Arkiv

Archive for the ‘Samhällsbyggnadsnämnden’ Category

Kommunen tar kamp mot Solvarm

15 juni, 2018 4 kommentarer

byrakrati3Det tycks inte finnas några gränser för hur långt byråkraterna i Vänersborgs kommun är beredda att gå när det gäller att trampa på sina invånare. Det vore verkligen på sin plats att betongpolitikerna mellan valen funderade över vilka de är valda av och vilka de är satta att företräda. Och många tjänstemän borde allvarligt begrunda frågan om vilka de uppgifter de egentligen har, vilka de är till för, vilka de ska hjälpa och tjäna – och vilka som betalar deras löner.

I måndags godkände en vänsterpartist, en miljöpartist och två socialdemokrater i miljö- och hälsoskyddsnämnden familjen Solvarms två avloppssystem i naturhuset i Sikhall. (Se ”Solvarm får tillstånd!”.) Det var bra, det var ett erkännande av Solvarms insatser. Två moderater och en sverigedemokrat stödde däremot tjänstemännens förslag att stoppa Solvarms VA-lösningar för att istället tvinga in familjen i det kommunala VA-nätet.

byrakratIgår torsdag slog byråkraterna emellertid som väntat tillbaka igen.

Samhällsbyggnadsnämnden skulle behandla ett yttrande till Förvaltningsrätten som tjänstemännen hade författat. Yttrandet gick ut på att kommunen ville fortsätta att ta kamp mot Solvarm. Solvarm hade ju överklagat ett tidigare beslut av samhällsbyggnadsnämnden om att tvinga in familjen i det kommunala VA-nätet. Solvarm ville ha ett undantag, en inskränkning av verksamhetsområdet.

Nu hade samhällsbyggnadsnämnden faktiskt chansen att besluta att slänga tjänstemännens yttrande till Förvaltningsrätten i papperskorgen, bifalla Solvarms överklagande, ta upp ärendet i sak och ge Solvarm undantag från en kommunal VA-anslutning. Det vore ju tämligen logiskt efter beslutet i miljö- och hälsoskyddsnämnden.byrakrati

Men nej.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att:

”Vänersborgs kommun bestrider bifall till överklagandet.”

Politikerna i samhällsbyggnadsnämnden tillsammans med tjänstemännen tänker alltså ta kamp mot Solvarm i domstolarna. Och målet för kommunens juridiska strid är att Solvarm ska tvingas vara kvar i kommunens verksamhetsområde, att Solvarm ska tvingas in i det kommunala VA-nätet och att Solvarm ska betala 194.935 kr för den kommunala VA-anslutningen.

val2018Det är för bedrövligt. Men det är ju val snart…

Tänk då på att det var bara de två vänsterpartisterna i samhällsbyggnadsnämnden, James Bucci och Emir Terzic, som stod på Solvarms sida. Bland de politiker som stödde tjänstemännen mot Solvarm återfanns samtliga andra partier. (Utom medborgarpartiet som inte har någon ordinarie ledamot i nämnden.) Och det var inte vilka ledamöter som helst, det var personer som stod högt upp på höstens vallistor. Det var t ex Benny Augustsson (S), Tor Wendel (M), Hans-Peter Nielsen (KD), Bengt Wallin (L), Ingvar Håkansson (C), Susanne Meuller (MP) och Anders Strand (SD).in_english

Om du vill veta mer om hur diskussionerna gick i samhällsbyggnadsnämnden, och det vill du naturligtvis, så hänvisar jag till James Buccis blogg ”Samhällsbyggnadsnämndens inställning till Anders Solvarms överklagandet”. Han skriver om vad som hände igår.

Och du, nu är det dags att på allvar markera vad du tycker om kommunens behandling av sina invånare! Det är dags att rösta på ett parti som står på kommuninvånarnas sida.

.
PS. Missa inte heller James Buccis kommentar till denna blogg! Klicka här!

Solvarms kamp är inte över

13 juni, 2018 1 kommentar

miljoSolvarm kunde hälsa miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut i måndags med glädje. (Se ”Nyhet: Solvarm får tillstånd!”.) Familjen fick sina VA-lösningar i naturhuset godkända, dock med förbehållet att de framtida mätningarna visar bra och godkända värden. Vilket naturligtvis inte ska vålla några problem.

Men än är inte kampen över för Solvarm. Imorgon torsdag ska samhällsbyggnadsnämnden sammanträda under ordförande Benny Augustssons (S) ledning…

forvaltningsrattenSamhällsbyggnadsnämnden ska ta ställning till samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande till Förvaltningsrätten i Göteborg. Solvarm har ju som bekant överklagat nämndens beslut att avvisa familjens begäran om att befintligt verksamhetsområde ska inskränkas.

Hittills har inte samhällsbyggnadsnämnden tillåtit några undantag från att ansluta sig till kommunens VA. Det har inte spelat någon roll om fastighetsägare vill eller ej, det har inte spelat någon roll om de har ett bättre system än kommunen eller ej… Alla ska anslutas. Även Solvarm…

solvarm_hus

Kretslopp och vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) blev för inte så länge sedan klar med sin förbindelsepunkt för VA-anslutningen till Solvarms fastighet. (Se Solvarm_bild2SKRIV PÅ FÖR SOLVARM!”.) Och vill nu alltså tvinga Solvarm att ansluta sig till en kostnad av 194.935 kr. Vilket Solvarm således har överklagat.

Det yttrande till Förvaltningsrätten som nämnden ska ta ställning till är författat innan måndagens beslut i miljö- och hälsoskyddsnämnden, dvs det beslut som innebar att Solvarms anläggning godkändes. Det är möjligt att politikerna i samhällsbyggnadsnämnden nu omvärderar Solvarms överklagan och tar upp ärendet på nytt, med tanken att Solvarm ska slippa ingå i verksamhetsområdet och kommunens VA-nät. Och slippa betala fakturan.

Men står nämnden fast vid förvaltningens förslag till yttrande är Solvarms kamp definitivt inte över. Då väntar fortsatta juridiska processer. Som dessutom kan överklagas både en och två gånger.

nonoSamhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande har nämligen följande beslutsförslag:

”Vänersborgs kommun bestrider bifall till överklagandet.”solvarm_hus2

Det skulle betyda att samhällsbyggnadsnämnden anser att Solvarm måste betala 194.935 kr för att tvångsanslutas till kommunens VA. Och tänker ta strid för det i domstolen.

Eller också blir det en ”kompromiss”. På kommunens hemsida står det (se här):

”om kommunfullmäktige beslutar att ett nytt verksamhetsområde ska bildas, så ska alla aktuella fastigheter inom området betala för anslutning. Däremot innebär det inte att fastigheterna fysiskt måste anslutas till det kommunala nätet.”

Varför nu någon ska behöva betala för något man inte behöver eller vill ha…?

Vi får se hur samhällsbyggnadsnämnden resonerar nu när miljö- och hälsoskyddsnämnden har godkänt Solvarms anläggning.

Nytt på VA-området. Och Solvarm.

Igår och idag har jag bläddrat i några tidningar. De hade det gemensamt att de handlade om VA och två av dem dessutom om Solvarm i Sikhall. Och det var lägligt. Imorgon torsdag ska samhällsbyggnadsnämnden fatta beslut om en begäran från Solvarm att få slippa ansluta sig till kommunens VA. Det skrev jag om i söndags. (Se ”Nytt avslag för Solvarm”.)

solvarm_hus

Det blir en längre blogg, men jag vill passa på att tillföra ytterligare information som jag tror kan belysa VA-frågan ännu mer, både rent allmänt och för Solvarm speciellt.

TTELA hade igår en artikel om Solvarm. Den hade rubriken ”Anders Solvarm hotar att gå till domstol”. Artikeln beskrev Solvarms naturhus och dess VA-lösning. TTELA skrev också om att Solvarms ärende ska behandlas imorgon och hur Solvarm har fått stöd och hjälp av Villaägarnas Riksförbund för att driva frågan i domstol – om nämnden beslutar om ett negativt besked.ttela

”Många av våra medlemmar är drabbade av tvångsanslutningar och det handlar om mycket pengar. Därför är det viktigt att gräva i det här.”

Säger Anna Werner på Villaägarna till TTELA. Hon ser detta fall som ett ”pilotfall” i Sverige.

Det är en mycket bra artikel och jag hoppas att ledamöterna och tjänstemännen i samhällsbyggnads läser den… Och tar sitt förnuft till fånga.

aktuell_hallbarhetAllra helst skulle jag dock önska att politikerna läste tidskriften ”Aktuell Hållbarhet” (nr 2, 2 mars 2018). I den finns det flera artiklar om VA. Och huvudartikeln handlar om Solvarm! Den tar i stort upp det som står i TTELA, men är betydligt utförligare. Det beskrivs mer om hur Solvarms hus fungerar och artikeln ger också en relativt ordentlig bakgrund till vad som har hänt och händer uppe på Sikhall. Och om att Solvarm är på väg till domstol…

Bara så att alla får en lite bättre föreställning om hur Solvarms hus fungerar (ur ”Aktuell Hållbarhet”):

”Eftersom bostadshuset står inuti ett växthus är det omgivet av medelhavsklimat ochaktuell_hallbarhet2 drar därmed mindre energi. I trädgården inuti växthuset leder små rör utspätt avloppsvatten ett par decimeter ner i växtbäddar, där stjälkgrönsaker odlas under sommarhalvåret. I växtbäddarna fälls näringsämnen ut och bryts ned av jordens bakterier. … Eftersom det aldrig regnar eller snöar är urlakningen till omgivande miljö minimal. Vattnet avdunstar i växthuset och endast vintertid lämnar renat avloppsvatten huset och leds då till en trädgårdsdamm.”

Naturhusets anläggning är bättre än kommunens… Ändå riskerar alltså Solvarm att tvångsanslutas till kommunens VA-nät. Det skulle kosta upp mot en halv miljon kronor att ansluta de två fastigheterna på tomten:

solvarm_hus2”Det blir dyrt för något som jag inte behöver och som blir sämre än vad jag har själv.”

Säger Anders Solvarm. Och det kan man väl hålla med om…

Jag tycker att Anders Solvarm säger något i artikeln som är tänkvärt och som också har bäring för andra befintliga och tilltänkta verksamhetsområden i kommunen:

”vad jag förstår är Vänern inte övergödd. Eftersom ingen riktig miljökonsekvensbeskrivning är gjord är det högst oklart vad miljövinsten blir – om det överhuvudtaget blir någon miljövinst. Jag håller med om att dåliga enskilda avlopp absolut ska åtgärdas, men jag menar att allmänna reningsverk med gammal linjär teknik inte är rätt lösning för det hållbara samhällsbygget.”

Tidskriften ”Aktuell Hållbarhet” frågar också kommunens VA-chef Daniel Larsson varför inte Solvarm kan få undantag från att ingå i kommunens VA-område. VA-chef Larsson ger i mitt tycke ett synnerligen byråkratiskt svar:

vbg_logga”Fastigheten ligger centralt inom verksamhetsområdet och behöver enligt kommunens mening ingå i det större sammanhang som avses i 6 § lagen om allmänna vattentjänster. Möjligheten till inskränkning av ett verksamhetsområde enligt 9 § lagen om allmänna vattentjänster tar sikte på situationer där underlaget för en rationell drift av den allmänna anläggningen sviktar.”

Det handlar enligt VA-chefen om att tolka en lag, ingen hänsyn tas till människorna bakom. Eller miljön för den delen. Dessutom är det nog en tämligen personlig tolkning av lagen som VA-chefen ger uttryck för.

avlopp2En annan artikel i tidskriften har rubriken ”Folkligt uppror mot påtvingade rörledningar”. Den belyser hur människor i landet reagerar mot kommunernas krav på tvångsanslutning. Den ger ett skäl till kommunernas krav på anslutning som jag inte har tänkt på förut och som också låter mycket skrämmande:

”En vanlig kritik är att vissa kommuner använder luddiga miljöskäl for att få stugägare att betala kostnaden för nya VA-nät, medan det verkliga motivet är att möjliggöra permanentbebyggelse och ökade skatteintäkter. Samtidigt som de som betalar kalaset kanske måste sälja och flytta, skapas attraktiva områden för inflyttning av bättre bemedlade, så kallad gentrifiering.”

Jag hoppas verkligen inte att detta skulle vara ett motiv i Vänersborg. Jag har inte hört någon någonsin antyda något sådant. Däremot ser jag ju att det inte helt sällan blir konsekvensen av en tvångsanslutning.

lagbok”Aktuell Hållbarhet” går på djupet. I en tredje artikel tas Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) kontra Miljöbalken upp, närmare bestämt den brist på koppling som finns mellan dessa lagar.

En enskild avloppsanläggning av senaste modell, som kan vara bra mycket billigare en än kommunal VA-anslutning (jämför t ex med Timmervik), och som är godkänd enligt Miljöbalken, kan ändå bli ogiltigförklarad av kommunen – om kommunen kräver en anslutning till ett utbyggt kommunalt VA-nät. Anna Werner på Villaägarna, som också blev intervjuad i TTELA, säger till tidskriften:

”Vi tycker att man ska låta fastighetsägare ha kvar sitt avlopp så länge det är godkänt. Många av dem som är upprörda nu kanske vill ha sitt kommunala avlopp om tio år när fastigheten säljs eller barnen tar över. Men de kanske klarar sig utan kommunalt avlopp tills dess, det är så enormt stora summor pengar för den enskilde.”

Det tycker jag låter klokt. Och det är faktiskt en möjlig politik i en kommun som Vänersborg. Bara viljan hade funnits bland politikerna.

aktuell_hallbarhet3Till sist i denna tidskrift så finns en analys, kommentar, av journalisten Pernilla Strid. (Den är faktiskt tillgänglig på nätet, se ”VA-lagstiftningen ger maktobalans”.)

Pernilla Strid skriver i en kommentar till de artiklar som finns med i tidningen att den rättsliga maktobalansen mellan fastighetsägare och kommunen är total.

”om kommunen bestämmer sig för att dra fram ledningar för kommunalt vatten och avlopp där du bor. Då måste du vara med och betala.”

Strid målar också upp en bild av läget idag:

stuga”Stugägaren kan vara en pensionär med låg inkomst, som kanske sett fram emot att bo i det gamla torpet med mulltoa och brunn i resten av sitt liv. Men drömmen går i kras, det alternativ som finns är att sälja torpet som kanske tillhört släkten i generationer. Ja, så är det naturligtvis inte alltid, men så kan det gå till i Sverige 2018.”

Den här bilden tål att tänka på tycker jag. Även för politiker och tjänstemän i Vänersborgs kommun…

Strid berättar också om att Länsstyrelsen försökte förelägga Orsa kommun att inrätta VA-områden. Orsa överklagade till Mark- och miljödomstolen och vann. Domstolen konstaterade att Länsstyrelsen i Dalarnas län inte hade haft giltiga hälso- eller miljöskäl för att förelägga Orsa att inrätta VA-områdena.

Det ger väl ett visst hopp för framtiden för enskilda fastighetsägare i deras kamp mot trilskande kommunpolitiker och tjänstemän runt om i Sverige. Det är i kommunerna som man kan bestämma om verksamhetsområden och VA-anslutningar. Det är de lokala politikerna i Vänersborg som har makten

land_lantbrukOch vem vet, det kanske till och med är så att lagstiftningen är på väg att ändras…

En bloggläsare har skickat mig en intressant artikel från LandLantbruk. Det är en debattartikel av centerpartiets talespersoner i landsbygdsfrågor Eskil Erlandsson och miljöfrågor Kristina Yngwe. Med andra ord, två tämligen tunga politiker i Sveriges riksdag. Debattartikeln har rubriken ”Finsk modell lösningen på dyra avloppsbyten”. Också dessa centerpartister tar upp de motstridiga intressena mellan kommunen och fastighetsägarnacentern samt de stora kostnaderna för de enskilda.

Debattartikeln börjar så här:

”Just nu riskerar privata hushåll att få lägga upp till 100.000 kronor på att uppdatera sitt avlopp. I värsta fall riskerar de att få sälja huset eller betala vite när kommunens tillsynsman träder in.”

Och det känner vi igen från Vänersborg. Nu senast handlar det om Timmervik. (Se ”Tvångsanslutning till VA”.) Fast här kan det faktiskt handla om de dubbla kostnaderna för en kommunal VA-anslutning, mer än 200.000 kr. Och det förstår var och en att det är en gigantisk summa för en liten sommarstuga eller för äldre som bor ensamma.

Erlandsson och Yngwe skriver om hur landets kommuner och Havs- och vattenmyndigheten just nu tvingar ett stort antal fastighetsägare att investera i nya avloppslösningar. De visar också på orimligheten i de stora skillnaderna som kommunerna gör i bedömningar och agerande.

De skriver:

”Det innebär att ett hushåll på ena sidan sjön kan slippa att byta avlopp medan en stuga på andra sidan kommungränsen kan få betala vite.”

avloppErlandsson och Yngwe menar att det på många sätt är ohållbart, både för miljön och för den enskilda fastighetsägaren. De vill se möjligheten att tillämpa ett system som används i Finland, där man tar hänsyn till både fastighetsägare och miljö.

Centerpartiets talespersoner avslutar sin debattartikel med att redovisa centerpartiets åsikt i frågan:

”Regeringen har tillsatt en utredning som bland annat ska ta reda på om mer ansvar ska lämpas över på fastighetsägarna. Men istället för att klämma åt landets sommarstugeägare och äldre i hela landet vill Centerpartiet införa en liknande modell som Finland har. Det innebär att fastigheter som ligger längre än 100 meter från vatten och som inte ligger i ett grundvattenområde kan uppgradera sitt avloppsvattensystem i samband med annan renovering. Den finska modellen innebär också att man inför och förtydligar möjligheten till rimlighetsbedömningar. Dessa bedömningar ska ta hänsyn till faktisk miljöpåverkan och kostnaden för åtgärden. Kommuner ska kunna bevilja undantag för fastigheter för fem år i taget, till exempel om mängden avloppsvatten är liten eller kostnaderna blir alltför höga.”

avlopp6Tänk att en vänsterpartist som jag skulle tycka att ett centerpartistiskt förslag låter bra… Men det gör jag. Tyvärr verkar det dock inte som om centerpartisterna i Vänersborg tycker det. De verkar inte ställa upp på centerpartiets nationella politik…

Innan Vänersborg fattar beslut om fler tvångsanslutningar till det kommunala VA-nätet så borde kommunen överväga andra lösningar som mer ser till både de enskilda och till miljön. Kommunen borde åtminstone avvakta den statliga utredning som är tillsatt och som snart har slutfört sitt arbete. Utredningen skulle faktiskt kunna leda till en förändrad lagstiftning.

Fast när det gäller Solvarm – besluta om undantag!

Nytt avslag för Solvarm

18 mars, 2018 2 kommentarer

Historien om Solvarm och familjens naturhus i Sikhall fortsätter. Den tycks aldrig ta slut. På torsdag avhandlas typ kapitel 93 på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde. Och som det ser ut, så blir det inget avslut nu heller.

solvarm_hus

Samhällsbyggnadsnämnden ska behandla en begäran från Solvarm om att familjens fastighet ska:

”undantas från tvångsanslutning till Vänersborgs kommuns verksamhetsområde för VA (vatten och avlopp).”undantag

Frågeställningen känns säkert igen…

Solvarm skickade in denna begäran om undantag redan den 13 augusti förra året. (Jag skrev om den i en blogg, ”Solvarm begär nytt beslut”.) Nu är ärendet berett, ”bara” ett drygt halvår senare…

Solvarm hävdade i sin begäran att naturhusets VA-lösning var bättre än kommunens (vilket den är!) och att lagen ger möjlighet att undanta fastigheter från verksamhetsområden, dvs att fastigheter inte måste ingå i ett verksamhetsområde och därmed inte i kommuners VA-nät.

brev2Solvarm avslutade sitt mail till kommunen:

”Genom att försöka tvångsansluta vår fastighet motarbetar kommunen vårt arbete för miljöteknisk utveckling. Jag tycker att båda parter bör ägna kraften åt mer progressiva uppgifter.”

När jag skrev min blogg i augusti så hade jag förhoppningar om att kommunen äntligen skulle ta möjligheten att vända den mycket trista historien med Solvarm till motsatsen. Då kanske det skulle ha funnits en chans att Vänersborg istället skulle nämnas som orten där man välkomnar innovation och initiativ…

Men ack vad jag bedrog mig…nono

Tjänstemännen föreslår politikerna att (du kan ladda ner handlingarna här):

”Samhällsbyggnadsnämnden avvisar ansökan”

Någon som är förvånad…?

lagbok2Samhällsbyggnadsförvaltningen återger i sin bedömning/motivering några paragrafer i vattentjänstlagen och tar också upp ett avgörande i Statens va-nämnd som den anser vara tillämplig i fallet Solvarm. Själva målet, överklagandet, som Statens va-nämnd behandlade, har emellertid inga likheter med Solvarm. (Du kan ladda ner målet här.) Däremot skriver Statens va-nämnd i sitt beslut – och det kopierar förvaltningen ordagrant och klistrar in i sin bedömning:

”Varken bestämmelsens utformning eller förarbetena till vattentjänstlagen ger stöd för att en fastighetsägare med åberopande av 9 § skulle kunna föra talan om inskränkning av ett av kommunen beslutat verksamhetsområdet.”

Med andra ord:

”Av praxis följer således att en enskild fastighetsägare inte är behörig att initiera en inskränkning enligt 9 § LAV av ett befintligt verksamhetsområde.”

Och därför ska Solvarms begäran:

nej2”avvisas, dvs. inte prövas i sak.”

Hör vi en myndighet som vill lösa ett problem? Ser vi en myndighet som vill komma överens med sina invånare? Upplever vi en myndighet som känner sig som ett serviceorgan till sina uppdragsgivare? Många frågor, enkelt svar… Nej…

Jag tycker att det är en närmast nedlåtande och provocerande attityd som samhällsbyggnadsförvaltningen visar Solvarm. Med hjälp av medvetna missuppfattningar och lek med ord så skjuter samhällsbyggnad frågan framför sig och undviker att komma till skott.

Kommunens tjänstemän och politiker kan nämligen helt enkelt strunta i om det är fastighetsägaren, dvs Solvarm, som ”begär”, ”initierar” eller ”ber” – och bara se till sakfrågan:

”[Kan Solvarms fastighet] undantas från tvångsanslutning till Vänersborgs kommuns verksamhetsområde för VA (vatten och avlopp).”utropstecken_tva

För saken är den att det kan dom!

Och det skriver förvaltningen, och Statens va-nämnd, också:

”Bestämmelsen i 9 § ger kommunen möjlighet, då förutsättningarna för detta är uppfyllda, att inskränka verksamhetsområdet.”

solvarm_hus2Alltså, politikerna i samhällsbyggnadsnämnden (möjligtvis måste frågan till politikerna i fullmäktige, jag vet inte riktigt) kan undanta Solvarm från att ansluta sig till kommunens VA. Det är politikerna i Vänersborg som beslutar om en fastighet ska anslutas – inte staten, inte någon domstol, inte några tjänstemän. Det är politikerna i Vänersborgs kommun som bestämmer.

Så vad pratar förvaltningen om, vad håller nämnden på med? Är det inte bättre att de tar tag i sakfrågan – och fattar ett beslut! Bestäm att Solvarm slipper att ansluta sig. Var tacksamma för att det finns ett sådant här naturhus i Vänersborg.

Det är otroligt…

Samhällsbyggnadsförvaltningen har också sett en begäran från Solvarm i hans brev, om att bli befriad från anläggningsavgiften. Jag ser kanske inte det, det är i varje fall inte tydligt. Men det kanske är lika bra att samhällsbyggnadsnämnden avslår det också – när den ändå håller på.

Fast nu är jag kanske lite väl negativ…

avloppSamhällsbyggnadsförvaltningen skriver:

”Vad avser begäran om att befrias från anläggningsavgift enligt 24 § LAV kan det konstateras att någon sådan skyldighet ännu inte inträtt med hänsyn till att fastighetsägarna inte informerats om förbindelsepunkten (se 25 § 1 LAV).”

Rätt ska vara rätt. Förbindelsepunkten är ännu inte kommunicerad med Solvarm. Det betyder att då behöver inte nämnden ta upp den här sakfrågan heller…

sisyfos2Resultatet av kommunens handlande, eller brist på, är att Solvarm aldrig får något avslut på den här historien. De tvingas leva i ovisshet och osäkerhet. Och en massa tid måste användas till att skriva inlagor och att dokumentera osv. Istället för att ägna tiden åt utveckla sitt hus och sprida sitt fantastiska miljötänk och sina praktiska lösningar till fler människor.

Det är också så att kommunen kan hitta på fler sätt att sätta käppar i hjulet för sina invånare. Men det återkommer jag till.

 

PS. Familjen Solvarm bor i växthus – Nyheterna (TV4).

Tvångsanslutning till VA-nätet?

1 februari, 2018 1 kommentar

Imorgon fredag har Vänersborgs samhällsbyggnadsnämnd sammanträde. Ett ärende på dagordningen tilldrar sig ett särskilt intresse – ”Återremiss avseende utökat verksamhetsområde för VA, vatten och spillvatten, etapp 8 norra Timmervik”.avlopp6

Kommunen bygger som bekant ut VA-nätet längs Vänerkusten. Det är i sig väldigt positivt. Problemet är bara att alla fastighetsägare inte vill ansluta sig.

avlopp4Det är dyrt att ansluta sig. En generell beräkning för kostnaden för en småhusfastighet låg med Vänersborgs VA-taxa förra året på totalt 185.652 kr. Taxan höjdes vid årsskiftet med 5% och avgiften är nu 194.934 kr. Till det kommer ytterligare kostnader som grävning, inkoppling av pump och i vissa fall kanske också sprängning på tomten. Det kan bli kostnader för den enskilde fastighetsägaren på några hundratusen kronor mer än vad en ny typgodkänd trekammarbrunn med infiltration kostar…

Det kan vara svårt för äldre att få lån till anslutningen till kommunens VA och i vissa fall kan kostnaderna överstiga fastighetens värde.

Det kan också finnas andra skäl till att inte vilja ansluta sig. Kanske finns det en egen VA-lösning som är bättre än kommunens (jfr Solvarm i Sikhall, bild nedan). (Kommunens ”rening” är för övrigt inte så bra som de flesta kanske tror. Det är t ex så, enligt oberoende men välinformerade källor, att kommunen släpper ut över 40% av kvävet i Vänern.)

solvarm_hus

I norra Timmervik var det fyra fastighetsägare som inte ville ha kommunalt vatten och avlopp, och nu tror jag att det har tillkommit ytterligare en.

Det är viktigt att komma ihåg att det inte är obligatoriskt att vara ansluten till ett kommunalt VA. I lagen om allmänna vattentjänster står det i 9 §:paragraf

”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

vbg_loggaKommunen tänkte emellertid inte göra några undantag. Alla fastigheter skulle anslutas, även de fastighetsägare som inte ville. De skulle tvingas att ansluta sig… (Se ”Tvångsanslutning till VA”.)

Vänsterpartiet agerade i frågan. Det ledde, häpnadsväckande nog, till att hela fullmäktige ändrade uppfattning och hela ärendet återremitterades för ytterligare utredning. (Se ”VA: Återremiss på tvångsanslutningen”.) Det hände den 22 november förra året.

Motiveringen till fullmäktiges återremiss var:

”Innan kommunfullmäktige kan besluta om utökat verksamhetsområde och därmed bestämma att alla fastighetsägare ska hamna inom verksamhetsområdet och riskera att tvångsanslutas till kommunens vatten och avlopp till en kostnad av hundratusentals kronor per hushåll yrkar jag på återremiss. Fullmäktiges underlag behöver kompletteras och relevant lagstiftning presenteras i sin helhet. Fullmäktige måste, innan beslut kan fattas, veta vilka alternativ som står till buds. Det är också viktigt att belysa om regelverket skiljer sig när ett verksamhetsområde initieras av enskilda fastighetsägare.”

Nu har tjänstemännen i samhällsbyggnadsförvaltningen utrett ärendet ytterligare och politikerna i samhällsbyggnadsnämnden ska avgöra hur de vill att det slutliga förslaget, som ska till kommunfullmäktige, ska se ut.

papperFörslaget som ligger inför nämnden imorgon (fredag) lyder:

”Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att utvidga verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten), etapp 8 Norra Timmervik, enligt samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse daterad 2018-01-15.”

Förslaget innebär att samhällsbyggnadsnämnden inte ska ändra sig – fastigheterna ska tvångsanslutas till det kommunala VA-nätet!

Det är självklart intressant att studera motiveringen till det beslutsförslag som läggs fram till samhällsbyggnadsnämnden. (Handlingarna kan laddas ner här, ärendet återfinns på s. 17-31.)

argueMan kan väl lugnt säga att de fakta och argument som presenteras har valts ut utifrån uppfattningen att alla fastigheter ska tvångsanslutas. Argument och fakta som talar, eller kan tala, mot en anslutning utelämnas eller viftas bort. Tjänstemännen verkar ha bestämt sig i förväg för hur dom vill ha det…

Det handlar i tjänsteskrivelsen mycket om Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). (Se här.) Tjänstemännen skriver om kommunens skyldigheter och åtaganden. Och visst finns det sådana. Lagen säger (6 §):

”Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen
1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning.”

Men ärendet (återremissen) handlar inte riktigt om det. Det handlar om fastighetsägare som inte vill ansluta sig, inte om dem som vill.

juridikTjänsteskrivelsen för ett juridiskt spetsfundigt resonemang:

”9 § LAV helt saknar tillämplighet i nu aktuellt ärende: frågan i ärendet gäller om det enligt 6 § LAV finns förutsättningar att utvidga ett verksamhetsområde, inte huruvida ett befintligt verksamhetsområde ska inskränkas enligt 9 § samma lag.”

Tjänstemännen anser alltså att 9 § helt saknar tillämplighet genom att ”leka med” orden ”utvidga” och ”befintligt…inskränkas”. Det verkar lite godtyckligt och det känns som ett juridiskt hårklyveri. Jag kan inte se att detta är andemeningen i LAV:s § 6.

I den av kommunfullmäktige beslutade återremissen så står det:

”Innan kommunfullmäktige kan besluta om utökat verksamhetsområde och därmed bestämma att alla fastighetsägare ska hamna inom verksamhetsområdet…”karta

Fullmäktige tycks i varje fall, till skillnad från samhällsbyggnadsförvaltningen, anse att det finns möjlighet att rita kartan över ett verksamhetsområde på olika sätt – alla fastighetsägare behöver inte hamna inom det ”utvidgade” verksamhetsområdet.

Och det tycker jag mig också finns stöd i LAV för (9 §). Det står:

”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas…”

Det är som jag ser det inte orimligt att tolka detta som att det är kommunen som kan avgöra hur ett ”utvidgat” verksamhetsområde ska se ut.

Jag undrar hur en högre juridisk instans skulle döma…

miljoMen handlar det egentligen inte om två helt andra saker – hur drabbas de enskilda människorna av beslutet och vilken är den bästa lösningen för miljön? Jag saknar dessa perspektiv…

Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar att:

”det på elva av de 20 fastigheterna (i hela verksamhetsområdet; min anm) finns äldre avloppsanläggningar (1975–1990). För sex av fastigheterna saknas helt uppgifter. För resterande tre fastigheter finns avloppsanläggningar som slutbesiktigats åren 2004, 2007 respektive 2011. Således kan konstateras att det för huvuddelen av de berörda fastigheterna saknas fullgoda avloppslösningar.”

mulltoaDet redovisas knapphändiga eller inga fakta på vilka lösningar som finns på de fastigheter som inte vill ansluta sig. Om någon har t ex en mulltoa, vilket åtminstone en fastighetsägare har, och därmed inte släpper ut något i avloppsledningarna, så släpps inte heller något ut i Vänern. Faktum är ju att en mulltoa är det bästa för miljön. (Kommunen har ju själv placerat ut bajamajor några meter från Vänerns strand vid Sikhall…) Det finns även andra lösningar som också kan vara bättre för miljön, och betydligt billigare.

Det borde enligt min mening göras en bedömning av varje fastighets VA-lösning. Som Havs- och Vattenmyndigheten skriver (se här):

”En bedömning av vilken rening som är rimlig görs för varje anläggning.”

Det verkar alltså inte riktigt som om förvaltningens högsta prioritet är att hindra näringsämnen och annat från att komma ut i Vänern.

vattenkran2Sedan för tjänstemännen ett ganska anmärkningsvärt resonemang om dricksvattnet…

Förvaltningen konstaterar inledningsvis:

”Såvitt avser dricksvattenkvaliteten finns hos kommunen inga rapporterade anmärkningar.”

Vad bra!

Men sedan följer en del antaganden och hypotetiska resonemang från förvaltningens sida:

”Det får dock antas att det omkringliggande åkerbruket har viss påverkan på dricksvattnet inom berörda fastigheter. … Till det nyss anförda ska också tilläggas att det inom kommunen finns problem med känsligt grundvatten. Salt vatten har påträffatspresume i grundvattnet på olika djup. Utefter Vänerns kust har saltvattenpåverkan skett i borrade brunnar djupare än 60 meter.”

Det finns alltså ”inga rapporterade anmärkningar”, men ”det får dock antas” och ”inom kommunen finns problem”… Det känns knappast seriöst. Ärendet handlar ju om norra Timmervik och inget annat område. Och det handlar om, eller borde handla om, fakta.

Och dessutom har man ju faktiskt rätt att dricka vatten ur sin egen brunn. Och är man nöjd, så är man…

I återremissen yrkade jag på att det skulle ske en belysning om regelverket skilde sig åt när ett verksamhetsområde initieras av enskilda fastighetsägare. Det konstaterar förvaltningen att det inte gör. Och så är det nog.

alternativMed återremissen ville kommunfullmäktige också veta vilka alternativ som stod till buds. Det ser jag inte att förvaltningen har svarat på. Och det är väl tämligen anmärkningsvärt…

Det saknas enligt min mening fortfarande ett fullödigt underlag innan fullmäktige kan fatta beslut om att tvångsansluta alla fastighetsägare till det kommunala VA-systemet. Och ärligt talat, kan inte fastighetsägare få slippa att tvångsanslutas till det kommunala VA-nätet?

Måste Nabbensberg bort?

13 januari, 2018 2 kommentarer

Den 13 juli förra året skrev jag om koloniområdet vid Nabbensberg. (Se ”Koloniområdet vid Nabbensberg”.)

nabben_koloni2

Det gjorde jag efter ett besök i området. Och besöket var i sin tur föranlett av att koloniägarna hade fått beskedet att området med alla stugor skulle bort när arrendeavtalet löpte ut år 2020. Det hade kommunen bestämt. Och kommunens skäl var att det saknades bygglov och strandskyddsdispens för området. Det var alltså inte för att kommunen hade några andra planer för koloniområdet vid Nabbensberg, för det finns det inga. Det ska inte byggas något annat på området. Området ska liksom bara bort. Av princip.

nabben_karta2Vänersborgs koloniträdgårdars centralförening är en ideell förening, som alla som har en kolonilott på Nabbensberg (och på Katrinedal och Vargön) är medlemmar i. Det är koloniföreningen som rent formellt arrenderar koloniområdet. Det har den gjort sedan 1982, då kommunen beslutade att utarrendera området.

nabben_koloni1Koloniområdet vid Nabbensberg ligger mycket vackert längst Karls Grav – centralt men ändå avskilt. Det är inget stort område, men det är lugnt och mysigt. Koloniområdet har legat på samma plats sedan 1982. Allmänhetens tillgång till området är också stort. På stigen vid kanalkanten klipper koloniarrendatorerna gräset och de har placerat ut bänkar. Och tack vare att det är röjt och klippt vid kanalen så kan metartävlingar hållas.

Lutz Rininsland (V) frågade faktiskt om området redan i maj 2015. Då fick Rininsland följande svar från kommunen:

”det skulle ju vara fruktansvärt ifall ett koloniområde inte skulle få finnas kvar.”

Frågan har också varit uppe i kommunfullmäktige, i juni i år. Då ställde samme Rininsland bennya3en interpellation om områdets framtid till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S).

Augustsson gav inga löften, men lovade att föra en dialog med styrelsen eller troligtvis till och med ha ett allmänt möte med ”koloniägarna”. (Se ”Lite övrigt från onsdagens KF”.) Det blev också ett möte.

På byggnadsnämndens sammanträde i december så diskuterades kolonilotterna vid Nabbensberg. Då påstod förvaltningen att det var Sjöfartsverket som var negativ till kolonilotternas placering. En del av kolonilotterna ligger nämligen på mark ägd av Sjöfartsverket… Så det var ett tungt argument. Det var liksom Sjöfartsverket som krävde att koloniområdet skulle bort.

sjofartsverketDet fanns emellertid ingen skriftlig dokumentation på Sjöfartsverkets negativa inställning till att koloniområdet ligger där det ligger, dvs på mark som ägs av Sjöfartsverket och kommunen – alldeles vid kanalen. Det är viktigt med skriftlig dokumentation i de ärenden som byggnadsförvaltningen hanterar…

Det finns däremot ett mail från Sjöfartsverket till byggnadsförvaltningen (från 7 december 2016, alltså över ett år gammalt), där det ifrågasätts att det var ok att en koloniägare byggde en ny stuga där den gamla hade brunnit ner:

”De håller på med grunden som är rätt grundlig. Jag förmodar att ni inte har gett något tillstånd för det här.”

Det kan väl tilläggas att när koloniinnehavaren fick reda på vad som gällde så avbröt hen bygget och nu finns det ingen stuga överhuvudtaget på den här kolonilotten, mer än ett redskapsskjul. (Efter denna incident har det för övrigt, enligt uppgift, inte byggts något överhuvudtaget i koloniområdet.)

Men detta mail med kritik av ett enskilt byggande är något helt annat än att Sjöfartsverket är negativ till hela området vid Nabbensberg. Koloniägare hade dessutom informerat mig om att Sjöfartsverket inte alls var negativ till koloniområdet.

telefonSå jag tog kontakt med ansvarig person på Sjöfartsverket. Det visade sig att byggnadsförvaltningen inte hade helt rätt…

Sjöfartsverket hade egentligen inga synpunkter på att området användes till koloniområde. Det var helt ok. Men den ansvarige personen tyckte att området hade blivit mer av ett sommarstugeområde än ett koloniområde. Det hade byggts stugor på tomterna som inte var tillåtna enligt strandskyddet. Dessutom, menade den ansvarige, att det på en del tomter inte ens fanns odlingar.

Och det kan jag kanske hålla med om – ett koloniområde bör vara ett odlingsområde och inte ett stugområde.

Sjöfartsverket hade påpekat det här för Vänersborgs byggnadsförvaltning i många år men förvaltningen hade inte gjort något åt det.lansstyrelsen-vastra-gotaland

För övrigt rättar sig Sjöfartsverket efter vad kommunen och Länsstyrelsen beslutar. Verket tvivlade också på att Länsstyrelsen skulle upphäva strandskyddet i området.

Och vad säger man då? Informationen till byggnadsnämnden var definitivt inte korrekt. Sjöfartsverket har inget emot att det ligger ett koloniområde vid Karls Grav. Och varför har inte kommunen tagit tag i att det har uppförts byggnader i området? Det var väl egentligen inte konstigt att ”vanliga människor” hade fått uppfattningen att det var ok att bygga en kolonistuga i ett koloniområde. Hade alla andra gjort det, så varför inte jag? På andra koloniområden i Vänersborg, t ex på Holmängen, så finns det ju byggnader som är betydligt större än de på Nabbensberg. Och samma regler gällde väl på alla kommunens koloniområden?

stugaDet har tydligen varit så att detta har varit en allmän uppfattning att det får uppföras kolonistugor på kolonilotterna. (Uppfattningen fick revideras efter branden, se ovan.) Även om det nu visar sig att det kanske har varit fel. Men visst borde det finnas ett ansvar hos de utbildade tjänstemännen i kommunen, särskilt när det handlar om kommunal mark?

Fast jag vet inte riktigt vad som gäller. Jag har nämligen hittat ett gammalt arrendekontrakt från 1990. Där står det i § 2:

”Sker sådan uppsägning skall kommunen, om föreningen yrkar det, lösa på återtagen mark befintliga byggnader och andra anläggningar. Lösenbeloppet skall om överenskommelse icke kan träffas fastställas av arrendenämnden.”

Nabben_tillaggsavtalDet här kontraktet gällde till den 13 mars 2006. Om det står något annat i andra nyare kontrakt vet jag inte, jag har inte hittat några andra. Däremot har jag ett tilläggsavtal till detta gamla avtal från 1990. Tilläggsavtalet är faktiskt daterat så sent som den 28 oktober 2015. Det betyder väl så vitt jag kan förstå att det gamla kontraktet fortfarande gäller…

Kontraktet visar ganska tydligt att det var ok att uppföra byggnader på koloniområdet… Huruvida kommunen ska lösa in befintliga byggnader nu när området ska utrymmas, det får väl koloniägarna fundera på…

Hur som helst visar mitt samtal med Sjöfartsverket att bollen ligger hos kommunen. Det är kommunen som får och kan bestämma.

byggnadsmoteKommunen hade ett möte med ”koloniägarna”. Den 28 november träffade en mark- och exploateringsingenjör, en bygglovshandläggare och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Benny Augustsson (S) de berörda.

Kommunens representanter informerade på mötet att Sjöfartsverket äger halva marken närmast kanalen, och Vänersborgs kommun andra halvan mittemot. De meddelade också att det saknades detaljplan för området och att det då är strandskydd som gäller.

Kommunen stod för övrigt fast vid sitt beslut att de berörda måste lämna området senast sista mars 2021. Det fanns inga förmildrande omständigheter…

tired13Det här drabbar framför allt de som har kolonilotter med stugor. Det finns ju t ex en del pengar nedlagda i stugorna och allt arbete med både stugor och odlingslotter kommer att gå om intet. Ett stort fritidsintresse kommer att omöjliggöras, många bor i lägenheter och kolonilotten har varit ett sätt att både få lite egna grönsaker och välbehövlig avkoppling från vardagen. Sedan blir det naturligtvis den praktiska hanteringen av flytt och ev försäljning av lösöre. Erfarenheterna av sådan här flytt av koloniområden är att de som har haft kolonilotter inte orkar börja om på nytt…

En annan aspekt är att det, som nämnts tidigare, finns fler koloniområden i Vänersborg. Och de har vad jag förstår tydligen andra regler för byggnation. Jag tror att många på Nabbensberg helt enkelt har trott att kommunen har haft samma regler för alla koloniområden…

Jag skulle vilja påstå att de som har haft kolonilotter på området hela tiden har handlat i god tro. Vid incidenten med den nedbrunna stugan så gick det också upp för alla vad som gällde i området och koloniarrendatorerna rättade sig efter det. Man ska också komma ihåg att det finns personer som på senare år har arrenderat kolonilotter och som då har köpt de gamla stugorna – i förvissningen om att allt var lagligt och ok.

Koloniinnehavarna har litat på kommunen och de har inte heller haft någon anledning att tro att området skulle försvinna…

nabben_koloni4Det blir också sämre för allmänheten om koloniområdet försvinner. Marken kommer att växa igen, kommunen kommer inte att sköta den, vilket byggnadsförvaltningen tillstod på mötet.

Frågan om ersättningsmark var också uppe på mötet mellan kommunen och koloniägarna. Signalen från kommunen var nog att kommunen inte tar något initiativ till ersättningsmark, utan i så fall måste koloniägarna själva lämna in en ansökan. Det är ju annars så att kommunen har som mål att möjliggöra odlingsområden. Däremot är det ovisst om det handlar om enbart odlingslotter eller om också stugor ska tillåtas.

Det är också osäkert om vem som skulle betala för VA på ett nytt område. Det skulle kunna bli en tung post för koloniarrendatorerna. Saken är ju den att ersättningsmarken är i kommunal ägo – och var går då gränsen mellan kommunens ansvar och arrendatorernas?

Så var det detta med strandskydd – det som är det avgörande argumentet för kommunen att lägga ner koloniområdet. Och kommunen har meddelat koloniarrendatorerna att det är små möjligheter att få ett positivt beslut.

Det är byggnadsnämnden i Vänersborg, inte byggnadsförvaltningen, som avgör om någon kan få strandskyddsdispens. Det kan avgöras i detaljplan eller som enskilt ärende. (Sedan ska också Länsstyrelsen säga sitt. Och kanske också Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen om ärendet överklagas.) Och vem som helst kan ansöka om dispens, det behöver inte vara fastighetsägaren. Det betyder att även koloniarrendatorerna kan ansöka. Och koloniområdet är ju faktiskt en ”pågående markanvändning” sedan 1982 och det ger fördelar vid en prövning eftersom området är etablerat (ur allemansrättsligt och växt- och djurlivsperspektiv).

strandskyddsdelegationStrandskyddsdelegationen skriver att ett särskilt skäl för dispens är:

”[Om området] redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften.”

Det var inte länge sedan (ca 1 år sedan) som området bredvid koloniområdet fick en detaljplan. Det ska bli bostadsområde. Här gav kommunen strandskyddsdispens, även om byggnadsförvaltningen inte riktigt vill medge detta. Men tittar man på bilden nedan så är det ingen större tvekan att delar av det detaljplanerade området ligger inom strandskyddat område. (Strandskyddet är 100 meter från vattnet.)

nabben_karta

Och tittar vi på den andra sidan av kanalen så ligger det ganska många byggnader på strandskyddat område…

nabben_karta3

Dessutom ska Vänersborgs nya återvinningsstation ligga alldeles vid kanalen…

kretsloppskarta

Sedan är det ju faktiskt så att det finns andra koloniområden i Vänersborg som har stugor som ligger på strandskyddat område… Utan att riskera ”vräkning” och flytt… Kanske borde kommunen behandla alla koloniområden lika?

Jag tycker nog att koloniägarna på Nabbensberg (liksom på vissa andra koloniområden) skulle ansöka om strandskyddsdispens. Vad jag förstår så kostar det 9.000 kr. Och det är ju inga pengar att tala om, om man är typ ett 30-tal arrendatorer.

Eller också skulle samhällsbyggnadsnämnden kunna begära dispens. Eller betala en rattigheterdetaljplan…

Jag vet inte om koloniföreningen har blivit informerade om sina rättigheter eller om det är så att de inte själva riktigt förstått att de faktiskt kan försöka att bli kvar i området.

bulldozerKommunens utgångspunkt är fortfarande att koloniområdet ska bort. Jag kan inte se att det måste det. Marken ska ju ändå inte användas till något annat. Istället sköter koloniarrendatorerna marken och gångvägen vid kanalen så att de blir tillgängliga för alla vänersborgare och till det ”rörliga friluftslivet”.

Kommunen kan behålla koloniområdet, om kommunen vill. Vänersborgarna borde vara viktigare än principerna. Och principer kan ändras – kommunen kan vara flexibel. Och kommunen har självt ”bollen i sina händer”.

GC-vägen igen – med nyheter

23 oktober, 2017 Lämna en kommentar

Det har kommit två mycket läsvärda kommentarer på gårdagens blogg ”GC-vägen i Sikhall”.

bennya3Roy reagerade på att samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) skrev i sitt svar till Gunnar Lidell (M) att ingen fastighetsägare hade hört av sig till Trafikverket om en gång- och cykelväg (GC-väg) på den aktuella sträckan i Sikhall.

Roy skrev:

”Trafiksäkerhet är inte i första hand en fråga för enskilda markägare (men i det här fallet så har dom verkligen tagit samhällsansvar!) utan för kommunen, som skall se och arbeta för en totallösning.”

Och denna självklarhet är väl värd att stryka under. Trafiksäkerheten på Trafikverkets väg är naturligtvis inte de enskilda fastighetsägarnas ansvar.

fop_dalslandskustRune skrev en längre kommentar. Han är mycket insatt i de kommunala handlingarna, i detta fall den Fördjupade Översiktsplanen för Dalslandskusten (FÖP) som antogs av kommunfullmäktige den 26 oktober år 2011. Rune gav förslag på ett antal i sammanhanget särskilt intressanta sidor.

På sidan 36 i den ”Fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten” står det:

”I Sikhall föreslås en separat gång- och cykelbana utmed väg 2154 från badplatsen till befintliga och framtida bostadsområden sydväst om hamnen. Gång- och cykelvägen är lämplig att utföra i samband med att va-ledningar dras fram i området och/eller när oopsframtida exploatering enligt förslaget blir aktuell.”

Oops. Och denna plan antogs av kommunfullmäktige år 2011…

För att vara riktigt tydlig så finns det också en karta där GC-vägen är utsatt (rödbrunprickigt):

gc_sikhall_FOP

Och som grädde på moset står det i ”FÖP:ens” avslutande kapitel ”ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE”:

”I Sikhall är gc-väg föreslagen utmed väg 2154 från föreslagna bostadsområden sydväst om Sikhall till badplatsen. Initiativ till anläggande av gc-vägarna tas av kommunen.”

Det är alltså kommunen som ska ta initiativ till en GC-väg, inte som Benny Augustsson menar, fastighetsägarna… Och detta är alltså lämpligt att ”utföra i samband med att va-ledningar dras fram i området”…

Kan det bli tydligare?

Rune undrade också om Benny Augustsson (S) har läst den ”Fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten”. Jag tror inte att Augustsson har gjort det, eller också har han gjort det och glömt innehållet. Vilket faktiskt kan hända den bäste. Men någon på förvaltningen borde väl ha kommit ihåg det…?

trafikanalys_gestadKanske borde också någon tjänsteman ha kunnat dra sig till minnes att kommunen inför arbetet med ”FÖP:en” också beställde en analys av WSP Samhällsbyggnad. Den analysenoops dateras till 15 jan 2011 och fick namnet ”Trafikanalys för Gestadsvägen”. Denna rapport fick jag för övrigt från Trafikverket, så någon på kommunen måste ha skickat dit den. Och dessutom kan man väl då på relativt goda grunder anta att Trafikverket har varit medvetet om behovet av en GC-väg i Sikhall.

I trafikanalysen sår det för övrigt i slutet under rubriken ”Förslag till åtgärder”:

”Utredningsområdet vid Sikhall föreslås få en utbyggd gc-väg mellan korsningen med väg 2149 och campingen i Sikhall.”

oversiktsplan_vbg2017Runes kommentar på bloggen inspirerade mig att också titta igenom förslaget till Översiktsplan (ÖP), som just nu håller på att utarbetas. Där kunde jag snabbt konstatera att det står ganska mycket om GC-vägar. Det kan faktiskt konstateras att hela ÖP andas en satsning på alternativ till biltrafik, av flera anledningar. Det finns till och med en utvecklingsprincip (Utvecklingsprincip 10) som heter ”Satsa på cykling och kollektivtrafik”…

Det kan vara värt att citera några avsnitt för att belysa detta.

På sidan 29 står det först angående den regionala cykelstrategin:

”Cykelstrategin ska vara ett stöd för prioritering och planering av cykelåtgärder längs det statliga regionala vägnätet. I cykelstrategin har mål och prioriteringsprinciper formulerats. Målsättningen är att skapa förutsättningar för ökad och säker cykling.”

dalPå sidan 36 står det lite allmänt om dalslandsdelen av kommunen:

Vänersborg har en viktig roll i livsmedelsförsörjning och goda förutsättningar att växa som turistområde. … Dalslandsdelen av kommunen tillsammans med övriga Dalsland kommer att ha stor betydelse för näringar med en god framtida potential.”

Och till detta kopplas en ”utvecklingsprincip”:

”Satsa på cykling och kollektivtrafik”

cykeltjejUnder rubriken ”Vad landsbygden behöver” skriver kommunen:

”En viktig målsättning är att ge så många barn som möjligt tillgång till säkra cykelbanor och busshållplatser”

På sidan 64 står det under rubriken ”Bevara och utveckla grönområden och Rekreationsmöjligheter”:

”En målsättning är att alla som bor i kommunen ska ha möjlighet att ta sig med cykel till ett område lämpat för friluftsaktiviteter.”

gc_vagSedan hittar vi utvecklingsprincip 10, ”Satsa på cykling och kollektivtrafik”. Där står det bland annat:

”Vänersborgs kommun arbetar med att ta fram en ny kommunal cykelplan med rekommendationer och åtgärder för att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken och därmed bidra till ett ökat cyklande inom kommunen.”

Det står helt klart att GC-vägar är något som kommunen satsar på, och fortsättningsvis vill satsa ännu mer på. Och det bör väl gälla i dalslandsdelen av kommunen också…?

Rune skrev också, vilket jag tror att jag har nämnt vid något tillfälle, att:

”Marianne Karlsson (C) [redan 2010 skrev] en motion där hon föreslog att GC-vägar och eventuellt även ridvägar anläggs ovanpå VA-nätet där ledningarna går nära befintlig infrastruktur (typ bredvid Gestadvägen).”

sikhall_gc2En GC-väg längs Gestadvägen vid bland annat Sikhall har alltså varit aktuell väldigt länge. Det är i sammanhanget lite intressant att Marianne Karlssons eget parti är med och styr Vänersborg…

Rune menar att kommunen kan om den vill:

”Att anlägga GC ovanpå rör har kommunen dagsfärsk erfarenhet av. Under hela 2017 har Vänersborgs kommun gjort en lång GC-väg ovanpå de nylagda fjärrvärmerören vid Flygplatsen (parallellt med Flygfältsvägen). Här gick det tydligen utmärkt att på kort varsel komma överens och göra avtal mellan kommunen, trafikverket, markägare och fjärrvärmeföretag.”

Det tycks alltså inte ens som om politiker och tjänstemän på samhällsbyggnads har läst de dokument som kommunfullmäktige har antagit om en GC-väg i Sikhall. Så därför står det väl tämligen klart att det svar som Benny Augustsson (S) har skrivit till Gunnar Lidell (M) inte är särskilt tillfredsställande.

Och det är inte kommunens hantering av GC-vägen mellan badet i Sikhall och magasinet/hamnen heller…

%d bloggare gillar detta: