Arkiv

Archive for the ‘Samhällsbyggnadsnämnden’ Category

GC-vägen igen – med nyheter

23 oktober, 2017 Lämna en kommentar

Det har kommit två mycket läsvärda kommentarer på gårdagens blogg ”GC-vägen i Sikhall”.

bennya3Roy reagerade på att samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) skrev i sitt svar till Gunnar Lidell (M) att ingen fastighetsägare hade hört av sig till Trafikverket om en gång- och cykelväg (GC-väg) på den aktuella sträckan i Sikhall.

Roy skrev:

”Trafiksäkerhet är inte i första hand en fråga för enskilda markägare (men i det här fallet så har dom verkligen tagit samhällsansvar!) utan för kommunen, som skall se och arbeta för en totallösning.”

Och denna självklarhet är väl värd att stryka under. Trafiksäkerheten på Trafikverkets väg är naturligtvis inte de enskilda fastighetsägarnas ansvar.

fop_dalslandskustRune skrev en längre kommentar. Han är mycket insatt i de kommunala handlingarna, i detta fall den Fördjupade Översiktsplanen för Dalslandskusten (FÖP) som antogs av kommunfullmäktige den 26 oktober år 2011. Rune gav förslag på ett antal i sammanhanget särskilt intressanta sidor.

På sidan 36 i den ”Fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten” står det:

”I Sikhall föreslås en separat gång- och cykelbana utmed väg 2154 från badplatsen till befintliga och framtida bostadsområden sydväst om hamnen. Gång- och cykelvägen är lämplig att utföra i samband med att va-ledningar dras fram i området och/eller när oopsframtida exploatering enligt förslaget blir aktuell.”

Oops. Och denna plan antogs av kommunfullmäktige år 2011…

För att vara riktigt tydlig så finns det också en karta där GC-vägen är utsatt (rödbrunprickigt):

gc_sikhall_FOP

Och som grädde på moset står det i ”FÖP:ens” avslutande kapitel ”ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE”:

”I Sikhall är gc-väg föreslagen utmed väg 2154 från föreslagna bostadsområden sydväst om Sikhall till badplatsen. Initiativ till anläggande av gc-vägarna tas av kommunen.”

Det är alltså kommunen som ska ta initiativ till en GC-väg, inte som Benny Augustsson menar, fastighetsägarna… Och detta är alltså lämpligt att ”utföra i samband med att va-ledningar dras fram i området”…

Kan det bli tydligare?

Rune undrade också om Benny Augustsson (S) har läst den ”Fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten”. Jag tror inte att Augustsson har gjort det, eller också har han gjort det och glömt innehållet. Vilket faktiskt kan hända den bäste. Men någon på förvaltningen borde väl ha kommit ihåg det…?

trafikanalys_gestadKanske borde också någon tjänsteman ha kunnat dra sig till minnes att kommunen inför arbetet med ”FÖP:en” också beställde en analys av WSP Samhällsbyggnad. Den analysenoops dateras till 15 jan 2011 och fick namnet ”Trafikanalys för Gestadsvägen”. Denna rapport fick jag för övrigt från Trafikverket, så någon på kommunen måste ha skickat dit den. Och dessutom kan man väl då på relativt goda grunder anta att Trafikverket har varit medvetet om behovet av en GC-väg i Sikhall.

I trafikanalysen sår det för övrigt i slutet under rubriken ”Förslag till åtgärder”:

”Utredningsområdet vid Sikhall föreslås få en utbyggd gc-väg mellan korsningen med väg 2149 och campingen i Sikhall.”

oversiktsplan_vbg2017Runes kommentar på bloggen inspirerade mig att också titta igenom förslaget till Översiktsplan (ÖP), som just nu håller på att utarbetas. Där kunde jag snabbt konstatera att det står ganska mycket om GC-vägar. Det kan faktiskt konstateras att hela ÖP andas en satsning på alternativ till biltrafik, av flera anledningar. Det finns till och med en utvecklingsprincip (Utvecklingsprincip 10) som heter ”Satsa på cykling och kollektivtrafik”…

Det kan vara värt att citera några avsnitt för att belysa detta.

På sidan 29 står det först angående den regionala cykelstrategin:

”Cykelstrategin ska vara ett stöd för prioritering och planering av cykelåtgärder längs det statliga regionala vägnätet. I cykelstrategin har mål och prioriteringsprinciper formulerats. Målsättningen är att skapa förutsättningar för ökad och säker cykling.”

dalPå sidan 36 står det lite allmänt om dalslandsdelen av kommunen:

Vänersborg har en viktig roll i livsmedelsförsörjning och goda förutsättningar att växa som turistområde. … Dalslandsdelen av kommunen tillsammans med övriga Dalsland kommer att ha stor betydelse för näringar med en god framtida potential.”

Och till detta kopplas en ”utvecklingsprincip”:

”Satsa på cykling och kollektivtrafik”

cykeltjejUnder rubriken ”Vad landsbygden behöver” skriver kommunen:

”En viktig målsättning är att ge så många barn som möjligt tillgång till säkra cykelbanor och busshållplatser”

På sidan 64 står det under rubriken ”Bevara och utveckla grönområden och Rekreationsmöjligheter”:

”En målsättning är att alla som bor i kommunen ska ha möjlighet att ta sig med cykel till ett område lämpat för friluftsaktiviteter.”

gc_vagSedan hittar vi utvecklingsprincip 10, ”Satsa på cykling och kollektivtrafik”. Där står det bland annat:

”Vänersborgs kommun arbetar med att ta fram en ny kommunal cykelplan med rekommendationer och åtgärder för att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken och därmed bidra till ett ökat cyklande inom kommunen.”

Det står helt klart att GC-vägar är något som kommunen satsar på, och fortsättningsvis vill satsa ännu mer på. Och det bör väl gälla i dalslandsdelen av kommunen också…?

Rune skrev också, vilket jag tror att jag har nämnt vid något tillfälle, att:

”Marianne Karlsson (C) [redan 2010 skrev] en motion där hon föreslog att GC-vägar och eventuellt även ridvägar anläggs ovanpå VA-nätet där ledningarna går nära befintlig infrastruktur (typ bredvid Gestadvägen).”

sikhall_gc2En GC-väg längs Gestadvägen vid bland annat Sikhall har alltså varit aktuell väldigt länge. Det är i sammanhanget lite intressant att Marianne Karlssons eget parti är med och styr Vänersborg…

Rune menar att kommunen kan om den vill:

”Att anlägga GC ovanpå rör har kommunen dagsfärsk erfarenhet av. Under hela 2017 har Vänersborgs kommun gjort en lång GC-väg ovanpå de nylagda fjärrvärmerören vid Flygplatsen (parallellt med Flygfältsvägen). Här gick det tydligen utmärkt att på kort varsel komma överens och göra avtal mellan kommunen, trafikverket, markägare och fjärrvärmeföretag.”

Det tycks alltså inte ens som om politiker och tjänstemän på samhällsbyggnads har läst de dokument som kommunfullmäktige har antagit om en GC-väg i Sikhall. Så därför står det väl tämligen klart att det svar som Benny Augustsson (S) har skrivit till Gunnar Lidell (M) inte är särskilt tillfredsställande.

Och det är inte kommunens hantering av GC-vägen mellan badet i Sikhall och magasinet/hamnen heller…

KF: GC-vägen i Sikhall

22 oktober, 2017 3 kommentarer

Sikhallsbor, campare, seglare och andra som brukar besöka badet eller området vid Sikhalls magasin/Segelsällskapet har i många år velat ha en gång- och cykelväg (GC-väg) mellan badet och magasinet. Och de trodde att de äntligen skulle få det – nu när kommunen grävde för VA längs vägen. Men förhoppningarna kom på skam.

sikhall_gc0

Det skrev jag om i en blogg för två veckor sedan. (Se ”Ingen GC-väg i Sikhall nu heller?”.) Då skrev jag också att Gunnar Lidell (M) hade ställt fyra frågor i en interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S):lidell15

  • ”Varför planerar och projekterar inte Vänersborgs kommun för en GC-väg längs den mest trafikerade delen av Sikhallsvägen, när man ändå gör markarbeten längs Trafikverkets väg, vill man inte?”
  • ”Är det så att fastighetsägare längs VA-ledningen inte vill ha GC-väg?”
  • ”Har förhandlingarna med Trafikverket utgått från endast VA-ledning, eller också utifrån möjligheter till GC-väg?”
  • ”När är det din bedömning att det finns GC-väg längs den aktuella sträckan?”

De här frågorna ska behandlas i en sk interpellationsdebatt på fullmäktige nu på onsdag. Det betyder att GC-vägen kommer att diskuteras, men att inget beslut kommer att fattas.

bennya2Benny Augustsson har lämnat ett skriftligt svar på Lidells frågor. (OBS. Själva punkterna har jag satt dit för att det ska bli lättare att jämföra fråga – svar. Punkterna finns alltså inte i originalsvaret.)

Benny Augustssons svar i sin helhet:

  • ”Anledningen till att kommunen inte projekterar en cykelväg i samband med VA arbeten efter Sikhallsvägen är just det att det är inte Kommunen som äger marken och det är Trafikverket som är väghållare.”
  • ”Det är säkert så att fastighetsägarna vill ha en cykelväg efter nämnda vägsträcka men enligt Trafikverket så har det inte kommit in någon förfrågan till dom från någon av fastighetsägarna om att anlägga cykelväg.”
  • ”I förhandlingarna med Trafikverket så har man utgått från endast VA-ledning.”
  • ”Enligt min bedömning så finns det en GC-väg längs den aktuella sträckan när Trafikverket är klara med att dom vill anlägga cykelväg och har projekterat färdigt, när markägarna ger sitt tillstånd och när det finns pengar avsatta i Vänersborgs mål och resursplan för dom pengar Trafikverket förmodligen tycker att Vänersborgs kommun ska vara med och medfinansiera.”

sikhall_gc2Det är helt riktigt, som Benny Augustsson skriver, att det är Trafikverket som är väghållare och att det inte är kommunen som äger marken, i varje fall inte den största delen. Det är emellertid kommunen som gräver för VA. Och då är det också kommunen som skulle kunna göra en GC-väg eller åtminstone gräva på ett sådant sätt att det är förberett för en GC-väg. Och det hade varit en synnerligen enkel sak i sammanhanget när det ändå fanns maskiner, personal och sprängsten på plats.

Och det tycks som om det också hade varit en ganska enkel och självklar sak att kommunen hade tagit kontakt med vägverket om en GC-väg innan VA-arbetet började.

Augustsson skriver att Trafikverket inte har fått någon förfrågan om GC-väg. Det måste betyda att kommunen trots allt har varit i kontakt med Trafikverket om en GC-väg. Eller är det kanske så att Augustsson har tagit kontakt med Trafikverket nu när Lidells interpellation kom? Men en sak vet jag, minst två markägare har varit i kontakt med flera personer på kommunen, varav åtminstone någon i ansvarig ställning, om en GC-väg.

sikhall_gc1Det verkar till och med vara så att två markägare har skrivit på markupplåtelseavtal, som har gett kommunen tillstånd att gräva i deras mark, just för att kommunen har lovat att samtidigt anlägga en GC-väg.

Är det inte så att kommunens tjänstemän bör prata med varandra? Eller faktiskt själva kunna komma till slutsatsen att det hade varit tämligen smart att bygga en GC-väg samtidigt som kommunen grävde ner VA-ledningar? Det kan väl inte kräva någon större fantasi att inse fördelarna med att göra båda sakerna samtidigt… Och pratat med Trafikverket om detta?

Enligt Benny Augustsson så blir det en GC-väg i Sikhall först när Trafikverket bestämmer sig för det. Om Trafikverket vill… Men vad vill kommunen då? (Det gick ju för övrigt att samarbeta kring cykelvägen längs E45:an.)

gc_vagOch om Trafikverket möjligtvis någon gång vill anlägga en GC-väg, då tror Augustsson att Trafikverket vill att kommunen ska vara med och finansiera. Vilket kommunen i stort sett automatiskt hade gjort när de grävde VA. Och om kommunen hade låtit sprängstenen vara kvar – istället för att köra bort den.

Jag tycker att hela frågan kring VA-dragningen och GC-vägen visar på en total brist på förutseende, planering, samverkan och styrning. Och i slutändan på effektivitet och ekonomiskt tänkande.

Eller är det så att Benny Augustsson (S) och de styrande partierna (S+C+MP) inte vill anlägga en GC-väg i Sikhall?

Koloniområdet vid Nabbensberg

telefon2Några har hört av sig angående kolonilotterna vid Nabbensberg (nedanför Quality Hotel). Jag har skrivit lite om detta i samband med att Lutz Rininsland (V) ställde en interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) vid det senaste fullmäktigesammanträdet.

Jag har missat koloniområdet helt, trots att jag är ur-vänersborgare. Men Nabbensberg ligger liksom inte i de områden som jag vanligtvis rör mig. Så det gällde att reparera skadan och bege sig dit. (Och denna gång hittade jag… Se krysset nedan.)

nabben_karta2

Koloniområdet ligger mycket vackert längst Karls Grav – centralt men ändå avskilt. Det är inget stort område, men det är lugnt och mysigt. Jag kan förstå att de som har kolonilotter trivs här. Det känns som om man är ”på landet”. Dessutom får besökande med båt till Vänersborg ett fint välkomnande av de välskötta odlingslotterna.

nabben_koloni1Koloniområdet har funnits på denna plats sedan 1982. År 2015 skrevs ett arrendeavtal med kommunen och med Sjöfartsverket. I år fick ”odlarna” besked av samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen om att kolonilotterna på området måste flyttas eller avyttras när arrendeavtalet löper ut år 2020.

Kommunens skäl är att det saknas bygglov och strandskyddsdispens för området. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande påpekade också, i svaret på Lutz Rininslands interpellation, att:

”… en del av kolonistugorna har genom åren ändrat karaktär och påminner idag mer om små sommarstugor.”

Fast det är nog lite överdrivet. Själv såg jag två sådana hus, men jag kan naturligtvis ha missat något. Men det är klart att detta ska åtgärdas oavsett vad som i övrigt händer med området.

nabben_koloni2

Samhällsbyggnadsnämnden och kommunen håller principerna höga nu för tiden. I varje fall vissa och på vissa ställen. Och för vissa invånare.

Det är faktiskt lite intressant tycker jag, att när Lutz Rininsland frågade ommail2 området för två år sedan (maj 2015) så började svaret som Rininsland fick från kommunen:

”det skulle ju vara fruktansvärt ifall ett koloniområde inte skulle få finnas kvar.”

Koloniområdet är inte detaljplanelagt. Däremot finns det en detaljplan för området bredvid. Det var en privat exploatör som ansökte om denna detaljplan och bekostade den i avsikt att exploatera området med bostäder. Detaljplanen antogs av fullmäktige i mars i år. Naturligtvis kunde kommunen samtidigt ha tagit med koloniområdet i denna detaljplan, även om kommunen hade fått betala detta själv. Men det gjorde inte kommunen.

nabben_karta

Med tanke på Arnes kamp ute på Nordkroken (se t ex ”Arne överklagar och JO-anmäler”) så kan jag inte låta bli att återge denna detaljplans skrivningar om översvämningsriskerna, fast det inte hör till dagens ämne:

”Enligt kommunens översvämningsprogram har den nordöstra delen av planområdet en liten risk för översvämningar då detta område är beläget på en lägre höjd än 46,96 m.ö.h. … I detaljplanen regleras vidare att byggnad ska utformas och utföras så att naturligt översvämmande vatten upp till nivån +47,2 inte skadar byggnaden och dess funktioner samt att källare under nivån +47,2 ej får anläggas.”

Golvet på Arnes fritidshus fick ju inte ligga lägre än +47,56 m.ö.h….

Vad jag vet så finns det inga planer för koloniområdet vid Nabbensberg. Det ska liksom bara bort. Det blir med all sannolikhet bara ”tomt”, ingenting. Varför koloniområdet då ska bort, utrymmas är det väl ingen som riktigt vet. Förutom då att det är en princip.

nabben_koloni3

Så här skrev kommunen för två år sedan (i svaret till Lutz Rininsland):

”Övrigt så ligger området inom både strandskydd, riksintresseområde för kultur och fritid och dessutom ett område som kan drabbas för både översvämningar och skred. Så att något annat storskaligt skulle planeras här är ju inte troligt utan däremot att det ska bevaras som ett område dit folk har tillgång med goda gång och cykelvägar (som det står skrivet i grönplanen). Dessutom så vill man genom den nya översiktsplanen slå ett slag för koloniområden.”

bygglov2Kommunen kan ändra principer… Kommunen skulle kunna upphäva strandskyddet i en detaljplan och dessutom ge bygglov. Det är egentligen ingen stor fråga. Marken är ju redan tagen i anspråk, det finns en stig vid kanalen där man kan gå vid vattnet, och dessutom en gång- och cykelväg på andra sidan koloniområdet. Koloniägarna håller dessutom området i ordning. Det är väl inte alla kommunala marker som sköts så bra.

Det kan väl också tilläggas att allmänhetens tillgång till området är stort. På stigen vid kanalkanten klipper koloniarrendatorerna gräset och de har placerat ut bänkar. Och tack vare att det är röjt och klippt vid kanalen så kan metartävlingar hållas.

bulldozerSamhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) vill lösa frågan genom dialog. Men utgångspunkten är att koloniområdet ska bort. Jag kan inte se att det måste det. Kommunen kan behålla koloniområdet, om kommunen vill. Vänersborgarna borde vara viktigare än principerna. Och principer kan ändras – kommunen kan vara flexibel. Som den t ex är på Ursand när det gäller bygglov och strandskydd…

För inte ska det väl vara som George Orwell en gång skrev:

”Alla är jämlika, men några är mer jämlika än andra.”

 

PS. TTELA hade en artikel om koloniområdet den 5 juli: ”Kolonistugor riskerar att rivas”.

Gardesannas toaletter

4 augusti, 2015 3 kommentarer

gardis2Gardesanna har hamnat i fokus igen. Men denna gång beror det inte på stavningen på vägskylten. Fastän det fortfarande står Gaddesanda, trots att det i folkmun heter Gardesanna. Och Gardis.

Men det får jag återkomma till.

gardis15_1

Att Gardesanna har hamnat i fokus igen handlar inte heller om VA-frågan. Även om Länsstyrelsen har hört av sig till kommunen ännu en gång med ett ”ganska ilsket” föreläggande… (Jag har tidigare skrivit mycket utförligt om VA-situationen – se ”Gardesanna – också en del? (1/2)” och ”Gardesanna – också en del? (2/2)”.)

Men även detta får jag återkomma till.

gardis_toa1Nej, det handlar naturligtvis om toaletternas (bajamajornas) och sopkärlens placering på badplatsen. Kommunen har ju flyttat dom. Och nu står toaletterna vid vändplatsen. Med följd att det blir längre att gå för badgästerna.

Gunilla Norman, en av markägarna vid Gardis och också en av kioskägarna, säger till TTELA den 23 juni (se här):

”Det finns väl inga föräldrar som låter sina barn gå ända dit bort, först genom skogen och sedan ut på vägen. Många kommer inte ens hinna dit utan kommer att göra sina behov i skogen eller i vattnet i stället.”

Det här håller de ansvariga på kommunen inte med om. Fastighetschef Gunnar Björklund kommenterar avståndet i TTELA:

”Det beror ju på var på badstranden du ligger. Vissa får längre att gå och vissa får kortare. Man behöver heller inte korsa en väg för att komma dit.”gardiskarta2a

Det är inte alltid så lätt att handskas med fakta och med sanningen. Och vad som är sanning beror ju väldigt ofta på vilket perspektiv som anläggs. Som i det här fallet. Båda har på sätt och vis både rätt och fel.

Men faktum är att stranden vid kiosken liksom är ”huvudstranden”, den strand där de flesta badgästerna lägger sig. (En del vet inte ens om att det finns en strand till.) Och ligger man där, vid kiosken, då blir det definitivt längre till bajamajorna än tidigare…

Å andra sidan, lägger du dig allra längst bort på stranden, eller på den andra stranden ännu längre bort, då blir det närmare…

Förvaltningschefen på samhällsbyggnads, Sophia Vikström, uttrycker det tydligare i ett mail:

gardiskarta3”Det är tyvärr en längre bit att gå då man badar i närheten av kiosken.”

Väger man argumenten, de olika perspektiven, mot varandra, så tror jag att det kan konstateras att de flesta badgäster faktiskt får längre till toaletterna än innan flytten… Kanske 200 till 300 meter längre. Och det kan vara väldigt, väldigt långt för ett barn i trängande behov… Eller för personer med funktionsnedsättningar. Och för alla andra också förresten…

Det här med vägen då? Och skogen?

gardis_toa2Jag förstår nog inte riktigt Gunnar Björklund i det här fallet. ”Vändplatsslingan” måste väl ändå betraktas som en väg? Bilar kör ju där, och då är det åtminstone i min värld – en väg.

Dessutom parkeras det många bilar i området.

Och denna väg måste badgästerna definitivt korsa för att kommat till toaletterna. Å andra sidan behöver de inte nödvändigtvis gå genom skogen, inte om de går på vägen hela sträckan… Fast då kan det å andra sidan bli väldigt långt att gå…

En liten, men ack så betydelsefull, detalj i sammanhanget är en liten skylt.

gardis_toa3Vid toaletternas gamla placering, alldeles vid kiosken, har kommunen satt upp en skylt med texten:

”Toaletter finns vid parkeringsplatsen.”

Vilken parkeringsplats? Det står inte på skylten.

Kommer man som ”ny” till Gardesanna så är det första man gardis_toa4ser en stor parkeringsplats – med en (nyuppställd) bajamaja. Naturligtvis är det denna parkeringsplats de nya besökarna kommer att tänka på. Hur ska de kunna veta att det finns en parkeringsplats till, längre bort, närmare stranden?

gardiskarta1bOch då kan det definitivt bli en lång väg att gå om behoven gör sig påminda… En väldigt lång väg…

Men, varför har kommunerna flyttat toaletterna?

Jag blir inte riktigt klar över detta. Inte särskilt klok heller.

Det tycks som att det är väldigt viktigt ur kommunal synpunkt att bajamajorna står på kommunal mark och inte på privat. I TTELA säger till exempel fastighetsingenjör Maria Wagerland:

”Nu står också toaletterna och sopkärlen på mark som kommunen äger och inte på privat mark.”

Jag förstår inte detta resonemang riktigt. På andra ställen har kommunen både bajamajor och andra ”inrättningar” på privat mark. Jag skrev till förvaltningschef Sophia Vikström och frågade. Hon svarade:

”Kommunen behöver inte köpa mark för att placera toaletter odyl på en fastighet men avtal/överenskommelse bör finnas  mellan fastighetsägare och kommun.”

Det är alltså inte avgörande om marken som bajamajorna står på är privat eller kommunal. Då föll det argumentet. Men det bör alltså finnas ett avtal eller en överenskommelse. Vilket jag kan förstå. Som det för övrigt har funnits i alla år – när barn- och ungdomsnämnden hade ansvar för Gardesanna och de andra badplatserna…

gardis_kiosk1Gunilla Norman, mark- och kioskägare, säger till TTELA:

”Vi har aldrig pratat om att detta är vår mark och vi har upplåtit marken till badgästerna i alla år. Kommunen har haft toaletterna stående här, de har städat här varje morgon och tömt soptunnorna som stått här. Nu slutar de med detta helt plötsligt och säger att de inte får ha toaletter och soptunnor här längre eftersom det är privat mark, men det har tydligen gått bra alla andra år.”

Så är det, så har det varit. Det har gått bra. Även om avtal och överenskommelser kanske inte alltid har varit skriftliga. Vilket de naturligtvis borde ha varit.

Då kanske man undrar om kommunen har försökt komma överens om ett avtal med markägaren. TTELA skriver:

”Enligt Björklund har ett arrende av den privata marken diskuterats, men man har inte kunnat komma i mål.”

Varför arrende förresten, varför inte ett avtal eller en överenskommelse? Arrende låter lite överdrivet.

I samhällsbyggnadsnämndens diarium finns ett mail skrivet av förvaltningschef Vikström:

”Vi har inte kunnat komma överens med fastighetsägare angående toaletternas placering och valt att placera dem på kommunal mark.”

Jag skrev till förvaltningschefen och bad henne att utveckla detta. Vikström svarade:

”Vi fick besked av fastighetsägarna under våren att de inte ville ha kommunala toaletter odyl på sin fastighet.”

Förvaltningschefen menar uppenbarligen att kommunen inte bara har velat arrendera marken utan också försökt få till stånd ett avtal med markägaren. Det här gjorde mig lite fundersam eftersom markägare Gunilla Norman inte alls ger denna bild i TTELA (se citatet ovan). Jag ringde Gunilla Norman.

Gunilla Norman berättade att hon kontaktades av Maria Wagerland på samhällsbyggnadsförvaltningen redan i februari. Kommunen ville arrendera marken. Det ville dock inte Norman. Och i denna mening har kommunen rätt i TTELA. Däremot framförde Gunilla Norman till de kommunala tjänstemännen att kommunen kunde få köpa en del av hennes mark.

Det blev inget kommunalt köp av mark.

I protokollet för fastighetsutskottets sammanträde den 4 juni står det:

”Diskussionen med fastighetsägaren är avslutad, då parterna har helt skilda uppfattningar om fastighetens värde.”

gardis_kiosk2Här gjorde jag en intressant ”upptäckt” i diariet – en brevväxling den 6 juli mellan Gunilla Norman och kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Den handlade till stor del om skräp- och sopsituationen, men i ett av Normans mail står det:

”Jag erbjöd kommunen att köpa marken men ni ville bara betala 10:- m2. Skulle du sälja för det priset?”

Det här kommenterade aldrig Marie Dahlin. Möjligtvis gjorde hon det i ett svar som löd:

”Nej, och jag vet ju inte utan sitter emellan. Jag kan ju inte säga bu eller bä.”

Men det var flera frågor, så jag vet inte säkert vilken fråga Dahlin svarade detta på.

10 kronor kvadratmetern är ett hutlöst lågt pris. Jag skrev och frågade förvaltningschef Vikström och frågade om kommunen verkligen hade lämnat ett sådant bud.nono

Vikström svarade kort och gott:

”nej”

Vid samtal med Gunilla Norman håller hon dock fast vid att kommunen bara ville betala 10 kronor kvadraten – kommunen erbjöd sig att köpa 4.000 kvadratmeter mark för 40.000 kr.

Jag har bett förvaltningschef Vikström att skicka mig dokumentation kring denna diskussion/förhandling. Jag hittar nämligen ingen sådan i diariet. I skrivande stund så har jag inte fått något svar. (Om jag får vid senare tillfälle, så återkommer jag i frågan.)

Hur som helst, det blev ingen affär.

avtalMen köp eller arrende, det var ju bara en överenskommelse/avtal som behövdes. Och det har inte blivit av. Kommunen tog tydligen inte någon mer kontakt med Norman angående överenskommelse/avtal när parterna inte kom överens om arrende/köp. I varje fall inte enligt Gunilla Norman. Och det finns inget som tyder på motsatsen.

Min uppfattning är att det verkar som om kommunen helt enkelt inte har velat ha ett avtal med markägarna om att ha kvar bajamajorna vid kiosken. Av någon anledning som jag inte känner till. Och det gör mig synnerligen förundrad, för att uttrycka det någorlunda diplomatiskt. För vi måste komma ihåg – det har stått bajamajor och toaletter på Normans mark i många många år. Varför skulle Norman ha ändrat sig helt plötsligt?

Gunilla Norman har dessutom, enligt egen utsago, även försökt att få kontakt med samhällsbyggnadsnämndens ordförande, socialdemokraten Benny Augustsson, för att diskutera frågan. Men Benny Augustsson har inte hört av sig…

Sopkärlen då?

gardis_sopJa, de står numera en bit från kiosken. En alltför lång bit anser vissa badgäster. Eller också har de helt enkelt inte sett kärlen… Som istället för att använda dessa kärl låter skräpet ligga kvar på stranden eller slänger det i skogen. Och det kan man naturligtvis tycka vad man vill om, och det gör jag också, men nu är det ju som det är.

Kommunen har fått en del kritik över tillsynen och städningen av stranden. Det är möjligt att det fanns ”inkörningsproblem”, jag vet inte, men nu är nog denna del ordnad. Tror jag. Kommunen städar regelbundet.

nedskrapningMed ett undantag då.

Förvaltningschef Sophia Wikström:

”Vi städar inte kioskens altan eller 5 meter runt kiosken utan anser detta åligger kioskägare.”

Jag undrade hur noggranna de kommunala tjänstemännen var med denna gräns… Låter de ett glasspapper ligga kvar som ligger 4,90 meter från kiosken?

Naturligtvis skrev jag till förvaltningschef Vikström och frågade, och fick svaret:

”Självklart ligger det inte kvar skräp 4.90 m. Jag tycker att vi har gjort en rimlig bedömning att inte städa runt kiosken på ett avstånd av 5 m. jag hoppas att då kioskägarna plockar skräp när de ser det 5.10 m från kiosken. Det är svårt och löjligt att hålla knivskarpa gränser.”

gardis15_1Nu har det ju varit en dålig sommar så det har kanske inte varit speciellt många badgäster på Gardesanna och därmed inte heller så mycket skräp.

När jag pratar med Gunilla Norman så, jag kan inte hjälpa det, så får jag en känsla av deja-vu. Jag tänker på det som har hänt Magnus Larsson i Sikhall, jag tänker på Andersson på Nordkroken… Den enskilda lilla människan mot den stora kommunen. Jag kan ha fel, jag hoppas det. Men ändå, varför kan kommunen inte ordna upp till synes enkla frågor med enskilda kommuninvånare – till gagn för alla kommuninvånare?

Gardesanna är ju faktiskt en av Sveriges absolut finaste badplatser. Ska den inte få fortsätta att vara det? För det kan väl inte vara så, att det finns det en tanke hos kommunen att vilja påverka vilken badstrand som borde vara nummer ett för vänersborgarna…

Ett framtida hållbart Vänersborg

13 januari, 2015 Lämna en kommentar

tyck_tillSamhällsbyggnadsförvaltningen håller på att utarbeta en ny översiktsplan för Vänersborg. Det handlar om hur mark och vatten ska användas för att stödja en hållbar utveckling. Som ett led i detta arbete, på sätt och vis i varje fall, har förvaltningen haft hjälp av ett antal studenter från Chalmers. Det är kommunens planarkitekt Pål Castell som har tagit det mycket lovvärda initiativet att låta 35 studenter under hösten och nu i början på året besöka Vänersborg som ett led i sina studier.

Chalmeristerna har med konstruktiva, kreativa och nytänkande hjärnor kommit med idéer och förslag på vad som skulle kunna göras i Vänersborg. Bland de studerande ingick dessutom 10 internationella studenter alltifrån Danmark och Frankrike till Kenya, Kina och Australien, vilket har bidragit till att göra studenternas arbete ännu mer intressant.

chalmers1Idag presenterade dessa chalmerister resultatet av sitt arbete inför en fullsatt festsal på Folkets Hus. Rubriken på arbetet var ”Ett framtida hållbart Vänersborg”.

Under en nästan två timmar lång sittning fick politiker, tjänstemän och allmänhet höra om planerna och idéerna för det framtida Vänersborg. Och det är ett imponerande material som har tagits fram. Materialet presenteras för övrigt också i form av en utställning chalmers2som vänersborgarna kan ta del av. Utställningen visas på Konsthallen i Folkets Hus under resten av veckan.

Missa inte den!

Det som jag nog tycker är allra mest intressant med chalmeristernas medverkan i Vänersborgs planering, det är att de flesta studenterna aldrig tidigare har varit i Vänersborg. Nu kom de till vår stad och kunde se Vänersborg med helt fräscha ögon – utan nostalgiska tankar, politiska bindningar eller ekonomiska bojor. De kunde låta fantasin och kreativiteten flöda fritt.

chalmers3Naturligtvis hade studenterna noterat vattnets betydelse för Vänersborg och vänersborgarna. Mycket i presentationerna kretsade kring vattnet och Vänern. Dock inte bara ur positiva aspekter. Översvämningsriskerna är inte bara överhängande, det är helt enkelt en fråga om tid.

En hel del av arbetet tog upp idéer om hur Vänersborg skulle möta översvämningshotet och vända det till en fördel. Det kunde handla om synliga vattenkanaler, promenadstråk, sittrappor vid hamnkanalen, våtmarkspark, ny gästhamn vid Fisketorget, en ny gång- och cykelbro, flytande element på vattnet, flytande bostäder, amfibierestaurang etc. Studenterna ville också ta bort parkeringsplatserna utmed vattnet och göra sjön riktigt tillgänglig.

Många av de här idéerna tyckte jag lät mycket intressanta och jag hoppas att en del av dem kan förverkligas inom en inte alltför avlägsen framtid.

Några studenter hade arbetat särskilt med Sanden. De såg naturligtvis fördelarna med att bygga på Sanden, men jag tror ändå att slutintrycket av presentationen blev att bostäder på Sanden kanske ändå var överkurs. Studenterna pratade om industrierna på Sanden, hamnen, översvämningshotet, den instabila marken och menade att stora åtgärder måste vidtas för att bygga där. Och stora åtgärder är stora kostnader. (Fast det sa de inte.)

chalmers4En grupp av studenterna hade arbetat med kulturaxeln och dess framtida utformning. De tyckte att de breda gatorna runt kulturaxeln var ett hinder, och att belysningen var dålig. De hade flera idéer på hur ljuset skulle kunna användas för att göra kulturaxeln mer inbjudande, tryggare och attraktivare. De tyckte att Huvudnässkolans gamla aula var snygg, men att den är outnyttjad. Och det är den ju i högsta grad. Studenterna tyckte att den borde ha en betydligt större publik funktion. Och dra folk. Denna grupp föreslog att aulan gjordes om till saluhall. En annan grupp ville istället bygga ut aulan och förlägga bibliotek och konsthall dit.

Flera av chalmeristerna tyckte att området kring järnvägsstationen var dåligt utnyttjad. De ville bland annat se ett marknadstorg där med en stationsträdgård.

Studenterna uppehöll sig också kring den segregering som de kunde märka i Vänersborg. De förordade t ex att det skapades mötesplatser och att det byggdes hyreslägenheter.

Och sist men inte minst, studenterna noterade att kommunen har ett ”trött och utdöende centrum”. De ville råda bot på detta genom att bland annat förbinda gågatan på olika sätt med kulturaxeln, med det nya ”köpcentrat” vid gamla Teli och med – vattnet. De tyckte också att det var viktigt att bilarna i möjligaste mån försvann från centrum och att det underlättades för fotgängare och cyklister. En grupp menade att det också borde öppnas en basar och ett multikulturellt hus med olika aktiviteter vid gågatan.

torgbrunn2

En grupp påminde för övrigt om vikten av arbetet med Vänersborgs framtid och den slutliga utformningen genom att citera den klassiska texten på torgbrunnen:

Nutids omsorg, framtids välfärd.

Presentationen avslutades med att chalmers5utredningssekreterare Lars Rudström fick motta allt material som studenterna hade producerat under sina veckor i Vänersborg.

Som sagt – en mycket intressant presentation av Vänersborgs eventuella framtid…

Och till sist – missa inte utställningen…

.

PS. Du kan få ytterligare information om chalmeristernas arbete, utställningen (bland annat tider) och kommunens översiktsplan på Vänsterpartiets hemsida.

Bo Carlsson utan ansvar?

22 mars, 2014 1 kommentar

fiberFör några veckor sedan skrev jag om den kritik som Bo Carlsson fick av revisorerna (”Politiker kan också göra fel”) i samband med att de granskade:

”…samhällsbyggnadsnämndens underlag och beslut för medfinansiering av olika samhällsföreningars [investeringar] i fibernät för datakommunikation.”

Kritiken var förödande. Revisorerna drog följande slutsatser:

  • ”Det har inte fattas några formella beslut om medfinansiering och utbetalning av stöd med 2,7 mkr.
  • Medfinansieringsintyget till Jordbruksverket innehåller ingen begränsning av kostnader för slangar och brunnar.
  • Kommunen har inte i tillräckligt omfattning kontrollerat underlag/fakturor innan utbetalning. Medfinansiering har gjorts för andra kostnader än för slang och brunnar.
  • Budgeten på 500 tkr per år har för åren 2009-2012 överskridits av samhällsbyggnadsnämnden med 681 tkr.”

Revisorerna avslutade med: BoCarlsson

”Vi revisorer är mycket kritiska till samhällsbyggnadsnämndens och dess ordförande Bo Carlssons agerande.”

Tänk er. Det finns inga beslut om utbetalningar av 2,7 miljoner kronor och kommunen har inte kontrollerat fakturorna.

Och ansvarig för dessa felaktigheter, eller snarare oegentligheter, är alltså Samhällsbyggnadsnämndens tidigare ordförande Bo Carlsson – Centerpartiets frontfigur i många, många år. Både historiskt och i framtiden. ”Mannen från Gestad” står på vallistans första plats även till valet i höst.

Och eftersom revisorerna skriver som de gör, så har Bo Carlsson tydligen inte heller kunnat leverera en hållbar och plausibel förklaring till sitt och nämndens beteende till revisorerna.

polis2Det är viktigt att komma ihåg. Revisorerna har nämligen intervjuat Bo Carlsson innan de skrev sin rapport.

I mina öron låter detta som så allvarligt att en polisanmälan åtminstone skulle kunna övervägas…

I torsdags behandlade Samhällsbyggnadsnämnden ärendet. Till slut.
…revisorerna hade krävt svar före årsskiftet…

Förvaltningschefen för samhällsbyggnadsnämnden och IT-chefen hade formulerat ett förslag till beslut. Detta förslag ställde sig också samhällsbyggnadsnämndens presidium bakom. Då ska man komma ihåg att Bo Carlsson är med i detta presidium! Tillsammans med ordförande Christer Thobiasson (M) och 1:e vice ordförande Benny Augustsson (S). Det framgår inte av handlingarna att Bo Carlsson ansåg sig vara jävig. Allt tyder på att han deltog i presidiets överläggningar och beslut.

Beslutsförslaget, om svaret på revisorernas kritik, till Samhällsbyggnadsnämnden löd:

”Under den period som bidrag utdelades från kommunen till fiberföreningar var en av grundförutsättningarna för att erhålla EU-bidrag att kommunen var medfinansiär. Eftersom detta var tidigt i fiberutbyggnaden så fanns ännu inga styrmedel för vilken del av arbetet som bidrag erhölls för.”

struts_blundaJämför gärna revisorernas omfattande kritik med detta svar. Det krävs väl inga större intellektuella resurser för att konstatera att beslutsförslaget blundar för det revisorerna framför.

Här har nästan tre miljoner kronor utbetalats utan formella beslut eller att fakturor kontrollerats i tillräckligt omfattning. Och förslaget är att Samhällsbyggnadsnämnden inte ska göra någonting.

Ja, man kan undra om samhällsbyggnadsnämndens presidium överhuvudtaget har läst revisorernas kritik.

För att vara tydlig. Att de två cheferna inte vill recensera politiken förstår jag helt och fullt. Det är naturligtvis inte deras uppgift. Det är självklart politikens egen uppgift att göra detta.

När Samhällsbyggnadsnämnden sammanträdde i torsdags var det bara en person som inte instämde i det beslutsförslag som nämndens presidium hade föreslagit. Det var Vänsterpartiets James Bucci.

Bucci argumenterade för att nämnden skulle instämma i revisorernas kritik.

Ingen annan sa något. Jo förstås, Bo Carlsson förklarade vad han ansåg. (Han deltog på mötet.) Bo Carlsson menade att det var brister i revisorernas hållning i ärendet…

Och fortfarande… Eftersom revisorerna hörde Bo Carlssons version under granskningen och ändå kom fram till sina slutsatser, och allvarliga kritik, så trodde de uppenbarligen inte på Bo Carlssons förklaringar. Eller bortförklaringar.

shbMen det gjorde Samhällsbyggnadsnämnden. I sin helhet.

Ja, inte James Bucci då. Bucci reserverade sig. Han skriver:

”Jag reserverar mig till förmån för mitt tilläggsyrkande då jag anser att det faller på oss politiker i nämnden att tydligt uttala hur vi förhåller oss till de tidigare politiska tillkortakommanden som kommunens revisorer har uppmärksammat oss på.”

Samhällsbyggnadsnämnden och dess tidigare ordförande Bo Carlsson säger inte ens ”förlåt att vi har handskats vårdslöst med skattebetalarnas pengar”. Eller ”ursäkta, vi ska skärpa till oss i fortsättningen”. Eller ”Oj, det bidde fel”.

Nä, Samhällsbyggnadsnämnden säger ingenting. Att det inte finns några beslut om utbetalningar av 2,7 miljoner kronor är tydligen helt normalt… Och likadant att nämnden inte har kontrollerat underlag/fakturor är också normalt…

Snacka om att hålla varandra om ryggen.

Vad är det som händer i Vänersborgs kommun???

halla_ryggDetta är alltså bara ett i en lång rad av exempel. Och varje gång det uppdagas några tveksamheter så sluter sig betongpolitikerna samman och håller varandra om ryggarna… Och låtsas som att det regnar… Att det ska blåsa över… Att det inte finns… Att det inte har hänt…

Vi, politiker och även tjänstemän, måste lyfta upp alla felaktigheter till ytan och göra om och göra rätt!

%d bloggare gillar detta: