Arkiv

Archive for the ‘Mariedal’ Category

Öxnered, Mariedal: Överklagandena avslås

14 december, 2020 Lämna en kommentar

Ibland tycks det vara lätt att vara jurist…

Idag fick jag två domar i min hand, en från Mark- och miljööverdomstolen på Svea hovrätt och en från Förvaltningsrätten i Göteborg. I båda fallen handlade det om detaljplaner…

Skaven/Öxnered

Den 19 juni 2019 antog kommunfullmäktige detaljplanen för Skaven och del av Öxnered i Vänersborgs kommun. (Se “Detaljplan Öxnered/Skaven”.) Beslutet togs efter ganska många år av möten, diskussioner, samråd, yttranden, ändringar osv. Många av de boende i området var ändå inte nöjda. Det handlade om infrastruktur, järnvägsövergångar, parkeringsplatser och höjd på hus. (Du kan läsa en del av processen här “Öxnered”.)

Detaljplanen överklagades av 29 personer till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Den 5 juni i år så avslog domstolen överklagandet. Då överklagade 10 av personerna domen till Mark- och miljööverdomstolen. Den 30 november kom beslutet:

“Mark- och miljööverdomstolen ger inte prövningstillstånd. Mark- och miljödomstolens avgörande står därför fast.”

Mark- och miljööverdomstolen skriver bland annat att det inte finns anledning att betvivla riktigheten i domen och att det inte heller är av vikt för ledning av rättstillämpningen att pröva fallet i högre instans. Det är egentligen samma som Mark- och miljööverdomstolen alltid skriver när den inte ger prövningstillstånd.

Beslutet kan inte överklagas och därmed har, vad jag förstår, den av kommunfullmäktige antagna detaljplanen vunnit laga kraft.

Mariedalskolan

Domen från Förvaltningsrätten i Göteborg meddelades den 9 december. Det var jag som hade överklagat ett beslut av kommunfullmäktige i Vänersborg.

Den 22 maj beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att samhällsbyggnadsnämnden skulle få en utökad exploateringsbudget för 2019 för att skapa 3 nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg alldeles vid Mariedalskolan.

Mariedalskolan är Vänersborgs största skola med nästan 500 barn. Trafiksituationen vid skolan är ett stort problem. Det rör sig många barn i området och det är alldeles för stor biltrafik i området. Och för att skapa nya tomter och göra byggnation möjlig skulle en väg, Furuvägen, dras om. Nu går vägen bara upp till Mariedalskolans personalparkering, sedan är det stopp. Det är bara en GC-väg som går vidare från parkeringen. I fullmäktiges beslut ska Furuvägen dels rätas ut och dels bli en genomfartsgata, med ökad trafik som följd. (“Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen”.)

Samhällsbyggnadsnämndens planer hade inte kommunicerats med Mariedalskolan och det hade inte utretts hur de nya tomterna och den nya vägsträckningen skulle påverka trafiksituationen för alla elever på Mariedalskolan.

Jag avslutade min överklagan till Förvaltningsrätten av fullmäktiges beslut med:

“Det finns stora brister i underlaget till kommunfullmäktige. Det saknas en samverkan och dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen. Det har inte gjorts någon konsekvens- och riskanalys och ingen hänsyn har tagits till innehållet i de skyddsrondsprotokoll som upprättats vid Mariedalskolan.”

Du kan läsa hela min överklagan i bloggen “Överklagan till Förvaltningsrätten”.

Förvaltningsrätten avslog överklagandet.

Betyder det att t ex den kommande trafiksituationen enligt Förvaltningsrätten blir trafiksäker och att samverkan med Mariedalskolan var tillfredsställande? Nej, så är det inte. Förvaltningsrätten har:

“alltså inte pröva[t] det överklagade beslutets lämplighet”

Förvaltningsrätten har bara prövat om kommunfullmäktiges beslut är lagligt fattat. Och det är det menar rätten. En nämnd har berett ärendet, dvs samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen har yttrat sig och lagt fram förslaget till kommunfullmäktige och kommunfullmäktige har fattat beslutet. Allt enligt Kommunallagen.

Och om det är ett bra och riktigt beslut eller om underlaget är bristande och har dålig kvalitet, som jag hävdade i min överklagan, är ointressant för Förvaltningsrätten:

“Kommunallagen uppställer emellertid inte något krav på beredningens kvalitet.”

Med andra ord, anser kommunfullmäktige att beslutsunderlaget är ok – då är underlaget ok…

Den här domen tog det 1,5 år för rätten att komma fram till… Det känns som om det hade gått att komma till beslut på en kafferast.

Snart lär vi höra hur sprängningarna startar vid Mariedalskolan, sedan kommer maskinerna och lastbilarna och när allt är färdigbyggt kommer personbilarna… Jag hoppas att samhällsbyggnadsförvaltningen samverkar med Mariedalskolan för att göra trafiksituationen så smidig och säker som möjligt för alla elever och all personal både under exploateringen och efteråt.

Det kan kanske vara bra att ha samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklunds (MP) ord från fullmäktigedebatten i minnet (se “Vad sa politikerna om Mariedal?”):

”… jag är övertygad om att när det finns ett beslut om att det ska ske en exploatering, att den här samverkan som Stefan önskar ska ske eller som ska ske, kommer att bli av. Det är mer än skolan, det är Lantmäteriet som kommer att ha sikt där, det är trafikingenjörer och vatten som har åsikter om hur det här ska gå till och framför allt barnen i skolan och rektorerna där. Så att jag är övertygad om att när KF har tagit ett beslut att det ska ske en exploatering, då kommer det igång. … skall jag lova att se till att det blir en så bra samverkan som möjligt tillsammans med andra i den här frågan.”

KS: MP-motion om naturreservat

17 augusti, 2020 1 kommentar

På onsdag har kommunstyrelsen i Vänersborg sammanträde. I fredags bloggade jag om min motion om partistöd (se “Inga sänkta partistöd”) och igår om Tor Wendels (M) motion om Earth Hour och Agenda 2030 (se “M-motion om Earth Hour och Agenda 2020”). Idag handlar bloggen om miljöpartiets motion om att inrätta ett naturreservat.

Motionen kommer alltså från ett av de tre styrande partierna. Eller hur man nu ska uttrycka det. Miljöpartiet styr väl egentligen inte. Partiet sitter av någon anledning mest med i styret som någon slags “gisslan”.

Miljöpartiet lämnade den 22 augusti 2018, dvs strax innan valet, in en motion om att:

“Inrätta ett naturreservat längs Göta Älv och Lillån till Restad Gård”

Som jag uppfattar det så menar motionen att området inom den gula linjen (se kartan till vänster; den förstoras om du klickar på den) ska ingå i naturreservatet. (Kartan är från kommunens Grönplan.)

Jag tror att motionen egentligen hade det vällovliga syftet att bevara skogen i Mariedal Östra. (På kartan till vänster ingår som synes skogen i Mariedal Östra i det tilltänkta naturreservatet.) Men miljöpartiet halverades i valet och när nu skogsområdet i stort sett är avverkat (skövlat är ett bättre ord) så har motionen automatiskt tappat en stor del av sin mening. Fast det är klart – motionen syftade också till att bevara andra, ”återstående” naturområden.

Förslaget till onsdagens kommunstyrelse är inte helt överraskande:

“Kommunfullmäktige avslår motionen”

Kommunstyrelseförvaltningen medger att motionen ligger i linje med tidigare ställningstaganden i översiktsplanen. Enligt översiktsplanen ska nämligen, som miljöpartisterna skriver i motionen:

”området utmed Göta Älv och Lillån, mellan Vänersborgs och Vargöns tätorter, från Vänern till Restad Gård, inte användas för ny bebyggelse.”

Förvaltningen menar emellertid att gränssättningen för ett eventuellt naturreservat måste ses över (kan det vara Mariedal Östra som är orsaken?) – och fortsätter:

“…det är viktigt att utreda prioritetsordning för skyddsvärda naturområden i kommunen då det kan finnas andra områden med högre behov av skydd, både för att säkra mot exploatering och för att rikta sådan skötsel som krävs för att bevara värdena. Reservatsbildning medför kostnader och med tanke på ekonomi och skyddsbehov bör det utredas närmare vilka områden som är extra skyddsvärda och i vilken ordning dessa bör prioriteras. Vid prioriteringen bör även perspektiven folkhälsa och friluftsliv tas med. Det är lämpligt att behovet av utredning av naturreservatsbildning synliggörs i handlingsplanen till kommunens kommande naturvårdsplan.”

Det har tagit 2 år för motionen att äntligen hamna på kommunstyrelsens bord – och då tycks det som om kommunledningen ändå vill undvika att ta ställning. Den skjuter frågan framför sig. Det borde utredas mer, någon gång… Det är lätt att få känslan att kommunledningen “inte vill”…

Det är emellertid många instanser som har yttrat sig om motionen. Den var remitterad till byggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, kommunstyrelsen, miljö- och hälsoskyddsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Och deras synpunkter kan vara intressanta att ta del av.

Byggnadsnämndens yttrande över motionen är i stort sett den som kommunstyrelseförvaltningen använder sig av i sin sammanfattning till kommunstyrelsen.

Kultur- och fritidsförvaltningen ville tillsätta en utredning för att ta reda på om det fanns naturvärden i området och om det var så skulle motionen bifallas. Det tyckte också nämndens miljöpartist och två av de socialdemokratiska ledamöterna. På förslag av nämndens moderate ledamot avslogs emellertid motionen med röstsiffrorna 6-3. Det kan noteras att nämndens socialdemokratiske ordförande röstade med M-förslaget och mot de två andra S och MP.

Det verkar som om även miljö- och hälsoskyddsförvaltningen (eller den del av miljö- och byggnadsförvaltningen som har hand om miljöfrågor) hade en annan uppfattning än det beslut som nämnden fattade. Förvaltningen ansåg att området som föreslagits som naturreservat hade flera miljöer med så höga värden att det motiverade en reservatsbildning. Se områdena inom de röda linjerna på kartan till vänster.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade emellertid att föreslå att kommunfullmäktige skulle avslå motionen och i stället besluta att:

“uppdra åt Miljö- och byggnadsförvaltningen att ta fram en prioritetsordning över naturområden i kommunen med behov av stärkt skydd.”

Vem som lade detta förslag kan jag inte utläsa av protokollet.

Det kan också noteras att det i kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige inte finns med något sådant uppdrag. Det finns överhuvudtaget inte med några förslag på uppdrag.

Samhällsbyggnadsnämnden föreslog att kommunfullmäktige skulle avslå motionen. I sammanfattningen av ärendet stod det:

“Att skydda naturmiljö med bevarandevärde är en viktig del i samhällets hållbara utveckling. Samhällsbyggnadsförvaltningen måste i avvägningen beakta fler delar än bevarandevärd natur i denna fråga och finner att med de underlag som finns är det inte motiverat nog att fatta beslut om att inrätta ett naturreservat.”

Det vilar ett typiskt “stuprörstänk” över svaret. Det finns inget i underlaget som motiverar ett naturreservat skriver samhällsbyggnads. Men i den ”gamla” gällande Grönplanen är faktiskt flera områden i det föreslagna naturreservatet utmärkta som områden med naturvärden – något som också förvaltningen på miljö och hälsa noterar och betonar.

Sedan är samhällsbyggnads tydlig med att det finns annat som typ är minst lika viktigt som natur… Eller kanske ännu viktigare…

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande är Anders Wiklund (MP). Han var en av de miljöpartistiska motionärerna. Vad jag kan se av protokollet röstade han varken nej till nämndens beslut eller reserverade sig. Däremot skrev Wiklund en tämligen utförlig protokollsanteckning.

Wiklund räknar upp de viktiga värden som Grönplanen anger för området. Han citerar ur kommunens översiktsplan 2017:

”ekosystem utgör en grund för människors välmående och livsvillkor och för ett fungerande samhälle. En aktiv och genomtänkt naturvård är en viktig del i arbetet för ett hållbart samhälle både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Kommunen har ett globalt ansvar att värna värdefulla natur- och vattenmiljöer.”

Wiklund avslutar sin protokollsanteckning:

“Vi har nu möjlighet att ta det ansvaret som sträcker sig längre än vår egen generation, och säkrar området för kommande vänersborgare.”

Miljöpartiets motion kommer att avslås av både kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Och inte heller kommer det att tillsättas några utredningar…

Det var den sista av de tre motioner som kommunstyrelsen ska behandla på onsdag. Det tycks onekligen som om en viss beslutsångest präglar de styrande partierna, samtidigt som miljöfrågorna inte står särskilt högt i kurs i kommunen. Den styrande trojkan visar också på en inbördes politisk oenighet. Jag undrar hur miljöpartiets väljare uppfattar alla beslut som de två andra partierna i styret fattar, S och C, över huvudet på, och mot, miljöpartiet.

Ofta känns det inte heller som om det är någon idé att skriva motioner i Vänersborg…

PS. Lutz Rininsland (V) bloggade igår om miljöpartiets motion. Bloggen rekommenderas – klicka här: ”Uppgiven? Nej, vet du vad!”.

Tomter till försäljning i Mariedal

21 juli, 2020 1 kommentar

Det har sprängts i stort sett hela våren och sommaren på Mariedal Östra. De boende har ofta vaknat till öronbedövande smällar och hus som skakar. Stundtals har det varit svårt att vara hemma och njuta av semestern. Och ofta har de fått inspektera husen för att se om det har kommit till några nya sprickor sedan sist.

Men så är det. Den moderna tiden har kommit till Mariedal och då finns det inte plats för några gamla hundraåriga, vildvuxna skogar. Precis som det inte fanns vid Kindblomsvägen i Blåsut. På 2000-talet kan ingen vänersborgare begära att, som en ledande socialdemokrat uttryckte det i fullmäktige:

“ha rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”

Nä, i Vänersborg ska man enligt de styrande partierna tydligen ta bilen till naturen…

Vänersborg ska växa i invånarantal, bostäder ska byggas och i Vänersborg innebär det alltså att onödiga stadsnära skogar skövlas. Trots att man kan tro något helt annat när kommunen på hemsidan skriver:

“Vår avsikt är att i största möjliga mån behålla den naturnära känslan i området och ambitionen är att lämna naturmarken i planen orörd. Vi planerar åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden i området vilka då kommer att genomföras på naturmark.”

Orden klingar falskt… Precis som formuleringarna i kommunens Grönplan, antagen i april 2009. Grönplanen som beskriver den betydelse de gröna miljöerna har för människors hälsa och livskvalitet. Och som betonar att de gröna områdena måste ligga nära bostäderna för att utnyttjas. Och som formuleringarna i Miljöprogram 2030, som antogs av kommunfullmäktige i februari 2016. Kommunen skriver:

“Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet.”

Den verkliga verkligheten och den verklighet som det politiska språket vill beskriva stämmer inte överens. Det är skillnad på teori och praktik… (Se “Skillnad på teori och praktik…?”.)

Idag på morgonen gick kommunen ut på sin Facebook-sida (det fanns redan igår på hemsidan) med att:

“Nu släpper vi 40 villatomter på området Östra Mariedal.”

Kommunen vill sälja villatomterna för 590 kr/kvm och tomterna varierar i storlek mellan 855 och 1.612 kvm.

Tomtpriset är ganska högt säger de som vet. När fullmäktige fastställde tomtpriserna den 17 juni så löd motiveringen till priserna så här (se också min blogg “SHB (19/5): Mariedal, Kindblom, hamn, Norra och mutor”):

”Området har värderats av oberoende värderare. Värderingen är till synes en fullgod värdering med relevanta jämförelseobjekt och motiveringen till bedömning av marknadsvärdet inger förtroende för att ovan föreslagna beslut är ett marknadsvärde för en byggrätt/fastighet i området Östra Mariedal. Anslutningsavgift för VA tillkommer och debiteras enligt fastställd taxa.”

Man kan undra varför formuleringar används som “till synes en fullgod värdering” eller “motiveringen … inger förtroende”. Det sprider en viss osäkerhet, men vi får anta att värderingen är ok. Det är väl inte heller helt fel att kommunen vill ha så bra betalt som möjligt för tomterna…

Vi får se om det finns köpare som är villiga att betala kommunens begärda tomtpris. Det krävs säkerligen köpare med relativt välfyllda plånböcker. I vilket fall som helst är skogen på Mariedal Östra borta för alltid. Och med det har Vänersborgs kommun tagit ytterligare ett steg in i framtiden…

Eller?

Kategorier:Mariedal, miljö

SHB (19/5): Mariedal, Kindblom, hamn, Norra och mutor

18 maj, 2020 2 kommentarer

Samhällsbyggnadsnämnden (SHB) har sammanträde i morgon tisdag. Det är en diger dagordning som ska avhandlas. I en del ärenden beslutar nämnden direkt, i andra föreslår nämnden hur kommunfullmäktige ska besluta.

Skog huggs ner och berg sprängs på Mariedal Östra. Det kan de boende i området intyga. De undrar ibland både om husgrunder och -väggar ska stå emot skakningarna i marken och om träd som fälls i området verkligen ska fällas enligt “kartorna”. Inget av detta ska emellertid upp på sammanträdet. Då ska istället SHB besluta att föreslå fullmäktige att priset för fastigheterna på Östra Mariedal ska fastställas till:

“590 kr/kvm för mark avsedd för småhus/villatomter”

Förvaltningen har varit noggrann med värderingen och anlitat oberoende värderare. Förvaltningen skriver, och det är inte utan att man reagerar över de ord som används – och undrar varför de används:

“Värderingen är till synes en fullgod värdering med relevanta jämförelseobjekt och motiveringen till bedömning av marknadsvärdet inger förtroende för att ovan föreslagna beslut är ett marknadsvärde för en byggrätt/fastighet i området Östra Mariedal.”

Eftersom tomternas storlek varierar kommer priserna för tomterna att ligga mellan drygt 500.000 och 950.000 kr. Till denna kostnad tillkommer naturligtvis anslutningsavgift för VA.

På Mariedal har nyligen “en del träd” avverkats och så har det också varit i skogsdungen vid Kindblomsvägen. Och SHB ska faktiskt också behandla ett ärende om detta område.

Det har ju vad jag förstår varit en del strul med företaget bakom köpet av skogsområdet, dvs Brunbergs Bygg. Företaget har ombildats och delats upp, det har varit konkurser etc. (Se TTELA “Lokalt byggföretag i konkurs”.) En del av företagets problem har kanske med Kindblomsvägen att göra, eftersom de boende överklagade detaljplanen vid två tillfällen – och fick rätt båda gångerna.

Brunbergs, via Salamandern ekonomiska förening, struntade därför i byggnadsplanerna, skövlade skogen (och i farten några träd på några grannars mark) och bildade istället fyra villatomter. Vilket inbringade en nätt liten förtjänst. Brunbergs köpte marken för 1,6 miljoner kr av kommunen och annonserade ut varje tomt för 850.000 kr eller till högstbjudande. Hur det gick med försäljningen vet jag inte, men jag antar att det inte har varit några större problem med att hitta köpare. Det kanske till och med har blivit budgivning.

Om Brunbergs fick sålt sina tomter (vilket jag förutsätter) så har försäljningen gett en inkomst på 3,4 milj kr. Det ska jämföras med de 1,6 milj som Brunbergs köpte marken för – en nätt liten förtjänst på 1,8 miljoner med andra ord. Jag antar också att även virket från skogen inbringade en del pengar. (Se “Kindblom – sista kapitlet?”.)

Men så blev det problem på en av tomterna. Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver:

“När markarbetena på den tomt som numera heter Fiolen 9 påbörjats uppdagades en fylld branddamm. Merkostnaden för markarbetena av branddammen har uppgått till 189.800 kronor.”

Nu har ett förlikningsavtal ingåtts mellan parterna – kommunen, Salamandern ekonomiska förening och nuvarande fastighetsägare. Avtalet stadgar att kommunen ska stå för denna merkostnad på 189.800 kr. Eftersom ingen kände till branddammen. Och detta avtal ska SHB godkänna imorgon. Vilket kan tyckas märkligt av flera skäl. Dels hade ju faktiskt Brunbergs/Salamandern tjänat 1,8 milj kr på ”köp och sälj” av marken och dels var den ifyllda branddammen faktiskt känd sedan tidigare… Det sägs att den har funnits där sedan 1940-talet, och att den var väldigt populär hos salamandrar… (Se gärna ”Ingenting förvånar längre”, där Lutz Rininsland, V, bland annat citerar en motion från år 2011 där branddammen nämns.)

Vi får se vad som händer på sammanträdet imorgon.

Nämnden ska få information om underhåll på fastigheter. Det är inget beslutsärende alltså.

Även SHB har problem med ekonomin. Förvaltningen skriver:

“Underhållsplanen är det verktyg vi har för att försöka planera långsiktigt underhåll på våra fastigheter det förebyggande underhållet. Dock har vi ett fastighetsbestånd med en stor underhållsskuld som gör att vi till stor del får jobba med akut underhåll och det påverkar det planerade underhållet då budget ej räcker till båda.”

Det är mycket som behöver åtgärdas och det handlar om stora pengar. Under “Planerat Underhåll Komponentavskrivning 2020” står det t ex att “Dränering mm. Läckage membran innergård” på Kommunhuset kostar 500.000 kr, renovering av förskoledelen på Skerruds skola 7 milj, byte av mattor på grund av fukt mm på Marierovägens förskola 4 milj och “E huset ytskiktsrenovering omklädningsrum” på Idrottshuset 2 milj.

“Totalt planerat Komponentavskrivning 18.700.000”

Det finns en tabell till i underlaget och den har rubriken “Planerat Underhåll 2020”. Jag förstår inte skillnaden mellan denna och den förra tabellen men även i denna tabell hittar man omfattande åtgärder och utgifter: Brygga Sikhall 220.000 kr, avloppsstammar Folkets Hus 200.000 kr, “dränering avlopp källare innergårdar” på Birger Sjöberggymnasiet 300.000, vindskivor takfot Mariedalskolan 300.000, rivning av lågdelen på Gymmixhallen 500.000 och byte av belysningsarmaturer i ishallen 700.000 kr osv.

“Totalt planerat underhåll 2020: 13.912.745 kr”

Det är ingen diskussion om att det krävs omfattande underhåll av kommunens fastigheter. Vad som är skillnaden mellan de två tabellerna hoppas jag att jag får förklarat efter sammanträdet.

Det kan noteras att de 22 milj kr som ett nytt tak på arenan skulle kosta inte är med i ovanstående siffror. Och inte kostnaderna för en ny sessionssal…

Inte heller kostnader för hamnen i Wargön är inräknade i summorna. I dagarna har nämligen SGI (=Statens geotekniska institut) gjort en fördjupad undersökning av de geotekniska förhållandena i hamnområdet. Det lär bli fråga om skredsäkring tror jag… Och då pratar vi ytterligare några tiotals miljoner… 

För drygt ett år sedan, 21 mars 2019, beslutade samhällsbyggnadsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att besluta att tilldela 60 miljoner kronor till renovering av Norra Skolan under 2019-2020. Det beviljades inga pengar. 

Det är ju bara ett problem – verksamheten på Norra skolan fortsätter och i lokalerna vistas och arbetar både skolpersonal och elever. Och de måste ju ha en så god arbetsmiljö som möjligt. Det är orsaken till att åtgärder måste vidtas på Norra skolan.

Nämnden ska därför besluta att:

“godkänna att 3.0 mkr tas av årets medel avsatta för underhållsinvestering på totalt 19,0 mkr och att 5,0 mkr tas från år 2021 på motsvarande sätt.”

Pengarna ska användas till att genomföra ett takbyte på de båda byggnaderna.

Jag ska inte redogöra för ärendet “Upphandling av samverkanspartner för skolprojekt” som för övrigt är en ren informationspunkt, men barn- och utbildningsnämndens förslag till mål- och resursplanen för åren fram till och med 2024 räknas upp:

Det är inte bara pengar till underhåll som behövs, det behövs pengar till nya investeringar också.

Jag reagerade på ordvalet i ett ärende ovan (Mariedal Östra). Det är lite av samma sak på ärendet “Information om hantering av jävsituationer vid upphandlingar som genomförs av enheten fastighet och service”.

I sammanfattningen av ärendet skriver förvaltningen:

“Som upphandlande myndighet är det av största vikt att genomföra upphandlingar på ett korrekt sätt som inger förtroende för de som berörs av myndighetens upphandlingar. Invånarna i Vänersborgs kommun ska känna tilltro till att de upphandlingar som genomförs av vår kommun är väl underbyggda, professionellt genomförda och att de är fria från jäv och annan typ av korruption.”

Varför skriver man så här? Hur ska detta tolkas?

Jag kan inte värja mig från tanken att något har hänt i kommunen – något som inte ska få hända. Men jag vet inte, jag bara funderar utifrån skrivningen. Men jag påminner mig också att PwC skrev i sin granskning av turerna kring renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset, där samhällsbyggnads stod i fokus (se “Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)”):

”Det finns ingen särskild rutin för mutor och jäv.”

PwC påpekade att de inte misstänkte att något sådant verkligen hade förekommit, men rutinerna saknades. Det kanske helt enkelt är detta som SHB vill åtgärda.

Det är ett viktigt och intressant sammanträde imorgon. Det är mycket som vänersborgarna i allmänhet borde få kännedom om.

Kalhygget på Mariedal

19 februari, 2020 2 kommentarer

Efter det som känns som en evighet av regn och hårda vindar så sprack äntligen himlen upp. Solen tittade fram och strålade över Vänersborgs kommun. Den glänste över sjö och strand, men också över vattendrag, ängar, hus, arenor, gator och träd. Och skogar…

Ja, vad passade bättre än en liten skogspromenad… Tänkte jag. Det var läge för en liten tur på Mariedal Östra.

Men…

Tja…

Det blev ärligt talat inte mycket till skogspromenad längs upptrampade stigar. Det blev mer typ bara en promenad… Över stockar och sten, och vattensjuka marker. Det fanns knappast någon skog kvar. Eller stigar…

Det är inte mycket kvar av det gamla skogsområdet på Mariedal Östra. Det moderna skogsbruket har så att säga gjort sitt. De flesta träden är borta. De över 100 år gamla träden likaså.

Avverkade på order av kommunen…

Civilisationen har typ kommit till Mariedal.

I Vänersborg är det svårt för skog att överleva. I varje fall om den ligger “tätortsnära”, dvs så nära bostäder att människor kan dit. Helst ska skogarna ligga mer på bekvämt bilavstånd. Man kan ju inte ha, som en känd socialdemokratisk fullmäktigeledamot uttryckte det:

”rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”

Nä. I det civiliserade Vänersborg ska man helst ta bilen till de mer primitiva och orörda naturområdena.

Det märktes på det som var kvar av träd att det har varit hårda vindar den senaste tiden.

När skogen på Mariedal har avverkats har vindarna fått fäste och flera träd har fallit. Träd som enligt kommunens kartor skulle stå kvar i området. Och kommer det någon ordentlig storm lär väl det som är kvar av skogsdungar på Mariedal bli ännu färre. Och mindre.

Det är inte alltid så lätt att köra skogsmaskiner i ett vattensjukt före detta skogsområde. Ibland får man röja nya “stigar” för att bättre “komma åt” med maskinerna. Och då kan det också hända att civilisationen kräver att några extra träd tas bort…

Det känns som om den världsomspännande diskussion som förs om klimat och skogarnas betydelse fortfarande inte riktigt har nått Vänersborgs kommun…

Och solen fortsatte lysa över sjö och strand. Och kalhyggen…

Kategorier:Mariedal, miljö

Skillnad på teori och praktik…? (2/2)

3 januari, 2020 Lämna en kommentar

Anm. Detta är en slags fortsättning på min förra blogg. (Se “Skillnad på teori och praktik…? (1/2)”.)

Ibland händer det att när man uppmärksammar och börjar intressera sig för något så ser man tidningsrubriker, TV-inslag, artiklar, reklam mm om detta “något” lite överallt. Det är inte bara Greta Thunberg jag tänker på, även om hon har bidragit till det ökade intresset för miljö- och klimatfrågor i världen.

I Forskning och Framsteg, en populärvetenskaplig tidskrift, ställdes i decembernumret (Forskning & Framsteg nr 11 2019) en fråga om den psykiska ohälsan bland unga kunde bero på att de har tappat kontakten med jordbruk och matproduktion.

Svaret från Matilda van den Bosch, legitimerad läkare och forskare i miljömedicin, visade på en kanske ännu större betydelse av naturen än man först tänker på:

“Ett stort antal studier visar att tillgång till natur i städer främjar hälsa och välmående, minskar risken för bland annat depression och hjärt-kärlsjukdomar samt ökar livslängden. Bland barn med olika typer av beteendeproblem har man konstaterat en minskning av symptom efter vistelse i natur. Delvis baserat på sambandet mellan barns och ungas minskade kontakt med natur och en samtidigt ökande förekomst av psykisk ohälsa har begreppet ”nature deficit disorder” föreslagits. I och med att barn fjärmas från naturen och får en minskad förståelse för naturliga processer, såsom jordbruk och matproduktion, förlorar de också en del av förståelsen av sig själva och sin plats i ett större, universellt sammanhang. Detta kan leda till känslor av stress och existentiell kris, vilket i sin tur utgör riskfaktorer för psykisk ohälsa.”

Men inte nog med det. Information och nyheter kan man få från håll som man minst anar…

Vid en frukost strax före jul hajade jag till när jag såg mjölkpaketet:

“ARLA FÖRKLARAR KOLSÄNKA”

Va, kolsänka? Jag hade ju skrivit om kolsänkor i en blogg alldeles innan… ARLA förklarade mycket tydligt och pedagogiskt:

“Växter tar upp luftens koldioxid och använder den som “byggmaterial” för att växa både ovan och under jord. När koldioxid binds i träd, gräs, rötter och i jorden kallas det för kolsänka eller kolinlagring. På så sätt bidrar växterna och marken till att begränsa växthuseffekten.”

Så enkelt, så självklart.

Strax innan jul presenterade miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) den nya klimatplanen. Det var en stor nyhet. Planen sade vara unik och innebar en samlad politik för klimatet.

Dagens Nyheter (DN 17/12) skrev:

“Planen betonar framför allt att ett helhetsgrepp ska tas. All relevant lagstiftning ska gås igenom för att säkerställa att den är samstämmig med klimatmålen. Alla politiska förslag ska analyseras ur klimatsynpunkt innan beslut fattas.”

132 åtgärder hade tagits fram i den klimatpolitiska handlingsplanen. (Se Expressen 17/12.) De flesta punkterna låg naturligtvis inte på kommunerna, men samtidigt ligger mycket av byggande, utsläpp etc faktiskt på kommunerna. Andemeningen är naturligtvis att kommunerna också ska minska sin klimatpåverkan.

Punkt 53 i klimatplanen lyder:

“Metoder för ökad kolinlagring i bland annat jordbruksmark ska främjas.”

Det är ju faktiskt så att barrskogarna i norra Nordamerika, Europa och Ryssland har större betydelse som kolförråd i världen än de tropiska regnskogarna. (Se Naturskyddsföreningen “Bättre skogsbruk för klimatet“.)

Ja, ja, Det finns många aspekter av skogarnas betydelse för människan och naturen. Och nog skulle man önska att Vänersborgs kommun hade beaktat några av dom innan skogarna på Mariedal Östra och Kindblomsvägen höggs ner… Men det tycks som om de styrande i Vänersborg inte riktigt ser all den fakta och den information om miljön och klimatförändringarna som finns tillgänglig från tidningsrubriker, TV-inslag, artiklar, reklam mm.

Skillnad på teori och praktik…? (1/2)

2 januari, 2020 3 kommentarer

Det har väl inte undgått någon politisk intresserad att Vänersborg under den nya mandatperioden har visat en i det närmaste total brist på miljö- och klimattänk. I våras skövlades den tätortsnära skogen vid Kindblomsvägen i Blåsut (se “Skogen avverkas vid Kindblomsvägen”) och nu senast skogen vid Mariedal Östra (se “Miljö i teori och praktik”). Och i tur står skogsdungarna/skogarna vid kvarteret Påfågelögat på Mariedal (se “Påfågelsskogen i Mariedal”) och vid Mariedalskolan (se “Mariedal: Ingen konsekvensanalys!”). De ska också bort. Och med dom kommer en stor del av den tätortsnära skogen att ha försvunnit i centrala Vänersborg.

Men det är väl som arbetarkommunens ordförande Elisabeth Bohlin (S) sa i fullmäktigedebatten i juni om Mariedal:

”man kan inte ha rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”

Nä, självklart… Det som står i Grönplanen om att…

“Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”

…eller som det står i Vänersborgs Miljöprogram 2030 att… 

“Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet.”

… gäller bara i teorin. Det är bara fina ord som förgyller kommunens planer, policies och program så länge kommunen inte behöver marken…

Jag skrev en blogg om den stora skillnad som finns i Vänersborg när det gäller miljö- och klimatfrågor – mellan teori och praktik. (Se “Miljö i teori och praktik”.) Det blev en debattartikel i TTELA, som dock aldrig publicerades. Den var för lång… (Jämför gärna med dagens insändare/debattartikel om cykeln, se här, på 4.500 tecken…) Det blev istället en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), den främste företrädaren för det stora betongpolitiska blocket i Vänersborg.

Interpellationen lämnades in dagen före fullmäktigesammanträdet den 18 december. Tanken var att Augustsson skulle besvara interpellationen den 12 februari. Då skulle fler kunna sätta sig in i problematiken och delta i debatten. Tänkte jag. Men så blev det inte. Benny Augustsson besvarade den direkt i december. Visst blev det en debatt, men inte riktigt så omfattande och djuplodande som jag hade hoppats.

I slutet av denna blogg så återger jag min interpellation i sin helhet. Här nöjer jag mig med själva frågorna som avslutade interpellationen:

“Vad är meningen med att utveckla gröna planer om det inte finns några konkreta och ärliga avsikter att förverkliga dem?”
“Hur märker vänersborgarna att miljöfrågorna i kommunens planer, policies och program, t ex Miljöprogram 2030, samverkansgrupper och dokument betyder något för den praktiska politiken i Vänersborg?”

Benny Augustssons (S) skriftliga interpellationssvar löd som följer:

“Utöver vad Stefan Kärvling räknat upp när det gäller planer så finns det också ett bostadsförsörjningsprogram som godkändes av Kommunfullmäktige den 21 juni 2017 som talar om att vi behöver bygga minst 160 bostäder per år i varierat utbud i Vänersborgs kommun.
Det finns både konkreta och ärliga avsikter med dom planer och program som finns. Dom används som underlag för översiktsplan och fördjupade översiktsplaner. Dom används som underlag för framtagande av våra detaljplaner. Givetvis så kan intressena i respektive plan och program gå isär men det är dom avvägandena som kommer i dom förslag till planer som sen politiken får fatta beslut om. Senast i raden var detaljplan för Galeasen.
Om Vänersborgarna läser på förslagen till detaljplaner så ser man vilka hänsyn man tagit i respektive plan.
Vi bildade en Samverkansgrupp för hållbar utveckling och miljö för att få verkstad i arbetet med Agenda 2030. Det var också samverkansgruppen som tog fram förslaget att ansöka till Glokala Sverige för att därigenom få större kunskap, och samarbete med andra kommuner i arbetet med dom 17 hållbarhetsmålen och dom 169 delmålen i Agenda 2030.”

Det var också detta som Augustsson framförde i den (muntliga) debatt som följde i fullmäktige.

Det svar som Benny Augustsson (S) framförde, skriftligt och muntligt, tolkar jag som att mina “misstankar” var riktiga. De gröna planerna för ett attraktivt och långsiktigt hållbart Vänersborg är underordnade andra planer. De används bara till, som Augustsson skrev:

“underlag för översiktsplan och fördjupade översiktsplaner.”

Som inte är bindande, utan som i sin tur bara används som underlag för detaljplaner. Det är detaljplanerna som gäller. De “gröna” planerna och programmen gäller bara så länge de inte krockar med andra intressen, dvs står i vägen för framför allt bostadsförsörjningsprogrammet. Och då betyder inte heller planerna och programmen något för den praktiska politiken i Vänersborg.

Benny Augustsson skrev också i svaret:

“Om Vänersborgarna läser på förslagen till detaljplaner så ser man vilka hänsyn man tagit i respektive plan.”

En detaljplan betyder ju i sig, i praktiken, oftast ett ingrepp i naturen, att naturvärden ska försvinna och tas bort. Men då ska “hänsyn” tas skriver Augustsson, dvs, det ska “förstöras” typ så lite som möjligt. Men det är ändå byggandet som har prioritet. (Självklart måste det byggas nytt. Men frågan är var och vilken natur som ska förstöras. Och det finns väldigt positiva exempel på hur åtgärder kan förändra natur till det positiva, men de har jag inte hittat i Vänersborg.)

Det fanns ingen miljökonsekvensbeskrivning i detaljplanen för Mariedal Östra. Det fanns däremot en “Behovsbedömning av miljöbedömning” daterad den 10 november 2009. I den slogs det fast att:

“Det blivande planområdet består till största delen av kuperad skogsmark i direkt anslutning till bebyggelsen.”

Det stod inget mer. Det stod inget om den biologiska mångfalden, natur- och kulturmiljövärden, friluftsändamål, livsbetingelser för invånarna eller hälsosamma och inspirerande miljöer för barnen. Det stod bara att planområdet inte låg i ett Natura 2000-område och att:

“byggnadsförvaltningen bedömer att genomförandet av planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planen behöver därför inte miljöbedömas.”

Så var det med den “hänsynen” i den detaljplanen…

Det gjordes inte heller någon miljökonsekvensbedömning för avverkningen vid Kindblomsvägen. Kommunen bedömde inte att skövlingen av skogen innebar någon “betydande miljöpåverkan”…

Med andra ord, det är skillnad på teori och praktik…

I interpellationsdebatten var också samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) uppe i talarstolen, liksom Lutz Rininsland (V) och Gunnar Lidell (M). Tyvärr så strulade inspelningen av sammanträdet så det går inte att lyssna på anförandena i efterhand.

Här följer slutligen min interpellation (i sin helhet) som lämnades in den 18 december och som alltså besvarades dagen efter.

===

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande

Skillnad på teori och praktik…?

I Vänersborg upprättas det kontinuerligt och ofta planer, policies och program av olika slag. Kommunen organiserar också olika råd och samverkansgrupper. Det söks pengar från skilda håll, och ibland får kommunen bidrag från t ex staten för att starta samarbetsgrupper, anställa folk och för att producera dokument.

Det görs ofta ett bra jobb från kommunens tjänstemän och experter, men den politiska viljeinriktningen och styrningen leder ofta åt ett annat håll. Politikers vilja att nå andra, mer konkreta och kanske också kortsiktiga mål, som t ex ekonomiska, övertrumfar oftast de planer och program som finns beslutade för ett attraktivt och långsiktigt hållbart Vänersborg…

Ofta hittas denna “konflikt” på miljöområdet. Det är faktiskt svårt att hitta tecken på miljömedvetenhet och miljöarbete i den vardagliga, praktiska politiken i Vänersborgs kommun.

1. I Vänersborg finns en “Grönplan”. Den antogs av kommunfullmäktige i april 2009. Grönplanen beskriver vilken betydelse de gröna miljöerna har för människors hälsa och livskvalitet och planen betonar t ex att de gröna områdena måste ligga nära bostäderna för att utnyttjas.

2. Vänersborg har också ett miljöprogram. Miljöprogram 2030, som antogs av kommunfullmäktige i februari 2016, börjar med att redovisa de 16 nationella miljömål som den svenska riksdagen antog i april 1999. Och det slås fast att:

“Vänersborgs kommun har sedan början av 2000-talet arbetat med lokala miljömål för att uppfylla de nationella miljömålen.”

Mål 12 i de nationella miljömålen har beteckningen “Levande skogar”. Kommunen konkretiserar vad “Levande skogar” innebär för Vänersborg:

“Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet.”

3. Vänersborg har också en skogsbruksplan. Den antogs av kommunfullmäktige 1992 och gäller fram till årsskiftet. (Enligt uppgift jobbas det just nu med frågan om en framtida policy.) I skogsbruksplanen beskrivs all skog som finns i kommunen.

Jag har tittat på det fd skogsområdet på Mariedal Östra som exempel. Mariedal Östra är i skogsbruksplanen uppdelad i tre “avdelningar”. I beskrivningarna hittar vi formuleringar som “bostadsnära”, “högstammigt barrbestånd i tätortsnära läge”, “mycket strövstigar i området” och för hela skogsområdet står det:

“anpassad avverkning.”

Det “anpassade avverkningen” handlar om “gallring” och i en avdelning om “ljushuggning”. Det står inte något i skogsbruksplanen om att skogen ska huggas ner…

4. I november beslöt kommunstyrelsen att Vänersborgs kommun ska ansöka om deltagande i Glokala Sverige. Glokala Sverige är ett kommunikation- och utbildningsprojekt med syfte att stärka kunskap och engagemang om Agenda 2030.

Agenda 2030 innebär att alla medlemsländer i FN har förbundit sig att arbeta för att nå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Agendan har ställt upp 17 mål som ska bidra till socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Två av målen är “Hållbara städer och samhällen”, som t ex handlar om att minska städernas negativa miljöpåverkan och tillhandahålla grönområden, och “Bekämpa klimatförändringarna”, som bland annat handlar om att förbättra medvetenheten om klimatförändringarna…

Mina ögon fastnar dock särskilt på målet “Ekosystem och biologisk mångfald”. Målet konkretiseras med följande ord:

“För ett hållbart nyttjande av landsbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.”

I två av delmålen kan vi vidare läsa:

* “Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar…”

* “Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen.”

Det finns många visionära tankar och planer i kommunen. Det finns många fina ord i fina dokument om hur Vänersborg ska bli attraktivt och långsiktigt hållbart. I praktiken vet jag inte vad de betyder eller har betytt. För skogen i Mariedal östra (och vid Kindblomsvägen) har de uppenbarligen inte betytt någonting. Och man kan undra vad poängen är med att utveckla den ena gröna planen efter den andra om det inte finns några konkreta avsikter att förverkliga målen i dem.

Det är stor skillnad mellan teori och praktik i Vänersborg.

Med anledning av ovanstående så skulle jag vilja ställa några frågor till kommunstyrelsens ordförande:

Vad är meningen med att utveckla gröna planer om det inte finns några konkreta och ärliga avsikter att förverkliga dem?

Hur märker vänersborgarna att miljöfrågorna i kommunens planer, policies och program, t ex Miljöprogram 2030, samverkansgrupper och dokument betyder något för den praktiska politiken i Vänersborg?

Vänersborg 17 dec 2019
Stefan Kärvling

==

Anm. Läs ”fortsättningen” på denna blogg: ”Skillnad på teori och praktik…? (2/2)”.

Miljö i teori och praktik

27 november, 2019 2 kommentarer

I Vänersborg upprättas det kontinuerligt och ofta planer, policies och program av olika slag, även på miljöområdet. Det söks pengar från olika håll, och ibland får kommunen bidrag från t ex staten för att starta samarbetsgrupper, anställa folk och för att producera dokument.

Det görs ofta ett bra jobb från kommunens tjänstemän och experter, men den politiska viljeinriktningen och styrningen, som också åtminstone de högre cheferna är en del av, leder ofta åt ett annat håll. Det påverkar ibland, enligt min erfarenhet, enskilda tjänstemän till att snarare verkställa politikers vilja än de tämligen högtravande planer och program som finns beslutade…

Ofta tycker jag mig hitta denna “konflikt” på miljöområdet. Det är ibland svårt att hitta tecken på miljömedvetenhet och miljöarbete i den vardagliga, praktiska politiken i Vänersborgs kommun.

När det gäller VA så motarbetas de som har andra lösningar än de kommunala. Många enskilda avloppsanläggningar förbjuds, trots att reningen är bättre än kommunens egen. Solvarm med sin kretsloppslösning har till och med fått försvara sitt naturhus i domstol. (Se ”Solvarm fick rätt mot kommunen!!”.) Kommunens VA är “linjärt”, en stor del av kvävet och fosforn tas inte tillvara. Årligen släpps också orenat avloppsvatten ut i vattendragen, sk bräddning. (Se ”Kommunens avloppsrening”.) Sophanteringssystemet i Vänersborg använder en gammal modell för insamling av sopor. Det finns inga tecken på förändring, dvs övergång till andra system, som återvinner hushållens sopor på ett mycket effektivare sätt. (Se ”Dags att byta sophantering?”) Skogar och skogsdungar huggs ner för att ge plats åt villor. (TTELA hade igår en (låst) artikel om Mariedalskogen, se “Här skövlas Mariedalsskogen”.)

Jag tänkte titta på några av de dokument kring just grönområden som finns i Vänersborg.

En “Grönplan” antogs av kommunfullmäktige i april 2009. Den börjar med att citera några viktiga nationella mål:

  • ”Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö- som friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas.” (Nationellt Miljömål – God bebyggd miljö, Delmål 1, 2010)
  • ”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.” (Nationellt Miljömål – Ett rikt växt- och djurliv)
  • ”Mark- och vattenmiljöer samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter ska särskilt beaktas.” (Miljöbalken 3:6)

Grönplanen beskriver vilken betydelse de gröna miljöerna har för människors hälsa och livskvalitet, något som bekräftas av forskning. Planen betonar att forskning också har visat att de gröna områdena måste ligga nära bostäderna för att utnyttjas.

Grönplanen tar självklart också upp grönområdenas betydelse för den biologiska mångfalden:

“Sammanhängande grönområden har stor betydelse som spridningskorridorer och stråk för både växter och djur.”

Grönplanen poängterar särskilt att värdefull natur som “bergbundna skogsområden intill bebyggelse” är viktiga att bevara. Om skogsområdena vid Lillån och Restad, där Mariedalskogen låg, skriver planen att:

“Det är viktigt att området planeras och sköts så att det även i framtiden kan utgöra ett skyddsområde i kombination med rekreationsområde.”

Och lite senare i planen står det att det behövs en skötselplan så att större avverkningar kan undvikas och att skogen föryngras. Det är dock aktuellt redan när Grönplanen antas att det ska ske en exploatering vid Mariedal Östra, så just Mariedalskogen beskrivs inte särskilt. Det går dock inte att ta miste på Grönplanens intentioner att bevara gröna områden och särskilt skogsområden i närheten av bebyggelse.

Miljöprogrammet 2030 är av senare datum. Det antogs av kommunfullmäktige i februari 2016. Miljöprogrammet 2030 målar upp:

“en bild av vad visionen innebär i praktiken, med fokus på miljöområdet. Helt enkelt en bild av hur vi vill att det ska se ut i vår kommun i framtiden.”

Miljöprogrammet 2030 redovisar till en början de 16 nationella miljömål som den svenska riksdagen har antagit. Och det slås fast att:

“Vänersborgs kommun har sedan början av 2000-talet arbetat med lokala miljömål för att uppfylla de nationella miljömålen.”

Det framhålls att Vänersborg länge har arbetat med Agenda 21, som är FN:s handlingsprogram för en hållbar utveckling. Och sex av kommunens politiker säger i programmet:

”Vi har tagit fram ett miljöprogram som syftar till att värna livsbetingelser för våra kommuninvånare, idag och i framtiden.”

Mål 12 i de nationella miljömålen har beteckningen “Levande skogar”…

Kommunen konkretiserar vad “Levande skogar” innebär för Vänersborg:

“Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet.”

Detta utvecklas inte mer i programmet, men vissa formuleringar tangerar åtminstone skogarnas betydelse. Det sägs t ex att:

“alla barn har möjlighet att leka och vistas såväl inomhus som utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer.”

Det här är några av de övergripande tankar som alltså har redovisats i Grönplanen och Miljöprogrammet 2030. Det är fina ord i fina dokument. I praktiken vet jag inte vad de har betytt. För skogen i Mariedal östra har de uppenbarligen inte betytt någonting.

Dokumenten inspirerade mig till att se vad som uttrycktes när detaljplanen för Mariedal Östra togs fram och sedermera beslutades. Min nyfikenhet förstärktes också av att det ikväll ska beslutas om en detaljplan för Galeasen på Sanden av kommunfullmäktige. I handlingarna står det nämligen:

”Alla planer ska enligt miljöbalken behovsbedömas, dvs en bedömning om planen kan tänkas innebära betydande miljöpåverkan. Om planen kan innebära betydande miljöpåverkan ska planen miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram. MKB ska utreda den betydande miljöpåverkan som ett fullt nyttjande av planen kan tänkas orsaka. Syftet med miljöbedömningen och därmed även MKB är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas.”

Därför begärde jag ut denna miljökonsekvensbeskrivning för Mariedal Östra. Den skickades för övrigt vidare till berörd tjänsteman med kommentaren:

“Du kanske kan stilla denna obändiga nyfikenhet…?”

Det fanns en “Behovsbedömning av miljöbedömning” daterad den 10 november 2009. I den slogs det fast att:

“Det blivande planområdet består till största delen av kuperad skogsmark i direkt anslutning till bebyggelsen.”

Det står inget om den biologiska mångfalden, natur- och kulturmiljövärden, friluftsändamål, livsbetingelser för invånarna eller hälsosamma och inspirerande miljöer för barnen. Det står bara att planområdet inte ligger i ett Natura 2000-område och att:

“byggnadsförvaltningen bedömer att genomförandet av planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planen behöver därför inte miljöbedömas.”

Länsstyrelsen höll i samrådet med byggnadsförvaltningen:

“Länsstyrelsens uppfattning är att planförslaget inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan.”

Och inget mer.

Nu var detta före både Miljöprogram 2030 och Greta, men faktiskt samtidigt med Grönplanen. Dock har det ju gått några år från fastställandet av detaljplanen till den faktiska skövlingen av skogen i Mariedal Östra. Det hade funnits gott om tid för politikerna i Vänersborg att fatta nya och andra beslut.

Men nu är det för sent. Skogen är borta…

Det är skillnad på teori och praktik i Vänersborg…

Det händer saker på Mariedal!!

23 november, 2019 Lämna en kommentar

I tisdags höll journalisten och författaren Roger Olsson ett föredrag i Vänersborgs museum. Föredraget arrangerades av Naturskyddsföreningen och det handlade om skogens påverkan på klimatet. (Se “Skogen, skogsbruket och klimatet”. Om du missade föredraget så finns det en äldre version på YouTube – se “Boreala skogar och klimatförändringar”.) 

Det är ett välkänt faktum att skogar minskar mängden koldioxid i luften, sk kolsänkor. Det beror på att kolet (koldioxiden) från atmosfären används vid uppbyggnaden av biomassan. Skogar lagrar dessutom stora mängder kol i marken. Barrskogarna i norra Nordamerika, Europa och Ryssland har större betydelse som kolförråd i världen än de tropiska regnskogarna.

Omvänt frigörs koldioxid när skogar avverkas. Samtidigt som det inte sker någon fortsatt upptagning av koldioxid från luften, eftersom träden inte finns kvar. Kalhyggen är helt enkelt klimatbovar. Det är naturligtvis dessa fakta som har gett upphov till de starka reaktionerna när regnskogen skövlas i allt snabbare takt i t ex Bolsonaros Brasilien.

Allt det här är som sagt välkänt. I varje fall utanför kommunhusets väggar i Vänersborg. Kanske finns det kunskap om skogar och deras betydelse för klimatförändringar i kommunhuset också, men det är lite osäkert eftersom tecken på vetskapen lyser med sin frånvaro i de styrande partiernas praktiska politik. (Vilket märkligt nog inkluderar miljöpartiet i Vänersborg.) För i Vänersborg huggs som bekant skogar ner både i Blåsut (Kindblomsvägen) och på Mariedal (Mariedal Östra) – och fler skogar (Påfågelskogen) och skogsdungar (vid Mariedalskolan) står på tur.

Och det är knappt några politiker som bekymrar sig om skogarnas betydelse för klimatet. Det hörs inga protester, det framförs inga betänkligheter. Tvärtom. Betongpartierna (asfaltpartierna är kanske mer passande?) kör bara på – skogarna ska bort och villor ska byggas. Det är nästan så att man kan tro att klimatförändringar är någon annans problem, inte vårt, inte Vänersborgs…

Och skogsarbetarna, som avverkar skogen i Mariedal Östra, är effektiva. När jag tog några fotografier förra fredagen (se “Snart är skogen på Mariedal borta…”) fick jag gå åtminstone 5 minuter på skogsstigarna innan jag kom till platsen för avverkningen.

Igår, en vecka senare, behövde jag inte gå på några stigar alls. Det fanns nämligen inga kvar – skogen och därmed stigarna var borta…

Det var ärligt talat deprimerande.

Det finns grupper, samverkansorgan, institutioner, kommittéer i kommunen, ja till och med en egen nämnd, som sysslar med miljöfrågor. De producerar varje år en försvarlig mängd dokument, planer, policies, principer och program. Men man kan undra om någon av dom någonsin har tittat på och funderat på det här med avverkningen av Mariedalskogen, och de andra skogarna i kommunen. Har någon av dom t ex räknat på hur mycket koldioxid som frisätts genom att skogen i Mariedal huggs ner? Eller på hur mycket koldioxid som kommer att produceras när husen byggs, eller när de nya villaägarna tar sig till jobbet?

Och har Vänersborg egentligen något reellt klimatarbete? Eller något seriöst klimatmål? Jag tror inte det.

Träden runt Mariedalskolan står däremot fortfarande kvar. Inget har hänt under veckan. Men det är väl i och för sig bara en tidsfråga… Enligt rykten så kommer i varje fall inte några sprängningar att utföras i år. Det skulle förresten se ut om Förvaltningsrätten förklarade att fullmäktiges beslut var olagligt – och samhällsbyggnadsförvaltningen redan hade verkställt det… (Se “Överklagan till Förvaltningsrätten”.)

Däremot har ett antal arbetare intagit skolgården på Mariedalskolan. Till allas överraskning. I varje fall för personal och elever på Mariedalskolan… De hade enligt uppgift inte en aning om att samhällsbyggnadsförvaltningen hade något på gång på skolan…

Det är arbetare som är utskickade av samhällsbyggnadsförvaltningen för att göra om de tre lekplatserna (aktivitetsområdena) på skolan. Och det är självklart en vällovlig gärning. Barnen och eleverna på våra förskolor och skolor ska naturligtvis ha bra utemiljöer. Och jag tror mig veta att det fanns en del att göra med lekplatserna.

Men…

Borde inte samhällsbyggnadsförvaltningen ha lärt sig av sina nyligen begångna misstag…? Borde inte personalen ha informerats om att det skulle ske ett arbete med och på lekplatserna? Borde inte utformningen av lekplatserna ha skett i dialog och samverkan med skolans personal…? Och inte bara det, Mariedalskolan har ett väl utvecklat elevrådsarbete. Och en del i elevrådets verksamhet har bland annat varit att skissa på hur eleverna vill att lekplatserna ska utformas… Har samhällsbyggnadsförvaltningen lyssnat på eleverna?

Sedan kan det ju hända saker på en skolenhet som kan vara bra för utomstående, t ex samhällsbyggnadsförvaltningen, att veta. Som att särskolan (2 av 3 avdelningar) har flyttat till nya lokaler utanför Mariedalskolan, till gamla habiliteringen. (Den 3:e avdelningen ska också flytta.) Och att det då vore bra att veta det när lekplatserna på skolan utformas…

Det kan väl också nämnas att Mariedalskolan har blivit av med ett träd på sin skolgård… Och varför inte, det är ju ett populärt drag från kommunen i dessa tider… Det var en björk som togs ner, en uppskattad björk som gav skugga vid soliga dagar och som var centrum för “kurragömma-lekar”. Den togs bort utan förvarning, och naturligtvis utan information eller dialog. Var den gammal och rutten? Ingen vet… I varje fall inte på Mariedalskolan…

Sedan skulle man väl rent allmänt kunna konstatera att kommunen, i stället för att bedriva en aktiv betong- och asfaltpolitik, borde plantera träd där det går, även på skolgårdar. Varje träd är en kolsänka och varje träd hjälper till att förbättra lokalklimatet.

Sedan kan man ju undra om det denna gång har gjorts någon risk- och konsekvensanalys innan arbetet på skolgården, under skoltid, med massor av elever i rörelse på skolgården, har satt igång… För är det barn i närheten av större maskiner så torde det vara självklart med en riskanalys. Eller…?

För övrigt tycks fortfarande inte risk- och konsekvensanalysen, eller vad man ska kalla den (se “Mariedal: Konsekvensanalysen är här!”), med titeln “Effekt- och konsekvensanalys – nya villatomter i kv. Skäppan samt ombyggnation av Furuvägen” vara diarieförd. Trots att den var stämplad den 4 november. Jag har inte sett den i kommunens postlistor som skickas ut i stort sett dagligen. (Självklart finns det en risk att jag har missat den.)

Repetition sägs vara kunskapens moder. Men det är väl inte misstagen som ska upprepas – och repeteras…?

Snart är skogen på Mariedal borta…

19 november, 2019 1 kommentar

Och så har den dagen till slut kommit som alla i Mariedal har gått och haft mardrömmar om, men som alla ändå visste var oundviklig…

Skogen på Mariedal Östra har börjat skövlas. Och det går fort, arbetare och maskiner är effektiva. Träden avverkas i rasande takt.

Det hjälpte inte med invånarnas upprop, protester, uppvaktningar, namnlistor, Facebookgrupper etc. Vi har de politiker vi har i Vänersborg och de påverkas inte av opinioner. Flera av dem kallar det för övrigt mod…

“Ett nytt bostadsområde växer fram på området Mariedal Östra!”

Det skriver kommunen på sin hemsida. (Se “Mariedal östra”.) Det kommer att bli 41 villatomter mellan ca 900-1.000 kvm. De boende kommer, skriver kommunen vidare, att:

“ha närhet till både vatten, kollektivtrafik och en av kommunens största grundskolor.”

Fast det är inte helt enkelt och tidsmässigt optimalt att via Resecentrum ta sig till t ex Trollhättan eller Göteborg. Och det är ganska långt med cykel till Vänersborgs centrum…

Kommunen fortsätter reklamen för området:

“Vår avsikt är att i största möjliga mån behålla den naturnära känslan i området och ambitionen är att lämna naturmarken i planen orörd.”

Det är väl nästan lite magstarkt, och närmast provocerande? Här skövlas en orörd och naturlig urskog… Och kommunen skriver att “ambitionen är att lämna naturmarken i planen orörd”… Ja, ja… Mariedalsborna får väl vara glada för det lilla… 

Kommunen fortsätter:

“Vi planerar åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden i området vilka då kommer att genomföras på naturmark.”

Det är “intressanta” ordval. Den biologisk mångfalden ska gynnas…Det är nog många med mig som undrar vad dessa åtgärder består i… Och särskilt när kommunen faktiskt tar bort grunden för den biologiska mångfalden!

En boende i Mariedal skrev så här om kommunens formuleringar och åtgärder:

“Kommunens makthavare låter just nu avverka vår skog (dock på ett snällt och miljövänligt sätt, så att skogen nästan finns kvar när den är borta).”

Nä, det är inget att hymla med – här ska skogen bort, här ska det byggas villor. Precis som i varenda “stadsnära” skog eller skogsdunge i själva staden Vänersborg. Det har de styrande partierna i Vänersborg bestämt tillsammans med betongoppositionen. Miljöpartiet har i och för sig protesterat, men sitter fortfarande kvar i styret. Det måste väl betyda att frågan inte har den dignitet som enskilda miljöpartister vill hävda. Och centerns gröna partifärg borde snabbt bytas ut. Den är nu för tiden bara pinsam.

Nä, i Vänersborg vill alla betongpolitiker att de “stadsnära” skogarna ska bort. Faunan i skogen ska ge plats åt människor, skogen ska bli villatomter…

Bilderna på de nuvarande invånarna i Mariedalskogen är uppsatta på en skylt vid en av de stigar som leder in i skogen. På papperet längst ner till höger kan den förbipasserande läsa:

“Kommunen borde vara stolt över en så här fin orörd skog. ldag finns det bara 2% urskogar kvar I Sverige och mindre än 1% i Västra Götaland. Denna skog är troligen en blandning av Urskog och Naturskog vilket är skog som inte använts som jordbruk eller skogsbruk men där man fällt enstaka träd. En svensk urskog består av flera olika sorters träd till skillnad från odlad skog och marken är täckt av varierande flora av växter, mossor och lavar. De här skogarna är mycket viktiga för bibehållandet av artmångfald bland både växter och djur. Detta är biologisk mångfald
Vänligen men bestämt! Innan ni river skogen borde ni göra en artinventering.”

Jag tror inte att det är så många politiker som har uppfattat budskapet…

Flera av de boende har undrat om det har gjorts någon artinventering i skogen. Det har det inte. Jag fick följande svar när jag skrev till kommunen:

”Det finns ingen artinventering för Mariedal Östra, det görs i så fall ihop med Detaljplan.”

För mig är det lite svårt att förstå hur kommunen kan skriva på sin hemsida att den ska “gynna den biologiska mångfalden i området” när den inte vet vilka ”biologiska invånare” som bor (bodde) i skogen…

Jag ställer mig som framgått väldigt tveksam till att den biologiska mångfalden gynnas av kommunens skogsavverkning…. Jag tror att skogens älgar, rådjur, grävlingar, ekorrar, rådjur, rävar, myror, grodor, hackspettar och andra fåglar får flytta från Mariedal Östra och hitta nya boenden. Vilket säkert inte blir helt lätt för allihop.

Några stenkast från Mariedal Östra ligger Mariedalskolan. Där finns det några träddungar som också ska avverkas. (Se “Mariedal: Konsekvensanalysen är här!”.)

Avverkningen och sprängningarna skulle ha börjat för några veckor sedan, men har ännu inte kommit igång. Jag undrar varför? Och tanken har också slagit mig, har någon tänkt på de barn som kommer från t ex krigets Syrien? Hur kommer de att reagera när sprängningarna sätter igång? För övrigt ska det väl också sprängas på Mariedal östra så småningom.

Kategorier:Mariedal, miljö
%d bloggare gillar detta: