Arkiv

Archive for the ‘Nordstan’ Category

BUN 13/6: Mycket om Norra skolan

12 juni, 2022 1 kommentar

Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden för sista gången innan sommaruppehållet. Och det är som vanligt den inte helt okände Bo Carlsson (C) som är ordförande.

Dagordningen är kortare än vanligt.

Det är inte bara Ströms Slott som bedriver enskild pedagogisk omsorg i Vänersborg. Det gör också ett företag som kallas sig “Legolas Barnomsorg AB”.

Legolas startade sin verksamhet 2019. Efter 1 år ska en första tillsyn göras för att bedöma om verksamheten lever upp till alla krav. På grund av pandemin har inte tillsynen gjorts förrän nu. 

Vid en genomläsning av underlaget är mitt intryck att Legolas verksamhet i många delar fungerar bättre än t ex Ströms Slott. Men det har vid tillsynen ändå uppenbarats en del brister. Imorgon ska nämnden därför besluta om ett antal förelägganden. Nämnden föreslås besluta att företaget måste vidta följande åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit under tillsynen:

  • “Säkerställa att den pedagogiska omsorgen bedrivs i en pedagogisk miljö som stimulerar barnens språkutveckling i svenska och förbereder barnen för fortsatt lärande.”
  • “Säkerställa att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.”
  • “Säkerställa att huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet i synnerhet med avseende på kvalitetsarbete och uppföljning.”

Legolas ska senast den 1 oktober 2022 redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med de brister som konstaterats i samband med tillsynen. Det ska ske skriftligt och gälla samtliga dagbarnvårdare i verksamheten.

Barn- och utbildningsnämnden ska få information om den fördjupade översiktsplanen för Brålanda. Och varför inte. Det är viktigt att alla politiker får reda på vad som händer i hela kommunen. För övrigt talades det en del om denna i går, lördag, vid valdebatten i Brålanda. (Mer om det i en senare blogg.)

Det blir som vanligt en månadsuppföljning av budget 2022. Efter maj månads utgång är överskottet jämfört med budget 8,5 milj kr. Det beräknas dock fortfarande att året slutar på ett “plus/minus-noll-resultat”. Det kommer nämligen till fler utgifter på hösten än på våren.

I månadsuppföljningen ger förvaltningen en del kommentarer till det ekonomiska läget. Förvaltningen konstaterar för förskolans del att:

“Flera enheter har kostnader som är större än budgeterat för barn i behov av särskilt stöd.”

Och:

“Det är en utmaning för rektorerna att inom befintliga resurser möta barn och elever i behov av särskilt och språkligt stöd, både inom förskola och grundskola. Det pågår skolformsutredningar vilka kan leda till en ökning av elever i grundsärskolan. Det kan bli en utmaning att finansiera detta utan att försämra förutsättningarna i övriga verksamheter.”

Det är viktigt att komma ihåg detta. Budgeten för nästa år ska ju snart beslutas.

I månadsuppföljningen redovisas som vanligt också antalet barn och elever i verksamheterna. Antalet barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun ligger 63 barn över budget, skolbarnomsorgsplatser 55 elever över och förskoleklass, grundskola och särskola 50 elever över budget. Antalet barn och elever varierar en del mellan månaderna, men mitt intryck är det är en ovanligt stor ökning i samtliga verksamheter. Vi får se vad tjänstepersonerna säger på sammanträdet imorgon.

Barn- och utbildningsnämnden ska yttra sig till byggnadsnämnden om detaljplanen för södra Sanden. Det är ordförande Bo Carlsson (C) som har skrivit under yttrandet.

Yttrandet sammanfattas på följande sätt:

“Barn- och utbildningsnämnden anser att det måste tas hänsyn tas till hur behovet av förskola och grundskola ska kunna tillgodoses för de boende i området. Idag finns inga möjligheter att ta emot fler barn på förskolorna eller elever på grundskolorna med tillhörande fritidshem i närområdet. För att det nya bostadsområdet ska vara hållbart ur ett barnperspektiv behöver det i ett tidigt skede planeras för att boende i de nya bostäderna har tillgång till förskola och grundskola.”

Yttrandet påvisar att det finns behov av fler förskoleplatser i centrala stan. Lösningen med att använda en del av Holmängenskolan till förskola är bara provisorisk, och utbyggnaden av Sanden innebär att det behövs ännu fler platser. Det kommer att behövas en ny förskola så småningom. Det finns dock ingen lämplig plats att bygga en ny förskola, eller skola, på Sanden.

Norra skolan är den närmaste F-6-skolan för de barn som kommer att bo på Sanden. Det är ca 600 meter till Norra skolan. Problemet är att den är fullbelagd redan idag och det innefattar även de moduler som finns på skolgården. Norra skolan hotas dock av nedläggning. Det är för övrigt nog mer än ett hot… Det är tänkt att eleverna ska flyttas till den nya Holmängenskolan. Det betyder att barnen på Sanden också ska gå på Holmängenskolan…

Bo Carlsson (C) avslutar yttrandet, vilket också återfinns i sammanfattningen ovan:

“För att det nya bostadsområdet ska vara hållbart ur ett barnperspektiv behöver det i ett tidigt skede planeras för att boende i de nya bostäderna har tillgång till förskola och grundskola.”

Det skulle kunna tolkas som att även Bo Carlsson har sina tvivel på att det är lämpligt att eleverna från Sanden ska ta sig ända till Holmängenskolan.

Det kan inte vara rimligt att Norra skolan ska läggas ner i detta läge. Frågan är om inte Norra trots allt borde renoveras, trots den omfattande fuktproblematiken. Taket är åtgärdat för ca 7 milj kr. Samhällsbyggnadsförvaltningens uppskattning är att det skulle kosta ytterligare ca 55 miljoner att få Norra skolan i ett riktigt bra skick. Då är de stigande byggpriserna med i kalkylen. Det torde vara billigare än att t ex bygga en helt ny förskola…

Henrik Josten (M) och jag (V) har tidigare lagt en gemensam protokollsanteckning i frågan. Då gällde det en detaljplan för en del av Sanden. (Se “BUN (14/2): V+M agerar gemensamt!”.) Nu tänker vi göra det igen, och vi återanvänder det mesta av texten. Vår gemensamma protokollsanteckning lyder (du kan ladda ner protokollsanteckningen här):

“Syftet med detaljplanen är att:

omvandla industri-, handels- och verksamhetsområdet Sanden till en ny levande stadsdel. … Inom planområdet kan det tillkomma upp till cirka 840 nya bostäder beroende på hur planen genomförs. Bostäderna utgörs av flerfamiljshus mellan 4 och 10 våningar.”

Det är inte långt till Resecentrum från södra Sanden. Efter en promenad på några hundra meter når man bra buss- och tågförbindelser. Människor ska kunna bo på Sanden och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Om det nu inte vore för att kommunen planerar att stänga stans enda centrala skola, Norra skolan. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av och hämta låg- och kanske också mellanstadiebarnen ca 2,3 km bort på den nya Holmängenskolan. Det är alltför långt att gå med barn som inte har fyllt 10 år och en cykeltur under ett snörikt vinterhalvår kan te sig avskräckande.
Vår uppfattning är att en ny stadsdel på Sanden förutsätter att det Norra skolan finns kvar som skola.”

Det blir mer Norra skolan på morgondagens sammanträde. Det finns nämligen två motioner som vill att Norra skolans framtid ska utredas. Den ena motionen är skriven av Henrik Josten (M) och Henrik Harlitz (M), och den andra skrev Stefan Kärvling (V), dvs jag. (Se “Norra skolan ska stängas”.) Det handlar om Norra skulle kunna bli en förskola eller en lågstadieskola, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.

Ordförande Carlsson och förvaltningschef Bråberg har tillsammans skrivit på yttrandet. Yttrandet är positivt, dvs de föreslår att motionerna ska bifallas.

De skriver angående moderaternas motion:

“…föreslår barn- och utbildningsnämnden kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att ge bifall till motion om utredning av Norra skolan som centralt placerad förskola med tillägg att även inkludera andra möjliga verksamheter.”

Och angående min motion:

“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att ge bifall till punkt två i motionen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att se över möjligheterna att ha förskola/grundskola/grundsärskola med tillägg att även inkludera andra möjliga verksamheter.”

Det var överlag positiva och bra yttranden på båda motionerna. Jag börjar få ett visst hopp om att Norra skolan ska få finnas kvar i någon form.

Och med dessa optimistiska och förhoppningsfulla ord tänkte jag avsluta denna blogg.

Kategorier:BUN 2022, Nordstan, Skola

Dagens BUN (22/11)

22 november, 2021 2 kommentarer

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträdde till kl 12.30 idag.

Mötet blev inte så långt som de flesta, antar jag, trodde att det skulle bli. Det berodde på att ordförande Bo Carlsson (C) lyfte bort ett ärende från dagordningen. Och det var inte vilket ärende som helst. Det var det stora brännande ärendet – Stängning av Norra skolan”.

Det fick naturligtvis till följd att sammanträdet inte bara gick fortare, det fattades inte heller något beslut om Norra skolan. Och det var helt riktigt tycker jag. Bo Carlsson motiverade sitt beslut med att Henrik Josten (M), tillsammans med Henrik Harlitz (M), hade lämnat in en motion om Norra skolan till kommunfullmäktige förra onsdagen och undertecknad Kärvling en motion till dagens BUN. Carlsson ansåg att motionerna skulle utredas i vederbörlig ordning och i god demokratisk anda innan nämnden diskuterade och bestämde något om Norra skolans framtid. Nämnden skulle med andra ord inte föregå denna utredning. Och det var bra tänkt.

Däremot fick jag lämna min motion och presentera den för nämnden. Och det gjorde jag. Jag sa väl egentligen inte så mycket mer än det som stod i motionen. Så är du nyfiken så är det bara att ladda ner och läsa motionen här. (Moderaternas motion kan du förresten ladda ner här. Den är kortare än min…)

När jag hade presenterat motionen så yrkade Sverigedemokraterna bifall till motionen. Det var kanske i tidigaste laget, men ser man framåt och spekulerar lite, så kan det tyda på att det just nu finns 23 ledamöter i kommunfullmäktige som är positiva till Norra skolans bevarande som skola. Bara tre kvar till en majoritet….

Igår söndag så skrev jag en lång blogg om dagens ärenden. Jag ska inte upprepa vad jag skrev utan hänvisar till den bloggen för fakta. (Se “Viktiga ärenden för BUN imorgon”.)

Nämnden fick en dragning i ämnet ”Aktuellt grundskolan F-6”. Det var några rektorer från Onsjöskolan, Blåsuts och Öxnereds skolor som informerade. De varvade sin föredragning med inspelade intervjuer av olika yrkesgrupper, och elev. De förmedlade framför allt den komplexa vardagen för pedagoger och övrig skolpersonal. Det var en informativ och lärorik stund. 

Min vana trogen, efter sådana här föredragningar, var jag tvungen att fråga om allt var och fungerade så bra som man som lyssnare fick intryck av. Fanns det inga problem som rektorerna ville förmedla till oss politiker som var åhörare? Det var ju ändå vi som representerade, eller till och med är, huvudmannen. Och huvudmannen är ju den som har ansvaret för att ge verksamheten de förutsättningar som krävs för att rektorer och lärare ska kunna fullfölja det uppdrag som de har fått av staten.

“Vi i BUN måste dessutom övertyga våra partikompisar.”

Sa Bo Carlsson (C) mycket riktigt. Eller ganska riktigt, mina vänsterpartistiska partikamrater behöver jag knappast övertyga.

Och då fick vi av förvaltningens chefer reda på att det dagligen var en utmaning att utifrån de begränsade resurser som fanns möta varje elevs behov:

“Krav och resurser stämmer inte alltid överens.”

Nämnden fick vidare reda på att det behövs mer resurser till grundbemanningen. Det var t ex ofta någon i personalen som var frånvarande och då kunde inte den tänkta planeringen genomföras. Antalet elever i varje klassrum ökar och då blir det allt svårare att möta varje elevs behov. Det krävs också fler och mer anpassade lokaler.

Förvaltningschef Bråberg blev också tydlig. Lärartätheten behövde öka och man ville helst se att ett tvålärarsystem kunde införas fullt ut. Grundsärskolan behövde mycket resurser och det borde anställas fler rektorer.

Politikerna i nämnden, och jag, fick “så vi teg”. Men jag uppskattar tydligheten mycket. Den är nödvändig om skolan, som var aktuell idag, ska kunna utvecklas. Även om nämndens 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) verkade tycka att det var meningslöst att prata om ekonomiska resurser…

Henrik Josten påpekade slutligen att det borde tas bort en massa i lärarnas kringarbete. Vilket fick ordförande Carlsson att utropa:

“Superbifall!”

Det är märkligt, men det verkar ibland som om Bo Carlsson, Henrik Josten och jag är tämligen överens om en hel del i förskolan och skolan…

Det blev en längre föredragningen kring den reviderade förskole- och grundskoleplanen 2023-2032. Jag skrev en hel del om planen i bloggenViktiga ärenden för BUN imorgon (i avsnitten “Förskole- och grundskoleplan” och “Norra skolan”.) Jag tar också upp några aspekter i motionen.

Nämnden diskuterade kommunens prioriteringsmodell när det gäller fastighetsinvesteringar. Jag påpekade att lagkrav självklart måste gå före investeringar som bara uppfyller kommunens inriktningsmål. Josten menade att det måste vara ett minimum att uppfylla lagkraven.

Modellen kommer från kommunstyrelseförvaltningen och det har tydligen framförts att om det bara ska investeras i lagstadgade verksamheter, så blir det inga investeringspengar över till t ex kultur- och fritidsnämnden… Det finns tydligen de i kommunen som förespråkar att kommunen ska prioritera typ bandyplaner före förskolor…

Både barn- och elevantalet ökar successivt under hela decenniet. Det behövs flera förstudier för att hitta lösningsalternativ och det behövs även flera åtgärder i slutet av prognosperioden, som t ex att bygga en ny förskola. Det är i det här ljuset man ska se Norra skolan. Och det påpekades också. Det känns väl inte helt genomtänkt att stänga en skola, dessutom den enda som finns i centrala Vänersborg, när det blir allt fler barn och elever i både centrum och kommunen.

Månadsuppföljningen konstaterade mycket riktigt att årets överskott beräknas till nästan 11 miljoner kr, 10,9 milj för att vara exakt. Som jag förstod det är en lika stor del av överskottet att hänföras till färre barn och elever än beräknat som till statsbidrag. Trots överskottet så ska det dock noteras att det finns enheter som går med underskott, och framför allt – alla högstadieskolor uppvisar underskott.

Det är ett problem med en del statsbidrag. De har alltför korta förhållningstider och blir därför svåra att använda.

Jag förde fram min idé om att köpa läromedel för överskottet. Ordförande Carlsson (C) var inte helt främmande för tanken.

“Vi tittar på detta. Vi funderar.”

Sa Carlsson, och konstaterade att nämnden verkade positiv till idén, vilket också skulle underlätta ett ordförandebeslut i frågan.

De följande fyra ärendena avhandlades tämligen snabbt, även om föredragningen var lite längre i ärendet “Verksamhetsplan och detaljbudget”. Alla politiker verkade vara överens, om nu en tystnad kan tolkas så. Ingen hade i varje fall någon synpunkt på verksamhetsplanen och detaljbudgeten, bidragsnivåerna och beräkningsgrunderna för de fristående och enskilda verksamheterna, ansökan till kommunstyrelsen om 2 milj kr för fler elever i grundsärskolan och 3 milj kr till insatser för att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat.

Det kan kanske tilläggas att barn- och elevpengen ökar med 2,1% nästa år. Det kanske också kommer några extra statsbidrag. Det finns t ex tankar kring en ny skolmiljard.

Och visst arbetar förvaltningen och skolorna med inkludering. Jag lovade ju i gårdagens blogg att fråga om detta. Det stod i underlaget att antalet elever som har behov av “mindre sammanhang” ökar. Förvaltningschefen förklarade:

“Vi jobbar med inkludering, men det krävs enskilda lösningar ibland under delar av skoldagen. Vi behöver anpassa.”

Jodå, jag har en uppfattning om detta också, även om jag inte gav uttryck för den idag. Jag har tidigare skrivit om inkludering – “Inkludering och särskilda undervisningsgrupper” och “Mer om inkludering och särskild undervisning”. Senast igår fick jag en kommentar på bloggen från en vårdnadshavare som argumenterade för särskild undervisningsgrupp för sitt barn – klicka här.

Sammanträdet avslutades med att förvaltningschefen respektive ordförande informerade. Det är ju två punkter som alltid finns med på dagordningen.

Förvaltningschefen tog upp och kommenterade Lärarförbundets skolranking som kom förra veckan. (Se “Skolranking 2021 (1)”.) Jag tänkte återge och kommentera det senare, jag planerar nämligen en del 2 av skolrankingsbloggen…

Ordförande Carlsson passade på att filosofera en del under sin information. Han hade bland annat gjort studiebesök på grundsärskolan i Mariedal och Torpa. Det var en del intressanta tankar.

Bo Carlsson meddelade även att enhetschefen har fått i uppdrag att titta över skolskjutsreglementet. Nämnden skulle få information nästa möte.

Jag passade på att fråga om upphandlingen av skolskjutsar. Det har kommit flera frågor och kommentarer kring upphandlingen i höst, bland annat en kommentar på gårdagens BUN-blogg – se här. Ordförande Carlsson lovade att upphandlingen skulle, om det fanns utrymme, tas upp på decembermötet.

Och med det var nämndens sammanträde slut. Det gick som synes lugnt och städat till. Det verkar faktiskt som om de politiker som pratar mycket också är överens om det mesta. I varje fall än så länge…

Viktiga ärenden för BUN imorgon

21 november, 2021 2 kommentarer

Imorgon sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) under ledning av ordförande Bo Carlsson (C). Det är en tämligen diger lunta att läsa igenom inför mötet, drygt 200 sidor. Vilket dock inte är speciellt mycket i jämförelse med kommunstyrelsens nästan 700 sidor till på onsdag.

BUN:s dagordning har följande utseende:

Naturligtvis står ärende 4 “Stängning av Norra skolan” i centrum. Jag skrev om ärendet och min motion tidigare i veckan – se “Norra skolan ska stängas”. Även ärende 3, “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032” har viss anknytning till Norra skolan. Jag återkommer till båda ärendena i den senare delen av bloggen.

Årets överskott 11 milj

Månadsuppföljningen beräknar årets överskott till hela 10,9 milj kr. Det är naturligtvis det exceptionella corona-året, liksom förra året, som vänder budget och mycket annat upp och ner. Det är i och för sig, till viss del, färre barn i förskolan och elever i grundskolan än beräknat och det har sparat lite pengar. Den stora förklaringen är emellertid, självklart, de stora tillfälliga statsbidragen. Det är de extra statliga pengarna som förklarar överskottet. Kanske skulle detta redovisas tydligare, kanske skulle en vanlig budget utan de tillfälliga statsbidragen upprättas, och en “coronabudget”. Då hade man fått en tydligare bild över nämndens riktiga, mer normala och långsiktiga ekonomiska läge.

Som det är nu syns inte nämndens ökade kostnader för:

“fler placeringar i grundsärskola och fler elever med multifunktionsvariationer som har behov av stor personalinsats och hjälpmedel. Elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka och insatserna avser främst psykosociala och språkliga behov. Tilläggsbeloppen för särskilt stöd hos externa huvudmän fortsätter att öka under 2021.”

De här kostnaderna finns kvar även då de extra statsbidragen upphör.

Läromedel

De 11 miljonerna i överskottet kan inte föras över till nästa år utan hamnar i kommunens stora pengapåse – och där går pengarna till att betala investeringar. (Vilket Vänsterpartiet har andra tankar kring. Se “Sociala fonder”.) Däremot fick jag en idé om att överskottet skulle kunna användas till inköp av läromedel.

Jag vet inte om det är möjligt, men varför inte? Överskottet är tillfälligt, pengarna går inte att spara, det går inte att använda dom till att anställa personal – varför inte en ordentlig satsning på läroböcker och andra läromedel?

Läromedel har de senaste åren seglat upp i skoldebatten. År 2019 tillsattes en utredning, ”Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap” för att undersöka hur läromedel kan användas som verktyg för att stärka elevers kunskapsnivå. Utredaren och den före detta utbildningsministern Gustav Fridolin skrev:

“Läromedel har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och för deras språkutveckling. Dessutom kan läromedel och lärarhandledningar stödja lärare i att planera undervisningen. Ändå finns det på många skolor inte tillgång till aktuella läromedel och för vissa elevgrupper saknas det helt förlagsproducerade material.”

Läromedelsföretagen har sammanställt statistik kring kommunernas läromedelsinköp förra året. Den så kallade Läromedelsbarometern. (Kan laddas ner här.) I den senaste rankinglistan kom Vänersborg på plats 150 (av 290 kommuner). Inte någon placering att skryta med. 

Verksamhetsplan och detaljbudget

Ärendet “Verksamhetsplan och detaljbudget 2022” är en viktig punkt och ibland också en mycket kontroversiell sådan. Särskilt i tider av besparingar. Och det är det inte riktigt fråga om nästa år även om utvecklingen går åt ett håll som gör undervisningen dyrare.

Barn- och utbildningsnämndens budget ligger år 2022 på 870.907.000 kr. Det närmar sig miljarden… För de här miljonerna ska nämnden och förvaltningen finansiera 2.137 platser i förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år, 1.705 platser i fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år samt 4.919 platser i förskoleklass, grundskola och grundsärskola.

Verksamhetsplanen består av en uppsjö av pedagogiska ord, uttryck och formuleringar som beskriver hur förvaltningen arbetar och tänker fortsätta arbeta. Nämndens förväntade resultat redovisas också. Intresserad? Här kommer de förväntade resultaten utan kommentarer eller medföljande aktiviteter:

  • “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar”
  • “Andelen barn som deltar i en kommunal förskola med hög kvalité ökar”
  • “Andelen elever som når kunskapskravet i årskurs 1 ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75 procent närvaro ökar”
  • “Andelen inköp av miljömärkta varor ökar”
  • “Andelen vårdnadshavare som upplever sig har förutsättningar att vara delaktiga i sitt barns utbildning ökar”

Under de senare åren har nämndens förväntade resultat uttryckts som att de ska bibehållas, nu är förväntningarna att resultaten ska öka…

Fristående verksamheter

Det är ganska många barn och elever som går i fristående verksamheter.

Under 2022 beräknas 201 barn gå i fristående förskolor, 41 elever gå i fristående förskoleklass, 566 elever gå i fristående grundskolor, ingen elev i fristående särskola och 195 barn gå i fristående fritidshem. Under 2022 beräknas 99 barn gå i enskild pedagogisk omsorg 1-5 år samt 76 barn i enskild pedagogisk omsorg 6-13 år.

De här barnen och eleverna är också vänersborgare och kommunen ska således betala deras utbildning. Varje barn/elev i en fristående förskola får ett belopp på 135.998 kr om året, en elev i åk 1-6 får 93.320 kr och en elev i åk 7-9 får 108.016 kr. Jag blev lite förvånad att ett förskolebarn tilldelas mer pengar än en elev i grundskolan.

Extra pengar

Jag skrev tidigare att utvecklingen går åt ett håll som gör undervisningen dyrare. De sex betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, som stod bakom budgetbeslutet för 2022, avsatte några miljoner som BUN skulle kunna ansöka om att få. Och det tänker BUN göra redan nu.

Nämnden ansöker om 2 milj kr ur kommunstyrelsens förfogandeanslag 2022 för fler elever i grundsärskolan. Det är inte mycket att orda om. Antalet elever i grundsär ökar och eleverna i grundsär kostar mer. Kostnaderna för BUN ökar nästa år med 3,6 milj, men det är bara 2 milj avsatta. 1,6 milj kr får nämnden spara på annat håll, kanske på andra elever…

Kommunfullmäktige hade också avsatt 3 milj kr för att:

“göra insatser för att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat.”

Även dessa pengar ansöker nämnden om nu.

Pengarna ser kanske ut som en förstärkning för att behoven ökar. Jag skulle dock vilja påstå att den här utvecklingen såg man i ett tidigt skede, och BUN borde ha fått de “extra” pengarna direkt – i ramhöjning.

Som pedagog kan det vara intressant att se att pengarna har använts och ska användas för att:

“möta elevers behov som verksamheten har svårt att möta i klassrumssituation.”

Det görs genom att:

“kunna möta fler elever i mindre sammanhang.”

Jag antar att det handlar om att skapa mindre grupper i särskilda lokaler i eller utanför skolan. Ska nog fråga hur detta förhåller sig till tanken om “inkludering”.

Förskole- och grundskoleplan

Nämnderna i kommunen ska varje år inventera sina lokalbehov. Utifrån resultaten ska de redovisa sina behov till kommunstyrelsen. BUN:s sammanställning har titeln “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032”.

Kommunstyrelsen sammanställer och gör sedan en kommungemensam prioritering:

“Behoven prioriteras efter en modell framtagen av kommunstyrelseförvaltningen och bygger på relevans och brådska. Varje lokalbehov översätts till ett projekt och detta ska prioriteras efter hur projektet bidrar till kommunfullmäktiges inriktningsmål (relevans) och på en bedömning av konsekvenser om projektet inte genomförs på utsatt tid (brådska).”

Den här prioriteringen förstår jag inte. Ska fullmäktiges inriktningsmål gå före lagkrav? Det är något som inte stämmer.

I prioriteringen kan ett objekt få max 16 poäng. En “nybyggnation av Idrottshall Mariedalskolan” får bara 9 p. Men det är lag på att eleverna i låg- och mellanstadierna ska ha Idrott och Hälsa. Och då måste det finnas tillräckligt med tid och utrymme i en idrottshall. Det finns det inte nu. Men det ska alltså hamna efter andra objekt som det inte är lagkrav på, men som uppfyller kommunala inriktningsmål. Så har också “Utökat antal elevplatser, Brålanda skola F-6” 9 poäng. 9 p? Kommunen måste väl kunna ge varje elev i kommunen, även i Dalsland, en plats i ett klassrum, med en bänk?

Det är egentligen inte så många nyheter som avslöjas i “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032”. Det behövs de närmaste 10 åren fler förskoleplatser i centrala Vänersborg, Onsjö, Brålanda, Frändefors, Öxnered/Blåsut och Vargön. Det är väl i stort sett hela Vänersborg. Det blir dyrt, men samtidigt betyder det att nya skattebetalare flyttar hit och att Vänersborg växer. Det är således angenäma “problem”. Det är emellertid viktigt att de möts på ett planerat och genomtänkt sätt. Det går inte att ha en kortsynt ekonomisk inställning eller planering.

Även antalet elever i grundskolan kommer att öka. Det är naturligtvis orsaken till att Öxnereds skola byggs om och byggs ut och att det ska byggas en ny skola på Holmängen samt att Tärnan respektive Silvertärnan har fått eller ska få nya klassrum.

Det som är mest problematiskt är att kommunen hela tiden ligger ett steg efter. De flesta skolor är fulla eller snarare överfulla. Det finns en eller flera moduler på alla LM-skolor. Men framför allt, det fattas specialsalar och grupprum, idrottshallar och skolrestauranger är för små, fritidshemmen har inga eller för små lokaler, det saknas personalrum och rum för elevhälsans olika kompetenser, skolgårdarna är för små osv. Och här har staten med sina beslut en del av skulden. Som t ex att flytta ner hem- och konsumentkunskapen från högstadiet till mellanstadiet, fast statsmakterna visste att det inte fanns några sådana specialsalar på M-skolorna…

Norra skolan

Och så var det då Norra skolan… (Se även bloggen se “Norra skolan ska stängas”.)

Det är en del att läsa om Norra skolan denna gång. Det är mycket bakgrundsmaterial, och underlag som är många år gamla i handlingarna.

Det som dessa historiska underlag visar är att det är tydligt att när det började pratas om att bygga Holmängenskolan 2016, så fattades samtidigt ett beslut om att utreda Norra skolan.  Det var aldrig någon förutsättning att eleverna på Norra skulle gå på Holmängen.

Så här står det i handlingarna:

“Ärendet med en ny skola på Holmängen F-6 startade 2016 då byggnationen föreslogs i ”Skolutredning av de centrala skolorna i Vänersborgs kommun”. Barn- och utbildningsnämnden beslutade då att ställa sig bakom utredningen samt översända den till kommunfullmäktige för kännedom. Vidare beslutades bland annat att uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen utreda och analysera etapp 1 i skolutredningen med avseende på renovering och utbyggnad av Norra skolan (2016-02-22, §17).”

Utredningen av Norra skolan kom fram till att en utbyggnad var olämplig. Notera att det handlar om en utbyggnad, inte att skolan i sig var olämplig och skulle stängas. Och i och med att en utbyggnad var olämplig skulle det skapas fler platser genom en byggnation av Holmängenskolan. Det var snarast så att en ny skola måste byggas på Holmängen för att ge plats åt de elever som inte fick plats på Norra skolan.

Norra skolan hade 2 paralleller ht 2015 inkl 5 fritidshemsavdelningar, grundsärskola och förberedelseklass. Det fanns 295 elever på Norra och moduler fick hyras in. Det var naturligtvis trångt och det fattades grupprum, personalrum, osv. Fastighetsenheten utredde Norras framtid och kom fram till slutsatsen att en tvåparallellig skola inte kunde rymmas på skolan… (Fast det gjorde det…)

Vi var flera ledamöter i nämnden som hade synpunkter på utredningen. I direktiven från förvaltningen angavs att det skulle finnas grupprum, specialsalar, lärarrum osv. Det skulle finnas allt som inte fanns på de andra LM-skolorna i kommunen. Och som fortfarande inte finns. Direktiven gjorde att svaret bara kunde bli ett – det går inte!!

Det var egentligen inga “sjyssta” direktiv jämfört med situationen på andra skolor. Utredningen hittade dessutom massor av lösningar – som var omöjliga. För Norra skolan. Att använda fritidslokaler i källaren till klassrum var ingen lösning fast detta görs än idag på andra skolor. Det stod också att “matteundervisning hålls idag i vanliga klassrum” – som om det inte görs i varenda skola. Det stod att det saknades konferensrum på Norra – att man var tvungen att möblera om i klassrum. Och…? Det görs ju på massor av skolor. Och så var skolgården för liten…

Det utreddes inte heller om det var möjligt att ha en enparallellig LM-skola på Norra – som på Blåsuts skola… Eller ett tvåparallelligt lågstadium. Eller olika kombinationer med förskola och grundsär.

Det fanns starka krafter i bakgrunden som hade en helt annan agenda om Norra skolan…

I den reviderade förskole- och grundskoleplanen 2023-2032 står det:

“Fram till år 2032 prognostiseras det förväntade antalet efterfrågade barnomsorgsplatser att öka med 70 platser i centrala Vänersborg. …framförallt är i centrumområdet som det förväntade antalet efterfrågade barnomsorgsplatser kommer att öka.”

Det finns lite olika definitioner av “centrum”. Här är det tydligt att det är området norr om järnvägen och fram till Holmängen, dvs samma definition som den fördjupade översiktsplanen använder. Mariedal, Tärnan och Holmängen är inte centrala Vänersborg.

“Detta är inte en permanent lösning utan en ny förskola kan komma att behövas runt år 2029, utifrån de senaste befolkningsprognoserna.”

Det står också:

“runt år 2029, kan det dock komma att saknas elevplatser med tanke på antalet grundsärskoleelever och elever som behöver undervisning i mindre sammanhang”

I sammanfattningen av planen står det slutligen:

“Fler förskoleplatser behöver tillskapas i centrala Vänersborg för att kunna ta emot den befolkningsökning som prognostiseras.”

Med de här citaten vill jag visa att det finns en del “öppna frågor” som skulle behöva belysas, utredas, vidare innan beslut om Norra skolans framtid fattas. Dessutom uppger jag ännu fler orsaker i den motion som ska behandlas av nämnden imorgon.

Till sist.

I underlagets avsnitt “Barnperspektiv” så argumenteras det om nödvändigheten av att stänga Norra skolan.

Jag anser att beskrivningen är ensidig och tendentiös. Bara de delar av barnperspektivet tas upp som stödjer den åsikt man har från början, dvs att stänga Norra skolan. De perspektiv som talar för en annan lösning nämns inte, t ex att Norra skolan är den enda skolan i centrum, att skolan ligger i närmiljön, att vägen till Holmängen är trafikfarlig, miljöaspekter etc.

Kanske skulle man avslutningsvis nämna något om kostnader. Förskolan/förskolorna vid Vänerparken hyrs av en privat fastighetsägare. Lokalerna är dyra och dessutom säger kommunens “policy” att kommunen bör äga lokaler som den har verksamhet i. Om eleverna på Norra skolan ska flyttas till Holmängen så misstänker jag att Fridaskolan ser möjligheter att bygga ut och växa. En stor del av eleverna skulle sannolikt söka dit. Det är många från Nordstan som går där redan nu. Kommunen skulle snarast behöva konkurrera med Fridaskolan för att ta tillbaka elever.

Jag har lämnat en motion till BUN imorgon. Du kan ladda ner den här. Jag missade tidsgränsen till kommunfullmäktige i veckan som gick. (Det gjorde inte Henrik Josten, M, och Henrik Harlitz, M, som lämnade en motion med liknande innehåll.) Jag vet att det var oerhört slarvigt, men jag har alltså lämnat den till BUN istället. Och faktiskt, så här i efterhand så kan jag nog tycka att det kanske var ännu bättre än vad jag hade tänkt från början…

Det blir spännande imorgon.

PS. Det är kommunfullmäktige som bestämmer om att stänga skolor. BUN ger ”bara” förslag.

Kategorier:BUN 2021, Motion, Nordstan, Skola

Norra skolan ska stängas

16 november, 2021 2 kommentarer

Igår kom handlingarna till barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde nästa måndag, den 22 november.

Min vana trogen tog jag en hastig koll på dagordningen – och upptäckte snabbt ärende 4, ”Stängning av Norra skolan”. Jag bläddrade ner i handlingarna och läste beslutsförslaget:

  1. ”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
  2. ”Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”

Jag blev alldeles kall. Var det sant? Tänkte barn- och utbildningsförvaltningen och de styrande partierna att Vänsterpartiet och undertecknad Kärvling aktivt skulle medverka i ett stängningsbeslut av Norra skolan?

Det blev några timmars ångest och grubblerier. Det blev också en del mailväxling med partikamrater. Jag ställde frågan vad de hade för uppfattning. Det var ingen av de som svarade, som ansåg att Vänsterpartiet skulle medverka i en stängning. I varje fall inte utan en ordentlig utredning om det fanns andra alternativ.

Tanken växte fram på att jag skulle skriva en motion. Det var ju sammanträde med kommunfullmäktige på onsdag, dvs imorgon. Jag kunde lämna motionen redan då.

Sagt och gjort. Kvällen ägnades åt motionen. Och nu, efter ett sammanträde med Kunskapsförbundet Väst på förmiddagen och en intervju med P4 Väst på eftermiddagen, är motionen i det stora hela klar. Den lämnas inte in förrän imorgon, så därför kan fortfarande justeringar göras. Och kommer någon, partikamrat, sympatisör eller bloggläsare, med ytterligare argument så kan de få plats i motionen.

Så här ser motionen ut just nu. (Du kan ladda ner motionen genom att klicka här.)

==

Motion till kommunfullmäktige

Norra skolan

I måndags den 15 november skickades kallelsen till barn- och utbildningsnämndens sammanträde ut. Ärende 4 hade rubriken “Stängning av Norra skolan”.

Beslutsförslaget till BUN lyder:

  • “Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
  • “Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”

Norra skolan har de senaste 10 åren varit föremål för ett antal beslut. Så inbegreps Norra skolan i fullmäktiges beslut den 20 juni 2012 om att “behålla de skolor vi idag har verksamhet i”. I investeringsbudgeten för 2017 och 2018 fanns 30 mkr avsatta för att skolan skulle byggas om för att kunna ge plats för två paralleller. Efter en tämligen infekterad debatt enades kommunfullmäktige den 29 mars 2017 om att:

“flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.”

Investeringsbeslutet verkställdes aldrig. En utredning drog slutsatsen att det var omöjligt att bedriva en tvåparallellig F-6-skola i byggnaderna. Det skulle inte heller vara möjligt att bygga ut skolan, även om en tidigare stadsarkitekt påstod att det var fullt möjligt. 

Nödvändigt underhåll på skolan har aldrig åtgärdats och skolan har med tiden blivit allt mer misskött och nedgången. Det har tillåtits pågå trots att barn- och utbildningsnämnden har betalat hyra för byggnaden i alla år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått. För något år sedan rapporterades det om att skolan hade drabbats av en omfattande fuktproblematik. Investeringsmedel för renovering av Norra skolan beviljades emellertid inte. Det hade liksom “gått för långt”. Nu har emellertid taken renoverats för att det överhuvudtaget ska kunna bedrivas verksamhet i byggnaden.

Vi är några politiker i barn- och utbildningsnämnden som ofta har ställt frågor om Norra skolans framtid. Vi har hela tiden fått undvikande svar. Vi har blivit informerade om att skolans framtid inte är bestämd, att inga beslut har fattats osv.

Under tiden har andra beslut fattats som indirekt har påverkat Norra skolans framtid, som t ex uppförandet av en ny skola på Holmängen. Det senaste året har signalerna blivit allt tydligare, det är tänkt att eleverna på Norra skolan ska flytta dit. Det var inte bestämt från början. Och nu finns det inget val. Norra skolans elever ska flytta till Holmängenskolan när den står klar ht 2024.

Det är flera i nämnden som har haft en känsla av att det hela tiden har funnits en outtalad agenda om att Norra skolan ska stängas.

Centrum i Vänersborg är det mest tätbefolkade delområdet i Vänersborg. Det bor ca 5.300 invånare (2018) här. Norra skolan är den enda grundskolan i Vänersborgs centrum. De två huvudbyggnaderna uppfördes 1900 respektive 1916 och har ett högt kulturhistoriskt värde.

Kommunen satsar mycket på att bygga ut och förtäta centrum. Det byggs lägenheter både i Nordstan och ett stenkast från Gågatan. Planerna är vidare att uppföra en ny stadsdel på Sanden. Kommunen lockar med det centrala läget och närheten till Resecentrum. Människor ska kunna bo i centrum och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Men i samma stund vill kommunen alltså stänga stans enda centrala skola. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av barnen ca 2,3 km bort. Hur tänker kommunen då? Och hur går “miljötänket” ihop när skolan av hänsyn till miljön ska byggas av trä, samtidigt som kanske ett hundratal föräldrar måste ta bilen två gånger om dagen, 180 dagar om året, för att hämta och lämna barn på grund av placeringen? Det skulle också kännas lite besvärande att småstaden Vänersborg med allt tätare centrumbostäder inte ska ha skolverksamhet inom gångavstånd för de barn som inte har fyllt 10 år. Och hur blir det med trafiksäkerheten om barnen själva måste ta sig till Holmängen från centrum?

Det finns ett antal frågetecken och outredda frågor i samband med Norra skolans framtid. Det har inte utretts om det t ex går att ha enbart en lågstadieskola på Norra. Eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola. Eller en lågstadieskola och en grundsärskola.

Det är en princip i Vänersborg att kommunen ska äga de lokaler som den bedriver verksamhet i. Vänerparkens förskola och högstadium hyrs t ex av ett privat fastighetsbolag. På Norra kan kommunen hållas fast vid sin princip. Och det kanske inte blir så dyrt som befarat. Taken på skolan har ju renoverats och det kanske inte återstår så stora och kostnadskrävande investeringar.

Holmängenskolan ska stå klar ht 2024. Med en del omflyttningar är det tänkt att en relativt stor del av grundskolan nu ska användas till förskola. Det är tack vare att fler elever än tidigare beräknat kommer att få plats på Tärnanskolan. Men det är enligt alla prognoser en tillfällig lösning. Redan 2028 kan förhållandena se annorlunda ut. Då behövs med all sannolikhet en ny förskola i Holmängenområdet. Dessutom är befolknings- och elevprognoserna tämligen osäkra. Det är inte helt omöjligt att förskole- och/eller skollokaler måste tillskapas ännu tidigare.

Det är alltså sannolikt att Holmängenskolan inte räcker till för lokalbehoven mer än på några års sikt. Sedan måste det byggas nytt. Det krävs en längre framförhållning för att planera förskole- och grundskoleverksamheten på ett mer ekonomiskt och pedagogiskt förnuftigt sätt. Det kan visa sig vara klokt att behålla Norra skolan som ett kompletterande alternativ till Holmängenskolan. 

Och samtidigt står det moduler på varenda skola i kommunen och tickar pengar till hyra, det kan också kosta nästan en miljon att avetablera en enda modul…

Vänsterpartiet yrkar att

–  det tillsätts en utredning som får i uppdrag att

  • inventera behoven av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg fram till och med åtminstone år 2030
  • se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.

Stefan Kärvling 2021-11-17
Vänsterpartiet

Måsarnas återkomst

24 juli, 2021 1 kommentar

Jag trodde ärligt talat att jag redan hade skrivit min sista fiskmåsblogg för denna sommar. Förra veckan berättade jag ju (se “Lugnet lägrar sig”) att måsarna hade tagit sitt pick och pack och flyttat tillbaka ut till kobbarna och skären i Vänern. Men det visade sig vara fel, fiskmåsarna ville annorlunda. I varje fall några av dom. Det handlar närmare bestämt om en familj på far och mor och deras två äckliga, högljutt pipande ungar.

Måsarnas flytt från Lovisebergsgatan berodde tydligen enbart på de renoveringsarbeten som utfördes på två av hyreshusen – med medföljande byggnadsställningar och ”spring” av arbetare. Vilket alltså visade sig vara tillfälligt. Några dagar efter att byggnadsställningarna monterades ner i veckan som gått var ett av fiskmåsparen tillbaka.

Och det visade sig vara fullt tillräckligt för att även terrorn skulle vara tillbaka. För trots att ungarna kan flyga, och växla mellan de olika taken på de höga hyreshusen, så har föräldrarna fått för sig att jag utgör ett hot mot de två ungarna. Jag hade hoppats att jag hade varit det, ett hot, men med min svindel så är de tyvärr säkra där uppe. Och inget gevär har jag heller, vilket i och för sig hade varit ganska lönlöst. Med den ytterst begränsade erfarenhet av skjutträning, som jag fick som malaj på S2 i Karlsborg för ett antal decennier sedan, hade jag sannolikt bommat.

Det som är unikt med detta fiskmåspar är nämligen aggressiviteten. När jag öppnar ytterdörren på morgonen och tittar ut så blir jag omedelbart attackerad av måsföräldrarna. Jag lydde rådet i GP häromsistens – att stirra fiskmåsarna i ögonen. Det hjälpte inte… Tvärtom, det verkade nästan som om måsen på bilden blev ännu mer aggressiv. Kolla bara på ögonen… De stirrar på mig…

Det har aldrig hänt förut att jag har tvingats ner i försvarsställning vid min egen ytterdörr, inte ens när fiskmåsungar har irrat runt i trädgården. De här föräldrarna har inget som helst begrepp om de verkliga hotbilderna. Även om pennor, och tangentbord, kan vara vassa utgör inte mina skriverier något reellt hot. Och förresten tror jag inte att fiskmåsar läser bloggar.

Kanske känner de av mina “vibbar”…

Vi får se hur länge fiskmåsfamiljen behagar stanna på Lovisebergsgatan. Ungarna är ju tämligen stora, och kan flyga som sagt, så det finns ett visst hopp om att de inte ska bli alltför långvariga. Förhoppningsvis drar de till sjöss inom de närmaste dagarna. Så länge de behagar vara kvar så har jag dock försett mig med ett paraply som jag har i beredskap om jag, via omvägar, behöver lämna huset.

Eller som igår, en snabb hukande rusch till garaget – och bilen härifrån…

Men så här ska det tydligen vara när man har flyttat till Nordstan – till fiskmåsarnas naturliga habitat…

Kategorier:Nordstan, sommarläsning

Lugnet lägrar sig

Lugnet lägrar sig över Nordstan. Äntligen.

Igår flyttade alla skränande, störande, aggressiva och skitande fiskmåsar tillbaka till sina kobbar och skär ute i Vänern. Det är en befrielse av stora mått.

Även förra veckan var relativt förskonad från måsarna. På ett av hyreshusen, där hundratals fiskmåsar hade slagit ner sina bopålar, restes nämligen byggnadsställningar. Bygget skrämde bort odjuren. Men innan de flydde cirklade hundratals av dom runt i luften, i flera timmar. Det var nästan något magiskt. Jag vet inte vad de sysslade med eller varför, men jag misstänker att de försökte lägga någon slags rituell förbannelse över byggnadsarbetarna…

Det har skrivits mer i media än någonsin om fiskmåsar denna sommar. Jag vet inte om det beror på att antimås-opinonen har växt eller att måsarna helt enkelt har blivit fler och aggressivare. GP har t ex haft flera artiklar om fiskmåsarna på västkusten. Några har handlat om måsar som stjäl mat. Så långt har det dock inte gått i Nordstan, inte vad jag vet i varje fall. Det är ännu ingen fiskmås som dykt ner från de blå skyarna på Lovisebergsgatan för att stjäla de grillade korvarna.

I dagens måsartikel i GP fick läsarna reda på hur dessa fiskmåsar skulle bekämpas – man skulle stirra på dom… Hur det nu ska gå till när de kommer störtande från tomma intet. Det känns väl lite som om rådet kommer från någon akademiker som inte har varit ute i verkligheten.

Lugnet har också lägrat sig på Lovisebergsgatan av ett annat skäl. Barnbarnet Olle åkte hem till Småland i förmiddags. Efter 10 dagars semester hos farfar och farmor och ytterligare nästan en vecka tillsammans med far, mor och lillebror (6 månader). Det har varit intensiva och mycket roliga och givande dagar. Det är en stor ynnest att barnbarnet, som snart blir 6 år, vill vara hos sina farföräldrar. Och det blev inte sämre av att Olles faster, och hennes pojkvän, kom från Holland och tillbringade några dagar i barndomshemmet.

Olle har badat och tränat simning. Barnbadet på Skräcklan går ju inte att vara på, men det finns andra ställen där man kan glida ner i det varma vattnet. Mellan baden har det talats om Olles andra intressen. Samtalen och diskussionerna har då företrädesvis handlat om stora tal (vet du hur många nollor det är i en triljard? eller en googol?), svarta hål och asagudarna. Åtminstone det sista ämnet delas av den fd religionsläraren till farfar. Det har också spelats fotboll och Olle har tränat armgång.

Lugnet har lägrat sig över Nordstan. Nu finns det tid att ägna sig åt politik – att sitta inne framför datorn, läsa politiska handlingar och skriva bloggar… Om det inte vore för värmen. Den är härlig men den gör det svårt att koncentrera sig. Man vill helst sitta utomhus med en god deckare och ta sig några dopp i det varma vänervattnet.

Det både händer en del, och inte, uppe i Sikhall. Jag får se om jag hinner skriva en blogg om det imorgon. Nu blir det ett kvällsdopp.

Kategorier:Nordstan, sommarläsning

Upp till kamp (mot måsarna)

Det är helt uppenbart att ornitologi intresserar många politiskt medvetna vänersborgare. Det var flera som klickade på min förra blogg. (Se “Ornitologisk betraktelse”.)

Mitt eget ornitologiska intresse har blivit större på senare år, speciellt efter flytten till Nordstan för drygt 30 år sedan. I ungdomsåren var fåglar dock något som intresserade mig föga. På “fågelprovet” i åk 9 för min gamle biologilärare på Torpaskolan, Bertil Holmer, kunde jag endast pricka in två av 15-20 fåglar. En av dom var, om jag inte minns fel, en svan. Det hör till saken att magister Holmer hade visat de uppstoppade fåglarna och mycket engagerat berättat om dem på ett antal lektioner innan provet. Det var för min del alltså helt bortkastat. Det var mitt sämsta provresultat någonsin på högstadiet.

Nu upptar fiskmåsarna en stor del av min vakna tid på somrarna…

En av mina ornitologiskt intresserade och bevandrade bloggläsare delade med sig av några riktlinjer kring fiskmåsproblemet. Riktlinjerna var sammanställda av Länsstyrelsen i Västra Götaland och riktade sig till regionens miljöförvaltningar. Miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborg kan ladda ner dom här – “Klagomål på måsar – vad kan miljöförvaltningen göra?”.

Länsstyrelsen skriver att när klagomål på fiskmåsarna kommer in till kommunen, det kan vara på grund av oväsendet eller “nedskitningen” av t ex trädgårdsmöbler, bilar och barn, så ska i första hand de berörda fastighetsägarna kontaktas. Kommunen ska upplysa om deras ansvar enligt 9 kap 9 § i Miljöbalken samt 34 § i Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

I Miljöbalken 9 kap 9 § står det:

“Bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur.
Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa.”

Länsstyrelsen menar att enligt praxis anses bland annat vissa sorters duvor, kråk- och måsfåglar vara “skadedjur”. Det fattas bara tänker jag.

I Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd står det:

“Utöver vad som anges i 9 kap. 9 § miljöbalken skall byggnader, lokaler för annat än allmänna ändamål och anläggningar hållas fria från ohyra.
Åtgärder skall vidtas mot skadedjur som kan orsaka olägenhet för människors hälsa. Är det av särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet, skall kommunen sörja för att åtgärderna vidtas.”

Samtidigt som jag glädjande noterar det flitiga användandet av ordet “skall” i sammanhanget, så lägger jag märke till kommunens ansvar. Det råder ingen större tvivel om att åtgärder skall vidtas mot fiskmåsarna och gör inte fastighetsägarna det, vilket de sällan gör, så övergår ansvaret till kommunen.

Jag är inte säker på att Vänersborgs kommun har sett denna förordning heller. Miljö – och byggnadsförvaltningen kan därför klicka här: “Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd”.

Det förutsätts alltså att fastighetsägarna tar sitt ansvar. Och det vet ju som sagt alla i Nordstan, och kanske i andra delar av kommunen som t ex gågatan, att de sällan gör. Då menar Länsstyrelsen att miljöinspektörerna ska utreda och bedöma om det föreligger olägenhet.

Och här ligger enligt min erfarenhet en tämligen stor stötesten. Vi som har fiskmåsarna inpå oss dag och natt har självklart vår uppfattning klar. De drabbades uppfattning delas dock inte alltid av kommunens tjänstemän. Det kan vara argument som att de vid ett studiebesök inte såg(!) eller hörde(!!) en enda mås… Eller, om de såg någon fiskmås på typ ett hustak, att det är måsarnas naturligt habitat…

Denna motsättning i uppfattning har sannolikt andra orsaker än olika syn på verkligheten. Det är min övertygelse att det snarare beror på att kommunen inte vill ta tag i problemen… Om det är någon som ifrågasätter de drabbade invånarnas objektivitet så är det bara att tillbringa några minuter, när som helst under dygnet, i Nordstan. 

Enligt Länsstyrelsen kan kommunen genom att konstatera att fiskmåsarna är en olägenhet förelägga fastighetsägarna att vidta skäliga åtgärder. Med andra ord behöver inte kommunen själv göra något, i varje fall inte i “första vändan”.

Länsstyrelsen har en del förslag till fastighetsägarna för att minska risken för störande häckningar av måsfåglar på fastigheten. Det handlar om att försvåra för fåglarna att bygga bon på fastigheten. Här är ett exempel på hur den enkla och geniala principen kan te sig i verkligheten, en skorstenshuv någonstans på Lovisebergsgatan.

Eller en annan lika enkel och kreativ princip, en attrapp av en uggla någon annanstans på samma gata…

Självklart försvårar det kampen mot fiskmåsarna om det finns “femtekolonnare” bland de boende. Jag tänker på personer som matar kräken…

Länsstyrelsen anser inte att det är någon långsiktig lösning att skjuta fåglarna. Men samtidigt kan inte metoden avskjutning prövas på ett effektivt, konsekvent och validerat sätt eftersom myndigheterna lägger stora hinder i vägen för verifiering av teorin att avskjutning faktiskt fungerar:

“Fiskmåsen är dessutom fredad i hela landet under häckningssäsong mellan den 1 april – den 31 juli. Det är under denna period inte heller tillåtet att förstöra fåglarnas bon eller ta och förstöra deras ägg.”

Turkmenistan har en helt annan syn på måsarna och har vad jag förstår inte heller några hämningar kring jakten på dessa fåglar. Därför har de enligt uppgifter också lyckats utrota fiskmåsarna, dvs bevisat teorins hållbarhet i verkligheten.

Det finns dock möjlighet att testa teorin även i Sverige. Det finns nämligen vissa möjligheter att göra undantag i jaktreglerna…

Fastighetsägarna skulle faktiskt kunna bedriva skyddsjakt året runt – även på somrarna alltså. Det kan de om fåglarna orsakar extremt stora störningar. Och även kommunen skulle kunna skjuta av fiskmåsarna t ex om en stadsdel invaderas av dom. Det är ingen större tvekan att båda dessa förutsättningar faktiskt är uppfyllda – varje år…

Det finns med andra ord stora lagliga möjligheter att bekämpa fiskmåsarna och bli kvitt fiskmåsplågan. Om tillräckligt många boende i Nordstan klagar till miljö- och byggnadsförvaltningen så kan inte kommunen ignorera problemet.

Annars får väl de boende ta tag i fiskmåsproblemet själva på något sätt.

Kategorier:Nordstan, sommarläsning

Ornitologisk betraktelse

De senaste somrarna har barnbadet på Skräcklan periodvis varit “stängt”, speciellt efter typ åskoväder med spöregn. Vattnet har då blivit förorenat och kommunen har avrått från bad. I år har kommunen uppmanat vänersborgarna att undvika bad vid barnbadet helt och hållet under sommaren. Det är nämligen dålig kvalitet på vattnet hela tiden. Det kan man läsa på den stora skylt som kommunen har satt upp. Eller i TTELA. (Se TTELA “Avråder från bad på barnbad”.)

Det är vad jag förstår inte riktigt klarlagt vad den dåliga kvaliteten på badvattnet beror på, men det är väl inte så svårt att gissa – gässen. Gässen gör ju sina “stora” behov minst en gång varannan timme… De stora mängderna fekalier från gässen ihop med det stillastående vattnet förorenar sannolikt viken och förstör för barnen. Och det kanske bara är för oss inkräktande varelser till människor att acceptera. Det är väl så att barnbadet helt enkelt tillhör gässens naturliga habitat, som miljöförvaltningen brukar säga…

Det sägs för övrigt att det går att bada överallt i det “övriga” Skräcklan. Det finns i varje fall inga skyltar på något annat ställe.

Det verkar dock inte vara kanadagässens fel denna sommar. De tycks faktiskt inte vara så många i år som de brukar. I varje fall inte såvitt jag kan bedöma. Förra året hittade de enligt uppgifter från dalslandsbor ett nytt habitat i Rörvik, norr om Sikhall. Kommunen sköt ju av några kanadagäss på Skräcklan förra året, och det kan ju vara orsaken till att kanadagässen flydde upp till Dalsland. Det sägs ju att gässen från andra sidan Atlanten har ett särdeles gott minne.

Eller också kanske det beror på att Nordstan och Skräcklan inte är kanadagässens naturliga habitat. De är ju till och med att betrakta som en invasiv art i Sverige. Fast de hör ju inte hemma i Rörvik heller. Vi får se om gässen får vara ifred där uppe. Det är ju inte så långt från vissa skjutglada politiker från Gestad…

Vi i Nordstan skulle välkomna en permanent flytt av kanadagässen till Rörvik. Det vore en välgärning. Men inget gott som inte har något ont med sig… Det verkar istället som om kanadagässens plats på Skräcklan har tagits av vanliga grågäss. Det har vad jag kan bedöma varit betydligt fler grågäss än vanligt på Skräcklan i år. Kanske medförde avskjutningen av kanadagässen att tomrummet utnyttjades av konkurrenterna. Det vore nog idé att kommunen visade även grågässen vem som bestämmer.

Fast det är väl fåglarna som bestämmer i Vänersborg…

Det är bara att titta på fiskmåsarna. De får frodas och leva i fred i Vänersborg år efter år, särskilt i Nordstan. Här tillåts de att fullborda meningen med sina liv, att fortplanta släktet. Nordstan är ju enligt miljö och hälsa måsarnas naturliga habitat.

I torsdags träffade jag faktiskt av en slump en boende på gågatan. Hon kunde intyga att fiskmåsarna höll på att ta över centrum – också. Det enda som fick fiskmåsarna att tillfälligt lämna gågatan var när bilarna körde där… Det är nog svårt för kommunen att hävda att gågatan tillhör fiskmåsarnas naturliga habitat…

I år intog fiskmåsarna hustaken i Nordstan fredagen den 26 mars. (De tre senaste åren har fiskmåsarna anlänt ungefär en vecka tidigare än vanligt.) Och sedan dess har måsarna dagligen från sina försvars- och anfallsställningar högt över marknivån önskat alla i Nordstan godmorgon, godmiddag, godkväll och godnatt. Allt för att vi boende i området ska känna oss välkomna till deras område.

Men det har inte spelat någon roll, jag känner mig inte välkommen. Och jag hade hoppats att inte heller fiskmåsarna skulle känna sig det. Men kommunen har inte heller i år skjutit av några fiskmåsar. De har aldrig skjutit av några måsar… Vänersborg lär sig aldrig av Turkmenistan. Eller av Holbæk på danska Själland, där man satte in drönare. (Se ”Danmark sätter in drönare mot måsar”.) Eller av England, som också har sin beskärda del av fiskmåsproblem. Där byggde man speciella torn för berguvar… Det verkar tyvärr inte som om samhällets regler och moral tillåter oss i Sverige att ta itu med “fiskmåsutmaningen” på ett effektivt sätt.

Efter över 3 månader av fiskmåsarnas ockup…, förlåt, närvaro, så tillhör de fortfarande inte, och kommer aldrig att tillhöra, mina favoriter i den svenska faunan. De har under denna period som vanligt utgjort ett stort miljöproblem. De har fört oväsen under dygnets alla 24 timmar, de skitar ner bilar, fönster, trädgårdsmöbler, barn, människor, trottoarer osv. Det vet och det tänker alla boende i Nordstan på med ångest. I fredags eftermiddag satt jag i trädgården och fick för mig att spela in måsarnas ljud – klicka här för att lyssna.

Men jag ska vara ärlig. I år har fiskmåsplågan varit något mindre än det brukar vara i min del av Nordstan. Fastighetsägaren mitt emot har nämligen, och äntligen, tagit krafttag mot “sjöråttorna” (sea rats), som jag förstår att fiskmåsarna kallas av mina långväga släktingar i Wisconsin, USA. Det gjorde förresten denna beundransvärda fastighetsägare redan förra året. Det var många som hade hoppats att fler skulle följa detta exempel, särskilt vissa bostadsrättsföreningar, men så har det tyvärr inte blivit.

Grågässen tycks ha uppfyllt meningen med sina liv för den här gången. Deras avkomma klarar sig själva och de vuxna har dragit vidare. Fiskmåsarna finns fortfarande kvar på hustaken. De är i full extas och bara vrålar. Deras fula och äckliga ungar springer runt i trädgårdarna och avger sina ynkliga läten. Jag antar att denna sista kull av ungar snart klipper av navelsträngen och beger sig till sjön. Och då kommer lugnet äntligen att lägra sig.

Gäss av olika slag och fiskmåsar… De utgör sanitära problem och avskräcker folk från att besöka Nordstan och Skräcklan. Kommunen borde ta tag i problemet, inte bara för de boendes skull, utan även för turisternas. Annars går det väl snart inte att bada någonstans på Skräcklan. Eller ens att parkera bilarna.

Kanadagåsen

“Kanadagås (Branta canadensis) är en fågel inom släktgruppen gäss

Det kan man läsa på Wikipedia, som också berättar att kanadagåsens ursprungliga utbredningsområde är Kanada, men även Alaska och norra USA. Den fördes till Europa och Sverige av vilseledda fågelälskare på grund av att den ansågs vacker. Det var emellertid på 1950-talet som gäss i större antal importerades till Sverige, eftersom jägarna såg gässen som bra byten.

Kommunfullmäktiges mycket vakne och kunnige 1:e vice ordförande Dan Åberg (M) ogillar “Branta canadensis”, minst lika mycket som jag verkar det som. Om hans förhållande till fiskmåsarna är detsamma är jag dock mer osäker på.

Dan Åberg påpekade på Facebook efter söndagens blogg (se “Besök i Nordstan”) att jag i en blogg i september förra året rapporterade att han i kommunstyrelsen föreslog att något borde göras åt alla gäss. Och det stämmer. Det var i ärendet “Yttrande över remiss om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten samt kartläggning och analys av ytvatten”. (Se “Idag var det KS igen”.)

Åberg tog då upp de “föroreningar” som kanadagässen lämnade, och fortsätter att lämna, efter sig. Han tänkte nog närmast på sina gamla hemmatrakter, i Sikhall och Rörvik. I Rörvik ligger nämligen ett av Vänersborgs två vattenverk – och inte långt från vattenintaget huserade tusentals gäss… (Se bild nedan. Foto: Dan Åberg.)

Den minnesgode erinrar sig säkert att även badet vid Skräcklan var förorenat förra sommaren. Precis som denna sommar. Då, liksom nu, förklarade kommunen att det var kanadagässens “fel”. Och vid Skräcklan ligger kommunens andra, och största, vattenverk – med vattenintag från sjön strax utanför Skräcklan…

Det är förresten ok enligt kommunen att bada på Skräcklan just nu, fast jag tror inte att det är så, egentligen. Åskvädren med skyfallen i tisdags såg nog till att gässens “föroreningar” på markerna runt omkring sköljdes ut i vattnet. Och vem vet, kanske klarade inte heller reningsverket på Holmängen av allt regnvatten. Det finns ju möjlighet och risk att det bräddas avloppsvatten runt Skräcklan.

Mitt råd är i vilket fall som helst att vänersborgarna ska strunta i om det är uppsatta några skyltar med “badförbud” eller inte vid Skräcklan. Det är säkrast att helt enkelt inte bada 2-3 dagar efter regn. Kommunens skyltning går nämligen efter provsvaren på vattnet, men de svaren tar 3-4 dagar. Det betyder att kommunens skyltning inte är i fas utan ofta helt i otakt.

På Naturvårdsverkets hemsida kan man förresten ladda ner en bra och informativ broschyr om gäss, och svanar (se här). I varje fall om man är intresserad av kanadagäss. Och det kan man ju faktiskt bli när de förstör badmöjligheterna.

Det visar sig att det inte är något påhitt att kanadagässen lämnar mycket spillning efter sig. Det tar i genomsnitt 1–2 timmar för alla gåsarter innan det är dags att tömma tarmkanalen. Det blir en del “föroreningar” för en individ varje dag. För att inte tala om en hel flock…

Det var kanske inte så konstigt att Dan Åberg (M) fick med ett tillägg i kommunstyrelsens beslut för snart ett år sedan:

”Kommunstyrelsen gör följande tillägg till yttrandet: Att det i det fortsatta arbetet tas hänsyn till den förorening som fågellivet orsakar.”

På FB i söndags undrade Dan Åberg vad:

“kommunen gjort sedan detta beslut.”

Och det är han inte ensam om. Kommunen verkar inte ha gjort något åt Kanadagässen överhuvudtaget. Och kommunen har definitivt inte följt Bo Carlssons (C) underförstådda uppmaning:

“Det finns bara en lösning…”

Det undgick inte någon av de närvarande vad Carlsson syftade på… Och för en gångs skull var jag benägen att hålla med honom.

Det är faktisk helt på sin plats att skjuta kanadagäss. Det är dessutom snart jakttid, kanadagåsen får jagas mellan den 11 augusti till den 31 december. Gässen omfattas också av skyddsjakt. Vilket även signaturen “Observatör” påpekade i en kommentar till min förra blogg (se här):

“Den invasiva kanadagåsen får skjutas vid sanitär olägenhet.”

Det kallas skyddsjakt (se Jägareförbundet) och den får bedrivas året runt:

“Om det behövs för att förebygga skada, får kanadagås som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar sanitär olägenhet jagas den 1 juli–30 juni”

Kanadagåsen är nämligen klassad som en främmande art med hög riskklassning. Det betyder att utbredning och etablering bör begränsas anser Naturvårdsverket. Kommunen borde med andra ord följa verkets råd och begränsa antalet kanadagäss – särskilt i områden med vattenintag kan jag tycka… Och i populära rekreationsområden i kommunen som t ex på Skräcklan. Skräcklan som med sina utmärkta badmöjligheter alldeles vid stadens centrum lockar både vänersborgare och turister varma sommardagar.

Kanske skulle några av kommunens många jagande politiker kunna få bruk av sina hagelgevär…? För inte är det väl så att kommunen betraktar badplatser och vattnen vid vattenverken i Skräcklan och i Rörvik som kanadagässens “naturliga habitat”…

Kanadagässen är ett stort problem. Kommunen måste göra något åt dom.

PS. När jag tog en kopp kaffe i trädgården idag så slog det mig hur tyst det var. Fiskmåsarna var borta!
PPS. När jag tog min andra kopp kaffe fick jag se 3-4 moln av insekter som kom ur marken och steg mot himlen. Det var myror som flög iväg!

Besök i Nordstan

19 juli, 2020 1 kommentar

Olle 4 år, snart 5 (vilket enligt han själv är viktigt att påpeka) åkte idag. Han har varit på “semester” hos farmor och farfar i två hela veckor. Det har varit roliga och intensiva dagar – som vanligt med Olle. Schemat innehöll bland annat dagliga skattjakter, bad, bokläsning, bygge med Lego, besök på lekplatsen “vid kyrkan”, som Olle kallade den, glass och jordgubbar på Torget. Och mycket mer, Olle och farfar testade till och med lite schack.

Den här sommaren slapp Olle att bli nedskitad av fiskmåsarna. Förra sommaren gjorde en av Nordstans fiskmåsar sina behov strax över Olles huvud… I år har fiskmåsplågan varit mindre än någonsin i vår del av Nordstan. Några av fastighetsägarna har äntligen tagit krafttag mot sjöråttorna. Jag hoppas att fler följer exemplet, särskilt vissa bostadsrättsföreningar. Tak är inte måsarnas “naturliga habitat” vad än kommunen säger.

Olle var inte det enda besöket i Nordstan de gångna veckorna. Vi såg tidigt en morgon en räv i trädgården, vilken även Olle såg från köksfönstret. Det har vi aldrig sett i Nordstan tidigare. Kanske har räven något att göra med att det har sprungit så få fiskmåsungar på gatorna? Hur som helst är det säkert på grund av räven som vår trädgårdshare har försvunnit. Ja, vi har haft en hare boende i trädgården i ett par år nu.

Men visst välkomnar vi fler rävar, även om det inte är deras naturliga habitat. Och även om de skrämmer bort harar. Ett par rävar kanske till och med kan få bukt med gässen i allmänhet och canadagässen i synnerhet. Det är ju tydligen deras skit som förorenar baden i Skräcklan denna sommar. Och inte bräddade avloppsledningar.

Kommunen har i alla år underskattat fiskmåsplågan. Ska kommunen göra detsamma med gäss-plågan? Det borde göras något åt alla gäss. En stor del av Vänersborgs tjusning för både invånare och turister är de fina baden några stenkast från torget och centrum. För nu är det återigen dags för kommunen att avråda från bad… “Förbudet” har varit mer regel än undantag den här sommaren, när det med jämna mellanrum har regnat. Vilket för övrigt inte är helt ovanligt en svensk sommar. Det måste till någon typ av åtgärder. Det är ohållbart att det inte ska gå att bada i Sveriges största sjö.

Olle och vi löste badutmaningen (som politiker ska jag väl använda kommunens nyspråk…) med att köpa en mindre “pool”. Den rymde både barnbarn och farfar… Och det gick att få bubblor. Det blev någon timmes bad varje förmiddag respektive eftermiddag, inte alltför sällan ännu längre.

Nu är det tillbaks till det vanliga pensionärslivet igen. Och med det bloggandet. Det har ju varit lite glesare mellan bloggarna de här veckorna. De flesta inläggen har också handlat om Vänersborgs odemokratiska hantering av Coronan. Fast det är nog inte riktigt slut än. Vi får se. Det finns ju även en del annat att blogga om. Som vanligt.

%d bloggare gillar detta: