Arkiv
KS: Både enigt och oenigt
Kommunstyrelsens sammanträde startade med en utbildning. (Se “Inför KS 2 maj”.) Det var “samtal i ring”, kort föreläsning och gruppdiskussioner. Som en lektion i skolan ungefär. De viktigaste frågeställningarna var att tydliggöra ansvar och roller mellan politik och tjänstepersoner 
samt hur man ska uppnå ett gott och utvecklande samarbetsklimat dem emellan, dvs oss. Även kommundirektör, förvaltningschefer och några andra chefer deltog.
Det var bra diskussioner och samtal. Det är emellertid tämligen lätt att bli överens när diskussioner hålls på en allmän och “etisk” nivå. När det kommer till konkreta situationer och händelser brukar det genast bli mer komplicerat. Men det var bra samtal och en bra dialog och självklart bör det finnas förståelse och respekt för varandra. Det tycker jag i och för sig att det finns i kommunen. Fast visst önskar jag mig allt som oftast lite allsidigare och objektivare underlag från förvaltningarna… Det uttryckte även andra deltagare.
Kl 11.15 började det egentliga KS-sammanträdet. Det höll på fram till kl 16.29.
Jag har beskrivit flera ärenden i blogginlägget “Inför KS 2 maj” och Brätteärendet i inlägget “Brättelänken i KS”. I de inläggen kan du få mer fakta om ärendena.
Kommunstyrelsen fick en “återrapportering om tillgänglighetsdatabasen”. För mig var det dock snarare en information. Arbetsledare Mikael Karström berättade om databasen, vad det var och vad den kunde användas till. Han visade också exempel på information som man kan hitta i databasen:
“TD är en databas i Sverige som erbjuder information till invånare och besökare om fysisk tillgänglighet i vardagen. Det handlar om allt från fiskeplats, slott och hotell till vårdcentral och bibliotek.”
Kolla gärna databasen – klicka här: “Tillgänglighetsdatabasen”. Det finns hur mycket information som helst och den växer hela tiden.
På en fråga under ordförande Benny Augustssons (S) information fick kommunstyrelsen beskedet att “Fritidskort” för ungdomar bara finns som ett alternativ. Det finns inga möjligheter för kommunerna att välja som det gör med seniorkorten. Fritidskortet gäller t ex alla zoner i regionen. Om alla ungdomar i Vänersborg ska ha det skulle det kosta ungefär 10 milj kr sa Augustsson.
Det blev en tämligen lång information om en utredning som handlade om möjligheten att införa konceptet Bostad först i kommunens hemlöshetsarbete. Ursprunget till utredningen hittas i en motion från Kristdemokraterna i mars 2020. Motionen, som hade titeln “Motion om att införa Bostad först som norm i kommunens hemlöshetsarbete” antogs under stor entusiasm av ett helt enigt kommunfullmäktige.
Konceptets utgångspunkt är att en bostad ses som en mänsklig rättighet. Människor behöver ett tryggt eget boende för att kunna göra något åt sina livsproblem, t ex ett missbruk. (Det finns mer information här – “Bostad först”.)
Bostad först kommer dock inte att bli norm i Vänersborg. Utredningen har kommit fram till att Bostad först, om det införs, ska bli ett komplement i kommunens hemlöshetsarbete. De som föredrog ärendet menade att det hade visat sig att ingen kommun har kunnat följa konceptet fullt ut där Bostad först hade varit det enda alternativet.
Det blev en längre diskussion bland politikerna innan alla blev på det klara med vad som egentligen skulle beslutas av kommunstyrelsen. Det var emellertid en diskussion där alla hade intresse av att bli överens. Samtliga partier stod ju bakom konceptet Bostad först. Så det blev en bra diskussion. Kanske hade förmiddagens utbildning gett resultat…
Kommunstyrelsen enades och beslutet blev, på Lena Eckerbom Wendels (M) förslag:
“Kommunstyrelsen noterar informationen och förklarar motionen som ligger till grund för utredningen färdigbehandlad.
Kommunstyrelsen beslutar
- att erhållet statsbidrag från Socialstyrelsen på 525.000 kronor överlämnas till socialnämnden för genomförande av en förstudie och
- att resultatet återrapporteras till kommunstyrelsen.”
En förstudie innebär att Bostad först börjar implementeras. Det finns emellertid inga pengar avsatta för en fortsatt verkställighet 2025. Det betyder att det är upp till partierna att avsätta pengar till Bostad först i sina budgetförslag för 2025. Socialnämnden säger sig behöva 2,5 milj kr. Jag tror att kommunfullmäktige i juni kommer att avsätta pengar till Bostad först…
Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget om kommunal köpbojkott av israeliska varor. 
Det var bara Vänsterpartiet som yrkade bifall till förslaget. Jag har svårt att se logiken i att samtliga partier står bakom en bojkott mot Ryssland på grund av invasionen i Ukraina och samtidigt är mot en bojkott av Israel. Nu handlade det i och för sig om en kommunal bojkott och inte en nationell. Men vill inte riksdagen, så är det viktigt att andra markerar och protesterar mot de förödande bombningarna i Gaza. Det är ett massmord på oskyldiga barn och kvinnor vi bevittnar.
Det blev en del diskussion kring riktlinjen för krisledningsnämnden. Det fanns nog egentligen en del att förtydliga, men KS antog ändå riktlinjen. Bättre en mindre bra än ingen alls.
Kommunstyrelsen avslog ansökan från Funktionsrätt Vänersborg om höjt verksamhetsbidrag 2025.
Moderaterna föreslog att en beslutspunkt i ärendet “Utredningsuppdrag Norra Skolans lokaler” skulle strykas. Och det konstaterade ordförande Augustsson (S) att han inte skulle argumentera emot. Och det var bra. Således ströks punkten:
“Kommunfullmäktige förklarar motionerna som ligger till grund för utredningen färdigbehandlade.”
Det betyder att yrkandena i motionerna från Vänsterpartiet och Moderaterna ska utföras och besvaras. Den motion jag lämnade in (den kan laddas ner här) och som kommunfullmäktige till del biföll yrkade:
- “inventera behoven av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg fram till och med åtminstone år 2030”
- “se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.”
Den första punkten avslogs i och för sig, men verkar ha fått förnyad aktualitet… Kommunstyrelsen hade tidigare under dagen informerats om en målbild för Vänersborg år 2050. I den målbilden ingick det en ny grundskola någonstans kring Dalbobrons fäste på Blåsutsidan t ex i området vid Dalbobergen eller Folkets Park. Frågan blir då, varför lägga ner Norra skolan och bygga en ny skola 1,6 km, 20 min gångväg eller 6 min med cykel därifrån…? (Avståndet och tiderna är från Google, mellan Norra skolan och Dalaborgsparken.)
Den styrande minoriteten ville inte riktigt lyssna på det örat…
Och så var det då ärendet “Vägval Brättelänken”.
Det var en tragisk upplevelse… Jag vet inte om det beror på att jag är historieintresserad, att jag anser att fornminnen säger något om hur folk har levt och verkat i gångna tider och att det bör bevaras, att slå vakt om Vänersborgs historia, att det är viktigt att bevara kulturarvet, att jag är vänersborgare – eller vänsterpartist. Men jag var ensam om att tycka att kommunstyrelsen genast borde avfärda alla tankar på att anlägga en väg rätt igenom Brättes gamla stads- och hamnområde. (Se t ex “Bevara Brätte!”.)
Jag yrkade att:
“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”
Det var ingen annan som biföll yrkandet. Det var ingen annan politiker som sade ett ord om vikten av att bevara den gamla orörda staden från 1500-talet… Jag var ensam. (Hade ingen ens läst TTELA? Se “Viktig information saknades vid Brätte-beslut”.)
Nu ansåg samtliga andra partier att förslaget om att anlägga en väg genom Brätte skulle remitteras till flera nämnder. Det innebär alltså inte att KS har sagt att det ska byggas en väg här, men arbete, tid och pengar ska alltså läggas ner i nämnderna på att yttra sig om ett förslag om en väg som förstör stora delar av riksintresset Brätte…
Nämnderna får dessutom ett underlag från kommunstyrelsen för sitt arbete som är bristfälligt och ofullständigt och därmed undermåligt och felaktigt. De får inte ens den sista arkeologiska undersökningen som har gjorts i området, nämligen Bohusläns museums utredning från 2019. Den bör alla intresserade i allmänhet och politiker i Vänersborgs kommun i synnerhet studera. Utredningen kan laddas ner här.
Det kan nämnas att museichef Peter Johanssons informativa och engagerade brev till kommunen inte heller finns med i underlaget som nämnderna ska studera. (Jag hoppas att de gör det på “egen hand”.) Peter Johanssons brev kan laddas ner här.
Det finns faktiskt personer i kommunstyrelsen som på fullt allvar ser det norra vägalternativet genom Brättes fornlämningar som ett bra och seriöst alternativ.
Tyvärr är det personer med stort inflytande över politiken.
Med tunga steg gick jag hemåt från kommunhuset…
Inför KS 2 maj
Imorgon är det sammanträde med kommunstyrelsen (KS).
Ledamöter och ersättare samlas redan kl 08.00 för en utbildning. Det är Ann Malmsten från Indea som håller i den. Utbildningen har titeln ”Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisation”. Det är en fortsättning av en utbildning som startade tidigare i våras. Denna gång är syftet att:
“summera arbetet som skett och färdigställa/fastställa överenskommelser.”
Det lär inte bli helt enkelt att fastställa en överenskommelse mellan kommunens nio partier – och tjänstepersoner…
Kommunstyrelsens sammanträde beräknas komma igång kl 11.00. Dagordningen har följande utseende:
Efter att ordförande Benny Augustsson (S) har kontrollerat vilka som är närvarande och Henrik Harlitz (M) valts till justerare börjar de sedvanliga informationspunkterna.
Denna gång är det enbart fyra punkter.
Utvecklingsledare Pål Castell informerar om fastigheten Forstena 8:1. Det handlar om området vid Fyrstads Flygplats (Malöga). Kommun- och fastighetsgränserna synkar inte, och det finns ett förslag om att gränsen mellan Trollhättan och Vänersborg ska ändras något. Har vi tur så kan Vänersborg i slutändan bli lite större.
Karta över flygplatsen och Stallbackaområdet. I orange visas fastigheterna Malöga 6:2 och Forstena 8:1 som ägs av Trollhättans kommun. I blått visas fastigheterna Propellern 9 och Forstena 8:2 som ägs av Fyrstads Flygplats AB. Svart linje visar nuvarande kommungräns, i lila visas var en ny kommungräns skulle hamna om båda regleringar genomförs.
Utvecklingsledare Pål Castell ska sedan också informera om “Målbild 2050”. Det är ett uppdrag som ska redovisas. Uppdraget syftade till att skapa en gemensam bild för Vänersborg i framtiden. Rapporten har kommit fram till att kommunen bör prioritera nya bostadsområden kring Öxnered – med en ny grundskola i nordvästra delen av Vänersborgs stad.
Arbetsledare Mikael Karström ska återrapportera om tillgänglighetsdatabasen. Slutligen ska förvaltningschef Karin Hallberg och utvecklingsledare Erika Johansson på socialförvaltningen informera om möjligheten att införa konceptet Bostad först i kommunens hemlöshetsarbete. Denna föredragning misstänker jag kan ge upphov till en del frågor, och kanske diskussion…
“Informationsrundan” avslutas med att kommundirektören och de tre kommunalråden informerar kommunstyrelsen om vad de har gjort sedan sist. Men då har alla politiker och tjänstepersoner i och kring kommunstyrelsen också hunnit med en lunchpaus.
De ärenden som ska beslutas framgår av dagordningen ovan. De flesta ärendena ska gå vidare till kommunfullmäktige och beslutas där den 15 maj, inför offentlighetens ljus.
Det första ärende som kommunstyrelsen ska behandla är ett medborgarförslag om kommunal köpbojkott av varor. Det är en bojkott av Israel det handlar om. Syftet är:
“att försöka få till stånd ett omedelbart eldupphör, och fortsätta bojkotten tills situationen i Palestina lösts på ett rättvist sätt…”
I avslutningen skriver förslagsställarna:
“Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.”
Vänsterpartiet håller med. Bombningarna måste genast upphöra. Hittills har omkring 34.000 människor dött, varav en majoritet barn och kvinnor. Världen, och Vänersborg, måste protestera!
Det är en del “rutinärenden” som antagligen inte ger upphov till varken debatt eller voteringar. Möjligtvis ställs några frågor.
Funktionsrätt Vänersborg har ansökt om höjt verksamhetsbidrag 2025. Förra året höjdes bidraget med 25.000 kr till 175.000 kronor. Nu ansöker Funktionsrätt Vänersborg om ytterligare 75.000 kr.
Det finns vissa paralleller med sådana här ansökningar och kommunens sponsring. Kommunen tycks inte ha klara rutiner och riktlinjer om vad som gäller. Ska föreningar och organisationer söka pengar från kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden eller kommunfullmäktiges ordförande? Och på vilka grunder ska bidrag beviljas? Det kan nämnas att föreningsbidrag mm i Vänersborgs kommun är ganska låga jämfört med andra kommuner.
Om informationen, om att införa konceptet Bostad först i kommunens hemlöshetsarbete, gav svar på alla frågor så klubbas antagligen ärendet igenom ganska snabbt. Det är ju bara ett beslut om att notera informationen, en information som dessutom går vidare till kommunfullmäktige. Om KS inte får klarhet skulle det kunna bli en ordentlig diskussion. Ärendet är komplicerat, men kanske förstår jag bättre efter sammanträdet då flera frågetecken förhoppningsvis har rätats ut.
Kommunstyrelsen ska komma överens om hur den vill att kommunfullmäktige bör besluta om “Utredningsuppdrag Norra Skolans lokaler”. Det var ju ett tag sedan jag lämnade in en motion om att utreda just denna fråga, och sedan dess har kommunfullmäktige beslutat att lägga ner skolverksamheten på Norra skolan. Även moderaterna Henrik Harlitz och Henrik Josten lämnade in en motion om att utreda lokalerna på Norra skolan.
Det har skett en mindre utredning men det ska utredas vidare om kommunen kan flytta verksamheter till Norra skolan. Precis som de två motionerna yrkade. Barn- och utbildningsnämnden ansåg t ex att en fortsatt, fördjupad utredning skulle undersöka möjligheterna att ha förskoleverksamhet på Norra. Det jag ser i underlaget är att socialnämndens beslut om fortsatta utredningslinjer inte har slagit igenom i underlaget till KS. Socialnämnden tyckte att det skulle utredas vidare om det gick att använda Norra skolans lokaler till t ex kontorslokaler, boendeplatser inom socialpsykiatrin eller för att möta behov av akut hemlöshet.
Kommunstyrelsen tänker remittera samhällsbyggnadsnämndens utredning kring ny väg mellan Öxnered och Onsjö till byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. (Jag har skrivit många blogginlägg om det här ärendet, senast i “Brättelänken i KS”.) Jag tycker att den norra vägsträckningen mellan den gamla staden Brätte och Vassbotten är helt otänkbar. Brätte stad fortsatte ju ut till bryggorna, hamnen, i Vassbotten… Menar samhällsbyggnadsnämnden verkligen, och kommunstyrelsen, att fornminnet på Brätte ska förstöras?
Det tar bara onödig tid, och pengar, att fortsätta utreda ett otänkbart alternativ. Jag tänker yrka:
“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”
Vy från Circhem mot Göta älv
Det ska bli dyrare att köpa mark i “Wargöns innovations- och industripark”, som det gamla hamnområdet i Vargön kallas nu för tiden. Och det är ett helt riktigt beslut. Kommunstyrelsen tänker i nästa ärende besluta om att sälja ca 2.022 kvm av denna mark till företaget CirChem AB som vill utöka verksamheten. Circhem sysslar med att rena och återvinna lösningsmedel.
Circhem äger redan fastigheten Bruket 5 i området och nu ska företaget bygga ut. Det är inte så mycket att säga om detta, även om jag undrar vad Circhem är för företag egentligen. Det har så vitt jag vet aldrig gått med vinst… Och lokalisering i Vargön, ett stenkast från älven där allt lösningsmedel skulle hamna om det blir läckage eller utsläpp…?
Som sagt, det finns ytterligare en del ärenden. Men jag tror inte att dessa direkt är av allmänt intresse, samtidigt som flera av kommunstyrelsens ärenden ska vidare till kommunfullmäktige för att avgöras där.
Brättelänken i KS
På torsdag, den 2 maj, sammanträder kommunstyrelsen (KS) i Vänersborgs kommun. Det är både utbildning och många ärenden. Ett av ärendena handlar om den så kallade Brättelänken.
Brättelänken kallas den väg som planeras anläggas mellan Öxnered/Skaven till/mot Onsjöområdet. Vägen kommer att gå vid Brätte och problemet är då – ska Brättelänken gå norr om de undersökta, och synliga, fornlämningarna i Brätte eller söder om dem?
Den norra vägsträckningen föreslås följa den nuvarande smala och lågtrafikerade vägen in mot och förbi Brätte. Det betyder att den nya vägen kommer att gå mellan det gamla stadsområdet och Vassbotten.
Den södra vägsträckningen ska enligt planerna utgå från den så kallade Edsvägen mellan Vänersborg och Båberg, dvs väg 2025, i direkt närhet till bron över fd järnvägen vid Brätte ridskola. Den nya vägen tänker man ska gå parallellt med den befintliga cykelbanan på gamla banvallen och sedan genom delvis obruten terräng.
Brättelänken har behandlats i samhällsbyggnadsnämnden. I underlaget till KS (kommunstyrelsen) står det:
“Samhällsbyggnadsnämnden har nu förordat det nordliga alternativ 1 utifrån en sammanvägd bedömning.”
Nämnden tycker med andra ord att det nordliga alternativet är att föredra. Det var bara James Bucci (V) som förespråkade den södra vägsträckningen. (Tor Wendel (M) deltog inte i beslutet.)
Jag har läst samhällsbyggnadsnämndens underlag och kan inte hålla med. Det var ingen sammanvägd bedömning. Eller kanske snarare, en sammanvägd bedömning utifrån ett bristfälligt underlag. Det saknades nämligen en mängd fakta, framför allt om Brättes unika kulturhistoriska betydelse. Förvaltningen missade t ex den arkeologiska undersökningen av Brätte som utfördes av Bohusläns Museum 2019. (Den kan laddas ner här och du kan läsa mer om vad den kom fram till här.) Men inte nog med att det saknas relevanta och väsentliga uppgifter, nämnden motiverar inte heller särskilt tydligt varför den förordade det norra alternativet.
Det gör däremot kommunstyrelseförvaltningen som uppenbarligen också har noterat denna brist. På torsdag ska KS fatta följande beslut:
“Kommunstyrelsen remitterar till byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden att lämna synpunkter på samhällsbyggnadsnämndens utredning kring ny väg mellan Öxnered och Brätte.”
Det är alltså inget beslut om själva vägsträckningen som kommunstyrelsen ska fatta. KS ska inte ens lämna några egna synpunkter på förslaget från samhällsbyggnadsnämnden. Den ska “bara” skicka ut förslaget på remiss till ett antal nämnder. Remissen består fortfarande enbart av underlaget från samhällsbyggnads. Däremot sammanfattar alltså KS-förvaltningen det som talar för den norra sträckningen på Brättelänken:
- “Ca 15% lägre byggkostnad”
- “Följer befintlig vägsträckning och undviker i största möjliga mån att brukad jordbruksmark tas i anspråk”
- “Skapar förutsättningar att göra ”Gamla Brätte” och Vassbotten-området mer tillgängligt genom bättre parkeringsmöjligheter för bil/cykel och att i projektet möjliggöra nya anslutningar in i kultur- och naturområdet.”
- “Tillgodoser både Ridskolan och Brättehaga gårds önskemål om placering”
- “Skapar en naturlig och möjlig förutsättning för vägens fortsättning (från Brätte) ner mot/till Onsjö-området.”
Det är argument som läsaren själv får avgöra hur viktiga och avgörande de är. Jag vill bara kort kommentera två av dem. Den lägre byggkostnaden är dels inte särskilt mycket lägre och dels bortser den från kostnaderna för de arkeologiska undersökningar som måste göras. De undersökningarna torde snabbt komma upp i summor som gör denna vägsträckning betydligt dyrare. Jag reagerar också på att Brätteområdet skulle bli mer tillgängligt genom att bygga en större väg och parkeringar mitt i fornminnesområdet. Om dessa anläggs blir det inte särskilt mycket kvar att tillgängliggöra, mer eller mindre stora delar av fornminnesområdet skulle förstöras. I Kulturmiljölagen så står det i 2 kap 2 §:
“Till en fornlämning hör ett så stort område på marken, sjö- eller havsbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde.”
Området mellan de 25% av Brätte stad som är undersökt och Vassbotten, där den norra vägsträckningen ska passera, är ett viktigt område. Det låg alldeles vid staden och nära vattnet där bryggorna fanns. Det var antagligen platsen för mycket rörelse och en livlig verksamhet med lastning, lossning, handel, värdshus, marknadsplats osv.
Det står egentligen inget i underlaget, varken i samhällsbyggnadsnämndens eller kommunstyrelseförvaltningens, om vad som talar för det södra alternativet eller vad det är som talar mot det norra. På det sättet är underlaget tämligen ensidigt och subjektivt. Det finns dock några “garderingar” i underlaget till KS…
KS-förvaltningen skriver att Länsstyrelsen i flera sammanhang:
“uttryckt tveksamhet kring framför allt alternativ 1 (=det norra alternativet; min anm), eftersom vägen då passerar centralt genom riksintresseområdet för kulturmiljövården Brätte-Vassända.”
När Länsstyrelsen yttrar sig över funderingarna om Brättelänken i den Fördjupade Översiktsplanen 2023 så låter den “uttryckta tveksamheten” så här:
“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå.”
Det är som jag ser det tendentiöst att formulera Länsstyrelsens ståndpunkt som att den enbart är “tveksam”… Länsstyrelsen har för övrigt befogenhet att stoppa Brättelänken och bör kanske bemötas med viss respekt… Brätteområdet är klassat som riksintresse av Riksantikvarieämbetet den 5 november 1987. Klassningen som riksintresse innebär att området kring Brätte erkänns som särskilt värdefullt och betydelsefullt för hela landet. När en plats klassas som riksintresse får den en särskild status och ett starkare skydd i lagstiftningen.
Motiveringen till att Brätte klassas som riksintresse är (se Länsstyrelsen ”Värdebeskrivning för riksintresse”):
”Fornlämningsmiljöer på kommunikationsmässigt strategisk plats av stor betydelse för handeln mellan Vänerlandskapen och västerhavet med lämningarna efter staden Brätte från 1500- till 1600-talen och efter Vassända medeltidskyrka.”
När museichef Peter Johansson fick reda på kommunens planer med Brättelänken skrev han ett brev till kommunen där han uttryckte sina synpunkter. Peter Johansson är en av de mest kunniga vi har på området, men brevet finns inte med i underlaget till kommunstyrelsen. Det tycker jag är anmärkningsvärt. (Du kan läsa hela Peter Johanssons brev här.)
Museichef Johansson skriver bland annat:
“I den bilagda handling, ”Vägval Brättelänken” 2023-09-11, som bifogas Samhällsbyggnadsnämndens beslut framkommer inte de synnerligen höga värden fornlämningen Brätte besitter. Fornlämningen efter Brätte stad är klassad som ett riksintresse vilket innebär att dess kulturhistoriska värde är betydligt högre än de flesta andra fornlämningar och dess skyddsvärde därmed också betydande. … Det område där väg i Alternativ 1 föreslås att anläggas utgörs av det för köpstaden Brätte så viktiga hamnområdet där det finns lämningar av såväl byggnader som körväg, stenmurar m.m.”
Peter Johansson är mycket tydligt:
“Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia. Detta gäller då inte endast de värdefulla delar av fornlämningen som skövlas utan även helhetsintrycket i detta unika område som undsluppit större exploateringar i närmare 400 år.”
När Brättelänken behandlades i samhällsbyggnadsnämnden yrkade min partivän James Bucci (V):
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”
På torsdagens KS-sammanträde tänker jag nog yrka på i stort sett samma sak, typ:
“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”
Det är bara slöseri med tid, och pengar, att fortsätta diskutera och analysera den norra vägsträckningen.
Politikerna måste visa respekt för historien. Som museichef Johansson också skrev i sitt brev till kommunstyrelsen om Brätte:
”Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara.”
Det kan väl inte bara vara Vänsterpartiet av de politiska partierna i Vänersborgs kommun som vill slå vakt om historien och om riksintresset Brätte…?
===
Jag har skrivit väldigt mycket om Brätte och Brättelänken och har försökt att få med alla möjliga och omöjliga argument. Det känns som om jag skulle vilja upprepa dem alla, men då skulle detta blogginlägg få ytterligare 2-3 delar. Jag nöjer mig med att hänvisa till mina tidigare blogginlägg.
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
Museichefen ryter till om Brättelänken
Nr 1 är den nordliga vägsträckningen, nr 2 den södra.
Det ska byggas en väg mellan Onsjö och Öxnered/Skaven. Den planerade vägen går under beteckningen Brättelänken. Namnet kommer naturligtvis av att vägen ska gå förbi Brätte. Den stora frågan är dock var vägen ska gå.
Det finns två alternativ – söder eller norr om Brätte.
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 29 februari att förorda den norra sträckningen på vägen. (Se ”Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.) Det var bara Vänsterpartiets James Bucci som röstade mot. Det innebär att nämnden anser att Brättelänken ska dras mellan det utgrävda området av Brätte stad och Vassbotten.
Nämnden och dess förvaltning har dragit slutsatsen att denna dragning är den bästa. Det är ganska oklart varför. Det enda som nämns är egentligen att Brätte ridklubb och en berörd granne har motsatt sig det södra alternativet. En arkeologisk undersökning av området väster om Brätte konstaterade också att det inte fanns något av arkeologiskt värde i området. TTELA, som troligtvis hade talat med någon politiker eller tjänsteperson på samhällsbyggnadsnämnden eller -förvaltningen istället för att studera den arkeologiska undersökningen, skrev häromdagen (se TTELA “Här föreslås nya vägen till Skaven-Öxnered byggas”):
“Den arkeologiska utredningen med 21 grävda schakt som gjordes några år senare blev dock resultatlös. Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling hade därför inga synpunkter på vägvalet.”
Både samhällsbyggnads och TTELA verkar ha missat var Brätte och dess bryggor och hamn låg. Staden låg inte där ovannämnda arkeologiska undersökning gjordes(!!!), vilket för övrigt arkeologerna ifråga var väl medvetna om. Däremot har en annan arkeologisk undersökning genomförts av Bohusläns museum för några år sedan. Den undersökningen gjordes i det nu aktuella området, dvs mellan den del av Brätte som är utgrävt och området där bryggorna och hamnen låg förr i tiden och som inte är utgrävt. (Se ”Bevara Brätte! (2/2)”.) Den undersökningen kom till helt andra resultat…
En person som inte har missat något som är värt att veta om Brätte eller Vänersborgs historia är museichefen på Vänersborgs museum Peter Johansson. Jag tror nog att jag kan påstå att han är en av de mest kunniga på området Vänersborgs historia, inklusive Brättes historia.
Peter Johansson har reagerat på samhällsbyggnadsnämndens planer på vägdragningen förbi, eller snarare, över och genom det gamla Brätte. I kommunens diarium finns nämligen idag en skrivelse från museichef Peter Johansson till kommunstyrelsen i Vänersborg.
Jag återger hela texten.
===
Synpunkter angående ”Vägval Brättelänken”
Då Samhällsbyggnadsnämnden vid möte 2024-02-29 föreslagit Kommunstyrelsen att uppdra till Samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering av Vägval Brättelänken med inriktning Alternativ 1, norra alternativet, önskar undertecknad lämna synpunkter kring de höga kulturhistoriska värden som kommer att påverkas negativt i det fall Alternativ 1 skulle genomföras. Den östra delen av Alternativ 1 kommer enligt förslaget att gå rakt igenom en av Vänersborgs kommuns mest intressanta fornlämningar (RAÄ Vänersborg 26), lämningarna av Vänersborgs moderstad Brätte.
Köpstaden Brätte växte fram under 1500-talet från att ha varit en marknadsplats vid Vänerns sydspets till att bli ett samhälle med stadsprivilegier från 1580-talet. Grunden för Brättes existens var den omfattande exporten och omlastningstrafiken av huvudsakligen stångjärn och skogsprodukter vilka via Göta älv sändes för export. Framförallt var det exporten av stångjärn som var av särskilt stor betydelse för landets ekonomi under den tid det svenska stormaktsväldet började byggas. Med detta blev Brätte en stad av nationalekonomisk betydelse. Under de år på 1610-talet som Älvsborg var ockuperat av Danmark utgjorde Brätte rikets västligaste utskeppningsort och som mest hade staden cirka 400 invånare. År 1644 överfördes stadsprivilegierna på Vänersborg och inom några år hade Brätteborna överflyttat till den nya staden på Huvudnäset.
Efter det att Brätte övergivits har endast mycket marginell exploatering skett i området. Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara. I de flesta fall har städernas kulturlager lagts över varandra och har därför också till stor del dolts eller skövlats av senare tiders exploateringar.
Arkeologiska undersökningar/utgrävningar har gjorts vid Brätte vid ett antal tillfällen under 1900 – 2000-talen, på 1910-talet, 1943 inför Vänersborgs 300-årsjubileum och 2018 i samband med en kabeldragning. Fyndmaterialet från dessa undersökningar är rikt och förvaras i dag på Vänersborgs museum. Arkivmaterial till kännedom om Brättes historia förvaras i dag på Riksarkivet i form av domböcker, privilegiehandlingar, skattelängder, skrivelser med mera. För närvarande arbetar Vänersborgs museum med en större utställning om Brätte, en utställning som står klar våren 2025 till vilken en rik programverksamhet kommer att kopplas med skolprogram, föredrag och fältvisningar.
I den bilagda handling, ”Vägval Brättelänken” 2023-09-11, som bifogas Samhällsbyggnadsnämndens beslut framkommer inte de synnerligen höga värden fornlämningen Brätte besitter. Fornlämningen efter Brätte stad är klassad som ett riksintresse vilket innebär att dess kulturhistoriska värde är betydligt högre än de flesta andra fornlämningar och dess skyddsvärde därmed också betydande. För Vänersborgs kommuns del blir värdet än högre då de arkeologiska lämningarna bokstavligen är ett dokument över vår stads äldsta historia, den historiska grund varpå Vänersborg vilar. Det område där väg i Alternativ 1 föreslås att anläggas utgörs av det för köpstaden Brätte så viktiga hamnområdet där det finns lämningar av såväl byggnader som körväg, stenmurar m.m.
Ett underlag som Samhällsbyggnadsnämnden ej refererar till är den grävrapport som publicerades av Bohusläns museum efter de arkeologiska undersökningarna 2018 (Bohusläns museum Rapport 2019:13). Här framgår att Brätte stads utsträckning är betydligt större än det tidigare utgrävda området söder om vägen. Området norr om vägen, ner mot vattnet och området öster om bäcken visar såväl lösfynd som bebyggelselämningar. I rapporten betonas fornlämningens höga värde då den till största del är opåverkad av moderna störningar som fallet är vid de flesta andra stadslämningar. Det antikvariska och vetenskapliga värdet bedöms som mycket stort och man skriver ”Vidare bör man vara vaksam i samband med exploatering i anslutning till den nu utvidgade fornlämningen”. För att få en bild av köpstaden Brättes utsträckning rekommenderas en markradarundersökning av hela området.
Den arkeologiska undersökning som det refereras till i underlaget för Samhällsbyggnadsnämndens beslut gällande Vägval Brättelänken, KU Arkeologisk rapport 2020:6, uttalar sig endast om området väster om Brätte fornlämningsområde men tillägger i slutsatsen att man i öster inkräktar på ett fornlämningsområde med riksintresse. Skrivningen i den ovannämnda bilagan till Samhällsbyggnadsnämnden ”Vägval Brättelänken” 2023-09-11 där man konstaterar ”Eftersom undersökningen blev resultatlös finns det inga arkeologiska synpunkter gällande undersökningsområdet” – gäller alltså inte den del av den föreslagna vägsträckningen som går genom fornlämningen. Underlaget blir därmed inte rättvisande.
Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia. Detta gäller då inte endast de värdefulla delar av fornlämningen som skövlas utan även helhetsintrycket i detta unika område som undsluppit större exploateringar i närmare 400 år.
Vänersborg 29 mars 2024
Peter Johansson
Museichef
==
Anm. Den arkeologiska undersökningen om Brätte av Bohusläns Museum kan laddas ner här.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte
Igår onsdag sammanträdde kommunstyrelsen. Mötet blev inte riktigt lika långt som förväntat. Ordförande Benny Augustsson (S) kunde avsluta sammanträdet kl 15.43.
I mitt förra blogginlägg redogjorde jag för dagordningen. (Se “KS 27/3: Bolagsdag, seniorkort mm”.) I detta inlägg ska jag referera en del av vad som hände på själva sammanträdet. Men det var ingen diskussion om Brättelänken. Jag vill stryka under det. De flesta politiker hade nog inte läst artikeln på TTELA:s hemsida. (Se “Här föreslås nya vägen till Skaven-Öxnered byggas”.) Om de hade läst den, så hade de sett att det stod:
“Den arkeologiska utredningen med 21 grävda schakt som gjordes några år senare blev dock resultatlös. Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling hade därför inga synpunkter på vägvalet.”
TTELA har knappast läst den arkeologiska utredningen av Västra Götalandsregionen som tidningen hänvisar till. Om TTELA hade gjort det så hade de redan efter en snabb bläddring insett att arkeologerna undersökte ett område väster om Brätte, alltså inte någonstans på det tämligen stora område där Brätte låg. Ja, det hade faktiskt räckt med att titta på titelsidan – utredningen hade till och med rubriken “Utredning – väster om Brätte”… (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”. Du kan ladda ner utredningen här.)
Bohusläns museum har däremot gjort en utredning vid Brätte där vägen ska gå, och resultatet av den undersökningen kom fram till helt andra resultat. (Se “Bevara Brätte!”.) TTELA kommer att få skriva nya artiklar med rätt fakta. Journalisten kan förslagsvis också ringa till Vänersborgs museum, eller Bohusläns museum. Där har de en betydligt större kunskap om Brätte än t ex de flesta politikerna i samhällsbyggnadsnämnden. (TTELA och alla andra kan också ladda ner utredningen här.)
Men det var kommunstyrelsens sammanträde det skulle handla om…
Kommunstyrelsens sammanträde var fullspäckat med information. Det var ju bland annat bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen och två av de kommunalförbund som kommunen är medlem i presenterade sina bokslut. Föredragningarna var intressanta och de som presenterade var mycket proffsiga. De var fantastiskt strukturerade och tydliga. Tyvärr tillät inte ordförande Augustsson att frågor fick ställas. Det tyckte jag var synd, och faktiskt också till viss del en brist på respekt.
Sen blev det ett antal informationer om flera av dagens ärenden. Då fick frågor ställas och synpunkter framföras… Dessa informationspunkter handlade om de ärenden som skulle behandlas senare på sammanträdet.
På ärende 6 “Kommunstyrelsens budgetunderlag till MRP 2025-2027” deltog inte M+L+SD+MBP i beslutet. Partierna förklarade inte varför, så det var ingen som riktigt förstod deras agerande… Det handlade nämligen inte om budgeten för hela kommunen, utan bara kommunstyrelsens del av den, dvs kommunstyrelsen som nämnd.
Och så var det alla medborgarförslag om seniorkorten. Fem av dem yrkade på att åldersgränsen skulle sänkas till 65 år och äldre. Som vänsterpartist yrkade jag bifall till alla dessa. Det gjorde även Medborgarpartiet, men inget annat parti. Det innebar att V och MBP också reserverade sig mot majoritetens beslut. Två andra medborgarförslag ansåg sannolikt även de att gränsen skulle gå vid 65, men de yrkade “bara” på att åldern, som tidigare var 75 år, skulle sänkas. 
Och faktum är att kommunfullmäktige faktiskt redan har sänkt åldern – till 70+. V och MBP avstod därför från att rösta.
Ärende 16 var Vänsterpartiets motion om samma sak, dvs seniorkort från och med 65 år. Återigen yrkade V, och MBP, på bifall. Det blev avslag – och två reservationer.
Det blev lite tjôtigt, men det gick ändå ganska snabbt.
Kommunen äger en del fastigheter och byggnader. Om det finns tankar och förslag på att sälja någon eller några av dem så ska det göras konsekvensbedömningar. Bedömningarna ska beskriva konsekvenser av en försäljning för kommunens framtida lokalförsörjning och också ekonomiska konsekvenser om lokalerna inte avyttras.
Samhällsbyggnadsnämnden vill sälja tre av kommunens fastigheter. Följaktligen hade kommunstyrelseförvaltningen gjort tre konsekvensbeskrivningar. Politikerna i kommunstyrelsen skulle ta ställning till dessa igår.
Det första ärendet gällde en försäljning av en fastighet på Marierovägen. Konsekvensbedömningen kom fram till att kommunen inte hade något behov av fastigheten. Det betydde att samhällsbyggnadsnämnden nu kan sälja den fastigheten.
Sedan var det en bostadsfastighet på Onsjö, “Vedboden 4”. Det har tidigare varit en LSS-bostad med sex boendelägenheter. Förslaget var att denna fastighet också skulle säljas. Henrik Harlitz (M) hade dock noterat att socialnämnden hade framfört att fastigheten skulle kunna behövas år 2030. Det var dock osäkert.
Harlitz menade att det var en klok idé att kommunen “höll på” Vedboden 4 tills socialnämnden visste om den behövde fastigheten eller inte. Kommunens kostnad 
för att behålla Vedboden 4 skulle uppgå till sammanlagt ca 1,5 milj kr. Det ska jämföras, fortsatte Harlitz, med att ett nytt LSS-boende år 2030 skulle kosta bortåt 30 milj kr, kanske mer. Jämfört med den kostnaden var 1,5 milj kr en liten summa. Att behålla fastigheten skulle alltså kunna spara pengar på några års sikt. Och behövde inte socialnämnden fastigheten så skulle ändå inte kommunen ha förlorat särskilt mycket pengar.
Jag ansåg att det var ett klokt resonemang av Harlitz och tyckte därför att en återremiss var ok. En återremiss skulle innebära att förvaltningen tittade ett varv till på möjligheterna. Och om det visade sig att det fanns något fel i Harlitz resonemang, så kunde kommunen sälja Vedboden 4 senare i år.
Det blev votering och beslutet blev återremiss med röstsiffrorna 8-7.
Ärende 20 var en konsekvensbedömning av försäljning av kontorsfastigheten på Kyrkogatan 22/Teatergränd 9. Harlitz (M) hade ett liknande resonemang här, men menade då att byggnaden skulle kunna användas som t ex en andra fritidsgård. Det skulle även kunna finnas utrymmen för replokaler etc. Han ville att frågan skulle utredas mer innan beslut fattades om försäljning. Jag höll faktiskt med honom, en fördjupad konsekvensanalys skulle kunna visa om det faktiskt fanns ett behov. Och om inte, så kunde fastigheten ändå säljas inom en förhållandevis nära framtid. Det fanns liksom inget att förlora.
De styrande partierna (S+C+KD+MP) ville återigen sälja direkt och denna gång höll SD med de styrande. Och då blev det en försäljning – med röstsiffrorna 10-5. Vi var flera som noterade att det fanns vissa åsiktsskiljaktigheter inom socialdemokraterna…
Till sist, ärende 24 “Ansökan om medel för sommaraktiviteter på Torpaområdet 2024”. Harlitz igen. Han ansåg att aktiviteterna skulle breddas så att även 
ungdomar från andra delar av stan och kommunen skulle vara välkomna. Det blev en diskussion där ingen egentligen hade någon annan uppfattning. Kenneth Borgmalm (S) ansåg t ex att det låg en hel del i vad Harlitz sa. Det blev dock ingen ändring i beslutsförslaget, Harlitz hade inte heller yrkat på det. Kanske diskussionen i KS sänder en signal till berörda att även andra ungdomar borde välkomnas till sommaraktiviteterna på Torpaområdet.
Sammanträdet avslutades med att ordförande Augustsson (S) önskade alla en Glad Påsk. Därmed tar även politiken ledigt några dagar, även om politiker och kommunanställda inte har något påsklov kommande vecka som kommunens elever.
Imorgon tänkte jag berätta om varför det firas påsk. Fram tills dess kanske mina läsare kan fundera på vad Nya testamentet menade hände just denna torsdagskväll för ungefär två tusen år sedan. En ledtråd, Jesus och hans lärjungar åt kvällsmat…
KS 27/3: Bolagsdag, seniorkort mm
Det blir ett långt sammanträde med kommunstyrelsen imorgon onsdag. Det är inte alla ärenden kring medborgarförslag, och motionen, om att införa seniorkort från och med 65 år som kommer att ta tid. Nej, det är, som vanligt, all information som ledamöter och ersättare ska få ta del av.
Så här ser dagordningen ut:
Underlaget till sammanträdet är på 770 sidor. (Hela underlaget kan laddas ner här.) Under punkt 1, “Information vid kommunstyrelsens sammanträden”, döljer sig denna gång något som kallas bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen ska presentera årsboksluten för 2023. Det innebär att bolagens verksamheter beskrivs och att räkenskaperna redovisas. Det gör bolagen på olika sätt, några “enklare”, andra mer utförligt. Vänersborgsbostäder har t ex en mycket omfattande, och oerhört intressant, redogörelse som tar upp alla aspekter av bolagets verksamhet.
De helägda kommunala aktiebolagen är Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB och Halle och Hunneberg AB, Fastighets AB Vänersborg, AB Vänersborgsbostäder (ABVB) och Vattenpalatset Vänerparken 
AB. Det finns också två andra aktiebolag som Vänersborgs kommun är involverad i, Nätaktiebolaget Biogas i Brålanda AB (kommunägt till 73 %) och Fyrstads Flygplats AB (Vänersborgs andel 34 %). De sistnämnda presenteras emellertid inte imorgon.
Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska upphöra som bolag, alla politiska beslut är fattade. Det är dock inte helt enkelt att avveckla bolaget utan processen fortgår under 2024. Bolaget ska tillsammans med Stiftelsen Bergagården ingå i det nya kommunägda aktiebolaget Halle och Hunneberg AB. Det finns inga handlingar utskickade från bolaget till morgondagens sammanträde, men Kungajaktsmuseet erhöll totalt 3,2 milj kr i uppdragsersättningar av kommunen förra året.
Det kostade kommunen 9.057.091 kr att driva Vattenpalatset Vänerparken AB förra året. Det är mycket pengar. Bolagets intäkter ökade på grund av att simskolan flyttade till Vänerparken efter att Hallevibadet lagts ner. Vattenpalatset gjorde därför ett överskott på 1 milj kr. Möjligtvis fortsätter intäkterna att öka under innevarande år, även simklubbens verksamheter har flyttat till Vattenpalatset.
Vänersborgsbostäders resultat (efter skatt) uppgick 2023 till 10,7 milj kr, medan Fastighets AB Vänersborg gjorde ett resultat på 585.660 kr. Fastighets AB:s verksamhet sköts från och med den 1 september 2023 av personal från AB Vänersborgsbostäder. Gunnar Johansson är VD i båda bolagen.
Vänersborgs kommun är också med i kommunalförbunden Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) och Kunskapsförbundet Väst (KFV). NÄRF och KFV ska också presentera sina årsbokslut.
NÄRF:s årsbokslut finns med i underlaget. Förbundet beskriver utförligt sin verksamhet och det finns mycket intressant att ta del av. 
Det är som bekant planerat att NÄRF ska slås ihop med “Räddningstjänsten Mitt Bohuslän” den 1 januari 2025. Alla förutsätter i varje fall det, men det har ännu inte fattats något beslut. Kunskapsförbundet ansvarar för gymnasieskolorna och vuxenutbildningen i Vänersborg och Trollhättan.
Kunskapsförbundet Väst gjorde ett överskott förra året på +4.253.000 kr, trots att året hade börjat med ett underskott. Förbundet fick oväntade tillskott under året från bland annat Migrationsverket (för åren 2021-2022), ränta från bankkonto, minskad semester- och ferielöneskuld och flera vakanta tjänster. Jag noterar dock att gymnasiet och vuxenundervisningen gick med underskott.
För första gången någonsin har kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare bjudits in till kommunstyrelsens sammanträde. De får delta på bolagsdagen, inget annat, och endast digitalt – och utan ersättning. Det ska bli intressant att se hur många som kopplar upp sig.
Vill du veta mer om de kommunala bolagen och kommunalförbunden kan du gå till kommunens hemsida, klicka här. Här finns det länkar till de olika bolagen och förbunden.
Det är dock inte slut på information för kommunstyrelsens del. Efter bolagsdagen följer information från alla chefer i kommunstyrelseförvaltningen. Det är Lena, Jörgen, Anna, Thomas, Jenny, Jill, Pernilla och Maria som ska föredra ärendet 
“Kommunstyrelsens budgetunderlag till MRP”. Det handlar om år 2025, och ärendet ska beslutas senare under dagen. Kommundirektör Lena Tegenfeldt fortsätter sedan att informera på nästa punkt, denna gång tillsammans med redovisningschef Kerstin, om “Vänersborgs kommuns bokslut och årsredovisning 2023”.
Det blir också information om “Förslag till regler för företagskort” och “Konsekvensbedömningar gällande försäljning av fastigheter”, innan kommundirektör Tegenfeldt säger några väl valda ord från bland annat sin omvärldsbevakning.
Slutligen är det kommunalrådens tur att svara på eventuella frågor utifrån den “dagbok” de har sammanställt sedan förra sammanträdet. Dagboken består helt enkelt av datum för möten, besök, utbildningar etc som de har deltagit i.
Efter all information är det sedan dags för politikerna i kommunstyrelsen att fatta beslut.
Kommunstyrelsen ska börja med att besluta om att föreslå kommunfullmäktige att fatta beslut om att godkänna bokslut och årsredovisning för år 2023. Krångligt? Det är så det fungerar i politiken. Kommunfullmäktige fattar alla de viktiga besluten, men det ska alltid ligga ett beslutsförslag på fullmäktiges bord. Det förslaget kommer nästan alltid från kommunstyrelsen.
Det står oerhört mycket lärorikt och intressant i kommunens årsredovisning. Den innehåller inte bara siffror utan också omvärldsbevakning och ekonomiska analyser av kommunsektorn samt utvecklingen i Sverige. Redovisningen behandlar även innevarande och kommande år.
Det kan vara bra att veta att Vänersborgs kommun gjorde ett resultat 2023 på +87 milj kr. Kommunen investerade för 448 milj kr (bolagen ej inräknade) vilket är en mycket hög siffra. Av de fyra finansiella målen uppnåddes bara två förra året, men av kommunens fem inriktningsmål bedöms fyra vara uppnådda och ett delvis uppnått.
Om 2024 står det i årsbokslutet:
“Inför 2024 är ekonomin pressad med hög inflation, kraftiga prisökningar, ökade pensionskostnader, stigande räntor samt minskade statsbidrag. Budgeterat resultat uppgår till endast 1 mnkr vilket innebär att balanskravet uppfylls men resultatet inte är i närheten av det finansiella målet på två procent.”
Ärende 5, “Nämndernas verksamhetsberättelser 2023”, ska också till kommunfullmäktige. Det är en hel del att läsa i verksamhetsberättelserna, och vill man sätta sig in kommunens olika verksamheter finns det oerhört mycket att ta del av. Berättelserna kan fungera som uppslagsböcker om Vänersborgs kommun. Dessa verksamhetsberättelser är utförligare än de som ingår i årsbokslutet. (Du kan ladda ner respektive nämnds verksamhetsberättelse på Vänsterpartiets hemsida.)
Inte mindre än 8 medborgarförslag om seniorkort ska behandlas, och en motion från Vänsterpartiet. Gemensamt för alla förslag (utom ett) och motionen är att åldersgränsen för inköp av seniorkorten föreslogs gälla från och med 65 år. I februari beslutade kommunfullmäktige att:
“införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt i zon C för invånare från 70 år.”
Det innebär att alla medborgarförslag föreslås bli endera avslagna eller anses besvarade. Jag antar att Vänsterpartiet kommer att reservera sig mot dessa beslut eftersom vi anser att åldersgränsen bör vara 65. (Läs mer om medborgarförslagen på Vänsterpartiets hemsida – “Seniorbiljett 65+? Nej, nej, nej, åter nej”.)
Kommunstyrelsen ska själv fatta beslut om att godkänna några konsekvensbedömningar gällande fastighetsförsäljningar. Sådana här bedömningar måste göras innan kommunen säljer sina egna fastigheter. Det gäller fastigheterna Morkullan 29 på Marierovägen 19, Vedbonden 4 på Forbondegatan 33 och byggnaden Kyrkogatan 22/Teatergränd 9, som är en del av Näckrosen 18. När kommunstyrelsen har godkänt bedömningarna, vilket den kommer att göra, så kommer samhällsbyggnadsnämnden att kunna sälja fastigheterna.
Kultur- och fritidsnämnden ska beviljas 365.000 för projektet “lovaktiviteter 2024”. Pengarna tas från anslaget för socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser. Projektet ska bidra till att stärka befintliga mötesplatser och att öka tryggheten på Torpaområdet. Kultur- och fritidsnämnden ska använda medlen till bland annat ungdomsledare, aktiviteter med föreningar och till inköp av professionella kultur- och fritidsaktörer.
Det är ytterligare några ärenden, se dagordningen ovan, men dessa kommer som jag ser det att klubbas igenom utan diskussion eller frågor.
Som sagt, det blir ett långt sammanträde. Men jag tror inte att det blir särskilt mycket oenigheter eller diskussioner. Det är emellertid oerhört mycket att läsa och sätta sig in i… Det är tur att man är pensionär.
KS (28/2): Budget, arenan, SD och Norra skolan
Förra onsdagen, den 28 februari, sammanträdde kommunstyrelsen. Jag skrev ett blogginlägg inför sammanträdet där jag gick igenom ärendena. (Se “KS (28/2): Budget 2025 mm”.) Sammanträdet blev inte så långt som de flesta ledamöter hade förväntat sig. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) avslutade mötet kl 14.20.
På mötet var det mycket och väldigt bra information från tjänstepersonerna. Det tycks som att de blir allt mer professionella och objektiva med tiden. De tar in flera olika perspektiv på frågorna och börjar redovisa argument för och emot. Så har det inte alltid varit, och är kanske fortfarande inte i alla nämnder…
Det blev ingen större diskussion om budgetanvisningarna. Det förslag som kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) hade till budgettilldelning för nämnderna nästa år antogs av kommunstyrelsen. Inget oppositionsparti hade något eget förslag till anvisningar, men inget parti röstade heller för Augustssons förslag. Det var bara, naturligtvis, de fyra styrande partierna som gjorde det.
Moderater och Liberaler lämnade en protokollsanteckning som jag inte riktigt uppfattade. Det blir till att läsa den när protokollet är justerat. (Tillägg kl 14.45. I protokollet som publicerades alldeles nyss, så finns det det ingen protokollsanteckning.) Vänsterpartiet lämnade också en protokollsanteckning. (Se “KS (28/2): Budget 2025 mm”.)
Det kommer att bli mycket diskussion om budgeten för 2025 senare under våren. De styrande partierna ser ut att hålla hårt i pengarna och låta verksamheterna få fortsätta ”effektivisera”. (Effektivisera är ett “finare” ord för besparingar och 
neddragningar.) De borgerliga partierna, M+L, kommer antagligen att föreslå en ännu stramare budget än de styrande. Vänsterpartiet blir säkerligen som vanligt det enda parti som vill satsa på verksamheterna och arbeta för att behålla personal och kvalitet i verksamheterna, och allra helst förbättra dem. Förra året lade Medborgarpartiet emellertid ett budgetförslag som var väldigt likt V. Vi får se om det var ett undantag eller ett trendbrott.
Hur Sverigedemokraternas budgetförslag kommer att se ut framåt vårkanten är det nog ingen som kan gissa. Partiet brukar överraska både andra partier – och sina egna väljare. SD är ganska oförutsägbart, men med tanke på partiets nära koppling till de borgerliga i regeringskansliet så blir chanserna, eller riskerna, allt större att de anammar Moderaternas och Kristdemokraternas extrema marknadsekonomiska tänk och politik.
Jag tror knappast att det är den ekonomiska politiken som får allt fler SD:are i Vänersborg att vända ryggen till sitt parti. Det var 18 personer 
på SD:s valsedel i valet 2022, nu är de bara 8 kvar. I veckan som gick hoppade nämligen även Helmuth West av SD. Det verkar dock som att West tänker sitta kvar i kommunfullmäktige som partilös och även i socialnämnden, ordinarie, och kultur- och fritidsnämnden, ersättare. På kommunens hemsida är redan 
partiblomman borttagen på West. Och i skrivande stund nås jag av ett rykte om att ytterligare en SD-medlem gör West sällskap – och blir politisk vilde. I så fall är det bara 7 kvar i kommunfullmäktige. Gruppledaren och SD:s ordförande i Vänersborg Anders Strand har onekligen stora problem att ta tag i och reda ut.
Helmuth Wests avhopp hade inget att göra med KS-sammanträdet och det har inte Jonathan Svenssons (S) avsägelser av alla uppdrag i Vänersborgs kommun att göra heller.
Jonathan Svensson har tjänstgjort som ersättare i Sveriges riksdag det senaste halvåret. I måndags blev han ordinarie ledamot. (Grattis till det fina uppdraget Jonathan!) Det är orsaken till att han lämnar kommunpolitiken. Svensson har haft flera uppdrag i kommunen, 
bland annat var han ordförande i kultur- och fritidsnämnden. Uppdraget i riksdagen innebär dock inte att Svensson övertar Jörgens Hellmans tidigare bostad i Gestad… (Se GP “S-topp skriven i stuga utan toalett” och TTELA “Det handlade aldrig om lägenheten för Hellman”.)
I budgetanvisningarna (ja, jag är tillbaka på KS-sammanträdet) finns det 2,1 milj kr avsatta till kultur- och fritidsnämnden för ökad hyra för Arena Vänersborg till följd av underhåll. Kommunfullmäktige beslutade ju i juni att avsätta 20,8 milj kr för att åtgärda taket på arenan nästa år. Investeringspengarna ska bekosta en omläggning av takduk inklusive snörasskydd och skärmtak. En del av pengarna ska även användas till invändig belysning. (Se “Taket på Arena Vänersborg”.)
De flesta som har insyn i “projektet” är övertygade om att 20 milj inte räcker. Jag kan nu avslöja att det inte är pengarna som är problemet. 
I förra veckan fick samhällsbyggnadsnämnden reda på att inget företag har anmält intresse av att åta sig uppdraget att åtgärda takproblemen på arenan. Om det vill sig riktigt illa får IFK spela allsvenskan (“division 2”) i Trollhättan nästa säsong…
Det här med begrepp är inte helt lätt. Under ärendet “Strategi för internationella arbeten” kom begreppet “strategi” upp. Det är ett av nyckelbegreppen i kommunens styrande dokument. Henrik Harlitz (M) och Lena Eckerbom Wendel (M) ansåg att strategin för internationella arbeten innehöll fina ord och fina tankar, men det fanns inget “hur” med. Det var svårt att läsa ut en handlingsinriktning i strategin menade de. En strategi handlar om hur ett mål ska uppnås. Kommundirektören menade att “hur-et” kommer i ett program eller i en plan, inte i strategin. Vem som har rätt vågar jag inte uttala mig om, jag konstaterar bara att det tydligen inte bara är jag som stundtals känner en viss begreppsförvirring. Jag tror att jag hörde att Harlitz tänkte lägga en protokollsanteckning. Allt kanske klarnar då… (Tillägg kl 14.45. I protokollet som publicerades alldeles nyss, så finns det det ingen protokollsanteckning.)
Miljöprogram 2030 håller på att revideras och bli en – miljöstrategi. Anders Strand (SD) ville bland annat ändra begreppet “förnybar” till “fossilfri”. Ärendet slutade med en votering. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige blir att behålla begreppet “förnybar” – med röstsiffrorna 8-7. Vänsterpartiets röst avgjorde voteringen. Jag misstänker starkt att fossilfri innebär fritt fram för kärnkraft. Och visst har man ibland ändrat åsikt sedan ungdomens dagar. Men inte när det gäller kärnkraft…
Det var flera strategier som behandlades i kommunstyrelsen – se “KS (28/2): Budget 2025 mm”. Alla kommer så småningom att beslutas i kommunfullmäktige.
Ärendet “Flytt av verksamhet från Norra skolan till Holmängenskolan” gav inte heller upphov till några diskussioner. Ärendet ska vidare till kommunfullmäktige, och där antar jag att det blir en större diskussion. Däremot ser jag inte att beslutet skulle bli annorlunda än i KS eller BUN. (Se “Norra skolans öde beseglat”.)
Byggnaderna på Norra skolan har ju som bekant misskötts en längre tid. Barn- och utbildningsnämnden har helt enkelt ställts inför ett fullbordat faktum. Det finns ingen möjlighet att bedriva skolverksamhet på skolan i höst, en flytt av eleverna och skolverksamheterna är en tvingande nödvändighet. BUN ville emellertid inte fatta beslutet att lägga ner Norra skolan. Det var kommunfullmäktiges ansvar och uppgift. Beslutet i kommunstyrelsen i onsdags var därför bara en mellanstation på vägen till fullmäktige.
Vad som händer med Norra skolans lokaler har utretts, även om utredningen på grund av otillräckliga ekonomiska resurser är ofullständig. Utredningen har dock kommit fram till att en totalrenovering kommer att kosta 120 milj kr, och då är inga verksamhetsanpassningar inräknade. Bara själva renoveringen innebär en hyra på cirka 10,9 milj kr per år, dvs. 2.520 kr/kvm.
Det är mycket pengar och det finns många som tvivlar på att det ska kosta så mycket. Från Fastighet och service har jag fått följande förklaring till den beräknade kostnaden:
”Det är en nyckeltalsbedömning som ligger till grund för denna bedömning av en totalbudget för fastigheten. Vill i sammanhanget även slå ett slag för delen med årlig kostnadsökning, som nu ligger runt 15%. Blir en hel del i värde över tid…”
Utredningen föreslår att en ny, en ytterligare utredning ska fokusera på en kombination av verksamheterna musik- och kulturskola, förskola och daglig verksamhet på Norra skolan. BUN ställer sig positiv till att fortsätta utreda möjligheten att anpassa byggnaderna för förskola. BUN kommer att behöva lokaler för förskola i centrala stan inom några år. Kultur- och fritidsnämnden bedömer att det skulle kunna vara lämpligt att bedriva Musik- och kulturskolans verksamhet i Norra skolans lokaler. Oppositionen i Socialnämnden menar att det ska fortsätta utredas om möjligheten att i Norra skolans lokaler utforma en:
“inriktning för personer inom autismspektrumet eller andra intellektuella funktionsnedsättningar, där rörelseförmågan inte är begränsad.”
Socialnämnden ser också möjlighet till t ex kontorslokaler och boendeplatser inom socialpsykiatrin eller för att möta behov av akut hemlöshet.
Jag tror knappast att några kommunala verksamheter kommer att ha råd med de ökade hyreskostnaderna, i varje fall inte utan kostnadstäckning.
Å andra sidan är alternativet att kommunen står där med tomma lokaler. Och det är sannolikt svårt att sälja Norra skolan i det skick den befinner sig i. Ska kommunen först renovera byggnaderna för 120 milj kr så lär det bli svårt att få tillbaka de pengarna vid en försäljning. Historien om misskötseln av Norra skolan är dyster och sorglig – och kan bli mycket dyrbar…
Det kommer antagligen att bli en hel del sagt kring Norra skolan, misskötseln, historien, svikna löften osv på kommunfullmäktiges nästa sammanträde den 13 mars.
Jag kan inte hjälpa det, men mina tankar går till Shakespeares Hamlet:
“Något är ruttet i konungariket Danmark.”
KS (28/2): Budget 2025 mm
Så är det då dags igen, tiden går fort. Nu på onsdag, den 28 februari, sammanträder kommunstyrelsen (KS).
Det blir antagligen en lång tillställning. Det är mycket information, och de ärendena tar vanligtvis tid. De politiska diskussionerna brukar nämligen gå fortare. Diskussionerna sparas ofta tills ärendena ska upp och avgöras i kommunfullmäktige… I fullmäktige är ju publik och media närvarande, det är inte ett slutet rum som på KS.
Dagordningen har följande utseende:
Det första budgetbeslutet för nästa år, år 2025, ska fattas. Det är kommunstyrelsens ordförandes förslag till “Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2025-2027” som ska fastställas. Det blir antagligen inte mycket till diskussion under detta ärende, tror jag. Det finns inga andra förslag till beslut, trots att knappast några av partierna i opposition håller med om Benny Augustssons (S) anvisningar. De andra partierna än de styrande har inte riktigt de resurser och kunskaper som krävs för att ta fram ett sådant här stort förslag vid denna tidpunkt. (De styrande partierna har stor hjälp av kommunens ekonomikontor.) Det brukar vara så att de andra partierna använder ordförande Augustssons (S) förslag som utgångspunkt i det fortsatta budgetarbetet.
De anvisningar/budgetramar som kommunstyrelsen beslutar på onsdag ligger till grund för det arbete som nämnderna ska utföra nu under våren. Nämnderna ska anpassa sina verksamheter till de pengar som kommunstyrelsen föreslår att de ska få nästa år. Nämnderna ska alltså lägga en budget för år 2025 utifrån anvisningarna. Det betyder att om nämnder och förvaltningar märker att pengarna inte räcker till, vilket pengarna inte gör, så måste det prioriteras, dvs det måste skäras ner på några av verksamheterna. Men då ska nämnderna också beskriva konsekvenserna.
Tyvärr blir det oftast inte så stora förändringar i det slutliga budgetbeslutet jämfört med “budgetramarna”. På det sättet är anvisningarna, “budgetramarna”, viktiga. Kommunfullmäktige kan dock göra justeringar i budgetbeslutet i juni och inte bara det. Förra året fattades det beslut i december om en “tilläggsbudget” som faktiskt delade ut ytterligare sammanlagt 34 milj kr till nämnderna.
Ordförande Augustsson skriver i sitt förslag till anvisningar:
“Från och med 2024 prognostiseras inflationstakten bli lägre och det ekonomiska utgångsläget förbättras något inför 2025. Den fortsatt höga beslutade investeringstakten med ökade kostnader för avskrivningar och ränta gör dock att kommunens ekonomi är fortsatt pressad.”
Prognosen för inflationen 2025 ligger på 1,4%, internräntan beräknas vara oförändrad, dvs 2,5%, och personalomkostnadspålägget oförändrat, 47,18%.
Ordförande Augustssons förslag innebär inga ekonomiska satsningar förutom inflationskompensation. Förslaget utgår helt enkelt från budgettilldelningen innevarande år med några mindre undantag. Barn- och utbildningsnämnden får t ex ytterligare 4,9 milj kr till hyra för Holmängenskolan. Kultur- och fritidsnämnden föreslås få extra pengar till hyror – 2,6 milj kr till idrottshallen på Holmängenskolan och 2,1 kr till ökad hyreskostnad för Arena Vänersborg.
De styrande partiernas förslag till budgetanvisningar för år 2025 ger ett beräknat överskott i kommunens resultat på +69 milj kr. Det är ganska mycket…
Kommunstyrelsens ordförande Augustsson drar slutsatsen:
“Mot bakgrund av dessa stora utmaningar inom verksamheten och det begränsade ekonomiska utrymmet så behöver samtliga nämnders arbete med budget 2025 fokusera på att hitta besparingar och effektiviseringar och där det är möjligt även ompröva ambitionsnivåer i befintlig verksamhet.”
Det får Vänsterpartiet att protestera lite lätt. Vi tänker lämna en protokollsanteckning:
“Det är mycket värdefullt att kunna följa budgetberedningens arbete från en insynsplats. Nu föreligger ”Anvisningar och ramar för arbetet för Mål- och resursplanen 2025-2027”.
Kommunstyrelsens ordförande betonar i sin sammanfattning att det gäller att ”fokusera på att hitta besparingar och effektiviseringar”. Som Vänsterpartiets representant i budgetberedningen är jag efter att ha tagit del av nämndernas och förvaltningarnas beskrivningar förvånad över att budgetramarna inte är mer generösa.”
Kommunstyrelsen ska få information om medarbetarundersökningen 2023. Resultatet av undersökningen visar en fortsatt positiv utveckling. Indexvärdet för det hållbara medarbetarengagemanget (HME) har förbättrats från 78 till 79. Däremot har resultatet för att rekommendera kommunen som arbetsplats sjunkit från 49% till 46%. Vi får se om jag får tid att redogöra närmare för undersökningen vid något senare tillfälle.
Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse 2023 ska avhandlas. Det kommer antagligen inte att bli några diskussioner kring denna. Jag noterar dock en formulering som gör mig lite förvånad:
“Ett gemensamt räddningstjänstförbund mellan NÄRF och Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän har utformats under året med start den 1 januari 2025.”
Och så blir det säkert, men faktum är att kommunen inte har fattat något sådant beslut.
Revisorerna på KPMG har granskat personal- och kompetensförsörjningen. De drar följande slutsatser:
- “Revidera personal- och förhandlingsutskottets styrdokument för personal- och kompetensförsörjning, inklusive listan på bristyrken i kommunen.”
- “Färdigställa den kommunövergripande kompetensförsörjningsstrategin och säkerställa att denna implementeras i förvaltningarna.”
Det ska antas några strategier – “Strategi för internationella arbeten åren 2024-2028”, “Miljöstrategi 2030” och “Friluftsstrategi”. 
De två första strategierna uppdateras medan friluftsstrategin är helt ny. Den är inte heller färdigarbetad utan ska vidare ut på samråd. Det är för övrigt viktigt att kommunen äntligen får en sådan.
Kommunstyrelsen får information om samtliga strategier. När jag läser dem så är intrycket mycket positivt. Dokumenten är genomarbetade och genomtänkta. Det är också viktigt att sådana här dokument är uppdaterade och aktuella. 
Naturligtvis är det viktigaste inte att ha fina dokument, det har Vänersborgs kommun. Det viktiga är att det blir verkstad av alla tankar och idéer, och där ligger kommunen ofta en bit efter andra kommuner. Det finns sällan ekonomiska medel till att förverkliga alla strategier. (Alla dokument är inte heller helt genomtänkta, t ex policyn och riktlinjen för sponsring och donationer…)
Det blir mycket mer information på onsdag. Kommunstyrelsens ledamöter ska få höra vad kommunstyrelsens tre kommunalråd har gjort sedan sist, liksom 
kommundirektör Tegenfeldt. Vi ska få information om slussprojektet. Det kanske blir en triangelsluss väster om befintlig sluss istället för en “vanlig” sluss på den östra sidan som var tänkt från början. Det föreligger en rapport från socialnämnden om uppsökande verksamhet för seniorer. Kommunstyrelsen ska också avsätta 15 milj kr för markinköp inför uppförandet av ny räddningsstation. Den nuvarande brandstationen är så sliten och “förfallen” att en ny måste byggas.
Det behövs mer pengar för investeringen i boende för personer med sammansatta behov. De 17,5 milj kr som är avsatta räcker inte, utan det beräknas att det behövs ytterligare 6,5 milj kr. Beslutsförslaget är att samhällsbyggnadsnämnden får begära dessa pengar i samband med förslaget till mål- och resursplan 2025-2027.
Det är några fler informationspunkter, men de beskrivna är de viktigaste.
Det är som synes många viktiga ärenden som ska behandlas, även om det kanske inte blir så stora oenigheter mellan partierna. Det blir antagligen mer av frågor, samtal och dialog än diskussioner och debatter. Men vi får se, osvuret är bäst. Och ibland har det ju tänt till lite oväntat mellan framför allt socialdemokrater och moderater.
Vad hände på dagens KS?
Kommunstyrelsens sammanträde började som vanligt med information av allehanda slag. Det var dock betydligt mindre av den varan än vanligt.
Det var två återrapporteringar, dels från en tidigare workshop i kommunstyrelsen om styr- och ledningsmodellen och dels om fredagens fortsättningsutbildning om ”Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisation”.
Utbildningen ska mynna ut i en överenskommelse framåt slutet av våren mellan politiken och förvaltningarna, är det tänkt. Det handlar om respekt och beteende tjänstepersoner och politiker emellan. Och på papperet är det alltid lätt att vara eniga om sådant. Dock är verkligheten oftast mer komplicerad. Det finns t ex gråzoner som uppkommer vid konkreta tillfällen. Vem äger då frågan – politiker som ska syssla med vad och varför eller förvaltningen som tar hand om frågan hur? Det spelar 
ingen roll hur mycket det pratas om detta, för det har vi gjort ofta genom åren, gråzonerna finns där alltid. När det gäller uppförandekoder och mellanmänskliga relationer är det alltid minst två personer inblandade och uppfattningar om samspelet dem emellan stämmer inte alltid överens…
När det kommer till praktiken och de konkreta tillfällena är jag inte säker på att en överenskommelse har någon större betydelse. Sedan är det ju naturligtvis så att lagar står över alla överenskommelser. Förvaltningen lyder t ex under objektivitetsprincipen, vilken är formulerad i både grundlagen och Förvaltningslagen. (Se “Objektivitetsprincipen i grundlagen”.)
Regeringsformen 1 kap 9 §:
“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt
iaktta saklighet och opartiskhet.”
Politiker lyder snarast under Yttrandefrihetsgrundlagen som är tämligen tillåtande.
Vi får se vad arbetet under våren och en eventuell överenskommelse leder till.
Resultatutveckling 2014-2023
Ekonomichef Thomas Sannemalm informerade kommunstyrelsen om den preliminära bokslutsrapporten. Och den var glädjande, särskilt utifrån kommunekonomins perspektiv. Årets resultat uppgår till +87 milj kr. Det innebär ett överskott på 2,9%. För en vänsterpartist som vill prioritera människorna i kommunen går tankarna till kommunens verksamheter inom välfärden. Skulle inte en del av överskottet faktiskt ha kunnat användas till att t ex behålla personal inom förskola och skola…?
Resultatet är 82 milj kr bättre än budget och 20 milj bättre än prognosen i augusti. Kommunens resultat beror på att skatteintäkterna ökade mer än prognoserna samt att nämnderna gjorde ett bättre resultat än beräknat, +20 milj kr. Nämnderna hade också visat stor återhållsamhet vid inköp och nyanställningar. Dessutom fick kommunen ett elstöd som inte var beräknat och socialnämnden ett statsbidrag på 43 milj kr. Kommunen har för övrigt stora investeringar och låneskulden ligger på 719 milj kr.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) redogjorde för en dialog med NU-sjukvården angående flytten av en ambulans bort från Vänersborg. Det hade varit ett konstruktivt möte där man bland annat var överens om att kommunikationen hade varit bristfällig. NU-sjukvården skulle ta med sig synpunkterna från kommunalråden om att ambulansen borde vara stationerad i Vänersborg. Än så länge har dialogen inte gett något resultat.
Moderaterna Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel hade en del synpunkter under ärendet “Nämndernas interna ekonomiska kontroller 2023”. De hänvisade till “Reglemente för intern kontroll “ där det i 11 § “Kommunstyrelsens skyldigheter” står:
“Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas rapporter föreslå förbättringar och förändringar i kommunens samlade system för intern kontroll.”
Harlitz och Eckerbom Wendel menade att kommunstyrelsen inte levde upp till denna paragraf. Och så är det nog, det står ju faktiskt “ska”. Det var dock lite sent att ta upp detta under sammanträdet tyckte de styrande och Augustsson undrade varför de inte framförde detta i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott). Uppfattade jag de styrande rätt så ska de titta över detta vid ett senare tillfälle. Det gäller för moderaterna att ha tummen i ögat på den styrande minoriteten…
Det blev en votering eftersom Harlitz hade ett annat yrkande. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna röstade på de styrandes förslag medan Liberalerna och Medborgarpartiet stödde moderaterna.
Det blev ingen diskussion i ärendet “Tillköpsavtal med Västtrafik gällande seniorbiljetter”. Vänsterpartiet lämnade sitt yrkande om att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att besluta om att införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt för medborgare som är 65 år och äldre. Och inte +70 år som är förslaget från de styrande partierna mfl. (Se gårdagens blogginlägg, “BUN, BUN… Och lite KS”.) Jag framförde några korta synpunkter, vilket även Göran Svensson (MBP) gjorde. Medborgarpartiet yrkade bifall till Vänsterpartiets yrkande. Det gjorde inget annat parti. Det slutliga beslutet fattas av kommunfullmäktige den 7 februari. Det lär bli mer diskussion då…
Sedan blev det dags för “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer – återremiss”. Då begärde naturligtvis Kärvling ordet. Jag sa en del av det jag hade skrivit i två blogginlägg. (Se “KS: Sponsring och donationer v. 2024” och “BUN, BUN… Och lite KS”.) Anledningen till att det inte blir så mycket diskussion och argumenterande i kommunstyrelsen är förstås att ärendet ska avgöras av kommunfullmäktige och där sker behandlingen i offentlighetens ljus.
De styrande partierna har inte sagt så mycket om varför de vill acceptera kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut. Det enda som framfördes i behandlingen av ärendet för ett år sedan var att beslut om sponsring måste kunna gå snabbt. 
Idag sa ordförande Augustsson att kommunen inte kunde ha en särskild delegeringsordning för sponsringsfrågor. Det var för övrigt bara en av punkterna i den återremiss som jag yrkade på och lämnade en motivering till. Kenneth Borgmalm (S) tyckte att motiveringen till återremissen var mer av ett debattinlägg än en motivering till återremiss. Det höll jag inte med om, men framhöll särskilt att det inte bara var jag som stod bakom återremissens motivering utan en majoritet i kommunens högsta beslutande organ – kommunfullmäktige. Det kommenterade ingen…
Det blev votering om återremissyrkandet. Sverigedemokraterna lade ner sina röster och därmed fick den styrande minoriteten igenom sitt förslag. Även detta ärende avgörs i kommunfullmäktige den 7 februari. I kommunfullmäktige räcker det med att en tredjedel röstar för återremiss för att det ska bli återremiss…
Idag blev ett betänkande från riksdagens kulturutskott tillgängligt. Det gäller en revisionsrapport från Riksrevisionen – ”Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället”. (Det kan laddas ner här.) Betänkandet är värt att ögna igenom, om inte annat för att typ få lite ”inspiration” inför kommunfullmäktiges behandling av ärendet kring sponsring…
Ordförande Benny Augustsson avslutade kommunstyrelsens första sammanträde för året kl 13.55. Det kommer att bli ett politiskt spännande år.
BUN, BUN… Och lite KS
Kommunstyrelsen
Imorgon onsdag har kommunstyrelsen sammanträde. (Se “KS: Sponsring och donationer v. 2024”.) Vänsterpartiet ska lämna yrkanden i två ärenden.
I ärende 8, “Tillköpsavtal med Västtrafik gällande seniorbiljetter”, är förslaget från kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU):
“Kommunfullmäktige beslutar införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt för +70 år i zon C från och med 1 juli 2024.”
Ärendet ska vidare till kommunfullmäktige för beslut. Den ökade kostnaden för förslaget uppskattas till 373.000 kr. Det är ökningen jämfört med vad kommunen har för kostnad idag när medborgare som är 75 år och äldre har seniorkort, dvs avgiftsfria kollektivtrafikresor. Och eftersom +70 år ska införas vid halvårsskiftet blir det hälften av den tillkommande kostnaden under ett helt år. Nästa år, 2025, är ökningen av kostnaden för seniorbiljetterna +70 år alltså ungefär 746.000 kr.
Vänsterpartiet anser att åldersgränsen ska sänkas och lägger istället följande förslag (yrkandet kan laddas ner här):
“Kommunfullmäktige beslutar införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt för +65 år i zon C från och med 1 juli 2024.”
Den ökande kostnaden uppskattas till 632.000 kr i år och till det dubbla för 2025, dvs 1.264.000 kr. Vänsterpartiet anser att både seniorerna och miljön är värda de pengarna. (Se vidare på Vänsterpartiets hemsida – “Västtrafiks seniorbiljett”.)
Ärende 11 i kommunstyrelsen imorgon, “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer – återremiss”, beskrev jag utförligt i mitt förra blogginlägg “KS: Sponsring och donationer v. 2024”.
Sedan blogginlägget publicerades har jag bestämt mig. Eftersom inget har ändrats i de dokument som återremitterades av kommunfullmäktige den 17 maj 2023, så tänkte jag återigen yrka på återremiss – med precis samma motivering som fullmäktige gjorde förra året. Som jag ser det så har inte ärendet beretts på det sätt som fullmäktige beslutade. Min förhoppning är att versionerna 2025 av de två dokumenten blir annorlunda och kompletta jämfört med versionerna 2024… Och versionerna 2023… (Motiveringen till återremiss kan laddas ner här.)
Uppdatering kl 18.55: Kommunens resultat för 2023 uppgår till 87 milj kr. Det är 82 milj bättre än budget och 20 milj bättre än prognosen i augusti.
Barn- och utbildningsnämnden
Igår måndag hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det slutade inte förrän kl 15.40, trots att dagordningen var ganska kort. Det var framförallt två dialogärenden som tog tid. Det var emellertid ingen som klagade på det, det var väldigt intressanta och givande diskussioner.
Den första dialogen handlade om att nämnden skulle framföra synpunkter på den kommande, och uppdaterade, planen för intern kontroll med risk- och väsentlighetsanalys. Politikerna såg att det fanns en risk för att elever inte får det stöd de behöver och har rätt till. Det blev en hel del diskussioner kring detta och politikerna i nämnden visade ett imponerande engagemang. Det vore bra om detta engagemang kunde sprida sig i de olika partigrupperna… Andra områden som lyftes i diskussionerna var trygghetens och skollokalernas betydelse för lärandet. Även arbetsmiljöns betydelse för personalen i förskola och skola diskuterades.
Förvaltningen ska arbeta vidare med hur dessa frågor ska redovisas och utvärderas i nämnden.
Det var också en dialog kring en utbildning som presidiet och några av chefstjänstepersonerna hade deltagit i – ”Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisation”. (Som ledamot i KS deltog jag i denna utbildning.) Utbildningen är ett led i att den nya styr- och ledningsmodellen ska bli känd och tillämpas i hela kommunen. Dialogen i BUN syftade till att nämnden och dess förvaltning skulle bli förtrogna med vad som
gällde och hur samarbetet borde och skulle fungera i fortsättningen.
Och det var inte mycket som nämnden och tjänstepersonerna ville ändra på. Samarbetet fungerade enligt alla deltagare, även flera tjänstepersoner alltså, utmärkt. Tjänstepersonerna vittnade om att klimatet var bra och att det i det närmaste var ett nöje att informera politikerna. De förde fram att politikerna visade respekt för och uppskattning av deras kunnande samt intresse och nyfikenhet när de hade sina föredragningar inför nämnden. Politikerna tyckte i sin tur att underlagen var väl genomarbetade, faktabaserade och allsidiga. De 
hade bara positivt att säga om tjänstepersonernas arbete. Politikerna uttryckte också, med all rätt, sin uppskattning av förvaltningschefs Sofia Bråbergs ledarskap.
Politikerna framförde även att det var ett trevligt och tillåtande klimat på sammanträdena. Det sistnämnda ville många tillskriva ordförande Bo Carlsson förtjänsten för. Han har ett avslappnande, lyssnande och respektfullt sätt att leda sammanträdena. Ordförande Carlsson menade att det inte var någon konst att leda sammanträdena med en så bra nämnd…
Jag redovisade en del ärenden i söndagens blogginlägg (se “Årets första BUN!”) och där skrev jag också om ärendet “Förhyrning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan)”.
Nämndens presidium, dvs de tre ordförandena, hade möte strax före jul med kommunstyrelsens presidium. Bo Carlsson redogjorde för mötet, men nämnden ansåg ändå att den skulle fatta ett beslut. Det var viktigt rent formellt att det fanns ett protokollfört beslut. Samtal som inte var formella eller protokollförda skulle kunna leda till missuppfattningar om vad som överenskommits,
t ex om vem som ansvarade för vad. Henrik Josten (M) lämnade ett yrkande i Tor Wendels frånvaro. (Det var Wendel som hade författat yrkandet.)
Det var egentligen ingen diskussion om innehållet i yrkandet, kanske mer om det var lämpligt att fatta ett beslut enligt yrkandet efter att presidierna var överens. Oppositionen tyckte att det var viktigt, och det slutade med en votering. De styrande partierna fick 5 röster och oppositionens partier 6.
BUN beslutade därför att:
“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att:
- bereda frågan om huruvida nuvarande skolstruktur ska förändras på så sätt att Norra skolan upphör som skola eller inte, så att
Kommunfullmäktige kan fatta beslut; - att resultatet av pågående motionssvar/ utredningar av framtida användning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) ingår i ovanstående beslutsunderlag;
- Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Sammanträdet avslutades med att förvaltningschef Bråberg informerade nämnden om vad som hade hänt sedan sist. Det var en tämligen lång information om bland annat resultaten av medarbetarundersökningen. Värt att nämna för läsare av detta inlägg är kanske informationen om Öxnereds förskola.
Det har vidtagits åtgärder på Öxnereds förskola, men det är fortsatt förhöjda värden av mögelsporer i vissa rum. Det ska bli fler kontroller och åtgärder. Sedan ska förnyade mätningar göras. Kontakt har vidare tagits med företagshälsovården och barnläkare. Det har även skickats ut brev till vårdnadshavarna, från Fastighet & Service som ansvarar för lokalerna. Barnen är inte i dessa lokaler längre, det bedrivs verksamhet på flera andra ställen.
Miljö och hälsa har gjort en del inspektioner. Det har resulterat i beslut om att förelägga förbud att bedriva förskoleverksamhet i Equmeniakyrkans lokaler i Frändefors, Dalaborgsparken och Öxnereds förskola från och med den 30 juni 2028. Det var lite av en överraskning för BUN, särskilt när det gällde lokalerna i Frändefors. Nu blir det att leta nya lokaler…
Sedan slog ordförande Bo Carlsson (C) klubban i bordet och förklarade mötet för avslutat.
Anm. Du kan läsa om hur det gick på kommunstyrelsens sammanträde i blogginlägget ”Vad hände på dagens KS?”.
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer