Stefan Kärvlings blogg

Så hade då, igår måndag, Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd (BUN) sitt första sammanträde för hösten. Och det slutade som beräknat vid lunch, kl 12.05. Och det var mest tack vare att ordförande Bo Carlsson (C) avhandlade ärendena i beslutsomgången i ett rasande tempo. Han svingade klubban likt en stressad auktionist.

Det tog en bra stund att behandla delårsrapporten. Nämndens ledamöter och ersättare var riktigt på hugget och diskussionens vågor gick höga.

Förvaltningschef Bråberg föredrog ärendet och de förväntade resultaten. (Se “BUN återigen på G (19/9)”.) Bråberg berättade att förvaltningen arbetar uppsökande för att få barn att börja den kommunala förskolan, och att det arbetet hade gett resultat. Fler barn/vårdnadshavare har nämligen bytt från pedagogisk omsorg till förskola, inte bara sett till antalet utan även till andelen. Det jobbades också mycket med ämnesinnehållet i förskolan fortsatte förvaltningschefen. Hon påpekade även att förskolan hade fått statsbidrag för att kunna göra mindre grupper. Det var dock inte säkert att Vänersborg skulle få statsbidrag för detta i fortsättningen.

Vårens avgående 9:or hade något sämre resultat än förra årets när det gällde behörigheten till ett yrkesprogram på gymnasiet. Det var en minimal nedgång, med 0,2%, men ändå en nedgång. Förvaltningschefen menade emellertid att eleverna hade gjort en “stor resa” med tanke på att de hade höjt sina betyg ordentligt under högstadiet. Fortfarande var det också så att flickor hade bättre resultat i skolan än pojkar. Och det ledde till en lång debatt – var skolan anpassad till flickornas sätt att vara och lära?

Flera av politikerna tycktes anse att skolan och undervisningen, och kanske också förskolan, var mer anpassad till flickor än pojkar. Ordförande Carlsson bestämde att det här var något som skulle tas upp särskilt på ett kommande sammanträde. Och det var nog ett bra beslut. Det krävs mer fakta för att komma vidare.

Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram på gymnasiet var 83,5 % vid läsårets slut. Magnus Ekström (KD) menade att det var en oroväckande låg siffra:

“Vi misslyckas med uppdraget att ge eleverna de bästa möjligheterna för det framtida livet och valen.”

Det ledde också till en längre diskussion. Gunnar Henriksson (L) tyckte att det var för lite fokus på de elever som satsade på att komma in på de studieförberedande gymnasieprogrammen. Och det var det några som höll med om. Jag ansåg att man hade en tendens att förminska skolans uppdrag om man bara fokuserade på att elever skulle bli behöriga till yrkesförberedande program, dvs få godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt 5 ämnen till. Det ledde ibland till mindre undervisning i t ex SO- och NO-ämnena – och antagligen då också till sämre kunskaper. Även om utvecklingsledare Ackerman inte riktigt höll med om detta.

Det är hur som helst viktigt att förbereda eleverna så att de inte bara kommer in på gymnasiet, utan att de också “kommer ut “, dvs slutar gymnasiet med en examen.

Det var intressanta diskussioner, även för de närvarande tjänstepersorna. Tror jag i varje fall. Det var nog givande för dem att veta hur politikerna tänker och resonerar. Men det är också viktigt att inse vad som är huvudmannens, dvs politikernas, roll och inte. Det är t ex inte politikernas roll att bestämma vad som händer i klassrummen, det är professionens uppgift. Pedagoger och rektor har ett uppdrag från statsmakten. Politikernas uppgift som huvudmän har inget med själva pedagogiken att göra. Deras uppgift är att ge förutsättningarna för pedagogerna att fullgöra det statliga uppdraget. Även om detta blev det en viss diskussion – var det pedagogernas uppgift att hålla budget framför att uppfylla Skollagens krav? Det tyckte inte jag, fast där kände jag mig ganska ensam i församlingen…

Delårsrapporten innehöll även en del ekonomi, så klart. BUN uppvisade den 31 augusti ett överskott på 5,1 milj kr. Eftersom det är en del utgifter som ska betalas senare i höst räknade förvaltningen med att nämnden ska göra ett plus-minus-noll-resultat vid årets slut. Men då krävdes det, flikade förvaltningschefen in, att statsbidragen kommer till kommunen som beräknat. 

Nämnden fick också veta att det kostade 700.000 kr att avveckla modulen (”paviljongen”) på Tärnanskolan. Och nämnden som har så många moduler på skolorna i Vänersborg… Förvaltningschefen upplyste även om att förvaltningen inte hade tillräckligt med ekonomi för att ha mindre klasser, nu är det 28-29 elever i varje klass på högstadiet.

Det tidskrävande ärendet följdes av en information om kunskapsresultaten för vt 2022. Sett i efterhand borde kanske denna punkt ha kommit före delårsrapporten, men det är lätt att vara efterklok. Utvecklingsledare Ackermann levererade som vanligt, och förväntat, många tabeller och diagram. Det var svårt att hinna anteckna, men PowerPoint-bilderna kommer att skickas ut i efterhand.

Det var som sig bör också en “Lokalinformation”. Nämnden får med jämna mellanrum en uppdatering av det aktuella läget. Nämnden fick reda på att Öxnereds skola hade invigts med pompa och ståt och att bygget av Holmängenskolan blir dyrare än beräknat. (Se TTELA ”Holmängenskolan blir dyrare än beräknat”.) Samhällsbyggnadsnämnden ska äska ytterligare 20 milj kr hos kommunfullmäktige i tilläggsbudget. Det kommer i slutändan att innebära en högre hyra för BUN.

Ändrat 21 sept kl 10.30:

Jag missuppfattade en del av förvaltningens information när det gällde Hallebergs och Öxnereds förskolor. Därför blev det också en del felaktig information i bloggen. Följande gäller, jag återger ett förtydligande från barn- och utbildningsförvaltningen:

”Det är underhåll av Öxnered förskola som kommer skjutas fram i tiden. Värmekällan (oljepannan) ska bytas på Öxnered förskola med start januari 2023 och då hade samhällsbyggnadsförvaltningen planerat att renovera hela Öxnered förskola samtidigt.

Då samhällsbyggnadsförvaltningen har en begränsad underhållsbudget och det har uppkommit prioriteringar på andra fastigheter (bland annat Hallebergs förskola som blev dyrare än beräknat) så har samhällsbyggnadsförvaltningen fått skjuta på renoveringen av Öxnered förskola.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har kvar renoveringen i sin plan för de kommande åren, med det är i dagsläget osäkert när renoveringen kan utföras. Målsättningen är att under 2024 påbörja renovering av Öxnered förskola men det kommer att kräva politiska beslut som samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att efterfråga under nästa år.

Öxnered förskola har dock redan flyttat in delar av sin verksamhet i Öxnered skola för att det krävs evakuering när värmekällan byts under 2023.”

Det krävs också underhåll för Frändeskolan. Det är mycket oväsen från en äldre värmepanna på Frändeskolan, och det stör lektionerna. Det är också ojämn värme och dålig ventilation. Rektor har till och med gått så långt att hon har lämnat ifrån sig arbetsmiljöansvaret.

Kommunen har med andra ord förskole- och skollokaler med väldigt olika standard och förutsättningar. Förskolorna och skolorna är inte likvärdiga. Det ligger en orättvisa i detta, som det är svårt att komma tillrätta med. Frågan är om de nybyggda skolorna på sikt kommer att locka till sig både elever och skolpersonal från de äldre, mer slitna lokalerna.

Det gavs en uttömmande och gedigen dragning om framtidens förskole- och skolsituation i Vargön. Det man slås av, det är hur snabbt det sker omkastningar och förändringar i befolkningsprognoserna. Ena stunden, förra året, sa prognosen att det skulle bli ganska många fler elever i Vargön de närmaste åren. Andra stunden, i år, att det inte skulle bli det. Det krävs en ganska lång framförhållning innan förskolor och skolor kan byggas eller befinliga byggas ut. Med sådana osäkra prognoser blir det komplicerat att planera inför framtiden. Nämnden beslutade slutligen enligt tjänstemannaförslaget. Möjligtvis är investeringsbeslut av den här omfattningen något som borde fattas högre upp i hierarkin. (Se “BUN återigen på G (19/9)”.) 

I de andra ärendena som BUN hade att behandla och besluta om denna förmiddag så gick politikerna på förvaltningens förslag. Det var inte så mycket att orda om.

Under förvaltningschefens information fick nämnden reda på att det “kommer och går” familjer med barn på Restad Gård. Det gör det mycket svårt att planera. Just nu finns det ukrainska flyktingfamiljer på flyktingförläggningen som bara ska bo där i 1-4 veckor innan de ska flytta vidare. Under denna kort är det i praktiken omöjligt att ordna skolgång för barnen.

Förvaltningschef Bråberg informerade vidare om att Kostenheten inte kan hålla sin budget, det fattas 4 milj kr…Och inte minst, Ströms Slott inkom med ett svar den 2 juni på nämndens föreläggande. (Se “Efterlängtat möte med BUN”.) Det var inte ett svar som förvaltningen kunde acceptera. Ordförande Carlsson tog därför ett beslut om att BUN skulle ansöka om att döma ut ett vite på 75.000 kr.

BUN fick slutligen reda på att kostnaderna för skolbussarna kommer att öka med 2 milj kr – och att två nya elevhälsochefer har anställts.

Ordförande Bo Carlsson (C) avslutade sammanträdet med att slå klubban i bordet med en imponerande styrka. Carlsson hade bråttom till ett annat möte…