Stefan Kärvlings blogg

Frändefors?

Frändefors är en ort i södra Dalsland. Den ligger vid E45:an ungefär 15 km norr om Vänersborgs centrum. Många människor har antagligen åkt igenom samhället på väg till Brålanda. Om passagerarna då hade varit uppmärksamma kunde de faktiskt ha lagt märke till orten när de saktade ner för fartkamerans skull, den som sitter strax efter att de hade kört över en liten bro precis efter en kyrka.

Frändefors har varit en egen kommun en gång i tiden. Kommunen var till ytan ganska stor. Den började i stort sett direkt efter Dalbobron, i varje fall om man fortsatte rakt fram och inte svängde av till Blåsut. 

Det bodde, och bor faktiskt fortfarande, en hel del människor i Frändefors, trots att själva Frändefors samhälle är litet. 2016 bodde det 3.297 människor i hela kommundelen, därav drygt 600 i centralorten. Det är mycket landsbygd och en stor del av ytan består av skog och odlad mark. Sjöarna Stora och Östra Hästefjorden återfinns också i den gamla kommunen. Vid Stora Hästefjorden har ett av de äldsta fynden för mänsklig aktivitet i Sverige gjorts, den så kallade Hästefjordsharpunen. Det har sannolikt bott människor i Frändefors långt före någon hittade till staden Vänersborg. 

Frändefors är sedan 1973 en del av Vänersborgs kommun – en stundtals mycket bortglömd del. Det finns t ex knappast något parti som har tänkt på samhället under valrörelsen. De valaffischer som är uppsatta vätter mot E45:an och riktar sig till de bilister som saktar ner för trafikkamerornas skull. Det är lite märkligt att Frändefors är så bortglömt i politiken, flera ledande politiker genom åren har nämligen kommit från Frändefors. De mest kända är självklart de två tidigare ordförandena i kommunstyrelsen – Lars-Göran Ljunggren (S) och Gunnar Lidell (M).

De flesta av Vänersborgs kommuns politiker talar sällan om Frändefors. Trots att det finns både äldreboende, en idrottsanläggning, förskola, två lågstadieskolor och en mellanstadieskola samt ett högstadium inom Frändefors kommuns gamla gränser. På den sistnämnda skolan, Dalboskolan, har en annan, mindre känd politiker, haft sin utkomst i över 30 år. Det är vänsterpartisten och bloggaren Kärvling som har försökt att lära ut vett och etikett och framför allt SO till bygdens ungdomar. Liksom för övrigt till elever från kommunens andra dalslandsdelar, Brålanda, Gestad och Sundals Ryr. Även de områden som ofta glöms bort av politikerna i kommunhuset. Om Kärvling lyckades med sin uppgift är inte helt klarlagt.

I lördags när jag stod och valkampanjade på Torget i Vänersborg hörde en av dessa “gamla” dalslandselever av sig. Det var nog 25 år sen sist.

”Kommer du ihåg mig?”

Hur skulle jag kunna glömma…? tänkte jag för mig själv.

”Kommer du ihåg Frändefors…?”

Jag skämdes lite. Jo, det gjorde jag nog…

”Vet du att det ser ut precis som när du jobbade här, fast mer nergånget?”

Det visste jag inte, det var nämligen ett tag sedan jag besökte Dalboskolan.

”Sedan skolan tog över konstgräsplanen växer det träd i konstgräset!”

Frändevi, dvs idrottsplatsen i Frändefors, fick en gång i tiden ta över det kasserade konstgräset från Vänersvallen i stan. Det var omkring 2014. Då hade VIF och VFK sprungit på ”gräset” i 7 år. Det gjordes inget vidare underarbete på Frändevis gamla grusplan och det har gjort konstgräsplanen alldeles för stum och hård.

Ligger samma konstgräs fortfarande kvar? tänkte jag. Det gjorde det, visade det sig…

Jag var också tvungen att rätta min gamle elev, precis som under hans skoltid:

”Skolan är väl inte ansvarig för konstgräsplanen?”

Eleven påstod att så var det visst.

Jag skrev till kultur- och fritidsförvaltningen. Jo då, jag fick svaret:

“Skolan har tagit över konstgräset”

Det hade jag ingen aning om. Det blev nya mail. Denna gång också till barn- och utbildningsförvaltningen. Varför ska “skolan” ha hand om en fotbollsplan? Undrade jag. Det tog några dagar, sedan kom svaret:

“Barn- och utbildningsnämnden/Barn- och utbildningsförvaltningen har inte tagit över konstgräsplanen.”

Det var nya besked alltså. Vi får se var det slutar och vem som har ansvaret. Men nu började jag förstå varför konstgräsplanen var i uselt skick. Kommunen visste tydligen inte vem som ansvarade för planen, och då tog ingen ansvar. Frändefors verkade vara bortglömt, inte bara av politikerna, utan också av förvaltningarna. Jag är för övrigt tämligen övertygad om att det är kultur- och fritidsnämnden som är ansvarig. I svaret från barn och utbildning påstods det också att svaret var förankrat hos kultur och fritid.

Det blev ett studiebesök på Frendevi. Det blev också en promenad i området och runt skolorna. Visst tycktes det som om Frändefors idrotts- och utbildningscentrum hade ganska få kontakter och relationer med kommunhuset nu för tiden. Det såg ut som på min tid, men mer slitet och utnött. Några nya lekplatser på Frändeskolan fanns på plats, de hade jag inte sett tidigare, och själva fotbollsplanen, naturgräset, såg ut att vara i fint skick. Precis som förr.

En sak som gjorde mig besviken var allt ogräs som växte överallt, alla buskar och planteringar som hade växt igen, anordningar som var söndriga och inte lagades osv. Det hade varit så enkelt att sköta om och göra snyggt i området.

Hur ska eleverna tycka skola och utbildning är viktigt när inte de vuxna bryr sig om att lägga ner lite tid på att underhålla elevernas miljö, t ex skolgården och ytorna däromkring?

Och så var det konstgräsplanen. Jag tror att några bilder talar för sig själva.

Kommunen måste åtgärda konstgräsplanen. Frändefors måste få en plan som invånare och föreningar kan träna på, de ska inte behöva riskera att skada sig, eller åka till Brålanda.

Kultur- och fritidsnämnden har fått 200.000 kr extra till Frendevi nästa år. Dock inte till konstgräsplanen utan till A-planen.

Kultur- och fritidsnämnden skriver:

“A-planen är vattensjuk och behöver dräneras. Utöver dränering behöver även ett mindre bevattningssystem installeras. På friidrottsanläggningen behöver löparbanor och ansatsbana till längdgrop åtgärdas då det idag föreligger skaderisk vid nyttjade.”

Det ska noteras att de friidrottsbanor som finns på Frendevi är de enda i kommunen. Det kanske är just därför som kommunen satsar pengar på Frendevi? Missförstå mig inte, det är jättebra och positivt att Frendevis A-plan underhålls. Men det finns, som sagt, fler planer som behöver underhållas. Som enbart frändeforsare använder.

Efter mitt studiebesök på Frendevi, ett stenkast från min gamla arbetsplats under mer än 30 år, kan jag återigen konstatera – de mindre tätorterna och landsbygden i Vänersborgs kommun måste lyftas högre upp på dagordningen. Invånarna som bor i dessa områden betalar lika mycket skatt som människorna i stan. De får dock betydligt mindre tillbaka från kommunen. Det är inte riktigt rättvist.

Kommunen behöver någon i kommunhuset som enbart ser till landsbygdens intressen och som jobbar med att föra fram dessa i så många sammanhang som möjligt. Därför har Vänsterpartiet motionerat om att kommunen ska inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare. (Se vidare “Satsa på landsbygden!”.)

Det behövs också politiker i Vänersborgs kommun som ser till de mindre tätorternas och landsbygdens intressen. Och som inte bara pratar och lovar…

Nästa lördag är det Barnens Dag på Frendevi och Frändeskolan. Missa inte det. Det är många människor som ska dit, t ex Vänsterpartiet. Det innebär att även jag ska dit.