en attraktiv arbetsgivare. För att få reda på vad medarbetarna tycker frågar man dom helt enkelt. Ett formulär användes med nio frågor uppdelade på områdena motivation, ledarskap och styrning. Ungefär 100 kommuner använder samma frågor. Svarsfrekvensen i Vänersborg låg på 75 procent.

Personalen får kryssa på en 5-gradig skala och svaren räknas sedan om till ett indexvärde mellan 0-100. Indexvärdet kallas för “hållbart medarbetarengagemang” (HME). Resultatet jämförs dels med samtliga kommuner, dvs de ca 100 kommuner som använder HME, och dels med våra grannkommuner Trollhättan och Uddevalla.

Frågorna och indexvärdet på området “motivation” framgår av nedanstående diagram:

De anställda i Vänersborg tycker uppenbarligen att deras arbete är meningsfullt, även om det naturligtvis är noterbart att ett antal medarbetare inte verkar ha den uppfattningen. Det som åtminstone jag reagerar på är det relativt låga värdet på frågan om man ser fram emot att gå till arbetet. Självklart är det inte heller bra om personalen inte anser att de utvecklas i arbetet. Det är svårt, i varje fall för mig, att uttala mig om det är svar som kommunen som arbetsgivare ska vara nöjd eller missnöjd med. Även om jag förstår att kommunen vill bli bättre…

Resultatet för Vänersborg är något lägre på samtliga frågor än både riksgenomsnittet (100 kommuner) och grannkommunerna.

Det andra delområdet handlade om ledarskap.

Vänersborg får den högsta poängen på frågan om “min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare”. Det är en viktig parameter, men borde rimligtvis “matchas” av “min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser”. Det sistnämnda torde vara något som måste förbättras.

Resultatet är likartat mellan samtliga jämförelseobjekt.

Det tredje och sista delområdet i “hållbart medarbetarengagemang” handlar om styrning:

Som jag ser det är det frågan om “vad som förväntas av mig i mitt arbete” som är viktigast, och där har Vänersborg ett godkänt och kanske till och med bra resultat. Frågan om uppföljning och utvärdering har ett betydligt lägre resultat, men är trots det den enda frågan (av samtliga (HME-frågor) där Vänersborg har ett resultat som är bättre än genomsnittet för de undersökta kommunerna.

Vänersborg skiljer sig inte nämnvärt från de andra kommunerna.

PEK:en sammanfattar resultaten på följande vis:

“Sammantaget för Vänersborgs kommun, sett till poängen för frågorna i HME, framgår både styrkor och utmaningar. Styrkorna är att arbetet upplevs som meningsfullt där närmsta chef visar förtroende samt där man har bra koll på vad som ska utföras på arbetsplatsen och den egna arbetsinsatsen i detta. Utmaningarna är att i större grad uppleva det positivt att gå till arbetet, att lära nytt och utvecklas på arbetsplatsen, där närmsta chef mer visar uppskattning för ens arbetsinsatser och att föra en gemensam dialog på arbetsplatsen om hur verksamheten fortlöper, även sett till uppsatta mål.”

Det finns dock en aspekt till av mätningen “hållbart medarbetarengagemang”. PEK:en har jämfört de totala poängen för varje förvaltning. De jämförs också med resultatet från den förra undersökningen som gjordes 2017:

En snabb blick ger vid handen att resultaten är väldigt likartade mellan de två åren, med ett undantag. Poängen på kultur- och fritidsförvaltningen har ökat tämligen kraftigt, från 68 till 78 poäng. Det ska också noteras att miljö- och byggförvaltningen tidigare var uppdelad i två förvaltningar, därav finns det ingen stapel för 2017. Barn- och utbildningsförvaltningen hade högst poäng av samtliga förvaltningar både 2017 och 2020. 

Till sist redovisas de olika delområdena för respektive förvaltning:

I PEK:en dras tre slutsatser av diagrammet:

  • “För området motivation har det skett en ökning av poäng för kommunstyrelseförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. För barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen blev det en minskning.”
  • “För området ledarskap har det skett en ökning av poäng inom samtliga förvaltningar utom för socialförvaltningen där det blev en minskning.”
  • “För området styrning har det skett en ökning av poäng för kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen. Däremot blev det en minskning för kommunstyrelseförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen.”

Det är svårt att som “utomstående” dra några säkra slutsatser av undersökningen. Alla resultat låg ju, med något enstaka undantag, mellan 70 och 85. Och det känns som ganska marginella skillnader. Visst funderar man t ex på hur stor betydelse nya förvaltningschefer har för resultaten, men det är antagligen orättvist.

Det viktigaste med undersökningen torde vara att chefer och medarbetare tillsammans analyserar och diskuterar resultaten för sin arbetsplats/förvaltning. Även om de individuella lönerna, som sätts av just chefen, kan vara i vägen för öppna och ärliga samtal…

Anm. Läs också ”PEK: Attraktivt arbetsgivarindex” som är den tredje och sista bloggen om den personalekonomiska redovisningen.

Hur är läget bland de kommunalt anställda?

4 januari, 2022 Lämna en kommentar

Kommunen brukar varje år redovisa fakta och information om sina anställda; om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer. Det sker i en omfattande och genomarbetad rapport med titeln “den personalekonomiska redovisningen”, populärt kallad ”PEK:en”. Men…

“Förra året blev det ingen vanlig personalekonomisk redovisning på grund av pandemin.”

Det skriver Kenneth Borgmalm (S), ordförande PFU (=personal- och förhandlingsutskottet), och personalchef Anna Johannesson i förordet. För år 2020 kom det dock en “PEK” och den fastställdes av kommunfullmäktige i juni 2021. (Sedan dess har det stått på min “att-göra-lista” att jag skulle blogga om den, men av flera anledningar så har det inte blivit av. Förrän nu då…)

Den personalekonomiska redovisningen innehåller oerhört mycket fakta. När den dessutom avslutas med en genomgång av kommunens olika förvaltningar var för sig så känns det lite som man drunknar i alla siffror. Det blir som med söndagens blogg “Skolstatistik 2021: Bra kan bli bättre” – det måste bli ett urval. Jag börjar med att redovisa några av nyckeltalen.

Personalkostnaden för de anställda i Vänersborgs kommun uppgick 2020 till 1.834 milj kr, nästan 2 miljarder kr alltså. Det var en tämligen liten ökning jämfört med året innan (2019), bara 1,5 milj. Det finns 3.205 tillsvidareanställda i Vänersborgs kommun (2020). Det är en minskning sedan året före (2019) med 3 personer. 2.578 av de tillsvidareanställda är kvinnor och 627 män. Det fanns också 321 visstidsanställda, 204 kvinnor och 117 män. De visstidsanställda minskade med 66 sedan föregående år. Det betyder att andelen tillsvidareanställda ökade. Barn- och utbildningsförvaltningen är den förvaltning med lägst andel tillsvidareanställda. En orsak är att det:

“krävs behörighet i legitimationsyrken för tillsvidareanställning.”

Det kan noteras att andelen tillsvidareanställningar bland män är lägre än bland kvinnor.

Andelen heltidsanställningar ökade från 81,5 procent 2017 till 88,8 procent (2020). Siffran för 2020 är 12 procentenheter högre jämfört med medel för kommuner i Sverige. Sysselsättningsgraden ökade totalt sett från 95,4 procent till 97,6 procent.

Medelåldern bland de tillsvidareanställda ligger på 45,1 år. Männen är i genomsnitt något yngre, 43,3 år, än kvinnorna, 45,6 år. Bland de visstidsanställda är medelåldern 36,4 år, det skiljer bara någon månad mellan kvinnor och män.

Det kan väl också nämnas att övriga personalrelaterade kostnader, som företagshälsovård, kurser och konferenser samt tjänstebilar minskade 2020 jämfört med 2019.

Löner är naturligtvis alltid intressant. I PEK:en är medianlönen ett nyckeltal, dvs den mittersta lönen i en grupp löner som sorteras i storleksordning från den lägsta till den högsta. Medianlönen för anställda med månadslön har ökat successivt och låg 2020 på 29.020 i månaden. Det var några hundralappar mer än Trollhättan och en hundralapp mindre än Uddevalla. Medianlönen i Vänersborgs kommun låg högre för kvinnor än män. Skillnaden ökade dessutom mellan 2019 och 2020, från 995 till 1.124 kr. Medianlönen var högst, 30.888 kr, i kommunstyrelseförvaltningen och lägst, 27.440 i socialförvaltningen. Om man ser till förändringar i medianlönen i olika yrkesgrupper mellan 2019 och 2020 så har ökningen varit störst bland ledning äldreomsorg, sjuksköterska, socialsekreterare och elevassistent. Barnskötare, måltidspersonal och rektorer hade den minsta ökningen.

Naturligtvis är också medellönerna intressanta. I nedanstående tabell redovisas lönerna uppdelad på de olika förvaltningarna.

Det är noterbart att kvinnornas medellön är högre än männens. Jag förutsätter att detta inte har något med könsdiskriminering att göra utan beror på att kvinnorna helt enkelt har större kompetens för jobben än männen… 

Sjukfrånvaron är ett viktigt mått på personalens trivsel och arbetsförhållanden. I denna redovisning måste vi emellertid hålla i minnet att vi har haft en pandemi som naturligtvis gör att året är speciellt.

Det fanns ett förväntat resultat om att sjukfrånvaron skulle sänkas 2020. Det nåddes inte. Istället skedde en kraftig ökning av sjukfrånvaron mellan 2019 och 2020. Under våren 2020 var ökningen av sjukfrånvaron kraftig, sedan sjönk den under sommarperioden för att öka mycket under hösten. Utvecklingen var inte unik för Vänersborg. Däremot var medianen för sjukfrånvaron 2,5 procentenheter större än i Sverige. Den var också 0,4 respektive 0,6 procentenheter högre än i Trollhättan och Uddevalla. Det är sjukdomstypen infektion/förkylning som står för den stora ökningen. En anledning till detta är att ärenden kopplade till coronapandemin har blivit kategoriserade under den sjukdomstypen. Det skedde en betydande minskning av den psykisk ohälsan, en minskning som märktes särskilt inom socialförvaltningen.

Så här ser siffrorna kring sjukfrånvaron ut de senaste två åren:

Det framgår tydligt av siffrorna att sjukfrånvaron kostar kommunen mycket pengar. Med en friskare personal skulle kommunen kunna spara många miljoner… Därför är det självklart viktigt att analysera orsakerna till sjukfrånvaron – för att kunna hitta rätt åtgärder för att minska den. Det gäller naturligtvis särskilt det faktum att frånvaron är betydligt högre bland kvinnor än män.

Jag är säker på att kommunens personalspecialister, chefer och andra gör ett bra jobb och så gott de kan. Men jag kan inte låta bli att tänka på att de arbetar i motvind. De ekonomiska resurserna är knappa och riskerar att dras ner ytterligare, styrsystemet kräver att medarbetarna dokumenterar, fyller i enkäter, utvärderar, producerar statistik osv i stället för att syssla med det de är intresserade av och utbildade för, lönerna är individuella och det finns missnöje med chefernas lönesättning som uppmuntrar konkurrens mellan medarbetare och ”blind lojalitet” till cheferna – och försvårar kollegialt samarbete och solidaritet. Jag tror alltså att det kan finnas en hel del “inbyggda” orsaker till sjukfrånvaron.

Vänersborgs kommun vill naturligtvis att de anställda ska trivas på sina arbetsplatser. Ett sätt att ta reda på detta är via nyckeltalet eNPS. eNPS står för “Employee Net Promoter Score”. Mätningen består av frågan:

”Hur sannolikt är det att du skulle rekommendera din arbetsplats till en kollega eller vän?”

De anställda ska svara på en skala från noll (=inte alls sannolikt) till 10 (=mycket sannolikt). Svaren grupperas sedan så att de som svarar 0-6 räknas som “negativt”, 7-8 som “passivt” och 9-10, ja då räknas man som “ambassadör”. Sedan räknar man ut ett värde utifrån förhållandet mellan andelen “ambassadörer” och andelen “negativa”.

50% av de som svarade var “ambassadörer”. Det får nog räknas som ett tämligen fantastiskt resultat. Vid en jämförelse med andra organisationer (vilka vet jag inte riktigt, möjligtvis bland dem som använder detta mått) var skillnaden stor, de “andra” hade 34%. Det var också en ökning från 2017, då den föregående mätningen gjordes i Vänersborg. Andelen “ambassadörer” var vid det tillfället 39%. De som var “negativa” hade 2020 minskat med 14 procentenheter, från 30% till 16%. Även detta var anmärkningsvärt positivt. Den positiva utvecklingen fanns både bland kvinnor och män. Den procentuella ökningen var större bland män, dock var andelen fortsatt högst bland kvinnor.

Sammantaget visar mätningen ett starkt positivt resultat för Vänersborgs kommun 2020. Och det är mycket glädjande. Det är viktigt att kommunens medarbetare trivs så att de vill arbeta kvar, samtidigt som det kan locka nya medarbetare till Vänersborg. Vad förklaringen till det positiva resultatet är vet jag inte. Jag kan dock tänka mig att distansarbetet har inneburit fördelar för många av dom som har haft denna möjlighet. Det har kanske gjort att de trivdes bättre med sin arbetssituation. En förklaring kan också vara att kommunens personalspecialister, chefer och andra gjorde ett bra jobb.

Den personalekonomiska redovisningen antogs i juni av kommunfullmäktige. Det gjordes egentligen utan debatt. Det var några få inlägg. Det kan dock noteras att socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) kommenterade PEK:en. Nyberg påpekade mycket riktigt på att PEK:en visade på att kommunen hade “utmaningar”:

“Sjukfrånvaron är högre än i andra kommuner, men vi jobbar hårt med detta.”

Kanske skulle det vara läge att socialnämnden och socialförvaltningen tittade över vilken betydelse de så kallade hälsosamma eller hållbara schemana har för den höga sjukfrånvaron bland personalen…

Men det kanske är värt en helt egen blogg…

PS. Se också bloggen ”PEK: Hållbart medarbetarengagemang”. Den handlar om den personalekonomiska redovisningen. Och även bloggen ”PEK: Attraktivt arbetsgivarindex” som är den tredje och sista delen om redovisningen.

KF (15/12): Tyst i huset

16 december, 2021 1 kommentar

Det var ett alldeles för lugnt och fridfullt sammanträde igår. Dagordningen inbjöd kanske inte direkt till några större diskussioner, men när ledamöter frågar så kan man väl tycka att folk ska svara.

Ordförande för gårdagens sammanträde var Gunnar Lidell (M). Han debuterade i rollen när han ersatte Annalena Levin (C) som hade förhinder. Det var dock inga större svårigheter för Lidell att lotsa ledamöterna rätt, han har ju varit ordförande förr i många andra sammanhang.

Med Levins frånvaro försvann en kvinnlig röst i fullmäktige. Den ersattes knappast. För inte kan man väl påstå att man yttrar sig för att man ropar ja på uppropet, meddelar att det är fel på ipaden eller att man har anlänt till mötet… Det var nämligen så att inte en enda kvinna yttrade sig på sammanträdet igår. (Med ett mindre “opolitiskt” undantag, se nedan.) Det är anmärkningsvärt. Om det beror på “strukturer” eller “könsmaktsordningen”, eller något annat, därom tvistar de lärde. Men tråkigt är det. Fast det var inte särskilt många gubbar som sa något heller.

En lång rad ärenden på dagordningen klubbades igenom utan att någon begärde ordet. På några få ärenden kommenterade någon ledamot mycket kort ärendet ifråga. 

Fullmäktige beslutade att dela ut partistöd för nästa år. Undertecknad vänsterpartist passade på att nämna att Vänsterpartiet anser att partistödet är för stort. Vi har motionerat om att det ska sänkas, men motionerna har avslagits. Vänsterpartiet tänker dock göra ett nytt försök och återkommer nästa år med en motion om att sänka partistöden till nästa mandatperiod.

När det gällde revideringen av “reglementet för kommunstyrelsen i samband med överflyttning av evenemang och evenemangsutveckling”, så bordlades ärendet. Även om Sverigedemokraternas ledamot Lena Mjörnell hade vissa synpunkter på detta. (Detta var “undantaget” – se ovan.) Henrik Harlitz (M) framförde att ett nytt reglemente för kultur- och fritidsnämnden borde fattas samtidigt, vilket var ungefär det jag skrev i bloggen “Fullmäktige 15/12”. Fullmäktige ansåg att ärendet skulle behandlas vid ett senare tillfälle. 

Jag försökte få igång en diskussion på ärendet “Ändring av allmänna lokala ordningsföreskrifter”, men misslyckades. Ingen ville ens kommentera eller svara på mina funderingar. Jag skrev om förslaget i ovanstående blogg (se “Fullmäktige 15/12”). Det gällde t ex de kommunala badplatserna och särskilt den nyinrättade vid hamnkanalen. Det var dock ingen annan som hade någon synpunkt om detta.

Jag kommenterade också det utvidgade området i centrum och på Holmängen för alkoholförbudet, dvs att alkohol inte får “förtäras på offentlig plats”. Tidigare var det “alkoholförbud” i centrum fram till Norra Järnvägsgatan, nu blir det ända fram till Gropbrovägen. Och gränsen för förbudet flyttades också från Reningsverket till slutet av Holmängen, dvs gränsen går nu ända bortom koloniområdena, på vägen mot Vargön. Sanden och Kasen ingår också i området, se karta nedan.

Alkoholförbud

Ändringar har skett utan diskussion, eller ens information, i underlaget. Det var emellertid ingen i fullmäktige som verkade bry sig. Det var alldeles tyst, inte ens en manlig stämma hördes…

Men jag började faktiskt med att ta upp en annan aspekt av ordningsföreskrifterna. När kommunfullmäktige antog nya lokala ordningsföreskrifter i juni så upphävde Länsstyrelsen en månad senare fullmäktiges beslut. Fullmäktige hade fattat ett beslut som inte var lagligt. Orsaken var att föreskrifterna innehöll bestämmelser som redan fanns upptagna i brottsbalken. Och döm då av min förvåning när jag läste de nya föreskrifterna:

“Vid vistelse på särskilt utmärkta badplatser, efter klockan 22:00 fram till klockan 07:00, är det inte tillåtet med aktiviteter som är högljudda eller på annat sätt störande…”

Men…? Var det inte just detta som Länsstyrelsen ansåg vara olagligt? Det var ju precis det här som reglerades i brottsbalken. Jag sa att det vore bra om någon förklarade, eftersom jag inte förstod…

Det var knäpptyst igen. Benny Augustsson (S) sa inget, Henrik Harlitz (M) som yrkade bifall till ordningsföreskrifterna i kommunstyrelsen, sa inget. Dan Nyberg (S) sa inget… Och sedan röstade kommunfullmäktige unisont igenom de nya “allmänna lokala ordningsföreskrifterna”…

Kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) kommer att bli ny ordförande för Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB. Hon efterträder Kent Javette (S).

Undertecknad vänsterpartist presenterade under 2 minuter sin motion om Norra skolans föreslagna nedläggning eller som ärendet hade döpts till “Motion om att inventera behov av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg.” (Du kan ladda ner motionen här. Se också “Norra skolan ska stängas”.)

Sverigedemokraterna lämnade in två motioner. Anders Strands motion handlade om “friskvårdsbidrag för anställda i Vänersborgs kommun”. Den presenterade han för fullmäktige och Ola Wesley presenterade sin motion “Policy för erbjudande av modersmålsundervisning”. Jag återkommer, åtminstone till Wesleys motion, vid ett senare tillfälle.

Pontus Gläntegård (V) valdes till ny ersättare i styrelsen för Fastighets AB Vänersborg (FABV). Gläntegård sitter sedan tidigare i byggnadsnämnden. Gläntegård fick snabbt bekänna färg, redan idag hade FABV styrelsemöte.

Benny Augustsson (S) hade inte hunnit förbereda något svar på interpellationen från Gunnar Lidell (M). (Se “Lidell: Vilket ansvar har du Augustsson?”). Denna gång fanns det dock skäl för att inte svara, interpellationen kom Augustsson tillhanda väldigt sent. Augustsson svarar nästkommande kommunfullmäktige.

I slutet av sammanträdet var det så äntligen dags för en diskussion. Eller?

Lutz Rininsland (V) ställde en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Interpellationen handlade om det beslut i riksdagen, som får konsekvenserna att:

“att stödet för energieffektivisering av flerbostadshus och investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande ska avvecklas.”

Rininsland frågade Augustsson (S):

“Vad kan riksdagens beslut betyda för byggprojekt och bostadsmarknaden i Vänersborgs kommun?”

Du kan läsa mer om Lutz Rininslands interpellation här, “Riksdagens beslut är dåligt för Vänersborg”, och svaret från Benny Augustssons här, “Begär någon från M, SD eller KD ordet?”.

I sakfrågan var Rininsland (V) och Augustsson (S) helt överens – riksdagen har fattat ett dåligt beslut som får stora konsekvenser för bostadsbyggandet, även i Vänersborg. Eftersom det var bland annat Moderaterna och Sverigedemokraterna som drev igenom riksdagsbeslutet var förväntningarna stora på vad partiernas lokala representanter skulle svara…

Det var tyst.

Dan Nyberg (S) begärde ordet. Nyberg ställde några raka frågor till Henrik Harlitz (M) och Anders Strand (SD), ungefär:

“Har ni gjort nåt för att bromsa det här? Eller tycker ni att detta är ett bra förslag?”

Harlitz och Strand var tysta. Det var rena julstämningen:

“det är tyst i husen, tyst i husen, alla sova… Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp…”

Och sedan passade ordförande Lidell på att önska alla en God Jul.

Sammanträdet slutade kl 20.08. Du kan se sammanträdet i efterhand på kommunens webb-TV.

PS. Ibland kan man till och med bli glad för ett protokoll. Det är sällsynt, men idag skickades protokollet ut från Kunskapsförbundets sammanträde den 7 december. Det sista ärendet var “Ordföranden tackar för det gångna året”. Under ärendet stod det:
“Ordföranden riktade också en särskild förhoppning till Stefan Kärvling, att han fortsätter att skriva sin blogg.”

PPS. Hur det gick på dagens sammanträde med Socialnämnden? Det kan du läsa här: ”Socialnämnden broderade en brasklapp”.

Lidell: Vilket ansvar har du Augustsson?

14 december, 2021 Lämna en kommentar

Det finns ett talesätt bland moderater i Vänersborg:

“Det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.” 

Talesättet härrör från Dan Åberg (M) och han har framfört det flera gånger i kommunfullmäktige. Bakgrunden är helt enkelt att flera motioner från moderaterna har bifallits av kommunfullmäktige, men “glömts bort” av de styrande partierna. Motionerna har alltså inte verkställts, kommunfullmäktiges beslut har ignorerats.

Så är det faktiskt, det finns flera exempel på det. På morgondagens kommunfullmäktige kommer ytterligare ett. Det framgår av en interpellation som kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) ställer till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Interpellationen lämnades in i eftermiddag, så det är inte säkert att Augustsson hinner förbereda ett svar. I så fall ställs den nästkommande fullmäktige.)

Den 13 mars 2019 lämnade Gunnar Lidell (M) in en motion om upphävande av vattenskyddsområdet Elgärde. Elgärde var inte längre i bruk – vattenverket hade rivits i början av 2000-talet och brunnarna hade förseglats. Men kvar fanns restriktionerna, som alltid finns för ett vattenskyddsområde.

Lidell skrev i motionen:

“det är av vikt att inte upprätthålla restriktioner vilka saknar aktualitet för verksamhetsutövare och utveckling av kommunen”

Kommunen konstaterade i sin utredning att det inte fanns något behov av Elgärde vattentäkt varken på kort eller lång sikt. Vattenkvaliteten var nämligen dålig och vattenmängden var i sammanhanget oväsentlig.

Den 17 juni 2020 biföll därför kommunfullmäktige motionen:

“… och ansöker hos Länsstyrelsen om att upphäva vattenföreskrifter och vattenskyddsområde för Elgärde 1:24, samt begär, med stöd av miljötillsynsförordningen, att miljö- och hälsoskyddsnämnden upphör med tillsynen av vattenskyddsområdet.”

Så långt var allt väl.

Gunnar Lidell skriver i sin interpellation att han nyligen fick reda på att inget hade hänt – varken med motionen eller i Elgärde… 

“I nuläget är det minst 1 företagare inom det ännu ej avslutade vattenskyddsområdet som förväntas genomföra miljöåtgärder pga att företaget bedriver verksamhet i ett område med extra restriktioner. Vem bär ansvaret för kompensera företagaren, eller åtminstone meddela någon form av dispens i avvaktan på att kommunen gör något?”

Lidell skickade därför, den 7 december (i år), en fråga till de ansvariga tjänstepersonerna – och fick svaren dagen efter:

“jag vet inte hur man gör och jag har pratat med MHK som skulle titta i arkivet etc hur man gör…”

Det svarade alltså en tjänsteperson på kommunen. (Jag vet inte vad MHK betyder, möjligtvis miljö- och hälsoskyddskontoret.)

En annan tjänsteperson skrev, fortfarande citerat från Lidells interpellation:

“Det var också en diskussion i slutet av 2020 vem som ska göra det i kommunen, dvs KSF, MoB eller SBF. Vid det tillfället sa jag att jag inte kunde prioritera ärendet”.

(Förklaring: KSF=kommunstyrelseförvaltningen; MoB=miljö- och byggnadsförvaltningen; SBF=samhällsbyggnadsförvaltningen)

Det verkar faktiskt som om ingen av tjänstepersonerna hade tid eller visste hur hen skulle göra. Och gjorde därför – ingenting…?

Kommunstyrelsens fd ordförande Gunnar Lidell (M), (2011-2014) frågar därför, på fullmäktige imorgon (eller nästa sammanträde), kommunstyrelsens nuvarande ordförande Benny Augustsson (S):

  • “Anser du att Vänersborgs kommun har ett effektivt sätt att verkställa politiska beslut från kommunfullmäktige?”
  • “Har du som kommunstyrelsens ordförande någon form av ansvar i att Kommunfullmäktigebeslut verkställs?”

Jag ska inte uttala mig i ansvarsfrågan, i varje fall inte just nu, men måste ändå konstatera att det måste vara något grundläggande fel i Vänersborg. Det får bara inte vara så att kommunfullmäktiges beslut inte verkställs.

Fullmäktige 15/12

12 december, 2021 Lämna en kommentar

Även årets sista kommunfullmäktige blir på distans. Det är inte mycket att göra åt. Coronan vägrar ju att släppa taget om landet. En stor fördel är att det antagligen är lättare att “filma” sammanträdet och sända ut det på webb-TV. Du kan för övrigt se sammanträdet genom att klicka här. (Det börjar kl 18.00 på onsdag.)

Det har blivit en del fel i utskicket inför sammanträdet. Det står t ex kommunstyrelsen och fel datum på sidhuvudena. Men dagordningen har hur som helst följande utseende:

Det blir ett, tror jag, tämligen kort och mycket lugnt möte. Jag ser faktiskt inga ärenden som skulle kunna leda till varken debatt eller meningsskiljaktigheter. Och egentligen har jag också skrivit om i stort sett samtliga ärenden tidigare. Det är ju så att alla ärenden som ska avgöras av fullmäktige har behandlats i kommunstyrelsen. Och därifrån brukar jag ju rapportera. (Se “Imorgon KS (24/11)”.)

Medborgarförslaget om att göra kommunen djur- och människovänligare kommer att läggas till handlingarna med en liten skrivning att samhällsbyggnadsnämnden ska:

“utreda möjligheterna till att anlägga fruktlundar/skogsträdgårdar i kommunen.”

Partistödet kommer även nästa år att utbetalas enligt riktlinjerna. Kanske passar jag på att nämna att Vänsterpartiet ämnar lämna in en motion om att sänka partistöden nästa mandatperiod. (Jag lämnade in en motion om detta för drygt 2 år sedan. Motionen avslogs då. Se ”Skär ner på partistödet!”.) Partistöden kostar kommunen drygt 1,5 milj kr varje år.

Ett av kommunstyrelsens reglementen ska revideras. Det handlar om att evenemang och evenemangsutveckling har flyttats från kultur- och fritidsnämnden till KS. Det har dock blivit ett litet fel tror jag. Reglementet borde rimligtvis ändras samtidigt för kultur- och fritidsnämnden… Det påpekade också kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i KS. Det är kanske inte så viktigt i praktiken, men det är en formell fråga. Rätt ska vara rätt.

Socialnämnden ska få ett välbehövligt tilläggsanslag på 17,5 milj kr till äldreomsorgen i budget 2021. Det handlar om ett statsbidrag. Troligtvis kommer staten att ge bidrag till kommunerna även 2022.

Även kultur- och fritidsnämnden kommer att bli nöjd. KF ska tilldela nämnden ett tillfälligt tilläggsanslag i budget 2021 på 2,5 milj kr. Nämnden har nämligen förlorat intäkter på idrotts- och fritidsanläggningarna till följd av pandemin. Det är främst Arena Vänersborg som har gått med underskott.

Innan kommunfullmäktige utser Dan Nyberg (S) som ledamot i Samordningsförbundet Södra Vänern så ska en omorganisation av Dalslands Turist AB och Dalslands Kanal AB, antagande av taxa för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund och taxa enligt livsmedelslagen klubbas av ordförande Annalena Levin (C).

Fullmäktige ska vidare notera Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds delårsrapport för augusti 2021. Sedan blir säkerligen en och annan dalslänning glad för att KF antar en avsiktsförklaring om ”Det Goda Livet i Dalsland”. Västra Götalandsregionen och andra kommuner är inblandade i att ta fram en plan för långsiktig utveckling i Dalsland. Det övergripande målet är att öka dalslänningarnas välbefinnande.

Det var en del diskussioner, turbulens och beslut om Vänersborgs lokala ordningsföreskrifter innan sommaren. (Se “Förbud mot högljudda aktiviteter”.) I juni fattade kommunfullmäktige ett beslut som på många sätt var “tveksamt”, även om det var “välmenande”. Länsstyrelsen upphävde också beslutet en månad senare. Det var inte lagligt. (Se “Nyhet: Länsstyrelsen ger kommunen bakläxa”.)

Nu har en omarbetning av de lokala ordningsföreskrifterna gjorts:

“mot bakgrund av förändringar av förutsättningar inom kommunen samt med sikte på klarspråk i dess utformning.”

Ordningsföreskrifterna har blivit tydligare kring begreppen ”allmän plats” och ”offentlig plats”. Det ska göra föreskrifterna mer tillgängliga och förståeliga, förhoppningsvis.

Jag är inte säker på att det har varit förbjudet att dricka alkohol på hela Holmängen, men från och med nu så ska det i varje fall bli det. Alla som tänker grilla korv och dricka öl får bege sig någon annanstans, förslagsvis till några av de badplatser som finns i kommunen. Dock inte till Gardesanna, Ursand, Sikhall, Boteredssjön, Skräcklan och Nordkroken, men faktiskt till t ex Hästefjorden, Lillesjön och Väne Ryr. Där kan man även spela hög musik…

Kartorna över vilka badplatser, där ordningsföreskrifterna ska gälla, har nämligen arbetats om. Föreskrifterna gäller inte längre badplatser på privat mark.

En sak som jag funderar över är följande föreskrift:

“Bad är förbjudet inom hamnområdet och nya trafikkanalen samt i närheten av markerade kablar. Förbudet gäller inte särskilt utmärkta badplatser inom hamnområdet och nya trafikkanalen.”

Det finns en badplats vid Segelsällskapet som har märkts ut. Det var nog inte bara jag som noterade att denna badplats var mycket populär i somras. Ungdomarna simmade dock ofta över till Fisketorget. Och där finns ju ingen badplats utmärkt… 

Det kanske är en petitess (en till), men ibland händer det också att kommunen bräddar i närheten…

Undertecknad bloggare har lämnat en motion om att “inventera behov av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg”. Bakgrunden är kommunens avsikt att lägga ner skolverksamheten på Norra skolan. (OBS! Det är inte frågan om att riva byggnaden!) Det var meningen att den skulle behandlas på det förra sammanträdet, men jag lämnade in den för sent. Så den kommer upp nu istället. Eftersom det var ett sammanträde med barn- och utbildningsnämnden mellan fullmäktigesammanträdena lämnade jag även in motionen till BUN.

Det ska inte fattas något beslut i ärendet på onsdag. Jag ska bara presentera motionen och så ska den skickas vidare för utredning – en utredning som antagligen redan har börjat. (Du kan ladda ner motionen här.)

Även Anders Strand (SD) har lämnat in en motion. Den handlar om “friskvårdsbidrag för anställda i Vänersborgs kommun”. Den ska också bara remitteras vidare för utredning.

Lutz Rininsland (V) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Frågan till Augustsson lyder:

“Vad kan riksdagens beslut betyda för byggprojekt och bostadsmarknaden i Vänersborgs kommun?”

Du kan läsa interpellationen genom att klicka här.

Det sista ärendet som ska avhandlas är att Dan Åberg (M) avsäger sig sina uppdrag i kommunstyrelsen, i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och i personal- och förhandlingsutskottet. (Och i krisledningsnämnden.) Det tycker bloggande vänsterpartist är tråkigt…

Det är inte direkt någon vild gissning att sammanträdet kommer att avslutas med att alla önskar varandra en God Jul och ett Gott Nytt År. Även om det får bli på distans.

KF (17/11): V-yrkande fick majoritet

26 november, 2021 Lämna en kommentar

De senaste två veckorna har varit fulla av politik. Det har varit så många sammanträden och så mycket underlag att jag inte har hunnit med att redovisa t ex vad som hände på kommunfullmäktiges sammanträde förra onsdagen, den 17 november. Utom ett ärende då. Jag redovisade ärendet om hanteringen av medborgarförslaget angående cykelvägen genom skogsdungen på Korseberg. (Se “Vem kan man lita på?”.)

Det var ett ganska händelsefattigt fullmäktigesammanträde men på en punkt fick sig både ledamöter, TV-tittare och radiolyssnare en rejäl överraskning. Jag tänker på ärende 10 “Uppdrag – tillgängliggöra nämndernas handlingar på hemsidan”. Jag har redogjort för ärendet rent sakligt i flera bloggar faktiskt, men senast i bloggen “Inför KF 17/11”.

Ärendet handlade alltså om att byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden inte vill publicera underlagen till sina sammanträden. Vilket alla andra nämnder och styrelser gör. Göran Svensson (MBP) påpekade dock på mötet att inte heller Överförmyndarnämnden gjorde det. Det visste jag inte. Kvällens fråga var om kommunfullmäktige skulle godkänna byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämndens ordning eller inte. (Det torde också ha inbegripit Överförmyndarnämnden.) Kommunstyrelsen ansåg det, dvs att ordningen skulle godkännas. 

Det kan väl också nämnas att hela ärendet egentligen var en konsekvens av en motion från Lutz Rininsland (V), “Öppenhet på den digitala anslagstavlan”, som kommunfullmäktige antog den 12 februari 2020. (Se “KF: V-motion fick majoritet!”.)

Lutz Rininsland (V) öppnade debatten. Han började med att slå fast att ärendet denna gång inte handlade om motionen, utan:

“det handlar endast om det här uppdraget som fullmäktige har lämnat till kommunledningen och det är frågan om uppdraget kan anses vara slutfört eller inte.”

Rininsland ansåg inte att uppdraget var slutfört, men han medgav samtidigt att det fanns saker som inte kan offentliggöras, t ex myndighetsutövning och sekretessärenden. Rininsland yrkade:

“Motionen har en gång fått fullmäktiges bifall. Kommunfullmäktige anser inte att uppdraget kan anses vara slutfört.”

Sedan var det min tur. Jag konstaterade att det fungerade ganska bra i kommunen med offentlighet och transparens. Det var egentligen bara byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden som var undantagen. Handlingarna inför dessa nämnders sammanträden publiceras inte. Nämnderna publicerar inte heller protokollen i sin helhet. Flera sidor brukar regelbundet “maskas”, dvs en stor svart ruta läggs över hela sidor, så att ingenting går att läsa.

Sedan gick jag in på de förklaringar som nämnderna gav till sin ovilja att publicera handlingar:

“Förklaringarna till det här har varit olika och det gör mig väldigt fundersam.”

Och räknade upp de bortförklaringar som jag hade fått till mig. Orsakerna till nämndernas agerande hade sagts vara TTELA:s skriverier, att allt underlag var arbetsmaterial och GDPR. Denna gång var förklaringen att det inte fanns tillräckligt med personalresurser… Jag yrkade bifall till Rininslands yrkande.

Byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) meddelade att det tog 6-7 timmar att maska, i underlagen då förmodar jag att han menade. Och denna tidsåtgång var ett problem menade han. Men så kom Dahlberg med ytterligare(!) en förklaring till varför inte handlingarna publicerades på kommunens hemsida:

“Förmodligen så får man maska så pass mycket så att värdet av handlingen som kommer ut i så fall skulle man väl kunna ifrågasätta om den skulle vara tillfyllest så att säga. Så värdet av det kanske man kan diskutera.”

Ett ganska intressant argument. Ordförande Dahlberg gör sig till domare och då avgör han att handlingarna inte ska publiceras därför att värdet av dom blir alltför lågt. Man kan fråga sig om det verkligen är ordförande Dahlbergs roll att bedöma värdet av handlingarna – och offentlighetsprincipen. Sedan var det också ett hypotetiskt argument eftersom handlingarna inte publiceras…

Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) fick därefter ordet. Jonasson menade att det fanns känsliga uppgifter i en del handlingar och försvarade därmed att hela sidor maskades och gjordes svarta:

“Det här är ju för att vi är rädda om våra medborgare i kommunen.”

Ordförande Jonasson argumenterade för att inga namn eller fastighetsbeteckningar överhuvudtaget ska publiceras. Och det kan man ju diskutera, men hon glömde en viktig princip i det demokratiska samhället – offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen är till för att skydda medborgarna från godtycklig behandling från de styrande. Jag var tvungen att begära ordet och framföra detta. Jag jämförde med rättegångar. De är ju offentliga i Sverige, dvs vem som helst får komma dit och lyssna. 

“Det är ett skydd för de enskilda … dom ska veta att folk kan komma och se att allt går rätt till. Man ska veta att det sker objektiva förhandlingar så att säga. …hemliga rättegångar hittar man i diktaturer… Offentlighetsprincipen är grundläggande i Sverige.”

Jag underströk dock att jag inte på något sätt menade att Vänersborgs kommun eller nämnderna var en diktatur. Men menade att offentlighetsprincipen naturligtvis var grundläggande även i en kommun. Man ska som enskild kunna överklaga beslut och även andra ska kunna göra det.

“Och den fria pressen ska kunna skriva om det så att folk vet vad som händer och vad som gäller och man ska kunna reagera och överklaga.”

Offentlighetsprincipen garanterar att allmänheten och media kan kontrollera att statsmakten inte dömer oskyldiga och att kommunen fattar riktiga och lagliga beslut. Jag tyckte även att nämnderna fick yrka om mer pengar om det var det som fattades, eller prioritera om i uppgifterna…

Jag blev nog lite engagerad…

Ordförande för miljö och hälsa Ann-Marie Jonasson (S) framhöll att inte alla rättegångar är offentliga. Och det stämmer, men det är faktiskt undantag – inte regeln. I Rättegångsbalken slås det fast i 5 Kap “Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol” att:

“1 §  En förhandling vid domstol ska vara offentlig.”

Sedan räknas det upp när rätten kan göra undantag. Och det är inte, som Jonasson ville göra gällande, varje gång det handlar om personuppgifter.

Lutz Rininsland (V) avslutade sitt deltagande i debatten med att påpeka att det skulle få negativa återverkningar för demokratin om ledamöter i en nämnd inte ens skulle kunna informera sina partikamrater om innehållet i handlingarna. Han klargjorde att han inte heller tänkte begära votering. Rininsland trodde att de andra partiernas tystnad betydde att de biföll kommunstyrelsens förslag till beslut…

Bo Dahlberg (S) avslutade debatten med att tala lite om demokrati. Sedan var det dags för beslut. Jag begärde, trots vad Rininsland sa – votering… Jag hade en helt annan känsla än vad min partikollega hade.

De styrande partierna, 20 personer i S+C+MP, röstade för kommunstyrelsens förslag, dvs att byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden (och överförmyndarnämnden) skulle få fortsätta att låta bli att publicera sina handlingar. Det visade sig att resten, dvs hela oppositionen, alla de övriga 31 ledamöterna i kommunfullmäktige, höll med Vänsterpartiet. Det betyder att byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden i fortsättningen måste publicera sina handlingar inför nämndsmötena.

Det var ett viktigt beslut för ökad öppenhet och transparens i kommunen, och därmed för demokratin.

För övrigt finns det inte mycket att rapportera om från kommunfullmäktiges novembersammanträde. Mötet var i det stora hela relativt kort, lugnt och händelsefattigt. De övriga ärendena klubbades igenom i enighet – precis som kommunstyrelsen hade föreslagit. Du kan se hela sammanträdet, eller valda delar, i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här.

Årets sista sammanträde med kommunfullmäktige hålls den 15 december.

KF (17/11): Vem kan man lita på?

18 november, 2021 3 kommentarer

1972 släppte det legendariska proggbandet Hoola Bandoola Band sitt album “Vem kan man lita på?” Efter gårdagens sammanträde med kommunfullmäktige kan jag inte låta bli att fundera över frågan som upprepas i titellåtens refräng och som jag har nynnat på hela dagen:

“Vem i hela världen kan man lita på?”

Det handlade om ärende 8, “Svar på medborgarförslag angående naturstigen som planeras gå genom skogsdungen mellan Strandberidaren och Stapelorten.” Jag har bloggat flera gånger om detta ärende. (Se t ex “KS imorgon (27/10)”.)

I detaljplanen står det att det ska anläggas en cykelväg genom en av de sista skogsremsorna som är kvar på Korseberg. Medborgarförslaget ville inte detta. I behandlingen i kommunstyrelsen den 27 oktober ville ingen annan det heller. Men det skulle bli för dyrt att ändra i detaljplanen… Därför föreslogs avslag på medborgarförslaget. Varför skulle kommunen lägga några hundratusen kronor på att ändra i en detaljplan som ändå inte skulle verkställas? (Se “KS (27/10): Inga större överraskningar (2/2)”.)

Vi var nog flera i kommunfullmäktige som överraskades direkt i inledningen av ärendets behandling. Eller snarare chockades…

Henrik Harlitz (M) fick ordet som förste talare. Harlitz sa:

“Vid sittande möte (dvs kommunstyrelsens senaste sammanträde; min anm) så sas det vid flera tillfällen, det finns ingen anledning att riva upp den här detaljplanen som finns för området sen 1991 – vi kommer inte att genomföra den här byggnationen på grund av att det inte finns något behov utav den.”

Harlitz konstaterade att detta framfördes av bland annat kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Och det hade Harlitz helt rätt i. Jag hörde det själv i kommunstyrelsen, och jag bloggade om det. Det finns inte det minsta utrymme för andra tolkningar.

Harlitz fortsatte med att kritisera samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) som var med på kommunstyrelsens sammanträde (han är ersättare i KS). Wiklund deltog inte i diskussionerna på KS-mötet, trots att Wiklund redan då visste att byggnationen av cykelvägen genom skogsremsan var på gång. Det hade t ex redan skett överföringar av budgetmedel, berättade Harlitz, till anläggande av cykelvägen. Och fortsatte:

“Det jag kan tycka är lite konstigt, det är att personer som sitter inne med detaljkunskap om ärenden som diskuteras på möten inte delger den här informationen när man har det uppe…”

Harlitz är egentligen alldeles för försiktig i sitt uttalande. Det som är innebörden i det Harlitz säger är att Anders Wiklund (MP) lät Benny Augustsson m fl dupera kommunstyrelsens ledamöter genom att framföra osanningar. Augustsson fick opåtalat lämna “fakta” som inte var korrekta, som inte var sanna. Wiklund lät helt enkelt kommunens “statsminister” framföra “fake news”!

Det är emellertid viktigt att notera, jag tror inte att Augustsson medvetet ljög på kommunstyrelsens sammanträde. Min bestämda uppfattning är att Benny Augustsson i det läget var helt ovetande om samhällsbyggnadsnämndens långt framskridna planer.

Men samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) var alltså närvarande på kommunstyrelsen – och sa inte ett ord… Jag skulle vilja påminna Anders Wiklund om den svenska vittneseden:

”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra.”

”Intet förtiga.” Det betyder att om man undanhåller fakta betraktas det som ett brott. Man ljuger, och det kallas i juridiska sammanhang för mened.

Nu är inte kommunstyrelsens sammanträden några rättegångar, men om vi som oppositionspolitiker, och kommuninvånare, inte kan lita på att det som framförs i kommunstyrelsen av t ex kommunstyrelsens ordförande är korrekta uppgifter, så vill jag påstå att demokratin hotas eller åtminstone naggas betänkligt i kanten.

Om vi inte kan lita på det som framkommer i kommunstyrelsen och av kommunstyrelsens ordförande – vem ska vi då kunna lita på?

Som sagt, jag tror inte att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) medvetet for med osanning på kommunstyrelsens sammanträde. Men jag blev tämligen besviken på att samme Augustsson inte på något sätt kommenterade det som hade framförts i kommunstyrelsen på gårdagens fullmäktigesammanträde. Augustsson pratade och diskuterade istället som om “inget annat hade sagts” på kommunstyrelsen. Eller snarare, när Augustsson pratade igår så framstod det som om han hela tiden hade varit konsekvent och sagt samma sak hela tiden. Även i kommunstyrelsen.

Istället svarade Augustsson med – ”anfall är bästa försvar”… Augustsson kritiserade Harlitz för att bedriva politik på ett märkligt sätt:

“Jag blir ganska orolig kan jag säga.”

Jag håller med Augustsson. Men inte när han säger detta om Harlitz. Han borde ha sagt det om sig själv och sin styresbroder Wiklund. Av Augustssons uttalande om Harlitz kan man dessutom lätt få uppfattningen att Augustsson anser att politiken i Vänersborg bara angår betongpartierna.

Anders Wiklund (MP) kommenterade inte heller Harlitz påståenden till en början. Han låtsades som om ingenting. Efter att Harlitz lite försiktigt men ändå “småsurt” vid ett senare tillfälle upprepade vad som hände i kommunstyrelsen och jag själv helt enkelt bad Wiklund kommentera Harlitz inlägg, sa Anders Wiklund (MP) följande, och bara detta:

“Ja, man kanske skulle vara tydligare där. Men som sagt, kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ”

Jaha. Var det allt? Ett totalt intetsägande svar? Så det var alltså försvaret för att föra hela oppositionen och antagligen också de andra styrande partierna bakom ljuset i kommunstyrelsen – genom att hålla inne med fakta. Man blir inte imponerad.

Augustsson och Wiklund argumenterade som sagt om cykelvägen som om de alltid hade haft samma åsikt. Den var ju diskuterad och godkänd av miljöstrateger i miljö och hälsa, av nämnden, av byggnadsnämnd och -förvaltning, cykelvägen fanns i cykelplanen och MRP. Men vad spelar det för roll, Benny Augustsson sa ju på kommunstyrelsens sammanträde att det inte var aktuellt att anlägga den?!

Nu ska cykelvägen genom skogen anläggas. Bostadsrättsföreningen ska nämligen inte behöva se cyklister i sitt område. Augustsson sa:

”Det är bostadsrättsföreningen som äger den (den asfalterade och belysta vägen mellan husen; min anm.)”

Vilket några som hörde uttalandet reagerade på… En av dem, som vill vara anonym, skickade alldeles nyss ett dokument till mig. Jag har inte hunnit bilda mig någon uppfattning om innebörden i dokumentet, men eftersom det är offentligt så kan den som är intresserad ladda ner det här och själv läsa.

Alla invånare ska ha tillgång till det här skogsområdet sa Wiklund, och cykelvägen ska gynna cykeltrafik. Mats Andersson (C) fyllde i att även invånare som använder rollator ska kunna gå igenom skogsdungen. 

Det var en total annorlunda diskussion än i kommunstyrelsen. Slutsatsen av de styrande partiernas argument blir väl att det nu ska anläggas naturstigar, dvs GC-vägar utan belysning och asfalt, i varenda kvarvarande skog i kommunen. Utom i Sikhall. Men med tanke på de som använder permobiler bör vägarna kanske trots allt asfalteras. Och med tanke på alla kvinnor som inte vågar sig ut efter mörkrets inbrott, så kanske vi ändå ska sätta upp belysning…

Det var nästan så att man också fick uppfattningen av Benny Augustsson (S) och Anders Wiklund (MP) att skogen skulle bli mer av natur efter ingreppen än innan…

Man har enligt Augustsson:

“gjort en sträckning som minimerar liksom ingrepp i naturen. … gjord för att det ska göra så lite inverkan som det bara går på natur vad gäller djurliv och växtlighet.”

Miljöpartisten Anders Wiklund kompletterade:

“Det ska byggas varsamt.”

Vi får se om träden huggs ner ”varsamt”. Lutz Rininsland hade farhågor om att det kanske skulle behöva sprängas. Jag menade att det redan fanns en naturstig, en riktig stig, genom skogsdungen och James Bucci befarade att den viktiga gröna korridorens funktion förstördes. Och vi alla var överens att det gick att använda den belysta och asfalterade cykelvägen som ligger parallellt med skogsområdet. Här kommer sannolikt de flesta att cykla i vilket fall.

Det blev votering. 30 ledamöter röstade för att avslå medborgarförslaget, dvs cykelvägen ska anläggas, 17 röstade för bifall till medborgarförslaget, dvs att cykelvägen inte skulle byggas och 4 moderater röstade inte.

Och jag känner mig lurad och fortsätter tänka på Hoola Bandoola och:

“Vem i hela världen kan man lita på?”

PS. Du kan läsa mer om kommunfullmäktige här – ”KF (17/11): V-yrkande fick majoritet”.

Norra skolan ska stängas

16 november, 2021 2 kommentarer

Igår kom handlingarna till barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde nästa måndag, den 22 november.

Min vana trogen tog jag en hastig koll på dagordningen – och upptäckte snabbt ärende 4, ”Stängning av Norra skolan”. Jag bläddrade ner i handlingarna och läste beslutsförslaget:

  1. ”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
  2. ”Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”

Jag blev alldeles kall. Var det sant? Tänkte barn- och utbildningsförvaltningen och de styrande partierna att Vänsterpartiet och undertecknad Kärvling aktivt skulle medverka i ett stängningsbeslut av Norra skolan?

Det blev några timmars ångest och grubblerier. Det blev också en del mailväxling med partikamrater. Jag ställde frågan vad de hade för uppfattning. Det var ingen av de som svarade, som ansåg att Vänsterpartiet skulle medverka i en stängning. I varje fall inte utan en ordentlig utredning om det fanns andra alternativ.

Tanken växte fram på att jag skulle skriva en motion. Det var ju sammanträde med kommunfullmäktige på onsdag, dvs imorgon. Jag kunde lämna motionen redan då.

Sagt och gjort. Kvällen ägnades åt motionen. Och nu, efter ett sammanträde med Kunskapsförbundet Väst på förmiddagen och en intervju med P4 Väst på eftermiddagen, är motionen i det stora hela klar. Den lämnas inte in förrän imorgon, så därför kan fortfarande justeringar göras. Och kommer någon, partikamrat, sympatisör eller bloggläsare, med ytterligare argument så kan de få plats i motionen.

Så här ser motionen ut just nu. (Du kan ladda ner motionen genom att klicka här.)

==

Motion till kommunfullmäktige

Norra skolan

I måndags den 15 november skickades kallelsen till barn- och utbildningsnämndens sammanträde ut. Ärende 4 hade rubriken “Stängning av Norra skolan”.

Beslutsförslaget till BUN lyder:

  • “Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
  • “Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”

Norra skolan har de senaste 10 åren varit föremål för ett antal beslut. Så inbegreps Norra skolan i fullmäktiges beslut den 20 juni 2012 om att “behålla de skolor vi idag har verksamhet i”. I investeringsbudgeten för 2017 och 2018 fanns 30 mkr avsatta för att skolan skulle byggas om för att kunna ge plats för två paralleller. Efter en tämligen infekterad debatt enades kommunfullmäktige den 29 mars 2017 om att:

“flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.”

Investeringsbeslutet verkställdes aldrig. En utredning drog slutsatsen att det var omöjligt att bedriva en tvåparallellig F-6-skola i byggnaderna. Det skulle inte heller vara möjligt att bygga ut skolan, även om en tidigare stadsarkitekt påstod att det var fullt möjligt. 

Nödvändigt underhåll på skolan har aldrig åtgärdats och skolan har med tiden blivit allt mer misskött och nedgången. Det har tillåtits pågå trots att barn- och utbildningsnämnden har betalat hyra för byggnaden i alla år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått. För något år sedan rapporterades det om att skolan hade drabbats av en omfattande fuktproblematik. Investeringsmedel för renovering av Norra skolan beviljades emellertid inte. Det hade liksom “gått för långt”. Nu har emellertid taken renoverats för att det överhuvudtaget ska kunna bedrivas verksamhet i byggnaden.

Vi är några politiker i barn- och utbildningsnämnden som ofta har ställt frågor om Norra skolans framtid. Vi har hela tiden fått undvikande svar. Vi har blivit informerade om att skolans framtid inte är bestämd, att inga beslut har fattats osv.

Under tiden har andra beslut fattats som indirekt har påverkat Norra skolans framtid, som t ex uppförandet av en ny skola på Holmängen. Det senaste året har signalerna blivit allt tydligare, det är tänkt att eleverna på Norra skolan ska flytta dit. Det var inte bestämt från början. Och nu finns det inget val. Norra skolans elever ska flytta till Holmängenskolan när den står klar ht 2024.

Det är flera i nämnden som har haft en känsla av att det hela tiden har funnits en outtalad agenda om att Norra skolan ska stängas.

Centrum i Vänersborg är det mest tätbefolkade delområdet i Vänersborg. Det bor ca 5.300 invånare (2018) här. Norra skolan är den enda grundskolan i Vänersborgs centrum. De två huvudbyggnaderna uppfördes 1900 respektive 1916 och har ett högt kulturhistoriskt värde.

Kommunen satsar mycket på att bygga ut och förtäta centrum. Det byggs lägenheter både i Nordstan och ett stenkast från Gågatan. Planerna är vidare att uppföra en ny stadsdel på Sanden. Kommunen lockar med det centrala läget och närheten till Resecentrum. Människor ska kunna bo i centrum och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Men i samma stund vill kommunen alltså stänga stans enda centrala skola. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av barnen ca 2,3 km bort. Hur tänker kommunen då? Och hur går “miljötänket” ihop när skolan av hänsyn till miljön ska byggas av trä, samtidigt som kanske ett hundratal föräldrar måste ta bilen två gånger om dagen, 180 dagar om året, för att hämta och lämna barn på grund av placeringen? Det skulle också kännas lite besvärande att småstaden Vänersborg med allt tätare centrumbostäder inte ska ha skolverksamhet inom gångavstånd för de barn som inte har fyllt 10 år. Och hur blir det med trafiksäkerheten om barnen själva måste ta sig till Holmängen från centrum?

Det finns ett antal frågetecken och outredda frågor i samband med Norra skolans framtid. Det har inte utretts om det t ex går att ha enbart en lågstadieskola på Norra. Eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola. Eller en lågstadieskola och en grundsärskola.

Det är en princip i Vänersborg att kommunen ska äga de lokaler som den bedriver verksamhet i. Vänerparkens förskola och högstadium hyrs t ex av ett privat fastighetsbolag. På Norra kan kommunen hållas fast vid sin princip. Och det kanske inte blir så dyrt som befarat. Taken på skolan har ju renoverats och det kanske inte återstår så stora och kostnadskrävande investeringar.

Holmängenskolan ska stå klar ht 2024. Med en del omflyttningar är det tänkt att en relativt stor del av grundskolan nu ska användas till förskola. Det är tack vare att fler elever än tidigare beräknat kommer att få plats på Tärnanskolan. Men det är enligt alla prognoser en tillfällig lösning. Redan 2028 kan förhållandena se annorlunda ut. Då behövs med all sannolikhet en ny förskola i Holmängenområdet. Dessutom är befolknings- och elevprognoserna tämligen osäkra. Det är inte helt omöjligt att förskole- och/eller skollokaler måste tillskapas ännu tidigare.

Det är alltså sannolikt att Holmängenskolan inte räcker till för lokalbehoven mer än på några års sikt. Sedan måste det byggas nytt. Det krävs en längre framförhållning för att planera förskole- och grundskoleverksamheten på ett mer ekonomiskt och pedagogiskt förnuftigt sätt. Det kan visa sig vara klokt att behålla Norra skolan som ett kompletterande alternativ till Holmängenskolan. 

Och samtidigt står det moduler på varenda skola i kommunen och tickar pengar till hyra, det kan också kosta nästan en miljon att avetablera en enda modul…

Vänsterpartiet yrkar att

–  det tillsätts en utredning som får i uppdrag att

  • inventera behoven av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg fram till och med åtminstone år 2030
  • se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.

Stefan Kärvling 2021-11-17
Vänsterpartiet

%d bloggare gillar detta: