Arkiv

Archive for the ‘miljö’ Category

Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?

15 april, 2018 1 kommentar

Fortsättning från ”Kommunens avloppsrening (2/3): Utsläpp”…

Det är helt befogat att ställa frågan – är kommunalt VA och kommunala reningsverk bättre än enskilda anläggningar?

VanersborgsARV2

I en rapport från Naturvårdsverket (april 2012, ”Läget inom markbaserad avloppsvattenrening”) så står det:

”Styrgruppen gör den generella bedömningen att markbaserade reningsanläggningar, förutsatt att de är rätt lokaliserade och byggda enligt de tidigare anvisningarna från Naturvårdsverket, ger en god resurshushållning och tillräckligt miljö- och hälsoskydd.”

Läs gärna detta en gång till och tänk på Timmervik, Sikhall och andra ställen i Vänersborg, där kommunen vill tvångsanslutna fastighetsägare till det kommunala VA-nätet… (Merparten av dagens reningsanläggningar för enskilda avlopp är anlagda med någon form av markbaserad rening.)naturvardsverket

Det är faktiskt så att enskilda lösningar kan vara bättre. Naturvårdsverket igen:

”Reduktionen av läkemedel och organiska miljöfrämmande ämnen kan förväntas vara minst lika bra i markbaserade reningssystem eller till och med betydligt bättre jämfört med kommunala avloppsreningsverk.”

En liten jämförelse mellan kommunala reningsverk och markbaserade reningssystem med infiltration har gjorts av Peter Ridderstolpe, teknisk licentiat i tillämpad ekologi.

VanersborgsARV9

Vi kan se av tabellen att kommunala reningsverk har ganska mycket i övrigt att önska, t ex när det gäller kemikalier, läkemedelsrester och smittämnen. Enskilda anläggningar med infiltration är likvärdiga eller bättre… (Hallå Miljö och Hälsa!!)

Det är alltså något som inte stämmer i den kommunala argumentationen för tvångsanslutning till det kommunala VA-systemet. Det verkar som om kommunen har något att bevisa när det gäller miljöaspekterna… (Snällt sagt.)

koskitHar förresten ni, som läser min blogg, någon gång tänkt på att kommunen tillåter jordbrukare att gödsla sina åkrar och vi stadsbor våra gräsmattor. Hur kan det komma sig, med all fosfor i gödseln? Ger inte det upphov till en förfärande näringstillförsel till våra sjöar? (Jag kontaktade, med anledning av detta, en kompis som är jordbrukare. Han menade att jordbruksmarken gödslas med så mycket som växterna ska ta upp, men att det alltid finns ett visst näringsläckage från marken. Jordbrukaren menade också att det kan vara intressant att nämna att bönderna måste köpa konstgödsel för att ersätta det som aldrig kommer tillbaka från reningsverken…)

Eller varför tillåts vi att begrava våra nära och kära? Människokroppen innehåller ju faktiskt 1,5% fosfor…

Och så vill kommunen inte tillåta enskilda avloppsanläggningar…

Markbaserad rening ger ett grundskydd som normalt är alldeles tillräckligt bra. Utsläpp till mark bryts faktiskt ner effektivt.

riddarstolpeI skriften ”Markbaserad rening”, utgiven av Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, skriver Peter Ridderstolpe:

”Markbaserad teknik är enkel och robust och har världen över visat sig fungera väl vad gäller grundläggande skydd för människors hälsa och miljö. … Markbaserad rening ger, förutsatt att den är rätt lokaliserad och utförd, ett billigt och mycket bra skydd mot smittspridning, lukt och annan sanitär olägenhet.”

Mark ger ett betydande skydd t ex mot övergödning. Ett hushåll med WC-avlopp kopplad till infiltration ger i normalfallet nollutsläpp av fosfor i mer än 50 år om avståndet mellan anläggning och utströmningsområde är mer än 100 m. På en konferens, VAK 2018, presenterade man en studie gällande Fyrisån. Man hade studerat områden med enbart enskilda avlopp och jämförde dem med vattendrag som påverkades av större kommunala reningsverk, bl a Uppsalas. Området bebos av 260.000 invånare och det fanns 26.000 enskilda avlopp. Man mätte 30 ämnen, t ex alvedon. Från de enskilda avloppen kom 2 ämnen ut i vattendragen. Från reningsverken kom i stort sett hela listan med ämnen, många läkemedel…

miljoRapporter från forskare, myndigheter och andra visar att vi med andra ord borde tänka om i landet när det gäller VA-lösningar och avloppsrening. Det är till och med sannolikt så att de kommunala reningsverken, som de fungerar nu, leder oss in i en miljömässig återvändsgränd. (Här kan du ladda ner ett dokument från VA-i-tiden som innehåller mängder med fakta och massor av länkar till andra fakta.)

karvlingVarför skriver jag då allt det här? Det är inte för att jag vill att kommunens reningsverk ska läggas ner. Självklart är det positivt att Vänersborg har två reningsverk – på Holmängen och i Brålanda. Men… De är inte så bra som folk i allmänhet och politiker och kommunala tjänstemän i synnerhet tror…

Och även om reningsverken är bra på mycket, t ex på att avskilja fosfor, kväve och BOD, så handlar det just om att avskilja – och inte cirkulera (återvinna). Och avskiljning är ingen framtidslösning, därom är väl de flesta eniga. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat.

Det finns många skäl till att enskilda fastighetsägare inte ska tvingas in i Vänersborgs kommuns VA-nät. De har jag skrivit om tidigare. I de här bloggarna har jag visat att det alltså finns ytterligare ett viktigt skäl – de miljömässiga.

Det är dock viktigt att poängtera att dåliga enskilda anläggningar måste åtgärdas. Men lösningen måste inte vara en anslutning till kommunens VA. Kommunen måste vara öppen för andra, och för den enskilde billigare, lösningar än det kommunala VA-nätet.

Det ska noteras att det för övrigt inte står någonstans i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) att enskilda lösningar ska vara bättre än kommunens. Vilket hävdas av nitiska tjänstemän och politiker.

lagbokenI LAV 9 § står det:

”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Notera fetstilen (som är gjord av mig, liksom nedan). Lagen säger alltså inte att enskilda avloppslösningar måste vara bättre än kommunens.

I 24 § av LAV handlar det om fastighetsägares skyldighet att betala avgift till kommunalt VA. Där bekräftas detta:

”Vid bedömning av behovet … skall särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser.”

Det står alltså ingenstans i lagen att enskilda lösningar ska vara bättre än kommunens… Även om det nu faktisk inte sällan kan vara så, t ex Solvarms hus i Sikhall…

Till sist.

piskaVarför är det då så att politiker och tjänstemän vill tvinga in så många kommuninvånare som möjligt i de kommunala VA-näten?

Kanske är det för att en del anser att så ska det vara – för att så har det alltid varit… Jag tror inte det.

Kommunalt VA behövs, framför allt i städerna och tätorterna. Där går det inte att lösa VA-frågan på annat sätt (än så länge) än med gemensamma, kommunala lösningar. För kommunen handlar det då bara om ekonomi. Alla ska vara med och finansiera VA-nätet och reningsverken. Då blir det också billigare för de som verkligen behöver det.

På sätt och vis skulle man kunna se det som att pengar rinner från landsbygden in till tätorterna, precis som avloppsvattnet. Det är ju faktiskt så att det är de boende på landsbygden som i nu-läget kan ordna sitt avlopp på egen hand, något som stadsborna inte kan…

Eller är det så att kommunen genom den dyra tvångsanslutningen till det kommunala VA-systemet vill tvinga människor att lämna sina hem och stugor för att ge plats för ny befolkning..?

kretsloppFör övrigt är framtiden återvinning och kretslopp. Vi och framtida generationer kan inte fortsätta som vi gör. Det inte är långsiktigt hållbart. Men hur ska det bli? Vem ska forska och utveckla? Och hur ska det betalas?

Solvarm arbetar med och utvecklar sitt naturhus i Sikhall. Det vore bättre om kommunen stödde ett sådant arbete, och själv också jobbade med det, än att lägga ner tid på att jaga fastighetsägare med enskilda avloppslösningar…

 

.

Bilaga 1
Jag vill återge en insändare från Bärgslagsbladet/Arboga Tidning från 19 mars:

avloppsbrunn_bil

Bilaga 2
Råd till politiker och myndigheter av Peter Ridderstolpe.

Avloppsrad_politiker

 

 

Kommunens avloppsrening (2/3): Utsläpp

13 april, 2018 1 kommentar

VanersborgsARV2Fortsättning från ”Kommunens avloppsrening (1/3)”…

För att få veta lite mer om Holmängens avloppsreningsverk (ARV) så kan man förslagsvis studera en miljörapport från 2016. Det har jag gjort. (Vad jag förstår så är det här den senaste rapporten.)

I rapporten beskrivs hur Holmängens ARV är uppbyggt och hur det fungerar. Rapporten är naturligtvis stundtals mycket teknisk och det har jag varken kunskap eller lust att gå närmare in på. Men jag tror att systemet är så bra det kan bli, när det gäller sådana här kommunala anläggningar. Så länge reningsverket fungerar så renas avloppsvattnet på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. (Rent tekniskt är det säkerligen möjligt med ett system, där allt från toaletterna går tillbaka till t ex åkermark utan att något rinner ut i vattendragen.)

Det kan dock vara bra att veta att t ex kväve, fosfor och BOD (biokemisk syreförbrukning) mäts i mg/liter och det kan vara väldigt missvisande. Koncentrationen kan se helt ok ut, men mängden ovidkommande vatten som rinner in i verket är stort. Avloppsvattnet späds därför helt enkelt ut. Mängderna kan sammanlagt bli stora. (Jag återkommer till det.)

VanersborgsARV5Det kan vara värt att titta på vad en bra och godkänd rening enligt lagar och förordningar innebär. Hur ser t ex slambehandlingen ut? Det är ju något som kommunen har synpunkter på när det gäller t ex Solvarm i Sikhall.

I rapporten står det:

”Grovrens uppsamlas i container. Bio- och kemslam pumpas till förluftningsbassängen och avskiljs tillsammans med primär- och kemslam i försedimenteringen. Efter förtjockning rötas slammet.”

Det verkar ju bra. Det bildas gas i rötkammaren. Det används för uppvärmning av lokalerna samt rötkammaren. En del av gasen används även för att producera elström.

Det är också bra. Och sedan?

”Efter avvattning transporteras slammet till mellanlagringsplatsen. Under året har slammet transporteras från mellanlagringsplatsen till Ragns Sells på Heljestorp.”

ragn_sellsSlam skickas alltså till Ragn-Sells anläggning i Heljestorp och återvinns inte. (Enligt muntlig uppgift så skickas det koncentrerade slammet nu för tiden till deponitäckning i Karlstad.) Det kan noteras att Solvarm vill återvinna allt slam från sin fastighet, men det stoppades som bekant av Miljö och Hälsa. Det fanns inget formellt tillstånd… (Se ”Solvarms naturhus (3): Stäng systemet!”.)

Det kan också nämnas att Holmängens ARV tillförs ”externslam”, ca 5.000 m³/år, från icke avloppsansluten bebyggelse. Det slam som blir kvar i Brålandas reningsverk skickas däremot inte till Holmängen. Det går direkt till Häljestorp.

avlopp2Det är även intressant att titta på bräddningen. En bräddning innebär ett tillfälligt utsläpp av orenat avloppsvatten. Det kan bero på att ledningsnät eller reningsverk är överbelastat och vattenmängden är större än vad VA-systemet klarar av, t ex vid kraftigt regn och snösmältning. Bräddning är alltså inget bra…

Under år 2016 brann det i ett ställverk i centrala Vänersborg, vilket gjorde att verket blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 m³. (Ooops!) Det flöt ut i Vänern och Göta älv…

Det bräddades också i Ryrsjön, 339 m³ under 2016. Det var dock mindre än åren innan, 2014 bräddades nämligen 1.297 m³ och 2015 bräddades 911 m³… Det kanske inte alltid är så fräscht att bada i Väne Ryr…

vaneryr15_6

Sammanlagt bräddades också 694 m³ vid de olika pumpstationerna. (I tabellen, som är min källa, ingår ”Ryr telestn” med 309 m³, en något annorlunda siffra än den som uppges på ett annat ställe i rapporten. Är det samma bräddning, som omtalas ovan, vilket allt talar för att det är, så får detta räknas bort från totalen.) Det bräddades vid Ängsvägens pumpstation, 129 m³ och Halleskogen 146 m³. Vid Sandgärdet bräddades det hela 7 gånger under året, men ”bara” sammanlagt 36 m³.

Det bräddas i Dalsland också. Brålanda reningsverk bräddade 240 m³ år 2016. I Frändeforsån skedde bräddning av orenat avlopp 50 ggr år 2016. Volymen var 3.124 m³. Det är ganska mycket i den lilla ån…

fish_deadJag har inga nyare uppgifter på bräddning, men det sägs av människor som bor vid Frändeforsån i Brålanda, att de aldrig har sett så mycket död fisk, som låg och flöt i vattnet, som i somras (2017). Det sägs också att avloppsrören läcker in vatten, vilket ibland gör att det behöver bräddas när det regnar extremt. Men att kommunen förnekar att det läcker ut… Det sista kan vara rykten.

En bräddning innebär alltså att avloppsvatten skickas ut orenat. Det kan t ex innebära utsläpp av sjukdomsalstrande mikroorganismer från människans tarmar (t ex e-koli, intestinala enterokocker och salmonella, men även virus mm). Det är för övrigt också ett problem att Vänersborgs kommuns reningsverk inte riktigt vet hur väl de tar hand om smittämnen vid reguljär drift. Det kan vara upp till 95%, men 5% blir mycket om det släpps ut i en enda punkt, t ex i Frändeforsån.

Kretslopp & Vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) bedömer att bräddningar och nödutsläpp på ledningsnätet kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå i framtiden. I Vänersborgs kommuns miljörapport från 2016 står det för övrigt att utsläppen är försumbara… (Hallå Miljö och Hälsa!!)

solvarm_hus2Det är inte utan att tanken slår en att det kanske vore bättre miljömässigt om Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen och Kretslopp & Vatten lägger ner mer fokus på att samverka för att minimera (ta bort) bräddningar i kommunens nät än att jaga enskilda fastighetsägare i Timmervik och på Sikhall…

I ”Tillståndsansökan” från 2016 om att Holmängen ska ta emot mer avloppsvatten står det:

”Kväve och fosfor avleds via det renade avloppsvattnet till Göta älv. … Från H (Holmängen; min anm) släpps idag (2014-2015) ut ca 60 ton N (=kväve; min anm) per år och ca 1,3 ton P (fosfor; min anm) per år.”

Är dessa utsläpp ett problem? Kommunen anser inte det. Kommunen menar att Vänern är så stor och att vattenomsättningen vid Göta älvs utlopp också är det så att utsläppen knappast märks.

Men…

Tekn. Dr. Vattenförsörjnings- och avloppsteknik Hamse Kjerstadius skriver i sin analys och utvärdering av reningsgraden av avloppsvattnet i Naturhuset Sikhall:

naturvardsverket”I avlopp återfinns mycket av de näringsämnen som konsumeras i våra samhällen. Bland dessa läggs särskilt fokus på kväve och fosfor. Återvinning av dessa näringsämnen från avlopp till åkermark föreslås i Naturvårdsverkets senaste förordningsförslag kring ny slamförordning.”

Kjerstadius skriver vidare att vid större avloppsreningsverk skiljs rent allmänt en stor mängd av fosforn bort från avloppsvattnet och hamnar i det avvattnade avloppsslammet. Men att endast en mindre del av kvävet återfinns i avloppsslammet, då det mesta av kvävet omvandlas till kvävgas. Och kvävgas är inte tillgängligt för växter. Det är däremot kvävet som finns i slammet. sopor

”Läget ser ännu värre ut för Vänersborg där allt avloppsslam från Holmängens ARV används som deponitäckning (Vänersborgs kommun, 2017). Således sker inget kretslopp av näringsämnen alls från Holmängens ARV idag.”

Det finns alltså en annan aspekt av utsläpp, inte bara att kvävet och fosforn hamnar i vattnet. Ämnena borde återvinnas… (Det sägs, även om jag själv inte kan räkna ut det, att 42% av kvävet rinner rakt igenom reningsverket.)

Holmängen släpper också ut andra ämnen. Här följer en tabell som visar de totala utsläppen från Holmängens ARV 2016:

VanersborgsARV3

Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, P=fosfor, N=kväve, NH4-N= ammonium, Hg=kvicksilver, Cd=Kadmium, Pb=bly, Cu=koppar, Zn=zink, Cr=krom, Ni=nickel och As=arsenik.

Det är en del… avlopp_toa

Som jämförelse, Solvarm släpper ut 1 m³ slam och noll liter orenat vatten varje år…

Det pratas en del i världen om kemikaliemixar, dvs när kemikalier, ibland i sig ofarliga, blandas och kan reagera med andra kemikalier och bli till nya farliga ämnen. Det är ganska outforskat än så länge vad jag förstår, men kemikalier blandas onekligen i utsläppen från reningsverken.

Med andra ord är kommunens rening inte alls så bra och effektiv som man kan tro, många farliga ämnen släpps ut i Vänern och förs via Göta älv så småningom ut i Skagerack/Kattegatt. Såvida inte en del hamnar i Trollhättan, Lilla Edet och Göteborg… Dessutom finns det alltså inget bra system för återvinning på Holmängens ARV. Och frågan är om det är hållbart…

Fortsättning följer…

.

 

Kommunens avloppsrening (1/3)

12 april, 2018 Lämna en kommentar

avlopp6Kommunen bygger ut VA-nätet i Vänersborg. Det är i grunden bra. Det är många på landsbygden som välkomnar utbyggnaden och som inget hellre vill än att ansluta sig. Men det finns också en baksida. Det finns de som inte vill eller behöver kommunalt VA. Det kan t ex bero på att det för många helt enkelt inte är prisvärt. Anslutningen till VA-nätet kostar ett par hundratusen kronor och överstiger kanske fastighetens värde. Det kan också bero på att fastighetsägare redan har en godkänd och bra avloppslösning. Som kanske till och med är bättre än kommunens…

Just nu, och sedan några år tillbaka, bygger kommunen ut VA-nätet längs vänerkusten i Dalsland. Det är en investering på åtskilliga miljoner kronor.

bralanda_skyltKommunens VA-nät leder till två avloppsreningsverk. Det är där som avloppsvattnet ska renas. Det ena ligger i Brålanda och till det är ca 3.000 personer plus industrier anslutna. De viktigaste industrierna är naturligtvis Toppfrys AB och Dahlbergs slakteri. Det renade vattnet släpps sedan ut i Frändeforsån.

Det andra avloppsreningsverket är placerat på Holmängen. Här har verket varit lokaliserat sedan 1959. Holmängens reningsverk behandlar det kommunala och industriella avloppsvattnet från tätorterna Vänersborg och Vargön samt de mindre samhällena Båberg, Grunnebo och Väne-Ryr. Inga industrier av vikt ur belastningssynpunkt finns idag anslutna till verket. Utgående vatten från reningsverket leds till Vänerns utlopp i Göta älv via en 115 meter lång ”utloppstub” i betong.

VanersborgsARV2

Vattenledningarna som läggs ner i Dalsland just nu har blivit ihopkopplade med resten av kommunens. Dock ska allt avloppsvatten från fastigheterna längs Vänerkusten i Dalsland fortsättningsvis också gå till Brålandas avloppsverk.

Kapaciteten behöver utökas på Holmängens avloppsreningsverk (ARV). Samhällsbyggnadsnämnden ansöker om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet.

vbg_loggaKommunen yrkar i sin ansökan till Länsstyrelsen:

”fortsatt tillstånd till utökad verksamhet vid Holmängens avloppsreningsanläggning och fortsatt utsläpp av behandlat avloppsvatten till Vänerns utlopp till Göta Älv”

Enligt ansökan kommer anslutningen till reningsverket att öka från ca 28.600 hushåll till ca 45.000 personekvivalenter (=föroreningsbelastning som används vid dimensionering av enskilda avlopp och motsvarar den mängd som en person avger schablonmässigt på ett dygn). I ansökan ingår en miljökonsekvensbeskrivning. Av denna framgår bl.a. att verksamhetens utsläpp till vatten kommer att öka pga. den ökade anslutningen.

lansstyrelsen-vastra-gotalandDet kan vi läsa på Länsstyrelsen Västra Götalands hemsida. (Se här.) Det är Länsstyrelsen som beviljar tillstånd för kommunens ARV (avloppsreningsverk), precis som kommunen gör för enskilda fastighetsägares avloppsystem i Vänersborg… Typ Solvarms…

Kommunen räknar med att den framtida belastningen kommer att öka på grund av en ökad hushållsanslutning och inkoppling av ytterligare bebyggelseområden inom kommunen, typ Holmängs Hage och Öxnered/Skaven. Däremot kommer reningsverket inte att flyttas, utan det beräknas ligga där det ligger i framtiden också:

”Omgivningsstörningarna orsakade av verksamheten är mycket begränsade och sannolikheten att hitta en annan och lämpligare lokalisering ur omgivningssynpunkt är tämligen liten med ekonomiskt rimliga insatser.”

VanersborgsARVKostnaderna för att anlägga ett helt nytt reningsverk, lika stort som Holmängen, beräknas kosta mellan 400 och 750 miljoner (inklusive ledningar, pumpstationer, utloppsledning mm).

På Holmängen finns det en uppenbar översvämningsrisk. Det finns helt enkelt en fara att verket blir dränkt vid höjda vattennivåer. Vänerns medelvattenstånd är 44,64 meter över havet och Holmängens reningsverk ligger på ca 46,2-46,5 möh. För att klara kommunens dimensionerande nivå på 47,16 möh så ska kommunen uppföra en fysisk invallning av reningsverket. Vallen är för övrigt till stor del klar. (Den lägsta höjden på vallen blir på framsidan av verket +48,66 möh.)

Kommunens ansökan om en utbyggnad av reningsverket, som samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för, har varit ute på remiss. Remisstiden gick ut den 7 april. Det var länge sedan som kommunen lämnade in sin ansökan, men Länsstyrelsen beslutade i december 2016 att samråd skulle ske med en bredare krets eftersom utbyggnaden kunde:

”antas medföra betydande miljöpåverkan.”

miljoLänsstyrelsen har ställt en rad frågor som kommunen har fått utreda och besvara tämligen utförligt. Flera kompletteringar har lämnats in (oktober 2017). Slutsatsen från kommunen är att det inte kommer att bli några problem att ta emot avlopp från fler hushåll.

Miljö- och Hälsoskyddsnämnden i Vänersborg har tidigare (21/2 2017) yttrat sig till Länsstyrelsen över planerna. Nu är det ett nytt yttrande på gång, men det är inte klart än.

bestamd2017 ansåg Miljö och Hälsa att ansökan borde kompletteras på en rad punkter. Det fanns t ex ingen beskrivning av åtgärder som skulle vidtas vid driftsstörningar eller underhållsarbeten och hur det biologiska steget skulle klara av mer än det gör idag. Det bör också, menade Miljö och Hälsa, beskrivas utförligare hur byggnationen av vallar minskar översvämningsrisken.

Vi får se om Miljö och Hälsa är nöjda med de kompletteringar av ansökan som har gjorts. Det kan bli spännande. Miljö och Hälsa verkar ju ha intagit en betydligt strängare attityd till olika VA-lösningar, i varje fall av ”fallet Solvarm” att döma…

Fortsättning följer…

.

 

Fiskmåsarna invaderar!

6 april, 2018 1 kommentar

Fiskmåsarna har påbörjat sin årligen återkommande evolutionära livsuppgift – att fortplanta släktet. Som på en given befallning intog de taken på hyreshusen i Nordstan igår morse (torsdag 5 april). Det gällde att hitta defiskmas16 bästa platserna för att föda upp den nya generationen. Och det fanns gott om plats. De flesta fastighetsägare välkomnar fiskmåsarna genom att inte bry sig om att sätta några hinder i vägen, på taken menar jag naturligtvis.

Fiskmåsarna var sena i år. Det var väl de kyliga nätterna som avskräckte. Jag tror nästan att invånarna i Nordstan hade önskat att vintern fortsatte ända till midsommar…

fiskmas1Fiskmåsar tillhör, som trogna läsare av denna blogg vet, inte mina favoriter i den svenska faunan. Jag kan inte se att de har något värde, allra minst något människovärde som en gammal miljöpartist ansåg att de hade. Och nu ska de bo på taken här i Nordstan i 4 månader framåt. Senast igår, samma dag som fiskmåsarna invaderade, hörde jag ytterligare en person som ska flytta ifrån Nordstan. Och fiskmåsarna var ett viktigt skäl till detta.

fiskmas_shit2Nu väntar alltså månader av miljöproblem. Fiskmåsarna för väsen under dygnets alla 24 timmar. De skitar ner bilar, fönster, trädgårdsmöbler, barn, människor, trottoarer osv. Det vet och det tänker alla boende i Nordstan på med ångest. De utanför området som händelsevis hyser tvivel på att de vrålande gråvita varelserna utgör en sanitär olägenhet är välkomna till Nordstan. Gärna med bil, som naturligtvis parkeras på en av Nordstans alla smågator. För att sedan åka direkt till biltvätten… Och gärna naturligtvis också för att tillbringa en natt i området. För att sedan åka till bostaden eller hotellet långt från sjön för att sova ut… Och då ska man veta att när fiskmåsarnas ungar kläcks blir fågellivet ännu mer ”exotiskt”… Och påträngande.

fiskmas_shitTyvärr verkar inte samhällets regler och moral (fast kanske inte min…) tillåta oss att ta itu med fiskmåsfrågan på det sätt som det sägs att de gjorde i Turkmenistan. Eller i Holbæk på danska Själland, där man satte in drönare. (Se ”Danmark sätter in drönare mot måsar”.) Eller i England, som också har sin beskärda del av fiskmåsproblem, där man byggde speciella torn för berguvar…

Eller kanske skulle man kunna fånga dem med bara händerna… (Se här.)

Fast jag vet inte om det ändå inte skulle gå att ta i med hårdhandskarna mot fiskmåsarna. I miljöbalken står det faktiskt:

”…ett sådant djur måste dödas, skadas, fångas eller störas till försvar mot angrepp på person eller värdefull egendom.”

fiskmas2Och det ju alla, åtminstone i Nordstan att fiskmåsar angriper både personer och värdefull egendom, som bilar…

För inte kan man väl hoppas att fastighetsägarna ska ta sitt ansvar just i år. Det har de ju inte gjort tidigare. Fiskmåsfrågan är nämligen fastighetsägarnas ansvar, som det stod på kommunens hemsida en gång i tiden (det verkar borttaget nu):

”Det är varje fastighetsägares skyldighet (Miljöbalken), att se till att boende och omgivningen inte utsätts för olägenheter från den egna fastigheten. Sådana olägenheter kan till exempel vara långvariga störningar av måsskrik.”

Det finns dock några fastighetsägare som har tagit sitt ansvar. (Heders till dem!) Det kanske är dom som faktiskt bor i sin egen fastighet…

Kategorier:Allmänt Vänersborg, miljö Taggar:

Tågbullret i Väne Ryr

21 januari, 2018 7 kommentarer

Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Per Sjödahl (MP) hälsar i en kommentar (se här) till bloggen ”Veckans politik: Hemsida, Brålanda, KS, Forum mm” att nämndens sammanträde i förra veckan ställdes in, eftersom det inte fanns tillräckligt med ärenden.

Så nu vet vi det.

På det förra sammanträdet med miljö- och hälsoskyddsnämnden, i december, var det desto mer att göra, bland annat avhandlades bullerproblemen med järnvägen i Väne Ryr. Tja, avhandlades var kanske för mycket sagt…knut_gordisk

Det var ett tag sedan jag skrev om bullerproblemen i Väne Ryr, senast var det faktiskt i oktober 2016. Tiden går fort… (Se ”Den gordiska knuten i Väne-Ryr”.)

train_vaneryrI Väne Ryr går järnvägen mellan Öxnered och Uddevalla rakt genom samhället. Det är inte bara persontåg på järnvägen utan tämligen långa och tungt lastade godståg, som bland annat är på väg med gods till hamnen i Uddevalla. Tågen går kanske 20 meter från flera bostadshus och faktiskt inte särskilt långt från Väne Ryrs skola heller, där det pågår både skol- och förskoleverksamhet.

trafikverketDet är flera hushåll i Väne Ryr som har stora problem med bullret från järnvägen – både dag- och nattetid, både inomhus och utomhus. Problemet har varit att varken Trafikverket eller Miljö- och Hälsoskyddsnämnden har tagit bullerproblemen på riktigt allvar. De har i stort sett nöjt sig med att utgå från teoretiska bullerberäkningskartor.

tagDe boende menar att de teoretiska bullerberäkningskartorna inte stämmer med de faktiska förhållandena på platsen, med start och stopp av godstågen på ett stickspår alldeles vid husen, nattliga servicetåg, inga naturliga ljudvallar i form av vegetation, järnvägens placering 2-3 meter över övrig marknivå, högt smällande vagnsljud och en växel som registrerar varje hjulpar med ett högt dunkande. Dessutom finns det också en viadukt i nära anslutning till husen, där tågen passerar, vilken naturligtvis ytterligare förstärkte oljuden.

En av de klagande i Väne Ryr ville att Miljö och Hälsa skulle komma ut och mäta bullret på plats. Hen fick då svaret att mäta själv, dygnet runt i två veckor… Att mäta under nätterna var nämligen viktigt, eftersom det då gick stora godståg genom samhället som störde nattsömnen flera gånger per natt.

mata_ljudTill sist kom dock Miljö och Hälsa ut till Väne Ryr för att mäta bullret. På dagtid. Och inomhus. Det slumpade sig dock så att inga godståg råkade passera genom det lilla samhället just då… Det var endast några persontåg som åkte förbi.

Det hindrade emellertid inte Miljö och Hälsa, på sammanträdet strax före jul, att utifrån ”mätningarna” vid detta tillfälle besluta att avsluta klagomålsärendet – med motiveringen:

”Nämnden beslutar att avsluta klagomålsärende om buller från tågtrafikverksamhet vid fastigheten … Beslutet grundar sig på att störningarna inte överskrider de riktvärden som anges i Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från väg- och spårtrafik vid befintliga bostäder och Infrastrukturproposition.”

oljud2Och det är ju naturligtvis ett riktigt beslut utifrån de teoretiska bullerberäkningskartor och Trafikverkets uppgifter om trafikfrekvens som finns. Men problemet var ju just att det var dessa ”teoretiska uppgifter” som de boende i Väne Ryr ifrågasatte… Det var därför de ville få en bullermätning till stånd – som visade förhållandena i verklighetens Väne Ryr…

Det blev alltså inga resultat av miljö- och hälsoskyddsförvaltningens ”indikativa bullermätning av lågfrekventa ljud från stillastående tåg”. Det visade ju sig att:

”Inga tåg stannade på stickspåret den aktuella tidpunkten.”

nej2Det är ju intressant. När Miljö och Hälsa ska mäta bullret så finns det inget att mäta. Inga tåg stannade utanför fastigheterna precis när Miljö och Hälsa var där. Borde inte Miljö och Hälsa komma tillbaka då och mäta när det finns något att mäta? Det tyckte uppenbarligen inte Miljö och Hälsa.

Dessutom har dieselloken, som avger de flesta lågfrekventa ljuden, bytts ut mot eldrivna lok. Det var något som de boende skulle ha kunnat upplyst Miljö och Hälsa om. Innan mätningarna gjordes. (De boende visste inte innan Miljö och Hälsa gjorde besöket vad som skulle mätas.) Fast det spelade ju ändå ingen roll, det blev ju inte av något med mätningarna… Det kom ju inga godståg. De boende ville att andra typer av buller skulle ha mätts, och även utomhus. Vid en tidpunkt då det fanns något att mäta…

Utifrån Miljö och Hälsas besök på plats i Väne Ryr och de obefintliga mätresultaten så bedömer Miljö och Hälsa hela ärendet återigen utifrån uppgifter från Trafikverket omsquare1 trafikfrekvens och de teoretiska beräkningsmodeller som finns.

Och då är de boende i Väne Ryr tillbaka till ruta 1…

oljudProblemet från början var ju just att den klagande ifrågasatte de teoretiska bullerberäkningsmodellerna… Hen hävdade att de inte stämde med de faktiska förhållanden som råder i Väne Ryr… (Se mer om motiveringarna till detta i bloggen ”Den gordiska knuten i Väne-Ryr”.)

Så utan att kontrollera den klagandes uppgifter i ärendet och utan att några som helst nya mätresultat eller fakta har tillförts ärendet så avslår nämnden klagomålen med motiveringarna:

  • ”Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från väg- och spårtrafik, som bland annat bygger på infrastrukturproposition (96/97:53), anger riktvärden för när bullerskyddsåtgärder bör vidtas. För bostäder byggda före 1997 bör bullerskyddsåtgärder vidtas om den maximala ljudnivån från spårtrafik överstiger 55 dBA inomhus kl 22-06 vid fler än fem tillfällen per natt. Nämnden bedömer att störningar från tågtransporter nattetid inte kommer upp i det antal där det ställs krav på åtgärder.”
  • ”Nämnden bedömer att gnissel och dunkljud, som uppstår när tåg bromsar in vid stickspår, är buller som ska bedömas enligt riktvärden för trafikbuller/ tågtransporter. Antalet händelser överstiger inte fem tillfällen per natt och därmed ställs inte krav på åtgärder.”

vila_i_soffanJag tycker att det är lite beklämmande att kommunen är så ointresserad av vad kommuninvånare, dvs skattebetalare, säger och tycker att de avskriver klagomål utan att ta reda på fakta.

Sedan kan man ju också undra om det är sjysst att invånare i kommunen, om uppgifterna för trafikfrekvens och de teoretiska beräkningsmodellerna verkligen är riktiga, ska behöva uppleva tågbuller upp till 55 dBA inomhus vid fem tillfällen per natt… Vem tycker egentligen att det är ok att vakna fem gånger per natt av tågbuller…? Eller att det är ok att inte kunna sitta på uteplatsen i trädgården på varma sommardagar…?

Det ska byggas bostäder på gamla Källshagen och då ska en vall byggas för att stänga ute bullret från de persontåg som åker förbi under 4-5 sekunder… Varför skulle inte ett ljuddämpande plank kunna byggas i Väne Ryr? Eller är det skillnad på folk och folk – ochvisionen6 plats och plats?

Det tycks inte vara lika i Vänersborg – i varje fall inte ”i alla delar”…

Den som är missnöjd med Miljö och Hälsas beslut kan överklaga det hos Länsstyrelsen. De boende längs järnvägen i Väne Ryr borde nog göra det.

Kretsloppsparken

15 oktober, 2017 2 kommentarer

karta_TengI tisdagens TTELA kunde vi läsa om den nya kretsloppsparken som Vänersborgs kommun planerar att bygga vid Tenggrenstorp. (Se ”Kretsloppspark ska underlätta återbruk”.)

Förslaget på en kretsloppspark är ett resultat av en motion som Marika Isetorp (MP) och Anders Wiklund (MP) lämnade den 14 november 2011. Det var på den tiden som miljöpartiet fortfarande bedrev politik i Vänersborg…

Tanken med en kretsloppspark är att (citat från underlaget i ärendet):

”skapa bättre förutsättningar att använda befintliga resurser, minska avfallet och klättra högre på avfallstrappan.” kretslopp

Som det är nu är det fortfarande mycket som skulle kunna återanvändas som slängs i t ex grovsopor. En ny tanke är att kommuninvånarna också ska kunna lämna in saker som man inte längre har användning för, men som fortfarande går att använda. Sådana saker ska sedan olika hjälporganisationer kunna ta hand om och sälja vidare. (Hur detta ställer sig till kommersiella företag som bygger sin verksamhet på återbruk och försäljning av begagnade varor vet jag inte, men jag förutsätter att kommunen gör det.)

En kretsloppspark är således något mer än en traditionell återvinningsstation.

Den konkreta anläggning, som förslaget har mynnat ut i, är tänkt att ha plats till:

”Byggnad för miljöfarligt avfall och återbruk, 1200 m2, personal- och utbildningsbyggnad i två våningar, 300 m2, garagebyggnad för arbetsfordon, 300 m2, eventuell framtida byggnader för t.ex. återbruk, försäljning, utställning och café, 1000 m2. Utöver dessa byggnader behöver kretsloppsparken även en upphöjd plattform och ramper omfattande ungefär 4200 m2.”

Kretsloppspark5

Alla är nog överens om att det behövs en ny anläggning i Vänersborg. Det finns dock kommuninvånare som i stället skulle vilja att kommunen byggde flera i mindre format ute i kommunens mindre tätorter. Det lämnades in ett medborgarförslag om detta förra året. Det är ju faktiskt en ganska lång väg från t ex Brålanda, Västra Tunhem eller Väne Ryr till återvinningsstationen inne i centralorten. Men å andra sidan, vill man ha en ”riktig” kretsloppspark, så måste den nog bli centralt belägen.

Kretsloppspark3
Bildförklaringar: 1. Infart 2. Förpackningsinsamling 3. Vitvaror 4. Miljöfarligt avfall 5. Elektronik 6. Återbruk 7. Yta för framtida expansion 8. Personalbyggnad 9. Plattform med 30 containerplatser 10. Rangeringsytor 11. Infart för arbetsfordon 12. Parkering för personal och arbetsfordon 13. Dagvattendamm 14. Befintliga industrilokaler.

holmangen_atervinningDet saknas förutsättningar att utvidga den gamla återvinningsstationen vid Holmängen. Kommunens utredning har tittat på flera områden, men kommit fram till att ett område vid Tenggrenstorp är:

”det mest strategiska med hänsyn till behovet av yta, tillgänglighet och omgivningspåverkan.”

Det kan väl dock nämnas att miljö- och hälsoskyddsnämnden ifrågasätter lokaliseringen:

”med tanke på närheten till bostäder och innanför begränsande broar.”

Jag vet inte om miljö och hälsa har något annat och bättre förslag.

I onsdags var detaljplanen för området på Tenggrenstorp, där anläggningen alltså är tänkt att placeras, uppe i kommunstyrelsen. Och kommunstyrelsen godkände som väntat detaljplanen. Den 25 oktober ska ärendet upp på kommunfullmäktige.

buller_bangByggnadsförvaltningen har tittat på det tänkta området. Det har bland annat genomförts undersökningar av marken:

”Inom ramen för planarbetet har det genomförts utredningar med avseende på geoteknik, markföroreningar och buller. Sammanfattningsvis visar resultaten av dessa att marken inom planområdet kan användas för det avsedda ändamålet och att verksamheten kan bedrivas utan överskridande av Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller.”

Det är dock inte helt oproblematiskt att ta marken vid Tenggrenstorp i anspråk. Marken består till stor del av lera, som kan vara:

”benägen att ge sättningar, vilket innebär att alla belastningar måste beaktas.”

utredning3Därför måste en:

”särskild utredning kring påverkan av belastningar och grundläggningsmetoder … göras inför bygglov och markarbete, så att byggnader och anläggningar inom och utanför området säkras från sättningar.”

Det har också gjorts prover i marken efter föroreningar. Och:

pollution”I ett av dessa prov påträffas även PAH (polycykliska aromatiska kolväten) i halter något över riktvärdena för känslig markanvändning. Detta medför att eventuella överskottsmassor från kommande markarbeten inte kan hanteras fritt.”

Marken behöver dock inte, tror byggnadsförvaltningen, genomgå någon sanering.

Det finns en del andra aspekter på området, men byggnadsförvaltningen gör bedömningen att:

”det trots intrånget går att tillgodose strandskyddets syften om allmänhetens tillgänglighet till stranden samt skydd av växt- och djurlivet. Bedömningen är också att det angelägna allmänna intresse som ligger i kretsloppsparkens placering på denna plats motiverar intrånget.”

Så i det stora hela, trots vissa utmaningar, ska det tänkta området för den nya kretsloppsparken passa bra för ändamålet.

Men sedan har vi det här med riskerna för översvämning på markområdet…

”Marken där kretsloppsparken ska anläggas är ganska flack och svagt sluttande från nästan +48 m i nordöst till ner mot +46 m i sydväst.”

oversvamningsriskTeng

Det innebär, enligt prognosen, en risk på 60% att vattennivån inom en period på 1000 år kommer att nå denna höjd. Slutsatsen som byggnadsförvaltningen drar är att marken därför behöver måste höjas till +47,0 m. Och ska så göras enligt detaljplanen.

Kommer ni ihåg ”Arne” som ville bygga ett fritidshus på Nordkroken? ”Arne” ville bygga på höjden +47,06 m, men fick avslag av byggnadsnämnden. Nämnden krävde av ”Arne” att han byggde på +47,56 m… nordkroken2017_5

Olika falla ödets lotter…

För övrigt föreslår Länsstyrelsen att marken på Tenggrenstorp höjs till +47,96 m. Men det tycker alltså inte byggnadsförvaltningen. Förvaltningen anser att det räcker med +47,0 m… Och det gör det väl egentligen också tycker jag. (Det borde räcka på Nordkroken också…)

GCEn ny återvinningscentral kommer naturligtvis att kosta en del. Förutom själva kretsloppsparken, inklusive markuppfyllnad och grundläggning, ska en vattenledning flyttas (dock en mindre kostnad), nya gång- och cykelvägar anläggas och stråket längs kanalen rustas upp. Kostnaden beräknas i investerings- och exploateringsplanen till 22 miljoner kronor (12 milj kr år 2018 och 10 milj kr år 2019). Men då vet jag inte om allt ingår.

Alla partier är överens om att det behövs en kretsloppspark och att det liggande förslaget till detaljplan är bra. De problem som finns kommer att lösas och jag tror också att investeringskostnaderna inte heller är mycket att orda om, även om 22 miljoner är mycket pengar. skollokal

Det kommunen skulle kunna diskutera är emellertid hur akut den här investeringen är i ljuset av andra investeringar. Jag tänker då närmast på de enorma behov av lokaler som förskola och grundskola har. Kanske skulle kretsloppsparken kunna vänta några år och ”återvinningssituationen” eventuellt lösas så länge med att det uppfördes mindre och billigare stationer i några av kommunens mindre tätorter?

Som det ser ut nu så kommer kommunfullmäktige, kanske enhälligt, att besluta om att anta detaljplanen. Det innebär grönt ljus till byggandet av en kretsloppspark i Tenggrenstorp, även om en del återstår innan spadarna kan sättas i jorden.

Kategorier:kretsloppspark, miljö

Solvarm begär nytt beslut

13 augusti, 2017 Lämna en kommentar

solvarm_husI fredags skrev jag om att riksradion hade uppmärksammat Solvarms kamp med, och mot, Vänersborgs kommun – se ”Solvarms fall i SR”.

Idag kan det konstateras att kampen uppe i Sikhall går in i ett nytt skede kommande vecka.

Solvarm skriver nämligen i ett mail till kommunen och kommunens tre kommunalråd, dvs Marie Dahlin (S), Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C):

”Begäran om att vår fastighet Sikhall 1:20 undantas från tvångsanslutning till Vänersborgs kommuns verksamhetsområde för VA (vatten och avlopp).”

Familjen Solvarm begär alltså att kommunen ska fatta ett nytt beslut avloppsom innebär att familjens fastighet inte behöver anslutas till kommunens VA-system.

Solvarm hävdar att naturhusets VA-lösning är bättre än kommunens. Till stöd för sin uppfattning anför Solvarm den analys som Tekn. Dr. Hamse Kjerstadius vid Lunds Universitet har utfört och den granskning som kommunens miljö och hälsoskyddsförvaltning har gjort av nämnda analys. (Se ”Solvarms fall i SR”.)

Sedan visar Solvarm i mailet att lagen ger möjlighet att undanta fastigheter från verksamhetsområden, dvs att fastigheter inte måste ingå i ett verksamhetsområde och därmed inte i kommuners VA-nät. Solvarm anför paragraferna 9 och 24 i lagen om allmänna vattentjänster,

Solvarm anser också att det finns ett starkt stöd för naturhusets system i Sveriges miljölagstiftning – bland annat uttryckt i Miljöbalkens 1 kap § 1:

”Miljöbalken skall tillämpas så att … återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.”

uppgrennaAnders Solvarm avslutar sitt mail till kommunen med några personliga kommentarer.

Anders Solvarm beskriver hur han håller på med ett flertal utvecklingsprojekt kring dessa hustyper i samarbete med ingenjörer, arkitekter och forskningsinstitut, hur han får inbjudningar från när och fjärran om att berätta om sitt hus, hur han har byggt kretsloppssystemet i det uppmärksammade Uppgrenna Naturhus (huset fick Jönköpings kommuns miljöpris 2016) och hur han har varit med om att bilda ett företag för att göra världens första typhusmodeller som uppfyller de högt ställda naturhuskraven.

vanersborgs-kommun-logotypAnders Solvarm avslutar sitt mail till kommunen:

”Genom att försöka tvångsansluta vår fastighet motarbetar kommunen vårt arbete för miljöteknisk utveckling. Jag tycker att båda parter bör ägna kraften åt mer progressiva uppgifter.”

karvlingÄr inte hela den här historien en möjlighet för Vänersborgs kommun att vända en ganska trist utveckling till raka motsatsen? Tänk om kommunen istället slår fast att Anders Solvarm har rätt – just ett sådant här projekt avses när regelverket beskriver möjligheten till undantag. Då skulle det fortfarande vara helt möjligt att Vänersborg nämns som orten där man välkomnar innovation och initiativ.

Måtte det bli så!

Kategorier:miljö, Sikhall, Solvarm
%d bloggare gillar detta: