Arkiv

Archive for the ‘sommarläsning’ Category

Skåneresa 2020

23 augusti, 2020 3 kommentarer

Några dagar under den gångna veckan har tillbringats på Österlen i Skåne. Närmare bestämt någon mil utanför metropolen Ystad, mitt på den böljande skånska slätten vid Nybrostrands utkanter. Inte långt från havet…

Det hör till de senaste snart 40 års sommarledigheterna att göra ett nedslag på Österlen i Skåne. De böljande kullarna och de frodiga åkermarkerna måste årligen skådas och upplevas. Det går inte heller att missa ett dopp på någon av sydkustens vita sandstränder. Vilket var ovanligt tillfredsställande denna gång. Trots en nästan mulen himmel var det 22 grader i luften, precis som det var i vattnet.

Korsvirkesstaden Ystad med ett par hundra korsvirkeshus i centrum är också ett måste för en västgöte. I centrum finns en kyrka som härstammar från 1200-talet, liksom mycket välbevarade klosterruiner från samma århundrade. Hela centrum i den lilla staden brukar myllra av folk. Nu i corona-tider, och antagligen för att det var lite sent på sommarsäsongen, gjorde att det inte riktigt var det folkliv som det brukar vara.

Ystad är mindre än Vänersborg, men eftersom det inte finns några köpcentra i närheten typ Överby och Torp, så handlar folk fortfarande, och än så länge, i butikerna i stan. Sedan är det definitivt en annan kultur i Skåne. Tror jag. I varje fall går ”vanligt folk” i alla åldrar ut, promenerar, fikar och äter på något av stans alla fika- och matställen. Även om jag anar att det av kända orsaker är lite färre just i år. Så det känns faktiskt som om Ystad har betydligt fler invånare än Vänersborg, i varje fall när man besöker stadens centrum.

Och jag vet inte vad det berodde på, men inte en fågel, inte en fiskmås, syntes till i centrala Ystad. Eller vid stranden… Det är klart att även sådant lockar ut människor till stadens gator och torg… Och bad. Trots att jag till och med låg i ovanligt länge i vattnet för att locka till mig några exemplar av fiskmåssläktet lyste de med sin frånvaro… 

Ystads strandpromenad börjar bara några stenkast från centrum. Promenaden går längs sandstranden och med jämna mellanrum finns det caféer och restauranger där man kan avnjuta den skånska atmosfären och de skånska wienerbröden… Det känns som om det finns möjligheter att utveckla något liknande i Vänersborg. För i sommar har det ju faktiskt inte fattats folk på Skräcklan. Och det har varit tämligen fullt på Skräcklestugan och köerna har varit långa vid crêpesförsäljningen på Parkgatan.

Det finns en del för en vänersborgare att vara avundsjuk på. Å andra sidan så finns det en väldig potential att utveckla Vänersborg, både i centrum och i alla andra delar. Det kanske är läge för kommunens politiker att på allvar ta tag i utmaningen att utveckla Vänersborg på riktigt. Några viktiga och positiva steg har tagits, t ex utvecklingen av Plantaget, men nu är det dags att gå vidare. 

Kategorier:sommarläsning

Kanadagåsen

“Kanadagås (Branta canadensis) är en fågel inom släktgruppen gäss

Det kan man läsa på Wikipedia, som också berättar att kanadagåsens ursprungliga utbredningsområde är Kanada, men även Alaska och norra USA. Den fördes till Europa och Sverige av vilseledda fågelälskare på grund av att den ansågs vacker. Det var emellertid på 1950-talet som gäss i större antal importerades till Sverige, eftersom jägarna såg gässen som bra byten.

Kommunfullmäktiges mycket vakne och kunnige 1:e vice ordförande Dan Åberg (M) ogillar “Branta canadensis”, minst lika mycket som jag verkar det som. Om hans förhållande till fiskmåsarna är detsamma är jag dock mer osäker på.

Dan Åberg påpekade på Facebook efter söndagens blogg (se “Besök i Nordstan”) att jag i en blogg i september förra året rapporterade att han i kommunstyrelsen föreslog att något borde göras åt alla gäss. Och det stämmer. Det var i ärendet “Yttrande över remiss om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten samt kartläggning och analys av ytvatten”. (Se “Idag var det KS igen”.)

Åberg tog då upp de “föroreningar” som kanadagässen lämnade, och fortsätter att lämna, efter sig. Han tänkte nog närmast på sina gamla hemmatrakter, i Sikhall och Rörvik. I Rörvik ligger nämligen ett av Vänersborgs två vattenverk – och inte långt från vattenintaget huserade tusentals gäss… (Se bild nedan. Foto: Dan Åberg.)

Den minnesgode erinrar sig säkert att även badet vid Skräcklan var förorenat förra sommaren. Precis som denna sommar. Då, liksom nu, förklarade kommunen att det var kanadagässens “fel”. Och vid Skräcklan ligger kommunens andra, och största, vattenverk – med vattenintag från sjön strax utanför Skräcklan…

Det är förresten ok enligt kommunen att bada på Skräcklan just nu, fast jag tror inte att det är så, egentligen. Åskvädren med skyfallen i tisdags såg nog till att gässens “föroreningar” på markerna runt omkring sköljdes ut i vattnet. Och vem vet, kanske klarade inte heller reningsverket på Holmängen av allt regnvatten. Det finns ju möjlighet och risk att det bräddas avloppsvatten runt Skräcklan.

Mitt råd är i vilket fall som helst att vänersborgarna ska strunta i om det är uppsatta några skyltar med “badförbud” eller inte vid Skräcklan. Det är säkrast att helt enkelt inte bada 2-3 dagar efter regn. Kommunens skyltning går nämligen efter provsvaren på vattnet, men de svaren tar 3-4 dagar. Det betyder att kommunens skyltning inte är i fas utan ofta helt i otakt.

På Naturvårdsverkets hemsida kan man förresten ladda ner en bra och informativ broschyr om gäss, och svanar (se här). I varje fall om man är intresserad av kanadagäss. Och det kan man ju faktiskt bli när de förstör badmöjligheterna.

Det visar sig att det inte är något påhitt att kanadagässen lämnar mycket spillning efter sig. Det tar i genomsnitt 1–2 timmar för alla gåsarter innan det är dags att tömma tarmkanalen. Det blir en del “föroreningar” för en individ varje dag. För att inte tala om en hel flock…

Det var kanske inte så konstigt att Dan Åberg (M) fick med ett tillägg i kommunstyrelsens beslut för snart ett år sedan:

”Kommunstyrelsen gör följande tillägg till yttrandet: Att det i det fortsatta arbetet tas hänsyn till den förorening som fågellivet orsakar.”

På FB i söndags undrade Dan Åberg vad:

“kommunen gjort sedan detta beslut.”

Och det är han inte ensam om. Kommunen verkar inte ha gjort något åt Kanadagässen överhuvudtaget. Och kommunen har definitivt inte följt Bo Carlssons (C) underförstådda uppmaning:

“Det finns bara en lösning…”

Det undgick inte någon av de närvarande vad Carlsson syftade på… Och för en gångs skull var jag benägen att hålla med honom.

Det är faktisk helt på sin plats att skjuta kanadagäss. Det är dessutom snart jakttid, kanadagåsen får jagas mellan den 11 augusti till den 31 december. Gässen omfattas också av skyddsjakt. Vilket även signaturen “Observatör” påpekade i en kommentar till min förra blogg (se här):

“Den invasiva kanadagåsen får skjutas vid sanitär olägenhet.”

Det kallas skyddsjakt (se Jägareförbundet) och den får bedrivas året runt:

“Om det behövs för att förebygga skada, får kanadagås som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar sanitär olägenhet jagas den 1 juli–30 juni”

Kanadagåsen är nämligen klassad som en främmande art med hög riskklassning. Det betyder att utbredning och etablering bör begränsas anser Naturvårdsverket. Kommunen borde med andra ord följa verkets råd och begränsa antalet kanadagäss – särskilt i områden med vattenintag kan jag tycka… Och i populära rekreationsområden i kommunen som t ex på Skräcklan. Skräcklan som med sina utmärkta badmöjligheter alldeles vid stadens centrum lockar både vänersborgare och turister varma sommardagar.

Kanske skulle några av kommunens många jagande politiker kunna få bruk av sina hagelgevär…? För inte är det väl så att kommunen betraktar badplatser och vattnen vid vattenverken i Skräcklan och i Rörvik som kanadagässens “naturliga habitat”…

Kanadagässen är ett stort problem. Kommunen måste göra något åt dom.

PS. När jag tog en kopp kaffe i trädgården idag så slog det mig hur tyst det var. Fiskmåsarna var borta!
PPS. När jag tog min andra kopp kaffe fick jag se 3-4 moln av insekter som kom ur marken och steg mot himlen. Det var myror som flög iväg!

Besök i Nordstan

19 juli, 2020 1 kommentar

Olle 4 år, snart 5 (vilket enligt han själv är viktigt att påpeka) åkte idag. Han har varit på “semester” hos farmor och farfar i två hela veckor. Det har varit roliga och intensiva dagar – som vanligt med Olle. Schemat innehöll bland annat dagliga skattjakter, bad, bokläsning, bygge med Lego, besök på lekplatsen “vid kyrkan”, som Olle kallade den, glass och jordgubbar på Torget. Och mycket mer, Olle och farfar testade till och med lite schack.

Den här sommaren slapp Olle att bli nedskitad av fiskmåsarna. Förra sommaren gjorde en av Nordstans fiskmåsar sina behov strax över Olles huvud… I år har fiskmåsplågan varit mindre än någonsin i vår del av Nordstan. Några av fastighetsägarna har äntligen tagit krafttag mot sjöråttorna. Jag hoppas att fler följer exemplet, särskilt vissa bostadsrättsföreningar. Tak är inte måsarnas “naturliga habitat” vad än kommunen säger.

Olle var inte det enda besöket i Nordstan de gångna veckorna. Vi såg tidigt en morgon en räv i trädgården, vilken även Olle såg från köksfönstret. Det har vi aldrig sett i Nordstan tidigare. Kanske har räven något att göra med att det har sprungit så få fiskmåsungar på gatorna? Hur som helst är det säkert på grund av räven som vår trädgårdshare har försvunnit. Ja, vi har haft en hare boende i trädgården i ett par år nu.

Men visst välkomnar vi fler rävar, även om det inte är deras naturliga habitat. Och även om de skrämmer bort harar. Ett par rävar kanske till och med kan få bukt med gässen i allmänhet och canadagässen i synnerhet. Det är ju tydligen deras skit som förorenar baden i Skräcklan denna sommar. Och inte bräddade avloppsledningar.

Kommunen har i alla år underskattat fiskmåsplågan. Ska kommunen göra detsamma med gäss-plågan? Det borde göras något åt alla gäss. En stor del av Vänersborgs tjusning för både invånare och turister är de fina baden några stenkast från torget och centrum. För nu är det återigen dags för kommunen att avråda från bad… “Förbudet” har varit mer regel än undantag den här sommaren, när det med jämna mellanrum har regnat. Vilket för övrigt inte är helt ovanligt en svensk sommar. Det måste till någon typ av åtgärder. Det är ohållbart att det inte ska gå att bada i Sveriges största sjö.

Olle och vi löste badutmaningen (som politiker ska jag väl använda kommunens nyspråk…) med att köpa en mindre “pool”. Den rymde både barnbarn och farfar… Och det gick att få bubblor. Det blev någon timmes bad varje förmiddag respektive eftermiddag, inte alltför sällan ännu längre.

Nu är det tillbaks till det vanliga pensionärslivet igen. Och med det bloggandet. Det har ju varit lite glesare mellan bloggarna de här veckorna. De flesta inläggen har också handlat om Vänersborgs odemokratiska hantering av Coronan. Fast det är nog inte riktigt slut än. Vi får se. Det finns ju även en del annat att blogga om. Som vanligt.

Sommarsolståndet

Idag infaller sommarsolståndet på det norra halvklotet. I varje fall enligt min Samsung. En Google-sökning ger dock vid handen att det var igår kl 23.43. Det var då solen stod i zenit över den norra vändkretsen, Kräftans vändkrets.

Sommarsolståndet är det speciella tillfälle på året då dagen är som allra längst och natten som allra kortast. Den riktiga midsommaren.

Sommarsolståndet har varit känt sedan urminnes tider. Konstruktörerna av Stonehenge i England kände till det för drygt 4000 år sedan, precis som pyramidbyggarna i Egypten, och sannolikt också, ännu tidigare, våra egna byggare av gånggrifter.

Sommarsolståndet, midsommar, har alltid varit magiskt och haft stor betydelse i många religioner. Inte alltför sällan var dagarna kring solståndet kopplade till fruktbarhet, som det var i Norden kring kulten av Frej och Freja. Och då firade människorna särskilt intensivt och engagerat…

Fruktbarhetskulter var något som kristendomen inte kunde acceptera och kyrkans män försökte tidigt omforma dyrkan av solen och fruktbarheten till något mer hedervärt och civiliserat. Folket skulle glömma de hedniska gudarna som Frej och Freja, Oden och Tor. Nu var det Jesus, Fadern och den Helige Anden som gällde.

Men vem skulle kyrkan fira på midsommar? Det fick bli den näst viktigaste personen i bibeln, efter Jesus. Nämligen han som inledde Jesus gärning, genom att döpa honom – Johannes Döparen. Men vem i Sverige vet att midsommardagen, som förr i tiden alltid inföll den 24 juni, är Johannes Döparens dag…? (I andra länder lyckades kyrkan betydligt bättre med denna ”omformning”.)

Hur som helst, eftersom sommarsolståndet inföll igår (eller idag?), så innebär det att dagarna nu blir kortare och nätterna längre. Vi går mot mörkare tider…

För övrigt anser jag att midsommar är den riktiga nationaldagen…

PS. För ett antal år sedan gjorde IKEA i Tyskland en reklamfilm. Den stoppades snabbt av IKEA:s huvudkontor. Men den är sevärd, eftersom den visar en del av de fördomar (eller?) som andra länder har om Sverige – ”Midsommar in Schweden”.

Kategorier:högtid, sommarläsning

LCHF i höst?

1 augusti, 2019 Lämna en kommentar

Det gör mig lite fundersam när jag hör om hur vänner och bekanta ändrar sina liv när de får besked om, eller själva inser, att de lider av övervikt, högt blodtryck och kanske också alltför höga blodsockernivåer mm. De börjar träna, och träna ännu mer, och… De lägger om sin diet. Bort med all fet mat, fram med nyckelhålsmärkta, nästan fettfria lågkaloriprodukter…

runnerVarje dag blir till en kamp. Upp tidigt till gymmet, en lätt frukost, en kalorifattig lunch och iväg på löprundan direkt efter jobbet… Och på kvällen ligger de med sina kurrande magar och har dåligt samvete – åt jag en tomatskiva eller ett salladsblad för mycket? Tränade jag tillräckligt länge? Sprang jag tillräckligt långt? Brände jag tillräckligt med kalorier…?

Deras liv präglas av en ständig jäkt, en ständig jakt på kalorier, ett gnagande dåligt samvete och en permanent hunger... Och på natten vaknar de ofta upp med ett ryck, kallsvettiga och skakande…
…drömmande om god och mättande mat…

Och när de gör sina återbesök hos läkaren, så visar det sig att det nya livet har gett endast marginella effekter på vågen. …och blodtrycket är fortfarande för högt. …och blodsockernivåerna är alltför höga.

Träna mer! Ät mindre! Undvik fett! Du måste plågas om du ska må bättre…

Det är inget liv.

Det finns ett annat sätt. LCHF heter det.

fettJag har ätit LCHF i snart 9 år nu. Det betyder att jag försöker äta så lite kolhydrat som möjligt – och istället ersätta det med mer fett.

Det är inget hokus-pokus. Människan har levt på protein och fett under hela sin utveckling. Dessutom har faktiskt Socialstyrelsen godkänt lågkolhydratkost för behandling av övervikt och diabetes typ 2. Socialstyrelsen har slagit fast att det är i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Så det är inget konstigt.

livsmedelsverketFör övrigt tror jag att det inte dröjer många år förrän Livsmedelsverket ändrar sina kostrekommendationer. Totalt. Mycket av det som tidigare har varit fel kommer att bli rätt. Och tvärtom. Och så får verket ändra sin logga… Som är en brödkaka… Till…livsmedelsverket_NY

Jag avslutar dagens lite annorlunda blogg med att återge den norske hjärtläkaren Espen Rostrups 10 punkter om lågkolhydratkost. De baserar sig på vetenskapliga undersökningar:

  1. LCHF ger viktreduktion för överviktiga.
  2. LCHF verkar aptitreglerande och ger över tid minskat näringsintag.
  3. LCHF reducerar sötsug.
  4. LCHF ger högre HDL-kolesterol (populärt kallat ”det goda”) och ger lägre mängd av de små täta LDL-kolesterolerna. Detta är förändringar som anses associerade med reducerad risk för hjärtkärlsjukdom.
  5. LCHF ger en tydlig förbättring av tillståndet för typ 2-diabetiker.
  6. LCHF ger tillbakagång av fettlever.
  7. LCHF kan ge en tillbakagång av arterioscleros (åderförkalkning).
  8. LCHF ger ingen ökning av triglycerider i blodet, inte ens vid en tredubbling av intaget av mättat fett.
  9. LCHF ger ingen minskad uthållighet eller ökad trötthet vid motion.
  10. LCHF kan ge ökad fettförbränning vid träning.

PS. Denna blogg har varit publicerad tidigare.

Kategorier:LCHF, sommarläsning

LCHF är svaret

Semestrarna närmar sig sitt slut för många. Det är strax dags att återgå till vardagen. Och med det normala dryckes- och matvanor. Ja, många har säkert lagt på sig ett antal kilon under ledigheten och funderar som bäst på hur de kan få dessa kilon att försvinna.

majjoI oktober 2010 bestämde undertecknad vänsterpartist sig för att ändra matvanorna. Jag hade varit på vårdcentralen och fått reda på att jag var alldeles för fet, fast det visste jag egentligen redan innan… Men jag fick också reda på att jag hade alldeles för högt blodtryck och för högt blodsocker. Jag skulle få mediciner…

Jag var tvungen att se sanningen i vitögat. Något måste göras.

Jag började äta enligt LCHF (=Low Carb High Fat). Jag minskade med andra ord drastiskt på kolhydraterna i maten.

Att minska på kolhydraterna är ett enkelt sätt att både banta och må bättre. Enkelt därför att man aldrig behöver vara hungrig, enkelt därför att jag kunde fortsätta att äta allt som jag tyckte var gôtt. Ja, det var ännu bättre. Jag kunde äta mer av det feta och go’a!

Och man går verkligen ner i vikt. Vikten har rasat med drygt 25 kg sedan jag började med LCHF. Värdena för blodtryck och blodsocker har också sjunkit – dramatiskt. Det gick snabbt. Efter snart 9 år, så ligger värdena fortfarande kvar på sina låga nivåer.

Många har frågat mig om blodfetterna, nu när jag äter mer fett än ”normalt”. Inga problem. De har också sjunkit. Det är bara det goda kolesterolet som ökat något.

Jag kan väl också nämna att det minskade intaget av kolhydrater har fått andra positiva bieffekter. Jag får inte längre några blodsockerfall, vilket gör att jag är mycket piggare på dagarna. Samtidigt sover jag bättre på nätterna. Inga nattliga toabesök, inga snarkningar och inte längre några kramper i underbenen. Dessutom är magen bättre.

fettDet är egentligen inte några problem att dra ner på kolhydraterna. Det är bara att äta sallad, vitkål, blomkål, bönor (typ haricots verts) och broccoli i stället för potatis, pasta och ris. I stället för bröd äter man mer lagad mat. Eller bara pålägget… Om du brukar börja dagen med bröd och har svårt med tiden på mornarna, så är det bara att koka några ägg och äta dem tillsammans med t ex majonnäs. Läskedrycker och godis blir vatten och nötter. (Helst paranötter som innehåller väldigt mycket fett och lite kolhydrat.) Och i stället för all ”utfyllnad” i maten så kan du äta mer av det goda, typ smör, bearnaise, grädde, crème fraiche, ost, majonnäs etc…

Det är faktiskt också så att äter du mycket fett och litet kolhydrat så står du dig 6-7 timmar efter en måltid. Du äter alltså mer sällan på dagarna.

Flera näringsexperter hävdar att människan måste ha kolhydrat. Professor Claude Marcus menade till exempel i ett TV-program för några år sedan att man blir dum i huvudet utan socker. Hans kollega professor Stephan Rössner var dock tvungen att erkänna att inuiterna (eskimåerna) har klarat sig utmärkt genom århundradena utan kolhydrater. De hade inte blivit ”dumma i huvudet”… (Inte jag heller, jag är fortfarande med i Vänsterpartiet…)

fet_Däremot återstår det för de så kallade experterna att förklara varför övervikten, fetman och diabetesen mm har ökat så katastrofalt de senaste årtiondena, sedan samma ”experter” basunerat ut de nya moderna kostråden med att äta lite fett. Oviljan från ”experterna” att ändra uppfattning och se verkligheten kanske helt enkelt beror på deras starka koppling till livsmedels- och läkemedelsindustrin? Socker- och mjölfabrikanterna är starka, likaså läkemedelsföretagen. Och ”experterna” är ofta anställda av dessa företag eller får sina forskningspengar därifrån. Hur ska läkemedelsföretagen kunna sälja mediciner om folk är friska?

jaktDet här med lågkolhydratkost är för övrigt inget nytt, ingen modediet. Under evolutionen, när människan blev människa, levde hon på lågkolhydratkost. Det fanns inget spannmål och inget socker på de afrikanska savannerna…

Vill du veta mer om lågkolhydratkost? Läs gärna på Ann Fernholms blogg (klicka här). Fernholm är vetenskapsjournalist och har disputerat i molekylär bioteknik. Fernholm har också skrivit en bok, ”Ett sötare blod”, som vetenskapligt medicinskt berättar om vad som händer i kroppen när man äter lågkolhydratkost.

En annan mycket informativ hemsida hittar du här:

PS. Denna blogg har varit publicerad tidigare.

Pröva LCHF – en vecka eller 10 dagar. Du har inget att förlora, men massor att vinna.

Kategorier:LCHF, sommarläsning

Måsar och gäss – ur tiden!

27 juli, 2019 3 kommentarer

Jag får nog erkänna att det tar emot att skriva bloggar när termometern visar 29 grader i skuggan och badvattnet på Skräcklan lockar med sina 21-22 grader. I varje fall igår. Badtemperaturen varierar ganska mycket faktiskt, som alla vänersborgare vet. Det beror helt på hur det blåser. Blåser det sydvästligt kan det vara 15-16 grader…

Vi invånare i Nordstan kan i varje fall glädja oss åt att det återigen går att bada vid Norra skolan. Det såg länge ut som om vi inte skulle kunna göra det i sommar. Vattnet var fullt av bakterier. Denna gång med all sannolikhet inte från bräddningar av avloppsvatten, det händer ju annars rätt som det är, utan på grund av Nordstans andra stora fågelplåga – Canadagässen.

Fågelarterna har tydligen kommit överens om en, för dem, passande arbetsfördelning – gässen skitar ner i vattnet och fiskmåsarna på land…

För några veckor sedan fick jag två kommentarer på en ett år gammal ”fiskmåsblogg”. Och jag slutar aldrig att förvånas över dessa så kallade ”djurvänners” inställning. Signaturen Kamilia frågade (se här):

”Vad får dig att tro att du har ngt mer värde än en fiskmås?”

Det känns inte bara svårt utan framför allt meningslöst att ta sådana diskussioner. Jag undrar förresten vad som får en fiskmås att tro att den har mer värde än en fisk…? (Hamnade jag på samma låga nivå som min meningsmotståndare…?)

Jag är tämligen övertygad om att en absolut majoritet av alla fiskmåsälskare bor i områden som inte är invaderade och ockuperade av fiskmåsar. Vi som har oturen att ha måsarna runt knuten, eller snarare på taken, kan konstatera att hade det varit människor som utstötte vansinnesvrål dygnet runt, så hade polisen, eller möjligtvis personer i vita rockar, varit på plats och tagit hand om de störande illa kvickt. Garanterat. Likadant om det hade varit människor som levererat all den skit som måsarna lämnar efter sig på bilar, hus, fönster, trädgårdar, barnvagnar, människor osv.

Jag har genom åren redogjort för olika metoder att bekämpa fiskmåsplågan, metoder som har använts i olika delar av världen. Men nu har jag fått ytterligare ett tips – en malmöbo har lämnat in ett medborgarförslag till Malmö kommun om att kommunen ska ge måsarna p-piller (se ”Ge skrikande fiskmåsar p-piller”). Malmöbon anför också ett mycket tungt argument till alla ”mås-och gåsälskare”, ett argument som jag tycker är mycket tungt även för oss i Nordstan:

”Man hänvisar till att Malmö ligger vid kusten och därför ska vi stå ut med oväsendet. Lite som att värmlänningarna skulle säga att de är ett skogslän och därför varken ska jaga älg, varg eller lodjur.”

P-piller för måsar skulle vara värt att pröva i Vänersborg. Men det hade antagligen varit en både lättare och effektivare lösning om några jägare hade satt P för måsarna, och gässen, tror jag… Kanske skulle Vänersborgs kommun bjuda in de båda berömda jägarna från huvudstaden, Carl-Gustaf och Carl-Philip, till Nordstan för några jaktdagar?

Kategorier:sommarläsning

Ursand 2019

18 juli, 2019 1 kommentar

Igår besökte jag Ursand. Det var andra gången på kort tid. Denna gång hade jag med barnbarnet, snart 4 år.

Det var mycket folk på Ursand. Med tanke på alla bilar på parkeringen utanför området så var det många icke-campare på Ursand, och då sannolikt vänersborgare. Det har ju sagts, av onda tungor(?), att vänersborgarna har övergivit Ursand. Jag tror inte på det.

På campingområdet var det fullt, både med bilar, husbilar och husvagnar. Det såg också ut som om de flesta stugorna var uthyrda. Enligt Bert Karlsson i TTELA (se ”Vi kan göra det här till Sveriges överlägset bästa camping”) så har campingen fått säga nej till mer än hundra obokade besökare varje dag:

”Vi slår alla rekord, det är helt ofattbart.”

Och visst såg det fullt ut på Ursand. Det är en stor kontrast mot centrum i Vänersborg – där är det tomt. Det är nästan lite ”kontinentalt” på Ursand.

Också poolområdet var välbesökt, även om klorerat vatten inte är något för en gammal ursandssimmare. På Arne Anderssons tid var det Vänern som gällde – oavsett temperatur. Jag minns fortfarande hur löparlegenden Andersson en gång sa:

”Idag är det bara 12 grader i vattnet, så det räcker att ni doppar er.”

Vi var några som var mycket tacksamma för Anderssons välvilliga inställning till oss mer eller mindre ångestfyllda barn.

Igår var stranden full med folk, men stor som den är så räckte den till oss också. Det var dock mer utrymme i vattnet. Och orsaken till det förstod en gammal rutinerad ursandsbadare snabbt. Det var inte någon större överraskning… Det var i och för sig mer än 12 grader, men inte särskilt mycket. Vattentemperaturen var tämligen sval.

På Ursand ligger nog kommunens vackrast belägna restaurang. Utsikten är betagande. I sommar verkar det också som om maten hade tagit några välbehövliga kliv framåt. Dagens lunch bestod av en buffé av populära rätter. Det fanns något för varje smakriktning, både vegetarianer och LCHF:are kunde samsas kring grytorna. Det var taco med fräscha grönsaker, pizza, köttbullar, lasagne, sallader, bröd etc. Priset låg strax under hundralappen med specialpris för barn.

Bert Karlsson och Daniel Aronsson har lyckats bra med att sätta Ursand på kartan. Som numera är 5-stjärnig. Det händer saker inför varje säsong, även om förra årets nya ”attraktioner” är svårslagna. Då invigdes som bekant det nya aktivitetshuset med bland annat spaavdelning och schlagermuseum. Även spelhall och padelplaner såg dagens ljus. I år har en ny lekplats byggts. För övrigt finns det mycket aktiviteter för alla åldrar, även om de flesta av dem vänder sig till barnen.

Och Bert och Daniel har stora planer för framtiden. De vill utöka campingen med både fler villavagnar och campingplatser. De vill inte säga nej till några gäster. Huruvida Bert Karlsson kan ordna några vithajar på Ursand är dock tveksamt. Barnbarnet önskade detta när han sprang på Bert – Bert som ofta är på Ursand och pratar med bad- och campinggästerna.

Jag är inte uppdaterad på de senaste turerna mellan Bert och Vänersborgs kommun, men jag har en känsla av att parterna har kommit ganska nära varandra. Kommunen har väl (äntligen) insett betydelsen av Ursand för Vänersborgs kommun. Det räcker att några av alla människor tar en tur in till Vänersborg och handlar för att det ska gynna näringslivet i stan. För att inte prata om alla de som får sommarjobb på Ursand.

Jag vet att Bert och Daniel fortfarande har planer på bryggor, båtplatser och konferensanläggning. Hur det kommer att gå med dessa planer vet jag inte, men på något sätt tänker jag att en sådan här utbyggnad som sker på Ursand faktiskt ligger i tiden. Vill man locka turister till Ursand och kommunen, så måste man satsa på det sätt som Bert Karlsson och Daniel Aronsson har gjort, och vill göra. Och satsningen hittills har ju varit en succé.

Problemet för kommunen är bara om det skulle hända något, så att Bert Karlsson och Daniel Aronsson bestämmer sig för att dra iväg från Ursand. Vad kommunen i ett sådant läge skulle göra med alla byggnader och pooler mm vet jag inte. Det är ju kommunen som är markägare och Bert som arrenderar. Men dyrt skulle det bli. För kommunen.

Det skulle undvikas om Bert Karlsson och Daniel Aronsson fick köpa marken. Då hade det inte blivit kommunens problem om något skulle hända och de nuvarande arrendatorerna ville lämna Ursand. Men att sälja campingen är en kontroversiell tanke i Vänersborg…

För övrigt hade vi en fantastiskt fin och rolig sommardag på Ursand.

Kategorier:sommarläsning, Ursand

Hemma hos fiskmåsarna igen

6 juli, 2019 1 kommentar

Det har blivit några dagars politisk ledighet den gångna veckan. De tillbringades inte enbart framför TV:n, men det är klart – det gick ju inte att missa semifinalerna i fotbolls-VM. Och varför skulle jag missa just dom när jag i stort sett har kollat på alla andra matcher…?

Det var naturligtvis lite tråkigt att Sverige förlorade mot Nederländerna. Laget gjorde onekligen en bra match, särskilt i den första halvleken. Och visst var det en del tveksamma domslut… Sett till hela matchen får man väl dock erkänna att holländskorna var bättre. För övrigt tror jag att den moraliska finalen redan är spelad. De två bästa lagen i VM var (är) enligt min mening USA och England. Det var lite synd att de fick mötas redan i semifinalen.

Veckans ledighet har tillbringats på Österlen i Skåne. Närmare bestämt någon mil utanför metropolen Ystad, mitt på den böljande skånska slätten vid Nybrostrand. Inte långt från havet…

Och ornitologiskt intresserad som jag är så ingick naturligtvis ett besök på Larus canus naturliga häckningsplats. Trodde jag. Besvikelsen var på sätt och vis hyfsat stor. Trots att jag till och med simmade ut i det 15-gradiga vattnet för att locka till mig några exemplar av fiskmåsarten lyste de med sin frånvaro… Efter ett besök i de centrala delarna av Ystad så kunde jag också konstatera att det inte fanns några fiskmåsar där heller.

Min slutsats kan bara bli att fiskmåsarna själva tycks mena att taken på hyreshus vid insjöar är mer naturliga häckningsplatser än havsstränder… För när jag väl kom tillbaka till Vänersborg och Nordstan behövdes det ingen större expedition på jakt efter fiskmåsar. De stod i trädgården, på gator och trottoarer och hälsade välkommen… Någon hade också ordnat en ”vit matta” på yttertrappan…

Det tycks alltså som om miljö och hälsa i Vänersborg har rätt. Förvaltningen betraktar ju hustaken i Nordstan som fiskmåsarnas naturliga häckningsplatser… Det var inte som jag trodde kobbar och skär ute i sjön. Det är bara att erkänna att man hade fel – och skänka en tacksamhetens tanke att fiskmåsarna tillåter oss människor att bo på deras boplatser… Och kanske också till miljö och hälsa i Vänersborg som slår vakt om fiskmåsarna och deras hävdvunna rättigheter.

Hur som helst, Skåne i all ära, och fiskmåsar eller inte – borta bra men hemma bäst.

PS. För er som inte har några fiskmåsar i er närhet, här kan ni höra fiskmåsvrålen: klicka här. En del tror att skriken bara pågår på dagtid eller att fiskmåsarna ”vilar” nattetid. Så är det inte, de här oljuden pågår nätterna igenom. Här kan du se ytterligare en film. Den utspelar sig mitt i natten. Två fiskmåsar råkar i slagsmål. Eller om det handlat om mobbing. Eller om det handlar om kärlek – avgör själva: se här.

Bantning med Banting

BantingDet var en gång för länge sedan en pojke som hette William. Han föddes i London en vårdag 1796. William växte upp och blev allt större efter som åren gick. När han blev stor, så blev han inte bara stor – han blev väldigt stor.

William blev fet.

William led av sin fetma. Det var inte bara det att människor pratade om och skrattade åt honom bakom hans rygg, hans feta rygg. Hans kropp verkligen led av fetman. William hade ont i sina knän och i sina fotleder. Han fick navelbråck och hans kondition var nere på noll. Han kunde inte knyta sina skor.

William gjorde allt för att gå ner i vikt. Han var så desperat i sin lidande kropp att han prövade alla metoder som läkare och andra rådde honom till. Det hände att han periodvis i stort sett slutade äta, några perioder använde han laxermedel, han promenerade och han tränade.

Inget hjälpte. På sin höjd gick han ner några kilon, tillfälligt. Kilon som han snabbt gick upp igen. Han blev allt fetare.

Det sägs att William blev så fet att fettet till och med tryckte mot innerörat, så att han fick problem med hörseln. Hur som helst. Han besökte av någon anledning en öronläkare. Och det var tur. Öronläkaren hade varit i Frankrike och fått höra på nya idéer.

William fick reda på att det inte spelade något roll hur mycket han åt, det viktiga var vad han åt. Det var inte kvantiteten som var det viktigaste, det var kvaliteten. Han prövade en helt ny diet.

William inte bara minskade i vikt av den nya dieten. Hans kropp mådde också mycket bättre.

William ville sprida sina erfarenheter. Han skrev ner dem i ett häfte som han tryckte upp och delade ut gratis. Häftena tog snabbt slut. Han tryckte upp nya upplagor. De gick åt.

Williams häfte var sensationellt. Det översattes till flera språk, också till svenska. Genomslaget för hans idéer blev så stort, att hans efternamn blev ett verb:

BANTA

Williams efternamn var Banting.

De lärdomar William Banting drog av sina erfarenheter var att man skulle avstå från socker, bröd, öl och potatis, dvs kolhydrater. Däremot var det helt ok att äta mycket protein och fett.

Vad Banting lärde ut på 1800-talet, det har inte Livsmedelsverket i Sverige lärt sig än. För Livsmedelsverket är det fortfarande tvärtom – det viktigaste är inte vad vi äter utan hur mycket

PS. Här kan du läsa det mesta om lågkolhydratkost: Kostdoktorn/Diet Doctor (Andreas Eenfelt)

PPS. Jodå, denna LCHF-blogg har också varit publicerad tidigare.

Kategorier:LCHF, sommarläsning
%d bloggare gillar detta: