Arkiv

Archive for the ‘Demokrati’ Category

KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)

25 januari, 2021 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg utgör del 3 av en bloggserie och är en direkt fortsättning på del 2. De andra delarna hittar du här: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.

===

Nu på onsdag den 27 januari, nästan 4 år efter att motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier” från Stefan Kärvling (V), Marianne Ramm (V) och Lutz Rininsland (V) lämnades in, ska kommunstyrelsen återigen behandla motionen. Och besluta om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige.

Kommunstyrelseförvaltningen och de styrande partierna (S+C+MP) föreslår att kommunfullmäktige ska fatta följande beslut:

“Kommunfullmäktige förklarar uppdraget fullgjort.”

Det är majoriteten i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) som anser att förvaltningens formulering och bedömning är riktig och håller med förslaget, ”uppdraget fullgjort”. De två moderaterna i KSAU, Henrik Harlitz och Dan Åberg, avstod från att delta i beslutet. Vilket ger en föraning om att oppositionen kanske inte var helt nöjd med hanteringen…

Det är inte särskilt lätt att förstå innebörden av beslutsförslaget. Men eftersom inga nya förbättringar föreslås eller ska genomföras så tycker tydligen de styrande partierna och förvaltningen att det ur demokratiskt hänseende räcker att vänsterpartisterna och de andra oppositionspartierna i kommunstyrelsen får tillgång till KSAU:s dagordning – men inga handlingar. Och med förbehållet att dagordningen inte får spridas… Till skillnad från kommunfullmäktige som dels biföll motionen i november 2018 och dels återremitterade den i november 2019 för att kommunledningen inte hade gjort tillräckliga demokratiska förbättringar.

Det är anmärkningsvärt. Kommunledningen (S+C+MP) och kommunstyrelseförvaltningen vill alltså ge bakläxa åt kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige. Fullmäktige har alltså, enligt deras förmenande, fattat ett felaktigt eller dåligt beslut.

Det finns med några motiveringar i underlaget till varför man inte vill förändra något. Jag försöker mig på en sammanfattning genom att plocka ut de viktigaste motiveringarna:

  • “Dataskyddsförordningen ställer höga krav på hur kommunen registrerar och behandlar personuppgifter. Att regelmässigt publicera handlingar innehållandes personuppgifter i kommunens webbdiarium skulle vara mycket problematiskt ur ett dataskyddsperspektiv.”
  • “I webbdiariet publiceras enbart handlingar som enligt dataskyddsförordningen anses publiceringsbara. De handlingar som med stöd av dataskyddsförordningen inte kan publiceras kan som tidigare begäras ut av respektive nämnds registratur, precis som äldre handlingar, och sedvanlig prövning av begäran att få ut allmän handling ska göras.”
  • “Den politiska ärendegången innan KS förgås av sammanträde med KSAU. Enligt den planering som är fastlagd, vilket görs årligen, är det normalt 8 veckodagar från KSAU till KS. Däremellan ska protokoll från KSAU skrivas och justeras. Kallelse till KS kan därför av praktiska skäl skickas tidigast torsdag samma vecka innan KS.”
  • “Via den digitala anslagstavlan ges möjlighet att ta del av kallelser och protokoll som kommunen beslutat ska vara tillgängliga.”
  • “Beträffande KSAU så är det ett beredande organ åt kommunstyrelsen. När ärenden går vidare från KSAU till KS och eventuellt KF så anses inte KSAU vara en självständig myndighet utan endast just ett beredande organ. Det innebär att inga handlingar har lämnat myndighetens gräns, därför är handlingarna att anses som arbetsmaterial.”

Med andra ord, det går inte att förändra något till det bättre. Vänersborg fungerar precis så bra som det är möjligt – precis så bra som lagarna tillåter. Fast förvaltningen och de styrande partierna hänvisar inte ens till kommunallagen, inte någonstans. Inte heller görs några referenser till eventuella rättsliga prövningar eller domar i sådana här ärenden från andra kommuner. De låtsas inte heller om att en mängd kommuner, t ex Växjö, Järfälla, Huddinge, Luleå, Vännäs och Österåker, publicerar handlingar till KSAU på sina hemsidor. För att inte tala om alla de kommuner som på offentliga hemsidor publicerar KSAU:s dagordningar…. Bryter dessa kommuner mot lagen…?

Det är också lite så att man häpnar när kommunstyrelseförvaltningen i tjänsteskrivelsen anför:

“Via den digitala anslagstavlan ges möjlighet att ta del av kallelser och protokoll som kommunen beslutat ska vara tillgängliga. Detta har sin grund i beslut av KF 2020-02-12, § 8 där KF biföll motion om öppenhet på den digitala anslagstavlan (KS 2019/196).”

Det är i starkaste laget. Kommunstyrelsen, dvs de styrande partierna S+C+MP, ville med hänvisning till argumentationen i tjänsteskrivelsen från kommunstyrelseförvaltningen avslå denna motion. “Storoppositionen” i kommunfullmäktige, dvs alla partier förutom de styrande, biföll motionen mot förvaltningens uttalade vilja. Och nu anförs beslutet som ett argument för att avslå motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”. Nästan provocerande… Dessutom är motionen inte till fullo genomförd. Byggnadsnämnden publicerar t ex bara dagordningen (utan handlingar) inför sina sammanträden. (Se “KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”.)

Inget nytt alltså. Inga förbättringar, inte något. Förvaltningen och de styrande partierna tycks bara leta argument för att slippa demokratisera de kommunala processerna. Det är bra som det är tycker tjänstemännen. Det är bra som det är tycker de styrande. Det verkar som om de tycker att det är bra att oppositionen i form av Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna står utanför.

Varför gör de på detta viset?

“År 2021 är det 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige.”

Så står det i en broschyr från Regeringskansliet, juni 2018. (Kan laddas ner här.) Som fortsätter:

“Demokrati utgår från idén om politisk jämlikhet. Alla ska ha möjlighet att vara med och påverka.”

Vänsterpartiets motion har redan fått bifall i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen och slutligen kommunfullmäktige ska endast ta ställning till om uppdraget har fullgjorts eller inte. Motionen tog upp diariet. Där har en förbättring skett sedan motionen skrevs. Det går att hitta handlingar på egen hand för politikerna. Och handlingar med personuppgifter kan begäras genom ett mail till respektive förvaltning,

Det har blivit något bättre i och med att KSAU:s dagordning publiceras för kommunstyrelsens ledamöter och att man sedan på egen hand kan efterfråga handlingar, även om det inte är säkert att man får tillgång till dem. Men förbättringen är alldeles för begränsad. Syftet med motionen var ju att förtroendevalda från alla partier skulle få bättre och lika villkor för att förbereda respektive partis interna arbete. Det skulle leda till en bättre demokrati och att ställningstaganden blev mer genomtänkta och förankrade.

Jag vet dock inte vad man som opposition ska göra för att utvidga demokratin och ge alla ledamöter lika möjligheter och villkor att arbeta politiskt i Vänersborgs kommun. Som Rininsland, Ramm och Kärvling formulerade det i motionens att-sats:

“att skapa lika villkor för alla partiernas förtroendevalda.”

Förvaltningen vill inte, vad än kommunfullmäktige säger. De styrande partierna vill inte, vad än kommunfullmäktige säger. Och som trots att de är i minoritet har möjlighet att förhala ärenden eftersom det är någon av deras ordförande som hela tiden bestämmer vad som ska tas upp på mötena i nämnder och styrelser, och kommunfullmäktige…

Men visst funderar Vänsterpartiet på ett alternativt beslutsförslag…

Det fanns vissa förhoppningar om ökad demokratisering när Benny Augustsson (S) blev kommunstyrelsens ordförande, men det verkar som om ”kommunhusets korridorer” fortfarande andas Ljunggren och Dahlin. De skyhöga renoveringskostnaderna verkar inte ha sanerat kommunhuset…

Anm. Denna blogg utgör del 3 av en bloggserie och är en direkt fortsättning på del 2. De andra delarna hittar du här: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.

KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)

25 januari, 2021 1 kommentar

Kommunstyrelsen sammanträder på onsdag. Utskicket, som kom mycket sent på torsdag eftermiddag, består av 418 sidor. Det ska läsas, det ska analyseras, information ska kontrolleras, det ska ställas frågor till mer insatta personer, det ska skickas mail osv. Om man hinner… Den förra bloggen (se “KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”) och denna, och nästa, ägnas åt ärende nr 25 på dagordningen – av 28 ärenden…

På kommunstyrelsens sammanträde kommande onsdag ska Lutz Rininslands, Marianne Ramms och min motion “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier” behandlas. Motionen är från maj 2017, och har ett mycket brokigt förflutet…

Du kan läsa om innehållet i motionen här, “Informationsmotion”. Motionen sammanfattas på detta sättet av kommunstyrelseförvaltningen (underlag från 2018):

“De förändringar motionärerna pekar på är att webbdiariet inte är tillgängligt som tidigare och att man som förtroendevald i stället måste vända sig till respektive nämnds registrator. Vidare pekar motionärerna på att kallelsen och handlingarna till kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) inte längre publiceras på kommunens hemsida. I motionen påpekar motionärerna att det inte är rimligt att man som förtroendevald endast har från fredag till onsdag att läsa in sig på ärenden till kommunstyrelsen, vilka kan omfatta flera hundra sidor.”

Den 12 april 2018 var motionen för första gången uppe för politisk behandling. Det var kommunstyrelsen som skulle besluta om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige. Kommunstyrelseförvaltningen hade föreslagit att motionen skulle anses:

“besvarad genom bilagd utredning.”

Och det innebar egentligen ett avslag, eftersom utredningen hade visat att:

“…förändringarna har sin grund i regelverk som kommunen inte kan ändra. Däremot har kommunen tillgängliggjort publiceringsbara handlingar och kan förändra hanteringen av omfångsrika inkomna handlingar, så att dessa görs tillgängliga för de förtroendevalda redan på beredningsstadiet.”

Kommunen gjorde några mindre förbättringar utifrån motionens intentioner, vilket var helt OK, men i huvudsak kunde inget förändras eller förbättras.

Kommunstyrelsen gick emellertid emot tjänstemännen och de styrande partierna i S+C+MP. Med röstsiffrorna 8-7 beslutade “storoppositionen” att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Sedan gick tiden och ärendet dök inte upp på fullmäktiges dagordning. Varför har jag ingen aning om. Men ett halvår senare var det i varje fall dags.

Den 21 november 2018 biföll fullmäktige motionen. De styrande partierna begärde inte ens votering… De insåg under debatten att oppositionspartierna hade bestämt sig.

Kommunfullmäktige gav alltså ett uppdrag åt kommunledningen att nu skulle motionens intentioner och att-satser verkställas. Men det kan än en gång påminnas om moderaten Dan Åbergs ord från fullmäktige 2020:

“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”

Det hände inget med motionen…

Ett år senare, i november 2019, skulle kommunfullmäktige återigen behandla motionen. I kommunstyrelsen några veckor tidigare hade det inte varit någon diskussion om motionen, utan de styrande partiernas (S+C+MP) beslutsförslag, som var detsamma som kommunstyrelseförvaltningens (som vanligt), följde automatiskt med till fullmäktige:

“Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige förklarar uppdraget fullgjort med hänvisning till redovisade åtgärder för att förbättra de förtroendevaldas åtkomst och möjlighet att tillgodogöra sig beslutsunderlag.”

De menade alltså att kommunfullmäktiges uppdrag, dvs fullmäktiges bifall till motionen ett år tidigare, var “fullgjort”. Det skulle ha skett i och med två demokratiska förbättringar. Det första var att:

“valet av och mängden handlingar ses över, så att inte kallelsen tyngs onödigt.”

Vilket förvaltningen sa redan i april 2018… Dessutom var utskicken fortfarande mycket omfattande, så rent spontant så såg det inte ut som om någon förändring hade skett. Men det var svårt att uttala sig om.

Den andra förändringen var:

“I syfte att utöka inläsningstiden kommer en föredragningslista över de ärenden som behandlas på KSAU att publiceras i Netpublicator för kommunstyrelsens ledamöter.”

Det var nytt. Men notera – inga andra än kommunstyrelsens ledamöter skulle få se dagordningen från KSAU. Men för ledamöterna i kommunstyrelsen var det bra, de kunde därmed räkna ut vilka ärenden som skulle komma upp i kommunstyrelsen 8 veckodagar senare. Handlingarna i de olika ärendena fick ledamöterna däremot begära ut själva, om möjligt. Handlingarna fick inte heller spridas, de var inte offentliga:

“Det bör dock betonas att föredragningslistan i sig inte kan betraktas som en allmän handling, den är inte expedierad utan är endast tillgängliggjord för förtroendevalda som representerar/är en del av myndigheten. Innehållet ska därför inte lämnas ut, publiceras på internet eller liknande.”

OK, det genomfördes, och det var en förbättring – inte stor, men en förbättring.

Och det lutade åt att så skulle också fullmäktige besluta. Men Lutz Rininsland bromsade och yrkade från fullmäktiges talarstol:

“Kommunfullmäktige anser däremot inte att fullmäktiges förväntningar från november 2018, när den ursprungliga motionens yrkande blev bifallen, är tillgodosedda.”

Det var att uppfatta som ett avslagsyrkande på kommunstyrelsens förslag om att “begrava motionen” genom att besluta att “uppdraget vat fullgjort”. Och då var frågan, hur skulle resten av oppositionen ställa sig.

Tove af Geijerstam (L) gick också upp i talarstolen, för den borgerliga oppositionen, och framförde följande motivering – till en återremiss:

“Kommunfullmäktige beslutar att, på grund av att de vidtagna åtgärderna är otillräckliga, återremittera ärendet med uppdrag till förvaltningen att utforma ett arbetssätt där de handlingar och delar av handlingar som är allmänna, offentliga och inte sekretessbelagda tillgängliggörs för samtliga kommunens förtroendevalda.”

Det blev återremiss.

Och nu ska motionen från vänsterpartisterna Rininsland, Ramm och Kärvling upp till behandling i kommunstyrelsen – igen… Drygt ytterligare ett år senare.

Jag vet inte hur vänersborgarna uppfattar kommunens politiska arbete med en motion som syftar till att utöka de demokratiska förutsättningarna för oppositionspartierna. Som en fars? Komedi? Tragedi? Och allt alltså för att några vänsterpartister vill ha större möjligheter att hålla sig informerade om de ärenden som ska beslutas i kommunen. Och som de stora betongpartierna har bra koll på för att de alla har avlönade och arvoderade politiker som sitter i de olika nämndernas och styrelsernas presidier.

Representanterna från de styrande partierna, S+C+MP, tycks, tillsammans med tjänstemännen, ropa i en mycket högljudd kör:

“Vi vill inte! Vi vill inte!”

Jag förstår inte vad som är problemet för socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister? Vad är det som är så farligt med att ge V, MBP och SD tillgång till de handlingar som de själva får ta del av i ett tidigt skede?

Nästa blogg handlar om orsakerna till att de styrande partierna, S+C+MP, och förvaltningen vill avslå motionen.

Anm. Denna blogg är del 2 i en serie om 3. Det första bloggen är: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och den tredje och sista ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)”.

KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)

24 januari, 2021 Lämna en kommentar

Vänsterpartiet har under en lång period ställt frågor kring den kommunala demokratin i Vänersborg. Tydligast var det under åren 2007-2010 i samband med bygget av Arena Vänersborg. De styrande partierna, socialdemokraterna och centerpartiet, fattade beslut mellan skål och vägg och utanför de demokratiska institutionerna, handlingar diariefördes inte, sekretesstämpeln brukades flitigt etc. Och kostnaderna för arenan ökade från fullmäktiges budgetbeslut på 140 milj kr, varav 20 milj skulle bestå av sponsorpengar, till den officiella slutsumman på 286 miljoner. James Bucci (V) anmälde kommunen ett flertal gånger och fick med sig domarna varenda gång. I valet i september 2010 förlorade Socialdemokraterna 9 av sina 21 mandat i fullmäktige. Idag har S 14 mandat.

Det har blivit bättre med den kommunala demokratin, det kunde knappast bli sämre. Men det har inte blivit bra. Vänsterpartiet har fortsatt att framföra kritik och så har även den borgerliga oppositionen (M+L+KD) gjort.

På senare år har Vänsterpartiet lämnat in 4 motioner i ämnet:

  • “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”. Inlämnad av Stefan Kärvling (V), Marianne Ramm (V) och Lutz Rininsland (V) den 9 maj 2017.
  • “Ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika”. Inlämnad av Lutz Rininsland (V) den 21 augusti 2018.
  • “Det är på tiden att vi går vidare”. Inlämnad av Stefan Kärvling (V) och Lutz Rininsland (V) den 2 januari 2019.
  • “Öppenhet på den digitala anslagstavlan”. Inlämnad av Lutz Rininsland (V) den 3 april 2019.

Motionerna har på flera sätt sitt ursprung i kommunens dyrbara investeringar i ett nytt ärendehanteringssystem kring årsskiftet 2016-2017 och och nya program för utskick av digitala handlingar till förtroendevalda.

Dessa digitala moderniseringar försämrade drastiskt tillgängligheten till information. Och det framför allt för de partier som inte fanns med i den inre kretsen, dvs de partier som inte hade, och aldrig fick, några poster i nämndernas och styrelsernas presidier. Betongpartierna fick ju som ordförande eller vice-ordförande i nämnder och styrelser alltid handlingar och information. Dessutom tillbringade de ofta tid i kommunhuset eftersom de var arvoderade eller anställda för att syssla med politik. De hade gott om tid att prata med varandra. De kunde också prata med tjänstemännen och framföra sina synpunkter redan i utredningsskedena.

Motionerna har alltså helt enkelt handlat om att ge oppositionens partier lika möjligheter att vara pålästa och förberedda när ärendena kommer upp i framför allt kommunstyrelsen.

Motionerna har haft en tendens att “glömmas bort”, eller förhalas, och inget har hänt med dem. Det har föranlett framför allt Lutz Rininsland att ställa frågor och interpellationer för att skynda på processen. När motionerna äntligen har tagits upp har kommunens jurister och tjänstemän för det mesta yrkat avslag på motionerna – och det har även blivit de styrandes (S+C+MP) linje.

Motionen “Öppenhet på den digitala anslagstavlan” behandlades i februari 2020, snabbast av dem alla. Motionen yrkade att nämndernas handlingar skulle göras tillgängliga för allmänheten på kommunens digitala anslagstavla. De styrande i S+C+MP ville liksom tjänstemännen avslå motionen. “Den stora oppositionen” (V+M+L+KD+MBP+SD) röstade emellertid igenom motionen i kommunfullmäktige. (Se “KF: V-motion fick majoritet!”.)

Nu har det gått snart ett år utan att fullmäktiges bifall till motionen har gett synliga resultat. Byggnadsnämndens handlingar finns t ex fortfarande inte publicerade. Det ligger en del i det yttrande som Dan Åberg (M) gjorde på det senaste fullmäktigesammanträdet i december:

“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”

Motionen “Det är på tiden att vi går vidare” yrkade att:

“kommunfullmäktige beslutar att kommunfullmäktiges sammanträden ska direktsändas via webben och att debatten i efterhand ska kunna ses och höras i olika avsnitt på kommunens hemsida.”

Det var “tredje gången gillt”. Det var faktiskt den tredje motionen om webb-sändning från Vänsterpartiet. De andra lämnades in av Adam Frändelid och avslogs med olika tämligen krystade förklaringar av fullmäktige. Rininslands och Kärvlings motion bifölls dock i april 2020 – och är nu också förverkligad. Äntligen.

Rininslands motion “Ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika” är fortfarande inte behandlad i någon politisk instans. Trots att den lämnades in i augusti 2018. Vilket är ett typiskt exempel på hur saker och ting kan förhalas i kommunen…

Motionen yrkade att:

“Den tillträdande kommunledningen ser över arbetsformer i syfte att ge ledamöterna bättre villkor att vara pålästa, samtidigt prövas andra tillvägagångssätt för att möjliggöra en smidig hantering av mindre avvikande synpunkter kring detaljer.”

Bakgrunden var att kommunstyrelsens kallelser kommer tämligen sent, ofta sent på torsdag eftermiddag/kväll veckan innan följande onsdags KS-sammanträde. Och handlingarna kan bestå av 500-600 sidor… Det är inom den tidsrymden i det närmaste omöjligt att läsa alla handlingar, än mindre hinna förankra ärendena i det egna partiet eller hos allmänheten. Betongpartierna har däremot genom sina representanter i nämndernas och styrelsernas presidier haft handlingarna tillgängliga redan långt innan…

Den andra delen i att-satsen förklaras av att enskilda avvikande synpunkter knappast kan hanteras eftersom kommunledningen alltid påpekar att det inte går att ändra i en tjänsteskrivelse. För de partier som inte finns i kommunhuset innebär det att möjligheterna till mindre ändringar och justeringar i beslutsförslag är i det närmaste obefintliga.

Men ok, det har trots allt skett en del förbättringar i demokratin i samband med motionerna och oppositionens agerande. Men det kan bli bättre. På onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen ska motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”, från maj 2017, behandlas. Det handlar nästa blogg om – den kan du läsa här ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.

Anm. Denna blogg är del 1 i en serie om 3. De två följande bloggarna är: ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3) och den tredje och sista ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)”.

Vad har hänt, KF på distans?

12 december, 2020 1 kommentar

Oj! Direkt när jag öppnade kallelsen till kommunfullmäktiges sammanträde nästa onsdag den 16 december, så såg jag texten, skriven med röda bokstäver:

“OBS! Ordföranden uppmanar att samtliga ledamöter, ersättare och tjänstepersoner deltar på distans hemifrån…”

Wow!

Alla fullmäktiges 51 ledamöter och ett antal ersättare ska få vara med på sammanträdet – hemifrån.

Äntligen! Det har jag skrivit om i månader, i stort sett sedan “bestämmelserna” kom om hur Vänersborgs kommun skulle hantera sammanträdena under corona-krisen. Det skedde i en skrivelse från den 31 mars undertecknad av kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Se “Den politiska Corona-krisen”.)

Levin och Augustsson slog med bestämdhet fast att:

“Det kommer alltså inte vara möjligt att delta på distans hemifrån eller från annan plats än kommunhuset.”

Skulle de politiska ledamöterna delta i de politiska aktiviteterna under coronan, så skulle de alltså obönhörligen bege sig till kommunhuset. Det fanns inga alternativ. Det gick inte att ha varken fullmäktige-, kommunstyrelse- eller nämndssammanträden på distans där ledamöterna kunde delta t ex hemifrån. Absolut inte. Det var totalt omöjligt.

Levin och Augustsson lyfte i sin skrivelse fram flera skäl till varför det inte gick att ha möten på riktig distans. Ett skäl var att:

“Den som deltar på distans måste även ha möjlighet att ta del av handlingar som delas ut vid sammanträdet”

Ett annat skäl var att:

“den plats där de distansdeltagande ledamöterna deltar är sådan att inga sekretesskyddade uppgifter riskerar att röjas”

Vilket var risken att det kunde hända hemifrån… Men alltså inte i något rum i kommunhuset för:

“I varje rum kommer en tjänsteperson att närvara för att säkerställa att inga obehöriga personer vistas i rummet”

En vakt i varje rum i kommunhuset alltså…

Bild- och ljudöverföring skulle också ske i realtid, vilket tydligen bara kunde garanteras om alla deltagare fanns i kommunhuset…

Levin och Augustsson sammanfattade:

“Det kommer alltså inte vara möjligt att delta på distans hemifrån eller från annan plats än kommunhuset. Då vi under de förutsättningarna inte kan säkerställa nätverk, ljud- och bild kvalité, kontroll av obehöriga personer eller utförandet av sluten omröstning, vilket krävs för att sammanträdet ska vara lagligt. Vi kan heller inte tillgodose möjligheten till teknisk hjälp på plats om distansdeltagandet sker på annan plats än kommunhuset.”

Och bestämmelserna var tryggt förankrade i kommunallagen, dess förarbeten, kommunfullmäktiges arbetsordning och kommunens reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer… Det kunde de styrande partierna försäkra.

Jag tyckte inte det. Det blev ett antal interpellationer till de ansvariga i Vänersborgs styre, till kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) och barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). (Man kan inte interpellera ordförande i fullmäktige.) (Se t ex “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”.) 

Jag fick enhetliga och samstämmiga svar som konstaterade att Vänersborgs tolkning av distanssammanträden var riktig. Det var omöjligt och olagligt att hålla andra typer av distansmöten, med t ex deltagande hemifrån, och att alla andra kommuner, inklusive Kunskapsförbundet Väst, hade fel som trots allt genomförde sammanträden på riktig distans.

Tydligen krävde alla lagar och förordningar att de som tillhörde riskgrupper, var äldre eller som var allmänt rädda för sjukdomen diskriminerades och uteslöts från de politiska sammanträdena och besluten. De styrande verkade inte heller bry sig nämnvärt om att detta uppenbarligen innebar en inskränkning i den kommunala demokratin.

Nä, det viktigaste var enligt både Augustsson och Mats Andersson:

“Målsättningen för vår kommun har varit att hålla verksamheten igång…”

Det betydde väl att andra överväganden, som t ex demokrati, inte var särskilt viktiga…

Nu i höst har allt förändrats. Kommunstyrelsen har haft flera möten på riktig distans, dvs där ledamöterna har kunnat delta hemifrån. Barn- och utbildningsnämndens sista möte var likadant, du fick som ledamot sitta hemma vid din dator eller läsplatta. Och nu…

Nu på onsdag ska alltså alla fullmäktiges 51 ledamöter och även ersättare få vara med på sammanträdet – hemifrån.

Jag välkomnar naturligtvis förändringen i de styrande partiernas syn på distansmöten. Men…

Vi är nog flera ledamöter i kommunfullmäktige och de olika nämnderna som gärna skulle vilja ha motiveringar och förklaringar till varför Annalena Levin (C), Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C) har ändrat uppfattning. Hade ni fel tidigare? Är det något som har förändrats sedan den 31 mars? I så fall vad?

Jag är nöjd med de nya sammanträdesformerna, men jag är bitter för att distanssammanträden inte har kommit igång i Vänersborg mycket tidigare. Det känns som om ett stort antal personer har “ställts åt sidan” helt i onödan.

KF (21/10): För Vänersborgs bästa?

31 oktober, 2020 Lämna en kommentar

Lite i skuggan av socialnämndens möte förra torsdagen, och det viktiga men ödesdigra beslutet om att förlägga boendet för “personer med problematisk funktionsnedsättning” till Elgärde, sammanträdde faktiskt kommunfullmäktige kvällen innan, den 21 oktober. Det direktsändes för andra gången i den vänersborgska historien på webben. (Utsändningen och tekniken fungerade för övrigt återigen perfekt!) Eftersom jag hälsade på barnbarnet i Småland på onsdagen så fick jag se sändningen i efterhand. Och det har jag gjort nu, och det kan också vem som helst göra på Vänersborgs hemsida.

Sammanträdet började med att ordförande Annalena Levin (C) berättade att man undersöker om det går att samla hela fullmäktige, alla 51 ledamöter, nästa gång. I november är det nämligen kommunens budget för år 2021 som ska avhandlas. Eftersom det är årets viktigaste beslut har det tydligen framförts önskemål om ett fulltaligt fullmäktige.

Det är bra att ordförande Levin överväger andra sammanträdesformer tycker jag, men med tanke på hur coronan utvecklar sig så är vi nog flera äldre och personer i riskgrupper som är pessimistiska.

Det var ett tämligen långt sammanträde förra onsdagen, den 21 oktober. Och det var också ett stundtals tämligen segt och faktiskt lite långtråkigt möte. Jag har t ex inte sett att TTELA har skrivit ens en notis om sammanträdet… (På webben kan du emellertid välja vilka ärenden du vill lyssna på.) Jag tror att de som lyssnade undrade om detta “var allt”. Åskådarna ställde sig säkerligen den självklara och ganska naturliga frågan om var de politiska diskussionerna finns. Och det undrar egentligen jag också. Det går i och för sig lite livligare till när ledamöterna möts öga mot öga i samma lokal, men visst är det även då mycket slentrian och rutin. Och det tråkigaste av allt, ganska mycket är uppgjort redan från början, tyvärr… Partierna har bestämt hur de ska rösta innan mötet, och inget på sammanträdet kan få dem att ändra uppfattning.

Detta illustrerades tragiskt nog med all önskvärd tydlighet förra onsdagen.

Anders Strand (SD) yrkade på en annan beslutsformulering i ärendet “Klimat 2030 . Kommunernas klimatlöften”. Strand föreslog två korrigeringar i beslutet.

I beslutsförslaget stod det:

“I första hand ska fordon väljas där primärt drivmedel är fordonsgas eller el. I andra hand ska fordon väljas som uppfyller villkoren för den statliga miljöbilsdefinitionen.”

Strand (SD) ville stryka satsen/meningen “i första hand”. Istället ville han låta den andra satsen bli ensam kvar, och börja med “i första hand” i stället för “i andra hand” – alltså:

I första hand ska fordon väljas som uppfyller villkoren för den statliga miljöbilsdefinitionen.

Var det komplicerat att ta ställning till? Det tyckte kommunfullmäktige…

Det andra ändringen som Strand ville göra, var att påståendet om att kommunen vill höja boendeparkeringsavgiften skulle strykas. Denna höjning har nämligen inte fullmäktige fattat beslut om.

Var det komplicerat att ta ställning till? Det tyckte kommunfullmäktige…

Dan Åberg (M) var av den uppfattningen att Anders Strands förslag kom i ett alltför sent läge. Det höll Bo Carlsson (C) med om. Carlsson sa ungefär så här:

“Det kanske är ett klokt förslag, men att sitta här rakt upp och ner. … Vi måste ha tid på oss. Vi måste kunna prata i våra respektive partigrupper.”

Och då tänker jag… Kan man inte komma med förslag, och bra förslag, under ett sammanträde med kommunfullmäktige? Är inte fullmäktige till för att diskutera olika alternativa förslag och lösningar, jämföra, analysera, argumentera och ta ställning? Är det inte meningen att ledamöterna ska fundera över och överväga vilka av de förslag som framförs på sammanträdet som är vettigast och meningsfullast? Och rösta på det bästa förslaget?

Varför sammanträder annars fullmäktige?

Eller är det så att ledamöterna inte vill, vågar, kan eller får tänka själva? Är det så att när partiet har bestämt vilket förslag man ska rösta på innan sammanträdet, så är det detta som gäller oavsett vad som händer och vad som sägs i fullmäktige? Och oavsett vad respektive ledamot själv kommer fram till under sammanträdet…

Men om inte förslagen framförs i kommunfullmäktige, när ska de då framföras? Vilka kanaler ska ledamöterna använda sig av? Ska ledamöterna skriva insändare – eller kanske börja blogga?

I det här fallet var inte Anders Strands förslag och yrkande särskilt komplicerat. Det behövdes inte mycket tid till att förstå vad han menade, och det borde ha kunnat få ledamöterna att ta ställning direkt på sammanträdet. Åtminstone efter en ajournering, om man nu ville samtala i partigrupperna. Det hör också till saken att Anders Strand faktiskt framförde samma synpunkter på kommunstyrelsens sammanträde den 7 oktober… Då som nu var det ingen som argumenterade mot Anders Strand.

Strand begärde votering. SD fick bara stöd av MBP. S+C+MP+V röstade mot Strand och M+L+KD avstod från att rösta.

Kanske skulle någon av betongpolitikerna fundera på om den politiska processen som föregår besluten i kommunen skulle se annorlunda ut. Om inte den politiska processen borde förändras och utformas på ett sätt som gör att de klokaste och bästa förslagen kom fram innan det var dags för beslut. Och att det avsattes tid så att politikerna kunde prata ihop sig och hitta de bästa förslagen och lösningarna, innan det var skarpt läge – eller “för sent”…

Vi får väl se om de styrande tar några initiativ i den riktningen. Det kan bli upp till bevis i en annan fråga, som också diskuterades förra onsdagen.

Samtidigt som fullmäktige tänkte avslå miljöpartiets motion om att inrätta en social investeringsfond “lovade” nämligen Anders Wiklund (MP), Bo Carlsson (C) och Benny Augustsson (S) unisont att förslag skulle komma någon gång i framtiden på någon form av sociala investeringsfonder. Vilket i och för sig kom som en överraskning, eftersom motionen dels avslogs och dels lämnades in av miljöpartiet redan 2014. Det är ju några år sedan – och under hela den tiden har ju faktiskt S+C+MP styrt kommunen…

Och “poängen” var tydligen att de styrande partierna skulle arbeta med dessa fonder “i sin grupp”. Ja, “i sin grupp”, inte tillsammans med andra partier…

Och då undrar i varje fall jag, om de styrande partierna vill införa någon form av sociala fonder, varför inte ta initiativ till en gemensam diskussion med de andra partierna om hur detta ska gå till på bästa sätt, för kommunens bästa? För visst bör väl kommunens bästa stå i centrum och vara ledstjärnan för politikernas arbete? För inte vill väl de styrande att ett framtida förslag om att inrätta investeringsfonder skulle avslås bara för att oppositionen är oenig med de styrande på vissa punkter…?

Eller tycker den styrande ”gruppen” att det är viktigare att det är just den som framför ett förslag än att det blir förverkligat? Det kanske är så. Det kanske är så att ett eventuellt förslag är tänkt att användas i en valrörelse. Som kan leda till att de egna positionerna vid makten säkras. Det kanske är viktigare än kommunens bästa…

Oops! Den här bloggen blev inte riktigt som jag hade tänkt när jag började skriva… Men så blir det ibland.

Det fattades också en del (andra) beslut under kommunfullmäktiges sammanträde, men det blev varken debatter eller voteringar – knappast ens några samtal. Är du intresserad av de ärenden som behandlades kan du läsa min blogg inför sammanträdet – “Fullmäktige som vanligt på onsdag”. Här kan du också klicka vidare om du vill fördjupa dig i något ärende.

Tre av kommunens bolag presenterade sig också under sammanträdet. Får jag tid så ska jag skriva några ord om dessa vid ett senare tillfälle.

Jag hade också lämnat en interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). Dahlberg tar god tid på sig att svara, det har fortfarande inte kommit något svar. Dahlberg har dock fram till nästa fullmäktigesammanträde på sig. (Du kan läsa min interpellation här: “Fråga om FÖP Brålanda”.)

Och till sist två glada nyheter. Två vänsterpartistiska kvinnor är på väg att göra comeback i de parlamentariska församlingarna. Gunilla Cederbom blir ny ersättare i kultur- och fritidsnämnden och Kate Giaever i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Välkomna tillbaka!

Kommunfullmäktige på onsdag! (2/2)

21 september, 2020 1 kommentar

Anm. Det här är en direkt fortsättning på gårdagens blogg: “Kommunfullmäktige på onsdag! (1/2)”. På den bloggen finns också den aktuella dagordningen.

Länsstyrelsen har utsett några nya ledamöter i fullmäktige efter personer som tidigare har avsagt sig sina uppdrag. Det är inget konstigt. Några har även lämnat sina platser i en nämnd. Det hör också till vanligheterna. Men vi hittar dessutom en överraskning. Personvalde Carl-Ewert Berg (KD) lämnar alla sina politiska uppdrag, alla utom det i VänersborgsBostäder.

Carl-Ewert Berg bidrog i högsta grad till, ja det var väl egentligen helt hans förtjänst, att kristdemokraterna fick hela 16,46% av rösterna i Brålanda/Sundals Ryr i det senaste kommunvalet. KD blev faktiskt större än socialdemokraterna. Berg själv fick 167 personröster i hela kommunen, flest av alla kristdemokrater. Det är tråkigt att Carl-Ewert Berg lämnar fullmäktige. Han är en mycket kompetent politiker som det gick (går) utmärkt att samtala och komma överens med. Och han brann, och brinner naturligtvis fortfarande, för sitt Dalsland och sitt Brålanda. Det engagemanget kommer han säkerligen inte att släppa… 

Det är en rad motioner som ska behandlas, en har nyss lämnats in, en motion från Rininsland och Kärvling (se “KF (23/9): Motion från V:are”), och en hel del andra ska bifallas, avslås eller noteras.

De flesta motioner har jag beskrivit i tidigare bloggar – vad motionerna handlar om, mina egna synpunkter och vilket beslut som föreslås fullmäktige. De motioner det handlar om på onsdag är motionerna om Earth Hour och Agenda 2020 (se “M-motion om Earth Hour och Agenda 2020”), min alldeles egen motion om partistöd (se “KS: Inga sänkta partistöd”), motionen om att inrätta ett naturreservat längs Göta Älv och Lillån till Restad Gård (se “KS: MP-motion om naturreservat”), återigen en motion från undertecknad vänsterpartist, om fisket i Hallsjön (se “KS 9/9: Fisket i Hallsjön, lokaler mm”) och till sist KD:s motion om fast placerad skolvaktmästare i kommunens skolor (se “KS 9/9: Skolvaktmästare och Åttersrud”).

Mitt tips är att samtliga dessa motioner blir avslagna, möjligtvis kan motionen om skolvaktmästarna finna gehör hos det decimerade antalet fullmäktigeledamöter. Jag hoppas det.

Till sist vill jag nämna ytterligare ett ärende, ett ärende som jag inte har skrivit om tidigare – “Kranmärkning av verksamhet och användning av kranmärkningssymbol”.

Kommunfullmäktige föreslås besluta att införa “Kranmärkning” i kommunen. Det betyder att det alltid ska serveras vatten från kranarna och inte från flaskor.

Det motiveras på följande sätt:

“Ur ett miljöperspektiv är kranvatten att föredra framför flaskvatten och förslaget ligger helt i linje med miljöprogrammets ambition samt Agenda 2030 och det globala målet om hållbar konsumtion och produktion. Förslaget innebär även ekonomiska fördelar då kostnaden för inköp av flaskvatten minskar. Även transporter av flaskvatten minskar vilket medför minskade kostnader och minskade utsläpp från tillverkning och transporter. Kommunstyrelseförvaltningen har därför inget att erinra mot nämndens förslag. När endast flaskvatten finns att tillgå är det dock rimligt att flaskvatten tillåts. När kommunen hyr in sig i externa lokaler bör kommunen alltid ställa som krav att kranvatten serveras.”

Jag citerar hela avsnittet för att jag tycker att det är ett helt ok resonemang. Men jag kan ändå inte låta bli att tänka på några av de anklagelser som Jesus utslungade mot de skriftlärda – och särskilt en (Matt 23:24):

“Ni blinda ledare, som silar mygg men sväljer kameler!”

Vänersborg är delägare i en flygplats, jagar Solvarms miljövänliga VA-lösning, tvångsansluter fastigheter med fullt fungerande och miljövänliga VA-anläggningar till det kommunala VA-nätet, hugger ner skogarna i Blåsut och Mariedal…. Men dricker kranvatten…

Ibland tycker jag att det är lite pinsamt hur kommunen lyfter upp och stolt framhåller småsaker och detaljer, medan den inte bryr sig om större och viktigare miljöproblem.

Det var i stort sett samtliga ärenden på fullmäktiges dagordning. Det borde vara väldigt mycket att diskutera, men med det decimerade kommunfullmäktige som träffas nu för tiden lär väl ärendena avhandlas relativt snabbt.

Och bara för någon timme sedan fick jag följande meddelande från kommunen:

”För kännedom så kommer kommunfullmäktige 2020-09-23 att webbsändas enligt beslut 2020-04-15, § 51.”

Äntligen har den moderna tekniken och den demokratiska medvetenheten börjat sitt intåg i Vänersborgs kommun. Tänkte jag ”pillemariskt”. Nu är det kanske bara en tidsfråga tills samtliga ledamöter kan delta på riktig distans…

Jag antar att sammanträdet sänds på kommunens hemsida. Och fungerar inte direktsändningen så går sammanträdet alltid att lyssna på hos Radio Trollhättan.

Anm. Del 1 av denna blogg hittar du här: ”Kommunfullmäktige på onsdag! (1/2)”.

KF (23/9): Motion från V:are

19 september, 2020 Lämna en kommentar

På onsdag är det fullmäktige. Då är en motion inlämnad från vänsterpartisterna Lutz Rininsland och Stefan Kärvling. Motionen kommer inte att behandlas på sammanträdet, den kommer bara att skickas vidare till någon nämnd/styrelse för beredning.

Bakgrunden till att motionen skrevs var ärendet “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” som avhandlades i kommunstyrelsen den 9 september. (Se “Rapport från KS 9/9”.) Det hade nämligen visat sig att byggnadsnämnden inte hade verkställt ett uppdrag som fullmäktige hade fattat beslut om i det “stora” budgetbeslutet år 2017:

“Byggnadsnämndens förslag: Byggnadsnämnden begär 400 tkr i utökad budgetram för framtagande av fördjupad översiktsplan för Brålanda…
Kommunfullmäktiges beslut: Byggnadsnämndens budgetram tillförs 400 tkr enligt nämndens förslag…”

Klart och tydligt, en fördjupad översiktsplan skulle tas fram. Det gjordes dock aldrig. Och ingen tycks ha märkt något eller tänkt på det… Förrän nu. (Jag skrev utförligt om ärendet i bloggen “KS 9/9: FÖP Brålanda”.)

På kommunstyrelsens sammanträde i september fick därför byggnadsnämnden så att säga en “tillrättavisning”. Men egentligen är det väl fråga om inte kommunstyrelsen istället borde ha begått någon form av självkritik. Den hade ju faktiskt underlåtit att sköta sin plikt att utöva uppsikt över nämnderna, i detta fall byggnadsnämnden (Kommunallagen 6 kap 1 §). (Se Rininslands blogg “Tyvärr en nödvändig motion”.)

Hur som helst, ärendet föranledde Rininsland och undertecknad att skriva och lämna in en motion. Här nedan återger jag motionen i sin helhet. (Du kan ladda ner motionen här.)

===

Systematisk uppföljning av beslut

Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna fattar beslut. Många gånger innefattar ett beslut ett uppdrag om att ”något skall ske” och en hänvisning till vem som är ansvarig.

För politiker med uppdrag i presidier är det inte svårt att hålla uppsikt.

För fritidspolitiker som allt som oftast kallas till ett sammanträde endast en gång varje månad ter det sig avgjort svårare att behålla översikt.

Socialnämnden har en rutin som är mycket uppskattad. Två gånger per år redovisas i översiktliga sammanställningar samtliga av nämndens fattade beslut från perioden ”ett år till ett halvår tillbaka”. Då har en rimlig tid gått och samtliga steg efter ett beslut bör kunna dokumenteras. I dessa sammanställningar syns omgående om uppdraget är på väg att lösas tillfredsställande eller om det finns svårigheter att komma vidare.

Då och då, och nu senast i samband med ett uppdrag från kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni 2017 angående FÖP Brålanda, har vi blivit medvetna om att en liknande strukturerad uppföljning för kommunfullmäktige saknas.

Det finns skäl att förmoda att det kan vara så i flera nämnder. Vänsterpartiet har tidigare initierat regelbunden uppföljning i kommunstyrelsen. Tyvärr somnade rutinen ganska omgående in igen.

Med denna bakgrund yrkar vi

  • att kommunfullmäktige beslutar om regelbunden uppföljning av fattade beslut och
  • att kommunfullmäktige rekommenderar kommunstyrelsen och kommunens nämnder att överväga och fatta liknande beslut om regelbunden och systematisk uppföljning.

KS: Nytt M-förslag om riktiga distansmöten!

18 augusti, 2020 2 kommentarer

Än är inte undrens tid förbi.

På grund av Vänersborgs kommuns tolkning av digitala möten på distans, så trodde jag att det var kört för min del med de politiska sammanträdena i höst. Då, som en blixt från en klar himmel, dimper det ner ett förslag från Gunnar Lidell (M) och moderaterna. Som ger mig och andra politiker i Vänersborg nytt hopp.

Lidells förslag ifrågasätter den tolkning av distansmöten som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) och barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) mfl gjorde under våren – och uppenbarligen tänker fortsätta med under hösten.

Skrivelsen från Lidell börjar med att ge en bakgrund. Den beskriver bland annat hur sammanträdena går till i styrelser och nämnder – om hur de förtroendevalda får dela upp sig i mindre grupper. Men att:

“ingen tillåts vara utanför kommunhuset.”

Det har jag beskrivit i ett flertal bloggar. Den moderata skrivelsen fortsätter:

“Då vi har ganska många förtroendevalda som av olika skäl befinner sig i riskgrupper, och inte vill/kan eller får åka kollektivt eller passera in och ut i offentliga miljöer, blir det inför hösten näst intill demokratiskt ohållbart att fortsätta på samma sätt som under våren.”

“Demokratiskt ohållbart” är ett tungt uttryck, men jag tycker att det är befogat och att det har full relevans i sammanhanget. Full relevans. Det handlar enligt min mening om en inskränkning av demokratin och också en slags diskriminering.

Lidell och moderaterna ger två exempel på det “demokratiskt ohållbara”:

“Byggnadsnämndens presidieledamöter tillhör riskgrupper. De kan således inte deltaga eller yttra sig vid BN-sammanträden, de får nöja sig med att lyssna från extern lokal. Kommunstyrelsen är då och då på gränsen att vara inte fulltalig pga att ledamöterna måste ta sig till kommunhuset för att kunna deltaga fullt ut vid sammanträden.”

Det är bara att hålla med. Det är i det närmaste absurda situationer som Lidell beskriver. Och det kan varken förklaras eller försvaras med att det måste vara så under coronapandemin. Det är Vänersborgs kommun som tolkar lagar och regler på detta sätt. Det finns andra sätt att möta covid19-situationen. Fyrbodals direktion, Kunskapsförbundet Väst, Västra Götalandsregionen, Sveriges kommuner och regioner och en rad andra kommuner i vårt avlånga land tillåter sina ledamöter och ersättare att vara med på verklig distans.

Vad jag förstår så tänker Gunnar Lidell (M) helt enkelt lägga fram följande förslag för beslut i kommunstyrelsen imorgon onsdag:

“Kommunstyrelsen ger sin ordförande i uppdrag att snarast samråda med KF ordf och PFU ordf, och att i dialog med partiernas gruppledare komma med förslag på hur höstens sammanträden kan genomföras så att ledamöter och ersättare kan deltaga, om än på distans, där de känner sig trygga. Efter konkreta förslag till revideringar av mötesformer är det sedan upp till respektive ordförande att följa dessa vid kallelser till kommande sammanträden.”

Det finns inga juridiska eller andra skäl för att inte ändra “reglerna” i Vänersborg. Istället talar allt för att Lidell och moderaterna har helt rätt. Vänersborgs kommun måste liksom det övriga Sverige införa verkliga digitala sammanträden på distans. Även politiker i riskgrupper måste få möjlighet att delta i de politiska processerna.

Jag tror att även ledamöterna i de styrande partierna inser det.

Kategorier:corona, Demokrati, KS 2020, M

Nyhet: KFV avvisar Anderssons överklagande

12 augusti, 2020 Lämna en kommentar

Det kan nog inte ha undgått någon läsare av denna blogg vilken uppfattning jag har om Vänersborgs kommuns sätt att hantera coronakrisen ur politiskt perspektiv. Inte heller det absurda i kommunens tolkning att digitala distanssammanträden innebär att de politiska ledamöterna måste infinna sig i ett rum på kommunhuset.

Jag har skrivit åtskilliga bloggar i ämnet och har också lämnat in fyra interpellationer i ärendet, tre till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och en till barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). Jag har än så länge inte mött någon som helst förståelse från de styrande. (Du hittar alla bloggar i ärendet under kategorin “corona” – eller genom att klicka här. Det är bara att “scrolla”/bläddra…)

Och nästa vecka börjar den politiska “höstterminen” med ett sammanträde med kommunstyrelsen… Sammanträdet ska så vitt jag förstår som brukligt hållas på ”vänersborgsvis”, dvs alla ledamöter som vill delta beordras infinna sig i kommunhuset… Så måste det vara, eftersom de styrandes riktlinjer fortfarande gäller. Och inga förändringar har meddelats ledamöterna.

Det intressanta är att Vänersborgs absurda regler för sammanträden på “distans” tydligen bara gäller kommunens egna möten. När Benny Augustsson (S) och Bo Carlsson (C) sammanträdde med KFV:s ägarsamråd i maj, dvs med presidierna i Kunskapsförbundet Väst och Trollhättans stad, då gick det bra att träffas via Skype…

Och vad jag förstår så har inte heller barn- och utbildningsnämndens ordförande och ersättaren i Kunskapsförbundet Västs direktion Mats Andersson (C) överklagat lagligheten i ägarsamrådet. Som Andersson gjorde med KFV:s sammanträde den 23 juni. (Se “Nyhet: Andersson överklagar KFV-möte!”.)

Mats Andersson som ska överta sin partikollega Bo Carlssons kommunalrådspost vid årsskiftet – och då bli en av Vänersborgs kommuns tre representanter i ägarsamrådet…

Anderssons överklagande av Kunskapsförbundets sammanträde den 23 juni ställdes till Förvaltningsrätten, precis som det ska. Innan rätten behandlar överklagandet så får Kunskapsförbundet yttra sig över Anderssons överklagande. Och det har nu Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson (S, Trollhättan) och förbundsdirektör Johan Olofson gjort.

Yttrandet var tämligen kort och gick inte in och diskuterade detaljerna i Anderssons överklagande. Yttrandet avvisade, och bestred, Anderssons argument, och anklagelser, i stora och generella drag.

Bengtsson och Olofson skriver i sitt yttrande till Förvaltningsrätten:

“Den 23 juni genomfördes själva mötet och det skedde i stort sett utan tekniska problem. Någon deltagare föll bort ett kort tag men var ganska snart uppkopplad igen. Mötet varade i c:a tre timmar inklusive 20 minuters paus.
Vi delar därför inte Mats Anderssons bild av mötet. Vår uppfattning är att vi med denna mötesform, under särskilda omständigheter, lyckades upprätthålla den demokratiska beslutsprocessen trots Coronapandemins effekter.”

För min del hade jag nog inte klarat av att hålla mig så kortfattad, jag hade med all säkerhet försökt att dissekera Anderssons argument. Å andra sidan är det inte alls omöjligt, snarare troligt, att Andersson får tillfälle att yttra sig över Kunskapsförbundets yttrande – varpå Maud Bengtsson och Johan Olofson får ett nytt tillfälle att yttra sig… Och gå in på detaljer. Om de vill. För övrigt håller jag helt och hållet med Bengtsson och Olofson.

Jag tror att Bengtsson och Olofson vet att i stort sett varenda kommun har den här typen av digitala sammanträden på distans i dessa corona-tider. Och skulle Förvaltningsrätten förklara Kunskapsförbundets möte för olagligt så skulle ett oräkneligt antal sammanträden få göras om i detta land – beslut skulle inte gälla och allt skulle få tas om… Det skulle knappast vara möjligt.

Nu innehöll svaret från Kunskapsförbundet lite mer text, det måste jag nämna för fullständighetens skull. Bengtsson och Olofson beskriver förberedelserna och genomförandet av sammanträdet, och varför man valde att använda programmet Teams. De nämner också, vilket i och för sig är mycket viktigt:

“våra stadgar medger undantag när det råder särskilda omständigheter vilket man får anse att Coronapandemin lett fram till.”

Och de nämner också det konkreta motivet till distanssammanträdet:

“Det viktigaste skälet till att det blev denna mötesform var för att säkerställa att samtliga ledamöter skulle kunna delta. Flera av ledamöterna är över 70 år och några tillhör riskgrupper vilket omöjliggör ett fysiskt deltagande.”

Det här borde Benny Augustsson (S), Annalena Levin (C) och Mats Andersson (C) läsa om och om igen – och begrunda…

Jag tycker att det är mycket bra att Mats Andersson överklagade beslutet – i varje fall ur min synpunkt. Som jag ser det så måste Vänersborgs kommun ändra hela sin inställning till digitala möten på distans när Förvaltningsrätten kommer fram till domslutet att Kunskapsförbundets möte var helt lagligt. Vänersborg måste då ordna riktiga/verkliga sammanträden på distans. Det råder som jag ser det ingen som helst tvekan att detta blir Förvaltningsrättens slutsats.

Jag hoppas att Förvaltningsrättens dom kommer snabbt. Oavsett utgången lär den “förlorande” parten överklaga domen till Kammarrätten. Eller?

PS. Du kan hämta yttrandet från Kunskapsförbundet här..

SKR: “En mycket snäv definition”

I en tyvärr låst artikel i Dagens Nyheter den 2 juli (se “Pandemin gör myndigheterna flexibla – men inte Migrationsverket”) skriver Maciej Zaremba om hur han ser en byråkrati som under Corona-pandemin korrumperar sina representanter.

Zaremba börjar sin artikel:

 “Det händer att jag testar nya bekantskaper. ”Vad säger du, när det står Hundar förbjudna – får man gå in med en tiger?” Och om hen svarar att står det ”hundar” så menas hundar och inget annat, avstår jag från vidare umgänge. Det händer litet oftare än man kunde tro. Ofta är det jurister som svarar på det viset.
Då brukar det heta att en regel måste vara entydig, annars blir folk förvirrade. Börjar man tolka avsikten med en bestämmelse, kan man hamna i rent godtycke. Det är bara bokstavstolkningen som garanterar rättvisa och rätt.
Jag tänker att det måste vara deras sinnelag som producerat de sällsamma skyltarna: ”Stopp. Färja. Gäller ej vid ombordkörning.” Eller: ”Varning. Svag is. Gäller vintertid.” Jag har för mig att dessa människor kan bli farliga i skarpt läge. Tillmäter man inte andra ett omdöme kan det vara för att man saknar det själv.”

Jag kan inte låta bli att tänka på Vänersborgs kommun. Jag tänker på kommunens sätt att “lösa” de praktiska och tekniska konsekvenserna av corona-krisen. Jag tänker på den strikta, fyrkantiga, stelbenta och diskriminerande tolkning som i praktiken utestänger riskgrupperna från politiken. Jag tänker på ledande politiker som Benny Augustsson (S), Annalena Levin (C) och Mats Andersson (C)…

Efter att jag den 3 juni hade läst en artikel i Dagens Samhälle, tidningen från och för Sveriges Kommuner och Regioner (se “Så ska digitala möten genomföras säkrare”), så skrev jag till Karlskrona kommun och frågade om digitala möten på distans. Artikeln handlade nämligen om Karlskrona – och hade slutat med orden:

“Nu blir det lättare för dem att vara politiskt engagerade och delta hemifrån.”

Det måste vara fel… “Delta hemifrån”? När jag ställde frågan till en av de ledande tjänstemännen i Karlskrona om detta stämde, så fattade hen inte vad jag menade. Det var så självklart att ledamöterna fick delta på sammanträden i kommunfullmäktige och i nämnder och styrelser hemifrån, eller från annan plats. Som t ex från en traktor läste jag i mailsvaret.

Jag frågade också några partikamrater i Karlskrona om hur de såg på att delta på distans från exempelvis det egna hemmet. En av dem svarade:

“Enligt min mening är det helt galet av Vänersborgs politiska ledning att kräva fysisk närvaro på politiska möten när läget är som det är. I Karlskrona hade inget av de politiska partierna i KF accepterat detta.”

Karlskrona är inte ensam om att ha sammanträden där digitalt deltagande på distans innebär att politikerna ifråga kan sitta var de vill. Västra Götalandsregionen har t ex sådana möten, och det är flera av regionpolitikerna från Vänersborg som har skrivit till mig och vittnat om detta. Kunskapsförbundet Väst hade ett sådant möte strax efter midsommar, men det överklagades som bekant till Förvaltningsrätten av Mats Andersson (C) i förra veckan. (Se “Nyhet: Andersson överklagar KFV-möte!”.)

Vänersborgs kommun har en egen tolkning av deltagande på distans. Och kommunen hävdar att denna tolkning är den enda riktiga. Som argument citeras långa avsnitt av SKR:s promemoria ”Deltagande på distans och begränsning av antalet deltagare/ledamöter vid fullmäktige- och nämndsammanträden med anledning av risk för smittspridning”. Vad passade då bättre än att fråga just SKR om vad ”deltagande på distans” innebar. Jag beskrev också Vänersborgs “lösning” genom att citera följande:

”… har det därför iordningställts fem sammanträdesrum till förfogande för sammanträde på distans i kommunhuset. … I rummen kommer olika antal ledamöter kunna delta på distans”

Jag fick svar från SKR:s avdelning för juridik. Det löd:

“Förarbetena till bestämmelsen i 5 kap. 16 § kommunallagen finns i proposition 2013/14:5, s. 33 – 37. Man utvecklar inte närmare vad som menas med distans, men man får intrycket när man läser texterna att man tänkt sig att distansdeltagande ska kunna ske när ledamöter inte kan eller har tid att ta sig till centralorten.

Å andra sidan anses man inte som närvarande vid ett fullmäktigesammanträde om man inte fysiskt sitter i lokalen. Det är också fullmäktige som beslutar om deltagande på distans ska få ske. Det som hänt i din kommun är att fullmäktige medgett att man inte behöver vara fysiskt närvarande i lokalen, utan kan anses närvarande även om man befinner sig i annan, anvisad, lokal i kommunhuset. Fullmäktige har alltså beslutat om en mycket snäv definition av ”på distans”. Men eftersom det är fullmäktige som enväldigt bestämmer om närvaro över huvud taget ska få ske på distans bedömer jag att lösningen är förenlig med kommunallagen. Men från smittskyddssynpunkt är den förstås inte bra.”

Juristen på SKR anser alltså att Vänersborg har “en mycket snäv definition” av begreppet ”på distans”. Juristen skriver också att texterna i förarbetena ger intrycket att det handlar om ledamöter “som inte kan eller har tid att ta sig till centralorten”. Och avslutar med anledning av Vänersborgs “lösning”:

“från smittskyddssynpunkt är den förstås inte bra.”

Råder det någon tvekan om att SKR:s juridiska avdelning inte direkt ställer sig bakom Vänersborgs kommuns tolkning av SKR:s promemoria? Så alla citat, som upprepas i varenda anvisning i Vänersborgs kommun och vartenda interpellationssvar som jag fick, faller platt till marken. SKR:s jurist håller knappast med Vänersborgs “mycket snäva definition”.

Vänersborg går som vanligt sin egen väg, en väg som inte alltför sällan leder alldeles fel. Denna gång till diskriminering av de riskgrupper och andra som inte vill sätta sin hälsa på spel för att fysisk närvara i kommunhuset.

Kommunens argument håller inte. Kommunens “lösning” är inte ens demokratiskt förankrad. Jag undrar vad Maciej Zaremba på DN skulle säga om byråkraterna i Vänersborg?

Juristen på SKR har nämligen tagit en sak för givet, en sak som inte stämmer. Det är inte Vänersborgs kommunfullmäktige som har beslutat om fysisk närvaro i en anvisad lokal i kommunhuset – det är kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Det är anledningen till att jag påstår att Vänersborgs “lösning” inte är demokratiskt förankrad.

Av denna anledning, och på begäran av några politiker, tänkte jag avsluta denna blogg med att repetera hur det gick till när Vänersborgs kommun fick sina regler och bestämmelser om hur digitala sammanträden på distans ska gå till. Jag har i tidigare bloggar skrivit om detta så det blir en sammanfattning.

Den 18 mars beslutade ett “corona-sargat” kommunfullmäktige i Vänersborg om att revidera, göra ett tillägg till, kommunfullmäktiges arbetsordning och också till föreskrifterna om styrelsernas och nämndernas arbetsformer. Förändringarna och ordalydelserna i de två revideringarna var identiska. (Beslutet kan laddas ner här: “Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning samt av reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer”.)

Tilläggen löd:

“Kommunfullmäktige får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Varje lokal varifrån sammanträdet hålls ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud.
Ledamot som önskar delta på distans ska senast 3 dagar i förväg anmäla detta till ordföranden och sekreteraren. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Möjligheten att sammanträda på distans ska tillämpas restriktivt.”

Detta är kommunfullmäktiges beslut och det är detta som gäller för digitalt deltagande på distans. Det är viktigt att notera att det inte står något om att det inte skulle bli tillåtet att deltaga digitalt t ex hemifrån. Jag tolkade det i ärlighetens namn precis så, dvs att distans betydde deltagande hemifrån eller annan plats. Alla politiska ledamöter, även de i riskgrupperna, skulle få möjlighet att delta i de politiska processerna.

Den 2 april kom partiernas gruppledare överens om ”annorlunda “arbetsformer för kommunfullmäktige under corona-pandemin. Det handlade t ex om att fullmäktige skulle gå ner till 26 ledamöter, att begränsad talartid infördes och att interpellationer och frågor enbart skulle hanteras skriftligt. (Du kan ladda ner “Överenskommelse gällande kommunfullmäktige” här.) Inte heller denna gång fattades något beslut om att politiker var tvungna att fysiskt närvara i kommunhuset vid möten.

Den bestämmelsen hade kommit två dagar tidigare, i en tolkning från kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

Skrivelsen från Levin och Augustsson kom den 31 mars och den innehöll långa citerade avsnitt från SKR:s ”Promemoria om Deltagande på distans, begränsning av antalet deltagare/ledamöter vid fullmäktige- och nämndsammanträden med anledning av risk för smittspridning”, dvs den promemoria jag tidigare har talat om. Skrivelsen innehöll Levins och Augustssons helt personliga tolkningar av promemorian. Det var utifrån dessa tolkningar som jag, bland annat, utgick från i mina fyra interpellationer och som jag har utvecklat tämligen mycket i mina senare bloggar. Här skulle jag återigen bara vilja citera avsnittet om att ledamöter fysiskt ska närvara i ett anvisat rum i Kommunhuset vid digitala sammanträden på distans.

“För att kunna tillgodose samtliga kriterier har det därför iordningställts fem sammanträdesrum till förfogande för sammanträde på distans i kommunhuset. Dessa fem rum kommer att vara kopplade till ett mötesverktyg där samtliga rum kommer kunna överföra bild och ljud till samtliga andra rum. I rummen kommer olika antal ledamöter kunna delta på distans, beroende på rummets storlek, med en placering långt isär.
Rummen kommer vara direkt anslutna till kommunhusets datanätverk för att säkerställa att uppkopplingen i samtliga rum håller den kvaliten som krävs.
I varje rum kommer en tjänsteperson att närvara för att säkerställa att inga obehöriga personer vistas i rummet, detta möjliggör även sluten omröstning om det skulle begäras.”

Och så slår Levin och Augustsson mycket bestämt fast:

“Det kommer alltså inte vara möjligt att delta på distans hemifrån eller från annan plats än kommunhuset.”

Det var alltså inte kommunfullmäktige som beslutade om den praktiska tillämpningen av fullmäktiges beslut om digitala sammanträden på distans – det var kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Därefter har nämndordförande, som t ex Mats Andersson (C), följt dessa anvisningar till punkt och pricka.

Vänersborgs kommuns tolkning, eller rättare sagt Augustssons, Levins och Anderssons tolkning, skiljer sig inte bara från den tolkning som görs i de flesta kommuner och regioner i Sverige, den skiljer sig också från den tolkning som SKR:s jurist gör – av SKR:s egen promemoria…

%d bloggare gillar detta: