Arkiv

Archive for the ‘miljö’ Category

KS (7/10): 1 Pengar. Mycket pengar. 2 Miljö

6 oktober, 2020 Lämna en kommentar

Efter ett “testmöte” i förmiddags på riktig digital distans står det nu klart att jag får delta i kommunstyrelsens sammanträde imorgon onsdag. Jag får sitta hemma och följa och delta i förhandlingarna. Det blir via Microsoft Teams i iPaden samtidigt som jag antecknar på datorn och har mobilen i beredskap om något strular…

Jag publicerade dagordningen häromdagen (se “KS 7/10: 173 miljoner i överskott!”), men här är den för säkerhets skull en gång till:

Igår skrev jag en lång och tung blogg om delårsrapporten och kommunens prognostiserade ”överskott” på 173 milj kr, dvs ärende 6. (Se “Delårsrapporten: Kommunens överskott”.) Det tänkte jag först hoppa över, men så fick jag ett utförligt svar från ekonomiavdelningen på några frågor jag hade ställt. De svaren måste jag självklart redovisa:

=============

Hur stora är de riktade statsbidragen i år?

  • T.o.m. augusti finns det totalt redovisat c:a 128 mkr.

De generella bidragen – ska några av dem återbetalas om de inte används som staten tänkt sig?

  • Nej

Kan några av statsbidragen föras över till nästa budgetår?

  • De generella statsbidragen måste redovisas på innevarande år. Vad gäller riktade statsbidrag så är speciella regler och villkor kopplade till varje riktat bidrag, men som huvudregel regel ska även dessa redovisas det år de betalas ut.

Finns det några av dessa extra “corona”-statsbidrag som kommer att betalas ut nästa år också, som vi vet redan nu alltså?

  • En del av det extra stöd som betalas ut under 2020 är permanent, en stor del är tillfälligt och ett bidrag ska betalas tillbaka 2021 och framåt. Enligt regeringens förslag till budgetproposition inför 2021 tillkommer dessutom nya bidrag som har lite olika inriktning. Samtidigt påverkas utvecklingen av skatteunderlaget av effekter av konjunkturutvecklingen. Vi kommer att göra en sammanvägd bedömning/prognos av skatter och generella statsbidrag för Vänersborgs del i budgetberedningens förslag till Mål- och resursplan 2021-2022.

=============

Det är som synes inte lätt att hålla reda på alla statsbidrag och hur de ska hanteras. Men uppenbarligen finns det statsbidrag, jag tänker framför allt då på de generella, som uppenbarligen fortsätter att betalas ut även nästa år. Det måste, vad jag förstår, innebära att ett antal miljoner av årets ”överskott” skulle kunna användas i verksamheterna redan innevarande år. De skulle kunna betalas ut till social- och barn- och utbildningsnämnden och användas till exempelvis att öka personaltätheten och förbättra arbetsmiljön.

Det finns all anledning att återkomma till kommunens överskott på 173 miljoner…

Kommunstyrelsen ska behandla även andra ärenden.

I juni 2014(!) lämnade miljöpartiet in en motion. Den hade rubriken “Social investeringsfond”. Sociala investeringsfonder är, och jag citerar ur motionen:

“ett sätt att hantera förebyggande sociala insatser i en kommunal budget. … Genom investeringsfonden avsätts särskilda medel för att skapa verktyg för att testa nya vägar och tänka nytt. … Med en social investeringsfond möjliggörs för kommunen att komma ifrån de problem som hänger samman med kortsiktiga kommunbudgetar och stuprörstänkande. … Genom att ändra tänkesättet och se barn och unga som investeringar för framtiden och inte som kostnader under en budgetperiod kan samhället göra stora besparingar i uteblivna kostnader för välfärdstjänster.”

I kommuner som har infört sociala investeringsfonder har fonderna hanterat t ex normbrytande beteende, arbetsmarknadsåtgärder för unga vuxna, våldsförebyggande, skolfrånvaro och insatser för unga med neuropsykiatrisk problematik.

Det är en mycket bra motion. Men det går inget vidare för miljöpartiet i samarbetet med socialdemokrater och centerpartister i Vänersborg. I stort sett allt miljöpartisterna föreslår tycks avslås. Så också denna motion…

Annars hade det varit bra att ha sådana här sociala investeringsfonder redan. Jag ser framför mig hur en stor del av årets överskott skulle ha kunnat avsättas till en investeringsfond – och därmed kunde också pengarna följa med över årsskiftet.

I den tämligen omfattande utredning som har gjorts i ärendet skissar faktiskt tjänstemännen på ett förslag på modell för Vänersborgs kommun. Men det syns inte på något sätt i beslutsförslaget som kort och gott avslår motionen. Det förbryllar mig något.

När jag ändå skriver om miljöpartiet kanske jag också hinner nämna något om ett medborgarförslag som har med miljö att göra. Med miljö alltså, inte miljöpartiet. Det är ärende 10, några boende kring Mariedal Östra föreslår kommunen att besluta att:

  • ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall utredas innan beslut fattas.”
  • ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall till fullo kompenseras genom s.k. kolsänkor, och att dessa kolsänkor är del av respektive beslut.”

Medborgarförslaget ska avslås:

“Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget med anledning av det arbete som redan pågår och på grund av att det i dagsläget inte finns metoder för kommunal verksamhet att mäta CO2-effekter och utsläpp för kommunala åtgärder och beslut.”

Om kommunen själv får säga det, så arbetar den väldigt positivt och progressivt med allt som har med miljö och klimatpåverkan att göra. Står man utanför kommunhuset så ser man kanske inte riktigt det. Hur ser t ex de boende kring Mariedal Östra eller Kindblomsvägen i Blåsut det, när kommunen har huggit ner all gammal skog i området?

Jag tycker som vanligt att det är en stor skillnad mellan teori och praktik i Vänersborg. (Se mina två bloggar “Skillnad på teori och praktik…?” – del 1 och del 2.) Och förresten så är jag tveksam till att det inte skulle finnas metoder att mäta CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut… Som lekman googlade jag och blev överraskad av resultatet… (Se t ex Naturvårdsverket ”Beräkna dina klimatutsläpp” eller ”Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp”.)

Fast i ärende 7, “Klimat 2030 – Kommunernas klimatlöften”, är kommunstyrelsen positiv. Vänersborgs kommun föreslås delta i “Klimat 2030”. Det är en satsning som drivs av Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. De deltagande kommunerna ska välja ut ett antal klimatlöften som ska genomföras under 2021. Det kanske inte är helt oväsentligt att:

“Den 16 december 2020 kommer kommunstyrelsens ordförande att bjudas in till Vara konserthus för att överlämna kommunens klimatlöften till landshövdingen och regionstyrelsens ordförande. … I slutet av 2021 följs arbetet upp och de kommuner som utmärker sig särskilt kommer att uppmärksammas.”

Och:

“Kommunerna kommer att få hjälp och stöd att uppfylla de löften som antagits. Detta kommer att sker i form av workshops, minst en för varje löfte. Det blir således flera tillfällen till värdefull kompetensutveckling.”

Imorgon är det alltså dags för kommunstyrelsen. Det var ett tag sedan, sist jag deltog var den 26 februari. Det var före corona-pandemin. Det känns väldigt länge sedan…

Det händer saker på Nuntorp!

30 augusti, 2020 4 kommentarer

Som pensionär befinner jag mig inte i Dalsland lika ofta som på den “gamla goda tiden” – det vill säga den tid då jag var praktiserande pedagog på Dalboskolan i Frändefors. Då bodde jag typ i Dalsland…

För någon vecka sedan, alltså innan medborgardialogen i Brålanda i tisdags (se “Dags att utveckla Brålanda”), hade jag vägarna förbi Nuntorp. Det gamla naturbruksgymnasiet ligger ju alldeles bredvid 45:an. Vad jag såg från bilen verkade det vara en hel del förändringar på gång. Jag blev nyfiken och ville veta mer – och tog därför kontakt med Lars-Göran Berg.

I förra veckan gjorde jag ett studiebesök på Nuntorp.

När jag steg av bussen på 45:an och gick de drygt hundratal metrarna till Nuntorp såg jag förändringar direkt och möttes dessutom av full aktivitet. Framför huvudbyggnaden hade en ny parkering uppförts och i stort sett varenda väg och parkering mellan byggnaderna höll på att asfalteras. Det grävdes och lades ledningar på området. Jag fick senare höra att det installerades en ny värmeanläggning, där restprodukten blir klimatvänlig biokol (för mer information klicka här). Och bland alla nyrenoverade byggnader syntes elever som just hade börjat höstterminen… Medan korna stillsamt betade på ängarna runt omkring.

Det finns flera företag i området, bland annat två maskinfirmor och två företag som arbetar med redovisning, bokslut, deklarationer mm. Självklart finns det en restaurang som arbetar med svenska och helst lokala råvaror, och där allt lagas från grunden. Det finns som sagt kor på området, det är ett måste. Nuntorps Mjölk AB har cirka 65 mjölkkor plus ungdjur på Nuntorp. 

Jag var imponerad redan innan Lars-Göran Berg trädde fram från sitt kontor i en av alla nyrenoverade byggnader. Vi gick in på kontoret och det blev ett samtal med Lars-Göran Berg och Anna Johansson. Lars-Göran är verksamhetsledare på Gröna Klustret, medan Anna är verksamhetsutvecklare samt konferens- och bokningsansvarig – förutom att Anna också är en av fastighetsägarna.

Gröna klustret är en ekonomisk förening. Det är ett nätverk av lokala företag och organisationer med anknytning till gröna näringar. Affärsidén är att:

“skapa en miljö med goda förutsättningar för utbildning, forskning och kunskapsöverföring och på sikt medverka till en grön utveckling i Fyrbodal som genererar hållbara företag inom jord- och skogsföretag samt närliggande branscher.”

Så står det på Gröna Klustret Nuntorps hemsida. Där finns det för övrigt mycket information. (Se “Gröna Klustret Nuntorp”.)

Gröna Klustret har tre verksamhetsgrenar.

Den första är att utveckla Nuntorp till en konferens- och mötesplats. Och det har gått över förväntan, vilket till stor del är tack vare samarbetet med “restaurangen”, dvs Nuntorps Gårds Bistro. Den ansvarar inte bara för maten under konferenser, utan också för naturbruksgymnasiets måltider. Bistron erbjuder dessutom dagens lunch samt catering och take-away-mat. Jag kan intyga att det serverades mycket god mat… Det är definitivt ett ställe att besöka – och återvända till.

Den andra verksamhetsgrenen handlar om forskning och utveckling. Gröna klustret driver flera intressanta projekt. Klustret undersöker t ex möjligheterna för att utveckla en grossistfunktion för lokala livsmedelsproducenter. Syftet med detta projekt är att även små livsmedelsproducenter med hjälp av en grossist i större utsträckning ska kunna komma ifråga vid kommuners upphandling.

Ett annat projekt kallas ”Grönskördade bönor” och syftar till att skapa förutsättningar för storskalig lokal odling och förädling av baljväxter som linser, ärter och bönor. Målet är att erbjuda konsumenter ett varierat utbud av dessa proteinrika produkter i butiker och restauranger. I detta projekt deltar Nuntorpsgymnasiets elever. Det visar om inte annat vilka fördelar klustret erbjuder deltagande parter.

Det senaste projektet kallas ”Mötesplats skog och trä”. Här har Fyrbodals kommunalförbund beviljat pengar till en förstudie.

Den tredje och sista verksamhetsgrenen är utbildning.

Nuntorps och Dingles gymnasieskolor har som bekant slagit ihop sina verksamheter till ett naturbruksgymnasium. Det nya namnet är Naturbruk Väst AB. Rektor är Carl-Göran Strutz, som jag också fick en pratstund med. (För mer information om naturbruksgymnasiet och utbildningarna: Se ”Nuntorpsgymnasiet”.)

Nu i höst har det andra året som gymnasium börjat. Det går 27 elever i åk 2, 22 elever i åk 1 och 6 i särskolan. Nästa år ska det finnas elever i alla tre årskurserna. Rektor Strutz anser att 80-90 elever är lagom många elever på Nuntorp. Av eleverna bor just nu 22 stycken på Nuntorp. (Nuntorpsgymnasiet finns på Instagram, se här.)

Det har också varit olika, kortare utbildningar på Nuntorp. Gröna Klustret har t ex tillsammans med Kunskapsförbundet Väst och Arbetsförmedlingen anordnat utbildning för nyanlända. Cirka 30 deltagare har undervisats i Svenska För Invandrare (SFI) i kombination med  utbildning  inom trädgård, lantbruk/maskin och förädling av lokala livsmedel, den senare i samverkan med Nuntorps Gårds Bistro. Det har varit olika typer av vuxenutbildningar, det ordnas datakurser, ex Excel, och motorsågskurser. Även olika föreläsningar arrangeras. Nästa läsår blir Nuntorp en del av den hästutbildning som startas upp av Kunskapsförbundet Väst.

Det är mycket som imponerar på Gröna Klustret Nuntorp, men det som imponerar allra mest är de synergieffekter som klustret skapat, och skapar. Samarbetet mellan de olika aktörerna innebär en “win-win-situation” för alla parter och de “spin-off-effekter” som detta ger upphov till är betydande. Särskilt noterade jag att Naturbruksgymnasiet t ex inte äger några maskiner eller kor, utan dessa lånas/hyrs av företagen på området. Skolmaten köps av Nuntorps Gårds Bistro, som står för alla måltider under hela dagen, dvs för de elever som bor på internatet. I utvecklingsprojekten som t ex ”Grönskördade bönor” (se ovan) deltar eleverna.

Det finns naturligtvis också bra med praktikplatser för eleverna runt Nuntorp. Det är en viktig förutsättning för en praktisk utbildning som naturbruk. Många jordbrukare i södra Dalsland tar emot elever. Och det är väl också så att många av handledarna själva har gått på Nuntorp en gång i tiden. 

Den snabba och positiva utvecklingen av Nuntorp har naturligtvis inte gått av sig själv. Det har lagts ner mycket ideellt arbete från både enskilda, organisationer, som inte minst Brålanda Företagarförening och Dalbo Hushållningsgille, och företagare i bygden. Engagemanget har varit stort. Gröna Klustret Nuntorp skulle inte heller ha bildats och utvecklats om inte ägarna Anna och Richard Johansson hade visat sådant engagemang och sådan framåtanda.

Jag tror att Gröna Klustret Nuntorps idé har framtiden för sig:

“att skapa en klustermiljö som ger förutsättningar för utbildning, forskning och överföring av kunskap för att bidra till utveckling i Fyrbodals kommuner inom de gröna näringarna och närliggande branscher.”

Tänk om Vänersborgs kommun hade beslutat att förvärva fastigheten Nuntorp den där kvällen den 14 december 2016… Det var de borgerliga partierna (M+L+KD) som tillsammans med Vänsterpartiet röstade för en återremiss. Det gjorde att Västra Götalandsregionens tidsgräns gick ut och Nuntorp bjöds istället ut på den öppna marknaden. Och då hade Vänersborgs kommun ingen chans.

Och resten är egentligen historia, men jag kan inte låta bli att påminna alla väljare i Vänersborg i allmänhet och i dalslandsdelen i synnerhet om de mörka färger som målades upp på den dalsländska himlen av centerpartister och socialdemokrater och andra om inte kommunen köpte Nuntorp. Ja rent av ett slags skräckscenario. Landsbygden skulle dö, Dalsland skulle förfalla och utarmas, det skulle aldrig någonsin bli någon utbildning på Nuntorp och vi som inte ville att kommunen skulle köpa Nuntorp trodde inte på framtiden. (Se “Ärendet Nunntorp”.)

Nu har alla positiva krafter i Gröna Klustret Nuntorp visat:

Att inte köpa Nuntorp var den bästa affär Vänersborgs kommun aldrig har gjort!

Kategorier:Brålanda, miljö, Nuntorp

KS: MP-motion om naturreservat

17 augusti, 2020 1 kommentar

På onsdag har kommunstyrelsen i Vänersborg sammanträde. I fredags bloggade jag om min motion om partistöd (se “Inga sänkta partistöd”) och igår om Tor Wendels (M) motion om Earth Hour och Agenda 2030 (se “M-motion om Earth Hour och Agenda 2020”). Idag handlar bloggen om miljöpartiets motion om att inrätta ett naturreservat.

Motionen kommer alltså från ett av de tre styrande partierna. Eller hur man nu ska uttrycka det. Miljöpartiet styr väl egentligen inte. Partiet sitter av någon anledning mest med i styret som någon slags “gisslan”.

Miljöpartiet lämnade den 22 augusti 2018, dvs strax innan valet, in en motion om att:

“Inrätta ett naturreservat längs Göta Älv och Lillån till Restad Gård”

Som jag uppfattar det så menar motionen att området inom den gula linjen (se kartan till vänster; den förstoras om du klickar på den) ska ingå i naturreservatet. (Kartan är från kommunens Grönplan.)

Jag tror att motionen egentligen hade det vällovliga syftet att bevara skogen i Mariedal Östra. (På kartan till vänster ingår som synes skogen i Mariedal Östra i det tilltänkta naturreservatet.) Men miljöpartiet halverades i valet och när nu skogsområdet i stort sett är avverkat (skövlat är ett bättre ord) så har motionen automatiskt tappat en stor del av sin mening. Fast det är klart – motionen syftade också till att bevara andra, ”återstående” naturområden.

Förslaget till onsdagens kommunstyrelse är inte helt överraskande:

“Kommunfullmäktige avslår motionen”

Kommunstyrelseförvaltningen medger att motionen ligger i linje med tidigare ställningstaganden i översiktsplanen. Enligt översiktsplanen ska nämligen, som miljöpartisterna skriver i motionen:

”området utmed Göta Älv och Lillån, mellan Vänersborgs och Vargöns tätorter, från Vänern till Restad Gård, inte användas för ny bebyggelse.”

Förvaltningen menar emellertid att gränssättningen för ett eventuellt naturreservat måste ses över (kan det vara Mariedal Östra som är orsaken?) – och fortsätter:

“…det är viktigt att utreda prioritetsordning för skyddsvärda naturområden i kommunen då det kan finnas andra områden med högre behov av skydd, både för att säkra mot exploatering och för att rikta sådan skötsel som krävs för att bevara värdena. Reservatsbildning medför kostnader och med tanke på ekonomi och skyddsbehov bör det utredas närmare vilka områden som är extra skyddsvärda och i vilken ordning dessa bör prioriteras. Vid prioriteringen bör även perspektiven folkhälsa och friluftsliv tas med. Det är lämpligt att behovet av utredning av naturreservatsbildning synliggörs i handlingsplanen till kommunens kommande naturvårdsplan.”

Det har tagit 2 år för motionen att äntligen hamna på kommunstyrelsens bord – och då tycks det som om kommunledningen ändå vill undvika att ta ställning. Den skjuter frågan framför sig. Det borde utredas mer, någon gång… Det är lätt att få känslan att kommunledningen “inte vill”…

Det är emellertid många instanser som har yttrat sig om motionen. Den var remitterad till byggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, kommunstyrelsen, miljö- och hälsoskyddsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Och deras synpunkter kan vara intressanta att ta del av.

Byggnadsnämndens yttrande över motionen är i stort sett den som kommunstyrelseförvaltningen använder sig av i sin sammanfattning till kommunstyrelsen.

Kultur- och fritidsförvaltningen ville tillsätta en utredning för att ta reda på om det fanns naturvärden i området och om det var så skulle motionen bifallas. Det tyckte också nämndens miljöpartist och två av de socialdemokratiska ledamöterna. På förslag av nämndens moderate ledamot avslogs emellertid motionen med röstsiffrorna 6-3. Det kan noteras att nämndens socialdemokratiske ordförande röstade med M-förslaget och mot de två andra S och MP.

Det verkar som om även miljö- och hälsoskyddsförvaltningen (eller den del av miljö- och byggnadsförvaltningen som har hand om miljöfrågor) hade en annan uppfattning än det beslut som nämnden fattade. Förvaltningen ansåg att området som föreslagits som naturreservat hade flera miljöer med så höga värden att det motiverade en reservatsbildning. Se områdena inom de röda linjerna på kartan till vänster.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade emellertid att föreslå att kommunfullmäktige skulle avslå motionen och i stället besluta att:

“uppdra åt Miljö- och byggnadsförvaltningen att ta fram en prioritetsordning över naturområden i kommunen med behov av stärkt skydd.”

Vem som lade detta förslag kan jag inte utläsa av protokollet.

Det kan också noteras att det i kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige inte finns med något sådant uppdrag. Det finns överhuvudtaget inte med några förslag på uppdrag.

Samhällsbyggnadsnämnden föreslog att kommunfullmäktige skulle avslå motionen. I sammanfattningen av ärendet stod det:

“Att skydda naturmiljö med bevarandevärde är en viktig del i samhällets hållbara utveckling. Samhällsbyggnadsförvaltningen måste i avvägningen beakta fler delar än bevarandevärd natur i denna fråga och finner att med de underlag som finns är det inte motiverat nog att fatta beslut om att inrätta ett naturreservat.”

Det vilar ett typiskt “stuprörstänk” över svaret. Det finns inget i underlaget som motiverar ett naturreservat skriver samhällsbyggnads. Men i den ”gamla” gällande Grönplanen är faktiskt flera områden i det föreslagna naturreservatet utmärkta som områden med naturvärden – något som också förvaltningen på miljö och hälsa noterar och betonar.

Sedan är samhällsbyggnads tydlig med att det finns annat som typ är minst lika viktigt som natur… Eller kanske ännu viktigare…

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande är Anders Wiklund (MP). Han var en av de miljöpartistiska motionärerna. Vad jag kan se av protokollet röstade han varken nej till nämndens beslut eller reserverade sig. Däremot skrev Wiklund en tämligen utförlig protokollsanteckning.

Wiklund räknar upp de viktiga värden som Grönplanen anger för området. Han citerar ur kommunens översiktsplan 2017:

”ekosystem utgör en grund för människors välmående och livsvillkor och för ett fungerande samhälle. En aktiv och genomtänkt naturvård är en viktig del i arbetet för ett hållbart samhälle både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Kommunen har ett globalt ansvar att värna värdefulla natur- och vattenmiljöer.”

Wiklund avslutar sin protokollsanteckning:

“Vi har nu möjlighet att ta det ansvaret som sträcker sig längre än vår egen generation, och säkrar området för kommande vänersborgare.”

Miljöpartiets motion kommer att avslås av både kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Och inte heller kommer det att tillsättas några utredningar…

Det var den sista av de tre motioner som kommunstyrelsen ska behandla på onsdag. Det tycks onekligen som om en viss beslutsångest präglar de styrande partierna, samtidigt som miljöfrågorna inte står särskilt högt i kurs i kommunen. Den styrande trojkan visar också på en inbördes politisk oenighet. Jag undrar hur miljöpartiets väljare uppfattar alla beslut som de två andra partierna i styret fattar, S och C, över huvudet på, och mot, miljöpartiet.

Ofta känns det inte heller som om det är någon idé att skriva motioner i Vänersborg…

PS. Lutz Rininsland (V) bloggade igår om miljöpartiets motion. Bloggen rekommenderas – klicka här: ”Uppgiven? Nej, vet du vad!”.

KS: M-motion om Earth Hour och Agenda 2020

16 augusti, 2020 Lämna en kommentar

Nu på onsdag har alltså kommunstyrelsen sitt första sammanträde för hösten. I fredagens blogg återgav jag dagordningen för mötet och skrev om ett av ärendena, min motion om att minska det kommunala partistödet. (Se “KS: Inga sänkta partistöd”.)

Kommunstyrelsen ska börja med att godkänna ett nytt uppdragsavtal med Visit Trollhättan – Vänersborg AB. Det har Trollhättan redan gjort, men det krävs att också kommunstyrelsen i Vänersborg gör det. Vilket sker på onsdag. Jag tror inte att något parti kommer att opponera sig, trots att det faktiskt handlar om en hel del pengar. Vänersborg betalar varje år 2.088.000 kr till Visit, förutom ytterligare 278.000 kr för att säkerställa biljetthanteringen vid Vänersborgs turistbyrå.

Kommunstyrelsen ska behandla några motioner. Den första motionen kommer från Tor Wendel (M) och har rubriken “Ersätt kommunens firande av Earth Hour med en Dialog om Agenda 2030”. 

Wendel vill att:

”Vänersborgs kommun slutar att arrangera Earth Hour och återlämnar det initiativet till folket”

Han anser att:

“Kostnaden för nedsläckning kunde istället användas till energibesparande åtgärder.”

Jag antar att de kommunala kostnaderna för en timmes nedsläckning av alla lampor en gång om året (den sista lördagen i mars), som Earth Hour innebär (se “Earth Hour”), inte är särskilt betydande eller betungande för den kommunala ekonomin. Och en besparing av kostnaderna lär näppeligen göra varken till eller från för “energibesparande åtgärder”…

Hela argumentationen känns tämligen provocerande från Wendels sida. Men för att göra sitt krav mer “smakligt” så kopplar han det av någon anledning som jag inte riktigt förstår till att:

“Vänersborgs kommun årligen, till och med år 2030, redovisar sitt arbete med Agenda 2030 för Vänersborg invånare med möjlighet till dialog.”

Och visst – att kommunen tydligt och offentligt redovisar sitt miljöarbete är ett mycket bra krav. Både av den anledningen att miljöfrågorna är viktiga och att det alltid är, eller borde vara, viktigt att dra in och engagera vänersborgarna i den demokratiska processen.

Det är ett bra krav av Wendel. Men varför koppla detta krav till Earth Hour? Jag förstår inte vad Tor Wendel (M) egentligen vill. Är huvudsyftet att avskaffa kommunens deltagande i Earth Hour eller att lyfta miljöfrågorna och demokratin i kommunen?

Jag lutar åt att Wendel mest vill avskaffa Earth Hour…

Kommunstyrelsens svar på Tor Wendels (M) motion är tämligen intetsägande. Som vanligt… Kommunstyrelsen tänker “städa undan” motionen från sitt bord. Förslaget är att kommunstyrelsen, och sedan kommunfullmäktige, ska besluta att skicka motionen vidare till samverkansgruppen för hållbar utveckling och miljö. Så här lyder motiveringen:

“Frågan har tagits upp med ordföranden i samverkansgruppen för hållbar utveckling och miljö. Gruppen är ett lämpligt forum för hantering av frågan då denna har bärighet på såväl hållbarhet som miljö. Mot bakgrund av detta föreslår kommunstyrelsen att ärendet hänskjuts till samverkansgruppen för hållbar utveckling och miljö.”

Kommunstyrelsen tar således inte ställning till motionen. För övrigt kan det noteras att Vänersborgs 3:e största parti, sverigedemokraterna, inte har någon plats i denna samverkansgrupp. Vilket för övrigt inte heller medborgarpartiet har.

Jag kan inte låta bli en liten “stygg” reflektion. Vilka partier i denna samverkansgrupp, som har “bärighet på såväl hållbarhet som miljö”, ville t ex bevara skogen i Mariedal Östra och vilka ville skövla den…?

Den andra motionen handlar som av en händelse om Mariedal Östra, bland annat. Den ska jag redogöra för imorgon.

Kategorier:KS 2020, M, miljö

VA och utsläppen 2019

2 augusti, 2020 Lämna en kommentar

I maj var det stor uppmärksamhet kring planerna på att släppa ut stora mängder orenat avloppsvatten från Köpenhamn i Öresund. (Se t ex SVT “Miljoner kubikmeter kloakvatten ut i Öresund”.) Då fick allmänheten också veta att det släpps ut avloppsvatten även i Sverige. Det släpps ut drygt 8 miljarder liter varje år rakt ut i svenska vatten. (Se SR “Efter kritiken: Även svenskt avloppsvatten hamnar i havet”.) Jag delade några artiklar på Facebook och fick då frågan om hur det var i Vänersborg. Jodå, det bräddas i Vänersborg också. Det har jag redogjort för i några bloggar genom åren. Men frågan blev också en påminnelse om att jag inte hade skrivit om bräddningar förra året…

Bräddningar kan man nämligen läsa om i de miljörapporter som Kretslopp & Vatten sammanställer varje år. Miljörapporterna omfattar avloppsverksamheten på kommunens båda avloppsreningsverk året innan. Således handlar årets två miljörapporter om Holmängens respektive Brålandas avloppsreningsverk förra året, 2019.

När jag bläddrade i Kretslopp & Vattens sidor på kommunens omfattande hemsida, som en förberedelse för denna blogg, upptäckte jag att det även här fanns en stor mängd intressant och lärorik information. (Se startsidan: “Vattentjänster”.) 

I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna.

Det finns två vattenverk i Vänersborg – ett vid Skräcklan och ett vid Rörvik på dalslandskusten norr om Sikhall. Det har alltid varit min uppfattning. Men när jag läste på Kretslopp & Vattens hemsidor insåg jag till min förvåning att det fanns ytterligare två vattenverk (se cirklarna/punkterna på kartan):

“Den allmänna vattenförsörjningen i Vänersborgs kommun baseras på uttag av ytvatten i Vänern/Göta Älvs vattentäkt till vattenverken Skräcklan och Rörvik. Grundvatten tas i Hästevadets (Vargön) samt Dyrehögs vattentäkter till vattenverken Hästevadet och Källeberg.”

Den här texten hittade jag dock inte på hemsidan utan i kommunens så kallade Blåplan. Det är en mycket ambitiös plan – också med mängder av intressanta och viktiga fakta. (Du kan ladda ner planen här, den är i tre delar.) Jag lärde mig t ex att vattenverket på Skräcklan har kapacitet att klara hela Vänersborgs kommuns behov. Och även att Hästevadets och Dyrehögs reservvattentäkter kan kopplas in om det blir kris. Dessa vattentäkter kan försörja 20 procent av behovet i den allmänna vattenförsörjningen under obegränsad tid. Det kan väl nämnas att det också finns en reservvattenledning mellan Vänersborg och Trollhättan. Som inte har något att göra med Trollhättans planer i Nordkroken… (Se “Trollhättans planer i Nordkroken”.)

Man lär sig, även som pensionär. Men miljörapporterna för 2019, vilka alltså är de senaste, handlar om avloppsverksamheten på avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda.

Holmängen tar emot avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Trestad Center och Väne Ryr, medan avloppsverket i Brålanda tar emot avloppsvatten från Brålanda, Frändefors och Vänerkusten. I Vänersborg är ledningsnätet för spillvatten ca 25 mil långt och det finns 51 pumpstationer längs nätet. 

Pumpstationernas uppgift är att pumpa/lyfta avloppsvattnet vidare på de delar av ledningsnätet när det inte kan rinna vidare med självfall. I samband med Kanadagässens invasion på Skräcklan i sommar och “badförbuden” så blev pumpstationerna både aktuella och “intressanta”… (Se “Bad och bräddning”.)

I miljörapporterna står det angående pumpstationerna:

“I samtliga pumpstationer finns givare som signalerar när nödutloppsnivån uppnås, signalen överförs till en dator vid avloppsreningsverket. Datorn gör en larmutskrift och dessutom en månadsrapport. I denna månadsrapport kan utläsas antal gånger samt sammanlagd tid som nödutloppen varit i funktion. Med hjälp av dessa rapporter har beräkningar gjorts av den mängd avloppsvatten som har passerat genom nödutloppen.”

Det går alltså inte utifrån nivåmätningen att säga hur stora volymer som har bräddats. Storleken på bräddningarna beräknas utifrån bräddtid och ett förmodat normalflöde i inloppsledningen till pumpstationen.

För det mesta fungerar allt som det är tänkt. Vi får rent vatten i kranarna och avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.

Ibland blir det emellertid lite fel. Ibland släpps orenat avloppsvatten ut. Det kallas alltså bräddning. Det kan bero på att ledningsnät eller reningsverk är överbelastade och vattenmängden är större än vad VA-systemet klarar av, t ex vid kraftigt regn. Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg, vilket gjorde att verket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kbm. Avloppsvattnet flöt ut i Vänern och Göta älv…

Under 2019 beräknas ca 4.100 kbm ha bräddats i Holmängens avloppsreningsverk eller om det möjligtvis är totalt på hela “Holmängens” ledningsnät. I miljörapporten för Holmängen står det:

“Sammanlagt bräddade 14 pumpstationer 102 gånger under totalt 30 dygn på grund av regn under 2019. Totalt uppskattas 4.100 kbm ha bräddats på grund av regn.”

I Brålanda bräddades 5.500 kbm. I miljörapporten för Brålanda:

“Sammanlagt bräddade en pumpstation 27 gånger under totalt 18 dygn på grund av regn under 2019. Totalt uppskattas 5.500 kbm ha bräddats på grund av regn.”

Jag antar att det mesta av det här avloppsvattnet flöt ut i Frändeforsån.

Det är onekligen en del orenat avloppsvatten… Å andra sidan kan det vara bra att jämföra det med att Holmängen behandlade 6.034.482 kbm avloppsvatten förra året och Brålanda 606.238 kbm.

Det pågår en stor diskussion om det är “nyttigt” att slammet från reningsverken läggs ut på åkrar. Vilket är tveksamt… Slam från Brålandas reningsverk mellanlagras på Häljestorp och sprids sedan ut på åkermark. Det handlar om 2.700 ton. Det transporteras slam från Holmängen till Häljestorp också. Rapporten skriver:

“Under 2019 producerades 2.840 ton rötat och avvattnat slam vid Holmängens avloppsreningsverk. Totalt 2.063 ton slam transporterades till Ragnsells som har gjort jord till deras sluttäckning av deponin.”

Avloppsreningsverken är inte hundraprocentigt “effektiva”. Det “rinner igenom” en hel del… Ut i naturen…

Det släpptes ut följande från reningsverken i Vänersborg förra året (i ton/år):

Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammonium

Det finns en annan aspekt av utsläpp, inte bara att t ex kväve och fosfor hamnar i vattnet. Ämnena borde återvinnas

Det släpptes också ut följande från reningsverken (i kg/år):


Avloppsverken kan inte heller ta hand om alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet ut i naturen och kan faktiskt göra både växter och djur sjuka. Det är ett stort problem, särskilt när en hel del av dessa föroreningar finns i det slam som läggs ut på åkrarna.

Till sist vill jag komplettera med att Kretslopp & Vatten är en stor energiförbrukare, främst på grund av reningen:

“Den mesta energin används i form av el för att driva pumpar i avloppsverket och i pumpstationer.”

Under 2019 användes 1.596.745 kWh på Holmängens reningsverk. (Det producerades dock biogas som genererade el med hjälp av en gasmotor. Den genererade 117.320 kWh förra året, men då hade den driftproblem och fungerade inte på 6 månader.) Under 2019 användes 655.059 kWh i Brålandas reningsverk.

Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar…

Anm. Förra året skrev jag en blogg om VA och utsläppen 2018 – se här. Det gör det möjligt att faktiskt jämföra 2019 års utsläpp med 2018.

PS. Filmen ”Vättern under ytan” visar hur politiker och myndigheter tillåter industrin och avloppsreningsverken att släppa ut föroreningar i Sveriges största dricksvattentäkt – klicka här: ”Vättern under ytan”. Filmen är alldeles ny.
(Tillagt efter tips från Daniel P i gruppen ”Vänersborgare” på FB. 3/8)

Tomter till försäljning i Mariedal

21 juli, 2020 1 kommentar

Det har sprängts i stort sett hela våren och sommaren på Mariedal Östra. De boende har ofta vaknat till öronbedövande smällar och hus som skakar. Stundtals har det varit svårt att vara hemma och njuta av semestern. Och ofta har de fått inspektera husen för att se om det har kommit till några nya sprickor sedan sist.

Men så är det. Den moderna tiden har kommit till Mariedal och då finns det inte plats för några gamla hundraåriga, vildvuxna skogar. Precis som det inte fanns vid Kindblomsvägen i Blåsut. På 2000-talet kan ingen vänersborgare begära att, som en ledande socialdemokrat uttryckte det i fullmäktige:

“ha rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”

Nä, i Vänersborg ska man enligt de styrande partierna tydligen ta bilen till naturen…

Vänersborg ska växa i invånarantal, bostäder ska byggas och i Vänersborg innebär det alltså att onödiga stadsnära skogar skövlas. Trots att man kan tro något helt annat när kommunen på hemsidan skriver:

“Vår avsikt är att i största möjliga mån behålla den naturnära känslan i området och ambitionen är att lämna naturmarken i planen orörd. Vi planerar åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden i området vilka då kommer att genomföras på naturmark.”

Orden klingar falskt… Precis som formuleringarna i kommunens Grönplan, antagen i april 2009. Grönplanen som beskriver den betydelse de gröna miljöerna har för människors hälsa och livskvalitet. Och som betonar att de gröna områdena måste ligga nära bostäderna för att utnyttjas. Och som formuleringarna i Miljöprogram 2030, som antogs av kommunfullmäktige i februari 2016. Kommunen skriver:

“Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet.”

Den verkliga verkligheten och den verklighet som det politiska språket vill beskriva stämmer inte överens. Det är skillnad på teori och praktik… (Se “Skillnad på teori och praktik…?”.)

Idag på morgonen gick kommunen ut på sin Facebook-sida (det fanns redan igår på hemsidan) med att:

“Nu släpper vi 40 villatomter på området Östra Mariedal.”

Kommunen vill sälja villatomterna för 590 kr/kvm och tomterna varierar i storlek mellan 855 och 1.612 kvm.

Tomtpriset är ganska högt säger de som vet. När fullmäktige fastställde tomtpriserna den 17 juni så löd motiveringen till priserna så här (se också min blogg “SHB (19/5): Mariedal, Kindblom, hamn, Norra och mutor”):

”Området har värderats av oberoende värderare. Värderingen är till synes en fullgod värdering med relevanta jämförelseobjekt och motiveringen till bedömning av marknadsvärdet inger förtroende för att ovan föreslagna beslut är ett marknadsvärde för en byggrätt/fastighet i området Östra Mariedal. Anslutningsavgift för VA tillkommer och debiteras enligt fastställd taxa.”

Man kan undra varför formuleringar används som “till synes en fullgod värdering” eller “motiveringen … inger förtroende”. Det sprider en viss osäkerhet, men vi får anta att värderingen är ok. Det är väl inte heller helt fel att kommunen vill ha så bra betalt som möjligt för tomterna…

Vi får se om det finns köpare som är villiga att betala kommunens begärda tomtpris. Det krävs säkerligen köpare med relativt välfyllda plånböcker. I vilket fall som helst är skogen på Mariedal Östra borta för alltid. Och med det har Vänersborgs kommun tagit ytterligare ett steg in i framtiden…

Eller?

Kategorier:Mariedal, miljö

Beslut om Dahlbergs Slakteri!

3 mars, 2020 1 kommentar

“Det luktar i Brålanda. Och det luktar illa. Stundtals mycket illa.”

Så började jag en blogg för drygt ett år sedan. (Se “Lukten från Dahlbergs Slakteri”.)

Det luktar fortfarande illa…

Först trodde jag att det var lukten som var orsaken till att miljö- och hälsoskyddsnämnden förlade veckans sammanträde till just Brålanda. Men så är det inte. Det finns inget ärende om Dahlbergs Slakteri på morgondagens dagordning.

Men vem vet, imorgon kanske det blåser från Dahlbergs Slakteri rätt i ansiktena på ledamöter och ersättare i nämnden. (OBS! Fick ett snabbt påpekande, ca 10 min efter att bloggen publicerats, att sammanträdet som vanligt hålls på Kommunhuset i Vänersborg! Men i mötesrummet ”Brålanda”!!  :-)  Tack Mathias!) Det hade nog varit en erfarenhet. Då hade alla politiker med egna näsor fått uppleva vad många brålandabor har upplevt sedan Dahlbergs sålde Dahlbergs till Bo Rydlinger och de andra ägarna för 6-7 år sedan. Ägarbytet betydde för övrigt att en epok gick i graven. Företaget hade varit familjeägt sedan det startade 1888.

Det händer att jag får påringningar från Brålanda. Det är ortsbor som vill berätta att det fortfarande stinker. Förr var de arga när de ringde, nu har de blivit allt mer resignerade…

Det tycks råda en uppgiven stämning i Brålanda… Särskilt bland de som bor i slakteriets närhet. Och det är många. Det finns många bostäder bara ett stenkast från Dahlbergs.

Det är svårt att vistas i närheten av slakteriet. Det är ibland faktiskt helt omöjligt att vara utomhus, t ex i trädgårdar. Att hänga tvätt ute är inte att tänka på. En del säger sig också bli sjuka av stanken. Men det är nog svårt att påvisa…

Människor försöker fly området. Det är emellertid svårt eller omöjligt att sälja sina villor. Det berättas att vid en av försäljningarna luktade det så illa vid två av tre visningar att de som var spekulanter helt enkelt vände när de steg ur bilen. Andra som bor i området har skaffat sig dubbelt boende. Eftersom de inte kan bo i området eller sälja villan så skaffar de en “övernattningslägenhet” någon annanstans. Och den som lyckas sälja sitt hus får göra det till ett lägre pris än taxeringsvärdet. 

I en av de officiella handlingarna, som jag strax återkommer till, skrev Möbelhörnan i Brålanda AB att lukten har mycket negativ inverkan på verksamheten.

“Kunder har åkt därifrån p.g.a. lukten, när det varit som värst.”

Kanske en orsak till att den gamla anrika Möbelhörnan är till salu. (Om den nu är det fortfarande.)

Det är inte heller så roligt när portarna in till Dahlbergs avfallshantering råkar stå öppna och fåglar hittar dit – och sedan sprider slaktrester i området…

De som köper bostäder i närheten av slakteriet kanske gör det i spekulation, de kanske tror att lukten snart ska upphöra. Och faktiskt, jag tror att det finns hopp om att stanken snart ska vara ett minne blott…

Det har varit många turer kring Dahlbergs Slakteri genom åren. Jag ska inte upprepa det jag har skrivit, men rekommenderar en liten repetition om man vill sätta sig in i ämnet ordentligt – om man vill läsa om alla beslut, tillstånd, förelägganden, prövotider, ja till och med polisanmälningar. Polisärendet är för övrigt inte avgjort än.(Se “Sista versen för Dahlbergs Slakteri?” och “Lukten från Dahlbergs Slakteri”.)

Det har hänt saker på sistone. Den 14 januari i år (2020) har ett kapitel avslutats. Miljöprövningsdelegationen har fattat ett beslut.

Miljöprövningsdelegationen är en självständig del av Länsstyrelsen. Delegationen prövar och fattar beslut om miljöfarlig verksamhet. Dahlbergs Slakteri hade beviljats en prövotid under ett antal år, men nu avslutade Miljöprövningsdelegationen denna prövotid. Och beslutade att flera “slutliga villkor” ska uppfyllas om verksamheten ska fortsätta.

Dahlbergs har släppt ut för stora mängder zink och koppar (kommer från djurens blod) i det kommunala VA-systemet. Delegationen har satt gränsvärden på dessa utsläpp som inte får överskridas. Det är ett av villkoren för fortsatt verksamhet.

Det andra villkoret, som kallas “7 a”, lyder:

“Lukt från verksamheten får inte överstiga 1 luktenhet/m3 luft vid omkringliggande bostäder eller verksamheter, räknat som 99-percentil för minutmedelvärden.”

Exakt vad det betyder kan jag inte uttala mig om, jag får helt enkelt återge vad det står senare i Miljöprövningsdelegationens beslut:

“En luktenhet per kubikmeter (1 l.e/m3) definieras som den halt där 50 % av befolkningen kan förnimma lukt. Då luktupplevelsen är en momentan reaktion väljer man ofta att bedöma minutmedelvärden av luktförhållanden kring en anläggning och ansätter då acceptabla nivåer till mellan 2 och 10 l.e/m3 som maximala tolererbara nivåer.”

Om lukten klarar kravet, vilket det enligt Miljöprövningsdelegationen måste, så tror jag att luften och lukten i grannskapet blir helt acceptabla.

Det tredje villkoret:

“Samtliga åtgärder enligt tabell 2 på s. 7-8 i detta beslut ska vara installerade och igångsatta senast den 31 mars 2020. En uppföljande luktmätning, motsvarande den som utförts inom ramen för den tidigare utredningsföreskriften U2, ska genomföras senast den 31 maj 2020.”

I tabell 2, som i och för sig finns på sid 8-9, står det:

* “Säkerställa att inget läckage sker diffust från lagringstankar för avfall.”

* “Frånluft från lagringstankar behandlas i en effektivare avskiljningsutrustning för lukt, exempelvis katalytisk rening.”

* “Vid fyllning av bilar ska återföring av luften från tankbilen ledas till denna reningsutrustning.”

* “Verksamheten i processhallen bör ventileras via ett fungerande ventilationssystem för frånluften. Detta betyder att hanteringen bör ske inomhus med stängda dörrar i så stor omfattning som möjligt.”

* “Frånluften från processhallen bör behandlas i egen luktreducerande utrustning.”

* “Den luktreducerade luften från processhall och avfallstankar bör ledas till skorsten.”

Det är inte längre någon diskussion, prövotiden är slut – samtliga åtgärder “ska vara installerade och igångsatta senast den 31 mars 2020”.

Miljöprövningsdelegationens fjärde villkor:

“Hygienisering av slaktavfall får inte återupptas vid anläggningen utan tillsynsmyndighetens godkännande.”

Äntligen! utropar säkerligen grannarna. Det blir mycket lukt/stank av hygieniseringen, och det är nog till och med så att den dag det började lukta från Dahlbergs Slakteri var, när man började med hygienisering. (Hygienisering innebär att avfallsprodukter från slakteriet mals ner och värmebehandlas.)

Nu är det alltså stopp för hygienisering, och bryter slakteriet mot detta så antar jag att det omedelbart kommer att polisanmälas. Igen…

Om tillsynsmyndigheten, dvs Miljö- och Hälsoskyddsnämnden i Vänersborg, godkänner att hygienisering får återupptas vid anläggningen ska en

“luktutredning genomföras för att kartlägga vilka åtgärder som krävs för att uppfylla begränsningsvärdet i villkor 7 a.”

Villkor “7 a” innebar alltså att lukten inte får överstiga 1 luktenhet/m3 etc – se ovan.

Den sista delen i beslutet är också viktigt. Det innebär en slags “gardering”:

“Miljöprövningsdelegationen överlåter åt tillsynsmyndigheten att besluta om ytterligare villkor enligt följande. Detta görs med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken.”

Miljö- och Hälsoskyddsnämnden får så att säga “fria händer” för att vidta:

“Åtgärder för att förhindra luktolägenheter från verksamheten.”

Om det typ händer något vid anläggningen eller med produktionen som Miljöprövningsdelegationen inte har kunnat förutse.

Som jag ser det så kommer nu lukten/stanken från Dahlbergs Slakteri att försvinna inom en månad. Det kommer Miljö- och Hälsoskyddsnämnden i Vänersborg att se till. Även om ärendet tydligen inte tas upp på sammanträdet imorgon. Men jag tror i och för sig att en stor del av arbetet är delegerat till förvaltningen. Som vad jag förstår har lagt ner mängder av tid på ärendet genom åren och som gör en stor och utmärkt insats.

Det kan slutligen nämnas att Miljöprövningsdelegationen avslutar beslutet med en ganska omfattande motivering. Det man slås av i motiveringen är att det mellan raderna framkommer en viss “misstänksamhet” mot Dahlbergs agerande.

Delegationen skriver t ex:

“Under prövotidens gång har sökanden (=Dahlbergs Slakteri; min anm) vid flera tillfällen bedömt att man då vidtagit de åtgärder som ska råda bot på luktolägenheterna, vilket senare visat sig inte stämma.”

Nu finns det egentligen bara en sak att hoppas på för framtiden. Och det är att Dahlbergs Slakteri snarast kan få bukt med luktolägenheterna, innan denna månads utgång – samtidigt som företaget kan fortsätta sin verksamhet.

Ett luktfritt slakteri är en tillgång för både Brålanda och Vänersborgs kommun.

PS. Här kan du ladda ner Miljöprövningsdelegationens beslut.

Resumé KS (26/2) (2/2)

1 mars, 2020 1 kommentar

Det händer en del kring bloggandet… Dan Nyberg (S) reagerade väldigt kraftfullt på den förra bloggen, den om ärendet “Försäljning av huvudkontor Holmen”. (Se “Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (1/2)”.) Det fick mig att publicera ett genmäle från Nyberg, “Genmäle från Dan Nyberg (S)”. Något som aldrig hänt förut… Vi får se, det kanske händer igen. Även i denna blogg figurerar nämligen Dan Nyberg…

Denna blogg handlar också om onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Själva sakfrågorna har jag redogjort för tämligen utförligt i två bloggar innan kommunstyrelsen och därför tar jag inte och upprepar det. (Se “Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (2/2)” och “Budgetramar 2021”.)

Sammanträdena med kommunstyrelsen börjar alltid med information. Så också i onsdags. Kunskap ska delges alla ledamöter och ersättare – vilket ska leda till bättre beslut. Så är det nog tänkt i varje fall… Det är emellertid inte alltid det blir så.

Ibland glider informationen, tack vare ledamöternas frågor och kommentarer, in en del på politik men syftet är nog inte riktigt det. Tjänstemännen som föredrar kan ju inte uttala sig om politiska överväganden eller ta ansvar för de politiska besluten i kommunen. Som för övrigt inte alltför sällan går stick i stäv med både visioner och inriktningsmål. Och policies, riktlinjer och program… Som det för övrigt finns en uppsjö av…

Den första informationen i onsdags är en bra illustration till detta. En av kommunens miljöstrateger presenterade Miljöprogram 2030. Miljöprogrammet är, och det är miljöstrategens ord, “Vänersborgs vision omsatt i praktiken”, det är en “önskad framtid”.

“Miljöaktivitetsplan 2020”, som kommunstyrelsen för övrigt fattade beslut om senare på onsdagen, samlar aktiviteter för att nå kommunens mål och förväntade resultat – som ska leda mot visionen. Naturligtvis var jag, trots att jag bara är ersättare, tvungen att påpeka diskrepansen, skillnaden, mellan dokument och verklighet, mellan miljöprogram/miljöaktivitetsplan och de beslut som fattas i kommunen. (Se “Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (1/2)”.)

Under fokusområdet ”Grönskande stad och land” finns det nationella miljömålet “Levande skogar”. Riksdagen definierar målet:

“Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.”

I kommunens miljöprogram står det:

“Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet.”

I miljöaktivitetsplanen finns aktiviteten:

“Översyn av förvaltning av naturvärden på kommunal mark. Skötsel naturområden ska verka för att upprätthålla och utveckla befintliga naturvärden på kommunal mark genom samverkan.”

Nationella mål, kommunala mål och kommunala aktiviteter. Allt tycks borga för en konsekvent och kraftfull kommunal miljöpolitik där naturvärden, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden i kommunens skogar tillvaratas och utvecklas.

Och så har stora delar av skogen i Mariedal Östra alldeles nyligen avverkats. Och resten går stormarna hårt åt… Och förra året var det skogen vid Kindblomsvägen…

Det var naturligtvis inte lätt för tjänstepersonen att kommentera min fundering och kommentar kring dokument och verklighet. Hon var ju inte ansvarig för de politiska besluten… Jag kan tänka mig att påpekandet därför kändes obekvämt. Min mening var emellertid att politikerna runt bordet skulle vara de som kände sig obekväma…

Ordförande Benny Augustsson (S) försökte “rädda situationen”. Jag hade ju liksom stört känslan av konsensus. Augustsson medgav att:

“vi famlar lite ibland.”

Jag vet inte riktigt vilka Augustsson innefattar i ordet “vi”. Det kan betyda “vi som styr”, eller “vi betongpolitiker”, eller kanske “vi, alla politiker i kommunen.

Men… 

 Och visst har vi hört det förut…? Nu skulle det bli annorlunda! Nu!

Sa Benny Augustsson, och fortsatte:

“Det är nu vi ska få fart på verksamheten. Nu ligger strategin på plats. Nu ska vi jobba mot visionen.”

Från och med nu alltså. Inte igår, inte förra veckan, inte förra månaden. Inte förra året. Inte för 4 år sedan… Fast… För 4 år sedan antogs miljöprogrammet, i februari 2016.

Och inte heller imorgon. Eller om en vecka… Ja förresten, kanske ska protokollet justeras först…

Men, sa Augustsson:

“Nu börjar det kännas att vi kommer någon vart…”

Det var återigen lite oklart för mig vad Augustsson menade. Antagligen menades att det behövs två dokument för att det ska bli handling i Vänersborgs kommun, inte bara ett. Inte bara ett “Miljöprogram 2030”. Utan också en “Miljöaktivitetsplan 2020”.

Vi får se om det räcker med dessa två dokument. Vi kan ju i varje fall hoppas att de två dokumenten kan få skogsdungarna vid Mariedalskolan och kv Påfågelsögat att få stå kvar…

Det blev ingen diskussion om aktivitetsplanen. Inte ens de två miljöpartisterna i församlingen gav ifrån sig några ljud. Planen klubbades enhälligt igenom. Jag tror att de styrande politikerna i Vänersborg anser att dokument är viktigare än verklighet.

Kommunstyrelsen fick en, som vanligt, gedigen information om ordförande Benny Augustssons (S) förslag till budgetramar för 2021. Jag har redogjort utförligt för förslaget i en tidigare blogg, och nöjer mig med att hänvisa till den för fakta. (Se “Budgetramar 2021”.)

Jag vill dock göra några påpekanden och kompletteringar utifrån informationen.

* Vänersborg får ökade intäkter i och med det nya kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. (Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga förutsättningar för kommuner). Jag uppfattade dock inte med hur mycket. Pengarna är redan inräknade i budgetramarna. Däremot är inte de statliga så kallade välfärdsmiljarderna med i budget 2021. Om det nu blir några sådana pengar.

* Det blir höjda driftskostnader för Öxnereds skola när den är klar med – 16-17 milj kr. BUN kommer inte att få någon som helst kompensation för de ökade hyreskostnaderna. Det innebär, skriver jag, att barn och elever kommer att få bekosta nya skollokaler själva genom färre lärare och annan personal. Och sedan investeras det även på Silvertärnan och dessutom ska en ny skola byggas på Holmängen…

* Nämnderna får själva stå för kostnaderna om löneökningarna blir högre än prognosen. (Löneökningarna beräknas kosta kommunen 44 milj kr år 2021. Hur mycket höjning i procent det är vet jag inte.)

Det blev ingen diskussion efter informationen, inte ens någon fråga. Det kan ha berott på att information var väldigt tydlig och stringent. Det kunde också ha berott på att ledamöterna “sparar sig” till den dag då det blir skarpare lägen. Så lade varken vänsterpartiet, medborgarpartiet eller sverigedemokraterna fram några budgetförslag. De avstod även från att delta i beslutet. Partierna kommer säkerligen tillbaka med egna budgetförslag i ett senare läge.

Däremot passade den borgerliga oppositionen, M+L+KD, på att lägga ett tilläggsyrkande. Av någon anledning… Deras förslag var nämligen nästan identiskt med förslaget från Benny Augustsson (S) och de styrande. Det var egentligen bara en skillnad – de borgerliga oppositionspartierna (M+L+KD) ville anslå ytterligare 10 milj kr till IFO, dvs till socialnämnden. Och det är faktiskt lite intressant, och “symboliskt”. Det betyder att de borgerliga i Vänersborg vill lägga 10 miljoner mer till välfärden än socialdemokraterna och miljöpartiet. Och centerpartiet. (Som liksom miljöpartiet blir alltmer osynliga i den politiska diskussionen i kommunen.)

De borgerliga partierna med moderaterna i spetsen lägger alltså ekonomiska förslag kring välfärden som står till vänster om socialdemokraterna. Det är i Vänersborg som i riksdagen just nu alltså…

Benny Augustsson (S) var tvungen att säga några ord om – och mot – det borgerliga förslaget. Han gjorde det nog mest pliktskyldigast – för att typ upprätthålla skenet av grundläggande ideologiska skillnader. Om det nu ligger i den socialdemokratiska ideologin att samla i ladorna.

“Vad har vi för beredskap om det händer saker?”

Sa Augustsson som ville spara de 10 miljonerna i kommunstyrelsens förfogandeanslag… 

För övrigt vet Benny Augustsson (S), precis som vi alla, att sossar och moderater, med deras respektive mer eller mindre anonyma stödpartier, kommer att bli överens om en gemensam budget… För 3:e året i rad.

Dan Nyberg (S) hade ett litet märkligt inlägg i ärendet. Nyberg är som bekant ordförande i socialnämnden, och socialnämnden skulle ju få 10 milj kr extra i moderaternas förslag till budgetramar jämfört med socialdemokraternas. Nyberg uttryckte tacksamhet för den uppmärksamhet som visades socialnämnden och han gladde sig åt att de borgerliga ville avsätta dessa pengar. Nyberg yrkade dock samtidigt bifall till socialdemokraternas eget förslag om 10 milj mindre till socialnämnden…

Nybergs agerande kan säkert ge upphov till en intressant diskussion (i t ex Facebookgruppen “Vänersborgare”) om vad som är viktigast – förslagens innehåll eller vilket parti som lämnar förslaget. Eller – partipiska kontra politikerns egen uppfattning. Fast det är klart, Nyberg (S) vet ju också att det så småningom kommer att bli ett samarbete mellan S och M i budgetfrågan – och då vill han kanske redan nu skicka signalen till S att han kommer att stödja mer pengar till “sin” nämnd…

Det blev votering i kommunstyrelsen. Förslaget från S+C+MP fick 6 röster och förslaget från M+L+KD 4. 5 ledamöter avstod från att rösta. (2 V, 2 SD och 1 MBP.)

Kommunstyrelsen skulle anta ett yttrande över en granskningsrapport avseende kommunstyrelsens ärendeberedningsprocess. Rapporten innehöll en tämligen kraftfull kritik från revisorerna. Det mest intressanta var att själva granskningsrapporten inte hade skickats ut till ledamöterna i kommunstyrelsen…

Det var väl om inte annat ett bra bevis på att det verkligen behövs en översyn av kommunstyrelsens ärendeberedningsprocess… Politikerna i kommunstyrelsen hade dock inga problem med att anta förvaltningens förslag till yttrande…

Resten av ärendena togs tämligen snabbt och enkelt. Jo förresten, KS fick information om programmet för bevarande av Vänersborgs innerstad. Det är för övrigt, som jag har skrivit förut, ett mycket genomarbetat och fantastiskt program. Det är ett mycket imponerande arbete som har lagts ner. Programmet skulle kunna användas som lärobok i “ämnet Vänersborg”… 

Bara en liten kommentar, en kommentar som “Jenny” lämnade på min blogg (klicka här):

“Bevarandeplanen… Norra skolan har klass RÖD, mycket kulturhistoriskt värdefull, i den. ”Ambitionerna för underhåll skall vara mycket höga.”
Är det ens är lagligt att missköta skolan till den grad att den att den ”måste” överges?
8 kap 14 paragrafen plan- och bygglag (2010:900)”

Jag läste upp delar av Jennys kommentar för kommunstyrelsen. Ingen sa något, inte ens Dan Nyberg… Alla är antagligen sorgligt medvetna om kommunens misskötsel av Norra skolan… Och igår läste jag i TTELA att kommunen ska köpa Bergagården… När kommunen inte ens kan ta hand om sina egna byggnader, inte ens om de är “mycket kulturhistoriskt värdefulla”…

Till sist kan nämnas att tack vare ett så kallat initiativärende från sverigedemokraterna så fick kommunstyrelsen information om Coronaviruset.

Det blev både frågor och diskussioner, men kontentan blev att information om Coronaviruset och framför allt länkar till säkra källor i ämnet fanns på kommunens hemsida. Men tråkigt nog måste jag säga att det inte riktigt stämmer. Jag hittar varken information eller länkar på kommunens hemsida. Det finns en “gammal” nyhet om Corona-viruset (“Vi följer utvecklingen av coronavirusets spridning”) med en länk till Krisinformation.se. Vad jag förstår så finns det “säker information” på denna sida.

Det var en resumé av kommunstyrelsens sammanträde i onsdags. En del ärenden ska gå vidare för att avgöras i kommunfullmäktige. Till de ärendena finns det anledning att återkomma.

PS. Min förra blogg, där ett genmäle från Dan Nyberg publicerades, har gett upphov till många läsvärda kommentar – klicka här!

Kategorier:Budget 2021, KS 2020, miljö

Viktiga och tunga frågor på KS (26/2) (1/2)

23 februari, 2020 3 kommentarer

Sammanträdena duggar tätt. Det är tur att man är pensionär. Jag vet inte var jag annars skulle ha hittat tiden för att ta mig igenom alla underlag.

Jag undrar hur de som inte är pensionärer gör… De kanske inte läser alltihop? De kanske istället litar på att deras partivänner gör det, typ de som är kommunalråd eller sitter i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott). Eller också får de som är ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen extra energi av den ytterst generösa ersättning de får. De ordinarie ledamöterna får utöver det sedvanliga sammanträdesarvodet, och naturligtvis ersättning för förlorad arbetsförtjänst, också ett så kallat årsarvode på 32.604 kr (=2.717 kr/mån). Vad dessa årsarvoden är kompensation för vet jag inte, men ersättarna får i varje fall inte denna ersättning. Trots att de förväntas sätta sig in i alla handlingar på precis samma sätt som de ordinarie… Den dag jag blir utsedd av mitt parti till att vara ordinarie ledamot, om det någonsin händer, kanske jag förstår bättre…

Underlagen för kommunstyrelsens sammanträde på onsdag kom sent i torsdags eftermiddag… De är på sammanlagt 476 sidor… Det har tagit en stor del av fredagen och lördagen att plöja igenom dessa. Och då har jag ändå sparat det kanske tyngsta ärendet till senare idag, ärendet om budgeten för år 2021.

Så här ser dagordningen ut:

Ärende 2, “Information”, innehåller i regel stora och tunga presentationer. Och så också på onsdag. Då ska kommunstyrelsen få information om miljöaktivitetsplan 2020, försäljning av Holmens huvudkontor i Vargön, program för bevarande av Vänersborgs innerstad och budgetramarna inför 2021.

Det man kan fråga sig är varför informationerna ges så sent. Kommunstyrelsen ska ju redan lite senare på eftermiddagen ta ställning till alla dessa ärenden. Borde inte informationen ges vid ett tidigare tillfälle så att ledamöterna hade fått tillfälle att “smälta intrycken” från informationen? Och kanske diskuterat med sina partikamrater. Eller, hädiska tanke – med kommuninvånarna…

Kommunstyrelsen ska också hinna med del 2 av en kommunikationsutbildning. Den beräknas ta ca 2,5 timmar i anspråk…

Det är många ärenden som kommer att gå vidare till kommunfullmäktige den 18 mars. Därför är just dessa ärenden egentligen inte särskilt mycket att orda om just nu. Det blir liksom skarpt läge för dessa ärenden senare, oavsett vad som sägs, eller inte sägs, i kommunstyrelsen.

Fast å andra sidan… Om kommunstyrelsen hade fungerat som den politiska ledning av kommunen som det är tänkt, så borde ärendena diskuteras igenom ordentligt så att de för kommunen bästa lösningarna hade kunnat hittats. Med så stor enighet som möjligt.

De ärenden som “stannar hos” kommunstyrelsen är ärende 4, “Anvisningar budget 2021”, “7 Svar på ansökan om bidrag för 2020 från Föreningsarkivet Vänersborg”, “9 Fastställande av miljöaktivitetsplan 2020”, “10 Svar på granskningsrapport avseende kommunstyrelsens ärendeberedningsprocess”, “11 Ökad uppdragsersättning till VISIT Trollhättan Vänersborg för 2020”, “13 Detaljplan för Jullen 4, 5 och 7 i Vänersborgs kommun”, “14 Antagande av yttrande över förslag till detaljplan för del av kvarteret Penséen, Vänersborgs kommun” och “15 Årsrapport Drogförebyggande arbete under 2019”.

I denna och nästa blogg tänkte jag bara ta upp dessa ärenden – med undantag av budgeten 2021, som jag alltså inte har läst in mig på än.

“Miljöaktivitetsplan 2020” är ett intressant ärende. Jag tror att vi i vänsterpartiet kan ha lite åsikter om den, och eftersom V ska ha möte på tisdag, kvällen innan KS, så ska jag inte föregripa V:s ställningstagande. Alltför mycket…

För nästan exakt 4 år sedan antog kommunfullmäktige “Miljöprogram 2030”. I programmet fastställdes att det årligen ska tas fram en miljöhandlingsplan. 

“I aktivitetsplanen för 2020 har vi samlat aktiviteter som tagits fram i de olika kommunala verksamheterna, med koppling till miljöprogrammet.”

Det är denna aktivitetsplan som nu ligger på KS bord. Det hör till saken att det också har bildats, i maj 2019, en politisk grupp ”Samverkansgrupp för hållbar utveckling och miljö”. (Gruppen har ersatt Agenda 21-gruppen.)

Aktivitetsplanen ger en oerhört positiv, ja till och med glättad, bild av tillståndet och utvecklingen av miljöfrågorna i kommunen. Den flödar av ordkavalkader, layoutade med färgglada bilder. Jag blir faktiskt lite irriterad, adrenalinnivån ökar i kroppen…

Det är så mycket drömmar och förhoppningar, och även skönmåleri, och så lite verklighet i Miljöaktivitetsplanen, liksom i Miljöprogrammet.

Det är nog egentligen läge att skriva en längre blogg om detta ärende, jag nöjer mig med två exempel från Miljöaktivitetsplanen:

“Skogens flerdimensionella värden utvecklas och tillvaratas. Stor hänsyn tas till biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsvärden och kulturhistoriska värden. I tätortsnära skog prioriteras naturvård, friluftsliv, rekreation och god tillgänglighet.”

Och det ska bland annat göras genom att

“Ta hänsyn till värdefulla skogsområden i FÖP-arbetet”

och

“Översyn av förvaltning av naturvärden på kommunal mark. Skötsel naturområden ska verka för att upprätthålla och utveckla befintliga naturvärden på kommunal mark genom samverkan.”

Det här skriver man utan att blinka, utan att låtsas om att stora delar av både skogarna vid Kindblomsvägen i Blåsut och Mariedal Östra har avverkats. Och att skogsdungarna vid Mariedalskolan och kvarteret Påfågelsögat hotas av samma öde. Det som har hänt den senaste tiden är alltså att kalhyggen har skapats i dessa områden och därmed att stora mängder koldioxid också har frigjorts…

Och dessutom skriver man i planen, under rubriken “Naturen runt knuten”:

“Det är enkelt för alla invånare att ta sig till fots, med cykel eller med kollektivtrafik till grönområden och strandmiljöer.”

Det är otroligt med tanke på framför allt Mariedal Östra. Jag kan inte heller låta bli att se det komiska i påståendet – med tanke på att socialdemokraternas ordförande, som också sitter i kommunstyrelsen, för ett tag sedan stod i fullmäktiges talarstol och sa, angående just Mariedal Östra:

”man kan inte ha rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”

Miljöaktivitetsplanen visar också en i det närmaste naiv godtrogenhet mot det kommunala VA-nätets förträfflighet:

“Vattenburna utsläpp av kväve och fosfor från mänskliga verksamheter minskar successivt. En naturlig rening i vattendragen har återskapats.”

Under rubriken “Renare och smartare energi” står det, lite förvånande att aktiviteten finns där:

“Utbyggnad av VA utifrån Blåplanen”

Det finns en övertro på det kommunala VA-nätet och reningsverken. Det finns inga antydningar om problemen med t ex all fosfor och kväve som ”rinner genom” avloppsreningsverken eller utsläppen av mikroplaster, medicinrester, tungmetaller och kemikalier. I planen finns det inte heller några bräddningar från reningsverken…

Självklart nämns inte den person som verkligen arbetar praktiskt med miljöfrågor i kommunen och som har utvecklat “VA-tänket” i boendet kanske mest i hela Sverige – Anders Solvarm… Hur en kommun, som vill vara en miljökommun, kan “missa” Solvarms naturhus är för mig en gåta. Dessutom håller han på att bygga ytterligare ett. (Se “Solvarm och Larsson bygger naturhus”.)

Men…

Jag vet inte, jag kanske missar något. Det kanske ska vara så att det ska finnas en massa visioner om en framtida utveckling, att det i sig är något bra och positivt. Det finns ju också de, det får självklart inte förglömmas, både politiker och tjänstemän, som är mycket ärliga i sitt uppsåt och som önskar en annan utveckling på miljöområdet.

Visste ni förresten att Vänersborgs kommun har skrivit under en budkavle om att bli en fossiloberoende kommun år 2030…?

Imorgon skriver jag om de andra ärendena som ska avgöras i kommunstyrelsen på onsdag.

PS. Lutz Rininsland (V) bloggade idag om ett av kommunstyrelsens ärenden – se ”Många ord – lite handling.

Kategorier:KS 2020, miljö, Sanden

Kalhygget på Mariedal

19 februari, 2020 2 kommentarer

Efter det som känns som en evighet av regn och hårda vindar så sprack äntligen himlen upp. Solen tittade fram och strålade över Vänersborgs kommun. Den glänste över sjö och strand, men också över vattendrag, ängar, hus, arenor, gator och träd. Och skogar…

Ja, vad passade bättre än en liten skogspromenad… Tänkte jag. Det var läge för en liten tur på Mariedal Östra.

Men…

Tja…

Det blev ärligt talat inte mycket till skogspromenad längs upptrampade stigar. Det blev mer typ bara en promenad… Över stockar och sten, och vattensjuka marker. Det fanns knappast någon skog kvar. Eller stigar…

Det är inte mycket kvar av det gamla skogsområdet på Mariedal Östra. Det moderna skogsbruket har så att säga gjort sitt. De flesta träden är borta. De över 100 år gamla träden likaså.

Avverkade på order av kommunen…

Civilisationen har typ kommit till Mariedal.

I Vänersborg är det svårt för skog att överleva. I varje fall om den ligger “tätortsnära”, dvs så nära bostäder att människor kan dit. Helst ska skogarna ligga mer på bekvämt bilavstånd. Man kan ju inte ha, som en känd socialdemokratisk fullmäktigeledamot uttryckte det:

”rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”

Nä. I det civiliserade Vänersborg ska man helst ta bilen till de mer primitiva och orörda naturområdena.

Det märktes på det som var kvar av träd att det har varit hårda vindar den senaste tiden.

När skogen på Mariedal har avverkats har vindarna fått fäste och flera träd har fallit. Träd som enligt kommunens kartor skulle stå kvar i området. Och kommer det någon ordentlig storm lär väl det som är kvar av skogsdungar på Mariedal bli ännu färre. Och mindre.

Det är inte alltid så lätt att köra skogsmaskiner i ett vattensjukt före detta skogsområde. Ibland får man röja nya “stigar” för att bättre “komma åt” med maskinerna. Och då kan det också hända att civilisationen kräver att några extra träd tas bort…

Det känns som om den världsomspännande diskussion som förs om klimat och skogarnas betydelse fortfarande inte riktigt har nått Vänersborgs kommun…

Och solen fortsatte lysa över sjö och strand. Och kalhyggen…

Kategorier:Mariedal, miljö
%d bloggare gillar detta: