Arkiv

Archive for the ‘Nordstan’ Category

Långt BUN-möte

24 januari, 2023 4 kommentarer

Det var ett långt möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN) igår måndag. Själva sammanträdet fortsatte en stund efter lunch och sedan började förvaltningen med att utbilda nämndens politiker. De “gamla” ledamöterna fick också sitta kvar och få en välbehövlig repetition. Inte förrän kl 16.00 vandrade ledamöter och bloggare(n) hemåt för att samla kraft för ett längre partimöte på kvällen.

Det var som vanligt ett lugnt och städat möte som det alltid är när ordförande Bo Carlsson (C) håller i klubban. I söndagens blogg redogjorde jag för de flesta ärenden som skulle avhandlas, och som vanligt tänkte jag inte upprepa det jag skrev då. (Se “Nytt BUN imorgon”.)

Det var inget att kritisera eller ifrågasätta kring ärendet ”revidering av delegeringsordningen”. Ärendet gav dock upphov till en liten diskussion kring polisanmälningar i skolans värld och vem som skulle stå för dem. I nämnden framfördes det synpunkter på att enskilda lärare eller vårdnadshavare skulle slippa det och att eventuella polisanmälningar skulle göras av rektor.

Det nämndes också, i något sammanhang, att olagliga beslut som kommunen fattar automatiskt blir lagliga när tiden för överklagande har gått ut, och ingen har överklagat. Det kan vara bra att veta. Topp-beslutet kring 2010 var ett sådant olagligt beslut.

Jag redogjorde för den korta verksamhetsberättelsen i söndagens blogg. Här tänkte jag bara göra några kompletteringar.

Jag frågade vad eleverna mer konkret inte är trygga med i skolan. (2022 års siffror var ju sämre än siffrorna för 2021.) Det är dock väldigt olika fick nämnden reda på, både mellan skolor och mellan klasser. Dessutom ökar tryggheten på vissa skolor och på andra sjunker den. Det viktiga är dock att varje skolenhet får specifika uppgifter om vad eleverna på just den skolan har svarat. Det gör det lättare att arbeta vidare med att öka tryggheten – som i jämförelse med andra huvudmän ändå är ganska hög i Vänersborg.

Det talades en del ekonomi också. Den korta verksamhetsberättelsen innehåller ju i stort sett alla siffror från förra året. Barn- och utbildningsnämnden gjorde ett överskott på 2,2 milj kr förra året, 2022. Det är en avvikelse på 0,2%. I det här sammanhanget är det “ingenting”.

Överskottet berodde på att BUN under 2022 fick ett budgettillskott av staten, den så kallade “skolmiljarden” samt ersättning från staten för sjuklöner i samband med Coronapandemin. De extra statsbidragen var på totalt 10,9 milj kr. Förskolan fick också mer statsbidrag än budgeterat. BUN fick även 5 milj extra av kommunstyrelsen:

“3 mnkr till insatser för att fler barn och unga i behov av särskilt stöd ska uppnå bättre skolresultat samt 2 mnkr för fler elever i grundsärskolan.”

De “extra pengarna” gjorde att BUN lyckades att parera de ökade kostnaderna på grund av inflationen och ökningen av elever i behov av särskilt stöd.

Det kan noteras att det totala antalet anställningar inom barn- och utbildningsförvaltningen minskade med 13 jämfört med samma datum 2021. Det var en minskning med 11 årsarbeten. (Mätningarna sker den 1 november varje år.)

Ordförande Bo Carlsson (C) hade en längre information om Norra skolan. Informationen ledde, inte helt oväntat, till en längre diskussion.

Bakgrunden är att Holmängskolan står klar för att ta emot barn, elever och pedagoger höstterminen 2024. Då ser barn- och utbildningsförvaltningen inget behov av att ha kvar Norra skolan. Det hör också till saken att det är en uppsägningstid på fastigheten Norra skolan på 9 månader…

Carlsson menade att personalen såg fram emot att flytta från Norra. Vad vårdnadshavare och elever anser sa inte Carlsson. Jag har en känsla av att de fortfarande inte är tillfrågade…

Arbetsmiljön är inte den bästa för personal, och elever, på skolan med fukt/vatten i väggarna. I och för sig har ju taken åtgärdats, vilket har kostat åtskilliga miljoner, men det är mycket kvar. Bo Carlsson menade att det även krävdes stora åtgärder på Norra på grund av att den inte är anpassad till modern skolundervisning. Och visst behöver det göras en del, som sagt. Samtidigt ska Fridaskolan ta in ytterligare nästan 100 elever i de lägre åldrarna de närmaste 3 åren. Själv tror jag att det är vårdnadshavare i centrum som söker sig dit med sina barn… Carlsson menade vidare att hyran för Norra låg på 3,7 milj kr per år och nämnden inte kan betala för en tom lokal. Det har han rätt i. (Som jämförelse kan nämnas att hyran för Holmängenskolan beräknas till ca 19 milj kr.)

Det har skrivits två motioner om Norra skolan – en av Henrik Josten (M) och en av Kärvling (V). Båda yrkade på att det skulle utredas om Norra skolan skulle kunna bli en förskola eller kombinerad förskola och lågstadium, kanske också med grundsärskola.

Henrik Josten (M) menade att nämnden måste tänka långsiktigt. Utredningar har visat, rent generellt, att kvadratmeterhyran i kommunalt ägda lokaler, som Norra skolan, ligger på 800 kr, medan externt hyrda lokaler ligger på 1.500 kr. Det kan alltså finnas utrymme för att investera på Norra. I varje fall måste en utredning räkna på det här, det kan ju bli en vinst för kommunen.

Jag höll naturligtvis med och kom med ytterligare argument. (Det finns flera skäl till att behålla Norra. Du kan läsa min motion här.) Det var tre partier som talade positivt om Norra, M+V+SD. Men diskussionerna i nämnden började fokuseras på behovet av mer fakta – och det var bråttom. Hade en utredning utifrån motionerna startat, kommunfullmäktige hade ju bifallit motionernas yrkanden om det?

Samtliga partier, som yttrade sig, var överens om att det behövdes en utredning innan BUN fattade beslut. Efter lunch deltog en representant från kommunstyrelseförvaltningen på distans. Jo, hon hade nyligen fått uppdraget att utreda motionerna. Det var positivt, det var bra att en utredning äntligen hade kommit igång. Tyvärr är tiden knapp tills nämnden måste ta beslut om att säga upp hyresavtalet…

Ska Norra skolan läggas ner, eller ska verksamheten flyttas som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) föredrar att uttrycka det, så ska ärendet beslutas av kommunfullmäktige.

Kommunstyrelseförvaltningen har tagit ett beslut om att flytta ner Mariedalskolans idrottshall i prioriteringslistan. Det innebär att den nya idrottshallen flyttas framåt 1 år – igen. Byggstart blir i så fall 2027. Ordförande Carlsson var inte glad för detta, och meddelade att sista ordet inte var sagt. Det hoppas inte jag heller. Idrottshallen måste byggas snarast.

Det blev lite information om budgetarbetet inför 2024, som har satt igång nu på kommunens förvaltningar. På fredag har för övrigt budgetberedningen sitt första möte. Och för första gången någonsin ska denne bloggare delta. Men först är det sammanträde med kommunstyrelsen hela dagen imorgon…

BUN-mötet avslutades alltså med en längre gedigen och intensiv utbildning för nämndens ledamöter. Och det var bara det första passet av många…

Kategorier:BUN 2023, Nordstan, Skola

Nytt BUN imorgon

22 januari, 2023 Lämna en kommentar

Det är inte bara den nya byggnadsnämnden som sammanträder den kommande veckan. Imorgon måndag ska en ny barn- och utbildningsnämnd (BUN) mötas för första gången. Det finns flera nya namn på “listan”, och det är alltid spännande. (Du kan se nämndens ledamöter och ersättare här – “Personerna i nämnderna 2023-2026”.)

Till skillnad från byggnadsnämnden har BUN dock kvar sin tidigare ordförande. Bo Carlsson (C) kommer att leda nämnden i ytterligare 4 år. Och det blir bra. Carlsson har fungerat utmärkt som ordförande. De tidigare vice ordförande är också kvar sedan förra mandatperioden, fast de har bytt titlar. Christin Slättmyr (S) är numera 1:e vice ordförande och Gunnar Henriksson (L) 2:e vice. Det blir nog också bra.

Det blir inledningsvis en del prat om utbildning(!) för ledamöterna – dock inte bara för kommunens barn och ungdomar, utan också för ledamöterna själva. Det har nämligen gjorts upp ett schema för att de nya ledamöterna ska komma in i nämndens, och kommunens, arbete, och “tänk”. Varje nämndsammanträde under våren kommer t ex att avslutas med utbildning. Jag antar att även vi mer eller mindre “gamla rävar” också ska delta. Vi behöver nog en uppfräschning av våra kunskaper…

Sedan börjar allvaret.

Det första ärendet BUN ska ta tag i är delegeringen. Nämnden ska besluta om att anta en reviderad delegeringsordning. Det är ingen enkel uppgift, egentligen. Inte ens för de som har suttit med i nämnden länge.

Det finns en del förändringar i delegeringsordningen som har att göra med ändringar i lagar och förordningar, och ändringar som har att göra med ändrade rutiner i kommunen. Jag noterar t ex att i fortsättningen ska:

“Vid polisanmälan av underårig ska samråd ske med kommunjurist”

Tidigare beslutade rektorn själv om detta. Sedan ser jag att nämnden inte längre ska besluta om “utdelning av stipendier”… Det är nog ingen av oss “gamlingar” i nämnden som kommer att sakna det. Förvaltningschefen övertar uppgiften.

Jag antar att de flesta ledamöterna litar på förvaltningens kunnande och goda omdöme, och beslutar enligt förslaget.

Ärendet “Kort verksamhetsberättelse till årsredovisning 2022” är ett viktigt ärende. Verksamhetsberättelsen kommer så småningom att ingå i kommunens bokslut och årsredovisning.

Som vanligt innehåller (den korta) verksamhetsberättelsen en resultatavstämning. Det gäller nämndens:

“förväntade resultat som ska bidra till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås.”

Det handlar alltså om de olikfärgade plopparna… Det är nog bra att de nya ledamöterna får stifta bekantskap med dom på direkten. Det blir många ploppar de kommande 4 åren…

Sex förväntade resultat har uppnåtts, gröna ploppar, och två har det inte, röda ploppar. De som inte har uppnåtts är “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar” och “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”.

Det arbetas mycket med trygghet ute på förskolor och skolor. Utifrån den enkät som genomfördes i grundskolan i höstas har andelen elever som upplever trygghet i lärmiljön minskat jämfört med 2021. 

I F-6 var det år 2021 92% av eleverna som svarade att de kände sig trygga jämfört med 88% år 2022. För 7-9 var motsvarande siffror 84% för år 2021 och 82% för år 2022. Det är tråkigt, och egentligen oacceptabelt, att det finns elever som inte är trygga i skolan. Förvaltningen förklarar nedgången med att sjukfrånvaron bland personalen har varit hög, svårigheten att få tag på vikarier vid frånvaro och möjligheten att möta elever i mindre sammanhang försvårats.

Det låter som helt rimliga förklaringar. Det ska också noteras att, trots minskningen, är andelen elever som upplever trygghet på en relativt hög nivå jämfört med andra huvudmän. Förvaltningen och skolorna arbetar vidare med att öka tryggheten.

Det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar” uppnåddes inte. Andelen minskade från 83,7% år 2021 till 83,5% år 2022. Det var en liten minskning, men ändå en minskning. Förvaltningen förklarar inte minskningen, utan ser istället en positiv utveckling:

“Elevgruppen har dock stått för den bästa utvecklingen någonsin, gymnasiebehörigheten har ökat med sex procentenheter under högstadietiden.”

Det kommer förvaltningen fram till genom att jämföra betygen i åk 6 med betygen i åk 9. Och då har betygen faktiskt blivit bättre. Det är alltså en glädjande utveckling från åk 7 till åk 9 menar förvaltningen. Själv kan jag kanske tycka att jämförelsen inte är helt korrekt och att den haltar något. För övrigt anser jag att det kanske inte heller ska jublas över denna ”framgång” med tanke på att det, i varje fall enligt min mening, har funnits alldeles för många “osäkra faktorer” i skolan under pandemiåren.

Det finns som vanligt en del intressanta fakta och påståenden i de förväntade resultaten, även i de som uppnås. Jag stannar vid två.

Redan i årskurs 1 är andelen som når kunskapskravet högre för flickor än för pojkar. Skillnaden mellan killar och tjejer diskuterades ganska livligt i nämnden i höstas. Det var en mycket intressant diskussion. Det är också en högre andel av eleverna som läser svenska som når kunskapskravet jämfört med elever som läser svenska som andraspråk. Det är inte särskilt överraskande, men det visar vikten av att alla får lära sig svenska så fort som möjligt.

Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% närvaro har ökat i jämförelse med 2021. Det är ett mycket viktigt arbete att få alla “till skolan”. Det är fortfarande alldeles för stor frånvaro, men förvaltningen arbetar mycket bra och intensivt med detta. I sammanhanget skriver förvaltningen:

“En insats som gett positivt utfall under året är den undervisning i mindre sammanhang som genomförts.”

Det har pratats mycket i Vänersborg de senaste åren om “inkludering”. Alla anställda, även politiker, har t ex fått litteratur kring fördelarna med inkludering. Alla barn och ungdomar ska gå i samma klass… Det tycks som om den tidigare uppfattningen nu är på väg att ändras. Det välkomnar en gammal pensionerad lärare i så fall.

Ordförande Bo Carlsson (C) ska informera om Norra skolans framtid.

Det ska bli intressant att höra Carlssons syn. Jag tror nämligen att han är något ambivalent i frågan. Carlsson kan ju inte gärna vara en tämligen militant förespåkare av att behålla de små skolorna på landsbygden, i t ex Rösebo, Skerrud och Mulltorp, samtidigt som han vill lägga ner en betydligt större skola i centrala Vänersborg… Vad förvaltningen har för åsikt råder det däremot ingen tvekan om:

“förvaltningen [ser] inget behov av att förhyra Norra skolan i dess nuvarande skick.”

Eller? Hur viktig är garderingen i formuleringen “i dess nuvarande skick”?

Arbetet kring Mål- och resursplanen (MRP), dvs budgeten för 2024, ska strax komma igång. Ja, egentligen har väl tjänstepersoner lite överallt i kommunhuset redan arbetat ett tag med siffror, statistik och annat underlag. Imorgon ska förvaltningen redovisa “läget” för politikerna i nämnden. Det är detta “läge” som presidiet och förvaltningsledningen senare ska redovisa för den så kallade budgetberedningen. I den sitter de “mäktiga” kommunalråden, och även några betydligt mindre mäktiga representanter för andra partier…

Det finns inget underlag utskickat i detta ärende, liksom inte heller på nästa ärende – “Lokalinformation”. Den är en stående punkt på dagordningen (varannan månad) att nämnden blir uppdaterad i aktuella lokalfrågor.

Innan själva sammanträdet avslutas med information från ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg så förväntas BUN välja ordförande Carlsson till nämndens representant i kommunens lokala styrgrupp i skolmatsakademin. Det känns tryggt att få en “köttätare” på plats.

När sammanträdet är slut börjar den första av vårens utbildningar för nämndens ledamöter och ersättare. Rubriken för det första utbildningstillfället är “Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde”. Och det är ju logiskt.

Vi får se vad klockan hinner bli innan nämndens politiker får ge sig av hemåt.

KF: Arbetsordning, Korseberg, Norra och hemlösa (2)

16 december, 2022 1 kommentar

Det var tänkt att kommunfullmäktige skulle revidera sin arbetsordning i onsdags. Det hade nog blivit så också – om nu inte Vänsterpartiet hade ställt frågor och kommit med invändningar…

Jag skrev i en tidigare blogg om några paragrafer i det nya förslaget som kunde ifrågasättas och förändras. (Se “KF (14/12): Premiär i Bojorten”.) Lutz Rininsland (V) noterade bland annat 32 § i arbetsordningen:

“Ordföranden har rätt efter samråd med presidiet att avvisa ett medborgarförslag om särskilda skäl föreligger.”

Det förklarades i tjänsteskrivelsen, som sammanfattade ärendet, att sådana “särskilda skäl” kunde vara:

“olämplighet, då flertalet ärenden inlämnas rörande samma sak eller annat missbruk av tjänsten.”

Rininsland ansåg att kommunen inte skulle avvisa medborgarförslag. Om det kom in något “olämpligt förslag”, vilket det inte har gjort hittills, så borde kommunen t ex svara att det här ingår inte i fullmäktiges kompetensområde – och bett om förståelse att medborgarförslaget inte kan tas upp. Kommunen borde visa respekt för kommuninvånarna.

Jag framförde mina synpunkter att replikskiften inte skulle begränsas till var sitt inlägg. (Se “KF (14/12): Premiär i Bojorten”.) Mitt yrkande var, som jag lämnade in skriftligt:

“Jag yrkar att varje talare vid replikskiften har rätt att göra högst två inlägg.”

Det visade sig att hela kommunfullmäktige måste vara enigt för att ändringar skulle kunna ske. Arbetsordningen återremitterades därför till kommunstyrelsen.

Lutz Rininsland (V) hade lämnat en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Den handlade om den infekterade frågan om en GC-väg på Korseberg, en GC-väg som på slutsträckan skulle gå genom den sista skogsdungen som fanns kvar i området.

Kommunfullmäktige anslog inga pengar till investeringen och därför blev det ingen GC-väg. Trots att det inte fanns några pengar så hade samhällsbyggnadsnämnden ändå “tjuvstartat” arbetet genom att hugga ner träd i skogsremsan… Kommunen tycks inte ha mycket till övers för träd och skogar… (Se “Har KF:s beslut följts på Korseberg?”. I bloggen finns länkar till i stort sett hela historien.)

Hur som helst. En invånare klagade för några veckor sedan till kommunen om att det inte byggdes någon GC-väg på Korseberg. Som jag uppfattade det, så var det inte själva sträckan genom skogen som invånaren beklagade sig över. Det var den längre sträckan från bostadsområdet på Korseberg, längs stranden till Gropbron.

Vänsterpartiet motsatte sig egentligen enbart sträckan genom skogen, inte resten av GC-vägen. Samhällsbyggnadsnämnden ville dock inte skilja ut skogssträckan från resten, så därför hade James Bucci (V) en gång i tiden yrkat avslag på pengar till hela GC-vägen. Jag citerar ut Rininslands interpellation:

“När ärendet om ansökan om tilläggsanslaget behandlades i samhällsbyggnadsnämnden, så framgår av texten i en reservation av ledamoten James Bucci, att invändningen endast gällde ”naturstigen/GC-vägen som skulle anläggas i den lilla skogskorridoren”, och inte alls det ”vackra promenadstråk längs vattenlinjen”, som skrivelsen från blivande boende på Sjöbodsvägen syftar till och där förvaltningen beklagar politikernas beslut.”

Det har uppenbarligen skett en missuppfattning eller ett misstag ansåg Rininsland. Han ville genom sina interpellation reda ut det hela och att promenadstråket/GC-vägen längs stranden skulle anläggas. Lutz Rininslands (V) fråga till Benny Augustsson (S) löd:

“Ser ordföranden möjlighet att navigera oss bort från missförstånd och prestigetänkande och föra hela ärendet fram till en positiv lösning?”

Det var också något Rininsland upprepade i fullmäktige. Augustsson (S) ville inte alls ta den bollen. Från talarstolen läste Augustsson upp hela sitt skriftliga svar. Där skrev han bland annat:

“Nu börjar det komma frågor om varför det inte byggs någon gång/cykelväg/naturstig från blivande boende på Sjöbodsvägen och jag vet att frågan kommer från andra i det området. Då tycker Lutz Rininsland att kommunstyrelsens ordförande som var för utbyggnaden och att den skulle med i tilläggsbudgeten ska navigera oss bort från missförstånd och prestigetänkande. Vad är det för missförstånd och vilket prestigetänkande är det Lutz Rininsland hänvisar till?”

Det var viktigare med prestige och stolthet än att för invånarnas skull försöka reda ut situationen, oavsett vems fel det var att det blev så här. Det blir nog till att skriva en motion till kommunfullmäktige…

Och på tal om motioner… Jag har skrivit en motion om att kommunen ska se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola. (Se “Norra skolan ska stängas”.)

Moderaterna Henrik Josten och Henrik Harlitz skrev i stort sett samtidigt en liknande motion. Men det var inte så konstigt. Norra skolan är ju den enda grundskola som faktiskt ligger i de centrala delarna av stan, och som inom en snar framtid hotas av att läggas ner som skola. Eller flyttas därifrån om man vill uttrycka det så.

Kommunfullmäktige beslutade att det ska utredas vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler. Det är dock inte vilka kommunala verksamheter som helst som jag skulle vilja se på Norra skolan. Det är förskole- eller skolverksamhet som motionen handlade om…

Jag avslutade mitt ganska korta anförande i onsdags med att referera till Jennys kommentar på en tidigare blogg (klicka här). Vårdnadshavare och barn/elever ska enligt Skollagen, 4 kap 13 §, få delta i forum för samråd där de ska:

“informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”

Och nedläggning eller flytt av en skola är just en sådan fråga som Skollagen syftar på.

Ida Hildingsson (V) ställde en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):

“Är det nu Vänersborgs kommun tänker ansöka om att få ta del av statsbidraget, har arbetet med fullmäktiges beslut kommit så långt att vi kan hävda att vi förbereder kommunens verksamhet enligt metoden Bostad först?”

Det handlade om den ovärdiga och akuta situationen för kommunens hemlösa. (Du kan ladda ner hela frågan här.) Benny Augustsson svarade ja på Hildingssons fråga och var genomgående positiv till de synpunkter som hon framförde.

Anm. Du kan läsa om fullmäktiges behandling av och beslut om budgeten för nästa år i ”KF: Budgeten spikad (1)”.

OBS! Inspelningen av kommunfullmäktiges sammanträde ligger nu ute i sin helhet på kommunens webb-TV!!

Fågelplågan 2: Kanadagässen

20 juli, 2022 3 kommentarer

Inte nog med att Nordstan drabbas av fiskmåsterror från hustaken varje sommar så att man knappt kan gå på gator och trottoarer, vattnet kring Skräcklan går knappast heller att utnyttja. Det går t ex inte att bada vid Norra skolan, inte i år heller. Det är antagligen inte fiskmåsarnas fel. Och även om det aldrig går att utesluta att det är kommunen som bräddar avloppsvatten, så är det sannolikt inte heller det som är orsaken. Och det orsakas absolut inte av de enskilda avloppsanläggningarna på Vänersnäs, även om socialdemokraten Dan Nyberg påstår det.

Nä, det undermåliga badvattnet i Skräcklan är sannolikt orsakad av Nordstans andra stora fågelplåga – Kanadagässen. Fågelarterna har tydligen kommit överens om en, för dem, passande arbetsfördelning – gässen skitar ner i vattnet och fiskmåsarna på land… I själva gränsområdet, dvs stränderna, delar de solidariskt på utrymmet.

En sak är i varje fall helt klar. Nordstan och Skräcklan tillhör inte Kanadagässens naturliga habitat. Som miljö och hälsa påstår att fiskmåsarna gör. Kanadagåsens ursprungliga utbredningsområde är Kanada. Det hörs ju om inte annat på namnet. Det är där de ska hålla till, eller möjligtvis i Alaska och norra USA. Att Kanadagässen numera befolkar även Sverige beror enligt Wikipedia på att de fördes hit av vilseledda fågelälskare på grund av att gåsen ansågs vacker. Ofattbart men sant.

Förra året kunde vi ana en viss minskning av beståndet av kanadagäss. Dock verkade deras plats då övertas av fler grågäss. I år tycks kanadagässen vara tillbaka med fullt manskap. Och gångbanor, berghällar och gräsmattor har i vanlig ordning fyllts med gåsskit. Man vågar knappast tänka på hur det ser ut i vattnet, inte bara vid “barnbadet” bredvid Norra skolan. Gässen gör ju sina “stora” behov minst en gång varannan timme… De stora mängderna fekalier från gässen ihop med det stillastående vattnet, som vi faktiskt kan hitta på fler ställen runt Skräcklan, förorenar sannolikt lite överallt.

Det finns nog bara ett sätt att effektivt bekämpa Kanadagässen – det tuffare sättet, med bly och hagel. Och faktum är att kommunen faktiskt har skjutit kanadagäss på Skräcklan. Det var år 2020 och det fick en märkbar effekt. (Se TTELA “Jakten på gässen har fått effekt”.) Det kanske till och med var därför som det fanns färre kanadagäss även förra året. Det verkade då som om gässen i ren desperation hade flyttat upp till Rörvik och Sikhall… Till moderaten Dan Åbergs stora sorg och bedrövelse. (Se “Kanadagåsen”.)

Det är faktisk helt på sin plats att skjuta kanadagäss. Det är dessutom snart jakttid, kanadagåsen får jagas mellan den 11 augusti till den 31 december. (Se information från Marks kommun.) Gässen omfattas också av skyddsjakt (se Jägareförbundet) och den får bedrivas året runt:

“Om det behövs för att förebygga skada, får kanadagås som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar sanitär olägenhet jagas den 1 juli–30 juni”

Kanadagåsen är nämligen klassad som en främmande art med hög riskklassning. Det betyder att utbredning och etablering bör begränsas anser Naturvårdsverket. Kommunen borde med andra ord följa verkets råd och begränsa antalet kanadagäss, även i år.

Och det står utom allt tvivel att gässen ”orsakar sanitär olägenhet”.

Det är ju snart val. Kanske skulle t ex Vänsterpartiet få ökat förtroende bland väljarna om partiet lovade att bekämpa kanadagässen, och fiskmåsarna, med alla till buds stående medel? Även med tyngre artilleri…?

==

Anm. Den andra fågelplågan är fiskmåsarna – se ”Fågelplågan 1: Fiskmåsarna”.

Fågelplågan 1: Fiskmåsarna

Det var lugnt och stilla i Värnamo. Det enkla förklaringen var att fiskmåsarna lyste med sin frånvaro. Det tycks inte finnas några fiskmåsar i denna del av Småland. Jag såg i varje fall inte några. Varken i Mossle, Osuddens badplats eller Apladalen. Kan det vara Värnamo kommun som har lyckats utrota fiskmåsarna? Har de möjligtvis lagt ut förgiftade ostkakor? Spetsat krösamoset? Eller har alla måsar flyttat till sina naturliga habitat runt Vänern, företrädesvis till Nordstan i Vänersborg…? Jag vet inte, men det verkar så.

Efter några dagars vila för öron, och nerver, i Värnamo så är jag tillbaka i Nordstan. Och fiskmåsarna. Två stora hemska fiskmåsungar gick på gatan och hälsade mig omedelbart välkommen hem till Nordstan med sitt eländiga pipande. Jag tyckte att näbbarna formades till hånleenden… Och mamma och pappa fiskmås stirrade ilsket på mig från en av Lovisebergsgatans lyktstolpar. Barnbarnet skrek åt mig att inte gå för nära när jag dokumenterade händelsen. (Se här.) Olle vet nämligen vad han pratar om. Han har fått känna på fiskmåsarnas artilleri – i örat och ansiktet. Han har lärt sig att respektera de flygande råttorna. Som de kallas i USA, “sea rats”.

Det är ett fruktansvärt liv på fiskmåsarna just nu. De för oväsen under dygnets alla 24 timmar, de skitar ner bilar, fönster, trädgårdsmöbler, barn, människor, barnvagnar, trottoarer osv. Det vet och det tänker alla boende i Nordstan på med ångest. Och så länge ungarna springer på gator och i trädgårdar kommer det att fortsätta.

Jag förstår ärligt talat inte hur det får vara så här. Men det är väl så att de som bestämmer, fastighetsägare, miljöinspektörer etc, är bosatta långt ifrån fiskmåsarnas territorium. Hade människor utstött samma vansinnesvrål dygnet runt, så hade polisen, eller möjligtvis personer i vita rockar, garanterat varit på plats och tagit hand om de störande illa kvickt. Likadant om det hade varit människor som levererat all den skit som måsarna lämnar efter sig.

I Malmö kom förra året ett tips om att man skulle mata måsarna med P-piller. Jag har inte sett någon utvärdering av försöket, men det kan ju knappast ha blivit värre. För några veckor sedan fick jag följande, initierade tips från Vänersborg:

“Jag letade upp inspelat ljud av havsörn, och höll mot en fönsterspringa, lätet varierade men lät som det var inom anfallshåll. Måsarna tystnade och försvann längre bort. De till och med flydde från andra sidan husen. Vet inte hur hållbart det är, och hur länge, men långt emellan kanske de inte fattar att de är lurade.”

Inte heller från detta försök har jag fått någon utvärdering. 

Vänersborgs kommun då? Ja, där tycks det inte finnas någon hjälp att få. På kommunens hemsida står det (se “Störningar från vilda fåglar”):

“Miljö- och byggnadsförvaltningen får ibland klagomål om störande fåglar, till exempel kajor och måsar. Störningar från vilda fåglar på allmänna platser är dock inte en sådan typ av olägenhet som Miljöbalken avser. Miljö- och byggnadsförvaltningen gör därför inga åtgärder vid dessa klagomål. Om du störs av fågelskri bör du stänga fönster och dörrar.”

Texten på hemsidan har formulerats om. Kommunen verkar ha resignerat fullständigt. Det var faktiskt annorlunda förr, då kunde kommunen åtminstone slå en signal till berörda fastighetsägare. Det verkar inte vara så längre.

Texten på kommunens hemsida fortsätter:

“Fåglar som bygger bon på hus kan dock bli en olägenhet (enligt Miljöbalkens mening) för de boende i den fastigheten eller i angränsande fastighet. Det kan bedömas som olägenhet om det är kraftig nedsmutsning, ohyra, lukt eller ihållande ljud från fågelbon, som stör inne i bostäder. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att vidta åtgärder mot olägenheter.”

Som synes frånsäger sig kommunen allt ansvar. Det är uteslutande fastighetsägarnas skyldighet att åtgärda problemen. Men vad ska man göra om fastighetsägarna struntar i att vidta åtgärder? Vilket 9 av 10 fastighetsägare faktiskt gör. Menar kommunen att invånarna i Nordstan då ska polisanmäla fastighetsägarna? Jag kan väl tycka att kommunen gör det väl lätt för sig…

Det kan nog tyvärr vara så att det inte är så mycket att göra åt fiskmåsplågan när “sjöråttorna” väl har bosatt sig på taken. Det gäller att hindra dem från att göra det. Och det är faktiskt fullt möjligt. Men de flesta fastighetsägare tar som sagt inte sitt ansvar. Precis som kommunen.

Det finns naturligtvis en annan möjlighet att komma till rätta med fiskmåsplågan. Den diskuteras livligt bland invånarna i Nordstan. Metoden är emellertid både osäker och olaglig. Men det hade antagligen varit en både lättare och effektivare lösning om några jägare hade satt P för måsarna. Det finns ju gott om jägare i t ex fullmäktige… Men Vänersborg lär aldrig bli som Turkmenistan. Eller som Holbæk på danska Själland, där man satte in drönare. (Se ”Danmark sätter in drönare mot måsar”.)

Det verkar tyvärr inte som om samhällets regler och moral tillåter oss i Sverige att ta itu med “fiskmåsutmaningen” på ett effektivt sätt. De är viktigare än människorna. Så fiskmåsarna lär få fortsätta att vara sanitära problem för de boende samtidigt som de avskräcker folk t ex turister från att besöka Nordstan och Skräcklan. 

PS. För er som inte har några fiskmåsar i er närhet, här kan ni höra fiskmåsvrålen: klicka här. En del tror att skriken bara pågår på dagtid eller att fiskmåsarna ”vilar” nattetid. Så är det inte, de här oljuden pågår nätterna igenom. Här kan du se ytterligare en film. Den utspelar sig mitt i natten. Två fiskmåsar råkar i slagsmål. Eller om det handlar om mobbing. Eller kärlek… Avgör själva: klicka här.

Anm. Den andra fågelplågan är Kanadagässen- se ”Fågelplågan 2: Kanadagässen”.

BUN 13/6: Mycket om Norra skolan

12 juni, 2022 1 kommentar

Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden för sista gången innan sommaruppehållet. Och det är som vanligt den inte helt okände Bo Carlsson (C) som är ordförande.

Dagordningen är kortare än vanligt.

Det är inte bara Ströms Slott som bedriver enskild pedagogisk omsorg i Vänersborg. Det gör också ett företag som kallas sig “Legolas Barnomsorg AB”.

Legolas startade sin verksamhet 2019. Efter 1 år ska en första tillsyn göras för att bedöma om verksamheten lever upp till alla krav. På grund av pandemin har inte tillsynen gjorts förrän nu. 

Vid en genomläsning av underlaget är mitt intryck att Legolas verksamhet i många delar fungerar bättre än t ex Ströms Slott. Men det har vid tillsynen ändå uppenbarats en del brister. Imorgon ska nämnden därför besluta om ett antal förelägganden. Nämnden föreslås besluta att företaget måste vidta följande åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit under tillsynen:

  • “Säkerställa att den pedagogiska omsorgen bedrivs i en pedagogisk miljö som stimulerar barnens språkutveckling i svenska och förbereder barnen för fortsatt lärande.”
  • “Säkerställa att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.”
  • “Säkerställa att huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet i synnerhet med avseende på kvalitetsarbete och uppföljning.”

Legolas ska senast den 1 oktober 2022 redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med de brister som konstaterats i samband med tillsynen. Det ska ske skriftligt och gälla samtliga dagbarnvårdare i verksamheten.

Barn- och utbildningsnämnden ska få information om den fördjupade översiktsplanen för Brålanda. Och varför inte. Det är viktigt att alla politiker får reda på vad som händer i hela kommunen. För övrigt talades det en del om denna i går, lördag, vid valdebatten i Brålanda. (Mer om det i en senare blogg.)

Det blir som vanligt en månadsuppföljning av budget 2022. Efter maj månads utgång är överskottet jämfört med budget 8,5 milj kr. Det beräknas dock fortfarande att året slutar på ett “plus/minus-noll-resultat”. Det kommer nämligen till fler utgifter på hösten än på våren.

I månadsuppföljningen ger förvaltningen en del kommentarer till det ekonomiska läget. Förvaltningen konstaterar för förskolans del att:

“Flera enheter har kostnader som är större än budgeterat för barn i behov av särskilt stöd.”

Och:

“Det är en utmaning för rektorerna att inom befintliga resurser möta barn och elever i behov av särskilt och språkligt stöd, både inom förskola och grundskola. Det pågår skolformsutredningar vilka kan leda till en ökning av elever i grundsärskolan. Det kan bli en utmaning att finansiera detta utan att försämra förutsättningarna i övriga verksamheter.”

Det är viktigt att komma ihåg detta. Budgeten för nästa år ska ju snart beslutas.

I månadsuppföljningen redovisas som vanligt också antalet barn och elever i verksamheterna. Antalet barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun ligger 63 barn över budget, skolbarnomsorgsplatser 55 elever över och förskoleklass, grundskola och särskola 50 elever över budget. Antalet barn och elever varierar en del mellan månaderna, men mitt intryck är det är en ovanligt stor ökning i samtliga verksamheter. Vi får se vad tjänstepersonerna säger på sammanträdet imorgon.

Barn- och utbildningsnämnden ska yttra sig till byggnadsnämnden om detaljplanen för södra Sanden. Det är ordförande Bo Carlsson (C) som har skrivit under yttrandet.

Yttrandet sammanfattas på följande sätt:

“Barn- och utbildningsnämnden anser att det måste tas hänsyn tas till hur behovet av förskola och grundskola ska kunna tillgodoses för de boende i området. Idag finns inga möjligheter att ta emot fler barn på förskolorna eller elever på grundskolorna med tillhörande fritidshem i närområdet. För att det nya bostadsområdet ska vara hållbart ur ett barnperspektiv behöver det i ett tidigt skede planeras för att boende i de nya bostäderna har tillgång till förskola och grundskola.”

Yttrandet påvisar att det finns behov av fler förskoleplatser i centrala stan. Lösningen med att använda en del av Holmängenskolan till förskola är bara provisorisk, och utbyggnaden av Sanden innebär att det behövs ännu fler platser. Det kommer att behövas en ny förskola så småningom. Det finns dock ingen lämplig plats att bygga en ny förskola, eller skola, på Sanden.

Norra skolan är den närmaste F-6-skolan för de barn som kommer att bo på Sanden. Det är ca 600 meter till Norra skolan. Problemet är att den är fullbelagd redan idag och det innefattar även de moduler som finns på skolgården. Norra skolan hotas dock av nedläggning. Det är för övrigt nog mer än ett hot… Det är tänkt att eleverna ska flyttas till den nya Holmängenskolan. Det betyder att barnen på Sanden också ska gå på Holmängenskolan…

Bo Carlsson (C) avslutar yttrandet, vilket också återfinns i sammanfattningen ovan:

“För att det nya bostadsområdet ska vara hållbart ur ett barnperspektiv behöver det i ett tidigt skede planeras för att boende i de nya bostäderna har tillgång till förskola och grundskola.”

Det skulle kunna tolkas som att även Bo Carlsson har sina tvivel på att det är lämpligt att eleverna från Sanden ska ta sig ända till Holmängenskolan.

Det kan inte vara rimligt att Norra skolan ska läggas ner i detta läge. Frågan är om inte Norra trots allt borde renoveras, trots den omfattande fuktproblematiken. Taket är åtgärdat för ca 7 milj kr. Samhällsbyggnadsförvaltningens uppskattning är att det skulle kosta ytterligare ca 55 miljoner att få Norra skolan i ett riktigt bra skick. Då är de stigande byggpriserna med i kalkylen. Det torde vara billigare än att t ex bygga en helt ny förskola…

Henrik Josten (M) och jag (V) har tidigare lagt en gemensam protokollsanteckning i frågan. Då gällde det en detaljplan för en del av Sanden. (Se “BUN (14/2): V+M agerar gemensamt!”.) Nu tänker vi göra det igen, och vi återanvänder det mesta av texten. Vår gemensamma protokollsanteckning lyder (du kan ladda ner protokollsanteckningen här):

“Syftet med detaljplanen är att:

omvandla industri-, handels- och verksamhetsområdet Sanden till en ny levande stadsdel. … Inom planområdet kan det tillkomma upp till cirka 840 nya bostäder beroende på hur planen genomförs. Bostäderna utgörs av flerfamiljshus mellan 4 och 10 våningar.”

Det är inte långt till Resecentrum från södra Sanden. Efter en promenad på några hundra meter når man bra buss- och tågförbindelser. Människor ska kunna bo på Sanden och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Om det nu inte vore för att kommunen planerar att stänga stans enda centrala skola, Norra skolan. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av och hämta låg- och kanske också mellanstadiebarnen ca 2,3 km bort på den nya Holmängenskolan. Det är alltför långt att gå med barn som inte har fyllt 10 år och en cykeltur under ett snörikt vinterhalvår kan te sig avskräckande.
Vår uppfattning är att en ny stadsdel på Sanden förutsätter att det Norra skolan finns kvar som skola.”

Det blir mer Norra skolan på morgondagens sammanträde. Det finns nämligen två motioner som vill att Norra skolans framtid ska utredas. Den ena motionen är skriven av Henrik Josten (M) och Henrik Harlitz (M), och den andra skrev Stefan Kärvling (V), dvs jag. (Se “Norra skolan ska stängas”.) Det handlar om Norra skulle kunna bli en förskola eller en lågstadieskola, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.

Ordförande Carlsson och förvaltningschef Bråberg har tillsammans skrivit på yttrandet. Yttrandet är positivt, dvs de föreslår att motionerna ska bifallas.

De skriver angående moderaternas motion:

“…föreslår barn- och utbildningsnämnden kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att ge bifall till motion om utredning av Norra skolan som centralt placerad förskola med tillägg att även inkludera andra möjliga verksamheter.”

Och angående min motion:

“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att ge bifall till punkt två i motionen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att se över möjligheterna att ha förskola/grundskola/grundsärskola med tillägg att även inkludera andra möjliga verksamheter.”

Det var överlag positiva och bra yttranden på båda motionerna. Jag börjar få ett visst hopp om att Norra skolan ska få finnas kvar i någon form.

Och med dessa optimistiska och förhoppningsfulla ord tänkte jag avsluta denna blogg.

Kategorier:BUN 2022, Nordstan, Skola

Dagens BUN (22/11)

22 november, 2021 2 kommentarer

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträdde till kl 12.30 idag.

Mötet blev inte så långt som de flesta, antar jag, trodde att det skulle bli. Det berodde på att ordförande Bo Carlsson (C) lyfte bort ett ärende från dagordningen. Och det var inte vilket ärende som helst. Det var det stora brännande ärendet – Stängning av Norra skolan”.

Det fick naturligtvis till följd att sammanträdet inte bara gick fortare, det fattades inte heller något beslut om Norra skolan. Och det var helt riktigt tycker jag. Bo Carlsson motiverade sitt beslut med att Henrik Josten (M), tillsammans med Henrik Harlitz (M), hade lämnat in en motion om Norra skolan till kommunfullmäktige förra onsdagen och undertecknad Kärvling en motion till dagens BUN. Carlsson ansåg att motionerna skulle utredas i vederbörlig ordning och i god demokratisk anda innan nämnden diskuterade och bestämde något om Norra skolans framtid. Nämnden skulle med andra ord inte föregå denna utredning. Och det var bra tänkt.

Däremot fick jag lämna min motion och presentera den för nämnden. Och det gjorde jag. Jag sa väl egentligen inte så mycket mer än det som stod i motionen. Så är du nyfiken så är det bara att ladda ner och läsa motionen här. (Moderaternas motion kan du förresten ladda ner här. Den är kortare än min…)

När jag hade presenterat motionen så yrkade Sverigedemokraterna bifall till motionen. Det var kanske i tidigaste laget, men ser man framåt och spekulerar lite, så kan det tyda på att det just nu finns 23 ledamöter i kommunfullmäktige som är positiva till Norra skolans bevarande som skola. Bara tre kvar till en majoritet….

Igår söndag så skrev jag en lång blogg om dagens ärenden. Jag ska inte upprepa vad jag skrev utan hänvisar till den bloggen för fakta. (Se “Viktiga ärenden för BUN imorgon”.)

Nämnden fick en dragning i ämnet ”Aktuellt grundskolan F-6”. Det var några rektorer från Onsjöskolan, Blåsuts och Öxnereds skolor som informerade. De varvade sin föredragning med inspelade intervjuer av olika yrkesgrupper, och elev. De förmedlade framför allt den komplexa vardagen för pedagoger och övrig skolpersonal. Det var en informativ och lärorik stund. 

Min vana trogen, efter sådana här föredragningar, var jag tvungen att fråga om allt var och fungerade så bra som man som lyssnare fick intryck av. Fanns det inga problem som rektorerna ville förmedla till oss politiker som var åhörare? Det var ju ändå vi som representerade, eller till och med är, huvudmannen. Och huvudmannen är ju den som har ansvaret för att ge verksamheten de förutsättningar som krävs för att rektorer och lärare ska kunna fullfölja det uppdrag som de har fått av staten.

“Vi i BUN måste dessutom övertyga våra partikompisar.”

Sa Bo Carlsson (C) mycket riktigt. Eller ganska riktigt, mina vänsterpartistiska partikamrater behöver jag knappast övertyga.

Och då fick vi av förvaltningens chefer reda på att det dagligen var en utmaning att utifrån de begränsade resurser som fanns möta varje elevs behov:

“Krav och resurser stämmer inte alltid överens.”

Nämnden fick vidare reda på att det behövs mer resurser till grundbemanningen. Det var t ex ofta någon i personalen som var frånvarande och då kunde inte den tänkta planeringen genomföras. Antalet elever i varje klassrum ökar och då blir det allt svårare att möta varje elevs behov. Det krävs också fler och mer anpassade lokaler.

Förvaltningschef Bråberg blev också tydlig. Lärartätheten behövde öka och man ville helst se att ett tvålärarsystem kunde införas fullt ut. Grundsärskolan behövde mycket resurser och det borde anställas fler rektorer.

Politikerna i nämnden, och jag, fick “så vi teg”. Men jag uppskattar tydligheten mycket. Den är nödvändig om skolan, som var aktuell idag, ska kunna utvecklas. Även om nämndens 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) verkade tycka att det var meningslöst att prata om ekonomiska resurser…

Henrik Josten påpekade slutligen att det borde tas bort en massa i lärarnas kringarbete. Vilket fick ordförande Carlsson att utropa:

“Superbifall!”

Det är märkligt, men det verkar ibland som om Bo Carlsson, Henrik Josten och jag är tämligen överens om en hel del i förskolan och skolan…

Det blev en längre föredragningen kring den reviderade förskole- och grundskoleplanen 2023-2032. Jag skrev en hel del om planen i bloggenViktiga ärenden för BUN imorgon (i avsnitten “Förskole- och grundskoleplan” och “Norra skolan”.) Jag tar också upp några aspekter i motionen.

Nämnden diskuterade kommunens prioriteringsmodell när det gäller fastighetsinvesteringar. Jag påpekade att lagkrav självklart måste gå före investeringar som bara uppfyller kommunens inriktningsmål. Josten menade att det måste vara ett minimum att uppfylla lagkraven.

Modellen kommer från kommunstyrelseförvaltningen och det har tydligen framförts att om det bara ska investeras i lagstadgade verksamheter, så blir det inga investeringspengar över till t ex kultur- och fritidsnämnden… Det finns tydligen de i kommunen som förespråkar att kommunen ska prioritera typ bandyplaner före förskolor…

Både barn- och elevantalet ökar successivt under hela decenniet. Det behövs flera förstudier för att hitta lösningsalternativ och det behövs även flera åtgärder i slutet av prognosperioden, som t ex att bygga en ny förskola. Det är i det här ljuset man ska se Norra skolan. Och det påpekades också. Det känns väl inte helt genomtänkt att stänga en skola, dessutom den enda som finns i centrala Vänersborg, när det blir allt fler barn och elever i både centrum och kommunen.

Månadsuppföljningen konstaterade mycket riktigt att årets överskott beräknas till nästan 11 miljoner kr, 10,9 milj för att vara exakt. Som jag förstod det är en lika stor del av överskottet att hänföras till färre barn och elever än beräknat som till statsbidrag. Trots överskottet så ska det dock noteras att det finns enheter som går med underskott, och framför allt – alla högstadieskolor uppvisar underskott.

Det är ett problem med en del statsbidrag. De har alltför korta förhållningstider och blir därför svåra att använda.

Jag förde fram min idé om att köpa läromedel för överskottet. Ordförande Carlsson (C) var inte helt främmande för tanken.

“Vi tittar på detta. Vi funderar.”

Sa Carlsson, och konstaterade att nämnden verkade positiv till idén, vilket också skulle underlätta ett ordförandebeslut i frågan.

De följande fyra ärendena avhandlades tämligen snabbt, även om föredragningen var lite längre i ärendet “Verksamhetsplan och detaljbudget”. Alla politiker verkade vara överens, om nu en tystnad kan tolkas så. Ingen hade i varje fall någon synpunkt på verksamhetsplanen och detaljbudgeten, bidragsnivåerna och beräkningsgrunderna för de fristående och enskilda verksamheterna, ansökan till kommunstyrelsen om 2 milj kr för fler elever i grundsärskolan och 3 milj kr till insatser för att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat.

Det kan kanske tilläggas att barn- och elevpengen ökar med 2,1% nästa år. Det kanske också kommer några extra statsbidrag. Det finns t ex tankar kring en ny skolmiljard.

Och visst arbetar förvaltningen och skolorna med inkludering. Jag lovade ju i gårdagens blogg att fråga om detta. Det stod i underlaget att antalet elever som har behov av “mindre sammanhang” ökar. Förvaltningschefen förklarade:

“Vi jobbar med inkludering, men det krävs enskilda lösningar ibland under delar av skoldagen. Vi behöver anpassa.”

Jodå, jag har en uppfattning om detta också, även om jag inte gav uttryck för den idag. Jag har tidigare skrivit om inkludering – “Inkludering och särskilda undervisningsgrupper” och “Mer om inkludering och särskild undervisning”. Senast igår fick jag en kommentar på bloggen från en vårdnadshavare som argumenterade för särskild undervisningsgrupp för sitt barn – klicka här.

Sammanträdet avslutades med att förvaltningschefen respektive ordförande informerade. Det är ju två punkter som alltid finns med på dagordningen.

Förvaltningschefen tog upp och kommenterade Lärarförbundets skolranking som kom förra veckan. (Se “Skolranking 2021 (1)”.) Jag tänkte återge och kommentera det senare, jag planerar nämligen en del 2 av skolrankingsbloggen…

Ordförande Carlsson passade på att filosofera en del under sin information. Han hade bland annat gjort studiebesök på grundsärskolan i Mariedal och Torpa. Det var en del intressanta tankar.

Bo Carlsson meddelade även att enhetschefen har fått i uppdrag att titta över skolskjutsreglementet. Nämnden skulle få information nästa möte.

Jag passade på att fråga om upphandlingen av skolskjutsar. Det har kommit flera frågor och kommentarer kring upphandlingen i höst, bland annat en kommentar på gårdagens BUN-blogg – se här. Ordförande Carlsson lovade att upphandlingen skulle, om det fanns utrymme, tas upp på decembermötet.

Och med det var nämndens sammanträde slut. Det gick som synes lugnt och städat till. Det verkar faktiskt som om de politiker som pratar mycket också är överens om det mesta. I varje fall än så länge…

Viktiga ärenden för BUN imorgon

21 november, 2021 2 kommentarer

Imorgon sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) under ledning av ordförande Bo Carlsson (C). Det är en tämligen diger lunta att läsa igenom inför mötet, drygt 200 sidor. Vilket dock inte är speciellt mycket i jämförelse med kommunstyrelsens nästan 700 sidor till på onsdag.

BUN:s dagordning har följande utseende:

Naturligtvis står ärende 4 “Stängning av Norra skolan” i centrum. Jag skrev om ärendet och min motion tidigare i veckan – se “Norra skolan ska stängas”. Även ärende 3, “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032” har viss anknytning till Norra skolan. Jag återkommer till båda ärendena i den senare delen av bloggen.

Årets överskott 11 milj

Månadsuppföljningen beräknar årets överskott till hela 10,9 milj kr. Det är naturligtvis det exceptionella corona-året, liksom förra året, som vänder budget och mycket annat upp och ner. Det är i och för sig, till viss del, färre barn i förskolan och elever i grundskolan än beräknat och det har sparat lite pengar. Den stora förklaringen är emellertid, självklart, de stora tillfälliga statsbidragen. Det är de extra statliga pengarna som förklarar överskottet. Kanske skulle detta redovisas tydligare, kanske skulle en vanlig budget utan de tillfälliga statsbidragen upprättas, och en “coronabudget”. Då hade man fått en tydligare bild över nämndens riktiga, mer normala och långsiktiga ekonomiska läge.

Som det är nu syns inte nämndens ökade kostnader för:

“fler placeringar i grundsärskola och fler elever med multifunktionsvariationer som har behov av stor personalinsats och hjälpmedel. Elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka och insatserna avser främst psykosociala och språkliga behov. Tilläggsbeloppen för särskilt stöd hos externa huvudmän fortsätter att öka under 2021.”

De här kostnaderna finns kvar även då de extra statsbidragen upphör.

Läromedel

De 11 miljonerna i överskottet kan inte föras över till nästa år utan hamnar i kommunens stora pengapåse – och där går pengarna till att betala investeringar. (Vilket Vänsterpartiet har andra tankar kring. Se “Sociala fonder”.) Däremot fick jag en idé om att överskottet skulle kunna användas till inköp av läromedel.

Jag vet inte om det är möjligt, men varför inte? Överskottet är tillfälligt, pengarna går inte att spara, det går inte att använda dom till att anställa personal – varför inte en ordentlig satsning på läroböcker och andra läromedel?

Läromedel har de senaste åren seglat upp i skoldebatten. År 2019 tillsattes en utredning, ”Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap” för att undersöka hur läromedel kan användas som verktyg för att stärka elevers kunskapsnivå. Utredaren och den före detta utbildningsministern Gustav Fridolin skrev:

“Läromedel har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och för deras språkutveckling. Dessutom kan läromedel och lärarhandledningar stödja lärare i att planera undervisningen. Ändå finns det på många skolor inte tillgång till aktuella läromedel och för vissa elevgrupper saknas det helt förlagsproducerade material.”

Läromedelsföretagen har sammanställt statistik kring kommunernas läromedelsinköp förra året. Den så kallade Läromedelsbarometern. (Kan laddas ner här.) I den senaste rankinglistan kom Vänersborg på plats 150 (av 290 kommuner). Inte någon placering att skryta med. 

Verksamhetsplan och detaljbudget

Ärendet “Verksamhetsplan och detaljbudget 2022” är en viktig punkt och ibland också en mycket kontroversiell sådan. Särskilt i tider av besparingar. Och det är det inte riktigt fråga om nästa år även om utvecklingen går åt ett håll som gör undervisningen dyrare.

Barn- och utbildningsnämndens budget ligger år 2022 på 870.907.000 kr. Det närmar sig miljarden… För de här miljonerna ska nämnden och förvaltningen finansiera 2.137 platser i förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år, 1.705 platser i fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år samt 4.919 platser i förskoleklass, grundskola och grundsärskola.

Verksamhetsplanen består av en uppsjö av pedagogiska ord, uttryck och formuleringar som beskriver hur förvaltningen arbetar och tänker fortsätta arbeta. Nämndens förväntade resultat redovisas också. Intresserad? Här kommer de förväntade resultaten utan kommentarer eller medföljande aktiviteter:

  • “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar”
  • “Andelen barn som deltar i en kommunal förskola med hög kvalité ökar”
  • “Andelen elever som når kunskapskravet i årskurs 1 ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75 procent närvaro ökar”
  • “Andelen inköp av miljömärkta varor ökar”
  • “Andelen vårdnadshavare som upplever sig har förutsättningar att vara delaktiga i sitt barns utbildning ökar”

Under de senare åren har nämndens förväntade resultat uttryckts som att de ska bibehållas, nu är förväntningarna att resultaten ska öka…

Fristående verksamheter

Det är ganska många barn och elever som går i fristående verksamheter.

Under 2022 beräknas 201 barn gå i fristående förskolor, 41 elever gå i fristående förskoleklass, 566 elever gå i fristående grundskolor, ingen elev i fristående särskola och 195 barn gå i fristående fritidshem. Under 2022 beräknas 99 barn gå i enskild pedagogisk omsorg 1-5 år samt 76 barn i enskild pedagogisk omsorg 6-13 år.

De här barnen och eleverna är också vänersborgare och kommunen ska således betala deras utbildning. Varje barn/elev i en fristående förskola får ett belopp på 135.998 kr om året, en elev i åk 1-6 får 93.320 kr och en elev i åk 7-9 får 108.016 kr. Jag blev lite förvånad att ett förskolebarn tilldelas mer pengar än en elev i grundskolan.

Extra pengar

Jag skrev tidigare att utvecklingen går åt ett håll som gör undervisningen dyrare. De sex betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, som stod bakom budgetbeslutet för 2022, avsatte några miljoner som BUN skulle kunna ansöka om att få. Och det tänker BUN göra redan nu.

Nämnden ansöker om 2 milj kr ur kommunstyrelsens förfogandeanslag 2022 för fler elever i grundsärskolan. Det är inte mycket att orda om. Antalet elever i grundsär ökar och eleverna i grundsär kostar mer. Kostnaderna för BUN ökar nästa år med 3,6 milj, men det är bara 2 milj avsatta. 1,6 milj kr får nämnden spara på annat håll, kanske på andra elever…

Kommunfullmäktige hade också avsatt 3 milj kr för att:

“göra insatser för att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat.”

Även dessa pengar ansöker nämnden om nu.

Pengarna ser kanske ut som en förstärkning för att behoven ökar. Jag skulle dock vilja påstå att den här utvecklingen såg man i ett tidigt skede, och BUN borde ha fått de “extra” pengarna direkt – i ramhöjning.

Som pedagog kan det vara intressant att se att pengarna har använts och ska användas för att:

“möta elevers behov som verksamheten har svårt att möta i klassrumssituation.”

Det görs genom att:

“kunna möta fler elever i mindre sammanhang.”

Jag antar att det handlar om att skapa mindre grupper i särskilda lokaler i eller utanför skolan. Ska nog fråga hur detta förhåller sig till tanken om “inkludering”.

Förskole- och grundskoleplan

Nämnderna i kommunen ska varje år inventera sina lokalbehov. Utifrån resultaten ska de redovisa sina behov till kommunstyrelsen. BUN:s sammanställning har titeln “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032”.

Kommunstyrelsen sammanställer och gör sedan en kommungemensam prioritering:

“Behoven prioriteras efter en modell framtagen av kommunstyrelseförvaltningen och bygger på relevans och brådska. Varje lokalbehov översätts till ett projekt och detta ska prioriteras efter hur projektet bidrar till kommunfullmäktiges inriktningsmål (relevans) och på en bedömning av konsekvenser om projektet inte genomförs på utsatt tid (brådska).”

Den här prioriteringen förstår jag inte. Ska fullmäktiges inriktningsmål gå före lagkrav? Det är något som inte stämmer.

I prioriteringen kan ett objekt få max 16 poäng. En “nybyggnation av Idrottshall Mariedalskolan” får bara 9 p. Men det är lag på att eleverna i låg- och mellanstadierna ska ha Idrott och Hälsa. Och då måste det finnas tillräckligt med tid och utrymme i en idrottshall. Det finns det inte nu. Men det ska alltså hamna efter andra objekt som det inte är lagkrav på, men som uppfyller kommunala inriktningsmål. Så har också “Utökat antal elevplatser, Brålanda skola F-6” 9 poäng. 9 p? Kommunen måste väl kunna ge varje elev i kommunen, även i Dalsland, en plats i ett klassrum, med en bänk?

Det är egentligen inte så många nyheter som avslöjas i “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032”. Det behövs de närmaste 10 åren fler förskoleplatser i centrala Vänersborg, Onsjö, Brålanda, Frändefors, Öxnered/Blåsut och Vargön. Det är väl i stort sett hela Vänersborg. Det blir dyrt, men samtidigt betyder det att nya skattebetalare flyttar hit och att Vänersborg växer. Det är således angenäma “problem”. Det är emellertid viktigt att de möts på ett planerat och genomtänkt sätt. Det går inte att ha en kortsynt ekonomisk inställning eller planering.

Även antalet elever i grundskolan kommer att öka. Det är naturligtvis orsaken till att Öxnereds skola byggs om och byggs ut och att det ska byggas en ny skola på Holmängen samt att Tärnan respektive Silvertärnan har fått eller ska få nya klassrum.

Det som är mest problematiskt är att kommunen hela tiden ligger ett steg efter. De flesta skolor är fulla eller snarare överfulla. Det finns en eller flera moduler på alla LM-skolor. Men framför allt, det fattas specialsalar och grupprum, idrottshallar och skolrestauranger är för små, fritidshemmen har inga eller för små lokaler, det saknas personalrum och rum för elevhälsans olika kompetenser, skolgårdarna är för små osv. Och här har staten med sina beslut en del av skulden. Som t ex att flytta ner hem- och konsumentkunskapen från högstadiet till mellanstadiet, fast statsmakterna visste att det inte fanns några sådana specialsalar på M-skolorna…

Norra skolan

Och så var det då Norra skolan… (Se även bloggen se “Norra skolan ska stängas”.)

Det är en del att läsa om Norra skolan denna gång. Det är mycket bakgrundsmaterial, och underlag som är många år gamla i handlingarna.

Det som dessa historiska underlag visar är att det är tydligt att när det började pratas om att bygga Holmängenskolan 2016, så fattades samtidigt ett beslut om att utreda Norra skolan.  Det var aldrig någon förutsättning att eleverna på Norra skulle gå på Holmängen.

Så här står det i handlingarna:

“Ärendet med en ny skola på Holmängen F-6 startade 2016 då byggnationen föreslogs i ”Skolutredning av de centrala skolorna i Vänersborgs kommun”. Barn- och utbildningsnämnden beslutade då att ställa sig bakom utredningen samt översända den till kommunfullmäktige för kännedom. Vidare beslutades bland annat att uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen utreda och analysera etapp 1 i skolutredningen med avseende på renovering och utbyggnad av Norra skolan (2016-02-22, §17).”

Utredningen av Norra skolan kom fram till att en utbyggnad var olämplig. Notera att det handlar om en utbyggnad, inte att skolan i sig var olämplig och skulle stängas. Och i och med att en utbyggnad var olämplig skulle det skapas fler platser genom en byggnation av Holmängenskolan. Det var snarast så att en ny skola måste byggas på Holmängen för att ge plats åt de elever som inte fick plats på Norra skolan.

Norra skolan hade 2 paralleller ht 2015 inkl 5 fritidshemsavdelningar, grundsärskola och förberedelseklass. Det fanns 295 elever på Norra och moduler fick hyras in. Det var naturligtvis trångt och det fattades grupprum, personalrum, osv. Fastighetsenheten utredde Norras framtid och kom fram till slutsatsen att en tvåparallellig skola inte kunde rymmas på skolan… (Fast det gjorde det…)

Vi var flera ledamöter i nämnden som hade synpunkter på utredningen. I direktiven från förvaltningen angavs att det skulle finnas grupprum, specialsalar, lärarrum osv. Det skulle finnas allt som inte fanns på de andra LM-skolorna i kommunen. Och som fortfarande inte finns. Direktiven gjorde att svaret bara kunde bli ett – det går inte!!

Det var egentligen inga “sjyssta” direktiv jämfört med situationen på andra skolor. Utredningen hittade dessutom massor av lösningar – som var omöjliga. För Norra skolan. Att använda fritidslokaler i källaren till klassrum var ingen lösning fast detta görs än idag på andra skolor. Det stod också att “matteundervisning hålls idag i vanliga klassrum” – som om det inte görs i varenda skola. Det stod att det saknades konferensrum på Norra – att man var tvungen att möblera om i klassrum. Och…? Det görs ju på massor av skolor. Och så var skolgården för liten…

Det utreddes inte heller om det var möjligt att ha en enparallellig LM-skola på Norra – som på Blåsuts skola… Eller ett tvåparallelligt lågstadium. Eller olika kombinationer med förskola och grundsär.

Det fanns starka krafter i bakgrunden som hade en helt annan agenda om Norra skolan…

I den reviderade förskole- och grundskoleplanen 2023-2032 står det:

“Fram till år 2032 prognostiseras det förväntade antalet efterfrågade barnomsorgsplatser att öka med 70 platser i centrala Vänersborg. …framförallt är i centrumområdet som det förväntade antalet efterfrågade barnomsorgsplatser kommer att öka.”

Det finns lite olika definitioner av “centrum”. Här är det tydligt att det är området norr om järnvägen och fram till Holmängen, dvs samma definition som den fördjupade översiktsplanen använder. Mariedal, Tärnan och Holmängen är inte centrala Vänersborg.

“Detta är inte en permanent lösning utan en ny förskola kan komma att behövas runt år 2029, utifrån de senaste befolkningsprognoserna.”

Det står också:

“runt år 2029, kan det dock komma att saknas elevplatser med tanke på antalet grundsärskoleelever och elever som behöver undervisning i mindre sammanhang”

I sammanfattningen av planen står det slutligen:

“Fler förskoleplatser behöver tillskapas i centrala Vänersborg för att kunna ta emot den befolkningsökning som prognostiseras.”

Med de här citaten vill jag visa att det finns en del “öppna frågor” som skulle behöva belysas, utredas, vidare innan beslut om Norra skolans framtid fattas. Dessutom uppger jag ännu fler orsaker i den motion som ska behandlas av nämnden imorgon.

Till sist.

I underlagets avsnitt “Barnperspektiv” så argumenteras det om nödvändigheten av att stänga Norra skolan.

Jag anser att beskrivningen är ensidig och tendentiös. Bara de delar av barnperspektivet tas upp som stödjer den åsikt man har från början, dvs att stänga Norra skolan. De perspektiv som talar för en annan lösning nämns inte, t ex att Norra skolan är den enda skolan i centrum, att skolan ligger i närmiljön, att vägen till Holmängen är trafikfarlig, miljöaspekter etc.

Kanske skulle man avslutningsvis nämna något om kostnader. Förskolan/förskolorna vid Vänerparken hyrs av en privat fastighetsägare. Lokalerna är dyra och dessutom säger kommunens “policy” att kommunen bör äga lokaler som den har verksamhet i. Om eleverna på Norra skolan ska flyttas till Holmängen så misstänker jag att Fridaskolan ser möjligheter att bygga ut och växa. En stor del av eleverna skulle sannolikt söka dit. Det är många från Nordstan som går där redan nu. Kommunen skulle snarast behöva konkurrera med Fridaskolan för att ta tillbaka elever.

Jag har lämnat en motion till BUN imorgon. Du kan ladda ner den här. Jag missade tidsgränsen till kommunfullmäktige i veckan som gick. (Det gjorde inte Henrik Josten, M, och Henrik Harlitz, M, som lämnade en motion med liknande innehåll.) Jag vet att det var oerhört slarvigt, men jag har alltså lämnat den till BUN istället. Och faktiskt, så här i efterhand så kan jag nog tycka att det kanske var ännu bättre än vad jag hade tänkt från början…

Det blir spännande imorgon.

PS. Det är kommunfullmäktige som bestämmer om att stänga skolor. BUN ger ”bara” förslag.

Kategorier:BUN 2021, Motion, Nordstan, Skola

Norra skolan ska stängas

16 november, 2021 2 kommentarer

Igår kom handlingarna till barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde nästa måndag, den 22 november.

Min vana trogen tog jag en hastig koll på dagordningen – och upptäckte snabbt ärende 4, ”Stängning av Norra skolan”. Jag bläddrade ner i handlingarna och läste beslutsförslaget:

  1. ”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
  2. ”Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”

Jag blev alldeles kall. Var det sant? Tänkte barn- och utbildningsförvaltningen och de styrande partierna att Vänsterpartiet och undertecknad Kärvling aktivt skulle medverka i ett stängningsbeslut av Norra skolan?

Det blev några timmars ångest och grubblerier. Det blev också en del mailväxling med partikamrater. Jag ställde frågan vad de hade för uppfattning. Det var ingen av de som svarade, som ansåg att Vänsterpartiet skulle medverka i en stängning. I varje fall inte utan en ordentlig utredning om det fanns andra alternativ.

Tanken växte fram på att jag skulle skriva en motion. Det var ju sammanträde med kommunfullmäktige på onsdag, dvs imorgon. Jag kunde lämna motionen redan då.

Sagt och gjort. Kvällen ägnades åt motionen. Och nu, efter ett sammanträde med Kunskapsförbundet Väst på förmiddagen och en intervju med P4 Väst på eftermiddagen, är motionen i det stora hela klar. Den lämnas inte in förrän imorgon, så därför kan fortfarande justeringar göras. Och kommer någon, partikamrat, sympatisör eller bloggläsare, med ytterligare argument så kan de få plats i motionen.

Så här ser motionen ut just nu. (Du kan ladda ner motionen genom att klicka här.)

==

Motion till kommunfullmäktige

Norra skolan

I måndags den 15 november skickades kallelsen till barn- och utbildningsnämndens sammanträde ut. Ärende 4 hade rubriken “Stängning av Norra skolan”.

Beslutsförslaget till BUN lyder:

  • “Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
  • “Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”

Norra skolan har de senaste 10 åren varit föremål för ett antal beslut. Så inbegreps Norra skolan i fullmäktiges beslut den 20 juni 2012 om att “behålla de skolor vi idag har verksamhet i”. I investeringsbudgeten för 2017 och 2018 fanns 30 mkr avsatta för att skolan skulle byggas om för att kunna ge plats för två paralleller. Efter en tämligen infekterad debatt enades kommunfullmäktige den 29 mars 2017 om att:

“flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.”

Investeringsbeslutet verkställdes aldrig. En utredning drog slutsatsen att det var omöjligt att bedriva en tvåparallellig F-6-skola i byggnaderna. Det skulle inte heller vara möjligt att bygga ut skolan, även om en tidigare stadsarkitekt påstod att det var fullt möjligt. 

Nödvändigt underhåll på skolan har aldrig åtgärdats och skolan har med tiden blivit allt mer misskött och nedgången. Det har tillåtits pågå trots att barn- och utbildningsnämnden har betalat hyra för byggnaden i alla år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått. För något år sedan rapporterades det om att skolan hade drabbats av en omfattande fuktproblematik. Investeringsmedel för renovering av Norra skolan beviljades emellertid inte. Det hade liksom “gått för långt”. Nu har emellertid taken renoverats för att det överhuvudtaget ska kunna bedrivas verksamhet i byggnaden.

Vi är några politiker i barn- och utbildningsnämnden som ofta har ställt frågor om Norra skolans framtid. Vi har hela tiden fått undvikande svar. Vi har blivit informerade om att skolans framtid inte är bestämd, att inga beslut har fattats osv.

Under tiden har andra beslut fattats som indirekt har påverkat Norra skolans framtid, som t ex uppförandet av en ny skola på Holmängen. Det senaste året har signalerna blivit allt tydligare, det är tänkt att eleverna på Norra skolan ska flytta dit. Det var inte bestämt från början. Och nu finns det inget val. Norra skolans elever ska flytta till Holmängenskolan när den står klar ht 2024.

Det är flera i nämnden som har haft en känsla av att det hela tiden har funnits en outtalad agenda om att Norra skolan ska stängas.

Centrum i Vänersborg är det mest tätbefolkade delområdet i Vänersborg. Det bor ca 5.300 invånare (2018) här. Norra skolan är den enda grundskolan i Vänersborgs centrum. De två huvudbyggnaderna uppfördes 1900 respektive 1916 och har ett högt kulturhistoriskt värde.

Kommunen satsar mycket på att bygga ut och förtäta centrum. Det byggs lägenheter både i Nordstan och ett stenkast från Gågatan. Planerna är vidare att uppföra en ny stadsdel på Sanden. Kommunen lockar med det centrala läget och närheten till Resecentrum. Människor ska kunna bo i centrum och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Men i samma stund vill kommunen alltså stänga stans enda centrala skola. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av barnen ca 2,3 km bort. Hur tänker kommunen då? Och hur går “miljötänket” ihop när skolan av hänsyn till miljön ska byggas av trä, samtidigt som kanske ett hundratal föräldrar måste ta bilen två gånger om dagen, 180 dagar om året, för att hämta och lämna barn på grund av placeringen? Det skulle också kännas lite besvärande att småstaden Vänersborg med allt tätare centrumbostäder inte ska ha skolverksamhet inom gångavstånd för de barn som inte har fyllt 10 år. Och hur blir det med trafiksäkerheten om barnen själva måste ta sig till Holmängen från centrum?

Det finns ett antal frågetecken och outredda frågor i samband med Norra skolans framtid. Det har inte utretts om det t ex går att ha enbart en lågstadieskola på Norra. Eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola. Eller en lågstadieskola och en grundsärskola.

Det är en princip i Vänersborg att kommunen ska äga de lokaler som den bedriver verksamhet i. Vänerparkens förskola och högstadium hyrs t ex av ett privat fastighetsbolag. På Norra kan kommunen hållas fast vid sin princip. Och det kanske inte blir så dyrt som befarat. Taken på skolan har ju renoverats och det kanske inte återstår så stora och kostnadskrävande investeringar.

Holmängenskolan ska stå klar ht 2024. Med en del omflyttningar är det tänkt att en relativt stor del av grundskolan nu ska användas till förskola. Det är tack vare att fler elever än tidigare beräknat kommer att få plats på Tärnanskolan. Men det är enligt alla prognoser en tillfällig lösning. Redan 2028 kan förhållandena se annorlunda ut. Då behövs med all sannolikhet en ny förskola i Holmängenområdet. Dessutom är befolknings- och elevprognoserna tämligen osäkra. Det är inte helt omöjligt att förskole- och/eller skollokaler måste tillskapas ännu tidigare.

Det är alltså sannolikt att Holmängenskolan inte räcker till för lokalbehoven mer än på några års sikt. Sedan måste det byggas nytt. Det krävs en längre framförhållning för att planera förskole- och grundskoleverksamheten på ett mer ekonomiskt och pedagogiskt förnuftigt sätt. Det kan visa sig vara klokt att behålla Norra skolan som ett kompletterande alternativ till Holmängenskolan. 

Och samtidigt står det moduler på varenda skola i kommunen och tickar pengar till hyra, det kan också kosta nästan en miljon att avetablera en enda modul…

Vänsterpartiet yrkar att

–  det tillsätts en utredning som får i uppdrag att

  • inventera behoven av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg fram till och med åtminstone år 2030
  • se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.

Stefan Kärvling 2021-11-17
Vänsterpartiet

Måsarnas återkomst

24 juli, 2021 1 kommentar

Jag trodde ärligt talat att jag redan hade skrivit min sista fiskmåsblogg för denna sommar. Förra veckan berättade jag ju (se “Lugnet lägrar sig”) att måsarna hade tagit sitt pick och pack och flyttat tillbaka ut till kobbarna och skären i Vänern. Men det visade sig vara fel, fiskmåsarna ville annorlunda. I varje fall några av dom. Det handlar närmare bestämt om en familj på far och mor och deras två äckliga, högljutt pipande ungar.

Måsarnas flytt från Lovisebergsgatan berodde tydligen enbart på de renoveringsarbeten som utfördes på två av hyreshusen – med medföljande byggnadsställningar och ”spring” av arbetare. Vilket alltså visade sig vara tillfälligt. Några dagar efter att byggnadsställningarna monterades ner i veckan som gått var ett av fiskmåsparen tillbaka.

Och det visade sig vara fullt tillräckligt för att även terrorn skulle vara tillbaka. För trots att ungarna kan flyga, och växla mellan de olika taken på de höga hyreshusen, så har föräldrarna fått för sig att jag utgör ett hot mot de två ungarna. Jag hade hoppats att jag hade varit det, ett hot, men med min svindel så är de tyvärr säkra där uppe. Och inget gevär har jag heller, vilket i och för sig hade varit ganska lönlöst. Med den ytterst begränsade erfarenhet av skjutträning, som jag fick som malaj på S2 i Karlsborg för ett antal decennier sedan, hade jag sannolikt bommat.

Det som är unikt med detta fiskmåspar är nämligen aggressiviteten. När jag öppnar ytterdörren på morgonen och tittar ut så blir jag omedelbart attackerad av måsföräldrarna. Jag lydde rådet i GP häromsistens – att stirra fiskmåsarna i ögonen. Det hjälpte inte… Tvärtom, det verkade nästan som om måsen på bilden blev ännu mer aggressiv. Kolla bara på ögonen… De stirrar på mig…

Det har aldrig hänt förut att jag har tvingats ner i försvarsställning vid min egen ytterdörr, inte ens när fiskmåsungar har irrat runt i trädgården. De här föräldrarna har inget som helst begrepp om de verkliga hotbilderna. Även om pennor, och tangentbord, kan vara vassa utgör inte mina skriverier något reellt hot. Och förresten tror jag inte att fiskmåsar läser bloggar.

Kanske känner de av mina “vibbar”…

Vi får se hur länge fiskmåsfamiljen behagar stanna på Lovisebergsgatan. Ungarna är ju tämligen stora, och kan flyga som sagt, så det finns ett visst hopp om att de inte ska bli alltför långvariga. Förhoppningsvis drar de till sjöss inom de närmaste dagarna. Så länge de behagar vara kvar så har jag dock försett mig med ett paraply som jag har i beredskap om jag, via omvägar, behöver lämna huset.

Eller som igår, en snabb hukande rusch till garaget – och bilen härifrån…

Men så här ska det tydligen vara när man har flyttat till Nordstan – till fiskmåsarnas naturliga habitat…

Kategorier:Nordstan, sommarläsning
%d bloggare gillar detta: