Arkiv

Archive for the ‘miljö’ Category

Solvarm och SHB (2/2): Buccis motion

23 september, 2019 1 kommentar

(Anm. Det här är en direkt fortsättning på gårdagens blogg: ”Solvarm och SHB (1/2): En tillbakablick”.)

James Bucci sitter som vänsterpartiets representant i samhällsbyggnadsnämnden. Han var inte nöjd med kommunens hantering av ärendet om Solvarm. Bucci väckte därför, med en motion, helt enkelt det ärende som Solvarm som enskild fastighetsägare inte fick väcka…

Buccis motion behandlades den 12 september, efter en del strul. (Se Buccis blogg: “Sikhall 1:20 – att inskränka eller inte inskränka? That is the question!”.)

Bucci formulerade sitt yrkande på detta sätt:

“samhällsbyggnadsnämnden prövar frågan om befintligt verksamhetsområde för VA som omfattar fastighet Sikhall 1:20 kan inskränkas på så sätt att fastigheten Sikhall 1:20 inte skall omfattas.”

Motionen handlade på sätt och vis om två saker. Det handlade dels om det konkreta fallet – ska kommunens verksamhetsområde för VA inskränkas så att naturhuset i Sikhall inte omfattades? Och dels, om det blev ja/ok från nämnden, skulle beslutet även gälla alla andra fastigheter med samma ”problematik”. Det skulle bli en princip.

Tjänstemännen som beredde ärendet var VA-chefen och en av kommunens jurister. Och som alltid skriver förvaltningschefen under tjänsteskrivelsen. Skrivelsen kom inte helt oväntat fram till slutsatsen, vilket också blev förslaget till nämnden:

“Samhällsbyggnadsnämnden föreslås avslå förslagsställarens yrkan.”

I skrivelsen motiverades avslagsyrkandet. Och då är det brukligt att fakta redovisas, att hänvisningar sker till lagparagrafer och att det resoneras och dras slutsatser. Så var också fallet i denna skrivelse. Även om det var mycket kortfattat.

Det jag däremot ofta saknar i kommunala tjänsteskrivelser och underlag är något som jag som lärare har velat få mina elever till att göra, och tänka (se läroplanen för grundskolan) – att redovisa argument som talar för ett påstående och att redovisa argument som talar mot. Sedan ska varje argument analyseras och vägas mot argument för och emot. Viktigt i det analytiska och resonerande arbetet är att se saken från olika vinklar, att anlägga olika perspektiv. Först när denna process är klar så kan slutsatser dras. Och då är det viktigt att redovisa vilka argument som väger tyngst och varför.

Min åsikt är att tjänsteskrivelsen bara anlade kommunens perspektiv, dvs kommunen i den meningen av de politiker och tjänstemän som bestämmer – inte kommuninvånarna. Det fördes bara fram argument och resonemang som talade för kommunens intressen.

Så här stod det i tjänsteskrivelsen:

“En enskild fastighetsägare är inte behörig att initiera en inskränkning enligt 9 § LAV av ett befintligt verksamhetsområde. Sådan möjlighet är förbehållen huvudmannen för en allmän va-anläggning.”

Det redovisades faktiskt inga argument för eller mot detta påstående. Såvida det inte ska betraktas som ett argument att kommunfullmäktige har beslutat om det verksamhetsområde där Solvarms naturhus ingår. Det redovisades sedan bara när kommunen, utifrån sitt perspektiv, skulle kunna tänka sig att inskränka ett verksamhetsområde. Det handlade då om kostnader och tekniska problem. För kommunen alltså.

Men så skrev tjänstemännen lite överraskande:

“frågan om inskränkning enligt § 9 har ännu inte prövats av domstol.”

Oops.

Har inte lagparagrafen prövats av domstol? Då borde det väl, kan man tycka, vara ännu viktigare att anföra argument för och emot, motivera, förklara och analysera… Men det gjorde inte tjänstemännen.

Jag återger lagparagrafen ytterligare en gång, så kan läsaren själv göra sin tolkning (Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) 9 §):

”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Tjänsteskrivelsen fortsatte med att redovisa domen i Mark- och miljödomstolen (MMD) som gav Solvarm rätt att slippa betala anslutningsavgift till kommunens VA-nät. En stor del av hela tjänsteskrivelsen handlade om detta, och jag är inte säker på varför. Det handlade ju faktiskt inte om det aktuella ärendet, Buccis motion. Och jag blir inte heller klok på slutsatsens relevans:

“Domens effekt bedöms som mycket begränsad på Vänersborg och andra kommuner då uppfattningen är att MMD ansett att det är en mycket speciell anläggning.”

Jaha, och? Om det betydde något i sammanhanget så torde väl det faktum att det handlade om “en mycket speciell anläggning” innebära att naturhuset borde kunna undantas från att ingå i verksamhetsområdet. Fast “en mycket speciell anläggning”… Tycker verkligen samhällsbyggnadsnämnden det? Vad bråkar nämnden i så fall om?

Att domens effekt bedömdes vara mycket begränsad är inget annat än att förringa frågans betydelse. Hela VA-Sverige jublar. Det är första gången som en domstol har förkunnat en dom som låter en fastighet slippa att ansluta sig och betala avgift till det kommunala VA-nätet. Det kan öppna dörrarna till fler fastigheter, vilket i sin tur kan vidga och fördjupa hela diskussionen om hur vi ska ta hand om vårt avloppsvatten. En synnerligen viktig miljöfråga.

Tjänsteskrivelsen avslutades med en redovisning av kommunens ståndpunkt:

“Domen (i MMD; min anm) ska inte påverka kommunens ställningstagande vad gäller verksamhetsområdets omfattning då det relateras till det större sammanhanget. Fastigheten kan ingå i ett verksamhetsområde utan att vara avgiftsskyldig. § 9 bedöms inte tillämpbar i detta fall.“

Det är nog så att Solvarms fastighet kan ingå i verksamhetsområdet utan att vara avgiftsskyldigt och utan att vara anslutet till VA-nätet. Det är ju antagligen så det kommer att fungera i praktiken i fortsättningen.

Det sista påståendet, att § 9 inte är tillämpbar, förstår jag mig inte riktigt på. Inte det heller… Det var ju den paragrafen som hela ärendet handlade om och den paragraf som faktisk ger fastigheter rätt att undantas från ett verksamhetsområde.

Det har skrivits en hel del om detta ärende i TTELA den senaste tiden. Vi läste bland annat om hur samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) försvarade nämndens beslut. (Se TTELA “Oklart om kommunen överklagar domen om Solvarms avlopp”.) Det blev nämligen 9-2 för att avslå motionen. (Endast medborgarpartiet stödde James Bucci, V.)

I artikeln säger Wiklund också om § 9 i LAV:

“Den paragrafen syftar inte till enskilda fastigheter.”

Vilket naturligtvis är helt fel. Det är ju precis det den gör. Men kanske har TTELA citerat ordförande Wiklund felaktigt.

Det är svårt att förstå betongpolitiker och hur de tänker. I det här ärendet är det extra svårt. Och särskilt svårt har jag att förstå ordförande Anders Wiklund som är miljöpartist.

Hur kan kommunen under alla dessa år, och nu under Wiklunds ledning, bråka och ta kamp mot Solvarm när alla vet att naturhuset är överlägset kommunens VA-system? När Solvarm ser och använder avloppsvattnet som en resurs, där näringsämnen återförs till jorden – ett kretslopp för en hållbar miljö och en hållbar framtid. Samtidigt som kommunens eget system årligen släpper ut orenat avloppsvatten i både Vänern och Frändeforsån, när kväve och fosfor inte återvinns till jordbruksmarken, när mikroorganismer, läkemedelsrester och mikroplaster släpps ut i åar och sjöar…

Mark- och miljödomstolen har i sin dom kommit fram till att Solvarms naturhus är bättre än kommunens VA-system och att Solvarm inte behöver ansluta sig eller betala anslutningsavgift. Domen kan överklagas. Vänersborgs kommun har fram till och med idag måndag att göra det. Den som beslutar om kommunen ska överklaga eller inte är förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen, inte politikerna i nämnden.

Det betyder att senast ikväll kl 23.59,59 får vi se vilket beslut förvaltningschefen har fattat.

==

Anm. Det här är en direkt fortsättning på gårdagens blogg: ”Solvarm och SHB (1/2): En tillbakablick”.

Solvarm och SHB (1/2): En tillbakablick

22 september, 2019 1 kommentar

Det är inte bra att bli frustrerad skrev Lutz Rininsland (V) i en blogg häromsistens. Men det var precis vad han upplevde – frustration. Trots alla år av politiskt engagemang. (Se “Besviken på mig själv”.) Det var sammanträdet med Kunskapsförbundet Väst som gav upphov till hans känsla. Och jag förstår Lutz, jag kände till viss del den också. Både av samma skäl som Lutz, men framför allt på grund av kommunalrådens ageranden. (Se min blogg “Dagens sammanträde med KFV”.)

James Bucci, en annan vänsterpartistisk profil, kände sig “flushed” efter mötet med samhällsbyggnadsnämnden den 12 september. Det skriver James om i sin blogg efter sammanträdet. (Se “Flushed”.) Och jag förstår honom också. När jag läser James blogg så blir jag också både frustrerad och – flushed.

Det tycks vara vänsterpartisters lott i den här kommunen. Och då är det inte utan att man undrar vad vi vänsterpartister egentligen håller på med. Håller vi på att tappa fotfästet, verklighetsförankringen? Inser vi inte hur fel vi har? Inser vi inte hur smarta, logiska och ansvarstagande alla andra politiker är? Inser vi inte vilken tur det är att vänersborgarna har röstat fram alla betongpolitiker som kan lotsa Vänersborg på ett bra sätt in i framtiden?

Jag vet inte. Det händer ofta att jag försöker jag anamma betongpolitikernas syn och se problemen och lösningarna i Vänersborg ur deras perspektiv. Men det fungerar sällan. Jag kan helt enkelt inte förstå hur de tänker.

Samhällsbyggnadsnämnden hanterade torsdagen den 12 september en motion från James Buccis tangentbord. Den handlade om att undanta Solvarms naturhus från att ingå i kommunens verksamhetsområde för VA-tjänster. Bucci uttryckte det så här i sin motion:

“samhällsbyggnadsnämnden prövar frågan om befintligt verksamhetsområde för VA som omfattar fastighet Sikhall 1:20 kan inskränkas på så sätt att fastigheten Sikhall 1:20 inte skall omfattas.”

Samhällsbyggnadsnämnden hade nämligen den 22 mars 2018 avvisat en ansökan från Solvarm om att kommunen skulle inskränka verksamhetsområdet, dvs att Solvarms naturhus inte skulle behöva ansluta sig till det kommunala VA-nätet. I beslutet skrev samhällsbyggnadsnämnden:

“Av praxis följer att en enskild fastighetsägare inte är behörig att initiera en inskränkning enligt 9 § LAV av ett befintligt verksamhetsområde. Sådan möjlighet är förbehållen huvudmannen för en allmän va-anläggning. Begäran såvitt avser inskränkning ska därför avvisas, dvs. inte prövas i sak.”

Det är intressant att notera att nämnden alltså inte behandlade Solvarms begäran i sak, dvs att undantas från att ingå i verksamhetsområdet. Nämnden avslog Solvarms möjlighet att ens få saken prövad. Som privatperson och enskild fastighetsägare hade han inte den rättigheten. Enligt samhällsbyggnadsnämnden…

Det låter i mina öron precis som när en enväldig härskare dikterar vad undersåtarna får och inte får göra. De får inte ens ifrågasätta, än mindre “klaga” på besluten…

Solvarm överklagade kommunens beslut till Förvaltningsrätten. Solvarm menade att fastighetens/naturhusets VA-system var överlägset kommunens eget. Dessutom hade ju också kommunens egen miljö- och hälsoskyddsnämnd i ett tidigare beslut konstaterat att Solvarms system skulle få tillstånd att användas. (Se ”Nyhet: Solvarm får tillstånd!”.) Solvarm ville därför att verksamhetsområdet skulle inskränkas, dvs naturhuset skulle få ett undantag – det skulle inte tvingas in i det kommunala VA-nätet.

Förvaltningsrätten prövade inte sakfrågan, inte den heller. Rätten skrev i domen:

”Enligt förvaltningsrättens bedömning är lagstiftarens avsikt med prövningen och överprövningen av va-frågor därmed klar såtillvida att kommunens beslut om va-anläggningars verksamhetsområden inte ska bli föremål för prövning eller överprövning i sak och att enskilda fastighetsägare som vill undgå avgiftsskyldighet därför istället är hänvisade till att i särskild ordning visa att deras fastighets va-behov kan klaras på ett bättre sätt.”

Kommunens beslut att inte pröva sakfrågan hade inte föregåtts av några fel enligt Kommunallagen och inte varit olaglig. Solvarm förlorade. (Se “Solvarm förlorade i Förvaltningsrätten”.) Solvarm överklagade Förvaltningsrättens beslut, men Kammarrätten beviljade i veckan som gick inte ens prövningstillstånd. Även om Förvaltningsrätten undvek sakfrågan, så måste man ändå tolka domen som att en inskränkning av ett verksamhetsområde för en enskild fastighetsägare måste väckas av kommunen själv, och inte den enskilde.

Moment 22 på sin spets. Makten, dvs kommunen, vill inte pröva en invånares sakskäl. Den förnekar till och med invånaren möjligheten att ens bli lyssnad på. Och domstolen lyssnar inte heller. Den bara konstaterar att makten/kommunen inte behöver lyssna…

Det är lagtexten som gäller. Det är den som kommunen ska gå efter, det är den som de juridiska instanser ska döma efter. Och så här lyder lagtexten.

Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) 9 § :

”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Säger denna lagtext att en enskild inte får initiera ett ärende om att inskränka ett verksamhetsområde?

Tolkningar är en sak, lagtexten en annan. Vad säger du? Men innan du tycker något och oavsett vad du anser kanske vi kan vara överens om att det faktiskt går att tolka ovanstående lagtext på olika sätt. Och när kommunen då tolkar lagen på ett av sätten och inte på ett annat – då handlar det enligt min mening om politik…

James Bucci gick ett steg vidare. Han sitter som vänsterpartiets representant i samhällsbyggnadsnämnden och tänkte inte låta saken bero. Bucci väckte som politiker helt enkelt det ärende som inte Solvarm som enskild fastighetsägare fick väcka…

James Bucci skrev sin motion innan förvaltningsrätten hade kommit med sitt beslut och också innan domen från Mark- och miljödomstolen. För som läsare av denna blogg vet ansåg ju Mark- och miljödomstolen i en dom nyligen (se “Solvarm fick rätt mot kommunen!!”) att:

“Solvarm har visat att Fastighetens behov av avloppstjänster bättre kan tillgodoses genom den enskilda avloppsanläggningen jämfört med den allmänna va-anläggningen.”

Men naturhuset ska, enligt samhällsbyggnadsnämnden och förvaltningsrätten, ändå ingå i verksamhetsområdet för VA-tjänster…

Det måste väl tilläggas att samhällsbyggnadsnämnden var Solvarms motpart i rättegången i Mark- och miljödomstolen. Kommunen ville att Solvarm skulle betala nästan 200.000 kr för VA-tjänster som inte behövdes.

Mark- och miljödomstolens dom var oväntad, men inte desto mindre tämligen fantastisk. Den gav Solvarm rätt. Solvarm fick rätt att fortsätta använda sitt egenbyggda system och det viktigaste, det som domen egentligen handlade om, rätt att slippa betala en anslutningsavgift på nästan 200.000 kr till kommunen. Domstolen ansåg att Solvarms naturhus var bättre än kommunens VA-lösning. Domen torde vara den första i sitt slag i Sverige.

Anm. Andra delen av den här bloggen hittar du här, ”Solvarm och SHB (2/2): Buccis motion”.

Blandad stiltje v 34

19 augusti, 2019 2 kommentarer

Ibland är det lite svårare att blogga än vanligt. Det är vid sådana tillfällen när det, i varje fall utåt sett (typ utanför kommunhuset), råder politisk stiltje. När dessutom fiskmåsarna inte längre förpestar tillvaron i Nordstan så man inte heller kan skriva och klaga på dom.

Den stora nyheten idag är annars att läsåret börjar för alla elever i Vänersborg. Om det finns lärare, och i synnerhet legitimerade sådana, får väl barn- och utbildningsnämndens ledamöter reda på så småningom. TTELA skriver (se ”Bristen är stor på behöriga lärare”):

”I såväl Vänersborg som Trollhättan fattas behöriga lärare främst inom ämnena språk, matte, NO och praktisk-estetiska ämnen.”

Lisa Heino, utbildningspolitisk utredare på Lärarförbundet, twittrade tidigare idag:

”Ett land där medborgare inte vill bli lärare eller sjuksköterskor har gigantiska problem. Vad gör man? Låter de man har slita som slavar, eller värnar och skyddar de befintliga som lejon och gör yrkena till guldjobb. Valet är ert makthavare. Välj er insats i Sveriges historia.”

Det är stor kris i skolans värld och utan behöriga lärare vet jag inte vad som kommer att hända… Varken i Vänersborg eller i landet som helhet.

Som sagt, ibland är det lite svårare att blogga.

Det är egentligen inget att skriva om att Qualitys ägare, Ingemar Ljung, har erbjudit kommunfullmäktige att hyra in sig i lokaler på hotellet. (Som TTELA skriver om idag, se ”Kommunfullmäktige kan få flytta in på hotell”.) Även om jag tror att det kan vara en billig lösning för kommunen. Det är ju faktiskt ingen större idé att bygga en ny sessionssal för dyra pengar när fullmäktige bara har sammanträden 8-10 gånger per år.

Vi får se hur det blir, vi får se om Västra Götalandsregionen är villig för att stå för en stor del av kostnaderna för en ny sessionssal med möjlighet för konserter etc. Men det lär dröja, regionen har brist på pengar precis som Vänersborgs kommun.

Jag såg förresten i Aftonbladet (se ”Fällde träd på kommunens mark – tvingas böta”) att en stiftelse som driver ett äldreboende fällde ett träd. Det visade sig att trädet inte stod på stiftelsens mark, utan på kommunal mark. Äldreboendet fick en faktura från Jönköpings kommun på 266.000 kr. Då tänkte jag på Brunbergs Bygg som har fällt några träd utanför sin mark uppe vid Kindblomsvägen. Undrar vad de får betala i skadestånd…

Det sägs för övrigt att kommunen tycker att det inte gör något att skogsdungen däruppe i Blåsut är borta nu. De boende har ju nära till Dalbostigen, och där finns det ju mycket skog… Eller som Elisabeth Bohlin (S) sa i fullmäktigedebatten i juni om Mariedal:

”man kan inte ha rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”

Kanske blir Brunbergs skadestånd mindre då…

TTELA skrev också för ett tag sedan att (se ”Toppfrys utreds för miljöbrott”):

”miljö- och byggförvaltningen gjort en åtalsanmälan till miljöenheten på åklagarkammaren i Göteborg”

Kommunen är tydligen skyldiga att göra detta om de misstänker miljöbrott. Då kan man undra om inte miljö- och byggförvaltningen också är skyldig att göra det även när den egna kommunen begår miljöbrott. Som att släppa ut tusentals liter orenat avloppsvatten i Vänern eller Frändeforsån…

Fast ibland tycks det som om Vänersborgs kommun inte bryr sig särskilt mycket om naturen och de gröna värdena.

Lite av varje (2): Bad, Topp och fisk

11 augusti, 2019 Lämna en kommentar

I gårdagens TTELA kunde vi läsa om att Vänersborgs kommun gick ut med informationen att vattnet vid Nordkrokens badplats är otjänligt. (Se ”Avrådan från bad kvarstår över helgen”.) Prover har visat på förhöjda halter av bakterier i vattnet.

”Bakterierna som hittats är intestinala enterokocker. Det är fekala bakterier som alltså kommer från avföring från människor eller djur.”

Orsaken är nog inte heller denna gång någon bräddning från Holmängens avloppsreningsverk. Det är med all sannolikhet kanadagässen som är skyldiga.

Kanske skulle kommunen jaga dessa fåglar med samma frenesi som de jagar enskilda avlopp i kommunen…

Och på tal om avlopp så är med all säkerhet orsaken till fiskdöden i Frändeforsån ärtvatten från Toppfrys. Det meddelade TTELA i veckan. (Se ”Toppfrys har hittat läckan ut i Frändeforsån”.)

”Läckan kommer sannolikt från vår bevattningsanläggning.”

Sa enligt TTELA Toppfrys VD Robert Stenstavold. Toppfrys arbetar med att hitta en lösning på problemet.

Som sagt, enskilda avloppslösningar (ej fabriker) är inte heller denna gång orsaken till de problem som finns med vattnen i kommunen.

Och om fiskarna dör i Frändeforsån, så tar de av andra orsaker snart slut på Halle- och Hunneberg. I juni fattade betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, beslutet (i budgeten för 2020) att:

”Kultur och fritidsnämndens anslag minskas med 0,5 miljoner kronor. Finansieringen av fiske på Halleberg och Hunneberg upphör, detta gäller både utsättning, underhåll samt personal.”

Naturligtvis reagerar personer som brukar fiska på bergen. Enligt uppgift säljs det ca 3.000 fiskekort om året. Det sägs att dessa fiskekort betalar fisken. Det kan jag dock inte uttala mig om.

Helt klart är dock att sjöarna lockar folk. Det ordnas fisketävlingar och många av fiskarna (de på land) har dessutom med sig vänner och anhöriga som grillar och umgås vid sjöarna. Jag kan även tänka mig att en del av besökarna också är turister från andra delar av Sverige och Europa.

Var besparingsbeslutet förhastat?

Semestrarna är snart slut för de flesta. Kommunens pedagoger börjar t ex läsårets arbete imorgon måndag. Eleverna har dock en vecka kvar på sommarlovet. Politikerna har också fortsatt sommarlov. Det första nämndsmötet är inte förrän den 20 augusti. Då sammanträder byggnadsnämnden. Möjligtvis har de fem politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott något extra möte nästa vecka. Annars ses de dagen före byggnadsnämnden.

Lite av varje (1): Fotboll, bandy, sopor och måsar

10 augusti, 2019 2 kommentarer

Det händer ju lite smått och gott under veckorna. Allt kan man inte blogga om även om vissa saker hade varit värda åtminstone ett omnämnande i en blogg. Det blir ju om inte annat så att en del nyheter ger upphov till en och annan kommentar vid köksbordet. Här tänkte jag råda bot på detta.

Som nyheten att det inte bara är Lilla Paris som är drabbat av fiskmåsplågan. Det har även det ”stora” Paris. Tidningarna rapporterar hur fiskmåsarna har intagit staden. De finns på Notre-Dame, bland falafelbarerna i Maraiskvarteren och på hustaken i Belleville… Det är ”ett helvete” säger ordningsvakten Rodolphe Ghelfi. (Se ”Måsar invaderar Paris: Ett helvete”.)

I England har fiskmåsarna gått ett steg längre. De har påverkats av den engelska pubkulturen. Måsarna härjar på uteserveringarna och dricker öl och vin som blir kvarlämnat i glasen. Brandmannen Virgil Turner säger (se ”Fulla fiskmåsar chockar invånare”):

”När vi kom fram hade den [fiskmåsen; min anm] redan trillat ned från taket och satt och skakade på huvudet och försökte flyga. Den stank av öl och spydde på mig när jag fångat den.”

Och hittar måsarna inga varma korvar, hot dogs, till ölen så tar de ”dogs” som finns tillgängliga – t ex chihuahuor… (Se ”Chihuahuan Gizmo bortrövad av fiskmås”.)

Vi får se hur fiskmåsarna kommer att utvecklas i Nordstan… Vänersborgs miljö och hälsa får säga vad de vill. Fiskmåsar hör inte hemma i tätbebyggda områden. En av grannarna har förresten försökt att skrämma bort måsarna med en fejkad uggla på taket. Om det är ugglans förtjänst vet jag inte, men det har faktiskt varit färre fiskmåsar på Lovisebergsgatan i sommar än tidigare år.

Signaturen Rune är mycket insatt i politiken i Vänersborg. Enligt Rune gick kommunen före sommaren ut med en upphandling av ytterligare en ny sopbil med två fack – för dryga 2 miljoner. (Se här.) Och stämmer den uppgiften, vilket jag inte betvivlar, så vill nog tjänstemännen i Vänersborgs kommun köra vidare med tvåfacks sophantering i ytterligare 7-10 år… Och halka efter ännu mer i utvecklingen. (Se ”Dags att byta sophantering?”.)

Rune uppmärksammar också andra brister i Vänersborgs sophantering.

”Vänersborgs alla turister på stan, gästhamn och campingar (ex.vis Ursands 100.000 gästnätter per år) slänger alla sitt avfall i en enda soppåse som då inkluderar rötbart, brännbart, plast, metaller och farligt avfall.”

Och är det på detta sätt, så finns det mycket för samhällsbyggnadsförvaltningen att arbeta med… Rune efterlyser också ett agerande från de politiska partierna, t ex i form av motioner i dessa frågor. Ska vi låta miljöpartiet få chansen att bekänna sin miljöfärg, eller ska en röd motion bli nödvändig?

I slutet av juli inkom en skrivelse till Kunskapsförbundet Väst (KFV) från ett antal bandyintressenter. IFK Vänersborgs nye ordförande Bill-Arne Andersson var en av undertecknarna. Skrivelsen avslutades med:

”Vi bandyföreningars högsta önskan, är att Kunskapsförbundet Väst ska ändra sitt beslut och att fortsätta med intagning till Nationella idrottsutbildning för bandy (NIU) även i framtiden.

Utan att lägga någon värdering på bandyutbildningen så kan man väl tycka att det är lite märkligt att IFK som nyligen kostade Vänersborgs kommun ett antal miljoner för bandy-VM och den följande ackordsuppgörelsen (för att förhindra IFK:s konkurs) kommer med en sådan här önskan. Onda tungor påpekar att utan bandy-VM så hade pengar till en bandyutbildning funnits. Och då är alla kostnader för arenan borträknade.

Jag talade igår med några personer på Vänersvallen som är engagerade i fotboll. (Vänersborgs IF vann för övrigt derbyt mot Vänersborgs FK med 3-1.) De var helt på det klara med kommunens särbehandling av IFK. De menade att hade fotbollen fått lika mycket pengar av kommunen som IFK, så hade fotbollsföreningarna i kommunen spelat i helt andra divisioner. Som det är nu tvingas fotbollsföreningar säga nej till ungdomar, därför att det inte ens finns fotbollsplaner för alla.

Det är andra förutsättningar för fotbollen än på den tiden då hela Torpafältet låg öppet för fotbollsspel…

Vatten vatten… Och avlopp.

9 augusti, 2019 Lämna en kommentar

I veckan släpptes en skakande rapport från World Resources Institute. Den visade att 25% av världens befolkning hotas av vattenbrist. 17 av världens länder kan snart stå helt utan vatten. New York Times skrev i sin sammanfattning av rapporten (se “A Quarter of Humanity Faces Looming Water Crises”):

“From India to Iran to Botswana, 17 countries around the world are currently under extremely high water stress, meaning they are using almost all the water they have.”

I Sverige är vattenproblemet något annorlunda även om delar av landet, särskilt under den torra sommaren förra året, också hade brist på vatten. I Sverige är inte det stora problemet att dricksvattnet tar slut, i Sverige är problemet att vi förstör det. Vi använder det ovärderliga dricksvattnet i avloppen…

Det skriver Ulf Svensson i en debattartikel i GP den 15 maj (se ”Sluta spola bort våra avlopp med dricksvatten”):

”dricksvattnet … [används] till att forsla bort kiss och bajs i långa ledningar. Därefter blanda[s] detta orenade vatten med allt annat avlopp från industrier och dagvatten inklusive gifter, försöka rena denna blandsoppa och lägga en stor del av det giftiga slammet från reningsverken på vår bästa åkermark och släppa ut resten av vattnet i olika recipienter som sjöar och hav.”

På detta sätt hotas dricksvattenförsörjningen menar Ulf Svensson:

”Dels har utsläppen från reningsverken en negativ påverkan på råvattnet som är råvaran till vattenverken där rent dricksvatten framställs, dels hotas grundvattnet och vattentäkter via slamspridningen på vår åkermark.”

En genomsnittlig människa i Sverige förbrukar ungefär 160 liter vatten per dygn. Den största delen går åt till personlig hygien och toalettspolning och endast en liten del till dryck och mat. Tidningen Proletären(!) (se ”Vattenlobbyn håller oss kvar i 1800-talet”) har räknat ut att om det går åt 30 liter vatten per person och dygn för toalettspolning (vilket med all sannolikhet är en underdrift), så innebär det att:

”runt 110 miljarder liter rent dricksvatten varje år används som ett dyrbart transportmedel för avföring, urin och toalettpapper plus en hel del annat – antibiotika och andra medicinrester, tungmetaller, kända och okända kemikalier samt mikroplaster – och sedan behöver renas igen.”

Och som jag har skrivit om i tidigare bloggar finns det stora brister i de kommunala reningsverkens rening av avloppsvattnet. Det är inte bara fosfor och kväve som ”rinner genom” avloppsreningsverken utan också, som Proletären skriver, medicinrester, tungmetaller och kemikalier. Och mikroplaster:

“Genom vanlig mat och dryck kan en person få i sig så mycket som fem gram plast i veckan, vilket motsvarar vikten på ett vanligt kreditkort. Det mesta av plasten kommer från vattnet vi dricker.”

Siffran på fem gram är dock ett globalt snitt. Det har tagits fram University of Newcastle i Australien. (Se ”Forskare: Vi får i oss mikroplast motsvarande ett kreditkort i veckan”.) I Europa räknar man med att vi ”bara” får i oss hälften så mycket mikroplaster, dvs ett vanligt kreditkort varannan vecka…

Sverige och Vänersborg behöver ta krafttag. VA-lösningarna har hamnat fel och utvecklingen går dessutom åt fel håll. Den utbyggnad av det traditionella VA-systemet som sker i t ex Vänersborg är antagligen en gigantisk ekologisk felsatsning. Det är inte riktigt att använda rent dricksvatten till att transportera en annan bristvara, växtnäring av bästa kvalitet. Det förstör båda resurserna.

Tidningen Proletären skriver så här om de kommunala reningsverken:

”[de släpper] ut avloppsvattnet direkt till ytvattnet med såväl fosfor som giftiga kemikalier, vilket skadar vattenlevande organismer.
En kubikmeter jord har samma förmåga till rening som en miljard kubikmeter havsvatten!
Och för att driva detta ohållbara VA-system använder vi dessutom enorma mängder material typ stål, plast och betong. Ingen vet hur stor mängd växthusgaser som genereras i detta system.
Förutom materialen tillkommer alla kemikalier för att hantera föroreningarna, elenergin till alla pumpstationer, energi för att driva reningsverken, frakterna av allt slam till platser som kan vara åkermark där vi odlar vår mat.”

Det måste istället till en kretsloppslösning, där det värdefulla innehållet i livsmedlen återförs till jorden. Forskning visar t ex att skog och mark (markretention) binder fosfor och gör att markbakterierna sätts i arbete. Det är det här som sker när enskilda avlopp har sina utsläppspunkter i skog och mark. Det betyder att små enskilda avloppslösningar, som finns på landsbygden fungerar alldeles utmärkt.

Framtidens avloppssystem, precis som övrig avfallshantering, måste bygga på, och jag citerar återigen Ulf Svensson:

”hushållning, sortering och återvinning. Vi talar om cirkulära ekonomiska system som inte tär på lagerresurser utan låter allt cirkulera i genuina kretslopp.”

Och vattnet måste återlämnas till naturen i bra skick.

En som vet och som aktivt arbetar med dessa utmaningar finns i Vänersborgs kommun, närmare bestämt i Sikhall. Många i Sverige och andra länder lyssnar och är nyfikna på vad som händer i Solvarms naturhus. (Du kan t ex få reda på mer om naturhuset i Sikhall genom att titta på avsnitt 12 i serien ”Amazing Interiors” på Netflix.) Vänersborgs kommun vill emellertid få Solvarm att lägga ner sin utveckling och istället ansluta sig till kommunens VA-nät. Samma VA-ledningar som leder till Brålandas avloppsreningsverk som bräddade 2.730 kbm i Frändeforsån förra året. Vilket för övrigt betecknades som ”försumbart” av kommunen…

Dags att byta sophantering?

7 augusti, 2019 1 kommentar

Undertecknad bloggande vänsterpartist har tillbringat en del tid i sommar med barnbarnet i det till synes helt fiskmåsfria Värnamo. Fast frånvaron av fiskmåsar beror nog inte på att invånarna i Värnamo har jagat dem, typ skjutit av dem eller så. Det är nog snarare så att fiskmåsarna trivs bättre i Nordstan i Vänersborg… Fast glädjande nog kan jag konstatera att måsarna tycks vara klara med sin ”evolutionära livsuppgift” i regionhuvudstaden vid Vänerns sydspets för den här säsongen. Den mycket upplyftande upptäckten gjorde jag vid hemkomsten i fredags. Fiskmåsungarna hade lämnat boet och kan nu så att säga stå på egna ben. Eller lyfta på egna vingar… Ut till sina naturliga boplatser – på Vänerns kobbar och skär. Även om Vänersborgs kommun och några måsälskande naturvänner hävdar att det är på hustaken i Nordstan som måsarna har sina naturliga habitat…

I Värnamo har kommunen infört ett nytt sophanteringssystem. Systemet kallas FNI, fastighetsnära insamling. (Systemet kallas också för QuattroSelect.) Det är tydligen frivilligt att ansluta sig, i varje fall än så länge. Men eftersom soptaxan är miljöstyrd, vilket innebär att det billigaste abonnemangsalternativet är det som bäst gynnar miljön (dvs FNI), väljer de flesta kommuninvånarna sannolikt att byta till FNI.

När jag med egna ögon fick se hur sophanteringssystemet och sopkärlen fungerade fick jag lite av en flashback. Det här har jag skrivit om förut tänkte jag… Och visst, det hade jag. Den 19 juli 2013 skrev jag en blogg om sophantering efter att ha sett ett inslag på Västnytt. Alingsås kommun införde nämligen det nya sophanteringssystemet FNI redan då. Det föråldrade system som Alingsås lämnade bakom sig 2013 hade Vänersborgs kommun beslutat att införa bara några månader tidigare. Den 24 april hade kommunfullmäktige fattat beslut om en ny renhållningsordning och sophantering, alltså precis det som Alingsås lämnade och bytte ut. Det fick mig att ge bloggen om Vänersborgs ”nya” sophanteringssystem rubriken ”Är sophanteringssystemet redan omodernt?”… Och svaret på frågan torde vara ganska givet.

Det kan sägas mycket om Vänersborgs kommun, men att vi skulle ligga i framkant när det gäller miljöfrågor och miljömedvetande kan ingen påstå…

6 år efter att Alingsås införde FNI, och då var ändå andra kommuner som Lund, Perstorp och Helsingborg före, har alltså Värnamo – tillsammans med grannkommunerna Gislaved, Gnosjö och Vaggeryd, i ett kommunalförbund – infört FNI.

FNI/QuattroSelect innebär att varje hushåll får 2 kärl på 370 liter styck med bredd 745 mm, höjd 1070 mm och djup 800 mm. Varje kärl är uppdelad i fyra fack, som också kallas fraktioner, två som rymmer 150 liter och två på 30/45 liter. Storleken på de olika fraktionerna kan ändras och anpassas.

Den ena sopkärlet innehåller fack för matavfall, restavfall, tidningar och färgat glas, medan det andra innehåller fack för pappersförpackningar, plastförpackningar, ofärgat glas och metall.

Hushållen sorterar alltså hushållsavfallet redan hemma i sina sopkärl. Systemet har följande fördelar för kommuninvånarna:

  • ”Du sparar tid eftersom du inte behöver ta dig till återvinningsstationen.”
  • ”Du sparar plats inne när du inte behöver ”mellanlagra” tomma förpackningar och tidningar.”
  • ”Du minskar belastningen på miljön i form av minskade transporter.”
  • ”Undersökningar visar att vi återvinner mer med fastighetsnära insamling.”

Hushållen verkar nöjda. De kan sortera hemma, de behöver inte åka med soporna till återvinningsstationer och de behöver inte ha en massa lådor hemma där de ”mellanlagrar” avfallet.

Även kommunen har stora fördelar av systemet – de totala sopmängderna minskar, sorteringen ökar samtidigt som avfallet blir ”renare” och det går lättare att sälja. Kommunen behöver inte heller ha så många återvinningsstationer, eftersom avfallet sorteras hemma.

Erfarenheten från de kommuner som infört systemet är att det är uppskattat, samt att andelen material som gått till återvinning ökat avsevärt. Det är med andra ord miljön som har blivit den stora vinnaren.

Och det är ju ingen tvekan att kraven och antagligen också lagstiftningen kommer att skärpas på det här området. I Miljöbalkens 1 kap 1 § står det redan nu:

”Miljöbalken skall tillämpas så att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.”

I juni förra året (2018) fattade regeringen t ex ett beslut om att landets kommuner, senast den 1 januari 2021, ska tillhandahålla ett system för att samla in utsorterat matavfall från hushåll och transportera bort det separat. Enligt avfallsförordningen ska också returpapper och förpackningar sorteras ut ur övrigt hushållsavfall.

Jag tror att Vänersborg snart tvingas att införa ett system som åtminstone liknar FNI – fastighetsnära insamling. Det borde därför vara läge för kommunen att påbörja en process för att byta ut vårt nuvarande sophanteringssystem. Det är synd att vi inte gjorde det redan 2013…

Det är också viktigt att kommunen är öppen för ny teknik och nya lösningar – även om dessa utvecklas av privata fastighetsägare och entreprenörer…

PS. Du kan läsa mer om FNI/QuattroSelect här:

%d bloggare gillar detta: