Arkiv

Archive for september, 2022

Valda till KF 2023-2026 (4)

29 september, 2022 Lämna en kommentar

Nu har valmyndigheten kommit lite längre när det gäller det slutliga valresultatet i Västra Götaland. Det är dock fortfarande inte helt färdigt, till skillnad från nästan alla andra regioner i landet. Men det är i varje fall bestämt vilka som sitter i Vänersborgs kommunfullmäktige kommande mandatperiod 2023-2026. Fast faktum är att det nya fullmäktige tillträder redan nästa sammanträde, den 26 oktober.

Så här många mandat fick varje parti nästa mandatperiod, dvs platser i kommunfullmäktige.

Socialdemokraterna fick flest platser i kommunfullmäktige av alla partier, 15 mandat. Förutom de ordinarie ledamöterna så är också ett antal ersättare utsedda för mandatperioden. Det är de namn på valsedlarna som står efter de som är valda. Följande personer återfinns från Socialdemokraterna i kommunens högsta beslutande församling redan på nästa sammanträde.

Sverigedemokraterna blev Vänersborgs nästa största parti med 10 mandat. I SD kan noteras att partiets förstanamn Ola Wesley fick så många kryss på valsedlarna att han blev personvald till fullmäktige. (Se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)”.)

Moderaterna som under en längre tid har varit kommunens största parti efter S har nu halkat ner till tredje största parti i Vänersborg.

Vänsterpartiet förlorade ett mandat och har kommande år bara 4 platser i fullmäktige. V har emellertid fler röster än Centerpartiet som har lika många (eller få) mandat. Hela 3 personer i Vänsterpartiet blev personvalda.

Centerpartiet som tillsammans med S+MP har styrt Vänersborg sedan 2014 fick liksom V 4 mandat.

Kristdemokraterna behöll sina 3 mandat i kommunfullmäktige. Följande personer ska representera partiet de kommande 4 åren:

Det lokala Medborgarpartiet gjorde ett bra val i Vänersborg och ökade med ett mandat. Göran Svensson blev personvald.

I Liberalerna ställde personrösterna till det. Valsedelns två första namn blev “nerputtade” till 3:e respektive 4:e plats. Kommande mandatperiod ska L därför representeras av Cecilia Prins och Peter Göthblad som med sina personröster tar plats bland de 51 i fullmäktige.

Det minsta partiet i fullmäktige blir de närmaste åren Miljöpartiet. Partiet kommer att representeras av den relativt nye Jonas Sjöblom.

De här 51 personerna, och ett antal ersättare, utgör alltså de personer som ska besluta om alla viktiga frågor i Vänersborg fram till nästa val. Det brukar dock bli så att flera, både ordinarie ledamöter och ersättare, “hoppar av” uppdraget i förtid. Det skulle inte förvåna om vissa redan inför det nya fullmäktiges första sammanträde har ångrat sig av olika orsaker eller fått någon typ av förhinder.

Övervikten för män är fortsatt stor i Vänersborgs kommunfullmäktige. Av 51 ledamöter är 35 män och bara 16 kvinnor… Det är för dåligt.

Valmyndigheten har också konstaterat vilka ledamöter som har blivit personvalda i Vänersborg. Och det kan med viss lättnad konstateras att mina beräkningar stämde till hundra procent. (Se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)”.)

För att bli personvald till fullmäktige krävs det minst 5% av de röster som partiet fick i valet. Så här redovisar Valmyndigheten personvalet:

Jag kan inte låta bli att le lite när jag ser procenttalet till höger om mitt namn, 10,42%. Det betyder att något mer än var 10:e person som röstade på Vänsterpartiet satte ett kryss framför mej. Det är störst andel av alla personvalda.

Det finns fortfarande kvar en del uppgifter kring valen i Vänersborgs kommun som Valmyndigheten inte har redovisat, men alla viktiga resultat är i varje fall presenterade.

==

Bloggar i denna serie:

Dricksvattnet i Göteborg

28 september, 2022 Lämna en kommentar

I flera bloggar har jag uttryckt min förvåning över att Trollhättans stad är i full gång att förbereda och projektera för att ta dricksvattnet direkt från Vänern. Det är ett projekt som torde kosta mycket pengar, jag tror knappast att det handlar om under 100 milj kr. Och det trots att det dricksvatten som Trollhättan använder idag kommer från Göta älv som rinner ut från samma Vänern bara några enstaka kilometer från Trollhättans vattenverk. (Enligt Google knappt 10 km.)

Trollhättans Energi AB (TEAB) skriver på sin hemsida (se “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”):

“Vänern har idag en betydligt bättre vattenkvalitet än Göta Älv.”

Om det är som Trollhättans stad påstår försämras älvens vattenkvalitet någonstans mellan älvens utlopp i Vänern och det nuvarande vattenintaget vid Överby. Och då måste det hända något på Holmängens avloppsreningsverk eller i Vargön…

Konstigt nog verkar vattenkvaliteten i Göta älv bli renare på väg ner från Trollhättan till Göteborg. I Göteborgs stad skriver Kretslopp och Vatten nämligen på sin hemsida (“Råvatten från Göta älv”):

“Råvattnet, som vi tillverkar dricksvatten av, kommer ända från Trysils fjäll i Norge. Innan vattnet når din kran så har det färdats genom Vänern och Göta älv och genomgått många kvalitetskontroller.”

Det är en fantastisk och målande beskrivning av vattnet i älven – som tycks ha gått Trollhättans stad förbi…

Jag har skrivit till Göteborgs stad. Det var helt enkelt av den anledningen att jag i min senaste blogg om Vargön Alloys (se ”Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)“) återgav ett rykte. Ryktet sa att Göteborg stänger vattenintaget från Göta älv två dagar efter att det har regnat i Vargön och att Göteborg då tar vatten från Delsjöarna istället. Orsaken till stängningen av vattenintaget från älven skulle enligt ryktet vara att slagghögarna på Vargön Alloys industriområde läcker krom. Avdelningen för dricksvattenproduktion i Göteborg svarade mig igår tisdag:

Det stämmer att vi ofta stänger vårt intag i Göta älv. Vi har en rad stängningskriterier, varav en indikation är nederbörd i uppströmsområdet. Det är inte så att vi specifikt stänger för att det är påverkan från Vargön och att det tar en specifik tid. Vid nederbörd blir det mycket ytavrinning, från verksamheter, från tomtmark, betesmark, vägar mm – men vi får ofta också bräddning från avloppsreningsverk.

När vi ser en påverkan stänger vi intaget. Men dementerar att vi alltid stänger 2 dygn efter att det regnat i Vargön och att det är för att slippa krom i dricksvattnet.

Rinntiden i älven är en egen historia. Hur lång tid det tar för vatten att rinna från Vänersborg till Göteborg varierar väldigt mycket med flödet i älven. Vi beräknar flödet och därmed rinntiden från gång till gång så att vi kan stänga vid rätt tillfälle

Vattenkvaliteten i Göta älv är normalt sett god, och det är händelser som kan påverka kvaliteten. Händelserna kan vara kopplade till någon av alla de verksamheter som finns kring älven.

Vattenkvaliteten utan händelser är väldigt snarlik i Vänern och kring vårt uttag i Göta älv.”

Det ryktet jag återgav var således riktigt när det gäller stängning vid nederbörd uppströms, t ex i Vargön. Men det är inte specifikt för Vargöns skull eller för att undvika krom i vattnet. Längs älvens väg till Göteborg finns det ju en hel del andra industrier etc, men även avloppsreningsverk. Och avloppsreningsverk nämns särskilt i svaret från Göteborg. Det finns åtminstone 4 reningsverk läng älvens flöde – Holmängen i Vänersborg (räknas kanske som att det ligger vid Vänern), Arvidstorp i Trollhättan, Lilla Edet och Älvängen. (Reningsverket i Älvängen ska dock läggas ner.) Avloppsreningsverken släpper kontinuerligt ut föroreningar, men vid bräddningar blir det extra mycket. 

Jag ställde en sista fråga till Göteborg:

“Jag förstår att ett vattenverk mäter kvaliteten på vattenintaget hela tiden, men mäter ni i Göteborg eventuell förekomst av trevärdigt och sexvärdigt krom i vattnet?”

Och fick snabbt svaret:

“Vi mäter en del parametrar online, men också mycket enligt provtagningsprogram. Krom ingår i provtagningsprogrammet. Kvalitet på dricksvatten och råvatten finns på nedanstående länk. Vilken metod vi använder och om det är 3- och/eller 6-värt krom vågar jag inte svara på. Dricksvattnets kvalitet – Göteborgs Stad (goteborg.se)

Och med detta konstaterar jag att sökandet efter orsaken till att vattenkvaliteten är sämre i Göta Älv vid Trollhättan än i Vänern går vidare…

===

Bloggar om dricksvatten och Göta älv:

Kategorier:göteborg, VA, Vargön

Redovisning val 2022 – Vänersborg (3)

26 september, 2022 Lämna en kommentar

I mina tidigare bloggar, där jag redovisade valresultatet i Vänersborg, har jag tagit upp valet till kommunfullmäktige (se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)”) och hur väljarnas personröster fördelade sig (se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)”. I denna blogg ska jag jämföra hur rösterna från väljarna i Vänersborgs kommun skiljer sig från hur de röstade till riksdagen. Det är intressant.

Naturligtvis har en stor del av väljarna, antagligen majoriteten, röstat på samma parti i valen till både kommunfullmäktige och till riksdagen. Men det finns många intressanta undantag.

Nedanstående tabell visar skillnaden mellan partiernas valresultat (i %-enheter) i kommunvalet och riksdagsvalet i valen 2022 och 2018. Skillnaderna mellan resultaten anges också i %-enheter. Kolumn 3 respektive 6 visar skillnaden mellan de två valen – är det minus har partiet backat i respektive val, är det plus (=inget minustecken) har partiet ökat. I kolumnerna 7 och 8 visar jag skillnaderna mellan vänersborgarnas sätt att rösta i de två valen. Ett minustecken visar att partiet har lägre röstandel i kommunvalet jämfört med riksdagsvalet. Ett plus (=inget minustecken) visar motsatsen, dvs att partiet har fått en större andel röster i kommunvalet än till riksdagen.

Det ska noteras att siffrorna till riksdagsvalet 2022 är preliminära siffror hämtade från SVT. Valmyndigheten har inte publicerat dem än. De kan förändras något, men det brukar vara marginellt.

Siffrorna visar tydligt att många väljare i Vänersborgs kommun trots allt röstade på olika partier i de olika valen.

De partier som fick fler röster i kommunvalet än i riksdagsvalet är Moderaterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Det är anmärkningsvärt att Vänsterpartiet fick hela 3 %-enheter fler röster i kommunvalet än vad V fick i riksdagsvalet från vänersborgarna. Skillnaden var faktiskt 745 fler röster. Det tyder på att V har ett stort förtroende i Vänersborgs kommun och antagligen också att Vänsterpartiet har gjort ett bra politiskt arbete i kommunen. Det kan väl tilläggas att V har haft fler röster i kommunvalet än till riksdagen åtminstone ända sedan arena-epoken…

Moderaterna har de senaste valen också haft fler röster i kommunen än till riksdagen, men skillnaden krymper. Kanske beror det på att Henrik Harlitz inte är lika välkänd i Vänersborg som hans föregångare Gunnar Lidell var. 

Socialdemokraterna har betydligt färre röster i kommunen än till riksdagen, hela 3,5%-enheter. Det är många genom åren som har förlorat förtroendet för S på hemmaplan, ända sedan arena-skandalen. S har inte lyckats återta de väljare som försvann i valet 2010. Men det kan också bero på att Socialdemokraternas väljare inte är nöjda med Socialdemokraternas politik i Vänersborg. Det kanske är missnöje kring budgeten – för lite pengar till verksamheterna…

Sverigedemokraterna är lite av ett kapitel för sig. Nästan 6%-enheter sämre i kommunvalet än till riksdagen. Det är nog en stor besvikelse för gruppledaren Ola Wesley och hans kompisar. De hade som målsättning att få lika många röster i båda valen. Men Sverigedemokraternas väljare i Vänersborg är antagligen besvikna på SD:s oppositionspolitik, och det kan jag förstå… Det är inte mycket till opposition.

Ändå får jag säga att SD:s framgångar både lokalt och nationellt är lite av en gåta. Många arbetare har t ex lämnat Socialdemokraterna för SD. I flera undersökningar är SD nästan lika stort som S i LO-kollektivet, och betydligt större än Vänsterpartiet för övrigt… Och det trots att SD bedriver en extremt högerinriktad och arbetarfientlig politik, även om SD-retoriken ibland låter annorlunda.

Det kan också vara så att både S- och SD-väljare “taktikröstar” till riksdagen för att regeringsmakten i Sverige är så avgörande. Det är inte omöjligt. I varje fall bör skillnaderna i valresultat leda till många diskussioner och analyser inom respektive parti.

Slutligen ska jag också presentera resultaten från kommunens olika valdistrikt. Som tidigare visar minus-tecknen att väljarna i distriktet har lagt färre kommunröster till respektive parti än hur de röstade till riksdagen. En positiv siffra, utan minus-tecken alltså, innebär således att partiet har fått fler röster till kommunfullmäktige än till riksdagen. (Siffrorna grundar sig på det officiella resultatet, men det är jag som har räknat. En liten varning alltså.)

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna gör ett sämre val till kommunfullmäktige än till riksdagen – i alla valdistrikt. Och det är stora skillnader i flera av valdistrikten. Även Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet gör i regel sämre resultat i kommunen, men det finns flera undantag.

Vänsterpartiet och Centerpartiet har fler röster i samtliga valdistrikt än till riksdagen. Det är anmärkningsvärt tycker jag. Mats Andersson (C) och Annalena Levin (C) är tydligare populärare i Vänersborg än Annie Lööf… Även Moderaterna har oftast bättre resultat i valet till kommunen.

Det är emellertid stora skillnader mellan hur kommuninvånarna röstar till kommunfullmäktige och till riksdagen för Vänsterpartiet. Mest uppseendeväckande är resultatet i distriktet Vänersnäs/Lilleskog/Vargön SÖ. Hela 7,27%-enheter fler röstade på V i kommunen. Så klart är VA-frågan svaret på de siffrorna.

Med dessa ord avslutar jag min bloggserie om resultatet av valet 2022. Om det har blivit något fel i mina beräkningar så lovar jag att rätta till dem. (Och den som mot all förmodan upptäcker något fel i siffrorna kan gärna höra av sig.)

Hur Vänersborgs kommun ska styras kommande 4 år är inte bestämt än. Inget partiblock har majoritet, men det pågår förhandlingar mellan olika partier. Och inom partier. Det är ingen hemlighet, men mellan vilka partier kontakter har tagits kan jag inte avslöja. Inte än.

Det finns anledning att återkomma.

==

Bloggar i denna serie:

Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)

25 september, 2022 Lämna en kommentar

I gårdagens blogg (se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)”) redovisade jag resultatet av valet till kommunfullmäktige i Vänersborg. Länsstyrelsen har även räknat klart alla personröster till kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun.

Det har sagts i massmedia att det var färre väljare i landet som kryssade för någon kandidat i årets val än tidigare. Jag vet inte hur det är med det, men det är onekligen ganska många som kryssar här i Vänersborg. Och det gillar politikerna, i varje fall de som får ett flertal kryss. De som inte får lika många kryss blir sannolikt besvikna. I varje fall om det blev färre än de hoppades och förväntade sig. Flera politiker erkänner kanske inte det, få personkryss kan ju uppfattas som ett misslyckande. Jag tror att personrösterna är viktiga för de flesta.

De kandidater som har fått minst 5% av partiets röster blir direktinvalda till kommunfullmäktige. Det kommer att att leda till att det i vissa partier innebär att personer ”längre ner” på listan har gått förbi andra, som partiet självt har velat skulle komma först in i fullmäktige. Länsstyrelsen har dock inte räknat ut detta än. (I slutet av bloggen försöker jag mig på några beräkningar…)

Så här personkryssade kommuninvånarna i Vänersborgs kommun i årets val till kommunfullmäktige. (Jag tar bara med de 6 första i varje parti.)

Det är i regel valsedlarnas förstanamn som blir ikryssade. Jag vet inte varför det är så, men det har alltid varit det. Kanske sätter man ett kryss för att man vill respektera partiernas rangordning av sina kandidater eller så kanske man vill kryssa något namn fast man inte känner till någon – och då är det lätt att ta det första namnet.

Det är bara två namn som utgör undantag, dels mitt eget (Stefan Kärvling alltså) och dels Cecilia Prins från Liberalerna. Jag stod på plats 2 och Prins på plats 4. Vi har båda placerat oss på respektive partis första plats.

Det verkar som om Moderaterna är det parti som har “lojalast” väljare. En övervägande del av de moderata väljarna har nämligen kryssat förstanamnet Henrik Harlitz. Det är på liknande sätt i Medborgarpartiet. Majoriteten har valt Göran Svensson på valsedelns första plats. I Kristdemokraterna tycktes man vara mer obeslutsam om vem som ska leda partiet. De tre förstanamnen på valsedeln har nästan lika många röster. Och Liberalerna utmärker sig, inte bara för att Prins kryssades förbi förstanamnen, utan även att den rutinerade Peter Göthblad steg i listan till en andraplats.

I de två största partierna är det många som har fått många personkryss. Det är naturligt eftersom de har stöd bland många väljare. Fyra personer i Socialdemokraterna har fått över 100 kryss och Joakim Sjöling med sina 186 kryss har lyfts upp till plats nummer 2. Precis som i valet 2018 för övrigt. Kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, hade som väntat flest kryss, 294 stycken. Det kan nämnas att 2018 års förstanamn, Marie Dahlin, fick 571 personröster.

I Sverigedemokraterna tycks en väldigt stor del av väljarna sätta kryss på någon person. Hela 5 personer hade över 100 kryss och en hade 99. Jag vet inte varför det är så i SD. Kan det vara så att partiet har olika falanger och väljarna vill visa vilken de stödde? Förstanamnet Ola Wesley behöll i varje fall sin position, trots några färre röster än 2018 (309 röster mot 292 nu), men bakom honom var det desto jämnare.

SD utmärker sig med att ha ett namn, som inte är något namn, högt upp på listan. Det är brålandabon Lars Nordquist som fick 173 personröster, trots att han blev utesluten ur partiet några dagar före valet, och blev borttagen från valsedeln. Det var vad jag har hört inte för att han hade uttalat något typ rasistiskt. Det är ju annars den vanligaste orsaken till uteslutning i SD. Det sägs att det istället handlade om hur han “pimpade” sin SD-bil. Vissa SD:are röstade sannolikt på honom för att markera sitt missnöje med partiets beslut om uteslutning. Det kanske hade varit en effektivare protest att rösta på något annat parti…

I Vänsterpartiet blev jag för 4:e gången i rad personvald. Det torde vara rekord bland de politiker som är aktiva just nu. Och det också trots att jag aldrig har funnits på plats 1. Sådant ska man vara ödmjuk inför, att väljarna vill se mig som Vänsterpartiets förstanamn. Det känns som ett stort förtroende från kommuninvånarna.

Jag antar att några av mina läsare jämför antalet röster som de olika politikerna har fått. Jag ska göra det enklare, här är listan på de 10 politiker som har fått flest personröster i kommunvalet:

Det är lite förvånande att inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har fått flest röster, men det betyder nog ändå inte att en majoritet vill se Henrik Harlitz (M) som ny ordförande i KS… Inte denna gång i varje fall. Det kan noteras att det är kommunens fyra största partier som också belägger de fyra förstanamnen på personvalslistan.

Det är också en viktig iakttagelse att det bara finns två kvinnor bland de 10 första namnen, Lena Mjörnell (SD) och Madelaine Karlsson (S). Det är anmärkningsvärt. Borde det inte vara så att fler kvinnor bör rösta på andra kvinnor, om inte annat för att bryta den manliga dominansen i den vänersborgska politiken? För männen dominerar helt klart i Vänersborgs kommunfullmäktige. (Se “Vi går vidare”.)

Men flera kommuninvånare har röstat på kvinnor. Den slutsatsen kan man dra eftersom flera kvinnor längre ner på valsedlarna har fått personröster trots att de inte har varit med i kommunfullmäktige denna mandatperiod. Hur väljarna då kan veta vad de står för i politiken vet jag inte. Det gäller naturligtvis även några av männen, så klart.

Det kan diskuteras hur stor vikt partierna lägger vid personröster. En del partier gör det, andra vill inte riktigt låtsas om kommuninvånarnas preferenser. Jag vet inte varför. Det är ju viktigt, kan man tycka, vilka personer som är uppskattade och “populära” bland väljarna. Det torde innebära, om inte annat, ett större förtroende för partiet och kanske locka fler röster i kommande val…

Till sist har jag själv räknat ut vilka som är personvalda, dvs vilka som tack vare kommunvånarnas personkryss tar en “direktplats” i kommunfullmäktige nästa mandatperiod. Beräkningarna får dock tas med en “nypa salt” – jag kan ha räknat fel.

Om de här egenhändigt uträknade siffrorna stämmer så ser det ut som om kommunstyrelsens nuvarande ordförande Benny Augustsson (S) inte har blivit personvald. Det är lite uppseendeväckande, men det kan ju också vara så att S-väljarna tar hans ledarskap för givet och istället kryssar i någon annan som de vill ha högre upp.

Det verkar också lättare att bli personvald i mindre partier. Det kan noteras, enligt mina mycket preliminära siffror, att Vänsterpartiet får tre direktinvalda personer och att de två liberalerna på de två första platserna på valsedeln inte får någon plats som ordinarie i kommunfullmäktige. Det kommer antagligen att ställa till stora problem i Liberalernas planering.

I nästa blogg tänkte jag jämföra valresultatet i kommunvalet med hur vänersborgarna röstade till riksdagen. Det är en mycket intressant jämförelse. Väljarna i Vänersborg kommun har faktiskt i stor utsträckning röstat annorlunda i kommunvalet och i riksdagsvalet.

==

Bloggar i denna serie:

Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)

24 september, 2022 Lämna en kommentar

Den slutgiltiga valresultatet för 2022 i Vänersborg är nu fastställt av Länsstyrelsen. Alla röster är kontrollräknade och klara. (Det var de inte när jag skrev bloggen ”En liten valanalys” dagen efter valet.)

Det var egentligen inga stora förändringar i valet till kommunfullmäktige i Vänersborg – inte som vi har läst om i andra kommunen, där partier har vunnit eller förlorat tiotals procentenheter. I Vänersborg var det någon enstaka procentenhet upp eller ner.

Tre partier förlorade vardera ett mandat (=plats i fullmäktige). Det var Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. De här tre mandaten gick till Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet.

Så här ser slutresultatet ut (även resultatet från valet 2018 är med som jämförelse):

Förlusten av Vänsterpartiets mandat skedde med liten marginal. V backade nämligen bara med 66 röster sedan 2018. Det kan jämföras med att Centerpartiet fick behålla sitt mandat trots att partiet förlorade 296 röster. Även Moderaterna verkar ha fått behålla sina 9 mandat ganska billigt. M förlorade 323 röster jämfört med kommunvalet 2018.

De styrande partierna Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet behåller som synes sina 20 mandat nästa mandatperiod (S+1 och MP -1). Och precis som innevarande mandatperiod kommer de styrande partierna att vara beroende av att Moderater eller Sverigedemokrater eller minst 2 av de övriga partierna röstar för deras budget- och andra förslag för att de ska få majoritet, dvs 26 mandat. Jag vet dock inte om kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) vill ha det så i ytterligare 4 år. Vi får se.

Det kan vara av intresse att se var i kommunerna de olika partierna hade sitt starkaste respektive svagaste stöd. Vänersborgs kommun har 24 distrikt, så jag får dela upp resultatet i två tabeller.

Det blir lite smått, jag erkänner. (Du kan zooma på skärmen.) Och här resten av valdistrikten.

Vänersborgs valdistrikt röstar oerhört olika.

I Dalslandsdelen är SD störst av alla partier (med ett undantag) med upp till 30% av rösterna. Det bästa distriktet är Frändefors V och Siviken/Väne Ryr med drygt 33%. I Blåsut och Brinketorp/Restad kommer däremot SD ”bara” upp till 10-11%.

Där SD är starka är Socialdemokraterna som regel svaga. I Frändefors V och Siviken/Väne Ryr fick S bara kring 16% av rösterna. S är starkast på Flanaden, 45%, och Torpa med 40%. Socialdemokraterna är starka i både Vänersborgs stad och Vargön. Där ligger S mellan 30-40% och är större än SD.

Vänsterpartiet följer i betydligt mindre skala Socialdemokraternas starka och svaga fästen. V:s bästa resultat hittar vi på Flanaden, 16%, Torpa och Hedmanstorget, 13% och Vänersborg C, 11%.Och inte minst 12,7% i distriktet Vänersnäs/Lilleskog/Vargön SÖ. Kan det vara ”VA-röster” månne?

Centerpartiets röstsiffror svänger en del, men som vanligt är C starkast i Dalslandsdelen. I Brålanda/Sundals Ryr kom toppnoteringen på drygt 14%. I Frändefors V och Frändefors C/Ö fick C ungefär 12%. I Vargön N/Nordkroken och Flanaden fick C bara ca 4,3% av rösterna. C ”kompletterade” på sätt och vis S.

Det gjorde inte Miljöpartiet. MP gjorde överlag ett dåligt valresultat i Vänersborgs kommun. Det var bara Öxnered/Vassända/Båberg, 5,8%, Blåsut, 4,4% och Mariedal/Fridhem, 3,8%, som var undantagen. I några valkretsar fick MP bara lite drygt 1%.

Moderaterna följer till viss del SD när det gäller starka och svaga distrikt. I Frändefors S/Vänerkusten var M störst av alla partier med nästan 24% av rösterna, medan M bara hade drygt 7% på Flanaden. Jag tror att valresultatet var lite av en besvikelse för M. Partimedlemmarna hade nog räknat med att ta över styret av Vänersborgs kommun.

Kristdemokraterna är ganska jämna i resultaten, oftast mellan 4-7%. KD:s bästa resultat återfinns i Vargön N/Nordkroken, 10%, och Brålanda/Sundals Ryr, 9,7%. Jag har inga teorier om varför. KD får sin lägsta andel på Flanaden med 3%.

Liberalerna var också ett parti som backade i det närmaste överallt i kommunen. L är sannolikt nöjt med resultaten från Blåsut, 7,6%, Brinketorp/Restad, 6,5% och Centrala Vänersborg N, 5,7%. Resultaten från Brålanda/Sundals Ryr, 1,3% och Torpa, Flanaden samt Frändefors C/Ö/Vänerkusten har mycket i övrigt att önska, där nådde partiet inte upp till 2%.

Medborgarpartiet gjorde ett bra kommunval. MBP hamnade mellan 4-6% i de flesta valdistrikten. Toppnoteringen var i Centrala Vänersborg med 8,6%.

Det finns mycket att analysera och diskutera kring resultaten i de olika valdistrikten. Det är dock inte det lättaste att dra slutsatser. Man kan dock se att de gamla ”vanliga” fortfarande gäller.

Socialdemokraterna är starka bland arbetare, fast Sverigedemokraterna gör inbrytningar. SD och fortfarande också Centerpartiet är starka på landsbygden, medan både S och Vänsterpartiet lockar väljare från de ”nyare” svenskarna. Och även i Vänersborg tycks inte miljöfrågorna vara så aktuella… I många kommuner har lokala partier gått framåt. Så är det även i Vänersborg, Medborgarpartiet är ett bevis på det.

Sedan är väl också frågan hur insatta gemene man och kvinna är i det lokala politiska arbetet. TTELA:s bevakning av politiken i Vänersborgs kommun skulle kunna vara bättre…

I nästa blogg tänkte jag att redovisa personrösterna, medan i den tredje och sista bloggen göra en jämförelse mellan kommunvalet och hur vänersborgarna röstade till riksdagen.

==

Bloggar i denna serie:

Mandatperiodens sista KF

22 september, 2022 Lämna en kommentar

Igår onsdag kl 18.00 på Quality Hotel öppnade ordförande Annalena Levin (C) kommunfullmäktiges sammanträde för sista gången denna mandatperiod. Det var en speciell politisk dag i Vänersborg, något av en högtidsstund. (Du kan se på kommunfullmäktiges sammanträde i efterhand – på kommunen webb-TV.)

Nästa gång fullmäktige samlas, den 26 oktober, sitter nya ledamöter på fullmäktiges 51 stolar och nya ersättare på stolarna runt omkring. Några ledamöter kommer att vara helt nya, andra kommer att fortsätta representera sitt parti i 4 år till. Men framför allt är det flera av ledamöterna som inte kommer att återkomma. De har av olika anledningar bestämt sig för att ägna sitt liv åt något annat än politik eller kanske fortsätta med politiken på något annat sätt.

Som ett tecken på att det var mandatperiodens sista sammanträde började sammanträdet med att Fredrik Carlsson och Göran Darefelt från IT-enheten informerade ledamöterna om förändringar i den digitala infrastrukturen för oss som ska fortsätta i fullmäktige. Vi ska få nya iPads med ett nytt upplägg av strukturen och med tvåfaktorsautentisering etc. Och framför allt fick de som gjorde sitt sista fullmäktigesammanträde reda på att de ska lämna ifrån sig sina iPads.

Det första ärendet som skulle diskuteras och beslutas var “Arvoden och ersättningar för mandatperioden 2023-2026”. Kommunstyrelsen hade föreslagit att inget i arvodesbestämmelser skulle förändras. Moderaterna yrkade att de styrande partiernas vice ordförande i kommunstyrelsen endast skulle få ett halvt årsarvode. Sverigedemokraterna gick ett steg längre och yrkade att även oppositionens kommunalråd endast skulle få det. Själv yrkade jag på att årsarvodet för kommunstyrelsens ordinarie ledamöter skulle avskaffas helt och hållet med undantag för de tre kommunalråden.

Det är nämligen intressant att de motiveringar för årsarvodena för kommunstyrelsens ordinarie ledamöter, som finns i de antagna bestämmelserna, faktiskt inte gäller. Inte någon av de uppräknade punkterna gäller kommunstyrelsens ordinarie ledamöter (fortfarande borträknat kommunalråden). Punkterna är skrivna för ordförande i nämnderna, inga andra. Det här sägs motivera att 12 ledamöter i kommunstyrelsen får nästan 3.000 kr extra i månaden:

  • “Inläsning av handlingar”
  • “Kontakter med allmänhet och press”
  • “Rutinmässigt informera sig om förvaltningens arbete. Samråd och kontakter med förvaltningsledningen, besök på förvaltningar för information”
  • “Samråd och kontakter med andra ordföranden i frågor som berör nämnden/styrelsens frågor”
  • “Representera nämnden/styrelsen vid invigningar, uppvaktningar, avtackningar, premiärer och motsvarande”
  • “Genomgång och beredning av ärenden med sekreteraren, föredragande eller annan anställd till exempel inför sammanträde eller förrättning”
  • “Fatta beslut i ärenden som nämnden delegerat, påskrift av handlingar eller liknande”
  • “Avstämning med företrädare för partiet/partigrupper”

Jag avstår att kommentera punkterna, det är tämligen uppenbart de är skrivna för de som har uppdrag som ordförande. Det var för övrigt ingen som försvarade årsarvodena utifrån att de motiveringar som fanns i bestämmelserna faktiskt inte gällde KS-ledamöterna. Argumenten mot mitt yrkande var att arvodena var högre i andra kommuner…

Inga moderater eller sverigedemokrater yrkade bifall till mitt förslag. Kunde det bero på att det även var politiker från deras egna partier som skulle få mindre pengar? 

Samtliga ledamöter förväntade sig nog en votering i ärendet. Det blev ingen, ingen ledamot begärde det. Det var nog några eller någon ledamot som “somnade till” tror jag. Kommunstyrelsens förslag om att allt skulle vara som vanligt blev också kommunfullmäktiges beslut.

Även på nästa ärende, “Revidering av bolagsordning och ägardirektiv för Fastighet AB” var jag framme i talarstolen. Denna gång som ende person. Det kan naturligtvis ha berott på att Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C) och andra ledamöter och ersättare i Fastighets AB hade förklarat sig jäviga. Därför fick jag inget svar på min undran. Som var:

Kommunfullmäktige skulle besluta att Fastighets AB i fortsättningen skulle bedriva sin verksamhet på ”affärsmässiga grunder”. Det var en anpassning till Aktiebolagslagen. Men i Kommunallagen 2 kap står det i 7 §:

“Kommuner och regioner får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna.”

Senare i 10 kap 3 §:

“Om en kommun eller en region med stöd av 1 § lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige

  1. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas”

Det blir en krock, en motsägelse, om kommunfullmäktige i fortsättningen ska fatta beslut “av större vikt” i ett bolag som ska bedrivas på ”affärsmässiga grunder”, samtidigt som kommunen inte får driva näringsverksamhet om den drivs med vinstsyfte?

Kommunfullmäktige beslutade enligt det motsägelsefulla förslaget – i tystnad…

Tor Wendel (M) hade lämnat in en interpellation om kommunala bolag, där även Kommunallagen citerades. Den ankom dock lite för sent och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ska därför besvara den först nästa sammanträde. (Du kan dock ladda ner interpellationen här.)

Och när ledamöterna hade fått nog av Kärvling så gick han upp ytterligare en gång i talarstolen. Detta på nästföljande ärende “Utöka verksamhetsområdet vatten och spillvatten och för del av Timmervik 1:36”.

Jag tyckte att jag ville informera alla nya radiolyssnare som är intresserade av VA-frågor. Det stod nämligen i handlingarna till fullmäktiges sammanträde:

“Förutsättning för antagande och genomförande av bygglov är att fastigheten ska ingå i kommunalt verksamhetsområde för vatten och spillvatten.”

Jag ville upplysa radiolyssnarna, och även politikerna, om att man inte enligt lag kan kräva anslutning till kommunalt VA för att få bygglov. Det är VA-lösningen i sig och hur bra den är som ska avgöra. VA-lösningen behöver alltså inte innebära att fastigheten ska kopplas in i kommunens VA… Vänersborg kommunen prioriterar sina egna intressen högre än de enskilda kommuninvånarnas…

Flera ärenden klubbades utan diskussion – “Utvidgning av kommunalt verksamhetsområde Vatten, spillvatten och dagvatten för detaljplan Trestad Center Västra”, “Årsredovisning och revisionsrapport 2021 för Fyrbodals Kommunalförbund”, “Delårsrapport april 2022 för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund – NÄRF”, “Antagande av taxor avseende myndighetsutövning för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund – NÄRF, år 2023” och “Uppdrag – Riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning i offentlig miljö”.

Fast på det sista ärendet hade moderaterna ett yrkande om att beslutsförslaget inte var formellt korrekt. Det struntade dock kommunfullmäktige i. Det var enklast så.

På ärende 12, “Svar på medborgarförslag om att Vänersborgs kommun initierar en samfällighetsförening för förvaltning av Nordkroken s:1” var det dags för en viss bloggare att säga några väl valda ord igen.

Det var ett bra medborgarförslag. Det är bra om det bildas en förening på Nordkroken som förvaltar samfälligheten så att det blir ordning på skötseln av badplatsen. Men innebar beslutet att kommunen ska initiera en samfällighetsförening på Nordkroken? Eller behövdes det ytterligare utredningar – och beslut? Gårdagens beslut var ju bara ett svar på ett medborgarförslag – och inget annat. Och om det bildas en förening, betyder det att det öppnar möjligheter för liknande lösningar även på Gardesanna och – Sikhall… Kommunen ska ju behandla alla lika. Jag fick inget svar…

Socialdemokraterna stuvade om lite bland sina ledamöter i AB Vänersborgsbostäder. Uppdrag Granskning avslöjade som bekant en skandal i början på sommaren med riksdagsledamoten Jörgen Hellman (S). Hellman var även ordförande i AB Vänersborgsbostäder (ABVB). (Se “Valrörelsen är igång”.) Hellman avgick och igår valdes Christin Slättmyr (S) till ny ordförande.

Vad vore ett sammanträde utan en interpellation av Lutz Rininsland (V). Igår ställde Rininsland en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) om praktikplatser i kommunens förvaltningar:

Beslutet från 2012 har inte upphävts – men lever vi upp till beslutet? Om inte, kan vi enas om att vi borde inleda den nya mandatperioden med att påminna oss om detta beslut som idag sannolikt är än viktigare än för tio år sedan?”

Och min bedömning är att Augustsson och Rininsland kunde enas. (Du kan ladda ner Rininslands interpellation här och Benny Augustssons svar här.)

Moderaterna lämnade in en motion om ökad trygghet i Vänersborgs kommun och en om möjligheten och lämpligheten att anlägga en motionsrunda i Frändefors. Sverigedemokraterna ville inte vara sämre utan lämnade in motioner om temalekplats och utveckling och underhåll av Vargöns stationsområde. Alla motionerna remitterades till olika nämnder för utredning.

Det kom ett antal medborgarförslag också. De handlade om minnessten för att hedra våra Veteraner i fredens tjänst, inköp av broddar, hundrastplats i området Blåsut/Öxnered, återkommande översvämningar samt skador i källarplan i fastigheter inom bostadsområdet Låckered Vänersborg och till sist övergångsställe på Edsvägen vid Korsgatan. De ska också utredas.

Vänersborgs kommun bjöd det “gamla” avgående kommunfullmäktige på vegetarisk smörgåstårta, kaffe och kaka. Det var kockarna på Quality som hade ordnat förtäringen. Och den var som vanligt utmärkt, även om några av oss saknade lite skinka och majonnäs… Men det var naturligtvis lite lättare så här.

De avgående ledamöterna, dvs de som inte skulle sitta i kommunfullmäktige nästa mandatperiod, avtackades med blommor och applåder. Det var flera namn som har förknippats med Vänersborg under en lång rad av år och några som enbart har suttit under denna mandatperiod.

De som lämnar kommunfullmäktige är:

  • Vänsterpartiet: James Bucci, Marianne Ramm, Monica Andersson, Eldbjörg Bryntesson och Eva Lindgren,
  • Miljöpartiet: Anders Wiklund, Marika Isetorp och Per Sjödahl
  • Socialdemokraterna: Bo Dahlberg Kjell Nilsson, Maria Abrahamsson , Hans Norén, Merja Niemi, Sandra Stegeröd och Leif Höglund.
  • Centerpartiet: Ann-Britt Fröjd och Marianne Karlsson.
  • Liberalerna: Jan Carlstein och Kerstin Andersson.
  • Kristdemokraterna:  Marie-Louise Bäckman, Jenny Hjorth och Elias Yachouh.
  • Moderaterna: Gunnar Lidell, Johan Feltmann, Lisbeth Brodén, Piotr Gabrys och Tommy Christensson.
  • Sverigedemokraterna: Kurt Karlsson och Christer Zimmergren
  • Medborgarpartiet: Christina Lindegren, Gunnar Johansson och Morgan Larsson.

De flesta av ledamöterna har varit trevliga politiska bekantskaper. Den som kanske har haft mer av en huvudroll i kommunens politiska historia än de andra är naturligtvis kommunstyrelsens fd ordförande Gunnar Lidell (M). Han ska efter årsskiftet ägna sig helhjärtat och heltid åt auktioner och vildsvin. Gunnar har betytt mycket för kommunen under hela millenniet. Det jag kommer ihåg mest var när han stod upp för vår tidigare kommundirektör Pascal Tshibanda när han blev kränkt av en viss kvinnlig ordförande i kommunstyrelsen. Gunnar har även betytt mycket för många andra personer i kommunen, moderat som han är.

Till sist vill jag tacka hela fullmäktiges presidium och särskilt ordförande Annalena Levin (C) som har stått ut med mig, alla andra vänsterpartister och övriga ledamöter. Vi har inte gjort det lätt för dig alla gånger, men du har klarat dig utmärkt.

Tack ska du ha Annalena!

Anm. Du kan se på kommunfullmäktiges sammanträde i efterhand – på kommunen webb-TV.

Om BUN 19 sept

20 september, 2022 Lämna en kommentar

Så hade då, igår måndag, Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd (BUN) sitt första sammanträde för hösten. Och det slutade som beräknat vid lunch, kl 12.05. Och det var mest tack vare att ordförande Bo Carlsson (C) avhandlade ärendena i beslutsomgången i ett rasande tempo. Han svingade klubban likt en stressad auktionist.

Det tog en bra stund att behandla delårsrapporten. Nämndens ledamöter och ersättare var riktigt på hugget och diskussionens vågor gick höga.

Förvaltningschef Bråberg föredrog ärendet och de förväntade resultaten. (Se “BUN återigen på G (19/9)”.) Bråberg berättade att förvaltningen arbetar uppsökande för att få barn att börja den kommunala förskolan, och att det arbetet hade gett resultat. Fler barn/vårdnadshavare har nämligen bytt från pedagogisk omsorg till förskola, inte bara sett till antalet utan även till andelen. Det jobbades också mycket med ämnesinnehållet i förskolan fortsatte förvaltningschefen. Hon påpekade även att förskolan hade fått statsbidrag för att kunna göra mindre grupper. Det var dock inte säkert att Vänersborg skulle få statsbidrag för detta i fortsättningen.

Vårens avgående 9:or hade något sämre resultat än förra årets när det gällde behörigheten till ett yrkesprogram på gymnasiet. Det var en minimal nedgång, med 0,2%, men ändå en nedgång. Förvaltningschefen menade emellertid att eleverna hade gjort en “stor resa” med tanke på att de hade höjt sina betyg ordentligt under högstadiet. Fortfarande var det också så att flickor hade bättre resultat i skolan än pojkar. Och det ledde till en lång debatt – var skolan anpassad till flickornas sätt att vara och lära?

Flera av politikerna tycktes anse att skolan och undervisningen, och kanske också förskolan, var mer anpassad till flickor än pojkar. Ordförande Carlsson bestämde att det här var något som skulle tas upp särskilt på ett kommande sammanträde. Och det var nog ett bra beslut. Det krävs mer fakta för att komma vidare.

Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram på gymnasiet var 83,5 % vid läsårets slut. Magnus Ekström (KD) menade att det var en oroväckande låg siffra:

“Vi misslyckas med uppdraget att ge eleverna de bästa möjligheterna för det framtida livet och valen.”

Det ledde också till en längre diskussion. Gunnar Henriksson (L) tyckte att det var för lite fokus på de elever som satsade på att komma in på de studieförberedande gymnasieprogrammen. Och det var det några som höll med om. Jag ansåg att man hade en tendens att förminska skolans uppdrag om man bara fokuserade på att elever skulle bli behöriga till yrkesförberedande program, dvs få godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt 5 ämnen till. Det ledde ibland till mindre undervisning i t ex SO- och NO-ämnena – och antagligen då också till sämre kunskaper. Även om utvecklingsledare Ackerman inte riktigt höll med om detta.

Det är hur som helst viktigt att förbereda eleverna så att de inte bara kommer in på gymnasiet, utan att de också “kommer ut “, dvs slutar gymnasiet med en examen.

Det var intressanta diskussioner, även för de närvarande tjänstepersorna. Tror jag i varje fall. Det var nog givande för dem att veta hur politikerna tänker och resonerar. Men det är också viktigt att inse vad som är huvudmannens, dvs politikernas, roll och inte. Det är t ex inte politikernas roll att bestämma vad som händer i klassrummen, det är professionens uppgift. Pedagoger och rektor har ett uppdrag från statsmakten. Politikernas uppgift som huvudmän har inget med själva pedagogiken att göra. Deras uppgift är att ge förutsättningarna för pedagogerna att fullgöra det statliga uppdraget. Även om detta blev det en viss diskussion – var det pedagogernas uppgift att hålla budget framför att uppfylla Skollagens krav? Det tyckte inte jag, fast där kände jag mig ganska ensam i församlingen…

Delårsrapporten innehöll även en del ekonomi, så klart. BUN uppvisade den 31 augusti ett överskott på 5,1 milj kr. Eftersom det är en del utgifter som ska betalas senare i höst räknade förvaltningen med att nämnden ska göra ett plus-minus-noll-resultat vid årets slut. Men då krävdes det, flikade förvaltningschefen in, att statsbidragen kommer till kommunen som beräknat. 

Nämnden fick också veta att det kostade 700.000 kr att avveckla modulen (”paviljongen”) på Tärnanskolan. Och nämnden som har så många moduler på skolorna i Vänersborg… Förvaltningschefen upplyste även om att förvaltningen inte hade tillräckligt med ekonomi för att ha mindre klasser, nu är det 28-29 elever i varje klass på högstadiet.

Det tidskrävande ärendet följdes av en information om kunskapsresultaten för vt 2022. Sett i efterhand borde kanske denna punkt ha kommit före delårsrapporten, men det är lätt att vara efterklok. Utvecklingsledare Ackermann levererade som vanligt, och förväntat, många tabeller och diagram. Det var svårt att hinna anteckna, men PowerPoint-bilderna kommer att skickas ut i efterhand.

Det var som sig bör också en “Lokalinformation”. Nämnden får med jämna mellanrum en uppdatering av det aktuella läget. Nämnden fick reda på att Öxnereds skola hade invigts med pompa och ståt och att bygget av Holmängenskolan blir dyrare än beräknat. (Se TTELA ”Holmängenskolan blir dyrare än beräknat”.) Samhällsbyggnadsnämnden ska äska ytterligare 20 milj kr hos kommunfullmäktige i tilläggsbudget. Det kommer i slutändan att innebära en högre hyra för BUN.

Ändrat 21 sept kl 10.30:

Jag missuppfattade en del av förvaltningens information när det gällde Hallebergs och Öxnereds förskolor. Därför blev det också en del felaktig information i bloggen. Följande gäller, jag återger ett förtydligande från barn- och utbildningsförvaltningen:

”Det är underhåll av Öxnered förskola som kommer skjutas fram i tiden. Värmekällan (oljepannan) ska bytas på Öxnered förskola med start januari 2023 och då hade samhällsbyggnadsförvaltningen planerat att renovera hela Öxnered förskola samtidigt.

Då samhällsbyggnadsförvaltningen har en begränsad underhållsbudget och det har uppkommit prioriteringar på andra fastigheter (bland annat Hallebergs förskola som blev dyrare än beräknat) så har samhällsbyggnadsförvaltningen fått skjuta på renoveringen av Öxnered förskola.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har kvar renoveringen i sin plan för de kommande åren, med det är i dagsläget osäkert när renoveringen kan utföras. Målsättningen är att under 2024 påbörja renovering av Öxnered förskola men det kommer att kräva politiska beslut som samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att efterfråga under nästa år.

Öxnered förskola har dock redan flyttat in delar av sin verksamhet i Öxnered skola för att det krävs evakuering när värmekällan byts under 2023.”

Det krävs också underhåll för Frändeskolan. Det är mycket oväsen från en äldre värmepanna på Frändeskolan, och det stör lektionerna. Det är också ojämn värme och dålig ventilation. Rektor har till och med gått så långt att hon har lämnat ifrån sig arbetsmiljöansvaret.

Kommunen har med andra ord förskole- och skollokaler med väldigt olika standard och förutsättningar. Förskolorna och skolorna är inte likvärdiga. Det ligger en orättvisa i detta, som det är svårt att komma tillrätta med. Frågan är om de nybyggda skolorna på sikt kommer att locka till sig både elever och skolpersonal från de äldre, mer slitna lokalerna.

Det gavs en uttömmande och gedigen dragning om framtidens förskole- och skolsituation i Vargön. Det man slås av, det är hur snabbt det sker omkastningar och förändringar i befolkningsprognoserna. Ena stunden, förra året, sa prognosen att det skulle bli ganska många fler elever i Vargön de närmaste åren. Andra stunden, i år, att det inte skulle bli det. Det krävs en ganska lång framförhållning innan förskolor och skolor kan byggas eller befinliga byggas ut. Med sådana osäkra prognoser blir det komplicerat att planera inför framtiden. Nämnden beslutade slutligen enligt tjänstemannaförslaget. Möjligtvis är investeringsbeslut av den här omfattningen något som borde fattas högre upp i hierarkin. (Se “BUN återigen på G (19/9)”.) 

I de andra ärendena som BUN hade att behandla och besluta om denna förmiddag så gick politikerna på förvaltningens förslag. Det var inte så mycket att orda om.

Under förvaltningschefens information fick nämnden reda på att det “kommer och går” familjer med barn på Restad Gård. Det gör det mycket svårt att planera. Just nu finns det ukrainska flyktingfamiljer på flyktingförläggningen som bara ska bo där i 1-4 veckor innan de ska flytta vidare. Under denna kort är det i praktiken omöjligt att ordna skolgång för barnen.

Förvaltningschef Bråberg informerade vidare om att Kostenheten inte kan hålla sin budget, det fattas 4 milj kr…Och inte minst, Ströms Slott inkom med ett svar den 2 juni på nämndens föreläggande. (Se “Efterlängtat möte med BUN”.) Det var inte ett svar som förvaltningen kunde acceptera. Ordförande Carlsson tog därför ett beslut om att BUN skulle ansöka om att döma ut ett vite på 75.000 kr.

BUN fick slutligen reda på att kostnaderna för skolbussarna kommer att öka med 2 milj kr – och att två nya elevhälsochefer har anställts.

Ordförande Bo Carlsson (C) avslutade sammanträdet med att slå klubban i bordet med en imponerande styrka. Carlsson hade bråttom till ett annat möte…

Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)

19 september, 2022 1 kommentar

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning av bloggen “Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)”.

På flera ställen i Vargön Alloys Miljörapport från 2018 nämns något som kallas “Mjölkberget”. Det hade jag aldrig tidigare, mig veterligt, hört talas om.

Det har jag nu…

Mjölkberget, eller mer dialektalt, “Mjölkeberget”, är en deponi för Alloys avfall. Mjölkberget ligger i norra delen av Alloys industriområde – norr om riksvägen, mot Viksängen till.

Mjölkberget är omgärdat av staket med grindar som är låsta. Runt grindarna promenerar och motionerar många vargöbor och strax bredvid grindarna går “cykelgenvägen” från Vänersborg till t ex Hallevi och Nordkroken. (Eller tvärtom…) Där har jag faktiskt cyklat utan att notera skylten “Mjölkeberget”. Innanför grindarna deponeras stoft från ferrolegeringstillverkningen. Det har Alloys tillstånd för enligt ett beslut från Miljödomstolen den 19 januari 2007.

Vargön Alloys Miljörapport från 2018 skriver om Mjölkberget:

“Stoftet deponeras i celler på stoftdeponin vid Mjölkberget.”

Det har deponerats mycket “stoft” på Mjölkberget genom åren. Enligt TTELA (se TTELA 23 januari 2007 “Alloys tipp blir kvar”) räknar Alloys med att sedan 1972 ha tippat nästan 350.000 ton stoft på platsen. Och under 2018, skriver Miljörapporten, deponerades ca 8.350 ton. Lägger vi dessutom till stoftet mellan 2007-2017 och 2019-2022 så blir det onekligen avsevärda mängder avfall. Och jag har en känsla av att stoftet som deponerades före 2007 inte var särskilt “hälsosamt”… Det har för övrigt, enligt TTELA, deponerats avfall på Mjölkberget sedan början av 1950-talet…

TTELA skrev 2007 i ovannämnda artikel:

“Eftersom botten inte är tätad finns risk för att förorenat vatten letar sig ut i den omgivande naturen.”

Och:

“Vargön Alloys får rätt att fortsätta tippa miljöfarligt avfall vid Mjölkberget. Därmed går miljödomstolen i Vänersborg emot Naturvårdsverket.”

Och inte bara Naturvårdsverket – under den rättsliga processen gjorde också Statens Geotekniska institut (SGI) bedömningen att tippen vid Mjölkberget borde stängas. Men Miljödomstolen i Vänersborg gick alltså på företagets linje.

Jag skrev i min förra blogg (se “Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)”) att:

“Allt utsläpp från Vargön Alloys betraktas enligt myndigheterna som ofarligt för miljö och människors hälsa. Gäller det också slagghögarna?”

Det tycks som om myndigheterna kan ha olika uppfattningar om slagghögarna vid Mjölkberget. Tyvärr har jag inte fått tag i yttrandena från Naturvårdsverket och Statens Geotekniska institut så jag vet inte hur de motiverade en stängning.

Men det är alltså domen från Miljödomstolen i Vänersborg som gällde, och antagligen fortfarande gäller. Och den betydde att Alloys kunde använda deponin i ytterligare 20-25 år. Om vissa åtgärder genomfördes:

“Vid stoftdeponin på Mjölkberget bildas lakvatten. Under 2008 påbörjades arbetet med att anlägga ett nytt lakvattensystem på deponin och under 2012 avslutades det arbetet med att anlägga en ny, betydligt mindre, damm i en del av den gamla lakvattendammen.”

Och 2018 skrev Alloys i Miljörapporten:

“Arbetet med att anpassa Mjölkbergets deponi till kraven i deponeringsförordningen är nu klart.”

Arbetet med att rena lakvattnet fortsatte alltså. Och det är viktigt, Alloys försöker ta sitt miljöansvar, men fortfarande pumpades omkring 9.500 kbm lakvatten ut ur lakvattendammen under 2018.

Och det fortsätter troligtvis än idag. …och det är inte helt problemfritt… 

I Miljörapporten från 2018 skrev Vargön Alloys:

“Undersökning av metallhalter i det vattendrag som tar emot lakvattnet från deponin (Röjån, norr om deponin) görs årligen med hjälp av analyser av vattenmossa. Under hösten 2018 registrerades en mycket hög halt av krom.”

Och i samma rapport:

“Mjölkbergets deponi har de senaste åren dock visat förhöjda halter av Cr(VI) i dräneringsvattnet från ovan tätskikt som avleds till omgivningen i tre olika punkter … De höga halterna kvarstår om än med en tydlig säsongsvariation. Utläckaget av krom via dräneringsvattnet har konstaterats komma från löst Cr(VI), utlakat från deponins dräneringsskikt.”

Sexvärdigt krom (Cr[VI]) får nog de flesta att rysa… För visst är det lite oroväckande att bäckarna runt Mjölkberget faktiskt leder till Göta älv. Kanske är det orsaken till Trollhättans stads beslut att ta sitt dricksvatten direkt från Vänern…

Det finns många förhållningsregler och villkor för deponin på Mjölkberget. Vargön Alloys uppfyller dem, men frågan är om de mängder som läcker ut i bäckarna runt deponin på Mjölkberget är lika ofarliga som myndigheterna, i varje fall Miljödomstolen, anser dom vara. Kanske håller inte Trollhättan med. Eller Göteborg… Ett “rykte” förtäljer nämligen att Göteborg stänger vattenintaget från Göta älv två dagar efter att det har regnat och att staden då tar vatten från Delsjöarna istället. Jag har dock inte fått detta bekräftat.

En bloggläsare skickade mig en artikel från ”Afa Försäkring” (se ”Kartläggande studie kan bidra till säkrare hantering av sexvärt krom”) efter att jag hade publicerat mina tidigare bloggar om Vargön Alloys. Artikeln var från 26 augusti 2021. Den börjar:

”Sexvärt krom är ett cancerframkallande ämne som används vid tillverkning av till exempel stål, färg och rostskydd. Idag saknas kunskap om när och i vilken omfattning anställda i Sverige exponeras för ämnet. Karin Broberg, vid Lunds universitet, tilldelas 3.881.000 kronor av Afa Försäkring för att mäta halten av sexvärt krom på arbetsplatser över hela landet och för att undersöka hur man förhåller sig till dess gränsvärde.”

Jag förmodar att Vargön Alloys kommer att ingå i studien. Det kommer i så fall att kasta ljus över processen och kanske också om eventuella luftföroreningar i omgivningen samt deponin. Det återstår dock att se.

Jag reagerade över de gränsvärden kring sexvärdigt krom som nämns i artikeln:

”I Sverige har vi ett gränsvärde på 5 mikrogram per kubikmeter luft för det här kromet, medan man i till exempel Danmark nyligen har sänkt gränsen till 1 mikrogram och i USA rekommenderar ett värde på högst 0,2. Det beror förmodligen på att vi här inte har sett över gränsvärdet på ett tag.”

Gränsvärdet för det cancerframkallande sexvärdiga kromet verkar extremt högt i Sverige. Man kan fråga sig om det får några följder för de anställda – eller boende i Vargön. Sedan kan man naturligtvis också undra hur Alloys skulle kunna anpassa sig till en sänkning av gränsvärdena.

Till slut vill jag återigen berätta orsaken till att jag har skrivit dessa tre bloggar om Vargön Alloys. Det kanske finns några som anser att det är uppåt väggarna fel, eller onödigt.

Det började med att jag började undra varför Trollhättan vill dra en ny vattenledning direkt från Vänern, samtidigt som jag med egna ögon har sett hur slagghögarna på Alloys växte. Det fick mig att skriva mail till både Vargön Alloys och Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet. Jag fick inga svar, trots flera påminnelser. Det var då jag började fundera… Och fördjupa mig i “ämnet”…

Jag kan fortfarande inte avgöra om orsaken till att Trollhättans stad vill ta sitt dricksvatten direkt från Vänern beror på Vargön Alloys eller avloppningsreningsverket på Holmängen i Vänersborg eller Holmens gamla industriområde i Vargön eller CirChems anläggning, också i Vargön.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Alloys, miljö, Vargön

Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)

18 september, 2022 1 kommentar

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning av bloggen “Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)”.

“Vargön Alloys tillverkar ferrolegeringar. Industriell verksamhet har bedrivits på området sedan 1874 och tillverkning av ferrolegeringar startade 1912.”

Så står det i inledningen till “Miljörapport 2018” från Vargön Alloys.

Vargön Alloys betyder mycket för Vargön, och har tillsammans med det nu nedlagda Holmens pappersbruk gjort det sedan slutet av 1800-talet. (Holmen producerade sitt sista papper 2008.) Otaliga är de vargöbor som har fått sin utkomst från bruket eller smältverket.

Jag tillbringade mycket tid i Vargön under min tonårstid. Halva min klass på Torpaskolan kom från Vargön och det var många fester i bruksorten. Min fotbolls- och bandytränare, den legendariske Stig “Puskas” Jonsson, bodde på Tallvägen. Där försökte han också uppfostra mig musikaliskt, med mindre framgång dock – Frank Sinatra blev aldrig någon favorit. (Jag blev inte heller någon större fotbolls- eller bandyspelare…)

Industrierna är sannolikt fortfarande en viktig del av alla Vargöbors “själ”. Det var en sorgens dag när Holmen lades ner. Och alla i Vargön, och Vänersborgs kommun, hoppas och tror naturligtvis att Vargön Alloys aldrig ska gå samma öde till mötes.

Sedan 1960-talet har mycket gjorts på Vargön Alloys för miljön och luften. Den före detta miljöchefen i Vänersborgs kommun, David Svensson, sa i den TTELA-artikel från januari 2008 (se TTELA “I dag är vår himmel åter blå”), som jag refererade till i bloggen (se “Föroreningar i Vargön?”) att:

“Totalt släpptes 50 ton stoft per dygn ut.”

Så är det inte nu. De stora mängder gas innehållande stoft vid tillverkningen av ferrolegeringar i smältugnarna samlas till över 99 % upp i företagets stoftfilter. Det har man naturligtvis märkt i Vargön, även om fönsterbleck och utemöbler i grannskapet nästan alltid blir svarta av sot eller stoft när vinden ligger på. Det kan vid sällsynta tillfällen också komma en vit rök från Alloys och även lukta som bränd elektronik. Det kanske beror på att smältdegeln står på marken utanför eller är fullt synlig genom öppna portar.

Det är sannolikt något som kan åtgärdas om vargöborna vidtalar Alloys. Men då måste ju företaget läsa och svara på mail…

Det har som sagt hänt en del mycket positivt med föroreningarna i luften. Och det har naturligtvis varit till glädje för Vargöborna.

Men vattnet i Göta älv då? Som Trollhättans stad vill undvika att få in i sina dricksvattenledningar?

Miljörapporten från 2018, som för övrigt är den senaste som finns att hämta på Alloys hemsida (kan hämtas här), uppger att det blir ca 1,5 ton slagg per ton legering:

“Efter stelning krossas den och sorteras. Eventuellt medföljande legering återvinns i en luftpulserad våtanrikningsanläggning. Behandlad slagg används bl.a. som makadamersättning.”

Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen stoppade ju användningen av slagget som makadamersättning i mars 2015. (Se “Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)”.) Det är antagligen därför som slagghögarna på Alloys växer och blir allt högre. Men det kommenteras eller nämns överhuvudtaget inte i Miljörapporten. Jag kan inte förstå varför Miljörapporten inte kommenterar domen.

Miljörapporten fortsätter:

“Det avskilda stoftet från legeringsugnarna samlas i silos. Det behandlas med järn(II)sulfat-lösning, dels för att reducera det sexvärda kromet till trevärt krom och dels för att reducera stoftspridningen. Stoftet deponeras i celler på stoftdeponin vid Mjölkberget.”

Alla som har sett filmen Erin Brockovich med Julia Roberts i huvudrollen ryser antagligen vid åsynen av det nämnda begreppet “sexvärda kromet”. Sexvärt krom är ett fruktat ämne som bland annat kan orsaka cancer. Det är alltså ett ämne som avskiljs i Alloys ugnar.

Miljörapporten beskriver vilka åtgärder som vidtas:

“Lakvatten från stoftdeponin vid Mjölkberget samlas upp i ett lakvattensystem. Lakvatten pumpas till en reningsanläggning där det vid behov (då halten sexvärt krom är förhöjd) behandlas med järnsulfat och filtreras innan det släpps till Göta Älv.”

Det låter ju bra…

I ett examensarbete av Lars Pettersson 2008, “Reduktion av krom(VI) i stoft från ferrokromframställning”, skrev han emellertid:

“Ett stort problem med behandlingsmetoden har framkommit under arbetet. Då stoftet blandas med järn(II)sulfat bildas klumpar av stoft som inte varit i kontakt med järns(II)sulfatlösningen. Det sexvärda kromet i dessa klumpar har inte reducerats till trevärt krom av järn(II)sulfaten. Utöver detta problem fungerar behandlingen bra. Endast små mängder av krom(VI) har hittats vid analyserna av det behandlade stoftet.”

I slutsatserna återkommer Pettersson till det sexvärda kromet:

“Eftersom två föreningar innehållande sexvärtkrom hittades vid analysen kan slutsatsen dras att allt sexvärt krom inte reduceras vid behandlingen.”

Och:

“Halten sexvärt krom i det översta lagret av behandlat stoft från Silo A utsatt för regn var högre än för de andra lagren, detta tyder på att återoxidation kan ske då stoftet är i kontakt både med luft och med vatten.”

Reningstekniken blir allt bättre, och kanske har Vargön Alloys kommit till rätta med problemen. Men av examensarbetet att döma låter det svårgörligt. Det går tydligen inte att få bort allt sexvärdigt krom ur slaggen. Examensarbetet eller problemen den tar upp ser jag inte heller att Miljörapporten behandlar eller kommenterar.

Hur som helst, det kanske är små mängder, eller inget, som släpps ut nu för tiden. Och enligt de siffror som anges i Miljörapporten släpper i varje fall inte Vargön Alloys ut mer än vad de har tillstånd till. Och de gränsvärdena har fastställts av statliga myndigheter. Det är viktigt att komma ihåg det. Allt utsläpp från Vargön Alloys betraktas enligt myndigheterna som ofarligt för miljö och människors hälsa. Det pågår också enligt rapporten en mängd olika provtagningar hela tiden och det sker ett ständigt förbättringsarbete. Alloys deltar också i olika projekt enligt Miljörapporten för att minska föroreningarna.

Miljörapporten slutar:

“Med hänvisning till vad som redovisas i denna miljörapport kan konstateras att Vargön Alloys AB under 2018 har innehållit villkoren som uppställts i gällande tillståndsbeslut.”

Jag vet inte om Trollhättans stad håller med om att det egentligen räcker att uppfylla villkoren. Eller också beror det sämre vattnet i Göta älv på något annat än Vargön Alloys.

Men vad är Mjölkberget?

Fortsättning följer i bloggen Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)”.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Alloys, miljö, Vargön

Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)

17 september, 2022 4 kommentarer

Trollhättans stad har kommit långt i sin planering att hämta dricksvatten till sina invånare direkt från Vänern. Vattnet i Göta älv duger inte längre, trots att det är samma vatten. Vattnet har ju “bara” runnit förbi Holmängens avloppreningsverk, Vargön Alloys, Holmens gamla industriområde och CirChems anläggning i Vargön. Är det några av dessa företag som enskilt eller tillsammans har förorenat vattnet på något sätt? Trollhättans stad har dessutom farhågor att vattnet i älven ska försämras ytterligare i framtiden.

Ingen som regelbundet åker till eller från Vargön de senaste åren har kunnat undgå att se de växande slagghögarna. De är höga nu, det är nästan som man fruktar att de ska rasa. Jag har skrivit till både Vargöns Alloys och Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet, och frågat varför. Jag har inte fått några svar, trots flera påminnelser. För Länsstyrelsens del torde det vara ett lagbrott att inte svara. Men, inte ska man väl behöva vända sig till rättsväsendet för att få svar på varför slagghögarna växer?

Den bristande informationen får sannolikt vem som helst att bli misstänksam. Det blir i varje fall jag, finns det något att dölja – och vad skulle det i så fall vara?

En bloggläsare skickade mig kanske svaret. Det var en dom från Mark- och miljödomstolen den 31 mars 2015. Vargön Alloys hade överklagat ett beslut av Länsstyrelsen. Domstolen höll med Länsstyrelsen på i stort sett samtliga punkter och avslog därför överklagandet från Alloys. Är det detta domslut som är orsaken till att slagghögarna växer? Varför har i så fall inte Vargön Alloys eller Länsstyrelsen helt enkelt skickat mig domen?

Mark- och miljödomstolen avslog alltså överklagandet från Vargön Alloys och motiverade domen:

“Vargön Alloys AB:s verksamhet i Vargön ger bl.a. upphov till en större mängd slagg från den högkolade ferrokromstillverkning som sker vid anläggningen. Länsstyrelsen har i det överklagade beslutet förelagt Vargön Alloys AB att klassificera denna slagg som avfall vid i beslutet angivna användningsområden och motiverat detta med att det inte är säkerställt att slaggen kommer att användas på ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart.
Länsstyrelsen har således för framtiden uttalat att ferrokromslagg vid angivna användningsområden – intill dess annat beslutas – alltid är att betrakta som avfall.”

Slaggen var tänkt att användas, som den för övrigt alltid hade gjort, till:

  • “Konstruktionsmaterial för vägar i obundna konstruktioner och förstärkningslager (dränerande lager)
  • Fyllnadsmaterial
  • Konstruktionsmaterial för deponi
  • Ersättningsmaterial till sand i maneger
  • Råmaterial vid husbyggnation (grunder, dränering, isolering, fyllning, kapillärbrytning)
  • Blästring
  • Sandning”

Nu var det slut med denna användning. Det beslutade alltså Mark- och miljödomstolen år 2015. Skälet var att det inte var “hälso- och miljömässigt godtagbart”.

Mark- och miljödomstolen skrev i domen:

“Utförda analyser visar att ferrokromslaggen innehåller en förhållandevis hög halt totalkrom, något som också är naturligt med hänsyn till den produktion som genererar slaggen. Laktester har också visat ett visst kromläckage från slaggen. Särskilt det sistnämnda är ägnat att inge vissa farhågor. Spridning av tungmetaller, och inte minst krom, är typiskt sett förknippat med stora miljörisker och bör i möjligaste mån undvikas.”

Jag kan naturligtvis varken bedöma eller ifrågasätta både Mark- och Miljödomstolens dom och Länsstyrelsens beslut. Vargön Alloys gjorde det emellertid, och gör det kanske fortfarande. Alloys anser sannolikt att det är orättvist i Sverige. Ferrokromslagg från Outokumpu Abp i Finland t ex bedöms inte på samma sätt av de finländska myndigheterna. Men i Sverige så lakar ferrokromslagget ut trevärt krom som, skrev Mark- och miljödomstolen:

“överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för mindre än ringa föroreningsrisk.”

Mark- och miljödomstolen satte också fingret på ett ömtåligt och känsligt förhållande för Alloys:

“Av intresse i sammanhanget är även att bolagets produktinformation avseende ferrokromslaggen avråder från användning av slaggen i skyddsområde för vattentäkt. Avrådandet synes avses såväl primär, sekundär som tertiär zon, vilket tyder på att bolaget inte utesluter miljö- och hälsopåverkan inom samtliga dessa zoner. Samma riskbild torde förekomma vid annan användning av slaggen i våt miljö.”

I “våt miljö”…Och då tänker nog inte bara jag på att det regnar på slagghögarna i Vargön. Hur mycket läcker och hur mycket har slagghögarna läckt under alla år de har legat där? Och vart tar kromläckaget vägen? Ner i Göta älv? Till dricksvattenintaget i Trollhättan?

Vargön Alloys placering vid Göta älv kan vara en orsak till att Trollhättans stad vill ta sitt dricksvatten direkt från Vänern. Men var ska de andra samhällena längs älven i så fall ta sitt vatten? Och Göteborg…?

Och jag kan inte se annat än att det är den här domen som har “ställt till det” för Vargön Alloys. Jag vet inte, jag har ju inte fått några svar på mina frågor till Alloys, men i mitt huvud så kan det knappast vara något annat. Och på grund av domen kan inte Alloys sälja avfallet vidare till företag som hade tänkt att använda ferrokromslaggen till t ex fyllnadsmaterial. Istället måste avfallet deponeras på Alloys område i Vargön.

Och högarna växer. Och växer…

Läcker dom?

Fortsättning följer i bloggen ”Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)”.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Alloys, miljö, Vargön, Vänern
%d bloggare gillar detta: