Stefan Kärvlings blogg

I två bloggar har jag redovisat förra årets Personalekonomiska redovisning (PEK:en). (Se “Hur är läget bland de kommunalt anställda?” och “PEK: Hållbart medarbetarengagemang”.) I denna blogg ska jag redovisa resultaten för det som kallas “Attraktivt arbetsgivarindex” (AVI).

Vänersborgs kommun vill självklart, som alla andra arbetsgivare, upplevas som attraktiv. Det gick emellertid inte så bra… År 2019 fick kommunen 99 poäng i indexet, år 2020 minskade poängen till 93…

Det är Nyckeltalsinstitutet (se här) som har utarbetat det som kallas Attraktivt Arbetsgivarindex (AVI). Institutet samlar in information om nio nyckeltal som är av betydelse för en attraktiv arbetsgivare. För varje nyckeltal utdelas en poäng mellan 1-20 och eftersom det finns 9 nyckeltal så blir maxpoängen 180 poäng. Det antas att dessa nyckeltal visar vilka styrkor organisationen har och vad som bör utvecklas.

Det är inte bara Vänersborg som använder sig av Attraktivt arbetsgivarindex (AVI), det gör även andra kommuner. Vänersborgs kommun kan därför jämföra sig med andra.

De nio nyckeltalen i AVI är:

• Andel tillsvidareanställda
• Medianlön (månadsavlönade)
• Lika chefskarriär (andelen kvinnor/män bland chefer motsvarar andelen kvinnor/män bland alla anställda)
• Övertid (andel av arbetad tid)
• Tid för kompetensutveckling (endast värdet för branschmedian)
• Korttidssjukfrånvaro (sjuktimmar i förhållande till arbetad tid)
• Långtidssjukfrånvaro (sjuktimmar i förhållande till arbetad tid)
• Personalansvar (antal anställda per chef)
• Avgångar (andel av de tillsvidareanställda som slutat)

Så här ser det attraktiva arbetsgivarindexet ut för dels Vänersborg de senaste 4 åren och dels för medianen för kommunerna, dvs det mittersta värdet som sorteras i storleksordning från den lägsta till den högsta.

Det måste nämnas att för nyckeltalet ”tid för kompetensutveckling” har det inte funnits några möjligheter för Vänersborg att få fram de uppgifter som behövs. Även andra organisationer har haft detta problem. De kommuner som inte lämnade in uppgifter får “branschens” medianvärde.

PEK:ens kommentar till tabellen är:

“Nyckeltal som ligger högt i poäng är andelen tillsvidareanställda, lika chefskarriär och andel övertid.
Nyckeltal som poängmässigt placerar sig i mitten på skalan handlar om lön och personalansvar det vill säga antal medarbetarbetare per chef. Poängen för jämförda kommuner ligger snäppet över Vänersborg när det gäller lön men i nivå med Vänersborg när det gäller personalansvar. Just för nyckeltalet personalansvar så har kommunbranschen som helhet lägre poäng jämfört med andra branscher. Detta, menar Nyckeltalsinstitutet, korrelerar med kommunernas högre sjukfrånvaro.
Nyckeltal som har minst poäng, utöver sjukfrånvaron, är för kompetensutveckling. Men detta nyckeltal kan bortses från.”

Tabellen för AVI visar sammanfattningsvis för Vänersborg att det var en uppgång från 2017 och framåt, men att den positiva utvecklingen bröts 2020. Det berodde naturligtvis på coronapandemin. Poängen minskade totalt med 6 mot 2019, dvs. från 99 till 93. Även jämförda kommuner hade en liknande förändring.

Det är egentligen sjukfrånvaron som helt och hållet förklarar nedgången. Den var markant högre under 2020 på grund av pandemin, inte bara i Vänersborg utan naturligtvis även i andra kommuner. Poängresultatet för sjukfrånvaron minskade i Vänersborg från 8 till 1 när det gällde korttidssjukfrånvaron och från 4 till 1 poäng när det gällde långtidssjukfrånvaron. (Du kan läsa mer om sjukfrånvaron i bloggen “Hur är läget bland de kommunalt anställda?”.)

Den personalekonomiska redovisningen redovisar även de bakomliggande värdena till poängtalen. Det ska dock noteras att procenttalet för sjukfrånvaron är högre i nedanstående tabell än motsvarande siffra i andra tabeller och sammanhang. Det beror på att Nyckeltalsinstitutet har en annan uträkningsmodell.

Det framgår att andelen tillsvidareanställda har ökat sedan 2018 och att Vänersborg har ett högre värde än medianen för kommuner, 90,9% jämfört med 88,4%. Däremot låg nivåerna för medianlön på en lägre nivå 2020. “Lika chefskarriär” handlar om jämställdhet. När andelen chefer per kön motsvarar andel anställda per kön så hamnar värdet på 1. Vänersborg har värdet 0,94. Det betyder att det inte är helt jämställt, även om det är ganska nära. Det skulle behövas åtta fler kvinnliga chefer. Vänersborgs kommun har fler antal medarbetare per chef i genomsnitt än jämförda kommuner.

För första gången särredovisades AVI-poängen för förvaltningarna år 2020.

I PEK:en pekar man på sambandet mellan antal medarbetare per chef (personalansvar) och sjukfrånvaron. Det är ett viktigt samband som har noterats tidigare. Det betyder att ju färre “underlydande” en chef har desto mindre sjukfrånvaro har medarbetarna. Social- och barn- och utbildningsförvaltningen har lägst poäng på personalansvar vilket betyder att här finns det flest medarbetare per chef. Nu ska dock sägas att just 2020 ska man vara mycket försiktig med slutsatser. Det beror naturligtvis på coronapandemin. I både social- och barn- och utbildningsförvaltningen finns det många kontaktyrken där pandemin har haft stor påverkan på sjukfrånvaron. I de andra förvaltningarna har man under pandemin haft betydligt större möjligheter till distansarbete.

Barn- och utbildningsförvaltningen har lägst poäng på andelen tillsvidareanställningar. Det beror naturligtvis på att det krävs lärarlegitimation för tillsvidareanställning.

Som tidigare redovisas också de faktiska värden som resulterade i den föregående tabellen.

Medianlönen är som synes högst på kommunstyrelseförvaltningen följd av miljö- och byggnadsförvaltningen. På barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen är det jämställt när det gäller chefskapet, dvs det finns en balans mellan andel chefer per kön och andelen anställda per kön. Det kan också noteras det finns en underbalans av manliga chefer på kultur- och fritidsförvaltningen. Andel övertid är låg inom samtliga förvaltningar.

När det gäller hur många medarbetare det finns “under” varje chef framgår det att det i genomsnitt är ungefär 10 fler medarbetare per chef inom de två största förvaltningarna, barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Det är också de två förvaltningar där de flesta kvinnodominerande yrkena finns.

Det är väl framför allt upp till kommunens personalspecialister att ihop med chefer och personal analysera alla siffror och komma fram till vad som behöver göras för att utveckla kommunen i ännu positivare riktning. Samtidigt är det naturligtvis inte helt lätt att se skogen för alla träd i de tider av coronapandemi som präglade 2020 och som även kommer att prägla PEK:en för 2021.

Det är dock viktigt att komma ihåg att ska förhållandena för personalen förbättras så behövs det framför allt bli “fler händer på golvet”. De anställda måste få tid och möjlighet att utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt, ett sätt som ger både arbetsglädje för personalen – och nöjda “brukare” som t ex äldre, sjuka, barn och elever. Jag tror att detta ibland till och med kan vara viktigare än lönenivåerna, även om löner kan vara ett sätt att klara sig bättre i konkurrensen om ny och kompetent personal. Det är för övrigt avgörande viktigt för framtiden att kunna attrahera och rekrytera, och också behålla, personal med rätt kompetens. 

Personalfrågorna är således oerhört väsentliga. Det är de anställda som till stor del utgör och definierar den kommun som ska ge service och tjäna kommunens invånare och skattebetalare. Därför måste de verkliga problemen på ett ärligt och öppet sätt lyftas till politikerna. Behöver åtgärder göras för att förbättra arbetsvillkoren, som t ex kräver mer pengar, ska detta komma till politikernas kännedom och inte, så att säga, “mörkas” på vägen upp från arbetsplatsgolven till kommunhuset.